Miljörapport 2005
Miljörapport 2005 Borealis AB I Stenungsund I Miljörapport 2005 Naturgasen kopplades in till Borealis under 2005. Det innebär att naturgas kan användas som kompletterande bränsle när egenproducerade bränslen inte räcker till och ersätter på det viset andra inköpta bränslen. Miljöeffekten är framför allt ett minskat utsläpp av koldioxid. Bilden på framsidan visar den nya mätstationen vid inkopplingspunkten på Borealis rörsystem. Foto: Magnus Jönsson Dijner En rapport i tre delar Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information. Beskrivning av verksamheten Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien, Finland, Norge, Österrike, Tyskland och Sverige. Under 2005 förändrades ägarstrukturen i och med att Statoil sålde sin 50 % andel till de övriga delägarna. Det innebär att Borealis nu ägs av Österrikiska ÖMV till 35 % samt av Abu Dhabi-baserade IPIC till 65%. Borealis driver i Stenungsund Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. IPIC 65% OMV 35% Borealis Sedan 2004 bildar anläggningarna i Stenungsund, tillsammans med systeranläggningen i Bamble i Grenlandsområdet i Norge, Borealis största enhet, Hub Scandinavia, under gemensam ledning. Syftet med sammanslagningen är bl.a. att uppnå högre kostnadseffektivitet genom att tillverka större volymer, att öka möjligheten till externa partnerskap och ett bättre utnyttjande av råvarumöjligheter. I krackeranläggningen i Stenungsund tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur sönderdela de större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). Krackern omsätter ca 1,5 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan och butan och har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksfabrik och lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten, som används i ett mycket stort antal produkter, som vi möter i vår vardag. Exempel på sådana är kabelisolering, rör, plastkassar, mjölkförpackningar och många andra. Kapaciteten i polyetenanläggningen är totalt ca 600 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i kracker- och polyetenfunktionen. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet (HMS&Kfunktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras. 2 Miljörapport 2005 40 års historia och utveckling Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, då petrokemin etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna ganska små men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt. Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts av industrin. Petrokemin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex. Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets klassificering som riksintresse för petrokemi förstärker denna bild. Eten Eten Import terminal Polyeten Bränngas Polyetenanläggning Syrgas Luft Kvävgas Bränngas Vätgas Bränngas Polyvinylklorid Hydro Polymers Bränngas Propan Butan Aminer Tensider Eten N afta Etan Krackeranläggning El Vatten Miljörapport 2005 Vätgas Oxoalkoholer Perstorp Oxo AB Propen 3 Koll på läget Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet omfattar flora- och fauna-undersökningar såväl som kemiska undersökningar av den marina miljön. I bl.a. Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida www.bvvf.se. Stenungsundsindustrierna har tillsammans med Stenungsunds kommun, låtit genomföra fotografering och biologisk kartläggning av Askeröfjordens bottnar vid två tillfällen, senast under 2005. Kartan visar de centrala delarna av undersökningsområdet. Stenungsundsområdet visar samma försämringstendenser som resten av Bohuskusten men orsakerna är mer storskaliga. Resultatet pekar lokalt på att övergödningseffekterna minskat. De djupare bottnarna i Askeröfjorden är artfattiga vilket eventuellt kan ha koppling till avlopp som mynnar i detta område. Under 2001/2002 utfördes kontinuerliga etenhaltsmätningar i omgivningen under ca ett år. Resultaten var positiva eftersom halterna var betydligt lägre än befarat. Det planeras för en uppföljning under 2006/2007. Epidemiologiska undersökningar av sjukdomsfrekvens och besvär har gjorts regelbundet under lång tid. Stenungsund avviker inte från andra orter beträffande sjukdomar men det finns indikationer på ökade besvär i industrins närområde. Även för dessa studier planeras en uppdatering under de närmaste åren. 4 Miljörapport 2005 Särskilda händelser och aktiviteter under året Sedan utbyggnaderna runt år 2000 har anläggningarna successivt närmat sig de produktionskapaciteter som dessa projekt lade grunden för. Både Kracker- och Polyetenanläggningen uppnådde återigen produktionsrekord under 2005. En mätare på omgivningens uppfattning av hur störande verksamheterna är, är antalet klagomål. Dessa registreras i verksamhetens tillbudsrapporteringssystem. De flesta kommer som telefonsamtal direkt till företaget men också de som kommer indirekt via myndigheter bokförs. Principen är att alltid återkomma om inget svar kan lämnas direkt om orsaken. Antalet tillfällen ligger f.n. på en nivå som vittnar om att besvären inte är så utbredda . De klagomål som är mest frekventa f.n. rör lukt från krackern. Diagrammet nedan visar några års uppföljning. Under 2000 uppkom driftstörningar vid upprepade tillfällen vilket skapade stor irritation. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen. Sedan 2002 drivs produktionen av katalysatorer till polyetentillverkningen av ett separat företag, Grace Catalyst AB. Grace verksamhet har inrymts i Borealis miljötillstånd, och katalysatortillverkningen har omfattats av miljörapporten. Från och med 2006 kommer emellertid Grace att agera helt som en egen verksamhet i kraft av att man numer har ett eget tillstånd. I mars 2004 fattade Miljödomstolen beslut om nya och ändrade villkor och föreskrifter med anledning av flera prövotidsfrågor. Beslutet omfattade VOC-, NOx- och TOC-utsläppen samt buller och energianvändning. Borealis överklagade flera av punkterna i beslutet till Miljööverdomstolen vilken under 2005 ändrade dessa punkter i enlighet med Borealis yrkande. Anläggningarnas gällande tillstånd är beslutade enligt Miljöskyddslagen. Även om besluten tillkom i skarven till den nya lagen, Miljöbalken, behövdes en formell utredning göras för att kunna avgöra om IPPC-direktivets krav innehålles. Denna utredning lämnades till länsstyrelsen under 2005 som föreslagit två kompletterande villkorspunkter om avfallshantering samt åtgärder vid avveckling. Sedan några år finns en naturgasledning i Stenungsund och under 2005 anslöts även Borealis till ledningen via ett nytt avstick mot den egna rörledningsgatan mellan anläggningarna. Naturgasen kommer att användas som komplettering när de egenproducerade Miljörapport 2005 5 bränslena inte räcker. Jämfört med tidigare inköpta bränslen har naturgasen lägre utsläppsfaktor för koldioxid vilket kan ge en samlad effekt av ca 8000 ton lägre CO2-utsläpp per år. Foto Magnus Jönsson Dijner I början av 1990-talet byggdes en ny enhet på krackern för tillverkning av Metyl-tert-butyleter (MTBE), vilket används som oktantalshöjande produkt i bensin. Råvaran är inköpt metanol samt iso-buten som är en biprodukt från krackningen. Under 2005 byggdes MTBEanläggningen om för tillverkning av ETBE, vilket innebär att metanol ersätts av etanol. Eftersom etanolen är framställd biologiskt blir också slutprodukten ETBE biobaserad till ca 45 %. Den nya produktionen har medfört behov av nya tillstånd för införsel av s.k. teknisk sprit samt rigorösa hanterings- och bokföringsrutiner. I Stenungsund tillverkas polyeten som används i olika typer av kablar. Borealis har en världsledande position inom denna marknad som är fortsatt i växande. Därför beslöts under 2005 att bygga ut kapaciteten med en ny bearbetningslinje för tvärbunden polyeten s.k. PEX. Den nya anläggningen L-154 blir en parallell till befintliga L153 som byggdes i början av 90-talet. I slutet av året startade projektet med att bereda plats för den nya anläggningen som planeras vara i produktion under 2007. 6 Miljörapport 2005 Miljöresultat Utsläpp till luften VOC Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets större punktkällor. VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för PE jämförs dock sedan ett antal år tillbaka med mätningar med FTC-metoden (se vidare i delrapporten för polyetenanläggningen). Sammanlagda VOC-utsläppen var 1642 ton. Det interna målet 1600 ton nåddes inte men resultatet var ändå en förbättring jämfört med 2004. Orsaken är att bränngas från PE3 kunde sändas i retur till ångpannan under en stor del av året, i stället för att facklas vilket indirekt ger utsläpp av VOC p.g.a. ofullständig förbränning i facklan. Under hösten uppstod emellertid åter problem att förbränna gasen i pannan viket gjorde att den ånyo fick facklas. Fortsatt läcksökning på krackern gav resultat vilket också bidrog till den minskade utsläppsmängden. Diagrammet nedan visar att utsläppet relativt produktionen (0,83 ‰) är det lägsta som uppnåtts. VOC-utsläpp, ton/år 3500 3,5 3000 3 2500 2,5 2000 2 1500 1,5 1000 1 ton/år t VOC/kt prod 0,5 500 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Miljörapport 2005 7 NOx NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar men i liten omfattning. Sammanlagda utsläppen 2005 var 455 ton. Trots att NOx-utsläppen påverkas starkt av produktionsnivån har de, trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. Under de närmaste åren kommer nya låg-NOxbrännare att installeras på en av krackugnarna samt åtgärder att genomföras på två av krackerns pannor. NOx-utsläpp, ton/år 0,7 900 800 0,6 700 0,5 600 0,4 500 400 0,3 300 ton/år t NOx/kt prod 0,2 200 0,1 100 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 SO2 De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den största bränslemängden. Den är, förutom att vara energikälla för krackern, även ett viktigt bränsle för övriga petrokemianläggningar. Bränslen i polyetenanläggningens ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, bränngas från PE3 samt inköpt eldningsolja. Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens pannor levereras även ånga från krackern. Naturgasen innehåller spår av svavelföreningar vilket kommer att ge ett litet tillskott i framtiden. Under 2005 var dess bidrag ca 30 kg av de totalt ca 2,5 ton som släpptes ut. CO2 Utsläppen av koldioxid utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp. Det beror på att det är energikrävande processer, som, framför allt i krackerns fall, till övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan över utsläppet relativt produktionen visar detta på ett ännu tydligare sätt. Krackerstoppet under 2003 liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa år. 8 Miljörapport 2005 CO2, kton t CO2/t eten 2 800 700 1,5 600 500 1 400 300 0,5 200 100 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde i kraft 2005. De enheter som ingår i den första treårsperioden är ångpannorna på polyetenanläggningen och krackern samt krackerns hetoljeugn. Dessa enheter representerar ca 20 % av CO2-utsläppen. Utsläppet under det första året blev ca 10000 ton (ca 7 %) under den tilldelade mängden. Det beror främst på att krackerproduktionen varit så hög och därmed har ugnarnas ångproduktion minskat behovet av ånga från pannorna. Ett ackrediterat externt kontrollorgan granskade under året rutiner och övervakningssystem för att slutligen verifiera årsrapporten. Freoner 145 kylanläggningar är i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum och andra byggnader. Totala installerade köldmediamängden är 1,22 ton. All CFC har sedan tidigare ersatts med HFC-system. HCFC-system byts successivt ut. Under 2005 gjordes 2 st sådana utbyten. Läckagen i systemen uppgick till 66 kg HFC (5 % av installerade mängden). Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2005 VOC, ton SO2, ton NOx, ton CO2, kton HFC, kg Utsläpp till luft/Fackling Kracker PE 661 981 0,03 2,5 420 35 700 45 16 50 Miljörapport 2005 Totalt 1642 2,5 455 745 66 9 Utsläpp till vatten Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften. Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från petrokemisk industri kan ha bidragit, har ibland påvisats, men omfattningen är som regel begränsad och lokal. Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka mängderna. En driftstörning på krackern i samband med ett kortare planerat stopp i april medförde att riktvärdena för olja och fenol överskreds för månaden. Årsutsläppet av fenol är något högre än ett normalt år men fortfarande med stor marginal till villkoret. För övriga parametrar är mängderna lägre eller på samma nivå som föregående år. Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten. Olja, ton TOC, ton Fenol, kg Kväve, ton Fosfor, ton Kracker 11 PE 7,9 62 6,3 0,92 0,4 0,21 Totalt 11 7,9 62 6,7 1,1 Buller Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna. Det bör dock noteras att de stora utbyggnaderna, som gjorts på senare år, har kunnat klaras inom dessa gränser. Inom en 5-årsperiod kommer åtgärder att vidtas så att bullret från polyetenanläggningen minskas med 2 dBA. Det innebär t.ex. arbete med att ljudisolera rörledningar bättre samt att skärma av eller bygga in pumpar och blåsmaskiner. Diagrammet nedan visar resultatet av de månadsvisa mätningar som görs i bostadsområdet närmast polyetenanläggningen. Medelvärdet av 12 mätningar var 49,7 dB(A). Villkorsgränsen är 50 dB(A). 10 Miljörapport 2005 Buller i mätpunkt 11, Söbacken, dBA 54 52 50 48 46 44 42 J F M A M J J A S O N D Avfall Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar etc. kan vissa år generera stora mängder. Det farliga avfallet är till stor del produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökar. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja från krackern Sett över en längre period har industriavfallet, d.v.s. det icke farliga avfallet, minskat. Orsakerna finns bl.a. i att källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats. Engångsemballage har skiftats mot returförpackningar i en del fall. Med 25 miljöstationer för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Det farliga avfallet har för det mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a. cementindustrin med sitt stora behov energi till cementugnarna. Borealis bidrar med leveranser både till svensk och till norsk cementproduktion. Foto RECI Miljörapport 2005 11 Som diagrammet visar utgör det farliga avfallet den större delen. Diagrammet visar utvecklingen över en tioårsperiod. Avfallsmängder 1994-2005, ton/år Återvinn. Dep. Förbr. Förbr/Dep FA 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Energi- och resursanvändning Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning. Förbrukning Krackern Sötvatten, Mm3 Bränsleenergi, TJ Fackling, ton Elenergi, GWh 2,4 15519 4706 422 PE-anläggningen Totalt 1,7 212 10195 462 4,1 15731 14901 884 Fackling Totala facklade mängden minskades med ca 600 ton jämfört med föregående år. Mängden blev ändå högre än förväntad p.g.a. förnyade problem med återföringen av gas från PE3 till ångcentralen under hösten. 30000 PE plants Cracker 25000 20000 15000 10000 5000 0 1991 12 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Miljörapport 2005 Kommentarer För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande under året: • Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen. • Regelbunden uppföljning av mätinstrument. • Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar. • Internrevisioner av ledningssystemet Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen. Driftstörningar i reningsanläggningen uppstod i april i samband med nedtagning av krackeranläggningen för ett planerat kortare stopp. Detta medförde att riktvärdet för oljehalten respektive fenolhalten i avloppsvattnet överskreds under månaden. Utöver denna avvikelse ovan är det bolagets uppfattning att alla gällande villkor och föreskrifter har innehållits under året. Stenungsund 30 mars, 2006 Borealis AB Roy Vardheim VD Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen Delrapport II Polyetenanläggningen Miljörapport 2005 13 MILJÖRAPPORT 2005 DELRAPPORT I Krackeranläggningen INNEHÅLL Sida A. GRUNDDEL ............................................................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten........................................................................... 2 - 6 - Organisation - Lokalisering, plan- och recipientförhållanden - Drift- och produktionsbeskrivning - Reningsanläggningen Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................ 7 - Koncessionsbeslut - Kontrollprogram - Pågående tillståndsfrågor Drift- och produktionsförhållanden ................................................................ 8 - 11 - Förändringar i produktion och processer - Energi- och bränsleförbrukning - Förbrukning av råvaror och kemikalier - Avfallshantering - Driftstörningar m m - Reningsanläggningar - driftförhållanden Kontrollresultat............................................................................................... 12 - 14 - Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring - Utsläppskontroll och utsläpp - Läcksökning - Recipientkontroll och omgivningspåverkan - Besiktningar C EMISSIONSDEKLARATION ............................................................................15 - 18 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Översiktskarta Avloppssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Utsläpp till vatten - Sammanställning Grundvattenkontroll Kolväteutsläpp till luften Sammanställning av miljörapportdata A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn: Borealis AB, Krackeranläggningen Platsnummer: 1415-115 Huvudman: Borealis AB Postadress: 444 86 Stenungsund Telefon: 0303 - 87000 Kontaktperson: Yttre miljöfrågor: Jonny Andersson Kommun och län: Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98 (1998-11-23) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kod enligt SNI resp 1998:940: 24.14-1 Kod enligt NFS 2000:13 bil.1 SewF14,F29,F30, K02,K07b,K08 Miljöledningssystem ISO14001 Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104 Organisationsnummer: 556078-6633 Denna rapport inges • dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2000:13 • dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Organisation Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet (HMS&Kcoach). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö, Säkerhet & Kvalitet (HMS&K). Lokalisering, plan- och recipientförhållanden Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt "Havdens Industriområde". Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området består av ett mindre antal bostäder inom en småindustrizon. Närmaste planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen. Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst mot Hydro Polymers anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot AGA's anläggning. Österut ligger närmast Air Liquides gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming". Industriavlopp inklusive kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn. Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning. Några dricksvattentäkter finns inte inom anläggningens avrinningsområde. Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten från områdets östra och södra del till Stenunge å. Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp. 2 Drift- och produktionsbeskrivning Nedan följer en kort beskrivning av rubricerade. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadien-strömmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel. Methane Steam Ethane Propane Compressor Cooling 9 cracker ovens PrimärtMetPrime Metantorn thane tower Drying Scrubbing Hydrogenation Scrubbing Sec. Methane tower Methane Ethylene Ethane tower C2 splitter Ethane Propane tower C3 splitter Propylene Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg. Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras, beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak. Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak per fartyg från egen hamn samt Vattenfalls hamn. Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar före användning. 3 Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis driver på uppdrag av Statoil en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och tankbilar. Anläggningen ägs av Svenska Statoil AB och sköts av personal anställda av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan). Terminalen hanterar även utlastning propen till bil för Borealis. Spårområdet som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga industrier i Stenungsund. Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 4-5 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader. Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m. En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet som via två facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar, säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av bränngas i facklan. Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direktkylsystem med hjälp av ett hundratal värmeväxlare. Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad. År 1972 1976 1980 1984 1985 1985-87 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 4 Åtgärd Trycklager för nafta. Tremediafilter för avloppsvatten. Stripperanläggning. Etablering av läcksökningsprogram Inre flytande tak i sloptankar Dubbla tätningar på SCN-tankar Återföring av ventgas från propenkylkompressorn. Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn, Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning Låg - NOX-brännare på A-ugnen. Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum Låg-NOX-brännare på C-pannan Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna, Låg-NOX brännare på F-ugnen Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till strippern, Fackelledning från naftabergrummet UC-903 Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och analysatorbyggnad till ugnarna Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna. Stoftavskiljare för samtliga krackugnar. Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första hamnanläggningen i Sverige. 2000 2001 2002 2003 2005 Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank Återvinning av gasavdrag från MTBE Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle. Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara Reningsanläggningen Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg. Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt: 1. Processvatten Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner. 2. Industriellt avloppsvatten Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor. Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen. 3. Kylvatten Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler processen och pumpas sedan tillbaka till havet. Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra kategorier utgående från den behandling det genomgår innan det åter släpps ut. Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som indikerar eventuellt läckage av kolväten. Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut 5 tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och inlagras där i ytskiktet. 6 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. Under 2004 beslutade Miljödomstolen om nya villkor på en del prövotidsärenden och senast under 2005 fastställde Miljööverdomstolen vissa villkor efter Borealis överklagande vilket inneburit ytterligare en viss revision av villkoren. Samtliga beslut är angivna i bilaga 3 jämte de villkor, som f.n. är aktuella. Kontrollprogram Gällande version av Kontrollprogrammet fastställdes av länsstyrelsen 2002-09-24. En sammanställning finns i bilaga 4. Pågående tillståndsfrågor Från Miljödomstolens beslut 2004 kvarstår prövotidsutredning om energiåtgärders effekt på utsläppen av NOx, CO2 och SO2. Denna skall lämnas in under våren 2006. Övriga tillstånd Naturgasanslutningen samt ombyggnaden av MTBE-fabriken till ETBE-produktion anmäldes till länsstyrelsen under 2005. 7 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen i krackeranläggningen har gradvis ökats sedan ombyggnaden för 5 år sedan. Trots ett nödvändigt kort driftstopp i April p.g.a. reparation av en kompressor ökades etenproduktionen under 2005 ytterligare och nådde den hittills högsta nivån 611 kt eten. Produktionen ligger nu nära den förväntade fulla kapaciteten. Under året byggdes MTBE-fabriken om till ETBE-produktion (Etyl-tert-butyleter). Den tidigare råvaran metanol ersätts sedan i november av biobaserad etanol. Krackeranläggningen anslöts till naturgasnätet via en ny avsticksledning. Naturgasen kommer att användas som kompletterande bränsle när inte den egenproducerade bränngasen räcker till och kommer att ersätta annat inköpt stödbränsle. Den miljömässiga effekten blir lägre CO2-utsläpp. Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta skall årligen redovisas till länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMS-ledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna. Tabellen nedan redovisar samtliga krackerns miljömål för 2005 och tillhörande åtgärder. Där framgår då bl.a. hur arbetet planerats för att begränsa utsläppen av VOC och olja i enlighet med villkorspunkterna 4 och 13. Område VOC NOx Klagomål Övriga miljöaspekter 8 Nuläge (årets början) 2004: 743 ton 2004: 410 ton (1 månads stopp) Mål 2005 max 700 ton Max 450 ton vid fullproduktion Se till att läckor får rätt prioritet i arbetsordersystemet Läcksökning i enlighet med program Genomföra minst 10 st. SF6mätningar Ta i drift WAO incinerator Utvärdera NOx-åtgärder kopplade till energibesparing Ånginjicering pannor Definiera åtgärder för förbättrad tuillförlitlighet NOxmätare Design för lågNox-brännare Gugnen Klagomål från allmänheten och grannar 13 st. år 2004 (4 st. osäkra) 2004: 8 läckor/utsläpp, 1 brand. Åtgärder Läckor/Utsläpp/ Bränder max. 4 Utbildning på VRU-enheten. Utredning om förbättrad driftsäkerhet av VRU API. Förbättrad pumpkapacitet Utvärdera effekten av amintillsats till E-1703 CO2-rapportering etablerad Klarlägg BAT/BREF-status Utred T-1651 SV till fackla Resultat VOC 2005: 661 ton Klart. Klart. Utfört 7 st. år 2005 Ej klart NOx 2005: 420 ton Pågår DBM klart. Senareläggs till 2005. Klart Pågår 9 klagomål registrerade 2005. Klart Klart 2005: 0 Installeras under 2006 Klart. Klart Klart Klart Energi- och bränsleförbrukning El-förbrukningen var 422 GWh under 2005. Energiförbrukningen vid förbränning i pannor och ugnar uppgick till 15519 TJ. Följande tabell visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via rökgaserna. Förbränning och utsläpp till luften via rökgaser 2005 Förbränning i ugnar och pannor Bränngas Månad Make-up Bränngas ton Fackling Tot.bränsle MJ/kg ton Utsläpp Bränngas Övrigt totalt NOx ton ton ton ton CO2 ton Jan 21220 3158 57,2 24378 5 106 111 36 Feb 19011 2895 57,1 21906 17 52 69 32 61956 55486 Mars 21151 3289 55,581 24440 89 69 158 39 63032 48734 April 13674 3562 53,6 17236 1060 394 1454 36 Maj 24063 564 56,3 24627 389 156 545 38 63380 Juni 22116 236 56,96 22352 295 388 683 35 57554 Juli 22666 250 57,8 22916 258 18 276 32 56592 Aug 23656 247 57,35 23903 504 285 789 37 61093 Sept 21859 751 58,3 22610 124 166 290 35 56054 Okt 23717 347 57,533 24064 146 0 146 35 59254 Nov 22870 405 57,3 23275 98 4 102 32 57514 23105 907 57,26 24012 72 11 83 33 59599 259108 16611 56,9 275719 3057 1649 4706 420 700248 Dec Totalt NOX-utsläppen under 1988-2005 i ton/år visas i nedanstående diagram. Här visas, dels det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som råvaruförbrukning. Även om produktionen ökar årligen har NOx-utsläppen i stort sett legat på samma nivå 800 0,8 700 0,7 ton 600 0,6 ton/kton råvara 500 0,5 400 0,4 300 0,3 200 0,2 100 0,1 0 0 198 8 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 9 Förbrukning av råvaror och kemikalier Vatten Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 2,0 Mm3 under året. Därutöver har köpts in ca 0,4 Mm3 matarvatten som är producerat externt. Råvaror och produktion Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan: Nafta Etan Propan Butan Metanol/Etanol k ton 606 320 185 286 13 1410 Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5. Följande mängder producerades Produkt Eten Propen Övriga krackerprodukter MTBE/ETBE kt 611 209 552 33 Gasoltransporter m.m. Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran landvägen framgår av nedanstående tabell Produkt Gasol Gasol Eten Propen Transportsätt Järnväg Tankbil Tankbil Tankbil Ton utlastat 145000 47500 3040 156 Användningen av krackerns propanbergrum som terminallager innebar en omsättning av lagret med ca 170.000 ton under 2005. 10 Kemikalier En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2005 redovisas som bilaga 6. Köldmediaanvändning CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts successivt ut. I nya kylinstallationer används HFC. HCFC HFC Antal utbytta/ombyggda 0 0 Antal skrotade/avställda 1 1 Antal nya enheter 0 0 Totalt antal i drift 12 32 Installerad köldmediamängd, kg 63,8 243,3 Avfallshantering En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i bilaga 7 resp. bilaga 8. Mängden farligt avfall minskade något jämfört med 2004 men nivån har legat ganska konstant under senaste åren. Driftsstörningar m. m. Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Krackern stoppades planerat första helgen i April för reparation av en kompressor. I samband med detta uppkom problem med separation av vatten och kolväten i processen och en relativt stor mängd olja kom ned i den biologiska reningen (BET). Det tog en ganska lång tid att få rent igen i reningsanläggningen och under den tiden förekom lukt vid flera tillfällen. Därtill överskreds riktvärdena för olja från FIL-2660 respektive fenol från BET. Processgaskompressorn C-1701 stoppade den 31/8 och orsakade sotande fackling och även sotbildning i ugnarnas rökgaser, vilket pågick ca 1,5 timme sammanlagt. Ett 20-tal telefonsamtal registrerades och senare kom också in ett par klagomål på sotnedfall samt ett om buller vid återstarten under följande dygn. Reningsanläggningar – driftförhållanden Installationer för att byta ut pumparna som för ut det samlade avloppsvattnet påbörjades under året och kommer att slutföras under 2006. Uppföljning av kvävehalterna i samband med användning av en ny aminbaserad korrosionsinhibitor visade att kväve i utloppet inte har ökat jämfört med halterna innan användningen startade. 11 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Ett antal mätare som övervakar parametrar vilka används för CO2-beräkningar har fått ökad kontrollfrekvens. Den kontinuerliga NOx-mätningen på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad mätkonsult. Laboratoriet är ackrediterat för vattenanalyser som görs inom ramen för kontrollprogrammet. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten framgår av följande tabell. Analysmetoden för olja i vatten, där numera perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre men mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse. Ackrediterad analys Fenol Metodbeteckning API Method 716-57 Mätområde ≥0,02 - ≤1 mg/l Kolväten - summa aromater + summa alifater Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen Fosfat-Ortofosfat BTM 21558 ≥0,05 -≤10 wtppm IP 426-98, mod ≥0,5 - ≤5 mg/l SS-EN 1189:1996 pH SS 028122 ≥0,1 - ≤0,8 mg/l ≥4 - ≤10 Kolväteanalys CO analys H2 analys BTM 21531 BTM 21555 BTM 21550 ≥0,01-≤100 ≥0,02-≤0,2 ≥1,5-≤80 Halt 0,097 0,69 0,58 4,53 Mätosäkerhet, % ± (0,000+0,098X) ± (0,032+0,095X) ±1,0 0,058 0,31 4 8 20,1 0,200 49,93 ± (0,011+0,169X) ± (0,156-0,013X) ± (0,006+0,15X) ± (0,0036+0,15X) ± (0,136+0,15X) I samband med kraven på övervakning av CO2-utsläpp har laboratoriet också ansökt om ackreditering för de analyser som omfattas av detta system. Utsläppskontroll och utsläpp Nedan redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns som bilaga 13. 12 Vatten Nedanstående tabell är en sammanfattning av utsläppen för 2005. Övriga resultat redovisas sammanställda i bilaga 10. Utsläpp Olja Fenol Tot-N Tot-P COD/BOD -kvot Mängd/år 10,6 ton 62 kg 6,3 ton 0,92 ton 17 Provtagningsställe Pond ut + kylvatten BET utlopp Pond utlopp BET utlopp Pond utlopp Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11. Luft Utsläppen av kolväten till luften under 2005 var 661 ton. Bestämningen är i första hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från områden, som inte kan mätas med denna metod, är beräknade utgående från tidigare utförda emissionsstudier, vilka genomgått uppdatering efter hand. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12. VOC-utsläppen minskade tydligt efter en period utan stora förändringar. Relativt produktionen är utsläppen i nivå med tidigare uppnådda lägstanivå. VOC-utsläpp Kracker 1985-2005, ton/år 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 1,4 2500 1,2 2000 ton ton VOC/kton råvara 1 1500 0,8 0,6 1000 0,4 500 0,2 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 13 Utsläppen till luften sammanfattas i nedanstående tabell: Utsläpp Mängd/år, ton Mätmetod Kolväte, ton 661 Spårgasmätning/Beräkning NOx , ton 420 NOx-analysutr./beräkning SO2, ton 0,03 Mätning/Beräkning CO2, kton 700 Mätning/Beräkning Sot, ton 10 Mätning/Beräkning Stoft, ton 5 Beräkning Läcksökning Resultatet av läcksökningen har redovisats i en särskild rapport till Länsstyrelsen. Recipientkontroll och omgivningspåverkan Kontroll av kustvattnet utförs i Vattenvårdsförbundets regi. Stenungsundsområdet ingår i det länsomfattande undersökningsprogrammet för luft och mark, som administreras av Länsstyrelsen. I tillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom miljömedicinska undersökningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullermätningar. Under 2005 gjordes en förnyad bottenundersökning med kamera i Askeröfjorden. Besiktningar Ingen periodisk besiktning genomfördes under 2005. Utöver den årliga kontrollmätningen av NOX-mätare, som nämnts ovan, har en verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts. Effektiviteten av stoftavskiljningen på krackugnarna skall kontrolleras vartannat år. Mätningen 2005 visade en avskiljningsgrad av 92 %, vilket ligger med god marginal över kravet. 14 EMISSIONSDEKLARATION Uppgifterna avser året 2005 71432 CASnr Tabell1 CH4 CO2 BOD7 Bensen AOX Parkod Parameternamn Adsorberbara organiskt bundna halogener Bensen Kem Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Metan Koldioxid t/år t/år t/år t/år t/år Enhet 77000 9 0,19 36 700000 15 Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 37 rest 414 B/E C M M/C Beräknas från bränslet Del av biprodukt (SCN) Produkt Avfall Kvanti- Status/Kommentar fiering M 15 2. Utsläppstabeller Från den ursprungliga tabellen, NFS 2002:5 bilaga 2, har nedan i tabell 1 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I tidigare deklarationer har i vissa fall även mätresultat redovisats där dessa låg under tröskelvärdet. I senare redovisningar har en del av dessa parametrar utelämnats då det bedömts sannolikt att tröskelvärdet alltid underskrids. Inkommande vattens halter har ej frånräknats i något av fallen 1. Produktion Krackeranläggningens tillstånd är baserat på råvaruförbrukningen. Tillåten omsättning av krackerråvara är 1500 kton och under 2005 uppgick förbrukningen av krackerråvara till 1397 kton och 13 kton metanol/etanol till MTBE/ETBE-produktionen. Produktionen av huvudprodukterna eten och propen uppgick till 611 kton respektive 209 kton. Borealis krackeranläggning (1415-115) Verksamhetskod 24.14-1 C. Parkod OljaTEX-ALC N-tot NOX NMVOC NH4-N 7440020 Ni HFC 7664417 NH3 Etylbensen Fenol 7440508 Cu 7440473 Cr CASnr Parameternamn Krom och kromföreningar, som Cr Kem Koppar och kopparföreningar, som Cu Kem Etylbensen Kem Fenol Kem Fluorkolväten Ammoniak Kem Ammonium som N Nickel och nickelföreningar, som Ni Kem Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Kväve och kväveföreningar, som N Olja – Totalt extraherbara kg/år t/år t/år t/år t/år kg/år kg/år t/år kg/år ton/år kg/år kg/år Enhet 5,1 1900 10400 4,0 4,0 59 4,8 62 420 625 <1 16 0,002 0,03 156 Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 40 <1 rest 0,2 0,5 0,3 12,5 M C M M/C M M/C C C M M/C/E Ny analysmetod med sämre känslighet. Ut- Se tabell 2 för respektive förbränningsenhet Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering) Används som processkemikalie Används ej i prod Del av biprodukt(SCN) Produkt Avfall Kvanti- Status/Kommentar fiering 0,5 M/C Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering) M Används ej i prod. 16 Parameternamn alifatiska ämnen Olja – Totalt extraherbara aromatiska ämnen Bly och blyföreningar, som Pb Kem Stoft, <10my Fosfor och fosforföreningar, som P Svavelhexafluorid Stoft Svavel och svavelföreningar, som S Kol organiskt, totalt Toluen Kem Xylener, summa isomerer Kem Zink och zinkföreningar, som Zn Kem Parkod OljaTEXARC TOC Toluen 7440666 Zn 1330207 Xylener 108883 Stoft S-tot SF6 PM10 P-tot 7439921 Pb CASnr kg/år ton/år t/år ton/år t/år t/år kg/år t/år t/år kg/år kg/år Enhet 5400 26000 15 <1 10 7,5 120 0,005 0,08 53 0,024 1,5 0,92 4 220 Användn./ Vatten Luft Tillverkn. rest rest 30 125 M M/C/E C M/C/E M/C/E C C M/C/E M M C Används ej i prod. Del av biprodukt(SCN) Beräknat från COD Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Under detekt.-gräns för vanlig oljeanalys, beräknat på enskilda aromater Används ej i prod. Produkt Avfall Kvanti- Status/Kommentar fiering släppet sannolikt lägre 17 56 56 58 62 72 72 D E F G V X 711 56 C SUMMA 58 B 3 56 C A 54 B 509 54,5 6,0 53,5 40,5 22,4 30,0 23,8 22,6 24,3 30,5 28,5 37,6 54 A 34,3 Inst. Effekt NOx, MW ton/år 54 Hetoljeugnen Krackugn Panna Enhet Tabell 2 Specificerade utsläpp pannor/ugnar Tabell 2, nedan specificerar utsläppen från de 12 enheter vilka var och en har en installerad effekt av över 50 MW. Sammanlagda tillförda mängden bränsle i form av bränngas (90% metan, 10% H2) samt naturgas, etan och propan var 276000 ton motsvarande 4310 GWh. 18 Bilaga 1 19 Bilaga 2 20 Bilaga 3 Gällande villkor, föreskrifter m m – Kracker Koncessionsbeslut 1975-06-30 – Grundtillstånd Koncessionsnämnden lämnar Esso Chemical Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid bolagets ångkrackningsanläggning i Stenungsund. Detta tillstånd gäller ej längre. 1979-06-19 – Ändring av beslut från 1975 om fenolbehandling och återanvändning av vatten Inga villkor gäller idag. 1980-06-02 – Uppskjuten fråga från 1975 om utsläpp av kolväten till luften Inga villkor gäller idag. 1982-07-02 – Utökad råvarubas samt slutliga bestämmelser för stripperanläggningen Inga villkor gäller idag. 1983-11-10 – Användning av svavelhaltigt bränsle Inga villkor gäller idag. 1984-06-28 – Avslutning av uppskjuten fråga från 1975 om utsläpp av kolväten till luften Inga villkor gäller idag. 1985-09-13 – Tillstånd till provisoriskt kylvattensystem Inga villkor gäller idag. 1987-04-10 – Tillstånd till permanent kylvattensystem Inga villkor gäller idag. 21 Bilaga 3 1989-03-10 – Tillstånd att bygga en sjunde krackugn Inga villkor gäller idag. 1990-03-14 – Beslut efter överklagande av Länsstyrelsens beslut om butankrackning Koncessionsnämnden ändrar endast på följande sätt länsstyrelsens beslut (1989-11-03). P2. Andra meningen i första stycket "Målsättningen ... 1 juli 1990" skall utgå. P3. Villkoret ges följande lydelse. 3. Konverteringen av bergrum UC-731 från propan till butan/propanlagring skall ske så att emissioner till luften begränsas i möjlig och skälig omfattning. 1990-12-12 – Förlängning av tid för igångsättning av sjunde krackugnen Inga villkor gäller idag. 1991-06-24 – Vilande förklaring av ärendet om gasturbin Ej aktuellt idag. 1991-07-04 – Uppskov med ingivande av utredningarna om den sjunde krackugnen Ej aktuellt idag. 1991-09-13 – Tillstånd till MTBE-anläggning 1. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Övriga gällande villkor återges i 1998 års beslut. 1992-01-23 – Uppskov med ingivande av villkorsförslag Ej aktuellt idag. 22 Bilaga 3 1992-06-01 – Upphävande av Länsstyrelsens beslut om gasturbin Koncessionsnämnden har i ett beslut denna dag, nr 83/92, på anförda skäl meddelat nya villkor för tillståndet till bolagets verksamhet. I beslutet regleras frågan om omfattningen av fackling av kolväten från verksamheten, d.v.s. just den fråga som länsstyrelsens föreläggande avser. Detta föreläggande bör därför upphävas. Koncessionsnämnden upphäver länsstyrelsens beslut. 1992-06-01 – Nya villkor för fackling Villkoren överflyttade till 1998 års beslut. 1992-09-02 – Uppskov med ingivande av utredning om stoftavskiljning Ej aktuellt idag. 1992-11-10 – Ändring av provisoriskt villkor för stoftutsläpp Ej aktuellt idag. 1994-06-16 – Omprövning av villkor för krackeranläggningen samt fastläggande av slutliga villkor för den sjunde ugnen och MTBE-fabriken Aktuella villkor överflyttade till 1998 års beslut. Se 1998-11-23 1995-06-13 – Ändring av beslut N5, utsläpp från TLS Ej aktuellt idag. 1995-10-31 – Villkor för stoftavskiljning samt släckvattenuppsamling Ej aktuellt idag. 1996-12-20 – Utlastning av SCN och MTBE Villkoren överflyttade till 1998 års beslut. 23 Bilaga 3 1998-05-05 – Ändring av datum för installation av VRU Se 1998-11-23 1998-05-19 – Igångsättningsmedgivande Koncessionsnämnden lämnar Borealis AB medgivande enligt 21 a § miljöskyddslagen (1969:387) att vid bolagets anläggningar i Stenungsund påbörja vissa anläggnings- och byggnadsarbeten för utbyggnad av krackeranläggningen, nämligen schaktning, pålning, förläggning av vatten- och avloppsledningar, el- och signalkablar samt uppförande av fundament och stålkonstruktioner i ugnsarean. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angett eller åtagit sig i ärendet. Arbetena skall vidare utföras så att Koncessionsnämndens förestående tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen inte föregrips. Nybyggda delar enligt igångsättningsmedgivandet får inte tas i anspråk för produktion innan Koncessionsnämnden lämnat tillstånd till verksamheten. _________ Enligt 49 § andra stycket miljöskyddslagen gäller detta beslut omedelbart. 1998-11-23 – Utökad krackerkapacitet Koncessionsnämnden lämnar Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Verksamheten i de delar som fordrar byggnads- och installationsåtgärder skall ha satts igång senast två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft. Annars förfaller tillståndet i dessa delar. 24 Bilaga 3 Uppskjutna frågor Koncessionsnämnden uppskjuter avgörandet av vilka villkor som skall gälla i fråga om utsläpp till luft av kväveoxider och koldioxid. Bolaget skall senast den 31 december 2002 till vederbörande tillståndsmyndighet ge in följande utredningar (U1 och U2) samt förslag till villkor. U1. Tekniska och ekonomiska förutsättningar för att vidta förbränningstekniska åtgärder, införa reningsanordningar och andra åtgärder, som t ex minskad fackling, vilka kan bidra till att minska utsläppen av kväveoxider till luft. U2. Möjligheter att genomföra åtgärder för effektivare energianvändning vid anläggningen, såsom tekniska och ekonomiska förutsättningar för att utvinna energi ur rökgaser, minskad drift av ångpannor alternativt ökad produktion av ånga för extern leverans, ökad termisk verkningsgrad i befintliga ugnar, ökat utnyttjande av spillvärme från anläggningen samt samordnad energianvändning i krackeranläggningen och bolagets närbelägna polyetenanläggning. Bolaget skall senast den 1 juli 2001 till tillsynsmyndigheten rapportera hur utredningsarbetet enligt U1 och U2 fortskrider och samråda med myndigheten om det fortsatta arbetet. Villkor Följande villkor skall gälla för verksamheten vid krackeranläggningen och vid bolagets MTBE-fabrik. Allmänt villkor 1. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Mindre ändring av verksamheten som bedöms inte medföra ökad störning till omgivningen får dock företas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Utsläpp till luft Kolväten och luktande ämnen 2. Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen får som riktvärde * inte överstiga 800 t/år. Bestämning av utsläppet skall ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan metod som bolaget och tillsynsmyndigheten anser vara likvärdig eller bättre. 3. Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning inom processarea, tankområden, bergrum, serviceanläggningar samt in- och utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de åtgärder m m som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. (Jfr D1 nedan.) 25 Bilaga 3 4. Bolaget skall fortlöpande arbeta med utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa de diffusa utsläppen av kolväten och luktande ämnen från anläggningen. Arbete skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende dels processutrustning, dels tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och utlastningsanordningar m m. Planen skall årligen uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten. (Jfr D2 nedan.) 5. All utrustning – för processen. lagring, lastning och lossning – skall utformas och drivas så att utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras. (Avser MTBEfabriken.) 6. Alla säkerhetsventiler i processutrustningen skall vara anslutna till fackelsystemet. (Avser MTBE-fabriken.) 7. Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört gasåtervinningssystem för krackbensin och, om så visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget tidigare redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135-883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.) 8. Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas med krackbensin och MTBE är utrustade på ett sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan fungera på effektivast möjliga sätt. Svaveloxider 9. Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller brännolja för förbränning. Då bolaget ej har tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag – och denna bristsituation inte beror på förpliktelser för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja eldningsolja som bränsle. Stoft 10. Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna skall renas i reningsanordning som drivs med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde*, uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%. Undantag från bestämmelserna får dock ske vid oplanerade stopp eller nedtagning vid anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som farligt avfall. 11. Facklingen av bränngasöverskottet vid anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år. 12. Sotande fackling får i den utsträckning bolaget råder över förhållanden inte förekomma mer än 6 timmar per år. 26 Bilaga 3 Utsläpp till vatten 13. Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläpp av olja till vatten från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten, slop och dagvatten. Planen skall årligen uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten (se D4 nedan). 14. Mängden fenoler i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen (BET) får inte överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 mg/l. 15. Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i utgående vatten från ponden får inte överstiga 5 ton/år. Halten olja i utgående vatten från filteranläggningen få som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l. 16. Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i syfte att minska utsläppen av sådana ämnen. 17. Stripperanläggningen skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiskt uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller störningar vid stripperenheten, skall bolaget senast inom nästkommande vardagsdygn underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Störningar vid enheten skall anses föreligga, om halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1 ppm för den sammanlagda halten av lättare kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs allt t o m C8aromater. 18. Processytor skall vara försedda med betongplattor, dränerade till reningsanläggningen. 19. Tankområden skall vara försedda med täta invallningar, dränerade via manuella ventiler till reningsanläggningen. Dräneringsvatten från cisterner skall ledas i sluten ledning till samma anläggning. 20. Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3och 4-vatten skall begränsas så långt som möjligt och får som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat som månadsmedeltal. 21. Utgående kylvatten i utloppet för höghastighetsinlagring skall normalt ha en hastighet av minst 3 m/s. Om utloppshastigheten understiger nämnda värde skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att hastigheten återställs i erforderlig utsträckning. 22. Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (Δt) får normalt inte överskrida 35°C. Den totala kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om temperaturförhöjningen (Δt) överskrider 35°C skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i erforderlig utsträckning. 27 Bilaga 3 23. Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. 24. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten, kommunens miljönämnd och Fiskeriverket verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets inverkan i närområdet i vattenrecipienten. 25. Uppkommer meningsskiljaktighet vid tillämpningen av villkorspunkterna 21-24 skall tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten för avgörande. 26. Utläckt metanol och/eller MTBE från lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som är förorenat av dessa ämnen skall omhändertas så att föroreningarna inte avleds till Askeröfjorden. Processavloppsvattnet skall ledas till bolagets biologiska reningsanläggning. (Avser MTBE-fabriken.) 27. Bolaget skall ha anordningar och beredskap för uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till vatten vid brand eller haveri. Buller 28. Buller från krackeranläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07). 29. Bullret från MTBE-fabriken skall begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder inte överstiger 50 dB(A) dagtid (kl 07-19) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 db(A) nattetid (kl 22-07) Kontrollprogram 30. Bolaget skall upprätta ett förslag till kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som myndigheten bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till rutiner för översyn av bolagets skriftliga instruktioner i de delar som är av störst betydelse från miljösynpunkt. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 28 Bilaga 3 Bemyndiganden Koncessionsnämnden överlåter enligt 20§ miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som behövs i följande avseenden. D1. Läcksökningsprogrammets innehåll (jfr villkorspunkt 3). D2. Innehållet i handlingsplanen mot diffusa utsläpp till luft (jfr villkorspunkt 4). D3. Åtgärder som kan erfordras för att tillgodose en hög tillgänglighet och verkningsgrad hos gasåtervinningsanläggningen (jfr villkorspunkt 7). D4. Innehållet i handlingsplanen mot oljeutsläpp till vatten (jfr villkorspunkt 13). D5. Hantering och omhändertagande av avfall från verksamheten. _________ Beslutet gäller omedelbart. 2004-03-18 (281-99) Miljödomstolen uppskjuter med stöd av 21 § miljöskyddslagen under en prövotid fastställandet av slutliga villkor för utsläpp av kolväten till luft, för momentant buller, för utsläpp av kväveoxider samt för kontroll av kolväteutsläpp och dess verkningar i miljön. Under prövotiden gäller följande utredningsvillkor. U 7. Förutsättningar att genom energisparåtgärder i såväl Polyetenfabriken som Krackeranläggningen minska utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid till luft. Utredningarna skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun. Redovisning av utredningarna, tidplaner för föreslagna åtgärder samt förslag till slutliga villkor skall lämnas till miljödomstolen senast 2006-04-01. Av redovisningarna skall framgå skälen för de förslag som bolaget lämnar. 29 Bilaga 3 Beslut meddelade av Miljööverdomstolen 2005-06-30 Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut enligt följande. 31. Bolaget skall senast den 1 april 2008 ha vidtagit följande åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från Krackeranläggningen. • Modifierad ånginjicering på A- och C-pannorna. • Trimning av X- och V-ugnarna. • Nya låg-NOX-brännare i G-ugnen. P 4. Utsläppet av kväveoxider till luft från Krackeranläggningen får som riktvärde inte överstiga 450 ton per år, räknat som NO2. 30 Bilaga 3 Beslut meddelade av Länsstyrelsen 1977-11-21 – H2-reningsanläggning 1980-06-19 – Merkaptan-dosering 1982-07-29 – Tippning av mudder från Havdens hamn 1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet 1. Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella miljöpåverkan. 2. Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i samband med genomgång av årsrapport om utsläppskontroll. 1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara Förutsättningarna för användandet av gasolja som råvara är att maximalt två ugnar får användas samtidigt för krackning av gasolja, att med gasolja avses en destillerad råoljeprodukt med densitet av 800-900 kg/m3 och med ett kokpunktintervall av 170-550°C, att producerad mängd CBFS i huvudsak skall användas som råvara för kimrök. 1986-06-09 – Utbyggnad av vätgasanläggningen 1986-07-08 – Tillstånd till överlåtelse av mycket farliga kemiska produkter 1987-02-06 – Förlängt tillstånd till muddertippning 1987-04-06 – Användning av propen och C4 som råvara Länsstyrelsen gör den bedömningen att propen och C4 kolväten är sådan råvara som avses i koncessionsnämndens beslut 1982-07-02 och lämnar med stöd av det beslutet tillstånd att utnyttja propen och C4-kolväten som råvaror. 1987-10-30 – Överenskommelse om inkoppling av avloppsledning till kylvattenavloppet 31 Bilaga 3 1988-04-18 – Ombyggnad av naftabergrum till propanlager 1. Om inte annat följer av övriga råd skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Ni i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit Er. 1988-08-29 – Kontroll av varmvattenutsläpp från nya kylvattensystemet 1989-11-03 – Angående utökad kapacitet för butankrackning 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall den ökade användningen av butan som råvara genomföras i enlighet med vad Statoil uppgivit i ärendet. 5. Möjligheterna till ökade luktolägenheter, vilka kan uppstå genom en ökad merkaptananvändning, skall motverkas genom att denna hantering i princip skall hållas sluten. 6. Bolaget skall för de nya installationerna välja sådan utrustning så att det diffusa läckaget minimeras. 1990-05-02 – "Sludge farming" Med stöd av 39 a § och 43 § första och andra styckena miljöskyddslagen förelägger Länsstyrelsen Statoil Petrokemi AB att tillämpa det kontrollprogram som anges i bilaga 1. Provtagning av jord och grundvatten skall göras en gång/år enligt bilaga 1. Provtagningen skall utföras innan slamutläggningen påbörjas varje år. Redovisning av analysresultaten skall ske årligen senast i samband med årsrapport för utsläpps- kontrollen. Kontrollprogrammet skall gälla t o m två år efter det att sludgefarming – depositionen upphör. 1990-12-20 – Tätning av propenbergrum 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall åtgärderna genomföras i enlighet med vad bolaget angett och åtagit sig i ärendet. 4. I det fall inga förhöjda metanolhalter kan påvisas tre månader efter att infiltreringen avslutats övergår kontrollen av grundvattnet till att ske en gång per månad så länge tillsynsmyndigheten anser detta befogat. 32 Bilaga 3 1991-01-30 – Inlämnande av Miljörapport/Årsrapport Årsrapportering enligt kontrollprogram skall lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna myndigheter årligen inom tre månader från utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser som kan förekomma i kontrollprogram om tidpunkt för att lämna årsrapporten upphävs. Om rapporteringen enligt miljörapport och årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges om den utgör miljörapport och/eller årsrapport. 1991-07-19 – Rengöring och ombyggnad av ponden 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall åtgärderna genomföras i enlighet med vad bolaget angett och åtagit sig i ärendet. 1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat underlag i form av en anmälan enligt miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt. För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med stöd av 40§ miljöskyddslagen följande: 1. Statoil skall bedriva verksamheten på sådant sätt som man angivit eller åtagit sig i ärendet såvida inget annat sägs nedan. 2. En samlad redovisning av de under året utlagda olika mängderna och i avfallet uppmätta halter av totalt extraherbara ämnen (olja) skall tillsammans med uppmätta oljehalter i grundvattnet redovisas i årsrapporten enligt kontrollprogram. I månadsrapporten enligt kontrollprogram skall för aktuell månad upplysas om vilka mängder avfall som lagts på tippen. För det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande analys genomföras och Länsstyrelsen kontaktas. 3. Analys av halten totalt extraherbara ämnen (olja) skall göras halvårsvis i respektive av det uppströms- och nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena. 4. Bolaget skall ha löpande kontroll över tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att grundvattenrören är tillgängliga för provtagning. 33 Bilaga 3 1991-09-23 – Utökad hantering av gasol 1. Den anmälda verksamheten skall – såvida ej annat sägs nedan – bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit eller åtagit sig i ärendet. 2. Se beslut 1993-03-04. 3. Bolaget skall verka för att de åkerier man utnyttjar för transporterna med tankbil dels uppfyller gällande krav på förarnas utbildning vid transport av farligt gods, dels att de använda tankbilarna uppfyller föreskrifterna i ADR-S för sådana transporter och dels att vägtransporter av gasol endast sker på av myndigheterna anvisade vägar för transporter av farligt gods. 4. Samtlig utrustning inom gasolhanteringen inklusive intagsanordningar i hamnen, utrustning hörande till bergrum UC-731, UC-732 och UC-904 såväl som utlastningsanordningar för utlastning till järnvägstankvagn som tankbil skall ingå i den läcksökning bolaget bedriver. 5. Bolaget skall genom förebyggande underhåll av utrustning i anslutning till bergrummen UC-731, UC-732 samt UC-904 se till att utsläppen av kolväten från dessa hålls på en så låg nivå som möjligt. 6. Nya laststationer skall byggas på sådant sätt att utsläpp av kolväten minimeras. För befintliga laststationer skall bolaget genom förebyggande underhåll se till att utsläppet minimeras. Särskilt skall åtgärder vidtas för att minimera spill i samband med kopplingsarbeten vid tankpåfyllnader. 1991-11-04 – Ändring av beslut om utlastning av gasol "Merkaptan eller andra luktande ämnen som tillsätts gasolen skall hanteras i slutna system. Åtgärder skall vidtas så att utsläpp av merkaptaner eller andra luktande ämnen minimeras." 1993-03-04 – Förlängning av tiden för idrifttagande av ett utvidgat spårområde Det särskilda försiktighetsmåttet "2." i Länsstyrelsens beslut 1990-09-23 ges således följande ändrade lydelse: "2. Utlastningen av gasol till järnvägstankvagn och tankbil får sammantaget, efter det att den nya bangården tagits i drift, uppgå till maximalt 350 000 ton gasol/år, varav maximalt 100 000 ton/år får lastas till tankbil. Intill dess att den nya bangården tagits i drift skall omfattningen av utlastningen vara i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett eller åtagit sig i ärendet och får sammantaget ej överskrida 250 000 ton/år. 34 Bilaga 3 Den nya bangården skall tas i drift för utlastning av gasol till järnvägstankvagn och för uppställning och sammankoppling av dessa vagnar innan utgången av juni månad 1995. Skulle idrifttagandet av den nya bangården försenas skall bolaget i god tid innan utgången av år 1993 till Länsstyrelsen inkomma med en begäran om förlängning av tiden." Länsstyrelsen vill dock samtidigt utöver vad som ovan sägs poängtera att målsättningen bör vara att ta i drift den utvidgade bangården snarast och i god tid innan den 1 juli 1995. 1993-07-16 – Vitalisering av behandlingsytor för sludge farming 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. 35 Bilaga 3 C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. Bilaga 1 Definitioner och metodik mm vid läcksökningen • Läcksökningen inom basprogrammet bör genomföras vid inte alltför låga yttertemperaturer eftersom detta kan påverka resultatet i betydande grad. • Läcksökning inom basprogrammet bör ej genomföras vid nederbörd eftersom detta kan påverka de uppmätta värdena. Övrig läcksökning bör likaledes undvikas vid nederbörd. • Mätning av halter (= läckagenivåer) skall ske på eller direkt invid den potentiella läckagepunkt som undersöks. Mätning skall genomföras långsamt och noggrant och skall om möjligt ske runt hela omkretsen på den aktuella enheten. Halter skall mätas och registreras generellt vid varje tillfälle såväl före som efter eventuell (snar) åtgärd. • Som definition av läcka, för vilken åtgärd och redovisning m m skall vidtas, skall gälla en uppmätt halt uppgående till 750 ppm eller däröver, kalibrerat mot den för respektive processenhet mest relevanta gasen. • Läckage skall åtgärdas snarast. Om åtgärd vidtages direkt efter, eller i samband med läcksökningen, skall även detta noteras på lämpligt sätt. Läckor vilka kan åtgärdas under drift skall normalt åtgärdas omgående. Läckor vilka helt eller delvis ej kan åtgärdas under drift skall åtgärdas vid närmast följande stopp av aktuell anläggning eller del därav. I rapporteringen av läcksökningen skall antalet läckor såväl före som efter de snara åtgärderna redovisas och då med den uppdelning som är angiven i beslutet. 36 Bilaga 3 1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och med utgången av år 1997 deponerar s k inertavfall på den iordningställda tippen vid Ostronviken. Därefter skall deponeringen upphöra. Borealis AB skall i god tid före utgången av år 1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka alternativ till deponeringen man valt. Kontroll och redovisning skall fortsätta som hittills så länge deponeringen pågår. 1996-11-14 – Nytt kontrollprogram för krackeranläggningen Reviderat 2002 2002-09-24 – Kontrollprogram för Krackeranläggningen se 105.105.01 2003-05-27 – Ombyggnad av naftabergrum till SCN-lager Länsstyrelsen har inget att invända mot Borealis AB:s anmälan om ombyggnad av naftabergrum UC-901 till lager för krackbensin (SCN). Åtgärderna – inklusive kontroll av grundvatten – skall ske i enlighet med vad bolaget anger i sin anmälan. 2004-12-21 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB Värmekraft (org nr 556078-6633) tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid vid Borealis AB, Krackeranläggningen på fastigheten Stenung 17:6, Stenungsunds kommun. Villkor för tillståndet 1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet med vad som anges i ansökan. 2. En årlig utsläppsrapport skall lämnas till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i enlighet med bestämmelserna i 36-39 §§ i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillstånd till utsläpp av koldioxid, tilldelning av utsläppsrätter samt om övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp (NFS 2004:9). 3. Från och med år 2006 och därefter årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år överlämnas för annullering. 2005-04-13 – Anslutning av Naturgas Borealis AB har anmält att man avser ansluta Kracker- och Poyetenanläggningen till befintlig naturgasledning. Av anmälan framgår att införandet at naturgas som bränsle kommer att medföra minskade utsläpp av CO2 och NOX då en jämförelse görs med propan och eten. Länsstyrelsen har inget att erinra mot bolagets anmälan. 37 Bilaga 3 2005-09-08 Ändring i MTBE-fabriken Borealis AB har anmält att man avser genomföra ändringar i MTBE-fabriken som möjliggör tillverkning av ETBE (Etyl-tert-butyleter). Förändringarna väntas inte innebära några nackdelar från miljösynpunkt. Anmälan har remitterats till Tekniska byggnadsnämnden som inte haft något att invända mot anmälan. Länsstyrelsen har inget att erinra mot bolagets anmälan. Vattendomar 1957-11-20 1963-09-20 1969-10-24 Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall, industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt 11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom flera avtal är denna mängd fördelad mellan ovanstående parter. 1971-02-12 – Anläggande av hamn på Havden 1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor "Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen i alla de fall då lastning och lossning sker av andra produkter än gasol och gasbensin." Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på land i hamnanläggningen skall förvara länsor i beredskapssyfte att användas för det fall det vid lastning och lossning av gasol och gasbensin förekommer spill av annat slag än av dessa ämnen. Minst en gång om året skall bolaget i samråd med brandchefen i Stenungsunds kommun kontrollera funktionsdugligheten hos de på land förvarade länsorna. 1982-04-22 – Utbyggnad av hamn på Havden 1986-11-05 – Förlängt tillstånd till utbyggnad 38 Bilaga 3 Regeringsbeslut 1975-03-13 – Tillstånd till utbyggnad 1980-11-20 – Förlängt tillstånd 1982-05-27 – Utökad råvarubas För den tillståndsgivna verksamheten får som alternativa råvaror till nafta användas etan, propan och butan eller andra med avseende på process- och miljöskyddsförhållanden likartade råvaror. Bolaget skall före användning av annan råvara än nafta, etan, propan och butan anmäla detta till Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för prövning om användningen av råvaran ifråga omfattas av tillståndet. Om Länsstyrelsen kan godkänna råvaruanvändningen skall frågan avgöras av länsstyrelsen. I annat fall skall Länsstyrelsen hänskjuta frågan till koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande. 1984-11-01 – Flytande tak i sloptankarna 1985-03-14 – Avslag på förnyad ansökan om förlängning av tillstånd 1988-03-28 – Ej prövning av sjunde ugn (muntligt besked) 1990-12-06 – Ej prövning av MTBE-anläggning 1993-09-23 – Kommunens överklagande av beslut beträffande sotande fackling Regeringen avslår överklagandet. Beslut av Naturvårdsverket Beslut 1991-12-12 – Mätning av NOx på krackugnar 39 Bilaga 4 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport. 40 Bilaga 4 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Krackugnar Hela anläggningen Gasol MTBE Hela anläggningen 2.2 Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Utlastat Produktion Eten Propen Biprodukter Elförbrukning Råvattenförbrukning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuer- ton/mån Månadsrapport ligt mängd/år Årsrapport 1 gång/år -”-”- ton/år ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport Årsrapport GWh m3 Årsrapport Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Pannor och Bränngas Bränsleförbrukning ugnar till ugnar och pannor Energiförbrukning Pannor/ RökgasNOx ugnar, kanal facklor CO2 Pannor Bränngas Värmevärde på bränslet och ugnar till ugnar Pannor Bränngas Svavelhalt och ugnar till ugnar Facklorna Facklad mängd Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport TJ/år Årsrapport Flödesmätare Flödesmätare Analysator Kontinuerligt ton/mån Beräkning mg NOx/MJ Beräkning 1/mån ton/år Stickprov 3/vecka MJ/kg wt-ppm Stickprov vid misstänkt genombrott Kontinuerligt ton/mån Flödesmätare/beräkton/år ningar Beräkning tim/mån Oförbränt kolväte Tid sotande Kolväte till Stickprov 10 delmätn/Hela anSF6år läggningen mätning + luften beräkning Extrapannor SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A Krackugnar/ Stoftutsläpp Beräkning facklor Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda mätning år Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport ton/år Årsrapport ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport % avskiljt Separat rapport 41 Bilaga 4 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Filter 2660 Filter 2660 Pond + kylvatten 2-4 Inlopp filter Utlopp filter Utlopp pond resp kylvatten BET Sedimenteringsbassäng, utlopp BET BET inlopp Stripperanlägg Utlopp ning stripper Pond Utlopp pond Pond Utlopp pond Kylvatten 1-4 Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp Kylvatten 4 D-983 x utlopp Kylvatten 1-4 Inlopp kylvatten Kylvatten 1-4 Utlopp kylvatten Kylvatten 1-4 utlopp kylvatten Hela Utlopp pond anläggningen BET BET utlopp Parametrar Flöde Oljehalt Olja, utsläpp mängd Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift Kontinuerligt m3/h 1/dygn g/m3 Kontinuerligt ton/mån resp 1/dygn Fenol Stickprov Dygnsprov resp stickprov Dygnsprov Flöde Kolväte Stickprov Stickprov 1/dygn 1/dygn COD BOD7 Flöde Oljehalt Dygnsprov Dygnsprov Oljehalt Redovisning Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport g/m3 Månadsrapport kg/mån m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 1/tertial 1/tertial Kontinuerligt 1/dygn g/m3 g/m3 m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 3/vecka g/m3 Månadsrapport Kontinuerligt Temp Kontinuerligt °C Månadsrapport Temp Kontinuerligt °C Månadsrapport Utloppshastig- Stickprov het tot-N Stickprov 1/månad m/s 1/vecka ton/år Avvikelser rapporteras Månadsrapport tot-P Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport Parametrar Provtyp Frekvens Stickprov 1/år Grundvatten Omfattning Provställe Grundvatten i mark - TO 1-4 - Södra tippen - G1 - G7 Grundvatten i berg 42 Nivå temperatur pH Konduktivitet Tot. extraherbart - Ostronviken Nivå Tot. extraherbart 1-2 UC-901 Nivå UC-903 Tot. extraherbart UC-961 Metanol Flödes- eller mängduppgift m °C Redovisning Årsrapport ms/m g/m3 Stickprov 1/år m g/m3 Årsrapport Stickprov 1/år m g/m3 Årsrapport Stickprov 1/år g/m3 Årsrapport Bilaga 4 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens Buller vid stopp av anläggningen Buller vid normaldrift Närliggande bostadsområde Närliggande bostadsområde Anläggningen Ekvivalent ljudnivå Stickprov Ekvivalent ljudnivå Stickprov Provställe Parametrar Bullerkartläggning 2.5 1/2 år dB(A) Ingår i omgivningskontrollen Vid större förändring dB(A) Speciell rapport Årsrapport Avfall Omfattning Farligt avfall Provtyp Frekvens Uttransporterat Lager 1:e jan. Uttransporterat Övrigt avfall 2.6 Ljudeffekt Redovisning 1/4-5 år Flödes- eller mängduppgift dB(A) Flödes- eller mängduppgift ton/år ton ton/år Redovisning Årsrapport Årsrapport Sludge farming Omfattning Provställe Sludgefarming Yta A-C området Sludgefarming Yta A - C området Parametrar Provtyp Frekvens Mineralolja Tot extraherbart TS-halt pH N, P, K pH tot extraherbart Stickprov på jord 0-30 Vart 3e år med början 2002 cm Grundvatte Vart 3e år med början n Stickprov 2002 Flödes- eller mängduppgift mg/kg mg/kg Redovisning Årsrapport % mg/100 g mg/kg Årsrapport 43 Bilaga 5 Råvaruförbrukning 2005 (ton/månad) Ugnar Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Nafta Etan Propan Butan Totalt 77868 30587 15166 2087 125708 56135 24947 9525 18793 109400 74519 24074 7600 21182 127375 24547 13722 11201 23211 72681 56354 20814 17597 34664 129429 39063 24414 14483 37418 115378 37022 30836 17806 32222 117886 28052 29756 20556 40009 118373 28026 31495 23031 26911 109463 58090 31997 16096 19558 125741 57057 26528 22237 16297 122119 68926 30615 9880 14127 123548 605659 319785 185178 286479 1397101 MTBE-anläggningen Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt 44 Metanol 1068 688 1022 305 1123 928 1241 1477 1082 1228 927 1471 12560 Bilaga 6 Kemikalie-förbrukning 2005 Handelsnamn Actrene Ammoniak Anullex BX Auto-diesel Bensin, blyfri Diesel EC 2133A Ecodex Ecoflock/Klaraid Shell Butan Etylenglykol Etylmerkaptan Iso-propanol Ivamin 804 Järnsulfat Metanol Molekylsikt Natriumhypoklorit Natronlut Närsalt Petroflo 20Y600 Petroflo 21Y621 Smörjfetter Smörjoljor Solvent 40 Svavelsyra Thermway X32 Zetag Sammansättning Alkylbensener Ammoniak Dimetyl-tert-butylfenol Användning Antifouling pH-justering Inhibitor SCN, C4 Interna fordon Interna fordon Stationära motorer Solventnafta, i-propylbensen Emulsionsbrytare Jonbytarmassa Aluminiumhydroxiklorid Flockning av råvatten Butan Processkylning Etylenglykol Frostskydd/korrosionsskydd i kylkrets Etylmerkaptan Svavelkälla/ Luktämne 2-propanol Pumptätningar Amino-metyl-propanol Korrosionskydd för matarvatten Järnsulfat Flockning i BET Metanol Frostskydd/Avfuktning i processutrustning Zeoliter(NaAl-silikat+kvarts) Gastorkning NaClO, 12% akt. Cl Biocid i kylvattnet Natriumhydroxid 40% Luttorn/ Jonbytare Diammoniumvätefosfat Tillsats i BET Hydroxylaminsulfat Aldolkondensationsinhibitor Etanolamin Korrosionsinhibitor Mineralojor Smörjning Mineraloljor Smörjning / hydraulsystem Alkaner/Cykloalkaner Avfettning underhåll Svavelsyra ca 95% Jonbytare, våtoxidationsanläggning Mineralolja Värmeöverföringsmedium i SCN-behandl. Copolymer akrylatsalt/akrylami Flockning Fil-2660 Krackeranläggningen Slutdestination Produkt Avlopp Produkt Omvandlas Omvandlas Omvandlas Produkt Avlopp Avlopp Fackling Avfall Produkt Luft Avlopp Avfall Produkt Avfall Avlopp Spent Caustic/Avlopp Avfall/ Avlopp Produkt Omvandlas/avlopp m3 t 6,5 5,1 6 14,6 15 55 4,2 0,5 34 22,2 2,1 330 0,13 12 0 7,8 0 435 2150 6 41 15 0,75 Avfall Avfall Avlopp Avfall Avfall 11,2 0,2 835 0 2 45 Bilaga 7 Krackeranläggningen Farligt avfall 2005 Lager 31 dec Avfallstyp Koksolja EWC Ursprung Innehåll Ton Transport Mottagare 050105 Koksfilter Olja,koks 287 RECI SAKAB API - Slam 050106 Sediment i API Vatten,olja 0,0 RECI SAKAB Oljekoks 070108 Tank 902 Olja,koks 0,6 RECI SAKAB Oljesediment 050106 Oljegropen Vatten,sand,olja Avfallstank kaj 160702 V-falls pir MTBE, metanol,vatten Svavelolja 070108 TK-919 Aromatiska kolväten 1254 RECI SAKAB Kolstoft från stoftavskiljare 990205 Krackugnar Kol, tungmetaller 21,2 RECI SAKAB Kemikalierester 190903 Lab Diverse kemikalier 0 2,1 RECI RECI 0,0 Spillolja 130403 Slop - Båtar Olja 40,0 RECI RECI Spillolja 130403 Underhåll Smörjolja 14,7 RECI RECI Slop 130208 Sloptank Olja, vatten 0,0 Bottenslam Svavelluttank 050103 Tankrengöring Vatten, lut, olja 9,5 RECI Oljehaltig filtermassa 190999 Fil-2660 Antracit, sand, olja 0,0 Filter / BET - Slam 130503 Fil - 2660 / BET Slam, olja 387 Sten. Renh. AB SAKAB Jonbytaremassa 190905 Matarvattenrening Organisk polymer 5,9 RECI SAKAB SAKAB SAKAB Torkmedel 050199 Gastorkning Molekylsikt - Al,Na, K, Si 32,0 RECI Aktivt kol 070199 Gasrening Kol 20,6 RECI Div. oljehaltigt avfall i fat 050105 Varierande lösningsmedel, absol,olja 4,3 RECI Batterier 200133 Hela Fabriken Tungmetaller, syra 0,5 Sten. Renh. AB Renova 170503 Hela Fabriken Jord, sten, oljespill 0,0 Lysrör,kvicksilverlampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver. 0,1 Sten. Renh. AB Renova 0,0 200113 Underhåll Färgpigment, lösningsmedel Glykol 161001 Kylsystem Etylenglykol, vatten Svavelsyra 060101 Kemisk rengöring H2SO4, vatten Metanol 140106 Processkemikalie 46 7,7 RECI 15 RECI SAKAB Oljeförorenad jord Färgrester m3 10 SAKAB 10,5 RECI RECI MeOH, vatten 11,4 RECI SAKAB TOTALT 2109 25 Bilaga 8 Krackeranläggningen Industriavfall 2005 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 102,6 Renova-Sävenäs Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 19,8 Renova- Sävenäs Totalt 122 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Asbest Asbest 170601 Blästersand Metallslagg+ metall/färgrester 120117 Schaktmassor Sand, sten, grus 170504 13,6 LBC Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 132 Renova-Tagene Totalt 12,1 Renova 9,8 Renova-Tagene 168 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Well Well-papp 150101 13,2 IL-Returpapper Göteborg Glas Glas 150107 0,25 Svensk Glasåtervinning Totalt 13,5 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Papper Kontorspapper 150101 Trä Trä 150103 Blandskrot Järn m.m. 160117 98 Gotthard, Skrotfrag. 160118 0 Gotthard, Skrotfrag. 160118 0,28 Gotthard, Skrotfrag. Mässing och koppar Rostfritt skrot se PE Slutbehandlare IL Returpapper 18,8 Flis till energiproduktion Aluminiumskrot Aluminium 160118 0 Gotthard, Skrotfrag. EE-skrot Datorer mm 160213 6,8 Kvalificerad mottagare Totalt 124 Totalt alla kategorier 427 47 Bilaga 9 Miljödagbok 2005 Januari • Rökutveckling från VRU vid lastning 27/1. Utredning tillsatt för att förhindra liknande händelse. Luktklagomål från personal på kajen i samband med händelsen. Februari • Ett samtal 15/2 om lukt i närheten av kommunhuset. Ingen särskild orsak kunde definieras. • Driftstörningar på återvinningen vid SCN-lastning (VRU). Utredning pågår. Mars • En av pumparna för att transportera ut vatten från reningsanläggningen stoppade 10/3. Under reparationen fick delflöde läggas till Vattenfalls vik via ponden. Arbete pågår, som nämnts tidigare, med att ersätta dessa pumpar • Stopp av expanderkompressorer i etensektionen orsakade sotande fackling i ca 3 min 21/3. April • Krackern stoppades planerat första helgen i månaden för reparation av en kompressor. I samband med detta uppkom problem med separation av vatten och kolväten i processen och en relativt stor mängd olja kom ned i den biologiska reningen (BET). Det tog en ganska lång tid att få rent igen i reningsanläggningen och under den tiden förekom lukt vid flera tillfällen. Därtill överskreds riktvärdena för olja från FIL-2660 respektive fenol från BET. En utredning har initierats. • Den 12/4 ringde AGA om lukt. Orsaken var en öppen vent på ett av bergrummen, UC-901. Maj • Problem med utpumpningen av vatten från API gjorde att delflöde fick läggas via ponden ut i Vattenfalls vik. Befintliga pumpar har förstärkts med extra dränkbara pumpar. Arbete pågår, som nämnts tidigare, med att installera nya pumpar. • Annulex BX som använts som inhibitor i krackbensinen byts mot motsvarande produkt (SiYPro E250) från en annan leverantör. Den verksamma beståndsdelen Dimetyl-tert-butylfenol har omklassats från hälsoskadlig till giftig. Produkten hanteras slutet varför detta inte bör innebära någon ökad risk. Juni • Inget anmärkningsvärt att notera. Juli • Problem med datorstyrning av gasåtervinningen (VRU) i Vattenfalls hamn. Lastning fick göras utan VRU i drift vilket orsakade luktstörningar i hamnen och på Akzo (18/7). Augusti 48 Bilaga 9 • Sotande fackling ca 7 minuter den 3/8. Orsaken var ett instrumentfel. • Klagomål från Akzo 7/8 om lukt från lastning av krackbensin. Lastningshastigheten reducerades. Arbete pågår med förbättring av VRU-enheten. • Processgaskompressorn C-1701 stoppade den 31/8 och orsakade sotande fackling och även sotbildning i ugnarnas rökgaser, vilket pågick ca 1,5 timme sammanlagt. Ett 20-tal telefonsamtal registrerades och senare kom också in ett par klagomål på sotnedfall samt ett om buller vid återstarten under följande dygn. Störningen orsakade också obalans i stripperanläggningen och tillfälligt förhöjda fenolhalter i avloppsvattnet. En utredningsgrupp har tillsatts. September • Sotande fackling 29/9 ca 1 min. i samband med driftstörning i etenlagringen. Oktober • Pilotlågan på stora facklan slocknade 31/10 men kunde snart tändas igen. November • En tillfällig förhöjning 2/11 av fenolhalten ut från BET i samband med reparation av returpumpningen. Provisoriska pumpar räckte inte till. • Cirka 2 min sotande fackling 11/11. Orsaken var dålig effekt på en värmeväxlare på grund av läckage. • Från mitten av månaden startades produktionen av ETBE (Etyl-tertbutyl-eter) baserad på etanol som ersätter tidigare MTBE-produktion. December • Ett klagomål om lukt den 15/12. Vid besök på plats var lukten borta. 49 Bilaga 10 50 Bilaga 11 a Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2005 Provställe Datum Temp, C pH Kond.mS/m Extr. alifat Extr.arom. Metanol Nivå, m G1 2005-08-30 18,8 7,6 51,4 2,4 <1,0 G2 2005-08-30 18,2 7,2 270 <1,0 <1,0 G3 inget prov G4 2005-08-30 18,1 6,3 31,8 <1,0 <1,0 G5 2005-08-30 17,2 7,4 35,1 <1,0 <1,0 G6 inget prov G7 2005-08-30 17,2 7,5 12,8 13,0 5,5 TO1 2005-08-30 16,2 7,7 1870 <1,0 <1,0 TO2 2005-08-30 16,1 7,2 670 <1,0 <1,0 TO3 2005-08-30 21,1 7,8 1570 <1,0 <1,0 TO4 2005-08-30 20 7,3 1410 <1,0 <1,0 Tippen 2005-08-30 12,1 7,1 89,3 <1,0 <1,0 Ostronv. Ö 2005-09-12 <0,5 1,4 Ostronv. V 2005-09-12 <0,5 1,3 UC-901/1 2005-09-12 <0,5 1 UC-901/2 2005-09-12 <0,5 4,4 UC-901/3 2005-09-12 <0,5 6,3 UC-901/4 2005-09-12 <0,5 12,3 UC-903/1 2005-09-12 <0,5 3,6 UC-903/2 2005-09-12 <0,5 8 UC-903/14 2005-09-12 <0,5 2,1 UC-903/17 2005-09-12 <0,5 4 UC-961/1 2005-09-13 1,6 0 UC-961/2x 2005-09-13 0,2 4,4 UC-961/3 2005-09-13 0,2 0,9 51 Bilaga 11 b Analyser av jord på ytor för sludge farming 1982-2005 Mineralolja/tot.extraherbart i skiktet 0-30 cm på ytorna A,B,C och referensyta. Halter angivna i mg/kg. År-månad A B C min.olja tot.extr min.olja tot.extr. min.olja 1979-06 1979-11 1980-06 1980-11 1981-08 1982-08 1983-06 1983-10 1984-05 1985-05 1986-05 1987-06 1988-05 1989-05 1990-05 1991-05 1992-05 580 <100 1200 360 520 720 890 <100 2100 740 970 1400 7 150 2700 395 705 572 700 1240 190 460 20 780 5030 821 1450 3224 2700 2700 2100 1200 9 260 940 2100 78 2700 4400 122 2700 1495 3300 742 1200 1200 1000 970 4870 2878 5545 3628 3900 3100 3500 2400 1996-07 1997-09 1998-08 1999-08 2002-10 2005-10 740 300 200 680 150 80 320 422 830 2400 1100 480 1400 460 288 1920 2110 1880 Ref.yta min.olja tot.extr 46 9 <0.1 10 <2 <2 <2 7 <1 39 22 <10 8 12 30 19 8 730/620 2800/1900 320/800 850/1000 320/290 1200/930 160/110 350/330 340/740 810/800 69/85 170/240 <2 <2 Bo/Bg 1993-06 1994-06 1995-09 tot.extr 350 420 460 410 280 1100 Bo/Bg 1100 1500 1470 2560 1260 2880 905 100 146 210 340 Co/Cg 83 69 51 57 170 380 1156 260 315 610 1100 Co/Cg 440 160 136 390 450 613 6 <2 <2 1 <0,6 17 13 36 10 7 Not . Index o resp. g står för den ogödslade norra halvan resp. den gödslade södra halvan av resp. yta. Gödslingen utfördes efter provtagningen 1993. 52 Bilaga 11 c Analyser av jord på ytor för sludge farming 1982-2005 pH-värden i skiktet 0-30 cm på ytorna A,B,C och referensyta År-mån. A B C Ref.yta 1982-08 1983-06 1983-10 1984-05 1985-05 1986-05 1987-06 1988-05 1989-05 1990-05 1991-05 1992-05 8.5 6.2 7.7 7.6 7.5 7.5 7.3 7.4 7.4 7.2 7.3 8.1 7.5 6.8 8.9 10.4 7.4 8.5 7.9 8.3 8.0 8.8 6.3 7.5 7.9 8.0 9.4 8.8 6.1 5.8 5.5 6.3 5.6 5.9 5.7 5.7 1993-06 1994-06 1995-09 A 7.5 7.6 7.7 Bo 8.2 8.0 7.9 Bg 8.0 8.1 7.9 Co 8.1 8.1 7.9 1996-07 1997-09 1998-08 1999-08 2002-10 2005-10 A 7.4 7.0 7,6 8,0 7,8 7,0 B 8.3 8.1 8,1 8,2 8,7 8,4 C 8.2 7.9 8,1 8,0 8,8 8,3 Ref.yta 5.8 6.0 5,6 7,8 6,4 Cg 8.6 8.0 7.7 Ref.yta 6.0 Not . Index o resp. g står för den ogödslade norra halvan resp den gödslade södra halvan av respektive yta. Gödslingen utfördes efter procvtagningen 1993. 53 Bilaga 11 d Sammanställning av vattenanalyser 2005 – sludge farming – ytorna Vattenproverna tagna och analyserade i augusti av AlControl . Provställe PH A1 A4 B2 B5 B6 C1 C2 C3 C4 C5 C6 7,2 7,8 7,9 7,2 7,8 8,2 8,4 8,7 8,5 8,0 7,8 Olja, tot.extr. mg/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Sammanställning av jordanalyser 2005 – sludge farming – ytorna Proven tagna i oktober av Hushållningssällskapet. Analyserade av AlControl. Parameter Enhet Djup cm pH Yta A Yta B Yta C Ref.-yta 0-30 0-30 0-30 0-30 7,0 8,4 8,3 6,4 85,3 88,3 87,1 85,9 mg/kg TS 44 13 12 740 mg/kg TS 15 5 4 2200 Tot.extraherb.alifat. mg/kg TS 1600 2400 550 6,8 Tot. extraherb.arom. mg/kg TS 280 480 63 <1,4 Torrsubstans(TS) % K-HCl P-HCl Opolära alifater mg/kg TS 830 1100 380 <0,6 Tot. Kväve mg/kg TS 2400 1400 1900 0,14 Referensytans värden är från provtagning 2002 54 Bilaga 12 Kolväteutsläpp till luften 2005 1. SF6-MÄTNINGAR Utsläpp kg/tim. Antal mätningar/område inom parentes. OMRÅDE Onsite(4) SHP/MTBE(0) Tankomr.(1) UC-961(0) UC-731/32(0) UC-904(0) Lastramp (1) TOTALT ETAN 15,2 ETEN 12,1 PROPAN 6,6 PROPEN 10,2 1,2 – 4,6 – 1,3 0,16* – – 20,0 – – 20,1 2,4 – 2* 1,1* 1,2 14,9 14,1 C4 0,5 0,9 * C5+ 0,5 0,2 * 1,4 0,7 C2-C5+ 45,2 1,1 9,5 0,16 2 1,1 1,2 60,3 * Mätvärden från tidigare år. Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av 2. 528 ton BERÄKNADE UTSLÄPP De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991" inkl. revision, maj 1994 samt med hänsyn till senare genomförda åtgärder. UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år Tankar Lastning/Lossning Förbränning Ventar Div. Operationer API/BET/Oljegrop Metan TOTALT 3. 83,5 3,8 10,0 0,6 2,1 4,2 29,0 133,0 UTSLÄPP I SAMBAND MED DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR 133 ton 0,2 ton 661 ton 55 Bilaga 13 56 MILJÖRAPPORT 2005 DELRAPPORT II Polyetenanläggningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING MED BILAGEHÄNVISNING Sida A. Bilaga GRUNDDEL Administrativa uppgifter ..................................................................1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten .........................................................2 – Verksamhetens organisation ..........................................................2 – Lokalisering ....................................................................................2 – Planförhållande ..............................................................................2 – Recipientförhållanden .....................................................................3 – Drift- och produktionsbeskrivning ...................................................3 – Beskrivning av reningsanläggningar ..............................................7 ................ 14 .................. 1 .............. 2, 3 .................. 4 Gällande föreskrifter och beslut .....................................................8 – Beslut av Miljödomstolen ................................................................8 .................. 5 – Pågående tillståndsfrågor ...............................................................8 – Beslut av länsstyrelsen....................................................................8 .................. 5 – Kontrollprogram och kontrollföreskrifter .........................................8 .................. 6 – Omgivningskontroll .........................................................................8 Drift och produktionsförhållanden .................................................9 – Förändringar i produktion och processer ........................................9 – Energi-, bränsle och råvattenförbrukning .......................................9 – Produktion ......................................................................................9 – Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter .................9 – Fackling .........................................................................................10 – Hantering av avfall, restprodukter m m ........................................ 10 – Störningar i driften av produktionsanläggningar ...........................10 – Reningsanläggningar – driftförhållanden ......................................10 ................ 15 ................ 15 ............ 7, 15 .............. 8, 9 ................ 10 Kontrollresultat................................................................................11 – Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring .11 ................. 12 – Utsläppskontroll och utsläpp ........................................................11 ......... 7,11,15 – Buller .............................................................................................13 – Markmiljö ......................................................................................13 ................. 13 – Besiktningar ..................................................................................13 C. EMISSIONSDEKLARATION ............................................................15 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn Plats-nr Huvudman Postadress Telefon Kontaktperson Kommun och län Borealis Polyetenanläggningen 1415-112 Borealis AB 444 86 Stenungsund 0303-86000 Jonny Andersson Stenungsund, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen. Dom 1999-08-06 i mål nr M 271-99 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöenheten Kod enligt SNI resp. 1998:940 24.16-1 Kod enligt NFS 2000:13 bil. 1 Sew F14, F29, K08 Miljöledningssystem ISO 14001 Fastighetsbeteckning Organisationsnummer ÅKER 1:10 556078-6633 Denna rapport inges • dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2000:13 • dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Verksamhetens organisation Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund Borealis AB. Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-enheten som omfattar dels produktion och dels hantering av färdig polyeten. I Högtrycksfabriken, Lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen hanterar färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Dessa funktioner har en funktionschef med linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionschefen finns knuten en befattning som samordnare av Hälsa, Miljö, Säkerhet & Kvalitet (HMS&Kcoach). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö, Säkerhet & Kvalitet (HMS & K). Under 2002 överläts produktionsenheterna för katalysatortillverkning inom LT/PE3 till Grace Catalyst AB. Grace driver sedan dess katalysatortillverkningen med en egen organisation, och sedan hösten 2005 också med eget tillstånd, fristående från Borealis AB. Till och med utgången av 2005 omfattas dock Graces verksamhet av Borealis redovisning och bidraget från Grace ur olika miljöaspekter som utsläpp m.m. ingår till fullo i denna miljörapport. I tillägg till detta har Grace bidrag särredovisats i en separat bilaga 14. Lokalisering Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde, omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å. Söder om Industrivägen finns närmast område för småindustri och därefter bostäder, de närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis Krackeranläggning och i norr det så kallade Scanprop-området, som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I öster ligger Holms gård och områden för småindustri. N om anläggningen, på Borealis fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av processindustrin. Verksamheten står under tillsyn av kommunen och rapporteras separat. Se vidare kartan bilaga 1. Planförhållande Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 20 februari 1989. 2 Recipientförhållanden Dagvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till Stenunge ås norra gren. Några hundra meter längre ner förenas den med åns södra gren och efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. Processavloppsvatten från fabriksområdet leds i en ledning till Hydro Polymers AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten). Spädningen är mycket stor. Både detta kylvatten och Stenunge ås vatten går till Askeröfjorden. Denna fjord och de angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca 3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret. Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga delen, Jordhammarsviken. Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden. Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor del från utländska källor, som i kombination med dåligt buffrade marker medfört storskalig påverkan på sjöar och marker främst i form av tilltagande försurning och tecken på övergödning. Drift- och produktionsbeskrivning Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen används även co-monomerer och tillsatsmedel. Polyetenet tillverkas i tre fabriksenheter - Högtrycksfabriken (HT), Lågtrycksfabriken (LT1/LT2) samt den nya produktionsanläggningen med Borealis egen Borstarteknologi (PE3). Se fabriksplan bilaga 2. Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader. Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen. Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen. 3 Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader. Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning. Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om ca 20 ton, i en-tons förpackningar, 500 kg lådor eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg. Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e år. Processbeskrivning för högtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – reaktorer – bearbetning Det gasformiga etenet komprimeras till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. Denna energi används bl.a. till produktion av ånga. Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor. Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning, kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn. Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer. Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på Lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten utförs. Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar. 4 Processbeskrivning för lågtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – polymerisation – bearbetning Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda användningsområden. De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna, varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer. Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system ingår kylare samt en en-stegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Katalysatorn tillsättes via en separat matningsanordning. I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110oC. Oreagerad gas avgår från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn. Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna. I LT-fabriken nyttjas reaktionsvärmen delvis i kommunens fjärrvärmesystem. Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor. Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan. Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken. 5 Processbeskrivning för PE3 Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg: – förbehandling – loop-reaktor – gasfasreaktor – gasåtervinning – bearbetning Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som co-monomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn. Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Ziegler-typ. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar. Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90°C, vilket gör att propanet förekommer i superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gas-återvinningen. I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen ca 90°C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs. Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som måste återvinnas i ett särskilt returgassteg. En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten. Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs till färdiglager. Se vidare bifogat processchema, bilaga 3. 6 Beskrivning av reningsanläggningar Reningsanläggning för avloppsvatten Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärvatten, dagvatten och industriavloppsvatten. Sanitäravloppsvattnet leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk. Till sanitärvattenavloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt labbyggnaderna K-lab och F-lab till detta nät. Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen leds dagvattnet till Stenunge å, norra grenen. Industrivattenavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden. Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet (Askeröfjorden) efter spädning med Hydro Polymers AB:s kylvatten. Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4. Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pHvärde. Reningsanläggningar för luft Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående av filter eller cykloner. 7 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Beslut av Miljödomstolen Företagets verksamhet regleras i huvudsak av Miljödomstolens beslut 1999-08-06. Under 2004 beslutade Miljödomstolen om nya villkor på en del prövotidsärenden och senast under 2005 fastställde Miljööverdomstolen vissa villkor efter Borealis överklagande vilket inneburit ytterligare en viss revision av villkoren. Samtliga nu gällande villkor redovisas i bilaga 5. Pågående tillståndsfrågor Från Miljödomstolens beslut 2004 kvarstår prövotidsutredningar om utsläppen av eten från facklingen, momentanbuller samt energiåtgärders effekt på utsläppen av NOx, CO2 och SO2. Dessa utredningar skall lämnas in under våren 2006. Beslut av länsstyrelsen m.fl. Ett antal beslut har fattats av länsstyrelsen. Aktuella råd och förelägganden redovisas i bilaga 5. Projektet med att bygga en ny parallell bearbetningslinje, L-154, till den befintliga L-153, anmäldes till Länsstyrelsen under 2005. Kontrollprogram och kontrollföreskrifter En uppdaterad version av Kontrollprogrammet fastställdes av länsstyrelsen 2002-0924. Se bilaga 6. Omgivningskontroll Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet. Länsstyrelsen administrerar programmet avseende, landmiljö och inlandsvatten och Stenungsundsindustrierna deltar i finansieringen. Kustvattenkontrollen administreras av Vattenvårdsförbundet, där företaget är medlem. I tillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom miljömedicinska undersökningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullermätningar. Under 2005 gjordes en förnyad bottenundersökning med kamera i Askeröfjorden, vilken kommer att ges ut under 2006. 8 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen ökade fortsatt under 2005 och både HT och PE3 gick med mycket hög utnyttjandegrad. Det innebar åter ett nytt produktionsrekord för 2005 – 556 kton Inga större förändringar av produktionen eller processerna har genomförts under 2005. Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning Bränslen enligt nedanstående tabell har under året använts i anläggningens ångcentral för framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning. Bränsle Eldningsolja Polyolja, MEK och IPA Bränngas PE3 Bränngas Eten Propen Värmevärde MJ/kg 42,5 38,6 45 57 47,2 45,8 Svavelhalt % 0,05 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Förbrukning Ton 1762 903 2441 0 153 45 I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, varav panna 4 är den största och svarar för merparten av den producerade ångmängden. Panna 4 är avgiftspliktig enligt lagen om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider. Utsläppen till följd av energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp till luften sid. 11 samt i sammanställning bilaga 15. Elförbrukningen uppgick under året till 462 GWh. Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt 1,7 Mm3 under året. Produktion Produktionen i from av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt nedan (sammanställning av månadsrapporterna). Fabrik HT LT PE3 Totalt kt 153 194 209 556 Se även sammanställning för åren 1991-2005, bilaga 15. 9 Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2005, bilaga 15. Köldmedia CFC förekommer inte längre i kylsystemen. Alla nyinstallationer och ombyggnader utförs med HFC som kylmedium. HCFC HFC Antal utbytta/ombyggda 2 0 Antal skrotade/avställda 0 0 Antal nya enheter 0 2 Totalt antal i drift 23 78 Installerad köldmediamängd, kg 223,1 693,9 Fackling Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i följande tabell. LT2 och PE3 har gemensam fackla. Facklingen har minskat jämfört med 2004 men inte i den omfattning som planerades. Problem med att använda gas från PE3 i pannorna orsakade förhöjd fackling under hösten. Fabrik LT1 LT2/PE3 Grace Totalt Ton 1142 9079 281 10502 Hantering av avfall, restprodukter m.m. Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9. Mängden farligt avfall ökade vilket delvis beror på produktionsrelaterade strömmar delvis på ökade mängder av olja/vattenemulsion från HT. Störningar i driften av produktionsanläggningar Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna. Ett klagomål har registrerats, vilket rörde sig om bullerstörning. En sammanställning av miljödagboken finns som bilaga 10. Reningsanläggningar – driftförhållanden Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. 10 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Ett antal mätare som övervakar parametrar vilka används för CO2-beräkningar har fått ökad kontrollfrekvens. TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålles en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium. Se bilaga 12. Utsläppskontroll och utsläpp Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året. Se även sammanställning för åren 1991-2005, bilaga 15. Utsläpp till luften Nedanstående tabell är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser och utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning. Etenutsläppet har vilket har ett direkt samband med den ökade facklingen. En utredning pågår av möjligheterna att reducera etenutsläppet från facklingen som är den största källan. HT 210 67 42 318 Eten Propen Övriga VOC Totalt LT1 104 LT2 108 PE3 382 Grace 104 1 109 50 432 17 17 TOTALT 804 67 110 981 Mätningar av kolväteutsläppen görs parallellt med den stationära mätutrustningen (FTIR) placerad norr om anläggningen. Vid lämpliga vindförhållanden släpps spårgas (N2O) ut för att kvantifiera utsläppet. Resultatet för 2005 visas i följande tabell. Det beräknade värdet för eten (kontinuerligt utsläpp, ej tillfälliga utsläpp) ligger inom intervallet för mätvariationen. Mätningarna visar som regel lägre emissioner än beräkningarna. VOC HT Eten Utsläpp kg/hr 15±7 Omräknat till ton/år 131±60 Jfr beräknat ton/år 179 Läcksökning Redovisningen av läcksökningen rapporteras separat till länsstyrelsen. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. 11 Sammanfattning Nedanstående tabell är en sammanställning av utsläppen till luften under året. Parameter VOC NOx SO2 CO2 Ton 981 35 2,5 45 Utsläpp till vatten Nedanstående tabell visar utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten. Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således ej frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena. 3 TOC, medelvärde g/m TOC, ton COD, medelvärde g/m3 BOD, medelvärde g/m3 COD/BOD N total, mängd kg P total, mängd kg Flöde, medelvärde m3/dygn IA 11,5 4,3 43 <3 29 250 161 1015 Dagvatten 8,8 3,6 37 <3 25 150 45 1121 Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11. Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7. 12 Buller Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt i Söbackenområdet har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell. Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli September September Oktober November December Årsmedel: Dag 28 25 28 20 28 22 29 1 28 26 30 21 dB(A) 51 53 51 51 52 48 49 46 48 50 49 48 49,7 Vind NV svag N ca 5m/s Vindstilla Vindstilla N ca 2 m/s V ca 5m/s Vindstilla O svag S ca 2 m/s Vindstilla Vindstilla SV svag Anmärkning 50 vid blåsljud flera ggr/min HT stopp Villkor: Max 50 dB(A) Markmiljö Ett kontrollprogram är upprättat för att kontrollera markföroreningar i HT-fabriken där lokalt förhöjda oljehalter förekommit. En sammanställning av provtagningen finns som bilaga 13. I samband med marköverlåtelsen till Grace Catalyst AB gjordes undersökningar av föroreningar i mark och grundvatten i de två aktuella områdena. Slutsatsen är att inga allvarliga mängder av föroreningar förekommer. En fortsatt uppföljning av grundvatten i vissa punkter har lagts in som rutin tills vidare. Besiktningar Kontroll av mätutrustning för kväveoxider enligt föreskriften om miljöavgift har utförts på panna 4. Resultatet är redovisat till Naturvårdsverket i samband med NOX-deklarationen. I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts. 13 14 EMISSIONSDEKLARATION Uppgifterna avser året 2005 CASnr Tabell1 Fluorkolväten Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Kväve och kväveföreningar, som N Olja – Opolära alifatiska kolväten HFC NMVOC OljaOPALCH N-tot NOX CO2 Parameternamn Koldioxid Parkod kg/år t/år t/år kg/år t/år t/år Enhet 0,4 Användn./ Vatten Tillverkn. 35 M M M Under detektionsgränsen Under tröskelvärdet Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering 45000 C Beräknas från bränslet Under tröskelvärdet 50 C 981 M/C Luft 15 1. Produktion Polyetenanläggningens tillstånd är baserat på polyetenproduktionen. Tillåten årsproduktion är 680 kt och under 2005 uppgick produktionen till 556 kt. 2. Utsläppstabeller Från den ursprungliga tabellen, NFS 2002:5 bilaga 2, har nedan i tabell 1 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I tidigare deklarationer har i vissa fall även mätresultat redovisats där dessa låg under tröskelvärdet. I följande redovisning har en del av dessa parametrar utelämnats då det bedömts sannolikt att tröskelvärdet alltid underskrids. Inkommande vattens halter har ej frånräknats i något av fallen. Borealis polyetenanläggning (1415-112) Verksamhetskod 24.16-1 C. TOC Toluen S-tot SF6 P-tot OljaTEXARC OljaTEX-ALC Parkod 16 7440666 Zn 108883 CASnr Kol organiskt, totalt Toluen Kem Zink och zinkföreningar, som Zn Parameternamn Olja – Totalt extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt extraherbara aromatiska ämnen Fosfor och fosforföreningar, som P Svavelhexafluorid Svavel och svavelföreningar, som S kg/år t/år ton/år t/år kg/år t/år kg/år kg/år Enhet 20,5 90 7,9 <0,01 0,21 Användn./ Vatten Tillverkn. <0,01 <0,01 1,25 0 Luft <0,01 20,5* M/C M E C C M M Under tröskelvärdet Används som lösningsmedel *) Facklas Förekommer i tillsatsmedel. Ingen användning 2005 Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Under detektionsgränsen Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering C Under detektionsgränsen Bilaga 1 17 Bilaga 2 18 Bilaga 3 FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN LT UNIMODALT Destillation Produktseparation Katalysator Avgasning LOOPREAKTOR Separation GASFASREAKTOR GASFASREAKTOR Katalysator Comonomer, hjälpkemikalier TUBREAKTOR LT BIMODALT Destillation HT Avgasning Eten Comonomer, vätgas Tillsatsmedel Polyolja BEARBETNING BEARBETNING BEARBETNING 180.000 ton PACKNING LAGRING 500.000 ton =komprimering KUND =kylning/värmning 19 Bilaga 4 20 Bilaga 5 Gällande villkor, föreskrifter m m – Polyeten Inledning Denna sammanställning omfattar de koncessionsbeslut, beslut i Miljödomstolen, länsstyrelsebeslut samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande länsstyrelsebesluten begränsar sig dessa till tiden efter 1981 då flera av de ännu gällande villkoren fastlades. De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av processförändringar och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare villkor. Dock är de uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan att betrakta som bindande. Koncessionsbeslut 1981-06-26 – Grundtillstånd Gäller ej längre. Flera av de ännu gällande villkoren bestämdes dock redan i detta beslut och är nu överflyttade. 1988-03-11 – Beslut Ej längre aktuellt. 1998-10-13 – Igångsättningsmedgivande Ej längre aktuellt 1999-08-06 - Tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet Miljödomstolen lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 680.000 ton polyeten, varav högst 180.000 ton får tillverkas med högtrycksprocess och högst 500.000 ton med lågtrycksprocess samt utföra för verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Miljödomstolen uppskjuter enligt 21 § miljöskyddslagen avgörandet av vilka villkor som skall gälla i fråga om utsläpp till luften av kolväten, i fråga om bullerreducerande åtgärder samt i fråga om energianvändningen vid polyetenfabriken. Miljödomstolen ålägger bolaget att genomföra följande utredningar. A. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten noga klarlägga möjligheterna till och kostnaderna för åtgärder syftande till att avsevärt begränsa utsläppen av kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen. Målsättningen bör vara att på sikt minska utsläppen av eten till omkring 200 ton per år. 21 Bilaga 5 B. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna till och kostnaderna för att sänka den ekvivalenta bullernivån vid närmaste bostadsbebyggelse till 48 respektive 45 dB(A) nattetid. Även möjligheterna att sänka bullernivån i omgivningen vid övriga tider på dygnet bör utredas. C. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten jämsides med motsvarande utredningar rörande dess krackeranläggning i Stenungsund utreda möjligheterna till olika energibesparande åtgärder för att därigenom även begränsa föroreningsutsläppen till luften. I fråga om punkterna A och B ovan skall resultaten av utredningarna ges in till domstolen före utgången av år 2001 och i fråga om punkten C före utgången av år 2002. För verksamheten skall intill dess annat förordnats gälla följande provisoriska föreskrifter. P1 Utsläppet av kolväten (VOC) från anläggningen, exklusive utsläppen från facklorna, får som riktvärde* inte överstiga 700 ton/år. P2 Upphävd. P3 Upphävd. För verksamheten skall gälla följande slutliga villkor. 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida annat inte framgår av detta beslut. 2. Upphävt. 3. Utsläppet av kväveoxider (NOx) från anläggningen får som riktvärde* inte överstiga 50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2). 4. Utsläppet av stoft från varje enskild punktkälla får som riktvärde* inte överstiga 150 mg/Nm3. 5. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen gå igenom använda kemikalier och där så är möjligt byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas. 6. Bolaget skall vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer ge in förslag till reviderat kontrollprogram. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. _________ 2000-09-04 Upphävande av TOC-villkor Miljödomstolen upphäver med stöd 24 kap. 8 § miljöbalken villkorspunkten 2 i domstolens dom 1999-08-06, mål nr M271-99. 22 Bilaga 5 Miljödomstolen uppskjuter med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken under en prövotid avgörandet av vilka villkor som skall gälla beträffande utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet. Under prövotiden skall bolaget närmare undersöka bl.a den nya mätutrustningens betydelse i fråga om uppmätt TOC-halt i utgående vatten. Vidare skall verkan av TOC-halten i råvattnet studeras. Resultaten av nämnda undersökningar skall, tillsammans med erfarenheterna av kontinuerlig mätning under en längre tidsperiod samt förslag till villkor, redovisas för domstolen före utgången av år 2001. Som provisorisk föreskrift skall tills annat blivit bestämt gälla följande: P1 Upphävt. * med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 2004-03-18 (72-00) Miljödomstolen avslutar med denna dom prövotidsförfarandet avseende fråga om mildring av villkor för utsläpp av organisk substans med industriellt avloppsvatten från Borealis Aktiebolags polyetenfabrik i Stenungsund enligt miljödomstolens dom den 4 september 2000. Som slutligt villkor – villkorspunkt 2 i miljödomstolens tillståndsdom den 6 augusti 1999 (mål nr M 271-99) – för utsläppet skall gälla: 2. Utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet, mätt som TOC, får som gränsvärde inte överstiga 10 ton per år samt som riktvärde* inte överstiga 1000 kg per månad. * med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 2004-03-18 (271-99) Miljödomstolen avslutar prövotidsförfarandet i detta mål rörande villkor för utsläpp till luften av kolväten, bullerreducerande åtgärder och energianvändningen vid Polyetenfabriken i miljödomstolens dom 1999-08-06 (mål nr M 271-99) samt förordnar att följa slutliga villkor skall gälla. Villkoren har givits nummer som följer på de slutliga villkoren i miljödomstolens dom 1999-08-06. 9. Bolaget skall vidta åtgärder så att utsläppen av eten från andra källor än fackling minskas med minst 50 ton. Utsläppsreduktionen skall vara uppnådd senast 2009-04-01. 10. Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning och med ändamålsenliga metoder systematiskt och fortlöpande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband och övrig processutrustning inom processarean samt i samråd med tillsynsmyndigheten vidta de reparationer, kompletteringar, utbyten m m som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. 23 Bilaga 5 11. Bolaget skall upprätta och till tillsynsmyndigheten inge en plan för fortlöpande kartläggning och utsläppsbegränsande åtgärder avseende kolväteutsläpp till luft. Av planen, som skall revideras årligen, skall framgå vilka åtgärder som bolaget avser att utföra under innevarande år och vilka åtgärder som man planerar att utföra på längre sikt samt vilken utsläppsminskning som beräknas bli följden av åtgärderna. Miljödomstolen uppskjuter med stöd av 21 § miljöskyddslagen under en prövotid fastställandet av slutliga villkor för utsläpp av kolväten till luft, för momentant buller, för utsläpp av kväveoxider samt för kontroll av kolväteutsläpp och dess verkningar i miljön. Under prövotiden gäller följande utredningsvillkor. U 1. Momentanbullerutbredning från Polyetenanläggningen under dygnets olika tider. Utbredningen skall jämföras med nivåer som i Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller – allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) anges som målsättning för önskad miljökvalitet (avser riktvärden för nyetablering). U 2. Vilka tekniska åtgärder som fordras samt kostnader för att reducera momentanbullernivåerna till högst 60 dB(A) dag- och kvällstid samt 55 dB(A) nattetid. Utredningarna skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun. Redovisning av utredningarna, tidplaner för föreslagna åtgärder samt förslag till slutliga villkor skall lämnas till miljödomstolen senast 2006-04-01. Av redovisningarna skall framgå skälen för de förslag som bolaget lämnar. Följande skall gälla för verksamheten till dess att miljödomstolen beslutar annat: P 1. Samtliga reaktorer vid verksamheten skall dämpas så att den maximala ljudnivån vid blåsning (rejects) ej överstiger 65 dB(A) vid omkringliggande bostadsbebyggelse. P 2. nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A). Miljödomstolen överlåter med stöd av 20 § miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att meddela villkor om a) sådana åtgärder för att begränsa kolväteutsläpp som kan föranledas av den kartläggning av kolväteutsläpp som avses i slutligt villkor 10 (M 271-99). Beslut av Miljö-överdomstolen 1999-09-30 – Överklagat avgörande Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, dom 1999-08-06 i mål nr M 271-99. Föredraganden anmäler följande: Miljödomstolen lämnade i den överklagade domen Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till befintlig och utökad verksamhet. Miljödomstolen förordnade att domen skulle gälla omedelbart (verkställighetsförordnande). 24 Bilaga 5 Kerstin Nordin har överklagat Miljödomstolens dom och yrkat bl a att Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens förordnande att domen skall gälla omedelbart (inhibition). Målet föredras varefter Miljööverdomstolen fattar följande BESLUT (att meddelas 1999-09-30) Miljööverdomstolen finner inte skäl att upphäva miljödomstolens förordnande om omedelbar verkställighet och avslår Kerstin Nordins yrkande om detta. Miljööverdomstolen kommer senare att pröva övriga yrkanden i sak. 2005-06-30 Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut enligt följande. 7. buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområde än följande. Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 60 dB(A) 55 dB(A) 55 dB(A) 50 dB(A) Från och med den 1 april 2009 skall ekvivalentvärdena för kvälls- och nattidsbuller ha sänkts med 2 dB(A)-enheter. Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)-enheter. U 4. Möjlig slutlig reduktion av etenutsläpp avseende utsläppsbegränsande åtgärder i facklingen och tidsplan härför. P 3. Utsläppet av kolväten (VOC) från anläggningen, exklusive utsläppen från facklorna, får som riktvärde inte överstiga 700 ton/år. Beslut av Regeringen 1999-05-06 – Regeringsbeslut Överklagande i fråga om tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid en polyetenfabrik i Stenungsunds kommun; nu fråga om igångsättningsmedgivande (Beslut 1998-10-13, nr 137/98). Regeringens beslut Regeringen avslår överklagande. 25 Bilaga 5 Beslut meddelade av Länsstyrelsen 1982-12-22 – Användning av hexen som sam-monomer I LT-processen 1987-02-04 – Ny bearbetningslinje (L-401) 1987-02-25 – Ny pilotreaktor i LT-fabriken 1987-04-29 – Utbyggnad för hantering av iso-hexen i LT-processen 1988-01-25 – Ny bearbetningslinje (L-302) i LT-fabriken 1988-01-26 – Ny bearbetningslinje (L-153) i HT-fabriken 1989-04-04 – Ny tvätthall 1989-04-04 – Installation av torrt transportsystem för reaktorerna R1 och R3 i HT-fabriken 1989-09-30 – Installation av lufttork för transportluft på bearbetningslinje L-302 1990-10-22 – Utbyggnad av materialhanteringen 1991-07-18 – Ny bearbetningslinje för kimrökstillsättning L-401 1995-02-10 – Utbyggd katalysatortillverkning LT2 (BC-200) 1995-09-01 – Anmälan om nytt peroxidlager 1995-09-28 – Förbränning av peroxidhaltigt lösningsmedel 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Se motsvarande beslut för krackern. 1996-07-03 – Ombyggnad av panna 4 till gaseldning 1996-07-04 – Borttagande av ytluftare i IA-bassängen 26 Bilaga 5 1996-11-14 – Nytt kontrollprogram för Polyetenanläggningen Reviderat 2002 1997-09-26 – Ny butentank 1998-07-27 – Ny pilotreaktor 2000-04-12 – Ändrad materialhantering Länsstyrelsen godtar Borealis AB:s anmälan om ombyggnad och ändrad materialhantering vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund. Med stöd av 26 kap. 9 § och 21 § miljöbalken förelägger Länsstyrelsen Borealis att iaktta följande: 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall åtgärderna genomföras i enlighet med vad bolaget uppgivit och åtagit sig i ärendet. 2. De anläggningar som uppförs i samband med materialhanteringsprojektet får inte ge upphov till en bullernivå som överstiger den högsta nivå som kan tillåtas för att polyetenfabriken i sin helhet skall klara utredningsmålet 45 dB (a) nattetid vid närmaste bostäder. Detta villkor gäller såväl projektets ”steg 1” som ”steg 2”. 3. Senast tre månader efter det att projektets anläggningar tagits i drift skall genom mätningar och beräkningar verifieras att villkor 2 ovan uppfylls. En rapport som visar resultatet av bullerberäkningarna skall ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att projektets anläggningar tagits i drift. Detta villkor gäller efter såväl ”steg 1” som ”steg 2”. 2002-09-24 – Kontrollprogram för polyetenanläggningen Se 105.105.01 2004-06-09 - Yrkesmässig överlåtelse av fenol Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av fenol vilket klassas som mycket farlig kemisk produkt vid bolagets anläggning i Stenungsund kommun. Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till och med den 9 juni 2009. Detta beslut har fattats med stöd av 17 § och 14 § 2 p, förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2004-12-21 Tillstånd till utsläpp av CO2 Har upphört. Se senare beslut. 2005-09-12 Ny bearbetningslinje L-154 27 Bilaga 5 Borealis AB har anmält att man avser bygga en ny bearbetningslinje för polyeten. Den nya linjen skall vara en parallell linje till den befintliga linjen L-153 och beräknas tas i drift under mitten av 2007. Anmälan har remitterats till Tekniska byggnadsnämnden som inte haft något att invända mot anmälan. Av anmälan framgår att miljöpåverkan blir av ringa omfattning och ryms inom gällande tillstånd. Länsstyrelsen har inget att erinra mot bolagets anmälan. 2005-12-16 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2004-12-21, diarienr 563-57290-2004. Villkor för tillståndet 1a. Om inte annat framgår av villkor 1b skall utsläpp av koldioxid övervakas i enlighet med vad som anges i tillståndsansökan (diarienr 563-57290-2004). 1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för aktivitetsdata avseende bränngas skall användas, i enlighet med anmälan daterad 2005-10-21. 2. En årlig utsläppsrapport skall lämnas till Naturvårdsverket i enlighet med bestämmelserna i 36-39 §§ i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om utsläppsrätter för koldioxid (2005:6). 3. Från och med år 2006 och därefter årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år överlämnas för annullering. 28 Bilaga 5 Beslut av Naturvårdsverket Beslut 1993-05-11 – Undantag från förbud om användning av Cd Undantaget gäller endast tills de utländska mottagarländerna har kvalificerat det kadmiumfria materialet och längst t o m år 1994. Beslut av Tekniska Myndighetsnämnden 1996-12-12 – Ny brandövningsplats 1997-04-15 – Ny brandövningsplats, ändring av råd Tekniska myndighetsnämnden har inget att erinra mot den förändrade utformningen av brandövningsområdet och ändrar de tidigare råden § 78/96 till följande lydelse: 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsak enligt de redovisningar som lämnats till tekniska myndighetsnämnden och tidigare till miljö- och hälsoskyddsnämnden. 2. Avloppsvattnet från reningsverket får innehålla högst 50 ppm MTBE innan det pumpas till dammen och utloppsledning vid Borealis kracker. 3. Innan anläggningen tas i bruk skall det göras en förstagångsbesiktning som skall utföras av opartisk besättningsman. Anmälan skall göras till tekniska myndighetsnämnden om tidpunkt för besiktningen och vem som skall utföra den. 4. Senast två månader efter det anläggningen tagits i bruk skall förslag till kontrollprogram lämnas som utöver vad som föreslagits i anmälan även skall omfatta redovisning av kemikaliehantering och avfall. 5. Sökanden ska kontakta Bygg och miljöenheten för att utreda vilka åtgärder som är bygglovskrävande. 1997-10-22 – Kontrollprogram för brandövningsområde Instruktioner Instruktioner för drift och skötsel av reningsanläggningen samt tillsynen av övningsplatsen kommer att utarbetas och finnas tillgängliga, då anläggningen tas i drift. Instruktionerna skall ses över regelbundet och revideras vid behov. Tillsyn Tillsyn av reningsutrustning, behållare och damm ingår som en del av den dagliga tillsynen som ansvarig övningsledare skall utföra. 29 Bilaga 5 Dagbok Vid varje övningstillfälle förs dagbok över övningstider, typ av övning, mängd renat vatten, mängd och typ av släckmedel samt förbrukade bränslen. Dessutom antecknas iakttagelser vid tillsyn samt slamtömningstillfällen. Avfallsmängder som lämnar anläggningen skall också bokföras fortlöpande. Övningsledaren ansvarar för att dagboken blir korrekt ifylld och signerad. Provtagning Typ av prov Grundvatten Utgående vatten från reningsanläggningen Provställe Ett hål uppströms Ett hål nedströms Uppehållstank Frekvens 1 ggr/år 1 ggr/år Före varje tömning till dammen Analys pH, konduktivitet MTBE MTBE Redovisning Årligen sammanställs en rapport över hur verksamheten bedrivits inklusive ev. avvikelser samt en redovisning av analysresultat, avfallsmängder och förbrukning av bränslen och andra kemikalier. Rapporten skall sändas till Tekniska myndighetsnämnden senast under mars påföljande år. Vattendomar 1989-10-24 – Domslut 1. Vattendomstolen lämnar Neste Polyeten Aktiebolag tillstånd att inom de nedan under rubriken RÄTT TILL MARK OCH VATTEN angivna fastigheterna gräva om Stenunge å på två avsnitt i dess norra gren och ett avsnitt i dess södra gren. 2. Arbetena skall utföras i samråd med fiskeristyrelsen och huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas nedan under rubriken BESKRIVNING AV FÖRETAGET. Vidare skall iakttas vad fiskeristyrelsen föreslagit i fråga om tider när grumlande arbeten får utföras. 3. Den nedan under HÖJDSYSTEM angivna fixpunkten fastställs som fixpunkt för företaget. 4. Arbetena skall vara utförda senast den 24 oktober 1992. 5. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom fem (5) år från arbetstidens utgång. 6. Omprövning enligt 15 kap 3 § vattenlagen av villkoren för tillståndet får ske tidigast tjugo (20) år efter det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen. 7. Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter dock att Neste Polyeten Aktiebolag ställer säkerhet hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län för den ersättning som kan komma att utgå om domen ändras. 8. Neste Polyeten Aktiebolag skall betala vissa kostnader för målet enligt redovisningsräkning från domstolens kansli. 30 31 Bilaga 6 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport. 32 Bilaga 6 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp HT, LT, PE3 Mätning/ beräkning Hela anläggningen Kemikalie- Hela förbrukning anläggningen Eten, propen Mätning/ beräkning övriga Comonomerer Tillsatsmedel, hjälpkemikalier mm Producerad basharts per fabriksenhet Råvaruförbrukning Elförbrukning Råvattenförbrukning 2.2 Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/mån Månadsrapport 1 gång/år -”- ton/år Muntligt ton/år Årsrapport/ Muntligt GWH Årsrapport m3 Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Totalt kolväteutsläpp Fackling Rökgaser HT, LT1, LT2 Eten, propen övriga kolväten LT1 fackla Facklad LT2 fackla mängd inkl pilotbrännare Ångpannor SO2 NOX LT1, LT2 NOX facklor CO2 Mätning/ beräkning Beräkning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/år Årsrapport ton/mån ⎫ Beräkning ⎫ ⎬ Kontinuer- ⎬ ton/år mg/MJ Mätning ⎭ Beräkning ⎭ ligt ton/år Beräkning Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport 33 Bilaga 6 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Parametrar Reningsanläggning Industriavlopp Utlopp IAbassäng Dagvatten Recipient Grundvatten 34 Provtyp Frekvens Driftstopp Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Fauna inventering Stickprov HT-fabriken Nivå hål 6, 13, 14 Temperatur Stickprov Stickprov pH Konduktivitet Stickprov Tot extraherb. Stickprov Opolära kolvät. Stickprov Flöde TOC COD BOD N P Tungmetaller Utlopp till Flöde Stenunge Å TOC N P Utlopp samt i Temperatur Stenunge Å Färgtal före och efter Grumlighet utsläppspH punkter BOD7 COD O2 O2-mättnad Susp. ämnen Konduktivitet Tot extraherb. Opolära kolvät. Tot fosfor Tungmetaller Stenunge Å Bottenfauna Kontinue. Kontinue. 3/år 3/år 1/mån 1/mån 3/år 1/dygn Kontinue. 1/mån 1/mån 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år Vart 3:e år från 1997 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år Flödes- eller mängduppgift Redovisning tim/dygn Månadsrapport m3 /dygn g/m3 ton/mån g/m3 g/m3 ton/år ton/år kg/år m3 /dygn g/m3 ton/mån ton/år ton/år ºC Pt, g/m3 Tu Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Särskild rapport g/m3 g/m3 g/m3 % g/m3 mS/m g/m3 g/m3 g/m3 kg/år m ºC mS/m g/m3 g/m3 Årsrapport Bilaga 6 2.4 Buller Omfattning Parametrar Provtyp Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning Buller vid Söbacken stopp av fabrik Stickprov Vid stopp dB(A) Årsrapport Buller vid normaldrift Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Söbacken Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Anläggningen Ljudnivå/ ljudeffekt Stickprov 2/år dB(A) Årsrapport Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Farligt avfall Per avfallstyp Vägs ton/år Årsrapport Övrigt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Lager 31/12 Borttransporterade mängder Beräknas Vägs ton ton/år Årsrapport Årsrapport Bullerkartläggning 2.5 Provställe 1/år Vid större förändring Speciell rapport Avfall Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning 35 Bilaga 7 Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2005 Polyetenanläggningen Huvudgrupp Namn Sammansättning Användning Slutdestination Ton Huvudmonomer Eten C2H4 Råvara Produkt 539045 Råvara Produkt 4072 Co-monomerer Butylakrylat Buten 1-Buten Råvara Produkt 11982 Hexen 1-Hexen Råvara Produkt 564 Oktadien Råvara Produkt 79 Nonen 1-Nonen Råvara Produkt 74 Silan Vinyl-trimetoxy-silan Råvara Produkt 867 Katalysatorkemi- Al-alkyler Redovisas vid muntlig genomgång Katalysatortillverkning Produkt 29,4 kalier Pentan n-Pentan Lösningsmedel Fackling 258 Heptan n-Heptan Lösningsmedel Fackling 47,4 Toluen Metylbensen Lösningsmedel Fackling 20,5 Tyngre alkoholer Redovisas vid muntlig genomgång Lösningsmedel Återv./Fackla 16,9 Tetrahydrofuran Lösningsmedel Fackling 1,4 Oorganiska klorider Redovisas vid muntlig genomgång Hjälpkemikalie Produkt 7,5 Organiska klorider Redovisas vid muntlig genomgång Hjälpkemikalie Produkt 0,31 Bärare(kiselgel)+aktiv substans Redovisas vid muntlig genomgång Katalysator Produkt 116 Additiver Antioxidanter Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 594 Stabilisatorer Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 1033 Ljus-stabilisatorer Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 200 Adsorbent Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 18 Antistatmedel Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 0,6 Bearbetningshjälpmedel Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 172 Blockningshindrare Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 93 Katalysator Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 62 pH-stabilisator Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 0 Metalldeaktiverande ämne Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 0 Antivulkmedel Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 51 Kimrök Kol Tillsats i polyeten Produkt 5367 Polymerer PE,PP,PB, sampolymerer Tillsats i polyeten Produkt 887 Organiska peroxider Redovisas vid muntlig genomgång Tvärbindande ämne i PE Produkt 1191 Silikongummi Tillsats i polyeten Produkt 119 Nitrilgummi Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 0 Masterbatch PE+tillsatser(bl.a. färg) Redovisas vid muntlig genomgång Tillsats i polyeten Produkt 26310 Hjälpkemikalier Hydrogen H2 Reaktionshjälpmedel Produkt/Fackla 152 3 Nitrogen N2 Inertgas Luft 42026 kNM Pentan C5H12 Lösningsmedel Fackling 94 Propen C3H6 Kylmedium i HT-fabriken Förbränn. panna/fackla 110 Propan C3H8 Diluent Fackling/bränngas 8294 IPA Iso-propanol Lösningsmedel Förbränning i panna 124 Isopar H C9-C12 Iso-alkaner Lösningsmedel Förbränning i panna 206 MEK Metyl-etyl-keton Lösningsmedel Förbränning i panna 686 Oljor Smörjolja, hydraulolja mm Mineraloljor, syntetiska oljor Smörjning mm Avfall 302 3 Vattenkemikalier Biosperse 48L (CAS nr 52-51-7), dipropylenglykolmonometyleter Biocid kylvatten Avlopp 0,6 m 3 Biosperse 250 Kathon, kopparnitrat Biocid kylvatten Avlopp 0,67 m 3 Enviroplus 1503 Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat Biocid kylvatten Avlopp 16,9 m 3 Natriumhypoklorit NaClO 12-15% i H2O Boicid i kylvatten Avlopp 22,4 m 3 Drew 14-127 CAS 55566-30-8 Biocid kylvatten Avlopp 10,9 m 3 Drewbrom Natriumbromid 25-40%, etoxylerad fettalkohBiocid kylvatten Avlopp 0m Drivmedel Diesel Drivmedel truckar mm Förbränning 56 36 Bilaga 8 Polyetenanläggningen Farligt avfall 2005 Lager 31 dec Avfallstyp EWC-kod Ursprung Innehåll Ton Transport Mottagare Processreningsverk 130502 Reningsverk Olja,vatten 112,0 RECI SAKAB Absol och olja 070210 Hela Fabriken Absol,olja, 2,7 RECI SAKAB Oljeförorenad jord 170503 LT- facklan Jord, grus Aktivt kol 070210 Katalysatortillverk. Aktivt Dammsugaravfall 070299 HT, LT PE, additiver 58,2 RagnSells SAKAB Silanolja 070204 HT Kolväte 860 RECI SAKAB Plastolja 070204 HT Olja,MEK 388 RECI SAKAB Vatten/olja-emulsion 120109 HT-fabriken Olja, vatten 181 RECI RECI Spillolja 130208 Underhåll Smörjolja, diesel 26,4 RECI RECI Reaktionsrester PE3 070208 PE3 Kolväten, Al-oxid 183,4 RECI SAKAB 4,9 RECI SAKAB 29,3 RECI SAKAB 2,4 RECI SAKAB Lab-kemikalierester flera Laboratorier Laboratoriekemikalier Katalysatorrester 060405 LT Peroxider 070208 HT - BA, HT - PEX Org. peroxider MEK 080111 HTBa Diverse avfall i fat flera Hela Fabriken Batterier 160600 Hela Fabriken Lysrör/Hg-lampor 200121 Hela Fabriken Katalysator.mm Metyletylketon 32 3,0 Sten.Renh SAKAB 28,7 RECI 2,1 Sten.Renh SAKAB Bly,Ni, Cd, Ag 0,0 RECI Renova 1,9 RECI Renova Kvicksilver 35 10 RECI lsg-medel, absol,olja Summa m3 5 1884 82 37 Bilaga 9 Polyetenanläggningen Industriavfall 2005 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 710 Renova-Sävenäs Plastdunkar Plast 150102 4,5 Renova-Sävenäs Fiberfat Papp 150101 47,7 Renova-Sävenäs Polyetenvax Vaxartad polymer 070299 23,4 RECI Plastavfall Förorenad polyeten 070213 401 Renova-Sävenäs Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 Totalt 24 Renova-Sävenäs 1211 DEPONI Typ och Ursprung Asbest Sammansättning Asbest EWC Mängd ton Mottagare 170601 0,11 Renova-Tagene Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 199 Renova Blästermedel Metallslagg+ metall/färgrester 120117 5,4 Kimrök Carbon black 160304 80,8 Renova-Tagene 285 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Glas Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Glas 150107 0,96 Sv. Glasåtervinning Plåtfat Stålplåt 150104 14,1 RECI Wellpapp Papp 150101 147 IL returpapper Totalt 162 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mottagare Papper Kontorspapper Trä, masonit Trä, träfiber 150103 172 Flis till energiproduktion Blandskrot Fe,Al,Cu,mässing 160117 123 Gotthard, Skrotfrag. Aluminium-skrot Aluminium 160118 10,6 Gotthard, Skrotfrag. 160118 7,6 Gotthard, Skrotfrag. Mässing och koppar 150101 Mängd ton Rostfritt metallskrot Fe 160118 EE-skrot Datorer mm 160213 Kabelskrot Koppar, aluminium, polyeten 170411 Provpåsar-Lab Polyeten 070213 Totalt Totalt alla kategorier 38 27,2 IL Returpapper 2,2 Gotthard, Skrotfrag. 18,0 Kvalificerad mottagare 0,0 Skrotfrag 28,6 Återvinns internt 389 2047 Bilaga 10 Miljödagbok 2005 Januari • Sotande fackling ca 10 min den 19/1 vid stopp av reaktor PE3. • Två säkerhetsventilöppningar HT. Sammanlagt utsläpp 3,4 ton. – 21/1 EBD-ventil – 28/1 Skyddsventil reaktor 4. Februari • Två öppningar av säkerhetsventiler på HT-fabrikens reaktorer. – R1 den 6/2 – R3 den 8/2. Mars • En rörledning gick av på reaktorn PE3-fabriken den 14/3 och medförde ett utsläpp av ca 2,5 ton propan. En särskild utredning är tillsatt. April • Säkerhetsventil på reaktor 3 HT-fabriken öppnade 11/4. Utsläpp 1 ton. Maj • EBD-ventil på reaktor 1 HT-fabriken öppnade 13/5 vid test. Utsläpp 1 ton. Juni • Inget anmärkningsvärt att notera. Juli • Säkerhetsventil på reaktor 1 i HT-fabriken öppnade 26/7. Beräknat utsläpp 2,2 ton. Augusti • Säkerhetsventil öppnade i HT-fabriken 20/8, utsläppt mängd beräknad till 200 kg. September • Ett klagomål på buller från boende på Blåklintsvägen. Synpunkterna gällde ingen speciell händelse utan att det periodvis förekommer högt buller. • VOC-utsläppet från HT-fabriken högre än normalt i september. – Skyddsventil Reaktor 4 öppnade 4/9 – Ventgas till atmos i samband med stopp i LT-fabriken 10-20/9 • Facklan på LT2/PE3 slocknade 30/9 men kunde tändas igen. Oktober • Inget anmärkningsvärt under månaden. 39 Bilaga 10 November • 3 händelser under månaden på reaktor 1 i HT-fabriken som orsakade ett sammanlagt utsläpp av 4,9 ton kolväte till luften. December • Sönderfallsreaktion Reaktor 3 HT den 21 december. Utsläpp av 1,2 ton. 40 Bilaga 11 41 Bilaga 12 Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC Dagvattenavlopp Parameter Temp. TOC instr TOC Pb Cd Cu Cr Ni Zn Enhet C mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 30 aug 26,9 7,1 8,3 7,5 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 30 nov Industrivattenavlopp Parameter Temp. BOD7 TOC instr TOC Opolära alifatiska kolväten Totalt extr aromat. ämnen Pb Cd Cu Cr Ni Zn Enhet C mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 18 april 20,6 <3 30 nov 42 18 april 9,3 <1,0 <1,0 0,6 <0,05 11,0 1,4 <0,5 73 30 aug 26,3 <3 12,3 12,0 <1,0 <1,0 1,2 <0,05 12,0 <0,5 1,6 41 8,5 6,4 <3 7,6 <1,0 <1,0 0,8 <0,05 9,4 4,3 1,8 82 Bilaga 13 Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2005 Proven tagna och analyserade av Alcontrol Prover från HT-fabriken Prov- Datum ställe 6 13 13 14A Temp, pH Konduktiv. Extr.alifater Extr.aromat. mS/m mg/l mg/l C 2005-08-30 2005-08-30 2005-11-30 2005-08-30 Prover från Grace område Provställe Parameter Temp. Vid provtagn. Grundvattennivå Alif.>C5-C8 Alif.>C8-C10 Alif.>C10-C12 Alif.>C12-C16 Alif.>C16-C35 Alifater sum Arom.>C8-C10 Arom.>C10-C35 Arom. Sum Arom.Sum+BTEX Bensen Toluen Etylbensen Xylener Benso(a)antracen Bneso(a)pyren Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Chrysen/trifenylen Dibenso(a,h)antracen Indeno(1,2,3-cd)pyren Sum cancerogena PAH Acenaften Acenaftylen Antracen Benso(ghi)perylen Fenantren Fluoranten Fluoren Naftalen Pyren Sum. Övriga PAH 19,1 17,7 18,6 8,3 7,2 7,2 7,7 S6GW Enhet ºC m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1,00 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,014 0,014 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,0002 <0,004 <0,002 <0,02 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0002 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,001 290 88,3 160 170 S12GW 2005-11-30 1,60 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,011 0,011 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,001 <0,004 <0,002 <0,02 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0002 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,001 <1,0 24 3,9 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 extraprov S18GW 2,20 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,013 0,013 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,0001 <0,004 <0,002 <0,02 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,001 43 Bilaga 14 Årssammanställning Miljö 2005 – Grace Catalyst AB Beskrivning av verksamheten Organisation Grace Catalyst AB äger och driver sedan i januari 2002 tillverkningen av katalysatorer i de två enheterna inom Polyetenanläggningen. Grace organisation i Stenungsund består av produktion, ledning och stab, sammanlagt ca 20 personer. Grace Catalyst AB är således en från Borealis fristående verksamhet men har genom olika avtal överenskommelser om att utnyttja olika tjänster avseende förnödenheter som t.ex. vatten och ånga samt bl.a. avloppsvattenbehandling, fackelsystem och avfallshantering. Speciellt finns en intim samverkan inom området Miljö och Säkerhet. Grace har från och med november 2005 eget tillstånd enligt Miljöbalken och kommer från och med 2006 att själva rapportera till tillsynsmyndigheten. Det innebär att Grace emissioner och andra uppgifter inte kommer att ingå i Borealis rapportering från samma tidpunkt. Tillverkningsprocessen Tillverkningen av katalysatorer görs i två enheter, som ligger i anslutning till LT1 resp. LT2/PE3. Katalysatorer används i lågtrycksfabrikerna och tillsätts i mycket små mängder till processen för att polymerer skall kunna bildas. Till skillnad från vissa andra typer av katalytiska reaktioner följer här katalysatorn med in i produkten och blir kvar i denna. Som katalysator används olika metaller (krom, aluminium, magnesium, titan) bundna till en bärare av inert silicasand. Sedan lågtrycksfabrik 1 (LT1) byggdes i början av 1970-talet har också tillverkningen av katalysator skett lokalt i en separat tillverkningsenhet. När LT2 byggdes ca 10 år senare installerades en motsvarande katalysatortillverkningsenhet för den fabriken. Det är dock inte nödvändigt att tillverka katalysatorn på samma plats där polymerprocessen finns. Därför har en del av produktionen från de två katalysatorenheterna kunnat utnyttjas för leverans till externa kunder, som andra Borealisanläggningar. Processen kan översiktligt indelas i tre steg. Processen är en batch-process som är helt sluten och sker under kvävgasatmosfär: 1. Principen för att tillverka denna typ av katalysator är att i ett försteg (katalysatoraktiveringen) utsätta silicasanden för hög temperatur för att driva av bundet vat-ten och för att möjliggöra för de aktiva komplexen att fästa på bäraren. 2. I nästa steg (katalysatorberedningen) blandas sanden med lösningsmedel, fram-för allt pentan, så att det bildas en slurry. Därefter tillsätts den aktiva substansen d.v.s. metall bunden i organisk eller oorganisk form som får reagera med silica-sanden. De aktiva komponenterna deponeras därvid på de inre ytorna av silicasanden. Slutsteget i denna del av processen är torkning för att avlägsna lösningsmedlet. Lösningsmedlet återvinns till viss del och kan användas igen i processen. 3. Därefter leds produkten vidare till lagertankar och kan härifrån även skeppas ut i speciella transportkärl. Det lösningsmedel som inte kan återvinnas sänds till facklan. Avfall uppkommer genom rengöringar mellan produktbyten samt i de fall som en körning misslyckas. 44 Bilaga 14 Kontrollresultat De utsläpp och övriga uppgifter, som redovisas nedan ingår samtliga som en delmängd i redovisningen av hela verksamheten inom Polyetenanläggningen. En del av de redovisade parametrarna mäts fortlöpande av Grace. Några uppgifter är baserade på beräkningar. Produktion och kemikalieanvändning Nedanstående tabell visar förbrukningen av råvaror och lösningsmedel. Under 2005 tillverkades 153 ton katalysator. Facklingen av lösningsmedel uppgick till 318 ton. Namn Al-alkyler Pentan Heptan Toluen Tyngre alkoholer Tetrahydrofuran Oorganiska klorider Organiska klorider Bärare(kiselgel)+aktiv substans Användning Katalysatortillverkning Lösningsmedel Lösningsmedel Lösningsmedel Lösningsmedel Lösningsmedel Hjälpkemikalie Hjälpkemikalie Slutdestination Produkt Fackling Fackling Fackling Återv./Fackla Fackling Produkt Produkt Katalysator Produkt Ton 29,4 258 47,4 20,5 16,9 1,4 7,5 0,31 116 Energi Energiförbrukningen är i huvudsak el-energi och uppgick till totalt 889 MWh varav produktionen förbrukade 589 MWh. Emissioner Följande tabell specificerar bidraget från Grace av utsläppen till luften och till vatten. Utsläpp VOC CO2 NOx TOC(IA+DV) ton 17 987 0,6 0,5 Avfall Det farliga avfallet består av katalysatorrester och Grace andel uppgick till 22 ton. Mängden industriavfall framgår av nedanstående tabell. Avfallsfraktion Metallskrot Trä Wellpapp Brännbart avfall Ej brännbart avfall TOTALT Ton 1,4 8,1 3,7 7,9 2,0 23 45 Bilaga 14 Grundvattenanalyser Uppföljning av den tidigare genomförda mark- och grundvattenstudien görs nu med regelbunden provtagning av grundvatten. Resultatet av analyserna redovisas i nedanstående tabell. Ingen förändring kan ses utan spår av kolväten förekommer i samma nivåer som tidigare. Provställe Parameter Temp. Vid provtagn. Grundvattennivå Alif.>C5-C8 Alif.>C8-C10 Alif.>C10-C12 Alif.>C12-C16 Alif.>C16-C35 Alifater sum Arom.>C8-C10 Arom.>C10-C35 Arom. Sum Arom.Sum+BTEX Bensen Toluen Etylbensen Xylener Benso(a)antracen Bneso(a)pyren Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Chrysen/trifenylen Dibenso(a,h)antracen Indeno(1,2,3-cd)pyren Sum cancerogena PAH Acenaften Acenaftylen Antracen Benso(ghi)perylen Fenantren Fluoranten Fluoren Naftalen Pyren Sum. Övriga PAH Grace Catalyst AB 15 mars 2006 Bengt-Olof Lindgren 46 S6GW Enhet ºC m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1,00 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,014 0,014 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,0002 <0,004 <0,002 <0,02 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0002 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,001 S12GW 2005-11-30 1,60 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,011 0,011 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,001 <0,004 <0,002 <0,02 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0002 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,001 S18GW 2,20 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,013 0,013 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,0001 <0,004 <0,002 <0,02 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,001 Bilaga 15 Sammanställning av miljörapportdata 1991–2005 ÅR 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Energi- o. Bränsleförbr. Eldningsolja ton 6652 5515 4849 5100 5205 5063 3557 1376 3289 2171 3935 2086 2156 1762 1252 Polyolja ton 740 1052 1049 1126 1022 1152 995 957 1685 1213 1250 1075 1177 1204 903 1622 2421 2076 2441 Offgas PE3 Bränngas Elförbrukning 1573 3209 1903 2345 161 296 347 0 0 GWh 357 358 362 382 366 373 389 367 376 373 405 398 420 461 462 kton 354 360 370 403 379 398 418 376 402 372 402 401 448 534 556 Eten kton 351 365 364 396 350 390 410 369 394 366 397 393 443 529 539 Propen ton 123 163 125 127 150 152 163 110 163 150 148 95 116 97 110 Sammonomerer ton Tillsatsmedel ton Masterbatch ton Produktion Polyeten (basharts) Råvaror och kemikalier 10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 1891 1532 6726 7104 8606 7650 7600 7400 4948 11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 4831 9501 8366 8752 7604 10897 6424 4617 17700 26310 2000 2002 2003 2001 9223 2004 9788 2005 Utsläpp till luften Eten ton 762 774 737 755 735 717 794 695 727 595 916 747 788 929 804 Propen ton 121 97 66 49 78 64 131 46 85 120 76 45 66 42 67 Kolväten totalt ton 909 875 801 804 813 851 999 806 862 767 1079 887 961 1079 981 Svaveldioxid ton 16 10 10 10 29 10 7 3 7 4 7 4 4,5 3,4 2,5 46 32 27 29 31 28 22 19 22 20 31 25 31 36 35 37 36 38 39 34 41 34 51 42 53 57 45 Kväveoxider Koldioxid kton Kolvätefackling ton 4188 4502 4615 5350 5400 5900 5820 5630 6235 ton 3,0 3,2 3,6 3,6 3,6 3,2 3,4 3,8 5,4 6,9 6,9 4,9 5,9 6,7 4,3 5311 10700 8330 10500 13100 10195 Utsläpp till vatten TOC, industriavlopp *) Avfall Farligt avfall ton 552 717 617 781 523 635 690 1091 1232 1650 1476 1890 Övrigt avfall ton 3053 3133 3162 3066 2945 2679 2918 2385 1568 1695 1886 2020 *) Ny TOC-mätning fr o m 1999 47 48
© Copyright 2024