GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK
UTREDNINGSAVDELNING B:
STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
REGIONAL UTVECKLING
ÖVERSYN AV DE ANTAGNA
PARTNERSKAPSAVTALEN
SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER
Sammanfattning
Denna studie är en heltäckande analys av de partnerskapsavtal som antagits i EU:s
28 medlemsstater. Den ger även insyn i genomförandet av de delar som
Europaparlamentet
stödde
under
förhandlingarna
om
lagstiftningsramen.
Undersökningen belyser framför allt partnerskapsavtalens överensstämmelse med
de rättsliga bestämmelserna, läget för förhandsvillkoren och anpassningen till
Europa 2020-strategin.
Medlemsstaternas
strategiska
val
samt
deras
programstruktur och samordningsverktyg beskrivs i de 28 sammanfattningar som
ingår i studien. Resultaten samlas i en övergripande analys av de
28 partnerskapsavtalen, som visar skillnader och likheter mellan medlemsstaternas
olika tillvägagångssätt.
IP/B/REGI/FWC/2010-002/LOT01-C01-SC13
PE 563.393
September 2015
SV
Detta dokument har beställts av Europaparlamentets utskott för regional utveckling.
FÖRFATTARE
Metis GmbH: Jürgen Pucher, Isabel Naylon, Herta Tödtling-Schönhofer
ANSVARIG HANDLÄGGARE
Diána Haase
Utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik
Europaparlamentet
B-1047 Bryssel
E-post: [email protected]
REDAKTIONELLT STÖD
Krisztina Mányik
SPRÅKVERSIONER
Original: EN.
OM UTGIVAREN
Du kan kontakta Utredningsavdelningen eller prenumerera på det månatliga nyhetsbrevet
genom att skriva till: [email protected]
Manuskript klara i september, 2015.
© Europeiska unionen, 2015.
Print
PDF
ISBN 978-92-823-7912-7
ISBN 978-92-823-7913-4
doi:10.2861/121367
doi:10.2861/407222
QA-04-15-593-EN-C
QA-04-15-593-EN-N
Detta dokument finns tillgängligt på Internet på:
http://www.europarl.europa.eu/studies
ANSVARSFRISKRIVNING
De åsikter som framförs i texten är upphovsmännens och utgör inte nödvändigtvis
Europaparlamentets officiella ståndpunkt.
Återgivning eller översättning för icke-kommersiellt bruk är tillåtet, under förutsättning att
källan anges och att utgivaren meddelas i förväg och får en skriftlig kopia.
Översyn av de antagna partnerskapsavtalen
____________________________________________________________________________________________
SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER
Den 21 december 2013 trädde en ny uppsättning av EU-bestämmelser och EU-lagstiftning
för programperioden 2014–2020 i kraft. En av nyheterna består i att genomföra
gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
Medlemsstaterna var tvungna att utarbeta och genomföra strategiska planer med
investeringsprioriteringar som täcker de fem europeiska struktur- och
investeringsfonderna.
Huvudmålet med studien är att lägga fram en övergripande analys av dessa antagna
strategiska planer, de så kallade partnerskapsavtalen. Bland annat ges insyn i vilka delar
och koncept som Europaparlamentet stödde under förhandlingarna om den nya
lagstiftningen.
Partnerskapsavtalen är uppdelade i två delar. En del omfattas av ett
kommissionsbeslut (avsnitt 1 och 2 i mallen för partnerskapsavtalen – motsvarande
artikel 15.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser). Den andra delen
(motsvarande artikel 15.2 i samma förordning) omfattas i princip inte av ett
kommissionsbeslut. De flesta länder respekterar denna uppdelning och lägger fram det
relevanta innehållet i de båda delarna av partnerskapsavtalet.
Partnerskapsprincipen (artikel 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser) har
genomförts med aktivt deltagande av ett stort antal nationella och regionala organ,
näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt det civila samhället i olika former
av offentliga samråd, där några fokuserar på partnerskapsavtalen och andra på de
operativa programmen. Alla förvaltningsnivåer (central, regional och lokal nivå) och
samtliga aktörer (ministerier, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, det civila
samhället och forskningsinstitut och universitet) är tänkta att delta i genomförandet av
såväl partnerskapsavtalen som de operativa programmen.
I förberedelsefasen hade medlemsstaterna möjlighet att införa operativa program som
finansieras via antingen en enda fond eller flera fonder genom att kombinera
Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och
Sammanhållningsfonden. Alla medlemsstater har infört enfondsprogram, medan
20 medlemsstater har infört flerfondsprogram.
Trots kravet på tematisk koncentration valde de flesta medlemsstater att ha med alla de
tematiska målen i sina partnerskapsavtal. Endast en handfull medlemsstater fokuserar på
ett begränsat antal tematiska mål (t.ex. Luxemburg, Danmark och Nederländerna). Det var
endast 18 medlemsstater som valde tematiskt mål nr 11 (Att förbättra den institutionella
kapaciteten), vilket hade en tilldelad budget på 1 procent av den totala budgeten för
tematiska mål runtom i EU, eftersom detta mål endast användes i de medlemsstater som
är berättigade till medel från Sammanhållningsfonden, med undantag för Frankrike och
Italien. Likaså var det fyra medlemsstater som inte valde tematiskt mål nr 2 (Informationsoch kommunikationsteknik), vilket hade det näst lägsta budgetanslaget (3,3 procent) totalt
sett. Tematiskt mål nr 7 (Att främja hållbara transporter) valdes inte i fem medlemsstater,
men med tanke på hur viktigt det är i framför allt konvergensländerna är det tematiska mål
som har näst högsta budget totalt sett (14,8 procent av den totala budgeten).
3
Utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik
____________________________________________________________________________________________
De tematiska mål med högst andel av den totala budgeten är tematiskt mål nr 6 (Att
bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande – 15 procent),
tematiskt mål nr 7 (Att främja hållbara transporter – 14,8 procent) och tematiskt mål
nr 3 (Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag – 13,9 procent).
De landsspecifika rekommendationerna beaktas i samtliga partnerskapsavtal, och de
relevanta delarna var avgörande för valet av tematiska mål och prioriteringar i de operativa
programmen.
Det råder inga större problem när det gäller balansen mellan den tematiska
koncentrationen och medlemsstaternas förväntningar för att bemöta de
fördragsbaserade målen i de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
Medlemsstaternas behov och strategier ligger i stort sett i linje med Europa 2020-strategins
mål och de europeiska struktur- och investeringsfondernas prioriteringar. Synergieffekterna
mellan att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna och nationella
instrument utstakas också i de flesta partnerskapsavtalen. De makroregionala strategierna
finns med i de olika partnerskapsavtalen, och de nationella strategiska prioriteringarna
avviker inte nämnvärt från EU:s makroregionala strategier.
Samordningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som anges
i partnerskapsavtalen, organiseras på en rad olika sätt i medlemsstaterna. Det kan vara en
statlig myndighet, ett fackministerium eller ett särskilt utsett organ som leder arbetet.
Förvaltningsmyndigheterna och övervakningskommittéerna spelar en avgörande roll i
samordningen av fonderna och de operativa programmen. I ett antal medlemsstater har
tematiska arbetsgrupper upprättats för att behandla fondernas specifika teman. Ett antal
partnerskapsavtal ger information om hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna
samordnas med nationella finansieringsprogram eller andra internationella källor.
Medlemsstaterna var tvungna att uppfylla allmänna och tematiska förhandsvillkor. De
allmänna förhandsvillkoren och de flesta av de tematiska förhandsvillkoren brukar uppfyllas
i de äldre medlemsstaterna. Ju nyare medlemsstaterna är i EU, desto färre allmänna
förhandsvillkor är det som uppfylls.
En annan förenkling under 2014–2020 består i den ökade användningen av
e-sammanhållningssystemen som gör det möjligt för mottagarna att lämna in förslag
genom elektroniskt datautbyte (minskad administrativ börda för mottagarna och minskade
kostnader för administrationerna). De flesta länder hade redan kommit en bra bit med att
införa mekanismerna för e-sammanhållning under föregående programperiod (2007–2013),
vilka håller på att anpassas och uppdateras under den nuvarande perioden för att förbättra
interoperabiliteten med kommissionens system för fondhantering (SFC). Inte heller här
förväntas några större problem på detta område. Det är endast ett fåtal länder som inte
specificerar ämnet för e-sammanhållning och it-systemen i partnerskapsavtalet.
De flesta länder, med undantag för Tyskland, Danmark, Irland, Nederländerna och
Luxemburg, beskriver vilka geografiska områden som kommer att ägnas särskild
uppmärksamhet. Ett antal länder anger också sitt territoriella förhållningssätt när det gäller
fattigdomsbekämpning (Kroatien, Grekland, Bulgarien, Lettland, Malta, Slovakien och
Storbritannien). Majoriteten av medlemsstaterna har med uppgifter om vilka geografiska
områden som kommer att omfattas av åtgärder för antingen territoriell utveckling eller
fattigdomsbekämpning. Så kallad kartläggning av fattigdomen har gjorts i vissa
medlemsstater med målet att koncentrera resurserna på dessa områden.
Översyn av de antagna partnerskapsavtalen
____________________________________________________________________________________________
Integrerade tillvägagångssätt i form av lokalt ledd utveckling och integrerade
territoriella investeringar används i alla medlemsstater. Lokalt ledd utveckling används i
samtliga 28 medlemsstater, och integrerade territoriella investeringar i de flesta men inte
alla länder (20 medlemsstater). De flesta länder tar upp stadsdimensionen
(22 medlemsstater), vanligtvis under Integrerade territoriella investeringar. En stor andel
länder har med lokalt ledd utveckling som en fortsättning på lokala aktionsgrupper inom
Leader-programmet under Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, men även
under Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Denna studie upplyser om hur de nyheter som infördes under programperioden 2014–
2020 har antagits och tolkats av EU-medlemsstaterna, i syfte att säkerställa ett smidigt och
effektivt genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna de kommande
åren.
5