Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016

Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Datum
Referens
2015-10-20
Diarienummer 150620
Landstingsdirektörens stab
Ekonomienheten
Landstingsfullmäktige
Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016
Förslag till beslut
1.
Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren
2016-2018 samt de i planen angivna målen. Planens första år ska
utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör
driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget.
2.
Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt
bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt
investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B.
3.
Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37
kronor per skattekrona.
4.
Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och
med den 1 januari 2016, bilaga 6.
5.
Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i
enlighet med bilaga att gälla från och med 1 januari 2016, bilaga 7.
6.
Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till 1 135
kronor med ett tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till
Folktandvården för sitt särskilda ansvar.
7.
Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till
de politiska partierna, bilaga 8.
Punkterna 4,5 och 7 förklaras omedelbart justerade.
Bakgrund
Landsting ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande
kalenderår. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period
av tre år.
Landstingsplanen är en strategisk plan- och styrdokument som binder
samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska
vara vägledande och styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och
kvalitet.
Ingeborg Eriksson Gunnarsson
Ekonomidirektör
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Landstinget i Kalmar län
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Sida
1(1)
Datum
2015-10-21
Landstingsdirektörens stab
Ekonomienheten
Diarienummer 150620
Justeringar i Landstingsplan 2016-2018
Följande justeringar har gjorts i landstingsplan 2016-2018 efter att plan- och
budgetberedningen har haft sitt sammanträde den 20 oktober 2015.
Sid 20 – under rubrik Psykisk hälsa genom livet har tre ord strukits
Psykisk ohälsa den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning bland
svenska arbetstagare. Antalet långvariga sjukskrivningar till följd av psykisk
ohälsa har ökat sedan 2009 och kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både
självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal.
Bilaga 7 sid 79 – Har kompletterats med tabell för friskvårdstaxan.
Ingeborg Eriksson Gunnarsson
Ekonomidirektör
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Landstinget i Kalmar län
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
2015-10-21
För ett friskare, tryggare och rikare liv
Landstingsplan 2016-2018
Landstinget i Kalmar Län
Till Landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015
1
Innehållsförteckning
1 För ett friskare, tryggare och rikare liv ................................................................... 4
2 Förutsättningar för hälsa och livsvillkor i Kalmar län ........................................... 5
3 Med ständiga förbättringar mot framtiden ............................................................. 8
4 Nöjda invånare med hög livskvalitet ...................................................................... 11
4.1
Bra bemötande och god service .................................................................................. 11
4.2
E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet ................................................................... 12
4.3
Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik................................................................... 13
4.4
Mål och mått ............................................................................................................... 15
4.5
Uppdrag....................................................................................................................... 16
5 God hälsa hos invånarna .......................................................................................... 17
5.1
Varje dag lite bättre för kontinuerlig kvalitetsutveckling ........................................... 17
5.2
Vården ska bedrivas på rätt nivå ................................................................................. 17
5.3
Hälsofrämjande arbete med hälsa för alla ................................................................... 18
5.4
Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård ............................................... 24
5.5
Drivande för hållbar utveckling och hälsofrämjande miljö ........................................ 28
5.6
En välfungerande kollektivtrafik................................................................................. 29
5.7
Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa ................................................................. 30
5.8
Nytt ansvar för regional kulturverksamhet och organisationsstöd .............................. 31
5.9
Mål och mått ............................................................................................................... 33
5.10 Uppdrag....................................................................................................................... 34
6 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats .................................. 35
6.1
Ett långsiktigt starkt arbetsgivarvarumärke................................................................. 35
6.2
Strategisk personalförsörjning för framtiden .............................................................. 35
6.3
Förbättrat arbetssätt för effektivare resursutnyttjande ................................................ 36
6.4
Delaktiga och engagerade medarbetare ...................................................................... 37
6.5
Mål och mått ............................................................................................................... 39
6.6
Uppdrag....................................................................................................................... 39
7 Ekonomi: God ekonomisk hushållning................................................................... 40
7.1
God ekonomisk hushållning........................................................................................ 40
7.2
Landstingets ekonomiska förutsättningar 2016-2018 ................................................. 40
7.3
Underlag för landstingets planering ............................................................................ 42
7.4
Uppdrag och överenskommelser ................................................................................. 50
7.5
Resultatbudget 2016-2018 (bilaga 1) .......................................................................... 52
7.6
Driftramar.................................................................................................................... 53
2
7.7
Verksamhets- och ramförändringar 2016-2018 .......................................................... 54
7.8
Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 2 och 3)................................................ 56
7.9
Investeringar................................................................................................................ 57
7.10 Mål och mått ............................................................................................................... 61
Bilagor ............................................................................................................................ 62
Ord- och begreppsförklaringar .............................................................................................. 81
Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016................................................... 82
Förslag till beslut ................................................................................................................... 82
3
1 För ett friskare, tryggare och rikare liv
Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi
utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster
inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela
länet. Visionen om att vara hälsolänet – för ett friskare, tryggare och rikare liv - är
utgångspunkten i allt arbete.
Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.
Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning
bestäms utifrån demokratiska beslut. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen och att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att skapa rätt
kvalitet med god ekonomisk hushållning.
Verksamhetens värdegrund vilar på orden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden
återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet.
Landstingets mål
Nöjda invånare med hög livskvalitet
Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter.
Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens
behov.
God hälsa hos invånarna
Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande
kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling
och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla hög kvalitet, vara säkra och präglas av ett
systematiskt förbättringsarbete.
En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats
Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med
utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett
hälsofrämjande och hållbart arbetsliv.
God ekonomisk hushållning
Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som
landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska
nås med lägsta möjliga resursinsats.
4
2 Förutsättningar för hälsa och livsvillkor i Kalmar län
Befolkningens sammansättning och utveckling har stor betydelse vid planering av
landstingets verksamheter. Tillsammans med invånarnas livsvillkor, levnadsvanor och
självskattning av sin hälsa bildar det utgångspunkt för landstingets fortsatta arbete
inom hälso- och sjukvård, tandvård samt för folkhögskolornas och kollektivtrafikens
utveckling.
Folkmängden i Kalmar län har under de senaste två åren ökat och den 31 december 2014 var
vi 235 598 invånare i länet. Det finns i stort sett lika många kvinnor som män i Kalmar län.
Den största befolkningsminskningen har inträffat i inlandskommuner som Högsby, Hultsfred,
Torsås och Emmaboda, medan kustkommuner som Mörbylånga och Kalmar har haft
befolkningsökning.
Jämfört med riket har Kalmar län en lägre andel barn och ungdomar upp till 15 år.
Mörbylånga är den enda kommunen i länet med högre andel barn upp till 15 år, än riket.
Kalmar län har den äldsta befolkningen i landet och år 2033 beräknas 29 procent av Kalmar
läns befolkning vara 65 år eller äldre.
Människors livsvillkor styrs i hög grad av utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. En
större andel av länets invånare är förvärvsarbetande jämfört med riket. Inkomstnivån i Kalmar
län är lägre än riksgenomsnittet, 251 697 kronor jämfört med rikssnittet på 276 745 kronor.
Hushållens disponibla inkomst varierar mycket mellan länets kommuner. Andelen
högutbildade är lägre än riksgenomsnittet.
Fler män än kvinnor skattar sin hälsa som bra
I Kalmar län är andelen män som skattar sin hälsa som bra, på samma nivå som i riket, medan
andelen för kvinnor är något lägre än riksgenomsnittet. Cirka tre fjärdedelar av männen och
något färre av kvinnorna upplever att de har en god hälsa. Personer med funktionsnedsättning
skattar sin hälsa betydligt sämre än övriga befolkningen, endast 42 procent i riket skattar sin
hälsa som god. Nedsatt psykiskt välbefinnande uppger ca 15 procent av invånarna i länet att
de har, vilket är lite lägre jämfört med riket för kvinnorna och lite högre beträffande männen.
Andelen sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökar över tid, framför allt bland kvinnor.
Andelen unga med återkommande besvär som sömnsvårigheter och huvudvärk ökar, speciellt
bland flickor.
Förekomsten av fetma bland fyraåringar i Kalmar län har legat ganska konstant runt tre
procent under flera år. Bland flickorna är den just nu 4,5 procent och bland pojkarna 2,6
procent. Andelen vuxna med fetma följer rikets ökning och ligger nu på cirka 16 procent,
vilket är något över rikssnittet. För kvinnor fortsätter andelen att öka, men minskar något för
män.
När det gäller tandhälsa för 6-, 12- och 19-åringar, har länet värden som är något sämre än
riksgenomsnittet. Andelen kariesfria 19-åringar har markant förbättrats i länet under senare år
och anledningen tros vara förebyggande insatser.
En vanlig orsak till kontakt med sjukvården är långvarig värk eller smärta i rörelseorganen
vilket också leder till långvariga sjukskrivningar.
Insjuknande i hjärtinfarkt påverkas i hög utsträckning av levnadsvanorna och har sjunkit i
länet, men är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland äldre. Per 100 000 invånare
insjuknar 129 kvinnor och 319 män, vilket är bättre än riket för både kvinnor och män.
Andelen stillasittande minskar i länet
De samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa uppgår till mångmiljardbelopp varje år och
5
fortsätter att öka. Kostnaderna kan minskas genom hälsofrämjande och förebyggande
åtgärder.
Daglig rökning skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. I länet är 12
procent av befolkningen dagligrökare, män röker mer än kvinnor i förhållande till riket.
Gravida som använder tobak uppgår till nio procent i jämförelse med rikets sju procent.
Att vara fysiskt aktiv är viktigt i alla åldrar, inte minst för de äldre. Andelen med stillasittande
fritid har legat runt 12–14 procent sedan år 2004 i riket. I länet har skett en positiv minskning
till 11 procent de senaste åren. Det är vanligare med en stillasittande fritid bland individer
med kort utbildning, än bland dem med längre utbildning. Positivt är att andelen personer som
är fysiskt aktiva minst en halvtimme om dagen har ökat utifrån tidigare år och ligger högre än
riket.
Mer än 30 procent av kvinnorna, men endast drygt 15 procent av männen uppger att de
konsumerar frukt och grönt mer än tre gånger/dag i Kalmar län, detta ligger i linje med riket.
Gemensamt för alla levnadsvanor är att de påverkas av ojämlikheten i hälsa och är beroende
av socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst och om man bor i tätort eller på
landsbygden.
Fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården
Invånarna i Kalmar län har ett mycket högt förtroende och en positiv inställning till hälso- och
sjukvården och ger goda betyg till vården i länet i nationella undersökningar. 83 procent anser
att de har tillgång till den vård de behöver och uppger att de har stort förtroende för
sjukvården. Invånarna anser i hög utsträckning att väntetiderna är rimliga. Många känner till
att man kan få råd och hjälp genom att ringa 1177.
Fakta: Befolkning, livsvillkor och hälsoutveckling i Kalmar län
Befolkning



Befolkningsmängd år 2014 är 235 598 invånare: kvinnor 49,8 procent, män 50,2
procent
Störst andel av befolkningen, 25 procent, är mellan 45-64 år
24 procent är 65 år och äldre
Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningsregister, 2014
Livsvillkor


Eftergymnasial utbildning (tre år eller längre): kvinnor 17 procent, män 11 procent
Enbart förgymnasial utbildning: kvinnor 24 procent, män 28 procent
Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildning 2014
Hälsoutveckling Kalmar län






Självskattat gott allmänt hälsotillstånd: kvinnor 70 procent, män 75 procent
Utför fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen: kvinnor 70 procent, män 68
procent
Stillasittande fritid: kvinnor 12 procent, män 11 procent
Nedsatt psykiskt välbefinnande: kvinnor 15 procent, män 15 procent
Daglig rökning: kvinnor 12 procent, män 12 procent
Fetma: kvinnor 16 procent, män 11 procent
Källa: Öppna Jämförelser 2014
6

4-åringar med fetma: flickor 4,5 procent, pojkar 2,6 procent
Källa: Barnhälsovården i Kalmar län 2014

Självskattad hälsa för personer med funktionsnedsättning: 42 procent
uppskattar sin hälsa som god (riket)
Källa: Myndigheten för delaktighet 2015
Invånarnas syn på hälso- och sjukvården




83 procent av invånarna anser att de har tillgång till den vård de behöver
72 procent av invånarna anser att väntetiderna till Hälsocentralerna är rimliga
79 procent känner till att man kan ringa 1177 för att får råd och hjälp
41 procent känner till webbplatsen 1177.se
Källa: Vårdbarometern 2014
7
3 Med ständiga förbättringar mot framtiden
Landstingets strategi är tydlig. Systematisk förbättring av verksamheten, där allas
insats och engagemang behövs, ska möta de utmaningar vi har framför oss. ”Varje dag
lite bättre – kraften hos många” är det som framgångsrikt lett oss till goda resultat. Nu
krävs att vi har mod att fortsätta utvecklas, inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik,
utbildning, kultur och i regionen som helhet.
Kalmar län står inför stora möjligheter och utmaningar. Behovet av vård och omsorg kommer
att öka i framtiden. Låga födelsetal och en pågående urbanisering medför stora förändringar
inom regionen. Digitaliseringen innebär en stor potential att utveckla morgondagens
välfärdstjänster. För att stärka regionen som helhet behövs samarbete kring gemensamma
utvecklingsfrågor.
Den 1 januari 2019 kan landstinget bli en regionkommun med det regionala
utvecklingsansvaret i länet. En ny regionkommun i rollen som regional myndighet blir en
tydligare och starkare samverkanspartner för kommunerna, staten och andra organisationer.
Att Kalmar län blir en region är också en förberedelse för en framtida större regionbildning.
Enligt den nuvarande regionala utvecklingsstrategin för 2012-2020 är regionens utmaningar
kopplade till sex områden: Rund och gränslös region, växande näringsliv som bidrar till
hållbar utveckling, lärande och kompetensförsörjning, befolkning och välfärd, miljö i balans
samt kultur och upplevelser.
Rund och gränslös region
God infrastruktur tillsammans med en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för utvecklingen
av regionen. Kollektivtrafik möjliggör pendling till arbete och studier, bidrar till att krympa
regionen genom att binda ihop arbetsmarknader och stimulerar turistnäring och
fritidsaktiviteter. Tillgängligheten ska fortsätta att utvecklas efter kundernas behov.
Landstinget arbetar efter regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda
digitaliseringens möjligheter. Det handlar om insatser inom fyra strategiska områden: Lätt och
säkert att använda, tjänster som skapar nytta, infrastruktur samt IT:s roll för
samhällsutvecklingen. E-hälsa ger möjligheter till nya verktyg och hjälpmedel för att erbjuda
vård och omsorg på andra sätt än ett fysiskt möte. Innovativ teknik, smartare arbetssätt och
ökad flexibilitet kan skapa självständighet och ökat medbestämmande för länets invånare.
Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling
Ett starkt innovationsklimat skapar förutsättningar för fler jobb och ett samhälle med
livskvalitet och tillväxt. Landstinget är en aktiv part i regionens arbete med innovationer.
Inom hälso- och sjukvården finns en hög andel högskoleutbildade som har betydelse för den
lokala arbetsmarknaden på många orter.
För att invånarna ständigt ska få den bästa och säkraste hälso- och sjukvården ska landstinget
fortsätta att satsa på den verksamhetsnära forskningen. Landstinget ska fortsätta att arbeta för
att stimulera klinisk forskning regionalt, nationellt och inom EU. Att rekrytera och höja den
akademiska nivån är en viktig strategisk fråga. Stödstrukturer är av stor vikt liksom
samverkan med regionen och universiteten.
Lärande och kompetensförsörjning
8
Kalmar län har en viktig utmaning när det gäller att höja utbildningsnivån i länet. Det finns
skillnader mellan olika delar av länet och kvinnor har en betydligt högre utbildningsnivå än
män.
Etablering av en läkarutbildning är en regional utvecklingsfaktor som utökar utbildnings- och
forskningsmiljön i länet samt på sikt kommer att bidra till personal- och
kompetensförsörjningen. Folkhögskolorna är betydelsefulla för att motivera till studier och
bidra till att höja den formella utbildningsnivån.
Varje nytillkommen länsinvånares resurser ska tas tillvara och bidrar till individens,
lokalsamhällets och regionens utveckling. Detta kräver aktiv samverkan mellan olika aktörer i
regionen. Många asylsökande har gedigen utbildning, inom hälso- och sjukvård men även
andra kvalificerade utbildningar. Landstinget ska arbeta för att korta vägen till arbete för
nyanlända med vårdutbildning. God integration gör alla till vinnare. Hälso- och sjukvården
kan rekrytera nya medarbetare och öka kompetensen, de nyanlända får snabbare chans till
jobb och fler patienter möter en vård som förstår dem bättre.
Befolkning och välfärd
Kalmar län behöver förstärka den nu positiva befolkningsutvecklingen. Genom visionen ”För
ett friskare, tryggare och rikare liv” arbetar Landstinget för att öka hälsan hos länets invånare
och för en åldrande befolkning med förbättrad hälsa. Det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet ska stärkas och utvecklas. Målet är jämlik hälsa för alla
invånare och att varje invånare ska kunna leva ett aktivt liv efter sina förutsättningar.
Landstinget har inom många områden mycket goda resultat, som ska bibehållas och
utvecklas. Våra processer ska ha rätt kvalitet och vara effektiva utifrån invånarnas perspektiv.
Ökad tillgänglighet är en av utmaningarna och här står målet fast – till 2018 ska vården vara
köfri. Standardiserade vårdförlopp ska fortsätta att utvecklas. Individens behov ska alltid vara
i fokus och vården ska ses utifrån ett helhetsperspektiv så som individen upplever den.
Kvaliteten ska ständigt förbättras, vilket stärker patientsäkerheten och minskar antalet
vårdskador.
Miljö i balans
En hållbar utveckling är en stor del i arbetet för ett friskare, tryggare och rikare liv.
Landstinget ska fortsätta att vara drivande i arbetet för en hållbar utveckling och en
föregångare inom området. Vi är länets största arbetsgivare med nästan 7 000 anställda och
vårt arbete spelar roll för det regionala arbetet för en miljö i balans.
Arbetet för hållbar utveckling utgår från hållbarhetsprogrammet. Inom programmet görs
insatser för minskade koldioxidutsläpp, minskad energiförbrukning, minskad användning av
kemikalie- och antibiotika och klimatsmart, ekologisk mat på sjukhus och folkhögskolor. För
att nå målet om en fossilbränslefri region till 2030 är olika insatser för ett hållbart resande
viktiga delar.
Kultur och upplevelser
Kulturen ska erbjuda alla en möjlighet att utveckla sina sinnen och sin bildning. Alla länets
invånare ska ha möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur. Utbudet ska vara brett och
djupt samt förankrat i länet. Landstingets folkhögskolor har en viktig roll för att erbjuda
invånarna både utbildning och upplevelser inom kultur. Skolorna har en stark kulturprofil med
många estetiska utbildningar som förberedelse för högre studier.
9
Landstinget tar över ansvaret för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet från
och med den 1 januari 2016. Det innebär att Landstinget regionalt ska svara för de
kulturpolitiska målen och målet för folkbildning som beslutats av riksdagen.
En långsiktigt god ekonomi
En stark och hållbar ekonomi är en förutsättning för att landstinget ska kunna erbjuda god
service till länets invånare. Landstinget ska vara kostnadseffektivt och hushålla med
gemensamma resurser. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och långsiktigt god
ekonomi.
Landstinget har en hög kostnadsutveckling som behöver brytas under planperioden. Arbetet
med att skapa balans mellan ambitioner för verksamheten och ekonomi är ett ständigt
pågående arbete som ska vara en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. Möjligheter finns till
ökad samverkan när det gäller resurs- och kapacitetsplanering, affärsmässighet och
jämförelser ska i ökad utsträckning användas som ett verktyg i systematiskt förbättringsarbete
för ekonomi i balans. IT-lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta och för att ge stöd för ett
mer effektivt resursutnyttjande.
10
4 Nöjda invånare med hög livskvalitet
Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter.
Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens
behov.
4.1 Bra bemötande och god service
Alla som kommer i kontakt med landstinget ska mötas med respekt och god service. Rätt
kvalitet, bra bemötande och god tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Bemötande och
service ska utvecklas med fokus på patientens eller kundens upplevelser och resultatet ska
alltid ge ett ökat värde. Landstinget ska inspireras av de bästa serviceföretagens systematiska
arbete med kundrelationer för att få ännu nöjdare patienter och kunder.
Genom att uppmärksamma, diskutera och reflektera ger vi de dagliga mötena med människor
verklig betydelse. Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utvecklas, med bland
annat varje-dag-berättelser som är verkliga, positiva och berörande berättelser från
verksamheterna.
Under planperioden ska utbildningsinsatser genomföras för att öka medvetenheten om hbtqfrågor (homo-, bi-, trans-, queer) och likabehandlingsarbetet ska preciseras i särskilda
handlingsplaner.
4.1.1 Patienterna ska vara delaktiga i vårdkedjan
Patienter och närstående, oavsett ålder, ska vara välinformerade, ha inflytande över vård och
behandling och känna trygghet. Enligt patientlagen ska hälso- och sjukvården gå från att
behandla patientens sjukdom till att bidra till individens hälsa. Vården ska stärka individens
förmåga att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla, främja eller förbättra
sin hälsa. Detta ska ske genom ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt.
Personcentrerad vård utgår ifrån patientens egen upplevelse. Varje enskild persons
förutsättningar, resurser och eventuella begränsningar är utgångspunkten och patienten blir
därmed en partner i vården. Förhållningssättet ”inga beslut om mig utan mig” bidrar till mer
delaktiga patienter och närstående. Vårdkvaliteten ökar och genom minskade vårdtider blir
vården mer resurseffektiv.
Landstingets arbete med personcentrerad vård utgår från strategin för Medborgare-, patientoch närståendemedverkan. Vårdöverenskommelsen ska införas för att tydliggöra sjukvårdens
åtaganden och patienternas rättigheter.
En fast vårdkontakt och en egen vårdplan möjliggör en god relation mellan vården och
patienten. Vårdplanen ger patienten individanpassad information och möjlighet att påverka
planering av utredning och behandling. Den ska upprättas gemensamt av medarbetare, patient
och närstående, om patienten önskar detta. Landstinget har infört fast vårdkontakt och
vårdplan inom cancersjukvården och ska genomföra detta även för andra sjukdomsområden
under planperioden.
4.1.2 Öppen dialog och invånare med inflytande
Landstinget ska kontinuerligt föra en god och öppen dialog med länets invånare. Dialogen ska
utformas så att medborgarnas synpunkter utgör en naturlig del i landstingets olika beredningsoch beslutsprocesser. Målet är att invånarnas kunskaper, erfarenheter, synpunkter och
önskemål ska tas tillvara för att förbättra och utveckla landstingets verksamheter.
11
Medborgardialogen ska utvecklas med fler mötesplatser under planperioden. En förstudie för
utformning av en medborgarpanel ska genomföras. Förstudien ska även innefatta barn- och
ungdomars inflytande. Arbetet med att utveckla medborgardialogen kommer att kopplas till
det pågående arbetet med att förverkliga landstingets strategi för medborgar-, patient- och
närståendemedverkan.
Alla invånarna ska lätt kunna lämna synpunkter på landstingets verksamhet. En nationell
utredning föreslår en lagändring till att vårdgivaren är skyldig att förklara för patienten varför
behandlingen inte blev som det var tänkt. Lagändringen innebär att patientnämnderna ska
förstärkas och få ett större ansvar att företräda patienten.
4.1.3 Ökad tillgänglighet och köfri vård till 2018
God tillgänglighet till hälso- och sjukvård är angeläget för länets invånare och stärker
förtroendet för landstinget. God tillgänglighet är även en del av patientlagen och en
förutsättning för hög kvalitet och säker vård. Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting
och regioner som har den allra bästa tillgängligheten till vården. Arbetet med att garantera god
tillgänglighet till landstingets alla verksamheter är högt prioriterat. Utvecklingen av
tillgängligheten ska fortsätta under planperioden och leda till ännu bättre resultat.
Landstinget arbetar efter målsättningen att vården ska vara köfri till 2018. Det innebär att
patienten ska känna sig trygg med att veta vad nästa steg är vid en utredning eller behandling.
I samband med besök eller konsultation ska patienten erbjudas nästa tid direkt.
Personcentrerad vård och processarbete i kombination med ny teknik med tydligt individ- och
patientperspektiv är stora utvecklingsområden som kommer att få genomslag på
tillgängligheten.
Ingen patient med misstänkt cancersjukdom ska behöva vänta på utredningsinsatser,
diagnosbesked och behandling. Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer betyder
en mer sammanhållen vårdprocess och ökad delaktighet, bättre information och kortare
väntetider för patienten. Arbetssättet innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård
och att cancerpatienter är prioriterade i vården.
4.2 E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet
Utveckling av e-hälsa har en potential att förändra hälso- och sjukvården. Det gäller
relationen mellan individ och vårdgivare, invånarnas egna möjligheter att ta ansvar för sin
hälsa, men också samarbetet mellan landsting/regioner, kommuner, privata och ideella
vårdgivare. E-hälsa är en av de mest strategiska frågorna under planperioden. För att utnyttja
dess fulla potential krävs ett stort och långsiktigt engagemang på alla nivåer.
Landstingets arbete med e-hälsa följer den nationella handlingsplanen som utgår från
landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Huvudstrategin är att stärka
möjligheterna för invånarna att medverka i den egna vården och att stödja varje invånares
engagemang för den egna hälsan.
Digitala invånartjänster som erbjuds ska vara tillgängliga för alla invånare dygnet runt och
pålitliga, säkra och lätta att använda. Arbetet med strukturerad vårddokumentation är en
förutsättning, liksom invånarnas förtroende för att deras uppgifter är tillräckligt skyddade.
Tjänsterna ska stödja och utveckla patientsäkerhetsarbetet, förbättra tillgängligheten till
vården samt minska administration hos vårdpersonalen. Rätt information i rätt tid för rätt
användare är ledord i arbetet. Invånarnas synpunkter och engagemang ska tas tillvara i
utvecklingen.
12
4.2.1 Ökat nyttjande av e-tjänster
Landstinget är en del av 1177 Vårdguiden, landstingens och regionernas gemensamma
satsning för råd och information om hälsa och sjukvård. 1177 Vårdguiden ska vara
förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med vården och ska möta människors
olika behov. Länets invånare ska själva kunna nyttja e-tjänster för att boka, omboka och
avboka tider till besök och undersökningar. Det gör att individen själv kan påverka planering
av sin vård. Sedan 2015 kan invånarna läsa sin journal via 1177 Vårdguiden och under
planperioden ska tjänsten utvecklas till att innefatta fler verksamheter.
Under planperioden ska antalet tjänster på 1177 Vårdguiden utökas och användningen
breddas. Utbudet av tjänster kommer att i högre grad standardiseras, så att alla verksamheter
erbjuder samma tjänster för länets invånare. Genom att verksamheterna erbjuder ett tydligt
basutbud skapas en ökad tillgänglighet och enkelhet för patienten i de situationer patienten tar
kontakt med vården.
Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få till gång till vård oavsett var man bor och utan
att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter träffa läkare via
till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. Under
planperioden ska förutsättningarna för att införa en digital hälsocentral utredas.
Att få invånarna att upptäcka digitala tjänster inom hälso- och sjukvården är ett långsiktigt
arbete som kräver kontinuerliga satsningar. Under planperioden kommer riktade insatser att
genomföras till prioriterade målgrupper, som till exempel seniorer, unga vuxna och
småbarnsföräldrar.
4.3 Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik
Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och utvecklar
regionen. Den ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov
som finns. Trygghet och säkerhet ska alltid vara i fokus och målet är att bli ”Sveriges mest
uppskattade kollektivtrafik”.
Kollektivtrafiken ska kännas som ett attraktivt och naturligt alternativ och kunden ska känna
trygghet under hela resan - från dörr till dörr. Kundernas synpunkter är viktiga för
kollektivtrafikens fortsatta utveckling och kundnöjdheten ska redovisas löpande. Satsningar
på utbildningar i bemötande ska fortsätta under planperioden.
Busstrafikens tillgänglighet ska förbättras ytterligare och ha maximalt tre minuters försening
vid tidtabellens hållpunkter. Ökad trygghet, tillgänglighet och tydlighet är utgångspunkt för
busstationer och hållplatser. Hållplatsen ska vara en trygg plats för resenärerna.
För att ge kunderna ett större utbud av kollektivtrafik ska samordningen mellan den allmänna,
linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och serviceresor fortsätta att prioriterats.
Närtrafiken ska fortsätta utvecklas för att hitta anpassade och flexibla lösningar för olika
målgrupper och orter.
Kollektivtrafiken ska kontinuerligt utvecklas för att ge alla invånare i Kalmar län goda
förutsättningar att resa. Som ett led i denna ambition ska tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning öka. Riktade insatser mot utvalda grupper ska genomföras under
kommande år, i syfte att locka nya resenärer. Tillsammans med Linnéuniversitetet ska
förutsättningarna för att underlätta för studenter att pendla mellan studieorter ses över.
Kunderna ska möta ett modernt och kundvänligt trafiksystem som är anpassat till deras behov.
Huvudinriktningen är vidareutveckling av system för biljetter, webben, biljettautomater och
mobiltelefoni. Utvecklade funktioner för köp av biljetter och laddning av reskassa ger en
13
utökad dygnet-runt-service för kunderna. Utvecklingsarbetet med biljettsystem och
gemensamma priser inom ramen för Öresundstågsgeografin ska fortsätta och möjligheten att
hitta lösningar med Östergötland ska undersökas.
14
4.4 Mål och mått
Nöjda invånare med hög livskvalitet
Landstingets långsiktiga
inriktning
Mått
Målvärde 2016
Kalmar län ska vara hälsolänet
Självskattad hälsa
74 %
Landstinget ska ha hög tillgänglighet
och vi ska erbjuda en köfri vård
Tillgänglighet – 1177-samtal som besvaras inom 9
minuter
95 %
Kontakt med primärvården samma dag
100 %
Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården
Tid till första besök (somatik och psykiatri) inom
60 dagar
Tid till operation/behandling (specialiserade
vården) inom 60 dagar
80 %
80 %
Tillgänglighet akutmottagningar - (somatisk vård)
andel patienter som behandlas inom 4 timmar
80 %
Tid till BUP inom 30 dagar
90 %
Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30
dagar
Antal patienter med försenad kallelse överstigande
3 månader i allmäntandvården
Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening
vid tidtabellens hållpunkter
Andelen nöjda kunder, invånare och
patienter ska öka
100 %
Länsinvånarnas förtroende för vården, stort/mycket
stort (Vårdbarometern)
Andel av resenärerna som är nöjda med senaste
resan med kollektivtrafiken
Allmänhetens nöjdhet med KLT
Studerande på folkhögskolorna som känner att de
blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt
sätt
80 %
0 Patienter
80 %
75 %
90 %
50 %
100 %
15
4.5 Uppdrag
•
•
•
•
•
•
En handlingsplan för arbetet med folkhälsa ska tas fram under 2016
En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med
funktionsnedsättningar ska tas fram
I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt
för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter
En plan för införande av fast vårdkontakt och vårdplan inom fler
sjukdomsområden ska tas fram
Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral
Följa upp handlingsplanen för köfri vård
16
5 God hälsa hos invånarna
Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande
kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling
och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla rätt kvalitet, vara säkra och präglas av
ett systematiskt förbättringsarbete.
5.1 Varje dag lite bättre för kontinuerlig kvalitetsutveckling
Varje dag lite bättre – kraften hos många är landstingets huvudstrategi för att uppnå bästa
tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för invånarna. Begreppet står för ett ledarskap och
medarbetarskap som genomsyras av ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete och
lärande. Det uppnås genom ett långsiktigt förhållningssätt, kunskap om förbättring och små
förbättringar varje dag av alla medarbetare och chefer inom alla verksamheter.
Under planperioden ska förbättringsarbetet fortsätta att utvecklas. Arbetet med ett
systematiskt förbättringsarbete ska fortsätta, för att erbjuda Sveriges säkraste och mest
tillgängliga vård. Genomförda förbättringsarbeten ska spridas brett för att kunskapen ska
komma hela organisationen till del och för att stimulera fler goda idéer.
Landstinget ska fortsätta att utveckla dokumentation och uppföljning av vårdens kvalitet. I
samband med att en ny version av vårddatasystemet införs ska strukturerad journalföring
prioriteras i samtliga verksamheter. Att använda journalsystemet på rätt sätt leder till vinster
både för medarbetare, patienter och närstående. Strukturerad journalföring innebär ökad
säkerhet för patienterna och minskat administrativt arbete för personalen. Målet är en
strukturerad och likriktad vårddokumentation som bygger på lagar, riktlinjer och vårdprogram
samt även beskriver patientens väg genom vården.
5.2 Vården ska bedrivas på rätt nivå
För en effektiv hälso- och sjukvård ska patienten omhändertas på rätt nivå, vilket kan innebära
allt från egenvård till högspecialiserad vård. En nationell utredning pågår om hur den
högspecialiserade vården kan utvecklas genom ökad koncentration för att förbättra
vårdresultaten och få en mer jämlik vård. Resultatet kan ge ett mer effektivt användande av
hälso- och sjukvårdens resurser. Utredningens ställningstagande kan komma att kräva en
medveten och planerad arbetsfördelning mellan olika vårdenheter lokalt, regionalt och
nationellt.
Utredning pågår även på nationell och regional nivå av nivåstrukturering och arbetsfördelning
när det gäller cancerområdet. Den regionala nivån är vägledande för det lokala arbetet. Den
planerbara verksamheten ger möjlighet att styra processerna vilket i sin tur ger förutsättningar
för kvalitet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Det pågår även en nationell översyn av
traumavården samt självskadevården som kan komma att kräva ny arbetsfördelning.
5.2.1 En närmare och tillgängligare hälso- och sjukvård
Hälsocentralen är ofta första kontakten med sjukvården och den naturliga länken mellan
landstinget och kommunal vård- och omsorg. En stark första linjens hälso- och sjukvård med
helhetssyn på patienten är en förutsättning för att undvika försämring och behov av vård på
annan nivå. Den ökade andelen äldre och länets geografi innebär en utmaning när det gäller
att säkerställa en jämlik och jämställd primärvård för alla invånare. För att förbättra vården för
äldre och mest sjuka ska närsjukvården utvecklas i nära samverkan mellan primärvård och
17
kommunerna. För att förstärka primärvården med inriktning på en jämlik och jämställd vård i
glesbygd avsätts särskilda medel från 2016.
Patienter med kronisk sjukdom, med psykisk ohälsa eller med en komplicerad sjukdomsbild
behöver även de en fungerande samordning mellan olika vårdgivare och delaktighet från
patient och närstående. För att möta ökningen av dessa sjukdomsgrupper ska primärvården
ska utveckla det hälsofrämjande arbetet. Vårdplaneringar och samordnade individuella planer
(SIP) är viktiga delar som ska fortsätta att utvecklas. Tillgängligheten ska öka, i form av en
fast vårdkontakt eller genom hembesök.
Nya arbetssätt nära invånarna, till exempel olika e-hälsotjänster, ska utvecklas för att öka
tillgängligheten och bättre bemöta behoven hos patienter och närstående. Hälsocentralernas
livsstilsmottagningar ska fortsätta att stärkas och fysioterapeut som första kontakt inom
primärvården ska utvecklas.
5.2.2 Processorienterat arbetssätt utifrån patientens perspektiv
Ett förbättringsarbete pågår med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många
patienter. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att
etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov. Hälso- och sjukvården ska utvecklas
som en sammanhållen vårdkedja med rätt kvalitet även i komplexa utrednings- och
behandlingsförlopp.
Ett processorienterat arbetssätt ska användas i hela hälso- och sjukvården. På detta sätt
utvecklas också arbetet med ordnat införande av nya metoder och terapier vilket leder till att
kvalitetsarbetet stärks. Alla sjukvårdande verksamheter ska följa upp medicinska resultat
kopplat till landstingets övergripande kliniska processer.
Vården i kliniska processer ska utvecklas och följas upp med sikte på förbättrat resultat så
som patienterna upplever det. Samtidigt ska den professionella drivkraften hos medarbetarna
tas tillvara på bästa sätt för att förbättra både kvalitet och effektivitet.
5.3 Hälsofrämjande arbete med hälsa för alla
Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet finns
elva prioriterade folkhälsomål. Folkhälsoarbetet ska minska den ojämlika fördelningen av
hälsa i Kalmar län och stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Ett väl
utvecklat folkhälsoarbete innebär ökade möjligheter till ett friskare, tryggare och rikare liv för
länets invånare.
5.3.1 En mer jämlik och jämställd hälsa
Alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning,
utbildning, social ställning, bostadsort, eller etnisk eller religiös tillhörighet ska ha lika
rättigheter och villkor samt uppleva ett likvärdigt bemötande inom landstingets verksamheter.
Resultatet från Kommissionen för jämlik hälsa ska användas som bas för hur hälsan ska
kunna förbättras för alla invånare i Kalmar län, särskilt för de mest utsatta. Omotiverade
skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas.
Landstinget har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), som är
ett verktyg för att jämställdhetsintegrera all verksamhet. Osakliga skillnader mellan könen
eller mellan andra grupper som kan tyda på ojämlik verksamhet ska analyseras och åtgärder
för att uppnå jämlikhet och jämställdhet ska vidtas.
18
En utredning från Socialstyrelsen visar på stora skillnader i hälsa, dödlighet och
levnadsförhållanden för personer med psykisk sjukdom. Dessa personer insjuknar och dör
oftare i sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Flera tänkbara orsaker kan finnas
till detta, bland annat biverkningar från psykofarmaka och livsstilsfaktorer och ett sämre
omhändertagande av hälso- och sjukvården. Psykiskt sjuka med somatiska besvär ska fångas
upp och stödjas i linje med arbetet för en personcentrerad vård. Detta ställer särskilda krav på
hur vården organiseras, liksom på samverkan mellan aktörer inom och utanför landstinget.
Utbildningsinsatser ska genomföras för att stärka vård och omsorg i gränslandet mellan
psykisk och fysisk hälsa. Särskilda insatser för att stödja personer med psykisk sjukdom att
förbättra levnadsvanor och minska tobaksbruk kommer att genomföras.
Våld i nära relationer är en kränkning av en människas rättigheter. Personer utsatta för våld i
nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt
för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Arbetet utgår från tre perspektiv
– hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. All berörd personal i landstinget ska ha
kännedom om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla
som söker vård och all personal ska ha kunskap om till vilken myndighet eller organisation
man skall hänvisa en våldsutsatt person.
Hälsa och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Utvecklingen inom funktionshinderområdet går framåt men för långsamt. För att öka takten
ska landstinget tillämpa mainstreaming, det vill säga låta funktionshinderperspektivet
integreras i alla delar av sina verksamhetsområden och i allt beslutsfattande, i ett tidigt
stadium.
Invånare med funktionsnedsättning har ofta sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Psykisk
ohälsa och somatiska sjukdomar hos dessa grupper ska förebyggas. Personer med
funktionsnedsättning ska även vara delaktiga i och ha inflytande över sin behandling och
vårdplan, sina studier eller sin resa med kollektivtrafik. All personal ska ha kunskap om
personer med olika funktionsnedsättningars särskilda behov och samverkan med länets
funktionshinderorganisationer ska stärkas ytterligare. Landstingets kommande barn- och
ungdomspanel ska i huvudsak bestå av ungdomar med olika funktionsnedsättningar.
Landstingets lokaler och verksamheter ska vara tillgängliga för alla. Miljöerna ska vara
anpassade och nya lokaler ska från början vara planerade såväl fysiskt, auditivt (hörsel),
visuellt (syn) som kognitivt (tankeprocess) för alla. Det ska också vara enkelt att kontakta
landstingets verksamheter via telefon, e-hälsotjänster eller ta del av information på
landstingets webbplatser. Särskilt stöd ges till folkhögskolornas elever med
funktionsvariationer och personer som behöver extra språkstöd. En policy finns för hur
stödinsatserna ska prioriteras.
En handlingsplan för arbetet med frågor som rör personer med funktionsnedsättningar
kommer att tas fram under planperioden och denna ersätter det funktionshinderpolitiska
programmet.
5.3.2 Förbättrad folkhälsa i hela länet
Under planperioden ska landstinget bli en ännu starkare och mer aktiv samhällsaktör inom
folkhälsofrågor genom att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa, en mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård och stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor.
Tobak, fysisk aktivitet, jämställdhet och psykisk hälsa är landstingets fyra prioriterade
områden inom folkhälsoarbetet.
19
Landstinget ska utveckla samverkan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer
som kan främja befolkningens fysiska och psykiska hälsa. Länets skolor är viktiga
samarbetspartners för att inspirera eleverna till hälsosamma levnadsvanor med fysisk aktivitet,
utan tobak, alkohol och droger.
Ett tobaksfritt län
Daglig rökning är den levnadsvana som skapar den största ohälsan för enskilda individer i
Sverige. Landstinget har målet att Kalmar län ska vara tobaksfritt 2025 och har anslutit sig till
opinionsbildningsprojektet ”Tobacco endgame - rökfritt Sverige 2025”. Ett långsiktigt arbete
bedrivs i samråd med kommunerna för att få bort tobaksbruket i länets alla högstadie- och
gymnasieskolor. Målet är att alla elever i årskurs 9 ska var tobaksfria. Gravida och personer
med psykisk sjukdom är prioriterade grupper. Gravida ska erbjudas kostnadsfritt
avvänjningsstöd via hälsocentralerna. För att motivera till tobaksfrihet ska landstinget arbeta
för en utökning av tobaksfria miljöer på länets sjukhus och hälsocentraler.
Stödja till fysisk aktivitet
Hälsocentralerna ska vara förstahandsvalet när invånarna har behov av hälso- och sjukvård
under hela livet. Hälsocentralerna ska lägga stor vikt vid att stödja invånarna till goda
levnadsvanor och livsstilsmottagningar ska samverka med kommuner där invånarna har högre
identifierad risk för att utveckla sjukdom.
Informationssatsningar ska genomföras fortlöpande med målet att nå ett brett genomslag hos
länets invånare. Fokus ska ligga på individens egna möjligheter att påverka sin hälsa.
Invånarna ska också få ökad kännedom om vilket stöd landstinget erbjuder för att förändra
och förbättra sina levnadsvanor. ”Kom-igång”-satsningen som har syftet att inspirera till
fysisk aktivitet och vardagsmotion ska fortsätta.
Psykisk hälsa genom livet
Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att
de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga
att hantera livets vanliga motgångar.
Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning. Antalet långvariga
sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa har ökat sedan 2009 och kvinnor är mest utsatta.
Ökningen avser både självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal akutsökande och fler
vårdtillfällen på grund av depression, ångest, oro och sömnbesvär. Tidiga insatser och
samverkan med övriga aktörer förebygger onödigt lidande och kan i förlängningen minska
psykiska besvär och behov av specialiserad psykiatrisk vård.
5.3.3 Hälso- och sjukvård som förebygger ohälsa
Närmare halva Sveriges befolkning har minst en kronisk sjukdom, en fjärdedel av
befolkningen har mer än en kronisk sjukdom. Många av dagens kroniska sjukdomar kan både
förebyggas och behandlas och det går att leva ett aktivt liv med flera sjukdomar. För att skapa
en mer långsiktig och hållbar hälso- och sjukvård ska vården av personer med kroniska
sjukdomar förbättras utifrån nationella vårdprogram. Dessa patienter har ofta upprepade
kontakter med både hälso- och sjukvård och den kommunala omsorgen. En förbättrad
samordning mellan olika vårdgivare är viktig både för individens välbefinnande och för
samhällsekonomin.
God munhälsa hos länsinvånarna
Folktandvården arbetar hälsoinriktat och förebyggande för att stärka munhälsan hos
20
länsinvånarna. För barn och ungdomar görs preventiva insatser i grund- och
gymnasieskolorna. Det görs även sjukdomsförebyggande aktiviteter och daglig tandborstning
med fluortandkräm i länets alla förskolor kommer att införas under 2016. För att uppnå god
tandhälsa i vuxen ålder är det viktigt att ungdomar etablerar ett stabilt besöksmönster hos
tandvården. Den kostnadsfria tandvården för unga utökas från 2017 till att gälla till och med
det år en person fyller 21 år. Från och med 2018 gäller kostnadsfri tandvård till och med det år
en person fyller 23 år. Vården omfattar all tandvård, även specialisttandvård som till exempel
tandreglering om detta bedöms vara nödvändigt.
Det finns stora skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar som har olika socioekonomisk
bakgrund. Särskilt fokus ska ligga på att minska den ojämlika tandhälsan. Förebyggande
arbete ska bedrivas med hjälp av standardiserade vårdprogram och särskild kraft ägnas åt vård
till barn som lever under sviktande omsorg.
För äldre bedrivs ett särskilt arbete för att bibehålla en god tandhälsa. De som har omfattande
omsorgsbehov ska få ett erbjudande om en avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning av
tandvårdspersonal samt råd om daglig munvård.
Insatser för kvinnors hälsa
Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning tenderar att vara lägre
prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar till exempel om långvariga
smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Riktlinjearbete inom
ramen för det sjukvårdsregionala samarbetet är av stor vikt för att göra vården av dessa
sjukdomar mer jämlik. Tyngdpunkten ska ligga på socioekonomiskt utsatta områden och
kvinnor i områden där risken för ohälsa är stor.
Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer, men täckningsgraden behöver
öka, i synnerhet i socioekonomiskt svaga grupper. Från och med 2016 ska alla kvinnor
erbjudas avgiftsfri mammografi från och med 40 till och med 74 års ålder.
Jämlik och tidig missbruks- och beroendevård
Hälso- och sjukvården och tandvården ska arbeta för att förebygga missbruk och beroende.
Riskbruksvården på länets livsstilsmottagningar ska utvecklas för att tidigt kunna stödja
individer som befinner sig i ett begynnande eller utvecklat riskbruk, oavsett om det gäller
alkohol eller andra beroenden.
Vården ska vara utformad på ett patientsäkert, jämställt och jämlikt sätt. Missbruksvården i
länet omfattar riskbruk och missbruk av alkohol, narkotika, doping, tobak eller spel. De som
drabbas av eget eller andras missbruk ska få förbättrad vård och stöd. Delaktigheten ska
stärkas och patienter och närstående ska vara ett stöd i utvecklingen av missbruksvården i
länet. Samverkan internt och externt ska stärkas. Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och
beroendevård ska implementeras under planperioden.
Socialstyrelsen presenterade under 2015 förslag till nya föreskrifter för läkemedelsassisterad
behandling vid opioidberoende (LARO). Förslaget innebär att behandling av opioidberoende
ska ses som ett vidare begrepp och inte bara behandling av missbruk av heroin, opium eller
morfin. Krav finns också på att den vårdenhet som erbjuder LARO även ska erbjuda
psykologisk eller psykosocial behandling eller rehabilitering.
Landstinget behöver ta ett samlat grepp kring, LARO, tillnyktringsenhet (TNE), Lagen om
omhändertagande av berusade personer (LOB) och missbruksvården och en handlingsplan ska
upprättas. Landstinget ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om LARO och jobba utifrån
överenskommelsen om LOB.
21
Suicid och självskadebeteende ska förebyggas
Kalmar län har den högsta andelen självmord bland män i riket. Även unga kvinnor begår
självmord i högre utsträckning i länet än i övriga riket. Suicidprevention är därför högt
prioriterat och under planperioden ska arbetet inriktas på att i samverkan med övriga
samhällsaktörer förebygga självmord. Landstinget ska vara drivande i arbetet. Det handlar om
att bygga upp en säker vårdkedja för patienten från hemmet, kommunen, specialistpsykiatrin
till en högspecialiserad vårdenhet. Breda utbildningsinsatser ska genomföras för att öka
kunskapen om ”Första hjälpen till psykisk hälsa”.
Självskador är ett växande problem. Vård och stöd till personer med självskadebeteende ska
utvecklas, bland annat genom utvecklade samverkansformer. Målet är att antalet unga med
självskadebeteende ska minska genom ett bättre tidigt omhändertagande. Även hälso- och
sjukvårdens kunskap om självskador, tortyr och posttraumatisk stress disorder ska öka, för att
bättre kunna möta asylsökandes och nyanländas behov av specialiserad vård inom området.
Samverkan med andra aktörer ska öka.
5.3.4 Hälsa och trygghet för barn och unga
Landstinget ska skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska
och psykiska hälsa kan behållas och utvecklas. Barn och ungas synpunkter ska tas tillvara och
landstinget ska verka för barns bästa i alla beslut och åtgärder.
Som stöd för att omsätta barnkonventionen finns ett barnkompetensnätverk med
representanter från alla verksamheter som håller samman, stödjer utvecklingen och följer upp
barnrättsarbetet. Under planperioden ska nuvarande handlingsplan revideras. Dialog med barn
ska sammankopplas med landstingets övergripande riktlinjer för patientmedverkan. Barn och
ungas hälsa ska prioriteras i folkhälsoarbetet.
Mödrahälsovården och barnhälsovården arbetar för att främja barnens hälsa, trygghet och
utveckling. För att uppnå jämlik barnhälsovård över länet ska samverkan med kommunerna
utvecklas kontinuerligt. Den nationella vägledningen för barnhälsovården ska fortsätta att
implementeras under planperioden och aktivt följas upp. Barn som växer upp i en familj där
en eller båda av föräldrarna har en allvarlig sjukdom är särskilt utsatta. Detta ska
uppmärksammas tidigt, för att barnet ska få den hjälp som behövs. Aktiv samverkan med
kommunerna är centralt i arbetet.
Familjecentralerna är viktiga för att utifrån familjens situation främja en god hälsa hos barn
och föräldrar. De fungerar som en hälsofrämjande och förebyggande mötesplats.
Verksamheten bygger på samverkan mellan ett flertal parter för att samordna insatserna inom
hälsa, undervisning och social stöd. Landstinget ska fortsätta arbeta mot målet att minst en
familjecentral ska finnas i varje kommun.
Psykisk hälsa hos barn och ungdomar är ett prioriterat område. Allt för många barn och unga
mår dåligt och behöver hjälp tidigt. Därför ska insatserna för barn och ungas psykiska hälsa
förstärkas, med fokus på första linjens mottagningar och tidig stöd och hjälp. Införandet av
barn- och ungdomshälsan är en del i detta arbete. Samverkan mellan grund- och
gymnasieskolornas elevhälsa, ungdomsmottagning, barn- och ungdomshälsan och barn- och
ungdomspsykiatrin ska stärkas under planperioden. Genom god kännedom om varandras
uppdrag och snabba kontaktvägar mellan kommun och landsting kan problem förebyggas och
upptäckas i tid. Landstinget är en drivande kraft i samverkan med andra aktörer genom arbetet
med PSYNK, som syftar till att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som
har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa.
22
5.3.5 God hälsa för äldre
För äldre som drabbas av ohälsa är det viktigt med samordnade vård- och omsorgsinsatser.
Målet är att kunna åldras i trygghet och i självbestämmande med tillgång till god vård och
omsorg. Landstinget ska tillsammans med länets kommuner fortsätta att stärka vårdkedjan
utifrån arbetet med ”Bättre liv för mest sköra äldre i Kalmar län”. Den demografiska
utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen ställer krav på förändrade arbetssätt
och resursfördelning. Vårdkedjan ska därför utvecklas från att vara insatscentrerad till att vara
mer individcentrerad. Den äldre ska få sina behov av avancerad vård i hemmet tillgodosett
genom att team utvecklas där primärvården, den öppna specialiserade vården och kommunen
ingår. Samverkan och kontinuitet är grundläggande förutsättningar för en god vård för äldre.
Ett hälsosamt åldrande kännetecknas av social gemenskap, meningsfull sysselsättning, fysisk
aktivitet och goda matvanor. Landstinget ska erbjuda äldre stöd, enskilt eller i grupp, när det
gäller matvanor, tobak, alkohol, fysisk aktivitet, kontinens och munhälsa. Även psykisk hälsa
är en del i det hälsosamma åldrandet. Landstinget ska utveckla metoder för att snabbare
uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre. Patienter med kognitiv svikt, att tankeverksamheten
och minnet försämras mer än vad som är normalt för åldern, ska snabbare få en utredning
samt läkemedel och stöd vid eventuell demenssjukdom.
Under planperioden ska arbetet intensifieras med att utveckla en mer personcentrerad vård
som ska involvera den äldres egna förmågor och resurser. Arbetssättet ska vara proaktivt och
hälsofrämjande med e-hälsa och ny teknik som viktiga delar och där videovårdplanering är ett
exempel. Den äldre ska på ett enkelt sätt kunna vara delaktig i sin egen vård med hjälp av
individanpassad information och god kontakt med sin vårdgivare. Arbetet fortsätter med
utvärdering och förbättring av samordnande individuella planer och att äldre med behov ska
få en fast vårdkontakt. Införande av beslutstöd för kommunsjuksköterska om patienten blir
akut sämre samt gemensam kompetensutveckling är andra viktiga delar.
Under planperioden finns förslag om att Betalningsansvarslagen (BAL) ska förändras till
"Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård". Den nya lagen syftar
till att åstadkomma god vård och effektivare flöden genom förändringar i arbetssätt.
Utredningens förslag innebär att kallelseansvaret för vårdplanering flyttas från slutenvården
till primärvården och den öppna specialiserade vården vilket kommer att innebära en
omfördelning av resurser. Förslaget innebär bland annat att primärvården får ansvar för att
upprätta en fast vårdkontakt och en samordnad individuell plan för utskrivningsklara
patienter.
5.3.6 Enklare sjukskrivning
Personer som drabbas av ohälsa ska snabbt få aktiva, samordnade och individanpassade
insatser för att förbättra sin hälsa och kunna återgå i arbete. Därför ska landstinget fortsätta att
arbeta med sjukskrivningskoordinatorer/rehab-samordnare samt utveckla befintliga strukturer
för samverkan, både externt och internt.
Sjukskrivningsprocessen ska vara jämställd och endast medicinska behov ska styra valet av
behandling och behov av sjukskrivning. Män och kvinnor oavsett bostadsort ska erbjudas väl
avvägda behandlingar för att undvika onödig sjukskrivning. Sjukskrivningen ska vara väl
motiverad och innehålla en rehabiliteringsplan som upprättats tillsammans med patienten.
Våld i nära relationer ska särskilt uppmärksammas och våldsutsatta ska erbjudas lämpliga
åtgärder. Under planperioden ska riktlinjerna för avtal med företag inom grön rehabilitering
förenklas.
23
Inom ramen för Samordningsförbundet i Kalmar län bedrivs en finansiell samordning inom
rehabiliteringsområdet. Arbetet sker med lokal förankring och medlemmar i förbundet
är Försäkringskassan, Landstinget i Kalmar län, Arbetsförmedlingen och länets kommuner. Insatser
utvecklas så att invånare i yrkesverksam ålder ska kunna förbättra förmågan att arbeta. Den statliga
tilldelningen till förbundet höjs 2016 med 6,2 Mkr och Landstingets bidrag ökar med 1,6 Mkr jämfört
med 2015.
5.3.7 Rehabilitering för livskvalitet
God rehabilitering och habilitering är avgörande för en människas möjlighet att komma
tillbaka efter sjukdom eller skada. Rätten till rehabilitering ska tryggas på lika villkor för alla
patienter. All vård ska genomsyras av ett rehabiliterande synsätt och arbetet med individuella
rehabiliteringsplaner ska fortsätta.
Landstingets rehabilitering- och habiliteringsverksamhet bedriver sjukvårdande behandling i
många olika former där behandlingsbad utgör en form. Under planperioden ska en utredning
göras för att fastställa status och renoveringsbehov för de landstingsägda behandlingsbaden
för de kommande tio åren, samt fastställa framtida behov av behandlingsbad i länet.
För jämlik vård över hela länet ska de paramedicinska resurserna, det vill säga professionerna
arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped och psykolog, samordnas. En översyn
av länets paramedicinska resurser ska göras och resurser ska styras till dem som behöver
vården mest. Införandet av internetbaserade stöd- behandlingsmetoder ska särskilt stödjas.
5.4 Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården ska utvecklas med fokus på kvalitet och ökat värde för patienten.
Ändamålsenliga processer, kunnig personal och delaktiga patienter är grunden för en god vård
med rätt kvalitet. Vården ska ses i ett helhetsperspektiv, precis som den upplevs av
patienterna.
En god samverkan mellan primärvård, psykiatri och specialiserad hälso- och sjukvård är
nödvändig för att kunna ge länsinvånarna bästa möjliga vård och service och samtidigt vara
kostnadseffektiv. Kontinuerlig förbättring av den medicinska kvaliteten och patientsäkerheten
i vården är viktiga fokusområden.
5.4.1 Sveriges säkraste hälso- och sjukvård
Den utvärdering som gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting 2014 visade att
landstinget bedömdes ha nått den högsta nivån när det gäller patientsäkerhet. Arbetet med
patientsäkerhet ska fortsätta och landstinget ska även fortsättningsvis erbjuda Sveriges
säkraste hälso- och sjukvård.
Patientsäkerheten är högt prioriterad och flera aktiviteter pågår för att stärka en jämlik och
jämställd patientsäkerhet. Alla som besöker landstingets sjukvård ska känna sig trygga.
Landstinget har en nollvision för undvikbara vårdskador och ska därför fortsätta arbetet med
att öka patientsäkerheten. Aktiviteterna riktas till att förebygga vårdskador inom identifierade
riskområden och att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner. Säker
läkemedelsbehandling är en viktig patientsäkerhetsfråga och antalet patienter som får
läkemedelsgenomgång ska öka. Detta är viktigt för att antalet läkemedelsorsakade
inläggningar på sjukhusen ska minska.
Under planperioden ska fortsatt fokus ligga på kvalitetsförbättringar inom flera områden. Allt
kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och
24
medborgaren. Utbildning, förbättringsprogram, ledarskapsutveckling, innovationer,
rekrytering och kunskapsstöd ska förstärkas. Vårdens alla nivåer ska engageras för att bygga
långsiktiga strukturer och stödja processerna för bättre och säkra resultat, med syfte att
förbättra patientsäkerhetskulturen och minska vårdskadorna. För att bli framgångsrik måste
denna utveckling ske i samklang med patienter och anhöriga. Patientens möjlighet att själv
delta i patientsäkerhetsarbetet ska utvecklas.
En ökad resistens hos bakterier mot de flesta antibiotika utgör sannolikt ett hot mot
patientsäkerheten. Landstinget arbetar aktivt via länets Stramagrupp för en långsiktigt,
fortsatt minskning samt optimering av antibiotikaanvändningen.
Under de senaste åren har det skett en ökning av multiresistenta bakteriestammar på landets
nyföddhetsavdelningar. Ett aktivt hygienarbete bedrivs men lokalernas utformning är den
enskilt viktigaste faktorn för en patientsäker neonatalvård. En länsövergripande utredning som
omfattar lokalbehov på Länssjukhuset och Västerviks sjukhus ska därför genomföras under
2016.
5.4.2 Förbättrad cancervård
Standardiserade vårdförlopp ska införas under 2016 inom tretton diagnoser. Standardiserat
vårdförlopp innebär en ändrad inriktning för hela hälso- och sjukvården. Arbetet har ett starkt
fokus på kortare ledtider och innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård.
De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som
ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de
olika åtgärderna. Utifrån det standardiserade vårdförloppet skapas en individuell vårdplan för
varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Införande av standardiserade vårdförlopp
leder till en mer sammanhållen vårdprocess för patienten och möjliggör bättre information
och större delaktighet. Målsättningen är att alla som uppfyller kriterierna ska erbjudas ett
standardiserat vårdförlopp.
De tilldelade stimulansmedlen används i olika verksamheter för koordinering av patientens
undersökningar och behandling, köförkortande åtgärder inom radiologi och kirurgi samt för
förstärkning av de vårdadministrativa processerna. Arbetet sker inom ramen för Regionalt
Cancercentrum Sydöst.
Robotassisterad titthålskirurgi ska införas
Robotassisterad titthålskirurgi är en metod som ökat påtagligt i landet under senare år, främst
vad gäller operationer vid prostatacancer men också inom specialiteterna kirurgi och
gynekologi. Fördelarna med robottekniken är kortare vårdtid, mindre postoperativt obehag för
patienten, mindre blödning under operationen samt med stor sannolikhet mindre risk för
postoperativa komplikationer. Ett ökande antal patienter begär att bli opererade med denna
teknik vilket har lett till ökade kostnader för utomlänsvård, även om flertalet fortfarande
opereras inom länets gränser och med traditionell öppen teknik. Under planperioden införs
robotassisterad kirurgi vid Länssjukhuset i Kalmar med målet att verksamheten ska vara igång
under mitten av 2017.
Utökad diagnostik
Nationella och regionala analyser visar att antalet PET/CT-undersökningar kommer att öka de
närmaste åren. Det finns flera faktorer som påverkar efterfrågan på PET/CT-undersökningar
bland annat flera vårdprogram inom cancerområdet, införande av standardiserade vårdförlopp,
mer riktad diagnostik samt PET/CT som direkt underlag för dosberäkning inför
strålbehandling. En utökning av kapaciteten planeras inom närliggande regioner under 20162018, därefter kommer utökad kapacitet att behövas i sydöstra sjukvårdsregionen.
25
5.4.3 Kunskapsstyrningen ska öka
Kunskapsstyrning innebär att beslut ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. Det gäller såväl
enskilda patientmöten som investeringar eller organisatoriska förändringar. Det är viktigt att
stimulera och skapa förutsättningar för att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas och användas.
Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och behandlingar som inte är
validerade ska avvecklas.
Hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och bland annat bygga på nationellt
framtagna behandlingsriktlinjer. Under planperioden fortsätter arbetet med tillämpning och
uppföljning av de nationella riktlinjerna vid astma KOL, diabetes, hjärtsjukvård samt
missbruk- och beroendevård. Arbete pågår på nationell nivå med att revidera de nationella
riktlinjerna för depression och ångest, demens, den nya nationella riktlinjen vid Multipel
Skleros (MS), Parkinsons sjukdom samt stroke.
5.4.4 Effektiv läkemedelsanvändning
Landstinget arbetar för att länets invånare ska få god läkemedelsbehandling, genom lokalt
arbete och genom regional och nationell samverkan inom läkemedelsområdet. Arbetet med ett
säkert ordinationsstöd och införande av länsgemensamma läkemedelsmallar ska fortsätta. Nya
nationella behandlingsriktlinjer och nya läkemedel ger möjlighet till förbättrade
behandlingsresultat men genererar också utmaningar som ökade kostnader. För att
åstadkomma en jämlik och jämställd, kostnadseffektiv samt ändamålsenlig användning av nya
läkemedel för alla medborgare fortsätter arbetet med ordnat införande. Fortsatt samverkan i
den sydöstra sjukvårdsregionen ska bidra till ökad likvärdighet.
Personer under 18 år ska få kostnadsfria läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom
läkemedelsförmånen från år 2016. Alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna
ska erbjudas kostnadsfritt till unga under 21 års ålder, från den 1 januari 2017.
5.4.5 Verksamhetsutveckling genom ny teknik
E-hälsa är ett medel för att utveckla hälso- och sjukvården. Vårdens processer är alltmer ITbaserade och det pågår en snabb utveckling där nya lösningar möjliggör en mer effektiv vård,
förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet.
Digitala tjänster ska utvecklas för att invånarna ska erbjudas möjlighet att få information, stöd
och behandling på andra sätt än via traditionella fysiska mötet. Tjänsterna ska på ett säkert
och flexibelt sätt bidra till en god geografisk tillgänglighet utifrån invånarnas behov och
förutsättningar. En handlingsplan för hur digitala tjänster kan bidra till god geografisk
tillgänglighet nära invånarna kommer att ligga till grund för aktiviteter under planperioden.
Internetbaserad behandling är ett komplement till traditionell behandling och genomförs med
personligt stöd från behandlare. Målet är att erbjuda fler patienter möjligheten att få stöd och
behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt. Idag erbjuds behandling inom
depression och ångest. Landstinget har anslutit sig till en nationell behandlingsplattform som
innebär att internetbaserade behandlingar inom oro, sömn, smärta, och stress kommer att
kunna erbjudas inom planperioden.
Digital incheckning via anmälningsskärmar ska införas under planperioden.
Anmälningsskärmar är en lösning som sparar tid och resurser för vårdens medarbetare genom
att mer tid kan ägnas åt att hjälpa och behandla patienter. Under planperioden kommer hälsooch sjukvården ges utökad möjlighet till mobilt arbete. Det innebär att mer arbete kan utföras
26
direkt och i kommunikation med patienten.
Distans- och videokonferenser ska utvecklas för att minska resandet. Möjligheterna ökar och
ambitionen inom landstinget är att utveckla formerna för användande av videoteknik för både
verksamheter, patienter och närstående liksom i kontakter med andra vårdaktörer.
5.4.6 Effektivare serviceprocesser i vårdsektorn
Landstinget arbetar med att förbättra serviceprocesserna som stödjer vården i ett nationellt
nätverk för landsting och regioner, ”Best service”. Jämförelser av de större processerna görs
via mätningar av ekonomi, servicegrad samt nöjd kundindex. Processer som mäts är bland
annat avfallshantering, materielförsörjning, lokalvård och patientkost. Arbetet med samverkan
ska fortsätta under planperioden och processkartläggningen av samtliga processer ska
fortsätta. Landstinget ska fortsätta att leverera goda resultat och tillhöra det övre skiktet inom
samtliga serviceprocesser. ”Sveriges bästa sjukhusmat” ska bli ännu bättre.
5.4.7 Hållbara upphandlingar som tar ansvar
Landstinget ska arbeta aktivt för att göra hållbara upphandlingar och ta ett stort etiskt och
socialt ansvar vid upphandlingar. Upphandlingar som företas av landstinget ska leda till
kostnadseffektivitet och kvalitet i upphandlade tjänster, varor och entreprenader.
För att säkerställa organisationens behov, följa gällande lagstiftning och alltid ha den goda
affären i centrum utgör landstingets upphandlingsstrategi ett stöd. Strategin innehåller flera
viktiga områden som alltid ska prioriteras vid upphandlingar. Miljö, social och etisk hänsyn,
är viktiga ingångar. Miljömålen ska särskilt beaktas vid upphandlingar av varor och tjänster
som innebär betydande miljöpåverkan med stor volym ex vis trafik. Landstinget ska använda
sin köpkraft för att förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn, verka för innovationer och en
hållbar ekonomisk utveckling. Modellen Vita jobb, ett verktyg för offentlig upphandling med
sociala villkor och regler mot svartarbete, ska användas. För att ytterligare stärka det
strategiska arbetet med upphandlingar ska samordnade upphandlingar i större utsträckning
nyttjas.
För att se till att små och medelstora företag ges förutsättningar att lämna anbud ska
upphandlingar delas upp i flera kontrakt när upphandlingens art motiverar det. Delad
upphandling och dialog gör det lättare att delta i anbud och bidrar till att landstinget kan nyttja
de konkurrensfördelar som finns.
Landstinget ska använda sin inköpsvolym för att påverka produktionen av varor och tjänster i
en hållbar riktning genom att till exempel ställa krav på arbetsmiljö och
kollektivavtalsliknande villkor.
5.4.8 Gemensam utveckling i sjukvårdsregionen
Landstinget har ett samverkansavtal med Region Jönköpings län och Region Östergötland
som ska säkra god och likvärdig vård för invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen. Samarbetet
har fokus på medicinska och strukturella frågor som kompetensförsörjning, läkemedel,
upphandling, IT-struktur och vårddokumentation, e-hälsa, forskning och kunskapsstyrning.
Under planperioden kommer framtida kompetensförsörjning vara en prioriterad fråga.
Gemensamma processer ska göra att vården underlättas för regionens invånare. Målen är
bättre kvalitet på dokumentation, ökad harmonisering av regionens vårdprocesser och bättre
stöd för regionala vårdflöden.
27
Inom den medicinska genetiken sker en snabb utveckling och en översyn ska göras för den
framtida organisationen på både landstings- och sjukvårdsregionsnivå. Inom regionavtalet har
en revidering gjorts av planen för hemtagningen av den onkologiska vården. En översyn av
antalet neonatalplatser på universitetssjukhuset kommer att göras under planperioden. En nyoch ombyggnation av ”Framtidens universitetssjukhus” medför ökade kostnader under
planperioden. Den medicinska utvecklingen medför att fler och mer komplexa ingrepp kan
göras vilket innebär ökade kostnader.
5.4.9 Aktiv och strategisk forskning och innovation
Nytänkande och innovation krävs för att klara de utmaningar som vården står inför. Ett starkt
innovationsklimat skapar förutsättningar för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre
livskvalitet och tillväxt. Innovation i offentlig verksamhet innebär bland annat att medarbetare
ska ges möjlighet att i dialog med patienter och närstående utveckla nya processer, tjänster
eller varor. Landstinget är en aktör i regionens innovationsagenda som ska utveckla
innovationssystemet inom länets offentliga sektor i samspel med regionen, nationellt och ur
ett EU-perspektiv. Vi ingår även i nätverket Forska!Sverige, som arbetar för att främja
forskning inom hälsa och välstånd.
Patientnära klinisk forskning ska vara en självklar del i hälso- och sjukvården. Den
patientnära vården ska utvecklas och den patientnära forskningen ska stimuleras ytterligare.
Detta ska ske i samarbete med Linnéuniversitetet och E-hälsoinstitutet.
För att medborgarna ständigt ska få den bästa och säkraste hälso- och sjukvården baserad på
vetenskaplig evidens ska landstinget arbeta med verksamhetsnära forskning. Samarbetet inom
den regionala noden ”Forum Sydost” medför ökade möjligheter för forskningsaktiva att nyttja
hjälpstrukturer samt underlätta samarbete mellan näringsliv och hälso- och sjukvård.
Att höja den akademiska nivån samt rekrytera och stimulera egna forskningshandledare är en
strategisk fråga de närmaste åren. Tillsammans med Linnéuniversitetet kommer kliniska
professorer att rekryteras som en del i den regionaliserade läkarutbildningen. Geriatrik och
primärvård har identifierats som särskilt viktiga områden. Utöver de planerade
lektorattjänsterna i samband med läkarutbildningen kommer det att finnas ett stort behov av
handledarkompetens.
Vårdpersonal och studerande har möjlighet att praktiskt öva verklighetstrogna händelser.
Verksamheten inom landstingets kliniska träningscenter är en viktig del för att öka
patientsäkerhet och höja den medicinska kvaliteten. Utbildningsinsatserna är breddade och
anpassade för att vara attraktiva för såväl primärvård-, psykiatri- som sjukhuspersonal.
Öppen innovation innebär att företag och organisationer systematiskt letar efter innovationer
utanför sin organisation samt bjuder in fler aktörer, stora som små, till en plats i
innovationsprocesserna. Metoden ska prövas och utvärderas i landstinget under planperioden.
5.5 Drivande för hållbar utveckling och hälsofrämjande miljö
Landstinget ska ta ett långtgående ansvar för en hållbar utveckling och miljö- och
hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet. Under planperioden ska arbetet
fortsätta utifrån mål i hållbarhetsprogrammet för 2014-2017.
Klimatfrågan är viktig och landstingets koldioxidutsläpp ska minska. Ett viktigt område för en
hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan i regionen är omställningen till ett hållbart
resande. Landstinget ska utveckla ett hållbart resande för medarbetare och politiker med sikte
på att så långt som möjligt inrätta resefria möten.
28
Satsningar på vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras. Landstingets
energiplan för 2012-2020 utgör en grund för att nå målen för energieffektivisering. Under
planperioden kommer arbetet med att energieffektivisera fortsätta och åtgärderna beräknas
minska landstingets årliga kostnader för värme, el och vatten.
Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att minska kemikalie- och
antibiotikaanvändningen. Maten som serveras på sjukhusen och folkhögskolorna ska i hög
grad vara klimatsmart, närproducerad och ekologisk.
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på verksamhetslokalernas
utformning, generalitet och flexibilitet. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med möjlighet till
modern och patientfokuserad psykiatrisk vård, som dessutom finns nära till övrig hälso- och
sjukvård, är en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Genom att lokalmässigt
närma sig övriga hälso- och sjukvård möjliggörs ett tvärspecialiserat omhändertagande av
både psykiatrins och somatikerns patienter.
Den offentliga utsmyckningen ska förstärka en hälsofrämjande miljö och bidra till gott
bemötande av besökare och en bra arbetsmiljö för personalen. Evidensbaserad hälsodesign
ska vara en förutsättning vid alla byggnationer. En gemensam konstpolicy har antagits för
länet som ska ge stöd till en utveckling av landstingets konstverksamhet. Vid nybyggnation
och större ombyggnationer av egna lokaler avsätts 1 procent av den totala byggkostnaden för
offentlig konstnärlig gestaltning.
5.6 En välfungerande kollektivtrafik
En väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för utvecklingen av geografiska områden.
Kollektivtrafik möjliggör pendling till arbete och studier och stimulerar turistnäring och
kulturbesök och andra fritidsaktiviteter. Trafiken ska planeras så att den är tillgänglig med
trygghet och säkerhet i fokus.
Kollektivtrafiken ska kontinuerligt utvecklas för att ge alla invånare i Kalmar län goda
förutsättningar att resa. Som ett viktigt led i denna ambition ska tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning öka. Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv samt tillgänglighetsperspektiv. Ett nytt regelverk för
sjukresor ska tas fram under planperioden. Det ska också vara enkelt för länets skolelever att
göra kulturresor med kollektivtrafiken.
För att skapa goda planeringsförutsättningar, bred förståelse och samsyn kring resursbehov
och prioriteringar utgår den framtida utvecklingen av trafikutbyggnaden från ”Strategiplan
2050”. Riktade insatser mot utvalda grupper ska genomföras under kommande år, i syfte att
locka nya resenärer. Under planperioden ska även förutsättningarna för att underlätta för
studenter att pendla mellan studieorter ses över.
Den allmänna kollektivtrafiken utvärderas kontinuerligt mot ett uppställt regelverk för
förändring av produktions- och driftstruktur. Det är viktigt för den ekonomiska hållbarheten
att trygghet finns för en budget i balans. Därför kommer genomförda utvecklingssteg att
utvärderas innan nästa steg tas. För att långsiktigt upprätthålla målet är det nödvändigt att
ambitionsnivå och trafikutökningar möts antingen genom tillköp av trafik från enskilda
kommuner eller genom ökade trafikintäkter.
Stort fokus kommer att läggas på upphandling av busstrafik i länet med ny avtalsstart i augusti
2017. Länets kollektivtrafik ska vara helt fossilbränslefri år 2020 och inriktning och
huvudalternativ för drivmedel ska vara biogas. För att nå målsättningarna om en bättre
miljöstruktur för kollektivtrafiken måste också regionala satsningar göras på miljövänligt
bränsle.
29
En aviserad satsning i budgetpropositionen från 2015 på underhåll till järnvägar från 2016 är
positiv för tågtrafiken. Stopp och förseningar i tågtrafiken leder till stora kostnader för de
regionala kollektivtrafiksystemen. Utöver underhåll av järnväg föreslås också en satsning på
kollektivtrafik i landsbygd för att främja regional tillväxt och goda levnadsvillkor.
Ett arbete pågår och ska förstärkas för att ta fram alternativa drivmedelslösningar i tågtrafiken
samt se över möjligheten till nya fordonstyper. Ett gemensamt projekt med Jönköpings län är
att utreda olika fossilfria alternativ.
Under 2016 kommer den planerade underhållsverkstaden att etableras i Kalmar. Förutom den
kvalitetsförbättring detta innebär för tågresenärerna och tillgänglighet för fordonen kommer
även miljövärdena att påverkas positivt.
5.7 Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa
Utbildning har en tydlig påverkan på hälsan och den sociala och ekonomiska tryggheten.
Invånarna i Kalmar län har en kort teoretisk utbildningsnivå vilket gör det viktigt att erbjuda
grundutbildning för fler människor. Utbildning är en förutsättning för att få fler i arbete och
för att öka andelen som söker sig till högre studier. Folkhögskolorna är en viktig aktör för att
motivera till studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån.
Landstingets folkhögskolor fokuserar på fyra utvecklingsområden under perioden:

Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet och motivera till vidare
studier.

Rikta insatser till länsbor som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom
studiemotiverande folkhögskolekurser och etableringskurser för nyanlända.

Bidra till ökad folkhälsa genom utvecklingsarbete kring hälsa och kultur.

Bidra till bättre integration genom utbildning i yrkessvenska för nyanlända
Många vuxna i Kalmar län har behov av kompletterande studier på gymnasienivå för att
kunna studera vidare och konkurrera på arbetsmarknaden. Mer än 30 procent av kursplatserna
på folkhögskolorna prioriteras för deltagare som vill läsa in en allmän behörighet för
högskolestudier. Skolorna har en stark kulturprofil med många estetiska utbildningar som
förberedelse för högre studier. Yrkesutbildningar genomförs som folkhögskolekurser och
yrkeshögskoleutbildningar med tydlig samverkan med arbetslivet.
Folkhögskolorna ska fortsätta att erbjuda studiemotiverande folkhögskolekurser, SMF, för
personer som saknar gymnasieutbildning och varit arbetssökande under en längre tid.
En plan har tagits fram för att stärka folkhögskolornas roll i integrationsarbetet. Tillsammans
med arbetsförmedlingen genomförs etableringskurser för nyanlända. Kurser innehåller
språkstudier och samhällsorientering samt insatser för att underlätta etableringen. Skolorna
ska ansöka om extra studieplatser till allmän kurs, för att fler deltagare på SMF- och
etableringskurser ska få möjlighet att studera vidare och få gymnasiekompetens. Särskilt
statsbidrag för extra platser till skolornas allmänna kurser gör det möjligt för fler av dessa
deltagare att studera vidare på folkhögskola.
Regeringen föreslår en satsning på yrkesinriktade kurser inom bristyrken vilket innebär att
särskilda platser föreslås till folkhögskolor under 2016-2019.
Bildningsverksamheten ska förstärka samverkan med andra aktörer samt uppföljningsarbetet
för att tydliggöra folkhögskolornas roll i den regionala utvecklingen. Det innefattar bland
annat en samordnad kvalitetsuppföljning för att beskriva vad som händer efter avslutad
30
utbildning. Folkhögskolan som egen utbildningsform ska beskrivas och här är deltagarnas
egna berättelser särskilt viktiga.
Under planperioden ska en plan tas fram för att funktionshinderanpassa landstingets
folkhögskolor.
5.8 Nytt ansvar för regional kulturverksamhet och
organisationsstöd
Landstinget övertar ansvar för regional kulturverksamhet, regionala kulturanslag, anslag till
regionala organisationer för studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott från
Regionförbundet från och med den 1 januari 2016. I samband med detta inrättas en nämnd
med ansvar för regional kulturverksamhet och fördelning av regionala kulturanslag. Nämnden
tar fram förslag till vision och mål för kulturen, vilket i sin tur ligger till grund för
prioriteringar av anslag. Överenskommelser träffas med kulturinstitutionerna och beskriver
hur varje verksamhet bidrar till att nå nationella och regionala mål på kulturområdet.
Förändringen av ansvaret för regional kulturverksamhet och ansvaret för stöd till
studieförbund och övrigt organisationsliv innebär att Landstinget regionalt svarar för de
kulturpolitiska målen och målet för folkbildning som beslutats av riksdagen.
Kultursamverkansmodellen
Att ansvara för regional kulturverksamhet i Kalmar län innebär också att Landstinget övertar
ansvaret för Kultursamverkansmodellen. Det är en arbetsform för samspel mellan den
nationella och regionala kulturpolitiken för att skapa ett ökat utrymme för regionala
prioriteringar och variationer inom kulturområdet.
Statens Kulturråd beslutar om fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet i de
län som ingår i modellen. Landstinget beslutar, i samverkan med länets kommuner och
kulturlivet, hur det statliga bidraget fördelas till regional kulturverksamhet. Stöd får lämnas
till teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive länsmusikverksamhet, regionala museer,
länsbibliotek, verksamhet med länskonstnärer, regionala konsulenter för mångkultur;
regionala arkivinstitutioner och regionala resurscentrum för film och video.
Kultursamverkansmodellen ska ge länets invånare möjlighet att ta del av ett varierat
kulturutbud som präglas av förnyelse och kvalitet. Den kulturella infrastrukturen ska
utvecklas, den regionala mångfalden ska främjas och kulturskapare i hela länet ska kunna
utveckla sitt konstnärskap.
Kulturplan för Kalmar län
”Kulturplan för Kalmar län 2015-2017” antogs av Regionförbundets styrelse 2014.
Kulturplanen är underlag för de prioriteringar som görs på kulturområdet i länet. Det är
planeringsunderlag för landstingets stöd till kulturen. När kulturnämnden etablerat sin
verksamhet ska nämnden återkomma till Landstingsfullmäktige med ett dokument som
tydligare anger Landstingets vision och mål för kulturen med utgångspunkt från gällande
kulturplan. Dessutom kommer arbetet med revidering av kulturplanen att påbörjas under
2016.
Regional biblioteksplan
31
Enligt bibliotekslagen har kommuner och regionalt ansvariga skyldighet att upprätta
kommunal respektive regional biblioteksplan. Den regionala biblioteksplanen ska innehålla
planer för den regionala biblioteksverksamheten, planer för medieförsörjning och
medieplanering. Biblioteksplanen bör också ge besked om verksamhetens inriktning och
omfattning så att invånarna har möjlighet att påverka. Regionbiblioteket har startat arbetet
med att ta fram underlag för regional biblioteksplan för Kalmar län. Den regionala
biblioteksplanen ska antas av Landstinget under 2016.
Kultur som en faktor inom regional tillväxt
I och med förändrad ansvarsfördelning är det angeläget att hitta former för samspel mellan de
olika ansvarsområden som regionförbundet respektive landstinget har. För en fortsatt
utveckling på kulturområdet krävs en samordning av beslut inom de regionala 1:1-medlen
respektive de anslag som beslutas utifrån kulturpolitiska mål och grunder. Detta är viktigt för
att också tydliggöra grunderna för stöd inom regional tillväxtpolitik respektive finansiering
utifrån de kulturpolitiska målen som gäller för det kulturpolitiska stödet.
Kultur och hälsa
Sambandet mellan kultur och hälsa har kommit alltmer i fokus. Genom den förändrade
ansvarsfördelningen för regional kultur kan samverkan mellan kultur, vård och omsorg
utvecklas ytterligare. En modell för detta provas inom länssatsningen Hälsa & Kultur. Ett
antal projekt genomförs för att stärka kulturens roll i hälsoarbetet. Syftet är att hitta modeller
för hur kultur kan användas i förebyggande hälsoarbete och/eller i rehabiliterande syfte för
bättre hälsa. Projektet avslutas 2016 och erfarenheterna sammanfattas i en strategi för Hälsa &
Kultur i Kalmar län.
Samverkan inom länet
Landstinget kommer att utveckla formerna för en öppen och systematisk samverkan med
kommunerna, Regionförbundet, Länsstyrelsen, kulturinstitutionerna, föreningsliv och övriga
parter. Avsikten är att under planperioden hitta former för ömsesidig information och
gemensamt arbete med mål och planering tillsammans med bland annat politiska företrädare
och verksamhetsföreträdare för länets kommuner samt företrädare för olika institutioners och
organisationers styrelser och verksamhetsansvariga.
32
5.9 Mål och mått
God hälsa hos invånarna
Landstingets långsiktiga inriktning
Tobaksfritt län 2025
Övervikt, fetma och karies ska minska
Resor med kollektivtrafik ska öka
Mått
Andel tobaksfria elever i årskurs 9
100 %
Andel tobaksbrukare som fått kvalificerat
rådgivande samtal
16 %
Andelen fyraåringar med för högt BMI
10 %
Andel kariesfria 19-åringar
33 %
Andel av befolkningen som reser med
kollektivtrafik minst en gång per månad
Antal närtrafikresenärer
Verksamheten ska bedrivas med hög
kvalitet
Landstinget ska erbjuda Sveriges säkraste
hälso- och sjukvård med nollvision för
fallrisk, trycksår och vårdrelaterade
infektioner.
Medicinska resultat i hälso- och sjukvård
(andelen förbättrade indikatorer)
40 %
Ska öka
40 %
Andel diagnostiserade cancerfall som genomgår
ett standardiserat vårdförlopp inom uppsatt
tidsram
100 %
Andel patienter som får en kontaktsjuksköterska
(inom cancervården)
100 %
Andel genomförda riskbedömningar – nutrition,
fallrisk och trycksår
90 %
Följsamhet hygienregler
100 %
Följsamhet klädregler
100 %
Andel trycksår – sjukhusförvärvade
Vårdrelaterade infektioner
Patientsäkerhetskulturen- Sammantagen
säkerhetsmedvetenhet (index)
Varje patient ska förstå varför och hur
hen ska använda sina läkemedel
Målvärde 2016
Andel av patienterna som vid utskrivning får med
sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell
läkemedelslista
0%
Årlig minskning
70
80 %
33
Motverka antibiotika resistens
Antal antibiotikarecept
300 recept per
1000 invånare
Varje patient ska ha en vårdplan
Antal självmord ska minska
Psykiatri - Vårdplan för patienter inom
heldygnsvård
80 %
Följsamhet till suicidriktlinjen efter suicidförsök
100 %
Folkhögskolorna ska öka bildnings- och
utbildningsnivån i länet
Andel elever som uppnår allmän behörighet på
folkhögskolornas allmänna kurser
Landstingets koldioxidutsläpp ska minska
Andel körda kilometer i tjänst
75 %
Årlig minskning
5.10 Uppdrag
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för
läkemedelsassisterad behandling av opiodberoende (LARO)
Uppföljning av införandet av fysioterapeut som första kontakt i primärvården
Ett nytt regelverk för sjukresor ska tas fram under planperioden
Förutsättningar för införande av en PET-CT ska utredas
En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för
neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus
En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan,
ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin ska genomföras under
2017
Följa upp och utvärdera införandet av första linjen psykiatri i primärvård
En utredning för att fastställa status och renoveringsbehov för de
landstingsägda behandlingsbaden sett till den kommande tioårsperioden, samt
fastställa framtida behov av behandlingsbad i länet
Öppen innovation som metod ska prövas och utvärderas
En översyn av medicinsk fotvård ska genomföras
Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras
Upprätta en handlingsplan för hur riskbruks- och missbruksvården ska
organiseras utifrån de nationella riktlinjerna
Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård
och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och
posttraumatisk stress disorder
34
6 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats
Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med
utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett
hälsofrämjande och hållbart arbetsliv.
6.1 Ett långsiktigt starkt arbetsgivarvarumärke
Landstinget i Kalmar län ligger i topp i de flesta mätningar som görs kring kvalitet,
tillgänglighet, bemötande och förtroende. Det är medarbetarna som gör skillnaden i dessa
mätningar. Vi har Sveriges bästa medarbetare som utför några av Sveriges viktigaste jobb.
Vårt arbete gör skillnad, varje dag. Landstinget ska fortsätta att vara en arbetsplats som drivs
av ett medborgar- och kundperspektiv med fokus på kvalitet och goda resultat.
Utmaningarna med en kraftig generationsväxling, en allt äldre befolkning och en medicinsk
och teknisk utveckling gör att rekryteringsbehovet kommer att vara stort de närmsta åren. En
offensivare rekryteringsstrategi, effektivare resursutnyttjande och ett fortsatt fokus på
landstingets attraktivitet och arbetsgivarvarumärke är viktiga ingångar.
6.1.1 Offensiv rekrytering till en av Sveriges bästa arbetsplatser
Landstinget i Kalmar län ska vara en av Sveriges bästa arbetsplatser. Det innebär att vi ska
erbjuda en arbetsplats med bra möjligheter till kompetensutveckling och karriär inom en
mängd yrken. Arbetsmiljön ska vara god och präglas av öppenhet, kunnighet och engagemang
där kvalitet och goda resultat är i fokus. Medarbetarnas drivkrafter till att hela tiden arbeta för
förbättring ska tas till vara. Att arbeta vid Landstinget i Kalmar län innebär att ha ett
utvecklande, meningsfullt och hälsofrämjande arbete, varje dag.
Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare som lockar till sig ny kompetens och kan
behålla och utveckla befintlig personal. Vi ska vara ett självklart val för nyutbildade inom
olika sektorer. Under planperioden ska andelen medarbetare som trivs och är stolta att arbeta i
landstinget öka och landstingets arbetsgivarvarumärke ska utvecklas ytterligare.
Attraktivitetsresan fortsätter med planerade långsiktiga aktiviteter och offensiva
rekryteringsinsatser ska locka ny kompetens. Ökad utlandsrekrytering, resurspool inom
primärvården och riktade anställningserbjudanden är några av insatserna.
6.2 Strategisk personalförsörjning för framtiden
Kompetensförsörjning innebär att kunna attrahera, rekrytera och behålla kompetens.
Förändringar i demografi samt utvecklingen av ny teknik och kunskap gör att landstinget
kommer att ha ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare de närmsta åren. Behovet
kommer att vara stort inom yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och
medicinska sekreterare. För en god kompetensförsörjning krävs behovsanalyser, planering
och prioritering.
För att klara framtidens kompetensförsörjning ska insatser göras på kort och lång sikt.
Exempel är utbildningstjänster för sjuksköterskor, utökning av antalet studerandeplatser för
sjuksköterskor, särskilda satsningar på AT- och ST-läkartjänster, utbildningscentral och
resurspool inom primärvården, utlandsrekrytering, traineeprogram samt översyn av
möjligheterna att utveckla seniora uppdrag för de som annars har ålderspension.
6.2.1 Samverkan och dialog med skolor och universitet
Dialog och samverkan med gymnasieskolor, universitet och andra utbildningsanordnare är
viktiga förutsättningar. Studenter ska ses som framtida medarbetare och landstingets
35
utbildning och handledning ska vara av god kvalitet. En utbyggnad av högskoleplatser inom
bristyrkesområden som sjuksköterskeutbildning, barnmorskeutbildning och
specialistsjuksköterskeutbildning planeras nationellt och en utökad dialog med
universitetsledningarna i den sydöstra sjukvårdsregionen förbereds. Planeringen inför den
decentraliserade läkarutbildningen fortsätter i samverkan med Linköpings universitet,
Linnéuniversitetet och studenter. För att höja den akademiska nivån och få in fler forskare
kommer nuvarande forskningsaktiviteter att analyseras och samarbetet med universiteten
intensifieras.
Ett samarbete har inletts i länet för att starta ett vård- och omsorgscollege. Syftet är att i
samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer
kvalitetssäkra utbildningen, så att länets invånare kan erbjudas vård och omsorg av hög
kvalitet. Certifiering av regionalt och lokala vård- och omsorgscollege beräknas följa tidplan
och vara klart under våren 2016.
Satsningen på nyanlända med sjukvårdskompetens ska fortsätta, där folkhögskolorna svarar
för utbildning i sjukvårdssvenska och verksamheterna för språkpraktik. Arbetet med att skapa
så kallade snabbspår sker i samarbete med arbetsmarknadens parter.
6.2.2 Utfasning av bemanningsföretag
Ett minskat beroende av bemanningsföretag leder till en högre patientsäkerhet, bättre
arbetsmiljö och bättre förutsättningar att klara utbildningsuppdraget med handledning.
Kostnaderna för bemanningsföretag för läkare, sjuksköterskor och psykologer har ökat
markant i landsting och regioner de senaste åren och läget kräver kraftfulla åtgärder.
Nuvarande strategi och handlingsplan behöver kompletteras med en plan för att fasa ut
bemanningsföretagen över tid och att enbart nyttja hyrbolagen som tillfälliga lösningar. För
att klara en minskning krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. De långsiktiga
åtgärderna syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen över tid medan de kortsiktiga
måste till för att bryta den kostnadsutveckling som varit de senaste åren. Kostnaderna för
bemanningsföretag ska halveras senast 2017. Målsättningen kräver samsyn, kommunikation,
styrning och en tydlig utfasningsplan.
6.3 Förbättrat arbetssätt för effektivare resursutnyttjande
Förändringar i vår omvärld kräver även en tydlig planering av åtgärder som nyttjar
professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Prioritering av
vårdadministration på rätt nivå och optimering av bemanning utifrån patientens behov ska
leda till en effektivare användning av medarbetarnas tid.
Landstinget ska fortsätta utveckla vårdnära service som en del i arbetet med
kompetensförsörjning och rätt använd kompetens. Syftet är att frigöra tid från vårdpersonalen
genom att servicepersonal utför serviceuppgifter som identifierats som möjliga att avlasta
vårdpersonalen med. Övriga förväntade effekter är bland annat mer effektivt
resursutnyttjande, ökad patientnöjdhet, minskning av vårdrelaterade infektioner samt en ökad
professionalisering.
Förutsättningar och former för ett mer hållbart resande ska utvecklas under planperioden.
Målsättningen är att så långt som möjligt inrätta det ”resfria mötet”. Ett utvecklingsarbete
kring möteskultur och mötesformer samt IT-stöd ska startas.
36
6.4 Delaktiga och engagerade medarbetare
Landstinget ska vara en arbetsplats där medarbetarna kan trivas, växa och använda sin
kompetens på bästa sätt. Alla ska bidra i arbetet mot bättre kvalitet och högre effektivitet och
känna att deras engagemang och förslag till förbättringar tas till vara. Vi ska vara en
föregångare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares
engagemang och delaktighet. God kommunikation är en förutsättning och ska utvecklas
löpande genom väl genomförda medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, medarbetar- och
utvecklingsdagar. Målet är att alla anställda ska ha rätt till arbete på heltid eller önskad
sysselsättningsgrad.
Att vara chef i Landstinget i Kalmar län är ett stimulerande, men också krävande uppdrag.
Det är angeläget att lyfta upp det viktiga jobb som chefen gör. En god chef och ledare kan
bidra, underlätta och göra skillnad i landstingets verksamhet. En förutsättning för det är en
god chefs- och ledarutveckling med kompetenshöjande insatser. En genomlysning pågår av
landstingets chef- och ledarskapsstrategi och under planperioden ska insatser göras för att
ytterligare stödja och stärka våra chefer. Vidare kommer en revidering att ske av
arbetsgivarens och de fackliga organisationernas avtal om hur dialog- och samrådsformerna
ska kunna utvecklas.
Landstinget är en kunskapsintensiv organisation med ett kontinuerligt behov av
kompetensutveckling. Erfarna medarbetares kompetens ska tas tillvara och yngre eller
nyanställda ska introduceras på ett positivt sätt. Alla medarbetare ska ha en individuell
utvecklingsplan som utgår från verksamhetens behov och egna förutsättningar. En fjärdedel
av alla anställda vid Landstinget har genomgått utbildning i förbättringsmetodik. Arbetet med
ständiga förbättringar ska utvecklas och under planperioden ska intern fortbildning med
förbättringskunskap erbjudas alla medarbetare.
6.4.1 En jämlik och jämställd arbetsplats
Landstingets arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och kulturell mångfald i enlighet med
CEMR-deklarationen som är den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor
och män på lokal och regional nivå. En årlig lönekartläggning ska genomföras och eventuella
osakliga löneskillnader ska åtgärdas.
Landstinget ska stödja socialt företagande och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv
genom att samarbeta med arbetsintegrerade sociala företag som skapar utvecklande
arbetstillfällen åt personer med funktionsnedsättning. Ett sätt är att underlätta för fler personer
med funktionsnedsättningar att få så kallade lönebidragsanställningar. Kunskapen hos alla
medarbetare ska öka om hur funktionsnedsättningar påverkar människors livssituation och
hälsa.
6.4.2 En hälsofrämjande arbetsplats
Landstingets vision ”För ett friskare, tryggare och rikare liv” ska genomsyra arbetsmiljön.
Landstinget ska ha en arbetsmiljö med fokus på medarbetarnas hälsa och trivsel och all
personal ska uppmuntras till hälsofrämjande aktiviteter. Hälsoinspiratörer är ett värdefullt stöd
i arbetet, vars arbete och insatser ska utvecklas under planperioden. Landstingshälsans är
också en viktig resurs och uppdraget kommer att ses över under 2016 med ytterligare fokus på
ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv.
Landstinget har de lägsta sjuktalen av samtliga landsting i riket men sjuktalen har börjat att
ökat de senaste åren igen. Under planperioden ska riktade insatser göras för medarbetare med
långtidssjukskrivningar och grupper med höga sjuktal ska särskilt uppmärksammas.
37
En övergripande modell för att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga
nivåer kommer att tas fram liksom en modell för arbetsmiljöbokslut.
38
6.5 Mål och mått
En attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats
Landstingets långsiktiga
inriktning
Landstinget ska vara en attraktiv,
utvecklande och hälsosamarbetsplats
Mått
Andel medarbetare som i medarbetarenkäten
uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i
Kalmar län (index)
Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter
Hållbart medarbetar engagemang (HME)Motivation, ledarskap och styrning (index)
Målvärde 2016
70
4,2 %
80
6.6 Uppdrag







Kontinuerligt redovisa det långsiktiga arbetet för ett starkt
arbetsgivarvarumärke
Kontinuerligt redovisa arbetet med att minska beroendet av bemanningsbolag
Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en
modell med erbjudande om heltid ska tas fram
Utreda möjligheten till traineejobb
Utveckla seniora uppdrag
Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling av
yrkesroller
En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram
39
7 Ekonomi: God ekonomisk hushållning
Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som
landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska
nås med lägsta möjliga resursinsats.
7.1 God ekonomisk hushållning
God hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och
kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En stark och uthållig ekonomi är
en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälso- och sjukvård
och övrig service.
För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås.


Resultatet ska under planperioden uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter,
generella statsbidrag och utjämning
Investeringarna ska finansieras med egna medel
En av hörnpelarna i en stark och uthållig ekonomi är att kostnadsutvecklingen är under
kontroll och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara
framtida investeringar och pensionsåtaganden.
7.2 Landstingets ekonomiska förutsättningar 2016-2018
Ekonomiskt utgångsläge
Landstinget i Kalmar läns ekonomi är i grunden stark och sedan 2005 har resultatet varit
positivt. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Det egna
kapitalet uppgår till 2 002 Mkr vilket ger en trygghet inför framtiden.
Landstinget ska över tid ha ett resultat som gör att finansiella risker och förändringar av
skattekraften kan hanteras. Likviditeten ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god
betalningsberedskap. I årsredovisningen 2014 uppgår likviditeten till 1 075 Mkr.
Ekonomisk prognos 2015
I prognosen för 2015 beräknas ett resultat på 12 Mkr vilket innebär att landstinget inte
kommer att klara resultatmålet för 2015. Vid avstämning mot balanskravet uppgår beräknat
resultat till -16 Mkr. Hälso- och sjukvården beräknar stora underskott som kan hänföras till
höga kostnader för framförallt inhyrd personal och läkemedel. Kostnadsutvecklingen är alltför
hög och för att säkerställa en långsiktigt stark ekonomi kommer flera åtgärder att krävas.
Ekonomiska förutsättningar 2016-2018
Landstingets intäkter i form av skatter, utjämning och statsbidrag utgör den ekonomiska
ramen för omfattning och inriktning på verksamheten.
Landstingets kostnadsutveckling påverkas av flera faktorer. En allt äldre befolkning skapar ett
demografiskt tryck som ställer stora krav på hälso- och sjukvården. Den medicintekniska
utvecklingen tillsammans med nya dyra läkemedel ökar också kostnadstrycket. Ökade
pensionskostnader, planerade ombyggnationer med ökade avskrivningar som följd samt
utvecklingen av kollektivtrafiken påverkar och har påverkat kostnadsutvecklingen.
Tillväxten av skatteunderlag och statsbidrag kommer aldrig fullt ut täcka de nya möjligheter
den medicinska utvecklingen ger eller de behov den demografiska utvecklingen innebär.
Arbetet med att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi är därför ett ständigt pågående
40
arbete som ska vara en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. Ett självklart krav är att
landstinget utnyttjar tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Verksamheter med beräknade underskott har tagit fram åtgärdsplaner för en budget i balans
och i planen förutsätts dessa åtgärder ge effekt.
För att bibehålla en stark ekonomi får införandet av nya metoder och verksamheter bara ske
efter beslut om finansiering eller att utrymme skapats inom den egna verksamheten.
Landstingets kostnader för inhyrd personal har ökat kraftigt de senaste åren. Fortsatt stort
fokus ligger på att avveckla beroendet och i maj 2015 beslutade landstingsstyrelsen om en
handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag. För att klara en minskning
krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. De långsiktiga åtgärderna syftar till att
säkerställa kompetensförsörjningen över tid medan kortsiktiga åtgärder krävs för att bryta den
utvecklingstrend som varit de senaste åren.
IT-lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta för patienter och verksamheter. De ska ge stöd
för förändrade arbetssätt och ett mer effektivt resursutnyttjande. Förutsättningar ska skapas
för att rätt vårdadministration sker på rätt nivå och att personalen i större utsträckning arbetar
med de arbetsuppgifter man har bäst kompetens för s.k. rätt använd kompetens.
Landstinget ska fortsätta arbetet med att analysera verksamheter, processer och
resursplanering. Kunskap om kostnad för medicinska resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och
för enskilda prestationer är nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma om en verksamhet,
process eller en prestation är kostnadseffektiv. Möjlighet till jämförelser över tiden och med
andra landsting/regioner och vårdgivare är en annan viktig källa till kunskap om vilka effekter
förbättringsarbete gett i form av ökad kostnadseffektivitet.
Landstingets upphandlingsverksamhet ska fortsätta effektiviseras genom att öka antalet
upphandlade avtal, öka avtalstroheten och standardisera material och tjänster.
Investeringar ska granskas systematiskt mot behov och långsiktigt värderas mot framtida
driftskostnadsökningar. Byggprojekt får inte starta innan behovsanalys och förstudie
genomförts och därefter beslutats.
Fortsatt högt kostnadstryck
Förutom att bryta den höga kostnadsutveckling landstinget har krävs kraftfulla åtgärder på
kort och lång sikt. Framtagna handlingsplaner för att minska kostnader måste få större effekt
än tidigare om landstingets ekonomi ska vara fortsatt stark, stabil och långsiktig i framtiden.
De kommande åren beräknas kostnaderna för pensioner öka kraftigt vilket beror på att
avsättningen för de anställdas förmånsbestämda tjänstepension växer. Det innebär att även
den finansiella kostnaden, som tillkommer för värdesäkring av pensionerna, ökar betydligt
framförallt 2018.
Under planperioden beräknar landstinget stora investeringar i byggnader och utrustning
motsvarande ca 1,3 Mdr. Det avser bl.a. lokaler för psykiatri i Kalmar och Oskarshamn,
lokaler för läkarutbildning på Länssjukhuset i Kalmar, gemensamma landstingslokaler i
Emmaboda, nya lokaler för Folktandvården i Vimmerby samt energiinvesteringar. Kostnaden
för avskrivningar ökar med 13 procent jämfört med prognosen för 2015 vilket motsvarar en
ökning med 36 Mkr. För att klara kommande investeringar utan att låna måste landstingets
ekonomi vara fortsatt stark och generera överskott.
Upphandling av bussavtal för en kommande tioårsperiod kommer att äga rum under
planperioden. Kraven på 100 % fossilfrihet kommer att vara kostnadsdrivande. Utöver detta
införs flera kvalitetshöjande krav på trafikföretagen samt krav på mjuka personalvärden som
41
inte funnits i tidigare avtal. Konkurrensen kommer att vara mycket stor varför det i dagsläget
är svårt att uppskatta kostnadsökningens storlek för detta, från 2017 och framåt.
European Rail Traffic Management System (ERTMS) är ett nytt EU-gemensamt signalsystem
där Trafikverket ansvarar för införandet i Sverige. ERTMS kommer att införas successivt på
det svenska järnvägsnätet och ska vara klart i sin helhet 2035. För landstinget innebär det dels
investering i egna tåg och dels en ökad kostnad för de tåg som landstinget hyr. Planering och
beräkningar pågår och kostnadsökningar beräknas från 2017 och framåt.
7.3 Underlag för landstingets planering
Hur landstingets ekonomi utvecklas och vilka ekonomiska förutsättningar landstinget har för
att tillgodose medborgarnas behov är i huvudsak beroende av:





samhällsekonomins tillväxt och dess påverkan på skatteunderlaget
befolkningsutvecklingen i länet
kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag
skattesats
patientavgifter och regelverk
Den samhällsekonomiska bedömningen inklusive utveckling av skatteunderlag och bidrag är
hämtade från budgetpropositionen 2016 och från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
prognoser som presenterats oktober 2015.
Samhällsekonomins tillväxt
Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning.
Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP nästa år ökar med drygt 3 procent. Tillväxten i
den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis
pressas tillbaka. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans.
Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära
2 procent. Efterfrågan i den svenska ekonomin beräknas växa snabbt. Investeringarna och den
offentliga konsumtionen visar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella
återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli
mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala
konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb
befolkningstillväxt.
Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per
år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta
förklaringen till denna skillnad är en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den
snabbt växande befolkningen kommer att ställa stora krav på kommunala verksamheter i form
av skola, vård och omsorg.
De följande åren, 2017–2019, beräknas den svenska ekonomin befinna sig i en konjunkturell
balans, ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur råder. Arbetslösheten uppgår till strax
över 6 procent och inflationen exklusive hushållens räntekostnader ligger stabil på strax under
2 procent. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent.
42
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin
Procentuell förändring
2014
BNP*
2,4
Arbetade timmar*
1,8
Arbetslöshet nivå
7,9
Timlön
1,9
- 0,2
KPI
* Kalenderkorrigerad utveckling
Källa: EkonomiNytt, SKL oktober 2015
2015
3,2
0,9
7,4
3,0
0,1
2016
3,4
1,6
6,7
3,2
1,4
2017
2,6
1,0
6,3
3,4
2,9
2018
2,3
0,9
6,2
3,5
3,1
Skatteunderlagets utveckling
För 2016 beräknas en tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster som
innebär att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare i jämförelse med 2015 och
beräknas visa den största ökningen sedan år 2008.
Beräkningarna utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin
kommer i balans 2016. Sysselsättningstillväxten beräknas sen avta och grundavdragen öka
vilket innebär att skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017.
Flera av förslagen i höstens budgetproposition har betydelse för skatteunderlagstillväxten.
Förslaget om extratjänster innebär större ökning av sysselsättningen 2016 - 2018. Flera
förslag påverkar utbetalningar av arbetsmarknadsunderstöd och utbildningsbidrag och drar
upp dessa inkomster, främst 2016. Dessutom beräknas höjningen av grundnivån i
föräldraförsäkringen och slopandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen öka inkomsterna
av dessa ersättningar. Höjningen av grundavdragen för pensionärer håller tillbaka
skatteunderlaget 2016, men effekterna på landstingens och kommunernas ekonomi
neutraliseras genom motsvarande höjning av utjämningsbidraget.
Den årliga utvecklingen beräknas till 5,4 procent 2016, 4,4 procent 2017 respektive 4,6
procent 2018.
Tabell 2. Olika skatteprognoser
Procentuell förändring
2014
2015
2016
SKL, oktober
3,2
4,7
5,4
Regeringen, september
2,9
5,0
5,3
ESV, september
3,2
5,4
4,7
SKL, augusti
3,2
4,8
5,6
Källa; Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL oktober 2015
2017
4,4
5,2
4,4
4,3
2018
4,6
4,7
4,5
4,3
2019
4,3
3,9
4,2
4,2
2014-2019
29,8
30,3
29,3
29,5
43
Befolkningsutveckling
SCB har publicerat en befolkningsframskrivning som visar en större ökning av befolkningen i
arbetsför ålder de närmaste åren och ökningen består i huvudsak av en ökad
flyktinginvandring. Befolkningsökningen för riket beräknas till 1,5 procent per år att jämföra
med befolkningsutvecklingen i länet som beräknas till ca 0,9 procent per år.
Tabell 3. Befolkningsutveckling Kalmar län
2014-12-31
Verklig
Prognos
235 598
SKL
Årlig förändring
Årlig procentuell förändring
Källa: SKL augusti 2015
2015-11-01
Prognos
2016-11-01
Prognos
2017-11-01
Prognos
2018-11-01
Prognos
237 155
239 346
241 527
242 977
1 557
0,7 %
2 191
0,9 %
2 181
0,9 %
1 450
0,6 %
Statsbidrag
Bidrag till landstingssektorn består i huvudsak av
 Kommunalekonomisk utjämning
 Generella statliga bidrag
 Riktade statsbidrag
Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag
Med ett riktat bidrag förstärker regeringen engångsvis hälso- och sjukvården med
1 miljard kronor 2016. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar
i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlen fördelas proportionellt
till landstingen utifrån befolkning. Från och med 2017 uppgår tillskottet till 500 Mkr per år.
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Regeringen föreslår att mammografi regelbundet ska erbjudas kostnadsfritt till kvinnor
mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016. Inom ramen för finansieringsprincipen
kompenseras landsting och regioner med 100 Mkr 2016 (halvårseffekt) och
med 207 Mkr per år från och med 2017.
Tandvården föreslås bli avgiftsfri från och med januari 2017 för unga upp till och med det år
de fyller 21 år. I ett andra steg höjs från och med januari 2018 åldersgränsen till att gälla unga
upp till och med det år de fyller 23 år. Landsting och regioner kompenseras med 276 Mkr
2017 och 576 Mkr per år från och med 2018.
För att förbättra hälsan hos äldre personer föreslår regeringen att avgiftsfrihet ska gälla
för personer som är 85 år och äldre. Förslaget avser vårdavgifter inom öppen hälso- och
sjukvård och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet. Förslaget avses träda i
kraft i januari 2017.
Övriga regleringar
Avskaffandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås träda i kraft den 1
juni 2016, jämfört med som tidigare aviserat den 1 juli samma år, varför kompensationen
avseende 2016 är 11 miljoner kronor högre än vad som beräknades i vårändringsbudgeten för
44
2015. Från och med 2017 uppgår den sammanlagda ökningen till 13 Mkr jämfört med tidigare
beräkning.
Det förhöjda grundavdraget för pensionärer förstärks så att pensionärer inte beskattas högre
än löntagare som är yngre än 65 år för inkomster upp till cirka 120 000 kronor per år. Det
förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till cirka 240 000 kronor
per år. Förslaget medför att det kommunala skatteunderlaget minskar och landstingen
kompenseras med 654 Mkr.
Läkemedelsbidraget
Bidragsnivån 2015 uppgår till 22 483 miljoner kronor. I beloppet ingår ett bidrag om 840
miljoner avseende Hepatit C, som är ett smittskyddsläkemedel. Landstingen får enligt avtal
även bidrag för andra kostnadsposter om inte ingår i läkemedelsförmånerna, t.ex.
dosdispensering, vissa rekvisionsläkemedel och förbrukningsartiklar. Anslaget föreslås öka
med 874 miljoner 2016. Även för 2017–2019 beräknas anslaget öka.
I budgetpropositionen 2016 föreslås också följande förändringar:
- kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år från 1 januari 2016
- kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 år från 2017
Ovanstående beräkningsförutsättningar för skatt, utjämning och generella statsbidrag innebär
att landstingets intäkter ökar med 297 Mkr eller med 4,5 procent 2016 jämfört med prognosen
för innevarande år. Landstingets intäkter i den kommunalekonomiska utjämningen ökar från
och med 2016 som en följd av föreslagna förändringar i Budgetpropositionen, där landstingets
kompenseras via utjämningen för ökade kostnader alternativt minskade intäkter.
Tabell 4. Intäktsutveckling
Bokslut
2014
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Skattesats kr per skattekrona
11,37
11,37
11,37
11,37
11,37
Skatteunderlagsutveckling i %
6,3 %
4,7 %
4,7 %
3,9 %
4,0 %
Skatteintäkter (Mkr)
4 806
5 031
5 267
5 471
5 688
Utjämning (Mkr)
976
974
1 024
1 064
1 088
Läkemedelsförmånen (Mkr)
556
577
580
582
582
Summa skatt, utjämning och generella statliga
bidrag
Intäktsökning jfr med föregående år
6 338
311
6 582
244
6 871
289
7 117
246
7 358
241
I procent
5,2 %
3,8 %
4,4 %
3,6 %
3,4 %
Riktade statsbidrag
Professionsmiljard
Professionsmiljarden ersätter de tidigare tillgänglighetssatsningarna. Den riktas mot rätt
användning av professionernas kompetens och beräknas påverka landstingens
kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för professionerna, mer
effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt förbättrade
förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen. 1 miljard kronor per år avsätts under
45
perioden 2016–2019. I dagsläget finns ingen överenskommelse varför landstinget beräknar ett
bidrag motsvarande befolkningsandel.
Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden avseende 2015 utbetalas i januari 2016 och den
avskaffas från 2016.
Jämlik cancervård
Satsningarna för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården,
som började 2015, fortsätter under perioden 2015-2018. För satsningen avsattes 500 Mkr per
år 2015-2018.
Jämställd hälso- och sjukvård genom insatser för förlossningsvården och kvinnors hälsa
Satsningen rör en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för att förstärka
kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Anslaget
ökar med 200 Mkr 2015 och 400 Mkr per år 2016-2019.
Förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa.
Insatser för att utveckla primärvården riktat mot kvinnor i områden där risken för ohälsa är
stor förstärks med 130 miljoner kronor per år 2016–2019.
Förstärkta insatser inom psykiatri och psykisk hälsa för barn och unga vuxna
För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna föreslås att den
befintliga satsningen inom området psykisk ohälsa förstärks med ytterligare 280 miljoner
kronor per år 2016-2019 fördelat på att stärka ungdomsmottagningarnas verksamhet och för
att stötta nya initiativ inom t.ex. självinläggningsverksamheter eller första linjens psykiatri.
Sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin
Nuvarande överenskommelser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fortsätter
under 2016 medan anslaget för rehabiliteringsgarantin föreslås minska med 250 miljoner till
500 Mkr 2016.
Landstingsskatt
År 2016 fastställs utdebiteringen till 11,37.
7.3.1 Förändringar i patientavgifter och regelverk
Avgift för sterilisering utan medicinska skäl
Från och med 1 juli 2015 ingår detta i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem och avgift tas ut
som för ett besök i öppen specialiserad vård, 200 kr, enligt beslut i Landstingsfullmäktige den
3 juni 2015.
Höjt bidrag till patienter med bloddialys i hemmet
Bidraget till patienter med blodanalys i hemmet höjdes till 4 000 kr per månad från och med 1
juli 2015 enligt beslut i Landstingsfullmäktige den 3 juni 2015.
Patientavgift vid indirekta vårdkontakter
Med tanke på utvecklingen med e-hälsa och vård på distans kommer det att bli mer vanligt
med indirekta vårdkontakter, som innebär att vårdgivare och patient inte träffas fysiskt. Dessa
indirekta vårdkontakter kan patienter ha med läkare, sjuksköterskor, psykologer m.m.
Från och med 1 januari 2016 tas en patientavgift på 100 kronor för varje indirekt vårdkontakt
som till exempel telefonkonsultation, receptförnyelse, distanskonsultation via video, internet
46
och dylikt. Vårdkontakten ska vara överenskommen och ersätta ett fysiskt besök. Avgiften tas
ut oavsett personalkategori. Avgiften ska dock inte tas ut för sjukvårdsrådgivning eller vid de
kontakter vårdgivare har, på eget initiativ, för att bara meddela provsvar och dylikt. Avgiften
ingår i högkostnadsskyddet för öppen vård.
Bidrag till glasögon, 8-19 år
Alla barn och unga i åldern 8-19 år föreslås i budgetpropositionen få bidrag till glasögon på
motsvarande sätt som 0-7 år. Landstingen kompenseras för kostnaderna enligt den
kommunala finansieringsprincipen. Lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Kostnadsfri mammografi
I budgetpropositionen föreslås kostnadsfri mammografi till kvinnor mellan 40 och 74 år från
och med 1 juli 2016. Landstingen kompenseras för kostnaderna enligt den kommunala
finansieringsprincipen.
Biljettpriser och egenavgifter i färdtjänsten
Biljettpriser
Målet om 50 procent självfinansieringsgrad för kollektivtrafiken i Kalmar län bygger på att
intäkter från trafiken utvecklas i samma takt som kostnaderna för trafiken. Viktiga
komponenter för att uppnå den uppställda subventionsgraden är dels en ökning av antalet
resenärer i kollektivtrafiken (målsättning om 3 %) och dels att taxan följer den generella
kostnadsutvecklingen i branschen.
En höjning av priset på enkelbiljetter, periodkort och egenavgifter i färdtjänsten med i
genomsnitt 2,5 procent införs 2016. Priset för enkelbiljetter och egenavgifter i färdtjänsten
höjs med 1 kr oavsett reslängd och periodkorten (inkl. färdtjänst) med mellan 10 kr
(studerande 1 zon) och 40 kr (vuxen länsgiltighet) beroende på antalet zoner. Sommarperiod
för ungdomar (62 dagars giltighet i hela länet) höjs med 30 kr från 1 080 kr till 1 110 kr.
En avgift på 10 kronor för köp av enkelbiljetter ombord tillkommer, om biljetten inte betalas
med reskassa och nattaxan i trafiken slopas.
Egenavgifter för sjukresor
Taxan för egenavgifter för sjukresor har varit oförändrad sedan 2009. För att klara ökade
kostnadsnivåer i trafiken höjs nivån på egenavgiften med 25 kronor och fribeloppet för
sjukresor med 450 kronor.
Nuvarande nivåer för egenavgift och fribelopp innebär 18 resor för att uppnå fribeloppet.
Drygt 30 procent av sjukresorna med servicefordon omfattas av fribeloppet eller är
avgiftsbefriade på andra grunder. Justering av egenavgiften och fribeloppet innebär att det
även fortsättningsvis krävs 18 resor för att uppnå fribeloppet och andelen avgiftsfria sjukresor
även fortsättningsvis beräknas utgöra 30 procent av det totala antalet sjukresor med
servicefordon.
Justerad tandvårdstaxa
Förslag till ny tandvårdstaxa är föranlett av flera skäl. Dels har Folktandvården generella
kostnadsökningar på grund av ökade lönekostnader men även kostnadsökningar för
tandtekniskt arbete från senaste taxehöjningen 2014. Därtill har även Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket, som fastställer de nationella referenspriserna, justerat sina priser
med en genomsnittlig åtgärdsökning på fyra procent.
Taxan är precis som tidigare satt efter de genomsnittliga resurser och behandlingstider som
krävs per åtgärd och de kostnader som ska finansieras av taxeintäkten. För 2016 innebär det
en genomsnittlig höjning av tandvårdstaxan med två procent. Den totala taxehöjningen
47
kommer dock inte täcka de beräknade kostnadsökningarna fullt ut, utan Folktandvården
kommer att fortsätta utveckla och effektivisera sin verksamhet.
7.3.2 Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande
Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns
Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Avkastningen beräknas årligen till fyra procent. På
grund av nuvarande ränteläge beräknas övriga likvida medel inte generera någon avkastning.
Finansiella kostnader avser kostnader för värdesäkring av pensioner.
Pensionskostnader
Beräkning av pensionskostnader sker enligt blandmodellen. Det innebär att pensioner
intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning i balansräkningen utan redovisas som en
ansvarsförbindelse. Landstingets pensionskostnader består av dagens intjänande av pensioner,
utbetalningar från ansvarsförbindelsen samt värdesäkring. De kommande åren beräknas
kostnaderna öka kraftigt vilket beror på att avsättningen för de anställdas förmånsbestämda
tjänstepension växer. Det innebär att även den finansiella kostnaden, som tillkommer för
värdesäkring av pensionerna, ökar betydligt.
Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbetalningar. Riktlinjerna, som styr
hur pensionsskulden ska beräknas, antogs 2007 och finns beskrivna i RIPS 07. Efter snart tio
år behövs en utvärdering av hur modellen har fungerat och hur rättvisande beräkningarna är.
Särskilt angeläget är att se över ränteantagandena i modellen med anledning av det speciella
ränteläge som råder idag men det finns även behov av att se över antagandena om dödlighet.
RIPS-kommittén har därför tillsatt en arbetsgrupp med målsättningen att lägga fram förslag
till nya riktlinjer i juni 2016. Under översynen kommer nuvarande räntebestämningsmodell
fortsätta gälla samtidigt som kommittén löpande följer utvecklingen av marknadsräntorna.
7.3.3 Antaganden för pris- och löneutveckling
I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av
landstingens prisutveckling. Det baseras på ekonomiska antaganden och justeras i takt med
nya bedömningar av samhällsekonomin. I indexet ingår inga volymförändringar.
Landstinget utgår från SKL:s bedömning men i vissa fall tas särskild hänsyn till kända lokala
förutsättningar i landstinget.
I prognosen från augusti bedömer SKL att läkemedelspriserna ökar med 0,3 procent 2016 och
därefter minskar med 1,1 procent de kommande två åren. Ökade kostnader för nya läkemedel
ingår inte i SKLs prognos.
LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,6 procent för 2016, 3,0 procent 2017 och 4,4
procent 2018.
Som utgångspunkt i Landstingsplanen för 2016-2018 gäller följande antaganden;
48
Tabell 5. Antaganden i landstingsplan 2016-2018
i procent
Löner inklusive lönekartläggning
Arbetsgivaravgifter
Läkemedel
Övriga driftskostnader och intäkter
Internränta
2016
2,8
43,93
0,3
1,8
2,4
2017
3,1
43,93
- 1,1
2,1
2,4
2018
3,3
43,93
- 1,1
2,3
2,4
2,6
3,0
4,4
Landstingsprisindex, exklusive läkemedel
SKL, oktober 2015
Löner och priser
SKL:s bedömning är att löneutvecklingen i landstingen är densamma som för hela
arbetsmarknaden. För 2016 beräknas löneökningarna inklusive lönekartläggning uppgå till 2,8
procent.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgiften beräknas vara oförändrad 2016, 43,93 procent.
Läkemedel
I landstinget sker årligen en analys som ligger till grund för omfördelning inom den totala
budgetramen för läkemedel utifrån introduktion av nya läkemedel och beräknade volym- och
kostnadsförändringar.
Landstinget avsätter en särskild pott för finansiering av nya läkemedel inom ramen för
landstingets process för Ordnat införande av nya läkemedel. Bedömningen inför 2016 är att
landstingets kostnader för nya läkemedel fortsätter att öka med ca 5 procent (34 Mkr) jämfört
med 2015 och det gäller i huvudsak inom områdena smittskydd och cancer.
Regionsjukvård
Landstinget har tillsammans med Region Jönköping och Region Östergötland en regional
överenskommelse om Samverkan och vård i regionen samt vård vid Universitetssjukhuset i
Linköping. Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarstagande för verksamheter som är
av regional karaktär och där verksamheten idag, och under överskådlig framtid, inte planeras
etableras på andra håll i regionen. Avtalskonstruktionen bygger på en fast (65 %) respektive
rörlig del (35 %) och baseras på att volymer, patientgrupper och enskilda ingrepp är stabila.
Avtalet stäms ekonomiskt av i treårs intervaller där hänsyn tas till erhållen volym i relation till
erlagd kostnad i kommande avtal.
Den årliga överenskommelsen om vård för 2016 utgår från 2015 års avtalsnivå.
Avtalsförändringarna inför 2016 omfattar nationell samordning kvinnosjukvård IVF,
onkologi, sällsynta diagnoser, neurokirurgi samt abonnemangskostnad för verksamhet på
Skandionkliniken med totalt 9,8 Mkr. Universitetssjukhuset i Linköping har påbörjat stora
ombyggnationer vilket får genomslag i landstingets kostnader för regionsjukvården. För 2016
beräknas den ökade kostnaden till 6 Mkr.
Index Hälsoval
Ersättningen i Hälsoval och övrig beställd vård räknas upp enligt landstingsprisindex, LPIK,
exklusive läkemedel, med 2,6 procent.
Index kulturverksamhet och organisationsstöd
Bidragen till kulturverksamhet och organisationsstöd räknas upp enligt landstingsprisindex,
LPIK, exklusive läkemedel, med 2,6 procent.
49
Index för trafik
Nettobudgetramen för beställningstrafik, buss och tågtrafik uppräknas med ett genomsnitt av
branschindex (BTPI). I branschindex ingår lokalindex, fordonsförsäkring, personalindex,
petroleum, fordonsindex och fordonsskatt.
Avskrivningar och internränta
Internräntan, som följer rekommendationen från SKL, beräknas till 2,4 procent. Internräntan
används för beräkning av kapitaltjänstkostnader och påverkar bl.a. den interna
hyresprissättningen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till beräknade
investeringar, fastställd investeringsplan samt modellen för komponentavskrivning.
Landstinget har inom fastighetsområdet valt en schabloniserad komponentavskrivning utifrån
tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av
funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Modellen infördes
successivt med start under 2014 på årets samtliga nya aktiveringar. Under 2015 har
anskaffningar, gjorda innan 2014, med ett bokfört värde över 15 Mkr och inte äldre än 10 år
anpassats till modellen.
Komponentavskrivning innebär som regel en ökad avskrivningsnivå på grund av att
avskrivningstiden ofta blir kortare än de 30 år som gällt tidigare samt att en stor del av det
långsiktiga planerade underhållet aktiveras istället för att kostnadsföras direkt.
7.4 Uppdrag och överenskommelser
Folktandvårdens uppdrag
Uppdraget för Folktandvården framgår i den årliga överenskommelsen som även ligger till
grund för den ersättning som Folktandvården erhåller för sitt uppdrag.
I uppdraget ingår ett planeringsansvar för all tandvård utifrån befolkningens behov, även den
vård som bedrivs i privat regi. Tandvård ska erbjudas samtliga som är bosatta i länet och
målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Kvalitén i
verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas.
Folktandvården skall svara för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården,
specialisttandvård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa grupper,
tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling, asylsökande samt övrig tandvård för
vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämpligt. Landstinget skall även tillgodose
behovet av akuttandvård till dem som vistas i länet.
Under 2015 har en översyn gjorts av barntandvårdspengen samt ersättningen till
Folktandvården för det särskilda befolkningsansvaret. Översynen har resulterat i en
uppräkning av barntandvårdspengen och en nivåhöjning av tilläggsbeloppet till
Folktandvården för sitt särskilda ansvar.
Transparensdirektivet
Syftet med lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser är att implementera EGkommissionens direktiv i svensk lag, det s.k. transparensdirektivet. Intentionen är att
motverka konkurrensproblem.
Landstinget i Kalmar län följer den tolkning av lagen som Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) gjort, EkonomiNytt 1/06. Det innebär att separat redovisning ska göras av all
kommersiell verksamhet som uppfyller direktivets kriterier. Här framgår att det främst är
tandvård och kollektivtrafik som kan vara berörda. Enligt SKL:s mening är utbildning, social
verksamhet, räddningstjänst och barntandvård myndighetsverksamhet, tjänster av allmänt
intresse, som inte kräver redovisning enligt denna lag. Avseende den öppna redovisningen är
50
tolkningen att landsting och dess företag bör kunna hämta de uppgifter som ska redovisas ur
den befintliga redovisningen.
All kollektivtrafik är upphandlad i enlighet med LOU, varför ingen uppgiftsplikt föreligger
enligt insynslagen. Hälsoval är infört enligt LOV, vilket är jämförbart med upphandling och
omfattas därmed inte av uppgiftsplikten. Verksamheterna bedrivs av såväl privata aktörer som
enheter inom Landstinget.
Vuxentandvårdens omsättning kvalificerar inte Landstinget för upprättande av
transparensredovisning. I övrigt följs den modell för redovisning av tandvårdsverksamhet som
landstingen gemensamt tagit fram, vilken infördes samtidigt av samtliga landsting from 2012.
Hälsovalsuppdraget
Hälsovalsuppdraget beslutas årligen av Landstingsstyrelsen. Detta uppdrag ligger till grund
för den ersättning som primärvården får för sitt uppdrag inom Hälsoval. Både offentligt
driven och privat driven primärvård har samma uppdrag och samma ersättning. En av
grundprinciperna inom Hälsoval är att ersättningen till vårdenheterna följer patientens val och
hanteras i form av en ersättningsmodell som ses över årligen.
Enligt uppdraget ska vårdenheterna ansvara för att grundläggande hälso- och sjukvård inom
området allmänmedicin för alla åldersgrupper kan ske på vårdenheten. Vårdenheten ska ge
planerad och oplanerad vård i form av utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad,
rådgivning och uppföljning. Hälsovalsuppdraget innebär också att enheterna ska arbeta
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
1 januari 2015 trädde en ny patientlag i kraft vilken bland annat innebär att inte bara
länsinvånare kan välja primärvård inom länet utan vårdenheterna ska erbjuda vård på samma
villkor för alla invånare i landet. Prioritering ska ske enbart utifrån patientens behov av vård.
Hälsovalsuppdraget ska främja en personcentrerad vård genom en välfungerande samverkan
mellan de olika aktörerna som kan vara inblandade i en patients behandling.
Ersättningsmodellen stödjer detta med hjälp av prestationsbaserade besöksersättningar för de
besök som kräver en större tidsåtgång, t.ex. hembesök, vårdplanering mm. Primärvården har
en utmaning när det gäller vård i glesbygd och ersättningsmodellen ska i möjligaste
mån främja en jämlik vård över länet. Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom
landstingsprisindex (LPI).
Hälsovalsuppdraget följs upp genom en löpande uppföljning där verktyget Stratsys används.
På så sätt kan samtliga hälsovalsenheter lätt följa sina verksamhetsmått. Denna uppföljning är
baserad på SKLs Basuppföljning för primärvården. Utöver detta sker en årlig fördjupad
uppföljning där samtliga hälsovalsenheter föls upp, kontrolleras och revideras. Detta baseras
på ett analysunderlag och utförs i dialog med enheten. Ett av syften är att ge hälsovalsenheten
ett stöd i sitt kvalitet- och förbättringsarbete. Under 2016 ska en särskild uppföljning av
livsstilsmottagningarna ske.
Regional kulturverksamhet och organisationsstöd
De anslag som landstinget tidigare fördelat till regionförbundet utgör grunden i den budget
som finansierar den nya politiska nämndens ansvarsområde. För 2015 lämnade landstinget
bidrag till Regionförbundet 67,9 Mkr. Av dessa 67,9 Mkr miljoner avser 8,4 Mkr
medlemsavgift till Regionförbundet och 5,2 Mkr delfinansiering av ALMI Företagspartner
AB. Återstående del avser bidrag bl. a till organisationer inom områdena kultur,
studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott.
51
När det gäller kulturområdet kommer landstinget ansvara för bidrag motsvarande 63,7 Mkr.
Av detta utgör landstingsbidraget 34,9 Mkr och resterande 28,8 Mkr utgörs av ett statligt
bidrag till regional kulturverksamhet.
Regionförbundet använder också delar av det statliga regionala stödet (1:1 -medlen) till
projekt som har anknytning till regional kulturverksamhet. Under åren 2013 - 2015 uppgick
dessa beslutade medel till ca 10,3 Mkr. Det innebär ekonomiska medel för
utvecklingsverksamhet som motsvarar ca 3,4 Mkr/år. Projektbidrag för dessa medel beslutas
enligt de grunder som gäller för stöd inom regional tillväxtpolitik
I den nya politiska nämndens ansvarsområde ingår även bidrag till folkbildningsorganisationer, Smålands Idrottsförbund och SISU samt regionala ungdomsorganisationer
som motsvarade 15,4 mkr 2015.
Delar av landstingets bidrag till Regionförbundet har också finansierat kanslikostnader mm
för uppdraget vilket kommer att regleras i samband med att ansvaret för regional
kulturverksamhet övergår till landstinget.
ALMI Företagspartner Kalmar län AB
Via Regionförbundet finansierar landstinget ALMI Företagspartner Kalmar län AB till 49 %
motsvarande 5,2 Mkr. ALMI:s verksamhetsidé är att verka för ett dynamiskt näringsliv
genom att stimulera och stödja företag och företagare så att de satsar på tillväxt. Tillsammans
med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a.
affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor.
Medlemsavgift Samordningsförbundet 2016
Samordningsförbundets intäkter styrs av Försäkringskassans tilldelning av statens medel till
förbundet. Staten står för halva kostnaden, landstinget för en fjärdedel och kommunerna
tillsammans för en fjärdedel beroende på befolkningsmängd.
Samordningsförbundet i Kalmar län bildades 2005. Förbundet som är ett kommunalförbund
där medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län samt
länets 12 kommuner. Samordningsförbundets uppdrag består i finansiell samordning inom
rehabiliteringsområdet, för att om möjligt implementeras i egen organisation, dvs. skapa
förutsättningar så att samhällets resurser används på ett bättre sätt och till större nytta för den
enskilde invånaren i Kalmar län.
Försäkringskassan har fått besked om en statlig tilldelning på 6,2 Mkr för 2016 vilket innebär
en avgift för landstinget på 3,1 Mkr, en ökning med 1,6 Mkr i jämförelse med föregående år.
7.5 Resultatbudget 2016-2018 (bilaga 1)
Resultatbudgeten visar nettokostnaderna för landstingets verksamheter och hur dessa
finansieras genom skatteintäkter och finansnetto. Summan av dessa poster utgör årets resultat
för respektive år under planperioden. Resultaten för 2016-2018 på 105,4 Mkr, 71,7 Mkr och
61,7 Mkr innebär att landstingets resultatmål på 2 procent inte beräknas uppnås under
planperioden.
52
Tabell 6. Resultatbudget
Resultatbudget, i Mkr
Ramar förvaltningar
Ram kulturnämnd
Ram regionsjukvård, läkemedel samt indexuppräkning lön, drift mm
Pensioner
Patientförsäkringar
Avskrivningar
Riktade statsbidrag
Verksamhetens nettokostnader
2016
-4 795,5
-50,3
-1 496,5
-6 342,3
-212,0
-30,6
-281,0
89,3
-6 776,6
2017
-4 800,7
-50,3
-1 677,1
-6 528,1
-222,0
-32,5
-296,0
65,3
-7 013,3
2018
-4 813,4
-50,3
-1 855,4
-6 719,1
-235,0
-34,5
-303,0
65,3
-7 226,3
6 871,0
51,0
-40,0
6 882,0
7 116,0
51,0
-82,0
7 085,0
7 357,0
51,0
-120,0
7 288,0
105,4
137,4
71,7
142,5
61,7
147,4
-32,0
1,5%
-70,8
1,0%
-85,7
0,8%
Finansiering
Skatter, utjämning och och generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Summa finansiering
Budgeterat resultat
Finansiellt mål 2 procent
Avvikelse från det finansiella målet
Procent
Tabell 7. Känslighetsanalys för landstingets ekonomi, i Mkr
Minskad befolkning med 1 000 personer minskar skatter och bidrag
- 26
Kostnadsökningar årligen pga. demografiskt tryck med 1 procent
80
Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift
39
Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent
8
Kostnaderna för medicinskt material ökar med 1 procent
3
Kostnaderna för köpt vård ökar med 1 procent
5
7.6 Driftramar
Förvaltningarnas och nämndens ramar för 2016 uppgår till 4 845,8 Mkr exklusive köpt vård,
läkemedel, avskrivningar och indexuppräkningar som fördelas separat. Nedan redovisas
budgetramar per förvaltning och nämnd.
53
Tabell 8. Driftramar per förvaltning och nämnd, i Mkr
i Mkr
Förvaltningar/nämnd
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Primärvårdsförvaltningen, exklusive Hälsoval
Psykiatriförvaltningen
Folktandvården
Bildningsförvaltningen*
Kalmar länstrafik
IT-förvaltningen
Landstingsservice
Landstingsrevisionen
Kulturnämnd**
Centralt administrerad verksamhet
Förtroendevalda
Landstingsdirektörens stab
Beställd vård, hälsoval
Övrig centraladministrerad verksamhet***
Summa förvaltningar
Köpt vård
Läkemedel
Indexuppräkningar, finansiell beredskap
2016
Plan/Budget
2017
Plan
2018
Plan
-2 393,4
-119,1
-351,9
-83,2
-30,3
-539,0
-112,6
-362,3
-4,3
-50,3
-2 396,1
-119,1
-351,9
-83,2
-28,5
-539,0
-112,6
-362,3
-4,3
-50,3
-2 398,6
-120,4
-351,9
-83,2
-28,5
-539,0
-112,6
-362,3
-4,3
-50,3
-33,2
-122,4
-444,4
-199,4
-4 845,8
-33,2
-122,4
-444,4
-203,8
-4 851,0
-33,2
-122,4
-444,4
-212,7
-4 863,8
-461,4
-757,7
-277,4
-6 342,3
-461,4
-759,3
-456,4
-6 528,1
-461,4
-759,3
-634,7
-6 719,1
* i ramen för Bildningsförvaltningen ingår kostnader för utbildning i yrkessvenska för nyanlända
med hälso- och sjukvårdskompetens, motsvarande 1,8 Mkr för 2016.
**i ramen för Kulturnämnd ingår landstingsbidrag till kultur och organisationer.
*** i övrig centraladministrerad verksamhet ingår bl.a. allmäntandvård för barn och unga, nödvändig
tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, privata specialister, avgift till Regionförbundet m.fl.,
samt centrala anslag för kompetensutveckling och personliga tjänster.
7.7 Verksamhets- och ramförändringar 2016-2018
Verksamhetsförändringar under planperioden 2016-2018, som är beslutade i tidigare
landstingsplaner, uppgår till 31,6 Mkr. Huvuddelen avser läkarutbildning, cancervård,
specialistutbildning för sjuksköterskor, barn och ungdomshälsan samt utvecklingsplan
kollektivtrafiken.
Verksamhets- och budgetramförändringar i landstingsplan 2016-2018
I landstingsplan 2016-2018 ingår förändringar/nya satsningar motsvarande 23,2 Mkr för 2016.
Under de senaste åren har antalet listade men också antalet patientkontakter i primärvården
ökat. Nya arbetsuppgifter och krav på samverkan ökar också trycket på verksamheten. Därför
avsätts 7 Mkr som en förstärkning av ersättningsmodellen inom Hälsoval.
Glesbygd med små befolkningsunderlag och svårigheter att rekrytera personal försvårar en
tillgänglig och jämlik primärvård. För att underlätta i områden med en låg befolkningstäthet
54
förstärks befolkningstäthetsparametern och en ny ersättning för utveckling av filialverksamhet
införs. Ersättningsmodellen inom Hälsoval utökas med 10 Mkr.
Barn och ungdomspsykiatrin har under flera års tid haft ett ökat patienttryck. Som
förstärkning avsätts 3 Mkr till barn- och ungdomspsykiatrin.
Folktandvården har ett särskilt befolkningsansvar för barn- och ungdomstandvården. Under
2015 har en översyn gjorts av ersättningen för det särskilda ansvaret vilket resulterat i en
nivåhöjning med 35 kronor per barn inklusive indexuppräkning. Beräknad kostnad för
nivåhöjningen är 1,4 Mkr.
Landstinget har under hösten 2015 tagit initiativ till utbildning i yrkessvenska för nyanlända
med hälso- och sjukvårdskompetens. Kostnaden för planerade utbildningar 2016 beräknas till 1,8
Mkr.
I landstingsplanen 2015-2017 togs beslut om att förbereda för ett införande av robotassisterad
kirurgi och för investering i utrustning avsattes 15 Mkr 2015. Upphandling kommer att
genomföras under 2016 och verksamheten beräknas starta vid halvårsskiftet 2017. För ökade
driftkostnader avsätts 2,5 Mkr 2017 och 5 Mkr från 2018.
I dagsläget finns inga överenskommelser mellan regering och SKL vad gäller de riktade
statsbidrag, som föreslås i budgetpropositionen, avseende kvinnosjukvård, förstärkning av
primärvårdens insatser för kvinnors hälsa samt förstärkta insatser inom psykiatri och psykisk
hälsa för barn och unga vuxna, se tabell 10. I planen avsätts kostnader på samma nivå som
den beräknade bidragsintäkten.
Tabell 9. Verksamhetsförändringar landstingsplan ackumulerat 2016-2018, i Tkr
i Tkr
2016
2017
2018
Volymjustering listade hälsoval
7 000
7 000
7 000
10 000
10 000
10 000
Barn- och ungdomspsykiatrin BUP
3 000
3 000
3 000
Särskilt ansvar barn- och ungdomstandvård
1 400
1 400
1 400
Utbildning yrkessvenska och språkpraktik
1 800
2 500
5 000
23 900
26 400
Glesbygd och filialisering
Robotassisterad kirurgi
Summa
23 200
I planen avsätts också en finansiell beredskap för:

Ökade hyror för familjecentraler. Enligt tidigare beslut ska landstingsstyrelsen på
delegation fatta separata beslut för varje familjecentral. För närvarande pågår
hyresdiskussioner när det gäller familjecentraler i Torsås, Mönsterås, Oskarshamn och
Lindsdal. I den finansiella resursen avsätts vissa medel avseende
hyreskostnadsökningar.

Ökade hyreskostnader i samband med lokalförändringar inom primärvården enligt
tidigare beslut, där privata hälsocentraler kompenseras via särskilt tillägg enligt
beslutad modell.

En finansiell beredskap inför landstingets övertagande av ansvaret för den regionala
kulturverksamheten och organisationsstöd.
Bidrag och förändringar i budgetpropositionen
55
I budgetpropositionen 2016 föreslås riktade statsbidrag där överenskommelser mellan
regeringen och SKL finns eller kommer att slutas. I propositionen föreslås också förändringar
där landstinget kompenseras för ökade kostnader eller minskade intäkter via den
kommunalekonomiska utjämningen och läkemedelsbidraget. Nedan redovisas
bidragen/förändringarna där beloppen avser Kalmar läns befolkningsandel som motsvarar 2,4
procent av rikets befolkning.
Tabell 10. Bidrag och förändringar i budgetpropositionen, i Tkr
Hälso- och sjukvård
2016
2017
2018
Riktade bidrag
Professionsmiljard
24 000
24 000
24 000
Jämlik och tillgänglig cancervård
10 000
10 000
10 000
Kvinnosjukvård
9 600
9 600
9 600
Psykisk ohälsa (förstärkning)
6 700
6 700
6 700
Kvinnors hälsa i primärvård
3 000
3 000
3 000
24 000
12 000
12 000
Kostnadsfri mammografi
2 400
4 800
4 800
Glasögonbidrag 8-19 år
2 900
2 900
2 900
Höjd löneskatt 65+
2 900
2 900
2 900
Slopad nedsättning sociala avgifter unga
9 800
11 400
11 400
Avgiftsfri vård 85+
4 800
4 800
Kostnadsfri tandvård 21 och 23 år
5 600
11 100
9 800
9 800
600
600
108 100
113 600
Kompenseras via utjämningen
Förstärkning hälso- och sjukvården
Kompenseras via läkemedelsförmånen
Kostnadsfria läkemedel barn/unga
8 200
Kostnadsfria preventivmedel
103 500
7.8 Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 2 och 3)
Kassaflödesanalys (bilaga 2)
Kassaflödesanalysen visar hur likviditeten förändras under planperioden. Här redovisas inoch utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. De
likvida medlen beräknas öka under planperioden, det vill säga kassaflödet är positivt.
Orsakerna är att det i resultatet ingår ökade nivåer på kostnader som inte påverkar likviditeten
såsom pensionskostnader och avskrivningar. Detta tillsammans med positiva resultat ger en
förbättrad likviditet trots ökade investeringsnivåer.
Balansbudget (bilaga 3)
Balansbudgeten visar landstingets förväntade tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder
respektive år.
Anläggningstillgångarna består av aktier, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter.
Förändringen under perioden orsakas av nya investeringar samt beräknade avskrivningar.
56
Omsättningstillgångarna består av förråd, kortfristiga fordringar, placerade pensionsmedel
och likvida medel. Förutom förändringen av likvida medel påverkas omsättningstillgångarna
av avkastningen på pensionsmedel samt förändringar i skattefordringar på staten.
Förändringen av eget kapital motsvarar budgeterat resultat respektive år.
Avsättningen för pensioner ökar årligen till största delen beroende på värdesäkring och
nyintjänad förmånsbestämd ålderspension.
Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag som fördelas linjärt i likhet med
avskrivningstiden på aktuella objekt.
Kortfristiga skulder består bland annat av leverantörsskulder, semesterlöneskuld samt skuld till
personal för outtagen kompensationsledighet och för den avgiftsbestämda delen i pensionsavtalet.
Förändringarna under planperioden beror på beräknade nivåer för den avgiftsbestämda delen.
7.9 Investeringar
Landstinget står inför stora behov av ny- och ombyggnationer de kommande 10 åren. För
perioden 2016-2018 uppgår de totala investeringarna till 1 321 Mkr fördelat på inventarier
med 419 Mkr och på fastigheter med 902 Mkr.
Vid samtliga sjukhus finns många angelägna behov av lokalförändringar. Det finns ett antal
verksamheter där analys behövs för att utreda om lokalerna är tillräckligt ändamålsenliga för
att kunna bedriva verksamhet med acceptabel kvalitet.
En lokalstrategiplan som kartlägger nuläge och belyser lokalförändringsbehov är därför
angelägen att upprätta för länets tre sjukhus. En plan som tar ett långsiktigt samlat grepp över
behov och disponering av tomt och byggnader innebär att man på ett systematiskt sätt kan
planera och genomföra ny- om- och tillbyggnader.
Lokalstrategiplanerna för Oskarshamns och Västerviks sjukhus färdigställdes i augusti 2015.
Arbetet med Länssjukhusets plan kommer att påbörjas hösten 2015 och beräknas vara
färdigställd till sommaren 2016.
7.9.1 Inventarier (bilaga 5 A)
Investeringsutgifter för inventarier uppgår till 419 Mkr under planperioden. I budgeten ingår
årliga anslag för återinvestering när det gäller röntgenutrustning, ambulanser,
laboratorieutrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrustning samt förvaltningarnas anslag för
ospecificerade inventarier och utrustning.
Tabell 11. Inventarier i Mkr
2016
2017
2018
Röntgenplan
35,0
36,0
30,0
Laboratorieplan
Ambulanser
Mätutrustning självtester
Tekniska hjälpmedel
Tvätteri Västervik
15,0
11,0
1,8
10,3
0,5
15,0
11,0
1,6
10,5
0,5
15,0
11,0
1,6
10,8
0,5
IT-plan
25,0
25,0
25,0
Förvaltningarnas anslag för ospecificerade inventarier
43,9
43,9
38,9
142,5
143,5
132,8
Summa
57
När det gäller röntgen- och laborationsutrustning tar hälso- och sjukvården fram långsiktiga
planer för åter- och nyinvestering. Enligt tidigare fastställd röntgenplan pågår investeringar i
CT-utrustning. Det avser både återinvestering och nyinvestering kopplat till hemtagning av
cancervård. I beloppen för 2016 och 2017 ingår byggkostnader motsvarande 18 Mkr.
7.9.2 Fastigheter (bilaga 5 B)
Investeringsutgifter för byggnationer, som anges i fasta priser, uppgår under planperioden till
877,2 Mkr, konstnärlig utsmyckning 3,2 Mkr och verksamhetsutrusning 22,1 Mkr. Bilaga
Investeringsplan 2016-2018.
Landstingets verksamheter i Emmaboda, Folktandvården i Vimmerby och
specialistpsykiatrin i Kalmar
Behovsanalyser och förstudier har genomförts avseende nya lokaler för landstingets
verksamheter i Emmaboda, Folktandvården i Vimmerby och specialistpsykiatrin i Kalmar.
Förstudierna behandlades i LF i juni 2015 då följande beslut togs.
För landstingets verksamheter i Emmaboda ska Landstingsservice tillsammans med
Primärvårdsförvaltningen, Folktandvården, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och
Emmaboda kommun genomföra programarbete och ta fram underlag för genomförandebeslut
i juni 2016. Investeringsramen uppgår till 106,5 Mkr under planperioden 2016-2018.
Landstingsservice ska tillsammans med Folktandvården genomföra nybyggnation på
fastigheten Svanen 3 i Vimmerby enligt framtaget förslag. Investeringsramen uppgår till 15,8
Mkr under planperioden 2016-2018.
Landstingsservice ska tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete
avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar
och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016. Investeringsramen uppgår till 333
Mkr under planperioden 2016-2018.
Specialistpsykiatrin i Oskarshamn och Västervik
Landstingsservice har tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomfört behovsanalyser och
förstudier för specialistpsykiatrin i Oskarshamn och Västervik. För Oskarshamns sjukhus har
underlag för inriktningsbeslut tagits fram och investeringsramen uppgår till 75 Mkr under
planperioden 2016-2018.
Utifrån behovsanalyser och med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella
förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen kommer en analys för
Västerviks sjukhus att ske under hösten 2015 och våren 2016. Underlag för inriktningsbeslut
kommer att tas fram till juni 2016.
Lokaler för läkarutbildning, Länssjukhuset Kalmar
Behovsanalys och förstudier har genomförts för att skapa lokaler för den decentraliserade
läkarutbildningen. Antalet studenter kommer från början att uppgå till tjugo per termin för att
slutligen uppgå till totalt hundra. Därutöver kommer eventuellt tjugo studenter vara kvar och
göra fördjupningsarbeten.
Verksamheten är ny och har inga lokaler sedan tidigare. Behoven består av attraktiva och
funktionella lokaler för lektioner på distans samt tillfälle till umgänge och hemvist under
studietiden. Underlag för inriktningsbeslut har tagits fram och investeringsramen uppgår till
74 Mkr under planperioden 2016-2018.
Behandlingsbad, Länssjukhuset Kalmar
Behandlingsbadet i hus 14 vid Länssjukhuset i Kalmar är i stort behov av renovering bland
58
annat avseende nya tät- och ytskikt, ny reningsanläggning och ny styr-och övervakning.
Förstudie och projektering har genomförts och underlag för genomförandebeslut finns
framtaget. Investeringsramen uppgår till 12,5 Mkr under planperioden 2016-2018.
Reservkraft, Länssjukhuset Kalmar
En förstudie har genomförts avseende utökning av reservkraft för serverhallarna och underlag
för genomförandebeslut finns framtaget. Investeringsramen uppgår till 10 Mkr under
planperioden 2016-2018.
Lokaler för sterilt gods i centralförrådet, Länssjukhuset Kalmar
Vid lagerhållning och ompackning av sterila och höggradigt rena produkter ställs höga krav.
Utredningen under 2014 visade på hygieniska brister och risk för kontaminering som kan
innebära en risk för patientsäkerheten. Behovsanalys och förstudie pågår och underlag för
inriktningsbeslut kommer att tas fram.
Miljöstation, Västerviks sjukhus
För att uppfylla nationell avfallslagstiftning och nå målen i Landstingets Hållbarhetsprogram
avseende källsortering krävs flera fraktioner (containrar). Att likrikta avfallshanteringen inom
landstinget innebär att den blir kostnadseffektiv och i linje med vad upphandlad
avfallsentreprenör kan omhänderta i nästa led. Förstudie har genomförts och underlag för
genomförandebeslut har tagits fram. Investeringsramen uppgår till 1,5 Mkr under
planperioden 2016-2018.
Nya lokaler för ambulansen i Ålem
Ambulansen är i behov av utökade och verksamhetsanpassade lokaler för att de ska bli
ändamålsenliga. Nuvarande hyrda lokaler har inte tillräckligt med hygienutrymmen och har
generellt dålig standard. Avståndet mellan boendedelen och ambulansgaraget är långt och
utryckning mellan dessa enheter är direkt riskfylld bland annat pga. halkrisk. En behovsanalys
och förstudie har genomförts avseende alternativet att köpa en tomt av Mönsterås kommun
och bygga en ny byggnad i egen regi.
Ur geografisk synpunkt är placering av en ambulansstation i Ålem långsiktigt hållbar och det
är därmed ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv strategiskt riktigt att bygga och äga i egen
regi. Underlag för inriktningsbeslut har tagits fram. Investeringsramen uppgår till 9 Mkr under
planperioden 2016-2018.
Arkiv
Länet har brist på arkivlokaler som svarar mot gällande regler i Arkivlagen och har hittills
åberopat den dispens som Riksarkivet använder sig av. År 2016 kommer Riksarkivet inte
längre bevilja dispenser. Eftersom landstinget förbundit sig att följa Riksarkivets tolkning av
lagen medför det att landstinget inom kort saknar arkivmöjligheter som svarar mot aktuella
lagkrav. För att få ändamålsenliga lokaler utreds alternativa lösningar för ett
landstingsgemensamt arkiv på en plats i länet.
Tekniska investeringar, Oskarshamns sjukhus
Behovsanalys och förstudie för reinvestering av passagesystem har genomförts och underlag
för genomförandebeslut finns framtaget.
Externa lokaler för primärvård och familjecentraler
Gamleby hälsocentral ryms inte i befintliga lokalerna om samtliga behov ska tillgodoses och
någon om- och tillbyggnad är inte möjlig. I samarbete med Tjustfastigheter och Västerviks
kommun studeras möjliga alternativ för nybyggnad i egen regi.
I Oskarshamn kommer hyresavtal att tecknas med Byggebo AB som kommer att genomföra
nybyggnation med landstinget som hyresgäst för folktandvård och hälsocentral.
59
Inom Allégården i Mönsterås hyr landstinget lokaler för hälsocentral, samrehabilitering,
tandvård och psykiatri. Hälsocentralen har ett utökat lokalbehov och ingen familjecentral
finns etablerad på orten. En fördjupad förstudie grundad på genomförd behovsanalys har
genomförts och ritningsförslag finns framtaget för hälsocentral, familjecentral och
öppenvårdspsykiatri. Behovsanalys avseende samrehabilitering återstår. Hyresavtal kommer
att tecknas med Mönsterås kommun.
Planering och hyresdiskussioner pågår avseende familjecentraler i Torsås och Lindsdal.
Energiplan 2012-2020
I landstingsplanen 2013-2015 beslutades om ”Energiplan 2012-2020”. Energiplanen beskriver
landstingets plan för att uppfylla lagkrav på energieffektiviseringar enligt EU:s direktiv.
Genomförande av energieffektiviserande åtgärder pågår enligt etapp ett och kommer att
fortsätta under planperioden med etapp två. Investeringsramen för åtgärder inom etapp ett
uppgår till 31,3 Mkr och för etapp två till 20 Mkr under planperioden 2016-2018. Åtgärderna
beräknas minska landstingets årliga kostnader för värme, el och vatten med ca 5 Mkr fullt
genomförda år 2020.
Konstnärlig gestaltning i landstingets lokaler
Landstinget vill erbjuda en god miljö i alla lokaler. Den offentliga utsmyckningen ska
förstärka en hälsofrämjande miljö och bidra till gott bemötande av besökare och en bra
arbetsmiljö för personalen. Vid nybyggnation och större ombyggnationer av egna lokaler
avsätts 1 procent av den totala byggkostnaden för offentlig utsmyckning. Evidensbaserad
hälsodesign ska vara en förutsättning vid alla byggnationer.
Rutiner ska skapas när det gäller ansvar för utsmyckning i förhyrda lokaler. Målet är en
likvärdig utsmyckning i alla lokaler. Vid förhyrning eller större ombyggnation av förhyrda
lokaler anslås medel efter särskilt beslut och ingår i beslutsunderlaget. En gemensam
konstpolicy har antagits för länet som ska ge stöd till en utveckling av landstingets
konstverksamhet kommande planperiod. Investeringsramen för konstnärlig utsmyckning
uppgår till 3,2 Mkr under planperioden 2016-2018.
60
7.10 Mål och mått
God ekonomisk hushållning
Landstingets långsiktiga
inriktning
God ekonomisk hushållning
Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska uppgå till
Mått
Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av
skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.
Målvärde 2016
2%
Investeringar ska finansieras med egna medel
100 %
Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad
45 %
50 %
61
Bilagor
Bilaga 1, Resultatbudget i Mkr
2016
Plan/Årsbudget
-2 393,4
-119,1
-351,9
-83,2
-30,3
-539,0
-112,6
-362,3
-4,3
-50,3
2017
Plan
-2 396,1
-119,1
-351,9
-83,2
-28,5
-539,0
-112,6
-362,3
-4,3
-50,3
2018
Plan
-2 398,6
-120,4
-351,9
-83,2
-28,5
-539,0
-112,6
-362,3
-4,3
-50,3
-122,4
-33,2
-444,4
-199,4
-4 845,8
-122,4
-33,2
-444,4
-203,8
-4 851,0
-122,4
-33,2
-444,4
-212,7
-4 863,8
Köpt vård
Läkemedel
Åtgärder inom sjukskrivningsmiljarden
Varje dag
Lön, pris och indexuppräkningar mm
Finansiell resurs
Summa
-461,4
-757,7
-12,0
-13,0
-241,1
-11,3
-6 342,3
-461,4
-759,3
-12,0
-13,0
-420,1
-11,3
-6 528,1
-461,4
-759,3
-12,0
-13,0
-598,4
-11,3
-6 719,1
Riktade statsbidrag
Pensionsutbetalningar
Patientförsäkring
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
89,3
-212,0
-30,6
-281,0
-6 776,6
65,3
-222,0
-32,5
-296,0
-7 013,3
65,3
-235,0
-34,5
-303,0
-7 226,3
5 267,0
1 024,0
580,0
5 471,0
1 064,0
581,0
5 688,0
1 088,0
581,0
1,0
50,0
1,0
50,0
1,0
50,0
-40,0
6 882,0
-82,0
7 085,0
-120,0
7 288,0
105,4
137,4
71,7
142,5
61,7
147,4
i Mkr
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Primärvårdsförvaltningen
Psykiatriförvaltningen
Folktandvården
Bildningsförvaltningen
Kalmar länstrafik
IT-förvaltningen
Landstingsservice
Landstingsrevisionen
Kulturnämnd
Centralt adm verk samhet
Landstingsdirektörens stab
Förtroendevalda
Beställd vård
Övrig centraladministrerad verksamhet
Summa förvaltningar
Skatteintäkter och finansnetto
Skatteintäkter
Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag
Statsbidrag läkemedel
Finansiella intäk ter
Ränteintäkter
Avkastning pensionsmedel
Finansiella k ostnader
Värdesäkring pensionsskulden
Summa skatteintäkter och finansnetto
Summa resultat
Resultatmål 2 procent
62
Bilaga 2, Kassaflödesanalys i Mkr
Kassaflödesanalys
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
12,0
105,4
71,7
61,7
+ ej likviditetspåverkande avskrivningar
267,0
281,0
296,0
303,0
+ ej likviditetspåverkande avsättningar
164,4
165,8
218,9
305,9
-291,9
-19,0
-34,5
-42,0
151,5
533,2
552,1
628,6
Investeringsverksamhet
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader
-111,0
-270,8
-240,0
-391,7
Inventarier
-170,0
-142,5
-143,5
-132,8
-310,0
-413,3
-383,5
-524,5
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-158,6
916,1
119,8
1 035,9
168,4
1 204,3
103,9
1 308,2
Mkr
Den löpande verksamheten
Årets resultat
+/- justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från den löpande verksamheten
Finansiella anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
-29,0
Finansieringsverksamhet
Ökn(+)/minskn(-) av långfristiga skulder
Ökn(-)/minskn(+) av långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamheten
Förändring likvida medel
Likvida medel vid årets slut
Bilaga 3, Balansbudget i Mkr
Prognos
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Anläggningstillgångar
2 592,8
2 725,1
2 812,6
3 034,2
Omsättningstillgångar
2 630,3
2 776,1
2 986,5
3 140,4
SUMMA TILLGÅNGAR
5 223,1
5 501,2
5 799,2
6 174,6
2 013,7
2 119,1
2 190,8
2 252,5
Mkr
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Eget kapital
Därav årets resultat
Därav resultatutjämningsreserv
Avsättningar och skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
12,0
105,4
71,7
61,7
106,6
106,6
106,6
106,6
3 209,4
3 382,1
3 608,3
3 922,1
5 223,1
5 501,2
5 799,2
6 174,6
63
Bilaga 4, Driftkostnadsförändringar i Tkr
Ramar 2016-2018
exkl köpt vård, läkemedel, avskrivningar,
2016
2017
2018
2 391 265
2 391 265
2 391 265
175
2 000
300
2 000
300
2 000
2 393 440
2 500
2 396 065
5 000
2 398 565
114 112
114 112
114 112
3 600
3 600
3 600
1 360
119 072
1 385
119 097
2 720
120 432
348 936
348 936
348 936
3 000
351 936
3 000
351 936
3 000
351 936
28 485
28 485
28 485
1 800
30 285
28 485
28 485
83 180
83 180
83 180
83 180
83 180
83 180
538 993
538 993
538 993
538 993
538 993
538 993
122 377
122 377
122 377
122 377
122 377
122 377
33 163
33 163
33 163
33 163
33 163
33 163
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Utgångsläge
Förändringar Landstingsplan 2015-2017
Självtest blodförtunnande
Cancervård
Förändringar Landstingsplan 2016-2018
Robotassisterad kirurgi
Ram efter förändringar
Primärvårdsförvaltningen
Utgångsläge
Förändringar Landstingsplan 2014-2016
1:a linjen psykiatri, barn och unga
Förändringar Landstingsplan 2015-2017
Barnhälsovården
Ram efter förändringar
Psykiatriförvaltningen
Utgångsläge
Förändringar Landstingsplan 2016-2018
Resursförstärkning BUP
Ram efter förändringar
Bildningsförvaltningen
Utgångsläge
Förändringar Landstingsplan 2016-2018
Utbildning yrkessvenska och språkpraktik
Ram efter förändringar
Folktandvården
Utgångsläge
Ram efter förändringar
Kalmar länstrafik
Ram inkl utvecklingsplan
Ram efter förändringar
Landstingsdirektörens stab
Utgångsläge
Ram efter förändringar
Förtroendevalda
Utgångsläge
Ram efter förändringar
64
Fortsättning bilaga 4, Driftkostnadsförändringar i Tkr
Ramar 2016-2018
exkl köpt vård, läkemedel, avskrivningar,
2016
2017
2018
427 355
427 355
427 355
7 000
10 000
444 355
7 000
10 000
444 355
7 000
10 000
444 355
362 331
362 331
362 331
362 331
362 331
362 331
244 942
244 942
244 942
1 500
2 250
5 500
2 250
14 400
2 250
1 400
-50 342
199 400
1 400
-50 342
203 750
1 400
-50 342
212 650
4 349
4 349
4 349
4 349
4 349
4 349
111 298
111 298
111 298
1 300
112 598
1 300
112 598
1 300
112 598
50 342
50 342
50 342
50 342
50 342
50 342
Hälsoval
Utgångsläge
Förändringar Landstingplan 2016-18
Resurstillskott för ökat antal listade och kostsamma hjälpmedel
Förstärkning glesbygd och filialisering
Ram efter förändringar
Landstingsservice
Utgångsläge
Ram efter förändringar
Övrig verksamhet
Utgångsläge
Förändringar Landstingsplan 2013-2015
Screening tarmcancer (5 år)
Förändringar Landstingsplan 2014-2016
Hälsa och kultur
Förändringar Landstingsplan 2015-2017
Läkarutbildning
Utbildning specialistsjuksköterskor
Förändringar Landstingplan 2016-18
FTV särskilda ansvar för barntandvård
Avgår kulturnämnd
Ram efter förändringar
-200
-150
Landstingsrevisionen
Utgångsläge
Ram efter förändringar
IT-förvaltningen
Utgångsläge
Förändringar Landstingsplan 2015-2017
Cosmic utvecklingsplan
Ram efter förändringar
Kulturnämnd
Utgångsläge
Ram efter förändringar
65
Bilaga 5 A, Investeringsbudget – inventarier i Tkr
Budget 2015
Anslag
Löp värde
Fördelning av utgift - fast värde
Total
utgift
2016
2017
2018
Specificerad utrustning
- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
- Röntgenplan
35 595
101 000
35 000
36 000
30 000
- Laboratorieplan DC
15 255
45 000
15 000
15 000
15 000
- Ambulanser
11 187
33 000
11 000
11 000
11 000
1 831
5 000
1 800
1 600
1 600
25 425
75 000
25 000
25 000
25 000
10 475
544
31 600
1 605
10 300
535
10 500
535
10 800
535
100 312
292 205
98 635
99 635
32 544
651
529
1 078
7 017
331
2 481
44 631
91 000
1 920
1 560
3 180
20 700
975
7 320
126 655
32 000
640
520
1 060
6 900
325
2 440
43 885
32 000
640
520
1 060
6 900
325
2 440
43 885
27 000
640
520
1 060
6 900
325
2 440
38 885
144 943
418 860
142 520
143 520
132 820
- Utrustning självtester blodförtunnande
- Robot
- Kalmar länstrafik
- Utrustning fordonsverkstad
- IT-förvaltningen
- IT-utrustning
- Landstingsservice
- Tekniska hjälpmedel
- Centraltvätteri, Västervik
Summa för specificerad utrustning
Ospecificerade inventarier
- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
- Psykiatriförvaltningen
- Primärvårdsförvaltningen
- Bildningsförvaltningen
- Folktandvården
- Centraladministrerad verksamhet
- Landstingsservice
Summa för ospecificerade inventarier
Summa totalt för inventarier m m
93 935
66
Bilaga 5 B, Investeringsbudget – fastigheter i Tkr
Investeringsobjekt
fördelade på byggnader B, inventarier/utrustning I,
utredning U och konstnärlig utsmyckning K
Budget 2016 Utbetalning
B
I
Anslag
Total utgift
K Löp värde
tom 2018
Fördelning av utgift i fast värde
Utgifter
tom 2014
2015
2016
2017
Investeringsram
Löp värde
2018
Kalmar kommun
- Länssjukhuset, hus 15, nybyggnad för IVA, UVA m m
B
5 030,0
264 283,9
255 165,2
3 669,2
4 883,5
566,0
264 464,4
- Länssjukhuset, hus 19, ombyggnad för akutmott, OP, sterilcentral m m
B
8 881,4
274 004,1
250 781,4
10 500,0
8 622,7
4 100,0
274 508,8
- Länssjukhuset, hus 19, plan 3, diagnostiskt centrum
B
2 060,0
30 630,4
25 643,9
2 986,5
2 000,0
- Länssjukhuset, hus 36, nybyggnad för specialistpsykiatri
B
43 260,0
328 800,4
3 358,4
3 442,0
42 000,0
- Länssjukhuset hus 36, nybyggnad för specialistpsykiatri, konstnärlig utsmyckning
K
1 000,0
1 000,0
1 600,0
- Länssjukhuset, hus 36, nybyggnad för specialistpsykiatri, verksamhetsutrustning
I
10 000,0
10 000,0
16 000,0
- Länssjukhuset, rivning hus 04, 05, 06, 07, 10 och 42
B
10 291,8
14 322,2
- Länssjukhuset, hus 18, serverhall 18B
B
800,0
12 875,4
- Länssjukhuset, hus 18/19, ny reservkraft för serverhall
B
7 210,0
7 000,0
- Länssjukhuset, hus 18/19, ny reservkraft, verksamhetsutrustning
I
3 060,0
3 000,0
- Länssjukhuset, hus 14, ombyggnad behandlingsbad
B
10 300,0
13 500,0
1 000,0
10 000,0
2 500,0
- Länssjukhuset, hus 02, ombyggnad för läkarutbildning
B
4 120,0
66 000,0
200,0
4 000,0
37 000,0
- Länssjukhuset, hus 02, ombyggnad för läkarutbildning, konstnärlig utsmyckning
K
- Länssjukhuset, hus 02, ombyggnad för läkarutbildning, verkamhetsutrustning
I
1 581,0
7 500,0
- Ölands folkhögskola ,hus 27, nybyggnad kök och matsal
B
22 028,8
29 728,4
- Ölands folkhögskola, hus 27, nybyggnad kök och matsal, konstnärlig utsmyckning
K
- Ölands folkhögskola, hus 27, nybyggnad kök och matsal, verksamhetsutrustning
I
- Nybyggnation, landstingsgemensamma lokaler
B
- Nybyggnation, landstingsgemensamma lokaler, konstnärlig utsmyckning
K
8 895,0
30 690,4
65 000,0 215 000,0
353 310,4
4 330,2
9 992,0
14 622,0
3 203,7
776,7
12 898,7
7 000,0
7 210,0
3 060,0
3 000,0
660,0
1 550,0
550,0
21 387,2
5 500,0
13 950,0
24 800,0
70 572,0
660,0
699,6
5 400,0
7 877,0
Mörbylånga kommun
1 841,2
1 000,0
307,0
307,0
520,0
1 529,8
1 020,0
509,8
6 180,0
106 912,3
700,0
6 000,0
30 700,0
307,0
1 540,0
Emmaboda kommun
712,3
1 000,0
56 000,0
43 500,0
114 367,3
500,0
500,0
1 320,0
Mönsterås kommun
- Ålem, nybyggnad ambulansstation
B
- Ålem, nybyggnad ambulansstation , konstnärlig utsmyckning
K
4 120,0
8 500,0
85,0
50,0
4 000,0
4 450,0
85,0
8 887,0
88,4
- Ålem, nybyggnad ambulansstation, verksamhetsutrustning
I
500,0
500,0
520,0
Oskarshamns kommun
- Oskarshamns sjukhus, hus 13, nybyggnad för specialistpsykiatri
B
5 150,0
76 815,6
615,6
1 200,0
5 000,0
10 000,0
60 000,0
82 965,6
- Västerviks sjukhus, hus 11, ombyggnad för vårdavdelningar, mottaging
B
2 817,6
176 687,9
172 032,8
1 419,6
2 735,5
500,0
176 800,0
- Västerviks sjukhus, hus 01, nybyggnad för vårdavdelningar, mottagning
B
2 060,0
102 510,0
98 901,3
1 108,7
2 000,0
500,0
102 600,0
- Västerviks sjukhus, miljöstation
B
1 545,0
2 000,0
500,0
1 500,0
2 045,0
- Svanen 3, hus 10, specialistpsykiatri
B
12 860,6
27 209,4
13 200,1
12 486,0
27 584,0
- Svanen 3, hus 10, specialistpsykiatri, konstnärlig utsmyckning
K
275,6
270,2
- Svanen 3, hus 10, specialistpsykiatri, verksamhetsutrustning
I
604,2
1 122,8
- Svanen 3, hus 11, nybyggnad för tandvård
B
14 892,4
18 858,2
- Svanen 3, hus 11, tandvård, konstnärlig utsmyckning
K
173,4
170,0
Västerviks kommun
Vimmerby kommun
1 523,3
199,6
270,2
275,6
530,4
592,4
1 134,6
3 000,0
14 458,6
1 200,0
19 364,0
170,0
173,4
Gemensamt
- Ospecificerade fastighetsförbättringar
B
5 012,6
19 466,4
- Reinvesteringar planerat underhåll
B
16 480,0
48 000,0
- Teknikinvesteringar
B
29 973,0
77 821,9
17 213,1
- Energiplan 2012-2020 etapp 1
B
20 754,5
68 297,5
16 805,5
- Energiplan 2012-2020 etapp 2
B
- Vindkraftverk
B
Summa
4 866,6
4 866,6
4 866,6
4 866,6
20 342,4
16 000,0
16 000,0
16 000,0
50 880,0
22 508,8
29 100,0
9 000,0
20 142,0
20 150,0
11 200,0
20 000,0
10 000,0
36 778,5
39 978,8
175,1
4 096,4
35 707,3
278 820,3
1 861 347,6
853 863,7
104 981,2
270 758,5
79 234,9
69 574,0
10 000,0
21 500,0
240 017,6 391 726,6
1 924 716,4
41 050,0
67
Bilaga 6
PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK
2016-01-01
PERIODKORT
Enkelbiljett, egenavgift färdtjänst
VUXEN (20 år och äldre)
Pris tom 31/12 15
Zoner
Reskassa
1
25
20
2
35
28
3
45
36
4
54
44
5
63
51
6
72
58
7
81
65
8
90
72
9
99
80
10108
87
Nytt pris fom 1/1 16
Reskassa
26
21
36
29
46
37
55
44
64
52
73
59
82
66
91
73
100
80
109
88
Enkelbiljett, egenavgift färdtjänst
SKOLUNGDOM (7-19 år)
Pris tom 31/12 15
Zoner
Reskassa
1
15
12
2
21
17
3
27
22
4
33
27
5
38
31
6
44
36
7
49
40
8
54
44
9
60
48
1065
52
Nytt pris fom 1/1 16
Reskassa
16
13
22
18
28
23
33
27
39
32
44
36
50
40
55
44
60
48
66
53
Enkelbiljett Duo/familj
Upp till 5 personer - max 2 vuxna
Pris tom 31/12 15
Zoner
Reskassa
1
45
36
2
63
51
3
81
65
4
98
79
5
114
92
6
130
104
7
146
117
8
162
130
9
179
144
10195
156
Nytt pris fom 1/1 16
Reskassa
47
38
65
52
83
67
99
80
116
93
132
106
148
119
164
132
180
144
197
158
30 dagars resperiod
VUXEN (20 år och äldre)
Pris tom
Zoner
31/12 15
1
570
2
800
3
1 030
4
1 235
5
1 440
Nytt pris
fom 1/1 16
585
820
1 060
1 270
1 480
30 dagars resperiod
STUDERANDE (med studentkort)
Pris tom
Nytt pris
Zoner
31/12 15
fom 1/1 16
1
430
440
2
600
615
3
775
795
4
930
955
5
1 080
1 110
SOMMARPRODUKT
Sommarperiod
SKOLUNGDOM/UNGDOM/STUDERANDE
Pris tom
Nytt pris
31/12 15
fom 1/1 16
Länsgiltighet
1 080
1 110
1 Dags
VUXEN (20 år och äldre)
Pris tom
31/12 15
Länsgiltighet
125
Nytt pris
fom 1/1 16
130
1 Dags
FAMILJ (ej Duo/familj)
Pris tom
31/12 15
Länsgiltighet
175
Nytt pris
fom 1/1 16
180
Ombordavgift fr o m 1/1 2016
Köp ombord kan endast betalas med Reskassa och bank /kontokort. Ombordavgift (10 kronor) tillkommer vid köp av
enkelbiljetter ombord med bank-/kontokort.
68
Bilaga 7
Prislista för allmän- och specialisttandvård 2016-01-15
Kod
101
103
107
Åtgärd
Utredning inklusive undersökning
utförd av tdl, komplicerad
108
Utredning inklusive undersökning
utförd av tdl.
Basundersökning utförd av
tandhygienist
Bas-us med fullständig parod-us.
Utförd av tandhygienist
Akut eller annan us utförd av
tandhygienist
112
113
114
Pris
Referensspecialist- pris
tandvård specialisttandvård
Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder
Basundersökning och diagnostik,
840 kr
810 kr
840 kr
tandläkare
Akut eller kompletterande
undersökning , utförd av
375 kr
355 kr
440 kr
tandläkare
Omfattande akut el komp. us,tdl
108K
111
Pris allmän- Referenstandvård
pris
allmäntandvård
810 kr
440 kr
1 015 kr
1 015 kr
1 475 kr
1 475 kr
2 155 kr
1 670 kr
2 600 kr
2 345 kr
1 670 kr
1 670 kr
2 345 kr
2 345 kr
600 kr
595 kr
790 kr
790 kr
250 kr
250 kr
545 kr
545 kr
520 kr
860 kr
115E
Kompletterande parod us eller
kariesutredning utförd av
tandhygienist
Konsultation spec, enklare
115
Konsultation spec.
116
Konsultation spec.Omfattande
121
55 kr
50 kr
60 kr
60 kr
122
Röntgenundersökning av enskild
tand
Röntgenundersökning, delstatus
240 kr
230 kr
365 kr
365 kr
123
Röntgenundersökning, helstatus
785 kr
785 kr
1 160 kr
1 160 kr
124
Panoramaröntgen
565 kr
510 kr
780 kr
780 kr
125
Röntgenundersökning, extraoral
500 kr
500 kr
760 kr
760 kr
126
955 kr
955 kr
1 375 kr
1 375 kr
131
Röntgenundersökning,
omfattande
Tomografius, en kvadrant
1 155 kr
1 155 kr
132
Tomografius, två kvadranter
1 560 kr
1 560 kr
133
Tomografius, tre
kvadranter,sinus,käkled eller
traumautredning
Tomografius, fyra kvadranter
1 960 kr
1 960 kr
2 365 kr
2 365 kr
134
141
161
162
163
164
Studiemodell för
behandlingsplanering
Salivsekretionsmätning
Laboratoriekostnader vid
mikrobiologisk undersökning
Biopsi inklusive
laboratorieundersökning (PAD)
Lab.kostnader vid
patologanatomisk
diagnostik(PAD)
860 kr
860 kr
1 720 kr
1 720 kr
700 kr
605 kr
700 kr
605 kr
555 kr
555 kr
555 kr
555 kr
600 kr
305 kr
600 kr
305 kr
935 kr
935 kr
1 105 kr
1 105 kr
505 kr
505 kr
505 kr
505 kr
69
201
201 E
204
205
206
301
302
303
311
311 E
312
313
314
321
322
341 E
341
341K
342
342K
343
Sjukdomsförebyggande åtgärder
Information och instruktion vid
risk för munhälsorelaterade
430 kr
sjukdomar eller problem
Information och instruktion vid
risk för munhälsorelaterade
sjukdomar eller problem, kortare
200 kr
tid
Profylaxskena, per skena
1 300 kr
Fluorbehandl.inkl.prof.tandreng. ,
160 kr
kortare behandlingstid.
Fluorbehandl.inkl.prof.tandreng.
315 kr
Sjukdomsbehandlande åtgärder
Sjukdomsbehandlande åtgärder,
mindre omfattande behandling
Sjukdomsbehandlande åtgärder
Sjukdomsbehandlande åtgärder,
omfattande behandling.
Information eller instruktion vid
munhälsorelaterade sjukdomar
eller problem.
Information eller instruktion vid
munhälsorelaterade sjukdomar
eller problem.Kortare tid.
Uppföljande info el instr vid
munhälsorel.sjukdomar el
problem
Beteendemedicinsk behandling,
60 minuter eller mer.
Beteendemedicinsk behandling
Icke-operativ behandling av
kariessjukdom
Stegvis exkavering
Behandling av parodontal
sjukdom eller periimplantit,
mindre omfattning. Kortare tid.
Behandling av parodontal
sjukdom eller periimplantit,
mindre omfattning.
Behandling av parodontal
sjukdom eller periimplantit,
tidskrävande.
Behandling av parodontal
sjukdom eller periimplantit, större
omfattning.
Behandling av parodontal
sjukdom eller periimplantit, större
omfattning.Ssk tidskrävande.
362
Behandling av parodontal
sjukdom eller periimplantit,
särskilt tidskrävande behandling
Lustgassedering, per gång
401
Kirurgiska åtgärder
Tanduttagning, en tand
402
403
Tanduttagning , när separation
eller friläggning krävs, en tand
Tanduttagning tillkommande
enkel
430 kr
430 kr
430 kr
430 kr
300 kr
430 kr
745 kr
1 300 kr
745 kr
160 kr
160 kr
160 kr
315 kr
315 kr
315 kr
400 kr
390 kr
475 kr
475 kr
730 kr
730 kr
900 kr
900 kr
1 575 kr
1 575 kr
1 955 kr
1 955 kr
440 kr
440 kr
440 kr
440 kr
200 kr
440 kr
300 kr
440 kr
175 kr
155 kr
175 kr
155 kr
960 kr
960 kr
2 020 kr
2 020 kr
445 kr
445 kr
930 kr
930 kr
475 kr
475 kr
475 kr
475 kr
1 075 kr
1 075 kr
1 075 kr
1 075 kr
230 kr
460 kr
300 kr
670 kr
460 kr
460 kr
670 kr
670 kr
940 kr
460 kr
1 040 kr
670 kr
940 kr
940 kr
1 710 kr
1 710 kr
1 200 kr
940 kr
1 970 kr
1 710 kr
1 395 kr
1 395 kr
3 790 kr
3 790 kr
800 kr
800 kr
800 kr
800 kr
985 kr
985 kr
1 220 kr
1 220 kr
1 705 kr
1 625 kr
2 005 kr
2 005 kr
175 kr
175 kr
220 kr
220 kr
70
404
Kirurgiskt avläsnande av en eller
flera tänder i samma kvadrant
och/eller annan vävnad, per
operationstillfälle
2 990 kr
2 990 kr
3 620 kr
3 620 kr
405
Omfattande dentoalveolär kirurgi
3 990 kr
3 990 kr
4 835 kr
4 835 kr
406
Tanduttagning, övertalig tand
985 kr
985 kr
1 220 kr
1 220 kr
407
Övrig dentoalveolär kirurgi eller
plastik, per operationstillfälle
1 965 kr
1 965 kr
2 345 kr
2 345 kr
3 000 kr
2 505 kr
3 000 kr
2 505 kr
3 955 kr
3 440 kr
4 805 kr
4 075 kr
1 425 kr
1 425 kr
1 680 kr
1 680 kr
5 055 kr
4 585 kr
6 450 kr
5 430 kr
1 605 kr
1 605 kr
1 900 kr
1 900 kr
6 325 kr
6 325 kr
9 100 kr
7 465 kr
2 145 kr
2 145 kr
2 565 kr
2 565 kr
4 775 kr
4 775 kr
5 790 kr
5 790 kr
6 375 kr
6 375 kr
7 390 kr
7 390 kr
3 755 kr
3 755 kr
4 515 kr
4 515 kr
990 kr
990 kr
1 240 kr
1 240 kr
985 kr
985 kr
1 220 kr
1 220 kr
175 kr
175 kr
220 kr
220 kr
2 325 kr
2 425 kr
2 935 kr
2 935 kr
3 440 kr
3 440 kr
4 200 kr
4 200 kr
3 135 kr
3 275 kr
3 990 kr
3 990 kr
4 460 kr
4 460 kr
5 475 kr
5 475 kr
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
435
436
441
442
443
444
Implantatkirurgiska åtgärder
Implantat, per styck
Operation avseende
käkbensförankrade implantat, ett
implantat
Kirurgisk friläggning av ett
implantat vid tvåstegsteknik
Operation avseende
käkbensförankrade implantat, två
eller tre implantat
Kirurgisk friläggning av två eller
tre implantat vid tvåstegsteknik
Operation avseende
käkbensförankrade implantat,
fyra eller fler implantat
Kirurgisk friläggning av fyra eller
fler implantat vid tvåstegsteknik
Benaugmentation med egen
benvävnad ,per operationstillfälle
Benaugmentation med
benersättningsmaterial,per
operationstillfälle
Kirurgiskt avlägsnande av
implantat, per operationstillfälle
Peri-operativ kirurgi vid
implantatkirurgi ,tilläggsåtgärd
Avlägsnande av ett implantat
Avlägsnande av ett implantat,
enkel
Parodontalkirurgiska åtgärder
Parodontalkirurgisk behandling
vid en eller två tänder eller
kirurgisk behandling av
periimplantit vid ett implantat, per
operationstillfälle
Parodontalkirurgisk behandling
vid tre till sex tänder, per
operationstillfälle
Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat,
per operationstillfälle
Omfattande kirurgisk behandling
av parodontit vid sju tänder eller
fler, eller vid tre tänder eller fler i
kombination med annan
operation, per
operationstillfälle,ssk
tidskrävande
71
445
521
Omfattande kirurgisk behandling
av periimplantit vid fem implantat
eller fler, eller vid tre implantat
eller fler i kombination med
annan operation, per
operationstillfälle
Rekonstruktiv behandling med
membran eller
emaljmatrixprotein,
tilläggsåtgärd, per
operationstillfälle
Rekonstruktiv behandling med
benersättningsmaterial,
tilläggsåtgärd, per
operationstillfälle
Fritt bindvävstransplantat vid
lambåoperation, tilläggsåtgärd,
per operationstilfälle
Kontroll av
koagulation,tilläggsåtgärd
Rotbehandlingsåtgärder
Rensning och rotfyllning, en
rotkanal
Rensning och rotfyllning, två
rotkanaler
Rensning och rotfyllning, tre
rotkanaler
Rensning och rotfyllning, fyra
eller fler rotkanaler
Akut endodontisk behandling
522
Komplicerad kanallokalisation
1 025 kr
740 kr
1 280 kr
910 kr
523
Stiftborttagning
1 365 kr
1 125 kr
1 465 kr
1 375 kr
541
Apikalkirurgisk behandling, per
operationstillfälle
Apikalkirurgisk behanling,
ytterligare tand vid samma
operationstillfälle, tilläggsåtgärd
Bettfysiologiska åtgärder
Bettskena i hård akrylat i
överkäken, per skena
Bettskena i hård akrylat i
underkäken, per skena
Reponeringsskena, per skena
3 495 kr
3 495 kr
4 255 kr
4 255 kr
980 kr
980 kr
1 190 kr
1 190 kr
3 345 kr
3 345 kr
4 440 kr
4 440 kr
3 345 kr
3 345 kr
4 440 kr
4 440 kr
5 060 kr
5 060 kr
5 940 kr
5 940 kr
2 060 kr
2 060 kr
2 400 kr
2 400 kr
470 kr
470 kr
585 kr
585 kr
720 kr
720 kr
890 kr
890 kr
446
447
448
480
501
502
503
504
542
601
602
603
604
606
607
Mjukplastskena, lab.framställd,
utförd på bettfysiologiska
indikationer, per skena
Motorisk aktivering
Bettslipning för ocklusal
stabilisering
4 460 kr
4 460 kr
5 475 kr
5 475 kr
1 735 kr
1 735 kr
1 865 kr
1 865 kr
1 175 kr
1 175 kr
1 260 kr
1 260 kr
715 kr
715 kr
885 kr
885 kr
305 kr
305 kr
305 kr
305 kr
3 500 kr
3 285 kr
4 190 kr
3 920 kr
4 200 kr
4 015 kr
4 840 kr
4 775 kr
5 200 kr
4 915 kr
6 125 kr
5 845 kr
5 460 kr
5 460 kr
6 820 kr
6 475 kr
1 025 kr
760 kr
1 280 kr
930 kr
72
701
702
703
704 E
704
705
706
707
708
800
800K
801
801K
802
803
804
805
806
807
808
809
811
812
813
814
815
Reparativa åtgärder
Fyllning av en yta på framtand
eller hörntand
Fyllning av två ytor på framtand
eller hörntand
Fyllning av tre eller flera ytor på
framtand eller hörntand
Fyllning av en yta på molar eller
premolar, enkel
Fyllning av en yta på molar eller
premolar
Fyllning av två ytor på molar eller
premolar
Fyllning av tre eller flera ytor på
molar eller premolar
Krona i plastiskt material,
klinikframställd
Stiftförankring i rotkanal vid
fyllningsterapi
Protetiska åtgärder
Permanent tandstödd krona, en
per käke
Permanent tandstödd krona, en
per käke, komplicerad
Permanent tandstödd krona, flera
i samma käke
Permanent tandstödd krona, flera
i samma käke,komplicerad.
Laboratorieframställd pelare med
intraradikulärt stift
Klinikframställd pelare med
intraradikulärt stift
Hängande led vid tandstödd
protetik, per led
Emaljretinerad konstruktion, per
stöd
Radikulärförankring vid avtagbar
protes
Semipermanent krona eller
hängande led, per led
Innerkrona för teleskop- och
konuskonstruktioner
Långtidstemporär
laboratorieframställd krona eller
hängande led , per led
Reparation av tandstödd protetik
Cementering av lossad protetisk
konstruktion, per stöd.
Reparation av krona eller
bro,utan tandteknisk insats
Broreparation med tandteknisk
insats
Broreparation med tandteknisk
insats,omfattande
Sadelkrona
615 kr
580 kr
615 kr
580 kr
995 kr
920 kr
995 kr
920 kr
1 345 kr
1 100 kr
1 345 kr
1 100 kr
495 kr
745 kr
495 kr
745 kr
995 kr
745 kr
995 kr
745 kr
1 295 kr
1 095 kr
1 295 kr
1 095 kr
1 495 kr
1 460 kr
1 495 kr
1 460 kr
1 575 kr
1 655 kr
1 575 kr
1 655 kr
625 kr
525 kr
625 kr
525 kr
5 610 kr
5 610 kr
6 455 kr
6 455 kr
6 100 kr
5 610 kr
7 840 kr
6 455 kr
4 940 kr
4 260 kr
6 290 kr
4 935 kr
5 510 kr
4 260 kr
6 690 kr
4 935 kr
3 235 kr
3 025 kr
3 740 kr
3 530 kr
1 300 kr
1 435 kr
1 730 kr
1 730 kr
2 400 kr
2 150 kr
2 570 kr
2 320 kr
2 010 kr
1 710 kr
2 365 kr
1 965 kr
3 290 kr
3 290 kr
3 795 kr
3 795 kr
2 270 kr
2 270 kr
3 225 kr
2 525 kr
3 225 kr
3 225 kr
3 730 kr
3 730 kr
965 kr
965 kr
1 095 kr
1 095 kr
540 kr
540 kr
665 kr
665 kr
1 415 kr
1 415 kr
1 755 kr
1 755 kr
4 330 kr
4 330 kr
5 175 kr
5 175 kr
7 480 kr
7 480 kr
8 830 kr
8 830 kr
5 025 kr
5 025 kr
5 785 kr
5 785 kr
73
820
826
Avtagbar protetik
Partiell protes för temporärt bruk,
en till tre tänder
Partiell protes för temporärt bruk,
fyra ellerprotes
fler tänder
Partiell
med gjutet skelett,
klammerförankrad
Komplicerad partiell protes med
stöd av urtagskrona, innerkrona
eller attachments
Attachments, per styck, material
827
Hel underkäksprotes
9 365 kr
8 835 kr
10 965 kr
10 655 kr
828
Hel överkäksprotes
9 365 kr
8 835 kr
10 965 kr
10 655 kr
829
Immediatprotes , hel käke
6 685 kr
6 685 kr
7 610 kr
7 610 kr
831
Reparation av avtagbar protes
Justering av avtagbar protes
822
823
824
825
832
833
834
835
3 925 kr
5 685 kr
3 595 kr
4 985 kr
4 100 kr
6 260 kr
4 100 kr
5 660 kr
11 840 kr
10 500 kr
12 945 kr
11 680 kr
13 365 kr
11 865 kr
15 130 kr
13 630 kr
90 kr
90 kr
90 kr
90 kr
360 kr
360 kr
445 kr
445 kr
Lagning av protes eller tillsättning
av protestand
Rebasering av protes
1 425 kr
1 210 kr
1 595 kr
1 380 kr
2 465 kr
2 465 kr
2 845 kr
2 845 kr
Lagning av protes där avtryck
krävs
Rebasering och lagning av protes
1 905 kr
1 905 kr
2 155 kr
2 155 kr
3 315 kr
2 915 kr
3 735 kr
3 335 kr
835K
Rebasering och lagning av
protes, ssk tidskrävande
3 995 kr
2 915 kr
4 425 kr
3 335 kr
836
Komplicerad lagning av protes.
3 735 kr
3 735 kr
4 155 kr
4 155 kr
836K
Komplicerad lagning av protes. ,
4 405 kr
3 735 kr
ssk tidskrävande
Komplicerad lagning av protes
där uppvaxning och gjutning av
ny del utförs vilken svetsas till
6 350 kr
6 350 kr
befintlig protes.
Komplicerad lagning av protes
där uppvaxning och gjutning av
ny del utförs vilken svetsas till
7 425 kr
6 350 kr
befintlig protes, ssk tidskrävande
Inmontering av
2 880 kr
2 880 kr
förankringselement
Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling
Ocklusionskorrigerande
bettslipning
1 870 kr
1 870 kr
Skena, hel eller cementerad i
sektioner, för vertikal
platsberedning eller
5 195 kr
5 195 kr
bettstabilisering
Klammerplåt
3 745 kr
3 745 kr
4 720 kr
4 155 kr
7 110 kr
7 110 kr
8 185 kr
7 110 kr
3 305 kr
3 305 kr
2 210 kr
2 210 kr
5 785 kr
5 785 kr
4 335 kr
4 335 kr
650 kr
650 kr
837
837K
839
845
846
847
848
Betthöjning eller uppbyggnad för
ocklusal stabilisering med
fyllningsmaterial, per
tandposition
525 kr
525 kr
74
850
850K
852
852K
853
854
855
856
857
858
858K
861
862
863
865
871
872
873
874
875
876
876K
877
878
Implantatprotetiska åtgärder
Implantatförankrad krona , en per
käke
Implantatförankrad krona, en per
käke.Merkostnad helkeramisk
krona.
Implantatförankrad krona, flera i
samma käke
Implantatförankrad krona, flera i
samma käke.Merkostnad
helkeramisk krona
Hängande led vid
implantatförankrad bro
Semipermanent krona el
hängande led på impl.per led
Fästskruv och cylinder vid
semipermanent krona på
impl,per impl
Långtidstemporär labkrona el
hängande led på impl, per led
Fästskruv och cylinder vid
långtidstemp.labkrona på
impl,per implantat
Distans inklusive centrumskruv,
per styck
Distans inklusive centrumskruv,
per styck. Tillägg Zirkon samt
cem. på lab.
Implantatförankrad bro, överkäke,
4 implantat
Implantatförankrad bro, överkäke,
5 implantat
Implantatförankrad bro, överkäke,
6 implantat eller fler
Implantatförankrad bro,
underkäke, 4 implantat eller fler
Implantatstödd täckprotes,
överkäke , två implantat eller
implantatstödd täckprotes,
underkäke, oavsett antal
implantat
Implantatstödd täckprotes,
överkäke, 3 implantat
Implantatstödd täckprotes,
överkäke, 4 implantat eller fler
Tillägg för alveolarbar vid
implantat, 2 implantat
Tillägg för alveolarbar vid
implantat, 3 implantat
Tillägg för alveolarbar vid
implantat, 4 implantat
Tillägg för alveolarbar vid
implantat, 4 implantat, ssk
tidskrävande
Implantatstödd täckprotes,
exklusive implantat,
implantatkomponenter och
förankringselement
Förankringselement täckprotes,
tillägg, per styck
7 540 kr
7 540 kr
8 555 kr
8 555 kr
8 705 kr
7 540 kr
9 820 kr
8 555 kr
6 385 kr
5 815 kr
7 480 kr
6 575 kr
7 450 kr
5 815 kr
8 755 kr
6 575 kr
2 645 kr
2 150 kr
2 815 kr
2 320 kr
2 050 kr
2 050 kr
2 305 kr
2 305 kr
420 kr
420 kr
420 kr
420 kr
1 135 kr
1 135 kr
1 300 kr
1 300 kr
365 kr
365 kr
365 kr
365 kr
1 240 kr
1 105 kr
1 240 kr
1 105 kr
3 460 kr
1 105 kr
3 460 kr
1 105 kr
32 000 kr
30 485 kr
35 800 kr
33 020 kr
35 000 kr
32 365 kr
40 000 kr
34 895 kr
37 000 kr
33 805 kr
42 000 kr
36 335 kr
32 000 kr
29 500 kr
35 800 kr
31 775 kr
16 655 kr
16 655 kr
18 470 kr
18 470 kr
18 565 kr
18 565 kr
20 380 kr
20 380 kr
21 085 kr
21 085 kr
22 900 kr
22 900 kr
3 010 kr
3 010 kr
3 265 kr
3 265 kr
3 330 kr
3 330 kr
3 585 kr
3 585 kr
3 925 kr
3 925 kr
4 180 kr
4 180 kr
5 305 kr
3 925 kr
5 495 kr
4 180 kr
13 625 kr
13 625 kr
15 440 kr
15 440 kr
270 kr
270 kr
270 kr
270 kr
75
880
881
882
Reparation av implantat och implantatretinerad protetik
Av- och återmontering av
implantatförankrade
konstuktioner på ett till två
2 045 kr
2 045 kr
implantat
Reparation av implantatförankrad
konstruktion, mindre omfattande
1 060 kr
1 060 kr
888
Av- och återmontering av
implantatförankrade
konstruktioner på sammanlagt
tre eller flera implantat
Reparation/ombyggnad av fast
implantatförankrad konstruktion
med tandteknisk insats
Reparation/ombyggnad av
implantatförankrad bro där
omfattande tandteknisk insats
krävs
Reparation/ombyggnad av
implantatförankrad bro där
omfattande tandteknisk insats
krävs ,komplicerad
Fästskruv, per styck
889
Centrumskruv, per styck
890
Implantatförankrad krona på
befintligt implantat.
890K
Implantatförankrad krona på
befintligt implantat. Merkostnad
helkeramisk krona
Tandreglering
Tandreglering, en käke, aktiv
behandling högst 1 år
Tandreglering, en käke,aktiv
behandling 1 år till 1,5 år
Tandreglering, en käke,aktiv
behandling 1,5 år till 2 år
Tandreglering, en käke, aktiv
behandling mer än 2 år
Tandreglering, två käkar, aktiv
behandling högst 1 år
883
884
884K
901
902
903
904
905
906
907
908
921
921K
922
Tandreglering, två käkar, aktiv
behandling 1 år till 1,5 år
Tandreglering, två käkar,aktiv
behandling 1,5 år till 2 år
Tandreglering, två käkar, aktiv
behandling mer än 2 år
Utbytesåtgärder
Utbytesåtgärd. Krona i stället för
ersättningsberättigande fyllning ,
fram- eller hörntand
Utbyte sker mot åtgärd 703.
Utbytesåtgärd. Krona,
komplicerad, i stället för
ersättningsberättigande fyllning,
fram- eller hörntand
Utbyte sker mot åtgärd 703.
Utbytesåtgärd. Krona i stället för
ersättningsberättigande fyllning,
molar eller premolar. Utbyte sker
mot åtgärd 706
2 550 kr
2 550 kr
1 315 kr
1 315 kr
3 120 kr
3 120 kr
3 880 kr
3 880 kr
4 535 kr
4 535 kr
5 295 kr
5 295 kr
10 365 kr
10 365 kr
11 630 kr
11 630 kr
11 500 kr
10 365 kr
13 770 kr
11 630 kr
170 kr
170 kr
170 kr
170 kr
600 kr
600 kr
600 kr
600 kr
6 505 kr
6 505 kr
7 365 kr
7 365 kr
7 540 kr
6 505 kr
8 555 kr
7 365 kr
14 415 kr
12 775 kr
16 970 kr
15 790 kr
18 875 kr
16 575 kr
22 380 kr
20 640 kr
21 905 kr
19 305 kr
26 050 kr
24 125 kr
27 640 kr
24 290 kr
33 450 kr
30 490 kr
19 220 kr
17 110 kr
23 335 kr
20 925 kr
24 390 kr
21 485 kr
31 515 kr
26 515 kr
27 670 kr
24 510 kr
33 945 kr
30 375 kr
34 706 kr
30 500 kr
41 025 kr
38 045 kr
5 610 kr
1 100 kr
6 455 kr
1 100 kr
6 100 kr
1 100 kr
7 840 kr
1 100 kr
5 610 kr
1 460 kr
6 455 kr
1 460 kr
76
922K
925
925E
Utbytesåtgärd. Krona,
komplicerad, i stället för
ersättningsberättigande fyllning,
molar eller premolar. Utbyte sker
mot åtgärd 706
Utbytesåtgärd. Operation
avseende ett käkbensförankrat
implantat inklusive eventuell
friläggning och distansanslutning
vid diagnos/tillstånd 5031 eller
5036 . Implantat ingår.
Utbyte sker mot åtgärd 801.
Utbytesåtgärd. Operation
avseende ett käkbensförankrat
implantat inklusive eventuell
friläggning och distansanslutning
(enstegsteknik) vid
diagnos/tillstånd 5031 eller 5036
. Implantat ingår.
Utbyte sker mot åtgärd 801.
6 100 kr
1 460 kr
7 840 kr
1 460 kr
8 380 kr
4 260 kr
9 485 kr
4 935 kr
6 955 kr
4 260 kr
7 805 kr
4 935 kr
7 540 kr
6 410 kr
8 555 kr
7 255 kr
926
Utbytesåtgärd. En
implantatförankrad krona på ett
käkbensförankrat implantat vid
tillstånd 5031 eller 5036 .Utbyte
sker mot åtgärd 801 och åtgärd
804.
926K
Utbytesåtgärd. En
implantatförankrad krona på ett
käkbensförankrat implantat med
helkeramisk krona vid tillstånd
5031 eller 5036 .
Utbyte sker mot åtgärd 801 och
åtgärd 804.
8 705 kr
6 410 kr
9 820 kr
7 255 kr
928
Utbytesåtgärd. Operation
avseende ett käkbensförankrat
implantat inklusive eventuell
friläggning och distansanslutning
vid tillstånd 5031 eller 5036,när
åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en eller båda
stödtänderna som utbytet
beräknas på. Implantat ingår
Utbyte sker mot åtgärd 804.
8 380 kr
2 150 kr
9 485 kr
2 320 kr
928E
Utbytesåtgärd. Operation
avseende ett käkbensförankrat
implantat inklusive eventuell
friläggning och
distansanslutning(enstegsteknik)
vid tillstånd 5031 eller 5036,när
åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en eller båda
stödtänderna som utbytet
beräknas på. Implantat ingår
Utbyte sker mot åtgärd 804.
6 955 kr
2 150 kr
7 805 kr
2 320 kr
929
Utbytesåtgärd. En
implantatförankrad krona på ett
käkbensförankrat implantat vid
tillstånd 5031 eller 5036 när
åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en av
stödtänderna som utbytet
beräknas på.
Utbyte sker mot åtgärd 801.
7 540 kr
4 260 kr
8 555 kr
4 935 kr
77
929K
Utbytesåtgärd. En
implantatförankrad krona på ett
käkbensförankrat implantat med
helkeramisk krona vid tillstånd
5031 eller 5036 när åtgärd 800
eller 801 har utförts inom två år
på en av stödtänderna som
utbytet beräknas på.
Utbyte sker mot åtgärd 801.
940
Utbytesåtgärd. Ortodontisk
slutning av entandslucka.
Utbyte sker mot åtgärd 804 och
två åtgärd 801
941
Utbytesåtgärd. Ortodontisk
slutning av entandslucka när
åtgärd 800 eller 801 har utförts
inom två år på en av
stödtänderna som utbytet
beräknas på.
Utbyte sker mot åtgärd 801 och
åtgärd 804.
8 705 kr
4 260 kr
9 820 kr
4 935 kr
21 905 kr
10 670 kr
26 050 kr
12 190 kr
21 905 kr
6 410 kr
26 050 kr
7 255 kr
52
Egna åtgärder
Enytsfyllning med amalgam
470 kr
Finns ej
470 kr
Finns ej
53
Flerytsfyllning med amalgam
940 kr
Finns ej
940 kr
Finns ej
57
Amalgamkrona
1 410 kr
Finns ej
1 410 kr
Finns ej
951
940 kr
Finns ej
940 kr
Finns ej
952
Sedering med kortverkande
preparat på kliniken, per tillfälle
Narkostillägg, per tillfälle
9001
Merkostnad, material
9002
9003
Övrig behandling, per timma,
tandläkare
Övrig behandling, per
timma,tandhygienst
Tandskydd
9004
Snarkskena
9005
Skriftligt intyg, enkel
9005a
Skriftligt intyg, omfattande
9012
Munskärm
9013
Gomplatta
9014
Tillägg för metallkeramisk
helkäksbro
Tandhälsokontroll utförd av
tandsköterska, barntandvård.
9017
9015
9016
1 875 kr
Finns ej
1 875 kr
Finns ej
Enl faktura
Finns ej
Enl faktura
Finns ej
2 100 kr
Finns ej
2 685 kr
Finns ej
1 000 kr
Finns ej
1 670 kr
Finns ej
1 670 kr
10 000 kr
Finns ej
10 000 kr Finns ej
680 kr
Finns ej
680 kr
Finns ej
1 535 kr
Finns ej
1 535 kr
Finns ej
1 845 kr
Finns ej
1 845 kr
Finns ej
2 225 kr
Finns ej
2 225 kr
Finns ej
8 000 kr
Finns ej
8 000 kr
Finns ej
Finns ej
Finns ej
Orosanmälan på barn och
ungdomar till kommunens
socialförvaltning
78
Uteblivande
Uteblivande, sent återbud,
barntandvård
Uteblivande, sent återbud,
vuxentandvård, per tillfälle 30 min
904UB
905UB
250 kr
Finns ej
250 kr
350 kr
Finns ej
Uteblivande, sent återbud,
vuxentandvård, per tillfälle
,planerad behandlingstid längre
700 kr
Finns ej
än 30 min.
905SUB Uteblivande, sent återbud, hos
specialist, vuxentandvård, per
Finns ej
500 kr
tillfälle 30 minsent återbud,
905SUBa Uteblivande,
vuxentandvård, per tillfälle
,planerad behandlingstid längre
Finns ej
1 000 kr
än 30 min.
888BT
Borttappad
tandställning/bettskena, första
600 kr
Finns ej
600 kr
gången
889BT
Borttappad
tandställning/bettskena, andra
Enl faktura
Finns ej Enl faktura
gången hela tt-fakturan
Vid akuttandvård som tandläkare meddelar på obekväm tid utan samband med sin
ordinarie mottagningstid får arvodet höjas med 50%. Med obekväm tid förstås lör- söneller helgdag samt tid efter klockan 19.00 på vardag. Med helgdag jämställs påskpingst- midsommar- jul- och nyårsafton.
Finns ej
Finns ej
905UBa
Finns ej
Finns ej
Finns ej
Finns ej
Finns ej
Frisktandvård
Höjningar gäller endast avtal som nytecknas eller tecknas om efter avslutad treårsperiod. De avtal som
löper under treårsperioden berörs inte av justeringen.
Prisklass
Summa
Antal patienter per
prisklass: 2015-07-01
Bruttopris Bruttopris per
per år
månad
1
5 062
900
75
2
8 659
1 164
97
3
7 289
1 668
139
4
5 557
2 220
185
5
3 067
3 000
250
6
1 768
3 540
295
7
566
4 320
360
8
122
5 244
437
9
22
6 300
525
10
10
7 440
620
32 122
79
Bilaga 8
Ekonomiskt partistöd 2016
Grundas på månadsarvode för riksdagsledamot 62 400 kronor (2015-11-01)
Mandat
Grundstöd
Mandatbundet
Totalt
2016
Socialdemokraterna
27
93 600
2 899 365
2 992 965
Centerpartiet
7
93 600
751 687
845 287
Moderaterna
11
93 600
1 181 223
1 274 823
Folkpartiet
3
93 600
322 152
415 752
Vänsterpartiet
4
93 600
429 536
523 136
Kristdemokraterna
5
93 600
536 919
630 519
Miljöpartiet
3
93 600
322 152
415 752
Sverigedemokraterna
7
93 600
751 687
845 287
67
748 800
7 194 720
7 943 520
80
Ord- och begreppsförklaringar
Anläggningstillgångar
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav,
såsom fastigheter och inventarier.
Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång.
Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till
sin förekomst men ovissa till belopp eller till
den tidpunkt då de ska infrias, t ex avsättning
för pensioner.
Visar plan över kassaflöden för den löpande
verksamheten, investerings- och
finansieringsverksamheten samt förändring av
rörelsekapital. Summan av dessa komponenter
utgör förändringen av eget kapital.
Kortfristiga fordringar och skulder
Fordringar och skulder som förfaller till
betalning inom ett år.
Likvida medel
Pengar i kassa, på bank och giro samt kortfristiga placeringar i värdepapper på penningmarknaden.
Balansbudget
Förväntad ekonomisk ställning vid budget- och
planårets slut uppdelat på tillgångar, eget
kapital, avsättningar och skulder.
Långfristiga fordringar och skulder
Fordringar och skulder som förfaller till
betalning senare än om ett år.
Driftbudget
Ekonomisk plan för kostnader och intäkter i
den löpande verksamheten.
Löpande värde
Belopp där hänsyn tagits till löne- och
prisökningar.
Eget kapital
Skillnaden mellan tillgångar och skulder i en
balansräkning.
Nettokostnad
Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag,
avgifter och ersättningar. Finansieras med
skattemedel.
Interna intäkter/kostnader
Intäkter och kostnader från andra enheter inom
den egna organisationen.
Internränta
Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i
anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en
viss verksamhet.
Investeringsbudget
Ekonomisk plan för landstingets investeringar i
byggnader och utrustning samt lån och
amorteringar.
Kapitaltjänstkostnad
Benämning för internränta och avskrivningar.
Kassaflödesanalys
Omsättningstillgång
Tillgång som beräknas innehas kortvarigt,
exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar.
Resultatbudget
Budget för samtliga kostnader och intäkter
under en viss period, t ex verksamhetsåret. Av
budgeten framgår också budgeterat resultat.
Soliditet
Andelen eget kapital i procent av de totala
tillgångarna, d v s graden av egenfinansierade
tillgångar.
Utdebitering
I dagligt tal landstingsskatt. Anges i kronor och
ören per skattekrona.
81
Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016
Förslag till beslut
1.
Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren 2016-2018 samt de i
planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till
flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget.
2.
Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till
balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B.
3.
Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37 kronor per skattekrona.
4.
Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2016,
bilaga 6.
5.
Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i enlighet med bilaga att gälla
från och med 1 januari 2016, bilaga 7.
6.
Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till 1 135 kronor med ett
tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar.
7.
Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till de politiska partierna,
bilaga 8.
Punkterna 4,5 och 7 förklaras omedelbart justerade.
Bakgrund
Landsting ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande kalenderår. Budgeten ska
också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år.
Landstingsplanen är en strategisk plan- och styrdokument som binder samman vision och strategiska
mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande för verksamhetens
inriktning, omfattning och kvalitet.
Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan 2016-2018
82(82)