Välkommen till Klippans
kommunarkiv!
För främjande av ett fritt meningsutbyte
och en allsidig upplysning, skall varje
svensk medborgare ha rätt att taga del av
allmänna handlingar.
2 kap 1§ tryckfrihetsförordningen
Kommunens arkivvård styrs ytterst av
tryckfrihetsförordningen, som är en av
Sveriges grundlagar. Utan en väl
fungerande arkivvård skulle en sådan insyn
inte vara möjlig!
Vad är ett arkiv?
Arkiv har funnits lika länge som skriften har varit känd. De äldsta
skrifterna som finns i Sverige är ristade i runstenar som är bevarade
på museum och ute i vårt kulturlandskap. I arkiven finns skrifterna
som är präntade på pergament och papper. Den äldsta handlingen i
Sverige är ett pergament från 900 talet! År 1862 infördes den
kommunala organisationen i Sverige. Från det året skulle
kommunerna på lokal nivå sköta de flesta frågor som inte var
kyrkliga.
I kommunernas arkiv hittar man de kommunala arkiven och på
landsarkiven finns de kyrkliga arkiven bevarade.
Vilka är de äldsta handlingarna
i Klippans kommun arkiv?
Detta är en återkommande fråga från många
besökare!
Eftersom vi förvarar de förkommunala
handlingarna från 1863 innan den stora
kommunsammanslagningen 1974 så räknas
dessa handlingar som de äldsta!
Det finns dock äldre handlingar i arkivet:
•
•
•
Gråmanstorp kommunala handlingar
1824 – 1862
Östra – Ljungby kommunalnämnd,
protokoll avskrifter av sockennämnd o
stämma 1847 – 1862
Östra – Ljungby skifteslag, enskilda arkiv.
Skifteskarta från 1850
Vad hittar man i kommunarkivet?
•
•
•
I Klippans kommunarkiv hittar du som forskare
kommunala handlingar från den förkommunala
tiden dvs, från landskommunernas tid 1863 fram till
dagens datum!
Kommunarkivet bevarar även enskilda arkiv som
föreningsarkiv och personarkiv.
Söker du efter dina gamla betyg så finns de här!
I kommunens källare finns 5 st. arkivlokaler:
•
•
•
•
•
Centralarkiv
Bygglovsarkiv
Kart- och ritningsarkiv
Verifikationsarkiv
Tekniska förvaltningens arkiv
Vad döljer sig bakom arkivdörrarna?
I centralarkivet finns det totalt 809,05
hyllmeter med handlingar!
Här förvaras:
• Arkiven till de förkommunala
landskommunerna med samtliga
nämnder från 1863 fram till 1971 då
dessa sedan kom att ingå i Klippans
kommun 1974
• Kommunstyrelsens alla handlingar
från 1974 fram till dagens datum
• Personalhandlingar
• Slutbetyg
• Socialakter tex, fosterhemsplaceringar
och faderskapsmål.
I tekniska förvaltningens arkiv hittar du totalt 84 hm arkiv
samt 19 arkivskåp fyllda med handlingar av alla slag
Här förvaras handlingar till;
•
•
•
•
•
•
Administrativa avdelningen
Fastighetsavdelningen
Gatu- och parkavdelningen
Kost- och lokalvårdsavdelningen
VA-avdelningen
Här hittar man byggnadsritningar med konstruktioner till kommunens
fastigheter mm
I bygglovsarkivet hittar du 25 hm arkiv
samt 26 arkivskåp fyllda med
bygglovsakter
•
•
Arkivet är intressant och värdefullt för den som
undrar om bygglov har beviljats, eller om du skall
köpa, sälja eller bygga om ditt hus. I bygglovsakterna
finns din villas historia.
För släktforskare kan denna information vara guld
värd!
Fastighetsakter;
•
I bygglovsarkivet bevaras fastighetsakter som är
kommunala. Dessa akter finns även digitaliserade
•
Vilka år vi har är svårt att svara på men uppskatta att det
är från när Klippan kommun bildades efter den stora
kommunsammanslagningen 1974. Handlingar från den
förkommunala tiden kan också finnas här!
•
Resterande fastighetsbildningar finns i lantmäteriets arkiv
•
Lantmäteriet har ett rikstäckande fastighetsregister där
akterna som hör ihop med fastighetsbildningen är införda
•
På lantmäteriet kan du hitta alla akter även de som är
arkiverade i kommunen
•
Söker du efter en fastighetsakt behöver arkivarien veta
fastighetens namn med betäckningsnummer
I Kart- och ritningsarkivet hittar du
34 hm arkiv samt 10 arkivskåp
fyllda med kartor och ritningar
Vad kan kartorna berätta för oss?
•
Primärkartor – kommunens egen karta och grundkarta.
Här ser man alla detaljer som: träd, häckar, staket,
vägnät, byggnader, ledningar, vatten, järnväg och
adresser.. Från 1990- talet finns dessa även digitalt!
•
Översiktsplaner – visar i stora drag var man kan bygga
ut i framtiden tex; bostadsbyggandet, industrier och
friluftsliv.
•
Detaljplaner – visar vart man får bygga mer i detalj tex;
hur nära vägen ett hus får ligga och vilken höjd
byggnaden får ha mm
Äger man egen mark kan man upprätta en egen
detaljplan men den måste igenom den politiska
beslutskedjan.
•
Verifikationsarkiv/Leveransarkiv
Här förvaras totalt 296 hyllmeter med;
•
•
•
•
•
Gallringsbara handlingar som verifikationer
Oförtecknade arkiv
Enskilda arkiv dvs, föreningsarkiv
Examens och betygskataloger från 1863 –
Gamla miljö- och byggnadsnämndens miljö arkiv
Arkivariens uppgift är bl.a. att hålla ordning på
kommunarkivets handlingar genom att utföra
gallringsutredningar.
Alla handlingar behöver inte bevaras! AL §10 (Arkivlagen)
Några saker som kan vara bra att känna till innan
ett besök till kommunarkivet:
Det är bra om du som forskare har förkunskap om din frågeställning kring forskarämnet.
Var tydlig och maila din förfrågan till arkivarien innan besöket så hinner arkivarien att
förbereda besöket genom att efterforska handlingarna som du efterfrågar i arkivet..
•
•
•
•
•
•
Du som forskare bör veta om handlingarna som du söker efter är kommunala eller
statliga
Det mesta som rör släktsforskning finns på landsarkiven dvs, kyrkoböckerna..
Söker du efter bygglovshandlingar bör du veta fastighetsbeteckningen på din
fastighet, detta hjälper personalen på bygglovskontoret dig med.
Söker du efter handlingar från socialnämndens arkiv tex, din eller din släktings
socialakt ska du veta att dessa handlingar omfattas av sekretess. Sekretessen gäller i
70 år efter det sista anteckningsdatumet i akten
Söker du dina betyg måste arkivarien ha dina personuppgifter såsom: Namn,
personnummer, skola, linje/program, året när du tog studenten
Du som forskare kan även ha lite förkunskap om vilka nämnder som har funnits
genom tiderna i en kommun! I nämndernas arkiv kan du hitta mycket information
om dina släktingar exempelvis om någon har varit föremål för fosterhemsplacering.
Annars så är arkivarien behjälplig.
En rad olika nämnder har funnits genom
Klippans historia:
Detta är bra att känna till om du söker efter en särskild handling i
arkivet, arkivarien är annars behjälplig.
En nämnd är ofta en statlig eller kommunal myndighet. Det kan även
vara en grupp människor som tillsammans antingen på grund av lag
eller överenskommelse beslutar eller utreder inom ett visst område.
Genom 1977 års kommunallag blev vissa speciallagsreglerade
facknämnder obligatoriska såsom:
•
•
•
•
•
Valnämnd
Socialnämnd
Skolstyrelse
Miljö- och hälsoskyddsnämnd
Byggnadsnämnd
Se exempel här nedan på vad du som forskare kan hitta i kommunens
arkiv här:
Luftskyddsnämnd
Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet:
• Gråmanstorp kommun 1863 - 1951,
handlingar från 1942 – 1944
Enligt luftskyddslagen (SFS 1937:504) som trädde i kraft den 1 juli 1937
skulle landet delas in i luftskyddsområden. Dessa leddes av en
Luftskyddschef, som i regel var ortens polischef om inte länsstyrelsen
bestämt annorlunda. För att följa luftskyddets planläggning och tillvarata
kommunens intresse hade varje kommun rätt att tillsätta en särskild
luftskyddsnämnd som antingen kunde sammanträda med länsstyrelsen
eller luftskyddschefen. Nämnden skulle bestå av tre till fem personer.
Under år 1944 ersattes luftskyddslagen av en civilförsvarslag (SFS
1944:536) vilket också innebar att de kommunala luftskyddsnämnderna
ersattes av civilförsvarsnämnder.
Livsmedelnämnd
Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet:
• Gråmanstorp kommun 1863 - 1951, handlingar från 1915 – 1919
Sedan första världskriget brutit ut fick kommunerna under hösten år 1914 rätt
att inrätta livsmedelsnämnder. Under år 1915 anmodade
jordbruksdepartementet länsstyrelserna att uppmuntra landets städer och
kommuner att inrätta livsmedelsnämnder.
I mindre kommuner kunde dock kommunalnämnd eller annan myndighet
fungera som sådan nämnd.
Livsmedelsnämnder blev emellertid inte obligatoriska förrän den 22 juli 1917,
då SFS 1917:483 trädde i kraft. Enligt denna skall det i varje kommun finnas
en livsmedelsnämnd som ska sköta den offentliga regleringen av
livsmedelsförbrukningen och ha tillsyn över den allmänna hushållningen med
livsmedel.
Nämndens uppgift var att:
•
•
•
Se till att produkter som kunde användas som människo- eller kreatursföda
tillvaratogs
Se till att det livsmedel som behövdes för kommunens försörjning
införskaffades, lagrades och fördelades på lämpligt sätt
Se till att gällande föreskrifter om livsmedelsregleringen efterlevdes och
Nykterhetsnämnd
Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet:
• Gråmanstorp kommun 1863 – 1951, handlingar 1919 – 1953
• Klippans köping 1945 – 1970, handlingar 1945 – 1970
• Källna kommun 1863 – 1951, handlingar 1930 – 1951
• Riseberga kommun 1952 – 1970, handlingar 1928 – 1973
• Vedby kommun 1863 – 1951, handlingar 1933 – 1955
• Västra Sönnarslöv kommun 1863 – 1951, handlingar 1939 – 1952
• Östra Ljungby kommun 1863 – 1973, handlingar 1955 – 1973
• Klippans kommun 1971 – 1973, handlingar 1968 – 1973
Enligt lagen om behandling av alkoholister (SFS 1913:102) kunde den som var
hemfallen åt dryckenskap dömas till alkoholistanstalt. Ansökan om intagande på dylik
anstalt skulle avgöras av den enligt samma lag införda nykterhetsnämnden. Om inte
särskild nykterhetsnämnd infördes i kommunen skulle frågorna avgöras av
fattigvårdsstyrelsen. Lagen om behandling av alkoholister trädde i kraft den 1 augusti
1916 (SFS 1916:304).
Nämnden kunde förbjuda försäljning av alkoholhaltiga preparat om det visade sig att
dessa missbrukades. (s 1)
Om nykterhetsnämnden fått kännedom om att någon var ”hemfallen” åt alkoholmissbruk skulle
den skyndsamt undersöka vederbörandes levnadsförhållanden. Nämnden kunde om den ville
kalla personen till sig, alternativt beordra personen i fråga att inställa sig hos en läkare, för att
undersöka personens alkoholvanor.
För att ha uppsikt och tillsyn över de kommunala nykterhetsnämnderna infördes år 1939
länsnykterhetsnämnder. Central myndighet i nykterhetsfrågor var Socialstyrelsen.
Från den 1 juli 1970 kunde socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd slås samman
till en gemensam social centralnämnd (SFS 1976:296). Dessa ersattes den 1 januari 1982 av
socialnämnder (1980:620). (s 2)
Litteraturtips: Nycander Svante, Svenskarna och spriten (Stockholm, 1996).
Blomgrens bildarkiv nr: 34210
Blomgrens bildarkiv nr:
1643B
Blomgrens bildarkiv
nr 12820A
Hälsovårdsnämnd
Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet:
• Färingtofta kommun 1863 - 1951, handlingar från 1936 – 1951
• Gråmanstorp kommun 1863 - 1951, handlingar från 1926 – 1944
• Klippans köping 1945 - 1970, handlingar från 1945 – 1970
• Klippans municipalsamhälle 1899 - 1944, handlingar från 1905 – 1945
• Ljungbyhed municipalsamhälle 1936 - 1962, handlingar 1937 – 1961
• Riseberga kommun 1863 - 1953, handlingar 1929 – 1973
• Vedby kommun 1863 - 1951, handlingar 1944 – 1951
• Västra Sönnarslöv kommun 1863 - 1951, handlingar 1932 – 1951
• Östra Ljungby kommun 1863 – 1951 och 1952 - 1973, handlingar 1925 – 1973
Då kommuner infördes i Sverige år 1863 fördes sockennämndens tillsyn över den allmänna
hälsovården över till kommunalnämnderna på landsbygden. I städerna fanns i regel
sundhetsnämnder som fick ta hand om dessa frågor.
Enligt 1874 års hälsovårdsstadga (SFS 1874:68) som trädde i kraft den 1 januari 1875 skulle
hälsovården i städer skötas av särskilt inrättade hälsovårdsnämnder. Nämnden skulle bestå av
polismästaren eller annan representant för polisen, stadsläkaren eller annan lämplig läkare samt
fyra ledamöter av stadsfullmäktige. En gång per år (i mars) skulle hälsovårdsnämnderna lämna in
en rapport till Sundhetskollegium om hälsotillståndet i respektive stad. (s1)
Till hälsovårdsnämndens uppgifter hörde också att följa allt som hade med
invånarnas hälsa och sundhet att göra. Närmare bestämt skulle
hälsovårdsnämnden se till att det fanns tillgång till vatten i staden, att
vattenavloppen ordnas ändamålsenligt och att avträdena blev tömda. Vidare
skulle hälsovårdsnämnden försöka finna de bakomliggande orsakerna då det
av någon anledning blev förhöjd dödlighet i någon stadsdel. Även
begravningsplatser, födoämnen, dryckesvaror med mera låg under
hälsovårdsnämndens uppsikt.
Från 1 januari 1983 ersattes hälsovårdsnämnderna av miljö- och
hälsoskyddsnämnder.
Blomgrens bildarkiv nr:
13843D
Polisnämnd
Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet:
• Gråmanstorp kommun 1863 – 1951,handlingar från 1926 – 1944
• Polis Carl Appelbergs rapporter och personarkiv Åren 1915 - 1920
Genom lag om polisväsendet (SFS 1925:170) indelades landet i
polisdistrikt. Varje stad och köping utgjorde ett polisdistrikt.
På landsbygden skulle landsfiskaldistrikt eller delar av landsfiskaldistrikt
utgöra ett polisdistrikt. I kommun som bildade ett eget polisdistrikt kunde
från den 1 januari 1926 en särskild polisnämnd inrättas.
Nämnden hade rätt att upprätta budget för polisen, förvalta dess medel
och fastigheter och yttra sig om frågor av allmän betydelse för
polisväsendet. Polisnämnden fick emellertid inte befatta sig med själva
polisarbetet, det var polischefens, som tillsattes av länsstyrelsen, område.
Från år 1965 förstatligas polisväsendet helt. De kommunala polisarkiven
(landsfiskal- länsmans-, poliskammararkiv med flera) övertogs av staten
och återfinns idag hos landsarkiven. Polisnämndsarkiven finns emellertid
kvar i kommunarkiven.
Carl Appelberg polis i Gråmanstorp
f. 5/10 – 1897 d. 20/4 – 1917
Blomgrens bildarkiv nr:00265
Du är alltid välkommen att boka tid för forskning i
kommunarkivet
•
I kommunarkivet finns det ett litet
forskarrum där du kan komma och
forska. Jag hjälper dig gärna 
Boka tid genom att kontakta
kommunarkivarie:
Janicke Schreuder
Tfn: 0435 – 28113
Mobil: 0734 – 398113
Epost: [email protected]
Besöksadress: Kommunhuset,
Trädgårdsgatan 12, klippan
Välkommen!