Sällsynta diagnoser Sydöstra sjukvårdsregionen Cecilia Gunnarsson Charlotte Lilja Rebecka Pestoff Olof Danielsson 2 Att ha en sällsynt diagnos • Lång tid till diagnos • Ingen vårdplan • Ingen samordning mellan olika vårdenheter • Låg kunskapsnivå inom vården och i samhället • Ingen vill ta ansvar • Ingen samordning mellan vård och övriga aktörer tex skola • övergång barn/vuxen Samhällsservice tex försäkringskassa och kommun Patient med muskelsvaghet Många besök Saknas bra samordning VC Lång väntan på muskelbiopsi och svar från provtagningar och olika undersökningar Lång väntetid till specialist med rätt kompetens Lång väntan på svar och ev tid till specialist Neurofys Genetiker Undersökningar/pro vtagningar Specialist Samordning mellan olika enheter saknas Muskelbiopsi AT SG Dietist i Q Specialister nationellt och internationellt Muskelspecialist Remiss till habilitering Ssk Ps Läk Diagnos? 4 Centrum för Sällsynta diagnoser, CSD CSD CSD CSD CSD NFSD CSD CSD CSD Centrum för sällsynta diagnoser, CSD För ett bättre omhändertagande av personer med sällsynta diagnoser med mål att uppnå en förbättrad livskvalitet Centrum för Sällsynta diagnoser,CSD referens/styr grupp Försäkringskassa, skola , kommunal omsorg anhörigstöd mm Ledningsfunktion Diagnos -team Diagnosteam Diagnosteam Diagnosteam Hänvisningsfunktion Diagnosteam Team för diagnostik Patientens önskan : ”Att ha en vårdplan och möjlighet att komma i kontakt med expert inom området, men personalen på hemmaplan måste vara välinsatt-fungerande kommunikation. Känner sig oftast som den som är bäst på sin diagnos”. Diagnosteam Experter inom ett område: multidisciplinär mottagning med mål individuell vårdplan som samordnas av koordinator och administratör CSD. Har kunskapsansvar och informationsansvar ut i regionen vid ändrade riktlinjer ny behandlingsrekommendation etc. Videokonferenser och regionala möten. Nära samarbete byggs upp med patientens dr på hemorten. Även kontaktnät nationellt och vb internationellt. Bekymmer: otydliga remissvägar, svårt med samordning ffa vuxensidan med många olika specialister involverade. Diagnosteam bör ej vara ad-hoc, ska fungera även om nyckelperson försvinner 8 Patientens önskan: ”Vill ha någon att kontakta som känner till min historia, någon som ej bollar mig vidare” ledningsfunktion CSD Medicinskt ansvarig/verksamhetsansvar: utvärdering av teamen, skapa förutsättningar för nätverk. Delta i regionala, nationella, internationella arbetsgrupper. Leda arbetet framåt, stimulera forskning och kunskapsutveckling. Ökade utbildningsinsatser vårdutbildning.Samverkan med patientorganisation, försäkringskassa Koordinator: Samordning för teamen och kontaktperson för patienter med sällsynta diagnoser. Lotsar patienter rätt i vården, skapar kontaktnät inom regionen och nationellt/internationellt. Även samordning övriga samhällsinstanser. Kvalitetsregister. Administratör: Planerar och samordnar möten i regionen, videomöten. Sekreterarfunktion för team. 9 Funderingar • Remissvägar i regionen, administrativ delay? • Nätverk med övriga instanser, vad är landstingens uppgift? Hur når vi övriga verksamheter? • Team- del av landstingens uppgift? Hur få till praktisk bra verksamhet om belastning redan hår • Vuxenhabilitering- övergång barn/vuxen fungerar bäst där verksamheterna har ett nära samar 10
© Copyright 2024