Sidor i boken 13-15 Olikheter I de olikheter vi i första hand ska studera är ett polynom inblandat. Exempel 1. Bestäm −x4 + 2x3 + 25x2 − 26x − 120 > 0 Lösning: Problemet är för svårt för oss att lösa, men grafen f(x) = −x4 + 2x3 + 25x2 − 26x − 120 är lätt att förstå Läser vi av det vi ser får vi svaret −4 < x < −2 eller 3 < x < 5 Vi har inte visat det ännu, men kan anta att kurvan saknar vidare skärningar med x-axeln. Exempel 2. Bestäm 3x − 21 > 0 Lösning: Ett betydligt enklare problem. När vi studerar grafen y = 3x − 21 som ju är en rät linje. ser vi att svaret x > 7 Svar: x > 7 Håkan Strömberg 1 KTH STH Exempel 3. Bestäm x2 − x − 12 ≤ 0 Lösning: Betraktar vi grafen f(x) = x2 − x − 12 kan vi direkt läsa av svaret Svar: −3 ≤ x ≤ 4 Nu duger det ju inte med grafiska lösningar, så vi måste kunna lösa olikheter med första- och andragradspolynom analytiskt. När man löser en olikhet beter man sig precis som då man löser en ekvation likhet. Utom då man multiplicerar eller dividerar båda sidorna av olikheten med ett negativt tal. Då övergår > till < och < till > Kolla här! Alla är väl med på att 6 > 2 men att −1 · 6 6> −1 · 2. Däremot är −1 · 6 < −1 · 2. Problem 1. Bestäm (x − 3)(x + 2) > 0 Lösning: Det handlar om en olikhet av andra graden. Vi vet att ekvationen (x − 3)(x + 2) = 0 har två rötter x1 = −2 och x2 = 3. Vi vet också att andragradsfunktionen f(x) = (x − 3)(x + 2) ≡ f(x) = x2 − x − 6 har ett minimum. Alltså är f(x) > 0 då x < −2 eller x > 3. Så här ser grafen ut Svar: x < −2 eller x > 3 Håkan Strömberg 2 KTH STH Problem 2. Bestäm 3x + 4 − 2(x − 3) > 2x − 5 Lösning: Sätter vi in ett = istället för > får vi en ekvation av första graden. Alla förstagradsekvationer kan reduceras till ax + b = 0 där a och b är godtyckliga reella tal. En förstgradekvation kan åskådliggöras genom grafen till funktionen f(x) = ax + b eller, som vi brukar skriva, den räta linjen y = ax + b. Vi börjar med att reducera olikheten 3x + 4 − 2(x − 3) 3x + 4 − 2x + 6 4+6+5 15 15 − x > > > > > 2x − 5 2x − 5 2x + 2x − 3x x 0 15 − x > 0 så länge x < 15. Grafen y = 15 − x är en rät linje som alltid är ekvivalent med en förstagradsekvation. Svar: x < 15 Problem 3. 2x2 + 20 > x(x + 7) + 14 Lösning: Innan vi gör något annat reducerar vi uttrycket till ax2 + bx + c > 0 2x2 + 20 > 2x2 + 6 > 2 x − 7x + 6 > Vi löser så ekvationen x(x + 7) + 14 x2 + 7x 0 x2 − 7x + 6 = 0 = = = = 7 2 7 2 x x x1 x2 1 6 ± ± q 49 4 − 24 4 5 2 När vi betraktar f(x) = x2 − 7x + 6 vet vi att den har ett minimum och att p(x) < 0 när x ligger i intervallet 1 < x < 6. Det betyder att Svar: Olikheten är sann då x < 1 eller x > 6. Vi avslutar med en graf Håkan Strömberg 3 KTH STH Läxa 1. Lös olikheten 2x − 5 > 4x + 9 Läxa 2. Vilka heltal för x uppfyller −x2 + x + 2 > 0 Läxa 3. För vilka värden på x är båda olikheterna uppfyllda? x+4>0 2x − 4 < 0 Läxa 4. Lös ut a ur uttrycket 5ac − 3b =b a Läxa 5. Lös ekvationen 2x + 1 1 + +2=0 x2 − 16 x − 4 Läxa 6. Man har en liksidig triangel och en kvadrat. Sidan i den liksidiga triangeln är 4.0 cm och höjden mot en av dessa sidor är lika lång som diagonalen i kvadraten. Beräkna kvadratens sida. Svaret skall ges exakt. Läxa 7. Beräkna värdet på talet a så att linjen genom punkterna (a, −3) och (2, −a) blir parallell med linjen 3y − x + 6 = 0 Läxa 8. I en rätvinklig triangel är hypotenusan 15 cm och summan av kateterna är 21 cm. Beräkna triangelns area. Läxa 9. a) Bestäm en ekvation för en rät linje som går genom punkterna P(1, −2) och Q(3, 8). b) Bestäm en ekvation för en rät linje som går genom punkten S(3, −2) och är vinkelrät mot linjen i a) Läxa 10. Linjen y = kx + 3 skär andragradsfunktionen i y = x2 − x dess högra nollställe. Bestäm linjens k-värde. Läxa 11. Lös ekvationen x4 − x2 − 6 = 0 Håkan Strömberg 4 KTH STH Läxa 12. I △ACD är AB lika lång som CD. Vinkeln A är 32◦ . Beräkna vinkeln v. (Svårt) Läxa 13. I △ABC dras en linje DE parallell med AB. Bestäm förhållandet mellan arean av parallelltrapetset ABED och triangeln CDE. (Svårt) Läxa Lösning 1. 2x − 5 −5 − 9 −14 −7 x > > > > < 4x + 9 4x − 2x 2x x −7 Svar: x < −7 Läxa Lösning 2. Vi startar med att lösas ekvationen −x2 + x + 2 = x2 − x − 2 = 0 0 = = = = 1 2 1 2 x x x1 x2 ± ± q 1 4 + 8 4 3 2 2 −1 Funktionen f(x) = −x2 + x + 2 har ett maximum vilket betyder att olikheten är uppfylld x > −1 och x < 2. Då finns det endast två heltal för vilken olikheten är sann x = 0 och x = 1, som bekräftas av grafen: Svar: x = 0 och x = 1 Håkan Strömberg 5 KTH STH Läxa Lösning 3. För att den översta olikheten ska vara uppfylld måste x > −4. För att den andra olikheten ska vara uppfylld måste x < 2. Förstår du resultatet då du studerar grafen? Svar: −4 < x < 2 Läxa Lösning 4. 5ac−3b a = b 5ac − 3b = a·b 5ac − ab = 3b a(5c − b) = 3b 3b 5c−b a = Svar: a = 3b 5c−b Läxa Lösning 5. (x + 4)(x − 4) 1 2x+1 +2 + x−4 x2 −16 2x+1 1 (x+4)(x−4) + x−4 = 0 = −2 = −2(x + 4)(x − 4) 2x + 1 + x + 4 = −2x2 + 32 2x2 + 3x − 27 = 0 27 2 = 0 x = − 34 ± x = − 43 ± x1 = 3 x2 = − 29 2x+1 (x+4)(x−4) x2 + 1 x−4 + 3x 2 − q 9 16 + 27·8 16 15 4 Svar: x1 = 3 och x2 = −4.5 Läxa Lösning 6. Vi startar med att bestämma höjden i en liksidig triangel, se figur. I △ABC, som är rätvinklig är sidan BC = 2.0 cm. Antag att AC = h. Med Pythagoras sats får vi h2 + 22 = 42 Håkan Strömberg 6 KTH STH ger h = √ 12. Antag att sidan i kvadraten är x. Åter med Pythagoras får vi √ 2 x2 + x2 = 12 2 2x = 12 x2 = 6√ 6 x = Här har vi använt √ oss av Pythagoras sats. Ett alternativ är trigonometri. Svar: Sidan är 6 1 Läxa Lösning 7. Linjen 3y − x + 6 = 0 kan skrivas om som y = x−6 3 eller y = 3 · x − 2. Vilket betyder att linjen har k = 31 . För att vår linje ska vara parallell med denna ska den ha samma k-värde. Från de delvis givna punkterna på vår linje kan vi teckna ett k-värde för vår linje 1 3 a−2 a−2 2a a Svar: a = −3−(−a) a−2 = = 3(−3 + a) = −9 + 3a = 7 = 72 7 2 Läxa Lösning 8. Antag att en katet är x cm. Den andra är då 21 − x cm. Med hjälp av Pythagoras sats får vi x2 + (21 − x)2 = 152 x2 + 441 − 42x + x2 = 225 2x2 − 42x + 216 = 0 x2 − 21x + 108 = 0 q x x x x1 x2 = = = = = 21 2 21 2 21 2 12 9 ± ± ± 441 4 q − 432 4 9 4 3 2 Om den ena kateten är 12 är den andra 9, eller tvärt om! Arean är då A= 9 · 12 ≡ 54 2 Svar: 54 cm2 . Läxa Lösning 9. a) Linjen genom P och Q har k-värdet 8 − (−2) ≡5 3−1 Vi har y = 5x + m och bestämmer m genom att sätta in en av punkterna. 8 = 5 · 3 + m ger m = −7. Svar: y = 5x − 7 b) Linjen vi söker ska ha k = − 15 . Vi har då y = − x5 + m och får m genom att sätta in punkten S. −2 = − 35 + m m = −2 + 3 5 −10+3 5 m = m = − 57 Svar: y = − x5 − Håkan Strömberg 7 5 7 KTH STH Läxa Lösning 10. Genom att lösa x2 − x = 0 får vi reda på andragradsfunktionens nollställen. Då x2 − x = 0 ≡ x(x − 1) = 0 får vi röttera x1 = 1 och x2 = 0. Det högra nollstället är då (1, 0). Då linjen går genom (1, 0) får vi 0 = k · 1 + 3, som ger k = −3. Linjens ekvation är då y = −3x + 3. Här har du grafen Svar: k = −3 Läxa Lösning 11. Vi kan lösa denna ekvation därför att den saknar x3 och x-term. Vi substituerar x2 = t och får t2 − t − 2 = 0 q t = 12 ± 14 + 24 4 t = 12 ± 25 t1 = 3 t2 = −2 √ √ Vi har nu att lösa först x2 = 3, som ger x1 = 3 och x2 = − 3 och sedan x2 = −2, som saknar reella rötter. √ Svar: x = ± 3. Läxa Lösning 12. Antag att AB = CD = x och AC = a. Vi får då tan 32◦ a = = x BC = a − x = −x≡x tan 32◦ x a x tan 32◦ 1 − 1 ≈ 0.60x tan 32◦ CD x 1 ≡ ≡ ≈ 1.67 BC 0.60x 0.60 v = arctan 1.67 ≈ 59.0◦ tan v = Svar: v = 59◦ Läxa Lösning 13. △ABC ∼ △CDE. Längdskalan 5 : 11, vilket betyder att areaskalan 52 : 112 ≡ 25 : 121 Antag att △ABC har arean T . △CDE har då arean 25·T 121 . Parallelltrapetset ABED har då arean 25 · T T− 121 Förhållandet mellan ABED och CDE blir då 25·T 121 25·T 121 T− Svar: Förhållandet är Håkan Strömberg ≡ 25·1 121 25·1 121 1− ≡ 96 121 25 121 ≡ 96 25 96 25 8 KTH STH Tekniskttbasår Ma atematikI MER ROMVEKT TORE ER3 Envektorkanalltiddeelasuppik E komposante erlängstvåågivnarikttningar. D Dessariktni ingargesi planetavttvåvektorer, och ,dvs.i ‐rrespektive ‐riktning.O Omdeväljsssåattdeiinteärpara allellasägs vektorparetvara Basvek ktorer basvektorer b r,deutgöreenbas.Omdedessuto omärvinkeelrätaochh har läängdenettutgördeen nsåkalladON‐bas,etttON‐system m. ON‐sysstem O ONbetyder ortonormaal,ortofrån n (vinkelräät)ochnorm merat d därförattba asvektorerrnaharläng gdenett. Varjevektorrkanalltid V dskrivasso omensumm maav occh .Ifigurennedan b blir 3 +2 ellerrommanu underförstå årbasvektoorerna, 3, 2 .Man sägerattvektorn harrkoordinaterna 3, 2 .Komposaanternatill vektor ä är3 och2 2 . Paralle ella vektorer T Tvåvektore er och äärparallellaaomochen ndastom Exemp pel1 Bestämdetreellataletttsåattvektor B v vektor 1, 1 . 3, 31 ∙ , ∈ . 1,, 2 blirparrallellmed Lösnin ng 3, 1 1,, 2 3 ,1 fiinnasettta alk,sådant att 1, 1 3 ,1 2 sskavarapa arallellmedd 1, 1 .Detskaalltså 2 Dennavekto D orekvation ngeruppho ov tiillekvation nssystemet : 3 1 2 somharlösningen 2 5 D Detreellata alet 2ggöratt 2 1, 2 3, 1 1,, 2 3, 1 v vilketärpar rallellmed 1, 1 . 3, 1 2, 4 55, 5 3Sid13‐1 16någotomaarbetatfrån:L.A.Callenbeerg(2006),M MatematikBre eddning,StuddentlitteraturrAB,ISBN 91‐44‐04 4635‐9 13 Tekniskttbasår Ekviva alens‐ klass Ma atematikI Tvåvektore T ersägsvaraaekvivalen ntaomdeärlikalångaaochharsa amma riktning.Ma ankanockssåsägaattdetillhörssammaekvvivalensklasss. Vektoorerursamm maekvivalensk klass. Ortvek ktor Omenvekto O oriekvivallensklassen nharsinbö örjaniorigoo,såharde enna v vektorsamm makoordin natersomd denpunktd därvektornnslutar,occhkallas o ortsvektor. Ommanisiittkoordinaatsystemriitarinenvektormed startipunkten O o ochslutipu unkten kkanmankaalladennav vektor .Koordina aternaför v vektorn blir , , , om occh ,dvs. ”sslutpunktens”koordi naterminu us”startpun nktens”kooordinater. Exemp pel2 Ifigureninssesävenattt Lösnin ng Punkterna och haarkoordinaaterna 3, 4 respektivve 5, 3 .Be P estäm k koordinater rnaförvekttorerna , och h . ärvektornsomgåårmellanorigoochpu unktenP1oochvektorn ns koordinaterrärnaturli gtvis 3,4 k 5 3, 3 4 2, 1 3 5, 4 3 2, 1 14 Tekniskttbasår Exemp pel3 Lösnin ng Vektorrlängd Exemp pel4 Ma atematikI Punkterna och haarkoordinaterna 0, 1 respektiive 2, 0 . P naförvekttornQ Q . a a)Bestämko oordinatern b b)VektornQ Q Q ärekvvivalentmeedavvekto orernaiExeempel2.Viilken? V Varför? c)Ortsvekto ornidenna ekvivalenssklassstarttariorigooochslutari enpunkt. V Vilkenpunk kt? a)) 2 0, 0 1 2, 1 b b)P P harrsammalän ngdochrik ktningsomQ Q efterrsomvekto orernas k koordinater rärsammaa. c c)Envektor rsombörjaariorigoochslutarip punkten(22,‐1)harsa amma läängdochriiktningsom mQ Q Imångatillä ämpningarrärdetvikttigtattkunnaberäknaaenvektorrslängd. O Ommanhar rangettvekktorskoordinateriON‐basblirddettaväldigtenkelt. L Längdenav envektorkkallasoftaocksåförb beloppet.Läängdenavvektorn , ellerbelopp pet,skrivs| |.Längdenavenvek ktorärettrreellttalko opplattill v vektorn. IenON‐basär| | V Vektor om mkoordina aternaför är , 3, 2 ärgi ven.Beräk kna 2 . 2 2 2 3, 2 √6 6, 4 4 √3 6 16 15 √52 √ . Teknisktbasår MatematikI 301. Låtu 1, 4 ochv 2, 2 . Beräknaikoordinatform a) 3 b) 2 3 c) 3 d) 2 302. Vektorn 2, 5 och 1, 4 ärgivna.Beräkna a) | | b) 2 3 303. Vektorerna 0, 4 och 4, 3 ärgivna.Beräkna a) 3| | b) |2 3 | c) | | | | | d) | 304. Iettkoordinatsystemärentriangel ritad.Hörnenärplaceradei punkterna 1, 2 , 4, 0 och 1, 1 .Angekoordinaterna förvektorerna a) b) c) d) 305. Visaattpunkterna 1, 0 , 4, 2 och 6, 10⁄3 liggerpåenrätlinjegenomatt beräknakoordinaternaför vektorerna och . 306. Bestäm såattdetrepunkterna 1, 2 , 0, 4 och 3, liggerpåen rätlinje. 16
© Copyright 2024