Rutin för kost och nutrition

1(10)
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Beslutsdatum: 150401
Gäller från och med: 150401
Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel):
Jeanette Brink, MAS
Reviderad av (namn och titel):
Reviderad den:
Jeanette Brink, MAS
Gäller för:
Socialförvaltningen och utförare
HSL, PSL, PDL, Socialstyrelsen: Näring för god vård och omsorg,
Referens (regelverk, lag, SOSFS etc):
SOSFS 2014:10
Rutin för kost och nutrition
Lomma kommun
234 81 Lomma
Tel 040-641 10 00
Fax 040-41 16 93
E-post [email protected]
www.lomma.se
2(10)
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................................. 3
1.1 Åldrande och näringsrelaterad problematik ...................................................... 3
1.2 Definition av undernäring ................................................................................. 3
2. Rutin för att identifiera, förebygga och behandla undernäring ............................... 3
2.1 Nutritionsvårdsprocessen .................................................................................. 4
2.3 Ansvar ............................................................................................................... 5
2.4 Etiska aspekter .................................................................................................. 7
3. Rutin för sondmat och näringstillskott – ordination, beställning, kostnadsansvar
och avgift..................................................................................................................... 7
3.1 Ordination och beställning ................................................................................ 7
3.2 Avgifter särskilt boende .................................................................................... 7
3.3 Avgifter ordinärt boende och gruppbostad enligt LSS ..................................... 8
3.4 Avgiftshantering................................................................................................ 8
3.5 Dokumentation .................................................................................................. 8
4. Specialkost .............................................................................................................. 8
4.1 Specialkost på särskilt boende .......................................................................... 9
4.2 Specialkost i ordinärt boende ............................................................................ 9
5. Rutin för enteral nutrition ....................................................................................... 9
3(10)
1. Inledning
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på
god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig och
tillgodose den äldres behov av kontinuitet och säkerhet. Den äldre individens
nutritionsvård måste betraktas på samma sätt som annan hälso- och sjukvård. Därför
har nutritionsvården samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och
uppföljning som inom andra hälso- och sjukvårdsområden.
1.1 Åldrande och näringsrelaterad problematik
Mat och näring har stor betydelse för hälsa och livskvalitet vid hög ålder. Många
äldre blir bräckliga och har olika sjukdomar. Det gör att risken för undernäring ökar
genom t.ex. viktförlust, ätsvårigheter och undervikt.
Den äldre individens funktionsförmåga kan försämras på grund av nedsatt
muskelmassa och muskelfunktion. Aptiten kan minska på grund av ändrad balans i
aptit och mättnadsregleringen och på grund av ålders- och sjukdomsrelaterade
inflammationer. En undernärd person har lättare att falla, få frakturer samt löper
större risk att utveckla trycksår.
För att förebygga eller behandla undernäring/ risk för undernäring, är det viktigt att
identifiera personer med ät- och näringsproblem. Därför erbjuds alla patienter
inskrivna i hemsjukvården, boende på särskilt boende eller de patienter som vistas
på korttidsenheten och är över 65 år en nutritionsbedömning.
1.2 Definition av undernäring
Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara
och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en
persons sjukdomsförlopp.
2. Rutin för att identifiera, förebygga och behandla
undernäring
För att identifiera personer som riskerar undernäring eller är undernärds MNA.
MNA står för Mini Nutritional Assesment och är ett screening- och
bedömningsverktyg speciellt anpassat för att identifiera äldre individer.
En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzon för att utveckla undernäring
om det föreligger någon av de tre riskfaktorerna som ofrivillig viktförlust, lågt BMI
eller svårigheter att äta normalt.
Identifiering utav undernärda äldre och de som befinner sig i en riskzon bygger på
en kombination utav många variabler. MNA är ett brett instrument där man ser till
helheten och väger samman olika resultat. MNA består utav frågor gällande
kroppsmått = antropometriska mått som BMI= Body Mass Index, dvs. vikt i
kg/längd i m2 CC och Mac. Det tar upp antalet läkemedel, förmågan att röra sig,
eventuell viktförlust, förändringar i aptit och neurologiska problem. Vidare ingår en
kostundersökning vilken innefattar frågor relaterande till antal mål mat per dag och
behov av hjälp vid ätandet samt individens subjektiva bedömning utav hälsa och
näringstillstånd.
4(10)
Den äldre kan ha ett tillsynes normalt BMI men ändå vara undernärd beroende på att
livsmedel med mycket energi t ex kaffebröd och godis konsumeras men som då inte
innehåller den mängd näringsämnen som behövs. En näringsbrist kan då uppstå även
om energiintaget blir större än rekommenderat. I samband med ökad ålder sjunker
kroppslängden p.g.a., kotkompressioner vilket kan resultera i ett ökat BMI trots att
vikten sjunker.
För personer < 70 år med BMI mindre än 20 föreligger en risk för undernäring.
För personer > 70 år med BMI mindre än 22 föreligger en risk för undernäring.
I bedömningen finns även riktlinjer för att beräkna energibehov och registrera vad
patienten äter och dricker. Då risk för undernäring/eller undernäring identifieras ska
en utredning påbörjas för att fastställa bakomliggande orsaker. Utredningen ger
underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ev. ätstödjande
åtgärder.
Alla som fått en undernäringsbedömning och är 65 år eller äldre ska efter personens
godkännande registreras i det nationella registret Senior alert. Senior alert är ett
kvalitetsregister som används som ett beslutsstöd i vården. Se rutin Senior Alert.
2.1 Nutritionsvårdsprocessen
Metod
Gäller patienter på särskilt boende, korttidsenheten och inom hemsjukvården.
1. MNA erbjuds.
Resultatet dokumenteras i bedömningsdelen i Procapita.
- Vid normalt MNA - fortsätt följa vikt 1gång i månaden, ordineras
utav sjuksköterska.
- Vid ofrivillig viktminskning > 5 % på 1 månad eller 10 % under 6
månader erbjuds ett nytt MNA. Viktförlust i % räknas ut med hjälp
utav formeln: Förlorad vikt i kg/ tidigare vikt ×100. T. ex: En patient
som har förlorat 6 kg och som vägde 75 kg före viktminskningen har
en viktförlust på 8 %.
- Vid ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem,
orkeslöshet eller motoriska störningar erbjuds ett nytt MNA.
Vid risk för undernäring ska en utredning startas. Omvårdnadsansvarig
sjuksköterska informerar kontaktman och ansvarig läkare om MNA-resultat samt
vidare åtgärder. Följ steg 2-7 nedan.
2. Kost och vätskeregistrering ska alltid göras under minst 3 dygn.
3. Efter kost och vätskeregistrering och om inget hinder finns så kan
kaloriintaget snabbt ökas med + 500 kcal i ca 14 dagar. Räkna ut
vårdtagarens minibehov på blanketten Åtgärder +500 kcal
5(10)
4. För att ta reda på bakomliggande orsaker och åtgärder kan du ta hjälp utav
Analysguiden + Fördjupad information till Analysguiden. Där finner du
exempel på bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder. De som är
markerade med en punkt finns även med i Senior alerts bakomliggande
orsaker.
5. Upprätta en vårdplan med omvårdnadsåtgärder och mål. Vid en risk för
undernäring/undernäring bör patienten erbjudas kontroll av vikt
2ggr/månaden. Tänk på att målsättningen inte alltid måste vara en
viktuppgång. Det handlar om ett gott välbefinnande och att bibehålla vikten
patienten har/ förhindra en försämring.
6. Nattfastan ska vara uträknad och dokumenterad i vårdplanen. Nattfastan får
ej ofrivilligt överstiga 11 timmar.
7. Kontinuerlig uppföljning. Nytt MNA erbjuds 1 ggr/ halvår.
På varje sjuksköterskeexpedition finns det en Kost och Nutritionspärm. I den finns
det mer detaljerad information gällande Nutritionsprocessen.
I Kost och Nutritionspärmen finns:
• Bedömningsformulär för MNA med tillhörande guide samt måttband,
miniräknare och BMI-stickor
• Analysguide med Fördjupad information
• Kost och vätskeregistreringslista med tillhörande Lathund / Energiguide.
• Viktökningslista + 500 k cal
• Vikttabell
• Fakta om måltidsordning, mellanmål, kosttillägg och kost vid palliativ vård.
• Informationsblad om näringsdrycker och förtjockningsmedel.
• Broschyrer, kompendium Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg samt
recept.
Vid frågor eller hjälp rörande nutritionsfrågor kontakta gärna:
Cecilia Lindström Sjuksköterska Hemsjukvården Bjärred och nutritionsansvarig
Lomma Kommun på tel.nr 040-641 1655
2.3 Ansvar
De personer som får vård- och omsorgs- insatser ska själv kunna påverka hur de vill
äta och få sitt näringsbehov tillgodosett. I de fall de inte själva klarar av att
tillgodose sitt näringsbehov ska kommunen erbjuda stöd. Måltiden är mer än näring
och hänsyn måste tas till individens önskemål om hur han/hon vill inta sin måltid.
Varje profession har sin kompetens om hur området mat kan optimeras för de
individer som har behov av hjälp. Individen har alltid rätt att undanbe sig erbjudande
om hjälp.
6(10)
Ansvaret för nutritionsbedömning grundar sig i att berörda yrkesgrupper arbetar i
team.
Verksamhetschef
Ansvarar för:
• Att personalen har förutsättningar att följa rutinen
• Att personalen har kompetens i nutrition och hygien
• Att följa riktlinjen för nattfasta (max 11 timmar)
• Måltidsmiljön
• Livsmedelshygien
• Samarbetet med sjuksköterska i nutritionsfrågor
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
• Ansvarar enligt 24 § HSL
• Ansvarar för kvalitet, säkerhet och uppföljning i den verksamhet som bedrivs
av kommunal och externa utförare enligt avtal
Biståndshandläggare
• Bedömer behov och beviljar bistånd vid behov av stöd till inköp,
måltidsstöd, hjälp att tillreda måltid och ledsagning till restaurang.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska
• Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens
näringstillstånd. Det innebär att sjuksköterskan ska identifiera ev. problem
gällande mat- och vätskeintag, sväljningsförmågan och upptäcka ev.
somatiska sjukdomar som kan påverka näringsintaget.
• Gör riskbedömningar och upprättar en vårdplan med realistiska och mätbara
mål.
• Ansvarar för att åtgärderna vidtas för att uppnå mål.
• Ansvarar för uppföljning, utvärdering, att patienten erhåller ordinerad
nutritionsbehandling, samt genomförande och dokumentation.
Arbetsterapeut och sjukgymnast
Ansvarar för:
• Att bedöma behov och förskriva hjälpmedel i samband med måltidssituation
för den äldre
• Att se över sittställning vid måltidssituationen för den äldre
• Att informera och göra den äldre och i förekommande fall närstående
delaktiga i bedömningen.
• Att informera och handleda personal kring specifik måltidssituation
Kontaktman
Ansvarar för:
• Att medverka i planering, genomförande, och utvärdering kring nutrition
tillsammans med sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast
• Att ta del av och utföra de omvårdnadsåtgärder som finns dokumenterat i den
individuella planen för patienten
• Att utföra måltids- och vätskeregistrering, observationer samt rapportera
resultat
7(10)
•
Att arbeta för att skapa en trevlig måltidsmiljö
2.4 Etiska aspekter
Det krävs hela tiden tanke och eftertanke, vad är rätt och vad är fel? Att en äldre
människa väljer att sluta äta kan vara ett väl genomtänkt beslut som grundar sig på
en önskan om att vilja avsluta sitt liv. Det kan också finnas en annan underliggande
orsak till att sluta äta, t ex smärta i munhålan, dåligt tandstatus och depression. Var
uppmärksam på att depression är underdiagnostiserad hos äldre. Ett dåligt
näringsintag kan orsaka depression och det kan därför vara aktuellt att under en
period prova med nutritionsåtgärder för att se om det ger någon effekt.
3. Rutin för sondmat och näringstillskott – ordination,
beställning, kostnadsansvar och avgift
3.1 Ordination och beställning
Region Skånes ansvar:
• Ordination av sondmat görs av ansvarig läkare/dietist.
• Ordination av näringstillskott görs av ansvarig läkare/dietist, i de fall patienten
inte har hemsjukvård.
• Om patienten inte har hemsjukvård och patientens patientansvarige läkare tillhör
slutenvården är det slutenvårdens dietist som ansvarar för produktval och
beställning samt uppföljning. Region Skåne står för kostnaden och fakturerar
patienten enligt Region Skånes gällande taxa.
• Om patienten inte har hemsjukvård och patientens patientansvarige läkare är
primärvårdsläkare, är det hälsovalsenhetens dietist som ansvarar för produktval
och beställning samt uppföljning. Region Skåne står för kostnaden och
fakturerar patienten enligt Region Skånes gällande taxa.
Lomma kommuns ansvar:
• Har patienten någon form av hemsjukvård är det kommunens
omvårdnadsansvariga sjuksköterska som ansvarar för produktval, beställning
och uppföljning. Kommunen står för kostnaden och fakturerar patienten enligt
kommunens gällande taxa.
• Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att nutritionsstatus och
nutritionsbedömning utförs, i de fall patienten har hemsjukvård.
• Näringsdrycker kan ordineras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att säkra
upp näringstillförsel under en begränsad tidsperiod vid t.ex. sårläkning, efter en
kortare tid sjukdom samt vid cancer, diabetes och KOL.
Leverans sker till:
• I Lomma Bredgatan 16A
• I Bjärred Idrottsvägen 3K, el Hans Jonas väg 9.
3.2 Avgifter särskilt boende
På kommunens särskilda boende (enligt SoL) och på Korttidsenheten ingår sondmat
och näringstillskott i den avgift som den enskilde betalar för måltider.
8(10)
3.3 Avgifter ordinärt boende och gruppbostad enligt LSS
Personer med kommunal hemsjukvård i ordinärt boende/i gruppbostad enligt LSS
och som erhåller sondmat, ska betala faktisk kostnad med förbehåll för max avgift
för mat enligt kommunens gällande taxa.
Avgift för näringsdrycker är under utredning, och är till annat beslutat kostnadsfritt
för patienten efter ordination av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
3.4 Avgiftshantering
För sondmat
Kopia på följesedeln skickas/lämnas av ansvarig sjuksköterska till
verksamhetsadministratör på Bredgatan 16A Lomma.
På följesedeln för sondmatsleverans ska anges:
• Patientens namn
• Patientens personnummer
• Förbrukning angivet i antal flaskor per dygn
• Verksamhetsadministratör tar fram internt faktureringsunderlag och sänder till
faktureringsansvarig vid socialförvaltningen för vidare fakturering till patienten.
För Näringsdrycker
Kopia på följesedeln skickas/lämnas av ansvarig sjuksköterska till
verksamhetsadministratör på Bredgatan 16A Lomma
• På följesedeln ska anges beställande sjuksköterska och Id.nr 36320.
Sjuksköterskan som beställt ansvarar för att leveransen stämmer, samt har koll
på eventuella restleveranser.
• Avgiftsuttag är under utredning, så tills vidare tas ingen avgift ut.
3.5 Dokumentation
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för dokumentation i Procapita.
Dokumentationen ska innehålla aktuellt näringsstatus, bedömning, mål,
åtgärder/ordinationer, kontinuerlig uppföljning mm.
4. Specialkost
Specialkost finns i form av konsistensanpassad kost, glutenfri, laktosfri och
energiberikad kost (e-kost).
Kostenheten ansvarar för tillagning av specialkost. Utförare av hemtjänst, särskilt
boende respektive korttidsenhet ansvarar för att leverera maten till brukaren från
bestämt avhämtningsställe och planering av önskemål om mat utifrån de två
matalternativ som kostenheten dagligen erbjuder. All specialkost från kostenheten är
energiberikad.
En brukare kan identifieras som i behov av specialkost utifrån brukarens egen
uppfattning eller av anhörig, omvårdnadspersonalen, hemsjukvården eller regionens
hälso- och sjukvård.
9(10)
4.1 Specialkost på särskilt boende
Sjuksköterska gör bedömning vid inflyttning kring behov av specialkost.
Sjuksköterskan ansvarar också för bedömning om omvårdnadspersonal påtalar
förändring vid födointag. Sjuksköterskan skriver ordination i Procapita och anger
typ av specialkost. Sjuksköterskan överlämnar ordinationen till gruppledare och
följer upp ordinationen kontinuerligt samt vid behov lämnar nya underlag till
gruppledaren.
4.2 Specialkost i ordinärt boende
Om det finns ett medicinskt behov och det är brukarens önskan att ansöka om
specialkost, tar biståndshandläggaren, efter samråd med medicinsk kompetens, ett
beslut enligt SoL. Den medicinska kompetensen kan till exempel vara
hemsjukvården, vårdcentralen eller sjukhuset beroende på var brukaren får
merparten av sin vård. I detta avseende gäller samma gränsdragning
(tröskelprincipen) som vid övrig vård. Beslutet innebär att brukaren får hjälp av
hemtjänsten att beställa specialkost som sedan levereras hem dagligen.
5. Rutin för enteral nutrition
Patientansvarig läkare ansvarar för att göra en bedömning om tillförsel av näring via
sond kan utföras som egenvård eller inte. Inläggning av sond kan inte vara egenvård.
Patientansvarig läkare ansvarar för att patienten, dennes anhöriga eller personliga
assistenter får de instruktioner som behövs för att kunna sköta egenvården. När en
personlig assistent utför egenvård behövs ingen delegering. Patienten eller dennes
närstående ansvarar för vården.
Enteral nutrition ska ordineras och dokumenteras i patientjournalen.
Dokumentationen ska ge en överblick över patientens nutritionsproblem, behov och
vilka åtgärder som vidtagits liksom resultatet av åtgärderna.
Läkare, sjuksköterska och dietist har ett gemensamt ansvar för att relevanta
uppgifter avseende patientens näringsproblem dokumenteras och vidarebefordras till
nästa vårdgivare.
Inläggning av sond eller motsvarande ska alltid journalföras med datum för
sondnedläggningen och sondmatningens början och slut
Bedömning av behov, uppföljning och utvärdering av om nutritionsbehandlingen
överensstämmer med uppsatt mål ska göras regelbundet och omfatta:
• Bedömning av vätske-, energi- och näringsbehov
• Effekten av insatserna
• Bedömning av intag i relation till behov
• Ordination av nutrition
• Uppföljning av vikt och andra variabler fastställda i vårdplanen
• Utvärdering
• Eventuellt ny ordination
• Eventuell förändring av det uppsatta målet
10(10)
Patienter som behandlas med enteral nutrition som enda näringstillförsel under lång
tid (månader - år) bör bedömas regelbundet vad gäller eventuella tecken på
näringsbrist. Det är vanligt att patienter inte kan tillföras tillräcklig mängd enteral
nutrition för att täcka sina behov eller för att återställa ett nedsatt näringstillstånd. En
annan orsak kan vara att patientens energi och näringsbehov underskattas. Alla
beräkningar av energibehov är skattningar och en enskild individs behov kan avvika
påtagligt från andras.