Likabehandlingsplan Lextorpsskolan
Handläggning Datum Dnr Moa Lundgren 150128 Likabehandlingsplan – Årlig plan mot kränkande behandling Lextorpsskolan verksamhetsår 2015 Lextorpsskolan är en skola belägen i en mångkulturell stadsdel i Trollhättans Stad. Här går elever från förskoleklass upp till sjätteklass (F-6). Eleverna, strax över 300 till antalet och växande, har olika bakgrund och erfarenheter, vilket skapar en rik mångfald. Skolan tar regelbundet emot nyanlända och på skolan pratas det cirka femton olika språk. Alla är lika viktiga, alla är lika bra. 1 Innehåll 1. Vision sid. 3 2. Bakgrund sid. 3 3. Definitioner och begrepp sid. 3 4. Likabehandlingsarbete sid. 4 5. Kartläggning, utvärdering och mål sid. 7 5.a Verksamhetsområde F-klass – åk 6 5.b Verksamhetsområde Fritidsverksamhet Örnen, Tärnan och Falken 5.c Förändringar på Lextorpsskolan 2014: förflyttning av Träningsskolan och Särskolan till Sylteskolan, augusti 2014 Övriga förändringar på skol och fritidsverksamhet utöver 2014 års mål 6. Verksamhetsmål 2015 sid.13 7. Kommunicering och uppföljning sid.15 8. Revidering sid.15 9. Referenslista sid.16 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Handlingsplan när elev/-er utsätter elev Handlingsplan när personal utsätter elev Handlingsplan vid våld- eller allvarlig hotsituation Loggbok för kränkande behandling Disciplinära åtgärder Kränkningsanmälan till huvudman (UN i Trollhättans kommun) Dokumentationsblankett för utredning av kränkningar och/eller trakasserier 2 1. Vision Lextorpsskolan är en skola med ett stort elevantal. Det fortgår en stadig tillströmning av nya elever och Lextorpsskolan är en mötesplats för flertalet olika nationaliteter och kulturer, vilket skapar en rik mångfald på skolan. Visionen på Lextorpsskolan är att skapa en verksamhet för eleverna där alla skall trivas och utvecklas. Det är en skola där elever skall ges lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (1 kap. 4-5§ Diskrimineringslagen 2008:567). 2. Bakgrund På Lextorpsskolan pågår ett aktivt arbete för att elever inte ska bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (2 kap. 5-7§ Diskrimineringslagen 2008:567 och 6 kap. 111§ Skollagen 2010:800). I detta arbete på Lextorpsskolan är elever delaktiga i utformningen av likabehandlingsplanen/plan mot kränkande särbehandling. Elevernas deltagande i detta arbete är essentiell för skolans utveckling och anpassas därför till deras ålder och mognad (SFS 2006:1083 och 2008:946). Lextorpsskolans elevråd och klassråd är exempel på forum där elever ges möjligheter att delta med deras synpunkter på skolans likabehandlingsarbete. Planen mot diskriminering och kränkande särbehandling skall tillvarata barns och elevers rättigheter och skyldigheter och skydda dem mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Planen grundar sig på bestämmelser i Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567. Skolinspektionen har tillsyn över att bestämmelserna i skollagen följs och Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. I verksamheten är skolans rektorer ytterst ansvariga för att lagarna följs. I planen framgår den ansvarsfördelning som utgår från rektors delegation när det gäller det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. 3. Definitioner och begrepp För att klargöra vad Lextorpsskolans arbete gällande likabehandlingsplanen bygger på följer nedan ett begreppsförtydligande. Diskriminering (Diskrimineringslagen 1 kap. 4§, stycke 1-2) Innebär att ett barn/elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sedan nya lagändringen som trädde i kraft 2015-01-01 tillskrivs också bristande tillgänglighet som en diskrimineringsgrund. ”Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga 3 tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.”1 Eftersom diskriminering handlar om missgynnande, förutsätter det någon form av maktobalans hos den personen som utför diskrimineringen gentemot individen som blir utsatt (t ex. gällande ålder, mognad, styrka eller social position). Trakasserier (Diskrimineringslagen 1 kap. 4§, stycke 4-5) Trakasserier är (återkommande) nedsättande behandling mot någon annans värdighet som har samband med någon av samtliga diskrimineringsgrunder ovan. Kränkande behandling (Skollagen 2010:800 3§, sista stycket) Kränkande behandling innebär handlingar som gör intrång och nedsätter barns eller elevers värdighet men som inte omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att någon t ex retas för att den är överviktig, har ”fel” hårfärg mm. Det innebär med andra ord att en person behandlas nedsättande i ord eller handling, eller att ingrepp i dennes rättigheter, värdighet eller frihet görs. Synonymer till kränkningar är t ex att förödmjuka, skymfa och såra. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och kan likväl riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Detta innebär att de såväl kan utföras direkt riktat mot en individ (t ex genom fysiskt våld, förlöjliganden och hot) men även indirekt via exempelvis tilltal, ryktesspridning och utfrysning. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En central utgångspunkt är dock den individuella upplevelsen och att den som uppger att hon hen blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Exempel på företeelser som kan gränsa till kränkande behandling/trakasserier: Tillrättavisning En befogad tillrättavisning som har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö för barn och elever räknas inte som en kränkande behandling, men får inte missbrukas av elever gentemot varandra (i syfte av att utöva makt) då detta kan uppfattas kränkande. Konflikter Konflikter mellan barn är inte alltid mobbing/kränkande behandling. Konflikten känns igen av att de inblandade eleverna är relativt jämbördiga. 4. Likabehandlingsarbete Nedan följer en beskrivning av de tre pelare som utgör stommen för det fortgående arbete som bedrivs i likabehandlingsplanen. I likabehandlingsarbetet tar Lextorpsskolan sin utgångspunkt från 1 http://www.do.se/sv/Fakta/Diskrimineringslagen/Bristande-tillganglighet--en-ny-form-av-diskriminering/ 4 Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567), Skolverkets riktlinjer2 samt följer rekommendationer från Barn & Elevombudet (BEO). I detta avsnitt lyfts inledningsvis det främjande arbetet fram för att sedan åtföljas av det förebyggande och åtgärdande arbete som utförs på Lextorpsskolan. Dessa tre pelare är de områden som Lextorpsskolan för ett aktivt utvecklingsarbete inom. Främjande arbete/värdegrundsarbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, är en naturlig del i det vardagliga arbetet På Lextorpsskolan använder vi skolans mångfald som en kunskapskälla. Vi ser och uppmärksammar dagligdags att vi har lika/olika religioner, traditioner, högtider, matvanor, kläder etc. och är noga med att ingen ska få höra negativa kommentarer på grund av detta. Vi är noga med att alla ska kunna sitta med, arbeta med och leka med alla och personalen för en kontinuerlig dialog med eleverna om detta. Som exempel på det främjande arbetet har vissa klasser använt sig av ”hemlig kompis”, vilket innebär att man skall vara extra snäll mot en klasskamrat under en veckas tid. ”Hemlig kompis” används för att stärka relationerna inom klasserna mellan eleverna samtidigt som man i dialog med eleverna lyfter upp positiva och negativa effekter av deras handlingar mot varandra som då kan exemplifieras både i teori och praktik. Att få trygga grupper (klasser) är en prioritet på Lextorpsskolan och arbetet med grupprocesser är något som kommer utvecklas ytterligare under 2015 (Guvå 2005). Andra exempel på hur skolans främjande arbete har fortgått är fadderverksamhet (för att lättare integrera in nya elever i klassen och skolan), elevvärdar under raster (rastvärd som handleder äldre barn som har ansvar för lekar med de yngre barnen med avsikt att motverka konflikter, stärka gemenskapen mellan eleverna och på så vis skapa en trygg rastverksamhet), läsprojekt (under ht -14 har bl.a Lextorpsskolan utökats med bibliotek) och aktivitetsdagar. På Lextorpsskolan jobbar man aktivt med skolans värdegrund (se Lextorpsskolans hemsida, Vår skola/ Värdegrund & Likabehandling).3 Vi ifrågasätter diskriminerande värderingar när vi hör sådana och vi för vid varje tillfälle en diskussion med eleven om innebörden av det sagda. Likväl uppmärksammar vi när barnen berömmer varandra och lyfter de positiva beteendena. Förebyggande arbete syftar till att aktivt arbeta med att minimera risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 2 Se Skolverkets rekommendationer på http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/planering-ochvardag/likabehandlingsarbete/likabehandlingsplan-1.201854 samt se även Diskrimineringsombudsmannens (DO) tips och råd för utveckling av likabehandlingsplaner http://www.planforskolan.se/ 3 http://www.skola.trollhattan.se/lextorpsskolan/var-skola/vaerdegrund-likabehandling/ 5 omfattar endast de delar som i en kartläggning av verksamheten identifieras som områden för riskfaktorer där verksamheten för ett aktivt arbete mot dessa 4 Under 2013 separerades t ex. mattiderna för åk 3-6 för att skapa en lugnare och mindre konfliktfri miljö i matsalen. Under 2014 har skolan regelbundet sett över sitt rastvaktssystem och ambitionen är att ha tillräckligt många vuxna på plats i riskmiljöer. Konflikter (t ex hot och våld) mellan elever i skolan har enligt kriminologisk forskning visat sig till störst del ske på rasterna, i korridorerna, före skoldagens start och efter skoldagens slut (Wikman et al 2010, BRÅ 2009; LR 2008). Skälet till dessa kluster av konflikter har visat sig ha samband med situationer där det är mest avsaknad av personal (BRÅ 2012). På Lextorpsskolan har samma mönster som forskningen pekar på visat sig. Därför har det också beslutats att det under 2015 skall åter skall läggas mycket fokus på rastverksamheten och det förebyggande arbetet med att försöka skapa förutsättningar för att förhindra att dessa konflikter inträffar. Alla rastvakter har t ex. gula västar med syfte att öka synligheten för eleverna både på kort och på långt håll. Vi förbereder rastsituationer genom att se till att det finns rastredskap (leksaker) så att barnen kan aktiveras.5 Eventuella konflikter som sker under rasterna reds ut i direkt anslutning till dem (systematiken kring detta kan läsas om i anslutande bilagor 1 och 3). En annan förbyggande insats som också knyter an till det främjande arbetet är att nyanlända barn redan från start får en klasstillhörighet och därmed underbygger en snabbare integrering och inkludering i klassen (Skolverket 2014; Skolverket 2013).6 Under tidigare ledd organisation på Lextorpskolan innan nuvarande rektor Helena Back tillträdde användes förberedelseklass som standardiserad lösning för nyanlända elever. Denna metod diskuterades dock och valdes bort under den nya ledningen till förmån av en mer flexibel individanpassad skolgång för nyanlända elever. Detta gjordes med syfte att tillgodose deras behov och skapa förutsättningar för en snabbare integrering i skolan och i samhället (ibid). I likhet med Skolverkets rekommendationer som är forskningsbaserade, arbetar Lextorpsskolan med att identifiera de framgångsfaktorer som ger eleverna bäst möjligheter till en kvalitetssäkrad skolgång och utför därför flera insatser som verkar för en utveckling av detta område. Exempel är språkstöd i klasserna under skoltid och extrastöd efter skoltid (t ex. läxhjälp), vi blandar också klasser och grupper under gemensamma aktiviteter (t ex. julpyssel) för att lära känna varandra bättre och skapa bättre gemenskap. Det förs även dagliga konversationer med eleverna om hur vi ska vara mot varandra och vilket språkbruk som är lämpligt då olämpligt språkbruk (och handlingar) strider mot skolans värdegrund och är en källa till många konflikter och en otrygg miljö. 4 Exempel på områden: ”Studieklimat och studiemiljö, såsom språkbruk och skolmat, Kommunikation, Kompetensutveckling för personalen kring likabehandlingsfrågor, Rekrytering av elever, Introduktion av nya elever och Undervisning” (http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/Forebygg-diskrimineringi-skolan/) 5 Stöd för vikten av rastredskap och aktivering kan finnas i rutinaktivitetsteorin där den förespråkar att om barn har något att göra minskar detta risken för att de begår antisociala handlingar (konflikter bl a.). 6 Nyanlända elever i fokus (2013) och Att bana väg för nyanländas lärande – mottagning och skolgång (2014) 6 Åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas omgående när det kommit signaler om att ett barn eller elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten skyndsamt måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Sedan 2012 har skolan att jobbat enligt rutinen att alla konflikter dokumenteras av den personal som blir uppmärksammad på den och samma personal vidtar nödvändiga åtgärder (t.ex. samtal med elever, föräldrar). Man tar hjälp av arbetslaget och kurator att bedöma om det är en kränkande handling, trakasseri eller diskriminering som skall anmälas till rektor, som sedan i sin tur beslutar om utredning (se bilaga 4). Under 2014 introducerades också ett dokumentationsverktyg som komplement till detta tillvägagångssätt kallat ”Loggboken” (se bilaga 5). Varje mentor har en klasspärm där loggboksdokumentet skall finnas under varje elevs flik. Sker en incident där flera elever har varit involverade skall incidenten skrivas in under respektive elevs flik. Loggbokens syfte bygger vidare på en systematisering i rutinerna kring konflikter för att kunna spåra mönster, kvalitetssäkra handlingsplaner samt utveckla åtgärder som är individuellt anpassad till varje berörd elev. Under ht-2014 anställdes en kriminolog (med socialpedagogisk botten) för att gå in som tillfällig kurator/samordnare på skolan. Dennes uppdrag under ht-14 gick bl. a. ut på att ansvara för konflikthanteringen på skolan och vara med och kartlägga skolans miljö med anledning av att göra en risk och sårbarhetsanalys som sedan skulle bidra till skolans likabehandlingsarbete och elevhälsa. Under framliggande termin vt-15 är uppdraget tänkt att få en mer förebyggande karaktär med inriktning på bl. a. rastverksamhet. 5. Kartläggning, utvärdering och mål Kartläggning av verksamheten och formulering av mål och åtgärder utifrån kartläggning av verksamheten skall genomföras årligen i syfte att få ett underlag inför upprättandet av likabehandlingsplanen.7 En del av kartläggningen består av att genomföra en utvärdering av föregående års mål och skall genomföras på så sätt att alla intressegrupper ges möjlighet att medverka. 7 Skolverket.se - se Skolutveckling/ Värdegrund/ Planering och vardag/ Likabehandlingsarbete/ Likabehandlingsplan 7 Metod 2014 års kartläggning har bestått av observationer, enkätfrågor till personalen (som besvarats både individuellt och i arbetslag) samt diskussioner i klassråd, elevråd och diskussioner i arbetslagen. Underlaget till verksamhetsmålen 2015 bygger mycket på föregående års likabehandlingsarbete och de teman som har arbetats med fortgår även under 2015, med vissa finjusteringar. Dessa områden är sådana som fortfarande kräver särskild uppmärksamhet och prioriteras därför också under framliggande år. Därmed förs de åsikter som lyfts fram av föräldrar, elever, skol- och fritidspersonal från föregående kartläggning även med i likabehandlingsplanen för 2015. All bearbetning av insamlat material har gjorts av (tillfälligt) tillsatt kurator Moa Lundgren. Denne har bakgrund som socialpedagog och kriminolog, därmed utförs alla analyser utefter perspektiv förankrade i dessa två kunskapsområden. 5.a Verksamhetsområde F-klass – åk 6 Utvärdering av 2014 års verksamhetsmål: Mål 1, Främjande: Lextorpsskolan ska ha stabila och trygga grupper och klasser Åtgärd: Utveckla mottagningsprocessen. Gruppen ska vara väl förberedd på att ta emot nya medlemmar. Utveckla fadderverksamheten. Utbildning i ”gruppkompetens” för både personal och elever. Information till klassen och arbetslaget från mottagande personal. Ansvar: Elevhälsan och arbetslagen Mål 2, Förbyggande: Lextorpsskolan ska ha en rastorganisation som skapar trygghet för eleverna Åtgärd: Någon i personalen utses som ansvarig för lekredskap. Elevvärdarnas rastverksamhet utvecklas i samarbete med fritidspersonal. Utbildning för personal och elever kring rastverksamhet. Ansvar: Elevhälsan (övergripande ansvar för måluppfyllelse har skolkurator), arbetslagen Mål 3, Åtgärdande: Lextorpsskolan ska ha väl utvecklade rutiner kring dokumentation gällande kränkningar, diskriminering och trakasserier Åtgärd: Introducera loggbok, repetera innehållet i handlingsplanerna Ansvar: Skolkurator Elevrådets utvärdering av verksamhetsmålen 2014 (141208): Mål 1, Främjande - Trygga grupper och mottagningsprocessen Eleverna var förhållandevis överens om att det tryggt i klassen, vissa menar på att det blivit bättre medan andra säger att det fortfarande känns oroligt. Merparten dock styrker att det är mer tryggt än otryggt i klasserna på Lextorpsskolan. De elever som anser att det har blivit bättre i klassen beskriver att det har gjorts olika insatser för att hantera oroliga individer, grupper och situationer. Exempel som togs upp var olika typer av samtal (både enskilt med elever och i grupp), mer stöd från personalen (pedagogerna), bättre föräldrakontakt mellan skola och hem samt mer små 8 arbetsgrupper under lektionstid. Eleverna menade på att när man har lekt ihop, samarbetat och jobbat ihop i mindre grupper så har det blivit bättre. Vissa av eleverna som dock upplevde sin klass som otrygg menade på att det var mer otryggt när det (upplevdes att det) saknas personal och när det är stökigt och mycket konflikter. Man upplevde också en rädsla att komma som ny student till skolan, då detta skulle kunna innebära att man blir exkluderad från gruppen (klassen) när man är ny. Dock sa eleverna samtidigt att det blir bättre när man lär känna varandra. Mål 2, Förebyggande - Rastorganisation, elevvärdar och leksaker Eleverna diskuterade här främst tre aspekter som rörde rastorganisationen. De upplevde dels att det fortfarande saknades vuxna ute på rasterna, dock har det blivit lite bättre under ht -14. Det andra som eleverna lyfte fram var att de har haft dåligt med leksaker på rasterna vilket de har beklagat sig över. Detta uppmärksammades efter höstlovet och en beställning lades, påfyllning på rastleksaker kom ut till klasserna under v. 49. Dock saknar eleverna en fungerande organisation kring utdelning av leksakerna under rasttid. Detta skall ses över igen när skolan startar -15. Det sista som lyftes fram gällande rasten var avsaknaden av vuxen involvering på rasterna. Det som eleverna önskar är att de får hjälp av vuxna att starta lekar och vara mer engagerade under rastverksamheten. Sammantaget av denna diskussion ledde fram till en hel del förslag och sätt att jobba vidare med 2015 års verksamhetsmål då det fortfarande finns en hel del utvecklingsmöjligheter inom detta område. Mål 3, Åtgärdande - Loggboken och rutiner kring kränkande behandling När det väl uppstår konflikter (vilka oftast uppstår under rasterna) är många av eleverna av åsikten att det både finns pedagoger som reagerar snabbt ger god lyssnad och stöd vid sådana händelser, men samtidigt är det många som inte gör det upplever eleverna. Eleverna menar på att de uppfattar detta som att rastvakterna (pedagogerna) i dessa fall inte ser när saker händer, förminskar händelsen/situationen eller helt enkelt inte bryr sig när det väl händer något, vilket skapar en otrygghet hos eleverna. Den personal som eleverna dock tycker lyssnar och reagerar, tycker eleverna också gör detta bra. Vidare togs det också upp under mötet funktionen av loggboken (och de rutiner som följer vid kränkande handlingar) som har introducerats under året. Eleverna tycker att loggboken och rutinerna runt den är bra för att då får föräldrar reda på vad som har hänt och vad man sedan har gjort/eller ska göra för att hantera den kränkande incidenten. Sammanfattning av Skolenkäten – Vårdnadshavare till elever på Lextorpsskolan (Skolinspektionen 2014) samt föräldraråd ht -14: Såväl i skolenkäten som i sammanfattningen från föräldrarådet framgår det att kommunikation mellan skolan och vårdnadshavare är av särskilt stor vikt, såväl gällande pedagogiska som sociala faktorer gällande eleverna. I skolenkäten framgick det av de svarande att föräldrars delaktighet 9 och inflytande i skolan är ganska lågt jämfört med den generella trenden i Trollhättans kommun (och i allmänhet) (Skolinspektionen, Skolenkäten 2014).8 Studiero visade sig också vara en fråga som i skolenkäten hade ett lågt indexvärde vilket innebär en negativ uppfattning kring denna faktor. Studiero är alltså något som enligt de svarande kan tolkas som ett missnöje och en faktor som bör jobbas vidare med i skolan. I övrigt får de andra frågorna ett bra indexvärde vilket tyder på en generell positiv uppfattning hos vårdnadshavarna till elever på Lextorpsskolan. Lextorpsskolan tar i övrigt med de kommentarer föräldrarådet hade kring rastverksamheten och synligheten av vuxna under rasterna från utvärderingen av 2013 års verksamhetsmål. Dessa områden är sådana som Lextorpsskolan valt att prioritera även under 2015 och kan läsas mer om i verksamhetsmålen (sid. 14 ). Personalens samlade analys/bedömning och utvärdering av 2014 års mål: Mål 1- Främjande: Mottagningsprocessen Personalen är generellt överens om att arbetet gällande grupprocesser är viktig och något som behövs mer i det dagliga arbetet. Det är bra att detta har lyfts, det finns önskemål om att ha mer diskussioner kring mottagandeprocessen och grupprocesser för att man skall kunna utbyta idéer och tankar och samtidigt få stöd av varandra i detta arbete. Merparten av personalen beskriver att man anser, för att detta mål skall kunna uppnås, att det behövs mer stöd, kunskaper och förberedelser innan t ex en ny elev kommer till en klass. De menar på att de själva i vissa fall saknar viktiga komponenter för att kunna integrera eleven i en klassrumsituation och i en specifik grupp. Detta kan då ha att göra med faktorer som språk (om eleven inte är svensktalande) och bakgrund (om eleven t ex gått i skola innan och dess förkunskaper i olika ämnen). I detta ligger det då en önskan om mer resurser t ex från studiehandledare och tid för planering när en ny elev skall träda in i klassen. Sammantaget är man överens om att man kommit ett steg längre under 2014 i arbetet med att skapa tryggare grupper, men det är en bra bit kvar att gå. Mål 2 - Förebyggande: Rastverksamhet och Rastorganisation Detta mål har enligt personalen delvis uppnåtts. Under ht-14 har det blivit fler vuxna är ute under rasterna vilket stärker de skyddande faktorerna gällande både det förebyggande och reaktiva arbetet vid konflikter. Det finns nu också ett tydligt schema gällande vilka zoner rastvakterna skall befinna sig på, dessutom har det bestämts att en personal alltid skall vara på konstgräset (fotbollsplanen). Men det är fortfarande en lång väg att gå menar personalen, det finns fortfarande en del organisatoriska förhinder gällande att få till ett tryggt rastvaktssystem då 8 Detta kan delvis tänkas relateras till den exkludering som uppstår pga. de språkkunskaper vårdnadshavarna besitter. Då många är av utländsk härkomst och kan vara nyanlända i Sverige finns det risk för att de språkliga kunskaperna i svenska är bristande och försvårar därmed tillgängandet av samhällsinformation mm. Därmed kan detta också antas få en försvårande effekt på vårdnadshavarnas delaktighet i den systematik som präglar deras barns skolgång. 10 rastvakterna sker i direkt anslutning till lektioner för många pedagoger. Detta innebär att det både blir svårt för pedagogerna att hinna ut i tid (att de är på plats när eleverna kommer ut) samt att de behöver gå ifrån några minuter innan rasterna är slut för att förbereda lektionerna (och det är också här de flesta konflikterna uppstår). Målet gällande att skapa en rastorganisation har också enligt många varit svårt att uppnå då tillgänglig personal saknats för att t ex hålla i ett ”Rastvärdskap” (vilket innebär en ansvarig personal för att hålla i rastaktiviteter och ”Elevvärdar”). Mål 3 - Åtgärdande: Loggboken Loggboken introducerades vt-14 och har i stora drag mottagits väl av personalen. Fördelen med den är att den möjliggör en översikt över konflikter där man kan utröna specifika mönster. T ex. vilka som vart delaktiga i konflikterna, när och hur ofta de sker, om det är samma individer konflikterna sker emellan och var de sker. Loggboken utgör också ett stöd för när man skall gå vidare i struktureringen av åtgärder då man kan utläsa vad för insatser som redan har gjorts. Personalen påtalar dock fortfarande en frustration över att inte hinna dokumentera kränkningssituationer. De förklarar att konflikterna reds i men att detta inte alltid dokumenteras i loggboken. Personalen menar att detta är en konsekvens av en belastad arbetssituation, där dokumentationen blir lidande då andra arbetsuppgifter upptar deras tid. Men den bristande dokumentationen menar de även delvis är beroende på omstruktureringar inom organisationen, där personal har försvunnit från verksamheten och ny personal som tillkommit varpå rutinerna ej befästs ordentligt. Användningen av loggboken är inte helt integrerad ännu därav blir systematiken kring den lidande, så rutinerna och kommuniceringen kring användningen av den menar de även bör förbättras. 5.b Verksamhetsområde Fritidsverksamhet Örnen, Tärnan och Falken Utvärdering av 2014 års verksamhetsmål: Mål 1, Främjande: På Lextorpsskolans fritidsverksamhet ska det finnas en god förståelse för värdegrunden Åtgärd: Temaarbete med till exempel teater som metod någon gång under läsåret Ansvar: Arbetslagen Mål 2, Åtgärdande: Lextorpsskolans fritidsverksamhet ska ha väl utvecklade rutiner kring dokumentation och kränkningsärenden Åtgärd: Introducera loggbok, repetera innehållet i handlingsplanerna, utvecklande att samtalsformer med föräldrar Ansvar: Skolkurator och arbetslagen 11 Fritidspersonalens samlade analys/bedömning och utvärdering av 2014 års mål: Mål 1 – Främjande: För att arbeta med detta mål har personalen använt sig av metoder som bildspråk, samtal och eleverna har fått skriva på lappar med fina ord om en kompis t ex. Detta har t ex bidragit till bättre språkbruk mellan elever och bättre stämning i fritidsverksamhetsgruppen. Mycket samtal med barnen om värdegrunden har även resulterat i att när det kommer nya elever till Fritids så talar de barn som gått där längre om och visar värdegrunden för de nya eleverna. Personalen har också jobbat med att medvetandegöra barnen i samband med skolan genom att ha samtal om ”det jag [eleven] gör och hur det påverkar andra [elever]”. Barnen känner därmed väl till skolans värdegrund, men personalen önskar mer stöttning i arbetet med värdegrunden gällande hur den skall implementeras. Man är på god väg med det främjande arbetet, man tycker sig se effekt av arbetet som har genomförts men anser att det är en god bit kvar. Mål – 2 Åtgärdande: Loggboken har introducerats och används i viss utsträckning. Det är inte allt som skrivs ner och detta anses bland personalen bero på tidsbrist (se även svar ovan givna av personal F-6, Mål 3: Åtgärdande sid. 11) eller att man t ex valt att ta itu med händelsen samtidigt som den skett. Det har t ex lett till att man kontaktat vårdnadshavare och talat med dem (och löst situationen) men utan att dokumentera vad som skett. Kommunicering till lärare/mentorer gällande elevkonflikter görs sällan. Händer något allvarligt förs detta oftast vidare muntligt till rektor (eller som tidigare nämnt till vårdnadshavarna till eleverna). 5.c Förändringar på Lextorpsskolan 2014: förflyttning av Träningsskolan och Särskolan till Sylteskolan, augusti 2014 Utvärdering av 2014 års verksamhetsmål: Mål 1, Förebyggande: Att skapa större delaktighet för Träningsskolans elever i Lextorpsskolan gemenskap Åtgärd: Träningsskolan elever deltar på skolans friluftsdagar och aktivitetsdagar. Skolan genomför ett gemensamt AT kring likabehandlingsfrågor per termin. Ansvar: Rektorer och arbetslag Utvärdering: Då Lextorpsskolan inte längre har kvar verksamheterna Träningsskolan och Särskolan följer nedan en utvärdering utförd av Syltesskolan: Mona Uppström – ”Grundsärskola deltog i aktiviteter som friluftsdagar (Lextorpslunken) samt andra aktivitetsdagar (Lekdag) men vi har inte haft ett gemensamt AT kring likabehandlingsfrågor under förra läsåret. Vi har, med hjälp av Nicklas Wilenius, en pågående process kring utvärdering och upprättande av nya mål.” Övriga förändringar på skol och fritidsverksamhet utöver 2014 års mål: På Lextorpsområdet pågår just nu ett stort kommunalt trygghetsskapande projekt. Lextorpsskolans ledningsgrupp är delaktiga i det förändringsarbete som pågår i området runt 12 skolan för att göra utomhusmiljöerna tryggare. Det har t ex. tagits bort skrymmande buskage på rastgården mot plastgräset på åk. 4-6 sida. Detta är en åtgärd som vidtagits efter en trygghetsrond på området. Planen är, förutom att skapa bättre sikt, också att förbättra belysningen på området utanför skolgårdarna men också på skolgården. Det utförs också skyddsronder inom skolverksamheten vilket syftar till att förbättra såväl den fysiska och psykosociala miljön och kunna bemöta de behov som genereras i en föränderlig och ständigt växande verksamhet. Transporter mellan klassrum samt riskzoner i olika delar av skolmiljöerna är också uppe och diskuteras. Arbetet kring detta har initierats och delegerats utifrån ledningsgruppen. Det har också i det dagliga arbetet beslutats att alla tillsägelser mot elever skall (i så lång utsträckning som möjligt) göras på svenska. Detta beslut grundas i arbetet med att efterleva värdegrundens kärna och värna om att alla inblandade inte skall missuppfatta de gemensamma insatser regler och rutiner som skolan har för att stävja och lösa konflikter. Åtgärder som integrering av nyanlända i klass, värdegrundsamtal i det dagliga skolarbetet, en förbättrad rastmiljö (avlägsnande av buskage mellan skola och konstgräsplanen) har haft positiv inverkan och idag har vi ett lugnare, tryggare och mer tolerant klimat på Lextorpsskolan. 6. Verksamhetsmål 2015 Nedan följer de verksamhetsmål som är i fokus under 2015. Dessa är sprungna ur de sammantagna åsikter, behov och önskemål som framkommit av 2014 (och 2013) års utvärdering av samtliga inblandade föräldrar, personal och elever på Lextorpsskolan. Verksamhetsmål för Fritidsverksamheten 2015: Mål 1- Främjande: På Lextorpsskolans Fritidsverksamhet ska det finnas en god förståelse för värdegrunden Åtgärd: Fortsätta att jobba med skolverksamhetens värdegrund. Man skall i år jobba mycket med själva implementeringen av värdegrunden i Fritidsverksamheten. Personalen skall jobba mer kring att få till en rutin för det främjande arbetet gällande hur värdegrunden skall implementeras. Detta innebär att man skall jobba med att analysera och utvärdera de insatser man gör i det främjande arbetet för att sedan hitta nya metoder och sätt att jobba vidare med denna insats. Ansvar: Arbetslaget för Fritidsverksamhet med stöd av kurator/samordnare Mål 2 - Åtgärdande: Lextorpsskolan skall ha systematiserade rutiner kring dokumentation gällande kränkningar, diskriminering och trakasserier Åtgärd: Fortsätta arbetet med att etablera rutiner kring Loggboken. Användningen av loggboken och kommuniceringen av innehållet till berörda föräldrar, mentorer och lärare skall systematiseras ytterligare. Personalen skall jobba vidare med dokumentationen och etablera metoder för att den skall utföras kontinuerligt för att bemöta eventuell tidsbrist. Ansvar: Arbetslaget för Fritidsverksamhet med stöd av kurator/samordnare 13 Verksamhetsmål för Grundskoleverksamhet Fklass-6 2015: Mål 1- Främjande: Lextorpsskolan skall ha trygga grupper och klasser Åtgärd: Utveckla mottagningsprocessen och kunskap om grupprocesser. Gruppen ska vara väl förberedd på att kunna ta emot nya elever, detta innebär bland annat möjlighet till pedagogisk och miljömässig förberedelse inför ankomst av ny elev. En aspekt i samband med förberedelserna är att man i år ska jobba vidare med är bättre språkstöd i klasserna till nyanlända. I år skall det även ges utbildning i ”gruppkompetens” för personal. Utgångspunkten är inläsning av boken Från Jag till Vi av Gunilla Guvå som delats ut under APT 28/1 vilket sedan skall följas upp med kompetensutveckling genom diskussioner i grupper och arbetslag. Ansvar: Elevhälsan och arbetslagen Mål 2 - Förbyggande: Lextorpsskolan ska ha en rastorganisation som skapar trygghet för eleverna Åtgärd: Rastvaktssystemet har setts över ytterligare och man vaktar nu i zoner (främst beträffande åk. 3-6). Det skall också finnas en bestämd personal som alltid skall hålla till på konstgräset varje rast för att kunna trygga upp vuxennärvaron under rasterna. Därutöver har skolans kurator/socialpedagog utsetts som ansvarig rastvärd för vt-15, höstterminen är ännu inte fastställd. Rastvärden är ansvarig för rastaktiviteter samt är mentor för elevvärdsverksamheten. Elevvärdarna består av elever från åk. 6 som tillsammans med rastvärden håller i aktiviteter på första rasten för elever åk. Fklass-2. Rastvärden håller sedan i aktiviteter för elever åk. 3-6 under lunchrasten. Utbildning för berörd personal i samband med rastverksamhet ges under vt-15 och detta förmedlas sedan vidare till elevvärdarna. Ansvar: Elevhälsan (övergripande ansvar för måluppfyllelse har skolkurator) Mål 2 - Åtgärdande: Lextorpsskolan skall ha systematiserade rutiner kring dokumentation gällande kränkningar, diskriminering och trakasserier Åtgärd: Fortsätta arbetet med att etablera rutiner kring Loggboken. Användningen av loggboken och kommuniceringen av innehållet till berörda föräldrar, mentorer/lärare samt Fritidsverksamhet skall systematiseras ytterligare för att få kontinuitet i hanteringen av ärenden gällande kränkningar, diskriminering och trakasserier. Personalen skall arbeta vidare med att etablera metoder för att bemöta eventuell tidsbrist gällande dokumentation med mål att uppnå kontinuitet i dokumentationsverktyget. Ansvar: Arbetslagen i grundskoleverksamheter F-6 med stöd av kurator/samordnare 14 7. Kommunicering och uppföljning Denna likabehandlingsplan kommuniceras till: Eleverna - genom ett uppdrag till elevrådsrepresentanterna att tillsammans med sina klasser gå igenom innehållet i planen. Föräldrarna - vid alla kommande föräldramöten kommer klasslärarna informera om planens syfte och var den går att hitta på hemsidan. Personalen - kommer att få information om planens innehåll på APT under våren 2015. Uppföljning av denna likabehandlingsplan skall ske efter kartläggningsperioden ht-2015 enligt riktlinjerna i årshjulet. 8. Revidering Ny reviderad plan skall finnas i bruk senast vid terminsstart 2016. Trollhättan 2015-01-28 ___________________________________________ Helena Back, rektor 15 9. Referenslista: Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2009) Grövre våld i skolan. Rapport 2009:6. Stockholm: Brottsförbyggande rådet. Brottsförebyggande Rådet, BRÅ (2012) Att förebygga brott och problembeteenden i skolan: Presentation och analys av tre lokala projekt. Idéskrift 19 2012 Diskrimineringslagen 2008:567 Guvå, Gunilla (2005) Från JAG till VI- grupputveckling i förskola och skola. Vällingby: Fritzes och författaren Lärarnas Riksförbund (LR) (2008). Ingen ska behöva vara rädd i skolan! Lärarnas Riksförbunds arbetsplatsundersökning 2008. SFS 2006:1083 SFS 2008:946 Skolinspektionen (2014) - Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Lextorpsskolan i Trollhättans kommun hösten 2014 Skollagen 2010:800 Skolverket: Nyanlända elever i fokus (2013) Skolverket: Att bana väg för nyanländas lärande – mottagning och skolgång (2014) Wikman, S., Estrada, F. & Nilsson, A. (2010) Våld i arbetslivet - en kriminologisk kunskapsöversikt. Rapport 2010:4 Stockholm: Arbetsmiljöverket. Övriga referenser: http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/planering-ochvardag/likabehandlingsarbete/likabehandlingsplan-1.201854 http://www.planforskolan.se/ http://www.skola.trollhattan.se/lextorpsskolan/var-skola/vaerdegrund-likabehandling/ http://www.do.se/sv/Fakta/Diskrimineringslagen/Bristande-tillganglighet--en-ny-form-av-diskriminering/ http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/Forebygg-diskriminering-i-skolan/ www.skolverket.se - Skolutveckling/ Värdegrund/ Planering och vardag/ Likabehandlingsarbete/ Likabehandlingsplan 16 Bilaga 1 Handlingsplan när elev/-er utsätter elev 1. Den personal som får kännedom om elevkonflikt skall ingripa, informera vårdnadshavare och dokumentera i loggbok. Kurator eller annan berörd personal skall tillsammans med inblandade elever sträva efter att lösa konflikten i så nära anslutning som möjligt till händelsen. Går inte konflikten att lösa, genomförs uppföljande samtal samt meddelas vårdnadshavare. Berörda lärare och mentorer informeras om händelsen. 2. Vid upprepade elevkonflikter, kränkningar, trakasserier, diskriminering delger berörd personal alt. arbetslaget denna information till kurator och rektor. Rektor beslutar om utredning och utser tillsammans med EHT ansvarig personal för utredningen. Utredningen dokumenteras på avsedd blankett (se bilaga 4). Vårdnadshavare till berörda elever skall informeras skyndsamt. Uppföljning skall ske med både berörda elever och deras vårdnadshavare. Rektor anmäler kränkningsärendet till huvudman. 3. Åtgärdsprogram skall vid behov upprättas för berörda elever. 17 Bilaga 2 Handlingsplan när personal utsätter elev 1. Elev/vårdnadshavare som får kännedom om att en elev utsätts för kränkningar av personal skall anmäla detta till rektor. 2. Personal som får kännedom om att en vuxen kränker elev skall ingripa och rektor skall informeras om händelsen. 3. Rektor startar en utredning för att få elevens och den vuxnes beskrivning av vad som hänt. Utredningen dokumenteras på avsedd blankett. 4. Rektor kontaktar skyndsamt elevens vårdnadshavare och beskriver vad som framkommit samt kallar vid behov vårdnadshavare till möte på skolan samt ansvarar för fortsatt arbete. 5. Utredning och vidtagna åtgärder dokumenteras på avsedd blankett. Rektor anmäler kränkningsärendet till huvudman. 6. Vid behov kontaktas facklig organisation. 18 Bilaga 3 Handlingsplan vid våld - eller allvarlig hotsituation 1. Om möjligt var flera vuxna! Uppträd lugnt! 2. Både den som utsatte samt den som utsatts för våld eller hot tas om hand av tillgänglig personal. 3. Personal som får kännedom om/ vittnar en elevkonflikt skall skyndsamt ingripa. Kurator eller annan berörd personal skall tillsammans med inblandade elever sträva efter att lösa konflikten i så nära anslutning som möjligt till händelsen. Går konflikten att lösa i anslutning till att händelsen skedde och eleverna bedöms (av vittnande personal/mentor och kurator) vara i ett påtagligt lugnt tillstånd skickas de ej hem men vårdnadshavare informeras om händelsen. Fortsätter dock eleverna befinna sig i upprivet tillstånd (affekt) kontaktas vårdnadshavare skyndsamt och kallas till skolan för att ta med eleven hem. Berörda lärare och mentorer informeras om händelsen. Händelsen dokumenteras på avsedd blankett, tillbudsrapport (och om det bedöms som kränkning även på tillhörande blanketter för sådana ärenden), samt dokumenteras i loggbok av vittnade personal. 4. Rektor kallar skyndsamt berörda elever och deras vårdnadshavare till samtal efter händelsen. Kurator (och om möjligt mentor) deltar även i samtalet. Lämpliga åtgärder vidtas i möjligaste mån i samtycke med vårdnadshavare. 5. Rektor fattar i samråd med Elevhälsan beslut om eventuell polisanmälan/socialtjänstanmälan. Åtgärdsprogram kan vid behov upprättas. 6. Berörda skall ges stöd och möjlighet att bearbeta händelsen. Uppföljning kommer därför att ske enligt kränkningsdokument. 7. Vid behov kontaktas facklig organisation vid tillbud/arbetsskada gällande personal. 19 Bilaga 4 Namn: ________________________________ Blankett för loggbok ang. kränkande behandling Datum: _____________________ Klockslag: __________________ Händelse ___________________________________________________________________ Åtgärd: _____________________________________________________________ Datum: _____________________ Klockslag: __________________ Händelse ___________________________________________________________________ Åtgärd: _____________________________________________________________ Datum: _____________________ Klockslag: __________________ Händelse ___________________________________________________________________ Åtgärd: _____________________________________________________________ Datum: _____________________ Klockslag: __________________ Händelse: 20 Bilaga 5 21 Bilaga 6 22 Bilaga 7 Dokumentation vid trakasserier eller kränkande behandling Deltagit/deltagare i kränkningen: Namn: Personnr: Namn: Personnr: Namn: Personnr: Namn: Personnr: Utsatt elev: Klass: Personnr: Skola: Datum för anmälan till rektor: Utredare: Utredning (ska se skyndsamt) Vad har hänt? Har något liknande hänt förut? Var? När? Hur? Samtal med utsatt elev. Datum: --Anteckningar-Samtal med den/de som utfört trakasseri/kränkning. Datum: --Anteckningar-Information till vårdnadshavare för utsatt elev. Datum: Information till vårdnadshavare för den/de som utfört kränkningen. Datum: 23 Analys Utredningen avser misstänkt: Trakasseri Diskriminering Kränkande behandling Hot och våld Kommentarer: Åtgärd utifrån analysen T.ex. samtal med inblandade elever. Samtal med vårdnadshavarna. Ange datum för samtal. Insats från EHT. Åtgärder på individnivå, klassnivå, skolnivå. --Anteckningar-- Uppföljning (2-3 veckor efter inledd utredning) Datum för samtal med den utsatte: Datum för samtal med den som deltagit: Information till vårdnadshavare för utsatt elev. Datum: Information till vårdnadshavare för den/de som utfört kränkningen. Datum: Utvärdera åtgärderna/slutsats Trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Åtgärdsprogram finns/skall upprättas Ärendet avslutas Dokumentationen skickas till områdeskontoret. Datum: ______________________________ ___________________ Underskrift av rektor Datum 24
© Copyright 2024