Miljörapport 2007
Miljörapport 2007 Borealis AB I Stenungsund I Miljörapport 2007 Turboalternatorn är en viktig investering som är gjord under 2007 och på bilden lyfts den på sin plats på Borealis krackeranläggning. Denna investering på 100 miljoner kronor kommer att producera el med en kapacitet av 100 GWh genom att utnyttja ånga med högt tryck från produktionen som leds till en ångturbin. Investeringen innebär både en energieffektivisering och positiva miljöeffekter. MILJÖRAPPORT 2007 En rapport i tre delar Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information. Beskrivning av verksamheten Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien, Finland, Österrike, Tyskland och Sverige. Sedan 2005 ser ägarstrukturen ut enligt nedanstående bild. Borealis ägs av Österrikiska ÖMV till 35 % samt av Abu Dhabibaserade IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har Borealis också gemensamma anläggningar i Abu Dhabi. Borealis driver i Stenungsund Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. I krackeranläggningen i Stenungsund tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur sönderdela de större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). Krackern omsätter ca 1,5 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan och butan och har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksfabrik och lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten, som används i ett mycket stort antal produkter, som vi möter i vår vardag. Exempel på sådana är kabelisolering, rör, plastkassar, mjölkförpackningar och många andra. Kapaciteten i polyetenanläggningen är totalt ca 600 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i kracker- och polyetenfunktionen. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet (HMS&K-funktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras. 1 MILJÖRAPPORT 2007 40 års historia och utveckling Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt små men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt. Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts av industrin. Petrokemin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex. Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets klassificering som riksintresse för petrokemi förstärker denna bild. Eten Eten Import terminal Polyeten Bränngas Polyetenanläggning Syrgas Luft Kvävgas Bränngas Vätgas Bränngas Polyvinylklorid Hydro Polymers Bränngas Propan Butan Aminer Tensider Eten Nafta Etan Krackeranläggning El Vatten Vätgas Oxoalkoholer Perstorp Oxo AB Propen 2 MILJÖRAPPORT 2007 Miljöövervakning Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den marina miljön. I bl.a Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten i Askeröfjorden på metaller och andra miljögifter och en ny undersökning startades under 2007. Under 2006/2007 utfördes kontinuerliga mätningar av etenhalter och en del andra VOC i omgivningen under ca ett år. Fotografiet visar mätstationen där den är placerad på Stenungsön. Resultaten från mätningarna kommer att presenteras under våren 2008. Under lång tid har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av sjukdomsfrekvens samt besvärsundersökningar av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Under 2007 genomfördes en studie av cancerförekomst, vars resultat presenteras under våren 2008. Resultaten från en besvärsstudie genomförd under 2006 presenterades under 2007 och denna studie visade, liksom vid tidigare undersökningar, att boende i industrins närområde störs av buller och lukt. 3 MILJÖRAPPORT 2007 Särskilda händelser och aktiviteter under 2007 Krackeranläggningens gällande tillstånd är beslutat enligt gamla Miljöskyddslagen, medan Miljödomstolen meddelade polyetenanläggningen ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken i december 2007. Detta tillstånd ersatte tidigare beslut givna enligt Miljöskyddslagen. Tillståndet medger en produktion av 750 000 ton polyeten och innehåller åtta prövovillkor varav två ska utredas innan utgången av 2008 och sex innan halvårsskiftet 2012. Prövovillkoren omfattar bl.a. studier för att utreda möjligheterna att reducera vattenförbrukning, utsläpp av kolväten till luft från befintlig anläggning, samt bullerpåverkan. Dessutom ska processavloppsvattnet kartläggas och möjligheterna att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, samt energihushållningsåtgärder utredas. De två prövovillkoren som ska redovisas redan vid utgången av 2008 gäller behov och utformning av en depå för brandvatten, samt möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Polyetenanläggningen kommer att genomgå stora förändringar när den nya högtrycksfabriken är klar och ersätter den befintliga fabriken från 1960-talet. Den nya HT-fabriken har en planerad start under 2009 och innebär, förutom en modernare process med betydligt högre kapacitet, också en mycket stor miljömässig förbättring inom alla områden. Under året har sprängningar och omfattande markarbeten genomförts inom det nya fabriksområdet och i figuren nedan visas hur området såg ut i oktober 2007. 4 MILJÖRAPPORT 2007 Verksamheten är mycket energikrävande och bolaget arbetar kontinuerligt med att öka energieffektiviteten. Till hjälp för detta har ett energiledningssystem införts och polyetenverksamheten deltar i Program för energieffektivisering (PFE) vilket mot utfästelse om energibesparingsåtgärder ger skattelättnader. En annan energibesparande åtgärd som färdigställdes under det gångna året är den s.k. turboalternator på krackeranläggningen. Detta är en ångturbindriven elgenerator, som producerar el från högtrycksånga på krackern och den första elen levererades på krackerns interna nät i december 2007. Dessutom har en ledning för leverans av bränngas (s.k. off-gas) mellan polyetenanläggningen och krackern byggts under året. Denna ledning kommer att användas för att transportera överskott av bränngas på polyetenanläggningen som kan användas som råvara på krackern. Ledningen beräknas att tas i drift under våren 2008. I Stenungsund tillverkas polyeten som används i olika typer av kablar. Borealis har en världsledande position inom denna marknad, som är i fortsatt växande. Under 2007 invigdes en ny bearbetningslinje för tvärbunden polyeten s.k. PEX. Den nya anläggningen L-154 blir en parallell till befintliga L-153 som byggdes i början av 90-talet. I fotografiet till höger visas Pex-tornet där processen sker. 5 MILJÖRAPPORT 2007 Under 2007 har den stora invallningen på Krackern renoverats. Denna invallning finns kring de lagringstankar innehållande ämnen med viss risk för spridning till mark och vatten i samband med eventuella läckage. Nedanstående två fotografier visar olika sektioner av invallningen. En mätare på omgivningens uppfattning av hur störande verksamheterna är, är antalet klagomål. Dessa registreras i verksamhetens tillbudsrapporteringssystem. De flesta kommer som telefonsamtal direkt till företaget men också de som kommer indirekt via myndigheter bokförs. Principen är att alltid återkomma om inget svar kan lämnas direkt om orsaken. Antalet tillfällen är i avtagande och f.n. på en nivå som vittnar om att besvären inte är så utbredda. Diagrammet nedan visar några års uppföljning. Under 2000 uppkom driftstörningar på krackern vid upprepade tillfällen vilket skapade stor irritation. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen. 6 MILJÖRAPPORT 2007 Miljöresultat Utsläpp till luft VOC Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets större punktkällor. VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för PE jämförs dock sedan ett två år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare i delrapporten för polyetenanläggningen). Sammanlagda VOC-utsläppen var 1616 ton. Det är något mer jämfört med 2006 (1495 ton). Under 2007 har ett projekt genomförts som innebär att bränngas (off-gas) från polyetenanläggningen kommer att skickas till krackern för att användas som råvara, vilket kommer att reducera facklingen och därmed ge en effekt på VOC-utsläppen från Polyetenanläggningen. Detta projekt beräknas vara klart i mars 2008. Diagrammet nedan visar att utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både i absoluta tal och relativt produktionen. VOC-utsläpp, ton/år 3500 3,5 3000 3 2500 2,5 2000 2 1500 1,5 1000 1 500 0,5 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 7 ton/år t VOC/kt prod MILJÖRAPPORT 2007 NOx NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar men i liten omfattning. Sammanlagda utsläppen 2007 var 404 ton. Trots att NOx-utsläppen i stor utsträckning beror på produktionsnivån har de, trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. Under 2008 kommer nya låg-NOxbrännare att installeras på en av krackugnarna samt åtgärder att genomföras på två av krackerns pannor. NOx-utsläpp, ton/år 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 300 0,3 200 0,2 100 0,1 ton ton/kton råvara 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 SO2 De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt bränsle för övriga petrokemianläggningar. Bränslen i polyetenanläggningens ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja. Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens egna pannor levereras även ånga från krackern. Naturgasen innehåller spår av svavelföreningar. Under 2007 var dess bidrag ca 30 kg av de totalt ca 3 ton som släpptes ut. CO2 Utsläppen av koldioxid var 718 kton under 2007 och utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp. Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt i krackerns fall, till övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan över utsläppet relativt produktionen visar denna stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppet under 2003 liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa år. 8 MILJÖRAPPORT 2007 CO2, kton t CO2/t eten 2 800 700 600 1,5 500 400 1 300 200 0,5 100 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde i kraft 2005. De installationer som omfattas av den första treårsperioden är ångpannorna på polyetenanläggningen och krackern samt krackerns hetoljeugn. Dessa enheter representerar ca 20 % av CO2utsläppen. Utsläppen under de 3 första åren varit 7-24 % under den tilldelade mängden vilket framgår av tabellen nedan. Utfallet beror på flera faktorer. En väsentlig orsak är att naturgas har ersatt bränsle med högre specifikt CO2-utsläpp. En annan positiv faktor är den höga vätgashalten i den egna bränngasen. Kracker Polyete n Summa 2005-2008 Kvot 120480 18402 138882 2005 Utsläpp Netto 114305 6175 14035 128340 2006 Utsläpp Netto 108809 11671 4367 10542 14394 123203 4008 15679 2007 Utsläpp Netto 97951 22529 7365 105316 11037 33566 Ett ackrediterat externt kontrollorgan har varje år granskat rutiner och övervakningssystem och slutligen verifierat årsrapporten. För nästa handelsperiod 2008-2012 kommer även utsläppen från krackugnar och fackling att omfattas av utsläppshandel. Freoner Det finns 150 kylanläggningar i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum och andra byggnader. Totala installerade köldmediemängden är ca 1,2 ton. All CFC har sedan tidigare ersatts med HFC-system och det pågår en fortlöpande utskiftning också av alla HCFC-system. Under 2007 gjordes ytterligare ett sådant utbyte och det finns f.n. 23 HCFC-enheter kvar i drift. Läckagen i systemen uppgick under året till 148 kg HFC (ca 12 % av installerade mängden). 9 MILJÖRAPPORT 2007 Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2007 VOC, ton SO2, ton NOx, ton CO2, kton HFC, kg Utsläpp till luft/Fackling Kracker PE 586 1030 0,03 3,1 404 27 678 40 67 81 Totalt 1616 3,12 431 718 148 Utsläpp till vatten Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften. Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från petrokemisk industri kan ha bidragit, kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal. Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka mängderna. Under 2007 inträffade inga händelser som gett upphov till ökade utsläpp. Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten. Olja, ton TOC, ton Fenol, kg Kväve, ton Fosfor, ton Kracker 9,3 PE 8,5 30 5,2 0,7 1,1 0,4 Totalt 9,3 8,5 30 6,3 1,1 Buller Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna. Det bör dock noteras att de stora utbyggnaderna, som gjorts på senare år, har kunnat klaras inom dessa gränser. Under 2007 har åtgärder vidtagits i polyetenanläggningen och arbetet, som fortfarande pågår, omfattar ljudisolering av rörledningar och avskärmning samt inbyggnad av pumpar och blåsmaskiner. I ett senare skede när den nya HT-fabriken tas i drift kommer bullret att minskas ytterligare. Diagrammet nedan visar resultatet av de månadsvisa mätningar som görs i bostadsområdet närmast polyetenanläggningen. Medelvärdet av 12 mätningar var 49 dB (A). Villkorsgränsen är 50 dB(A). 10 MILJÖRAPPORT 2007 Mätpunkt 11 Söbacken, dBA 54 52 50 48 46 44 42 J F M A M J J A S O N D Avfall Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i hög grad produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökat över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja från krackern. Sett över en längre period har industriavfallet, d.v.s. det icke farliga avfallet, minskat. Orsakerna finns bl.a. i att källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats. Engångsemballage har skiftats mot returförpackningar i en del fall. Med 26 miljöstationer för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Avfallsmängder 1994-2007, ton/år Återvinn. 8000 Dep. 7000 Förbr. 6000 Förbr/Dep 5000 FA 4000 3000 2000 1000 0 1994 1996 1998 2000 2002 11 2004 2006 MILJÖRAPPORT 2007 Det farliga avfallet har för det mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a. cementindustrin med sitt stora behov av energi till cementugnarna. Borealis bidrar med leveranser av bränsle både till svensk och till norsk cementproduktion. Foto: Cementa Energi- och resursanvändning Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning. Förbrukning 3 Sötvatten, Mm Bränsleenergi, TJ Fackling, ton Elenergi, GWh Krackern 2,2 15118 4676 422 PE-anläggningen 1,6 105 10851 449 Totalt 3,8 15223 15527 871 Fackling Den totala facklade mängden var lägre 2007 än 2006. Det finns i huvudsak två orsaker till detta, krackerns produktion var stabil med få driftsstörningar samt ett litet bränngasöverskott. Ett elavbrott i slutet av 2006 medförde att krackern stoppades och i samband med uppstarten i januari skedde en del extra fackling. 30000 PE plants 25000 Cr acke r 20000 15000 10000 5000 0 1991 1993 1995 1997 1999 12 2001 2003 2005 2007 MILJÖRAPPORT 2007 Kommentarer För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande under året: • Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen. • Regelbunden uppföljning av mätinstrument. • Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar. • Internrevisioner av ledningssystemet Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen. Det är bolagets uppfattning att alla gällande villkor och föreskrifter har innehållits under året. Stenungsund 31 mars, 2008 Borealis AB Thomas Wegdell Tillf. VD Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen Delrapport II Polyetenanläggningen 13 DELRAPPORT I Borealis AB Krackeranläggningen MILJÖRAPPORT 2007 INNEHÅLL Sida A. GRUNDDEL ........................................................................................................... 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ......................................................................... 2 - 6 - Organisation - Lokalisering, plan- och recipientförhållanden - Drift- och produktionsbeskrivning - Reningsanläggningen Gällande föreskrifter och beslut........................................................................... 7 - Koncessionsbeslut - Kontrollprogram - Pågående tillståndsfrågor Drift- och produktionsförhållanden ............................................................... 8 - 12 - Förändringar i produktion och processer - Energi- och bränsleförbrukning - Förbrukning av råvaror och kemikalier - Avfallshantering - Driftstörningar m m - Reningsanläggningar - driftförhållanden Kontrollresultat ............................................................................................. 13 - 15 - Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring - Utsläppskontroll och utsläpp - Läcksökning - Recipientkontroll och omgivningspåverkan - Besiktningar C EMISSIONSDEKLARATION ...........................................................................16 - 19 MILJÖRAPPORT 2007 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Översiktskarta Avloppssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Utsläpp till vatten – Sammanställning Grundvattenkontroll Kolväteutsläpp till luften Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2007 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn: Borealis AB, Krackeranläggningen Platsnummer: 1415-1115 Huvudman: Borealis AB Postadress: 444 86 Stenungsund Telefon: 0303 - 87000 Kontaktperson: Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson Kommun och län: Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98 (1998-11-23) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kod enligt FMH (1998:899) MB kap 9: 24.10A Kod enligt NFS 2006:9 bil.1 4ai Miljöledningssystem ISO14001 Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104 Organisationsnummer: 556078-6633 Denna rapport inges • dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 • dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2007 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Organisation Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö, Säkerhet och Kvalitet (HMS&K-coach). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö, Säkerhet & Kvalitet (HMS&K). Lokalisering, plan- och recipientförhållanden Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt "Havdens Industriområde". Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen. Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot AGA's anläggning. Österut ligger närmast Primagaz gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming". Industriavlopp och kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn. Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning. Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom 500 m från anläggningen. Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten från områdets östra och södra del till Stenunge å. Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp. 2 MILJÖRAPPORT 2007 Drift- och produktionsbeskrivning Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel. Methane Steam Ethane Compressor PrimärtMetPrime Metantorn thane tower Drying Propane Cooling 9 cracker ovens Scrubbing Scrubbing Hydrogenation Sec. Methane tower Methane Ethylene Ethane tower C2 splitter Ethane Propane tower C3 splitter Propylene Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg. Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras, beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak. Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak med fartyg via egen hamn samt Vattenfalls hamn. Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar före användning. 3 MILJÖRAPPORT 2007 Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis driver på uppdrag av Statoil en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och tankbilar. Anläggningen ägs av Svenska Statoil AB och sköts av personal anställda av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan). Terminalen hanterar även utlastning av propen till tankbil för Borealis. Spårområdet som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga industrier i Stenungsund. Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 4-5 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader. Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m. En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar, säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av bränngas i facklan. Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direktkylsystem med hjälp av ett hundratal värmeväxlare. Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad. År 1972 1976 1980 1984 1985 1985-87 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Åtgärd Trycklager för nafta. Tremediafilter för avloppsvatten. Stripperanläggning. Etablering av läcksökningsprogram Inre flytande tak i sloptankar Dubbla tätningar på SCN-tankar Återföring av ventgas från propenkylkompressorn. Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn, Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning Låg - NOX-brännare på A-ugnen. Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum Låg-NOX-brännare på C-pannan Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna, Låg-NOX brännare på F-ugnen Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till strippern, Fackelledning från naftabergrummet UC-903 Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och analysatorbyggnad till ugnarna Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna. Stoftavskiljare för samtliga krackugnar. 4 MILJÖRAPPORT 2007 1999 2000 2001 2002 2003 2005 2006 2007 Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första hamnanläggningen i Sverige. Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank Återvinning av gasavdrag från MTBE Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle. Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara Nya varvtalsstyrda utloppspumpar i avloppsreningen Restaurering av invallning runt tankområde. Turboalternatorn installeras Reningsanläggningen Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg. Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt: 1. Processvatten Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner. 2. Industriellt avloppsvatten Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor. Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen. 3. Kylvatten Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler processen och pumpas sedan tillbaka till havet. Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra kategorier baserat på den behandling det genomgår innan det åter släpps ut. Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som indikerar eventuellt läckage av kolväten. 5 MILJÖRAPPORT 2007 Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och inlagras där i ytskiktet. 6 MILJÖRAPPORT 2007 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. I december 2007 fastställde Miljödomstolen slutligt villkor för NOx och därmed avslutades prövotiden i denna fråga. Samtliga beslut är angivna i bilaga 3 jämte de villkor, som f.n. är aktuella. Kontrollprogram Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. En sammanställning finns i bilaga 4. Pågående tillståndsfrågor Utöver prövotiden för NOx som nämns ovan har inga övriga tillståndsfrågor behandlats under året. Övriga myndighetsbeslut Inga nya beslut under året. 7 MILJÖRAPPORT 2007 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen i krackeranläggningen har gradvis ökats sedan ombyggnaden för 5 år sedan. Nivån för 2007 var den högsta någonsin med 622 kton av eten och 200 kton av propen. Under året har det pågått arbete med att installera en turboalternator som ska tillverka el av högtrycksånga och den 18 december levererades elström till Krackerns interna nät för första gången. Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMS-ledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna. Tabell 1 nedan redovisar samtliga krackerns miljömål för 2007 och tillhörande åtgärder. Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder Område VOC Nuläge (årets början) 2006: 485 ton Mål 2006 700 ton Åtgärder Läcksökning i enlighet med program Genomföra minst 10 st. SF6mätningar Ta i drift WAO incinerator NOx Klagomål 2006: 418 ton 450 ton vid full produktion Klagomål från allmänheten och grannar 7 st. år 2006 Utvärdera NOx-åtgärder kopplade till energibesparing Ånginjicering pannor LågNox-brännare G-ugnen Resultat VOC 2007: 586 ton Klart. Utfört 10 st. Pågår NOx 2007: 405 ton Klart Pågår Pågår 5 klagomål registrerade 2007. Åtgärder för förbättrad driftsäkerhet av VRU Bolaget har under 2007 färdigställt en renovering av invallningen vid tankområdet. Denna invallning omgärdar större delen av Krackerns tankar med sådant innehåll som vid eventuella spill kan förorena mark och vatten. Energi- och bränsleförbrukning El-förbrukningen var 422 GWh under 2007, vilket är marginellt mer än elförbrukningen 2006 (420 GWh). Bolaget arbetar kontinuerligt med att reducera elförbrukningen och under 2007 har turboalternatorn installerats som räknas bidra till att energiförbrukningen reduceras med 100 GWh per år. Tillförd energi vid förbränning i pannor och ugnar uppgick till 15 118 TJ. Tabell 2 nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via rökgaserna. 8 MILJÖRAPPORT 2007 Tabell 2 Förbränning och utsläpp till luften via rökgaser 2007 Förbränning i ugnar och pannor BrännMakeBränngas up gas Tot.bränsle Månad ton MJ/kg ton Fackling Utsläpp Bränngas Övrigt totalt NOx CO2 ton ton ton ton ton Jan 18390 2025 54,9 20415 144 1756 1900 40 58451 Feb 20920 281 56,0 21201 128 21 149 29 53271 Mars 23493 140 56,2 23633 198 0 198 34 58466 April 22691 93 56,5 22784 241 12 253 32 56712 Maj 22674 142 56,9 22816 227 7 234 33 56920 Juni 21836 86 57,0 21922 293 90 383 33 54934 Juli 22990 44 56,9 23034 265 33 298 33 57665 Aug 23012 46 57,2 23058 246 50 296 33 57327 Sept 22358 209 56,4 22567 412 47 459 34 57365 Okt 23057 221 58,0 23278 112 13 125 34 56765 Nov 20580 1053 57,2 21633 89 149 238 33 54311 18540 3610 57,1 22150 109 34 143 36 56056 260541 7950 56,7 268491 2464 2212 4676 404 678243 Dec Totalt NOX-utsläppen under 1988-2007 i ton/år visas i nedanstående figur 1. Här visas, dels det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som råvaruförbrukning. Även om produktionen ökar årligen har NOx-utsläppen i stort sett legat på samma nivå 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 300 0,3 200 0,2 100 0,1 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Figur 1 NOx-utsläppen under 1988-2007 i ton/år 9 ton ton/kton råvara MILJÖRAPPORT 2007 Förbrukning av råvaror och kemikalier Vatten Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 2,2 Mm3 under året. 3 Därutöver har köpts in 0,34 Mm matarvatten som är producerat externt. Råvaror och produktion Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan: Nafta Etan Propan Butan Etanol Totalt k ton 360 358 246 368 12 1344 Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5. I tabell 3 nedan redovisas producerade mängder under året. Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter Produkt Eten Propen Övriga krackerprodukter ETBE kton 622 200 488 28 Gasoltransporter m.m. Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av nedanstående tabell. Tabell 4 Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil. Produkt Gasol Gasol Eten Propen Transportsätt Järnväg Tankbil Tankbil Tankbil Ton utlastat 180000 48000 3743 197 Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager, men under 2007 gjordes inga omsättningar av det skälet. 10 MILJÖRAPPORT 2007 Kemikalier En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2007 redovisas som bilaga 6. Köldmediaanvändning CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. I tabell 5 nedan redovisas antalet kylaggregat med köldmedia, samt mängd och vilken typ av köldmedia som de innehåller. Tabell 5 Antalet kylaggregat samt innehållande mängd och typ av köldmedia. HCFC HFC Antal utbytta/ombyggda 0 6 Antal skrotade/avställda 1 0 Antal nya enheter 0 7 Totalt antal i drift 7 44 Installerad köldmediamängd, kg 34,8 296,6 Avfallshantering En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i bilaga 7 resp. bilaga 8. Avfallsmängderna har haft en nedåtgående trend de tre föregående åren. Under 2007 skedde dock en marginell ökning, trots att mängden farligt avfall minskade. Driftsstörningar m. m. Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Ett elavbrott den 30 december 2006 fick följdverkningar de första dagarna i januari i form av fackling när krackern återstartades. Effekten blev sotande fackling som pågick under ca 3 timmar. Några samtal kom in om facklingen när man frågade hur länge den beräknades pågå. Krackern var åter i drift ca en vecka efter elavbrottet. En mindre driftstörning på en av krackugnarna orsakade sotande fackling cirka 1 minut den 7/8. Problem med en värmeväxlare orsakade sotande fackling ca 15 min den 12 november. Vid ett tillfälle (den 21/8) öppnades säkerhetsventilen på etantanken vid lossning från fartyg och den beräknade mängden som släpptes ut är uppskattad till 850 kg. Vid ett annat tillfälle (den 9/9) öppnade säkerhetsventilen på en av etentankarna på grund av ett larmfel som var den indirekta orsaken. Utsläppet har beräknats till ca 70 kg eten. Antalet klagomål har registrerats till 5 vilket är något färre än under 2006. 11 MILJÖRAPPORT 2007 Reningsanläggningar – driftförhållanden Ett kraftigt regn 6/7 gjorde att filtren i avloppsreningen rann över och orsakade bräddning över till utpumpningsgropen och vidare till fjorden. Händelsen medförde inte någon märkbar ökning av oljeutsläppet för månaden. 12 MILJÖRAPPORT 2007 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Ett antal mätare som övervakar parametrar vilka används för CO2-beräkningar har adderats eller fått ökad kontrollfrekvens. Den kontinuerliga NOx-mätningen på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad mätkonsult. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman. Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser, som görs inom ramen för kontrollprogrammet samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja i vatten, där sedan 2004, perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre men mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse. Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp. Ackrediterad analys Fenol Kolväten - summa aromater + summa alifater Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen Fosfat-Ortofosfat pH Metodbeteckning API Metod 716-57 BTM 21558 Mätområde 0,02 -1 mg/l 0,05 -10 wtppm Mätosäkerhet, låg/hög 0,002/0,098 0,01/1,5 BTM 21017 0,2 - 250 mg/l 2 mg/l vid 40 mg/l SS-EN 1189:1996 SS 028122 0,1 - 0,8 mg/l 4 - 10 0,03/0,15 0,1/0,03 Kolväteanalys CO analys H2 analys BTM 21531 BTM 21555 BTM 21550 0,01-100 % 0,02-0,2 % 1,5-50 % 0,007/7,047 0,006/0,026 0,2/3,67 Utsläppskontroll och utsläpp I följande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns redovisad i bilaga 13. 13 MILJÖRAPPORT 2007 Vatten Nedanstående tabell 7 är en sammanfattning av utsläppen för 2007. Övriga resultat redovisas sammanställda i bilaga 10. Tabell 7 Utsläpp till vatten Utsläpp Olja Fenol Tot-N Tot-P COD/BOD –kvot Mängd/år 9,3 ton 30 kg 5,2 ton 0,68 ton 21 Provtagningsställe Pond ut + kylvatten BET utlopp Pond utlopp BET utlopp Pond utlopp Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11. Luft Utsläppen av kolväten till luften under 2007 var 586 ton. Bestämningen är i första hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från områden, som inte kan mätas med denna metod, är kvantifierade utgående från tidigare utförda emissionsberäkningar, vilka genomgått uppdatering efter hand. Senast under 2006 räknades utsläppen från tankar om efter att bl.a. åtgärder vidtagits under senare år. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12. VOC-utsläppen för åren 1985 till 2007 redovisas i figur 2 nedan. 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2500 1,4 2000 1,2 ton 1 ton VOC/kton råvara 1500 0,8 1000 0,6 0,4 500 0,2 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2006, ton/år 14 MILJÖRAPPORT 2007 VOC-utsläppen har ökat något i förhållande till 2006 när de nådde de lägsta nivåerna någonsin under ett normalt produktionsår. Utläppen under 2007 är dock fortfarande i paritet med vad de bästa anläggningarna, som ofta är både större och nyare, kan prestera. De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd sammanfattas i tabell 8 nedan. Tabell 8 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa mängderna. Utsläpp Mängd/år, ton Mätmetod Kolväte, ton 586 Spårgasmätning/Beräkning NOx , ton 404 NOx-analysator/Beräkning SO2, ton 0,03 Mätning/Beräkning CO2, kton 678 Mätning/Beräkning Sot, ton 3 Beräkning Stoft, ton 5 Beräkning Läcksökning Resultatet av läcksökningen har redovisats i en särskild rapport till Länsstyrelsen. Recipientkontroll och omgivningspåverkan Kontroll av kustvattnet utförs i Vattenvårdsförbundets regi. Stenungsundsområdet ingår i det länsomfattande undersökningsprogrammet för luft och mark, som administreras av Länsstyrelsen. I tillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom miljömedicinska undersökningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullermätningar. Under hösten 2007 avslutades de VOC-mätningar som pågick på 3 platser under ett års tid på samma sätt som de som utfördes under 2001/2002. Mätningarna har genomförts av IVL och resultaten från dessa kommer att presenteras under våren 2008. Petrokemiindustrierna har tillsammans med Stenungsunds kommun initierat en ny uppföljning av cancerförekomst samt besvärskartläggning. Uppföljningen av besvärskartläggningen visade på att störningar i måttlig grad av lukt och buller från industrierna är vanliga, liksom även en oro för riskerna. Störningarna var dock vanligare under tidsperioden 1980 till 1995. Resultaten från uppföljning av cancerförekomst presenteras under våren 2008. 15 MILJÖRAPPORT 2007 Besiktningar Årlig kontrollmätning av NOX-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan. Ingen periodisk besiktning genomfördes under 2007. 16 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Kracker Koncessionsbeslut 1975-06-30 – Grundtillstånd Koncessionsnämnden lämnar Esso Chemical Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid bolagets ångkrackningsanläggning i Stenungsund. Detta tillstånd gäller ej längre. 1979-06-19 – Ändring av beslut från 1975 om fenolbehandling och återanvändning av vatten Inga villkor gäller idag. 1980-06-02 – Uppskjuten fråga från 1975 om utsläpp av kolväten till luften Inga villkor gäller idag. 1982-07-02 – Utökad råvarubas samt slutliga bestämmelser för stripperanläggningen Inga villkor gäller idag. 1983-11-10 – Användning av svavelhaltigt bränsle Inga villkor gäller idag. 1984-06-28 – Avslutning av uppskjuten fråga från 1975 om utsläpp av kolväten till luften Inga villkor gäller idag. 1985-09-13 – Tillstånd till provisoriskt kylvattensystem Inga villkor gäller idag. 1987-04-10 – Tillstånd till permanent kylvattensystem Inga villkor gäller idag. 23 Bilaga 3 1989-03-10 – Tillstånd att bygga en sjunde krackugn Inga villkor gäller idag. 1990-03-14 – Beslut efter överklagande av Länsstyrelsens beslut om butankrackning Koncessionsnämnden ändrar endast på följande sätt länsstyrelsens beslut (1989-11-03). P2. Andra meningen i första stycket "Målsättningen ... 1 juli 1990" skall utgå. P3. Villkoret ges följande lydelse. 3. Konverteringen av bergrum UC-731 från propan till butan/propanlagring skall ske så att emissioner till luften begränsas i möjlig och skälig omfattning. 1990-12-12 – Förlängning av tid för igångsättning av sjunde krackugnen Inga villkor gäller idag. 1991-06-24 – Vilande förklaring av ärendet om gasturbin Ej aktuellt idag. 1991-07-04 – Uppskov med ingivande av utredningarna om den sjunde krackugnen Ej aktuellt idag. 1991-09-13 – Tillstånd till MTBE-anläggning 1. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Övriga gällande villkor återges i 1998 års beslut. 1992-01-23 – Uppskov med ingivande av villkorsförslag Ej aktuellt idag. 24 Bilaga 3 1992-06-01 – Upphävande av Länsstyrelsens beslut om gasturbin Koncessionsnämnden har i ett beslut denna dag, nr 83/92, på anförda skäl meddelat nya villkor för tillståndet till bolagets verksamhet. I beslutet regleras frågan om omfattningen av fackling av kolväten från verksamheten, d.v.s. just den fråga som länsstyrelsens föreläggande avser. Detta föreläggande bör därför upphävas. Koncessionsnämnden upphäver länsstyrelsens beslut. 1992-06-01 – Nya villkor för fackling Villkoren överflyttade till 1998 års beslut. 1992-09-02 – Uppskov med ingivande av utredning om stoftavskiljning Ej aktuellt idag. 1992-11-10 – Ändring av provisoriskt villkor för stoftutsläpp Ej aktuellt idag. 1994-06-16 – Omprövning av villkor för krackeranläggningen samt fastläggande av slutliga villkor för den sjunde ugnen och MTBE-fabriken Aktuella villkor överflyttade till 1998 års beslut. Se 1998-11-23 1995-06-13 – Ändring av beslut N5, utsläpp från TLS Ej aktuellt idag. 1995-10-31 – Villkor för stoftavskiljning samt släckvattenuppsamling Ej aktuellt idag. 1996-12-20 – Utlastning av SCN och MTBE Villkoren överflyttade till 1998 års beslut. 25 Bilaga 3 1998-05-05 – Ändring av datum för installation av VRU Se 1998-11-23 1998-05-19 – Igångsättningsmedgivande Koncessionsnämnden lämnar Borealis AB medgivande enligt 21 a § miljöskyddslagen (1969:387) att vid bolagets anläggningar i Stenungsund påbörja vissa anläggnings- och byggnadsarbeten för utbyggnad av krackeranläggningen, nämligen schaktning, pålning, förläggning av vatten- och avloppsledningar, el- och signalkablar samt uppförande av fundament och stålkonstruktioner i ugnsarean. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angett eller åtagit sig i ärendet. Arbetena skall vidare utföras så att Koncessionsnämndens förestående tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen inte föregrips. Nybyggda delar enligt igångsättningsmedgivandet får inte tas i anspråk för produktion innan Koncessionsnämnden lämnat tillstånd till verksamheten. _________ Enligt 49 § andra stycket miljöskyddslagen gäller detta beslut omedelbart. 1998-11-23 – Utökad krackerkapacitet Koncessionsnämnden lämnar Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Verksamheten i de delar som fordrar byggnads- och installationsåtgärder skall ha satts igång senast två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft. Annars förfaller tillståndet i dessa delar. 26 Bilaga 3 Uppskjutna frågor Koncessionsnämnden uppskjuter avgörandet av vilka villkor som skall gälla i fråga om utsläpp till luft av kväveoxider och koldioxid. Bolaget skall senast den 31 december 2002 till vederbörande tillståndsmyndighet ge in följande utredningar (U1 och U2) samt förslag till villkor. U1. Tekniska och ekonomiska förutsättningar för att vidta förbränningstekniska åtgärder, införa reningsanordningar och andra åtgärder, som t ex minskad fackling, vilka kan bidra till att minska utsläppen av kväveoxider till luft. U2. Möjligheter att genomföra åtgärder för effektivare energianvändning vid anläggningen, såsom tekniska och ekonomiska förutsättningar för att utvinna energi ur rökgaser, minskad drift av ångpannor alternativt ökad produktion av ånga för extern leverans, ökad termisk verkningsgrad i befintliga ugnar, ökat utnyttjande av spillvärme från anläggningen samt samordnad energianvändning i krackeranläggningen och bolagets närbelägna polyetenanläggning. Bolaget skall senast den 1 juli 2001 till tillsynsmyndigheten rapportera hur utredningsarbetet enligt U1 och U2 fortskrider och samråda med myndigheten om det fortsatta arbetet. Villkor Följande villkor skall gälla för verksamheten vid krackeranläggningen och vid bolagets MTBE-fabrik. Allmänt villkor 1. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Mindre ändring av verksamheten som bedöms inte medföra ökad störning till omgivningen får dock företas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Utsläpp till luft Kolväten och luktande ämnen 2. Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen får som riktvärde * inte överstiga 800 t/år. Bestämning av utsläppet skall ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan metod som bolaget och tillsynsmyndigheten anser vara likvärdig eller bättre. 3. Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning inom processarea, tankområden, bergrum, serviceanläggningar samt in- och utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de åtgärder m m som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. (Jfr D1 nedan.) 27 Bilaga 3 4. Bolaget skall fortlöpande arbeta med utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa de diffusa utsläppen av kolväten och luktande ämnen från anläggningen. Arbete skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende dels processutrustning, dels tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och utlastningsanordningar m m. Planen skall årligen uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten. (Jfr D2 nedan.) 5. All utrustning – för processen. lagring, lastning och lossning – skall utformas och drivas så att utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras. (Avser MTBEfabriken.) 6. Alla säkerhetsventiler i processutrustningen skall vara anslutna till fackelsystemet. (Avser MTBE-fabriken.) 7. Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört gasåtervinningssystem för krackbensin och, om så visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget tidigare redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135-883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.) 8. Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas med krackbensin och MTBE är utrustade på ett sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan fungera på effektivast möjliga sätt. Svaveloxider 9. Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller brännolja för förbränning. Då bolaget ej har tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag – och denna bristsituation inte beror på förpliktelser för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja eldningsolja som bränsle. Stoft 10. Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna skall renas i reningsanordning som drivs med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde*, uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%. Undantag från bestämmelserna får dock ske vid oplanerade stopp eller nedtagning vid anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som farligt avfall. 11. Facklingen av bränngasöverskottet vid anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år. 12. Sotande fackling får i den utsträckning bolaget råder över förhållanden inte förekomma mer än 6 timmar per år. 28 Bilaga 3 Utsläpp till vatten 13. Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläpp av olja till vatten från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten, slop och dagvatten. Planen skall årligen uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten. (se D4 nedan.) 14. Mängden fenoler i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen (BET) får inte överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 mg/l. 15. Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i utgående vatten från ponden får inte överstiga 5 ton/år. Halten olja i utgående vatten från filteranläggningen få som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l. 16. Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i syfte att minska utsläppen av sådana ämnen. 17. Stripperanläggningen skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiskt uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller störningar vid stripperenheten, skall bolaget senast inom nästkommande vardagsdygn underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Störningar vid enheten skall anses föreligga, om halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1 ppm för den sammanlagda halten av lättare kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs allt t o m C8-aromater. 18. Processytor skall vara försedda med betongplattor, dränerade till reningsanläggningen. 19. Tankområden skall vara försedda med täta invallningar, dränerade via manuella ventiler till reningsanläggningen. Dräneringsvatten från cisterner skall ledas i sluten ledning till samma anläggning. 20. Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3och 4-vatten skall begränsas så långt som möjligt och får som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat som månadsmedeltal. 21. Utgående kylvatten i utloppet för höghastighetsinlagring skall normalt ha en hastighet av minst 3 m/s. Om utloppshastigheten understiger nämnda värde skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att hastigheten återställs i erforderlig utsträckning. 22. Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (∆t) får normalt inte överskrida 35°C. Den totala kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om temperaturförhöjningen (∆t) överskrider 35°C skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i erforderlig utsträckning. 29 Bilaga 3 23. Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. 24. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten, kommunens miljönämnd och Fiskeriverket verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets inverkan i närområdet i vattenrecipienten. 25. Uppkommer meningsskiljaktighet vid tillämpningen av villkorspunkterna 21-24 skall tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten för avgörande. 26. Utläckt metanol och/eller MTBE från lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som är förorenat av dessa ämnen skall omhändertas så att föroreningarna inte avleds till Askeröfjorden. Processavloppsvattnet skall ledas till bolagets biologiska reningsanläggning. (Avser MTBE-fabriken.) 27. Bolaget skall ha anordningar och beredskap för uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till vatten vid brand eller haveri. Buller 28. Buller från krackeranläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07). 29. Bullret från MTBE-fabriken skall begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder inte överstiger 50 dB(A) dagtid (kl 07-19) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 db(A) nattetid (kl 22-07) Kontrollprogram 30. Bolaget skall upprätta ett förslag till kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som myndigheten bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till rutiner för översyn av bolagets skriftliga instruktioner i de delar som är av störst betydelse från miljösynpunkt. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. 30 Bilaga 3 Bemyndiganden Koncessionsnämnden överlåter enligt 20§ miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som behövs i följande avseenden. D1. Läcksökningsprogrammets innehåll (jfr villkorspunkt 3). D2. Innehållet i handlingsplanen mot diffusa utsläpp till luft (jfr villkorspunkt 4). D3. Åtgärder som kan erfordras för att tillgodose en hög tillgänglighet och verkningsgrad hos gasåtervinningsanläggningen (jfr villkorspunkt 7). D4. Innehållet i handlingsplanen mot oljeutsläpp till vatten (jfr villkorspunkt 13). D5. Hantering och omhändertagande av avfall från verksamheten. _________ Beslutet gäller omedelbart. 2004-03-18 (281-99) Avslutat, nytt beslut se nedan 2007-12-07 (281-99) 1. Miljödomstolen avslutar den uppskjutna prövotidsfrågan om slutliga villkor för utsläpp till luft av kväveoxider. 2. Utöver vad som tidigare bestämts, skall följande slutliga villkor gälla för verksamheten. 1 ”Utsläppet av kväveoxider till luft från Krackeranläggningen får som riktvärde inte överstiga 450 ton per år, räknat som NO2.” 1 Med riktvärde anses värde, som om det överskrids, skall föranleda bolaget att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. 31 Bilaga 3 Beslut meddelade av Miljööverdomstolen 2005-06-30 Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut enligt följande. 31. Bolaget skall senast den 1 april 2008 ha vidtagit följande åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från Krackeranläggningen. • Modifierad ånginjicering på A- och C-pannorna. • Trimning av X- och V-ugnarna. • Nya låg-NOX-brännare i G-ugnen. Beslut meddelade av Länsstyrelsen 1977-11-21 – H2-reningsanläggning 1980-06-19 – Merkaptan-dosering 1982-07-29 – Tippning av mudder från Havdens hamn 1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet 1. Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella miljöpåverkan. 2. Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i samband med genomgång av årsrapport om utsläppskontroll. 1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara Förutsättningarna för användandet av gasolja som råvara är att maximalt två ugnar får användas samtidigt för krackning av gasolja, att med gasolja avses en destillerad råolje3 produkt med densitet av 800-900 kg/m och med ett kokpunktintervall av 170-550°C, att producerad mängd CBFS i huvudsak skall användas som råvara för kimrök. 1986-06-09 – Utbyggnad av vätgasanläggningen 1986-07-08 – Tillstånd till överlåtelse av mycket farliga kemiska produkter 1987-02-06 – Förlängt tillstånd till muddertippning 32 Bilaga 3 1987-04-06 – Användning av propen och C4 som råvara Länsstyrelsen gör den bedömningen att propen och C4 kolväten är sådan råvara som avses i koncessionsnämndens beslut 1982-07-02 och lämnar med stöd av det beslutet tillstånd att utnyttja propen och C4-kolväten som råvaror. 1987-10-30 – Överenskommelse om inkoppling av avloppsledning till kylvattenavloppet 1988-04-18 – Ombyggnad av naftabergrum till propanlager 1. Om inte annat följer av övriga råd skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Ni i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit Er. 1988-08-29 – Kontroll av varmvattenutsläpp från nya kylvattensystemet 1989-11-03 – Angående utökad kapacitet för butankrackning 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall den ökade användningen av butan som råvara genomföras i enlighet med vad Statoil uppgivit i ärendet. 5. Möjligheterna till ökade luktolägenheter, vilka kan uppstå genom en ökad merkaptananvändning, skall motverkas genom att denna hantering i princip skall hållas sluten. 6. Bolaget skall för de nya installationerna välja sådan utrustning så att det diffusa läckaget minimeras. 1990-05-02 – "Sludge farming" Med stöd av 39 a § och 43 § första och andra styckena miljöskyddslagen förelägger Länsstyrelsen Statoil Petrokemi AB att tillämpa det kontrollprogram som anges i bilaga 1. Provtagning av jord och grundvatten skall göras en gång/år enligt bilaga 1. Provtagningen skall utföras innan slamutläggningen påbörjas varje år. Redovisning av analysresultaten skall ske årligen senast i samband med årsrapport för utsläpps- kontrollen. Kontrollprogrammet skall gälla t o m två år efter det att sludgefarming – depositionen upphör. 33 Bilaga 3 1990-12-20 – Tätning av propenbergrum 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall åtgärderna genomföras i enlighet med vad bolaget angett och åtagit sig i ärendet. 4. I det fall inga förhöjda metanolhalter kan påvisas tre månader efter att infiltreringen avslutats övergår kontrollen av grundvattnet till att ske en gång per månad så länge tillsynsmyndigheten anser detta befogat. 1991-01-30 – Inlämnande av Miljörapport/Årsrapport Årsrapportering enligt kontrollprogram skall lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna myndigheter årligen inom tre månader från utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser som kan förekomma i kontrollprogram om tidpunkt för att lämna årsrapporten upphävs. Om rapporteringen enligt miljörapport och årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges om den utgör miljörapport och/eller årsrapport. 1991-07-19 – Rengöring och ombyggnad av ponden 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall åtgärderna genomföras i enlighet med vad bolaget angett och åtagit sig i ärendet. 1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat underlag i form av en anmälan enligt miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt. För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med stöd av 40§ miljöskyddslagen följande: 1. Statoil skall bedriva verksamheten på sådant sätt som man angivit eller åtagit sig i ärendet såvida inget annat sägs nedan. 2. En samlad redovisning av de under året utlagda olika mängderna och i avfallet uppmätta halter av totalt extraherbara ämnen (olja) skall tillsammans med uppmätta oljehalter i grundvattnet redovisas i årsrapporten enligt kontrollprogram. I månadsrapporten enligt kontrollprogram skall för aktuell månad upplysas om vilka mängder avfall som lagts på tippen. För det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande analys genomföras och Länsstyrelsen kontaktas. 34 Bilaga 3 3. Analys av halten totalt extraherbara ämnen (olja) skall göras halvårsvis i respektive av det uppströms- och nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena. 4. Bolaget skall ha löpande kontroll över tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att grundvattenrören är tillgängliga för provtagning. 1991-09-23 – Utökad hantering av gasol 1. Den anmälda verksamheten skall – såvida ej annat sägs nedan – bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit eller åtagit sig i ärendet. 2. Se beslut 1993-03-04. 3. Bolaget skall verka för att de åkerier man utnyttjar för transporterna med tankbil dels uppfyller gällande krav på förarnas utbildning vid transport av farligt gods, dels att de använda tankbilarna uppfyller föreskrifterna i ADR-S för sådana transporter och dels att vägtransporter av gasol endast sker på av myndigheterna anvisade vägar för transporter av farligt gods. 4. Samtlig utrustning inom gasolhanteringen inklusive intagsanordningar i hamnen, utrustning hörande till bergrum UC-731, UC-732 och UC-904 såväl som utlastningsanordningar för utlastning till järnvägstankvagn som tankbil skall ingå i den läcksökning bolaget bedriver. 5. Bolaget skall genom förebyggande underhåll av utrustning i anslutning till bergrummen UC-731, UC-732 samt UC-904 se till att utsläppen av kolväten från dessa hålls på en så låg nivå som möjligt. 6. Nya laststationer skall byggas på sådant sätt att utsläpp av kolväten minimeras. För befintliga laststationer skall bolaget genom förebyggande underhåll se till att utsläppet minimeras. Särskilt skall åtgärder vidtas för att minimera spill i samband med kopplingsarbeten vid tankpåfyllnader. 1991-11-04 – Ändring av beslut om utlastning av gasol "Merkaptan eller andra luktande ämnen som tillsätts gasolen skall hanteras i slutna system. Åtgärder skall vidtas så att utsläpp av merkaptaner eller andra luktande ämnen minimeras." 35 Bilaga 3 1993-03-04 – Förlängning av tiden för idrifttagande av ett utvidgat spårområde Det särskilda försiktighetsmåttet "2." i Länsstyrelsens beslut 1990-09-23 ges således följande ändrade lydelse: "2. Utlastningen av gasol till järnvägstankvagn och tankbil får sammantaget, efter det att den nya bangården tagits i drift, uppgå till maximalt 350 000 ton gasol/år, varav maximalt 100 000 ton/år får lastas till tankbil. Intill dess att den nya bangården tagits i drift skall omfattningen av utlastningen vara i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett eller åtagit sig i ärendet och får sammantaget ej överskrida 250 000 ton/år. Den nya bangården skall tas i drift för utlastning av gasol till järnvägstankvagn och för uppställning och sammankoppling av dessa vagnar innan utgången av juni månad 1995. Skulle idrifttagandet av den nya bangården försenas skall bolaget i god tid innan utgången av år 1993 till Länsstyrelsen inkomma med en begäran om förlängning av tiden." Länsstyrelsen vill dock samtidigt utöver vad som ovan sägs poängtera att målsättningen bör vara att ta i drift den utvidgade bangården snarast och i god tid innan den 1 juli 1995. 1993-07-16 – Vitalisering av behandlingsytor för sludge farming 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. 36 Bilaga 3 A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. Bilaga 1 Definitioner och metodik mm vid läcksökningen • Läcksökningen inom basprogrammet bör genomföras vid inte alltför låga yttertemperaturer eftersom detta kan påverka resultatet i betydande grad. • Läcksökning inom basprogrammet bör ej genomföras vid nederbörd eftersom detta kan påverka de uppmätta värdena. Övrig läcksökning bör likaledes undvikas vid nederbörd. • Mätning av halter (= läckagenivåer) skall ske på eller direkt invid den potentiella läckagepunkt som undersöks. Mätning skall genomföras långsamt och noggrant och skall om möjligt ske runt hela omkretsen på den aktuella enheten. Halter skall mätas och registreras generellt vid varje tillfälle såväl före som efter eventuell (snar) åtgärd. 37 Bilaga 3 • Som definition av läcka, för vilken åtgärd och redovisning m m skall vidtas, skall gälla en uppmätt halt uppgående till 750 ppm eller däröver, kalibrerat mot den för respektive processenhet mest relevanta gasen. • Läckage skall åtgärdas snarast. Om åtgärd vidtages direkt efter, eller i samband med läcksökningen, skall även detta noteras på lämpligt sätt. Läckor vilka kan åtgärdas under drift skall normalt åtgärdas omgående. Läckor vilka helt eller delvis ej kan åtgärdas under drift skall åtgärdas vid närmast följande stopp av aktuell anläggning eller del därav. I rapporteringen av läcksökningen skall antalet läckor såväl före som efter de snara åtgärderna redovisas och då med den uppdelning som är angiven i beslutet. 1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och med utgången av år 1997 deponerar s k inertavfall på den iordningställda tippen vid Ostronviken. Därefter skall deponeringen upphöra. Borealis AB skall i god tid före utgången av år 1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka alternativ till deponeringen man valt. Kontroll och redovisning skall fortsätta som hittills så länge deponeringen pågår. 1996-11-14 – Nytt kontrollprogram för krackeranläggningen Reviderat 2002 2002-09-24 – Kontrollprogram för Krackeranläggningen se 105.105.01 2003-05-27 – Ombyggnad av naftabergrum till SCN-lager Länsstyrelsen har inget att invända mot Borealis AB:s anmälan om ombyggnad av naftabergrum UC-901 till lager för krackbensin (SCN). Åtgärderna – inklusive kontroll av grundvatten – skall ske i enlighet med vad bolaget anger i sin anmälan. 2005-04-13 – Anslutning av Naturgas Borealis AB har anmält att man avser ansluta Kracker- och Poyetenanläggningen till befintlig naturgasledning. Av anmälan framgår att införandet at naturgas som bränsle kommer att medföra minskade utsläpp av CO2 och NOX då en jämförelse görs med propan och eten. Länsstyrelsen har inget att erinra mot bolagets anmälan. 2005-09-08 Ändring i MTBE-fabriken 38 Bilaga 3 Borealis AB har anmält att man avser genomföra ändringar i MTBE-fabriken som möjliggör tillverkning av ETBE (Etyl-tert-butyleter). Förändringarna väntas inte innebära några nackdelar från miljösynpunkt. Anmälan har remitterats till Tekniska byggnadsnämnden som inte haft något att invända mot anmälan. Länsstyrelsen har inget att erinra mot bolagets anmälan. 2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter SFS 2004:989 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr 556078-6633, att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder vid bolagets krackeranläggning på fastigheten Stenung 17:6, 17;7, 4:177, 5:104 Stenungsunds kommun, med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken och 4 § förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, SFS 2004:989. Avfall • Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, skall förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus skall avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Upphörande och återställande • Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand av företag som har tillstånd till det. 2006-05-11 Omgivningskontroll i Stenungsund, program för mätningar i luft Länsstyrelsen förelägger med stöd av 26 kap. 9 och 22 §§ Borealis AB att svara för att uppföljande mätningar av luftföroreningar utförs i Stenungsund under 1 års tid från och med hösten 2006. Mätningarna skall utföras på tre platser, 1 månad per årstid (vår, sommar, höst och vinter). Resultaten av mätningarna skall redovisas till länsstyrelsen före den 1 september 2007. 2006-08-21 Anmälan enligt miljöbalken om installation av turboalternator på krackeranläggningen Länsstyrelsen godtar Borealis AB:s anmälan om installation av turboalternator på krackeranläggningen. 2008-01-07 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter vid Borealis AB, Krackeranläggningen på fastigheten Stenung 17:6, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2004-12-21, diarienummer 563-572912004. Tillståndsnummer SE-14-563-57291-2004 bibehålls dock. 39 Bilaga 3 Villkor för tillståndet 1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet med vad som anges i anmälan och i enlighet med ansökan om tillstånd meddelat 2004-12-21. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Vattendomar 1957-11-20 1963-09-20 1969-10-24 Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall, industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt 11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom flera avtal är denna mängd fördelad mellan ovanstående parter. 1971-02-12 – Anläggande av hamn på Havden 1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor "Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen i alla de fall då lastning och lossning sker av andra produkter än gasol och gasbensin." Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på land i hamnanläggningen skall förvara länsor i beredskapssyfte att användas för det fall det vid lastning och lossning av gasol och gasbensin förekommer spill av annat slag än av dessa ämnen. Minst en gång om året skall bolaget i samråd med brandchefen i Stenungsunds kommun kontrollera funktionsdugligheten hos de på land förvarade länsorna. 1982-04-22 – Utbyggnad av hamn på Havden 1986-11-05 – Förlängt tillstånd till utbyggnad 40 Bilaga 3 Regeringsbeslut 1975-03-13 – Tillstånd till utbyggnad 1980-11-20 – Förlängt tillstånd 1982-05-27 – Utökad råvarubas För den tillståndsgivna verksamheten får som alternativa råvaror till nafta användas etan, propan och butan eller andra med avseende på process- och miljöskyddsförhållanden likartade råvaror. Bolaget skall före användning av annan råvara än nafta, etan, propan och butan anmäla detta till Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för prövning om användningen av råvaran ifråga omfattas av tillståndet. Om Länsstyrelsen kan godkänna råvaruanvändningen skall frågan avgöras av länsstyrelsen. I annat fall skall Länsstyrelsen hänskjuta frågan till koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande. 1984-11-01 – Flytande tak i sloptankarna 1985-03-14 – Avslag på förnyad ansökan om förlängning av tillstånd 1988-03-28 – Ej prövning av sjunde ugn (muntligt besked) 1990-12-06 – Ej prövning av MTBE-anläggning 1993-09-23 – Kommunens överklagande av beslut beträffande sotande fackling Regeringen avslår överklagandet. Beslut av Naturvårdsverket Beslut 1991-12-12 – Mätning av NOx på krackugnar 41 Bilaga 4 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport. 42 Bilaga 4 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Krackugnar Hela anläggningen Gasol MTBE Hela anläggningen 2.2 Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Utlastat Produktion Eten Propen Biprodukter Elförbruknin g Råvattenförbrukning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuer- ton/mån Månadsrapport ligt mängd/år Årsrapport ton/år ton/år 1 gång/år ton/år Årsrapport Årsrapport Årsrapport -”- GWh Årsrapport -”- m3 Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Pannor och Bränngas Bränsleugnar till ugnar förbrukning och pannor Energiförbrukning Pannor/ RökgasNOx ugnar, kanal facklor CO2 Pannor Bränngas Värmevärde och ugnar till ugnar på bränslet Pannor Bränngas Svavelhalt och ugnar till ugnar Facklorna Facklad mängd Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport TJ/år Årsrapport Flödesmätare Flödesmätare Analysator Kontinuerligt ton/mån Beräkning mg NOx/MJ Beräkning 1/mån ton/år Stickprov 3/vecka MJ/kg wt-ppm Stickprov vid misstänkt genombrott FlödesKontinuerligt ton/mån mätare/beräkton/år ningar Beräkning tim/mån Oförbränt kolväte Tid sotande Hela anSF6Kolväte till Stickprov 10 delmätn/läggningen mätning + luften år beräkning Extrapannor SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A Krackugnar/ Stoftutsläpp Beräkning facklor Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda mätning år 43 Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport ton/år Årsrapport ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport % avskiljt Separat rapport Bilaga 4 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Filter 2660 Filter 2660 Pond + kylvatten 2-4 Inlopp filter Utlopp filter Utlopp pond resp kylvatten BET Sedimenteringsbassäng, utlopp BET BET inlopp Stripperanlägg Utlopp ning stripper Pond Utlopp pond Pond Utlopp pond Kylvatten 1-4 Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp Kylvatten 4 D-983 x utlopp Kylvatten 1-4 Inlopp kylvatten Kylvatten 1-4 Utlopp kylvatten Kylvatten 1-4 utlopp kylvatten Hela Utlopp pond anläggningen BET BET utlopp Parametrar Flöde Oljehalt Olja, utsläpp mängd Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift 3 Kontinuerligt m /h 3 1/dygn g/m Kontinuerligt ton/mån resp 1/dygn Redovisning Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Fenol Stickprov Dygnsprov resp stickprov Dygnsprov Flöde Kolväte Stickprov Stickprov 1/dygn 1/dygn COD BOD7 Flöde Oljehalt Dygnsprov Dygnsprov 3 Stickprov 1/tertial 1/tertial Kontinuerligt 1/dygn g/m 3 g/m 3 m /h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Oljehalt Stickprov 3/vecka g/m3 Månadsrapport Kontinuerligt g/m 3 kg/mån 3 m /h 3 g/m Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Temp Kontinuerligt °C Månadsrapport Temp Kontinuerligt °C Månadsrapport Utloppshastig- Stickprov het tot-N Stickprov 1/månad m/s 1/vecka ton/år Avvikelser rapporteras Månadsrapport tot-P Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport Parametrar Provtyp Frekvens Nivå temperatur pH Konduktivitet Tot. extraherbart Nivå Tot. extraherbart Nivå Tot. extraherbart Metanol Stickprov 1/år Grundvatten Omfattning Provställe Grundvatten i - TO 1-4 mark - Södra tippen - G1 - G7 - Ostronviken 1-2 Grundvatten i UC-901 berg UC-903 UC-961 Flödes- eller mängduppgift m °C Redovisning Årsrapport ms/m g/m3 Stickprov 1/år m g/m3 Årsrapport Stickprov 1/år m g/m3 Årsrapport Stickprov 1/år g/m3 Årsrapport 44 Bilaga 4 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens Buller vid stopp av anläggningen Buller vid normaldrift Närliggande bostadsområde Närliggande bostadsområde Anläggningen Ekvivalent ljudnivå Stickprov Ekvivalent ljudnivå Stickprov Provställe Parametrar Bullerkartläggning 2.5 1/2 år dB(A) Ingår i omgivningskontrollen Vid större förändring dB(A) Speciell rapport Årsrapport Avfall Omfattning Farligt avfall Provtyp Frekvens Uttransporterat Lager 1:e jan. Uttransporterat Övrigt avfall 2.6 Ljudeffekt Redovisning 1/4-5 år Flödes- eller mängduppgift dB(A) Flödes- eller mängduppgift ton/år ton ton/år Redovisning Årsrapport Årsrapport Sludge farming Omfattning Provställe Sludgefarming Yta A-C området Sludgefarming Yta A - C området Parametrar Provtyp Mineralolja Tot extraherbart TS-halt pH N, P, K pH tot extraherbart Stickprov på jord 0-30 Frekvens Flödes- eller mängduppgift mg/kg Vart 3e år mg/kg med början 2002 % Redovisning Årsrapport cm mg/100 g Grundvatt Vart 3e år med början en Stickprov 2002 45 Årsrapport mg/kg Bilaga 5 Råvaruförbrukning 2007 (ton/månad) Ugnar Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Nafta 36709 37946 21585 27513 20794 17585 26525 32818 27168 46357 26100 39383 Totalt 360483 Etan Propan Butan 22441 14280 22815 24722 13498 34234 31827 21530 41605 29974 17155 40463 32236 19341 40753 29818 24374 36957 32269 18909 38861 32278 31051 21944 25579 26955 33211 32919 34330 6755 31905 14866 29274 31762 9642 20823 357730 245931 ETBE-anläggningen Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Etanol 632 793 1176 1258 1307 1181 1159 1106 832 783 1058 1155 12440 46 367695 Totalt 96245 110400 116547 115105 113124 108734 116564 118091 112913 120361 102145 101610 133183 9 Bilaga 6 Kemikalieförbrukning 2007 Handelsnamn Actrene Ammoniak Siypro E250 Auto-diesel Bensin, blyfri Diesel EC 2133A Ecodex Ecoflock/Klaraid Shell Butan Ethanox 4740 Etylenglykol Etylmerkaptan Iso-propanol Ivamin 804 Järnsulfat Metanol Molekylsikt Natriumhypoklorit Natronlut Närsalt Petroflo 20Y600 Petroflo 21Y621 Smörjfetter Smörjoljor Solvent 40 Svavelsyra Thermway X32 Zetag Sammansättning Alkylbensener Ammoniak Dimetyl-tert-butylfenol Solventnafta, i-propylbensen Aluminiumhydroxiklorid Butan Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Etylenglykol Etylmerkaptan 2-propanol Amino-metyl-propanol Järnsulfat Metanol Zeoliter(NaAl-silikat+kvarts) NaClO, 12% akt. Cl Natriumhydroxid 40% Diammoniumvätefosfat Hydroxylaminsulfat Etanolamin Mineralojor Mineraloljor Alkaner/Cykloalkaner Svavelsyra ca 95% Mineralolja Copolymer akrylatsalt/akrylamid Krackeranläggningen Användning Antifouling pH-justering Inhibitor SCN, C4 Interna fordon Interna fordon Stationära motorer Emulsionsbrytare Jonbytarmassa Flockning av råvatten Processkylning Inhibitor i ETBE Frostskydd/korrosionsskydd i kylkrets Svavelkälla/ Luktämne Pumptätningar Korrosionskydd för matarvatten Flockning i BET Frostskydd/Avfuktning i processutrustning Gastorkning Biocid i kylvattnet Luttorn/ Jonbytare Tillsats i BET Aldolkondensationsinhibitor Korrosionsinhibitor Smörjning Smörjning / hydraulsystem Avfettning underhåll Jonbytare, våtoxidationsanläggning Värmeöverföringsmedium i SCN-behandl. Flockning Fil-2660 47 Slutdestination Produkt Avlopp Produkt Omvandlas Omvandlas Omvandlas Produkt Avlopp Avlopp Fackling Produkt Avfall Produkt Luft Avlopp Avfall Produkt Avfall Avlopp Spent Caustic/Avlopp Avfall/ Avlopp Produkt Omvandlas/avlopp Avfall Avfall Avlopp Avfall Avfall m3 9,75 t 7 10 16 16 18 2,1 0,3 45 4 2,7 0 197 0,1 12 0 12 12 426 2042 8 35 14,3 0,8 57 0 652 0 3,1 Bilaga 7 Farligt avfall 2007 Krackeranläggningen Lager 31 dec Ton TransportMottagare kbm Koksolja Avfallstyp 050105 EWC Koksfilter Ursprung Olja,koks Innehåll 168 RECI RECI API - slam 050106 Sediment i API Vatten,olja 0,0 RECI RECI Oljesediment 050106 Oljegropen 43,0 RECI RECI Avfallstank kaj 160702 V-falls pir 1,6 RECI RECI Svavelolja Kolstoft från stoftavskiljare 070108 TK-919 Vatten,sand,olja ETBE, metanol, vatten Aromatiska kolväten 917 RECI RECI Kemikalierester 990205 190903 Krackugnar Lab Kol, tungmetaller Div. kemikalier 7,0 0,0 RECI RECI RECI RECI Spillolja 130403 Slop - Båtar Olja 49,0 RECI RECI Spillolja 130403 Underhåll Smörjolja 70,0 RECI RECI Slop 130208 Sloptank Olja, vatten 39,9 RECI Filter / BET - Slam 130503 Slam, olja 418 Jonbytaremassa 190905 Fil - 2660 / BET Matarvattenrening 0,0 Torkmedel Div. oljehaltigt avfall i fat 050199 Gastorkning 050105 Varierande Batterier Lysrör, kvicksilverlampor 200133 Hela Fabriken Organisk polymer Molekylsikt Al,Na, K, Si lösningsmedel, absol,olja Tungmetaller, syra RECI Sten. Renh. AB Sten. Renh. AB Sten. Renh. AB 200121 Hela Fabriken Glykol 161001 Kylsystem Kvicksilver. Etylenglykol, vatten TOTALT 48 12,2 1,1 0,0 0,1 0,0 1727 TRAAB 25 50 8 RECI TRAAB RECI/ SAKAB RECI Sten. Renh. AB Renova Sten. Renh. AB Renova RECI 2 3 SAKAB 88 Bilaga 8 INDUSTRIAVFALL 2007 KRACKERANLÄGGNINGEN FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Brännbart avfall Avfall från matsal Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Plast,Trä, Kartong 191210 97 Renova-Sävenäs Papper,plast,matrester 200301 23,8 Renova- Sävenäs Totalt 121 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Asbest Asbest 170601 7,16 Renova Blästersand Metallslagg+ metall/färgrester 120117 39,9 Renova-Tagene Schaktmassor Sand, sten, grus 170504 26,2 Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 220 Totalt LBC Renova-Tagene 294 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Well Glas Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Well-papp 150101 13,5 IL-Returpapper Göteborg Glas 150107 0,25 Svensk Glasåtervinning Totalt 13,8 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Slutbehandlare Papper Kontorspapper 150101 7,18 IL Returpapper Trä Trä 150103 34,0 Flis till energiproduktion Blandskrot Mässing och koppar Järn m.m. 160117 122,2 Gotthard, Skrotfrag. 160118 1,74 Gotthard, Skrotfrag. 160118 0,86 Gotthard, Skrotfrag. Gotthard, Skrotfrag. Rostfritt skrot Aluminiumskrot Aluminium 160118 1,45 Kabelskrot koppar 170411 0,78 EE-skrot Datorer mm 160213 5,2 Totalt 173 Totalt alla kategorier 602 49 Skrotfrag Kvalificerad mottagare Bilaga 9 Miljödagbok 2007 Januari • Elavbrottet den 30 december fick följdverkningar de första dagarna i januari i form av fackling då krackern återstartades – ca 3 timmar med sotande fackling har registrerats. Några samtal kom in om facklingen och hur länge den beräknades pågå. Krackern var åter i drift ca en vecka efter el-stoppet. Februari • Inget anmärkningsvärt under månaden. Mars • Utsläpp av ca 2 m3 krackbensin via öppen dräneringsventil. Utsläppet samlades upp innan det nådde avloppet. Händelsen inträffade 17/3. • Lukt i början av vecka 13 på grund av rengöring av oljetank inför planerad inspektion. Klagomål från boende, lukten kändes även vid kommunhuset. April • Luktklagomål från Akzo 14/4. Orsaken var lukt från VRU-enheten på Vattenfalls hamn. Maj • Luktstötar från rengöring av API den 21/5. Kommunen fick samtal från bl a området vid Willys. Resterande arbete anpassades till vindriktningen. Juni • Inget anmärkningsvärt under månaden. Juli • Kraftigt regn 6/7 gjorde att filtren i avloppsreningen rann över och orsakade bräddning över till utpumpningsgropen och vidare till fjorden. Händelsen medförde inte någon märkbar ökning av oljeutsläppet för månaden. 50 Bilaga 9 Augusti • Ett telefonsamtal registrerat 2/8 angående allergiska besvär. Går inte att finna en koppling till någon särskild händelse eller aktivitet. • Sotande fackling cirka 1 minut vid mindre driftstörning på en av krackerugnarna 7/8. • 21/8 säkerhetsventilen öppnade på etantanken vid lossning från fartyg. Mängden beräknad till 850 kg. September • Säkerhetsventilen på en av etentankarna öppnade den 9/9 på grund av ett larmfel som var den indirekta orsaken. Utsläppet har beräknats till ca 70 kg eten. • Projektet med att installera en turboalternator är i slutfasen och i september monterades ångturbinen på plats. Oktober • Lukt vid SCN-utlastning 8/10. Problem med reglerventil i VRU-anläggningen. November • Sotande fackling ca 15 min den 12 november på grund av problem med en värmeväxlare. December • Under månaden pågick idrifttagande av turboalternatorn med bland annat blåsning av ångsystemen. Den 18 december levererade installationen elström för första gången ut på krackerns interna nät. • Arbete med tömning och öppning inför besiktning av svavelluttanken. Miljömail/fax utskickat. • Miljödomstolen meddelat slutligt NOX-villkor för Krackern. 51 Bilaga 11 Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2007 Provställe Temp, C G1 2007-09-26 17,9 pH 7, 1 G2 2007-09-27 15,5 6 G3 borttagen G4 2007-09-26 16,1 G5 2007-09-26 15,1 G6 inget prov G7 2007-09-26 14,6 TO1 2007-09-26 16,0 TO2 2007-09-26 15,8 TO3 2007-09-26 20,0 TO4 2007-09-26 19,3 Tippen 2007-09-26 Ostronv. Ö 2007-09-26 Ostronv. V Datum Kond.mS/m Extr. alifat Extr.arom . 51,6 <1,0 <1,0 14,9 <1,0 <1,0 28,0 1,5 <1,0 38,5 <1,0 <1,0 15,8 5,9 <1,0 738 <1,0 <1,0 57,4 <1,0 <1,0 810 <1,0 <1,0 119 <1,0 <1,0 56,5 <1,0 <1,0 6, 3 7, 0 7, 3 6, 9 6, 7 7 7, 3 8, 3 Metano l Nivå, m <0,5 0,6 1,6 0,6 borttagen UC-901/1 2007-09-26 UC-901/2 2007-09-26 0,5 3,7 UC-901/3 2007-09-26 <0,5 6,9 UC-901/4 2007-09-26 0,9 12,3 UC-903/1 2006-09-21 0,9 3,7 UC-903/2 2006-09-21 <0,5 7,4 UC-903/14 2007-09-26 <0,5 0,6 UC-903/17 2006-09-21 <0,5 1,7 UC-961/1 2007-09-26 <1 0,1 UC-961/2x 2007-09-26 <1 4 UC-961/3 2007-09-26 <1 0,3 53 Bilaga 12 Kolväteutsläpp till luften 2007 1. SPÅRGASMÄTNINGAR Utsläpp kg/tim. Antal mätningar/område inom parentes. OMRÅDE Onsite(5) SHP/ETBE(0) Tankomr.(2) UC-961(0) UC-731/32(0) UC-904(1) Lastramp (0) TOTALT ETAN 7,7 ETEN 15,6 PROPAN 8,4 PROPEN 7,4 3,7 – 1,9 – 0,5 0,4* – – 11,4 – – 17,5 1,8 – 2* 1,4 1,9* 15,5 8,3 C4 0,5 0,9 * C5+ 0,5 0,2 * 1,4 0,7 * Mätvärden från tidigare år. Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av 2. 480 ton BERÄKNADE UTSLÄPP De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991"samt revisioner maj 1994 och december 2006. UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år Tankar Lastning/Lossning Förbränning Ventar Div. Operationer API/BET/Oljegrop Metan TOTALT 3. 17,5 3,8 11,9 0,6 2,1 4,2 29,0 69,1 69 ton UTSLÄPP I SAMBAND MED DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR 54 37 ton 586 ton C2-C5+ 40,1 1,1 7,9 0,4 2 1,4 1,9 54,8 DELRAPPORT II Borealis AB Polyetenanläggningen MILJÖRAPPORT 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida A. GRUNDDEL Administrativa uppgifter ................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ....................................................... 2 – Verksamhetens organisation ........................................................ 2 – Lokalisering .................................................................................. 2 – Planförhållande ............................................................................ 2 – Recipientförhållanden .................................................................. 2 – Drift- och produktionsbeskrivning ................................................. 3 – Beskrivning av reningsanläggningar ............................................ 6 Gällande föreskrifter och beslut .................................................... 8 – Beslut av Miljödomstolen .............................................................. 8 – Pågående tillståndsfrågor ............................................................ 8 – Beslut av länsstyrelsen.................................................................. 8 – Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ........................................ 8 – Omgivningskontroll ....................................................................... 8 Drift och produktionsförhållanden .............................................. 10 – Förändringar i produktion och processer .................................... 10 – Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ................................... 10 – Produktion .................................................................................. 10 – Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter ............. 11 – Fackling....................................................................................... 11 – Hantering av avfall, restprodukter m m ...................................... 12 – Störningar i driften av produktionsanläggningar ......................... 12 – Reningsanläggningar – driftförhållanden ................................... 12 Kontrollresultat .............................................................................. 13 – Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring 13 – Utsläppskontroll och utsläpp ...................................................... 13 – Buller ........................................................................................... 15 – Markmiljö .................................................................................... 15 – Besiktningar ............................................................................... 15 C. EMISSIONSDEKLARATION ........................................................... 16 MILJÖRAPPORT 2007 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Översiktskarta Situationsplan Polyetenanläggningen Flödesschema Polyetenanläggningen Flödesschema vattenreningssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaru- och kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Analys av vatten i Stenunge å och dagvattenutlopp Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten Analys av grundvatten Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2007 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn Plats-nr Huvudman Postadress Telefon Kontaktperson Kommun och län Borealis Polyetenanläggningen 1415-1112 Borealis AB 444 86 Stenungsund 0303-86000 Marie-Louise Johansson Stenungsund, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M 2292-06) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöenheten Kod enligt FMH (1998:899) MB kap 9 Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1 24.10A 4aviii Miljöledningssystem ISO 14001 Fastighetsbeteckning Organisationsnummer ÅKER 1:10 556078-6633 Denna rapport inges • dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 • dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2007 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Verksamhetens organisation Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund Borealis AB. Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels hantering av färdig polyeten. I Högtrycksfabriken, Lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Funktionschefen för PE/MH har linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionen finns knutet två samordnare av Hälsa, Miljö, Säkerhet & Kvalitet (HMS&K-coacher). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö, Säkerhet & Kvalitet (HMS & K). Under 2002 överläts produktionsenheterna för katalysatortillverkning inom LT/PE3 till Grace Catalyst AB. Grace driver sedan dess katalysatortillverkningen med en egen organisation, sedan hösten 2005 också med eget tillstånd, fristående från Borealis AB. Från och med 2006 redovisar Grace sina miljöresultat direkt till tillsynsmyndigheten och Grace omfattas således inte av Borealis miljörapportering längre. Lokalisering Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde, omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å. Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis Krackeranläggning och i norr det så kallade Scanprop-området, som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I öster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om anläggningen, på Borealis fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av kommunen och rapporteras separat. Se vidare kartan bilaga 1. Planförhållande Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17 september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. utbyggnad av en ny högtrycksfabrik i östra delen av detaljplaneområdet. 2 MILJÖRAPPORT 2007 Recipientförhållanden Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren och efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten). Spädningen är mycket stor. Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca 3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret. Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga delen, Jordhammarsviken. Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden. Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor del från utländska källor, som i kombination med dåligt buffrade marker medfört storskalig påverkan på sjöar och marker främst i form av tilltagande försurning och tecken på övergödning. Drift- och produktionsbeskrivning Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen används även co-monomerer och tillsatsmedel. Polyetenet tillverkas i tre fabriksenheter - Högtrycksfabriken (HT), Lågtrycksfabriken (LT1/LT2) samt den nya produktionsanläggningen med Borealis egen Borstarteknologi (PE3). Se fabriksplan bilaga 2. Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader. Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen. Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen. 3 MILJÖRAPPORT 2007 Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader. Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning. Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om ca 25 ton, i en tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg. Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e år. Processbeskrivning för högtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – reaktorer – bearbetning Det gasformiga etenet komprimeras till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. Denna energi används bl.a. till produktion av ånga. Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor. Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning, kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn. Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer. Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på Lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten utförs. Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar. 4 MILJÖRAPPORT 2007 Processbeskrivning för lågtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – polymerisation – bearbetning Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda användningsområden. De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna, varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer. Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av katalysator sker via en separat matningsanordning. I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn o vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110 C. Oreagerad gas avgår från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn. Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna. Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor. Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan. Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken. Processbeskrivning för PE3 Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg: – förbehandling – loop-reaktor – gasfasreaktor – gasåtervinning – bearbetning Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn. Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar. 5 MILJÖRAPPORT 2007 Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90°C, vilket gör att propanet förekommer i superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen. I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen ca 90°C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs. Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som måste återvinnas i ett särskilt returgassteg. En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten. Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs till färdiglager. Se vidare bifogat processchema, bilaga 3. Beskrivning av reningsanläggningar Reningsanläggning för avloppsvatten Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten. Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk. Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och Flab till detta nät. Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen. Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden. Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet (Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten. Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4. Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde. 6 MILJÖRAPPORT 2007 Reningsanläggningar för luft Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående av filter eller cykloner. 7 MILJÖRAPPORT 2007 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Beslut av Miljödomstolen Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens beslut 2007-12-07. Samtliga nu gällande villkor redovisas i bilaga 5. Pågående tillståndsfrågor Miljödomstolens beslut från 2007 har överklagats gällande fyra villkorspunkter. Från Miljödomstolens beslut 2007 kvarstår dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A) möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning av brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Villkor A till F ska rapporteras till tillsynsmyndigheten innan den 30 juni 2012, medan G och H ska rapporteras innan utgången av 2008. Beslut av Länsstyrelsen m.fl. Ett antal beslut har fattats av Länsstyrelsen. Aktuella råd och förelägganden redovisas i bilaga 5. Kontrollprogram och kontrollföreskrifter En uppdaterad version av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. Se bilaga 6. Omgivningskontroll Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet. Kustvattenkontrollen administreras av Vattenvårdsförbundet, där företaget är medlem. I tillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom miljömedicinska undersökningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullermätningar. Under hösten 2006 startades en andra omgång med VOC-mätningar som pågått på 3 platser på samma sätt som de som utfördes under 2001/2002. Resultaten från genomförda mätningar presenteras under våren 2008. 8 MILJÖRAPPORT 2007 Petrokemiindustrierna har tillsammans med Stenungsunds kommun initierat en ny uppföljning av cancerförekomst samt besvärskartläggning. Detta är en uppföljning som regelbundet har upprepats under en lång följd av år. Uppföljningen av besvärskartläggningen visade på att störningar i måttlig grad av lukt och buller från industrierna är vanliga, liksom även en oro för riskerna. Störningarna var dock vanligare under tidsperioden 1980 till 1995. Resultaten från uppföljning av cancerförekomst presenteras under våren 2008. 9 MILJÖRAPPORT 2007 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen under 2007 var 531 kton polyeten vilket är något lägre än produktionen 2006 (554 kton). Att produktionen varit något lägre under 2007 beror dels på att produktionen av en stor kabelprodukt är förflyttad till Finland, dels en något lägre efterfrågan på andra kabeloch rörprodukter. Den nya Pex-linjen L-154 startades i slutet av juli efter över ett års installationsarbete. Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning. Tabell 1 Bränsleförbrukning i ångcentralen Bränsle Eldningsolja Polyolja, MEK och IPA Bränngas PE3 Bränngas Eten Propen Värmevärde MJ/kg 42,5 38,6 43 57 47,2 45,8 Svavelhalt % 0,05 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Förbrukning Ton 1572 740 0 0 154 51 I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, varav i huvudsak panna 3 varit drift under året. Det har inte eldats någon bränngas från PE3 under 2007, utan denna har sänts till facklan. Orsaken är att det varit betydande svårigheter med att elda gas och olja samtidigt i pannan. Denna bränngas (off-gas) kommer från våren 2008 ledas till Krackern i en ny ledning och användas som råvara. Utsläppen till följd av energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp till luften sid. 11 samt i sammanställning bilaga 14. Elförbrukningen uppgick under året till 449 GWh, vilket var en något lägre förbrukning än året innan. Bolaget arbetar kontinuerligt med att reducera energiförbrukningen och under 2007 har några investeringar gjorts på polyetenanläggningen, bl.a. har nya hetvattenpumpar installerats och lampor i magasinen har ersatts med lågenergilampor. 3 Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt 1,6 Mm under året. Produktion Produktionen i form av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt tabell 2 nedan (sammanställning av månadsrapporterna). 10 MILJÖRAPPORT 2007 Tabell 2 Tillverkad mängd basharts Fabrik HT LT PE3 Totalt kton 154 162 215 531 Se även sammanställning för åren 1991-2007, bilaga 14. Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2007, bilaga 14. Förbrukningen av råvaror (eten, propen, sam-monomerer) och tillsatsmedel har varit lägre än föregående år. Bolaget arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö och under 2007 har DBTL (Dibutyltenndilaurat) tagits ur produktionen och ersatts med DOTL (Dioxtyltenndilaurat). Köldmedia CFC förekommer inte längre i kylsystemen, se tabell 3 nedan. Alla nyinstallationer och ombyggnader utförs med HFC som kylmedium. Tabell 3 Antal kylanläggningar samt typ och installerad mängd köldmedia HCFC HFC Antal utbytta/ombyggda 0 4 Antal skrotade/avställda 0 2 Antal nya enheter 0 4 Totalt antal i drift 16 83 Installerad köldmediamängd, kg 144,3 711,0 Den totala köldmediemängden skiljer sig åt från tidigare år på grund av att Grace inte längre rapporterar installerad mängd köldmedia i sina kylanläggningar tillsammans med Borealis. Fackling Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4 nedan. LT2 och PE3 har gemensam fackla. Facklingen minskade något jämfört med 2006. Under året har en ledning byggts för att ta hand om all s.k. off-gas från PE3 i krackeranläggningen, vilken kommer att tas i drift under våren 2008. Denna åtgärd kommer ytterligare att bidra till minskad fackling. Tabell 4 Facklad mängd i respektive fackla Fabrik LT1 LT2/PE3 Totalt Ton 663 10188 10851 11 MILJÖRAPPORT 2007 Hantering av avfall, restprodukter m.m. Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9. Mängderna av både industriavfall och farligt avfall har ökat under året. Ökningen av industriavfall utgörs till viss del av plast och brännbart avfall, men främst av byggavfall såsom isolermaterial, gips och trä. Denna ökning är relaterad till ombyggnationer som har genomförts på anläggningen. Ökningen av farligt avfall beror huvudsakligen på att det uppstått ökade mängder av silanolja från högtrycksfabriken, som i sin tur beror på produktionen. Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller användas för energiproduktion och dessutom förekommer det ständiga diskussioner hur mängderna kan reduceras. Under 2007 har dock detta inte givit resultat i att de totala mängderna avfall reducerats på polyetenanläggningen. Störningar i driften av produktionsanläggningar Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna. Det förekom förhöjda VOC-utsläpp från HT under juli och augusti som orsakades av problem med tryckregleringen i anslutning till en av reaktorerna. Problemet åtgärdades i oktober. I november orsakade driftproblem med en ventgaskompressor i HT-fabriken etenutsläpp med ca 3,7 ton eten. Tre klagomål har registrerats, av vilka två rörde sig om oro för vibrationer på grund av sprängningarna för LD5 vid Blåklints- respektive Rödklöversvägen. Besked lämnades att genomförda mätningar inte visade på några högre värden. Ett tredje klagomål i augusti från boende på Kvarnbergsvägen gällde pulserande buller från reaktorerna på HT-fabriken. Det finns ingen särskild händelse kopplad till detta. I september i samband med högtryckstvätt av blandningstankar med en tensid släpptes detta tvättvatten av misstag till dagvattenavloppet och vidare till Stenunge å. Utsläppet orsakade fiskdöd längs en sträcka på ca 400 m från utsläppspunkten till ihopflödet med södra grenen av Stenunge å. Händelsen har rapporterats separat till Länsstyrelsen. En sammanställning av miljödagboken finns i bilaga 10. Reningsanläggningar – driftförhållanden Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. 12 MILJÖRAPPORT 2007 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Ett antal mätare som övervakar parametrar vilka används för CO2-beräkningar har adderats eller fått ökad kontrollfrekvens. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålls en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12. Utsläppskontroll och utsläpp Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året. Se även sammanställning för åren 1991-2007, bilaga 14 Utsläpp till luft Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning. Tabell 5 Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år Eten Propen Övriga VOC Totalt HT 274 89 LT1 77 LT2 95 PE3 88 363 77 96 407 495 TOTALT 534 89 407 1030 Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar Occultation Flux) vid ett antal tillfällen i maj och juni. Mätningarna utfördes i stället för den tidigare stationära FTIR-mätningen som avvecklades under 2006. Resultatet visas i nedanstående tabell 6 med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan inlagda för jämförelse. Tabell 6 Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år) Källa HT LT/PE3 Summa SOF 424 490 914 Eten Beräkn. 274 260 534 SOF 146 Propen Beräkn. 89 146 89 13 SOF Propan Beräkn. 625 625 407 407 SOF 570 1115 1685 Summa Beräkn. 363 667 1030 MILJÖRAPPORT 2007 SOF-mätningarna visar totalt sett högre utsläpp än beräkningarna. Vid jämförelse av resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett antal mätningar gjorts på varje område. Uppskalningen till årston inrymmer därför en osäkerhet. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan överskatta värdet. Beräkningsmetoden har en osäkerhet som är minst lika stor. Inberäknat båda metodernas osäkerhetsintervall är det troligen ingen signifikant skillnad mellan resultaten. Läcksökning Redovisningen av läcksökningen rapporteras separat till Länsstyrelsen. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. Sammanfattning Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av utsläppen till luften under året. Tabell 7 Utsläpp till luft under 2007 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton) Parameter VOC NOx SO2 CO2 Ton 1030 27 3,1 40 000 Utsläpp till vatten I tabell 8 nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten. Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således ej frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena. Tabell 8 Utsläpp till vatten under 2007 TOC, medelvärde TOC, COD, medelvärde BOD, medelvärde COD/BOD N total, mängd P total, mängd Flöde, medelvärde 3 g/m ton 3 g/m 3 g/m kg kg m 3/dygn IA 12,1 3,2 40 <3 27 352 174 749 Dagvatten 8,4 5,3 42,3 <3 28 751 225 1822 Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11. Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7. 14 MILJÖRAPPORT 2007 Buller Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt nr 11 i Söbackenområdet samt ytterligare två extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 9. Pkt A är V. Söbacken1 och pkt B är Västergårdsvägen, norra änden. Tabell 9 Uppmätta bullernivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen. Månad Januari Februari Mars April Maj Juli Augusti September Oktober Oktober November December Årsmedel: Dag 30 28 30 26 31 1 6 2 2 30 30 29 Pkt 11 49 44 51 48 52 47 49 47 50 49 48 51 48,8 Pkt A 46 42 52 46 48 44 50 46 49 46 43 50 46,8 Pkt B 47 44 53 44 47 45 51 45 50 48 42 53 47,3 Vind V 10 m/s SV 2 m/s Vindstilla S 1 m/s N 2 m/s SV 1 m/s Vindstilla V 7 m/s Vindstilla NV 7 m/s SO 5 m/s NO 5 m/s Villkor: Max 50 dB(A) Markmiljö Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter i marken inom HTfabriken har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av resultaten finns i bilaga 13. Inom området för den nya fabriken LD5 påträffades en före detta skjutbana, vars verksamhet upphörde någon gång på 1940-talet. I en miljöteknisk markundersökning som genomfördes på uppdrag av Borealis påvisades förhöjda halter av bly i två skjutvallar. Jordmassor med blyhalter över gällande riktvärde omhändertogs på godkänd deponi. Genomförd sanering godkändes av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Stenungsunds kommun i maj 2007. Besiktningar Som en del av deltagande i program för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av energiledningssystemet genomförts av extern revisor. I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts. 15 Bilaga 1 18 Bilaga 2 19 Bilaga 3 FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN Eten HT LT UNIMODALT LT BIMODALT GASFASREAKTOR Comonomer, hjälpkemikalier TUBREAKTOR LOOPREAKTOR GASFASREAKTOR Katalysator Produktseparation Comonomer, vätgas Tillsatsmedel Polyolja BEARBETNING BEARBETNING BEARBETNING 180.000 ton PACKNING LAGRING 500.000 ton =komprimering KUND =kylning/värmning 20 Bilaga 4 21 Bilaga 5 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Polyeten Inledning Denna sammanställning omfattar de koncessionsbeslut, beslut i Miljödomstolen, länsstyrelsebeslut samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande länsstyrelsebesluten begränsar sig dessa till tiden efter 1981 då flera av de ännu gällande villkoren fastlades. De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av processförändringar och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare villkor. Dock är de uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan att betrakta som bindande. Koncessionsbeslut 1981-06-26 – Grundtillstånd Ej längre aktuellt. 1988-03-11 – Beslut Ej längre aktuellt. 1998-10-13 – Igångsättningsmedgivande Ej längre aktuellt. 1999-08-06 - Tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet Ej längre aktuellt. 2000-09-04 Upphävande av TOC-villkor Ej längre aktuellt. 2004-03-18 (72-00) Ej längre aktuellt. 2004-03-18 (271-99) Ej längre aktuellt. 22 Bilaga 5 2007-12-07 (M 2292-06) A. Tillstånd Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i Stenungsund som Borealis AB erhöll i dom den 6 augusti 1999 och förordnar att nu meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart. B. Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken avgörandet av vilka slutliga villkor som ska gälla i fråga om vattenförbrukning, utsläpp av processavlopps-, kyloch dagvatten, utsläpp till luften av kolväten, energihushållning, buller, depå för brandvatten samt omhändertagande av förorenat släckvatten. Miljödomstolen ålägger bolaget att genomföra följande utredningar m.m. A. Möjligheterna att begränsa vattenförbrukningen inom verksamheten och att därigenom bidra till förbättrade tappningsförhållanden i Bratteforsån. B. En kartläggning av industriavloppsvattnet med avseende på risk för påverkan på recipienten. Kartläggningen ska omfatta en genomgång av vilka kemiska ämnen från verksamheten som kan förekomma i avloppsvattnet, en kemisk och biologisk karaktärisering av vattnet jämte en bedömning, med utgångspunkt från resultaten härav, av påverkan och effekter i recipienten. Utredningen ska ligga till grund för förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder såsom kemikalieutbyte eller reningsåtgärder samt till slutliga villkor för de parametrar som bör regleras. Om hittillsvarande recipientundersökningar inte svarar mot den påverkan som kan förväntas av utsläpp från verksamheten ska bolaget föreslå kompletteringar av recipientkontrollen i dessa avseenden. C. Hur föroreningsinnehållet i dagvattnet kan minskas och hur störningar i Stenunge å p.g.a. dagvattenutsläpp kan motverkas. D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen. E. Möjliga energihushållningsåtgärder i den samlade verksamheten (med undantag från åtgärder som är avgränsade till enbart den nya högtrycksfabriken). F. Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant) från verksamheten under dygnets olika tider och möjligheter att innehålla vad som i Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) anges för nyetablering av industri. Möjliga åtgärder ska redovisas stegvis ner mot utredningsmålet. 23 Bilaga 5 G. Behov av och möjlig utformning av en depå för brandvatten inklusive pumpar och ledningssystem. H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Utredningarna ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsund samt, i fråga om punkterna G och H, räddningstjänsten i Stenungsund. Resultatet av utredningarna, inkluderande tekniska beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och kostnadsmässiga effekter samt förslag till eventuella åtgärder med tidplaner jämte förslag till slutliga villkor ska, i fråga om punkterna G och H ovan, ges in till domstolen före utgången av år 2008 och i fråga om övriga punkter senast den 30 juni 2012. C. Provisoriska föreskrifter För verksamheten ska intill dess annat förordnats gälla följande provisoriska föreskrifter. 1. Utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet, mätt som 1) TOC, får inte överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får som riktvärde och månadsmedelvärde inte heller överstiga 1 000 kg. 2. Utsläppet av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från 1) facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. 4. Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning och andra läckagepunkter m.m. samt i samråd med tillsynsmyndigheten snarast vidta de reparationer, kompletteringar, utbyten och annat som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. 5. Samtliga reaktorer vid verksamheten ska dämpas så att den maximala ljudnivån vid blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A) utomhus vid bostäder. 6. I fråga om bullerstörningar ska följande gälla. a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Ekvivalent 60 dB (A) 55 dB (A) 55 dB (A) 50 dB (A) Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A). 24 Bilaga 5 b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk: 1) Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 55 dB (A) 50 dB (A) 50 dB (A) 45 dB (A) Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 60 dB(A). D. Slutliga villkor För verksamheten ska gälla följande slutliga villkor. 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida annat inte framgår av detta beslut. 2. Utsläppet av kväveoxider (NOX) från anläggningen får som riktvärde1) inte överstiga 50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2). 5. Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, ska förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. 6. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör eller om byggnader eller anläggningar avses rivas eller ny mark inom verksamhetsområdet avses bebyggas ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor före den planerade åtgärden. Anmälan ska föranleda överväganden om behov av efterbehandlingsåtgärder. 7. Bolaget ska senast sex månader efter det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i drift, till tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Programmet ska bl.a. ange hur verksamheten ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. E. Delegation Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende efterbehandling. 25 Bilaga 5 1) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Beslut av Miljö-överdomstolen 1999-09-30 – Överklagat avgörande Ej längre aktuellt. 2005-06-30 Ej längre aktuellt. Beslut av Regeringen 1999-05-06 – Regeringsbeslut Överklagande i fråga om tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid en polyetenfabrik i Stenungsunds kommun; nu fråga om igångsättningsmedgivande (Beslut 1998-10-13, nr 137/98). Regeringens beslut Regeringen avslår överklagande. Beslut meddelade av Länsstyrelsen 1982-12-22 – Användning av hexen som sam-monomer I LT-processen 1987-02-04 – Ny bearbetningslinje (L-401) 1987-02-25 – Ny pilotreaktor i LT-fabriken 1987-04-29 – Utbyggnad för hantering av iso-hexen i LT-processen 1988-01-25 – Ny bearbetningslinje (L-302) i LT-fabriken 1988-01-26 – Ny bearbetningslinje (L-153) i HT-fabriken 1989-04-04 – Ny tvätthall 26 Bilaga 5 1989-04-04 – Installation av torrt transportsystem för reaktorerna R1 och R3 i HT-fabriken 1989-09-30 – Installation av lufttork för transportluft på bearbetningslinje L-302 1990-10-22 – Utbyggnad av materialhanteringen 1991-07-18 – Ny bearbetningslinje för kimrökstillsättning L-401 1995-02-10 – Utbyggd katalysatortillverkning LT2 (BC-200) 1995-09-01 – Anmälan om nytt peroxidlager 1995-09-28 – Förbränning av peroxidhaltigt lösningsmedel 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Se motsvarande beslut för krackern. 1996-07-03 – Ombyggnad av panna 4 till gaseldning 1996-07-04 – Borttagande av ytluftare i IA-bassängen 1996-11-14 – Nytt kontrollprogram för Polyetenanläggningen Reviderat 2002 1997-09-26 – Ny butentank 1998-07-27 – Ny pilotreaktor 2000-04-12 – Ändrad materialhantering Länsstyrelsen godtar Borealis AB:s anmälan om ombyggnad och ändrad materialhantering vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund. Med stöd av 26 kap. 9 § och 21 § miljöbalken förelägger Länsstyrelsen Borealis att iaktta följande: 1. Om inte annat följer av vad som nedan sägs skall åtgärderna genomföras i enlighet med vad bolaget uppgivit och åtagit sig i ärendet. 2. De anläggningar som uppförs i samband med materialhanteringsprojektet får inte ge upphov till en bullernivå som överstiger den högsta nivå som kan tillåtas för att polyetenfabriken i sin helhet skall klara utredningsmålet 45 dB (a) nattetid vid närmaste bostäder. Detta villkor gäller såväl projektets ”steg 1” som ”steg 2”. 3. Senast tre månader efter det att projektets anläggningar tagits i drift skall genom mätningar och beräkningar verifieras att villkor 2 ovan uppfylls. En rapport som visar resultatet av bullerberäkningarna skall ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att projektets anläggningar tagits i drift. Detta villkor gäller efter såväl ”steg 1” som ”steg 2”. 27 Bilaga 5 2002-09-24 – Kontrollprogram för polyetenanläggningen Se 105.105.01 2004-06-09 - Yrkesmässig överlåtelse av fenol Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av fenol vilket klassas som mycket farlig kemisk produkt vid bolagets anläggning i Stenungsund kommun. Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till och med den 9 juni 2009. Detta beslut har fattats med stöd av 17 § och 14 § 2 p, förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2004-12-21 Tillstånd till utsläpp av CO2 Har upphört. Se senare beslut. 2005-09-12 Ny bearbetningslinje L-154 Borealis AB har anmält att man avser bygga en ny bearbetningslinje för polyeten. Den nya linjen skall vara en parallell linje till den befintliga linjen L-153 och beräknas tas i drift under mitten av 2007. Anmälan har remitterats till Tekniska myndighetsnämnden som inte haft något att invända mot anmälan. Av anmälan framgår att miljöpåverkan blir av ringa omfattning och ryms inom gällande tillstånd. Länsstyrelsen har inget att erinra mot bolagets anmälan. 2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter SFS 2004:989 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr 556078-663, att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder vid bolagets polyetenanläggning på fastigheten Åker 1:10 Stenungsunds kommun, med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken och 4 § förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, SFS 2004:989. 28 Bilaga 5 Avfall • Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, skall förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus skall avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Upphörande och återställande • Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand av företag som har tillstånd till det. 2006-05-11 Omgivningskontroll i Stenungsund, program för mätningar i luft Länsstyrelsen förelägger med stöd av 26 kap. 9 och 22 §§ Borealis AB att svara för att uppföljande mätningar av luftföroreningar utförs i Stenungsund under 1 års tid från och med hösten 2006. Mätningarna skall utföras på tre platser, 1 månad per årstid (vår, sommar, höst och vinter). Resultaten av mätningarna skall redovisas till länsstyrelsen före den 1 september 2007. 2008-01-15 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2005-12-16, diarienr 567-56055-2005. Tillståndsnummer SE-14-563-57290-2004 bibehålls dock. Villkor för tillståndet 1a. Om inte annat framgår av villkor 1b och 1c skall utsläpp av koldioxid övervakas i enlighet med vad som anges i tillståndsansökan (diarienr 563-57290-2004). 1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för aktivitetsdata avseende bränngas skall användas, i enlighet med anmälan daterad 2005-10-21. 1c. Fackling skall övervakas i enlighet med anmälan daterad 2007-12-19. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. 29 Bilaga 5 Beslut av Naturvårdsverket Beslut 1993-05-11 – Undantag från förbud om användning av Cd Undantaget gäller endast tills de utländska mottagarländerna har kvalificerat det kadmiumfria materialet och längst t o m år 1994. Beslut av Tekniska Myndighetsnämnden 1996-12-12 – Ny brandövningsplats 1997-04-15 – Ny brandövningsplats, ändring av råd Tekniska myndighetsnämnden har inget att erinra mot den förändrade utformningen av brandövningsområdet och ändrar de tidigare råden § 78/96 till följande lydelse: 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsak enligt de redovisningar som lämnats till tekniska myndighetsnämnden och tidigare till miljö- och hälsoskyddsnämnden. 2. Avloppsvattnet från reningsverket får innehålla högst 50 ppm MTBE innan det pumpas till dammen och utloppsledning vid Borealis kracker. 3. Innan anläggningen tas i bruk skall det göras en förstagångsbesiktning som skall utföras av opartisk besättningsman. Anmälan skall göras till tekniska myndighetsnämnden om tidpunkt för besiktningen och vem som skall utföra den. 4. Senast två månader efter det anläggningen tagits i bruk skall förslag till kontrollprogram lämnas som utöver vad som föreslagits i anmälan även skall omfatta redovisning av kemikaliehantering och avfall. 5. Sökanden ska kontakta Bygg och miljöenheten för att utreda vilka åtgärder som är bygglovskrävande. 1997-10-22 – Kontrollprogram för brandövningsområde Instruktioner Instruktioner för drift och skötsel av reningsanläggningen samt tillsynen av övningsplatsen kommer att utarbetas och finnas tillgängliga, då anläggningen tas i drift. Instruktionerna skall ses över regelbundet och revideras vid behov. Tillsyn Tillsyn av reningsutrustning, behållare och damm ingår som en del av den dagliga tillsynen som ansvarig övningsledare skall utföra. 30 Bilaga 5 Dagbok Vid varje övningstillfälle förs dagbok över övningstider, typ av övning, mängd renat vatten, mängd och typ av släckmedel samt förbrukade bränslen. Dessutom antecknas iakttagelser vid tillsyn samt slamtömningstillfällen. Avfallsmängder som lämnar anläggningen skall också bokföras fortlöpande. Övningsledaren ansvarar för att dagboken blir korrekt ifylld och signerad. Provtagning Typ av prov Grundvatten Utgående vatten från reningsanläggningen Provställe Ett hål uppströms Ett hål nedströms Uppehållstank Frekvens 1 ggr/år 1 ggr/år Före varje tömning till dammen Analys pH, konduktivitet MTBE MTBE Redovisning Årligen sammanställs en rapport över hur verksamheten bedrivits inklusive ev. avvikelser samt en redovisning av analysresultat, avfallsmängder och förbrukning av bränslen och andra kemikalier. Rapporten skall sändas till Tekniska myndighetsnämnden senast under mars påföljande år. Vattendomar 1989-10-24 – Domslut 1. Vattendomstolen lämnar Neste Polyeten Aktiebolag tillstånd att inom de nedan under rubriken RÄTT TILL MARK OCH VATTEN angivna fastigheterna gräva om Stenunge å på två avsnitt i dess norra gren och ett avsnitt i dess södra gren. 2. Arbetena skall utföras i samråd med fiskeristyrelsen och huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas nedan under rubriken BESKRIVNING AV FÖRETAGET. Vidare skall iakttas vad fiskeristyrelsen föreslagit i fråga om tider när grumlande arbeten får utföras. 3. Den nedan under HÖJDSYSTEM angivna fixpunkten fastställs som fixpunkt för företaget. 4. Arbetena skall vara utförda senast den 24 oktober 1992. 5. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom fem (5) år från arbetstidens utgång. 6. Omprövning enligt 15 kap 3 § vattenlagen av villkoren för tillståndet får ske tidigast tjugo (20) år efter det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen. 7. Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter dock att Neste Polyeten Aktiebolag ställer säkerhet hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län för den ersättning som kan komma att utgå om domen ändras. 8. Neste Polyeten Aktiebolag skall betala vissa kostnader för målet enligt redovisningsräkning från domstolens kansli. 31 Bilaga 5 32 Bilaga 6 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport. 33 Bilaga 6 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Producerad basharts per fabriksenhet Råvaruförbrukning HT, LT, PE3 Mätning/ beräkning Hela anläggningen Kemikalie- Hela förbrukning anläggningen Eten, propen Mätning/ övriga Co- beräkning monomerer Tillsatsmedel, hjälpkemikalier mm Elförbrukning Råvattenförbrukning 2.2 Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/mån Månadsrapport 1 gång/år -”- ton/år Muntligt ton/år Årsrapport/ Muntligt GWH Årsrapport m3 Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Totalt kolväteutsläpp Fackling Rökgaser HT, LT1, LT2 Eten, propen övriga kolväten LT1 fackla Facklad LT2 fackla mängd inkl pilotbrännare Ångpannor SO2 NOX LT1, LT2 NOX facklor CO2 34 Mätning/ beräkning Beräkning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/år Årsrapport ton/mån Beräkning Kontinuer- ton/år mg/MJ Mätning Beräkning ligt ton/år Beräkning Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Bilaga 6 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Parametrar Reningsanläggning Industriavlopp Utlopp IAbassäng Dagvatten Recipient Grundvatten Provtyp Frekvens Driftstopp Flöde TOC COD BOD N P Tungmetaller Utlopp till Flöde Stenunge Å TOC N P Utlopp samt i Temperatur Stenunge Å Färgtal före och efter Grumlighet pH utsläppsBOD7 punkter COD O2 O2-mättnad Susp. ämnen Konduktivitet Tot extraherb. Opolära kolvät. Tot fosfor Tungmetaller Stenunge Å Bottenfauna Flödes- eller mängduppgift Redovisning tim/dygn Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Fauna inventering Stickprov HT-fabriken Nivå Stickprov hål 6, 13, 14 Temperatur pH Stickprov Konduktivitet Stickprov Tot extraherb. Stickprov Stickprov Opolära kolvät. 35 Kontinue. Kontinue. 3/år 3/år 1/mån 1/mån 3/år 1/dygn Kontinue. 1/mån 1/mån 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år Vart 3:e år från 1997 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 3 m /dygn 3 g/m ton/mån g/m3 3 g/m ton/år ton/år kg/år 3 m /dygn g/m3 ton/mån ton/år ton/år ºC Pt, g/m3 Tu g/m3 g/m3 g/m3 % g/m3 mS/m g/m3 g/m3 g/m3 kg/år Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Särskild rapport m ºC mS/m g/m3 g/m3 Årsrapport Bilaga 6 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning Buller vid Söbacken stopp av fabrik Stickprov Vid stopp dB(A) Årsrapport Buller vid normaldrift Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Söbacken Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Anläggningen Ljudnivå/ ljudeffekt Stickprov 2/år dB(A) Årsrapport Omfattning Provställe Provtyp Farligt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Lager 31/12 Per avfallstyp Borttransporterade mängder Bullerkartläggning 2.5 1/år Vid större förändring Speciell rapport Avfall Övrigt avfall Parametrar Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning Vägs ton/år Årsrapport Beräknas Vägs ton ton/år Årsrapport Årsrapport 36 Bilaga 7 Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2007 Huvudgrupp Namn Huvudmonomer Eten Co-monomerer Butylakrylat Buten Hexen Oktadien Nonen Silan Katalysator Al-alkyler Katalysator LT Katalysator PE3 Additiver Antioxidanter Stabilisatorer Ljus-stabilisatorer Adsorbent Antistatmedel Bearbetningshjälpmedel Blockningshindrare Katalysator pH-stabilisator Metalldeaktiverande ämne Antivulkmedel Kimrök Polymerer Organiska peroxider Silikongummi Nitrilgummi Masterbatch PE+tillsatser(bl.a. färg) Hjälpkemikalier Hydrogen Nitrogen Pentan Propen Propan IPA Isopar H MEK Oljor Smörjolja, hydraulolja mm Vattenkemikalier Biosperse 48L Biosperse 250 Biosperse 214 Enviroplus 1503 Natriumhypoklorit Drew 14-127 Drew 739 Drivmedel Diesel Sammansättning C2H4 1-Buten 1-Hexen 1-Nonen Vinyl-trimetoxy-silan Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Kol PE,PP,PB, sampolymerer Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång H2 N2 C5H12 C3H6 C3H8 Iso-propanol C9-C12 Iso-alkaner Metyl-etyl-keton Mineraloljor, syntetiska oljor (CAS nr 52-51-7), dipropylenglykolmonometyleter Kathon, kopparnitrat Fosfonium, tetrakis(hydroxymetyl-)sulfat Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat NaClO 12-15% i H2O CAS 55566-30-8 Ytaktivt ämne, propylenglykol, oleinsyra 37 Polyetenanläggningen Användning Slutdestination Ton Råvara Produkt 520237 Råvara Produkt 3156 Råvara Produkt 7991 Råvara Produkt 727 Råvara Produkt 211 Råvara Produkt 98 Råvara Produkt 892 Katalysator Produkt 181 Katalysator Produkt 31 Katalysator Produkt 5 Tillsats i polyeten Produkt 255 Tillsats i polyeten Produkt 993 Tillsats i polyeten Produkt 86 Tillsats i polyeten Produkt 10 Tillsats i polyeten Produkt 249 Tillsats i polyeten Produkt 85 Tillsats i polyeten Produkt 64 Tillsats i polyeten Produkt 0 Tillsats i polyeten Produkt 0 Tillsats i polyeten Produkt 0 Tillsats i polyeten Produkt 87 Tillsats i polyeten Produkt 4435 Tillsats i polyeten Produkt 13 Tvärbindande ämne i PE Produkt 1163 Tillsats i polyeten Produkt 0 Tillsats i polyeten Produkt 0 Tillsats i polyeten Produkt 26073 Reaktionshjälpmedel Produkt/Fackla 140 3 Inertgas Luft 33778 kNM Lösningsmedel Fackling 169 Kylmedium i HT-fabriken Förbränn. panna/fackla 132 Diluent Fackling/bränngas 8044 Lösningsmedel Förbränning i panna 111 Lösningsmedel Förbränning i panna 217 Lösningsmedel Förbränning i panna 834 3 Smörjning mm Avfall 230 m 3 Biocid kylvatten Avlopp 0,82 m 3 Biocid kylvatten Avlopp 1,35 m 3 Biocid kylvatten Avlopp 0,75 m 3 Biocid kylvatten Avlopp 30,6 m 3 Boicid i k ylvatten Avlopp 40 m 3 Biocid kylvatten Avlopp 19,7 m 3 Biocid kylvatten Avlopp 1,64 m 3 Drivmedel truck ar mm Förbränning 153 m Bilaga 8 Farligt Avfall 2007 POLYETENANLÄGGNINGEN Lager 31 dec Avfallstyp EWCkod Ursprung Innehåll Processreningsverk 130502 Reningsverk Lösningsmedel Metallförorenad jord 070204 Hela Fabriken Olja,vatten Organiska lösningsm. 64,3 115, 7 170503 Skjutvall Jord, grus Aktivt kol 070210 Katalysatortillverk. Aktivt Dammsugaravfall 070299 HT, LT PE, additiver Silanolja 070204 HT Kolväte Plastolja Vatten/oljaemulsion 070204 HT Olja,MEK 120109 HT-fabriken Spillolja 130208 Underhåll Olja, vatten Smörjolja, diesel Molsikt Reaktionsrester PE3 050199 Gastorkning 070208 PE3 Molekylsikt Al,Na, K, Si Kolväten, Aloxid 51,9 194, 6 Laboratorier Laboratoriekemikalier Lab-kemikalierester flera Mottagare RECI RECI RECI RECI 59,0 Sten.Renh TRAAB 0,0 Sten.Renh SAKAB 29,4 RagnSells SAKAB 1118 RECI RECI 94 RECI RECI 661 RECI RECI 55,4 RECI RECI Sten. Renh. AB TRAAB RECI RECI 1,6 RECI SAKAB RECI SAKAB 8,2 RECI SAKAB 22,2 RECI SAKAB 3,6 Sten.Renh SAKAB Bly,Ni, Cd, Ag 0,9 Sten.Renh Renova Kvicksilver 0,4 Sten.Renh Renova 060405 LT Katalysator.mm 060405 Palladium Peroxider 070208 LT HT - BA, HT - PEX Org. peroxider flera Hela Fabriken lsg-medel, absol,olja Batterier 160600 Hela Fabriken Lysrör/Hg-lampor 200121 Hela Fabriken Summa 38 Transport 47,7 Katalysatorrester Reaktormassa Hyrer. Diverse avfall i fat Ton 2528 kbm 3 5 15 15 38 Bilaga 9 INDUSTRIAVFALL 2007 POLYETENANLÄGGNINGEN FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 Plastdunkar Plast Fiberfat Papp Polyetenvax Plastavfall Avfall från matsal Mängd ton Mottagare 676 Renova-Sävenäs 150102 3,7 Renova-Sävenäs 150101 36,2 Renova-Sävenäs Vaxartad polymer 070299 23,4 Förorenad polyeten 070213 375 Renova-Sävenäs Papper,plast,matrester 200301 26,97 Renova-Sävenäs Totalt RECI 1141 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Asbest Asbest 170601 0,86 Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 379 Blästermedel Metallslagg+ metall/färgrester 120117 0 Kimrök Carbon black 160304 14,0 Renova-Tagene Renova Renova-Tagene 394 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Glas Glas 150107 0,65 Sv. Glasåtervinning Plåtfat Stålplåt 150104 15,0 RECI Wellpapp Papp 150101 117 Totalt IL returpapper 132 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Papper Kontorspapper 150101 19,1 Trä, masonit Trä, träfiber 150103 295 Flis till energiproduktion Blandskrot Fe,Al,Cu,mässing 160117 220 Gotthard, Skrotfrag. Aluminium-skrot Aluminium Mässing och koppar IL Returpapper 160118 3,25 Gotthard, Skrotfrag. 160118 0,9 Gotthard, Skrotfrag. Rostfritt metallskrot Fe 160118 1,09 Gotthard, Skrotfrag. EE-skrot Datorer mm 160213 15,9 Kvalificerad mottagare Kabelskrot Koppar, aluminium, polyeten 170411 8,3 Skrotfrag Polypropen Polyeten 070213 1,9 Plaståtervinning Totalt 566 Totalt alla kategorier 2232 39 Bilaga 10 Miljödagbok 2007 Januari • Elavbrottet i slutet av december fick följdverkningar med ca en veckas produktionsbortfall i PE3 under januari. Februari • Inget anmärkningsvärt under månaden. Mars • Miljödomstolen meddelade igångsättningstillstånd för arbeten i fält med nya högtrycksfabriken (LD5) den 28/3. I samma vecka startade grävarbeten och bortforsling av jordmassor. April • Inget anmärkningsvärt under månaden. Maj • Inget anmärkningsvärt under månaden. Juni • Förbesök av Miljödomstolen 13 juni inför huvudförhandling om LD5 i augusti. Juli • 3 st öppningar av säkerhetssystemen på HT-reaktorerna. Sammanlagt utsläpp 3,2 ton – Reject 6/7 – EBD-ventil 2/7och 6/7 • Grannar på Blåklintsvägen respektive Rödklöversvägen hörde av sig 2/7 respektive 4/7 och var oroliga för vibrationer på grund av sprängningarna för LD5. De fick besked om att våra vibrationsmätningar hittills inte visat några högre värden. • Den nya Pex-linjen L-154 startades i slutet av juli efter över ett års installationsarbete. 40 Bilaga 10 Augusti • Förhöjda VOC-utsläpp från HT under juli och augusti. Orsaken är problem med tryckreglering i anslutning till en av reaktorerna. Problemet kommer att åtgärdas senast under planerat stopp i oktober. • Klagomål den 24/8 från boende på Kvarnbergsvägen om pulserande buller från reaktorerna på HT-babriken. • Säkerhetsventil på reaktor 4 i HT-fabriken öppnade. Utsläppet beräknat till 0,7 ton. September • Användning av tensid i samband med högtryckstvätt orsakade fiskdöd i Stenunge Å den 7/9. Händelsen har rapporterats separat till Länsstyrelsen. Oktober • Inget anmärkningsvärt under perioden. November • Driftproblem med ventgaskompressor i HT-fabriken orsakade utsläpp med ca 3,7 ton eten under perioden 4-5 november. December • Spill av ca 0,5 m3 dieselolja via avlopp i reningsanläggningen där det kunde tas om hand. Ingen påverkan på TOC-halten. Händelsen inträffade 23/12. • Miljödomstolen meddelat tillstånd till nya HT-fabriken, LD5. 41 Bilaga 11 Analyser av vatten i Stenunge å och dagvattenutloppet 2007 Proven är tagna och analyserade av AIControl Parameter Temperatur vid provtagning Färg Turbiditet Konduktivitet Syre Syremättnad Suspenderad substans COD(Cr) BOD7 Fosfor totalt, P pH Totalt extr alifat ämnen 30-Apr 11-Sep 29-Nov Enhet Uppström Utlopp Nedström Uppström Utlopp Nedström Uppström Utlopp Nedström oC 11,2 20,7 15,8 12,2 21 15,9 5 10,6 7,3 60 40 50 80 40 60 130 90 130 FNU 10 6,4 6,6 12 16 11 38 31 42 mS/m 24,7 32,6 28,1 27,5 20,6 24,8 18,3 27,9 19,5 mg/l 9,3 6,6 8,9 8,7 3,7 7,6 10,4 9,8 10,4 % 84,8 73,7 89,9 81,2 41,5 76,9 81,4 88,1 86,4 mg/l 5,2 72 5 <5 24 16 22 12 23 mg/l <30 75 <30 <30 37 47 <30 <30 <30 mg/l <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 3,1 <3,0 mg/l 0,02 0,38 0,16 0,03 0,17 0,11 0,07 0,14 0,08 7,7 7,4 7,5 7,6 7,2 7,4 7,3 7,6 7,3 mg/l <1,0 1,2 <1,0 <1,0 2,7 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Totalt extr aromat. ämnen Opolära alifatiska kolväten mg/l mg/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1,8 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Opolära aromatiska kolväten Kadmium Koppar Nickel Krom Bly Zink mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l <1,0 <0,12 2,8 2,5 <1,2 <1,2 <12 <1,0 <0,12 7,4 1,5 <1,2 2,1 61 <1,0 <0,12 4,6 1,8 <3,1 <1,2 29 <1,0 <0,12 3,4 2,3 0,7 <1,2 <12 <1,0 <0,12 9,3 1,4 0,7 1,6 120 <1,0 <0,12 6,1 1,9 0,5 <1,2 61 <1,0 <0,12 6,2 3,4 3,5 <0,12 110 <1,0 <0,12 7,4 3 3,6 1,8 310 <1,0 <0,12 5,5 3,3 3,5 <1,2 150 42 Bilaga 12 Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC Dagvattenavlopp Parameter Enhe t Temp. 30 april 11 sept 29 nov C 25,9 20,4 13,3 TOC instr mg/l 7,7 - - TOC mg/l 9,6 8,8 8,7 Pb ug/l se bilaga 11 Cd ug/l se bilaga 11 Cu ug/l se bilaga 11 Cr ug/l se bilaga 11 Ni ug/l se bilaga 11 Zn ug/l se bilaga 11 Industrivattenavlopp Parameter Enhe t Temp. BOD7 26 april 11 sept 29 nov C 21,5 26,6 16,9 mg/l <3,0 <3,0 <3,0 42 42 36 COD(Cr) TOC instr mg/l 8,1 - - TOC mg/l 14,0 11,0 12,0 Opolära alifatiska kolväten mg/l <1,0 <1,0 <1.0 Totalt extr aromat. ämnen mg/l <1,0 <1,0 <1.0 Pb ug/l <1,2 <1,2 <3,1 Cd ug/l <0,12 <0,12 <0,12 Cu ug/l 8,8 7,7 6,7 Cr ug/l <1,2 4,1 3,3 Ni ug/l 2,0 1,5 2,8 Zn ug/l 45 43 240 43 Bilaga 13 Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2007 Proven är tagna och analyserade av Alcontrol Provtagningsplats Provtagningsdatum Hål 6 Hål 13 Hål 14 A 2007-09-26 Inget prov 2007-09-26 Temperatur vid provtagning 22,4 - pH 6,9 7,6 Konduktivitet 52 197 Totalt extr alifat ämnen <1,0 <1,0 Totalt extr aromat. ämnen <1,0 <1,0 44 Bilaga 14 Sammanställning av miljörapportdata 1991-2007 ÅR 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Energi- o. Bränsleförbr. Eldningsolja ton 6652 5515 4849 5100 5205 5063 3557 1376 3289 2171 3935 Polyolja ton 740 1052 1049 1126 1022 1152 995 957 1685 1213 1250 Offgas PE3 Bränngas 2086 2156 1762 1252 1296 1572 1075 1177 1204 903 1027 740 1622 2421 2076 2441 2360 0 1573 3209 1903 2345 161 296 347 0 0 0 0 GWh 357 358 362 382 366 373 389 367 376 373 405 398 420 461 462 455 449 kton 354 360 370 403 379 398 418 376 402 372 402 401 448 534 556 554 531 Eten kton 351 365 364 396 350 390 410 369 394 366 397 393 443 529 539 544 520 Propen ton 123 163 125 127 150 152 163 110 163 150 148 95 116 97 110 157 132 Sammonomerer ton 10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075 Tillsatsmedel ton Masterbatch ton Elförbrukning Produktion Polyeten (basharts) Råvaror och kemikalier 1891 1532 6726 7104 8606 7650 7600 7400 4948 11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863 1991 1992 1993 1994 1995 1996 4831 9501 8366 8752 9223 9788 8501 7657 7604 10897 6424 4617 17700 26310 23324 26073 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Utsläpp till luften Eten ton 762 774 737 755 735 717 794 695 727 595 649 557 516 537 499 502 534 Propen ton 121 97 66 49 78 64 131 46 85 120 76 45 66 42 67 62 89 Kolväten totalt ton 909 875 801 804 813 851 999 806 862 767 1079 887 961 1079 981 1010 1030 Svaveldioxid ton 16 10 10 10 29 10 7 3 7 4 7 4 4,5 3,4 2,5 2,5 3,1 46 32 27 29 31 28 22 19 22 20 31 25 31 36 35 33 27 37 36 38 39 34 41 34 51 42 53 57 35 50 40 5311 10700 8330 10500 13100 10195 11990 10853 Kväveoxider Koldioxid kton Kolvätefackling ton 4188 4502 4615 5350 5400 5900 5820 5630 6235 ton 3,0 3,2 3,6 3,6 3,6 3,2 3,4 3,8 5,4 6,9 6,9 4,9 5,9 6,7 4,3 3,8 3,2 Utsläpp till vatten TOC, industriavlopp *) Avfall Farligt avfall ton 552 717 617 781 523 635 690 1091 1232 1650 1476 1890 2278 2528 Övrigt avfall ton 3053 3133 3162 3066 2945 2679 2918 2385 1568 1695 1886 2020 1945 2232 *) Ny TOC-mätning fr o m 1999 45
© Copyright 2024