1. No category

Skam den som ger sig
Relationen mellan skambenägenhet, rädsla för att
misslyckas och psykisk ohälsa hos elever på ett
elitidrottsgymnasium
Erik Pettersson
Vt 2015
Examensarbete, 30 hp
Psykologprogrammet med inriktning mot idrott, 300 hp
Handledare: John Jansson
SKAM DEN SOM GER SIG: RELATIONEN MELLAN SKAMBENAGENHET, RADSLA FOR ATT MISSLYCKAS
OCH PSYKISK OHALSA HOS ELEVER PA ETT ELITIDROTTSGYMNASIUM
Erik Pettersson
The life of elite high school students involves dual careers with demands in both the academic and sports
field. Proneness to shame and fear of failure are related to performance and to mental illness. The purpose
of this cross sectional study was to examine how these variables correlate and how well proneness to
shame and fear of failure could predict mental illness after controlling for gender effects. The study
consisted of 149 elite high school students. In line with expectations proneness to shame, fear of failure
and mental illness had a positive correlation. Results indicate that mental illness of elite high school
students increase as proneness to shame and fear of failure increase. Fear of failure could significantly
predict mental illness. More studies in this area are necessary to clarify how proneness to shame, fear of
failure and mental illness are related.
Livet for unga elitidrottande gymnasieelever innebar dubbla karriarer med krav inom bade skola och
idrott. Skambenagenhet och radsla for att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till
psykisk ohalsa. Syftet med denna tvarsnittstudie var att undersoka hur dessa variabler korrelerar med
varandra samt hur val skambenagenhet och radsla for att misslyckas kunde predicera psykisk ohalsa efter
att kon kontrollerats for. Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever pa ett elitidrottsgymnasium. I
enlighet med forvantningarna korrelerade skambenagenhet, radsla for att misslyckas och psykisk ohalsa
positivt. Resultaten tyder pa att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohalsa okade med okad
skambenagenhet och okad radsla for att misslyckas. Radsla for att misslyckas predicerar signifikant
psykisk ohalsa. Fler studier behovs for att tydliggora hur sambandet mellan skambenagenhet, radsla for
att misslyckas och psykisk ohalsa hanger ihop.
I denna studie undersoktes sambandet mellan skambenagenhet, radsla for att
misslyckas och psykisk ohalsa hos elitidrottande gymnasieelever. Dragonskolans
Elitidrottsgymnasium startade hosten 2013 i syfte att skapa Sveriges basta
elitidrottsutbildning. Dragonskolans Elitidrottsgymnasium har knappt 300 elever och
bestar av atta nationellt godkanda idrottsutbildningar (NIU) samt tva
riksidrottsgymnasier (RIG) med friidrotts- och innebandyinriktning. Till Dragonskolans
Elitidrottsgymnasiums NIU-program soker eleverna via specialidrottsforbunden. De
idrotter som erbjuds som inriktningar pa NIU-programmen ar badminton, basket,
fotboll, friidrott, golf, handboll, innebandy, ishockey och tennis (Dragonskolan, 2015).
Riksidrottsforbundet (RF) beskriver i sin publikation Eliten é liten - men växer (FoU
2007:11) elitidrott som landslagsverksamhet hos ett specialistidrottsforbund, samt en
aktiv idrottare som kombinerar elitidrott med studier pa gymnasial eller
eftergymnasial niva. Elitidrott inkluderar aven den prestationsinriktade tranings- och
tavlingsverksamhet som foreningarna driver inom de hogre seriesystemen. Att
kombinera elitidrott med nagot annat omrade, vanligen studier, ses som att ha dubbla
karriarer (FoU 2013:3). Utbildningsprogram som avser att hjalpa individer att
kombinera idrott och studier med hjalp av speciella villkor kallas dubbla
karriarprogram. Hit hor RIG och NIU. I en undersokning av riksidrottselevers
upplevelser av dubbla karriarer under forsta aret pa RIG framkom att eleverna upplever
2
att det ar svart att fokusera pa bade skola och idrott till hundra procent. Eleverna valjer
att prioritera idrotten (FoU 2013:3). Elevernas sjalvskattade tillfredsstallelse inom
omradena studier, idrott, vanner och familj minskade under forsta aret inom alla
omraden forutom familj dar en liten okning kunde uppmatas. Elevernas
tillfredsstallelse inom omradet idrott minskade signifikant under aret.
Eleverna pa Dragonskolans Elitidrottsgymnasium har efter selektion framst baserad pa
fysisk mognad antagits pa en elitidrottsutbildning med syftet att de ska prestera pa
elitniva, eller utvecklas fran nivan under elit (Riksidrottsforbundet, 2015). Enligt RFs
definition (FoU 2007:11) handlar elitidrott om att prestera i miljoer som praglas av just
kravet pa att prestera. Skam, skuld, genans och stolthet tillhor gruppen sjalvmedvetna
kanslor och uppkommer vid sjalvutvardering och sjalvreflektion, ofta i samband med
nagon form av prestation (Tangney, Stuewig & Mashek, 2007). Aven tidigare upplevelser
som skapat en forvantan kring hur vi kommer att agera och kanna kan framkalla
sjalvmedvetna kanslor. Nathanson (1994) menar att skam och skuld ar smartsamma
kanslor som alla kanner, men att de inte ar antingen positiva eller negativa. Gor vi
nagonting bra kanner vi stolthet och ett godkannande av oss sjalva. Gor vi istallet
nagonting daligt kanner vi negativa och hotfulla kanslor som skam, skuld eller genans
(Tangney et al., 2007). Enligt Lewis (1971) ar skam en funktion av ett misslyckande i
varandet och skuld en funktion av ett misslyckande i gorandet. Skam skapar en
motivation till att gomma sig och hindrar formagan att skapa effektiva losningar pa
interpersonella problem. Skam kan ses som antingen ett aktuellt emotionellt tillstand,
sa kallat “state” eller som en mer stabil tendens, ofta kallad trait eller benagenhet. En
benagenhet att reagera med skam i olika situationer utvecklas tidigt i livet och kan
kopplas samman med personlighet och uppvaxtmiljo (Mills, 2005). Partridge och
Wiggins (2008) havdar att en forvantan om misslyckande som grundar sig i en persons
skambenagenhet kan utlosa tillfallig skam och genans. Skam kan saledes fungera bade
som bade en antecendent for, och en konsekvens av beteende.
Enligt Lewis (1971) kan skam leda till anpassningssvarigheter nar den ar overdriven
och blivit en stabil del av individens individuella och emotionella satt att anpassa sig.
Stromsten (2011) menar att dessa anpassningssvarigheter kan leda till kanslor av
hopploshet, grubbleri, social angest, social isolering samt en radsla for intimitet. Av de
sjalvmedvetna kanslorna ar skam den med starkast koppling till psykisk ohalsa, framst
depression (Tangney et al., 2007; Nathanson, 1994; Stromsten, 2011; Andrews, Qian, &
Valentine, 2002). Hughes, Gullone och Watson (2011) fann en koppling mellan
skambenagenhet och depression bland ungdomar mellan 9 och 15 ar. Overlag ar
kvinnor mer benagna att reagera med skam samt med hogre nivaer av skam an man
(Benetti-McQuoid & Bursik, 2005; Lewis, 1971; Stromsten et al., 2009; Stromsten et al.,
2011; Tangney, 1990; Tangney & Dearing, 2002). Stromsten (2011) fann i en studie att
kvinnor rapporterar hogre nivaer av psykisk ohalsa an man.
Lazarus (2000) anser att skam och andra emotioner paverkar idrottarens prestation.
De starka negativa kanslorna i situationen skapar grubbleri och sjalvanklagelser mot
3
den egna personen, vilket stor koncentrationen och kan sanka motivationen hos
idrottaren. En vilja att undvika eller dolja skam i en prestationssituation kan leda till att
idrottaren undviker att undersoka vad som hande och varfor. Detta kan hindra
idrottarens formaga att effektivt hantera situationen. Ett annat satt att hantera skam i
situationen kan vara att forsoka att minska betydelsen av situationen dar den
uppkommer eller att skylla pa andra personer. Alla dessa satt hindrar idrottaren fran
att effektivt hantera situationen.
Sagar, Lavallee och Spray (2007) intervjuade nio elitidrottare i aldrarna 14-17 om deras
upplevelser av misslyckande. De vanligaste upplevda konsekvenserna av misslyckande
var minskad sjalvuppfattning, samre valbefinnande, samre interpersonellt beteende,
ingen kansla av att ha presterat, emotionell anstrangning, en kansla av att ha svikit nara
anhoriga samt att utsattas for negativ social bedomning fran andra. Conroy och Elliot
(2004) ser radsla for att misslyckas (pa engelska fear och failure och hadanefter
refererat till som FF) som en tendens att over tid uppleva oro och angest i
bedomningssituationer pa grund av att individen har lart sig att misslyckande ar
forknippat med hotfulla konsekvenser. Dessa definieras av Conroy (2001) som radsla
for att uppleva skam och genans, radsla for att undervardera sin sjalvuppskattning,
radsla for att ha en osaker framtid, radsla for att viktiga narstaende forlorar intresset
for en, samt en radsla for att gora andra upprorda. FF och de olika specifika radslorna
paverkar individer negativt. De kan skapa stress, oro och angest (Conroy & Metzler,
2004; Conroy, Willow & Metzler, 2002), paverka individens anpassning (Conroy, 2004),
samt formaga att uppna personliga mal (Conroy et al., 2002). FF forknippades lange
med tentamensangest (Elliot & McGregor, 1999). Numer skiljs begreppen at da FF beror
kognitiva, perceptuella och motoriska uppgifter i en mangd olika miljoer, till exempel
skola eller idrott, medan tentamensangest endast inkluderar kognitiva uppgifter i en
studiemiljo. McGregor et al. (2005) fann att kvinnor skattade hogre generell FF an man.
En studie av Elliot och Thrash (2004) visade att en individs tendens att uppleva FF kan
ha sin grund i upplevelser fran barndomen samt att foraldrars FF signifikant kunde
predicera FF hos barnen. I parallella intervjuer med idrottare i aldern 13-14 och deras
foraldrar betonar Sagar och Lavallee (2010) utifran intervjumaterialet tre metoder hos
foraldrar som kan bidra till unga idrottares FF. Dessa ar bestraffande beteende,
kontrollerande beteende samt hoga forvantningar pa prestation. Conroy (2003) fann att
FF har en stark koppling till negativa bilder av andra, till exempel foraldrar och tranare,
samt att individer med hog FF rapporterade upplevelser av icke karleksfulla foraldrar.
Skam anses vara den emotion som har starkast samband med FF (Conroy, 2001; Conroy,
2004; McGregor et al., 2005). Hogre nivaer av skambenagenhet, samt sattet pa vilket vi
hanterar skam, ar kopplat till lagre tilltro till sin egen formaga (Baldwin, Baldwin &
Ewald 2006; Yelsma, Brown & Elison, 2002). McGregor och Elliot (2005) menar att
individer med hog FF inte ser situationer med prestationskrav som lartillfallen,
mojligheter att oka sin kompetens eller tillfallen att fa tavla mot andra. Individerna ser
istallet dessa situationer som hotande och domande erfarenheter som satter hela jaget
4
pa spel och hotar individens kansla av relationell trygghet. McGregor et al. (2005) anser
att dessa situationer kan frambringa skam och att individer helst vill undvika dessa
situationer. Genom att gora det undviker dessa individer att gora fel och misslyckas,
vilket anses vara en nodvandighet for att utvecklas och bli mer kompetent, vilket over
tid leder till fler misstag och misslyckanden. McGregor et al. (2005) menar vidare att
undvikande av misstag saledes kan fungera som en utvecklingshammande process pa
sa satt att sjalva processen att undvika misslyckande sannolikt bevarar och forvarrar
tendensen att undvika misslyckanden. Det ar viktigt att bryta denna nedatgaende spiral
och lara individer som definierar misslyckande som skamfullt att misslyckande ar en
naturlig del av larande och utveckling (McGregor et al., 2005). Detta resonemang liknar
det som fors av Lazarus (2002) kring hur emotioner kan paverka idrottarens
motivation, koncentration och prestation.
Syftet med denna studie var att studera relationen mellan skambenagenhet, FF och
psykisk ohalsa i form av angest och depression hos elitidrottande ungdomar. Baserat pa
tidigare forskning dar skam antas vara den centrala kanslan bakom FF (Conroy, 2001;
Conroy, 2004; McGregor et al., 2005) antogs ett positivt samband mellan
skambenagenhet och FF. Utifran tidigare forskning kring skambenagenhet och psykisk
ohalsa antogs ett positivt samband mellan de tva variablerna aven inom en
elitidrottskontext. Utifran tidigare forskning och fragestallningar fran
forskningsprojektet utgick denna studie fran foljande fragestallningar:
-Hur ser relationen mellan skambenägenhet, depression och ångest ut?
-Hur ser relationen mellan skambenägenhet och rädsla för att misslyckas ut?
-Hur ser relationen mellan rädsla för att misslyckas, depression och ångest ut?
-Hur väl kan skambenägenhet och rädsla för att misslyckas, efter att kön
kontrollerats för, predicera depression och ångest?
Metod
Deltagare
Inbjudan till att delta i studien gick ut till 166 elever pa RIG och NIU. Totalt deltog 149
elever i studien varav 63 kvinnor och 86 man. Deltagarna gick forsta och andra aret pa
Dragonskolans Elitidrottsgymnasium och var mellan 15 och 18 ar. Medelaldern var
16,40 ar (SD = .65). Deltagarna rekryterades fran ett pagaende forskningsprojekt och
raknas som ett bekvamlighetsurval (Muijs, 2011).
Instrument
Kortversionen av Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) anvandes for att mata
deltagarnas radsla for att misslyckas (Conroy et al., 2002). PFAI bygger pa teorier kring
motivation, kognition och relationer och avser att mata generell radsla for att
misslyckas utifran fem obehagliga konsekvenser vid misslyckande. Kortversionen av
PFAI bestar av fem fragor som besvaras pa en femgradig skala (1- Det tror jag inte alls;
5
5 - Det tror jag hela tiden). Varje fraga mater en obehaglig konsekvens av misslyckande.
Ett exempel pa en fraga ar “Nar jag misslyckas oroar jag mig for vad andra ska tanka om
mig”. Chronbachs alfa for kortversionen har tidigare uppmatts till .72 (Conroy et al.,
2002).
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) anvandes for att mata nivaer av
depression och angest. Testet bestar av 14 fragor fordelade pa tva underskalor;
depression (HADS-D) och angest (HADS-A) med vardera 7 fragor och en totalpoang pa
0-21 (Bjelland, Dahl, Tangen-Haug & Neckelmann, 2002). Chronbachs alfa i den svenska
versionen av HADS var .84 for HADS-D och .82 for HADS-A (Lisspers, Nygren &
Soderman, 1997). I en litteraturoversikt baserad pa 747 studier som anvant sig av HADS
fann Bjelland et al. (2002) att medelvardet i Chronbachs alfa for HADS-D var .83 och .82
for HADS-A.
Test of Self-Conscious Affect -3 (TOSCA-3) i svensk version anvandes for att mata
skambenagenhet (Sundbom, Holm & Henningsson, 2000). TOSCA-3 ar ett
scenariobaserat sjalvskattningsformular som mater aspekter av sjalvmedvetna affekter.
Testet bestar av 15 scenarion, 10 negativa och 5 positiva, som beskriver olika
situationer i vardagen. Varje scenario foljs av fyra till fem tankbara responser.
Responserna utgor testets fragor och besvaras inom en femgradig likertskala (1 –
sannolikt inte; 5 – mycket sannolikt). De olika aspekterna mats genom olika delskalor;
skam (15 fragor), skuld (15 fragor), externalisering (15 fragor), distansering (10
fragor), stolthet person (5 fragor) och stolthet handling (5 fragor). Chronbachs alfa for
skalorna i den svenska versionen ar; skam .75, skuld .64, externalisering .61 samt
distansering .62 (Stromsten et al., 2009). Dessa varden ar likvardiga med den engelska
versionen (Tangney et al., 2002). I den aktuella studien anvandes endast skalan for
skambenagenhet.
Design
Korrelationsstudie med tvarsnittsdesign. Data for TOSCA-3 samlades in i februari 2015.
Data for HADS och PFAI fanns tidigare insamlat mellan november 2014 och januari
2015.
Procedur
Testpersoner rekryterades fran Dragonskolans Elitidrottsgymnasium och det pagaende
forskningsprojektet Idrottsprestation, skola och hälsa för elitidrottande
gymnasieungdomar. Sedan tidigare fanns data for HADS och PFAI kortversion insamlat.
Det totala antalet elever som besvarade de enkaterna var 149. Till den aktuella studien
samlades data for TOSCA-3 in. 121 personer besvarade enkaten. Insamlingen
genomfordes pa en schemalagd resurstimme i skolans aula. Enkaten administrerades
genom Umea Universitets webenkatverktyg Texttalk Websurvey pa skolans intranat.
Deltagarna anvande sina skoldatorer for att fylla i enkaten. Nar deltagarna var fardiga
togs lanken till enkaten bort fran intranatet. Data exporterades fran Websurvey Texttalk
till Excel och importerades sedan till IBM SPSS Statistics 21.
6
Innan deltagarna fyllde i testet fick de information om sitt deltagande baserat pa
Vetenskapsradets riktlinjer for humanistisk och samhallsvetenskaplig forskning
(Vetenskapsradet 2002). De fick mojlighet att stalla fragor och kontaktuppgifter till
ansvariga for studien presenterades.
TOSCA-3 riktar sig till vuxna och manga scenarion beskriver en arbetssituation. Da
deltagarna gick pa gymnasiet var det inte sakert att alla hade erfarenhet av arbete att
anvanda sig av for att besvara fragorna som berorde arbete. Deltagarna instruerades
darfor att for dessa scenarion utga fran hur de skulle reagera om de var med om
situationen, att utga ifran erfarenheter fran sommar- eller extraarbete, eller att
forestalla sig att situationerna utspelade sig i skolan.
Statistiska analyser
Samtliga berakningar utfordes i IBM SPSS Statistics 21. Chronbachs alfa visade pa god
intern konsistens for skalorna PFAI (α = .85) och HADS-D (α = .75) och mindre god for
skambenagenhet (α = .51) och HADS-A (α = .60). En analys av datamaterialets
normalfordelning gav otillfredsstallande resultat for skalorna FF, HADS-D och HADS-A.
HADS-A och HADS-D transformerades darfor med hjalp av en kvadratrotsberakning och
FF med hjalp av en logaritm for att forbattra normalfordelningen (Tabachnick & Fidell,
2007). De transformerade skalor anvandes sedan for fortsatta analyser. For att tolka
styrkan pa korrelationerna anvandes Cohens (1988, refererad i Pallant, 2007) riktlinjer
(liten; r = .10 - .29, mellan; r = .30 - .49, och stor; r = .50 - 1.0).
Etiska överväganden
Detta examensarbete ingick som ett studentprojekt i ett storre forskningsprojekt pa
Dragonskolans Elitidrottsgymnasium. En godkand forskningsansokan och etikansokan
fanns sedan tidigare for forskningsprojektet. Detta ar ett krav for att fa hantera kansliga
personuppgifter i samband med forskning (SFS 1998:204). Eftersom eleverna var under
18 ar fanns bade deras och foraldrarnas godkannande. Deltagandet utformades utifran
Vetenskapsradets riktlinjer for humanistisk och samhallvetenskaplig forskning dar
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
uppfylldes (Vetenskapsradet, 2002). Eleverna blev informerade om att deltagandet var
valfritt samt att de nar som helst kunde avbryta sin medverkan utan att behova forklara
varfor.
Resultat
Den forsta fragestallningen i studien syftade till att undersoka hur skambenagenhet
korrelerar med psykisk ohalsa i form av depression och angest. Utifran bakgrunden
antogs att skambenagenhet skulle korrelera positivt med psykisk ohalsa. Tabell 1 visar
7
en liten positiv korrelation mellan skambenagenhet och psykisk ohalsa. Korrelationen
mellan skambenagenhet och angest ar signifikant.
Fragestallning nummer tva syftade till att undersoka relationen mellan
skambenagenhet och FF. Utifran tidigare studier antogs korrelationen vara positiv. I
Tabell 1 presenteras en liten signifikant positiv korrelation mellan skambenagenhet och
FF.
Tabell 1. Korrelationer mellan instrumenten, N inom parentes.
Variabler
1. Skam
1
2
2. HADS-A
.200*
(119)
3. HADS-D
.152
(119)
.535**
(146)
4. PFAI
.183*
(120)
.509**
(146)
3
4
.393**
(145)
* p < .05. ** p < .01.
Den tredje fragestallningen i studien syftade till att undersoka hur FF korrelerar med
psykisk ohalsa i form av depression och angest. Aven har antogs en positiv korrelation.
Tabell 1 visar att FF har en signifikant positiv korrelation med psykisk ohalsa.
Korrelationen mellan FF och angest var stark och korrelationen mellan FF och
depression medelstark.
Hierarkisk multipel regressionsanalys utfordes for att undersoka om skambenagenhet
och FF signifikant kunde predicera deltagarnas sjalvskattade angest efter att kon
kontrollerats for. Alder matades in som steg 1 och forklarade 3,3 procent av variansen i
angest. Efter att ha lagt till skambenagenhet och FF i steg 2 kunde modellen forklara
34,1 procent av variansen i angest, F (3, 114) = 19,645, p < .001). Skambenagenhet och
FF forklarade ytterligare 30,8 procent av variansen i angest efter att ha kontrollerat for
kon, forandring i R2 = .308, forandring i F (2,114) = 26,632, p < .001. I den slutliga
modellen var endast FF statistiskt signifikant (β = .537, p < .001) med hogre
standardiserad betakoefficient an kon (β = .111, p = .154) och skambenagenhet (β =
.094, p = .231).
Ytterligare en hierarkisk regressionsanalys utfordes for att undersoka om
skambenagenhet och FF signifikant kunde predicera deltagarnas depression efter att
kon kontrollerats for. Aven har matades alder in som steg 1 och forklarade 4,1 procent
av variansen i depression. Efter att skambenagenhet och FF lagts till forklarade
modellen 20,9 procent av variansen, F (3, 114) = 10,030, p < .001. Skambenagenhet och
FF forklarade ytterligare 16,8 procent av variansen efter att kon kontrollerats for,
8
forandring i R2 = .168, forandring i F (2, 114) = 12,098, p < .001. Endast FF kunde
signifikant predicera depression och hade en hogre standardiserad betakoefficient (β =
.404, p < .001) an kon (β = .142, p = .096) och skambenagenhet (β = .043, p = .618).
Diskussion
Syftet med studien var att undersoka relationen mellan skambenagenhet, FF och
psykisk ohalsa hos elever pa ett elitidrottsgymnasium. Resultaten visar att det finns en
liten signifikant korrelation mellan skambenagenhet och angest, en liten korrelation
mellan skambenagenhet och depression samt en liten signifikant korrelation mellan
skambenagenhet och FF. Korrelationen mellan FF och depression var medelstark och
signifikant medan korrelationen mellan FF och angest var stark och signifikant. FF
kunde signifikant predicera bade depression och angest, nagot som varken
skambenagenhet eller kontrollvariabeln kon kunde.
Skambenägenhet och psykisk ohälsa
Riktningen pa relationerna mellan skambenagenhet och depression samt
skambenagenhet och angest ar positiv och ligger i linje med tidigare fynd (Tangney et
al., 2007; Nathanson, 1994; Stromsten, 2011; Andrews et al., 2002; Hughes et al., 2011).
Resultaten i den aktuella studien antyder att ju hogre skambenagenhet, desto hogre
nivaer av psykisk ohalsa i form av depression och angest. Tangney, Wagner och
Gramzow (1992) fann att skambenagenhet hade en medelstark signifikant korrelation
med bade depression och angest. De fick dock olika resultat med olika instrument for
att mata skambenagenhet. I en validering av TOSCAs skambenagenhetsskala fann
Woien, Ernst, Patock-Peckham och Nagoshi (2003) att skalan hade tillfredsstallande
reliabilitetsmatt for en population med en medelalder pa 19 ar. Den studien fann aven
att skambenagenhet hade en medelstark signifikant korrelation till bade depression
och angest. Till skillnad fran resultaten i den har studien fann Woien et al. (2003) att
skambenagenhet hade en hogre korrelation med depression an med angest. I studien
anvandes dock ett annat instrument for att mata psykisk ohalsa. En orsak till att
kopplingen mellan skambenagenhet och psykisk ohalsa varierar i olika studier kan vara
att olika studier anvant olika instrument for att mata bade skambenagenhet och psykisk
ohalsa.
Med tanke pa att tidigare studier fatt olika resultat med olika matt pa psykisk ohalsa ar
det intressant att diskutera HADS. White, Leach, Sims, Atkinson och Cottrell (1999)
anser att HADS med fordel kan anvandas pa ungdomar mellan 12 och 17 ar, bade i en
klinisk population och i en normalpopulation. I en litteraturoversikt riktar dock Cosco,
Doyle, Ward och McGee (2012) kritik mot att strukturen i HADS ar diffus och ser olika
ut beroende pa hur den analyseras. Cosco et al. (2012) lyfter fram att HADS kan fanga
upp psykisk ohalsa men att instrumentet inte ar tillrackligt bra pa att skilja mellan
angest och depression. Resultaten i den aktuella studien tolkas utifran ovanstaende som
att det finns en liten koppling mellan skambenagenhet och psykisk ohalsa, men att
9
resultaten pa grund av omstandigheterna kring skambenagenhetsskalan och
problemen med HADS bor tolkas med forsiktighet. Det behovs darfor fler studier for att
utveckla kunskapen om hur relationen mellan skambenagenhet, angest och depression
ser ut.
Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas
Korrelationen mellan skambenagenhet och radsla for att misslyckas ar liten och
signifikant. Korrelationen ar mindre an forvantat da resultat fran tidigare forskning
visat att skam ar den kansla som har starkast koppling till FF (Conroy, 2001; Conroy,
2004; McGregor et al., 2005). Kortversionen av PFAI mater generell FF och
originalversionen av PFAI innehaller fem delskalor som mater olika aspekter av FF. En
av delskalorna mater radsla for att uppleva skam (Conroy et al., 2002). I kortversionen
av PFAI representeras den delskalan av en fraga. En mojlig forklaring till att
korrelationen mellan skambenagenhet och FF ar mindre an forvantat kan vara att
radslan for att uppleva skam inte kommer fram lika tydligt i kortversionen av PFAI. Nar
McGregor et al. (2005) undersokte relationen mellan FF och skam anvande de flera olika
instrument for att mata bade skam och FF. Nar de anvande TOSCAs
skambenagenhetsskala anvande de dock ett annat matt pa FF vilket gor det svart att
jamfora de resultaten med resultaten fran den har studien. Att olika instrument har
anvants kan dock ha gjort att den har studiens resultat inte motsvarade resultatet fran
studien av McGregor et al. (2005). Resultaten fran den har studien ligger dock i linje
med tidigare forskning pa amnet. Fler studier behovs for att utveckla kunskapen om hur
skambenagenhet och FF korrelerar.
Rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa
De positiva signifikanta korrelationerna mellan FF och psykisk ohalsa ligger i linjer med
det forvantade resultatet baserat pa tidigare studier (Conroy & Metzler, 2004; Conroy,
Willow & Metzler, 2002). Den hogre korrelationen mellan FF och angest an den mellan
FF och depression skulle kunna forklaras av att FF mer liknar angest an depression.
Elliot et al. (1999) menar som tidigare namnts att FF lange forknippades med till
exempel tentamensangest men att begreppen numer skiljs at. Conroy & Elliot (2004)
definierar radsla for att misslyckas som en tendens att over tid uppleva oro och angest
i bedomningssituationer pa grund av att individen har lart sig att misslyckande ar
forknippat med hotfulla konsekvenser. En orsak till att korrelationen mellan FF och
angest ar starkare an den mellan FF och depression skulle kunna vara att FF paminner
mer om angest an om depression. Resultaten tolkas dock med viss forsiktighet med
tanke pa den kritik Cosco et al. (2003) riktar mot HADS formaga att skilja pa depression
och angest.
Samspelet mellan skambenägenhet, FF och psykisk ohälsa
Ur de hierarkiska regressionsanalyser som gjordes for att undersoka hur val
skambenagenhet och FF kunde predicera psykisk ohalsa, efter att kon kontrollerats for,
framkom att skambenagenhet, FF och kon kunde forklara 30,8 procent av variansen av
angest och 20,9 procent av depression. Av skambenagenhet, FF och kontrollvariabeln
10
kon kunde endast FF signifikant predicera psykisk ohalsa. FF predicerade angest nagot
battre an depression. Aven skambenagenhet kunde battre forklara angest an
depression. Detta beror formodligen pa att den regressionsmodell som forklarade
angest var battre an den som forklarade depression.
Deltagarnas kon ar den nast basta forklaringen till varians i psykisk ohalsa. Kon stod i
regressionsanalysen for 3,3 procent av variansen i angest och 4,1 procent av variansen
i depression och hade ett hogre forklaringsvarde an skambenagenhet. Flera forskare
(Benetti-McQuoid et al., 2005; Lewis, 1971; Stromsten et al., 2009; Stromsten et al.,
2011; Tangney, 1990; Tangney et al., 2002) lyfter fram att kvinnor ar mer benagna att
reagera med skam an man. En vanlig forklaring till att kvinnor ofta skattar hogre pa
psykisk ohalsa och darfor anses ma samre an man ar att kvinnor ar mer oppna for att
uppleva negativa kanslor, psykisk smarta och ohalsa an man, sarskilt vid sjalvskattning
(Barsky, Peekna & Borus, 2001; Stromsten, 2011; Tangney, 1990). Stromsten (2011)
fann att kvinnor rapporterar hogre nivaer av psykisk ohalsa an man. I studien av
McGregor et al. (2005) skattade kvinnor hogre pa FF an vad mannen gjorde, vilket ligger
i linje med vad andra studier funnit om skillnader i sjalvskattningar (Barsky et al., 2001;
Stromsten, 2011; Tangney, 1990).
Utifran Lazarus (2000) syn pa emotioner och idrott skulle en vilja att undvika skam och
de hotfulla konsekvenserna forknippade med FF kunna leda till att eleverna pa inte
undersoker vad som lett till misstagen, eller hur de kan atgarda dem. Ett undvikande av
situationer som skulle kunna leda till utveckling kan skapa den negativa spiral som
McGregor et al. (2005) talar om. Kombinationen av skambenagenhet, FF och psykisk
ohalsa kopplat till prestationssituationer skulle kunna hamma elevens utveckling mot
elitniva samt innebara ett obehag for eleven. Detta skulle innebara en motsatt effekt
mot den som RF vill uppna genom sina elitidrottsgymnasier. Eleverna pa ett
elitidrottsgymnasium har enligt RFs definitioner dubbla karriarer da de kombinerar
elitidrott med specialanpassade studier (FoU 2013:3). For eleverna innebar detta en
kravfylld miljo dar de forvantas prestera bade inom skola och inom idrott. Enligt RFs
undersokning om hur eleverna prioriterar under forsta aret pa RIG valjer eleverna
idrotten (FoU 2013:3). En nagot aldre studie av RF som undersokte varfor ungdomar
slutar med idrott visade daremot att okade krav i skolan var en vanlig anledning till att
ungdomarna slutade med idrott (FoU 2004:3).
Elliot et al. (1999) lyfter fram en likhet mellan FF och tentamensangest. Andra studier
har visat att FF har en koppling till stress, oro och angest (Conroy et al., 2004; Conroy
et al., 2002). Conroy (2004) menar aven att individens anpassningsformaga kan kopplas
till FF. Utover detta kan formagan att uppna personliga mal ocksa paverkas av FF
(Conroy et al., 2002). Sammantaget kan livet med de dubbla karriarerna innebara stora
krav som kan vara svarare att hantera vid hog FF da FF tycks kunna hamma
prestationen i sig, men aven paverka hur individen hanterar sjalva situationen dar
prestationen ska ske. En likhet mellan skam, FF, depressions- och angestsymtom ar att
de ar negativa upplevelser for individen. Gemensamt for flera olika grundlaggande
11
psykologiska teorier ar tanken om att manniskan helst undviker negativa upplevelser
och att vi nar vi inte kan undvika negativa upplevelser kanner ett obehag, till exempel
angest (Ramnero & Torneke, 2006; Gullestad & Killingmo, 2011). Resultaten av den har
studien kan tolkas som att de negativa upplevelserna kan knytas till elevernas
skolmassiga och idrottsmassiga utveckling. Relationen mellan skambenagenhet, FF och
psykisk ohalsa skulle kunna innebara att eleverna kastas in i den negativa spiral av
undvikande som McGregor et al. (2005) pratar om. Samre forutsattningar att kunna
utvecklas hindrar inte bara utvecklingen av fardigheter utan aven mojligheten att
utvecklas som en ung frisk individ. Parallellt med detta rapporterar Statens
Folkhalsoinstitut (2013) om att det psykiska valbefinnandet hos ungdomar mellan 15
och 29 ar har minskat kraftigt sedan 1990-talet. En individ som inte kan undvika en
prestationssituation forknippad med skam och FF kan uppleva mer psykisk ohalsa da
de utsatts for negativa upplevelser de helst vill undvika.
Begränsningar
En begransning med studien ar att matningen av HADS och PFAI genomfordes en till tre
manader tidigare an matningen av TOSCA-3. Regressionsanalyserna som undersoker
modellerna har en omvand ordning av variablerna jamfort med tidpunkt for
matningarna. Den storsta mojliga skillnaden mellan matningarna for HADS och PFAI
samt TOSCA-3 ar tre manader. Med tanke pa att det som mest skiljer tre manader mellan
matningarna
bedoms inte
tidsaspekterna
ha paverkat
resultaten
i
regressionsanalyserna i nagon stor utstrackning. Vid tolkning av resultaten bor det
dock tas med i beaktning att det kan skilja upp till tre manader mellan
datainsamlingarna. Om forutsattningarna kring studien sett annorlunda ut hade
matningarna gjorts vid samma tillfalle for att slippa den omvanda ordningen i
regressionsanalyserna. Variablernas ordning i regressionsanalyserna valdes utifran hur
tidigare forskning kopplar samman begreppen.
Chronbachs alfa for skambenagenhet var .50, vilket raknas som svag intern konsistens.
Detta skiljer sig fran vad Stromsten, Henningsson, Holm & Sundbom (2009) fann i sin
svenska validering av instrumentet. Det skiljer sig aven fran skamskalan i TOSCA/A som
enligt Tangney och Dearing (2002) ligger pa .77. En anledning till att Chronbachs alfa
for skambenagenhet i den har studien var lagre an i den svenska validerade svenska
versionen kan vara att instrumentet inte kunde fanga in skambenagenhet hos en annan
malgrupp an den tankta. En stor majoritet av eleverna var under 18 ar, vilket ar under
gransen for att raknas som vuxen och darmed som malgrupp for TOSCA-3 vuxenversion.
Tangney et al. (2002) menar att TOSCA ar lampligt for vuxna i alla aldrar. En 18-aring
och en 16-aring bor inte skilja sig sarskilt mycket at i arbetslivserfarenhet varpa det inte
gar att saga om den lagre Chronbachs alfa-nivan beror pa det eller inte. TOSCA-3 valdes
i samrad med forfattarna till den validerade svenska versionen av TOSCA-3.
Skam, skuld och andra sjalvmedvetna affekter utgor inre emotionella erfarenheter
vilket forsvarar matning av dem (Stromsten, 2011). Tangney (1996) anser att ett bra
satt att mata skam pa ar genom scenariobaserade matningar. De fangar affektiva,
12
kognitiva och beteendemassiga aspekter av skam, samt en benagenhet att reagera med
skam. Generellt sett har dock scenariobaserade matningar lagre reliabilitet an
checklistor baserade pa adjektiv. Det har emellertid foreslagits att situationsvariansen
orsakad av det underliggande konceptuella ramverk som scenariobaserade test bygger
pa, det vill saga att varje fraga delar gemensam varians med det aktuella konceptet (till
exempel skam eller skuld) men ocksa med sitt eget scenario, leder till en underskattning
av reliabiliteten (Tangney, 1996). Detta kan innebara att Chronbachs alfa kan vara hogre
an vad det ser ut att vara. Resultaten for skambenagenhet i studien bor dock tolkas med
forsiktighet.
Vid insamlingen av TOSCA-3 svarade 121 personer pa enkaten. Data fran de tidigare
insamlingarna av HADS och PFAI omfattade 149 personer. En del personer deltog i den
forsta matningen deltog inte i den andra matningen. Nar kon togs med som variabel i
regressionsanalyserna foll ytterligare 7 personer bort som inte fyllt i kon. Varfor
svarsfrekvensen var lagre vid den andra matningen kan bero pa att eleverna gar pa olika
program och inte kunde narvara pa resurstimmen. En annan mojlig forklaring kan vara
att vissa deltagarna hade utbildningsmoment forlagda pa annan ort.
Praktiska implikationer
Utifran RFs ambitioner om att ett elitidrottsgymnasium ska forbereda och utveckla
unga idrottare for idrottande pa elitniva ar det intressant att lyfta fram hur studiens
fynd kan utveckla dagens elitidrottsgymnasium. Den tydliga kopplingen mellan FF och
psykisk ohalsa, men aven kopplingarna mellan skambenagenhet och psykisk ohalsa ar
intressanta for Dragonskolans Elitidrottsgymnasium och RF. Aven hur elevernas kon
kan kopplas till skambenagenhet, FF och psykisk ohalsa ar intressant. Framforallt
kopplingen mellan FF och psykisk ohalsa innebar att elevernas maende kan adresseras
dels genom den psykiska ohalsan i form av angest- och depression men aven genom det
mindre dramatiska FF. For skolan sjalv eller i samarbete med psykologprogrammet bor
forekomsten av de tre variablerna undersokas for att kunna avgora hur stort problemet
ar.
Tangney et al. (2002) beskriver att skambenagenhet och upplevelsen av skam gar att
forandra genom till exempel okat larande och ett alternativt forhallningssatt i miljon
dar prestationen ager rum. Conroy och Coatsworth (2007) fann att nar unga idrottares
sjalvanklagelser minskade, minskade aven deras FF. Aven de unga idrottarnas
upplevelser av sina tranare paverkade utvecklingen av FF. Dessa studier visar att det
gar att forandra hur eleverna uppfattar och mar i sin miljo, vilket ar intressant for
Dragonskolans Elitidrottsgymnasium och RF. Det finns forutsattningar for att
interventioner for att forandra miljon dar eleverna lar sig och presterar kan forandra
deras maende och forhallningssatt till prestation.
Förslag till framtida forskning
Da instrumentet for att mata skambenagenhet visade pa otillrackliga reliabilitetsmatt
och andra studier (Woien et al., 2003) med deltagare i liknande aldrar fatt tillrackliga
13
reliabilitetsmatt vore det intressant att gora om studien med samma instrument for att
undersoka om det var nagonting i utforandet av denna studie som paverkade resultaten.
Det vore aven intressant att i en kommande studie anvanda sig av TOSCA/A.
Tidigare studier (Nystrom & Mikkelsen, 2013) har visat pa samband mellan sattet pa
vilket vi hanterar skam och psykisk ohalsa. Lazarus (2000) pastar att olika satt att
hantera skam paverkar prestationen hos en idrottare. Utifran detta vore det intressant
att undersoka hur relationen mellan olika satt att hantera skam och radsla for att
misslyckas och psykisk ohalsa ser ut.
En studie dar interventioner riktas mot att forandra miljon dar eleverna presterar samt
elevernas forhallningssatt kopplat till prestation skulle kunna ge vardefull kunskap till
hur framtidens elitidrottsutbildningar bor se ut och skulle aven kunna forfina
metoderna for hur sadant forandringsarbete utifran ytterligare forskning pa omradet
kan utformas. Tidigare studier har visat att det gar att forandra dessa faktorer (Tangney
et al., 2002; Conroy & Coatsworth, 2007).
14
Referenser
Andrews, B., Qian, M., & Valentine, J. D. (2002). Predicting depressive symptoms with a new measure of
shame: The experience of shame scale. British Journal of Clinical Psychology, 41, 29-42.
Baldwin, K. M., Baldwin, J. R., & Ewald, T. (2006). The relationship among shame guilt, and self-efficacy.
American Journal of Psychotherapy, 60(1), 1-21.
Barsky, A. J., Peekna, H. M., & Borus, J. F. (2001). Somatic symptom reporting in women and men. Journal
of General International Medicine, 16(4), 266-275.
Bjelland, I., Dahl, A. A., Tangen-Haug, T., & Neckelmann, D. (2002). The validity of the hospital and
depression scale an updated review. Journal of Psychosomatic Research, 52, 69-77.
Conroy, D. E. (2001) Progress in the development of a multidimensional measure of fear of failure: The
performance failure appraisal inventory (PFAI). Anxiety, Stress & Coping: An International Journal, 14(4),
431-452.
Conroy, D. E. (2003). Representational models associated with fear of failure in adolescents and young
adults. Journal of Personality, 71(5), 757-754.
Conroy, D. E. (2004). The unique psychological meanings of multidimensional fears of failing. Journal of
Sport & Exercise Psychology, 26, 484-491.
Conroy, D. E., & Elliot, A. J. (2004a). Fear of failure and achievement goals in sport: Addressing the issue
of the chicken and the egg. Anxiety, Stress & Coping, 17(3), 271-285.
Conroy, D. E., & Metzler, J. N. (2004b) Patterns of self-talk associated with different forms of competitive
anxiety. Journal of Sport & Exercise Psychology, 26, 69-89.
Conroy, D. E., Willow, J. P., & Metzler, J. N. (2002) Multidimensional Fear of Failure Measurement: The
Performance Failure Appraisal Inventory. Journal of Applied Sport Psychology, 14(2), 76-90.
Cosco, T. D., Doyle, F., Ward., M., & McGee, H. (2012). Latent structure of the Hospital Anxiety and
Depression Scale: A 10-year systematic review. Journal of Psychosomatic Research, 72, 180-184.
Dragonskolans Elitidrottsgymnasium Umea Kommun (2015). Besokt 2015-01-12 pa
http://www.skola.umea.se/dragonskolan/utbildningar/dragonskolanselitidrottsgymnasium/nationellt
godkandaidrottsutbildningar.4.132ee0e113ac21ad5036caf.html
Elliot, A. J., & McGregor, H. A. (1999). Test anxiety and the hierarchical model of approach and avoidance
achievement motivation. Journal of Personality and Social Psychology, 76(4), 628-644.
Elliot, A. J., & Thrash, T. M. (2004). The intergenerational transmission of fear of failure. Personality and
Social Psychology Bulletin, 30(8), 957-971.
FoU 2004:3. Varfor lamnar ungdomar idrotten? En undersokning av fotbollstjejer och –killar fran 13 till
15 ar. Stockholm: Riksidrottsforbundet.
FoU 2007:11. Eliten e liten - men den vaxer: Forandrade perspektiv pa elitidrott. Stockholm:
Riksidrottsforbundet.
FoU 2013:3. Pa vag mot att bli “vinnare i langa loppet”: Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla
karriarer under sitt forsta lasar. Stockholm: Riksidrottsforbundet.
Gullestad, S. E., & Killingmo, B. (2011). Undertexten: psykoanalytisk terapi i praktiken. Stockholm: Liber.
Hughes, E. K., Gullone, E., & Watson, S. D. (2011). Emotional functioning in children and adolescents with
elevated depressive symptoms. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 33, 335-345.
Lazarus, R. S. (2000). How emotions influence performance in competitive sports. The Sport Psychologist,
14, 229-252.
Lewis, H. B. (1971). Shame and guilt in neurosis. Psychoanalytic Review, 58(3), 419-438.
Lisspers, J., Nygren, A., & Soderman, E. (1997). Hospital anxiety and depression scale (HAD): Some
psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatrica Scandinavica, 96, 281-286.
McGregor, H. A., & Elliot, A. J. (2005). The shame of failure: Examining the link between fear of failure and
shame. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(2), 218-231.
Meece, J. L., Glienke, B. B., & Burg, S. (2006). Gender and motivation. Journal of School
Psychology, 44, 351–373.
Mills, R. S. L. (2005). Taking stock of the developmental litterature on shame. Developmental Review, 25(1),
26-63.
Muijs, D. (2011). Doing Quantitative Research in Education with SPSS. London: Sage Publications.
Nathanson, D. L. (1994). Shame and pride: Affect, sex and birth of the self. New York: WW Norton &
Company.
Nystrom, M., & Mikkelsen, F. (2013). Psychopathy-related personality traits and shame management
strategies in adolescents. Journal of Interpersonal Violence, 28(3), 519-537.
Pallant, J. (2010). SPSS survival manual: A step by step guide to data analysis using SPSS. Maidenhead: Open
University Press/McGrawHill.
Partridge, J. A., & Wiggins, M. S. (2008). Coping styles for trait shame and anxiety intensity and direction
in competitive athletes. Psychological Reports, 103, 703-712.
Ramnero, J., & Torneke, N. (2006). Beteendets ABC: En introduktion till behavioristisk psykoterapi. Lund:
Studentlitteratur.
Riksidrottsforbundet
(2015).
Besokt
2015-01-28
pa
http://www.svenskidrott.se/Elitidrottochutbildning/Riksidrottsgymnasium/Foreleverforaldrar/Sasok
erduRIG/
Sagar. S. S., Boardley, I. D., & Kavussanu, M. (2011). Fear of failure and students athletes’ interpersonal
antisocial behavior in education and sport. British Journal of Educational Psychology, 81, 381-408.
Sagar, S. S., & Lavallee, D. (2010). The developmental origins of fear of failure in adolescent athletes:
Examining parental practices. Psychology of Sport and Exercise, 11, 177-187.
Sagar, S. S., Lavallee, D., & Spray, C. M. (2007). Why young athletes fear failure: Consequences of failure.
Journal of Sport Sciences, 25(17), 1171-1184.
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hamtad 3 februari, 2015, fran
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag1998204_sfs-1998-204/
Statens Folkhalsoinstitut. (2013). Barn och unga 2013: Utvecklingen av faktorer som paverkar halsan och
genomforda atgarder. Ostersund: Statens Folkhalsoinstitut.
Stromsten, L. M. J. (2011). More or less than human: The influence of shame on psychological distress
(Doctoral thesis, Umea University Medical Dissertations, 1465). Umea: Umea Universitet.
Stromsten, L. M. J., Henningsson, M., Holm, U., & Sundbom, E. (2009). Assessment of self-conscious
emotions: A Swedish psychometric and structure evaluation of the test of self-conscious affect (TOSCA).
Personality and Social Sciences, 50, 71-77.
Sundbom, E., Holm, U., & Henningsson, M. (2000). Swedish version of the Test of Self-Conscious Affect.
Department of Psychology, Umea University, Sweden.
Tabachnick, B. G., & Fidell, L. S. (2007). Using multivariate statistics. Boston: Allyn and Bacon.
Tangney, J. P. (1990). Assessing individual differences in proneness to shame and guilt: Development of
the self-conscious affect and attribution inventory. Journal of Personality and Social Psychology, 59(1),
102-111.
Tangney, J. P. (1996). Conceptual and methodological issues in the assessment of shame and guilt.
Behavior Research and Therapy, 34(9), 741-754.
Tangney, J. P., & Dearing, R. L. (2002). Shame and guilt. New York: The Guilford Press.
Tangney, J. P., Stuewig, J., & Mashek, D. J. (2007). Moral emotions and moral behavior. Annual Review of
Psychology 58, 345-372.
Tangney, J. P., Wagner, P., & Gramzow, P. (1992). Proneness to shame, proneness to guilt, and
psychopathology. Journal of Abnormal Psychology, 101(3), 469-478.
Vetenskapsradet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhallsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsradet.
White, D., Leach, C., Sims, R., Atkinson, M., & Cottrell, D. (1999). Validatio of the Hospital Anxiety and
Depression Scale for use with adolescents. British Journal of Psychiatry, 175, 452-454.
Woien, S. L., Ernst, H. A. H., Patock-Peckham, J. A., & Nagoshi, C. T. (2003). Validation of the TOSCA to
measure shame and guilt. Personality and Individual Differences, 35, 313-326.
Yelsma, P., Brown, N. M., & Elison, J. (2002). Shame-focused coping styles and their associations with selfesteem. Psychological Reports, 90, 1179-1189.