Miljörapport 2011
Miljörapport 2011 Borealis AB Stenungsund Miljörapport 2011 På förstasidan visas en del av den skärmvägg som installerats under 2011 för att reducera ljudnivån från LD5 fabrikens kompressorer. Detta är en av flera åtgärder för att minska bullerpåverkan från anläggningen. När den gamla HT-fabriken stängs börjar strängare villkor för buller att gälla för polyetenanläggningen. MILJÖRAPPORT 2011 En rapport i tre delar Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information. Beskrivning av verksamheten Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien, Finland, Österrike, Tyskland och Sverige. Sedan 2005 ser ägarstrukturen ut enligt nedanstående bild. Borealis ägs av Österrikiska OMV till 35 % samt av Abu Dhabibaserade IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har Borealis också gemensamma anläggningar i Abu Dhabi. Borealis driver i Stenungsund Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. I krackeranläggningen i Stenungsund tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur sönderdela de större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). Krackern har tillåtelse att omsätta ca 1,5 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan och butan och har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksfabriker och lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten, som används i ett mycket stort antal produkter, som vi möter i vår vardag. Exempel på sådana är kabelisolering, rör, plastkassar, mjölkförpackningar och många andra. Kapaciteten i polyetenanläggningen är totalt 750 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i krackeroch polyetenfunktionen. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMSfunktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras. 1 MILJÖRAPPORT 2011 40 års historia och utveckling Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt små, men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt. Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts av industrin. Petrokemin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex. Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets klassificering som riksintresse för petrokemi förstärker denna bild. 2 MILJÖRAPPORT 2011 Miljöövervakning Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den marina miljön. I Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten i Askeröfjorden på metaller och andra miljögifter och en ny undersökning startades under 2011 när nya sediment- och biologiska prov inhämtades. Proverna kommer att analyseras under 2012 och resultaten redovisas i slutet av 2012. I tillägg till detta har musslor vid 10 platser inom havsområdena utanför de petrokemiska industrierna provtagits och analyserats enligt en relativt ny metodik, lysosomal stabilitet. Resultaten från dessa analyser kommer att presenteras under 2012. De senaste genomförda undersökningarna i Stenungsundsområdet visade att förhållandena avseende tungmetaller och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner generellt har blivit bättre sedan 1970-talet. Stenunge å, som rinner strax utanför polyetenanläggningen, är viktig för reproduktionen av havsöring i regionen. Under 2011 genomfördes elfiske i ån när antalet fisk räknades. Det kunde konstateras att antalet öringar nästan fördubblats sedan tidigare elfiske som utfördes under 2009. Den positiva utvecklingen av antalet öringar kan troligen delvis tillskrivas de fiskåtgärder som tidigare genomförts, såsom att lekgrus lagts ut inom vissa sträckor av ån. Man hittade även två ålar vid undersökningen. Bilden till vänster visar en öring fångad under elfisket. Fisken släpptes strax efter tillbaka till ån. Tillsammans med de övriga petrokemiska industrierna i Stenungsund genomförs mätningar och beräkningar av förekomsten av flyktiga kolväten i omgivningen till anläggningarna. Planeringen av mätningar och beräkningar görs i samråd med länsstyrelsen, miljökontoret och utförande konsult. Senaste mätningen genomfördes under 2006/2007 och en ny mätning är i planeringsstadiet. Sedan 1974 har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av sjukdomsfrekvens av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Resultaten visar på att antalet cancerfall i tätorten Stenungsund motsvarar normal förekomst. Det pågår ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och olika verksamhetsutövare för att följa upp omgivningsstörningar kopplat till de olika verksamheterna i Stenungsund. Målsättningen med arbetet är att vara medveten om vad närboende störs av, säkerställa att kommunikationen fungerar vid störningstillfällena samt att delge det förebyggande arbete som genomförs för att reducera antalet störningstillfällen. 3 MILJÖRAPPORT 2011 Särskilda händelser och aktiviteter under 2011 Krackeranläggningen I samband med att miljödomstolen beviljade tillstånd till utökad ETBE-produktion på krackern bestämdes att hela krackern tillstånd skulle omprövas. Arbetet med omprövningen startade med ett inledande samråd med myndigheterna under 2010 och har fortsatt med samråd för allmänheten och diskussioner med myndigheterna under 2011. Under 2011 har ett antal studier genomförts som kommer att presenteras i underlaget till ansökan om nytt miljötillstånd. Studierna omfattar bl.a. kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvattnet, buller- och luktinventering, mätning av utsläpp till luft av flyktiga kolväten. I början av 2011 togs de konverterade bergrummen UC 901 och UC 903 i drift med butan respektive nafta. Polyetenanläggningen Polyetenanläggningen har ett tillstånd enligt Miljöbalken som medger en produktion av 750 000 ton polyeten. I ett beslut från Mark- och miljödomstolen 2009 föreskrevs att en brandvattendepå ska uppföras i de östra delarna av fabriksområdet, samt att förorenat släckvatten från en brand i råvarulager ska tas om hand i släckvattendammar. Arbetet med att bygga en brandvattendepå påbörjades under 2011 och färdigställs under 2012. Släckvattendammarna i anslutning till råvarulagren färdigställdes under 2011. På bilden till högersyns släckvattendammen tillhörande tält 5. Under 2011 har arbetet med att öka tillförlitligheten på den nya högtrycksfabriken LD 5 fortsatt. De insatser som genomförts har gett resultat vilket visar sig genom att antalet Emergency Shut Downs (ESD:er) har minskat betydligt och därmed även utsläppet av VOC från anläggningen. 4 MILJÖRAPPORT 2011 För att optimera och förbättra läcksökningen inom anläggningen genomförs numera läcksökning med hjälp av en IR-kamera på LD 5 och den gamla HT-fabriken. Kameran fungerar i princip som en vanlig videokamera vilket innebär att man kan se utsläppet i realtid på en skärm och en film av utsläppet kan spelas in. Stora områden kan snabbt läcksökas, vilket gör läcksökningen betydligt effektivare än om man använder traditionella metoder. Under 2011 har också ett antal bullerdämpande åtgärder genomförts för att klara det strängare villkor för buller, 45 dB(A) nattetid, som träder i kraft när den gamla HT-fabriken stoppas. Dessa åtgärder innefattar bland annat bullerdämpning av kompressorer på LD5 och installation av dörrar i ett antal silos. Bilden till vänster visar bullerdämpningen på kompressorarean på LD5. Under 2011 har bryggor och barriärer i dagvattenbassängen på polyetenanläggningen renoverats. Vattnet från dagvattenbassängen rinner ut i Stenunge å och för att förbättra avskiljningen av flytande partiklar har de nya barriärerna byggts, som syns på bilden till höger. 5 MILJÖRAPPORT 2011 Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen. Miljöresultat Utsläpp till luft VOC Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets större punktkällor. VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för PE jämförs dock sedan tre år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare i delrapporten för polyetenanläggningen). Sammanlagda VOC-utsläppen var 1244 ton. Det är mindre jämfört med 2010 (1739 ton). Den allt stabilare driften på LD5 är en bidragande orsak till förbättringen. Mellan 2007 och 2008 minskade VOC utsläppen med anledning av off-gas från polyetenanläggningen kunde ledas till krackern för användning som råvara istället för att facklas upp. Projektet innebar att facklingen reduceras med ca 7000 ton per år. Diagrammet nedan visar att utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både i absoluta tal och relativt produktionen. Under 2009 syns en uppgång relativt produktionen orsakat av lägre råvaruförbrukning på krackern beroende på det sex veckor långa underhållsstoppet. 6 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Inkomna klagomål 2001 2000 1999 Antalet inkomna klagomål är en mätare på 100 omgivningens uppfattning av hur störande 90 verksamheterna är. Dessa registreras i 80 verksamhetens tillbudsrapporteringssystem. De 70 flesta kommer som telefonsamtal direkt till 60 företaget, men också de som kommer indirekt via 50 myndigheter bokförs. Principen är att alltid 40 återkomma om inget svar kan lämnas direkt om 30 orsaken. Efter att antalet klagomål ökat 200820 2010 har nu klagomålen återigen minskat, mycket tack vare den ökade driftsäkerheten på LD 5. 10 Under 2011 är klagomålen främst relaterade till 0 fackling och buller vid fackling på krackern. Dock var hälften av de inkomna klagomålen under 2011 inte relaterade till en specifik händelse utan från personer som förespråkar en annan typ av fackla på krackern. MILJÖRAPPORT 2011 VOC-utsläpp, ton/år 3500 3,5 3000 3 2500 2,5 2000 2 1500 1,5 1000 1 ton/år t VOC/kt prod 500 0,5 0 0 NOx NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar, men i liten omfattning. Sammanlagda utsläppen 2011 var 420 ton. NOx-utsläppen beror i stor utsträckning på produktionsnivån och har trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. NOx-utsläpp, ton/år 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 ton 300 0,3 ton/kton råvara 200 0,2 100 0,1 0 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 0 SO2 De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt bränsle för övriga petrokemianläggningar i Stenungsund. Bränslen i polyetenanläggningens ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja. Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens egna pannor levereras även ånga från krackern. Naturgasen innehåller spår av svavelföreningar. Under 2011 släpptes ca 10,3 ton svaveldioxid ut. 7 MILJÖRAPPORT 2011 CO2 Utsläppen av koldioxid var 690 kton under 2011 och utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp. Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt i krackerns fall, till övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan nedan över utsläppet relativt produktionen på krackern visar denna stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppen under 2009 och 2003, liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa år. 800 2,5 700 CO2 kton 500 1,5 400 1 300 200 t Co2/t eten 2 600 kton rel. eten 0,5 100 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde i kraft 2005. Den första handelsperioden omfattade 2005-2007 och de installationer som omfattades av denna treårsperiod var ångpannorna på polyetenanläggningen och krackern samt krackerns hetoljeugn. Dessa enheter representerar ca 20 % av CO2-utsläppen. Nuvarande handelsperiod som sträcker sig fram till 2012 inkluderar också utsläppen från krackugnar och facklor. Totalt finns det 4 facklor, två på respektive anläggning. Detta innebär att 100% av utsläppen från anläggningarna omfattas av handelssystemet. Ett ackrediterat externt kontrollorgan granskar varje år rutiner och övervakningssystem och slutligen verifierar de årsrapporten av CO2-utsläpp. Freoner Det finns 132 kylanläggningar i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum och andra byggnader med mer än 3 kg installerad köldmediemängd. Totala installerade köldmediemängden är ca 1,6 ton. All CFC har sedan tidigare ersatts med HFC-system och det pågår en fortlöpande utskiftning också av alla HCFC-system. Ett aggregat med HFC har skrotats under året. Läckagen i systemen uppgick under året till 223 kg HFC (ca 14 % av installerade mängden). 8 MILJÖRAPPORT 2011 Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2011. Utsläpp till luft Kracker PE 552 0,1 383 650 63 VOC, ton SO2, ton NOx, ton CO2, kton HFC, kg Totalt 692 10,2 37 40,5 160 1244 10,3 420 690,5 223 Utsläpp till vatten Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften. Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från petrokemisk industri kan ha bidragit, kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal. Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka mängderna. I april 2011 ändrades villkoret för utsläpp av TOC från polyetenanläggningen. Det nya villkoret innebär att halten TOC i inkommande råvatten får dras av så att endast anläggningens bidrag redovisas. I april orsakade olja från krackerprocessen en störning i det biologiska reningssteget av vattenreningsanläggningen, BET-anläggningen. För att säkerställa funktionen hos BET-anläggningen ställdes den ena bassängen av under ca ett och ett halvt dygn. Störningen innebar förhöjda fenol- och oljehalter i anslutning till händelsen. I övrigt har det inte varit några händelser under 2011 som gett upphov till ökade utsläpp. Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten. Utsläpp till vatten Kracker PE Totalt 1 9,22 Olja, ton 9,22 - TOC, ton 40 7,8 47,8 41,1 2 41,1 Fenol, kg - Kväve, ton 8,4 1,3 9,7 Fosfor, ton 0,68 0,49 1,17 1 genomförda analyser under detektionsgräns 2 ej aktuellt Buller Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna och vid vissa tillfällen över gällande riktvärden. När HT stänger gäller hårdare krav på buller för polyetenanläggningen. Vissa åtgärder har vidtagits i polyetenanläggningen och ytterligare arbete pågår med att reducera ljudnivåer från silos inom Materialhanteringen, och utrustning inom den nya LD5 fabriken. När den gamla HT-fabriken tas ur drift kommer bullret att minskas ytterligare. Diagrammet nedan visar resultatet av de månadsvisa mätningar som görs i bostadsområdet närmast polyetenanläggningen. Medelvärdet av 12 mätningar var 49,5 dB (A). Villkorsgränsen är 50 dB(A). 9 MILJÖRAPPORT 2011 Mätpunkt 11 Söbacken, dB(A) 54 52 50 48 46 44 42 J F M A M J J A S O N D I tillägg till ovanstående mätningar har immisionsmätningar genomförts av externt bolag vid några tillfällen, dels vid bostäder intill polyetenanläggningen och dels vid bostäder intill krackeranläggningen. Mätningarna visade på bullernivåer mellan 48 och 52 dB(A) från polyetenanläggningen och mellan 51 och 52 dB(A) från krackern. Villkorsgränsen för krackeranläggningen är 45 dB(A) nattetid. Avfall Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i hög grad produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökat över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja från krackern. Sett över en längre period har industriavfallet, d.v.s. det icke farliga avfallet, minskat. Orsakerna finns bl.a. i att källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats. Engångsemballage har skiftats mot returförpackningar i en del fall. Med 26 miljöstationer för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Det farliga avfallet har för det mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a. cementindustrin med sitt stora behov av energi till cementugnarna. Avfallsmängder 1994-2011, ton/år 8000 7000 6000 Återvinn. 5000 Dep. 4000 Förbr. 3000 Förbr/Dep 2000 FA 1000 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0 10 MILJÖRAPPORT 2011 Energi- och resursanvändning Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning. Förbrukning Krackern 3 Sötvatten, Mm Bränsleenergi, TJ Fackling, ton Elenergi, GWh PE-anläggningen 2,1 14902 5835 338 Totalt 1,66 252 6172 567 3,76 15154 12007 905 Fackling Den totala facklade mängden var något mindre än mängden 2010. Facklingen minskade på krackern, medan den ökade på polyetenanläggningen. Orsaken till ökningen var den ökade produktionen på LD5 där offgaser facklas under drift. Arbete pågår med att ansluta offgasen till krackern där den kan användas i processen istället för att facklas. 30000 25000 20000 15000 PE‐anl Kracker 10000 5000 11 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 0 MILJÖRAPPORT 2011 Kommentarer För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande under året: Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen. Regelbunden uppföljning av mätinstrument. Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar. Internrevisioner av ledningssystemet Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen. I bilaga 3 i krackerns delrapport och bilaga 5 i polyetens delrapport finns en redogörelse av samtliga gällande villkor för anläggningarna och hur väl de uppfyllts under 2011. Sammanfattningsvis så överskrids två provisoriska föreskrifter för polyetenanläggningen. Den ena är att ljudnivån vid rejects från högtrycksreaktorer inte får överskrida 65 dB(A), vilket sker vid oplanerade stopp av reaktorn inom LD5 fabriken. Arbete pågår för att utreda möjligheterna att reducera denna ljudnivå. Den andra är att immissionsbullermätningar visar på nivåer överskridande 50 dB(A). Åtgärder har genomförts under 2011 för att reducera bullernivåerna från polyetenanläggningen. Även på krackern har immissionsbullermätningar av ljudnivån från krackern visat på nivåer över gällande riktvärden. Åtgärder för att minska bullerpåverkan inleddes under 2011 och arbetet fortgår under 2012. Ett månadsmedel för fenol var något över riktvärdet, medan villkoret uppfylldes alla övriga månader och på årsbasis. Det är bolagets uppfattning att kraven i övriga gällande villkor och föreskrifter har uppfyllts under året. Stenungsund 7 maj 2012 Borealis AB Anders Fröberg Location Leader Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen Delrapport II Polyetenanläggningen 12 DELRAPPORT I Borealis AB Krackeranläggningen MILJÖRAPPORT 2011 INNEHÅLL Sida A. GRUNDDEL ............................................................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ........................................................................... 2 - 6 - Organisation - Lokalisering, plan- och recipientförhållanden - Drift- och produktionsbeskrivning - Reningsanläggningen Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................ 7 - Koncessionsbeslut - Kontrollprogram - Pågående tillståndsfrågor Drift- och produktionsförhållanden ................................................................ 8 - 12 - Förändringar i produktion och processer - Energi- och bränsleförbrukning - Förbrukning av råvaror och kemikalier - Avfallshantering - Driftstörningar m m - Reningsanläggningar - driftförhållanden Kontrollresultat ............................................................................................... 13 - 16 - Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring - Utsläppskontroll och utsläpp - Läcksökning - Recipientkontroll och omgivningspåverkan - Besiktningar C EMISSIONSDEKLARATION ............................................................................ 17 - 20 MILJÖRAPPORT 2011 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Översiktskarta Avloppssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Utsläpp till vatten – Sammanställning Grundvattenkontroll Kolväteutsläpp till luften Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2011 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn: Borealis AB, Krackeranläggningen Platsnummer: 1415-1115 Huvudman: Borealis AB Postadress: 444 86 Stenungsund Telefon: 0303 - 87000 Kontaktperson: Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson Kommun och län: Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98 (1998-11-23) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kod enligt FMH (1998:899 och 2007:674) MB kap 9: 24.10A Kod enligt NFS 2006:9 bil.1 4ai Miljöledningssystem ISO14001 Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104 Organisationsnummer: 556078-6633 Denna rapport inges dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2011 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Organisation Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet (Production Support Specialist). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Lokalisering, plan- och recipientförhållanden Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt "Havdens Industriområde". Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen. Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot AGA's anläggning. Längre norrut ligger Akzo Nobel Chemicals. Österut ligger närmast Primagaz gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming". Industriavlopp och kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn. Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning. Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom minst 500 m från anläggningen. Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten från områdets östra och södra del till Stenunge å. Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp. 2 MILJÖRAPPORT 2011 Drift- och produktionsbeskrivning Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel. Methane Steam Ethane Compressor PrimärtMetPrime Metantorn thane tower Drying Propane Cooling 9 cracker ovens Scrubbing Hydrogenation Scrubbing Sec. Methane tower Methane Ethylene Ethane tower C2 splitter Ethane Propane tower C3 splitter Propylene Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg. Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras, beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak. Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak med fartyg via egen hamn samt Vattenfalls hamn. Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar före användning. Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis 3 MILJÖRAPPORT 2011 driver på uppdrag av Statoil en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och tankbilar. Anläggningen ägs av Svenska Statoil AB och sköts av personal anställda av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan). Terminalen hanterar även utlastning av propen till tankbil för Borealis. Spårområdet som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga industrier i Stenungsund. Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 56 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader. Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m. En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar, säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av bränngas i facklan. Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direkt kylsystem med hjälp av ett hundratal värmeväxlare. Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad. År 1972 1976 1980 1984 1985 1985-87 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Åtgärd Trycklager för nafta. Tremediafilter för avloppsvatten. Stripperanläggning. Etablering av läcksökningsprogram Inre flytande tak i sloptankar Dubbla tätningar på SCN-tankar Återföring av ventgas från propenkylkompressorn. Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn, Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning Låg - NOX-brännare på A-ugnen. Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum Låg-NOX-brännare på C-pannan Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna, Låg-NOX brännare på F-ugnen Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till strippern, Fackelledning från naftabergrummet UC-903 Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och analysatorbyggnad till ugnarna Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna. Stoftavskiljare för samtliga krackugnar. Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första hamnanläggningen i Sverige. Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank 4 MILJÖRAPPORT 2011 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank Återvinning av gasavdrag från MTBE Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle. Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara Nya varvtalsstyrda utloppspumpar i avloppsreningen Restaurering av invallning runt tankområde. Turboalternatorn installeras Installation av låg NOx brännare på G-ugnen. Off-gasledning från Polyetenanläggningen. Kompressor för leverans av metanrik gas (bränngas) vid överskott till Perstorp, där gasen används som råvara. Ny utloppsledning för brandvatten. Ökad integrering med polyetenanläggningen med bl.a leverans av ånga Reningsanläggningen Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg. Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt: 1. Processvatten Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner. 2. Industriellt avloppsvatten Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor. Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen. 3. Kylvatten Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler processen och pumpas sedan tillbaka till havet. Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra kategorier baserat på den behandling det genomgår innan det åter släpps ut. 5 MILJÖRAPPORT 2011 Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som indikerar eventuellt läckage av kolväten. Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och inlagras där i ytskiktet. 6 MILJÖRAPPORT 2011 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. I bilaga 3 redovisas villkor som f.n. är aktuella och hur villkoren efterlevts under 2011. Kontrollprogram Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. En sammanställning finns i bilaga 4. Pågående tillståndsfrågor Ett tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet inom SHP/ETBE-anläggningen beviljades av Miljödomstolen 2010-03-25. Tillståndet är tidbegränsat och gäller till och med den 31 december 2016. En omprövning av nuvarande miljötillstånd som beviljades av Koncessionsnämnden för Miljöskydd 1998-11-23 påbörjades under 2010 och arbetet har fortsatt under 2011. Övriga myndighetsbeslut Inga övriga myndighetsbeslut har tagits under året. 7 MILJÖRAPPORT 2011 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen i krackeranläggningen har ökat under de första fem åren efter ombyggnaden för 7 år sedan, för att sedan minska något under 2008/2009 och därefter öka igen under 2010. Under 2011 minskade produktionen något, under året producerades totalt 590 kton av eten och 179 kton av propen. Under 2010 genomfördes ett omställningsprojekt gällande lagringen i två av krackerns bergrum. UC-903 har konverterats från lagring av nafta till butan och UC901 från SCN till nafta. Under 2011 togs de nya lagrena i drift. Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMSledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna. Tabell 1 nedan redovisar samtliga krackerns miljömål för 2011 och tillhörande åtgärder. Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder Område VOC, diffusa utsläpp Nuläge (årets början) Mål 2011 Åtgärder 2010: 585 ton ≤ 540 ton Genomföra minst 10 st. SF6mätningar Resultat VOC 2011: 552 ton Utfört 10 st. Utsläpp till hav av kolväten, olja, fenol etc. Olja 2010:10,4 ton Fenol 2010: 23,5 kg Olja 2011:9,22 ton Fenol 2011: 41,1 kg Klagomål Klagomål från allmänheten och grannar 30 st. år 2010 Underhållsprogram för driftoptimering av filter i vattenreningsanläggningen, införande av effektiivare backspolning. Utbildning i avställning av BET.anläggningen vid störning. Pågående projekt med åtgärder för förbättrad driftsäkerhet av VRU, förebyggande underhåll och reservdelshållning 23 klagomål registrerade 2011. 5 st. på lukt, men inget kopplad till VRU. Det diffusa läckaget från anläggningen var lågt och har minskad sedan 2010, men man nådde inte det interna målet på 540 ton. Mängden olja har minskat sedan tidigare år, medan mängden fenol har ökat något. Huvudorsaken var en störning i BET-anläggningen i april. I övrigt har reningsanläggningarna har haft en stabil drift under året. Mer än hälften (15 st) av klagomålen som inkommit under året gäller fackling och brevskrivarna förespråkar en annan typ av fackla. Klagomålen på lukt har varit betydligt färre än 2010, enbart 5 stycken. Energi- och bränsleförbrukning Under 2011 har det varit kontinuerlig drift av anläggningen och energiförbrukningen i krackeranläggningen minskade något i förhållande till föregående år. I ugnar och pannor tillfördes 4072 GWh bränsle (4173 under 2010). Elförbrukningen var 338 GWh under 2011, vilket är mindre än elförbrukningen 2010 (347 GWh). Redovisad elförbrukning avser vårt behov av extern el. Borealis interna elproduktion var 81 GWh 2011 vilket är marginelt mer än 2010 (80 GWh). Tabell 2 nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via rökgaserna. 8 MILJÖRAPPORT 2011 Tabell 2 Förbränning, fackling samt utsläpp via rökgaser. Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot Föbränning i ungar, pannor m.m. Bränn- MakeBränn- Tot. gas up gas bränsle ton ton MJ/kg Ton 19531 3532 57.7 23063 19974 2021 56.6 21995 22329 1051 57.8 23380 23173 156 56.8 23329 20823 1443 58.0 22266 17671 2983 58.2 20654 21384 946 57.2 22330 20332 1221 58.1 21553 18858 1128 58.3 19986 17822 1192 58.9 19014 14874 3085 59.0 17959 20263 1589 58.7 21852 237034 20347 57.9 257381 Bränngas ton 102 65 124 335 61 56 152 69 66 38 94 51 1213 Fackling Övrigt Totalt Utsläpp NOx CO2 ton ton 35.9 37.3 35.7 33.6 30.9 31.3 30.0 30.4 29.1 29.3 29.5 31.4 383 ton 624 1107 334 149 119 354 52 290 268 497 604 185 4582 726 1172 458 484 180 410 204 359 334 535 698 236 5795 ton 59431 58767 58584 59078 54878 52117 56088 53583 49683 47971 45921 53890 649991 NOX-utsläppen under 1988-2011 i ton/år visas i nedanstående figur 1. Här visas, dels det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som råvaruförbrukning. Även om produktionen ökar årligen har NOx-utsläppen i stort sett legat på samma nivå 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 300 0,3 200 0,2 100 0,1 0 Figur 1 0 NOx-utsläppen under 1988-2011 i ton/år 9 ton ton/kton råvara MILJÖRAPPORT 2011 Förbrukning av råvaror och kemikalier Vatten Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 2,1 Mm3 under året. Därutöver har köpts in 0,38 Mm3 matarvatten som är producerat externt. Råvaror och produktion Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan: Nafta Etan Propan Butan Etanol Off-gas Totalt k ton 299 352 293 275 11 4 1235 Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5. I tabell 3 nedan redovisas producerade mängder under året. Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter Produkt Eten Propen Övriga krackerprodukter ETBE kton 590 179 438 24 Gasoltransporter m.m. Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av nedanstående tabell. Tabell 4 Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil. Produkt Gasol Gasol Eten Propen Transportsätt Järnväg Tankbil Tankbil Tankbil Ton utlastat 174000 42000 3421 146 Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager och under 2011 omsattes ca 8000 ton propan för export. 10 MILJÖRAPPORT 2011 Kemikalier En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2011 redovisas som bilaga 6. Bolaget arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö. I juni 2008 publicerade Borealis offentligt den "svarta listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Nu har en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen tagits fram. Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Den svarta och den grå listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporate-citizenship/productstewardship/banned-substances/). Köldmediaanvändning CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. Det finns 41 st. kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. En enhet innehållande 3 kg HFC har skrotats under 2011. Totalt har 62,5 kg HFC fyllts på under året. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller. Tabell 5 Innehållande mängd och typ av köldmedia i kylaggregat under 2010 och 2011. HCFC HFC Installerad köldmediemängd, kg 2010 2011 17 10 326,9 341,9 Avfallshantering En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i bilaga 7 resp. bilaga 8. Avfallsmängderna har minskat från föregående år som var ett år med ett underhållsstopp som genererar relativt stora mängder av både farligt och övrigt avfall. Driftsstörningar m. m. Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Nedan återfinns de driftstörningar som inträffat under 2011. Den 7/4 fungerade inte VRU:n i samband med lastning av SCN och lastningen fick genomföras utan gasåtervinningssystemet i drift. En processtörningen på morgonen den 15 maj ledde till ökad fackling som under 10 minuter var sotande. Två störningar under juni innebar ökande fackling i båda facklorna, dock inte sotande. 11 MILJÖRAPPORT 2011 Extra fackling uppstod i samband med en reaktor tripp den nionde september, facklingen var inte sotande. Ett strömbortfall på polyetenanläggningen den 7 oktober och efterföljande problem med att återstarta anläggnignen innebar att delar av krackerns produktion under några timmar fick facklas av istället för att levereras till polyeten. Under november innebar ett antal driftsstörningar under kort tid ökad fackling som under mycket korta perioder var sotande. Störningarna berodde på att anläggningen kördes på teknisk minnivå på grund av marknadsrestriktioner och besiktningar. Under sådana förhållanden är anläggningen mer känslig för driftstörningar än vid normal drift. Reningsanläggningar – driftförhållanden Den andra april orsakade olja från processen en störning i BET-anläggningen. För att säkerställa funktionen hos BET-anläggningen ställdes den ena bassängen av under ca ett och ett halvt dygn. Störningen innebar förhöjda fenol- och oljehalter i anslutning till händelsen. I villkoren för utsläpp till vatten från krackeranläggningen anges riktvärden för månadsmedelvärden för fenol och olja på 0.2 mg/l respektive 2,0 mg/l. I april överskreds riktvärdet för fenol då det uppmätta medelvärdet var 0,27 mg/l på grund av störningen. Medelvärdet för olja uppmättes till 1,2 mg/l under april, alltså under riktvärdet. Under november månad orsakade en kortvarig störning i BET-anläggningen en luktstörning som förvärrades av klart och vindstilla väder. 12 MILJÖRAPPORT 2011 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Den kontinuerliga NOxmätningen på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad mätkonsult. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman. Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser, som görs inom ramen för kontrollprogrammet samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja i vatten, där sedan 2004, perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre, men mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse. Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp. Ackrediterad analys Fenol Kolväten - summa aromater + summa alifater Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen Fosfat-Ortofosfat pH Metodbeteckning API 716-57 BTM 21558 Mätområde 0,02 -1 mg/l 0,05 -10 wtppm Mätosäkerhet 23% 26% BTM 21017 0,2 - 250 mg/l 26% SS-EN 6878 SS 028122 0,1 - 0,8 mg/l 4 – 10 15% ±0,2 Kolväteanalys CO analys H2 analys BTM 21531 BTM 21555 BTM 21550 0,01-100 % 0,02-0,2 % 1,5-50 % 10% 48% 10% Utsläppskontroll och utsläpp I följande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns redovisad i bilaga 13. 13 MILJÖRAPPORT 2011 Vatten Nedanstående tabell 7 är en sammanfattning av utsläppen för 2011. Övriga resultat redovisas sammanställda i bilaga 10. Tabell 7 Utsläpp till vatten Utsläpp Mängd/år Olja Fenol Tot-N Tot-P COD/BOD –kvot 9,22 ton 41,1 kg 8,4 ton 0,68 ton 10 Provtagningsställe Pond ut + kylvatten BET utlopp Pond utlopp BET utlopp Pond utlopp Vid bestämning av oljehalt i vatten används en egen referensolja som analysinstrumentet kalibreras mot. Detta betyder att resultaten från oljeanalyserna blir mer exakta än om en extern referensolja använts. Oljehalten underskrider dock oftast detektionsgränsen, och eftersom detektionsgränsen i dessa fall används för att bestämma mängden olja som släpps ut betyder det att oljehalterna överskattas. Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11. Jord och vatten inom Sludge-farming ytorna ska enligt kontrollprogrammet provtas vart tredje år, vilket gjordes senast 2008. Vattenanalyserna genomfördes 2011 resultatet redovisas i bilaga 11. Jordprover planeras att tas under 2012. Buller Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt Idrottsvägen 7 (Berts Glas) har mätts vid två tillfällen kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 8. Villkoret för krackern är 45 dB(A) vid planlagd bostadsbebyggelse. Tabell 8 Uppmätta bullernivåer vid Idrottsvägen. Månad Juli December Dag 6 19 mätpkt 41 44 Vind Vindstilla Vindstilla En extern firma MuellerBBM har utfört immissionsmätningar vid två tillfällen under 2011. Vid båda tillfälle överskreds villkoret på 45 dB(A). Den 27/2 var den uppmätta ljudnivån 52 dB(A) och den 14/10 var ljudnivån 51 dB(A). En utredning av bullerkällor på krackern har genomförs av Mueller som även föreslagit lämpliga åtgärder för att reducera bullret. Utredning pågår för genomförande av åtgärder. 14 MILJÖRAPPORT 2011 Luft Utsläppen av kolväten till luften under 2011 var 552 ton. Bestämningen är i första hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från områden, som inte kan mätas med denna metod, är kvantifierade utgående från tidigare utförda emissionsberäkningar, vilka genomgått uppdatering efter hand. Senast under 2006 räknades utsläppen från tankar om efter att bl.a. åtgärder vidtagits under senare år. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12. VOC-utsläppen för åren 1985 till 2011 redovisas i figur 2 nedan. VOC-utsläppen har minskat sedan föregående år till följd av lägre diffusa utsläpp. 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2500 1,4 1,2 2000 1 1500 0,8 1000 0,6 ton ton VOC/kton råvara 0,4 500 0,2 0 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2011, ton/år De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd sammanfattas i tabell 9 nedan. Tabell 9 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa mängderna. Utsläpp Mängd/år, ton Mätmetod Kolväte, ton 552 Spårgasmätning/Beräkning NOx , ton 383 NOx-analysator/Beräkning SO2, ton 0,13 Mätning/Beräkning CO2, kton 650 Mätning/Beräkning Sot, ton <1 Beräkning Stoft, ton 5 Beräkning 15 MILJÖRAPPORT 2011 Läcksökning Samtliga areor/sektioner har kontrollerats och läcksökts under 2011. Vi har som mål att utföra detta 2ggr/år. Detta innebär att totalt 160 128 pkt. blivit läcksökta. Vi har lokaliserat något fler antal läckor under 2011 kontra 2010, som UH har behövt åtgärda. Vid årsskiftet kvarstod att åtgärda 55 st läckor, men dessa är inplanerade i underhållsprogrammet. Av de läckor som lokaliserades var det mestadels ventilglander >2” och reglerventil glander (inkl. ROV). Tabell 10 Antal kontrollerade punkter, funna och åtgärdade läckor under 2011. Läckage Kontrollerade Funna Åtgärdade Kvarstående Punkter punkter läckor läckor Läckor 80 064 160 128 147 92 55 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Kontroll av kustvattnet utförs i Vattenvårdsförbundets regi. Stenungsundsområdet ingår i det länsomfattande undersökningsprogrammet för luft och mark, som administreras av Länsstyrelsen. I tillägg till dessa program handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, bullersammanställningar och utökade recipientundersökningar. Under året har flera möten genomförts med deltagare från de petrokemiska industrierna, VA-enheten vid Stenungsunds kommun, Bohuskusten Vattenvårdsförbund, SGU, Marin Monitoring, Miljökontoret vid Stenungsunds kommun och Miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen när behovet och inriktning av utökad recipientkontroll i havet har diskuterats. Frågan har aktualiserats av Länsstyrelsen med anledning av studier som visat på avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund. Provtagning för en utökad recipientkontroll planeras att genomföras under 2012. Besiktningar Årlig kontrollmätning av NOx-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan. Stoftmätningar skall göras vartannat år och genomfördes av EMK AB under vecka 46 2010 vid avkoksning av ugnar. Mätningarna utfördes innan och efter den cyklon som används för avskiljning av stoftpartiklar och resulterade i en reningsgrad på 95%. 16 MILJÖRAPPORT 2011 C EMISSIONSDEKLARATION Borealis krackeranläggning (1415-1115) Verksamhetskod 24.14-1 Uppgifterna avser året 2011 1. Produktion Krackeranläggningens tillstånd är baserat på råvaruförbrukningen. Tillåten omsättning av krackerråvara är 1500 kton och under 2011 uppgick förbrukningen av krackerråvara till 1224 kton och 11 kton etanol till ETBE-produktionen. Produktionen av huvudprodukterna eten och propen uppgick till 590 kton respektive 179 kton. 2. Utsläppstabeller Från den ursprungliga tabellen, NFS 2006:9 bilaga 2, har nedan i tabell 10 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I tidigare deklarationer har i vissa fall även mätresultat redovisats där dessa låg under tröskelvärdet. I senare redovisningar har en del av dessa parametrar utelämnats eftersom det bedömts sannolikt att tröskelvärdet alltid underskrids. Inkommande vattens halter har ej frånräknats i något av fallen Tabell 10 Emissionsdeklaration med relevanta parametrar för verksamheten vid Krackern CASnr Parkod AOX 71432 Bensen BOD7 CH4 CO2 7440473 Cr Parameternamn Adsorberbara organiskt bundna halogener Bensen Kem Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Metan Koldioxid Krom och kromföreningar, som Cr Kem Enhet Produkt Avfall Kvantifiering M Status/Kommentar kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 59199 t/år 2252 rest Del av biprodukt (SCN) t/år 0,271 225 12 M/C M t/år kt/år kg/år 6,6 30,2 650 84 <1 17 B/E C <1 M/C Beräknas från bränslet Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering) MILJÖRAPPORT 2011 CASnr Parkod 7440508 Cu Etylbensen Fenol HFC 7664417 NH3 NH4-N 7440020 Ni NMVOC NOX N-tot OljaTEX-ALC OljaTEXARC Parameternamn Koppar och kopparföreningar, som Cu Kem Etylbensen Kem Fenol Kem Fluorkolväten Ammoniak Kem Ammonium som N Nickel och nickelföreningar, som Ni Kem Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Enhet Produkt Avfall Kvantifiering M Status/Kommentar kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 110 ton/år 56 rest Del av biprodukt(SCN) Används ej i prod kg/år kg/år t/år t/år kg/år 0,002 0,02 6,8 41 M 63 8,0 C C 8,0 8,0 88 M/C/E <1 <1 M M/C t/år 522 M/C t/år 383 M Kväve och kväveföre- t/år ningar, som N Olja – Totalt kg/år extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt kg/år extraherbara aromatiska ämnen 8,4 0,2 Används som processkemikalie Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering) Se tabell 2 för respektive förbränningsenhet C 8896 M 315 C 18 Används ej i prod. Ny analysmetod sedan 2004 med sämre känslighet. Under detekt.- gräns för vanlig oljeanalys, beräknat på enskilda aromater MILJÖRAPPORT 2011 CASnr Parkod 7439921 Pb PM10 P-tot SF6 Stoft S-tot 108883 TOC Toluen 1330207 Xylener 7440666 Zn Parameternamn Bly och blyföreningar, som Pb Kem Enhet kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 334 Produkt Avfall Kvantifiering M Stoft, <10my Fosfor och fosforföreningar, som P Svavelhexafluorid Stoft Svavel och svavelföreningar, som S t/år t/år Kol organiskt, totalt Toluen Kem Xylener, summa isomerer Kem Zink och zinkföreningar, som Zn Kem t/år ton/år 819 39,7 0,04 0,3 rest ton/år 171 0,007 0,04 rest Status/Kommentar Används ej i prod. Under detektionsgräns, utsläppet sannolikt lägre Under tröskelvärdet <1 M/C/E M kg/år 10 C Under tröskelvärdet t/år t/år 5 <1 M/C/E C Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet 68 C M/C/E 17 M/C/E Beräknat från COD Del av biprodukt(SCN) Del av biprodukt(SCN) kg/år 0,68 184 19 M Används ej i prod. MILJÖRAPPORT 2011 Tabell 10 nedan specificerar utsläppen från de 12 enheter vilka var och en har en installerad effekt över 50 MW. Sammanlagda tillförda mängden bränsle i form av bränngas (90% metan, 10% H2) samt naturgas, etan och propan var 257 000 ton motsvarande ca 4 100 GWh. Tabell 10 Specificerade utsläpp pannor/ugnar Enhet Panna Krackugn A Inst. Effekt NOx, MW Ton/år 54 B 54 C 54 A 56 B 58 C 56 D 56 E 56 F 58 G 62 V 72 X 72 36,4 39,0 32,1 23,2 23,1 16,4 16,8 20,3 21,6 34,4 46,8 Hetoljeugnen 3 53,6 5,2 SUMMA 711 369 20 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Kracker Koncessionsbeslut 1998-11-23 lämnade Koncessionsnämnden Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Under 2011 har mängden råvara uppgått till 1,23 miljoner ton (villkoret uppfylls). Villkor Utfall 2010 Allmänt villkor 1. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Utsläpp till luft- Kolväten och luktande ämnen 2. 3. 4. 5. Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen får som riktvärde inte överstiga 800 t/år. Bestämning av utsläppet skall ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan metod som bolaget och tillsynsmyndigheten anser vara likvärdig eller bättre. Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning inom processarea, tankområden, bergrum, serviceanläggningar samt in- och utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de åtgärder m.m. som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. Bolaget ska fortlöpande arbeta med utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa de diffusa utsläppen av kolväten och likartande ämnen från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende dels processutrustning, dels tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och utlastningsanordningar m.m. Planen ska årligen uppdateras och ges till tillsynsmyndigheten. All utrustning – för processen. lagring, lastning och 23 Uppfylls villkoret Ja 552 ton 10 st spårgasmätningar har genomförts under 2011. Ja Läcksökning genomförd. Ja Fokus på att genomföra läcksökning enligt krav, samt riktad läcksökning efter SF6 mätningar. Ja Installerat. Ja Bilaga 3 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. lossning – skall utformas och drivas så att utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras. (Avser MTBE-fabriken.) Alla säkerhetsventiler i processutrustningen skall vara anslutna till fackelsystemet. (Avser MTBEfabriken.) Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört gasåtervinningssystem för krackbensin och, om så visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget tidigare redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.) Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas med krackbensin och MTBE är utrustade på ett sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan fungera på effektivast möjliga sätt. Svaveloxider Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller brännolja för förbränning. Då bolaget ej har tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag – och denna bristsituation inte beror på förpliktelser för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja eldningsolja som bränsle. Utsläpp till luft - Stoft Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna skall renas i reningsanordning som drivs med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde, uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%. Undantag från bestämmelserna får dock ske vid oplanerade stopp eller nedtagning vid anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som farligt avfall. Facklingen av bränngasöverskottet vid anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år. Sotande fackling får i den utsträckning bolaget råder över förhållanden inte förekomma mer än 6 timmar per år. (I tillsynen har sotande fackling definieras som rök man inte kan se igenom). Utsläpp till vatten Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläpp av olja till vatten från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten, slop och dagvatten. Planen skall årligen 24 Installerat. Ja VRU- anläggningen i Vattenfalls hamn har haft varit i drift under 2011 vid lastning av SCN, förutom vid ett tillfälle. Ja Se ovan. VRU-anläggningen används enbart för lastning av krackbensin. Ja Vid bränngas brist nyttjas naturgas inte eldningsolja. Ja Kontrollmätning av stoftavskiljare genomförs vartannat år. Gjordes 2010 med en reningsgrad på 95%. Ja 1213 ton Ja Totalt har det varit sotande fackling under ca 15 min under 2011 Ja Underhållsprogram för driftoptimering av filter vattenreningsanläggningen. Effektivare Ja Bilaga 3 uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten. backspolning av filter. 41 kg. Ett månadsmedel över 0,2 mg/l (0,27 mg/l i april) Villkoret på årsbasis uppfylls. Ett månadsmedel överskrids. Ja 14. Mängden fenoler i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen (BET) får inte överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 mg/l. 15. Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i utgående vatten från ponden får inte överstiga 5 ton/år. Halten olja i utgående vatten från filteranläggningen få som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l. 1,7 ton. Inget månadsmedel över 2 mg/l. 16. Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i syfte att minska utsläppen av sådana ämnen. Ja 17. Stripperanläggningen skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiskt uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller störningar vid stripperenheten, skall bolaget senast inom nästkommande vardagsdygn underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Störningar vid enheten skall anses föreligga, om halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1 ppm för den sammanlagda halten av lättare kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs allt t o m C8-aromater. Fortlöpande uppföljning av närsaltshalter görs. Utspädning av närsaltlösning för bättre optimering av dosering. Inga driftsstörningar under 2011. 18 Processytor skall vara försedda med betongplattor, dränerade till reningsanläggningen. Installerat Ja 19. Tankområden skall vara försedda med täta invallningar, dränerade via manuella ventiler till reningsanläggningen. Dräneringsvatten från cisterner skall ledas i sluten ledning till samma anläggning. Installerat Ja 20 Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3- och 4vatten skall begränsas så långt som möjligt och får som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat som månadsmedeltal. Inga överskridanden. Ja. 25 Ja Bilaga 3 Utgående kylvatten i utloppet för höghastighetsinlagring skall normalt ha en hastighet av minst 3 m/s. Om utloppshastigheten understiger nämnda värde skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att hastigheten återställs i erforderlig utsträckning. Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (t) får normalt inte överskrida 35°C. Den totala kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om temperaturförhöjningen (t) överskrider 35°C skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i erforderlig utsträckning. Hastigheten på utgående kylvatten > 3 m/s (regleras via ett vred). 23. Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. 24. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten, kommunens miljönämnd och Fiskeriverket verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets inverkan i närområdet i vattenrecipienten. Hade ett samråd 2011 med Länsstyrelsen för att få godkännande att testa dikloroxid. Fullskaletest kommer ske under 2012. Undersöks av Bohuskustens vattenvårdsförbund. 25. Uppkommer meningsskiljaktighet vid tillämpningen Inga meningsskiljaktigheter föreav villkorspunkterna 21-24 skall tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten för avgörande. ligger. 26. Utläckt metanol och/eller MTBE från lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som är förorenat av dessa ämnen skall omhändertas så att föroreningarna inte avleds till Askeröfjorden. 21 22 27. 28. Processavloppsvattnet skall ledas till bolagets biologiska reningsanläggning. (Avser MTBEfabriken.) Bolaget skall ha anordningar och beredskap för uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till vatten vid brand eller haveri. Buller Buller från krackeranläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07). 26 Ja Ja Kylvattentemperaturen har inte överskridit 50°C (max °C) och t har inte överskridit 35 °C (max °C). Ja Ja Ja Uppsamlingsbassäng/ invallningar installerade. Ja Utrustning är förberedd och åtgärder definierade. Ja Mätt vid Idrottsvägen vid fyra tillfällen kvällstid; 41, 44, 51 och 52 dB(A). Nej. Ljudnivån har överskridits vid två tillfällen. Bilaga 3 Bullermätning genomförd vid MTBE-anläggning vid uppstart. Ja Genomfört. Ja 383 ton. Ja MD har hävt villkoret om modifierad ånginjicering på Aoch C-pannan. Övriga delar klara. Ja Rutiner finns för kemikaliekontroll. Ja Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i samband med genomgång av årsrapport om utsläppskontroll. Ingår i Miljörapport. Ja 1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara Ej aktuellt 2011. Ja 29. Bullret från MTBE-fabriken skall begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder inte överstiger 50 dB(A) dagtid (kl 07-19) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 db(A) nattetid (kl 22-07) Kontrollprogram 30. Bolaget skall upprätta ett förslag till kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som myndigheten bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till rutiner för översyn av bolagets skriftliga instruktioner i de delar som är av störst betydelse från miljösynpunkt Utsläpp till luft- kväveoxider (beslut 2007-12-07) Utsläppet av kväveoxider till luft från Krackeranläggningen får som riktvärde 1 inte överstiga 450 ton per år, räknat som NO2 Beslut från Miljööverdomstolen (2005-06-30) 31. Bolaget skall senast den 1 april 2008 ha vidtagit följande åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider från Krackeranläggningen. Modifierad ånginjicering på A- och Cpannorna. Trimning av X- och V-ugnarna. Nya låg-NOX-brännare i G-ugnen. 1. 2. Beslut från Länsstyrelsen 1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella miljöpåverkan. Förutsättningarna för användandet av gasolja som råvara är att maximalt två ugnar får användas samtidigt för krackning av gasolja, att med gasolja avses en destillerad råoljeprodukt med densitet av 800-900 kg/m3 och med ett kokpunktintervall av 170-550°C, att producerad mängd CBFS i huvudsak skall användas som råvara för kimrök. 27 Bilaga 3 1991-01-30 – Inlämnande av Miljörapport/Årsrapport Inlämnad. Ja Mätning enligt kontrollprogram genomförd. Ja Årsrapportering enligt kontrollprogram skall lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna myndigheter årligen inom tre månader från utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser som kan förekomma i kontrollprogram om tidpunkt för att lämna årsrapporten upphävs. Om rapporteringen enligt miljörapport och årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges om den utgör miljörapport och/eller årsrapport. 1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat underlag i form av en anmälan enligt miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt. För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med stöd av 40§ miljöskyddslagen följande: 1. Statoil skall bedriva verksamheten på sådant sätt som man angivit eller åtagit sig i ärendet såvida inget annat sägs nedan. 2. En samlad redovisning av de under året utlagda olika mängderna och i avfallet uppmätta halter av totalt extraherbara ämnen (olja) skall tillsammans med uppmätta oljehalter i grundvattnet redovisas i årsrapporten enligt kontrollprogram. I månadsrapporten enligt kontrollprogram skall för aktuell månad upplysas om vilka mängder avfall som lagts på tippen. För det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande analys genomföras och Länsstyrelsen kontaktas. 28 Bilaga 3 3. Analys av halten totalt extraherbara ämnen (olja) skall göras halvårsvis i respektive av det uppströms- och nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena. 4. Bolaget skall ha löpande kontroll över tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att grundvattenrören är tillgängliga för provtagning. 1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och med utgången av år 1997 deponerar s k inertavfall på den iordningställda tippen vid Ostronviken. Därefter skall deponeringen upphöra. Borealis AB skall i god tid före utgången av år 1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka alternativ till deponeringen man valt. Kontroll och redovisning skall fortsätta som hittills så länge deponeringen pågår. 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika 29 Läcksökning genomförd (se sid 16). Ja Bilaga 3 anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. 30 Bilaga 3 2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter SFS 2004:989 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr 556078-6633, att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder vid bolagets krackeranläggning på fastigheten Stenung 17:6, 17;7, 4:177, 5:104 Stenungsunds kommun, med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken och 4 § förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, SFS 2004:989. Avfall Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, skall förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus skall avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Ja Rutiner för avfallshantering finns, mängder följs upp varje månad. Interna mål finns. Upphörande och återställande Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand av företag som har tillstånd till det. 2008-01-07 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter vid Borealis AB, Krackeranläggningen på fastigheten Stenung 17:6, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2004-12-21, diarienummer 563-57291-2004. Tillståndsnummer SE-14-563-57291-2004 bibehålls dock. Villkor för tillståndet 1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet med vad som anges i anmälan och i enlighet med ansökan om tillstånd meddelat 2004-1221. Byte skall ske till en övervakningsmetod med 31 CO2 utsläppen för 2011 har verifierats av DNV och rapporterats i Naturvårdsverkets ECO-2 samt SUS. Ja Bilaga 3 lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Vattendomar 1969-10-24 Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall, industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt 11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom flera avtal är denna mängd fördelad mellan ovanstående parter. 1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor Vattenförbrukningen var 2,1 Mm3 Dessutom har 0,37 Mm3 matarvatten köpts in från vattenfall Finns länsor tillgängliga vid "Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen behov. i alla de fall då lastning och lossning sker av andra produkter än gasol och gasbensin." Ja Ja Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på land i hamnanläggningen skall förvara länsor i beredskapssyfte att användas för det fall det vid lastning och lossning av gasol och gasbensin förekommer spill av annat slag än av dessa ämnen. Minst en gång om året skall bolaget i samråd med brandchefen i Stenungsunds kommun kontrollera funktionsdugligheten hos de på land förvarade länsorna. Regeringsbeslut 1982-05-27 – Utökad råvarubas För den tillståndsgivna verksamheten får som alternativa råvaror till nafta användas etan, propan och butan eller andra med avseende på processoch miljöskyddsförhållanden likartade råvaror. Bolaget skall före användning av annan råvara än nafta, etan, propan och butan anmäla detta till Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för prövning om användningen av råvaran ifråga omfattas av tillståndet. Om Länsstyrelsen kan 32 Inga andra råvaror än nafta, etan, propan eller butan har använts under 2011. Ja Bilaga 3 godkänna råvaruanvändningen skall frågan avgöras av länsstyrelsen. I annat fall skall Länsstyrelsen hänskjuta frågan till koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande. 33 Bilaga 4 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport. 34 Bilaga 4 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Krackugnar Hela anläggningen Gasol ETBE Hela anläggningen 2.2 Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Utlastat Produktion Eten Propen Biprodukter Elförbrukning Råvattenförbrukning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuer- ton/mån Månadsrapport ligt mängd/år Årsrapport 1 gång/år -”-”- ton/år ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport Årsrapport GWh m3 Årsrapport Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Pannor och Bränngas Bränsleugnar till ugnar förbrukning och pannor Energiförbrukning Pannor/ RökgasNOx ugnar, kanal facklor CO2 Pannor Bränngas Värmevärde och ugnar till ugnar på bränslet Pannor Bränngas Svavelhalt och ugnar till ugnar Facklorna Facklad mängd Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport TJ/år Årsrapport Flödesmätare Flödesmätare Analysator Kontinuerligt ton/mån Beräkning mg NOx/MJ Beräkning 1/mån ton/år Stickprov 3/vecka MJ/kg Stickprov wt-ppm vid misstänkt genombrott FlödesKontinuerligt ton/mån mätare/beräkton/år ningar Beräkning tim/mån Oförbränt kolväte Tid sotande Hela anSF6Kolväte till Stickprov 10 delmätn/läggningen mätning + luften år beräkning Extrapannor SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A Krackugnar/ Stoftutsläpp Beräkning facklor Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda mätning år 35 Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport ton/år Årsrapport ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport % avskiljt Separat rapport Bilaga 4 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Filter 2660 Filter 2660 Pond + kylvatten 2-4 Inlopp filter Utlopp filter Utlopp pond resp kylvatten BET Sedimenteringsbassäng, utlopp BET BET inlopp Stripperanlägg Utlopp ning stripper Pond Utlopp pond Pond Utlopp pond Kylvatten 1-4 Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp Kylvatten 4 D-983 x utlopp Kylvatten 1-4 Inlopp kylvatten Kylvatten 1-4 Utlopp kylvatten Kylvatten 1-4 utlopp kylvatten Hela Utlopp pond anläggningen BET BET utlopp Parametrar Flöde Oljehalt Olja, utsläpp mängd Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift Kontinuerligt m3/h 1/dygn g/m3 Kontinuerligt ton/mån resp 1/dygn Fenol Stickprov Dygnsprov resp stickprov Dygnsprov Flöde Kolväte Stickprov Stickprov 1/dygn 1/dygn COD BOD7 Flöde Oljehalt Dygnsprov Dygnsprov Oljehalt Redovisning Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport g/m3 Månadsrapport kg/mån m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 1/tertial 1/tertial Kontinuerligt 1/dygn g/m3 g/m3 m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 3/vecka g/m3 Månadsrapport Kontinuerligt Temp Kontinuerligt C Månadsrapport Temp Kontinuerligt C Månadsrapport Utloppshastig- Stickprov het tot-N Stickprov 1/månad m/s 1/vecka ton/år Avvikelser rapporteras Månadsrapport tot-P Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport Parametrar Provtyp Frekvens Stickprov 1/år Grundvatten Omfattning Provställe Grundvatten i mark - TO 1-4 - Södra tippen - G1 - G7 Grundvatten i berg Nivå temperatur pH Konduktivitet Tot. extraherbart - Ostronviken Nivå 1-2 Tot. extraherbart UC-901 Nivå UC-903 Tot. extraherbart UC-961 Metanol Flödes- eller mängduppgift m C Redovisning Årsrapport ms/m 3 g/m Stickprov 1/år m 3 g/m Årsrapport Stickprov 1/år m 3 g/m Årsrapport Stickprov 1/år g/m3 Årsrapport 36 Bilaga 4 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens Buller vid stopp av anläggningen Buller vid normaldrift Närliggande bostadsområde Närliggande bostadsområde Anläggningen Ekvivalent ljudnivå Stickprov Ekvivalent ljudnivå Stickprov Bullerkartläggning 2.5 Ljudeffekt 1/2 år dB(A) Ingår i omgivningskontrollen Vid större förändring dB(A) Speciell rapport Årsrapport Avfall Omfattning Provställe Parametrar Farligt avfall Uttransporterat Övrigt avfall Uttransporterat 2.6 Redovisning 1/4-5 år Flödes- eller mängduppgift dB(A) Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift ton/år ton/år Redovisning Årsrapport Årsrapport Sludge farming Omfattning Provställe Sludgefarming Yta A-C området Sludgefarming Yta A - C området Parametrar Provtyp Frekvens Mineralolja Tot extraherbart TS-halt pH N, P, K pH tot extraherbart Stickprov på jord 0-30 Vart 3e år med början 2002 Flödes- eller mängduppgift mg/kg mg/kg Redovisning Årsrapport % cm mg/100 g Grundvatte Vart 3e år n med början Stickprov 2002 37 Årsrapport mg/kg Bilaga 4 Råvaruförbrukning 2011 (ton/mån) Ugnar Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Nafta 53892 27049 37040 18235 17778 19686 24250 18089 18693 19636 23668 21291 299307 Etan 30281 25289 29933 26856 31625 30058 26999 31340 27918 28981 30060 32317 351657 Propan 10486 21112 24767 29725 27910 24135 23823 29487 36795 31729 15512 17384 292865 ETBE-anläggningen Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Etanol 1390 669 414 647 1188 720 1480 1178 1261 756 435 1000 11138 38 Butan 17700 28927 28289 36828 27737 20903 35968 23177 7627 9678 8757 29776 275367 Off-gas 160 447 535 231 544 326 261 387 405 106 453 228 4083 Totalt 112519 102824 120564 111875 105594 95108 111301 102480 91438 90130 78450 100996 1223279 Bilaga 6 Kemikalieförbrukning 2011 Handelsnamn Actrene Ammoniak Bensin, blyfri Diesel Amberlite Ecoflock/Klaraid Ethanox 4740 Etylmerkaptan Helium Plus Iso-propanol Ivamin 804 Närsalt Petroflo 20Y600 Petroflo 21Y621 Smörjfetter/smörjoljor Solvent 40 Zetag Sammansättning Alkylbensener Ammoniak Användning Antifouling pH-justering Interna fordon Stationära motorer Anjonbytare Aluminiumhydroxiklorid Flockning av råvatten Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Inhibitor i ETBE Etylmerkaptan Svavelkälla/ Luktämne Dinatriumtetraborat, Natriumnitrat Läcktestningsgas 2-propanol Pumptätningar Amino-metyl-propanol Korrosionskydd för matarvatten Diammoniumvätefosfat Tillsats i BET Hydroxylaminsulfat Aldolkondensationsinhibitor Etanolamin Korrosionsinhibitor Mineralojor Smörjning Alkaner/Cykloalkaner Avfettning underhåll Copolymer akrylatsalt/akrylamid Flockning Fil-2660 39 Slutdestination Produkt Avlopp Omvandlas Omvandlas Avlopp Avlopp Produkt Produkt Luft Luft Avlopp Avfall/ Avlopp Produkt Omvandlas/avlopp avfall Avfall Avfall m3 16.5 t 5.5 15 151 1.7 36 2.47 137 32.6 0.14 11.5 9.8 4.7 32.7 27.7 8.2 2.3 Bilaga 7 KRACKERANLÄGGNINGEN Farligt Avfall 2011 Ton Transport Koksolja Avfallstyp 050105 Koksfilter Olja,koks 164 StenaRecycling Stena, Gbg API - slam 050106 Sediment i API Vatten,olja 0.0 StenaRecycling Stena, Gbg Oljesediment 050106 Oljegropen Vatten,sand,olja 0 StenaRecycling Stena, Gbg V-falls pir ETBE, etanol, vatten 0.0 StenaRecycling Stena, Gbg 683 StenaRecycling Stena, Kalmar 0.0 StenaRecycling Stena, Gbg Avfallstank kaj EWC 160702 Ursprung Innehåll Mottagare Svavelolja 070108 TK-919 Aromatiska kolväten Kolstoft från stoftavskiljare 990205 Krackugnar Kol, tungmetaller Kemikalierester 190903 Lab Div. kemikalier 0.0 StenaRecycling Stena, Gbg Spillolja 130403 Slop - Båtar Olja 31.7 StenaRecycling Stena, Gbg Spillolja Filter / BET Slam 130403 Underhåll Smörjolja 109.6 StenaRecycling Stena, Gbg 130503 Fil - 2660 / BET Slam, olja 383 StenaRecycling TRAAB Lutslam 50103 Tankfält Oljeavfall med lut 0 StenaRecycling SAKAB Jonbytaremassa 190905 Matarvattenrening Organisk polymer 5.0 StenaRecycling Stena, Gbg Torkmedel 050199 Gastorkning Molekylsikt Al,Na, K, Si 0 StenaRecycling Kläpp, Std Div. oljehaltigt avfall i fat 050105 Varierande lösningsmedel, absol,olja, tomfat 0.0 StenaRecycling Stena, Ggb/ SAKAB Batterier 200133 Hela Fabriken Tungmetaller, syra 0.5 StenaRecycling Stena, Gbg Lysrör, kvicksilverlampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver. 0.3 StenaRecycling Stena, Gbg Kylsystem Etylenglykol, vatten 1.8 StenaRecycling Stena, Gbg 68.0 StenaRecycling Glykol 161001 Övrigt flera Hela Fabriken TOTALT 40 1447 Bilaga 9 KRACKERANLÄGGNINGEN INDUSTRIAVFALL 2011 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 105 Ragnsells Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 26.6 SRAB Totalt 132 DEPONI Typ och Ursprung Asbest Sammansättning EWC Asbest Mängd, ton Mottagare 170601 1.9 Ragnsells Blästersand Metallslagg+ metall/färgrester 120117 14.0 Ragnsells Schaktmassor Sand, sten, grus 170504 0 Ragnsells Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 96 Totalt Renova-Tagene 112 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Well Well-papp 150101 7.1 Glas Glas 150107 0.44 Totalt Mottagare Ragnsells Svensk Glasåtervinning 7.5 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Papper Kontorspapper 150101 7.6 Ragnsells Trä Trä 150103 51.0 Ragnsells Blandskrot Järn m.m. 160117 129.4 Ragnsells Mässing och koppar 160118 0.0 Ragnsells Rostfritt skrot 160118 0.0 Ragnsells 160118 1.36 Ragnsells Aluminiumskrot Aluminium Kabelskrot koppar 170411 0.0 Ragnsells EE-skrot Datorer mm 160213 3.6 Kvalificerad mottagare Totalt 193 Totalt alla kategorier 444 41 Bilaga 9 Miljödagbok 2011 Januari Den 20/1 hölls det andra samrådet med myndigheter inför omprövning av krackerns miljötillstånd. Naturvårdsverket, MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), Länsstyrelsen samt Miljö- och hälsoskyddskontoret i Stenungsund medverkade på mötet. Borealis är delägare i bolaget Petroport som bygger en ny hamnpir norr om Vattenfalls hamn i Stenungsund. Muddringsarbetena påbörjades i början av december och slutfördes den 22-23 januari, när de sista pråmarna gick till Wallhamn för lossning. Muddringsarbetena har gått mycket bra och var klara före tidsplanen trots kyla och is. Sedimentspridningen vid muddringen har övervakats med provtagning varannan dag på tre provplatser i fjorden och värdena har legat långt under de gränsvärden som sattes i miljödomen. Nästa fas är att utföra pålning för hamnen. Februari Ett mindre underhållsarbete genomfördes 23-24 mars när ett filter byttes i bränngassystemet. Detta innebar att bränngas facklades under dessa två dygn. Den 3 februari var det möte på Stenungsunds kommun i den grupp som arbetar med att ta fram ett provtagningsprogram för utökad recipientkontroll gällande Tånglake. På mötet medverkade personer från de petrokemiska industrierna, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Stenungsund, samt Lars Förlin, Ingemar Cato och Åke Granmo, samtliga experter inom havsmiljöundersökningar. Mars Ett samrådsmöte hölls kvällen den 23 mars med allmänhet och närboende gällande omprövning av krackerns miljötillstånd. Totalt var det ett 20-tal närboende som medverkade under 3 h. Det ställdes många varierande frågor om bl.a. tillståndsprocessen, fackling, buller, utsläpp till vatten, vision etc. Miljörapport för 2010 är registrerad i Naturvårdsverkets databas SMP tillsammans med utsläppsuppgifter och avfallsstatistik. Utsläppen av koldioxid har blivit verifierade av DNV och rapporterats in i Svenskt Utsläppsregister, SUS. April Kvällen den 2/4 uppstod en störning i BET-anläggningen till följd av att det följde med olja från D-1861 i primärfraktioneringen. En av bassängerna ställdes av under kvällen för att säkerställa BET anläggningens funktion, men togs i bruk igen på måndagmorgon. Miljökonsekvensen var förhöjda fenol- och oljehalter i anslutning till händelsen. Från filteranläggningen har vi ett villkor på olja på 2 mg/l (månadsmedel) som hamnade på 1,2 mg/l för månaden. Från BET-anläggningen har vi ett villkor på fenol på 0,2 mg/l (månadsmedel) och med ett värde på 0,27 mg/l 42 Bilaga 9 överskreds detta något för månaden. Vi mottog ett luktklagomål från Akzo i samband med detta. Den 7/4 fungerade inte VRU:n i samband med lastning av SCN, utan utlastning skedde utan gasåtervinningssystemet i drift. VRU:n visade på flera tekniska problem och åtgärdsutredning pågår. Vid aktuellt tillfälle gick det inte att vänta på att VRU:n skulle fungera, eftersom kunden var beroende av att få sin produkt och väntar vi längre kommer det även medföra produktionsproblem på Krackern. Maj En processtörning på morgonen den 15 maj medförde sotande fackling under 10 minuter. Under två veckor i maj provtogs processavloppsvatten i fyra provpunkter med kontinuerliga provtagare inför en kemisk- och biologisk karakterisering av vattnet. Den 5 maj var två närboende på besök för att diskutera olägenheter vid fackling och Borealis presenterade vilka studier som pågår för att utreda möjligheter till förbättring. Juni En processtörning på dagen den 10 juni och på kvällen den 29 juni medförde fackling i både lilla och stora facklan. Facklingen var inte sotande. DNV genomförde en verifiering av metodrapporten den 14 juni inför tilldelningen av utsläppsrätter inför den nya handelsperioden 2013-2020. Juli Det har varit stabil drift på anläggningen under hela juli och inga miljöstörande händelser eller klagomål från allmänheten. Augusti Det har under augusti inkommit ett antal klagomål på facklingen från närboende där dold fackling (enclosed ground flaming) framförs som ett alternativ till dagens fackling. Klagomålen har besvarats med ett brev där anledningen till facklingen och facklans konstruktion förklaras. Den 12 augusti inkom ett klagomål på lukt i samband med en förändring i ugnsmatningen. September En reaktortripp den nionde september medförde extra fackling. Facklingen var inte sotande. Test av IR-kamera för läcksökning genomfördes under september, utvärdering pågår. 43 Bilaga 9 Oktober På grund av ett strömbortfall den 7 oktober med stopp på polyetenanläggningen som följd fick produkt facklas under några timmar. Genomgång av årsrapporten för 2010 hölls med representanter från länsstyrelsen och kommunen. Buller, lukt och fackling diskuterades. November Under november uppstod ett antal driftsproblem på krackeranläggningen, dessa ledde till ökad fackling som under kortare perioder varit sotande. 15 november; Reaktortripp. Utredning av orsaken pågår. 17 november; Reaktortripp. Vid idrifttagande av ugnar måste temperaturen i reaktorn höjas vilket gjordes men för mycket då reaktormassan inte svarade som normalt. Ett projekt pågår tillsammans med tillverkaren av reaktormassan för att förbättra regleringen av reaktorn. 18 november; Stopp på Ugn X. Spjällen som reglerar lufttillförseln fungerade inte som de skulle. Utredning pågår. 22 november; Stopp på Ugn V. Utredning kommer att startas. 23 november; Idrifttagande av Ugn V gjordes för snabbt och tornet som tar emot produkten hann inte med. Anläggningen kördes under november på låg produktion på grund av marknadsrestriktioner. I samband med detta besiktigar man delar av anläggningen och gick under ca en vecka ner på teknisk minnivå. Detta är ett ovant läge där fabriken är känsligare för driftstörningar. Under perioden med störningar inkom två klagomål på buller. Ett klagomål på lukt från kommunen inkom under månaden. Vid undersökning noterades något mer lukt än normalt från BET-anläggningen. Vädret som var klart, kallt och helt vindstilla kan ha varit en bidragande orsak till att lukten verkar ha ansamlats i samhället. Ett läckage av 2-3 m3 spädd glykol spolades med regnvatten till dagvattenavloppet. December Den 12/6 gick en fläns i en kompressor läck och ca 50 kg LPG (gasol bestående av 75 % butan och 25 % propan) läckte ut till atmosfären. Ett klagomål på lukt inkom från närliggande industri i samband med regenerering av en reaktor. Prövotider U1 och U2 inom miljötillståndet för ETBE lämnades till Mark- och Miljödomstolen den 29/12 På grund av fel på NOx mätaren på panna C rapporterades fel värde i november. Detta har nu justerats. 44 Bilaga 10 Bilaga 10 UTSLÄPP VIA AVLOPPSVATTENSTRÖMMAR 2011 STRIPPER BET FILTER PONDEN MÅNAD HC,g/m3 Flöde,m3/h Fenol,g/m3 Fenol,kg Fosfor,kg Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,ton Kväve,kg Januari 0.06 110 0.02 1.6 53 0.5 239 0.12 778 Februari 0.09 105 0.02 1.4 14 0.6 235 0.1 688 Mars 0.07 108 0.02 1.6 96 0.6 234 0.11 603 April 0.21 113 0.27 22 49 1.1 257 0.17 598 Maj 0.07 110 0.02 1.6 48 0.6 212 0.11 636 Juni 0.43 110 0.02 1.6 16 0.7 217 0.13 826 Juli 0.07 116 0.03 2.6 60 0.6 236 0.18 736 Augusti 0.07 110 0.02 1.6 49 0.6 235 0.16 803 September 0.05 97 0.02 1.4 91 0.7 211 0.13 788 Oktober 0.08 93 0.02 1.4 102 0.6 247 0.17 476 November 0.16 93 0.03 2 74 0.6 261 0.14 669 December 0.09 103 0.03 2.3 31 0.9 269 0.21 806 0.12 106 0.04 41 683 0.68 238 1.73 8407 SUM/MEDEL UTSLÄPP VIA KYLVATTNET KAT. 1 KATEGORI 2+3 UTSLÄPP TILL FJORDEN KATEGORI 4 EFFL. LINE MÅNAD Flöde,m3/h Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,ton Januari 4446 0.5 1410 0.5 356 0.8 Februari 4539 0.5 1581 0.5 304 0.7 Mars 4454 0.5 1958 0.5 330 1.0 April 5325 0.5 2029 0.5 328 1.1 Maj 8366 0.5 1455 0.5 335 0.8 Juni 9191 0.5 1471 0.5 355 0.8 Juli 9676 0.5 1466 0.5 334 0.9 Augusti 10285 0.5 1113 0.5 345 0.7 September 9036 0.5 483 0.5 346 0.4 Oktober 8317 0.7 898 0.6 340 0.8 November 6463 0.5 1175 0.6 343 0.7 December 6530 0.5 848 0.5 345 0.7 7219 0.5 1324 0.5 338 9.220 SUM/MEDEL 45 COD,g/m3 BOD,g/m3 38 67 58 48 36 Flöde,m3/h 11 3 <30 43 47 <3 <30 47 78 <3 <30 51 4 317 301 300 346 286 302 341 348 304 320 332 361 322 COD,kg/dygn Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December SUM/MEDEL 289 484 418 399 247 109 352 393 109 361 622 130 326 Bilaga 11 d Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2011 Provställe G1 Datum Temp, C pH Kond. mS/m Extr. alifat Extr. arom. Metanol 2011-08-11 Nivå, m Torrlagt G2 G3 borttagen G4 2011-08-11 14.7 6.4 22.3 2.0 <1.0 G5 2011-08-11 16.5 7.2 34.6 2.4 <1.0 7.4 19.1 2.6 <1.0 7.0 1647 <1.0 <1,0 G6 Inget prov G7 2011-08-11 TO1 2011-08-11 16.4 0 TO2 2011-08-11 17.9 6.9 51.9 <1.0 <1.0 1 TO3 2011-08-11 20.8 7.2 1640 <1.0 <1,0 0.7 TO4 2011-08-11 20.2 6.9 365 <1.0 <1,0 1.2 Tippen 2011-08-11 14.7 8.0 50.7 <1.0 <1.0 Ostronv. Ö <0.5 1.8 Ostronv. V UC-901/1 0.9 1 UC-901/2 <0.5 4.6 UC-901/3 <0.5 5.5 UC-901/4 <0.5 10.8 UC-903/1 UC-903/2 UC-903/14 UC-903/17 UC-961/1 <1 0 UC-961/2x <1 4.7 UC-961/3 <1 0.5 46 Bilaga 11 Sammanställning Av Vattenanalyser 2011 - Sludge Farming - Ytorna Vattenproverna tagna och analyserade i augusti av AlControl . Provställe A3 B2 B5 B6 C1 C2 C5 C6 PH Alifat, tot.extr. mg/l Aromat. tot.extr. mg/l 9,0 4,4 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 8,5 8,2 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 47 Bilaga 11 d Kolväteutsläpp till luften 2011 1. SPÅRGASMÄTNINGAR Utsläpp kg/h. Antal mätningar/område inom parentes. OMRÅDE Onsite(4) SHP/ETBE(0) Tankomr.(3) UC-961(0) UC-731/32(0) UC-904(1) Lastramp (2) TOTALT ETAN 4,8 ETEN 12,8 PROPAN 8,4 PROPEN 6,9 1,9 – 3,9 – 1,1 0,4* – – 6,7 – – 16,7 3,0 – 1,0* 2,8 2,0 17,2 8,4 C4 0,5 0,9 * C5+ 0,5 0,2 * 1,4 0,7 * Mätvärden från tidigare år. Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av 2. 449 ton BERÄKNADE UTSLÄPP De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991"samt revisioner maj 1994 och december 2006. UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år Tankar Lastning/Lossning Förbränning Ventar Div. Operationer API/BET/Oljegrop Metan TOTALT 3. 17,5 3,8 10,0 0,6 2,1 4,2 29,0 67,1 UTSLÄPP I SAMBAND MED DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR 67 ton 36,4 ton 552 ton 48 C2-C5+ 33,9 1,1 9,9 0,4 1,0 2,8 2,0 51,1 Bilaga 13 Sammanställning av miljörapportdata Krackern 1992-2011 Energi-/bränsleförbrukning Förbränning ton Energivärde i bränsle TJ Elförbrukning GWh Fackling totalt ton Fackling bränngas ton 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 170410 183606 172516 200249 208134 221128 222542 226255 139818 211692 248449 266792 236595 275300 275700 270350 268491 244793 202870 267236 257381 9100 9700 8950 10400 11000 11400 11530 11750 7175 10840 13455 14569 12779 15237 15519 15242 15118 14051 11531 15259 200 290 263 289 300 306 306 310 197 310 391 404 365 420 422 419 422 385 294 347 14902 338 3300 6520 4410 3350 3940 2170 5470 3450 1718 20900 3700 2887 7712 2408 4706 7173 4676 4134 9496 7434 5835 3960 2700 3160 1660 2930 2739 1208 3154 1081 985 3156 2092 3057 3804 2464 2197 2881 961 1213 1234 Råvaror och produkter Råvaruförbrukning kton 913 985 856 1048 1133 1174 1161 1168 664 953 1243 1308 1200 1422 1410 1337 1344 1185 959 1330 Etenproduktion kton 337 357 326 379 395 397 398 406 230 333 521 560 486 597 611 608 622 565 435 598 590 Propenproduktion kton 166 173 157 187 204 218 205 212 119 200 196 201 177 216 209 197 200 174 132 197 179 VOC ton 1153 855 970 807 665 677 666 573 418 942 757 686 749 743 661 483 586 486 684 585 552 NOx ton 584 541 426 483 511 476 379 344 207 373 406 411 399 410 420 418 404 366 349 410 383 SO2 ton <1 <1 3 <1 <1 <1 <1 <1 5 <1 <1 <1 0.7 <1 0.03 <1 <1 <1 <1 <1 <1 CO2 kton 495 460 532 558 586 596 600 375 633 644 686 623 704 700 693 678 616 536 686 650 Sot ton 15 13 1.5 1.5 <1 2 <1 <1 71 20 <1 7.5 <1 7 18 3 7 20 Stoft ton 46 42 43 44 44 44 25 3 5 5 5 4 5 5 5 5 5 5 5 5 9.22 Utsläpp till luften 38 <1 Utsläpp till vatten Olja ton 2.1 2.7 2 2 3 1.8 1.7 1.8 2 2.7 2.9 3.4 4.9 11 10.6 12.1 9.3 9.0 13.5 10.9 Fenol kg 67 47 42 40 39 35 21 19 20 92 26 48 36 38 62 22 30 20 26 24 41 Totalt N ton 5 4.7 3.2 3.3 4.4 4.8 3.1 3.2 5.1 4.7 6.6 3.4 4.6 6.5 6.3 5.8 5.2 5.9 6.6 5.4 8.4 Total P kg 480 250 210 220 85 83 81 450 640 1300 2100 1100 320 830 920 950 679 919 767 1100 680 >6 >/=43 142 53 5.6 10 12 13 11 6 90 21 22 11 17 12 21 21 21 28 10 1166 399 1233 583 537 494 998 380 771 794 1341 1975 1935 2272 2068 1745 1727 1781 2342 1719 1445 623 717 878 464 324 1708 1033 474 398 370 611 475 564 602 606 1002 526 446 COD/BOD-kvot Avfall Farligt avfall ton Övrigt avfall ton 49 RAPPORT II Borealis AB Polyetenanläggningen MILJÖRAPPORT 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida A. GRUNDDEL Administrativa uppgifter .................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ......................................................... 2 – Verksamhetens organisation .......................................................... 2 – Lokalisering .................................................................................... 2 – Planförhållande .............................................................................. 2 – Recipientförhållanden ..................................................................... 2 – Drift- och produktionsbeskrivning ................................................... 3 – Beskrivning av reningsanläggningar .............................................. 6 Gällande föreskrifter och beslut ..................................................... 8 – Beslut av Miljödomstolen ................................................................ 8 – Pågående tillståndsfrågor ............................................................... 8 – Beslut av länsstyrelsen .................................................................... 8 – Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ......................................... 8 – Omgivningskontroll ......................................................................... 9 Drift och produktionsförhållanden ............................................... 10 – Förändringar i produktion och processer ...................................... 10 – Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ..................................... 10 – Produktion .................................................................................... 10 – Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter ............... 11 – Fackling ......................................................................................... 11 – Hantering av avfall, restprodukter m m ........................................ 12 – Störningar i driften av produktionsanläggningar ........................... 12 – Reningsanläggningar – driftförhållanden ...................................... 12 Kontrollresultat ................................................................................ 13 – Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring . 13 – Utsläppskontroll och utsläpp ........................................................ 13 – Buller ............................................................................................. 15 – Markmiljö ...................................................................................... 16 – Besiktningar .................................................................................. 16 C. EMISSIONSDEKLARATION ............................................................ 17 MILJÖRAPPORT 2011 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Översiktskarta Situationsplan Polyetenanläggningen Flödesschema Polyetenanläggningen Flödesschema vattenreningssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaru- och kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Analys av vatten i Stenunge å och dagvattenutlopp Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten Analys av grundvatten Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2011 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn Plats-nr Huvudman Postadress Telefon Kontaktperson Kommun och län Borealis Polyetenanläggningen 1415-1112 Borealis AB 444 86 Stenungsund 0303-86000 Marie-Louise Johansson Stenungsund, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M 2292-06) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskydddsenheten Kod enligt FMH (1998:899 och 2007:674) MB kap 9 Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1 24.10A 4aviii Miljöledningssystem ISO 14001 Fastighetsbeteckning Organisationsnummer ÅKER 1:10 556078-6633 Denna rapport inges dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2011 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Verksamhetens organisation Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund Borealis AB. Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels hantering av färdig polyeten. I högtrycksfabrikerna, lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Inom fabriksområdets östra delar togs en ny högtrycksfabrik, LD5, i drift under våren 2010. Funktionscheferna för PE och MH har linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionerna finns knutet två samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS-coacher). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Lokalisering Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde, omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å. Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis Krackeranläggning och i norr en fastighet som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I öster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om anläggningen, på Borealis fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av kommunen och rapporteras separat. Se vidare kartan bilaga 1. Planförhållande Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17 september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. utbyggnad av en ny högtrycksfabrik i östra delen av detaljplaneområdet. Recipientförhållanden Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren och efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten). Spädningen är mycket stor. 2 MILJÖRAPPORT 2011 Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca 3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret. Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga delen, Jordhammarsviken. Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden. Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor del från utländska källor, som i kombination med dåligt buffrade marker medfört storskalig påverkan på sjöar och marker främst i form av tilltagande försurning och tecken på övergödning. Drift- och produktionsbeskrivning Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen används även co-monomerer och tillsatsmedel. Polyetenet tillverkas i fem fabriksenheter – den gamla högtrycksfabriken (HT), de två lågtrycksfabrikerna och en med Borstarteknologi (LT1, LT2 och PE3), samt den nya högtrycksfabriken LD5. Se fabriksplan bilaga 2. Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader. Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen. Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen. Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader. Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning. 3 MILJÖRAPPORT 2011 Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om ca 25 ton, i en tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg. Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e år. Processbeskrivning för högtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – reaktorer – bearbetning Det gasformiga etenet komprimeras till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. Denna energi används bl.a. till produktion av ånga. Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor. Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning, kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn. Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer. Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten utförs. Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar. Den nya högtrycksanläggningen LD5 bygger på samma tillverkningsprincip som den nuvarande, men med vissa skillnader i processen. Eten levereras direkt från krackern eller EFAB-tanken och komprimeras till 270 bar (primärkompressor), tillsammans med recirkulerad eten från processen. Efter tillsats av propen och co-monomer höjs trycket stegvis till ca 2800 bar i en hyperkompressor. Råvaran förvärms sedan med högtrycksånga innan den förs in i reaktorn. Organiska peroxider används för att initiera polymerisationen. I reaktorn polymeriserar eten tillsammans med co-monomer och propen till polyeten. 4 MILJÖRAPPORT 2011 Efter reaktorn kyls polymer och oreagerad monomer, och därefter separeras polymeren ut. Eten från avskiljningen kyls och leds tillbaka till primär- respektive sekundärkompressorn. Tyngre komponenter såsom oreagerade co-monomerer och lösningsmedel från peroxiderna avskiljs i samband med nedkylning och används som bränsle i pannor eller skickas för destruktion. Polyetensmältan leds därefter vidare för bearbetning och extrudering. Därefter torkas polyetenet och avgasas innan det går till produktlager. Avgasningsströmmen leds till en oxidationsenhet där den förbränns. Processbeskrivning för lågtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – polymerisation – bearbetning Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda användningsområden. De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna, varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer. Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av katalysator sker via en separat matningsanordning. I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110oC. Oreagerad gas avgår från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn. Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna. Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor. Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan. Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken. 5 MILJÖRAPPORT 2011 Processbeskrivning för PE3 Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg: – förbehandling – loop-reaktor – gasfasreaktor – gasåtervinning – bearbetning Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn. Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar. Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90C, vilket gör att propanet förekommer i superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen. I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen ca 90C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs. Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som måste återvinnas i ett särskilt returgassteg. En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten. Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs till färdiglager. Se vidare bifogat processchema, bilaga 3. Beskrivning av reningsanläggningar Reningsanläggning för avloppsvatten Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten. Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk. Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och F-lab till detta nät. 6 MILJÖRAPPORT 2011 Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen. Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden. Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet (Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten. Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4. Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde. Reningsanläggningar för luft Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående av filter eller cykloner. 7 MILJÖRAPPORT 2011 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Beslut av Miljödomstolen Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens beslut 2007-12-07. Samtliga nu gällande villkor redovisas i bilaga 5. Pågående tillståndsfrågor Miljödomstolens beslut från 2007 har överklagats gällande fyra villkorspunkter. Två villkorspunkter (D3 och D4) gällde kemikaliehantering vilandeförklarades av Miljödomstolen i november 2008 och i december 2010 mottogs ett föreläggande om att ange vår inställning till behov och utformning av kemikalievillkor. Yttrandet skulle inkomma till myndigheten innan 31 januari 2011. Under 2011beslutade Mark- och miljööverdomstolen att kemikalievillkoren och provisoriska villkoret C3 inte skall gälla. I Miljödomstolens beslut 2007 ingick dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A) möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning av brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Villkor A till F ska rapporteras till tillsynsmyndigheten innan den 30 juni 2012, medan G och H rapporterades i slutet av 2008. Gällande prövotidsvillkor G så beslutade Miljödomstolen 2010 att en ny brandvattendepå med en volym av minst 5 000 m3 ska uppföras i områdets östra delar innan utgången av 2011. Dessutom skulle dagvattenbassängen modifieras så 2000 m3 släckvatten kan omhändertas vid en eventuell brand. Genomförandetiden för brandvattendepån förlängdes i ett beslut under 2011 till att gälla utgången av 2012 på grund av projektets komplexitet. När det gäller den modifierade dagvattenbassängen pågår en studie för alternativ lösning som ska redovisas för Mark- och miljödomstolen under 2012. Beslut av Länsstyrelsen m.fl. Inga nya beslut har tagits av länsstyrelsen under året. Övriga gällande beslut som tidigare har fattats av Länsstyrelsen redovisas i bilaga 5. Kontrollprogram och kontrollföreskrifter Den senaste versionen av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. Se bilaga 6. Ett nytt förslag på kontrollprogram har skickats till Länsstyrelsen, men inte antagits ännu. 8 MILJÖRAPPORT 2011 Omgivningskontroll Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet. Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är medlem. Under året har flera möten genomförts med deltagare från de petrokemiska industrierna, VA-enheten vid Stenungsunds kommun, Bohuskusten Vattenvårdsförbund, SGU, Marin Monitoring, Miljökontoret vid Stenungsunds kommun och Miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen när behovet och inriktning av utökad recipientkontroll i havet har diskuterats. Frågan har aktualiserats av Länsstyrelsen med anledning av studier som visat på avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund. I tillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Petrokemiindustrierna har ingått i en arbetsgrupp för framtagande av förslag för en säkerhetszon mellan industrin och samhället i övrigt under ledning av Stenungsunds kommun. Säkerhetszonen ska införas i kommunens översiktplan. Som underlag för detta har en bullerkartläggning för samhället tagits fram. I kartläggningen ingår samtliga industrier, vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida. Enligt kontrollprogrammet ska en bottenfauna undersökning genomföras i Stenunge å vid två lokaler (uppströms och nedströms dagvatten utloppet) vart tredje år. Denna undersökning genomfördes av Medins Biologi AB i april 2010. Resultaten visade på något försämrad bottenfauna sedan förra undersökningen och en viss skillnad mellan uppströms och nedströms lokalen. En skillnad som kan bero på olika vattenhastigheter och bottensubstrat vid respektive lokal, eller påverkan från dagvattenutsläppet. Avverkning av träd i strandzonen kan också ha bidragit till försämringen. 9 MILJÖRAPPORT 2011 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen under 2011 var 531 kton polyeten vilket är en högre produktion än 2010 (501 kton). Att produktionen varit högre under 2011 beror främst på ett allt högre kapacitetsutnyttjande på LD5. Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning. Tabell 1 Bränsleförbrukning i ångcentralen Bränsle Eldningsolja Polyolja, MEK och IPA Bränngas PE3 Bränngas Eten Propen Värmevärde MJ/kg 42,5 38,6 43 57 47,2 45,8 Svavelhalt % 0,05 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Förbrukning Ton 5252 665,8 0 0 105,6 37,2 I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, panna 3 och panna 4. Det har inte eldats någon bränngas från PE3 sedan 2007 eftersom denna off-gas numera leds via en ledning till Krackern, där den främst används som råvara, men även som bränngas i ångpannorna vid bränngasunderskott. Utsläppen till följd av energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp till luften sid. 11 samt i sammanställning bilaga 14. Elförbrukningen uppgick under året till 567 GWh, vilket är en högre förbrukning än året innan. Bolaget är med i ”Program för energieffektivisering” och arbetar kontinuerligt med att reducera energiförbrukningen. Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt ca 1,66 Mm3 under året. Produktion Produktionen i form av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt tabell 2 nedan. Tabell 2 Fabrik HT LT PE3 LD5 Totalt Tillverkad mängd basharts Kton 134 96 151 150 531 Se även sammanställning för åren 1991-2011, bilaga 14. 10 MILJÖRAPPORT 2011 Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2011, bilaga 14. Förbrukningen av råvaror (eten, propen, sam-monomerer) och tillsatsmedel har varit högre än föregående år. Bolaget arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö och har tagit fram en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen. Denna lista ersätter den tidigare publicerade "svarta listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporatecitizenship/product-stewardship/banned-substances/). Köldmedia CFC förekommer inte längre i kylsystemen och alla nyinstallationer och ombyggnader utförs med HFC som kylmedium. Det finns 91 st. kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. Inga anläggningar har skrotats. Totalt har 159,8 kg HFC fyllts på under året. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller. Tabell 3 HCFC HFC Mängd och typ av köldmedia i aktuella 91 kylaggregat. Installerad köldmediemängd, kg 74 1196 Den totala köldmediemängden avser kylanläggningar där installerad köldmedia mängd överstiger 3 kg. Fackling Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4 nedan. Lågtrycksfabrikerna och PE3 är anslutna till en gemensam fackla. Fackelströmmar från den nya LD5 fabriken går till en separat fackla. Tabell 4 Fabrik LT1 LT2/PE3 LD5 Totalt Facklad mängd i respektive fackla Ton 757 1389 3882 6185 11 MILJÖRAPPORT 2011 Hantering av avfall, restprodukter m.m. Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9. Mängderna av industriavfall har ökat under året, medan en liten ökning skett av mängden farligt. Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller användas för energiproduktion och dessutom förekommer det ständiga diskussioner hur mängderna kan reduceras. Störningar i driften av produktionsanläggningar Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna. Den nya högtrycksfabriken LD5 startades i april 2010. I samband med inkörningsperioden stoppades anläggningen genom att säkerhetsventiler på reaktorn aktiverades. Under 2011 har driften av fabriken stabiliserats och antalet sådana stopp har minskat betydligt. I oktober drabbades polyetenanläggningen av ett strömbortfall vilket ledde till att hela anläggningen stoppades med fackling i båda facklorna som följd. I november drabbades två av reaktorerna på gamla HT fabriken av sönderfall på grund av att butylakrylat (BA) av misstag kommit in i MEK (metyletylketon) systemet. Sönderfallen ledde till rejects från reaktorerna som gav upphov till ett utsläpp på ca 1 ton kolväten vardera. En sammanställning av miljödagboken finns i bilaga 10. Reningsanläggningar – driftförhållanden Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. Sedan i maj 2011 rapporteras endast Borealis bidrag till mängden TOC, detta innebär att den rapporterade mängden TOC är betydligt längre för 2011 än tidigare år. 12 MILJÖRAPPORT 2011 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålls en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12. Utsläppskontroll och utsläpp Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året. Se även sammanställning för åren 1991-2011, bilaga 14 Utsläpp till luft Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning. Tabell 5 Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år Eten Propen Övriga VOC Totalt HT 244 45 LD5 176 LT1 79 LT2 49 PE3 59 289 176 79 49 42 101 TOTALT 606 45 42 692 Verksamheten har en provisorisk föreskrift att utsläppen av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. Av den totala mängden VOC på 692 ton utgör oförbränt från facklorna 135 ton VOC och resterande del 557 ton. Av dessa 557 ton härrör 156 ton från LD5, varav största delen av utsläppen skett vid oplanerade stopp. De diffusa utsläppen från LD5 fabriken har varit mycket låga (knappt 46 ton). Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar Occultation Flux) under totalt 6 dagar under 2011. Den totala emissionen av eten från hela anläggningen blev i medeltal 117 kg/h, vilket motsvarar 1025 kg/år. Exkluderas facklingen från genomförda mätningar blir de totala utsläppen 54 kg/h eller 473 kg per år. Den gamla högtrycksanläggningens etenemissioner stod för ca 34 % (47 kg/h) av totala etenemissionerna, medan den nya högtrycksfabriken LD5 etenemissioner utgjorde ca 4 % (5,2 kg/h). LT/PE3 och LD 5 bidrog tillsammans med ca 12% av utsläppet (11kg/h). Facklorna stod för mer än 50 % (63 kg/h eller 552 ton) av den totala emissionen. Emissionsnivåerna av eten var lägre än tidigare år. Resultatet visas i nedanstående tabell 6 med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan inlagda för jämförelse. 13 MILJÖRAPPORT 2011 Tabell 6 Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år) Källa HT LT/PE3 LD5 Facklor Summa 1 2 SOF 350 Eten Beräkn. 244 122 227 Propen SOF 58 Beräkn. 45 SOF Propan Beräkn. 2721 42 552 1025 135 606 58 45 272 Hela anläggningen inklusive propan från fackling Diffusa utsläpp (45,6 ton) + utsläpp vid händelser från LD5 42 SOF 408 Summa Beräkn. 289 394 269 552 1354 135 692 SOF-mätningarna visar totalt sett högre utsläpp än beräkningarna. Vid jämförelse av resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett antal mätningar gjorts på varje område. Uppskalningen till årston inrymmer därför en osäkerhet. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan överskatta värdet. Läcksökning Samtliga areor/sektioner inom LT/PE3 fabrikerna, HT fabriken och LD5 har kontrollerats och läcksökts under 2011. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. Målet är att utföra läcksökningen 2 ggr/år, och mer än detta har gjorts inom LT/PE3 fabrikerna med 12516 kontrollerade punkter totalt. Antalet funna läckor var 74, alla utom en har åtgärdats. Inom LD5 och HT fabriken har en IR kamera använts för läcksökningen. På HT fann man 38 läckor och 22 av dessa är åtgärdade. På LD 5 har läcksökning genomförts på all utrustning, två eller fler gånger. Totalt har 41 läckor hittats varav 24 stycken åtgärdats. Sammanfattning Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av utsläppen till luften under året. Tabell 7 Utsläpp till luft under 2010 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton) Parameter VOC NOx SO2 CO2 Ton 649 37 10,2 40502 14 MILJÖRAPPORT 2011 Utsläpp till vatten I tabell 8 nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten. Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således ej frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena, undantaget TOC. I april 2011 meddelade miljödomstolen en ändring i villkoret avseende utsläpp av TOC där avdrag för TOC i råvattnet får göras. Den totala mängden TOC redovisas enligt tidigare villkor till och med april och enligt det nu gällande villkoret från och med maj. Inga månadsmedelvärden har överskridit riktvärdet på 1000 kg. Tabell 8 Utsläpp till vatten under 2011 IA 9,6 13,3 3,6 5,1 83 26 3 847 457 2148 TOC, medelvärde råvatten g/m3 TOC, medelvärde brutto g/m3 TOC, medelvärde netto g/m3 TOC, ton COD, medelvärde g/m3 BOD, medelvärde g/m3 COD/BOD N total, mängd kg P total, mängd kg Flöde, medelvärde m3/dygn Dagvatten 9,7 2,7 457 34 761 Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11. Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7. Buller Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt nr 11 i Söbackenområdet samt ytterligare två extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 9. Pkt A är vid adressen V. Söbacken 1 och pkt B är vid Västergårdsvägen, norra änden. Tabell 9 Uppmätta ljudnivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen. Månad Februari Mars Mars April Juni Juli Juli September Oktober November December December Årsmedel: Dag 12 13 29 29 8 6 31 16 13 7 2 19 Pkt 11 50 49 50 50 49 50 49 49 50 49 50 49 49,5 Pkt A 46 45 47 46 44 44 45 44 47 45 44 44 45,1 Pkt B 47 46 47 47 46 45 46 45 46 46 46 45 46,0 Vind Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Villkor: Max 50 dB(A) Inga mätningar har överskridit riktvärdet på 50 dB(A). 15 MILJÖRAPPORT 2011 Utifrån diskussion med Länsstyrelsen har det beslutats att immisionsbullermätning ska ske två gånger per år av en extern part för att verifiera att villkoret följs. Under 2011 har immisionsmätning genomförts av Müller BBM vid två tillfällen nattetid och vid två platser (Söbackevägen 33 och Hasselgatan 7). Resultaten från genomförda mätningar redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10 Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer nattetid vid Söbacken 33 och Hasselgatan 7. 2011-02-27 2011-10-14 Söbacken 33 48 50 Hasselgatan 7 52 52 Genomförda immisionsbullermätningar visar på ekvivalenta ljudnivåer i nivå med eller över villkoret på 50 dB(A). Åtgärder för minskad bullerpåverkan pågår. Markmiljö Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter i marken inom HTfabriken har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av resultaten finns i bilaga 13. Besiktningar Som en del av deltagande i program för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av energiledningssystemet genomförts av extern revisor. I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts. 16 MILJÖRAPPORT 2011 C EMISSIONSDEKLARATION Borealis polyetenanläggning (1415-1112) Verksamhetskod 24.16-1 Uppgifterna avser året 2011 1. Produktion Polyetenanläggningens tillstånd är baserat på polyetenproduktionen. Tillåten årsproduktion är 750 kt och under 2011 uppgick produktionen till 530 kt. 2. Utsläppstabeller Från den ursprungliga tabellen, NFS 2002:5 bilaga 2, har nedan i tabell 11 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I tidigare deklarationer har i vissa fall även mätresultat redovisats där dessa låg under tröskelvärdet. I följande redovisning har en del av dessa parametrar utelämnats eftersom det bedömts sannolikt att tröskelvärdet alltid underskrids. Inkommande vattens halter har ej frånräknats förutom när det gäller TOC där halten i inkommande råvatten räknats av från utsläppt TOC via industriavloppet från maj 2011 och framåt. Tabell11 Parametrar relevanta för verksamheten vid polyetenanläggningen CASnr Parkod CO2 HFC NMVOC NOX Parameternamn Koldioxid Enhet Fluorkolväten Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid kg/år t/år Användn./ Vatten Tillverkn. t/år t/år Luft Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering 40502 C Beräknas från bränslet Under tröskelvärdet 160 C 692 M/C 37 17 M MILJÖRAPPORT 2011 CASnr Parkod N-tot OljaOPALCH OljaTEX-ALC OljaTEXARC P-tot SF6 S-tot TOC 7440666 Zn ParameterEnhet namn Kväve och kväveföret/år ningar, som N Olja – Opolära kg/år alifatiska kolväten Olja – Totalt kg/år extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt kg/år extraherbara aromatiska ämnen Fosfor och fosforkg/år föreningar, som P Svavelhexakg/år fluorid Svavel och svavelt/år föreningar, som S Kol organiskt, totalt Zink och zinkföreningar, som Zn t/år kg/år Användn./ Vatten Tillverkn. 1,3 Luft Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering M Under tröskelvärdet M C M 490 7,8 110 Under detektionsgränsen Under detektionsgränsen Under detektionsgränsen M 0 C 10,2 C <0,01 M M/C 18 Ingen användning 2011 Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Förekommer i tillsatsmedel. Bilaga 1 19 Bilaga 2 LD5 LT2/PE3 LT1 HT 20 Bilaga 3 FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN Eten LT UNIMODALT Destillation Destillation Katalysator Avgasning LOOPREAKTOR Separation GASFASREAKTOR GASFASREAKTOR Katalysator Comonomer, hjälpkemikalier TUBREAKTOR LT BIMODALT Avgasning HT Produktseparation Comonomer, vätgas Tillsatsmedel Polyolja BEARBETNING BEARBETNING BEARBETNING 180.000 ton PACKNING LAGRING 500.000 ton =komprimering KUND =kylning/värmning 21 Bilaga 4 22 Bilaga 5 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Polyeten Inledning Denna sammanställning omfattar de koncessionsbeslut, beslut i Miljödomstolen, länsstyrelsebeslut samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande länsstyrelsebesluten begränsar sig dessa till tiden efter 1981 när flera av de ännu gällande villkoren fastlades. De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av processförändringar och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare villkor. Dock är de uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan att betrakta som bindande. Koncessionsbeslut 2007-12-07 (M 2292-06) A. Tillstånd Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i Stenungsund som Borealis AB erhöll i dom den 6 augusti 1999 och förordnar att nu meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart. Villkor Utfall 2011 B. Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken avgörandet av vilka slutliga villkor som ska gälla i fråga om vattenförbrukning, utsläpp av processavlopps-, kyl- och dagvatten, utsläpp till luften av kolväten, energihushållning, buller, depå för brandvatten samt omhändertagande av förorenat släckvatten. Utredningarna ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsund samt, i fråga om punkterna G och H, räddningstjänsten i Stenungsund. Resultatet av utredningarna, inkluderande tekniska beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och kostnadsmässiga effekter samt förslag till eventuella åtgärder med tidplaner jämte förslag till slutliga villkor ska, i fråga om punkterna G och H ovan, ges in till domstolen före utgången av år 2008 och i fråga om 23 Uppfylls villkoret Ja Bilaga 5 övriga punkter senast den 30 juni 2012. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Möjligheterna att begränsa vattenförbrukningen inom verksamheten och att därigenom bidra till förbättrade tappningsförhållanden i Bratteforsån. Pågår Ja Pågår Ja C. Hur föroreningsinnehållet i dagvattnet kan minskas och hur störningar i Stenunge å p.g.a. dagvattenutsläpp kan motverkas. Pågår Ja D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen. Pågår Ja E. Möjliga energihushållningsåtgärder i den samlade verksamheten (med undantag från åtgärder som är avgränsade till enbart den nya högtrycksfabriken). Pågår Ja F. Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant) från verksamheten under dygnets olika tider och möjligheter att innehålla vad som i Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) anges för nyetablering av industri. Möjliga åtgärder ska redovisas stegvis ner mot Pågår Ja A. B. En kartläggning av industriavloppsvattnet med avseende på risk för påverkan på recipienten. Kartläggningen ska omfatta en genomgång av vilka kemiska ämnen från verksamheten som kan förekomma i avloppsvattnet, en kemisk och biologisk karaktärisering av vattnet jämte en bedömning, med utgångspunkt från resultaten härav, av påverkan och effekter i recipienten. Utredningen ska ligga till grund för förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder såsom kemikalieutbyte eller reningsåtgärder samt till slutliga villkor för de parametrar som bör regleras. Om hittillsvarande recipientundersökningar inte svarar mot den påverkan som kan förväntas av utsläpp från verksamheten ska bolaget föreslå kompletteringar av recipientkontrollen i dessa avseenden. 24 Bilaga 5 utredningsmålet. G Behov av och möjlig utformning av en depå för brandvatten inklusive pumpar och ledningssystem. H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Beslut från MDdepå byggas innan utgången av 2012. Projekt pågår. Beslut från MDdammar för uppsamling av släckvatten ska byggas innan utgången av 2011. Projekt klart. Ja Ja C. Provisoriska föreskrifter 1. Utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet, mätt som TOC, får efter avdrag för halten TOC i råvattnet inte överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får som riktvärde1) och månadsmedelvärde inte heller överstiga 1 000 kg. Inga överskridanden, totalt 5,1 ton Ja 2. Utsläppet av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde1) inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. VOC utsläppen från verksamheten exkl. facklorna var 559 ton. (se sid 13). Ja 4. Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning och andra läckagepunkter m.m. samt i samråd med tillsynsmyndigheten snarast vidta de reparationer, kompletteringar, utbyten och annat som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. Läcksökning har genomförts och redovisas i årsrapporten (se sid 14). Ja 5. Samtliga reaktorer vid verksamheten ska dämpas så att den maximala ljudnivån vid blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A) utomhus vid bostäder. Nej 6. I fråga om bullerstörningar ska följande gälla. a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre Ljudnivån vid rejects från LD5’s reaktor överskrider 65 dB(A). Åtgärdsutredning pågår. Se tabell 9 och 10 ovan. Mätt internt 12 ggr och externt vid två tillfällen 25 Nej, åtgärder pågår. Bilaga 5 ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 60 dB (A) 55 dB (A) 55 dB (A) 50 dB (A) under 2011. Externmätningar gjorda av Müller BBM. Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A). b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 55 dB (A) 50 dB (A) 50 dB (A) 45 dB (A) Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 60 dB(A). D. Slutliga villkor 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida annat inte framgår av detta beslut. 2. Utsläppet av kväveoxider (NOX) från anläggningen får som riktvärde1) inte överstiga 50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2). 26 Ja NOx utsläppen var 37 ton. Ja Bilaga 5 5. Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, ska förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. 6. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör eller om byggnader eller anläggningar avses rivas eller ny mark inom verksamhetsområdet avses bebyggas ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor före den planerade åtgärden. Anmälan ska föranleda överväganden om behov av efterbehandlingsåtgärder. 7. Bolaget ska senast sex månader efter det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i drift, till tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Programmet ska bl.a. ange hur verksamheten ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Sorterar, följer upp och går igenom avfallsmängder med drift. Nya skyltar med tydligare instruktioner för sortering av avfall har satts upp vid avfallsstationerna. Ingen verksamhet Ja har upphört under året. Ett förslag på reviderat kontrollprogram har lämnats in. Delegation Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § Inga ytterligare tredje stycket miljöbalken åt villkor har tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare föreskrivits. villkor som kan erfordras avseende efterbehandling. Beslut från Länsstyrelsen 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett 27 Ja Läcksökning är genomförd inom både HT, LT/PE3 och LD5 (se sid. 14). Ja Ja Ja Bilaga 5 basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. 28 Bilaga 5 D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. Ja 2010-03-15 –Tillstånd enligt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till och med den 16 mars 2014. Detta beslut har fattats med stöd av 11 § och 7 § 2 p, förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2008-01-15 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2005-12-16, diarienr 567-56055-2005. Tillståndsnummer SE-14-563-57290-2004 29 Utsläpp under 2011 har verifierats och rapporterats till NV och SUS. Ja Bilaga 5 bibehålls dock. Villkor för tillståndet 1a. Om inte annat framgår av villkor 1b och 1c skall utsläpp av koldioxid övervakas i enlighet med vad som anges i tillståndsansökan (diarienr 563-572902004). 1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för aktivitetsdata avseende bränngas skall användas, i enlighet med anmälan daterad 2005-10-21. 1c. Fackling skall övervakas i enlighet med anmälan daterad 2007-12-19. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. 1) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. 30 Bilaga 6 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport. 31 Bilaga 6 KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Producerad basharts per fabriksenhet Råvaruförbrukning HT, LT, PE3 Mätning/ beräkning Hela anläggningen Kemikalie- Hela förbrukning anläggningen Eten, propen Mätning/ övriga Coberäkning monomerer Tillsatsmedel, hjälpkemikalier mm Elförbrukning Råvattenförbrukning 2.2 Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/mån Månadsrapport 1 gång/år -”- ton/år Muntligt ton/år Årsrapport/ Muntligt GWH Årsrapport m3 Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Totalt kolväteutsläpp Fackling Rökgaser HT, LT1, LT2 Eten, propen övriga kolväten LT1 fackla Facklad LT2 fackla mängd inkl pilotbrännare Ångpannor SO2 NOX LT1, LT2 NOX facklor CO2 32 Mätning/ beräkning Beräkning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/år Årsrapport ton/mån Beräkning Kontinuer- ton/år mg/MJ Mätning Beräkning ligt ton/år Beräkning Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Bilaga 6 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Parametrar Reningsanläggning Industriavlopp Utlopp IAbassäng Dagvatten Recipient Grundvatten Provtyp Frekvens Driftstopp Flöde TOC COD BOD N P Tungmetaller Utlopp till Flöde Stenunge Å TOC N P Utlopp samt i Temperatur Stenunge Å Färgtal före och efter Grumlighet utsläppspH punkter BOD7 COD O2 O2-mättnad Susp. ämnen Konduktivitet Tot extraherb. Opolära kolvät. Tot fosfor Tungmetaller Stenunge Å Bottenfauna Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Fauna inventering HT-fabriken Nivå Stickprov hål 6, 13, 14 Temperatur Stickprov pH Stickprov Konduktivitet Stickprov Tot extraherb. Stickprov Opolära kolvät. Stickprov 33 Kontinue. Kontinue. 3/år 3/år 1/mån 1/mån 3/år 1/dygn Kontinue. 1/mån 1/mån 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år Vart 3:e år från 1997 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år Flödes- eller mängduppgift Redovisning tim/dygn Månadsrapport m3 /dygn 3 g/m ton/mån g/m3 3 g/m ton/år ton/år kg/år m3 /dygn 3 g/m ton/mån ton/år ton/år ºC Pt, g/m3 Tu Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Särskild rapport 3 g/m g/m3 g/m3 % g/m3 mS/m 3 g/m g/m3 g/m3 kg/år m ºC mS/m g/m3 g/m3 Årsrapport Bilaga 6 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Buller vid Söbacken stopp av fabrik Stickprov Vid stopp dB(A) Årsrapport Buller vid normaldrift Stickprov 2/år dB(A) Årsrapport Bullerkartläggning 2.5 Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Söbacken Ekvivalent ljudnivå oktavbandsanalys Anläggningen Ljudnivå/ ljudeffekt Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning 1/år Vid större Förändring Speciell rapport Avfall Flödes- eller Frekvens mängduppgift Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Farligt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Vägs ton/år Årsrapport Övrigt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Vägs ton/år Årsrapport 34 Redovisning Bilaga 7 Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2011 Huvudgrupp Namn Huvudmonomer Eten Co-monomerer Butylakrylat Buten Hexen Oktadien Silan Katalysator Katalysator LT/PE3 Ex. antioxidanter, stabilisatorer Additiver Organiska peroxider Masterbach PE-tillsatser (bl.a. färg) Hjälpkemikalier Hydrogen Nitrogen Pentan Propen Propan IPA Isopar H MEK PAL Oljor Smörjolja, hydraulolja mm Vattenkemikalier Biosperse 250/48L Enviroplus 1503 Natriumhypoklorit Drew 14-127 Drew 39 Drivmedel Diesel Sammansättning C2H4 Anvädning Råvara Råvara 1-Buten Råvara 1-Hexen Råvara Råvara Vinyl-trimetoxy-silan Råvara Redovisas vid muntlig genomgång Katalysator Redovisas vid muntlig genomgång Tillstats i polyeten Redovisas vid muntlig genomgång Tvärbindande ämne i PE Redovisas vid muntlig genomgång Tillstats i polyeten H2 Reaktionshjälpmedel N2 Inertgas C5H12 Lösningsmedel C3H6 Kylmedium i HT fabriken C3H8 Diluent Isopropanol Lösningsmedel C9-C12 Isoalkaner Lösningsmedel Metyl-etyl-keton Lösningsmedel propanal Kedjeöverförare Mineraloljor, syntetiska oljor Smörjning mm Kathon kopparnitrat Biocid i kylvatten Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat Biocid i kylvatten NaClO 12-15% i H2O Biocid i kylvatten CAS 55566-30-8 Biocid i kylvatten Ytaktivt ämne, propylenglykol, oleinsyra Biocid i kylvatten Drivmedel, truckar mm 35 Polyetenanläggningen Slutdestination ton Produkt 534378 Produkt 1634 Produkt 3724 Produkt 726 Produkt 402 Produkt 377 Produkt 161 Produkt 3200 Produkt 2735 Produkt 4016 Produkt/fackla 102 Luft 45796 kNm3 Fackling 148 Förbränning panna/fackla 1432 Fackling/bränngas 9793 Förbränning i panna 792 Förbränning i panna 208 Förbränning i panna 798 Produkt 110 Avfall 110 m3 Avlopp 4 Avlopp 15 Avlopp 32 Avlopp 11 Avlopp 2 Förbränning 56 m3 Bilaga 8 Farligt Avfall 2011 Avfallstyp POLYETENANLÄGGNINGEN EWCkod Ursprung Innehåll Processreningsverk 070211 Reningsverk Olja,vatten Silanolja 070204 HT Kolväte Plastolja Vatten/oljaemulsion 070204 HT Olja,MEK 120109 HT-fabriken Spillolja 130208 Molsikt Reaktionsrester PE3 Lab-kemikalierester Ton Transport Mottagare Stena, Gbg Stena, Gbg Stena, Gbg Stena, Gbg Stena, Gbg 69 StenaRecycling 1280 StenaRecycling 97 StenaRecycling Olja, vatten 938 StenaRecycling Underhåll Smörjolja, diesel 62.6 StenaRecycling 050199 Gastorkning Molekylsikt Al,Na, K, Si 0.0 StenaRecycling 070208 PE3 Kolväten, Al-oxid 162.3 StenaRecycling TRAAB Stena, Gbg Laboratorier Laboratoriekemikalier 0.0 StenaRecycling Stena, Gbg Katalysator.mm 12.3 StenaRecycling 12.4 StenaRecycling SAKAB Stena, Gbg flera Katalysatorrester 060405 LT Polyetenvax 070208 Peroxider 070208 HT HT - BA, HT - PEX Org. peroxider 3.3 StenaRecycling SAKAB flera Hela Fabriken lösningsmedel, absol,olja, tomfat 0.0 StenaRecycling Batterier 160600 Hela Fabriken Bly,Ni, Cd, Ag 0.0 StenaRecycling Lysrör/Hg-lampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver 1.0 StenaRecycling 57.3 Stena, Gbg Stena, Gbg flera Hela Fabriken Vitvaror, etc 164.0 StenaRecycling Summa 2802 Diverse avfall i fat Övrigt 36 Bilaga 9 POLYETENANLÄGGNINGEN INDUSTRIAVFALL 2011 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 1067 Ragnsells Plastdunkar Plast 150102 5.2 Ragnsells Fiberfat Papp 150101 33.0 Ragnsells Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 26.3 Renova-Sävenäs Totalt 1131 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Asbest Asbest 170601 4.6 Ragnsells Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 305.2 Ragnsells Kimrök Carbon black 160304 21.5 Ragnsells Schaktmassor Jord, grus 170504 33.0 Ragnsells 364.3 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Glas Glas 150107 0 Wellpapp Papp 150101 172 Totalt Sv. Glasåtervinning Ragnsells 172 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Papper Sammansättning Kontorspapper EWC 150101 Mängd ton Mottagare 12.5 Ragnsells Trä, masonit Trä, träfiber 150103 254 Flis till energiproduktion Blandskrot Fe,Al,Cu,mässing 160117 288 Gotthard, Skrotfrag. Aluminium-skrot Aluminium 160118 13.1 Gotthard, Skrotfrag. 160118 2 Gotthard, Skrotfrag. Rostfritt metallskrot Fe 160118 1.48 Gotthard, Skrotfrag. EE-skrot Datorer mm 160213 6.5 Kabelskrot Koppar, aluminium, polyeten 170411 59.7 Skrotfrag Plast polyeten 150102 57.7 Ragnsells Mässing och koppar Totalt 695 Totalt alla kategorier 2362 37 Kvalificerad mottagare Bilaga 10 Miljödagbok 2011 Januari LD5 fabriken har varit i drift under delar av månaden med en produktion av ca 11 200 ton. Anläggning har stoppats vid två tillfällen genom att säkerhetsventiler på reaktorn aktiverats, s.k. ESD’er. Totalt har 14 ton VOC släppts ut till luft vid aktuella ESD’er. Den 27/1 genomförde Länsstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddskontoret och Räddningstjänsten ett tillsynsbesök med anledning av störningar i samband med uppstarten av LD5. Vid mötet redovisades en analys av samtliga stopp och bakomliggande orsaker, samt vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att händelserna uppkommer igen. Dessutom redovisades status för bullerdämpande åtgärder. Borealis är delägare i bolaget Petroport som bygger en ny hamnpir norr om Vattenfalls hamn i Stenungsund. Muddringsarbetena påbörjades i början av december och slutfördes den 22-23 januari, när de sista pråmarna gick till Wallhamn för lossning. Muddringsarbetena har gått mycket bra och var klara före tidsplanen trots kyla och is. Sedimentspridningen vid muddringen har övervakats med provtagning varannan dag på tre provplatser i fjorden och värdena har legat långt under de gränsvärden som sattes i miljödomen. Nästa fas är att utföra pålning för hamnen. Februari LD5 fabriken har varit i drift under månaden med en produktion av 16 500 ton. Anläggning har stoppats vid ett tillfälle genom att säkerhetsventiler på reaktorn aktiverats, s.k. ESD. Totalt har 26 ton VOC släppts ut till luft under månaden. Den 3 februari var det möte på Stenungsunds kommun i den grupp som arbetar med att ta fram ett provtagningsprogram för utökad recipientkontroll gällande Tånglake. På mötet medverkade personer från de petrokemiska industrierna, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Stenungsund, samt Lars Förlin, Ingemar Cato och Åke Granmo, samtliga experter inom havsmiljöundersökningar. Mars LD5 fabriken var i drift fram till den 18 mars när man stoppade för ett större underhållsstopp som pågick resten av månaden. Fram till den 18/3 producerades ca 11 000 ton. Totalt har ca 6,6 ton VOC släppts ut till luft under månaden. Miljörapport för 2010 är registrerad i Naturvårdsverkets databas SMP tillsammans med utsläppsuppgifter och avfallsstatistik. Utsläppen av koldioxid har blivit verifierade av DNV och rapporterats in i Svenskt Utsläppsregister, SUS. 38 Bilaga 10 April LD5 fabriken har producerat ca 15 500 ton under månaden. Fabriken stoppades kontrollerat på eftermiddagen den 29 april när det uppstod sotande fackling på grund av ett tekniskt fel. Dessutom aktiverades en ESD vid kl. 05:30 på lördags morgonen den 30/5 i samband med uppstart av anläggningen. Orsaken till stoppet var att maskinskyddet på en av kompressorerna gick in till följd av höga kolvvibrationer, helt enligt inbyggda säkerhetssystem. Totalt har 17,1 ton VOC släppts ut till luft under månaden. Ett externt klagomål inkom till Miljö- och hälsoskyddskontoret i Stenungsunds kommun gällande ”tjutande ljud” från närboende på Söbacken. Ljudet kommer från ett ångutblås inom HT och det pågår för närvarande en utredning med en extern konsult för att kunna åtgärda problemet. Maj LD5 fabriken har producerat ca 5 400 ton under månaden. Det har inte varit någon ESD (Emergency Shut Down) under månaden och VOC utsläppen från LD5 fabriken hamnar på 6,5 ton för maj. En 8 veckors provtagning av processavloppsvatten och dagvatten startades den 31 maj. Processavloppsvattnet provtas med kontinuerlig provtagare och en kemisk och biologisk karakterisering kommer att genomföras på vattnet enligt krav från Miljödomstolen. Juni Den 1 juni var Länsstyrelsen, Miljö- och Hälsoskyddskontoret och Räddningstjänsten på tillsynsbesök med anledning av driftsstörningar och buller i samband med starten av LD5 fabriken. Vid besöket redogjordes för nuvarande driftssituation och status på genomförda studier och planerade åtgärder för att reducera buller och sotande fackling. Den årliga genomgången för Miljörapporten 2010 för polyetenanläggningen genomfördes den 16 juni av Länsstyrelsen och Miljö- och Hälsoskyddskontoret. Tillsynsmyndigheten önskade en komplettering av årsrapporten med en redovisning av genomförda åtgärder med anledning av överskridande av två provisoriska villkor. DNV genomförde en verifiering av metodrapporten den 14 juni inför tilldelningen av utsläppsrätter inför den nya handelsperioden 2013-2020. LD5 fabriken har producerat ca 18 000 ton under månaden och det har varit tre ESD’er (Emergency Shut Down) under juni. En berodde på maskinskydd, en av hög temperatur i reaktorn och en av ett hand havande fel. Provtagning av processavloppsvatten och dagvatten har pågått under månaden inför den kemiska och biologiska karakteriseringen som kommer att genomföras på vattnet enligt krav från Miljödomstolen. Juli LD5 fabriken har producerat drygt 18 000 ton under månaden och har inte haft några ESD’er (Emergency Shut Down) under juli. 39 Bilaga 10 Provtagning av processavloppsvatten och dagvatten har pågått under månaden inför den kemiska och biologiska karakteriseringen som kommer att genomföras på vattnet enligt krav från Miljödomstolen. Augusti LD5 fabriken har under augusti producerat drygt 16 000 ton. Fabriken stoppade med en ESD1 vid kl. 05:05 den 22/8 på grund av en strömdipp på nätet orsakat av kraftigt åskväder. Fabriken återstartades på morgonen. Från driftsorganisationen har man initierat ett långsiktigt arbete tillsammans med organisationen för processteknisk support för att motverka liknande händelser. Den 22/8 skedde ett läckage av ca 1100 liter hydraulolja från en hydrauloljeenhet på LD5 till processavloppet. Oljan togs om hand i avloppsvattensbassängen. Två bullerklagomål från närboende, en av dessa var relaterad till ett oplanerat stopp på PE3 vilket medförde en kortare tids fackling. September LD5 fabriken har under september producerat drygt 6788 ton och har inte haft några ESD’er (Emergency Shut Down) under september. Ett slangbrott under en MEK tvätt ledde till att 1500 kg metyletylketon läckte till atmosfären under 15 sek. På grund av ovanligt höga mängder TOC i industriavloppsvattnet under månaden gjordes det avdrag av TOC i inkommande råvatten som miljödomstolen beslutade om 2011-04-12, se bifogad vattenrapport. Under september genomfördes en test med IR-kamera för läcksökning på PE3, utvärdering pågår. Mark- och miljööverdomstolen meddelade den 21 september domslut gällande den provisoriska föreskriften 3 (utsläpp av eten får inte överskrida 320 ton) och slutliga villkoren 3 och 4 (gällande dokumentationskrav på kemikalier och krav på utbyte av kemikalier) som alla upphävdes. Samt att de striktare bullernivåerna nattetid gäller från det att den gamla högtrycksfabriken tagits ur drift. Oktober LD5 fabriken har under september producerat drygt 16192 ton och har haft en ESD (Emergency Shut Down) under oktober. Anledningen till stoppet var ett sönderfall i reaktorn. Ett strömbortfall den 7 oktober stoppade anläggningen vilket medförde fackling som var delvis sotande. Elfiske i Stenungeå genomfördes den 26 oktober. Resultatet blev ca 140 fiskar vilket var en fördubbling mot senaste undersökningen. Man observerade även lekande öring och två stycken ålar. November LD5 fabriken har under november producerat drygt 2246 ton och har inte haft någon ESD (Emergency Shut Down). Den 1/11 fick man sönderfall med efterföljande rejects på två av de gamla högtrycksreaktorerna (reaktor 3 och 4). Orsaken var att Butylakrylat (BA) kom in i MEK systemet. En reject på dessa reaktorer innebär att ca 1 ton kolväte släpps ut i luften. Under månaden har åtgärder för att minska bullret från anläggningen genomförts. Bland annat har man satt in dörrar på flera av våra 500-tons silos. 40 Bilaga 10 December LD5 fabriken har under december producerat drygt 13 406 ton och har haft en ESD (Emergency Shut Down) under månaden. Under en normal nedtagning av fabriken på grund av bortfall av instrumentluft aktiverades en ESD av misstag av en operatör. Extra utbildningsinsatser i nedtagningsförfarandet kommer att startas inom kort. I övrigt har anläggningen haft en stabil drift. Under månaden installerades en NOx-mätare på panna 4. 41 Bilaga 11 Analyser av vatten i Stenunge å och dagvattenutloppet 2011 Proven är tagna och analyserade av AIControl Parameter Temperatur vid provtagning Färg Turbiditet Konduktivitet Syre Syremättnad Suspenderad substans COD(Cr) BOD7 Fosfor totalt, P pH Totalt extr alifat ämnen Totalt extr aromat. ämnen Opolära alifatiska kolväten Opolära aromatiska kolväten Kadmium Koppar Nickel Krom Bly Zink Enhet oC FNU mS/m mg/l % mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Uppström 28-apr Utlopp 11.1 35 7.2 25.2 10 90.9 5.2 <30 <3,0 0.02 7.7 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0,12 2.5 3.0 1.3 <1,2 <12 18.1 25 4.6 64.1 8.5 90 5.2 <30 <3,0 0.2 7.4 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0,12 6.2 1.3 <1.2 1.5 44 42 Nedström Uppström 16.2 35 6.7 33.6 9.4 95.7 6 <30 <3,0 0.06 7.6 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0,12 3.7 2.6 1.2 <1.2 16 18.5 60 11 28.7 8.5 90.7 9.6 <30 <3,0 0.04 7.7 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0.13 7.2 13 <1.3 <1.3 28 11-aug Utlopp 21.3 20 11 34.2 7.2 81.3 5.1 <30 <3,0 0.06 7.2 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0.13 6.6 <1.3 <1.3 <1.3 91 Nedström Uppström 21.6 50 11 29.4 8.8 99.9 9.7 <30 <3,0 0.06 7.6 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0.13 8.3 11 <1.3 <1.3 32 5.8 50 28 19.1 10.8 86.3 19 <30 <3.0 0.06 7.3 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0.13 4.1 7.5 2.7 <1.3 28 30-nov Utlopp Nedström 12.2 15 10 17.3 8.8 82.1 7.6 <30 <3,1 0.006 7.1 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0.13 6.1 1.7 2.9 1.5 250 5.8 50 24 19.1 10.4 83.1 20 <30 <3.1 -0.048 7.3 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <0.13 4.2 8 2.9 <1.3 22 Bilaga 12 Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC Dagvattenavlopp Parameter Enhet 28 apr 11 aug 30 nov Temp. C 19,4 26,4 16,1 TOC instr mg/l 12,0 10,8 10,5 TOC mg/l 10 6,6 6,1 Pb ug/l se bilaga 11 Cd ug/l se bilaga 11 Cu ug/l se bilaga 11 Cr ug/l se bilaga 11 Ni ug/l se bilaga 11 Zn ug/l se bilaga 11 Industrivattenavlopp Parameter Enhet Temp. C BOD7 mg/l 28 apr 11 aug 30 nov 26,7 28,9 28,8 COD(Cr) 73 <3,0 3,4 190 <30 31 TOC instr mg/l 24,8 12,8 13,0 TOC mg/l 39 12 11 Opolära alifatiska kolväten mg/l <1,0 <1,0 <1,0 Totalt extr aromat. ämnen mg/l <1,0 <1,0 <1,0 Pb ug/l <1,2 <1,3 <1,3 Cd ug/l <0,12 <0,13 <0,13 Cu ug/l 9,3 6,1 7,6 Cr ug/l 1,8 1,4 3,5 Ni ug/l 2,3 <1,3 2,7 Zn ug/l 71 74 140 43 Bilaga 13 Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2011 Proven är tagna och analyserade av Alcontrol Provtagningsplats Provtagningsdatum Temperatur vid provtagning pH Konduktivitet Totalt extr alifat ämnen Totalt extr aromat ämnen Hål 6 2011-08-11 21,4 °C 7.1 44,6 mS/m <1,0 mg/l <1,0 mg/l 44 Hål 13 Inget prov Hål 14A 2011-08-11 19,2 °C 7.3 169 mS/m <1,0 mg/l <1,0 mg/l Bilaga 14 Sammanställning av miljörapportdata 1991-2011 ÅR 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Energi- o. Bränsleförbr. Eldningsolja to n 6652 5515 4849 5100 5205 5063 3557 1376 3289 2171 3935 2086 2156 1762 1252 1296 1572 1159 3865 Polyolja to n 740 1052 1049 1126 1022 1152 995 957 1685 1213 1250 1075 1177 1204 903 1027 740 599 1647 786 666 1622 2421 2076 2441 2360 0 0 0 0 0 Offgas PE3 Bränngas 4159 5252 1573 3209 1903 2345 161 296 347 0 0 0 0 0 0 0 0 GWh 357 358 362 382 366 373 389 367 376 373 405 398 420 461 462 455 449 417 415 536 567 Polyeten (basharts) Råvaror och kem ikalier Eten kto n 354 360 370 403 379 398 418 376 402 372 402 401 448 534 556 554 531 449 438 501 531 kto n 351 365 364 396 350 390 410 369 394 366 397 393 443 529 539 544 520 444 430 507 534 Propen to n 123 163 125 127 150 152 163 110 163 150 148 95 116 97 110 157 132 132 117 312 127 Sammonomerer to n 10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075 8570 9035 7940 8129 Tillsatsmedel to n 4303 6366 2227 5935 Masterbatch to n Elförbrukning Produktion 1891 1532 6726 7104 8606 7650 7600 7400 4948 11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863 45 4831 9501 8366 8752 9223 9788 8501 7657 7604 10897 6424 4617 17700 26310 23324 26073 17343 12581 16903 4016 Bilaga 14 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utsläpp till luften Eten to n 762 774 737 755 735 717 794 695 727 595 916 747 788 929 804 895 534 434 649 1047 607 Propen to n 121 97 66 49 78 64 131 46 85 120 76 45 66 42 67 62 89 90 77 65 45 Kolväten totalt to n 909 875 801 804 813 851 999 806 862 767 1079 887 961 1079 981 1010 1030 721 772 1154 692 Svaveldioxid to n 16 10 10 10 29 10 7 3 7 4 7 4 4,5 3,4 2,5 2,5 3,1 2,3 7,7 8,3 10.2 Kväveoxider to n 46 32 27 29 31 28 22 19 22 20 31 25 31 36 35 33 27 14 20 30 37 Koldioxid kto n 37 36 38 39 34 41 34 51 42 53 57 35 50 40 21 26 36 41 Kolvätefackling to n 4188 4502 4615 5350 5400 5900 5820 5630 6235 8330 10500 13100 10195 11990 10853 4887 3740 Utsläpp till vatten TOC, industriavlopp *) Avfall to n 3,0 3,2 3,6 3,6 3,6 3,2 3,4 3,8 5,4 6,9 6,9 4,9 5,9 6,7 4,3 3,8 3,2 6,1 8,1 Farligt avfall to n 552 717 617 781 523 635 690 1091 1232 1650 1476 1890 2278 2528 2314 2412 2620 2802 Övrigt avfall to n 3053 3133 3162 3066 2945 2679 2918 2385 1568 1695 1886 2020 1945 2232 2200 1837 1966 2362 5311 10700 *) Ny TOC-mätning fr o m 1999, nytt villkor fr o m maj 2011 där TOC i inkommande råvatten räknas av 46 5884 6172 9,7 5.1
© Copyright 2024