Miljörapport 2012
Miljörapport 2012 Borealis AB Stenungsund Miljörapport 2012 På förstasidan visas de tre ångpannorna på krackern. Panna B har under året uppgraderats med nya ultra-låg NOx-brännare vilket minskat utsläppen av NOx från pannan med ca 60% (mätt som mängd utsläppt NOx per tillförd energienhet). MILJÖRAPPORT 2012 En rapport i tre delar Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information. Beskrivning av verksamheten Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien, Finland, Österrike, Tyskland och Sverige. Borealis ägs av Österrikiska OMV till 35 % samt av Abu Dhabi-baserade IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har Borealis också gemensamma anläggningar i Abu Dhabi. I Stenungsund driver Borealis Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. I krackeranläggningen tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur sönderdela de större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). Krackern har tillåtelse att omsätta 1,5 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan och butan. Den har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksoch lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten. Polyetenet används sedan i ett mycket stort antal produkter, som vi har nytta av i vår vardag. Kapaciteten i polyetenanläggningen är totalt 750 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i kracker- och polyetenfunktionerna. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMSfunktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras. 1 MILJÖRAPPORT 2012 50 års historia och utveckling Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt små, men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt. Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts. Kemiindustrin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex. Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets klassificering som riksintresse för kemiindustri förstärker denna bild. 2 MILJÖRAPPORT 2012 Hållbar utveckling och plastens nytta i samhället Från den polyeten som Borealis tillverkar gör kunderna bl.a. rör och kabelisolering. Detta är avancerade plastprodukter som bidrar till den höga levnadsstandard som vi har i dagens samhälle. Kabelisoleringen gör att energin kan transporteras utan förluster på vägen till kunderna. Säkra och hållbara rörledningar bidrar till minskade förluster av det media som ska transporteras i rören. Dessa plastprodukter är mycket resurseffektiva och bidrar till en hållbar utveckling. Att reducera utsläppen av växthusgaser är en kritisk utmaning för mänskligheten för att hålla den globala uppvärmningen under kontroll. Lättviktiga plastprodukter bidrar till att minska utsläppen, exempelvis medför viktminskningen av att använda plast i bilar till att bränsleförbrukningen reduceras med 750 liter under en bils livstid på 150 000 km. Detta reducerar i sin tur Europas CO2-utsläpp med mer än 10 miljoner ton per år. Plast möjliggör tillverkning av solpaneler och vindkraftverk genom hållbara material med låg vikt. Plastindustrin använder förhållandevis små mängder råmaterial, mellan 4-6 % av oljekonsumtionen i världen, att sättas i relation till att nästan 90 % används för uppvärmning och bränsle. Plastprodukterna har en lång livslängd och kan återanvändas och i slutändan nyttjas för sitt energivärde i kraftvärmeverk. Borealis har tillsammans med övriga kemiföretag i Stenungsund en gemensam version ”Hållbar kemi 2030” som syftar till produktion baserad på förnybara råvaror år 2030. 3 MILJÖRAPPORT 2012 Miljöövervakning Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den marina miljön. I Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten i Askeröfjorden på metaller och andra miljögifter och en ny undersökning startades under 2011 när nya sediment- och biologiska prov inhämtades. Proverna har under 2012 genomgått analyser och resultaten bearbetas för närvarande. De senaste genomförda undersökningarna i Stenungsundsområdet visade att förhållandena avseende tungmetaller och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner generellt har blivit bättre sedan 1970-talet. Under 2011 provtogs och analyserades musslor med en ny metodik, s.k. lysosomal stabilitet, vid 10 platser inom havsområdena utanför industrierna i Stenungsund. Musslor från några plaster analyserades även med avseende på tungmetaller och organiska miljögifter. Resultaten från studien presenterades under 2012. Sammanfattningsvis påvisade musslorna stress, men förekomsten av tungmetaller och organiska miljögifter var låg, förutom PCB som förekom i förhöjda halter i framförallt en provpunkt. Kompletterande analyser av Borealis avloppsvatten har visat att det inte innehåller PCB. Stenunge å, som rinner strax utanför polyetenanläggningen, är viktig för reproduktionen av havsöring i regionen. Under 2011 genomfördes elfiske i ån när antalet fisk räknades. Det kunde konstateras att antalet öringar nästan fördubblats sedan tidigare elfiske som utfördes under 2009. Den positiva utvecklingen av antalet öringar kan troligen delvis tillskrivas de fiskåtgärder som tidigare genomförts, såsom att lekgrus lagts ut inom vissa sträckor av ån. Bilden till vänster visar en öring fångad under elfisket. Fisken släpptes strax efteråt tillbaka till ån. Tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund genomför Borealis mätningar och beräkningar av förekomsten av flyktiga kolväten i omgivningen till anläggningarna. Planeringen av mätningar och beräkningar görs i samråd med länsstyrelsen, miljökontoret och utförande konsult. Senaste mätningen genomfördes under 2006/2007 och en ny mätning är planerad att genomföras under 2013/2014. Sedan 1974 har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av sjukdomsfrekvens av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Resultaten visar på att antalet cancerfall i tätorten Stenungsund motsvarar normal förekomst. 4 MILJÖRAPPORT 2012 Det pågår ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och olika verksamhetsutövare för att följa upp omgivningsstörningar kopplat till de olika verksamheterna i Stenungsund. Målsättningen med arbetet är att vara medveten om vad närboende störs av, säkerställa att kommunikationen fungerar vid störningstillfällena samt att delge det förebyggande arbete som genomförs för att reducera störningarna. Inkomna klagomål Inkomna klagomål 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1999 Antalet inkomna klagomål är en mätare på hur störande verksamheterna är för omgivningen. Dessa registreras i tillbudsrapporteringssystemet. De flesta kommer som telefonsamtal direkt till företaget, men också de som kommer indirekt via myndigheter bokförs. Principen är att alltid återkomma om inget svar kan lämnas direkt om orsaken. Efter att antalet klagomål ökat 2009 och 2010 i samband med underhållsstopp på krackern 2009 och uppstarten av LD5 fabriken 2010 har nu klagomålen återigen minskat. Under 2012 var klagomålen relaterade till fackling och buller vid fackling på både krackern och polyeten. Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen. 5 MILJÖRAPPORT 2012 Särskilda händelser och aktiviteter under 2012 Krackeranläggningen I samband med att mark- och miljödomstolen beviljade tillstånd till utökad ETBE-produktion inom en mindre produktionsenhet på krackern, bestämdes att hela verksamhetens miljötillstånd skulle omprövas enligt miljöbalken. Arbetet med omprövningen startade med ett inledande samråd med myndigheterna under 2010 och fortsatte med samråd för allmänheten och ytterligare diskussioner med myndigheterna under 2011. Under 2011 och 2012 genomfördes sedan ett antal studier som presenterades i underlaget till ansökan som skickades till mark- och miljödomstolen i november 2012. Studierna omfattar bl.a. en fackelutredning, kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvattnet, buller- och luktinventering, mätning av utsläpp till luft av flyktiga kolväten, sedimentprovtagning. Miljöprövningsprocessen kommer fortgå under 2013. Ett nytt mycket effektivt ultraljudsinstrument som kan mäta mycket små flöden genom ventiler har anskaffats och använts på krackern. Detta har resulterat i att facklingen p.g.a. ventiler som läcker igenom kolväten minskat betydligt. En viktig miljöinvestering som gett ett väldigt bra resultat. På bilden till höger ses instrumentet i användning. Under 2012 var utsläppen av flyktiga kolväten från krackeranläggningen 512 ton, vilket är 40 ton lägre än föregående år och ett av de allra bästa åren någonsin. Utsläppen ligger väl under villkoret på 800 ton per år. Bakomliggande orsak till detta är hög fokus på läcksökning, väl genomförda läcksökningsprogram och snabba åtgärder vid läckage. I samband med en renovering och uppgradering av ångpanna B byttes de befintliga brännarna i pannan ut mot moderna ultralåg-NOx brännare. De nya brännarna har inneburit en 60 % -ig minskning av NOx-utsläppen, vilket innebär att utsläppen går från ca 40 ton per år till ca 15 ton. I samband med renoveringen byttes samtliga NOx analysatorer för ugnar och pannor på krackeranläggningen ut, vilket ger en mer tillförlitlig mätning och ett mer effektivt rapporteringsverktyg. Stabila driftförhållanden är viktigt för en bra miljöprestanda på krackern. Företaget arbetar på ett systematiskt sätt för att kontinuerligt förbättra driftssäkerheten på anläggningen. Under de senaste tre åren har en mycket omfattande riskanalys genomförts på all utrustning och baserat på denna har ett åtgärdsprogram definierats. Detta arbete är viktigt för att säkerställa att krackern möter framtida krav på processäkerhet och miljö. Tyvärr hade vi två allvarliga processtörningar under 2012 när produktionen vid anläggningen fick stoppas. 6 MILJÖRAPPORT 2012 Polyetenanläggningen Polyetenanläggningens miljötillstånd beviljades 2007 och medger en produktion av 750 000 ton polyeten. I detta beslut föreskrevs totalt åtta prövotidsutredningar, varav en är klar, gällande omhändertagande av släckvatten vid råvarulager. När det gäller kravet på uppförande av en ny brandvattendepå i de östra delarna av fabriksområdet färdigställdes aktuell depå och togs i drift under 2012, se bild till höger. Inom ramen för denna prövotidsutredning pågår kompletterande studier om möjligheterna att förhindra att släckvatten från anläggningen når Stenunge å vid en eventuell brand på anläggningen. De övriga sex prövotidsutredningarna redovisades till mark- och miljödomstolen i juni 2012. De omfattar bland annat en kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvattnet, bullerutredning, studie för att reducera utsläppen av flyktiga kolväten och möjligheterna att minska utsläppen till Stenunge å. Sedan våren 2012 levereras en gasström från LD5 fabriken till krackern där den används som råvara istället för att facklas vid polyetenanläggning. Denna återvinning ger en minskning inte bara av facklingen, utan även av utsläppen av flyktiga kolväten och koldioxid. Under 2012 var utsläppen av flyktiga kolväten från polyetenanläggningen 583 ton inklusive utsläpp från fackling, vilket är 100 ton lägre än föregående år och det allra bästa året någonsin. Utsläppen ligger väl under villkoret på 700 ton per år, som gäller exklusive fackling. Orsak till detta lägre utsläpp är att produktionen flyttats från den gamla högtrycksfabriken till den nya. Genomförda bulleråtgärder inom polyetenanläggningen har under året visat ha god effekt och genomförda mätningar visar att kravet i miljötillståndet på 50 dB(A) vid närmaste bostäder innehålls. 7 MILJÖRAPPORT 2012 Miljöresultat Utsläpp till luft VOC Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets större punktkällor. VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för polyetenanläggningen jämförs dock sedan tre år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare i delrapporten för polyetenanläggningen). Sammanlagda VOC-utsläppen var 1095 ton. Det är betydligt mindre jämfört med 2011 (1244 ton) och lägsta utsläppen någonsin från anläggningarna. Att produktionen flyttats till den nya, modernare högtrycksfabriken LD5 samt hög fokus på läcksökning och väl genomförda läcksökningsprogram i kombination med snabba åtgärder på krackern är två bidragande orsaker till förbättringen. Diagrammet nedan visas att VOC-utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både i absoluta tal till vänster (ton/år) och relativt produktionen till höger (ton VOC/kton produkt). Under 2009 syns en uppgång relativt produktionen orsakat av lägre råvaruförbrukning på krackern beroende på det sex veckor långa underhållsstoppet. 3500 3,5 3000 3 2500 2,5 2000 2 1500 1,5 1000 1 ton/år t VOC/kt prod 500 0,5 0 0 8 MILJÖRAPPORT 2012 NOx NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar, men i liten omfattning. De sammanlagda utsläppen 2012 var 374 ton. NOx-utsläppen beror i stor utsträckning på produktionsnivån och har trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. I diagrammet nedan visas NOx-utsläppet i absoluta tal till vänster (ton/år) och relativt använd mängd råvara till höger (ton NOx/kton råvara). 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 ton 300 0,3 ton/kton råvara 200 0,2 100 0,1 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 0 1988 0 SO2 De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt bränsle för övriga kemianläggningar i Stenungsund. Bränslen i polyetenanläggningens ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja. Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens egna pannor levereras även ånga från krackern. Naturgas som kan användas i krackerns pannor innehåller spår av svavelföreningar. Under 2012 släpptes ca 9 ton svaveldioxid ut. 9 MILJÖRAPPORT 2012 CO2 Utsläppen av koldioxid var 660 kton under 2012, vilket utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp. Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt i krackerns fall, till övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan nedan över utsläppet relativt produktionen på krackern visar denna stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppen under 2009 och 2003, liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa år. 800 2,5 700 CO2 kton 500 1,5 400 1 300 200 t Co2/t eten 2 600 kton rel. eten 0,5 100 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde i kraft 2005. Den första handelsperioden omfattade 2005-2007 och de installationer som omfattades av denna treårsperiod var ångpannorna på polyetenanläggningen och krackern samt krackerns hetoljeugn. Dessa enheter representerade ca 20 % av CO2-utsläppen. Handelsperioden som sträckte sig fram till och med 2012 inkluderar också utsläppen från krackugnar och facklor. Totalt finns det 4 facklor, två på respektive anläggning. Detta innebär att 100 % av utsläppen från anläggningarna omfattas av handelssystemet. Ett ackrediterat externt kontrollorgan granskar varje år rutiner och övervakningssystem och verifierar slutligen de årliga utsläppen av CO2. Freoner Det finns 145 kylanläggningar i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum och andra byggnader med mer än 3 kg installerad köldmediemängd. Totala installerade köldmediemängden är ca 1,8 ton. Det pågår en fortlöpande utskiftning mot köldmedia med mindre påverkan på ozonlagret. Läckagen i systemen uppgick under året till 295 kg HFC (Hydroflourocarbon), vilket utgör ca 16 % av installerad mängd. 10 MILJÖRAPPORT 2012 Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2012. Utsläpp till luft Kracker PE 512 0,1 339 621 52 VOC, ton SO2, ton NOx, ton CO2, kton HFC, kg Totalt 583 8,9 35 40 243 1095 10,0 374 661 295 Utsläpp till vatten Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften. Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från den kemiska industrin kan ha bidragit, kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal. Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka mängderna. Sedan 2011 är villkoret för utsläpp av TOC från polyetenanläggningen ändrat. Det nya villkoret innebär att halten TOC i inkommande råvatten får dras av så att endast anläggningens bidrag redovisas. Under 2012 har det inte varit några händelser som gett upphov till ökade utsläpp. Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten. Utsläpp till vatten Kracker PE Totalt 1 8,88 Olja, ton 8,88 - TOC, ton 63 10,1 73,1 18,7 2 18,7 Fenol, kg - Kväve, ton 6,0 1,5 7,5 Fosfor, ton 0,5 0,5 1,0 1 genomförda analyser under detektionsgräns 2 ej aktuellt Buller Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna och vid vissa tillfällen över gällande riktvärden. När den gamla högtrycksfabriken stänger gäller hårdare krav på buller för polyetenanläggningen. Fler åtgärder har vidtagits inom polyetenanläggningen de senaste åren och några ytterligare kommer tillkomma. Stängningen av den gamla HT-fabriken kommer i sig reducera bullernivån med ca 3 dB(A). Diagrammet nedan visar resultatet av månadsvisa mätningar som görs i bostadsområdet närmast polyetenanläggningen. Medelvärdet av 12 mätningar var 49,7 dB (A). Villkorsgränsen är 50 dB(A). 11 MILJÖRAPPORT 2012 Mätpunkt 11 Söbacken, dB(A) 52 50 48 46 44 42 40 I tillägg till ovanstående mätningar har immisionsmätningar genomförts av externt bolag vid några tillfällen, dels vid bostäder intill polyetenanläggningen och dels vid bostäder intill krackeranläggningen. Mätningarna visade på bullernivåer mellan 46 och 49 dB(A) från polyetenanläggningen och mellan 49 och 52 dB(A) från krackern. Villkorsgränsen för krackeranläggningen är 45 dB(A), vilket innebär att denna överskrids i nuläget. En åtgärdsutredning pågår. Avfall Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i hög grad produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökat över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja från krackern. Avfallsmängder 1994-2012, ton/år 10000 9000 8000 7000 Återvinning 6000 Deponering 5000 Förbränning 4000 Förbr/Dep 3000 Farligt avfall 2000 1000 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 12 MILJÖRAPPORT 2012 Sett över en längre period har industriavfallet (icke farliga avfallet) minskat. Orsakerna finns bl.a. i att källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats. Engångsemballage har skiftats mot returförpackningar i en del fall. Med 26 miljöstationer för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Det farliga avfallet har för det mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a. cementindustrin med dess stora behov av energi till cementugnarna. Energi- och resursanvändning Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning. Förbrukning 3 Sötvatten, Mm Bränsleenergi, TJ Fackling, ton Elenergi, GWh Krackern PE-anläggningen 1,9 13903 6541 362 1,5 223 5708 558 Totalt 3,4 14126 12249 920 Fackling Den totala facklade mängden 2012 var marginellt högre än 2011. Facklingen ökade på krackern, medan den minskade på polyetenanläggningen. Orsaken till ökningen var ett antal driftstörningar, bland annat två oplanerade stopp på krackeranläggningen. Minskningen på polyetenanläggningen beror delvis på att LD5:s purgegas sedan våren 2012 levereras till krackern för återvinning istället för att facklas. 30000 25000 20000 15000 PE-anl Kracker 10000 5000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 13 MILJÖRAPPORT 2012 Kommentarer För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande under året: Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen. Regelbunden uppföljning av mätinstrument. Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar. Internrevisioner av ledningssystemet Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen. I bilaga 3 i krackerns delrapport och bilaga 5 i polyetens delrapport finns en redogörelse av samtliga gällande villkor för anläggningarna och om de uppfyllts under 2012. Sammanfattningsvis överskrids en provisorisk föreskrift för polyetenanläggningen. Det är ljudnivån vid rejects från högtrycksreaktorer inte får överskrida 65 dB(A), vilket sker vid oplanerade stopp av reaktorn inom LD5 fabriken. Arbete pågår för att utreda möjligheterna att reducera denna ljudnivå. Dessutom har immissionsbullermätningar av ljudnivån från krackern visat på nivåer över gällande riktvärden och åtgärder för att minska bullerpåverkan pågår. Det är bolagets uppfattning att kraven i övriga gällande villkor och föreskrifter har uppfyllts under året. Stenungsund 27 mars 2013 Borealis AB Anders Fröberg Location Leader Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen Delrapport II Polyetenanläggningen 14 DELRAPPORT I Borealis AB Krackeranläggningen MILJÖRAPPORT 2012 INNEHÅLL Sida A. GRUNDDEL ............................................................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ........................................................................... 2 - 5 - Organisation - Lokalisering, plan- och recipientförhållanden - Drift- och produktionsbeskrivning - Reningsanläggningen Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................ 6 - Koncessionsbeslut - Kontrollprogram - Pågående tillståndsfrågor Drift- och produktionsförhållanden ................................................................. 7- 11 - Förändringar i produktion och processer - Energi- och bränsleförbrukning - Förbrukning av råvaror och kemikalier - Avfallshantering - Driftstörningar m m - Reningsanläggningar - driftförhållanden Kontrollresultat ............................................................................................... 12 - 15 - Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring - Utsläppskontroll och utsläpp - Läcksökning - Recipientkontroll och omgivningspåverkan - Besiktningar C EMISSIONSDEKLARATION ............................................................................ 16 - 19 MILJÖRAPPORT 2012 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Översiktskarta Avloppssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Utsläpp till vatten – Sammanställning Grundvattenkontroll Kolväteutsläpp till luften Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2012 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn: Borealis AB, Krackeranläggningen Platsnummer: 1415-1115 Huvudman: Borealis AB Postadress: 444 86 Stenungsund Telefon: 0303 - 87000 Kontaktperson: Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson Kommun och län: Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98 (1998-11-23) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kod enligt FMH (1998:899 och 2007:674) MB kap 9: 24.10A Kod enligt NFS 2006:9 bil.1 4ai Miljöledningssystem ISO14001 Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104 Organisationsnummer: 556078-6633 Denna rapport inges dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2012 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Organisation Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet (Production Support Specialist). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Lokalisering, plan- och recipientförhållanden Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt "Havdens Industriområde". Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen. Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot AGA's anläggning. Längre norrut ligger Akzo Nobel Chemicals. Österut ligger närmast Primagaz gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming". Industriavlopp och kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn. Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning. Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom minst 500 m från anläggningen. Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten från områdets östra och södra del till Stenunge å. Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp. 2 MILJÖRAPPORT 2012 Drift- och produktionsbeskrivning Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel. Methane Steam Ethane Compressor PrimärtMetPrime Metantorn thane tower Drying Propane Cooling 9 cracker ovens Scrubbing Hydrogenation Scrubbing Sec. Methane tower Methane Ethylene Ethane tower C2 splitter Ethane Propane tower C3 splitter Propylene Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg. Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras, beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak. Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak med fartyg via egen hamn samt Vattenfalls hamn. Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar före användning. Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis 3 MILJÖRAPPORT 2012 driver på uppdrag av Flogas en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och tankbilar. Anläggningen ägs av Flogas och sköts av personal anställda av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan). Terminalen hanterar även utlastning av propen till tankbil för Borealis. Spårområdet som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga industrier i Stenungsund. Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 56 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader. Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m. En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar, säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av bränngas i facklan. Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direkt kylsystem med hjälp av ett hundratal värmeväxlare. Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad. År 1972 1976 1980 1984 1985 1985-87 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Åtgärd Trycklager för nafta. Tremediafilter för avloppsvatten. Stripperanläggning. Etablering av läcksökningsprogram Inre flytande tak i sloptankar Dubbla tätningar på SCN-tankar Återföring av ventgas från propenkylkompressorn. Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn, Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning Låg - NOX-brännare på A-ugnen. Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum Låg-NOX-brännare på C-pannan Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna, Låg-NOX brännare på F-ugnen Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till strippern, Fackelledning från naftabergrummet UC-903 Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och analysatorbyggnad till ugnarna Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna. Stoftavskiljare för samtliga krackugnar. Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första hamnanläggningen i Sverige. Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank 4 MILJÖRAPPORT 2012 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank Återvinning av gasavdrag från MTBE Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle. Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara Nya varvtalsstyrda utloppspumpar i avloppsreningen Restaurering av invallning runt tankområde. En ångturbin (turboalternator) installeras för intern elproduktion. Installation av låg NOx brännare på G-ugnen. Off-gasledning från Polyetenanläggningen. Kompressor för leverans av metanrik gas (bränngas) vid överskott till Perstorp, där gasen används som råvara. Ny utloppsledning för brandvatten. Ökad integrering med polyetenanläggningen med bl.a leverans av ånga Installation av ultra-låg NOx brännare på panna B Reningsanläggningen Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg. Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt: 1. Processvatten Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner. 2. Industriellt avloppsvatten Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor. Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen. 3. Kylvatten Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler processen och pumpas sedan tillbaka till havet. Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra kategorier baserat på den behandling det genomgår innan det åter släpps ut. Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som indikerar eventuellt läckage av kolväten. Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och inlagras där i ytskiktet. 5 MILJÖRAPPORT 2012 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. I bilaga 3 redovisas villkor som f.n. är aktuella och hur villkoren efterlevts under 2012. Kontrollprogram Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. En sammanställning finns i bilaga 4. Pågående tillståndsfrågor Ett tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet inom SHP/ETBE-anläggningen beviljades av Miljödomstolen 2010-03-25. Tillståndet är tidbegränsat och gäller till och med den 31 december 2016. De två utredningsvillkor som meddelats i domen avslutades utan ytterligare villkor av mark- och miljödomstolen i september 2012. En omprövning av nuvarande miljötillstånd, beviljat 1998, pågår och ansökan lämnades in till mark- och miljödomstolen i november 2012. Övriga myndighetsbeslut Under 2012 meddelades handelsperioden 2013-2020. nytt tillstånd 6 till utsläpp av växthusgaser för MILJÖRAPPORT 2012 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer De senaste åren har produktionen legat stabilt på omkring 560 till 590 kton eten och 170 till 200 kton propen. Under 2012 producerades totalt 561 kton av eten och 176 kton av propen. Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMSledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna. Tabell 1 nedan redovisar samtliga krackerns miljömål för 2012 och tillhörande åtgärder. Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder Område VOC, diffusa utsläpp Utsläpp till hav av kolväten, olja, fenol etc. Klagomål Nuläge (årets början) 2011: 552 ton Mål 2012 ≤ 540 ton Olja 2011:9,22 ton Fenol 2011: 41,1 kg Klagomål från allmänheten och grannar 23 st. år 2011 Åtgärder Resultat Genomföra minst 10 st. SF6mätningar VOC 2012: 512 ton Utfört 10 st. Underhållsprogram för driftoptimering av filter i vattenreningsanläggningen, införande av effektiivare backspolning. Utbildning i avställning av BET.anläggningen vid störning. Pågående projekt med åtgärder för förbättrad driftsäkerhet av VRU, förebyggande underhåll och reservdelshållning. Förbättrad rutin vid öppning av tankar. Olja 2012:8,88 ton Fenol 2012: 18,7kg 12 klagomål registrerade 2012. 4 st. på lukt, men inget kopplad till VRU. Det diffusa läckaget från anläggningen var lågt och har minskat markant sedan 2011, och det interna målet på 540 ton nåddes för 2012. Mängden olja och fenol har minskat sedan tidigare år och reningsanläggningarna har haft en stabil drift under året. Klagomålen har minskat betydligt sedan 2011, totalt 12 klagomål, varav fyra inkommit på vardera lukt, buller och sotande fackling. Energi- och bränsleförbrukning Under 2012 har man haft två oplanerade stopp på anläggningen, ett i augusti och ett i december. Energiförbrukningen i krackeranläggningen i form av bränsle minskade något i förhållande till föregående år. I ugnar och pannor tillfördes 3862 GWh bränsle (4072 under 2011). Elförbrukningen var 362 GWh under 2012, vilket är högre än elförbrukningen 2011 (338 GWh). Redovisad elförbrukning avser vårt behov av extern el. Borealis interna elproduktion var 42 GWh 2012 vilket är cirka en halvering jämför med 2011 (81 GWh). Orsaken är framför allt låga elpriser under året vilka gör det olönsamt att producera el internt. Tabell 2 nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via rökgaserna. 7 MILJÖRAPPORT 2012 Tabell 2 Förbränning, fackling samt utsläpp via rökgaser. Föbränning i ungar, pannor m.m. BrännMakeBrännTot. gas up gas bränsle Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot ton 19 771 20 603 21 439 18 924 21 051 15 808 18 400 14 156 15 876 17 968 18 859 19 036 221 891 ton 2 094 1 368 1 221 1 724 65 1 621 505 4 227 2 117 1 928 1 687 2 682 21 239 MJ/kg 58 58 58 59 59 58 58 57 56 58 58 57 58 Bränngas Ton 21 865 21 971 22 660 20 648 21 116 17 429 18 905 18 383 17 993 19 896 20 546 21 718 243 130 ton 69 112 128 83 117 89 76 221 181 79 48 44 1 247 Fackling Övrigt Totalt NOx ton ton ton 468 123 282 225 295 190 238 1 135 1 172 399 258 411 5 196 537 235 410 308 412 279 314 1 356 1 353 478 306 455 6 451 Utsläpp CO2 34 29 30 27 28 23 24 33 29 27 26 29 339 ton 55 835 54 801 58 070 50 336 52 385 43 519 47 595 50 391 50 677 50 454 51 915 55 308 621 287 NOX-utsläppen under 1988-2012 i ton/år visas i nedanstående figur 1. Här visas, dels det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som råvaruförbrukning. Under 2012 gick NOx-utsläppen ned såväl i absoluta tal som relativt råvaruförbrukningen. 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 300 0,3 200 0,2 100 0,1 ton/kton råvara 0 0 Figur 1 ton NOx-utsläppen under 1988-2012 i ton/år och relativt råvaruförbrukningen 8 MILJÖRAPPORT 2012 Förbrukning av råvaror och kemikalier Vatten Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 1,9 Mm3 under året. Därutöver har köpts in 0,38 Mm3 matarvatten som är producerat externt. Råvaror och produktion Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan: Nafta Etan Propan Butan k ton 360 340 180 294 Totalt 1173 Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5. I tabell 3 nedan redovisas producerade mängder under året. Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter Produkt Eten Propen Övriga krackerprodukter ETBE kton 561 176 418 33 Gasoltransporter m.m. Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av nedanstående tabell. Tabell 4a Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil. Produkt Gasol Gasol Eten Propen Transportsätt Järnväg Tankbil Tankbil Tankbil Ton utlastat 154400 41700 2200 37 9 MILJÖRAPPORT 2012 Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager och under 2012 exporterades propan enligt nedan: Tabell 4b Export av gasol/propan Aktör För Statoil ASA För Borealis AG För extern tredje part Summa Ton exporterat 48 934 89 593 87 748 226 275 Kemikalier En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2012 redovisas som bilaga 6. Borealis arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö. I juni 2008 publicerade Borealis offentligt den "svarta listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Nu har en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen tagits fram. Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Den svarta och den grå listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporate-citizenship/productstewardship/banned-substances/). Köldmediaanvändning CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. Det finns 43 st. kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. Totalt har 52 kg HFC fyllts på under året och 13,5 kg har tagits om hand. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller. Tabell 5 Innehållande mängd och typ av köldmedia i kylaggregat under 2011 och 2012. HCFC HFC Installerad köldmediemängd, kg 2011 2012 10 10 341,9 341,9 10 MILJÖRAPPORT 2012 Avfallshantering En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i bilaga 7 resp. bilaga 8. Avfallsmängderna har ökat från föregående år. En av de största orsakerna är troligtvis stoppet i augusti som framför allt innebar extra stora mängder farligt avfall. Driftsstörningar m. m. Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Nedan återfinns de driftstörningar som inträffat under 2012. Den 15 februari läckte 5 ton SCN ut i en rörgrav på grund av ett rörbrott. Spillet kunde saneras på plats och inget nådde utanför krackerns område. Den 5 mars ledde ett felande instrument att en ventil i ledningen för ångleverans från krackeranläggningen till polyetenanläggningen stängdes och att ångleveransen stoppades. Effketen blev att polyetenanläggningen fick stoppas på grund av ångbrist. Detta i sin tur innebar att produktionen på krackeranläggningen fick minskas under några timmar när eten inte längre levererades till polyetenanläggningen. Den 2 augusti orsakade ett åskoväder kortvariga bortfall av elleveransen till krackern och mycket utrustning stannade. Störningen ledde till att produkt fick facklas under några timmar. Den 21 augusti ledde ett maskinfel på huvudkompressorn att anläggningen fick stoppas. I samband med nedtagningen hade man sotande fackling i drygt fem timmar. Den 31 augusti kunde anläggningen startas efter byte av kompressormotorn. Den 20 september orsakade återigen ett åskväder kortvariga bortfall av elleveransen vilket innebar att utrustning stoppade. Produktionen fick facklas under några timmar. På kvällen den 31 december bröt en brand ut i en av fyra kyloljepumpar och som släcktes av drifttekniker efter ca 15 minuter. Hela krackeranläggningen fick stoppas. Reningsanläggningar – driftförhållanden Bortsett från några mindre instrumentfel som har kunnat åtgärdas snabbt har reningsanläggnignarna fungerat väl under året. 11 MILJÖRAPPORT 2012 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Under 2012 installerades nya NOx-analysatorer på krackugnar och pannor för kontinuerlig mätning. Denna kontinuerliga mätning på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad mätkonsult. Under 2012 kontrollerades enbart utrustningen på pannorna. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman. Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser som görs inom ramen för kontrollprogrammet samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja i vatten, där sedan 2004, perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre, men mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse. Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp. Ackrediterad analys Fenol Kolväten - summa aromater + summa alifater Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen Fosfat-Ortofosfat pH Metodbeteckning API 716-57 BTM 21558 Mätområde 0,02 -1 mg/l 0,05 -10 wtppm Mätosäkerhet 23% 26% BTM 21017 0,2 - 250 mg/l 26% SS-EN 6878 SS 028122 0,1 - 0,8 mg/l 4 – 10 15% ±0,2 Kolväteanalys CO analys H2 analys BTM 21531 BTM 21555 BTM 21550 0,01-100 % 0,02-0,2 % 1,5-50 % 10% 48% 10% Utsläppskontroll och utsläpp I följande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns redovisad i bilaga 13. 12 MILJÖRAPPORT 2012 Vatten Nedanstående tabell 7 är en sammanfattning av utsläppen för 2012. Övriga resultat redovisas sammanställda i bilaga 10. Tabell 7 Utsläpp till vatten Utsläpp Mängd/år Olja Fenol Tot-N Tot-P COD/BOD –kvot 8,9 ton 18,7 kg 6,0 ton 0,5 ton 4,3 Provtagningsställe Pond ut + kylvatten BET utlopp Pond utlopp BET utlopp Pond utlopp Vid bestämning av oljehalt i vatten används en egen referensolja som analysinstrumentet kalibreras mot. Detta betyder att resultaten från oljeanalyserna blir mer exakta än om en extern referensolja använts. Oljehalten underskrider dock oftast detektionsgränsen, och eftersom detektionsgränsen i dessa fall används för att bestämma mängden olja som släpps ut betyder det att oljehalterna överskattas. Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11. Jord och vatten inom Sludge-farming ytorna ska enligt kontrollprogrammet provtas vart tredje år, vilket gjordes senast 2008. Vattenanalyserna genomfördes 2011 resultatet redovisas i bilaga 11. Jordprover planeras att tas under 2013. Buller Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt Idrottsvägen 7 (Berts Glas) har mätts vid två tillfällen kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 8. Villkoret för krackern är 45 dB(A) vid planlagd bostadsbebyggelse. Tabell 8 Uppmätta bullernivåer vid Idrottsvägen. Månad Juni December Dag 4 27 mätpkt 44 43 Vind Vindstilla Vindstilla En extern firma Müller BBM har utfört immissionsmätningar vid två tillfällen under 2012. Vid båda tillfälle överskreds villkoret på 45 dB(A). Den 23/9 var den uppmätta ljudnivån 52 dB(A) och den 7/12 var ljudnivån 49 dB(A). En utredning pågår för genomförande av bullerdämpande åtgärder. 13 MILJÖRAPPORT 2012 Luft Utsläppen till luft av CO2,och NOx sker från förbränning i krackugnar, pannor och facklor. Koldioxidutsläppen är betydande på 621 kton och direkt relaterade till produktionsnivån. Utsläppen av kolväten till luften sker från processutrustning och var under 2012 512 ton. Bestämningen är i första hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från områden, som inte kan mätas med denna metod, är kvantifierade utgående från tidigare utförda emissionsberäkningar, vilka genomgått uppdatering efter hand. Senast under 2012 räknades utsläppen från tankar om. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12. VOC-utsläppen för åren 1985 till 2012 redovisas i figur 2 nedan. VOC-utsläppen har minskat sedan föregående år till följd av lägre diffusa utsläpp. 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2500 1,4 1,2 2000 1 1500 0,8 1000 0,6 ton ton VOC/kton råvara 0,4 500 0,2 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2012, ton/år De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd sammanfattas i tabell 9 nedan. Tabell 9 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa mängderna. Utsläpp Mängd/år, ton Mätmetod Kolväte, ton 512 Spårgasmätning/Beräkning NOx , ton 339 NOx-analysator/Beräkning SO2, ton 0,14 Mätning/Beräkning CO2, kton 621 Mätning/Beräkning Sot, ton 39 Beräkning Stoft, ton 5 Beräkning 14 MILJÖRAPPORT 2012 Läcksökning Samtliga areor/sektioner har kontrollerats och läcksökts under 2012. Vi har som mål att utföra detta 2ggr/år. Detta innebär att totalt 160 128 pkt. blivit läcksökta. Vi har lokaliserat något fler antal läckor under 2012 kontra 2011, som UH har behövt åtgärda. Vid årsskiftet kvarstod att åtgärda 47 st läckor, men dessa är inplanerade i underhållsprogrammet. Av de läckor som lokaliserades var det mestadels ventilglander >2” och reglerventil glander (inkl. ROV). Tabell 10 Antal kontrollerade punkter, funna och åtgärdade läckor under 2012. Läckage Kontrollerade Funna Åtgärdade Kvarstående Punkter punkter läckor läckor Läckor 80 064 160 128 91 99 47 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är medlem. Senaste provtagningar genomförda under 2011 håller på att utvärderas och sammanställas av SGU. Under 2012 utfördes en utökad recipient kontroll i Askeröfjorden (musselstudie) av Marine Monitoring på uppdrag av kemiföretagen, Vattenfall och VA-enheten vid Stenungsunds kommun. Studie genomfördes med anledning av avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund. I tillägg till dessa program ovan genomför och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Under 2012 genomfördes en bullerkartläggning på Stora Askerön finansierad av kemiföretagen och Vattenfall. Den kontinuerliga mätningen av bullernivåerna utfördes under knappt tre månader samtidigt som boende på ön registrerade bullerstörningsnivån. Kartläggningen visade att boende störs vid svaga, ostliga vindar och att den ekvivalenta ljudnivån vid dessa tillfällen var 41-42 dB(A) beroende på om det var något fartyg i hamnarna eller ej. När det gäller bullernivåer i samhället har kemiföretagen tillsammans med kommunen tidigare tagit fram en sammanställning. I kartläggningen ingår samtliga industrier, vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida Besiktningar Årlig kontrollmätning av NOx-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan. Stoftmätningar skall göras vartannat år och genomfördes av EMK AB under december 2012 vid avkoksning av ugnar. Mätningarna utfördes innan och efter den cyklon som används för avskiljning av stoftpartiklar och resulterade i en reningsgrad på 96%. 15 MILJÖRAPPORT 2012 C EMISSIONSDEKLARATION Borealis krackeranläggning (1415-1115) Verksamhetskod 24.14-1 Uppgifterna avser året 2012 1. Produktion Krackeranläggningens tillstånd är baserat på råvaruförbrukningen. Tillåten omsättning av krackerråvara är 1500 kton och under 2012 uppgick förbrukningen av krackerråvara till 1173 kton och 15 kton etanol till ETBE-produktionen. Produktionen av huvudprodukterna eten och propen uppgick till 561 kton respektive 176 kton. 2. Utsläppstabeller Från den ursprungliga tabellen, NFS 2006:9 bilaga 2, har nedan i tabell 10 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I vissa fall redovisas även mätresultat där dessa ligger under tröskelvärdet. Inkommande vattens halter har ej frånräknats i något av fallen Tabell 10 Emissionsdeklaration med relevanta parametrar för verksamheten vid Krackern CASnr Parkod AOX 71432 Bensen BOD7 CH4 CO2 7440473 Cr Parameternamn Adsorberbara organiskt bundna halogener Bensen Kem Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Metan Koldioxid Krom och kromföreningar, som Cr Kem Enhet Produkt Avfall Kvantifiering M Status/Kommentar kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 42925 t/år 2546 rest Del av biprodukt (SCN) t/år 0,26 229 44,6 t/år kt/år kg/år 7,5 M 30,5 621 5,1 16 M/C <1 B/E C <1 M/C Under tröskelvärde Beräknas från bränslet Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering). Under tröskelvärde. MILJÖRAPPORT 2012 CASnr Parkod 7440508 Cu Etylbensen Fenol HFC 7664417 NH3 NH4-N 7440020 Ni NMVOC NOX N-tot OljaTEX-ALC OljaTEXARC Parameternamn Koppar och kopparföreningar, som Cu Kem Etylbensen Kem Fenol Kem Fluorkolväten Ammoniak Kem Ammonium som N Nickel och nickelföreningar, som Ni Kem Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Enhet Produkt Avfall Kvantifiering M Status/Kommentar kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 38,8 ton/år 63,6 rest Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärdet för luft och vatten Används ej i prod kg/år kg/år t/år t/år kg/år 0,002 0,02 6,9 18,7 M 52 6,7 M/C/E 6,7 C C 6,2 8,2 M M/C <1 <1 t/år 482 M/C t/år 339 M Kväve och kväveföre- t/år ningar, som N Olja – Totalt kg/år extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt kg/år extraherbara aromatiska ämnen 6,0 0,2 C 8584 M 296 C 17 Används ej i prod. Under tröskelvärdet Används som processkemikalie Under tröskelvärde Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering) Under tröskelvärde Se tabell 2 för respektive förbränningsenhet Under tröskelvärde Ny analysmetod sedan 2004 med sämre känslighet. Under detekt.- gräns för vanlig oljeanalys, beräknat på enskilda MILJÖRAPPORT 2012 CASnr Parkod Parameternamn Enhet Användn./ Vatten Luft Tillverkn. Produkt Avfall Kvantifiering Status/Kommentar aromater 7439921 Pb Bly och blyföreningar, som Pb Kem Stoft, <10my Fosfor och fosforföreningar, som P Svavelhexafluorid Stoft Svavel och svavelföreningar, som S kg/år Kol organiskt, totalt Toluen Kem t/år ton/år 1330207 Xylener Xylener, summa isomerer Kem ton/år 7440666 Zn Zink och zinkföreningar, som Zn Kem kg/år PM10 P-tot SF6 Stoft S-tot 108883 TOC Toluen 2,1 M Används ej i prod. Under tröskelvärde 21 M/C/E M Under tröskelvärdet kg/år 10 C Under tröskelvärdet t/år t/år 5 <1 M/C/E C Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet 925,8 63,3 0,03 0,3 rest 70 C M/C/E 193 0,007 0,04 rest 17 M/C/E Beräknat från COD Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärde för vatten Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärdet för luft och vatten Används ej i prod. t/år t/år 0,495 185 18 M MILJÖRAPPORT 2012 Tabell 10 nedan specificerar utsläppen från de 12 enheter vilka var och en har en installerad effekt över 50 MW. Sammanlagda tillförda mängden bränsle i form av bränngas (90% metan, 10% H2) samt naturgas, etan och propan var 257 000 ton motsvarande ca 4 100 GWh. Tabell 10 Specificerade utsläpp pannor/ugnar Enhet Panna Krackugn A Inst. Effekt NOx, MW Ton/år 54 B 54 C 54 A 56 B 58 C 56 D 56 E 56 F 58 G 62 V 72 X 72 34,0 21,8 35,3 22,0 19,7 16,9 16,0 19,2 16,2 36,7 47,5 Hetoljeugnen 3 41,9 6,3 SUMMA 711 323,4 19 Bilaga 1 20 Bilaga 2 21 Bilaga 3 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Kracker Koncessionsbeslut 1998-11-23 lämnade Koncessionsnämnden Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Under 2012 har mängden råvara uppgått till 1,20 miljoner ton (villkoret uppfylls). Villkor 1. 2. 3. 4. 5. Utfall 2012 Allmänt villkor Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Utsläpp till luft- Kolväten och luktande ämnen Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen får som riktvärde inte överstiga 800 t/år. Bestämning av utsläppet skall ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan metod som bolaget och tillsynsmyndigheten anser vara likvärdig eller bättre. Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning inom processarea, tankområden, bergrum, serviceanläggningar samt in- och utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de åtgärder m.m. som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. Bolaget ska fortlöpande arbeta med utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa de diffusa utsläppen av kolväten och likartande ämnen från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende dels processutrustning, dels tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och utlastningsanordningar m.m. Planen ska årligen uppdateras och ges till tillsynsmyndigheten. All utrustning – för processen. lagring, lastning och lossning – skall utformas och drivas så att utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras. (Avser MTBE-fabriken.) 22 Uppfylls villkoret Ja 512 ton 10 st spårgasmätningar har genomförts under 2012. Ja Läcksökning genomförd. Ja Fokus på att genomföra läcksökning enligt krav, samt riktad läcksökning efter SF6 mätningar. Ja Gäller ej längre, se nytt villkor i tillstånd för utökad ETBE verksamhet. Bilaga 3 6. Alla säkerhetsventiler i processutrustningen skall vara anslutna till fackelsystemet. (Avser MTBEfabriken.) 7. Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört gasåtervinningssystem för krackbensin och, om så visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget tidigare redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.) Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas med krackbensin och MTBE är utrustade på ett sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan fungera på effektivast möjliga sätt. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Svaveloxider Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller brännolja för förbränning. Då bolaget ej har tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag – och denna bristsituation inte beror på förpliktelser för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja eldningsolja som bränsle. Utsläpp till luft - Stoft Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna skall renas i reningsanordning som drivs med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde, uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%. Undantag från bestämmelserna får dock ske vid oplanerade stopp eller nedtagning vid anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som farligt avfall. Facklingen av bränngasöverskottet vid anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år. Sotande fackling får i den utsträckning bolaget råder över förhållanden inte förekomma mer än 6 timmar per år. (I tillsynen har sotande fackling definieras som rök man inte kan se igenom). Utsläpp till vatten Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläpp av olja till vatten från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en 23 Gäller ej längre, se nytt villkor i tillstånd för utökad ETBE verksamhet. VRU- anläggningen i Vattenfalls hamn har haft varit i drift under 2012 vid lastning av SCN. Ja Se ovan. VRU-anläggningen används enbart för lastning av krackbensin. Ja Vid bränngas brist nyttjas naturgas, inte eldningsolja. Ja Kontrollmätning av stoftavskiljare genomförs vartannat år. Gjordes 2012 med en reningsgrad på 96%. Ja 1247 ton Ja 6 timmar och 30 minuter varav 5 timmar och 30 minuter varit under förhållanden som företaget råder över. En timme orsakades av strömbortfall vid åska. Ja Underhållsprogram för driftoptimering av Ja Bilaga 3 handlingsplan för dessa åtgärder avseende blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten, slop och dagvatten. Planen skall årligen uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten. filter vattenreningsanläggningen. Effektivare backspolning av filter. 18,7 kg. Inget månadsmedel över 0,2 mg/l Ja 14. Mängden fenoler i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen (BET) får inte överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 mg/l. 15. Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i utgående vatten från ponden får inte överstiga 5 ton/år. Halten olja i utgående vatten från filteranläggningen få som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l. 2,12 ton. Inget månadsmedel över 2 mg/l. Ja 16. Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i syfte att minska utsläppen av sådana ämnen. Ja 17. Stripperanläggningen skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiskt uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller störningar vid stripperenheten, skall bolaget senast inom nästkommande vardagsdygn underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Störningar vid enheten skall anses föreligga, om halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1 ppm för den sammanlagda halten av lättare kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs allt t o m C8-aromater. Fortlöpande uppföljning av närsaltshalter görs. Utspädning av närsaltlösning för bättre optimering av dosering. Inga driftsstörningar under 2012. 18 Processytor skall vara försedda med betongplattor, dränerade till reningsanläggningen. Installerat Ja 19. Tankområden skall vara försedda med täta invallningar, dränerade via manuella ventiler till reningsanläggningen. Dräneringsvatten från cisterner skall ledas i sluten ledning till samma anläggning. Installerat Ja 20 Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3- och 4vatten skall begränsas så långt som möjligt och får som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat Inga överskridanden. Ja. 24 Ja Bilaga 3 21 22 som månadsmedeltal. Utgående kylvatten i utloppet för höghastighetsinlagring skall normalt ha en hastighet av minst 3 m/s. Om utloppshastigheten understiger nämnda värde skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att hastigheten återställs i erforderlig utsträckning. Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (t) får normalt inte överskrida 35°C. Den totala kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om temperaturförhöjningen (t) överskrider 35°C skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i erforderlig utsträckning. Hastigheten på utgående kylvatten > 3 m/s (regleras via ett vred). Ja Kylvattentemperaturen har inte överskridit 50°C (max °C) och t har inte överskridit 35 °C (max °C). Ja 23. Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. Fullskaletest med dikloroxid genomfördes under 2012. Ja 24. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten, kommunens miljönämnd och Fiskeriverket verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets inverkan i närområdet i vattenrecipienten. Undersöks av Bohuskustens vattenvårdsförbund. Ja 25. Uppkommer meningsskiljaktighet vid tillämpningen av villkorspunkterna 21-24 skall tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten för avgörande. Inga meningsskiljaktigheter föreligger. Ja 26. Utläckt metanol och/eller MTBE från lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som är förorenat av dessa ämnen skall omhändertas så att föroreningarna inte avleds till Askeröfjorden. Gäller ej längre, se nytt villkor i tillstånd för utökad ETBE verksamhet. 27. 28. 29. Processavloppsvattnet skall ledas till bolagets biologiska reningsanläggning. (Avser MTBEfabriken.) Bolaget skall ha anordningar och beredskap för uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till vatten vid brand eller haveri. Buller Buller från krackeranläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07). Bullret från MTBE-fabriken skall begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder 25 Utrustning är förberedd och åtgärder definierade. Ja Mätt vid Idrottsvägen vid fyra tillfällen kvällstid; 43, 44, 52 och 49 dB(A). Nej. Ljudnivån har överskridits vid två tillfällen. Gäller ej längre, se nytt villkor i tillstånd Bilaga 3 inte överstiger 50 dB(A) dagtid (kl 07-19) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 db(A) nattetid (kl 22-07) Kontrollprogram 30. Bolaget skall upprätta ett förslag till kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som myndigheten bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till rutiner för översyn av bolagets skriftliga instruktioner i de delar som är av störst betydelse från miljösynpunkt Tillstånd för utökad ETBE verksamhet (2010-03-25) Miljödomstolen godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen samt lämnar Borealis AB tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets SHP/ETBEanläggning intill en högsta produktion av 80 000 ton ETBE per år samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer; allt i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som bolaget redovisat eller åtagit sig i målet. Tillståndet gäller till och med den 31 december 2016. U1 Omfattningen av utsläpp till luft från utlastningen av ETBE samt förutsättningarna för gasåtervinning. U2 1 2 3 Möjligheterna att nyttiggöra värme istället för att kyla bort den och möjligheten att minska användningen av hypoklorit i kylvatten. Utredningen ska inkludera optimalt kylvattenflöde, optimal temperaturökning på kylvattnet, optimalt förfarande för att bli av med musslor inklusive ny teknik, optimal koncentration på hypoklorit eller annan biocid om en kontinuerlig dosering anses vara lämplig. Om inte annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Mindre ändring av verksamheten som bedöms inte medföra ökad störning till omgivningen får dock företas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. All utrustning - för processen, lagring, lastning och lossning – ska utformas och drivas så att utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras. Alla säkerhetsventiler i processutrustningen ska 26 för utökad ETBE verksamhet. Genomfört. Ja 33 134 ton procucerad ETBE under 2012 Ja Utredning inlämnad i december 2011. Inga ytterligare åtgärder eller villkor. Utredning inlämnad i december 2011. Inga ytterligare åtgärder eller villkor. Ja Ja Ja Installerat Ja Installerat Ja Bilaga 3 4 5 6 vara anslutna till fackelsystemet. Utläckt etanol och/eller EBTE från lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som är förorenat av dessa ämnen ska omhändertas så att föroreningarna inte avleds till Askeröfjorden. Processavloppet ska ledas till bolagets biologiska reningsanläggning. Bullret från SHP/ETBE-anläggningen ska begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder inte överstiger: 50 dB(A) dagtid (kl 07-18) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 dB(A) nattetid (kl 22-07) Bolaget skall arbeta för att fartygstransporterna i närområdet sker med så liten miljöpåverkan som möjligt. Detta innebär bland annat att bolaget ska verka för att marindiesel/gasolja med maximalt 1 % svavel för huvudmaskin och 0,1 % svavel för hjälpmaskin skall användas vid färd mellan Hätteberget och Stenungsund. Bolaget ska undersöka och fortlöpande följa utvecklingen av åtgärder som kan leda till att elanslutning av fartyg till kaj skall ske. Uppsamlingsbassäng/ invallningar installerade. Ja Bullermätning genomförd vid ETBE-anläggning vid uppstart. Ja Svavelhalterna i fartygsbränsle följer villkoret. Ännu ingen standardisering av elanslutningar. Ja 339 ton. Ja MD har hävt villkoret om modifierad ånginjicering på Aoch C-pannan. Övriga delar klara. Ja Rutiner finns för kemikaliekontroll. Ja Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i samband med genomgång av årsrapport om utsläppskontroll. Ingår i Miljörapport. Ja 1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara Ej aktuellt 2012. Ja Utsläpp till luft- kväveoxider (beslut 2007-12-07) Utsläppet av kväveoxider till luft från Krackeranläggningen får som riktvärde 1 inte överstiga 450 ton per år, räknat som NO2 Beslut från Miljööverdomstolen (2005-06-30) 31. Bolaget skall senast den 1 april 2008 ha vidtagit följande åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från Krackeranläggningen. Modifierad ånginjicering på A- och Cpannorna. Trimning av X- och V-ugnarna. Nya låg-NOX-brännare i G-ugnen. 1. 2. Beslut från Länsstyrelsen 1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella miljöpåverkan. 27 Bilaga 3 Förutsättningarna för användandet av gasolja som råvara är att maximalt två ugnar får användas samtidigt för krackning av gasolja, att med gasolja avses en destillerad råoljeprodukt med densitet av 800-900 kg/m3 och med ett kokpunktintervall av 170-550°C, att producerad mängd CBFS i huvudsak skall användas som råvara för kimrök. 1991-01-30 – Inlämnande av Miljörapport/Årsrapport Inlämnad. Ja Mätning enligt kontrollprogram genomförd. Ja Årsrapportering enligt kontrollprogram skall lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna myndigheter årligen inom tre månader från utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser som kan förekomma i kontrollprogram om tidpunkt för att lämna årsrapporten upphävs. Om rapporteringen enligt miljörapport och årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges om den utgör miljörapport och/eller årsrapport. 1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat underlag i form av en anmälan enligt miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt. För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med stöd av 40§ miljöskyddslagen följande: 1. Statoil skall bedriva verksamheten på sådant sätt som man angivit eller åtagit sig i ärendet såvida inget annat sägs nedan. 2. En samlad redovisning av de under året utlagda olika mängderna och i avfallet uppmätta halter av totalt extraherbara ämnen (olja) skall tillsammans med uppmätta oljehalter i grundvattnet redovisas i årsrapporten enligt 28 Bilaga 3 kontrollprogram. I månadsrapporten enligt kontrollprogram skall för aktuell månad upplysas om vilka mängder avfall som lagts på tippen. För det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande analys genomföras och Länsstyrelsen kontaktas. 3. Analys av halten totalt extraherbara ämnen (olja) skall göras halvårsvis i respektive av det uppströms- och nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena. 4. Bolaget skall ha löpande kontroll över tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att grundvattenrören är tillgängliga för provtagning. 1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och med utgången av år 1997 deponerar s k inertavfall på den iordningställda tippen vid Ostronviken. Därefter skall deponeringen upphöra. Borealis AB skall i god tid före utgången av år 1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka alternativ till deponeringen man valt. Kontroll och redovisning skall fortsätta som hittills så länge deponeringen pågår. 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-0712. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: 29 Läcksökning genomförd (se sid 15). Ja Bilaga 3 A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets 30 Bilaga 3 egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. 31 Bilaga 3 2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter SFS 2004:989 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr 5560786633, att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder vid bolagets krackeranläggning på fastigheten Stenung 17:6, 17;7, 4:177, 5:104 Stenungsunds kommun, med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken och 4 § förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, SFS 2004:989. Avfall Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, skall förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus skall avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Ja Rutiner för avfallshantering finns, mängder följs upp varje månad. Interna mål finns. Upphörande och återställande Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand av företag som har tillstånd till det. 2008-01-07 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 5560786633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter vid Borealis AB, Krackeranläggningen på fastigheten Stenung 17:6, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2004-12-21, diarienummer 563-57291-2004. Tillståndsnummer SE-14-563-57291-2004 bibehålls dock. Villkor för tillståndet 1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet med vad som anges i anmälan och i enlighet med ansökan om tillstånd meddelat 2004-12-21. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 32 CO2 utsläppen för 2012 har verifierats av DNV och rapporterats i Naturvårdsverke ts ECO-2 samt SUS. Ja Bilaga 3 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Vattendomar 1969-10-24 Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall, industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt 11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom flera avtal är denna mängd fördelad mellan ovanstående parter. Vattenförbrukningen var 1,9 Mm3 Dessutom har 0,38 Mm3 matarvatten köpts in från vattenfall Ja Finns länsor tillgängliga vid behov. Ja Inga andra råvaror än nafta, etan, propan eller butan har använts under 2012. Ja 1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor "Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen i alla de fall då lastning och lossning sker av andra produkter än gasol och gasbensin." Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på land i hamnanläggningen skall förvara länsor i beredskapssyfte att användas för det fall det vid lastning och lossning av gasol och gasbensin förekommer spill av annat slag än av dessa ämnen. Minst en gång om året skall bolaget i samråd med brandchefen i Stenungsunds kommun kontrollera funktionsdugligheten hos de på land förvarade länsorna. Regeringsbeslut 1982-05-27 – Utökad råvarubas För den tillståndsgivna verksamheten får som alternativa råvaror till nafta användas etan, propan och butan eller andra med avseende på processoch miljöskyddsförhållanden likartade råvaror. Bolaget skall före användning av annan råvara än nafta, etan, propan och butan anmäla detta till Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för prövning om användningen av råvaran ifråga omfattas av tillståndet. Om Länsstyrelsen kan godkänna råvaruanvändningen skall frågan avgöras av länsstyrelsen. I annat fall skall Länsstyrelsen hänskjuta frågan till koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande. 33 Bilaga 4 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport. 34 Bilaga 4 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Krackugnar Hela anläggningen Gasol ETBE Hela anläggningen 2.2 Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Utlastat Produktion Eten Propen Biprodukter Elförbrukning Råvattenförbrukning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuer- ton/mån Månadsrapport ligt mängd/år Årsrapport 1 gång/år -”-”- ton/år ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport Årsrapport GWh m3 Årsrapport Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Pannor och Bränngas Bränsleugnar till ugnar förbrukning och pannor Energiförbrukning Pannor/ RökgasNOx ugnar, kanal facklor CO2 Pannor Bränngas Värmevärde och ugnar till ugnar på bränslet Pannor Bränngas Svavelhalt och ugnar till ugnar Facklorna Facklad mängd Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport TJ/år Årsrapport Flödesmätare Flödesmätare Analysator Kontinuerligt ton/mån Beräkning mg NOx/MJ Beräkning 1/mån ton/år Stickprov 3/vecka MJ/kg Stickprov wt-ppm vid misstänkt genombrott FlödesKontinuerligt ton/mån mätare/beräkton/år ningar Beräkning tim/mån Oförbränt kolväte Tid sotande Hela anSF6Kolväte till Stickprov 10 delmätn/läggningen mätning + luften år beräkning Extrapannor SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A Krackugnar/ Stoftutsläpp Beräkning facklor Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda mätning år 35 Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport ton/år Årsrapport ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport % avskiljt Separat rapport Bilaga 4 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Filter 2660 Filter 2660 Pond + kylvatten 2-4 Inlopp filter Utlopp filter Utlopp pond resp kylvatten BET Sedimenteringsbassäng, utlopp BET BET inlopp Stripperanlägg Utlopp ning stripper Pond Utlopp pond Pond Utlopp pond Kylvatten 1-4 Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp Kylvatten 4 D-983 x utlopp Kylvatten 1-4 Inlopp kylvatten Kylvatten 1-4 Utlopp kylvatten Kylvatten 1-4 utlopp kylvatten Hela Utlopp pond anläggningen BET BET utlopp Parametrar Flöde Oljehalt Olja, utsläpp mängd Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift Kontinuerligt m3/h 1/dygn g/m3 Kontinuerligt ton/mån resp 1/dygn Fenol Stickprov Dygnsprov resp stickprov Dygnsprov Flöde Kolväte Stickprov Stickprov 1/dygn 1/dygn COD BOD7 Flöde Oljehalt Dygnsprov Dygnsprov Oljehalt Redovisning Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport g/m3 Månadsrapport kg/mån m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 1/tertial 1/tertial Kontinuerligt 1/dygn g/m3 g/m3 m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 3/vecka g/m3 Månadsrapport Kontinuerligt Temp Kontinuerligt C Månadsrapport Temp Kontinuerligt C Månadsrapport Utloppshastig- Stickprov het tot-N Stickprov 1/månad m/s 1/vecka ton/år Avvikelser rapporteras Månadsrapport tot-P Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport Parametrar Provtyp Frekvens Stickprov 1/år Grundvatten Omfattning Provställe Grundvatten i mark - TO 1-4 - Södra tippen - G1 - G7 Grundvatten i berg Nivå temperatur pH Konduktivitet Tot. extraherbart - Ostronviken Nivå 1-2 Tot. extraherbart UC-901 Nivå UC-903 Tot. extraherbart UC-961 Metanol Flödes- eller mängduppgift m C Redovisning Årsrapport ms/m 3 g/m Stickprov 1/år m 3 g/m Årsrapport Stickprov 1/år m 3 g/m Årsrapport Stickprov 1/år g/m3 Årsrapport 36 Bilaga 4 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens Buller vid stopp av anläggningen Buller vid normaldrift Närliggande bostadsområde Närliggande bostadsområde Anläggningen Ekvivalent ljudnivå Stickprov Ekvivalent ljudnivå Stickprov Bullerkartläggning 2.5 Ljudeffekt 1/2 år dB(A) Ingår i omgivningskontrollen Vid större förändring dB(A) Speciell rapport Årsrapport Avfall Omfattning Provställe Parametrar Farligt avfall Uttransporterat Övrigt avfall Uttransporterat 2.6 Redovisning 1/4-5 år Flödes- eller mängduppgift dB(A) Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift ton/år ton/år Redovisning Årsrapport Årsrapport Sludge farming Omfattning Provställe Sludgefarming Yta A-C området Sludgefarming Yta A - C området Parametrar Provtyp Frekvens Mineralolja Tot extraherbart TS-halt pH N, P, K pH tot extraherbart Stickprov på jord 0-30 Vart 3e år med början 2002 Flödes- eller mängduppgift mg/kg mg/kg Redovisning Årsrapport % cm mg/100 g Grundvatte Vart 3e år n med början Stickprov 2002 37 Årsrapport mg/kg Bilaga 5 Råvaruförbrukning 2012 (ton/mån) Ugnar Mån Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Nafta Etan Propan Butan Off-gas Totalt 23208 29766 36955 17026 18888 20644 21211 11993 34424 36989 56678 51782 359563 28835 28143 31548 31789 33673 27460 27739 19818 21524 29238 31132 28905 339805 12028 12517 28128 24465 41410 16438 9441 11678 11909 5708 1297 4761 179778 33091 34937 15410 21541 12909 21502 37907 29423 19324 28711 16538 22518 293810 543 418 371 92 835 666 855 662 138 410 733 1122 6845 97705 105781 112412 94913 107715 86710 97152 73574 87318 101056 106378 109088 1179801 ETBE-anläggningen Mån Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Etanol 1767 1545 1549 1060 683 1019 1325 800 1051 1457 1572 1338 15168 38 Bilaga 6 Kemikalieförbrukning 2012 Handelsnamn Actrene Amberjet/Dowex Maraton Ammoniak Bensin, blyfri Betzearborn AS 1002 Diesel Ecoflock/Klaraid Epicor Ethanox 4740 Etylmerkaptan Iso-propanol Natriumhydroxid Närsalt Petroflo 20Y600 Petroflo 21Y621 Petroflo 22Y4250d Purate Smörjfetter/smörjoljor Solvent 40 Svavelsyra Zetag Sammansättning Alkylbensener Användning Antifouling Anjonbytare Ammoniak pH-justering Interna fordon Vattenbehandling Stationära motorer Aluminiumhydroxiklorid Flockning av råvatten Katjonbytarpolymer Katjonbytare Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Inhibitor i ETBE Etylmerkaptan Svavelkälla/ Luktämne 2-propanol Pumptätningar Luttorn/Jonbytare Diammoniumvätefosfat Tillsats i BET Hydroxylaminsulfat Aldolkondensationsinhibitor Etanolamin Korrosionsinhibitor propandiamin Emulsionsbrytare Kylvattenbehandling Mineralojor Smörjning Alkaner/Cykloalkaner Avfettning underhåll Kylvattenbehandling Copolymer akrylatsalt/akrylamid Flockning Fil-2660 39 Slutdestination Produkt Avfall Avlopp Omvandlas Avlopp Omvandlas Avlopp Produkt Produkt Luft Spentlut/Avlopp Avfall/ Avlopp Produkt Omvandlas/avlopp m3 11.5 5.4 4.7 12 t 7.8 50.3 34 0.6 0.82 16.6 0.39 1750 3.05 37 29 3.36 Avlopp Avfall Avfall Avlopp Avfall 5.4 38.4 0.6 6.8 4.5 Bilaga 7 KRACKERANLÄGGNINGEN Farligt Avfall 2012 Avfallstyp EWC Ursprung Ton Transport Mottagare Olja,koks 168.5 StenaRecycling SR Prod. Halmstad Oljegropen Vatten,sand,olja 97.4 StenaRecycling Stena, Gbg 886.2 StenaRecycling Stena, Gbg 0.0 StenaRecycling Stena, Gbg StenaRecycling Stena, Gbg Koksolja 050105 Koksfilter Oljesediment 050106 Innehåll Svavelolja 070108 TK-919 Aromatiska kolväten Kolstoft från stoftavskiljare 990205 Krackugnar Kol, tungmetaller Kemikalierester 190903 Lab Div. kemikalier Sludge 130403 Slop - Båtar Olja 52.4 StenaRecycling Stena, Gbg / Sts Spillolja Filter / BET Slam 130403 Underhåll Smörjolja 13.0 StenaRecycling 130503 Fil - 2660 / BET Slam, olja 372.9 StenaRecycling Stena, Gbg Hässleholm Miljö AB 190905 Matarvattenrening Organisk polymer 12.8 StenaRecycling Stena, Gbg Gastorkning Molekylsikt Al,Na, K, Si 26.6 StenaRecycling Entropi sanerings AB Varierande lösningsmedel, absol,olja, tomfat 10.7 StenaRecycling Stena, Ggb 0.8 StenaRecycling Stena, Sts Jonbytaremassa Torkmedel Div. oljehaltigt avfall i fat 050199 050105 Batterier 200133 Hela Fabriken Tungmetaller, syra Lysrör, kvicksilverlampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver. 1.2 StenaRecycling Stena, Sts Glykol 161001 Kylsystem Etylenglykol, vatten 0.3 StenaRecycling Stena, Gbg Övrigt flera 33.0 StenaRecycling Hela Fabriken TOTALT 40 1676 Bilaga 8 KRACKERANLÄGGNINGEN INDUSTRIAVFALL 2012 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 101 Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 10 Totalt Ragnsells SRAB 111 DEPONI Typ och Ursprung Asbest Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Asbest 170601 2 Ragnsells Blästersand Metallslagg+ metall/färgrester 120117 26 Ragnsells Schaktmassor Sand, sten, grus 170504 16 Ragnsells Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 128 Totalt Renova-Tagene 172 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Well Well-papp 150101 Glas Glas 150107 Mängd, ton Totalt Mottagare 7 Ragnsells 0 Svensk Glasåtervinning 7 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Papper Kontorspapper 150101 4 Ragnsells Trä Trä 150103 39 Ragnsells Blandskrot Järn m.m. 160117 119 Ragnsells Mässing och koppar 160118 0 Ragnsells Rostfritt skrot 160118 89 Ragnsells 160118 2 Ragnsells Aluminiumskrot Aluminium Kabelskrot koppar 170411 2 Ragnsells EE-skrot Datorer mm 160213 9 Kvalificerad mottagare Totalt 264 Totalt alla kategorier 554 41 Bilaga 9 Miljödagbok 2012 Januari Under ca en vecka hade man lägre produktion på anläggningen på grund ett underhållsarbete. När utrustningen togs i drift igen på kvällen den 20 januari facklades det liter mer än vid stabil drift. En något ökad fackling är normalt i samband med idrifttaganden och uppstarter. 2011 års deklaration av NOx utsläppen från ångpannorna är inlämnad till Naturvårdsverket. Februari Under natten till den 15 februari fick man ett brott på en matningsledning vilket ledde till ett läckage av 5 ton SCN vilket ansamlades i en rörgrav. Räddningstjänsten tillkallades och man lade ett skumtäcke över vätskan för att minska risken för luktstörning. Sanering skedde genom slamsugning i rörgrav och avloppsbrunnar. Spillet nådde inte utanför krackerns område eller havet. Mars Den 5.e mars ledde ett instrumentfel till att en ventil i 40 bars ångsystemet stängde och man kunde inte längre leverera ånga till polyetenanläggningen som fick stoppa. Detta i sin tur innebar att krackeranläggningen inte kunde leverera eten som istället fick facklas av under några timmar innan produktionen kunde sänkas och delar av polyetenanläggningen kunde återstartas. Facklingen var sotande i ca 30 sekunder under inledningen av händelsen. Schaktarbeten har under månaden genomförts i primärfraktioneringsarean. Analyssvar från den första omgången schaktmassor visar på låga halter av föroreningar och endast ett något förhöjt pH som troligtvis beror på kalk från betongplattan som legat ovanpå massorna. April Rapporter från utredningen om läckage av SCN på krackeranläggningen den 15 februari skickades in under april. Schaktarbeten har under månaden genomförts i primärfraktioneringsarean. Analyssvar från den andra omgången schaktmassor visar på låga halter av föroreningar under gränsvärdena för känslig markanvändning och bedömningen är att massorna kan återanvändas. På grund av ett handhavandefel leddes en mindre mängd aromater till avlopp under ca 3 timmar. Baserat på uppmätta halter i utgående vatten beräknas den utsläppta mängden aromater till ca 50 kilo. Under mars och april har NOx mätarna på tre av ugnarna, G, V och X, bytts ut. Under de dagar bytet genomfördes har man inte haft någon mätning av NOx. Beräkning för denna period har gjorts med tidigare använd schablon för mätbortfall som baseras på tillförd energi i ugnen. Beräkningarna och de nya mätningarna överlappar varandra något vilket ger en mindre överskattning av mängden NOx. Under månaden påbörjades uppgraderingen av panna B där kapaciteten kommer utökas och låg-NOx brännare installeras. 42 Bilaga 9 Maj På grund av minskad matning till ugnarna den 14 maj uppstod en störning i bränngassystemet. Händelsen medförde fackling i båda facklorna under några timmar. En mycket kort stund var den sotande (ca 1,5 minut). Arbetet med renovering och uppgradering av panna B påbörjades under maj, i projektet ingår bland annat att installera nya låg NOx brännare och ny NOx analysator Inom ramen för omgivningskontroll har Borealis tillsammans med övrig kemiindustri, Vattenfall och kommunens reningsverk Strävliden genomfört en musselstudie i Stenungsunds recipienten. Studien omfattade analys av musslornas stressnivå till följd av exponering av miljöföroreningar, samt kemiska analyser. Totalt studerades musslor från nio olika platser, varav flera påvisade en hög stressnivå. De kemiska analyserna visade på låga halter av metaller och TBT. I en punkt påvisades höga halter av PCB i musslorna. I maj påbörjades en bullerkartläggning på Stora Askerön till följd av tidigare inkomna klagomål. Studien genomförs av kemiföretagen och Vattenfall gemensamt och kommer pågå under tre månader. Juni Under juni påbörjades utbytet av de sista NOx mätarna för ugnarna A-F och panna A-C. Sedan tidigare är mätarna för G, V och X ugnarna bytta. Uppgraderingen av panna B har fortsatt under månaden. På grund av två instrumentfel saknas två dygnsprover från FIL-2660 ut och T2401 utlopp (23:e och 24:e juni). Det finns inga indikationer på att man skulle haft förhöjda halter under dessa dygn och inga driftstörningar har rapporterarts från fabriken. Åtgärder är vidtagna för att problemet inte skall upprepas, bland annat information till utförarna om att prover skall sparas tills att analysresultaten är utvärderade. Juli B-pannan startades efter renovering och uppgradering med bl.a. nya låg NOx brännare. En SCN (Steam Crack Naphta) tank (TK-909) togs ur drift för besiktning och byte av taktätningar (TK-909). Inga luktproblem uppstod eller klagomål inkom till följd av ett modifierat arbetssätt genom att nyttja specialgjorda manluckor monterade på tanken och via dessa tömma kvarvarande SCN till vårt ordinarie slutna dräneringssystem. En kartläggning av bullersituationen på Stora Askerön påbörjades genom att en kontinuerlig bullermätare placerades ut. Utredningen genomförs av Müller-BBM och finansieras gemensamt av samtliga kemiska industrier och Vattenfall. Mätningen kommer att pågå under ca tre månader när även aktiviteter inom produktionsanläggningarna och hamnarna registreras. 43 Bilaga 9 Augusti Ett åskoväder den 2 augusti orsakade kortvariga bortfall av elleveransen till krackern vilket ledde till störningar i produktionen när mycket utrustning stoppade. Störningen ledde till att produkter fick facklas under kvällen och periodvis var denna fackling sotande. Totalt sett hade man sotade fackling i ca 65 minuter under kvällen och en minut tidigt på morgonen den 3 augusti. Utredning av händelsen pågår. Den pump som tillsätter ”purate” i försöksanläggningen för test av ny kylvattenkemikalie stoppade på kvällen den 11 augusti. Detta medförde att reaktionen mellan ”purate” och svavelsyra uteblev och ca 430 kg extra svavelsyra släpptes ut i kylvattensystemet oreagerad. På grund av havsvattnets buffrande kapacitet innebar detta inte någon förändring i pH-värdet. Även ett laboratorietest genomfördes med havsvatten och samma dosering av svavelsyra för att verifiera detta. Ytterligare larm har installerats för att snabbare upptäcka ett fel i doseringen av kylvattenkemikalierna. Dock fungerade inte larmet som det skulle den 22:e augusti när ”purate” pumpen återigen stannade. Den här gången doserades 22 kg extra svavelsyra innan felet upptäcktes. Utredning av de båda händelserna pågår. På grund av ett maskinfel på huvudkompressorn på eftermiddagen den 21 augusti tvingades man att stoppa produktionen och ta ner anläggningen. Under nedtagningen hade man kraftig fackling som var sotande i ca 5 timmar och 13 minuter. Efter byte av kompressormotorn påbörjades starten av krackern igen kvällen den 31 augusti. Utredning av händelsen pågår. Efter den första fulla månaden med drift på panna B efter renoveringen kan man konstatera att utsläppen av NOx från pannan (mg NOx per tillförd MWh) minskat med ca 60 % jämfört med tidigare. September Uppstarten av anläggningen, efter elmotorbytet på huvudkompressorn, påbörjades natten till den första september och var avslutad den 4/9. I samband med en uppstart förekommer alltid fackling och totalt var enbart ca 4 minuter sotande. Vid en uppstart uppkommer mer slopolja och till följd av att en av sloptankarna var ur drift för besiktning lagrades en del av slopoljan temporärt i en avfallsbassäng. Den 3/9 orsakade denna lagring luktstörning utanför anläggningen. Åtgärder vidtogs och slopoljan togs omhand externt av avfallsbolag. En kraftig strömdipp i Vattenfalls nät tidigt på morgonen den 20 september orsakade att flera utrustningar stoppade, vilket bidrog till en driftstörning som ledde till fackling under några timmar på morgonen. Uppskattningsvis var ca 30 sekunder sotande. Kvällen den 25 september orsakade en störning i acetylenreaktorn fackling av produkt under några timmar. Facklingen var inte sotande. I samband med sugning av vatten från ett fartyg i Havden den 20/9 började det brinna i slamsugningsbilens kompressor. Branden orsakades av överhettning av olja som läckte från aktuell kompressor. Räddningstjänsten utkallades, men branden kunde släckas av bilens förare och personal i hamnen. Den 28/9 uppstod en läcka på en värmeväxlare tillhörande turboalternatorn och smörjolja hamnade i reningsanläggningen där det omhändertogs med länsor och slamsugning. Flödesmätaren från API har varit ur funktion under månaden. En uppskattning av vattenflödet har gjorts. Mätaren är nu åtgärdad. 44 Bilaga 9 Oktober Under oktober har man haft en lugn drift utan störningar på krackeranläggningen. November Under november har man haft en lugn drift utan störningar på krackeranläggningen. Den 23 november skickades ansökan om förnyat tillstånd enligt miljöbalken för krackeranläggningen till mark och miljödomstolen. December På kvällen den 31 december bröt en brand ut i en av fyra quencholjepumpar i krackerns primärfraktioneringsarea. Räddningstjänsten tillkallades och branden var under kontroll cirka 15 minuter efter att den brutit ut. Anläggningen stoppades. Länsstyrelsen genomförde ett tillsynsbesök innan beslut om återstart av anläggningen. En redovisning av genomförda åtgärder har också skickats till länsstyrelsen. Separat utredningsrapport kommer att skickas till länsstyrelsen när denna är klar. Återstarten av anläggningen påbörjades den 5 januari. I övrigt har driften varit lugn och stabil under månaden. 45 Bilaga 10 UTSLÄPP VIA AVLOPPSVATTENSTRÖMMAR 2012 STRIPPER BET FILTER PONDEN MÅNAD HC,g/m3 Flöde,m3/h Fenol,g/m3 Fenol,kg Fosfat (kg) Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,ton Kväve,kg COD,g/m3 BOD,g/m3 Flöde,m3/h Januari 0.05 98 0.02 1.5 11 0.6 259 0.13 638 41 343 Februari 0.07 110 0.02 1.5 115 0.5 271 0.15 536 59 6 350 Mars 0.43 115 0.02 1.6 79 0.5 282 0.19 479 67 382 April 0.06 105 0.02 1.5 50 0.6 272 0.2 866 39 388 Maj 0.05 112 0.02 1.5 29 0.6 264 0.22 587 15 1.5 376 Juni 0.06 93 0.02 1.3 37 0.6 226 0.14 477 45 3 331 Juli 0.07 100 0.02 1.5 8 0.6 252 0.14 516 31 365 Augusti 0.16 107 0.02 1.6 42 0.6 314 0.16 577 44 431 September 0.09 100 0.03 2.2 11 1.3 271 0.19 495 230 98 382 Oktober 0.09 101 0.02 1.5 8 0.7 238 0.16 160 58 353 November 0.12 102 0.02 1.5 60 1.1 275 0.25 305 36 4 385 December 0.05 98 0.02 1.5 45 1 237 0.19 325 37 312 0.11 103 0.02 19 495 0.73 263 2.12 5961 59 23 367 SUM/MEDEL UTSLÄPP VIA KYLVATTNET KAT. 1 KATEGORI 2+3 UTSLÄPP TILL FJORDEN KATEGORI 4 EFFL. LINE MÅNAD Flöde,m3/h Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,ton Januari 5376 0.5 1187 0.5 347 0.7 Februari 4740 0.5 1139 0.5 350 0.7 Mars 5741 0.5 1145 0.5 350 0.8 April 6666 0.5 1040 0.5 360 0.7 Maj 8792 0.5 1053 0.5 355 0.8 Juni 9310 0.5 1167 0.5 334 0.7 Juli 9740 0.5 1268 0.5 353 0.7 Augusti 9635 0.5 683 0.5 363 0.5 September 9607 0.5 1130 0.5 356 0.7 Oktober 9002 0.7 1064 0.5 347 0.8 November 7499 1.1 906 0.5 351 1.1 December 5965 0.5 1007 0.5 365 0.7 7673 0.6 1066 0.5 353 8.880 SUM/MEDEL 46 COD,kg/dygn Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December SUM/MEDEL 338 496 614 363 135 357 272 455 2109 491 333 277 520 Bilaga 11 Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2012 Provställe Kond. mS/m Extr. alifat Extr. arom. Temp, C pH 2012-09-11 16.1 7.4 54.4 <1 <1 G4 2012-08-22 14.4 6.2 28.9 <1 <1 G5 2012-08-23 14.7 7.1 30.6 <1 <1 G1 Datum Metanol Nivå, m G2 G3 borttagen inget prov G6 G7 2012-09-11 15.2 7.4 14.1 <1 <1 TO1 2012-08-22 15.8 TO2 2012-08-23 18.7 7.2 731 <1 <1 6.9 47.8 <1 <1 TO3 2012-08-24 20.9 7.0 652 <1 <1 TO4 Tippen 2012-08-25 20.3 7.0 205 <1 <1 2012-08-26 13.4 7.5 49.8 <1 <1 Ostronv. Ö 2012-09-04 0.5 UC-901/1 2012-09-05 <0.5 1.6 UC-901/2 2012-09-04 <0.5 4.4 UC-901/3 2012-09-05 <0.5 6 UC-901/4 2012-09-05 <0.5 11.5 2012-09-04 0.5 0.8 2.2 Ostronv. V borttagen UC-903/1 UC-903/2 UC-903/14 UC-903/17 UC-961/1 <1 UC-961/2x <1 5 UC-961/3 <1 0.3 47 0 Bilaga 12 Kolväteutsläpp till luften 2012 1. SPÅRGASMÄTNINGAR Utsläpp kg/h. Antal mätningar/område inom parentes. OMRÅDE Onsite(3) SHP/ETBE(0) Tankomr.(2) UC-961(1) UC-731/32(2) UC-904(1) Lastramp (1) TOTALT ETAN 2,9 ETEN 19,2 1,3 – 1,7 – – – 4,2 – – 18,8 PROPAN 5,5 1,2 0,1 2,4 0,9 1,6 11,7 PROPEN 6,8 C4 0,5 0,9 * C5+ 0,5 0,2 * 1,4 0,7 1,3 0,3 8,5 * Mätvärden från tidigare år. Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av 2. 414 ton BERÄKNADE UTSLÄPP De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991"samt revisioner maj 1994, december 2006. UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år Tankar Lastning/Lossning Förbränning Ventar Div. Operationer API/BET/Oljegrop Metan TOTALT 3. 17,5 3,8 10,0 0,6 2,1 4,2 29,0 67,1 UTSLÄPP I SAMBAND MED DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR 67 ton 31 ton 512 ton 48 C2-C5+ 35,4 1,1 5,5 0,4 2,4 0,9 1,6 47,3 Bilaga 13 Sammanställning av miljörapportdata Krackern 1991-2012 Energi-/bränsleförbrukning Förbränning ton Energivärde i bränsle TJ Elförbrukning GWh Fackling totalt ton Fackling bränngas ton 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 170410 183606 172516 200249 208134 221128 222542 226255 139818 211692 248449 266792 236595 275300 275700 270350 268491 244793 202870 267236 257381 243130 9100 9700 8950 10400 11000 11400 11530 11750 7175 10840 13455 14569 12779 15237 15519 15242 15118 14051 11531 15259 14902 13903 200 290 263 289 300 306 306 310 197 310 391 404 365 420 422 419 422 385 294 347 338 362 3300 6520 4410 3350 3940 2170 5470 3450 1718 20900 3700 2887 7712 2408 4706 7173 4676 4134 9496 7434 5835 6541 3960 2700 3160 1660 2930 2739 1208 3154 1081 985 3156 2092 3057 3804 2464 2197 2881 961 1213 1247 1195 Råvaror och produkter Råvaruförbrukning kton 913 985 856 1048 1133 1174 1161 1168 664 953 1243 1308 1200 1422 1410 1337 1344 1185 959 1330 1234 Etenproduktion kton 337 357 326 379 395 397 398 406 230 333 521 560 486 597 611 608 622 565 435 598 590 561 Propenproduktion kton 166 173 157 187 204 218 205 212 119 200 196 201 177 216 209 197 200 174 132 197 179 176 VOC ton 1153 855 970 807 665 677 666 573 418 942 757 686 749 743 661 483 586 486 684 585 552 512 NOx ton 584 541 426 483 511 476 379 344 207 373 406 411 399 410 420 418 404 366 349 410 383 339 SO2 ton <1 <1 3 <1 <1 <1 <1 <1 5 <1 <1 <1 0.7 <1 0.03 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 CO2 kton 495 460 532 558 586 596 600 375 633 644 686 623 704 700 693 678 616 536 686 650 621 Sot ton 15 13 1.5 1.5 <1 2 <1 <1 71 20 <1 7.5 <1 7 18 3 7 20 38 <1 42 Stoft ton 46 42 43 44 44 44 25 3 5 5 5 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 2.7 2 2 3 1.8 1.7 1.8 2 2.7 2.9 3.4 4.9 11 10.6 12.1 9.3 9.0 13.5 10.9 9.22 8.88 Utsläpp till luften Utsläpp till vatten Olja ton 2.1 Fenol kg 67 47 42 40 39 35 21 19 20 92 26 48 36 38 62 22 30 20 26 24 41 18.7 Totalt N ton 5 4.7 3.2 3.3 4.4 4.8 3.1 3.2 5.1 4.7 6.6 3.4 4.6 6.5 6.3 5.8 5.2 5.9 6.6 5.4 8.4 5.96 Total P kg 480 250 210 220 85 83 81 450 640 1300 2100 1100 320 830 920 950 679 919 767 1100 680 495 >6 >/=43 142 53 5.6 10 12 13 11 6 90 21 22 11 17 12 21 21 21 28 10 4.26 1166 399 1233 583 537 494 998 380 771 794 1341 1975 1935 2272 2068 1745 1727 1781 2342 1719 1445 1676 623 717 878 464 324 1708 1033 474 398 370 611 475 564 602 606 1002 526 446 554 COD/BOD-kvot Avfall Farligt avfall ton Övrigt avfall ton 49 RAPPORT II Borealis AB Polyetenanläggningen MILJÖRAPPORT 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida A. GRUNDDEL Administrativa uppgifter .................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ......................................................... 2 – Verksamhetens organisation .......................................................... 2 – Lokalisering .................................................................................... 2 – Planförhållande .............................................................................. 2 – Recipientförhållanden ..................................................................... 2 – Drift- och produktionsbeskrivning ................................................... 3 – Beskrivning av reningsanläggningar .............................................. 6 Gällande föreskrifter och beslut ..................................................... 8 – Beslut av Miljödomstolen ................................................................ 8 – Pågående tillståndsfrågor ............................................................... 8 – Beslut av länsstyrelsen .................................................................... 8 – Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ......................................... 8 – Omgivningskontroll ......................................................................... 9 Drift och produktionsförhållanden ............................................... 10 – Förändringar i produktion och processer ...................................... 10 – Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ..................................... 10 – Produktion .................................................................................... 10 – Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter ............... 11 – Fackling ......................................................................................... 11 – Hantering av avfall, restprodukter m m ........................................ 12 – Störningar i driften av produktionsanläggningar ........................... 12 – Reningsanläggningar – driftförhållanden ...................................... 12 Kontrollresultat ................................................................................ 13 – Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring . 13 – Utsläppskontroll och utsläpp ........................................................ 13 – Buller ............................................................................................. 15 – Markmiljö ...................................................................................... 16 – Besiktningar .................................................................................. 16 C. EMISSIONSDEKLARATION ............................................................ 17 MILJÖRAPPORT 2012 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Översiktskarta Situationsplan Polyetenanläggningen Flödesschema Polyetenanläggningen Flödesschema vattenreningssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaru- och kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Analys av vatten i Stenunge å och dagvattenutlopp Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten Analys av grundvatten Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2012 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn Plats-nr Huvudman Postadress Telefon Kontaktperson Kommun och län Borealis Polyetenanläggningen 1415-1112 Borealis AB 444 86 Stenungsund 0303-86000 Marie-Louise Johansson Stenungsund, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M 2292-06) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskydddsenheten Kod enligt FMH (1998:899 och 2007:674) MB kap 9 Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1 24.10A 4aviii Miljöledningssystem ISO 14001 Fastighetsbeteckning Organisationsnummer ÅKER 1:10 556078-6633 Denna rapport inges dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2012 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Verksamhetens organisation Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund Borealis AB. Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels hantering av färdig polyeten. I högtrycksfabrikerna, lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Inom fabriksområdets östra delar togs en ny högtrycksfabrik, LD5, i drift under våren 2010. Funktionscheferna för PE och MH har linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionerna finns knutet två samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS-coacher). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Lokalisering Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde, omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å. Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis Krackeranläggning och i norr en fastighet som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I öster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om anläggningen, på Borealis fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av kommunen och rapporteras separat. Se vidare kartan bilaga 1. Planförhållande Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17 september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. utbyggnad av en ny högtrycksfabrik i östra delen av detaljplaneområdet. Recipientförhållanden Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren och efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten). Spädningen är mycket stor. 2 MILJÖRAPPORT 2012 Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca 3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret. Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga delen, Jordhammarsviken. Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden. Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor del från utländska källor. Drift- och produktionsbeskrivning Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen används även co-monomerer och tillsatsmedel. Polyetenet tillverkas i fem fabriksenheter – den gamla högtrycksfabriken (HT), de två lågtrycksfabrikerna och en med Borstarteknologi (LT1, LT2 och PE3), samt den nya högtrycksfabriken LD5. Se fabriksplan bilaga 2. Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader. Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen. Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen. Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader. Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning. Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om ca 25 ton, i en tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg. Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e år. 3 MILJÖRAPPORT 2012 Processbeskrivning för högtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – reaktorer – bearbetning Inom den äldre högtrycksfabriken HT finns tre reaktorer (R1, R3 och R4). Inledningsvis komprimeras det gasformiga etenet till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. Denna energi används bl.a. till produktion av ånga. Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor. Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning, kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn. Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer. Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten utförs. Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar. Den nya högtrycksanläggningen LD5 bygger på samma tillverkningsprincip som den nuvarande, men med vissa skillnader i processen. Etenet komprimeras till 270 bar (primärkompressor), tillsammans med recirkulerad eten från processen. Efter tillsats av propen och co-monomer höjs trycket stegvis till ca 2800 bar i en hyperkompressor. Råvaran förvärms sedan med högtrycksånga innan den förs in i reaktorn. Organiska peroxider används för att initiera polymerisationen. I reaktorn polymeriserar eten tillsammans med co-monomer och propen till polyeten. Efter reaktorn kyls polymer och oreagerad monomer, och därefter separeras polymeren ut. Eten från avskiljningen kyls och leds tillbaka till primär- respektive sekundärkompressorn. Tyngre komponenter såsom oreagerade co-monomerer och lösningsmedel från peroxiderna avskiljs i samband med nedkylning och används som bränsle i pannor eller skickas för destruktion. 4 MILJÖRAPPORT 2012 Polyetensmältan leds därefter vidare för bearbetning och extrudering. Därefter torkas polyetenet och avgasas innan det går till produktlager. Avgasningsströmmen leds till en oxidationsenhet där den förbränns. Processbeskrivning för lågtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – polymerisation – bearbetning Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda användningsområden. De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna, varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer. Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av katalysator sker via en separat matningsanordning. I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110oC. Oreagerad gas avgår från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn. Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna. Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor. Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan. Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken. Processbeskrivning för PE3 Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg: – förbehandling – loop-reaktor – gasfasreaktor – gasåtervinning – bearbetning 5 MILJÖRAPPORT 2012 Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn. Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar. Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90C, vilket gör att propanet förekommer i superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen. I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen ca 90C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs. Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som måste återvinnas i ett särskilt returgassteg. En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten. Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs till färdiglager. Se vidare bifogat processchema, bilaga 3. Beskrivning av reningsanläggningar Reningsanläggning för avloppsvatten Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten. Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk. Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och F-lab till detta nät. Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen. Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden. Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet (Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten. 6 MILJÖRAPPORT 2012 Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4. Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde. Reningsanläggningar för luft Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående av filter eller cykloner. 7 MILJÖRAPPORT 2012 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Beslut av Miljödomstolen Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens deldom (M2292-06) 2007-12-07. Fyra villkorspunkter överklagades, varav en gällande bullernivåer omformulerades 2009 och gällande kemikalievillkor (villkor D3 och D4) och etenutsläpp (C3) avskrevs av Mark- och miljödomstolen 2011. Samtliga nu gällande villkor redovisas i bilaga 5. Pågående tillståndsfrågor I Miljödomstolens beslut 2007 ingick dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A) möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning av brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Inom ramen för prövotidsutredning G har en brandvattendepå byggts och tagit i drift under 2012. Inom denna utredning har det tillkommit ett krav på ytterligare kapacitet på omhändertagande av 2000 m3 släckvatten, vilket utreds för närvarande. När det gäller prövotidsutredning H har dammar för omhändertagande av släckvatten i anslutning till råvarulagren byggts och utredningen har färdigställts. Prövotidsutredningarna A till F rapporterades till Mark- och miljödomstolen den 29 juni 2012 och inom vissa av utredningarna pågår kompletterande studier. Beslut av Länsstyrelsen m.fl. Under 2012 meddelades nytt tillstånd till utsläpp av växthusgaser för handelsperioden 20132020. Övriga gällande beslut som tidigare har fattats av Länsstyrelsen redovisas i bilaga 5. Kontrollprogram och kontrollföreskrifter Den senaste versionen av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. Se bilaga 6. Ett nytt förslag på kontrollprogram har skickades till Länsstyrelsen under 2012, men inte antagits ännu. 8 MILJÖRAPPORT 2012 Omgivningskontroll Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet. Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är medlem. Senaste provtagningar genomförda under 2011 håller på att utvärderas och sammanställas av SGU. Under 2012 utfördes en utökad recipient kontroll i Askeröfjorden (musselstudie) av Marine Monitoring på uppdrag av kemiföretagen, Vattenfall och VAenheten vid Stenungsunds kommun. Studie genomfördes med anledning av avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund. I tillägg till dessa program ovan genomför och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Under 2012 genomfördes en bullerkartläggning på Stora Askerön finansierad av kemiföretagen och Vattenfall. Den kontinuerliga mätningen av bullernivåerna utfördes under knappt tre månader samtidigt som boende på ön registrerade bullerstörningsnivån. Kartläggningen visade att boende störs vid svaga, ostliga vindar och att den ekvivalenta ljudnivån vid dessa tillfällen var 41-42 dB(A) beroende på om det var något fartyg i hamnarna eller ej. När det gäller bullernivåer i samhället har kemiföretagen tillsammans med kommunen tidigare tagit fram en sammanställning. I kartläggningen ingår samtliga industrier, vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida. Under 2012 gjordes en miljömedicinsk bedömning av emissioner av eten till luft i Stenungsund av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin. Studien konstaterade att den ökning av etenhalter under 2010 till följd av utsläppen i samband med idrifttagandet och starten av LD5 fabriken har en försumbar hälsorisk. Enligt kontrollprogrammet ska en bottenfauna undersökning genomföras i Stenunge å vid två lokaler (uppströms och nedströms dagvatten utloppet) vart tredje år. Denna undersökning genomfördes av Medins Biologi AB i april 2012. Utvärderingen var svår, eftersom ett bäverdämme nedströms de båda provtagningslokalerna dämde upp vattnet, vilket gjorde det stillastående. Dämmet innebär också att dagvattenutsläppet troligtvis även påverkat lokalen uppströms utsläppspunkten. Det kan vara anledningen till att man inte kan se någon skillnad på de olika lokalerna när det gäller påverkan på bottenfaunan. Inför nästa provtagning bör de övervägas om provtagningsplatserna ska ändras för få två likvärdiga lokaler där den ena inte är påverkad av dagvattnet. Båda lokalerna hyste försurningskänsliga arter så förhållandena bedömdes vara nära neutrala. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder så bedöms lokalerna ha en hög status när det gäller näringsämnen, medan statusen bedöms som måttlig när konsultens expertbedömning, med förekomst av indikatorarter vägs in. 9 MILJÖRAPPORT 2012 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen under 2012 var 544 kton polyeten vilket är en högre produktion än 2011 (531 kton). Att produktionen varit högre under 2012 beror främst på ett allt högre kapacitetsutnyttjande på LD5 samt en högre produktion på PE3 fabriken. Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning. Tabell 1 Bränsleförbrukning i ångcentralen Bränsle Eldningsolja Polyolja, MEK och IPA Eten Propen Värmevärde MJ/kg 42,5 39,4 47,2 45,8 Svavelhalt % 0,05 <0,1 <0,1 <0,1 Förbrukning Ton 4458 713 104 31 I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, panna 3 och panna 4. Utsläppen till följd av energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp till luften sid. 11 samt i sammanställning bilaga 14. Elförbrukningen uppgick under året till 558,5 GWh, vilket är en lägre förbrukning än året innan. Bolaget är med i ”Program för energieffektivisering” och arbetar kontinuerligt med att reducera energiförbrukningen. Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt 1,5 Mm3 under året. Produktion Produktionen i form av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt tabell 2 nedan. Tabell 2 Fabrik HT LT PE3 LD5 Totalt Tillverkad mängd basharts kton 94 91 184 175 544 Se även sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14. 10 MILJÖRAPPORT 2012 Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14. Förbrukningen av råvaror (eten, propen, co-monomer) och tillsatsmedel har varit högre än föregående år. Borealis arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö och har tagit fram en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen. Denna lista ersätter den tidigare publicerade "svarta listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporatecitizenship/product-stewardship/banned-substances/). Köldmedia CFC förekommer inte längre i kylsystemen och alla nyinstallationer och ombyggnader utförs med HFC som kylmedium. Det finns 102 st. kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. Inga anläggningar har skrotats. Totalt har 243 kg HFC fyllts på under året och 12,5 kg tagits om hand. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller. Tabell 3 HCFC HFC Mängd och typ av köldmedia i aktuella 102 kylaggregat. Installerad köldmediemängd, kg 74 1332 Den totala köldmediemängden avser kylanläggningar där installerad köldmedia mängd överstiger 3 kg. Fackling Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4 nedan. Tidigare var fackelströmmarna från LD5 separerade från fackelströmmarna från LT/PE3 fabriken men sedan hösten 2012 är de båda fackelstammarna ihopkopplade för att få en ökad kapacitet i fackelsystemet och för att minska antalet fall med sotande fackling. Sedan våren 2012 skickas vid stabil produktion så kallad purgegas från LD5 till krackern för återanvändning istället för att facklas. Purgegasen dras av kontinuerligt från processen för att undvika att föroreningar och inerta ämnen ackumuleras i processen. Tabell 4 Fabrik LT1 LT2/PE3 LD5 Totalt Facklad mängd från respektive fabrik Ton 794 1388 3526 5708 11 MILJÖRAPPORT 2012 Hantering av avfall, restprodukter m.m. Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9. Mängderna av industriavfall har ökat under året, medan en liten minskning skett av mängden farligt avfall. Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller användas för energiproduktion. Störningar i driften av produktionsanläggningar Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna. Driften av högtrycksfabriken LD5 har ytterligare stabiliserats under 2012 med högre produktion och färre oplanerade stopp. På grund av ett instrumentfel på krackern den 5 mars stoppades leveransen av högtrycksånga från krackern till polyetenanläggningen. Detta innebar att HT och LT/PE3 fabrikerna fick stoppa och eten fick facklas av och på grund av ångbrist var facklingen sotande i ca 2,5 timme, vilket ledde till fem klagomål. På kvällen den 15 augusti upptäcktes gnistbildning i en öppnad rörgrav i anslutning till ångcentralen. Nödlarmet drogs, eftersom rörgraven var inom ett område klassat som brandfarligt. Gnistorna kom från en belysningskabel som grävts av tidigare under dagen, trots att åtgärder vidtagits för att säkerställa att gnistor inte skulle kunna uppstå. Gnistbildningen upphörde efter 30 minuter. Fabriken behövde inte stoppas. En sammanställning av miljödagboken finns i bilaga 10. Reningsanläggningar – driftförhållanden Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. Sedan i maj 2011 rapporteras endast Borealis bidrag till mängden TOC. En ny TOC-mätare installerades i januari 2012, som mäter med kortare intervall och har högre driftsäkerhet. 12 MILJÖRAPPORT 2012 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålls en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12. Utsläppskontroll och utsläpp Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året. Se även sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14 Utsläpp till luft Polyetenanläggningens utsläpp till luft utgörs främst av flyktiga kolväten från processutrustning, CO2 och NOx från förbränning i pannorna, RTO-enheten och facklorna. Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning. Tabell 5 Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år Eten Propen Övriga VOC Totalt HT 139 56 LD5 174 LT1 79 LT2 48 PE3 54 195 174 79 48 33 87 TOTALT 494 56 33 583 Verksamheten har en provisorisk föreskrift att utsläppen av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. Av den totala mängden VOC på 583 ton utgör oförbränt från facklorna 127 ton VOC och resterande del 456 ton. Av dessa 456 ton härrör 174 ton utsläpp från LD5, varav största delen av utsläppen skett vid oplanerade stopp. De diffusa utsläppen från LD5 fabriken har varit låga (knappt 46 ton). Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar Occultation Flux) under totalt 9 dagar under 2012. Den totala emissionen av eten från hela anläggningen blev i medeltal 113 kg/h, vilket motsvarar 993 kg/år (366 dagar). Exkluderas facklingen från genomförda mätningar blir de totala utsläppen 49 kg/h eller 430 ton per år. Den gamla högtrycksanläggningens etenemissioner stod för ca 15 % (16.9 kg/h) av totala etenemissionerna. Detta innebär en halvering av utsläppen jämfört med tidigare år, till största delen beroende på att fabriken körs allt mindre. Den nya högtrycksfabriken LD5:s etenemissioner utgjorde ca 11 % (13,5 kg/h). Facklorna stod för mer än 50 % (64 kg/h eller 13 MILJÖRAPPORT 2012 562 ton) av den totala emissionen. Emissionsnivåerna av eten var lägre än tidigare år. Resultatet visas i nedanstående tabell 6 med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan inlagda för jämförelse. Tabell 6 Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år) Källa HT LT/PE3 LD5 Facklor Summa SOF 148 165 118 562 993 Eten Beräkn. 139 72 156 127 494 Propen SOF 39 39 Beräkn. 56 56 Propan SOF Beräkn. 111 34 111 34 Summa SOF Beräkn. 187 196 276 105 118 156 562 127 1143 583 SOF-mätningarna visar på en god överensstämmelse med beräknade utsläpp från processutrustningen i stort, men betydligt högre utsläpp från fackling. Vid jämförelse av resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett antal mätningar gjorts på varje område. Uppskalningen till årston inrymmer därför en osäkerhet. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan överskatta värdet. Läcksökning Samtliga areor/sektioner inom LT/PE3 fabrikerna, HT fabriken och LD5 har kontrollerats och läcksökts under 2012. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. Målet är att utföra läcksökningen 2 ggr/år. Inom LT/PE3 fabrikerna har 11013 punkter kontrollerats. Antalet funna läckor var 61, alla utom 6 har åtgärdats. Inom LD5 och HT fabriken har en IR kamera använts för läcksökningen minst två gånger på all utrustning. På HT fann man 54 läckor och 49 av dessa är åtgärdade. På LD 5 har totalt har 29 läckor hittats varav 25 stycken åtgärdats. Sammanfattning Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av utsläppen till luften under året. Tabell 7 Utsläpp till luft under 2012 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton) Parameter VOC NOx SO2 CO2 Ton 583 34,8 8,9 36 621 14 MILJÖRAPPORT 2012 Utsläpp till vatten I tabell 8 nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten. Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således ej frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena, undantaget TOC. I april 2011 meddelade miljödomstolen en ändring i villkoret avseende utsläpp av TOC där avdrag för TOC i råvattnet får göras. Inga månadsmedelvärden har överskridit riktvärdet på 1000 kg. Tabell 8 Utsläpp till vatten under 2012 IA 7,3 13,3 6,6 5,3 71 2,63 24 882 461 2210 TOC, medelvärde råvatten g/m3 TOC, medelvärde brutto g/m3 TOC, medelvärde netto g/m3 TOC, ton COD, medelvärde g/m3 BOD, medelvärde g/m3 COD/BOD N total, mängd kg P total, mängd kg Flöde, medelvärde m3/dygn Dagvatten 9,1 4,8 612 30 1467 Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11. Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7. Buller Genomförda bulleråtgärder har bidragit till lägre ljudnivåer och att villkorsnivåerna underskrids under 2012. Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt nr 11 i Söbackenområdet samt ytterligare två extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 9. Pkt A är vid adressen V. Söbacken 1 och pkt B är vid Västergårdsvägen, norra änden. Tabell 9 Uppmätta ljudnivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen. Månad Januari Februari Mars Maj Juni Juli Augusti Augusti September Oktober November December Årsmedel: Dag 30 28 27 9 4 3 1 26 27 30 27 27 Pkt 11 50 49 50 50 49 50 49 49 50 50 50 50 49,7 Pkt A 45 44 46 45 46 44 44 44 45 48 46 46 45,4 Pkt B 47 45 47 45 47 46 45 46 46 47 47 47 46.2 Vind Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Villkor: Max 50 dB(A) Inga mätningar har överskridit riktvärdet på 50 dB(A). 15 MILJÖRAPPORT 2012 Utifrån diskussion med Länsstyrelsen har det beslutats att immisionsbullermätning ska ske två gånger per år av en extern part för att verifiera att villkoret följs. Under 2012 har immisionsmätning genomförts av Müller BBM vid två tillfällen nattetid och vid två platser (Söbackevägen 33 och Hasselgatan 7). Resultaten från genomförda mätningar redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10 Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer nattetid vid Söbacken 33 och Hasselgatan 7. 2012-09-23 2012-12-07 Söbacken 33 46 45 Hasselgatan 7 49 46 Genomförda immisionsbullermätningar visar på ekvivalenta bullernivåer under villkoret på 50 dB(A) till skillnad från tidigare år. Anledningen till de lägre bullernivåerna är att ett antal åtgärder genomförts för att minska bullerpåverkan. Ytterligare åtgärder för att nå ner till den bullernivå som krävs efter att HT-fabriken stängs, utreds för närvarande. Markmiljö Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter i marken inom HTfabriken har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av resultaten finns i bilaga 13. Ett antal grävningar har genomförts inom fabriksområdet under 2012 och vid misstanke om markföroreningar har en anmälan gjorts till länsstyrelsen innan grävningen påbörjats. Om markföroreningar påträffats vid grävning har länsstyrelsen omgående meddelats och jordprover tagits för analys samt lagrats i täta containrar inför omhändertagandet. Besiktningar Som en del av deltagande i program för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av energiledningssystemet genomförts av extern revisor. I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts. 16 MILJÖRAPPORT 2012 C EMISSIONSDEKLARATION Borealis polyetenanläggning (1415-1112) Verksamhetskod 24.16-1 Uppgifterna avser året 2012 1. Produktion Polyetenanläggningens tillstånd är baserat på polyetenproduktionen. Tillåten årsproduktion är 750 kt och under 2012 uppgick produktionen till 544 kt. 2. Utsläppstabeller I enlighet med NFS 2006:9 och EG nr 166/2006 har i tabell 11 nedan listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. För vissa av parametrarna underskrids tröskelvärdet. Inkommande vattenhalter har ej frånräknats förutom när det gäller TOC där halten i inkommande råvatten räknats av från utsläppt TOC via industriavloppet. Tabell11 Parametrar relevanta för verksamheten vid polyetenanläggningen CASnr Parkod CO2 HFC NMVOC NOX N-tot Parameternamn Koldioxid Enhet Fluorkolväten Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Kväve och kväveföreningar, som N kg/år t/år Användn./ Vatten Tillverkn. t/år t/år t/år Luft Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering 36621 C Beräknas från bränslet. Under tröskelvärdet 230,5 C 583 M/C 34,8 1,49 17 M M Under tröskelvärdet MILJÖRAPPORT 2012 CASnr Parkod OljaOPALCH OljaTEX-ALC OljaTEXARC P-tot S-tot TOC 7440666 Zn Parameternamn Olja – Opolära alifatiska kolväten Olja – Totalt extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt extraherbara aromatiska ämnen Fosfor och fosforföreningar, som P Svavel och svavelföreningar, som S Enhet Kol organiskt, totalt Zink och zinkföreningar, som Zn t/år kg/år Användn./ Vatten Tillverkn. Luft kg/år Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering M Under detektionsgränsen kg/år C Under detektionsgränsen kg/år M Under detektionsgränsen kg/år 491 t/år 10,1 126 M 8,9 C <0,01 M M/C 18 Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Förekommer i tillsatsmedel. Bilaga 1 19 Bilaga 2 LD5 LT2/PE3 LT1 HT 20 Bilaga 3 FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN Eten LT UNIMODALT Destillation Destillation Katalysator Avgasning LOOPREAKTOR Separation GASFASREAKTOR GASFASREAKTOR Katalysator Comonomer, hjälpkemikalier TUBREAKTOR LT BIMODALT Avgasning HT Produktseparation Comonomer, vätgas Tillsatsmedel Polyolja BEARBETNING BEARBETNING BEARBETNING 180.000 ton PACKNING LAGRING 500.000 ton =komprimering KUND =kylning/värmning 21 Bilaga 4 22 Bilaga 5 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Polyeten Inledning Denna sammanställning omfattar beslut i mark- och miljödomstolen, länsstyrelsebeslut samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande länsstyrelsebesluten begränsar sig dessa till tiden efter 1981 när flera av de ännu gällande villkoren fastlades. De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av processförändringar och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare villkor. Dock är de uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan att betrakta som bindande. Domar i mark- och miljödomstolen 2007-12-07 (M 2292-06) A. Tillstånd Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i Stenungsund som Borealis AB erhöll i dom den 6 augusti 1999 och förordnar att nu meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart. Villkor Utfall 2012 B. Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken avgörandet av vilka slutliga villkor som ska gälla i fråga om vattenförbrukning, utsläpp av processavlopps-, kyl- och dagvatten, utsläpp till luften av kolväten, energihushållning, buller, depå för brandvatten samt omhändertagande av förorenat släckvatten. Utredningarna ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsund samt, i fråga om punkterna G och H, räddningstjänsten i Stenungsund. Resultatet av utredningarna, inkluderande tekniska beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och kostnadsmässiga effekter samt förslag till eventuella åtgärder med tidplaner jämte förslag till slutliga villkor ska, i fråga om punkterna G och H ovan, ges in till domstolen före utgången av år 2008 och i fråga om 23 Uppfylls villkoret Ja Bilaga 5 övriga punkter senast den 30 juni 2012. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Möjligheterna att begränsa vattenförbrukningen inom verksamheten och att därigenom bidra till förbättrade tappningsförhållanden i Bratteforsån. Inlämnad Ja Inlämnad Ja C. Hur föroreningsinnehållet i dagvattnet kan minskas och hur störningar i Stenunge å p.g.a. dagvattenutsläpp kan motverkas. Inlämnad Ja D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen. Inlämnad Ja E. Möjliga energihushållningsåtgärder i den samlade verksamheten (med undantag från åtgärder som är avgränsade till enbart den nya högtrycksfabriken). Inlämnad Ja F. Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant) från verksamheten under dygnets olika tider och möjligheter att innehålla vad som i Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) anges för nyetablering av industri. Möjliga åtgärder ska redovisas stegvis ner mot Inlämnad Ja A. B. En kartläggning av industriavloppsvattnet med avseende på risk för påverkan på recipienten. Kartläggningen ska omfatta en genomgång av vilka kemiska ämnen från verksamheten som kan förekomma i avloppsvattnet, en kemisk och biologisk karaktärisering av vattnet jämte en bedömning, med utgångspunkt från resultaten härav, av påverkan och effekter i recipienten. Utredningen ska ligga till grund för förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder såsom kemikalieutbyte eller reningsåtgärder samt till slutliga villkor för de parametrar som bör regleras. Om hittillsvarande recipientundersökningar inte svarar mot den påverkan som kan förväntas av utsläpp från verksamheten ska bolaget föreslå kompletteringar av recipientkontrollen i dessa avseenden. 24 Bilaga 5 utredningsmålet. G Behov av och möjlig utformning av en depå för brandvatten inklusive pumpar och ledningssystem. H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. C. Provisoriska föreskrifter Brandvattendepå Ja togs i drift 2012. Kvarstår fråga om omhändertagande av 2000 m3 slackvatten. Projekt klart. Ja Inga överskridanden, totalt 5,4 ton och inga månadsmedelvärden över 1000 kg, se bilaga 11. VOC utsläppen från verksamheten exkl. facklorna var 456 ton. (se sid 13). Ja 1. Utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet, mätt som TOC, får efter avdrag för halten TOC i råvattnet inte överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får som riktvärde1) och månadsmedelvärde inte heller överstiga 1 000 kg. 2. Utsläppet av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde1) inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. 4. Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning och andra läckagepunkter m.m. samt i samråd med tillsynsmyndigheten snarast vidta de reparationer, kompletteringar, utbyten och annat som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. Läcksökning har genomförts och redovisas i årsrapporten (se sid 14). Ja 5. Samtliga reaktorer vid verksamheten ska dämpas så att den maximala ljudnivån vid blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A) utomhus vid bostäder. Nej 6. I fråga om bullerstörningar ska följande gälla. a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Ljudnivån vid rejects från LD5’s reaktor överskrider 65 dB(A). Åtgärdsutredning pågår. Se tabell 9 och 10 ovan. Mätt internt 12 ggr och externt vid två tillfällen under 2012. Medelvärde på 49,7 dB(A). Externmätningar gjorda av Müller BBM (högsta Dagtid vardagar kl 07-18 Ekvivalent 60 dB (A) 25 Ja Ja Bilaga 5 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 55 dB (A) 55 dB (A) 50 dB (A) värde på 49 dB(A). Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A). b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk och den gamla stängts: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 55 dB (A) 50 dB (A) 50 dB (A) 45 dB (A) Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 60 dB(A). D. Slutliga villkor 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida annat inte framgår av detta beslut. 2. Utsläppet av kväveoxider (NOX) från anläggningen får som riktvärde1) inte överstiga 50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2). 26 Ja NOx utsläppen var 35 ton. Ja Bilaga 5 Ja Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, ska förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Sorterar, följer upp och går igenom avfallsmängder med drift. 6. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör eller om byggnader eller anläggningar avses rivas eller ny mark inom verksamhetsområdet avses bebyggas ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor före den planerade åtgärden. Anmälan ska föranleda överväganden om behov av efterbehandlingsåtgärder. Ingen verksamhet har upphört under året. Ja 7. Bolaget ska senast sex månader efter det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i drift, till tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Programmet ska bl.a. ange hur verksamheten ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Ett förslag på reviderat kontrollprogram har lämnats in. Ja 5. Utökat med en tredje container för bättre separering av plastavfall för återvinning. Delegation Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § Inga ytterligare tredje stycket miljöbalken åt villkor har tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare föreskrivits. villkor som kan erfordras avseende efterbehandling. Beslut från Länsstyrelsen 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: 27 Läcksökning är genomförd inom både HT, LT/PE3 och LD5 (se sid. 14). Ja Ja Bilaga 5 A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som 28 Bilaga 5 specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. Ja 2010-03-15 –Tillstånd enligt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till och med den 16 mars 2014. Detta beslut har fattats med stöd av 11 § och 7 § 2 p, förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2008-01-15 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2005-12-16, diarienr 567-56055-2005. 29 Utsläpp under 2012 har verifierats och rapporterats till NV och SUS. Ja Bilaga 5 Tillståndsnummer SE-14-563-57290-2004 bibehålls dock. Villkor för tillståndet 1a. Om inte annat framgår av villkor 1b och 1c skall utsläpp av koldioxid övervakas i enlighet med vad som anges i tillståndsansökan (diarienr 563-572902004). 1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för aktivitetsdata avseende bränngas skall användas, i enlighet med anmälan daterad 2005-10-21. 1c. Fackling skall övervakas i enlighet med anmälan daterad 2007-12-19. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. 1) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. 30 Bilaga 6 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport. 31 Bilaga 6 KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Producerad basharts per fabriksenhet Råvaruförbrukning HT, LT, PE3 Mätning/ beräkning Hela anläggningen Kemikalie- Hela förbrukning anläggningen Eten, propen Mätning/ övriga Coberäkning monomerer Tillsatsmedel, hjälpkemikalier mm Elförbrukning Råvattenförbrukning 2.2 Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/mån Månadsrapport 1 gång/år -”- ton/år Muntligt ton/år Årsrapport/ Muntligt GWH Årsrapport m3 Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Totalt kolväteutsläpp Fackling Rökgaser HT, LT1, LT2 Eten, propen övriga kolväten LT1 fackla Facklad LT2 fackla mängd inkl pilotbrännare Ångpannor SO2 NOX LT1, LT2 NOX facklor CO2 32 Mätning/ beräkning Beräkning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/år Årsrapport ton/mån Beräkning Kontinuer- ton/år mg/MJ Mätning Beräkning ligt ton/år Beräkning Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Bilaga 6 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Parametrar Reningsanläggning Industriavlopp Utlopp IAbassäng Dagvatten Recipient Grundvatten Provtyp Frekvens Driftstopp Flöde TOC COD BOD N P Tungmetaller Utlopp till Flöde Stenunge Å TOC N P Utlopp samt i Temperatur Stenunge Å Färgtal före och efter Grumlighet utsläppspH punkter BOD7 COD O2 O2-mättnad Susp. ämnen Konduktivitet Tot extraherb. Opolära kolvät. Tot fosfor Tungmetaller Stenunge Å Bottenfauna Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Fauna inventering HT-fabriken Nivå Stickprov hål 6, 13, 14 Temperatur Stickprov pH Stickprov Konduktivitet Stickprov Tot extraherb. Stickprov Opolära kolvät. Stickprov 33 Kontinue. Kontinue. 3/år 3/år 1/mån 1/mån 3/år 1/dygn Kontinue. 1/mån 1/mån 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år Vart 3:e år från 1997 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år Flödes- eller mängduppgift Redovisning tim/dygn Månadsrapport m3 /dygn 3 g/m ton/mån g/m3 3 g/m ton/år ton/år kg/år m3 /dygn 3 g/m ton/mån ton/år ton/år ºC Pt, g/m3 Tu Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Särskild rapport 3 g/m g/m3 g/m3 % g/m3 mS/m 3 g/m g/m3 g/m3 kg/år m ºC mS/m g/m3 g/m3 Årsrapport Bilaga 6 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Buller vid Söbacken stopp av fabrik Stickprov Vid stopp dB(A) Årsrapport Buller vid normaldrift Stickprov 2/år dB(A) Årsrapport Bullerkartläggning 2.5 Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Söbacken Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Anläggningen Ljudnivå/ ljudeffekt Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning 1/år Vid större Förändring Speciell rapport Avfall Flödes- eller Frekvens mängduppgift Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Farligt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Vägs ton/år Årsrapport Övrigt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Vägs ton/år Årsrapport 34 Redovisning Bilaga 7 Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2012 Huvudgrupp Namn Huvudmonomer Eten Co-monomerer Butylakrylat Buten Propen Hexen Oktadien Silan Katalysator Katalysator LT/PE3 Ex. antioxidanter, stabilisatorer Additiver Organiska peroxider Kimrök Masterbach PE-tillsatser (bl.a. färg) Hjälpkemikalier Hydrogen Nitrogen Pentan Propen Propan IPA Isopar H MEK PAL Övriga processkemikalier Oljor Smörjolja, hydraulolja mm Vattenkemikalier Biosperse 250/48L Enviroplus 1503 Natriumhypoklorit Perfomax Drewbrom TA Nalco 1806 Drew 14-127 Drew 39 Natriumbikarbonat Övrigt Diesel Sammansättning C2H4 1-Buten C3H6 1-Hexen Vinyl-trimetoxy-silan och Hexadecyl trimethoxysilane Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Carbon black Redovisas vid muntlig genomgång H2 N2 C5H12 C3H6 C3H8 Isopropanol C9-C12 Isoalkaner Metyl-etyl-keton propanal Diverse Mineraloljor, syntetiska oljor Kathon kopparnitrat Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat NaClO 12-15% i H2O natriumhydroxid natriumbromid 2-aminoetanol CAS 55566-30-8 Ytaktivt ämne, propylenglykol, oleinsyra Natriumbikarbonat 35 Polyetenanläggningen Anvädning Råvara Råvara Råvara Råvara Råvara Råvara Slutdestination Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Råvara Katalysator Tillstats i polyeten Tvärbindande ämne i PE Tillstats i polyeten Tillstats i polyeten Reaktionshjälpmedel Inertgas Lösningsmedel Kylmedium i HT fabriken Diluent Lösningsmedel Lösningsmedel Lösningsmedel Kedjeöverförare Inhibitor, antistatmedel mm Smörjning mm Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Halkbekämpning Drivmedel, truckar mm Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt/fackla Luft Fackling Förbränning panna/fackla Fackling/bränngas Förbränning i panna Förbränning i panna Förbränning i panna Produkt Avfall Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Förbränning ton 547494.3 474.682 4030.4 1727.9 836.1 390.959 767.813 167 1568 1882 13690 1680 111.421 44757.89 kNm3 157 509.588 5528.2 62.8 165.4 499.072 17 11.9 107 m3 1.2 29.7 78.5 4.5 40 4.1 0 0 5.4 175 m3 Bilaga 8 Farligt Avfall 2012 POLYETENANLÄGGNINGEN Avfallstyp EWCkod Ursprung Innehåll Processreningsverk 070211 Reningsverk Olja,vatten Ton 55 Transport Mottagare StenaRecycling Stena, Gbg Silanolja 070204 HT/LD5 Kolväte 688 StenaRecycling Stena, Gbg Plastolja 070204 HT/LD5 Olja,MEK 105 StenaRecycling Vatten/olja-emulsion 120109 HT-fabriken Olja, vatten 1168 StenaRecycling Stena, Gbg Stena, Gbg/Halmstad Spillolja 130208 Underhåll Smörjolja, diesel 63.3 StenaRecycling Stena, Gbg Laboratorier Laboratoriekemikalier 0.6 StenaRecycling Stena, Gbg Katalysator.mm 25.2 StenaRecycling SAKAB 10.5 StenaRecycling Stena, Gbg SAKAB Lab-kemikalierester flera Katalysator- och tillsattsmedelsrester 060405 LT Polyetenvax 070208 HT/LD5 070208 HT - BA, HT - PEX LD5 Org. peroxider 3.6 StenaRecycling Hela Fabriken lösningsmedel, absol,olja, tomfat 5.7 StenaRecycling Peroxider Diverse avfall i fat flera Batterier 160600 Hela Fabriken Bly,Ni, Cd, Ag 0.5 StenaRecycling Stena, Sts Lysrör/Hg-lampor 200121 Hela Fabriken 4.0 StenaRecycling Stena, Sts Förorenat vatten (process och fackelvatten) 070208 Hela Fabriken Kvicksilver Vatten med rester av organiska ämnen 70.1 StenaRecycling Stena, Gbg Oljekontaminerad jord 170503 Hela Fabriken Grus med oljespill 17.7 StenaRecycling Vårgårda kommun Stena, Gbg Lösningsmedel flera Främst PE3 Övrigt flera Hela Fabriken 36 118.7 StenaRecycling Vitvaror, etc 46.9 StenaRecycling Summa 2383 Bilaga 9 POLYETENANLÄGGNINGEN INDUSTRIAVFALL 2012 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 658.84 Ragnsells Plastdunkar Plast 150102 2.72 Ragnsells Fiberfat Papp 150101 0.00 Ragnsells Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 20.47 Totalt Renova-Sävenäs 682 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Asbest Asbest 170601 0.00 Ragnsells Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 394.88 Ragnsells Kimrök Carbon black 160304 15.76 Ragnsells Schaktmassor Jord, grus 170504 106.96 Ragnsells 518 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Glas Glas 150107 0.00 Wellpapp Papp 150101 150.04 Totalt Mottagare Sv. Glasåtervinning Ragnsells 150 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Papper Sammansättning Kontorspapper EWC Mängd ton 150101 17.21 Mottagare Ragnsells Trä, masonit Trä, träfiber 150103 180.40 Flis till energiproduktion Blandskrot Fe,Al,Cu,mässing 160117 169.36 Gotthard, Skrotfrag. Aluminium-skrot Aluminium 160118 0.00 Gotthard, Skrotfrag. 160118 0.00 Gotthard, Skrotfrag. Rostfritt metallskrot Fe 160118 2.00 Gotthard, Skrotfrag. EE-skrot Datorer mm 160213 9.95 Kvalificerad mottagare Kabelskrot Koppar, aluminium, polyeten 170411 57.79 Skrotfrag Plast polyeten 150102 154.02 Ragnsells Mässing och koppar Totalt 591 Totalt alla kategorier 1940 37 Bilaga 10 Miljödagbok 2012 Januari En ny TOC mätare installerades under månaden. Det nya instrumentet mäter med kortare intervall och har högre driftsäkerhet vilket innebär en lägre risk för utsläpp av föroreningar till framför allt Stenunge å. 2011 års deklaration av NOx utsläppen från ångpannorna är inlämnad till Naturvårdsverket. Februari Under februari månad har man haft driftsproblem på RTO enheten på LD 5. Orsaker har varit ventiler som frusit. För att åtgärda problemet har man installerat tracing på 3 ventiler, ändrat larmgränser och infört tydligare instruktioner till driftoperatörerna om kontroll av RTO:n. Mars På grund av ett instrumentfel den 5 mars stängde en ventil i 40 bars ångsystemet på krackern vilket innebar att man inte kunde leverera någon ånga till polyetenanläggningen. Detta gjorde att HT och LT/PE3 fick stoppa och under nedtagningen av fabrikerna fick eten facklas av utan tillräckligt med ånga för att undvika sotning. Totalt sett hade man sotande fackling under ca två och en halv timme. LD 5 fabriken var stopp vid tillfället. Fem klagomål på fackling inkom i samband med händelsen den 5:e mars. Den 20 mars fick man ett utsläpp av hetolja från en mixer på semiconlinjerna. Ca 200 liter olja rann ut i industriavloppet men kunde tas om hand i reningsverket. Oljan är inte klassad som miljö eller hälsoskadlig. April LD5 fabriken har haft 2 ESD:er (Emergency Shut Down) under månaden. o Vid det första tillfället natten till den 2 april var orsaken felande tryckmätningar på reaktorn. Reaktorn har tre oberoende tryckmätningar och då inbördes differenser mellan tryckmätningarna överstiger 250 barg aktiveras ESD1. Orsaken till avvikelserna i tryck berodde på polymer som fastnat mellan processen och instrumenteringen. o Vid det andra tillfället natten till den 5 april orsakade hög nivå i högtrycksproduktmottagaren en automatisk aktivering av ESD 1. En trolig orsak är en restriktion i processen som medförde att materialflödet ej kunde hålla undan och därmed medförde en nivåuppbygnad i kärlet. Felsökning via trender av processignaler har visat att restriktionen är lokaliserat till cirka 15 meter rörledning. På denna rörledning är en ventil placerad. Rörledningen ingår i högtryckssystemet och underhållsjobbet blev omfattande. Rörledningen kontrollerades och ventilen byttes. Under april testades purgegasenheten på LD 5 och under maj kommer man att påbörja att skicka purgegas till krackern. Detta innebär att ca ett ton eten per timme kan återvinnas på krackern istället för att facklas. Utredning om händelsen den 5 mars där stopp av ångleveransen från krackern till polyeten med sotande fackling som följd skickades till berörda myndigheter under april. 38 Bilaga 10 Den 2 april skickades kompletteringar till mål nr M 3188-11 ”Borealis AB med ansökan om förlängd tid för anläggande av brandvattendepå m.m. vid bolagets polyetenanläggning i Stenungsund” till Mark och miljödomstolen. Maj Den 2 maj startades leveranserna av purge gas från LD 5 till krackern. Detta innebär en återvinning av ca 1 ton eten per timme vid drift och därmed även en motsvarande minskning av fackling av gas från LD 5. Analysen av de schaktmassor som uppstått vid grävarbeten kring ångcentralen och HT:s kyltorn visade endast på mycket låga halter av alifater (C16-C35) klart under riktvärdet för känslig markanvändning. Massorna planeras att tas omhand på Järnblästens deponi, som har tillstånd för denna typ av massor. På grund av de ökade utsläppen av VOC som följd av de många ESD:erna från LD 5 under uppstartsåret 2010 har det genomförts en spridningsberäkning för industrins bidrag till etenhalterna i Stenungsund. Utifrån spridningsberäkningen har sedan Västra Götalands Regionens miljömedicinska centrum gjort en bedömning om huruvida det ökade utsläppet av eten påverkat cancerrisken i Stenungsund. Resultatet visar att det inte föreligger någon förhöjd cancerrisk. En beräkning av buller baserad på mätningar gjorda efter genomförda bulleråtgärder visar att åtgärderna gett effekt. I dagsläget beräknas bullret till 47-49 dB(A) vilket är under nuvarande villkor på 50 dB(A) i de fyra mätpunkterna. Efter stopp av HT beräknas bullret till 45-46 dB(A). Inom ramen för omgivningskontroll har Borealis tillsammans med övrig kemiindustri, Vattenfall och kommunens reningsverk Strävliden genomfört en musselstudie i Stenungsunds recipienten. Studien omfattade analys av musslornas stressnivå till följd av exponering av miljöföroreningar, samt kemiska analyser. Totalt studerades musslor från nio olika platser, varav flera påvisade en hög stressnivå. De kemiska analyserna visade på låga halter av metaller och TBT. I en punkt påvisades höga halter av PCB i musslorna. Juni Utvärderingen av den bottenfaunaundersökning som genomfördes i Stenunge å i april blev klar i juni. Utvärderingen var svår då ett bäverdämme nedströms de båda provtagningslokalerna dämde upp vattnet vilket gjorde det stillastående. Dämmet innebär också att dagvattenutsläppet troligtvis även påverkat lokalen uppströms utsläppspunkten. Det kan vara anledningen till att man inte kan se någon skillnad på de olika lokalerna när det gäller påverkan på bottenfaunan. Inför nästa provtagning bör de övervägas om provtagningsplatserna bör ändras för få två likvärdiga lokaler där den ena inte är påverkad av dagvattnet. Båda lokalerna hyste försurningskänsliga arter så förhållandena bedömdes vara nära neutrala. Enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder så bedöms lokalerna ha en hög status när det gäller näringsämnen medans i konsultens expertbedömning där förekomst av indikatorarter vägs in bedöms statusen som måttlig. Den 29 juni skickades redovisning av prövotider A-F från PE:s tillstånd till domstolen. Juli Samtliga fabriker har haft en stabil drift under månaden. 39 Bilaga 10 Augusti LD5 fabriken har haft en ESD (Emergency Shut Down) under månaden. o ESD:en den 2 augusti berodde på en strömdipp orsakad av ett åskoväder. Strömdippen gjorde att en stor kompressor stoppade vilket automatiskt aktiverar säkerhetsprogrammet ESD 1. Ett projekt för att minimera risken för stopp vid åska pågår sedan tidigare. Klockan 21:15 på kvällen den 15 augusti upptäcktes gnistbildning från en rörgrav inom ångcentralens område. Driften drog nödlarm och nödlägescentralen bemannades, eftersom rörgraven var belägen inom ett område som klassas som brandfarligt. Gnistorna visade sig komma från en belysningskabel som tidigare på dagen grävts av, trots att åtgärder vidtagits av elektriker för att säkerställa att gnistor inte skulle kunna uppstå. Gnistbildningen upphörde efter ca 30 minuter. Området är utrustat med fasta gasvarnare och inga gasläckor fanns i området. Vid 23-tiden blåstes faran över och räddningstjänsten lämnade området. Det förelåg ingen fara för allmänheten vid händelsen. Kvällen den 15 augusti hade man kortare perioder av sotande fackling på grund av ett oplanerat stopp på PE3 fabriken. På grund av det oplanerade stoppet på krackeranläggningen den 21 augusti hade man osäkerheter i leveranserna av eten och ånga till polyetenanläggningen. Detta medförde att LT/PE3 fabrikerna och LD 5 fabriken fick stoppas. I samband med stoppet hade man sotande fackling i några minuter. Man valde därefter att tidigarelägga ett planerat underhållsstopp på LD 5 fabriken vilken planeras att starta igen i mitten av september. LT/PE3 fabrikerna startades successivt under de närmsta dagarna efter stoppet. På grund av ett brott på returoljeledningen från panna 3 rann ca 100 liter brännolja ut på marken. Läckan upptäcktes vid rondering. Gruset grävdes upp, placerades i täta containrar och provtogs enligt våra rutiner. Avvaktar för närvarande analyssvar. Ledningen används inte innan den utbytt och tillverkning av ny ledning pågår. September Den 24/9 orsakade ett sönderfall i LD5’s reaktor att det automatiska säkerhetssystemet (ESD) aktiverades. Fabriken återstartades den 27 september. Driften på den övriga anläggningen har varit normal. Oktober LD5 fabriken har haft två ESD:er under månaden. o Den 23 oktober klockan 21:30 stoppades fabriken. Orsaken till stoppet var extruderingsproblem, vilket medförde att polymerproduktionen ej kunde pelleteras och transporteras vidare till silos. En del följdfel medförde att en ESD1 aktiverades istället för ett normalt kontrollerat stopp. o Den 31 oktober klockan 05.50 aktiverades fabrikens säkerhetsprogram ESD1 återigen. Orsaken vid detta tillfälle var att en tryckmätning i reaktorn ej reagerade på tryckfluktuationer. En sannolik förklaring är att plast tätat kanalen mellan processen och mätningen. Den felande tryckmätningen byttes ut. Detsamma gjordes med övriga tryckmätare i reaktorn i förebyggande syfte. 40 Bilaga 10 Både HT och LT/PE3 fabrikerna har under månaden haft omfattande underhållsstopp, nedtagning och återstart av fabrikerna gick enligt plan och kunde genomföras utan störningar för omgivningen. Under oktober genomfördes ihopkopplingen av de två facklorna på polyetenanläggningen. Syftet med åtgärden är att minska sotande fackling i samband med stopp av LD5-fabriken. Vid ett stopp kan nu gasen fördelas på två facklor istället för att förbrännas i endast en fackla som tidigare. Åtgärden ökar den sotfria kapaciteten i fackelsystemet betydligt. November LD5 fabriken har haft en ESD under månaden. Den 9 november utlöstes en ESD på grund av för lågt tryck i fabrikens hydrauloljesystem. Orsaken var en säkerhetsventil som fungerade otillfredsställande. Efter byte av ventilen kunde fabriken återstartas. I övrigt har driften på anläggningen varit stabil. December LD5 fabriken har haft en ESD under månaden. Den 5 december utlöstes en ESD på grund av högt differenstryck över hyperkompressorns andra kompressorsteg. I övrigt har driften på anläggningen varit stabil. 41 Bilaga 11 Analyser av vatten i Stenunge å och dagvattenutloppet 2012 Proven är tagna och analyserade av AIControl Parameter Temperatur vid provtagning Färg Turbiditet Konduktivitet Syre Syremättnad Suspenderad substans COD(Cr) BOD7 Fosfor totalt, P pH Totalt extr alifat ämnen Totalt extr aromat. ämnen Opolära alifatiska kolväten Opolära aromatiska kolväten Kadmium Koppar Nickel Krom Bly Zink Enhet oC FNU mS/m mg/l % mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Uppström 19-apr Utlopp 6.6 20 9 25 10.2 83.2 <5 <30 <3 0.023 7.7 <1 <1 <1 <1 0.24 4 4.1 1.3 0.37 19 5.9 20 5 52.6 7.7 61.7 <5 32 8.1 0.03 7.3 <1 <1 <1 <1 <0.02 6.7 2.4 0.79 0.39 77 42 Nedström Uppström 6.2 20 6.3 29.7 9.8 79.1 <5 <30 <3 0.014 7.9 <1 <1 <1 <1 <0.02 2.1 3.4 0.8 0.28 22 15.8 35 14 56.2 8.6 86.9 7.4 <30 <3 0.055 7.7 <1 <1 <1 <1 0.12 13 4.7 0.62 16 20 11-aug Utlopp 18.8 30 5.9 29.4 7.2 77.3 7.6 31 <3 0.082 7.3 <1 <1 <1 <1 <0.02 8.7 1.3 1.0 0.69 68 Nedström Uppström 16.8 35 8.9 32.4 8.0 82.6 5.3 <30 <3 0.043 7.6 <1 <1 <1 <1 0.063 5.2 3.9 <0.5 3.3 59 9.2 40 7.8 19.1 11.0 95.7 <5 <30 <3 0.019 7.5 <1 <1 <1 <1 0.065 1.7 4.0 0.58 0.41 12 14-nov Utlopp Nedström 10.7 20 12 26.4 9.4 84.7 7.8 <30 5.0 0.12 7.3 <1 <1 <1 <1 0.089 5.3 1.7 1.4 2.1 230 9.6 40 7.7 19.8 10.5 92.2 <5 <30 <3 0.033 7.5 <1 <1 <1 <1 0.039 3.0 4.1 1.1 1.4 42 Bilaga 11 Analys av flöden och TOC i industriavlopp Kontinuerlig mätning INDUSTRIAVLOPPSVATTEN Flöde TOC TOC TOC dygnsmdlv dygnsmdlv Råvatten m3/d g/m3 kg g/m3 JANUARI 2403 10.6 792 9.65 FEBRUARI 2267 5.4 380 MARS 1881 8.1 474 APRIL 2286 10.0 MAJ 2182 JUNI TOC diff TOC Borealis bidrag kg 1.0 90.8 5.4 379.8 7.43 0.7 41.1 709 7.43 2.6 177.3 16.7 1127 7.65 9.0 609.4 1994 15.3 944 7.46 7.8 467.2 JULI 2108 13.3 868 6.88 6.4 418.2 AUGUSTI 2177 20.1 1356 6.50 13.6 917.2 SEPTEMBER 1957 14.40 874 6.50 7.9 463.8 OKTOBER 2409 18.1 1351 7.11 11.0 820.4 NOVEMBER 2153 18.2 1213 6.96 11.2 724.2 DECEMBER 2705 9.9 828 6.96 2.91 244.0 ÅTD 2210 13.3 10914 7.3 6.6 5353 För januari har ett medelvärde av mätningarna utförda under apr till aug 2011 använts. På grund av problem med mätare rapporteras mängd utan avdraget råvatten i feb. 43 Bilaga 12 Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC Dagvattenavlopp Parameter Enhet Temp. TOC instr TOC Pb Cd Cu Cr Ni Zn C mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 19apr 12,0 7.2 22aug 14nov 27.8 13.3 9.74 9.29 6.2 6.4 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 Industrivattenavlopp Parameter Enhet Temp. BOD7 COD(Cr) TOC instr TOC Opolära alifatiska kolväten Totalt extr aromat. ämnen Pb Cd Cu Cr Ni Zn C mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 44 19apr 22aug 14nov 28.5 <3 <30 24,8 9.4 <1 <1 0.31 0.16 5.1 1.1 1.2 28 30 3.4 130 51.08 41 <1 <1 0.62 0.054 7.3 0.87 1.3 79 26.5 3.0 68 24.13 20 <1 <1 0.44 0.042 5.8 0.87 2.0 110 Bilaga 13 Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2012 Proven är tagna och analyserade av Alcontrol Provtagningsplats Provtagningsdatum Temperatur vid provtagning pH Konduktivitet Totalt extr alifat ämnen Totalt extr aromat ämnen Hål 6 2012-08-22 Hål 13 Inget prov 19.9 7.3 36 7.0 mg/l <1,0 mg/l Hål 14A 2012-08-22 19.5 7.5 231 <1,0 mg/l <1,0 mg/l 45 Bilaga 14 Sammanställning av miljörapportdata 1991-2012 ÅR 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Energi- o. Bränsleförbr. Eldningsolja to n 6652 5515 4849 5100 5205 5063 3557 1376 3289 2171 3935 2086 2156 1762 1252 1296 1572 1159 3865 Polyolja to n 740 1052 1049 1126 1022 1152 995 957 1685 1213 1250 1075 1177 1204 903 1027 740 599 1647 786 666 713 1622 2421 2076 2441 2360 0 0 0 0 0 0 0 0 Offgas PE3 Bränngas 4159 5252 1573 3209 1903 2345 161 296 347 0 0 0 0 0 0 0 4458 GWh 357 358 362 382 366 373 389 367 376 373 405 398 420 461 462 455 449 417 415 536 567 558.5 Polyeten (basharts) Råvaror och kem ikalier Eten kto n 354 360 370 403 379 398 418 376 402 372 402 401 448 534 556 554 531 449 438 501 531 544 kto n 351 365 364 396 350 390 410 369 394 366 397 393 443 529 539 544 520 444 430 507 534 548 Propen to n 123 163 125 127 150 152 163 110 163 150 148 95 116 97 110 157 132 132 117 312 127 125 Sammonomerer to n 10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075 8570 9035 7940 8129 7460 Tillsatsmedel to n 4303 6366 2227 5935 3540 Masterbatch to n Elförbrukning Produktion 1891 1532 6726 7104 8606 7650 7600 7400 4948 11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863 46 4831 9501 8366 8752 9223 9788 8501 7657 7604 10897 6424 4617 17700 26310 23324 26073 17343 12581 16903 4016 15370 Bilaga 14 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Utsläpp till luft Eten to n 762 774 737 755 735 717 794 695 727 595 916 747 788 929 804 895 534 434 649 1047 607 494 Propen to n 121 97 66 49 78 64 131 46 85 120 76 45 66 42 67 62 89 90 77 65 45 56 Kolväten totalt to n 909 875 801 804 813 851 999 806 862 767 1079 887 961 1079 981 1010 1030 721 772 1154 692 583 Svaveldioxid to n 16 10 10 10 29 10 7 3 7 4 7 4 4,5 3,4 2,5 2,5 3,1 2,3 7,7 8,3 10,2 8,9 Kväveoxider to n 46 32 27 29 31 28 22 19 22 20 31 25 31 36 35 33 27 14 20 30 37 35 Koldioxid kto n 37 36 38 39 34 41 34 51 42 53 57 35 50 40 21 26 36 41 40 Kolvätefackling to n 4188 4502 4615 5350 5400 5900 5820 5630 6235 8330 10500 13100 10195 11990 10853 4887 3740 5884 6172 5708 Utsläpp till vatten TOC, industriavlopp *) Avfall to n 3,0 3,2 3,6 3,6 3,6 3,2 3,4 3,8 5,4 6,9 6,9 4,9 5,9 6,7 4,3 3,8 3,2 6,1 8,1 Farligt avfall to n 552 717 617 781 523 635 690 1091 1232 1650 1476 1890 2278 2528 2314 Övrigt avfall to n 3053 3133 3162 3066 2945 2679 2918 2385 1568 1695 1886 2020 1945 2232 2200 5311 10700 *) Ny TOC-mätning fr o m 1999, nytt villkor fr o m maj 2011 där TOC i inkommande råvatten räknas av 47 9,7 5,1 5,4 2412 2620 2802 2383 1837 1966 2362 1940
© Copyright 2024