Befolkningsöversikt 2014
Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se Befolkningsöversikten 2014 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2014, men även en del jämförelser för perioden 1990-2014. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2014. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Tomas Jacobsson, Sweco Strategy AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Stefan Liljevall. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistikomstockholm.se 1 Befolkningsöversikten 2014 INNEHÅLL FÖRORD.......................................................................................................................................... 1 INNEHÅLL........................................................................................................................................ 2 SAMMANFATTNING ................................................................................................................... 3 STOCKHOLM .................................................................................................................................. 4 Befolkningsförändringar ............................................................................................................... 4 Flyttningar .................................................................................................................................... 5 Födda och avlidna........................................................................................................................ 8 Befolkningsstruktur .................................................................................................................... 11 Arbetslösa och biståndstagare................................................................................................... 13 STADSDELSOMRÅDEN ............................................................................................................... 15 Befolkningsförändringar ............................................................................................................. 15 Befolkningstäthet ....................................................................................................................... 16 Flyttningar .................................................................................................................................. 18 Födda och avlidna...................................................................................................................... 22 Befolkningsstruktur .................................................................................................................... 25 Invånare med utländsk bakgrund............................................................................................... 26 Arbetslösa och biståndstagare................................................................................................... 28 TABELLER ..................................................................................................................................... 30 2 Befolkningsöversikten 2014 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning 810 000 och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från 1960. Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973 då befolkningen minskade med 21 000 personer. Befolkningstillväxten år 2014 var inte riktigt lika hög, men befolkningen ökade med knappt 14 300 personer för att uppgå till 911 989 personer vid årets slut. Att staden haft en fortsatt tillväxt år 2014 beror dels på det positiva flyttningsnettot men främst tack vare födelsenettot. År 2014 flyttade 6 644 fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden och 7 481 personer fler föddes än avled. År 2014 flyttade 68 365 personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Nettot mot utlandet var 7 220 jämfört med 6 891 året innan. Nettot mot övriga riket på 4 745 ökade till 4 822. Flyttningsunderskottet på 5 398 personer gentemot länet har nästan fördubblats jämfört med år 2013. Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men år 2014 beror folkökningen främst på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Födelseöverskottet uppgick år 2014 till 7 481 barn, vilket var något färre än föregående år. 2014 föddes 14 145 barn i Stockholm, något färre än förra årets rekord men fler än de senaste åren. Antalet avlidna ökade något jämfört med förra året, 6 664 år 2014 jämfört med 6 572 år 2013. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2014 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2004 fram till idag. 3 Befolkningsöversikten 2014 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholm stads befolkning vid årsskiftet 2014/2015 till 911 989 invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till 2 198 044 invånare. Befolkningen i Stockholm stad utgör 41,5 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 35 002 personer varav 14 289 i Stockholm stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. Alla kommuner i Stockholms län har en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,6 procent, vilket är en lika stor ökning som länsgenomsnittet. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 3,4 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst för andra året i rad. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2014 Kommun Stockholms län 2013 2014 Folkökning 2 163 042 2 198 044 35 002 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner 2014 Sundbyberg Nykvarn Botkyrka 87 580 88 901 1 321 Danderyd 32 222 32 295 73 Ekerö 26 355 26 698 343 Haninge 80 932 82 407 1 475 Huddinge 102 557 104 185 1 628 Nacka Järfälla 69 167 70 701 1 534 Haninge Lidingö 45 178 45 465 287 Solna Nacka 94 423 96 217 1 794 Sollentuna Norrtälje 56 845 57 568 723 Österåker Nykvarn 9 523 9 815 292 Sigtuna Nynäshamn 26 796 27 041 245 Stockholms län Salem 16 001 16 140 139 Stockholm Sigtuna 43 372 44 085 713 Huddinge Sollentuna 68 145 69 325 1 180 Täby Solna 72 740 74 041 1 301 Botkyrka 897 700 911 989 14 289 Ekerö Sundbyberg 42 626 44 090 1 464 Södertälje Södertälje 91 072 92 235 1 163 Norrtälje Tyresö 44 281 45 390 1 109 Vaxholm Täby 66 292 67 334 1 042 Vallentuna Upplands Väsby 41 449 41 816 367 Nynäshamn Upplands-Bro 24 703 25 287 584 Vallentuna 31 616 31 969 353 Salem Vaxholm 11 188 11 329 141 Lidingö Värmdö 39 784 40 541 757 Danderyd Österåker 40 495 41 180 685 Stockholm 4 Tyresö Upplands-Bro Järfälla Värmdö Upplands… 0% 1% 2% 3% 4% Befolkningsöversikten 2014 Flyttningar Totalt flyttade 68 365 personer till Stockholm under år 2014, vilket är 1 650 fler än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med 3 770 personer, från 57 951 personer till 61 721. Flyttningsnettot (den positiva differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på 6 644 personer är mindre än föregående års netto på 8 764. Det generella flyttmönstret är att Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto mot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men har ett negativt flyttningsnetto mot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från 6 891 år 2013 till 7 220 år 2014. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med drygt 2500 personer från 2 872 till 5 398. Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var 4 822 personer och därmed något högre än 2013 års överskott på 4 745. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (541), Uppsala (497) , och Linköping (295). Överskottet mot Göteborg sjönk med ca 100 nettoinflyttade jämfört med år 2013. Störst flyttunderskott hade staden mot Nacka och Järfälla, 1 079, respektive 591 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de senaste åren. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000-2014 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 -2 000 -4 000 -6 000 -8 000 Övriga länet Övriga landet 5 Utlandet Totalt Befolkningsöversikten 2014 Liksom föregående år var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, 20-29 år (Diagram 3). I åldern 23-27 år var flyttningsöverskottet mer än 1 000 i varje åldersklass. Överskottet för denna grupp var drygt 7 000. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledningen till att befolkningen i Stockholm ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år. Även i de vuxna åldrarna mellan 33 och 40 år samt i åldrarna mellan 60 och 70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största, drygt 2 800 vilket är 500 fler än 2013. Åldersspannet med flyttningsunderskott för gruppen över 30 år har blivit större och i åldrarna 33-42 år är underskottet drygt 2 500. Flyttningsunderskottet i åldrarna 60-70 år har ökat jämfört med föregående år och uppgår till 245 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2014 efter ålder 4 000 inflyttningar 3 500 utflyttningar Antal flyttar 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30 40 50 Ålder 60 70 80 90 100- Som framgår av Diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 15-19 år, unga vuxna 20-24 år och 25-29 år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgrupperna 50-54 år och 55-59 år var flyttningsnettot positivt för de tre områdena. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. 6 Befolkningsöversikten 2014 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2014 efter ålder och geografiskt område 7 000 6 000 Netto utland 5 000 Netto riket 4 000 Netto länet Antal flyttare 3 000 2 000 1 000 0 -1 000 -2 000 -3 000 -4 000 Flyttningsnettot från utlandet ökade något till 7 220 personer under år 2014. Detta innebar att 7 220 fler personer flyttade till Stockholm från utlandet än som flyttade från Stockholm till utlandet. I Diagram 6 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan 7 000-9 000 sedan 2008 men sjunkit något de senaste åren, från 8 553 personer år 2011 till 6 622 år 2014. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsnettot gått från ett flyttningsunderskott på 206 personer år 2008 till ett överskott mellan åren 2009-2012 för att åter vara ett flyttningsunderskott år 2013 (218 personer) och år 2014 (126 personer). När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot legat relativt konstant en bit under 2 000 personer mellan åren 20112013. År 2014 har dock flyttningsnettot för denna grupp sjunkit till 148 personer. Detta beror på att utflyttningen till övriga länet ökat med 1 723 personer jämfört med år 2013, från 19 173 år 2013 till 20 896 år 2014. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008-2014 efter utländsk bakgrund 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 -2 000 2008 Utrikes födda 2009 2010 2011 2012 2013 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 7 2014 Övriga Befolkningsöversikten 2014 Födda och avlidna Antalet födda barn år 2014 var 14 145 vilket var 46 färre barn än under år 2013. År 2014 sjönk födelsetalen för Stockholms län och Stockholms stad. Även för riket som helhet sjönk fruktsamheten något under år 2014, men mönstret såg olika ut i olika delar av riket. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor under 30 år som fruktsamheten sjönk i Stockholms stad. Trots att antalet födda barn är lägre än förra året är det den näst högsta siffran för antal födda barn i Stockholms stad sedan år 1945. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden 1990-2014 Antal födda 15 000 10 000 5 000 0 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år från ett födelseöverskott på något hundratal till 6 913 år 2010. År 2011 sjönk födelseöverskottet något p.g.a. färre födda barn, men ökade återigen både år 2012 och 2013. År 2014 sjönk födelsenettot något från 7 619 år 2013 till 7 481 år 2014. I Stockholms stad föddes 1 551 barn per 100 000 invånare år 2014, vilket är 30 färre barn per 100 000 invånare än år 2013. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 342 barn per 100 000 invånare. I Diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare för respektive kommun i Stockholms län. Presentationen av antal födda per 100 000 möjliggör en direkt jämförelse av kommunerna. Sundbyberg och Solna har flest antal födda (vilket de även hade föregående år) med 1 672 respektive 1 663 barn och Danderyd har lägst antal födda med 870 barn. 8 Befolkningsöversikten 2014 Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2014 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Diagram 8 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2013 till år 2014 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 12 av länets kommuner 26 kommuner. År 2013tillhörde Nykvarn och Upplands Väsby de kommuner som hade den största procentuella ökningen, år 2014 har de den lägsta procentuella förändringen i länet med en minskning med 12 procent. I Österåker och Danderyd föddes det 12 procent fler barn år 2014 jämfört med år 2013. Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2013 och 2014 1.15 1.10 1.05 1.00 0.95 0.90 0.85 0.80 Under år 2014 avled 6 664 personer, vilket är 92 fler personer än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av Diagram 9. Att antalet döda har minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från 1908 fram till slutet av 1930 talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda trots att vi har en ökande livslängd. År 2014 ökade dock antalet döda något jämfört med år 2013. 9 Befolkningsöversikten 2014 Antal döda Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990-2014 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 I Stockholm avled 731 personer per 100 000 invånare år 2014, vilket är en minskning med 1 person från föregående års nivå på 732 personer. För hela länet var motsvarande antal 711 personer och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal avlidna per 100 000 invånare år 2014 1 200 1 000 800 600 400 200 0 10 Befolkningsöversikten 2014 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 11. Staden hade år 2013 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna 25-39. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2014 jämfört med år 2013 var att andelen personer i åldersklassen 70-74 ökade från 3,2 procent till 3,5 procent. Detta var även den åldersklassen där antalet ökade mest, från 29 128 år 2013 till 31 924 år 2014, vilket var en ökning med 2 796 personer. Folkmängden i Stockholms stad ökade i de flesta åldersklasserna men för åldersklassen 15-19 år och åldersklasserna 80-89 år fortsätter folkmängden att minska. Åldersklass Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2014 (%) 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 4.5 5.4 4.9 5.5 2.9 0.1 0.6 1.2 1.9 0.2 0.8 1.3 1.7 2.2 Övriga länet 2014, % Sthlm 2014, % 3.5 6.6 7.5 7.7 6.8 6.3 6.2 6.4 5.8 6.3 6.9 6.6 12 10 8 4.7 5.0 5.6 6.3 6.6 7.3 8.0 4.4 4.6 6 4 2 0 2 4 6.5 5.6 6 9.6 9.5 6.9 8 10 12 % Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 20-29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en något yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 14,8 till 14,4 procent av befolkningen, medan andelen 0-19 år har ökat från 20,8 till 21,4 procent. Andelen 20-64 -åringar var något högre år 2004, 64,4 procent, jämfört med 64,2 procent år 2014. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram 12. 11 Befolkningsöversikten 2014 Diagram 12: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2004 och 2014 20000 18000 År 2004 16000 År 2014 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2014 fanns drygt 283 743 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 31,1 procent av stadens invånare, en ökning med 0.4 procentenheter jämfört med år 2013. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 25,8 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2014 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 28,1 procent. Betydligt färre, 6,7 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 13. Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2014 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en Europa/ Nordamerika Norden 0 Utrikes född 20 000 40 000 60 000 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 12 80 000 Befolkningsöversikten 2014 Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden 2005-2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan 2012 och 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholm stad. År 2014 har andelen arbetslösa ökat till 5,6 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det har siffran ökat med mellan 0,2-0,3 procentenheter per år. År 2014 var arbetslösheten som andel av befolkningen 5,3 procent i övriga länet. År 2014 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15-74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 39 000 respektive 48 800 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2013 ökade antalet öppet arbetslösa med ca 3 700 i Stockholms stad och med ca 1 000 i övriga länet. Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 2005-2014* 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% Stockholm Övriga länet 1.0% 0.0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 *Beräknat som en andel av befolkningen 15-74 år 13 2011 2012 2013 2014 Befolkningsöversikten 2014 År 2014 fick 26 588 personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd1, vilket utgjorde 2,9 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2013 då antalet var 27 880 personer eller 3,1 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2014 fick 7,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 2,4 procent (se Diagram 15 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under året 2014 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,7 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,2 procent. Även antalet biståndstagare sjönk år 2014 för respektive grupp. Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995-2014 i Stockholm 60 Svenska 50 Övrigt nordiska Utomnordiska 40 30 20 10 0 1 Tidigare kallat socialbidrag 14 Befolkningsöversikten 2014 STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads 14 stadsdelsområden är stor och Södermalm som år 2014 hade det högsta invånarantalet med 126 736 invånare var nästan fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde 27 205 personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal är Enskede-Årsta-Vantör det näst-största stadsdelsområdet med 96 916 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten-Liljeholmen som har 83 283 invånare. Precis som år 2013 ökade befolkningen i alla stadsdelsområden under år 2014. Mellan år 2013 och år 2012 hade Hägersten-Liljeholmen den största ökningen i antal invånare med 2 050. År 2014 var ökningen i Hägersten-Liljeholmen ännu högre men med en ökning på 2 407 invånare var man det stadsdelsområde som ökade med näst flest invånare. Störst befolkningsökning hade Bromma med 2 683 invånare. Bromma hade även år 2012 störst befolkningsökning. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområde 2013 897 700 2014 911 989 Ökning Bromma 71 478 74 161 2 683 Hägersten-Liljeholmen 80 876 83 283 2 407 Enskede-Årsta-Vantör 94 867 96 916 2 049 Östermalm 69 053 70 779 1 726 Hässelby-Vällingby 69 463 71 042 1 579 Kungsholmen 67 353 68 016 663 Farsta 54 622 55 269 647 Hela staden 14 289 Norrmalm 68 953 69 592 639 Södermalm 126 154 126 736 582 Rinkeby-Kista 48 366 48 828 462 Skärholmen 35 427 35 740 313 Skarpnäck 45 040 45 340 300 Älvsjö 27 070 27 205 135 Spånga-Tensta 38 978 39 082 104 15 Befolkningsöversikten 2014 Bromma var även det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2014 var som störst, med 3,8 procent. Befolkningen i Hägersten-Liljeholmen ökade med 3,0 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelsområdena 2014 hade Spånga-Tensta, med 0,3 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2014 4.0% 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar, på kartan redovisas även befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2013 års karta är det inte några förändringar i definitionerna. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna. I klassen 0 är det 5 områden där det inte finns några invånare folkbokförda vilket det även var år 2013. Dessa områden är Farstanäset, Flaten, Lunda, Orhem och Skrubba. Jämfört med förra årets karta är det 6 stadsdelar som har gått från 24-49 inv/ha till 50-74 inv/ha och 1 stadsdel från 50-74 inv/ha till 75-124 inv/ha. 16 Befolkningsöversikten 2014 För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgrå områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholm stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år 2014 17 Befolkningsöversikten 2014 Flyttningar År 2013 hade Stockholms stad 8 764 fler inflyttade än utflyttade. År 2014 har Stockholms stad 6 644 fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade år 2013 större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och avlidna. År 2014 är det 6 stadsdelsområden som har ett större flyttningsnetto än födelsenetto, Hässelby-Vällingby, Bromma, Östermalm, EnskedeÅrsta-Vantör, Farsta och Hägersten-Liljeholmen. Av de 14 stadsdelsområdena är det 6 stycken, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Skarpnäck, som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. Som framgår av Diagram 17 nedan så är inflyttade från Stockholms stad den största andelen för alla stadsdelsområden förutom Skärholmen, där utgör inflyttade från övriga länet 33,4 procent och inflyttade från Stockholms stad 33,1 procent. Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområdet där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad. Älvsjö hade också en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Östermalm är det stadsdelsområdet där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2014 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet 18 Övriga Sverige Utlandet Befolkningsöversikten 2014 Figur 2, kartan över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som gjordes inom respektive stadsdelsområde samt inflyttningar från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. I Rinkeby-Kista var 38 procent av den totala inflyttningen från det egna stadsdelsområdet. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 48 procent respektive 41 procent av all inflyttning 2014. Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen i förhållande till de övriga stadsdelsområdena med 15-16 procent inflyttade. Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 6 procent vardera. Figur 2: Inflyttningar 2014 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 19 Befolkningsöversikten 2014 Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Flyttning inom stadsdelsområdet och utflyttning till övriga Stockholm förklarade mellan 5668 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 68 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Älvsjö, Kungsholmen och Skarpnäck ut med 40-41 procent. Andelen utflyttning till övriga länet låg mellan 18 och 29 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 29 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige var mellan 7-13 procent för de olika stadsdelsområdena. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. 4-9 procent av den totala utflyttningen var flytt till utlandet. Figur 3: Utflyttningar 2014 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 20 Befolkningsöversikten 2014 Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad. 101 120 flyttningar skedde inom staden under år 2014. I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes 62 procent av personer som redan bodde i staden. Det motsvarar ungefär samma andel som året innan. Precis som några år tillbaka är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där nästan 63 procent av de som flyttade i Rinkeby-Kista flyttade inom stadsdelsområdet. Av de som flyttade från en bostad i Älvsjö var det 29 procent som flyttade till en annan bostad i Älvsjö. Av Tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden. 6 792 personer flyttade dit medan 8 125 personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2014 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 Totalt 4 599 818 440 124 96 64 101 124 232 72 101 36 108 129 7 044 756 1 820 378 240 80 61 60 117 137 55 59 21 92 89 3 965 630 546 3 377 740 196 144 114 231 276 128 159 54 232 172 6 999 218 291 891 3 433 925 549 349 509 374 125 119 66 335 71 8 255 108 122 196 560 3 357 1 086 636 967 306 175 112 56 393 77 8 151 72 63 133 378 996 3 514 1 083 1 022 270 169 95 47 293 44 8 179 129 58 130 326 648 1 259 4 543 895 248 120 97 59 246 62 8 820 111 99 200 414 1 049 1 031 850 7 089 857 504 357 168 1 001 151 13 881 204 171 254 273 447 290 266 1 312 4 427 706 787 277 703 326 10 443 90 67 94 117 187 160 173 720 606 1 565 313 67 282 98 4 539 125 56 130 119 145 100 110 430 844 444 2 245 94 320 157 5 319 26 25 58 51 94 97 39 251 315 59 125 584 455 85 2 264 115 86 199 338 606 346 368 1 386 844 258 302 389 4 457 442 10 136 124 75 97 51 34 47 53 161 272 106 112 73 356 1 564 3 125 7 307 4 297 6 577 7 164 8 860 8 748 8 745 15 214 10 008 4 486 4 983 1 991 9 273 3 467 101 120 21 Befolkningsöversikten 2014 Födda och avlidna Några år tillbaka har flyttningsnettot varit den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 har vi ett trendbrott där det istället är födelsenettot som är den främsta bidragande orsaken till folkökningen. Födelsenettot är 7 481 och flyttningsnettot är 6 644 år 2014. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det 46 barn färre år 2014 jämfört med år 2013. Diagram 18 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2013 och år 2014. I 8 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2014 jämfört med 2013. På Södermalm föddes det 8,4 procent färre barn år 2014 jämfört med år 2013 medan det i Rinkeby-Kista föddes 15,1 procent fler barn år 2014. Diagram 18: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2013 och 2014 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per 100 000 invånare beräknats, Diagram 19. Liksom under år 2012 och år 2013 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm under år 2014. I Kungsholmen och Norrmalm förklars det höga antalet födda barn främst av att en stor andel av befolkningen är ung i dessa stadsdelsområden. År 2014 föddes på Kungsholmen 1 960 barn per 100 000 invånare vilket var 3 barn färre än föregående år medan det i Hägersten-Liljeholmen föddes 1 958 barn per 100 000 invånare. Minst barn per 100 000 invånare föddes det på Östermalm, 1 267. 22 Befolkningsöversikten 2014 Diagram 19: Födda per 100 000 invånare år 2014 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde år 2014 i Bromma med en ökning med 2 669 invånare och minst förändring skedde i Spånga-Tensta med en ökning av 99 invånare. Det största födelsenettot hade Hägersten-Liljeholmen med 1 055 fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Älvsjö med 122 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Bromma med 2 165 fler inflyttningar. Även Östermalm, HägerstenLiljeholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby-Vällingby hade ett flyttnetto som översteg 1 000, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelsområdena. Av de 14 stadsdelsområdena är det 6 stycken, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Skarpnäck, som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2014, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Sett till hela staden har antalet avlidna per 100 000 sjunkit de senaste åren, mellan år 2013 och 2014 sjönk antalet från 732 till 731. Att antalet avlidna per 100 000 sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. 23 Befolkningsöversikten 2014 Som tidigare år så hade Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta det lägsta antalet avlidna per 100 000 invånare under året, 485 respektive 578 avlidna per 100 000 invånare, Diagram 21. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 1 044 avlidna per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 903 per 100 000 invånare år 2013. Diagram 21: Avlidna per 100 000 invånare år 2014 1 200 1 000 800 600 400 200 0 24 Befolkningsöversikten 2014 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 22 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista var 30, 27 respektive 27 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 procent yngre än 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, 20-39 år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var fjärde invånare tillhörde den åldersgruppen. Diagram 22: Åldersstrukturen år 2014 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år 20- 39 år 40-59 år 25 60-79 år 80- år Befolkningsöversikten 2014 Diagram 23 nedan visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år 2014. I Södermalm, som har störst antal invånare, var den största åldersgruppen 20-39 åringar (33 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna 40-59 åringar (28 procent). Diagram 23: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 2014 140000 0-19 år 120000 20- 39 år 100000 40-59 år 80000 60000 60-79 år 40000 80- år 20000 0 Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholm stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och SpångaTensta hade 81, 69 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2014, Diagram 24. Lägst var andelen i Södermalm, Bromma och Kungsholmen där andelarna låg under 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 26 procent år 2004 till 31 procent år 2014. Av dessa 31 procent år 2014 var 23 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 26 Befolkningsöversikten 2014 Diagram 24: Andel med utländsk bakgrund år 2014 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort, Diagram 25. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby-Kista där 82 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke-europeiska länder(undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 40 procent. Diagram 25: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 2014 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien 27 Afrika Övriga världen Befolkningsöversikten 2014 Arbetslösa och biståndstagare Under år 2014 sjönk andelen öppet arbetslösa i Stockholm stad med nästan 0,3 procent till 3,1 procent. Andelen öppet arbetslösa sjönk i alla stadsdelsområden under år 2014, mest sjönk andelen i Hässelby-Vällingby med 0,4 procent från 4,5 procent år 2013 till 4,1 procent år 2014. Minst sjönk andelen i Rinkeby-Kista från 7,4 procent till 7,3 procent. Lägst andel öppen arbetslöshet har Östermalm med 1,8 procent, Diagram 26. Diagram 26: Andel öppet arbetslösa 18-64 år 2014 (oktober) 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Under år 2014 har andelen i staden med ekonomiskt bistånd minskat, från 3,2 till 3,0 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2014 en lägre andel biståndstagare jämfört med år 2013. Stadsdelsområdet Spånga-Tensta stod för den största minskningen år 2014 med 0,8 procent. Rinkeby-Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2014, med en andel på 9,2 procent. Östermalm och Kungsholmen är de stadsdelsområden som har lägst andel biståndstagare år 2014, med en andel på 0,6 procent, Diagram 27. 28 Befolkningsöversikten 2014 Diagram 27: Andel med ekonomiskt bistånd år 2014 10.0 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 29 Befolkningsöversikten 2014 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändringar i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd 2013 2014 Botkyrka 87 580 88 901 Danderyd 32 222 32 295 Ekerö 26 355 Haninge Huddinge Folkökning Födda Döda 2014 2014 1 321 1 231 515 73 281 274 26 698 343 266 160 80 932 82 407 1 475 1 021 508 102 557 104 185 1 628 1 314 578 Järfälla 69 167 70 701 1 534 835 484 Lidingö 45 178 45 465 287 426 428 Nacka 94 423 96 217 1 794 1 218 641 Norrtälje 56 845 57 568 723 555 607 Nykvarn 9 523 9 815 292 88 58 Nynäshamn 26 796 27 041 245 285 283 Salem 16 001 16 140 139 164 104 Sigtuna 43 372 44 085 713 612 307 Sollentuna 68 145 69 325 1 180 765 414 Solna 72 740 74 041 1 301 1 231 600 897 700 911 989 14 289 14 145 6 664 Sundbyberg 42 626 44 090 1 464 737 309 Södertälje 91 072 92 235 1 163 1 142 694 Tyresö 44 281 45 390 1 109 486 280 Täby 66 292 67 334 1 042 598 469 Upplands Väsby 41 449 41 816 367 485 318 Upplands-Bro 24 703 25 287 584 306 167 Vallentuna 31 616 31 969 353 359 176 Vaxholm 11 188 11 329 141 105 68 Värmdö 39 784 40 541 757 426 261 Österåker 40 495 41 180 685 415 263 Stockholm 30 Befolkningsöversikten 2014 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2014 Inflyttning från Ålder Egna länet Utflyttning till Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet 0-4 1 628 568 1 042 4 046 1 178 583 5-9 991 309 840 1 718 510 518 10-14 787 230 723 894 265 293 15-19 1 404 686 902 1 169 522 210 20-24 5 451 5 400 1 915 3 902 3 329 591 25-29 6 918 6 722 3 157 6 432 3 270 1 512 30-34 4 515 2 741 2 765 6 466 2 351 1 735 35-39 2 523 1 147 1 659 4 299 1 338 1 153 40-44 1 745 644 1 066 2 440 741 749 45-49 1 522 540 698 1 554 538 481 50-54 1 419 502 466 1 243 450 309 55-59 945 370 282 914 352 217 60-64 628 331 153 661 370 173 65-69 464 300 126 555 363 108 70-74 281 172 86 305 207 44 75-79 142 76 53 129 100 35 80-84 78 50 20 84 56 18 104 61 18 132 87 22 85- 31 Befolkningsöversikten 2014 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2014 Ålder Stockholms stad 0-4 62 350 5-9 49 286 10-14 39 785 15-19 40 783 20-24 59 136 25-29 84 284 30-34 86 294 35-39 72 374 40-44 63 844 45-49 60 846 50-54 54 703 55-59 50 174 60-64 45 154 65-69 42 840 70-74 29 128 75-79 19 587 80-84 15 848 85-89 12 324 90-94 6 929 95-W 2 031 Övriga länet 84 363 88 825 80 919 74 211 82 488 79 133 80 561 87 119 98 664 96 950 84 972 70 987 63 146 69 794 57 761 37 272 24 463 15 280 7 389 1 758 Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholm stad, år 2014 * Norden Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen 22 468 64 745 41 432 14 876 30 196 39 561 7 911 14 910 19 524 4 066 15 878 8 176 Totalt 30 379 79 655 60 956 18 942 46 074 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 32 47 737 Befolkningsöversikten 2014 Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2014 Stadsdelsområde Folkmängd Folkmängd Folkökning 2013 2014 Födda 2014 Döda Inflyttningar Utflyttningar 2014 2014 2014 Rinkeby-Kista 48 366 48 828 462 824 237 7 400 7 543 Spånga-Tensta 38 978 39 082 104 552 226 5 273 5 500 Hässelby-Vällingby 69 463 71 042 1 579 908 509 8 437 7 278 Bromma 71 478 74 161 2 683 997 493 10 209 8 044 Kungsholmen 67 353 68 016 663 1 333 484 10 192 10 391 Norrmalm 68 953 69 592 639 1 268 475 10 401 10 565 Östermalm 69 053 70 779 1 726 897 586 11 299 9 883 Södermalm 126 154 126 736 582 1 868 937 14 931 15 290 Enskede-Årsta-Vantör 94 867 96 916 2 049 1 546 770 13 616 12 430 Skarpnäck 45 040 45 340 300 701 287 5 620 5 743 Farsta 54 622 55 269 647 803 577 6 547 6 141 Älvsjö 27 070 27 205 135 347 225 2 929 2 867 Hägersten-Liljeholmen 80 876 83 283 2 407 1 631 576 11 348 9 996 Skärholmen 35 427 35 740 313 470 282 4 709 4 596 Hela staden 897 700 911 989 14 289 14 145 6 664 68 365 61 721 Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2014 Ålder Stadsdelsområde 0-19 20- 39 40-59 60-79 80-w Rinkeby-Kista 13 273 16 495 11 570 6 471 1 019 Spånga-Tensta 11 650 11 026 10 286 4 990 1 130 Hässelby-Vällingby 18 489 20 053 18 802 10 421 3 277 Bromma 18 252 22 446 19 953 10 616 2 894 Kungsholmen 10 548 26 722 16 868 11 250 2 628 Norrmalm 11 634 26 255 17 360 12 000 2 343 Östermalm 11 359 25 380 15 900 14 372 3 768 Södermalm 21 856 41 746 34 778 23 541 4 815 Enskede-Årsta-Vantör 21 430 34 090 24 942 12 314 4 140 Skarpnäck 10 307 15 008 12 495 6 018 1 512 Farsta 12 469 16 751 14 304 8 523 3 222 Älvsjö 7 450 6 770 7 751 4 099 1 135 Hägersten-Liljeholmen 17 361 31 603 20 411 11 033 2 875 Skärholmen 9 264 11 005 8 908 5 035 1 528 Hela staden 195 342 305 350 234 328 140 683 36 286 33 Befolkningsöversikten 2014 Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2014* Stadsdelsområde Utländsk bakgrund Inrikes född med 2 utrikes Utrikes födda född föräldrar Födelseland grupperat Irak/ Iran Europa/ Turkiet/ NordLibanon/ SydNorden amerika Syrien amerika Afrika Övriga världen Rinkeby-Kista 27 801 11 644 1 424 5 410 13 128 1 653 11 957 5 873 Spånga-Tensta 15 674 6 964 1 126 3 500 7 668 860 6 803 2 681 Hässelby-Vällingby 20 721 7 636 2 376 6 232 8 670 1 538 5 136 4 405 Bromma 11 436 3 023 2 514 5 150 2 131 1 028 1 209 2 427 Kungsholmen 10 779 2 678 2 391 5 367 1 688 900 692 2 419 Norrmalm 11 612 2 853 2 293 6 314 1 727 812 645 2 674 Östermalm 12 256 2 324 2 299 6 313 1 476 722 615 3 155 Södermalm 18 444 4 806 4 553 9 396 2 277 1 753 1 386 3 885 Enskede-Årsta-Vantör 25 471 8 283 3 159 9 617 5 803 3 233 5 750 6 192 Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen 9 534 2 897 1 510 3 899 1 701 1 158 2 024 2 139 13 298 4 422 1 974 4 705 2 941 1 760 2 984 3 356 4 384 1 548 923 1 816 930 544 705 1 014 14 264 4 471 2 942 6 620 2 706 1 560 1 715 3 192 Skärholmen 17 604 6 916 895 5 316 8 110 1 421 4 453 4 325 Hela staden 213 278 70 465 30 379 79 655 60 956 18 942 46 074 47 737 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2014 Stadsdelsområde Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) 9.2 8.1 5.0 1.5 0.6 0.7 0.6 1.1 3.8 3.2 3.6 1.6 1.5 6.5 7.3 6.2 4.1 2.1 1.9 1.9 1.8 2.1 3.5 3.3 3.6 2.5 2.3 6.1 Skärholmen *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 34 . .
© Copyright 2024