1. No category

Kreativitet och offentlig
självmedvetenhet
En experimentell studie om hur offentlig självmedvetenhet påverkar kreativitet
Creativity and self-awareness
An experimental study about how public self-awareness affects creativity
Amanda Lindh
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Psykologi C
15 hp
Handledare: Nina Svennson, Henrik Bergman och Fredrik Hjärthag
Examinator: Lars M Eriksson
2015-01-07
Sammanfattning
Den genomförda studien syftade till att undersöka den offentliga självmedvetenhetens
påverkan på kreativ prestation. En experimentell design användes där 40 deltagare
randomiserades till två olika grupper varav den ena var experimentgrupp och den andra var
kontrollgrupp. En spegel användes i experimentgruppen för att inducera offentlig
självmedvetenhet hos deltagarna medan de genomförde kreativitetstester. Ett konsekvenstest
användes där deltagaren fick ge förslag på det givna scenariot ”Vad skulle hända om alla
människor blev blinda?” vilket sedan mättes i antal förslag (fluens). I den andra delen av
experimentet fick deltagarna instruktioner om att tillverka ett gratulationskort med hjälp av
material de blev tilldelade. Gratulationskortet kom att bedömas utifrån aspekterna;
nyskapande/originellt och kreativt. Antalet använda material mättes som variabeln flexibilitet.
I kontrollgruppen genomfördes samma kreativitetstester fast med en täckt spegel som alltså
inte kunde inducera offentlig självmedvetenhet. Resultatet visade att offentlig
självmedvetenhet inte hade någon påverkan på kreativ prestation vilket skiljer sig från den
tidigare forskningen. Resultatet visade även att det fanns en censureringseffekt bland
deltagarna i båda grupperna vilket innebär att deltagarna valde att osynliggöra vissa förslag
genom att inte skriva ned dem på papperet. Slutsatsen är att offentlig självmedvetenhet inte
alls påverkar kreativ prestation vilket är ett viktigt bidrag i den tidigare forskningen som
påstått att självmedvetenhet ska ha hämmande effekter.
Nyckelord: experiment, kreativitet, offentlig självmedvetenhet, studenter, spegeleffekt.
2
Abstract
The current study aimed to test the public self-consciousness impact on creative performance.
An experimental design was used in which 40 participants were randomly assigned to two
groups, one of which was the experimental group and the other was the control group. A
mirror was used in the experimental group to induce public self-consciousness among the
participants while they performed creativity tests. A consequence test was used where the
participant had to give suggestions for the given scenario "What would happen if everyone
became blind?" which was then measured in the number of proposals (fluency). In the second
part of the experiment, participants were instructed to produce a greeting card using materials
they were assigned. The greeting cards came to be judged on the aspects; novelty/originality
and creativity. The number of used materials was measured as the variable flexibility. In the
control group, the same creativity tests were performed but with the mirror covered up, which
therefore could not induce public self-consciousness. The results showed that public selfconsciousness had no effect on creative performance which differs from the previous
research. The results also found that there was a censoring effect among participants in both
groups, which means that the participants chose to censor some suggestions by not writing
them down on paper. The study has led to the conclusion that self-consciousness does not at
all affect the creative performance, which is an important contribution to the previous
research which has claimed that self-consciousness to have inhibitory effects on creativity.
Another important conclusion is that creativity can be measured in both censored ideas and
ideas that are written which future research on creativity should take note on.
Key words: experiment, creativity, public self-awareness, students, mirror-effect.
3
Förord
Att utföra den här studien har varit en utmaning som jag hungrig efter kunskap entusiastiskt
antog vid start. Alla de timmar som lagts ned på utförandet såsom läsning av artiklar,
förberedelser, ihärdig rekrytering av försökspersoner och timmar vid tangentbordet i försök
att dokumentera all insamlad information har varit en intensiv, jobbig men lärorik process. En
process som fått mitt perspektiv att växa bredare än vad det var vid studiens början.
Begreppet kreativitet som den här studien har varit inne och rotat i har blivit klarare och
kunskapen om hur detta fenomen yttrar sig hos individer har ökat under arbetets gång vilket
jag ser som en god vinst till mina fortsatta studier i framtiden. Denna vinst hade dock inte
varit möjlig utan de stöttepelare som funnits på vägen. Först och främst vill jag tacka min
kära klasskompis Matilda Raleby som var positiv till idén vid första början. Utan din
uppmuntran och ditt likartade intresse för studien hade det varit svårt att behålla samma
entusiasm och glädje arbetet igenom. Jag vill även tacka alla de studenter vid Karlstads
Universitet som har ställt upp och deltagit i studien. Det är en stor insats som har varit guld
värd för att den här studien har möjliggjorts vilket jag är väldigt tacksam över. Sist men inte
minst vill jag tacka kursens handledare för all vägledning de har gett mig på vägen. Speciellt
vill jag tacka Nina Svensson, vars idéer och tankar har legat som stor inspiration till denna
uppsats. Jag vill tacka för den rådgivning hon har gett mig, rådgivning som har genomsyrats
av bred kompetens och intresse för studiens område vilket har bidragit till en stor drivkraft
hos mig själv att genomföra undersökningen.
4
Inledning
Kreativitet är en viktig egenskap hos människan då det erbjuder människor alternativ
till sina handlingar, ger livet fyllnad samt påverkar hälsan positivt (Richards, 2007). Det
värde som har tillsatts den kreativa egenskapen genom konsten, vetenskapen och teknologin
är enorm (Nettle, 2001). Kreativa individer och produkter har tagit emot sådan beundran att
det diskuterats om ifall kreativitet är mänsklighetens främsta resurs (Nettle, 2001). För de
flesta handlar kreativitet om konst, märkvärdiga uppfinningar eller om något annat unikt
område men det berör också alla människor i vardagen (Richards, 2007), till exempel när det
gäller vardagliga uppgifter som att laga mat, hitta något borttappat eller att inreda ett hem.
Kreativitet tenderar att lätt associeras till genier som anses vara kreativa, till exempel
berömda konstnärer eller uppfinnare som på olika sätt satt unika avtryck i världen (Silvia et
al., 2014). När det istället gäller den kreativitet som människor uttrycker i det vardagliga livet
är kunskapen dock inte lika omfattande (Silvia et al., 2014). Ändå ser efterfrågan av
kreativitet bland många yrken, uppgifter och industrier idag ut att öka vilket stimulerar ett
intresse av att utforska vad kreativitet handlar om mer genomgående.
Studerandet av fenomenet kreativitet har en lång historia, flera forskare har genom
åren formulerat sina olika definitioner. Den äldre forskningen har varit inne på att beskriva
kreativitet genom individuella faktorer. Ett exempel är Guilford (1950) som definierar
kreativitet som egenskaper vilka kreativa individer har. Det är dessa kreativa egenskaper som
styr ifall individen har kraft att uttrycka sin kreativitet på en slags märkvärdig nivå. Guilford
(1950) framför också att motivation och humör spelar roll huruvida en individ kommer att
uttrycka kreativitet eller inte. Den här definitionen av kreativitet betonar att det krävs en
kreativ personlighet för att producera kreativa resultat. Guilford (1950) skriver vidare i sin
studie att den kreativa personligheten uppvisar ett mönster av de beteenden som bidrar till
kreativitet vilka är; uppfinna, designa, sammanställa och planera. Individer som uttrycker
dessa beteenden till en märkbar nivå anses enligt Guilford (1950) vara kreativa.
Psykologer har fört diskussionen angående en definition för begreppet vidare och
Amabile (1983) menar att det finns två olika slags definitioner för kreativitet; operationell
som syftar till den tankeverksamhet eller de egenskaper individer innehar för att anses vara
kreativa samt en konceptuell som riktar sig till produkten eller resultatet av en tankeprocess.
För att en produkt eller ett resultat ska anses som kreativt ska det uppfylla vissa villkor; det
ska vara användbart, lämpligt till uppgiften i fråga samt nyskapande (Amabile, 1983).
Runco och Jaeger (2012) skriver i en nyare litteraturstudie om de olika
definitionerna av kreativitet och betonar behovet av att utifrån den tidigare forskningen sålla
5
ut en lämplig definition av begreppet. Runco och Jaeger (2012) menar att det kan diskuteras
hur många kriterier en definition av kreativitet bör innehålla. Enligt Runco och Jaeger (2012)
finns en lämplig definition i en artikel av Stein (1953) som menar att kreativitet är ett
nyskapande och originellt verk som av en grupp anses vara användbart och lämpligt. Med
”nyskapande” menas att det skapade föremålet inte har existerat i samma form tidigare (Stein,
1953). I vilken utsträckning ett föremål är nyskapande och originellt beror enligt Stein (1953)
på i hur hög grad det skiljer sig från det som anses vanligt och traditionellt. Kreativitet
uppstår också av en återanpassning av redan existerande föremål och kunskap men som
därigenom utvecklas till någonting nytt (Stein, 1953). Stein (1953) nämner att det är viktigt
att skilja mellan personlig kreativitet och historisk. Stein (1953) förklarar liksom Richards
(2007) att människor har en tendens att tänka kring kreativitet som något som handlar om
genier och att det därför är viktigt att inse att det är något som berör alla människor i
vardagen.
Hur mäts kreativitet? Guilford (1950) menar att fluens har betydelse i samband med
mätning av kreativitet då det innebär antalet idéer en individ kan komma på inom en viss tid.
Fluens kan testas genom att be deltagaren namnge så många objekt av en viss sort som
möjligt (exempelvis allt som är runt) under fem minuter. Eftersom en kreativ person också
har nyskapande och originella idéer möjliggör det för ännu en aspekt att räkna med vid
mätning av kreativitet (Guilford, 1950). Guilford (1967) presenterar också flexibilitet som en
mätbar aspekt av kreativitet och förklarar det som antalet kategorier eller material som
använts vid tillverkningen av en kreativ produkt. Som tidigare påpekats av Stein (1953)
handlar kreativitet även om den sociala gruppens erkännande av en produkt eller ett resultat
som nyskapande och användbart och därför kan individer tillkallas att bedöma produkten i
fråga (Batey, 2012). Ett alternativ är att fråga experter inom området men det går även att få
produkten bedömd av en grupp som inte är insatta i undersökningen vilket är viktigt av den
anledningen att en för insatt person riskerar att bli partisk i sin bedömning (Batey, 2012).
Eftersom kreativitet enligt Nettle (2001) är en stor resurs för människan ökar därmed
intresset för att kunna styra kreativitet för att på så sätt kunna utnyttja potentialen till fullo
samt komma underfund med vad som ska undvikas för att inte hämma förmågan. För att
kunna göra det krävs en kartläggning av vad som styr och påverkar kreativitet.
Det socialpsykologiska perspektivet har tittat närmare på hur kreativa processer
påverkas av situationsfaktorer. En situationsvariabel kan enligt Amabile (1983) vara att
uppleva självmedvetenhet genom att observera sig själv. Amabile (1983) menar att faktorer
som sätter igång känslan av självmedvetenhet påverkar kreativitet. Till skillnad från andra
6
varelser kan människor representera sitt jag och rikta sin uppmärksamhet mot det egna
”självet” (Silvia & Phillips, 2004). Psykologin om självmedvetenhet började med teorin om
objektiv självmedvetenhet som redovisar kognitionens, affektionens och motivationens
konsekvenser av att fokusera på sig själv (Duval & Wicklund, 1972). Även om förmågan av
självmedvetenhet är nödvändig för att kunna identifiera de framsteg en individ kan göra för
att till exempel nå sina mål kan den också ge upphov till problem. En av många effekter av
att individen uppmärksammar sig själv kan leda till ”medvetet medvetande” vilket innebär att
individen börjar tänka medvetet på sig själv och erfar en subjektiv känsla av självfokuserad
uppmärksamhet. Detta tillstånd är vad Duval och Wicklund (1972) kallar för ”objektiv
självmedvetenhet”. Tillståndet leder sedan vidare till en process av självbedömning vilket
betyder att individen jämför sig själv med den standard som individen enligt sig själv ”borde
ha” (Silvia, 2013).
Teorin om självmedvetenhet innehåller två dimensioner; privat självmedvetenhet
och offentlig självmedvetenhet. Privat självmedvetenhet syftar till individens inre känslor och
tankar medan den offentliga dimensionen innebär individen som ett socialt objekt, alltså
sådant individen vet om är synligt inför omgivningen exempelvis utseende och beteende
(Morin, 2006). Morin (2006) nämner att det går att manipulera fram tillstånd av offentligt
självmedvetande genom att människor får se sig själva i spegeln. En studie av Silvia (2013)
har visat att självbedömning som en konsekvens av offentlig självmedvetenhet kan reducera
kreativitet därför att det stör divergenta tankeprocesser som behövs för att skapa kreativa
idéer. Kognitiva processer hämmas när individen fokuserar på hur självet står i relation till
personliga och sociala normer (Silvia, 2004). Det här tillståndet av självmedvetenhet leder till
en minskning av inre motivation som är ett viktigt bidrag till den kreativa prestationen
(Silvia, 2004). Många experiment sedan den inflytelserika teorin har visat att offentlig
självmedvetenhet ger effekt på motivation och självkontroll.
I en studie av Plant och Ryan (1985) användes en spegel för att inducera upplevelsen
av självmedvetenhet hos ena gruppen av deltagarna. Studiens resultat avslöjade att inre
motivation påverkades negativt hos gruppen som fick se sig själva i spegeln under
experimentets gång jämfört med gruppen som inte såg sig själva i spegeln.
Enligt Amabile (1983) är inre motivation en viktig faktor som påverkar den kreativa
prestationen. Amabile (1985) menar att människor upplever inre motivation till att utföra en
uppgift om den främsta orsaken till utförandet beror på ett genuint intresse och engagemang
för uppgiften i sig. Utför man en uppgift i syfte att uppnå belöning, status eller förväntningen
av att få uppskattning på grund av utförandet menar Amabile (1983) att det istället handlar
7
om yttre motivation. Flera studier har visat att yttre motivation hämmar kreativitet (Amabile,
1985). I en undersökning där man jämförde kreativ prestation både på ett konstnärligt och
verbalt plan, visade det sig att de som utförde uppgiften med en yttre motivation fick lägre
poäng än de som hade en inre motivation till uppgiften (Amabile, 1985).
Med tanke på att inre motivation ökar kreativ prestation öppnar det upp för
möjligheten att om den inre motivationen reduceras så minskar även den kreativa
prestationen. Forskning har tidigare sett hur konsekvenser av självmedvetenhet såsom
självbedömning har reducerat den kreativa prestationen. Frågan om självmedvetenhet har en
direkt verkan på kreativitet kvarstår dock vilket har väckt ett intresse att i den här studien
undersöka om självmedvetenhet har en påverkan på kreativitet.
Syfte
Syftet är att undersöka den offentliga självmedvetenhetens påverkan på kreativitet
för att öka den teoretiska kunskapen om vad som kan främja respektive hämma den kreativa
förmågan.
Frågeställningar
Frågeställningarna som formulerades innan studien påbörjades var följande:
1. Finns det någon skillnad mellan experiment- och kontrollgruppen gällande
kreativ prestation mätt i grad av fluens?
2. Finns det någon skillnad mellan experiment- och kontrollgruppen i censur
av idéer?
3. Finns det någon skillnad mellan experiment- och kontrollgruppen i kreativ
prestation mätt i originalitet och kreativitet?
4. Finns det någon skillnad mellan experiment- och kontrollgruppen i antal
använda material?
Metod
Deltagare
Deltagarna var studenter på Karlstads universitet. Det fanns inga särskilda kriterier
för att få ingå i studien mer än att deltagarna skulle vara studenter samt samtycka till att delta.
Urvalet skedde genom ett tillgänglighetsurval som bedömdes vara mest lämplig med tanke på
att experimentet ägde rum i en lokal på Karlstads universitet där det fanns gott om studenter i
närheten att tillfråga. 40 studenter deltog i studien varav 20 ingick i kontrollgruppen och
8
resterande 20 i experimentgruppen. I kontrollgruppen deltog 8 män och 11 kvinnor samt 1
deltagare som inte angav kön. I experimentgruppen deltog 10 män och 10 kvinnor.
Medelåldern för deltagarna tillhörande kontrollgruppen var 22,95. (Min=19,00, Max=34,00,
s=3,77). I experimentgruppen var medelåldern 24,35. (Min=19,00 Max=36,00 s=4,90. Ett
oberoende t-test utfördes (p=0,31) och visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i
ålder. Deltagarnas rädsla för bedömning; Brief Fear of Negative Evulation (BFNE) skattades
varav medelvärdet i kontrollgruppen var 3 (s=0,6). I experimentgruppen var medelvärdet för
rädsla för bedömning 3,3 (s=0,6). Ett oberoende t-test t(38)=1,5, p=0,13 visade ingen
signifikant skillnad gällande rädsla för bedömning mellan grupperna. Kreativt
självförtroende; Creative Self Efficacy (CSE) som också mättes som en bakgrundsvariabel
bland deltagarna fick medelvärde 7,3 (s=1,2) i kontrollgruppen och medelvärde 7,2 (s=1,3) i
experimentgruppen. Ett oberoende t-test t(38)=-0,2, p=0,80 fann ingen signifikant skillnad
mellan grupperna i kreativt självförtroende.
Design
Studien har en deduktiv ansats vilket enligt Hayes (2000) utgår från tidigare teorier
för att sedan pröva dessa i syfte att kunna dra slutsatser från det resultat testerna sedan visar. I
det här fallet har ett laboratorieexperiment genomförts med en oberoende design där även
bakgrundsdata som kön, ålder, rädsla för bedömning (BFNE) samt kreativt självförtroende
(CSE) har inkluderats. De beroende variablerna som mättes i experimentet var fluens,
originalitet och användbarhet samt censur av idéer och flexibilitet som motsvarar olika
aspekter från definitionen av kreativitet. Den oberoende variabeln var självmedvetenhet och
har inducerats genom att låta deltagarna i experimentgruppen se sig själva i en spegel medan
testerna utfördes. Genom att låta experimentgruppen utsättas för en manipulation som i det
här fallet var en spegel kan de olika värdena för de variabler som mäter kreativitet jämföras
med en kontrollgrupp som inte utsätts för att se sig själva i en spegel. På så vis kan designen
visa ifall det finns kausalitet mellan självmedvetenhet och kreativitet.
Instrument
Flera olika instrument använts för att mäta samtliga variabler. Variablerna har mätts i
ett kontrollerat laboratorieexperiment som enligt Kjellberg och Sörqvist (2011) är en vanlig
metod att använda när det gäller att undersöka effekter av olika slag. Metoden ansågs vara
lämplig till den här studien eftersom syftet är att mäta självmedvetenhetens effekt på kreativ
prestation. Nedan följer beskrivningar av de instrument som använts i experimentet.
9
Brief Fear of Negative Evaluation Scale (BFNE) - BFNE är ett självrapporterande
mått som konstruerats i syfte att mäta rädsla för negativ bedömning (Leary, 1983). BFNE är
en omarbetad version av det ursprungliga testet Fear of Negative Evaluation (FNE). BFNE
består av 12 påståenden som följs av en femgradig skala där 1 betyder ”stämmer inte alls”
och 5 betyder ”stämmer helt” (Leary, 1983). I 8 av de 12 påståendena bedöms höga värden
som ett mått på rädsla för bedömning, exempelvis ”Jag oroar mig ofta för att andra ska lägga
märke till mina brister” (Leary, 1983). I 4 påståendena sker bedömningen istället omvänt
vilket innebär att höga värden på de påståendena motsvarar en motsats till rädsla för
bedömning. Ett exempel på ett sådant påstående är ”Jag är oberörd även om andra har en
ofördelaktig åsikt om mig”. Här bedöms svarsalternativ enligt Leary (1983) omvänt; 1
bedöms som 5, 2 som 4, 3 som 3, 4 som 2 och 5 som 1 då ett instämmande i den här typen av
påstående inte återspeglar en rädsla för bedömning utan tvärtom. BFNE-skalan har enligt
Gallego Pitarch (2010) visat sig ha både hög reliabilitet och hög validitet i tidigare
undersökningar. Gallego Pitarch (2010) menar också att testet har goda psykometriska
egenskaper som ger stöd för att skalan är ett mått av rädsla för bedömning. I den här studien
har en svensk översättning av BFNE använts översatt av Svensson, N. och Kristensson, P.
(2012). Testet finns tillgängligt i bilaga 1.
Creative self-efficacy (CSE) – Detta test har valts för bakgrundsdata för att kunna
mäta grad av kreativt självförtroende hos deltagarna. Kreativt självförtroende definieras
enligt Tierney och Farmer (2002) som individens tro på sin egen förmåga att vara kreativ.
Den svenska versionen som heter ”Kreativt självförtroende” översatt av Svensson, N. och
Kristensson, P. (2012) har använts i den här studien. Testet består av tre påståenden som
mäter kreativt självförtroende. Varje påstående följs av en skala mellan 0 -10 där 0 är
”stämmer inte alls” och 10 är ”stämmer helt” (Se bilaga). CSE-skalan har i en tidigare studie
av Beghetto (2010) använts där varje påstående i formuläret baserades på arbete som gjorts
innan om kreativt självförtroende av Tierney och Farmer (2002) samt Banduras (1997)
koncept om självförtroende i syfte att specifikt mäta tron om förmågan att generera nya idéer.
Detta test ska vara med som för att undersöka om det finns ett samband mellan kreativt
självförtroende och kreativ prestation. Se bilaga 2 för det använda testet.
Konsekvenstest (Scenario 1) - Mäter kreativ prestation genom att räkna antalet givna förslag
(Guilford, 1950). Guilford (1950) skriver att kreativ prestation kan mätas genom fluens (antal
givna förslag) på en uppgift/ämne som ges till deltagaren. Guilford (1950) menar att
10
faktorerna som mäts relaterar starkt till kreativ produktion bland människor i vardagslivet
vilket stärker testets validitet. Testet är tidigare använt och föreslaget av flera forskare
(Furnham et al., 2009). Fluens mättes genom att låta deltagarna läsa ett scenario där de
tillbads att lista förslag på vad som skulle hände om alla människor blev blinda. Testet finns
tillgängligt i bilaga 3.
Gratulationskort (Scenario 2) – För att fånga in Steins (1953) definition av
kreativitet som ett nyskapande och användbart föremål har deltagarna fått läsa ett scenario
med instruktioner om att tillverka ett gratulationskort med de material som fanns på brickan
som varje deltagare blev tilldelad (Bilaga 5). Gratulationskorten har efter avslutade
experiment bedömts av fyra personer oberoende av varandra utifrån kriterierna
originellt/nyskapande, kreativt och användbarhet. Bedömarna fick skatta varje kort på en
skala mellan 0 – 10 hur originellt och nyskapande de tyckte kortet var jämfört med hur
gratulationskort brukar se ut, hur kreativt de ansåg kortet var samt hur gärna de skulle tänka
sig att ge bort kortet själva till någon som fyller år.
Enligt Amabile (1982) får inte uppgiften kräva en särskild talang som inte ”alla” har utan ska
kunna ge flexibla svar från alla deltagare. Därför ansågs gratulationskort vara en lämplig
uppgift eftersom det ansågs vara något som alla någon gång mer eller mindra har stött på i sitt
vardagliga liv. Uppgiften ska även enligt Amabile (1982) leda till en observerbar produkt som
sedan ska bedömas av lämpliga domare. En ”lämplig” domare är någon som har erfarenhet
och kunskap inom området. Amabiles Assessment Technique har visats sig vara en reliabel
metod att mäta kreativa produkter på (Kaufman et al., 2005). För att få så reliabla
bedömningar som möjligt eftersträvades en homogen grupp av bedömare. Bedömare valdes
därför ut efter kriterierna; runt 25-årsåldern, kvinnor, och akademiska meriter. Alla
bedömarna befann sig alltså i samma ålder, var kvinnor och alla hade akademisk utbildning.
Räkneverk – Tanken med att mäta variabeln censur av idéer var att kunna se ifall
deltagarna kommer att tänka på fler idéer än de skriver ner, alltså ifall de censurerar vissa
förslag. För att kunna registrera alla idéer, även de som inte har skrivits ner har ett räkneverk
använts. Räkneverket fungerar genom att det slår in en siffra för varje gång det klickas på.
Deltagaren blev i samband med Scenario 1 där de skulle skriva ner förslag på det givna
scenariot instruerade att klicka på räkneverket för varje gång de kom på en idé oavsett om
idén skrivs ned eller inte. Sedan antecknades räkneverkets siffra på svarsbladet. Räkneverket
11
hade funktionen att kunna se om det finns någon effekt av de olika kreativa faserna; antal
nedskrivna idéer (fluens) kontra antal påkomna idéer (räkneverk).
Flexibilitet – Antal använda material har använts som en del av de olika variablerna som
mäter kreativitet. Antalet använda material eller kategorier som använts för att tillverka en
produkt har sammanfattats av Guilford (1967) som begreppet flexibilitet. Enligt Almeida et
al., (2008) är flexibilitet ett universellt kriterium gällande om en produkt anses vara kreativ. I
föreliggande studie mättes flexibilitet genom att antalet material räknats som varje deltagare
använt sig av i tillverkningen av gratulationskortet. Se bilaga 5 för lista över de material
deltagarna hade tillgång till.
Genomförande
Deltagarna randomiserades på förhand till de olika grupperna; experimentgrupp och
kontrollgrupp. Randomiseringen gick till på så vis att numrerade nedvända lappar lades ut på
ett bord. Lapparna blandades runt och sedan drogs ena hälften ut till en hög som hade
bestämts vara experimentgruppens hög och den andra hälften drogs till en annan hög som
hade bestämts vara kontrollgruppens hög. När lapparna med de olika deltagarnumren
slumpmässigt hade fördelats till de olika grupperna kunde de vändas och ett schema över
vilken deltagare som skulle tillhöra vilken grupp kunde göras. Genom att på förhand få
kontroll över om deltagaren som kom in skulle tillhöra kontroll eller experimentgruppen
kunde man förbereda innan deltagaren kom in i salen. Eftersom experimentgruppen är
gruppen där deltagarna ska se sig själva i spegeln under genomförandet av de olika testerna
sågs det till att spegeln (65 x 108 cm) var framme för deltagarna att se sig själva i. När
deltagare från kontrollgruppen var på tur täcktes spegeln över med en vit duk för att dölja
deras spegelbild. Duken var i färgen vit liksom väggen där spegeln var upphängd för att den
skulle smälta in på bästa sätt och skapa en så identisk miljö som möjligt för båda gruppernas
deltagare. Då deltagaren efter tillfrågan om samtycke till att delta i experimentet ombads
deltagaren att följa med till den lokal som experimentet ägde rum i. Antingen fick deltagaren
läsa informationsbrevet på vägen till eller utanför experimentsalen. Hade inte deltagaren läst
informationen utanför salen gavs deltagaren tid att göra det inne i experimentsalen innan
experimentet startade. Där fick deltagaren först läsa igenom ett informationsbrev för att sedan
ge sitt slutliga samtycke till deltagandet. Experimentledaren hälsade deltagaren välkommen
och lät deltagaren dra en anonymitetskod som drogs ur en påse med nummerlappar.
Deltagaren hänvisades sedan till en stol där det var tänkt att deltagaren skulle sitta. På bordet
12
framför stolen fanns enkäten som deltagaren först blev tillsagd att fylla i. Enkäten startade
med påståenden som mätte BFNE och gick sedan vidare till att mäta CSE och avslutades med
frågor om ålder och kön som deltagaren fick fylla i. Instruktion om att anonymitetskoden
skulle skrivas på varje svarsblad innan deltagaren fick lägga i enkäten i den täckta lådan som
stod på bordet gavs muntligt. Efter att deltagaren fyllt i enkäten och lagt den i lådan gavs ett
papper med det första momentet som mätte fluens och censur av idéer. Deltagaren blev
tillsagd att läsa igenom momentets instruktioner och gavs även en muntlig instruktion om hur
räkneverket skulle användas i samband med momentet. När deltagaren förklarade sig redo att
starta började experimentledaren klocka tiden på 5 minuter. Deltagaren meddelades när tiden
var ute och att det då var dags att anteckna sin anonymitetskod samt siffran på räkneverket på
momentpapperet innan det lämnades in i den täckta lådan. Därefter tilldelades deltagaren ett
papper som instruerade om det andra momentet. Experimentledaren bad deltagaren att läsa
igenom medan en bricka med material placerades på bordet. Deltagaren fick återigen
meddela när han eller hon var redo att starta och experimentledaren klockade då tiden på 7
minuter. När tiden var ute sa experimentledaren att det var dags att sluta och bad deltagaren
anteckna sin anonymitetskod på momentet innan även det lämnades in i lådan.
Experimentledaren sa att deltagaren nu var klar och frågade hur det kändes. Det lämnades här
lite tid för deltagaren att få uttrycka sina känslor och åsikter angående sitt deltagande och
eventuella frågor om undersökningen besvarades av experimentledaren. Deltagaren tackades
sedan för sitt deltagande. Varje session tog ca 20 min att delta i varav alla sessioner tog ca en
vecka att genomföra.
Databearbetning
Data från de tester som deltagarna har fyllt i kodades om till siffervärden som
därefter matades in i det statistiska analysprogrammet IBM Statistical Package of Social
Science (IBM SPSS). Deskriptiv statistik togs först fram för bakgrundsvariablerna BFNE,
CSE, Ålder och Kön för kontroll och experimentgrupp. Parametrisk statistik har valts
eftersom data ansågs vara normalfördelad och har tillräckligt många deltagare i varje grupp
för att få utföra parametriska tester (Borg & Westerlund, 2007). Data som tidigare mättes på
ordinalnivå kodades om i SPSS och ett index skapades av data på en plastisk intervallskala
för att enligt Hayes (2000) kunna uppfylla villkoren för användning av parametriska test. Ett
oberoende t-test utfördes för samtliga bakgrundsvariabler för att se om deras medelvärden
skilde sig åt mellan grupperna.
13
De beroende variablerna Flexibilitet, Originalitet och Kreativitet testades i ett
oberoende t-test för att även där se ifall variablernas medelvärden skildes åt mellan
grupperna. Anledningen till att ett oberoende t-test valdes för att analysera dessa variabler var
för att det är två olika grupper som jämförs som Borg & Westerlund (2006) menar är ett av de
villkor som finns för att använda sig av oberoende t-test. Ett annat villkor som ansågs vara
uppfyllt var att data var normalfördelad och homogen.
Ett Pearson korrelationstest utfördes mellan BFNE, CSE, Fluens, Censur av idéer,
Flexibilitet, Originalitet och Kreativitet för att se ifall det fanns några samband mellan
samtliga variabler. Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient mäter enligt Borg &
Westerlund (2006) graden av linjär samvariation mellan två variabler och har därför använts
för att mäta sambanden mellan de nämna variablerna.
För att kunna se huruvida det fanns en huvudeffekt av de olika kreativa faserna;
antal nedskrivna idéer (fluens) och antal klickade idéer (räkneverk) har en 2 X 2 mixad
ANOVA använts. Den har också använts i syfte för att se ifall det finns en interaktionseffekt;
alltså ifall huvudeffekten av de kreativa faserna skiljer sig signifikant mellan grupperna.
Anledningen till att en 2 X 2 ANOVA har använts är för att ena oberoende variabelns två
lägen (nedskrivna idéer och klickade idéer) mättes med en upprepad mätning (beroende
design) och den andra oberoende variabelns två lägen utgjordes av grupper (oberoende
design). (Borg & Westerlund, 2006).
Reliabilitet och validitet
Den interna validiteten som hänger på att experimentet har genomförts på ett
välkontrollerat sätt där ovidkommande variabler hållits under kontroll har i den här studien
stärkts genom att mäta bakgrundsvariabler som kön, ålder, rädsla för bedömning samt
kreativt självförtroende. Detta för att se om dessa också har varit med och påverkat resultatet.
Ovidkommande variabler kan även vara saker i experimentsituationen som påverkar
deltagarens resultat såsom ljud utanför experimentsalen som kan störa deltagarna och på så
sätt påverka resultatet. Experimentledarens har genom hela experimentet agerat så neutralt
som möjligt för att inte ge deltagarna något särskilt intryck som kan komma att påverka dem
under experimentet. Det var även viktigt för experimentledaren att vara tyst och omärkbar
inne i experimentsalen medan deltagarna genomförde experimentet för att inte uppfattas som
störande.
14
Användning av redan etablerade frågeformulär stärker studiens validitet och
reliabilitet då dessa test är väl använda och visat sig fyllt sin funktion gällande att de mäter
vad de avser att mäta
Användning av spegel för att framkalla känslor av självmedvetenhet såsom
självfokus har tidigare validerats (Carver & Scheier, 1978). Duval och Wicklund (1972)
menar att alla stimuli som på något sätt påminner en person om sig själv leder till en ökad
medvetenhet om självet. Morin (2006) skriver att en person som placeras framför en spegel
kan utvärdera offentliga aspekter av sig själv (till exempel eventuella skavanker) eller röra sig
på olika sätt för att titta på spegelns reflektion av sig själv. Detta inducerar enligt Morin
(2006) ett tillstånd av självfokuserad uppmärksamhet som är en del av Duval och Wicklunds
(1972) teori om objektiv självmedvetenhet. Det här ger stöd för den här studiens användning
av en spegel som ett yttre stimuli vilket ska framkalla självmedvetenhet hos deltagarna.
För att få kontroll över bedömningarnas reliabilitet i den här studien har Chronbachs
alfa utförts på de fyra bedömningar som gjorts av kortens originalitet, kreativitet och
användbarhet. De fyra aspekterna gav till en början ett för lågt Chronbachs alpha för att anses
vara reliabelt och var därmed inte tillförlitligt nog att använda som ett mått. Därför valdes en
ny jury ut som istället för den förra (som var en heterogen grupp) nu var en homogen grupp
med uppfyllda kriterier som; akademiska meriter, 25-års ålder och kvinna. Chronbachs alfa
visade nu att två aspekter av de tre; originalitet och kreativitet hade måttlig men fortfarande
inte hög reliabilitet och kunde därför användas för att mäta deltagarnas tillverkade
gratulationskort. Aspekten användbarhet fick dock uteslutas på grund av för lågt Chronbachs
alfa.
Etiska överväganden
Helsingforsdeklarationen (2013) informerar om de etiska aspekter som måste följas i
samband med forskning på människor. De etiska aspekterna har övervägts noga innan
studiens start och resulterat i ett etiskt protokoll som har legat som etisk grund för
undersökningen (se Bilaga 6). Det huvudsakliga forskningsetiska kravet är att
försökspersonerna ska delta i studien av fri vilja. Detta frivillighetskrav har varit väsentligt att
tänka på i samband med rekrytering av deltagare till experimentet. För att undvika att påverka
deltagarnas fria vilja har ett så pass neutralt förfrågande som möjligt använts. Personer har
därför tillfrågats på ett klart och kort sätt där ett nej har accepterats direkt utan att vädja till
personerna. Informationskravet innebär att deltagaren har rätt att få information om studiens
syfte, mål, metod, risker samt fördelar med att delta vilket har formulerats i ett
15
informationsbrev som varje deltagare fått läsa innan de gett sitt samtycke (se bilaga 7). Dock
är det svårt att i en experimentell studie informera hur studien i detalj kommer att gå till då
själva syftet är att studera eventuella effekter av en manipulation som deltagarna på förhand
inte är medvetna om. Det kan bli etiskt problematiskt men istället har möjligheten till att
experimentsituationen kan upplevas som obekväm samt deltagarnas rätt att när som helst
avbryta experimentet framförts i informationsbrevet. I informationsbrevet var det även viktigt
att studien tar hänsyn till deltagarnas integritet då anonymitetskoder har använts för att märka
varje deltagares svarsblad. En täckt låda har använts som en svarslåda där varje deltagare vid
avslutat moment lagt i sitt svarsblad för att undvika att svarsbladen skulle ligga synliga för
experimentledaren efter varje avslutat moment i experimentsalen. Ingen deltagare har på så
sätt behövt lämna några personuppgifter och inget resultat kan då inte spåras till en enskild
deltagare.
Resultat
Ett oberoende t-test utfördes för att se om det fanns en skillnad mellan grupperna i
flexibilitet vilket inte visade någon signifikant skillnad, t(38) = 0,19 p = 0,85, ingen av
grupperna använde sig därmed inte av mer material än den andra gruppen vid tillverkningen
av gratulationskort. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna i originalitet då ett
oberoende t-test visade detta t(38) = 1,1 p = 0,27, vilket innebär att ingen av gruppernas
gratulationskort bedömdes vara mer originella än den andra gruppens. Ett oberoende t-test
visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller kreativitet t(38) = 1,5 p = 0,14,
såtillvida att varken kontroll eller experimentgruppen ansågs ha tillverkat kreativare
gratulationskort än den andra. För central och spridningsmått för samtliga variabler för de
båda grupperna se Tabell 1 (Bilaga 1).
___________________
Tabell 1 här
___________________
Ett Pearson korrelationstest utfördes och visade ett signifikant positivt samband
mellan originalitet och kreativitet i kontrollgruppen, r (38) = 0,75 , p= <0,01, vilket innebär
att när deltagarna i kontrollgruppen skattades högt i avseende på originalitet skattades de
även högt i avseende på kreativitet. Det fanns även ett signifikant positivt samband mellan
originalitet och kreativitet i experimentgruppen, r (38) = 0,77, p = <0,01, vilket tyder på att
16
även där leder höga skattningar på originalitet till höga skattningar på kreativitet. Ett
signifikant negativt samband fanns mellan flexibilitet och censur av idéer i
experimentgruppen, r (38) = -0,61, p = <0,01, vilket innebär att ju mindre deltagarna i
experimentgruppen censurerade sina idéer desto högre antal material använde de sig av. Se
tabell 3 nedan för specifika värden. Resterande samband mellan variablerna som testades
visade sig vara icke-signifikanta, (se Tabell 2 och 3 för alla variablers grad av samband).
___________________
Tabell 2 här
___________________
___________________
Tabell 3 här
___________________
En mixad 2 X 2 ANOVA genomfördes med två oberoende variabler. Den första
oberoende variabeln var de två olika kreativa faserna för antal idéer; antal nedskrivna idéer
kontra antal klickade idéer. Den andra oberoende variabeln var offentlig självmedvetenhet;
experimentgruppen som såg sig själva i spegeln kontra kontrollgruppen som inte såg sig
själva i spegeln. Antal idéer mättes som en beroende variabel. Mätningen visade att det inte
fanns någon en signifikant interaktionseffekt mellan nedskrivna idéer och klickade idéer för
experiment och kontrollgruppen, [F (1,38) = 1,86, p = 0,18 vilket innebär att
experimentgruppen som såg sig i spegeln inte skilde sig angående censurering av idéer från
kontrollgruppen. Analysen visade att det inte fanns någon signifikant gruppeffekt, [F (1,38) =
0,02, p = 0,88, vilket betyder att grupptillhörigheten inte hade någon inverkan på sättet att
rapportera idéer (skriva ned eller klicka i).
Mätningen visade dock en signifikant huvudeffekt gällande sättet att rapportera
idéer, alltså nedskrivna idéer och klickade idéer, [F (1,38) = 4,80, p =0,03. Huvudeffekten
innebär att oberoende av vilken grupp deltagarna befann sig i visade det sig finnas en skillnad
i hur de uttryckte sina idéer då idéerna som var klickade var betydligt fler än de nedskrivna.
Detta innebär att det finns en censureringseffekt hos deltagarna eftersom de valt att klicka fler
idéer på räkneverket än vad de har valt att skriva ned.
17
___________________
Figur 1 här
___________________
Diskussion
Studiens syfte var att undersöka ifall ett manipulerat tillstånd av offentlig
självmedvetenhet har någon påverkan på kreativitet. Självfokuserad uppmärksamhet som
enligt Morin (2006) leder till en upplevelse av offentlig självmedvetenhet inducerades via
en spegel för att se om gruppen som fick se sig själva i spegeln (experimentgruppen) skilde
sig från kontrollgruppen gällande; fluens, censur av idéer, flexibilitet, originalitet och
kreativitet som alla är etablerade sätt att mäta och definiera kreativitet. Den första
frågeställningen syftade att ge svar på frågan om det fanns någon skillnad mellan
experiment och kontrollgruppen i avseende på fluens. Resultatet visade att det inte fanns
någon skillnad, experimentgruppen genererade alltså ungefär lika många förslag som
kontrollgruppen. Även när det gällde att ta reda på ifall grupperna skildes åt i censur av
idéer visades ingen signifikant skillnad vilket tolkas som att spegeln inte hade någon
påverkan huruvida deltagarna valde att censurera vissa förslag och inte. Den tredje
frågeställningen riktade sig mot att ta reda på om någon av grupperna använde sig av mer
material än någon annan, alltså om någon av dem visade en högre grad av flexibilitet.
Återigen kunde resultatet inte visa någon signifikant skillnad mellan grupperna och spegeln
kan därför inte sägas ha någon effekt på flexibilitet. En annan frågeställning var att se om
grupperna skildes åt gällande hur originella gratulationskort de kunde tillverka vilket heller
inte visade någon signifikant skillnad. Den sista frågeställningen syftade till att få veta om
det fanns en skillnad mellan grupperna i avseende på hur kreativa gratulationskorten
bedömdes vara och även här framkom ingen signifikant skillnad.
Analysen resulterade dock i några signifikanta samband. Sambandet mellan
originalitet och kreativitet visade sig vara signifikant i både kontroll och experimentgrupp,
vilket tyder på att desto högre grad deltagarnas kort har bedömts som originella desto mer
kreativa har de bedömts att vara. Ytterligare ett signifikant samband hittades i
experimentgruppen mellan variablerna censur av idéer och flexibilitet. I experimentgruppen
såg man alltså att ju högre grad idéerna censurerades desto mindre material användes till att
18
tillverka gratulationskorten. Detta samband fanns inte i kontrollgruppen vilket pekar på att
sambandet enbart uppträder när deltagarna har sett sig själva i spegeln. I samband med
dataanalysen framkom även att det finns en censureringseffekt i båda grupperna vilket
betyder att deltagarna i experimentet har en tendens att censurera vissa förslag genom att de
har valt att klicka i fler påkomna idéer i räkneverket än vad de har skrivit ned på papperet.
Av resultatet att döma fanns det inte någon signifikant skillnad mellan
experimentgruppen och kontrollgruppen i någon av de mätta variablerna vilket leder till en
slutsats om att offentlig självmedvetenhet inte hade någon effekt på den kreativa förmågan
hos deltagarna. Dock blir det väldigt intressant att reda ut resultatets betydelse med tanke på
att forskning beskriver användningen av spegel som ett validerat och klassiskt sätt att
framkalla offentlig självmedvetenhet på (Carver & Scheier, 1978). Att en upplevd
självmedvetenhet inte skulle ge utslag på den kreativa prestationen går dock emot tidigare
teorier, exempelvis Silvias (2004) teori som visat att självbedömning som en konsekvens av
självmedvetenhet ger negativ effekt på kreativitet. Även Amabile (1996) har skrivit om att
faktorer som utlöser självbedömning hämmar kreativitet, dessa faktorer är enligt Silvia
(2004) bland annat upplevelsen av självmedvetenhet. Vid tanke på den forskning som
bedrivits om vilka konsekvenser självmedvetenhet ger som till exempel visat sig påverka
individens emotioner samt motivation blir den här studiens resultat en kontrast till den
tidigare forskningen. Det är mycket som tidigare har talat för exempelvis den inre
motivationens minskning som en effekt av självmedvetenhet som i sin tur har visat sig ha en
negativ effekt på kreativitet (Amabile 1983; Plant & Ryan, 1985).
Det kan ju även vara så att deltagarna har upplevt ett tillstånd av
självmedvetenhet men att det inte är något som har påverkat deras kreativa prestation. Det
blir därför väsentligt att ifrågasätta hur det kommer sig att tidigare studiers resultat inte går i
linje med detta utfall. I Silvias (2004) experiment deltog 36 personer vilket inte skiljer sig
något speciellt från deltagarantalet i den här studien som var 40 personer. Alltså verkar inte
skillnaden i resultaten ha något med stickprovsstorleken att göra. Det finns en möjlighet att
spegeln inte har lyckats manipulera fram ett tillstånd av självmedvetenhet hos deltagarna
vilket skulle betyda att spegel som stimuli i det avseendet brister i validitet. Fenigstein,
Scheier och Buss (1975) tar upp komplexiteten av att manipulera fram en effekt av ett
självmedvetet tillstånd hos en individ genom exempelvis en spegel då det är väldigt
individuellt huruvida mycket en person fokuserar på sig själv. Kan det vara som Fenigstein,
Scheier och Buss (1975) ger anspråk på att det är en individfråga huruvida personer
fokuserar på sig själva framför en spegel?
19
Som i all psykologisk forskning är det svårt att ta kontroll över alla
ovidkommande variabler men den här studien har gjort ett försök genom att mäta
deltagarnas rädsla för bedömning samt kreativt självförtroende. Dessa variabler gav ingen
skillnad mellan grupperna vilket visar på en kontroll över att rädsla för bedömning och
kreativt självförtroende inte har påverkat utfallet. Givetvis kan fler bakgrundsvariabler ha
mätts för att stärka studiens validitet. Det kan exempelvis vara så att deltagarna i det här
experimentet inte var särskilt angelägna om att rikta uppmärksamheten mot det egna självet
i spegeln vilket har lett till att spegelns påverkan inte har kunnat testas på ett önskvärt sätt.
Ett sätt att få ytterligare kontroll över denna variabel vore att kartlägga deltagarnas
upplevelser av hur pass självmedvetna de är för att vara säker på att den variabeln verkligen
är delaktig i experimentet. Ett alternativ är då att använda sig av Situational Self-Awareness
Scale (SSAS) vilket är ett instrument avsett att mäta privat och offentlig självmedvetenhet.
I Silvia och Phillips studie (2013) manipulerades offentlig självmedvetenhet
fram hos deltagarna för att se vad det hade för effekt på beteendets självreglering
Deltagarna i Silva och Phillips (2013) experiment utsattes liksom deltagarna i den här
studiens experiment för en viss tidspress. Effekten visade sig vara starkast i början av
experimenten och Silva & Phillips förklarar att de sänkta effekterna kan bero på en
tillvänjning av manipulerande stimuli, alltså spegeln. Det kan också vara så att deltagarna
blev så pass upptagna med sin uppgift på grund av att den var kognitivt krävande samt att
de var så influerade av tidtagningen att de inte lade fokus på manipulationen och därmed
inte blev särskilt självmedvetna (Silva & Phillips, 2013). Eftersom experimentet i
föreliggande studie har använt sig av uppgifter som berör kognitiva processer som att
generera förslag eller en ny produkt inbjuder det till tankar om att deltagarna (influerade av
den tidsramen som fanns) fördjupade sig i uppgiften till den grad att spegelmanipulationen
inte kom att påverka dem.
Det finns fler etablerade metoder att inducera tillstånd av självmedvetenhet som
till exempel att placera deltagarna framför en videokamera som spelar in deras deltagande i
experimentet (Govern & Marsch, 2001). I experimentet av Silvia (2004) där
självbedömning som en följd av offentlig självmedvetenhet ledde till en negativ påverkan
på kreativitet användes en videokamera för att inducera tillståndet. Det leder till en undran
över ifall resultatet hade sett annorlunda ut om en videokamera hade använts även i
föreliggande studie istället för en spegel. Tanken på att deltagaren då vet att de spelas in och
att det inspelade materialet kommer att visas för någon kan antas vara närmare relaterat till
offentlig självmedvetenhet som dessa stimuli syftar att framkalla. Govern och Marsch
20
(2001) undersökte skillnaden mellan graden av offentlig självmedvetenhet när deltagarna
såg sig i en stor spegel (74 x 107 cm) kontra när de placerades framför en videokamera.
Spegelns storlek i Govern och Marsch (2001) studie skiljer sig inte mycket från den spegel
som användes i föreliggande experiment (65 x 108 cm) vilket gör de jämförbara. Enligt
Govern och Marsch (2001) fanns det ingen skillnad mellan spegel och videokamera
gällande vilken grad av offentlig självmedvetenhet de producerade hos deltagarna vilket är
ett skäl att anta att spegeln är ett tillförlitligt stimuli gällande självmedvetenhet.
Som tidigare nämnts har spegel i syfte att manipulera fram ett tillstånd av
offentlig självmedvetenhet använts frekvent vilket också är ett argument för att spegeln i
föreliggande studie har skapat självmedvetenhet hos deltagarna (Carver & Scheier, 1978;
Govern & Marsch, 2001; Morin, 2006; Mor & Winquist, 2002). Att spegeln har lyckats med
sin uppgift stärker resultatets validitet utökar också grunden för en slutsats om att
självmedvetenhet faktiskt inte har en påverkan på kreativ prestation. Att experimentledaren
var närvarande i experimentsalen medan deltagarna utförde testerna kan misstänkas ha
inducerat en viss mån av offentlig självmedvetenhet även bland deltagarna i
kontrollgruppen eftersom de då kan ha känt sig observerade. Detta ses som problematiskt
eftersom kontrollgruppen inte bör utsättas för något som inducerar självmedvetenhet om
den ska kunna ge en så rättvis jämförelse med experimentgruppen som möjligt.
Experimentledarens närvaro kan därmed vara en förklaring till varför det inte påvisades
någon skillnad mellan grupperna.
Förutom det resultat som studiens frågeställningar syftade till att besvara; att
självmedvetenhet inte har en effekt på kreativ prestation framkom det även att deltagarna i
experimentet valde att censurera sina idéer på en märkbar nivå. Mauzy (2006) förklarar att
människor väljer att censurera sig själva beroende på tidigare erfarenheter. Den yttre miljön
tenderar att kritisera idéer mer än att uppmuntra dem. På så sätt lär sig människan att bli
misstänksam mot idéer som inte skulle uppskattas av omgivningen. Mauzy (2006) skriver
att censureringen hos människan till slut blir så pass internaliserad att många potentiella
idéer inte kommer till medvetandet. Räkneverket i föreliggande studie har dock visat att fler
idéer än vad de valt att skriva ned har kommit till medvetandet genom att de har klickat i
fler förslag de har tänkt på än de har skrivit ned. De tester som mäter kreativitet idag som
exempelvis konsekvenstestet och tillverkningen av en kreativ produkt mäter enbart
kreativitet som deltagare väljer att uttrycka. Eftersom kreativitet per definition delvis är en
kognitiv process då det handlar om generering av idéer bör senare forskning beakta att
individer är kapabla att generera fler förslag än de uttrycker vilket också skulle kunna vara
21
ett sätt att mäta kreativ förmåga. Ett problem med sättet att mäta idéer genom ett räkneverk
är att de registrerade idéerna är ”osynliga” och därför går det inte att se vad deltagarna har
tänkt varje gång de klickat på räkneverket. Det finns ingen kontroll över ifall de verkligen
har tänkt ut en idé för varje klick eller om de bara klickat ändå. Det vore dock intressant att
i framtiden utarbeta ett mer välkontrollerat sätt att mäta dessa censurerade idéer på.
Utöver den konstaterade censureringseffekten bland deltagarna fanns även ett
negativt samband mellan censur av idéer och flexibilitet i experimentgruppen. Deltagarna
som ser sig själva i spegeln använder alltså mindre material när de tillverkar sina
gratulationskort ju mer de censurerar sig. Användning av material är enligt Guilford (1967)
ett universellt sätt att mäta kreativitet på vilket leder till en slutsats om att censureringen har
en hämmande effekt på kreativ förmåga när det gäller flexibilitet. Att den hämmande
effekten enbart uppträder hos de deltagare som ser sig själva i spegeln är en intressant
företeelse då det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller
varken censur av idéer eller flexibilitet. Det är något för framtida forskning att undersöka
ytterligare, eventuellt med ett högre antal deltagare och med hjälp av SSAS kartlägga
deltagarnas upplevda självmedvetenhet för att se om det kan påverka censureringen av
idéer. Spegeln skulle också kunna placeras närmare deltagarna för att förstärka
manipulationen. I experimentet var avståndet ca 2 meter vilket i framtida experiment skulle
kunna sänkas.
Med tanke på att etablerade tester och metoder har använts för att mäta fluens,
flexibilitet, samt hur originellt och kreativt deltagarnas gratulationskort var anses
reliabiliteten för studiens mätningar ha god reliabilitet (Amabile, 1983; Guilford, 1950;
Kaufmann et al., 2005). Extra åtgärder har vidtagits för att stärka reliabiliteten då den första
juryn som bedömde gratulationskorten inte hade tillräckligt hög reliabilitet mellan sina
bedömningar. Detta misstänktes bero på att individerna som ingick i juryn var en för
heterogen grupp och därför kom en mer homogen grupp att bedöma gratulationskorten
istället som resulterade i en måttlig reliabilitet enligt Chronbachs alfa.
Eftersom kreativitet är en förmåga som allt mer efterfrågas på arbetsmarknaden
har det varit viktigt att reda ut ifall offentlig självmedvetenhet hämmar eller främjar
kreativitet. Att resultatet i föreliggande studie visar på att det inte alls påverkar kreativ
prestation bidrar det till en insikt för den forskning som tidigare påstått att aspekter
tillhörande självmedvetenhet som självbedömning, självfokus och offentlig
självmedvetenhet hämmar kreativitet. Det är även en insikt för arbetsgivare som eftersöker
22
kreativa anställda och för individer som önskar att prestera kreativt att veta att offentlig
självmedvetenhet inte behöver stå i vägen för att kreativitet ska uttryckas.
23
Referenser
Almeida, L. S., Prieto Prieto, L., Ferrando, M., Oliveira, E. & Ferrándiz, C. (2008). Torrance
Test of Creative Thinking: The question of its construct validity. Thinking Skills and
Creativity, 3(1), 53-58.
Amabile, T. M. (1996). Creativity in Context. Boulder, CO, US: Westview Press.
Amabile, T. M. (1983). The social psychology of creativity: A componential
conceptualization. Journal of Personality and Social Psychology, 45(2), s. 357-376.
Amabile, T. M. (1985). Motivation and creativity: Effects of motivational orientation on
creative writers. Journal of Personality and Social Psychology, 48(2), s. 393-399.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman.
Batey, M. (2012) The Measurement of Creativity: From Definitional Consensus to the
Introduction of a New Heuristic Framework. Creativity Research Journal, 24(1), 5565,
Beghetto, A. R. (2010). Creative Self Efficacy: Correlates in Middle and Secondary Students.
Creativity Research Journal, 18(4), s. 447-457.
Borg, E. & Westerlund, J. (2006). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber.
Carver, C. S. & Scheier, M. F. (1978). Self-Focusing Effects of Dispositional SelfConsciousness, Mirror Presence, and Audience Presence. Journal of Personality and
Social Psychology, 38(3), s. 324-332.
Duval, S., & Wicklund, R.A. (1972). A theory of objective self-awareness.
New York: Academic Press.
Fenigstein, A. Scheier, M. F. Buss, A. H. (1975). Public and private self-consciousness:
Assessment and theory. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 43(4), s. 522527.
Furnham, A., Crump, J., Batey, M. & Chamorro-Premuzic, T. (2009). Personality and ability
predictors of the “Consequences” Test of divergent thinking in a large non-student
sample. Personality and Individual Differences, 46(4), s. 536-540.
Gallego Pitarch, M. J. (2010). Brief Version of Negative Evaluation Scale –
Straightforwarded Items (BFNE-S): Psychometric Properties in a Spanish Population. The
Spanish journal of Psychology, 13(2), s. 981-989.
Govern, J. M. & Marsch, L. A. (2001). Development and Validation of the Situational SelfAwareness Scale. Consciousness and Cognition, 10(3). s. 366-378.
Guilford, J. P. (1950). Creativity. American Psychologist, 5(9). s. 444-454.
Guilford, J. P. (1967). The nature of human intelligence. New York: Mc-Graw-Hill
24
Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. Buckingham: Open University Press.
Kaufman, J. C., Gentile, C. A., & Baer, J. (2005). Do gifted student writers and creative
writing experts rate creativity the same way? Gifted Child Quarterly, 49(3), 260-265.
Kjellberg, A. & Sörqvist, P. (2011). Experimentell metodik för beteendevetare.
Studentlitteratur: Lund.
Leary, M. R. (1983). A Brief Version of the Fear of Negative Evaluation Scale. Personality
and Social Psychology Bulletin, 9(3), s. 371-375.
Mauzy, J. H. (2006). Managing Personal Creativity. Design Management Review, 17(3), s.
64-72.
Morin, A. (2006). Levels of consciousness and self-awareness: A comparison and integration
of various neurocognitive views. Consciousness and Cognition, 15(2) s. 358-371.
Mor, N. & Winquist, J. (2002). Self-focused attention and negative affect: a meta-analysis.
Psychological Bulletin, 128(4) s. 638-662.
Nettle, D. (2001). Strong imagination: Madness, creativity and human nature. New York:
Oxford University Press.
Plant, R. W. & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and the effects of self-consciousness,
self-awareness, and ego-involvement: An investigation of internally controlling styles.
Journal of Personality, 53(3) 435-449.
Richards, Ruth (Ed), (2007). Everyday creativity and new views of human nature:
Psychological, social, and spiritual perspectives. Washington: American
Psychological Association.
Runco, M. A. & Jaeger, G. J. (2012). The Standard Definition of Creativity. Creativity
Research Journal, 24(1) 92-96.
Silvia, P. J., Beaty, R. E., Nusbaum, E. C., Eddington, K.M. & Levin-Aspenson, H. et al.
(2014). Everyday creativity in daily life: An experience-sampling study of “little c”
creativity. Psychology of Aesthetics, Creativity and the Arts, 8(2). 183-188.
Silvia, P. J., & Phillips, A. G. (2013). Self-awareness without awareness? Implicit selffocused attention and behavioural self-regulation. Self and Identity, 12(2). 114-127.
Silvia, P. J. & Phillips, A. G. (2004). Self-Awareness, Self-Evaluation and Creativity.
Personality and Social Psychology Bulletin, 30(8). 1009-1017.
Stein, M. I. (1953). Creativity and culture. Journal of Psychology, 36, 31–322.
Svensson, N. & Kristensson, P. (2012) Idéutveckling. Opublicerad enkät. Avdelningen för
psykologi, Karlstads universitet.
25
Svensson, N. & Kristensson, P. (2012). Översättning av brief fear of negative evalutaion.
Opublicerad enkät. Avdelningen för psykologi, Karlstads universitet.
Tierney, P. & Farmer, S. M. (2002). Creative Self Efficacy: Its Potential Antecedents and
Relationship to Creative Performance. Academy of Management Journal, 45(6), s.
1137-1148.
Silvia, P. J. (2002). Self-awareness and the regulation of emotional intensity. Self and
Identity, 16(1), 3-10.
26
Tabell 1.
Central och spridningsmått för Fluens, Censur av idéer, Flexibilitet, Originalitet och
Kreativitet i kontrollgrupp och experimentgrupp.
Experimentgrupp
Kontrollgrupp
Min
Max
M
S
Min
Max
M
S
Fluens
3
20
10
4,8
0
29
8,7
5,9
Censur av idéer
0
6
0,5
1,4
0
30
3
6,7
Flexibilitet
1
7
5,3
1,5
1
9
5,2
1,8
Originalitet
3,5
8
5,2
1,3
3,3
7
4,7
1,2
Kreativitet
2,8
7,8
4,9
1,2
3
7
4,4
1,1
27
Tabell 2. Korrelationer mellan Fluens, Censur av idéer, Flexibilitet, Originalitet, Kreativitet,
BFNE och CSE i kontrollgruppen.
__________________________________________________________________
1
2
3
4
5
6
7
__________________________________________________________________
1. Fluens
-0,13
,35
,37
,26
,15
-0,04
2. Censur av idéer -0,13
-0,06
,05
,11
-0,02
,29
3. Flexibilitet
,35
-0,06
,10
,36
,12
,34
4. Originalitet
,37
,05
,10
,75** -0,24
,03
5. Kreativitet
,26
,11
,36
,75**
-0,01
,23
6. BFNE
,15
-0,02
,12
-0,24
-0,01
,23
7. CSE
-0,04
,29
,34
,03
,23
,23
__________________________________________________________________
* p < 0,05 level (2-sidigt). ** p < 0,01 (2-sidigt).
28
Tabell 3. Korrelationer mellan Fluens, Censur av idéer, Flexibilitet, Originalitet, Kreativitet,
BFNE och CSE i experimentgruppen.
_________________________________________________________________
1
2
3
4
5
6
7
__________________________________________________________________
1. Fluens
,04
-0,05
,17
,15
-0,10 -0,04
2. Censur av idéer ,04
-0,61** -0,14
-0,10 -0,11
,03
3. Flexibilitet
-0,01 -0,61**
,13
,28
-0,11
,22
4. Originalitet
,17
-,14
,13
0,77** ,22
,12
5. Kreativitet
,15
-,10
,28
0,77**
,21
,30
6. BFNE
-0,10 -0,11
-0,11
,22
,21
-0,34
7. CSE
-0,04
,03
-0,11
,12
,30
-0,34
__________________________________________________________________
* p < 0,05 level (2-sidigt). ** p < 0,01 (2-sidigt).
29
Figur 1.
Genomsnittligt antal idéer för experiment- och kontrollgrupp vid de två olika alternativen att
rapportera idéer på.
30
Bilaga 1
Brief fear of negative evaluation (BFNE)
Följande påståenden handlar om dig själv. Det finns inga rätt eller fel svar. Försök att besvara
påståendena ärligt och låt inte svaret på föregående fråga påverka svaret på nästa fråga. Ange
hur bra du tycker att ett påstående stämmer in just på dig genom att markera alternativet med
ett kryss. Alternativen sträcker sig mellan ”stämmer inte alls” till ”stämmer helt”.
Stämmer
Stämmer Stämmer varken bra Stämmer Stämmer
inte alls dåligt
eller dåligt ganska bra helt
Jag oroar mig för vad andra tycker
om mig, även om jag vet att andras
åsikter inte spelar någon roll.
Jag är oberörd även om andra har en
ofördelaktig åsikt om mig.
Jag oroar mig ofta för att andra ska
lägga märke till mina brister.
Jag struntar i vilka intryck jag gör på
andra.
Jag oroar mig för att andra inte
kommer att gilla mig.
Jag oroar mig för att andra ska hitta
fel hos mig.
Jag struntar i vad andra personer
tycker om mig
När jag pratar med någon, oroar jag
mig över vad de tycker om mig.
Jag bekymrar mig ofta över vilka
intryck jag gör på andra.
Jag påverkas inte av att bli bedömd av
andra.
31
Ibland tror jag att jag tänker för mycket
på vad andra tycker om mig.
Jag oroar mig ofta för att jag ska säga
eller göra fel saker
32
Bilaga 2
Kreativt självförtroende (CSE)
Följande påståenden handlar om hur du är som person. Ange hur bra du tycker att ett
påstående stämmer in just på dig genom att markera ett kryssa på skalan, som sträcker sig
mellan ”stämmer inte alls” till ”stämmer helt”.
Det finns inga rätt eller fel svar. Försök att besvara påståendena ärligt och låt inte svaret på
föregående fråga påverka svaret på nästa fråga.
Stämmer Stämmer
inte alls
dåligt
Stämmer
Stämmer
Stämmer
varken bra
eller dåligt ganska bra helt
Jag tycker att jag är kreativ
Jag är bra på att komma på idéer
Jag har livlig fantasi
33
Bilaga 3
Scenario 1
Tänk dig att du befinner dig hemma hos en vän tillsammans med några andra bekanta. Ni
umgås och samtalar, varpå ni kommer in på ämnet ”vad som skulle hända om alla människor
blev blinda”. Skriv ner alla tänkbara saker som du kommer på om detta skulle inträffa. Du har
fem minuter på dig.
Håll räkneverket i handen som du inte skriver med och var vänlig att klicka på det varje gång
du kommer på en idé, skriv sedan ned idén på pappret.
34
Bilaga 4
Scenario 2
Ni ska nu enskilt tillverka ett gratulationskort till någon som du känner. Framför dig har du
nu olika material som du kan använda när du tillverkar ditt kort. Under sju minuter har du fri
tillgång till allt material och du väljer själv hur du vill att gratulationskortet ska se ut. Var
vänlig att börja med din uppgift direkt och meddela när du startar.
35
Bilaga 5
Lista över material till gratulationskortet
1 kort i vykortsstorlek (exakta mått kommer)
1 blyertspenna
1 sax
1 flaska hobbylim (flytande)
1 limstift
5 st makaroner (snäckformade)
8 st russin
5 st små ”paljetter” i olika färger som kan limmas på kortet
1 mönstrad tejp (innehållande fem st olika färger)
20 st färgpennor i olika färger
1 rulle med mörkblått presentsnöre
1 rulle med natursnöre
5 st småburkar innehållande löst glitter i olika färger (orange, blå, grön, gul och rosa)
36
Bilaga 6
Etiskt protokoll
Vilken nytta medför studien?
Studien ska bidra med att få ökad kunskap och förståelse inom området. Syftet är att ta reda
hur självmedvetenhet påverkar kreativ prestation. Genom den här studien vill man se hur
människors kreativa prestation kan påverkas av kontextuella faktorer som framkallar känslor
av självmedvetenhet. Det är viktigt för att kunna relatera till tidigare forskning som förts på
området och även för att öka förståelsen för hur människor kan stärka sina kreativa förmågor
genom att kunskapen om kontextens betydelse ökar. Det kan vara värdefullt för att förstå de
psykologiska komponenter som gynnar eller hämmar kreativitet eftersom kunskapen om det
här inte är så stor i samhället.
Vilka risker finns för respondenterna?
Genom att respondenten besvarar frågor gällande rädsla för bedömning och kreativt
självförtroende kan negativa tankar väckas hos individen. Om det finns individer som är
väldigt rädda för bedömning eller upplever sig ha ett lågt kreativt självförtroende kanske det
inte är roligt att bekräfta det genom att fylla i enkäterna. Det finns en risk att känsliga
individer känner sig dåliga på uppgiften, särskilt gällande konsekvenstestet som går ut på att
komma på så många förslag som möjligt. Det kan sätta en press på individen som skapar
negativa tankar. Eftersom testerna går ut på tid blir det också en stressfaktor för deltagaren
och kan upplevas som obehagligt av stresskänsliga individer. Deltagarna som kommer att få
se sig själva i spegeln utsätts också för en risk då man inte vet på förhand hur de kommer att
reagera på detta. Det kan finnas personer som inte alls gillar att se sig själva i spegeln vilket
kan skapa känslor av obehag.
Hur kan riskerna minskas?
Riskerna kommer att minskas genom att i informationsbrevet informera om att det finns risk
för att känslor av stress och obehag kan uppkomma i samband med ett deltagande.
Förhoppningsvis kommer detta att leda bort personer som är medvetna om sin känslighet.
Deltagarna kommer också att bli väl medvetna om att de har rätt att avbryta experimentet när
som helst utan specifik anledning.
37
Vilken information ska deltagarna få?
Jag kommer att följa de angivna riktlinjerna för denna uppgift. Jag kommer att informera
deltagarna om vem jag är, vad jag studerar och i vilket syfte jag genomför studien.
Konfidentialitetsprincipen; att några personliga uppgifter ej kommer att vara spårbara. Tid för
experimentet samt frivilligheten är också något deltagarna ska informeras om. De ska också
få kännedom om urvalet och vad som krävs av dem som deltagare.
Hur ger deltagarna sitt samtycke?
Jag kommer att dela ut ett informationsbrev i samband med experimentet där jag presenterar
ovanstående information skriftligt samt mina kontaktuppgifter. Först därefter får deltagarna
ge sitt samtycke om deltagande muntligt till experimentledaren.
Hur ska data hanteras?
All data kommer att hanteras konfidentiellt. Ingen data kommer att vara möjlig att spåra till
någon deltagare då de kommer att få en anonymitetskod som de skriver på varje test. Inga
obehöriga kommer att ta del av materialet. och inga namn kommer att nämnas i insamlad
data.
Hur ska konfidentialiteten garanteras och spårbarheten minskas?
All insamlad data kommer att hanteras varsamt och obehöriga kommer ej ha tillgång till
materialet. Endast experimentledaren kommer att träffa deltagarna och veta vilka de är men
kännedom om vem som svarat vad i testerna kommer inte gå att spåras då testerna är
anonyma. Efter dataanalysen kommer alla inlämnade enkäter och tester att förstöras.
38
Bilaga 7
Informationsbrev
Hej!
Våra namn är Matilda Raleby och Amanda Lindh. Vi studerar Psykologi C på Karlstads
Universitet och håller just nu på med vårt uppsatsarbete. I vårt uppsatsprojekt kommer vi att
genomföra ett experiment rörande problemlösning. Vi behöver ungefär 60 stycken deltagare
som kan hjälpa oss med att bidra till vår datainsamling. Vi efterfrågar nu studenter vid
Karlstads Universitet med hjälp till detta. Det finns inga speciella kriterier för att delta i vår
studie, mer än att vi ber om ditt samtycke för ditt deltagande.
Vårt experiment kommer genomföras i ett förbestämt grupprum på Karlstads Universitet, där
du får utföra två stycken tester kring problemlösning samt fylla i bakgrundsfrågor som rör dig
själv. Sammanlagt tar detta ungefär 25 minuter. Testerna utförs enskilt och data kommer att
anonymiseras genom att du får en anonymitetskod som endast är till för dig och för att vi ska
kunna para ihop dina tester som du genomfört. Insamlad data och resultat kommer därför inte
att kunna kopplas till dig personligen. Eftersom deltagandet i studien är frivilligt väljer du
såklart själv om du vill delta och vid ett deltagande får du när som helst under experimentet
avbryta. Data kommer att analyseras statistiskt och resultatet kommer att presenteras på
gruppnivå i vår uppsats. (Inget enskilt resultat presenteras). Inga obehöriga kommer att ta del
av data.
Eftersom experimentet handlar om att genomföra psykologiska tester som är baserade på
problemlösning under begränsad tid, kan detta innebära att man som deltagare kan uppleva
stress i viss mån. Att delta i vårt experiment ger dig viss kunskap och erfarenhet om hur det
kan upplevas att vara deltagare i ett psykologiskt experiment. Du ges också en chans att bidra
till det intresseområde som syftar till att bilda mer kunskap och förståelse om. Efter ett
deltagande erbjuds en kort återkoppling där du ges möjlighet att framföra upplevelser och
eventuella synpunkter rörande experimentet. Är du senare intresserad av att ta del av vår
färdiga C-uppsats kan du självklart kontakta oss.
Hör gärna av dig om det finns något som du funderar på angående experimentet!
39