Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016
Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Referens 2015-10-20 Diarienummer 150620 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Landstingsfullmäktige Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016 Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren 2016-2018 samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget. 2. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B. 3. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37 kronor per skattekrona. 4. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2016, bilaga 6. 5. Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i enlighet med bilaga att gälla från och med 1 januari 2016, bilaga 7. 6. Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till 1 135 kronor med ett tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. 7. Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till de politiska partierna, bilaga 8. Punkterna 4,5 och 7 förklaras omedelbart justerade. Bakgrund Landsting ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande kalenderår. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Landstingsplanen är en strategisk plan- och styrdokument som binder samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Sida 1(1) Datum 2015-10-21 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Diarienummer 150620 Justeringar i Landstingsplan 2016-2018 Följande justeringar har gjorts i landstingsplan 2016-2018 efter att plan- och budgetberedningen har haft sitt sammanträde den 20 oktober 2015. Sid 20 – under rubrik Psykisk hälsa genom livet har tre ord strukits Psykisk ohälsa den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning bland svenska arbetstagare. Antalet långvariga sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa har ökat sedan 2009 och kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal. Bilaga 7 sid 79 – Har kompletterats med tabell för friskvårdstaxan. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 2015-10-21 För ett friskare, tryggare och rikare liv Landstingsplan 2016-2018 Landstinget i Kalmar Län Till Landstingsstyrelsen den 28 oktober 2015 1 Innehållsförteckning 1 För ett friskare, tryggare och rikare liv ................................................................... 4 2 Förutsättningar för hälsa och livsvillkor i Kalmar län ........................................... 5 3 Med ständiga förbättringar mot framtiden ............................................................. 8 4 Nöjda invånare med hög livskvalitet ...................................................................... 11 4.1 Bra bemötande och god service .................................................................................. 11 4.2 E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet ................................................................... 12 4.3 Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik................................................................... 13 4.4 Mål och mått ............................................................................................................... 15 4.5 Uppdrag....................................................................................................................... 16 5 God hälsa hos invånarna .......................................................................................... 17 5.1 Varje dag lite bättre för kontinuerlig kvalitetsutveckling ........................................... 17 5.2 Vården ska bedrivas på rätt nivå ................................................................................. 17 5.3 Hälsofrämjande arbete med hälsa för alla ................................................................... 18 5.4 Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård ............................................... 24 5.5 Drivande för hållbar utveckling och hälsofrämjande miljö ........................................ 28 5.6 En välfungerande kollektivtrafik................................................................................. 29 5.7 Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa ................................................................. 30 5.8 Nytt ansvar för regional kulturverksamhet och organisationsstöd .............................. 31 5.9 Mål och mått ............................................................................................................... 33 5.10 Uppdrag....................................................................................................................... 34 6 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats .................................. 35 6.1 Ett långsiktigt starkt arbetsgivarvarumärke................................................................. 35 6.2 Strategisk personalförsörjning för framtiden .............................................................. 35 6.3 Förbättrat arbetssätt för effektivare resursutnyttjande ................................................ 36 6.4 Delaktiga och engagerade medarbetare ...................................................................... 37 6.5 Mål och mått ............................................................................................................... 39 6.6 Uppdrag....................................................................................................................... 39 7 Ekonomi: God ekonomisk hushållning................................................................... 40 7.1 God ekonomisk hushållning........................................................................................ 40 7.2 Landstingets ekonomiska förutsättningar 2016-2018 ................................................. 40 7.3 Underlag för landstingets planering ............................................................................ 42 7.4 Uppdrag och överenskommelser ................................................................................. 50 7.5 Resultatbudget 2016-2018 (bilaga 1) .......................................................................... 52 7.6 Driftramar.................................................................................................................... 53 2 7.7 Verksamhets- och ramförändringar 2016-2018 .......................................................... 54 7.8 Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 2 och 3)................................................ 56 7.9 Investeringar................................................................................................................ 57 7.10 Mål och mått ............................................................................................................... 61 Bilagor ............................................................................................................................ 62 Ord- och begreppsförklaringar .............................................................................................. 81 Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016................................................... 82 Förslag till beslut ................................................................................................................... 82 3 1 För ett friskare, tryggare och rikare liv Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Visionen om att vara hälsolänet – för ett friskare, tryggare och rikare liv - är utgångspunkten i allt arbete. Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att skapa rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Verksamhetens värdegrund vilar på orden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet. Landstingets mål Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens behov. God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla hög kvalitet, vara säkra och präglas av ett systematiskt förbättringsarbete. En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 4 2 Förutsättningar för hälsa och livsvillkor i Kalmar län Befolkningens sammansättning och utveckling har stor betydelse vid planering av landstingets verksamheter. Tillsammans med invånarnas livsvillkor, levnadsvanor och självskattning av sin hälsa bildar det utgångspunkt för landstingets fortsatta arbete inom hälso- och sjukvård, tandvård samt för folkhögskolornas och kollektivtrafikens utveckling. Folkmängden i Kalmar län har under de senaste två åren ökat och den 31 december 2014 var vi 235 598 invånare i länet. Det finns i stort sett lika många kvinnor som män i Kalmar län. Den största befolkningsminskningen har inträffat i inlandskommuner som Högsby, Hultsfred, Torsås och Emmaboda, medan kustkommuner som Mörbylånga och Kalmar har haft befolkningsökning. Jämfört med riket har Kalmar län en lägre andel barn och ungdomar upp till 15 år. Mörbylånga är den enda kommunen i länet med högre andel barn upp till 15 år, än riket. Kalmar län har den äldsta befolkningen i landet och år 2033 beräknas 29 procent av Kalmar läns befolkning vara 65 år eller äldre. Människors livsvillkor styrs i hög grad av utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. En större andel av länets invånare är förvärvsarbetande jämfört med riket. Inkomstnivån i Kalmar län är lägre än riksgenomsnittet, 251 697 kronor jämfört med rikssnittet på 276 745 kronor. Hushållens disponibla inkomst varierar mycket mellan länets kommuner. Andelen högutbildade är lägre än riksgenomsnittet. Fler män än kvinnor skattar sin hälsa som bra I Kalmar län är andelen män som skattar sin hälsa som bra, på samma nivå som i riket, medan andelen för kvinnor är något lägre än riksgenomsnittet. Cirka tre fjärdedelar av männen och något färre av kvinnorna upplever att de har en god hälsa. Personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa betydligt sämre än övriga befolkningen, endast 42 procent i riket skattar sin hälsa som god. Nedsatt psykiskt välbefinnande uppger ca 15 procent av invånarna i länet att de har, vilket är lite lägre jämfört med riket för kvinnorna och lite högre beträffande männen. Andelen sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökar över tid, framför allt bland kvinnor. Andelen unga med återkommande besvär som sömnsvårigheter och huvudvärk ökar, speciellt bland flickor. Förekomsten av fetma bland fyraåringar i Kalmar län har legat ganska konstant runt tre procent under flera år. Bland flickorna är den just nu 4,5 procent och bland pojkarna 2,6 procent. Andelen vuxna med fetma följer rikets ökning och ligger nu på cirka 16 procent, vilket är något över rikssnittet. För kvinnor fortsätter andelen att öka, men minskar något för män. När det gäller tandhälsa för 6-, 12- och 19-åringar, har länet värden som är något sämre än riksgenomsnittet. Andelen kariesfria 19-åringar har markant förbättrats i länet under senare år och anledningen tros vara förebyggande insatser. En vanlig orsak till kontakt med sjukvården är långvarig värk eller smärta i rörelseorganen vilket också leder till långvariga sjukskrivningar. Insjuknande i hjärtinfarkt påverkas i hög utsträckning av levnadsvanorna och har sjunkit i länet, men är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland äldre. Per 100 000 invånare insjuknar 129 kvinnor och 319 män, vilket är bättre än riket för både kvinnor och män. Andelen stillasittande minskar i länet De samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa uppgår till mångmiljardbelopp varje år och 5 fortsätter att öka. Kostnaderna kan minskas genom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Daglig rökning skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. I länet är 12 procent av befolkningen dagligrökare, män röker mer än kvinnor i förhållande till riket. Gravida som använder tobak uppgår till nio procent i jämförelse med rikets sju procent. Att vara fysiskt aktiv är viktigt i alla åldrar, inte minst för de äldre. Andelen med stillasittande fritid har legat runt 12–14 procent sedan år 2004 i riket. I länet har skett en positiv minskning till 11 procent de senaste åren. Det är vanligare med en stillasittande fritid bland individer med kort utbildning, än bland dem med längre utbildning. Positivt är att andelen personer som är fysiskt aktiva minst en halvtimme om dagen har ökat utifrån tidigare år och ligger högre än riket. Mer än 30 procent av kvinnorna, men endast drygt 15 procent av männen uppger att de konsumerar frukt och grönt mer än tre gånger/dag i Kalmar län, detta ligger i linje med riket. Gemensamt för alla levnadsvanor är att de påverkas av ojämlikheten i hälsa och är beroende av socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst och om man bor i tätort eller på landsbygden. Fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården Invånarna i Kalmar län har ett mycket högt förtroende och en positiv inställning till hälso- och sjukvården och ger goda betyg till vården i länet i nationella undersökningar. 83 procent anser att de har tillgång till den vård de behöver och uppger att de har stort förtroende för sjukvården. Invånarna anser i hög utsträckning att väntetiderna är rimliga. Många känner till att man kan få råd och hjälp genom att ringa 1177. Fakta: Befolkning, livsvillkor och hälsoutveckling i Kalmar län Befolkning Befolkningsmängd år 2014 är 235 598 invånare: kvinnor 49,8 procent, män 50,2 procent Störst andel av befolkningen, 25 procent, är mellan 45-64 år 24 procent är 65 år och äldre Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningsregister, 2014 Livsvillkor Eftergymnasial utbildning (tre år eller längre): kvinnor 17 procent, män 11 procent Enbart förgymnasial utbildning: kvinnor 24 procent, män 28 procent Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildning 2014 Hälsoutveckling Kalmar län Självskattat gott allmänt hälsotillstånd: kvinnor 70 procent, män 75 procent Utför fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen: kvinnor 70 procent, män 68 procent Stillasittande fritid: kvinnor 12 procent, män 11 procent Nedsatt psykiskt välbefinnande: kvinnor 15 procent, män 15 procent Daglig rökning: kvinnor 12 procent, män 12 procent Fetma: kvinnor 16 procent, män 11 procent Källa: Öppna Jämförelser 2014 6 4-åringar med fetma: flickor 4,5 procent, pojkar 2,6 procent Källa: Barnhälsovården i Kalmar län 2014 Självskattad hälsa för personer med funktionsnedsättning: 42 procent uppskattar sin hälsa som god (riket) Källa: Myndigheten för delaktighet 2015 Invånarnas syn på hälso- och sjukvården 83 procent av invånarna anser att de har tillgång till den vård de behöver 72 procent av invånarna anser att väntetiderna till Hälsocentralerna är rimliga 79 procent känner till att man kan ringa 1177 för att får råd och hjälp 41 procent känner till webbplatsen 1177.se Källa: Vårdbarometern 2014 7 3 Med ständiga förbättringar mot framtiden Landstingets strategi är tydlig. Systematisk förbättring av verksamheten, där allas insats och engagemang behövs, ska möta de utmaningar vi har framför oss. ”Varje dag lite bättre – kraften hos många” är det som framgångsrikt lett oss till goda resultat. Nu krävs att vi har mod att fortsätta utvecklas, inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utbildning, kultur och i regionen som helhet. Kalmar län står inför stora möjligheter och utmaningar. Behovet av vård och omsorg kommer att öka i framtiden. Låga födelsetal och en pågående urbanisering medför stora förändringar inom regionen. Digitaliseringen innebär en stor potential att utveckla morgondagens välfärdstjänster. För att stärka regionen som helhet behövs samarbete kring gemensamma utvecklingsfrågor. Den 1 januari 2019 kan landstinget bli en regionkommun med det regionala utvecklingsansvaret i länet. En ny regionkommun i rollen som regional myndighet blir en tydligare och starkare samverkanspartner för kommunerna, staten och andra organisationer. Att Kalmar län blir en region är också en förberedelse för en framtida större regionbildning. Enligt den nuvarande regionala utvecklingsstrategin för 2012-2020 är regionens utmaningar kopplade till sex områden: Rund och gränslös region, växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling, lärande och kompetensförsörjning, befolkning och välfärd, miljö i balans samt kultur och upplevelser. Rund och gränslös region God infrastruktur tillsammans med en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för utvecklingen av regionen. Kollektivtrafik möjliggör pendling till arbete och studier, bidrar till att krympa regionen genom att binda ihop arbetsmarknader och stimulerar turistnäring och fritidsaktiviteter. Tillgängligheten ska fortsätta att utvecklas efter kundernas behov. Landstinget arbetar efter regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det handlar om insatser inom fyra strategiska områden: Lätt och säkert att använda, tjänster som skapar nytta, infrastruktur samt IT:s roll för samhällsutvecklingen. E-hälsa ger möjligheter till nya verktyg och hjälpmedel för att erbjuda vård och omsorg på andra sätt än ett fysiskt möte. Innovativ teknik, smartare arbetssätt och ökad flexibilitet kan skapa självständighet och ökat medbestämmande för länets invånare. Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling Ett starkt innovationsklimat skapar förutsättningar för fler jobb och ett samhälle med livskvalitet och tillväxt. Landstinget är en aktiv part i regionens arbete med innovationer. Inom hälso- och sjukvården finns en hög andel högskoleutbildade som har betydelse för den lokala arbetsmarknaden på många orter. För att invånarna ständigt ska få den bästa och säkraste hälso- och sjukvården ska landstinget fortsätta att satsa på den verksamhetsnära forskningen. Landstinget ska fortsätta att arbeta för att stimulera klinisk forskning regionalt, nationellt och inom EU. Att rekrytera och höja den akademiska nivån är en viktig strategisk fråga. Stödstrukturer är av stor vikt liksom samverkan med regionen och universiteten. Lärande och kompetensförsörjning 8 Kalmar län har en viktig utmaning när det gäller att höja utbildningsnivån i länet. Det finns skillnader mellan olika delar av länet och kvinnor har en betydligt högre utbildningsnivå än män. Etablering av en läkarutbildning är en regional utvecklingsfaktor som utökar utbildnings- och forskningsmiljön i länet samt på sikt kommer att bidra till personal- och kompetensförsörjningen. Folkhögskolorna är betydelsefulla för att motivera till studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån. Varje nytillkommen länsinvånares resurser ska tas tillvara och bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Detta kräver aktiv samverkan mellan olika aktörer i regionen. Många asylsökande har gedigen utbildning, inom hälso- och sjukvård men även andra kvalificerade utbildningar. Landstinget ska arbeta för att korta vägen till arbete för nyanlända med vårdutbildning. God integration gör alla till vinnare. Hälso- och sjukvården kan rekrytera nya medarbetare och öka kompetensen, de nyanlända får snabbare chans till jobb och fler patienter möter en vård som förstår dem bättre. Befolkning och välfärd Kalmar län behöver förstärka den nu positiva befolkningsutvecklingen. Genom visionen ”För ett friskare, tryggare och rikare liv” arbetar Landstinget för att öka hälsan hos länets invånare och för en åldrande befolkning med förbättrad hälsa. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska stärkas och utvecklas. Målet är jämlik hälsa för alla invånare och att varje invånare ska kunna leva ett aktivt liv efter sina förutsättningar. Landstinget har inom många områden mycket goda resultat, som ska bibehållas och utvecklas. Våra processer ska ha rätt kvalitet och vara effektiva utifrån invånarnas perspektiv. Ökad tillgänglighet är en av utmaningarna och här står målet fast – till 2018 ska vården vara köfri. Standardiserade vårdförlopp ska fortsätta att utvecklas. Individens behov ska alltid vara i fokus och vården ska ses utifrån ett helhetsperspektiv så som individen upplever den. Kvaliteten ska ständigt förbättras, vilket stärker patientsäkerheten och minskar antalet vårdskador. Miljö i balans En hållbar utveckling är en stor del i arbetet för ett friskare, tryggare och rikare liv. Landstinget ska fortsätta att vara drivande i arbetet för en hållbar utveckling och en föregångare inom området. Vi är länets största arbetsgivare med nästan 7 000 anställda och vårt arbete spelar roll för det regionala arbetet för en miljö i balans. Arbetet för hållbar utveckling utgår från hållbarhetsprogrammet. Inom programmet görs insatser för minskade koldioxidutsläpp, minskad energiförbrukning, minskad användning av kemikalie- och antibiotika och klimatsmart, ekologisk mat på sjukhus och folkhögskolor. För att nå målet om en fossilbränslefri region till 2030 är olika insatser för ett hållbart resande viktiga delar. Kultur och upplevelser Kulturen ska erbjuda alla en möjlighet att utveckla sina sinnen och sin bildning. Alla länets invånare ska ha möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur. Utbudet ska vara brett och djupt samt förankrat i länet. Landstingets folkhögskolor har en viktig roll för att erbjuda invånarna både utbildning och upplevelser inom kultur. Skolorna har en stark kulturprofil med många estetiska utbildningar som förberedelse för högre studier. 9 Landstinget tar över ansvaret för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet från och med den 1 januari 2016. Det innebär att Landstinget regionalt ska svara för de kulturpolitiska målen och målet för folkbildning som beslutats av riksdagen. En långsiktigt god ekonomi En stark och hållbar ekonomi är en förutsättning för att landstinget ska kunna erbjuda god service till länets invånare. Landstinget ska vara kostnadseffektivt och hushålla med gemensamma resurser. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Landstinget har en hög kostnadsutveckling som behöver brytas under planperioden. Arbetet med att skapa balans mellan ambitioner för verksamheten och ekonomi är ett ständigt pågående arbete som ska vara en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. Möjligheter finns till ökad samverkan när det gäller resurs- och kapacitetsplanering, affärsmässighet och jämförelser ska i ökad utsträckning användas som ett verktyg i systematiskt förbättringsarbete för ekonomi i balans. IT-lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta och för att ge stöd för ett mer effektivt resursutnyttjande. 10 4 Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens behov. 4.1 Bra bemötande och god service Alla som kommer i kontakt med landstinget ska mötas med respekt och god service. Rätt kvalitet, bra bemötande och god tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Bemötande och service ska utvecklas med fokus på patientens eller kundens upplevelser och resultatet ska alltid ge ett ökat värde. Landstinget ska inspireras av de bästa serviceföretagens systematiska arbete med kundrelationer för att få ännu nöjdare patienter och kunder. Genom att uppmärksamma, diskutera och reflektera ger vi de dagliga mötena med människor verklig betydelse. Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utvecklas, med bland annat varje-dag-berättelser som är verkliga, positiva och berörande berättelser från verksamheterna. Under planperioden ska utbildningsinsatser genomföras för att öka medvetenheten om hbtqfrågor (homo-, bi-, trans-, queer) och likabehandlingsarbetet ska preciseras i särskilda handlingsplaner. 4.1.1 Patienterna ska vara delaktiga i vårdkedjan Patienter och närstående, oavsett ålder, ska vara välinformerade, ha inflytande över vård och behandling och känna trygghet. Enligt patientlagen ska hälso- och sjukvården gå från att behandla patientens sjukdom till att bidra till individens hälsa. Vården ska stärka individens förmåga att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla, främja eller förbättra sin hälsa. Detta ska ske genom ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens egen upplevelse. Varje enskild persons förutsättningar, resurser och eventuella begränsningar är utgångspunkten och patienten blir därmed en partner i vården. Förhållningssättet ”inga beslut om mig utan mig” bidrar till mer delaktiga patienter och närstående. Vårdkvaliteten ökar och genom minskade vårdtider blir vården mer resurseffektiv. Landstingets arbete med personcentrerad vård utgår från strategin för Medborgare-, patientoch närståendemedverkan. Vårdöverenskommelsen ska införas för att tydliggöra sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter. En fast vårdkontakt och en egen vårdplan möjliggör en god relation mellan vården och patienten. Vårdplanen ger patienten individanpassad information och möjlighet att påverka planering av utredning och behandling. Den ska upprättas gemensamt av medarbetare, patient och närstående, om patienten önskar detta. Landstinget har infört fast vårdkontakt och vårdplan inom cancersjukvården och ska genomföra detta även för andra sjukdomsområden under planperioden. 4.1.2 Öppen dialog och invånare med inflytande Landstinget ska kontinuerligt föra en god och öppen dialog med länets invånare. Dialogen ska utformas så att medborgarnas synpunkter utgör en naturlig del i landstingets olika beredningsoch beslutsprocesser. Målet är att invånarnas kunskaper, erfarenheter, synpunkter och önskemål ska tas tillvara för att förbättra och utveckla landstingets verksamheter. 11 Medborgardialogen ska utvecklas med fler mötesplatser under planperioden. En förstudie för utformning av en medborgarpanel ska genomföras. Förstudien ska även innefatta barn- och ungdomars inflytande. Arbetet med att utveckla medborgardialogen kommer att kopplas till det pågående arbetet med att förverkliga landstingets strategi för medborgar-, patient- och närståendemedverkan. Alla invånarna ska lätt kunna lämna synpunkter på landstingets verksamhet. En nationell utredning föreslår en lagändring till att vårdgivaren är skyldig att förklara för patienten varför behandlingen inte blev som det var tänkt. Lagändringen innebär att patientnämnderna ska förstärkas och få ett större ansvar att företräda patienten. 4.1.3 Ökad tillgänglighet och köfri vård till 2018 God tillgänglighet till hälso- och sjukvård är angeläget för länets invånare och stärker förtroendet för landstinget. God tillgänglighet är även en del av patientlagen och en förutsättning för hög kvalitet och säker vård. Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting och regioner som har den allra bästa tillgängligheten till vården. Arbetet med att garantera god tillgänglighet till landstingets alla verksamheter är högt prioriterat. Utvecklingen av tillgängligheten ska fortsätta under planperioden och leda till ännu bättre resultat. Landstinget arbetar efter målsättningen att vården ska vara köfri till 2018. Det innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad nästa steg är vid en utredning eller behandling. I samband med besök eller konsultation ska patienten erbjudas nästa tid direkt. Personcentrerad vård och processarbete i kombination med ny teknik med tydligt individ- och patientperspektiv är stora utvecklingsområden som kommer att få genomslag på tillgängligheten. Ingen patient med misstänkt cancersjukdom ska behöva vänta på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer betyder en mer sammanhållen vårdprocess och ökad delaktighet, bättre information och kortare väntetider för patienten. Arbetssättet innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård och att cancerpatienter är prioriterade i vården. 4.2 E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet Utveckling av e-hälsa har en potential att förändra hälso- och sjukvården. Det gäller relationen mellan individ och vårdgivare, invånarnas egna möjligheter att ta ansvar för sin hälsa, men också samarbetet mellan landsting/regioner, kommuner, privata och ideella vårdgivare. E-hälsa är en av de mest strategiska frågorna under planperioden. För att utnyttja dess fulla potential krävs ett stort och långsiktigt engagemang på alla nivåer. Landstingets arbete med e-hälsa följer den nationella handlingsplanen som utgår från landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Huvudstrategin är att stärka möjligheterna för invånarna att medverka i den egna vården och att stödja varje invånares engagemang för den egna hälsan. Digitala invånartjänster som erbjuds ska vara tillgängliga för alla invånare dygnet runt och pålitliga, säkra och lätta att använda. Arbetet med strukturerad vårddokumentation är en förutsättning, liksom invånarnas förtroende för att deras uppgifter är tillräckligt skyddade. Tjänsterna ska stödja och utveckla patientsäkerhetsarbetet, förbättra tillgängligheten till vården samt minska administration hos vårdpersonalen. Rätt information i rätt tid för rätt användare är ledord i arbetet. Invånarnas synpunkter och engagemang ska tas tillvara i utvecklingen. 12 4.2.1 Ökat nyttjande av e-tjänster Landstinget är en del av 1177 Vårdguiden, landstingens och regionernas gemensamma satsning för råd och information om hälsa och sjukvård. 1177 Vårdguiden ska vara förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med vården och ska möta människors olika behov. Länets invånare ska själva kunna nyttja e-tjänster för att boka, omboka och avboka tider till besök och undersökningar. Det gör att individen själv kan påverka planering av sin vård. Sedan 2015 kan invånarna läsa sin journal via 1177 Vårdguiden och under planperioden ska tjänsten utvecklas till att innefatta fler verksamheter. Under planperioden ska antalet tjänster på 1177 Vårdguiden utökas och användningen breddas. Utbudet av tjänster kommer att i högre grad standardiseras, så att alla verksamheter erbjuder samma tjänster för länets invånare. Genom att verksamheterna erbjuder ett tydligt basutbud skapas en ökad tillgänglighet och enkelhet för patienten i de situationer patienten tar kontakt med vården. Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få till gång till vård oavsett var man bor och utan att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter träffa läkare via till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. Under planperioden ska förutsättningarna för att införa en digital hälsocentral utredas. Att få invånarna att upptäcka digitala tjänster inom hälso- och sjukvården är ett långsiktigt arbete som kräver kontinuerliga satsningar. Under planperioden kommer riktade insatser att genomföras till prioriterade målgrupper, som till exempel seniorer, unga vuxna och småbarnsföräldrar. 4.3 Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och utvecklar regionen. Den ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns. Trygghet och säkerhet ska alltid vara i fokus och målet är att bli ”Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik”. Kollektivtrafiken ska kännas som ett attraktivt och naturligt alternativ och kunden ska känna trygghet under hela resan - från dörr till dörr. Kundernas synpunkter är viktiga för kollektivtrafikens fortsatta utveckling och kundnöjdheten ska redovisas löpande. Satsningar på utbildningar i bemötande ska fortsätta under planperioden. Busstrafikens tillgänglighet ska förbättras ytterligare och ha maximalt tre minuters försening vid tidtabellens hållpunkter. Ökad trygghet, tillgänglighet och tydlighet är utgångspunkt för busstationer och hållplatser. Hållplatsen ska vara en trygg plats för resenärerna. För att ge kunderna ett större utbud av kollektivtrafik ska samordningen mellan den allmänna, linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och serviceresor fortsätta att prioriterats. Närtrafiken ska fortsätta utvecklas för att hitta anpassade och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter. Kollektivtrafiken ska kontinuerligt utvecklas för att ge alla invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Som ett led i denna ambition ska tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning öka. Riktade insatser mot utvalda grupper ska genomföras under kommande år, i syfte att locka nya resenärer. Tillsammans med Linnéuniversitetet ska förutsättningarna för att underlätta för studenter att pendla mellan studieorter ses över. Kunderna ska möta ett modernt och kundvänligt trafiksystem som är anpassat till deras behov. Huvudinriktningen är vidareutveckling av system för biljetter, webben, biljettautomater och mobiltelefoni. Utvecklade funktioner för köp av biljetter och laddning av reskassa ger en 13 utökad dygnet-runt-service för kunderna. Utvecklingsarbetet med biljettsystem och gemensamma priser inom ramen för Öresundstågsgeografin ska fortsätta och möjligheten att hitta lösningar med Östergötland ska undersökas. 14 4.4 Mål och mått Nöjda invånare med hög livskvalitet Landstingets långsiktiga inriktning Mått Målvärde 2016 Kalmar län ska vara hälsolänet Självskattad hälsa 74 % Landstinget ska ha hög tillgänglighet och vi ska erbjuda en köfri vård Tillgänglighet – 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter 95 % Kontakt med primärvården samma dag 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården Tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar 80 % 80 % Tillgänglighet akutmottagningar - (somatisk vård) andel patienter som behandlas inom 4 timmar 80 % Tid till BUP inom 30 dagar 90 % Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar Antal patienter med försenad kallelse överstigande 3 månader i allmäntandvården Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter Andelen nöjda kunder, invånare och patienter ska öka 100 % Länsinvånarnas förtroende för vården, stort/mycket stort (Vårdbarometern) Andel av resenärerna som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken Allmänhetens nöjdhet med KLT Studerande på folkhögskolorna som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt 80 % 0 Patienter 80 % 75 % 90 % 50 % 100 % 15 4.5 Uppdrag • • • • • • En handlingsplan för arbetet med folkhälsa ska tas fram under 2016 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter En plan för införande av fast vårdkontakt och vårdplan inom fler sjukdomsområden ska tas fram Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral Följa upp handlingsplanen för köfri vård 16 5 God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla rätt kvalitet, vara säkra och präglas av ett systematiskt förbättringsarbete. 5.1 Varje dag lite bättre för kontinuerlig kvalitetsutveckling Varje dag lite bättre – kraften hos många är landstingets huvudstrategi för att uppnå bästa tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för invånarna. Begreppet står för ett ledarskap och medarbetarskap som genomsyras av ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete och lärande. Det uppnås genom ett långsiktigt förhållningssätt, kunskap om förbättring och små förbättringar varje dag av alla medarbetare och chefer inom alla verksamheter. Under planperioden ska förbättringsarbetet fortsätta att utvecklas. Arbetet med ett systematiskt förbättringsarbete ska fortsätta, för att erbjuda Sveriges säkraste och mest tillgängliga vård. Genomförda förbättringsarbeten ska spridas brett för att kunskapen ska komma hela organisationen till del och för att stimulera fler goda idéer. Landstinget ska fortsätta att utveckla dokumentation och uppföljning av vårdens kvalitet. I samband med att en ny version av vårddatasystemet införs ska strukturerad journalföring prioriteras i samtliga verksamheter. Att använda journalsystemet på rätt sätt leder till vinster både för medarbetare, patienter och närstående. Strukturerad journalföring innebär ökad säkerhet för patienterna och minskat administrativt arbete för personalen. Målet är en strukturerad och likriktad vårddokumentation som bygger på lagar, riktlinjer och vårdprogram samt även beskriver patientens väg genom vården. 5.2 Vården ska bedrivas på rätt nivå För en effektiv hälso- och sjukvård ska patienten omhändertas på rätt nivå, vilket kan innebära allt från egenvård till högspecialiserad vård. En nationell utredning pågår om hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom ökad koncentration för att förbättra vårdresultaten och få en mer jämlik vård. Resultatet kan ge ett mer effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Utredningens ställningstagande kan komma att kräva en medveten och planerad arbetsfördelning mellan olika vårdenheter lokalt, regionalt och nationellt. Utredning pågår även på nationell och regional nivå av nivåstrukturering och arbetsfördelning när det gäller cancerområdet. Den regionala nivån är vägledande för det lokala arbetet. Den planerbara verksamheten ger möjlighet att styra processerna vilket i sin tur ger förutsättningar för kvalitet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Det pågår även en nationell översyn av traumavården samt självskadevården som kan komma att kräva ny arbetsfördelning. 5.2.1 En närmare och tillgängligare hälso- och sjukvård Hälsocentralen är ofta första kontakten med sjukvården och den naturliga länken mellan landstinget och kommunal vård- och omsorg. En stark första linjens hälso- och sjukvård med helhetssyn på patienten är en förutsättning för att undvika försämring och behov av vård på annan nivå. Den ökade andelen äldre och länets geografi innebär en utmaning när det gäller att säkerställa en jämlik och jämställd primärvård för alla invånare. För att förbättra vården för äldre och mest sjuka ska närsjukvården utvecklas i nära samverkan mellan primärvård och 17 kommunerna. För att förstärka primärvården med inriktning på en jämlik och jämställd vård i glesbygd avsätts särskilda medel från 2016. Patienter med kronisk sjukdom, med psykisk ohälsa eller med en komplicerad sjukdomsbild behöver även de en fungerande samordning mellan olika vårdgivare och delaktighet från patient och närstående. För att möta ökningen av dessa sjukdomsgrupper ska primärvården ska utveckla det hälsofrämjande arbetet. Vårdplaneringar och samordnade individuella planer (SIP) är viktiga delar som ska fortsätta att utvecklas. Tillgängligheten ska öka, i form av en fast vårdkontakt eller genom hembesök. Nya arbetssätt nära invånarna, till exempel olika e-hälsotjänster, ska utvecklas för att öka tillgängligheten och bättre bemöta behoven hos patienter och närstående. Hälsocentralernas livsstilsmottagningar ska fortsätta att stärkas och fysioterapeut som första kontakt inom primärvården ska utvecklas. 5.2.2 Processorienterat arbetssätt utifrån patientens perspektiv Ett förbättringsarbete pågår med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många patienter. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov. Hälso- och sjukvården ska utvecklas som en sammanhållen vårdkedja med rätt kvalitet även i komplexa utrednings- och behandlingsförlopp. Ett processorienterat arbetssätt ska användas i hela hälso- och sjukvården. På detta sätt utvecklas också arbetet med ordnat införande av nya metoder och terapier vilket leder till att kvalitetsarbetet stärks. Alla sjukvårdande verksamheter ska följa upp medicinska resultat kopplat till landstingets övergripande kliniska processer. Vården i kliniska processer ska utvecklas och följas upp med sikte på förbättrat resultat så som patienterna upplever det. Samtidigt ska den professionella drivkraften hos medarbetarna tas tillvara på bästa sätt för att förbättra både kvalitet och effektivitet. 5.3 Hälsofrämjande arbete med hälsa för alla Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet finns elva prioriterade folkhälsomål. Folkhälsoarbetet ska minska den ojämlika fördelningen av hälsa i Kalmar län och stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Ett väl utvecklat folkhälsoarbete innebär ökade möjligheter till ett friskare, tryggare och rikare liv för länets invånare. 5.3.1 En mer jämlik och jämställd hälsa Alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, eller etnisk eller religiös tillhörighet ska ha lika rättigheter och villkor samt uppleva ett likvärdigt bemötande inom landstingets verksamheter. Resultatet från Kommissionen för jämlik hälsa ska användas som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla invånare i Kalmar län, särskilt för de mest utsatta. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas. Landstinget har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), som är ett verktyg för att jämställdhetsintegrera all verksamhet. Osakliga skillnader mellan könen eller mellan andra grupper som kan tyda på ojämlik verksamhet ska analyseras och åtgärder för att uppnå jämlikhet och jämställdhet ska vidtas. 18 En utredning från Socialstyrelsen visar på stora skillnader i hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden för personer med psykisk sjukdom. Dessa personer insjuknar och dör oftare i sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Flera tänkbara orsaker kan finnas till detta, bland annat biverkningar från psykofarmaka och livsstilsfaktorer och ett sämre omhändertagande av hälso- och sjukvården. Psykiskt sjuka med somatiska besvär ska fångas upp och stödjas i linje med arbetet för en personcentrerad vård. Detta ställer särskilda krav på hur vården organiseras, liksom på samverkan mellan aktörer inom och utanför landstinget. Utbildningsinsatser ska genomföras för att stärka vård och omsorg i gränslandet mellan psykisk och fysisk hälsa. Särskilda insatser för att stödja personer med psykisk sjukdom att förbättra levnadsvanor och minska tobaksbruk kommer att genomföras. Våld i nära relationer är en kränkning av en människas rättigheter. Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Arbetet utgår från tre perspektiv – hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. All berörd personal i landstinget ska ha kännedom om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker vård och all personal ska ha kunskap om till vilken myndighet eller organisation man skall hänvisa en våldsutsatt person. Hälsa och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Utvecklingen inom funktionshinderområdet går framåt men för långsamt. För att öka takten ska landstinget tillämpa mainstreaming, det vill säga låta funktionshinderperspektivet integreras i alla delar av sina verksamhetsområden och i allt beslutsfattande, i ett tidigt stadium. Invånare med funktionsnedsättning har ofta sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar hos dessa grupper ska förebyggas. Personer med funktionsnedsättning ska även vara delaktiga i och ha inflytande över sin behandling och vårdplan, sina studier eller sin resa med kollektivtrafik. All personal ska ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderorganisationer ska stärkas ytterligare. Landstingets kommande barn- och ungdomspanel ska i huvudsak bestå av ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Landstingets lokaler och verksamheter ska vara tillgängliga för alla. Miljöerna ska vara anpassade och nya lokaler ska från början vara planerade såväl fysiskt, auditivt (hörsel), visuellt (syn) som kognitivt (tankeprocess) för alla. Det ska också vara enkelt att kontakta landstingets verksamheter via telefon, e-hälsotjänster eller ta del av information på landstingets webbplatser. Särskilt stöd ges till folkhögskolornas elever med funktionsvariationer och personer som behöver extra språkstöd. En policy finns för hur stödinsatserna ska prioriteras. En handlingsplan för arbetet med frågor som rör personer med funktionsnedsättningar kommer att tas fram under planperioden och denna ersätter det funktionshinderpolitiska programmet. 5.3.2 Förbättrad folkhälsa i hela länet Under planperioden ska landstinget bli en ännu starkare och mer aktiv samhällsaktör inom folkhälsofrågor genom att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Tobak, fysisk aktivitet, jämställdhet och psykisk hälsa är landstingets fyra prioriterade områden inom folkhälsoarbetet. 19 Landstinget ska utveckla samverkan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer som kan främja befolkningens fysiska och psykiska hälsa. Länets skolor är viktiga samarbetspartners för att inspirera eleverna till hälsosamma levnadsvanor med fysisk aktivitet, utan tobak, alkohol och droger. Ett tobaksfritt län Daglig rökning är den levnadsvana som skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. Landstinget har målet att Kalmar län ska vara tobaksfritt 2025 och har anslutit sig till opinionsbildningsprojektet ”Tobacco endgame - rökfritt Sverige 2025”. Ett långsiktigt arbete bedrivs i samråd med kommunerna för att få bort tobaksbruket i länets alla högstadie- och gymnasieskolor. Målet är att alla elever i årskurs 9 ska var tobaksfria. Gravida och personer med psykisk sjukdom är prioriterade grupper. Gravida ska erbjudas kostnadsfritt avvänjningsstöd via hälsocentralerna. För att motivera till tobaksfrihet ska landstinget arbeta för en utökning av tobaksfria miljöer på länets sjukhus och hälsocentraler. Stödja till fysisk aktivitet Hälsocentralerna ska vara förstahandsvalet när invånarna har behov av hälso- och sjukvård under hela livet. Hälsocentralerna ska lägga stor vikt vid att stödja invånarna till goda levnadsvanor och livsstilsmottagningar ska samverka med kommuner där invånarna har högre identifierad risk för att utveckla sjukdom. Informationssatsningar ska genomföras fortlöpande med målet att nå ett brett genomslag hos länets invånare. Fokus ska ligga på individens egna möjligheter att påverka sin hälsa. Invånarna ska också få ökad kännedom om vilket stöd landstinget erbjuder för att förändra och förbättra sina levnadsvanor. ”Kom-igång”-satsningen som har syftet att inspirera till fysisk aktivitet och vardagsmotion ska fortsätta. Psykisk hälsa genom livet Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga att hantera livets vanliga motgångar. Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning. Antalet långvariga sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa har ökat sedan 2009 och kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal akutsökande och fler vårdtillfällen på grund av depression, ångest, oro och sömnbesvär. Tidiga insatser och samverkan med övriga aktörer förebygger onödigt lidande och kan i förlängningen minska psykiska besvär och behov av specialiserad psykiatrisk vård. 5.3.3 Hälso- och sjukvård som förebygger ohälsa Närmare halva Sveriges befolkning har minst en kronisk sjukdom, en fjärdedel av befolkningen har mer än en kronisk sjukdom. Många av dagens kroniska sjukdomar kan både förebyggas och behandlas och det går att leva ett aktivt liv med flera sjukdomar. För att skapa en mer långsiktig och hållbar hälso- och sjukvård ska vården av personer med kroniska sjukdomar förbättras utifrån nationella vårdprogram. Dessa patienter har ofta upprepade kontakter med både hälso- och sjukvård och den kommunala omsorgen. En förbättrad samordning mellan olika vårdgivare är viktig både för individens välbefinnande och för samhällsekonomin. God munhälsa hos länsinvånarna Folktandvården arbetar hälsoinriktat och förebyggande för att stärka munhälsan hos 20 länsinvånarna. För barn och ungdomar görs preventiva insatser i grund- och gymnasieskolorna. Det görs även sjukdomsförebyggande aktiviteter och daglig tandborstning med fluortandkräm i länets alla förskolor kommer att införas under 2016. För att uppnå god tandhälsa i vuxen ålder är det viktigt att ungdomar etablerar ett stabilt besöksmönster hos tandvården. Den kostnadsfria tandvården för unga utökas från 2017 till att gälla till och med det år en person fyller 21 år. Från och med 2018 gäller kostnadsfri tandvård till och med det år en person fyller 23 år. Vården omfattar all tandvård, även specialisttandvård som till exempel tandreglering om detta bedöms vara nödvändigt. Det finns stora skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar som har olika socioekonomisk bakgrund. Särskilt fokus ska ligga på att minska den ojämlika tandhälsan. Förebyggande arbete ska bedrivas med hjälp av standardiserade vårdprogram och särskild kraft ägnas åt vård till barn som lever under sviktande omsorg. För äldre bedrivs ett särskilt arbete för att bibehålla en god tandhälsa. De som har omfattande omsorgsbehov ska få ett erbjudande om en avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning av tandvårdspersonal samt råd om daglig munvård. Insatser för kvinnors hälsa Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning tenderar att vara lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar till exempel om långvariga smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Riktlinjearbete inom ramen för det sjukvårdsregionala samarbetet är av stor vikt för att göra vården av dessa sjukdomar mer jämlik. Tyngdpunkten ska ligga på socioekonomiskt utsatta områden och kvinnor i områden där risken för ohälsa är stor. Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer, men täckningsgraden behöver öka, i synnerhet i socioekonomiskt svaga grupper. Från och med 2016 ska alla kvinnor erbjudas avgiftsfri mammografi från och med 40 till och med 74 års ålder. Jämlik och tidig missbruks- och beroendevård Hälso- och sjukvården och tandvården ska arbeta för att förebygga missbruk och beroende. Riskbruksvården på länets livsstilsmottagningar ska utvecklas för att tidigt kunna stödja individer som befinner sig i ett begynnande eller utvecklat riskbruk, oavsett om det gäller alkohol eller andra beroenden. Vården ska vara utformad på ett patientsäkert, jämställt och jämlikt sätt. Missbruksvården i länet omfattar riskbruk och missbruk av alkohol, narkotika, doping, tobak eller spel. De som drabbas av eget eller andras missbruk ska få förbättrad vård och stöd. Delaktigheten ska stärkas och patienter och närstående ska vara ett stöd i utvecklingen av missbruksvården i länet. Samverkan internt och externt ska stärkas. Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska implementeras under planperioden. Socialstyrelsen presenterade under 2015 förslag till nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Förslaget innebär att behandling av opioidberoende ska ses som ett vidare begrepp och inte bara behandling av missbruk av heroin, opium eller morfin. Krav finns också på att den vårdenhet som erbjuder LARO även ska erbjuda psykologisk eller psykosocial behandling eller rehabilitering. Landstinget behöver ta ett samlat grepp kring, LARO, tillnyktringsenhet (TNE), Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) och missbruksvården och en handlingsplan ska upprättas. Landstinget ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om LARO och jobba utifrån överenskommelsen om LOB. 21 Suicid och självskadebeteende ska förebyggas Kalmar län har den högsta andelen självmord bland män i riket. Även unga kvinnor begår självmord i högre utsträckning i länet än i övriga riket. Suicidprevention är därför högt prioriterat och under planperioden ska arbetet inriktas på att i samverkan med övriga samhällsaktörer förebygga självmord. Landstinget ska vara drivande i arbetet. Det handlar om att bygga upp en säker vårdkedja för patienten från hemmet, kommunen, specialistpsykiatrin till en högspecialiserad vårdenhet. Breda utbildningsinsatser ska genomföras för att öka kunskapen om ”Första hjälpen till psykisk hälsa”. Självskador är ett växande problem. Vård och stöd till personer med självskadebeteende ska utvecklas, bland annat genom utvecklade samverkansformer. Målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska genom ett bättre tidigt omhändertagande. Även hälso- och sjukvårdens kunskap om självskador, tortyr och posttraumatisk stress disorder ska öka, för att bättre kunna möta asylsökandes och nyanländas behov av specialiserad vård inom området. Samverkan med andra aktörer ska öka. 5.3.4 Hälsa och trygghet för barn och unga Landstinget ska skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa kan behållas och utvecklas. Barn och ungas synpunkter ska tas tillvara och landstinget ska verka för barns bästa i alla beslut och åtgärder. Som stöd för att omsätta barnkonventionen finns ett barnkompetensnätverk med representanter från alla verksamheter som håller samman, stödjer utvecklingen och följer upp barnrättsarbetet. Under planperioden ska nuvarande handlingsplan revideras. Dialog med barn ska sammankopplas med landstingets övergripande riktlinjer för patientmedverkan. Barn och ungas hälsa ska prioriteras i folkhälsoarbetet. Mödrahälsovården och barnhälsovården arbetar för att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. För att uppnå jämlik barnhälsovård över länet ska samverkan med kommunerna utvecklas kontinuerligt. Den nationella vägledningen för barnhälsovården ska fortsätta att implementeras under planperioden och aktivt följas upp. Barn som växer upp i en familj där en eller båda av föräldrarna har en allvarlig sjukdom är särskilt utsatta. Detta ska uppmärksammas tidigt, för att barnet ska få den hjälp som behövs. Aktiv samverkan med kommunerna är centralt i arbetet. Familjecentralerna är viktiga för att utifrån familjens situation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. De fungerar som en hälsofrämjande och förebyggande mötesplats. Verksamheten bygger på samverkan mellan ett flertal parter för att samordna insatserna inom hälsa, undervisning och social stöd. Landstinget ska fortsätta arbeta mot målet att minst en familjecentral ska finnas i varje kommun. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar är ett prioriterat område. Allt för många barn och unga mår dåligt och behöver hjälp tidigt. Därför ska insatserna för barn och ungas psykiska hälsa förstärkas, med fokus på första linjens mottagningar och tidig stöd och hjälp. Införandet av barn- och ungdomshälsan är en del i detta arbete. Samverkan mellan grund- och gymnasieskolornas elevhälsa, ungdomsmottagning, barn- och ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin ska stärkas under planperioden. Genom god kännedom om varandras uppdrag och snabba kontaktvägar mellan kommun och landsting kan problem förebyggas och upptäckas i tid. Landstinget är en drivande kraft i samverkan med andra aktörer genom arbetet med PSYNK, som syftar till att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. 22 5.3.5 God hälsa för äldre För äldre som drabbas av ohälsa är det viktigt med samordnade vård- och omsorgsinsatser. Målet är att kunna åldras i trygghet och i självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. Landstinget ska tillsammans med länets kommuner fortsätta att stärka vårdkedjan utifrån arbetet med ”Bättre liv för mest sköra äldre i Kalmar län”. Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen ställer krav på förändrade arbetssätt och resursfördelning. Vårdkedjan ska därför utvecklas från att vara insatscentrerad till att vara mer individcentrerad. Den äldre ska få sina behov av avancerad vård i hemmet tillgodosett genom att team utvecklas där primärvården, den öppna specialiserade vården och kommunen ingår. Samverkan och kontinuitet är grundläggande förutsättningar för en god vård för äldre. Ett hälsosamt åldrande kännetecknas av social gemenskap, meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet och goda matvanor. Landstinget ska erbjuda äldre stöd, enskilt eller i grupp, när det gäller matvanor, tobak, alkohol, fysisk aktivitet, kontinens och munhälsa. Även psykisk hälsa är en del i det hälsosamma åldrandet. Landstinget ska utveckla metoder för att snabbare uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre. Patienter med kognitiv svikt, att tankeverksamheten och minnet försämras mer än vad som är normalt för åldern, ska snabbare få en utredning samt läkemedel och stöd vid eventuell demenssjukdom. Under planperioden ska arbetet intensifieras med att utveckla en mer personcentrerad vård som ska involvera den äldres egna förmågor och resurser. Arbetssättet ska vara proaktivt och hälsofrämjande med e-hälsa och ny teknik som viktiga delar och där videovårdplanering är ett exempel. Den äldre ska på ett enkelt sätt kunna vara delaktig i sin egen vård med hjälp av individanpassad information och god kontakt med sin vårdgivare. Arbetet fortsätter med utvärdering och förbättring av samordnande individuella planer och att äldre med behov ska få en fast vårdkontakt. Införande av beslutstöd för kommunsjuksköterska om patienten blir akut sämre samt gemensam kompetensutveckling är andra viktiga delar. Under planperioden finns förslag om att Betalningsansvarslagen (BAL) ska förändras till "Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård". Den nya lagen syftar till att åstadkomma god vård och effektivare flöden genom förändringar i arbetssätt. Utredningens förslag innebär att kallelseansvaret för vårdplanering flyttas från slutenvården till primärvården och den öppna specialiserade vården vilket kommer att innebära en omfördelning av resurser. Förslaget innebär bland annat att primärvården får ansvar för att upprätta en fast vårdkontakt och en samordnad individuell plan för utskrivningsklara patienter. 5.3.6 Enklare sjukskrivning Personer som drabbas av ohälsa ska snabbt få aktiva, samordnade och individanpassade insatser för att förbättra sin hälsa och kunna återgå i arbete. Därför ska landstinget fortsätta att arbeta med sjukskrivningskoordinatorer/rehab-samordnare samt utveckla befintliga strukturer för samverkan, både externt och internt. Sjukskrivningsprocessen ska vara jämställd och endast medicinska behov ska styra valet av behandling och behov av sjukskrivning. Män och kvinnor oavsett bostadsort ska erbjudas väl avvägda behandlingar för att undvika onödig sjukskrivning. Sjukskrivningen ska vara väl motiverad och innehålla en rehabiliteringsplan som upprättats tillsammans med patienten. Våld i nära relationer ska särskilt uppmärksammas och våldsutsatta ska erbjudas lämpliga åtgärder. Under planperioden ska riktlinjerna för avtal med företag inom grön rehabilitering förenklas. 23 Inom ramen för Samordningsförbundet i Kalmar län bedrivs en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Arbetet sker med lokal förankring och medlemmar i förbundet är Försäkringskassan, Landstinget i Kalmar län, Arbetsförmedlingen och länets kommuner. Insatser utvecklas så att invånare i yrkesverksam ålder ska kunna förbättra förmågan att arbeta. Den statliga tilldelningen till förbundet höjs 2016 med 6,2 Mkr och Landstingets bidrag ökar med 1,6 Mkr jämfört med 2015. 5.3.7 Rehabilitering för livskvalitet God rehabilitering och habilitering är avgörande för en människas möjlighet att komma tillbaka efter sjukdom eller skada. Rätten till rehabilitering ska tryggas på lika villkor för alla patienter. All vård ska genomsyras av ett rehabiliterande synsätt och arbetet med individuella rehabiliteringsplaner ska fortsätta. Landstingets rehabilitering- och habiliteringsverksamhet bedriver sjukvårdande behandling i många olika former där behandlingsbad utgör en form. Under planperioden ska en utredning göras för att fastställa status och renoveringsbehov för de landstingsägda behandlingsbaden för de kommande tio åren, samt fastställa framtida behov av behandlingsbad i länet. För jämlik vård över hela länet ska de paramedicinska resurserna, det vill säga professionerna arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped och psykolog, samordnas. En översyn av länets paramedicinska resurser ska göras och resurser ska styras till dem som behöver vården mest. Införandet av internetbaserade stöd- behandlingsmetoder ska särskilt stödjas. 5.4 Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska utvecklas med fokus på kvalitet och ökat värde för patienten. Ändamålsenliga processer, kunnig personal och delaktiga patienter är grunden för en god vård med rätt kvalitet. Vården ska ses i ett helhetsperspektiv, precis som den upplevs av patienterna. En god samverkan mellan primärvård, psykiatri och specialiserad hälso- och sjukvård är nödvändig för att kunna ge länsinvånarna bästa möjliga vård och service och samtidigt vara kostnadseffektiv. Kontinuerlig förbättring av den medicinska kvaliteten och patientsäkerheten i vården är viktiga fokusområden. 5.4.1 Sveriges säkraste hälso- och sjukvård Den utvärdering som gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting 2014 visade att landstinget bedömdes ha nått den högsta nivån när det gäller patientsäkerhet. Arbetet med patientsäkerhet ska fortsätta och landstinget ska även fortsättningsvis erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Patientsäkerheten är högt prioriterad och flera aktiviteter pågår för att stärka en jämlik och jämställd patientsäkerhet. Alla som besöker landstingets sjukvård ska känna sig trygga. Landstinget har en nollvision för undvikbara vårdskador och ska därför fortsätta arbetet med att öka patientsäkerheten. Aktiviteterna riktas till att förebygga vårdskador inom identifierade riskområden och att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner. Säker läkemedelsbehandling är en viktig patientsäkerhetsfråga och antalet patienter som får läkemedelsgenomgång ska öka. Detta är viktigt för att antalet läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhusen ska minska. Under planperioden ska fortsatt fokus ligga på kvalitetsförbättringar inom flera områden. Allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och 24 medborgaren. Utbildning, förbättringsprogram, ledarskapsutveckling, innovationer, rekrytering och kunskapsstöd ska förstärkas. Vårdens alla nivåer ska engageras för att bygga långsiktiga strukturer och stödja processerna för bättre och säkra resultat, med syfte att förbättra patientsäkerhetskulturen och minska vårdskadorna. För att bli framgångsrik måste denna utveckling ske i samklang med patienter och anhöriga. Patientens möjlighet att själv delta i patientsäkerhetsarbetet ska utvecklas. En ökad resistens hos bakterier mot de flesta antibiotika utgör sannolikt ett hot mot patientsäkerheten. Landstinget arbetar aktivt via länets Stramagrupp för en långsiktigt, fortsatt minskning samt optimering av antibiotikaanvändningen. Under de senaste åren har det skett en ökning av multiresistenta bakteriestammar på landets nyföddhetsavdelningar. Ett aktivt hygienarbete bedrivs men lokalernas utformning är den enskilt viktigaste faktorn för en patientsäker neonatalvård. En länsövergripande utredning som omfattar lokalbehov på Länssjukhuset och Västerviks sjukhus ska därför genomföras under 2016. 5.4.2 Förbättrad cancervård Standardiserade vårdförlopp ska införas under 2016 inom tretton diagnoser. Standardiserat vårdförlopp innebär en ändrad inriktning för hela hälso- och sjukvården. Arbetet har ett starkt fokus på kortare ledtider och innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård. De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Utifrån det standardiserade vårdförloppet skapas en individuell vårdplan för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Införande av standardiserade vårdförlopp leder till en mer sammanhållen vårdprocess för patienten och möjliggör bättre information och större delaktighet. Målsättningen är att alla som uppfyller kriterierna ska erbjudas ett standardiserat vårdförlopp. De tilldelade stimulansmedlen används i olika verksamheter för koordinering av patientens undersökningar och behandling, köförkortande åtgärder inom radiologi och kirurgi samt för förstärkning av de vårdadministrativa processerna. Arbetet sker inom ramen för Regionalt Cancercentrum Sydöst. Robotassisterad titthålskirurgi ska införas Robotassisterad titthålskirurgi är en metod som ökat påtagligt i landet under senare år, främst vad gäller operationer vid prostatacancer men också inom specialiteterna kirurgi och gynekologi. Fördelarna med robottekniken är kortare vårdtid, mindre postoperativt obehag för patienten, mindre blödning under operationen samt med stor sannolikhet mindre risk för postoperativa komplikationer. Ett ökande antal patienter begär att bli opererade med denna teknik vilket har lett till ökade kostnader för utomlänsvård, även om flertalet fortfarande opereras inom länets gränser och med traditionell öppen teknik. Under planperioden införs robotassisterad kirurgi vid Länssjukhuset i Kalmar med målet att verksamheten ska vara igång under mitten av 2017. Utökad diagnostik Nationella och regionala analyser visar att antalet PET/CT-undersökningar kommer att öka de närmaste åren. Det finns flera faktorer som påverkar efterfrågan på PET/CT-undersökningar bland annat flera vårdprogram inom cancerområdet, införande av standardiserade vårdförlopp, mer riktad diagnostik samt PET/CT som direkt underlag för dosberäkning inför strålbehandling. En utökning av kapaciteten planeras inom närliggande regioner under 20162018, därefter kommer utökad kapacitet att behövas i sydöstra sjukvårdsregionen. 25 5.4.3 Kunskapsstyrningen ska öka Kunskapsstyrning innebär att beslut ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. Det gäller såväl enskilda patientmöten som investeringar eller organisatoriska förändringar. Det är viktigt att stimulera och skapa förutsättningar för att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas och användas. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och behandlingar som inte är validerade ska avvecklas. Hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och bland annat bygga på nationellt framtagna behandlingsriktlinjer. Under planperioden fortsätter arbetet med tillämpning och uppföljning av de nationella riktlinjerna vid astma KOL, diabetes, hjärtsjukvård samt missbruk- och beroendevård. Arbete pågår på nationell nivå med att revidera de nationella riktlinjerna för depression och ångest, demens, den nya nationella riktlinjen vid Multipel Skleros (MS), Parkinsons sjukdom samt stroke. 5.4.4 Effektiv läkemedelsanvändning Landstinget arbetar för att länets invånare ska få god läkemedelsbehandling, genom lokalt arbete och genom regional och nationell samverkan inom läkemedelsområdet. Arbetet med ett säkert ordinationsstöd och införande av länsgemensamma läkemedelsmallar ska fortsätta. Nya nationella behandlingsriktlinjer och nya läkemedel ger möjlighet till förbättrade behandlingsresultat men genererar också utmaningar som ökade kostnader. För att åstadkomma en jämlik och jämställd, kostnadseffektiv samt ändamålsenlig användning av nya läkemedel för alla medborgare fortsätter arbetet med ordnat införande. Fortsatt samverkan i den sydöstra sjukvårdsregionen ska bidra till ökad likvärdighet. Personer under 18 år ska få kostnadsfria läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånen från år 2016. Alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna ska erbjudas kostnadsfritt till unga under 21 års ålder, från den 1 januari 2017. 5.4.5 Verksamhetsutveckling genom ny teknik E-hälsa är ett medel för att utveckla hälso- och sjukvården. Vårdens processer är alltmer ITbaserade och det pågår en snabb utveckling där nya lösningar möjliggör en mer effektiv vård, förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet. Digitala tjänster ska utvecklas för att invånarna ska erbjudas möjlighet att få information, stöd och behandling på andra sätt än via traditionella fysiska mötet. Tjänsterna ska på ett säkert och flexibelt sätt bidra till en god geografisk tillgänglighet utifrån invånarnas behov och förutsättningar. En handlingsplan för hur digitala tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet nära invånarna kommer att ligga till grund för aktiviteter under planperioden. Internetbaserad behandling är ett komplement till traditionell behandling och genomförs med personligt stöd från behandlare. Målet är att erbjuda fler patienter möjligheten att få stöd och behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt. Idag erbjuds behandling inom depression och ångest. Landstinget har anslutit sig till en nationell behandlingsplattform som innebär att internetbaserade behandlingar inom oro, sömn, smärta, och stress kommer att kunna erbjudas inom planperioden. Digital incheckning via anmälningsskärmar ska införas under planperioden. Anmälningsskärmar är en lösning som sparar tid och resurser för vårdens medarbetare genom att mer tid kan ägnas åt att hjälpa och behandla patienter. Under planperioden kommer hälsooch sjukvården ges utökad möjlighet till mobilt arbete. Det innebär att mer arbete kan utföras 26 direkt och i kommunikation med patienten. Distans- och videokonferenser ska utvecklas för att minska resandet. Möjligheterna ökar och ambitionen inom landstinget är att utveckla formerna för användande av videoteknik för både verksamheter, patienter och närstående liksom i kontakter med andra vårdaktörer. 5.4.6 Effektivare serviceprocesser i vårdsektorn Landstinget arbetar med att förbättra serviceprocesserna som stödjer vården i ett nationellt nätverk för landsting och regioner, ”Best service”. Jämförelser av de större processerna görs via mätningar av ekonomi, servicegrad samt nöjd kundindex. Processer som mäts är bland annat avfallshantering, materielförsörjning, lokalvård och patientkost. Arbetet med samverkan ska fortsätta under planperioden och processkartläggningen av samtliga processer ska fortsätta. Landstinget ska fortsätta att leverera goda resultat och tillhöra det övre skiktet inom samtliga serviceprocesser. ”Sveriges bästa sjukhusmat” ska bli ännu bättre. 5.4.7 Hållbara upphandlingar som tar ansvar Landstinget ska arbeta aktivt för att göra hållbara upphandlingar och ta ett stort etiskt och socialt ansvar vid upphandlingar. Upphandlingar som företas av landstinget ska leda till kostnadseffektivitet och kvalitet i upphandlade tjänster, varor och entreprenader. För att säkerställa organisationens behov, följa gällande lagstiftning och alltid ha den goda affären i centrum utgör landstingets upphandlingsstrategi ett stöd. Strategin innehåller flera viktiga områden som alltid ska prioriteras vid upphandlingar. Miljö, social och etisk hänsyn, är viktiga ingångar. Miljömålen ska särskilt beaktas vid upphandlingar av varor och tjänster som innebär betydande miljöpåverkan med stor volym ex vis trafik. Landstinget ska använda sin köpkraft för att förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn, verka för innovationer och en hållbar ekonomisk utveckling. Modellen Vita jobb, ett verktyg för offentlig upphandling med sociala villkor och regler mot svartarbete, ska användas. För att ytterligare stärka det strategiska arbetet med upphandlingar ska samordnade upphandlingar i större utsträckning nyttjas. För att se till att små och medelstora företag ges förutsättningar att lämna anbud ska upphandlingar delas upp i flera kontrakt när upphandlingens art motiverar det. Delad upphandling och dialog gör det lättare att delta i anbud och bidrar till att landstinget kan nyttja de konkurrensfördelar som finns. Landstinget ska använda sin inköpsvolym för att påverka produktionen av varor och tjänster i en hållbar riktning genom att till exempel ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor. 5.4.8 Gemensam utveckling i sjukvårdsregionen Landstinget har ett samverkansavtal med Region Jönköpings län och Region Östergötland som ska säkra god och likvärdig vård för invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen. Samarbetet har fokus på medicinska och strukturella frågor som kompetensförsörjning, läkemedel, upphandling, IT-struktur och vårddokumentation, e-hälsa, forskning och kunskapsstyrning. Under planperioden kommer framtida kompetensförsörjning vara en prioriterad fråga. Gemensamma processer ska göra att vården underlättas för regionens invånare. Målen är bättre kvalitet på dokumentation, ökad harmonisering av regionens vårdprocesser och bättre stöd för regionala vårdflöden. 27 Inom den medicinska genetiken sker en snabb utveckling och en översyn ska göras för den framtida organisationen på både landstings- och sjukvårdsregionsnivå. Inom regionavtalet har en revidering gjorts av planen för hemtagningen av den onkologiska vården. En översyn av antalet neonatalplatser på universitetssjukhuset kommer att göras under planperioden. En nyoch ombyggnation av ”Framtidens universitetssjukhus” medför ökade kostnader under planperioden. Den medicinska utvecklingen medför att fler och mer komplexa ingrepp kan göras vilket innebär ökade kostnader. 5.4.9 Aktiv och strategisk forskning och innovation Nytänkande och innovation krävs för att klara de utmaningar som vården står inför. Ett starkt innovationsklimat skapar förutsättningar för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och tillväxt. Innovation i offentlig verksamhet innebär bland annat att medarbetare ska ges möjlighet att i dialog med patienter och närstående utveckla nya processer, tjänster eller varor. Landstinget är en aktör i regionens innovationsagenda som ska utveckla innovationssystemet inom länets offentliga sektor i samspel med regionen, nationellt och ur ett EU-perspektiv. Vi ingår även i nätverket Forska!Sverige, som arbetar för att främja forskning inom hälsa och välstånd. Patientnära klinisk forskning ska vara en självklar del i hälso- och sjukvården. Den patientnära vården ska utvecklas och den patientnära forskningen ska stimuleras ytterligare. Detta ska ske i samarbete med Linnéuniversitetet och E-hälsoinstitutet. För att medborgarna ständigt ska få den bästa och säkraste hälso- och sjukvården baserad på vetenskaplig evidens ska landstinget arbeta med verksamhetsnära forskning. Samarbetet inom den regionala noden ”Forum Sydost” medför ökade möjligheter för forskningsaktiva att nyttja hjälpstrukturer samt underlätta samarbete mellan näringsliv och hälso- och sjukvård. Att höja den akademiska nivån samt rekrytera och stimulera egna forskningshandledare är en strategisk fråga de närmaste åren. Tillsammans med Linnéuniversitetet kommer kliniska professorer att rekryteras som en del i den regionaliserade läkarutbildningen. Geriatrik och primärvård har identifierats som särskilt viktiga områden. Utöver de planerade lektorattjänsterna i samband med läkarutbildningen kommer det att finnas ett stort behov av handledarkompetens. Vårdpersonal och studerande har möjlighet att praktiskt öva verklighetstrogna händelser. Verksamheten inom landstingets kliniska träningscenter är en viktig del för att öka patientsäkerhet och höja den medicinska kvaliteten. Utbildningsinsatserna är breddade och anpassade för att vara attraktiva för såväl primärvård-, psykiatri- som sjukhuspersonal. Öppen innovation innebär att företag och organisationer systematiskt letar efter innovationer utanför sin organisation samt bjuder in fler aktörer, stora som små, till en plats i innovationsprocesserna. Metoden ska prövas och utvärderas i landstinget under planperioden. 5.5 Drivande för hållbar utveckling och hälsofrämjande miljö Landstinget ska ta ett långtgående ansvar för en hållbar utveckling och miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet. Under planperioden ska arbetet fortsätta utifrån mål i hållbarhetsprogrammet för 2014-2017. Klimatfrågan är viktig och landstingets koldioxidutsläpp ska minska. Ett viktigt område för en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan i regionen är omställningen till ett hållbart resande. Landstinget ska utveckla ett hållbart resande för medarbetare och politiker med sikte på att så långt som möjligt inrätta resefria möten. 28 Satsningar på vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras. Landstingets energiplan för 2012-2020 utgör en grund för att nå målen för energieffektivisering. Under planperioden kommer arbetet med att energieffektivisera fortsätta och åtgärderna beräknas minska landstingets årliga kostnader för värme, el och vatten. Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att minska kemikalie- och antibiotikaanvändningen. Maten som serveras på sjukhusen och folkhögskolorna ska i hög grad vara klimatsmart, närproducerad och ekologisk. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med möjlighet till modern och patientfokuserad psykiatrisk vård, som dessutom finns nära till övrig hälso- och sjukvård, är en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Genom att lokalmässigt närma sig övriga hälso- och sjukvård möjliggörs ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikerns patienter. Den offentliga utsmyckningen ska förstärka en hälsofrämjande miljö och bidra till gott bemötande av besökare och en bra arbetsmiljö för personalen. Evidensbaserad hälsodesign ska vara en förutsättning vid alla byggnationer. En gemensam konstpolicy har antagits för länet som ska ge stöd till en utveckling av landstingets konstverksamhet. Vid nybyggnation och större ombyggnationer av egna lokaler avsätts 1 procent av den totala byggkostnaden för offentlig konstnärlig gestaltning. 5.6 En välfungerande kollektivtrafik En väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för utvecklingen av geografiska områden. Kollektivtrafik möjliggör pendling till arbete och studier och stimulerar turistnäring och kulturbesök och andra fritidsaktiviteter. Trafiken ska planeras så att den är tillgänglig med trygghet och säkerhet i fokus. Kollektivtrafiken ska kontinuerligt utvecklas för att ge alla invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Som ett viktigt led i denna ambition ska tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning öka. Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv samt tillgänglighetsperspektiv. Ett nytt regelverk för sjukresor ska tas fram under planperioden. Det ska också vara enkelt för länets skolelever att göra kulturresor med kollektivtrafiken. För att skapa goda planeringsförutsättningar, bred förståelse och samsyn kring resursbehov och prioriteringar utgår den framtida utvecklingen av trafikutbyggnaden från ”Strategiplan 2050”. Riktade insatser mot utvalda grupper ska genomföras under kommande år, i syfte att locka nya resenärer. Under planperioden ska även förutsättningarna för att underlätta för studenter att pendla mellan studieorter ses över. Den allmänna kollektivtrafiken utvärderas kontinuerligt mot ett uppställt regelverk för förändring av produktions- och driftstruktur. Det är viktigt för den ekonomiska hållbarheten att trygghet finns för en budget i balans. Därför kommer genomförda utvecklingssteg att utvärderas innan nästa steg tas. För att långsiktigt upprätthålla målet är det nödvändigt att ambitionsnivå och trafikutökningar möts antingen genom tillköp av trafik från enskilda kommuner eller genom ökade trafikintäkter. Stort fokus kommer att läggas på upphandling av busstrafik i länet med ny avtalsstart i augusti 2017. Länets kollektivtrafik ska vara helt fossilbränslefri år 2020 och inriktning och huvudalternativ för drivmedel ska vara biogas. För att nå målsättningarna om en bättre miljöstruktur för kollektivtrafiken måste också regionala satsningar göras på miljövänligt bränsle. 29 En aviserad satsning i budgetpropositionen från 2015 på underhåll till järnvägar från 2016 är positiv för tågtrafiken. Stopp och förseningar i tågtrafiken leder till stora kostnader för de regionala kollektivtrafiksystemen. Utöver underhåll av järnväg föreslås också en satsning på kollektivtrafik i landsbygd för att främja regional tillväxt och goda levnadsvillkor. Ett arbete pågår och ska förstärkas för att ta fram alternativa drivmedelslösningar i tågtrafiken samt se över möjligheten till nya fordonstyper. Ett gemensamt projekt med Jönköpings län är att utreda olika fossilfria alternativ. Under 2016 kommer den planerade underhållsverkstaden att etableras i Kalmar. Förutom den kvalitetsförbättring detta innebär för tågresenärerna och tillgänglighet för fordonen kommer även miljövärdena att påverkas positivt. 5.7 Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa Utbildning har en tydlig påverkan på hälsan och den sociala och ekonomiska tryggheten. Invånarna i Kalmar län har en kort teoretisk utbildningsnivå vilket gör det viktigt att erbjuda grundutbildning för fler människor. Utbildning är en förutsättning för att få fler i arbete och för att öka andelen som söker sig till högre studier. Folkhögskolorna är en viktig aktör för att motivera till studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån. Landstingets folkhögskolor fokuserar på fyra utvecklingsområden under perioden: Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet och motivera till vidare studier. Rikta insatser till länsbor som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom studiemotiverande folkhögskolekurser och etableringskurser för nyanlända. Bidra till ökad folkhälsa genom utvecklingsarbete kring hälsa och kultur. Bidra till bättre integration genom utbildning i yrkessvenska för nyanlända Många vuxna i Kalmar län har behov av kompletterande studier på gymnasienivå för att kunna studera vidare och konkurrera på arbetsmarknaden. Mer än 30 procent av kursplatserna på folkhögskolorna prioriteras för deltagare som vill läsa in en allmän behörighet för högskolestudier. Skolorna har en stark kulturprofil med många estetiska utbildningar som förberedelse för högre studier. Yrkesutbildningar genomförs som folkhögskolekurser och yrkeshögskoleutbildningar med tydlig samverkan med arbetslivet. Folkhögskolorna ska fortsätta att erbjuda studiemotiverande folkhögskolekurser, SMF, för personer som saknar gymnasieutbildning och varit arbetssökande under en längre tid. En plan har tagits fram för att stärka folkhögskolornas roll i integrationsarbetet. Tillsammans med arbetsförmedlingen genomförs etableringskurser för nyanlända. Kurser innehåller språkstudier och samhällsorientering samt insatser för att underlätta etableringen. Skolorna ska ansöka om extra studieplatser till allmän kurs, för att fler deltagare på SMF- och etableringskurser ska få möjlighet att studera vidare och få gymnasiekompetens. Särskilt statsbidrag för extra platser till skolornas allmänna kurser gör det möjligt för fler av dessa deltagare att studera vidare på folkhögskola. Regeringen föreslår en satsning på yrkesinriktade kurser inom bristyrken vilket innebär att särskilda platser föreslås till folkhögskolor under 2016-2019. Bildningsverksamheten ska förstärka samverkan med andra aktörer samt uppföljningsarbetet för att tydliggöra folkhögskolornas roll i den regionala utvecklingen. Det innefattar bland annat en samordnad kvalitetsuppföljning för att beskriva vad som händer efter avslutad 30 utbildning. Folkhögskolan som egen utbildningsform ska beskrivas och här är deltagarnas egna berättelser särskilt viktiga. Under planperioden ska en plan tas fram för att funktionshinderanpassa landstingets folkhögskolor. 5.8 Nytt ansvar för regional kulturverksamhet och organisationsstöd Landstinget övertar ansvar för regional kulturverksamhet, regionala kulturanslag, anslag till regionala organisationer för studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott från Regionförbundet från och med den 1 januari 2016. I samband med detta inrättas en nämnd med ansvar för regional kulturverksamhet och fördelning av regionala kulturanslag. Nämnden tar fram förslag till vision och mål för kulturen, vilket i sin tur ligger till grund för prioriteringar av anslag. Överenskommelser träffas med kulturinstitutionerna och beskriver hur varje verksamhet bidrar till att nå nationella och regionala mål på kulturområdet. Förändringen av ansvaret för regional kulturverksamhet och ansvaret för stöd till studieförbund och övrigt organisationsliv innebär att Landstinget regionalt svarar för de kulturpolitiska målen och målet för folkbildning som beslutats av riksdagen. Kultursamverkansmodellen Att ansvara för regional kulturverksamhet i Kalmar län innebär också att Landstinget övertar ansvaret för Kultursamverkansmodellen. Det är en arbetsform för samspel mellan den nationella och regionala kulturpolitiken för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer inom kulturområdet. Statens Kulturråd beslutar om fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet i de län som ingår i modellen. Landstinget beslutar, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, hur det statliga bidraget fördelas till regional kulturverksamhet. Stöd får lämnas till teater-, dans- och musikinstitutioner inklusive länsmusikverksamhet, regionala museer, länsbibliotek, verksamhet med länskonstnärer, regionala konsulenter för mångkultur; regionala arkivinstitutioner och regionala resurscentrum för film och video. Kultursamverkansmodellen ska ge länets invånare möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud som präglas av förnyelse och kvalitet. Den kulturella infrastrukturen ska utvecklas, den regionala mångfalden ska främjas och kulturskapare i hela länet ska kunna utveckla sitt konstnärskap. Kulturplan för Kalmar län ”Kulturplan för Kalmar län 2015-2017” antogs av Regionförbundets styrelse 2014. Kulturplanen är underlag för de prioriteringar som görs på kulturområdet i länet. Det är planeringsunderlag för landstingets stöd till kulturen. När kulturnämnden etablerat sin verksamhet ska nämnden återkomma till Landstingsfullmäktige med ett dokument som tydligare anger Landstingets vision och mål för kulturen med utgångspunkt från gällande kulturplan. Dessutom kommer arbetet med revidering av kulturplanen att påbörjas under 2016. Regional biblioteksplan 31 Enligt bibliotekslagen har kommuner och regionalt ansvariga skyldighet att upprätta kommunal respektive regional biblioteksplan. Den regionala biblioteksplanen ska innehålla planer för den regionala biblioteksverksamheten, planer för medieförsörjning och medieplanering. Biblioteksplanen bör också ge besked om verksamhetens inriktning och omfattning så att invånarna har möjlighet att påverka. Regionbiblioteket har startat arbetet med att ta fram underlag för regional biblioteksplan för Kalmar län. Den regionala biblioteksplanen ska antas av Landstinget under 2016. Kultur som en faktor inom regional tillväxt I och med förändrad ansvarsfördelning är det angeläget att hitta former för samspel mellan de olika ansvarsområden som regionförbundet respektive landstinget har. För en fortsatt utveckling på kulturområdet krävs en samordning av beslut inom de regionala 1:1-medlen respektive de anslag som beslutas utifrån kulturpolitiska mål och grunder. Detta är viktigt för att också tydliggöra grunderna för stöd inom regional tillväxtpolitik respektive finansiering utifrån de kulturpolitiska målen som gäller för det kulturpolitiska stödet. Kultur och hälsa Sambandet mellan kultur och hälsa har kommit alltmer i fokus. Genom den förändrade ansvarsfördelningen för regional kultur kan samverkan mellan kultur, vård och omsorg utvecklas ytterligare. En modell för detta provas inom länssatsningen Hälsa & Kultur. Ett antal projekt genomförs för att stärka kulturens roll i hälsoarbetet. Syftet är att hitta modeller för hur kultur kan användas i förebyggande hälsoarbete och/eller i rehabiliterande syfte för bättre hälsa. Projektet avslutas 2016 och erfarenheterna sammanfattas i en strategi för Hälsa & Kultur i Kalmar län. Samverkan inom länet Landstinget kommer att utveckla formerna för en öppen och systematisk samverkan med kommunerna, Regionförbundet, Länsstyrelsen, kulturinstitutionerna, föreningsliv och övriga parter. Avsikten är att under planperioden hitta former för ömsesidig information och gemensamt arbete med mål och planering tillsammans med bland annat politiska företrädare och verksamhetsföreträdare för länets kommuner samt företrädare för olika institutioners och organisationers styrelser och verksamhetsansvariga. 32 5.9 Mål och mått God hälsa hos invånarna Landstingets långsiktiga inriktning Tobaksfritt län 2025 Övervikt, fetma och karies ska minska Resor med kollektivtrafik ska öka Mått Andel tobaksfria elever i årskurs 9 100 % Andel tobaksbrukare som fått kvalificerat rådgivande samtal 16 % Andelen fyraåringar med för högt BMI 10 % Andel kariesfria 19-åringar 33 % Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad Antal närtrafikresenärer Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet Landstinget ska erbjuda Sveriges säkraste hälso- och sjukvård med nollvision för fallrisk, trycksår och vårdrelaterade infektioner. Medicinska resultat i hälso- och sjukvård (andelen förbättrade indikatorer) 40 % Ska öka 40 % Andel diagnostiserade cancerfall som genomgår ett standardiserat vårdförlopp inom uppsatt tidsram 100 % Andel patienter som får en kontaktsjuksköterska (inom cancervården) 100 % Andel genomförda riskbedömningar – nutrition, fallrisk och trycksår 90 % Följsamhet hygienregler 100 % Följsamhet klädregler 100 % Andel trycksår – sjukhusförvärvade Vårdrelaterade infektioner Patientsäkerhetskulturen- Sammantagen säkerhetsmedvetenhet (index) Varje patient ska förstå varför och hur hen ska använda sina läkemedel Målvärde 2016 Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista 0% Årlig minskning 70 80 % 33 Motverka antibiotika resistens Antal antibiotikarecept 300 recept per 1000 invånare Varje patient ska ha en vårdplan Antal självmord ska minska Psykiatri - Vårdplan för patienter inom heldygnsvård 80 % Följsamhet till suicidriktlinjen efter suicidförsök 100 % Folkhögskolorna ska öka bildnings- och utbildningsnivån i länet Andel elever som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas allmänna kurser Landstingets koldioxidutsläpp ska minska Andel körda kilometer i tjänst 75 % Årlig minskning 5.10 Uppdrag • • • • • • • • • • • • • Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opiodberoende (LARO) Uppföljning av införandet av fysioterapeut som första kontakt i primärvården Ett nytt regelverk för sjukresor ska tas fram under planperioden Förutsättningar för införande av en PET-CT ska utredas En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin ska genomföras under 2017 Följa upp och utvärdera införandet av första linjen psykiatri i primärvård En utredning för att fastställa status och renoveringsbehov för de landstingsägda behandlingsbaden sett till den kommande tioårsperioden, samt fastställa framtida behov av behandlingsbad i länet Öppen innovation som metod ska prövas och utvärderas En översyn av medicinsk fotvård ska genomföras Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras Upprätta en handlingsplan för hur riskbruks- och missbruksvården ska organiseras utifrån de nationella riktlinjerna Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder 34 6 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. 6.1 Ett långsiktigt starkt arbetsgivarvarumärke Landstinget i Kalmar län ligger i topp i de flesta mätningar som görs kring kvalitet, tillgänglighet, bemötande och förtroende. Det är medarbetarna som gör skillnaden i dessa mätningar. Vi har Sveriges bästa medarbetare som utför några av Sveriges viktigaste jobb. Vårt arbete gör skillnad, varje dag. Landstinget ska fortsätta att vara en arbetsplats som drivs av ett medborgar- och kundperspektiv med fokus på kvalitet och goda resultat. Utmaningarna med en kraftig generationsväxling, en allt äldre befolkning och en medicinsk och teknisk utveckling gör att rekryteringsbehovet kommer att vara stort de närmsta åren. En offensivare rekryteringsstrategi, effektivare resursutnyttjande och ett fortsatt fokus på landstingets attraktivitet och arbetsgivarvarumärke är viktiga ingångar. 6.1.1 Offensiv rekrytering till en av Sveriges bästa arbetsplatser Landstinget i Kalmar län ska vara en av Sveriges bästa arbetsplatser. Det innebär att vi ska erbjuda en arbetsplats med bra möjligheter till kompetensutveckling och karriär inom en mängd yrken. Arbetsmiljön ska vara god och präglas av öppenhet, kunnighet och engagemang där kvalitet och goda resultat är i fokus. Medarbetarnas drivkrafter till att hela tiden arbeta för förbättring ska tas till vara. Att arbeta vid Landstinget i Kalmar län innebär att ha ett utvecklande, meningsfullt och hälsofrämjande arbete, varje dag. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare som lockar till sig ny kompetens och kan behålla och utveckla befintlig personal. Vi ska vara ett självklart val för nyutbildade inom olika sektorer. Under planperioden ska andelen medarbetare som trivs och är stolta att arbeta i landstinget öka och landstingets arbetsgivarvarumärke ska utvecklas ytterligare. Attraktivitetsresan fortsätter med planerade långsiktiga aktiviteter och offensiva rekryteringsinsatser ska locka ny kompetens. Ökad utlandsrekrytering, resurspool inom primärvården och riktade anställningserbjudanden är några av insatserna. 6.2 Strategisk personalförsörjning för framtiden Kompetensförsörjning innebär att kunna attrahera, rekrytera och behålla kompetens. Förändringar i demografi samt utvecklingen av ny teknik och kunskap gör att landstinget kommer att ha ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare de närmsta åren. Behovet kommer att vara stort inom yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och medicinska sekreterare. För en god kompetensförsörjning krävs behovsanalyser, planering och prioritering. För att klara framtidens kompetensförsörjning ska insatser göras på kort och lång sikt. Exempel är utbildningstjänster för sjuksköterskor, utökning av antalet studerandeplatser för sjuksköterskor, särskilda satsningar på AT- och ST-läkartjänster, utbildningscentral och resurspool inom primärvården, utlandsrekrytering, traineeprogram samt översyn av möjligheterna att utveckla seniora uppdrag för de som annars har ålderspension. 6.2.1 Samverkan och dialog med skolor och universitet Dialog och samverkan med gymnasieskolor, universitet och andra utbildningsanordnare är viktiga förutsättningar. Studenter ska ses som framtida medarbetare och landstingets 35 utbildning och handledning ska vara av god kvalitet. En utbyggnad av högskoleplatser inom bristyrkesområden som sjuksköterskeutbildning, barnmorskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning planeras nationellt och en utökad dialog med universitetsledningarna i den sydöstra sjukvårdsregionen förbereds. Planeringen inför den decentraliserade läkarutbildningen fortsätter i samverkan med Linköpings universitet, Linnéuniversitetet och studenter. För att höja den akademiska nivån och få in fler forskare kommer nuvarande forskningsaktiviteter att analyseras och samarbetet med universiteten intensifieras. Ett samarbete har inletts i länet för att starta ett vård- och omsorgscollege. Syftet är att i samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer kvalitetssäkra utbildningen, så att länets invånare kan erbjudas vård och omsorg av hög kvalitet. Certifiering av regionalt och lokala vård- och omsorgscollege beräknas följa tidplan och vara klart under våren 2016. Satsningen på nyanlända med sjukvårdskompetens ska fortsätta, där folkhögskolorna svarar för utbildning i sjukvårdssvenska och verksamheterna för språkpraktik. Arbetet med att skapa så kallade snabbspår sker i samarbete med arbetsmarknadens parter. 6.2.2 Utfasning av bemanningsföretag Ett minskat beroende av bemanningsföretag leder till en högre patientsäkerhet, bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar att klara utbildningsuppdraget med handledning. Kostnaderna för bemanningsföretag för läkare, sjuksköterskor och psykologer har ökat markant i landsting och regioner de senaste åren och läget kräver kraftfulla åtgärder. Nuvarande strategi och handlingsplan behöver kompletteras med en plan för att fasa ut bemanningsföretagen över tid och att enbart nyttja hyrbolagen som tillfälliga lösningar. För att klara en minskning krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. De långsiktiga åtgärderna syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen över tid medan de kortsiktiga måste till för att bryta den kostnadsutveckling som varit de senaste åren. Kostnaderna för bemanningsföretag ska halveras senast 2017. Målsättningen kräver samsyn, kommunikation, styrning och en tydlig utfasningsplan. 6.3 Förbättrat arbetssätt för effektivare resursutnyttjande Förändringar i vår omvärld kräver även en tydlig planering av åtgärder som nyttjar professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Prioritering av vårdadministration på rätt nivå och optimering av bemanning utifrån patientens behov ska leda till en effektivare användning av medarbetarnas tid. Landstinget ska fortsätta utveckla vårdnära service som en del i arbetet med kompetensförsörjning och rätt använd kompetens. Syftet är att frigöra tid från vårdpersonalen genom att servicepersonal utför serviceuppgifter som identifierats som möjliga att avlasta vårdpersonalen med. Övriga förväntade effekter är bland annat mer effektivt resursutnyttjande, ökad patientnöjdhet, minskning av vårdrelaterade infektioner samt en ökad professionalisering. Förutsättningar och former för ett mer hållbart resande ska utvecklas under planperioden. Målsättningen är att så långt som möjligt inrätta det ”resfria mötet”. Ett utvecklingsarbete kring möteskultur och mötesformer samt IT-stöd ska startas. 36 6.4 Delaktiga och engagerade medarbetare Landstinget ska vara en arbetsplats där medarbetarna kan trivas, växa och använda sin kompetens på bästa sätt. Alla ska bidra i arbetet mot bättre kvalitet och högre effektivitet och känna att deras engagemang och förslag till förbättringar tas till vara. Vi ska vara en föregångare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. God kommunikation är en förutsättning och ska utvecklas löpande genom väl genomförda medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, medarbetar- och utvecklingsdagar. Målet är att alla anställda ska ha rätt till arbete på heltid eller önskad sysselsättningsgrad. Att vara chef i Landstinget i Kalmar län är ett stimulerande, men också krävande uppdrag. Det är angeläget att lyfta upp det viktiga jobb som chefen gör. En god chef och ledare kan bidra, underlätta och göra skillnad i landstingets verksamhet. En förutsättning för det är en god chefs- och ledarutveckling med kompetenshöjande insatser. En genomlysning pågår av landstingets chef- och ledarskapsstrategi och under planperioden ska insatser göras för att ytterligare stödja och stärka våra chefer. Vidare kommer en revidering att ske av arbetsgivarens och de fackliga organisationernas avtal om hur dialog- och samrådsformerna ska kunna utvecklas. Landstinget är en kunskapsintensiv organisation med ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling. Erfarna medarbetares kompetens ska tas tillvara och yngre eller nyanställda ska introduceras på ett positivt sätt. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan som utgår från verksamhetens behov och egna förutsättningar. En fjärdedel av alla anställda vid Landstinget har genomgått utbildning i förbättringsmetodik. Arbetet med ständiga förbättringar ska utvecklas och under planperioden ska intern fortbildning med förbättringskunskap erbjudas alla medarbetare. 6.4.1 En jämlik och jämställd arbetsplats Landstingets arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen som är den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. En årlig lönekartläggning ska genomföras och eventuella osakliga löneskillnader ska åtgärdas. Landstinget ska stödja socialt företagande och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv genom att samarbeta med arbetsintegrerade sociala företag som skapar utvecklande arbetstillfällen åt personer med funktionsnedsättning. Ett sätt är att underlätta för fler personer med funktionsnedsättningar att få så kallade lönebidragsanställningar. Kunskapen hos alla medarbetare ska öka om hur funktionsnedsättningar påverkar människors livssituation och hälsa. 6.4.2 En hälsofrämjande arbetsplats Landstingets vision ”För ett friskare, tryggare och rikare liv” ska genomsyra arbetsmiljön. Landstinget ska ha en arbetsmiljö med fokus på medarbetarnas hälsa och trivsel och all personal ska uppmuntras till hälsofrämjande aktiviteter. Hälsoinspiratörer är ett värdefullt stöd i arbetet, vars arbete och insatser ska utvecklas under planperioden. Landstingshälsans är också en viktig resurs och uppdraget kommer att ses över under 2016 med ytterligare fokus på ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. Landstinget har de lägsta sjuktalen av samtliga landsting i riket men sjuktalen har börjat att ökat de senaste åren igen. Under planperioden ska riktade insatser göras för medarbetare med långtidssjukskrivningar och grupper med höga sjuktal ska särskilt uppmärksammas. 37 En övergripande modell för att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer kommer att tas fram liksom en modell för arbetsmiljöbokslut. 38 6.5 Mål och mått En attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Landstingets långsiktiga inriktning Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosamarbetsplats Mått Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län (index) Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter Hållbart medarbetar engagemang (HME)Motivation, ledarskap och styrning (index) Målvärde 2016 70 4,2 % 80 6.6 Uppdrag Kontinuerligt redovisa det långsiktiga arbetet för ett starkt arbetsgivarvarumärke Kontinuerligt redovisa arbetet med att minska beroendet av bemanningsbolag Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram Utreda möjligheten till traineejobb Utveckla seniora uppdrag Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling av yrkesroller En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram 39 7 Ekonomi: God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 7.1 God ekonomisk hushållning God hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En stark och uthållig ekonomi är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälso- och sjukvård och övrig service. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås. Resultatet ska under planperioden uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Investeringarna ska finansieras med egna medel En av hörnpelarna i en stark och uthållig ekonomi är att kostnadsutvecklingen är under kontroll och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara framtida investeringar och pensionsåtaganden. 7.2 Landstingets ekonomiska förutsättningar 2016-2018 Ekonomiskt utgångsläge Landstinget i Kalmar läns ekonomi är i grunden stark och sedan 2005 har resultatet varit positivt. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Det egna kapitalet uppgår till 2 002 Mkr vilket ger en trygghet inför framtiden. Landstinget ska över tid ha ett resultat som gör att finansiella risker och förändringar av skattekraften kan hanteras. Likviditeten ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betalningsberedskap. I årsredovisningen 2014 uppgår likviditeten till 1 075 Mkr. Ekonomisk prognos 2015 I prognosen för 2015 beräknas ett resultat på 12 Mkr vilket innebär att landstinget inte kommer att klara resultatmålet för 2015. Vid avstämning mot balanskravet uppgår beräknat resultat till -16 Mkr. Hälso- och sjukvården beräknar stora underskott som kan hänföras till höga kostnader för framförallt inhyrd personal och läkemedel. Kostnadsutvecklingen är alltför hög och för att säkerställa en långsiktigt stark ekonomi kommer flera åtgärder att krävas. Ekonomiska förutsättningar 2016-2018 Landstingets intäkter i form av skatter, utjämning och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattning och inriktning på verksamheten. Landstingets kostnadsutveckling påverkas av flera faktorer. En allt äldre befolkning skapar ett demografiskt tryck som ställer stora krav på hälso- och sjukvården. Den medicintekniska utvecklingen tillsammans med nya dyra läkemedel ökar också kostnadstrycket. Ökade pensionskostnader, planerade ombyggnationer med ökade avskrivningar som följd samt utvecklingen av kollektivtrafiken påverkar och har påverkat kostnadsutvecklingen. Tillväxten av skatteunderlag och statsbidrag kommer aldrig fullt ut täcka de nya möjligheter den medicinska utvecklingen ger eller de behov den demografiska utvecklingen innebär. Arbetet med att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi är därför ett ständigt pågående 40 arbete som ska vara en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. Ett självklart krav är att landstinget utnyttjar tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Verksamheter med beräknade underskott har tagit fram åtgärdsplaner för en budget i balans och i planen förutsätts dessa åtgärder ge effekt. För att bibehålla en stark ekonomi får införandet av nya metoder och verksamheter bara ske efter beslut om finansiering eller att utrymme skapats inom den egna verksamheten. Landstingets kostnader för inhyrd personal har ökat kraftigt de senaste åren. Fortsatt stort fokus ligger på att avveckla beroendet och i maj 2015 beslutade landstingsstyrelsen om en handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag. För att klara en minskning krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. De långsiktiga åtgärderna syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen över tid medan kortsiktiga åtgärder krävs för att bryta den utvecklingstrend som varit de senaste åren. IT-lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta för patienter och verksamheter. De ska ge stöd för förändrade arbetssätt och ett mer effektivt resursutnyttjande. Förutsättningar ska skapas för att rätt vårdadministration sker på rätt nivå och att personalen i större utsträckning arbetar med de arbetsuppgifter man har bäst kompetens för s.k. rätt använd kompetens. Landstinget ska fortsätta arbetet med att analysera verksamheter, processer och resursplanering. Kunskap om kostnad för medicinska resultat, diagnos-/sjukdomsgrupp och för enskilda prestationer är nödvändig om det ska vara möjligt att bedöma om en verksamhet, process eller en prestation är kostnadseffektiv. Möjlighet till jämförelser över tiden och med andra landsting/regioner och vårdgivare är en annan viktig källa till kunskap om vilka effekter förbättringsarbete gett i form av ökad kostnadseffektivitet. Landstingets upphandlingsverksamhet ska fortsätta effektiviseras genom att öka antalet upphandlade avtal, öka avtalstroheten och standardisera material och tjänster. Investeringar ska granskas systematiskt mot behov och långsiktigt värderas mot framtida driftskostnadsökningar. Byggprojekt får inte starta innan behovsanalys och förstudie genomförts och därefter beslutats. Fortsatt högt kostnadstryck Förutom att bryta den höga kostnadsutveckling landstinget har krävs kraftfulla åtgärder på kort och lång sikt. Framtagna handlingsplaner för att minska kostnader måste få större effekt än tidigare om landstingets ekonomi ska vara fortsatt stark, stabil och långsiktig i framtiden. De kommande åren beräknas kostnaderna för pensioner öka kraftigt vilket beror på att avsättningen för de anställdas förmånsbestämda tjänstepension växer. Det innebär att även den finansiella kostnaden, som tillkommer för värdesäkring av pensionerna, ökar betydligt framförallt 2018. Under planperioden beräknar landstinget stora investeringar i byggnader och utrustning motsvarande ca 1,3 Mdr. Det avser bl.a. lokaler för psykiatri i Kalmar och Oskarshamn, lokaler för läkarutbildning på Länssjukhuset i Kalmar, gemensamma landstingslokaler i Emmaboda, nya lokaler för Folktandvården i Vimmerby samt energiinvesteringar. Kostnaden för avskrivningar ökar med 13 procent jämfört med prognosen för 2015 vilket motsvarar en ökning med 36 Mkr. För att klara kommande investeringar utan att låna måste landstingets ekonomi vara fortsatt stark och generera överskott. Upphandling av bussavtal för en kommande tioårsperiod kommer att äga rum under planperioden. Kraven på 100 % fossilfrihet kommer att vara kostnadsdrivande. Utöver detta införs flera kvalitetshöjande krav på trafikföretagen samt krav på mjuka personalvärden som 41 inte funnits i tidigare avtal. Konkurrensen kommer att vara mycket stor varför det i dagsläget är svårt att uppskatta kostnadsökningens storlek för detta, från 2017 och framåt. European Rail Traffic Management System (ERTMS) är ett nytt EU-gemensamt signalsystem där Trafikverket ansvarar för införandet i Sverige. ERTMS kommer att införas successivt på det svenska järnvägsnätet och ska vara klart i sin helhet 2035. För landstinget innebär det dels investering i egna tåg och dels en ökad kostnad för de tåg som landstinget hyr. Planering och beräkningar pågår och kostnadsökningar beräknas från 2017 och framåt. 7.3 Underlag för landstingets planering Hur landstingets ekonomi utvecklas och vilka ekonomiska förutsättningar landstinget har för att tillgodose medborgarnas behov är i huvudsak beroende av: samhällsekonomins tillväxt och dess påverkan på skatteunderlaget befolkningsutvecklingen i länet kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag skattesats patientavgifter och regelverk Den samhällsekonomiska bedömningen inklusive utveckling av skatteunderlag och bidrag är hämtade från budgetpropositionen 2016 och från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser som presenterats oktober 2015. Samhällsekonomins tillväxt Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP nästa år ökar med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. Efterfrågan i den svenska ekonomin beräknas växa snabbt. Investeringarna och den offentliga konsumtionen visar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad är en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen kommer att ställa stora krav på kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg. De följande åren, 2017–2019, beräknas den svenska ekonomin befinna sig i en konjunkturell balans, ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur råder. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och inflationen exklusive hushållens räntekostnader ligger stabil på strax under 2 procent. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. 42 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring 2014 BNP* 2,4 Arbetade timmar* 1,8 Arbetslöshet nivå 7,9 Timlön 1,9 - 0,2 KPI * Kalenderkorrigerad utveckling Källa: EkonomiNytt, SKL oktober 2015 2015 3,2 0,9 7,4 3,0 0,1 2016 3,4 1,6 6,7 3,2 1,4 2017 2,6 1,0 6,3 3,4 2,9 2018 2,3 0,9 6,2 3,5 3,1 Skatteunderlagets utveckling För 2016 beräknas en tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster som innebär att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare i jämförelse med 2015 och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008. Beräkningarna utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans 2016. Sysselsättningstillväxten beräknas sen avta och grundavdragen öka vilket innebär att skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Flera av förslagen i höstens budgetproposition har betydelse för skatteunderlagstillväxten. Förslaget om extratjänster innebär större ökning av sysselsättningen 2016 - 2018. Flera förslag påverkar utbetalningar av arbetsmarknadsunderstöd och utbildningsbidrag och drar upp dessa inkomster, främst 2016. Dessutom beräknas höjningen av grundnivån i föräldraförsäkringen och slopandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen öka inkomsterna av dessa ersättningar. Höjningen av grundavdragen för pensionärer håller tillbaka skatteunderlaget 2016, men effekterna på landstingens och kommunernas ekonomi neutraliseras genom motsvarande höjning av utjämningsbidraget. Den årliga utvecklingen beräknas till 5,4 procent 2016, 4,4 procent 2017 respektive 4,6 procent 2018. Tabell 2. Olika skatteprognoser Procentuell förändring 2014 2015 2016 SKL, oktober 3,2 4,7 5,4 Regeringen, september 2,9 5,0 5,3 ESV, september 3,2 5,4 4,7 SKL, augusti 3,2 4,8 5,6 Källa; Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL oktober 2015 2017 4,4 5,2 4,4 4,3 2018 4,6 4,7 4,5 4,3 2019 4,3 3,9 4,2 4,2 2014-2019 29,8 30,3 29,3 29,5 43 Befolkningsutveckling SCB har publicerat en befolkningsframskrivning som visar en större ökning av befolkningen i arbetsför ålder de närmaste åren och ökningen består i huvudsak av en ökad flyktinginvandring. Befolkningsökningen för riket beräknas till 1,5 procent per år att jämföra med befolkningsutvecklingen i länet som beräknas till ca 0,9 procent per år. Tabell 3. Befolkningsutveckling Kalmar län 2014-12-31 Verklig Prognos 235 598 SKL Årlig förändring Årlig procentuell förändring Källa: SKL augusti 2015 2015-11-01 Prognos 2016-11-01 Prognos 2017-11-01 Prognos 2018-11-01 Prognos 237 155 239 346 241 527 242 977 1 557 0,7 % 2 191 0,9 % 2 181 0,9 % 1 450 0,6 % Statsbidrag Bidrag till landstingssektorn består i huvudsak av Kommunalekonomisk utjämning Generella statliga bidrag Riktade statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag Med ett riktat bidrag förstärker regeringen engångsvis hälso- och sjukvården med 1 miljard kronor 2016. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning. Från och med 2017 uppgår tillskottet till 500 Mkr per år. Regleringar enligt finansieringsprincipen Regeringen föreslår att mammografi regelbundet ska erbjudas kostnadsfritt till kvinnor mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016. Inom ramen för finansieringsprincipen kompenseras landsting och regioner med 100 Mkr 2016 (halvårseffekt) och med 207 Mkr per år från och med 2017. Tandvården föreslås bli avgiftsfri från och med januari 2017 för unga upp till och med det år de fyller 21 år. I ett andra steg höjs från och med januari 2018 åldersgränsen till att gälla unga upp till och med det år de fyller 23 år. Landsting och regioner kompenseras med 276 Mkr 2017 och 576 Mkr per år från och med 2018. För att förbättra hälsan hos äldre personer föreslår regeringen att avgiftsfrihet ska gälla för personer som är 85 år och äldre. Förslaget avser vårdavgifter inom öppen hälso- och sjukvård och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet. Förslaget avses träda i kraft i januari 2017. Övriga regleringar Avskaffandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås träda i kraft den 1 juni 2016, jämfört med som tidigare aviserat den 1 juli samma år, varför kompensationen avseende 2016 är 11 miljoner kronor högre än vad som beräknades i vårändringsbudgeten för 44 2015. Från och med 2017 uppgår den sammanlagda ökningen till 13 Mkr jämfört med tidigare beräkning. Det förhöjda grundavdraget för pensionärer förstärks så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare som är yngre än 65 år för inkomster upp till cirka 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till cirka 240 000 kronor per år. Förslaget medför att det kommunala skatteunderlaget minskar och landstingen kompenseras med 654 Mkr. Läkemedelsbidraget Bidragsnivån 2015 uppgår till 22 483 miljoner kronor. I beloppet ingår ett bidrag om 840 miljoner avseende Hepatit C, som är ett smittskyddsläkemedel. Landstingen får enligt avtal även bidrag för andra kostnadsposter om inte ingår i läkemedelsförmånerna, t.ex. dosdispensering, vissa rekvisionsläkemedel och förbrukningsartiklar. Anslaget föreslås öka med 874 miljoner 2016. Även för 2017–2019 beräknas anslaget öka. I budgetpropositionen 2016 föreslås också följande förändringar: - kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år från 1 januari 2016 - kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 år från 2017 Ovanstående beräkningsförutsättningar för skatt, utjämning och generella statsbidrag innebär att landstingets intäkter ökar med 297 Mkr eller med 4,5 procent 2016 jämfört med prognosen för innevarande år. Landstingets intäkter i den kommunalekonomiska utjämningen ökar från och med 2016 som en följd av föreslagna förändringar i Budgetpropositionen, där landstingets kompenseras via utjämningen för ökade kostnader alternativt minskade intäkter. Tabell 4. Intäktsutveckling Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skattesats kr per skattekrona 11,37 11,37 11,37 11,37 11,37 Skatteunderlagsutveckling i % 6,3 % 4,7 % 4,7 % 3,9 % 4,0 % Skatteintäkter (Mkr) 4 806 5 031 5 267 5 471 5 688 Utjämning (Mkr) 976 974 1 024 1 064 1 088 Läkemedelsförmånen (Mkr) 556 577 580 582 582 Summa skatt, utjämning och generella statliga bidrag Intäktsökning jfr med föregående år 6 338 311 6 582 244 6 871 289 7 117 246 7 358 241 I procent 5,2 % 3,8 % 4,4 % 3,6 % 3,4 % Riktade statsbidrag Professionsmiljard Professionsmiljarden ersätter de tidigare tillgänglighetssatsningarna. Den riktas mot rätt användning av professionernas kompetens och beräknas påverka landstingens kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för professionerna, mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt förbättrade förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen. 1 miljard kronor per år avsätts under 45 perioden 2016–2019. I dagsläget finns ingen överenskommelse varför landstinget beräknar ett bidrag motsvarande befolkningsandel. Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden avseende 2015 utbetalas i januari 2016 och den avskaffas från 2016. Jämlik cancervård Satsningarna för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården, som började 2015, fortsätter under perioden 2015-2018. För satsningen avsattes 500 Mkr per år 2015-2018. Jämställd hälso- och sjukvård genom insatser för förlossningsvården och kvinnors hälsa Satsningen rör en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för att förstärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Anslaget ökar med 200 Mkr 2015 och 400 Mkr per år 2016-2019. Förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa. Insatser för att utveckla primärvården riktat mot kvinnor i områden där risken för ohälsa är stor förstärks med 130 miljoner kronor per år 2016–2019. Förstärkta insatser inom psykiatri och psykisk hälsa för barn och unga vuxna För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna föreslås att den befintliga satsningen inom området psykisk ohälsa förstärks med ytterligare 280 miljoner kronor per år 2016-2019 fördelat på att stärka ungdomsmottagningarnas verksamhet och för att stötta nya initiativ inom t.ex. självinläggningsverksamheter eller första linjens psykiatri. Sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin Nuvarande överenskommelser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fortsätter under 2016 medan anslaget för rehabiliteringsgarantin föreslås minska med 250 miljoner till 500 Mkr 2016. Landstingsskatt År 2016 fastställs utdebiteringen till 11,37. 7.3.1 Förändringar i patientavgifter och regelverk Avgift för sterilisering utan medicinska skäl Från och med 1 juli 2015 ingår detta i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem och avgift tas ut som för ett besök i öppen specialiserad vård, 200 kr, enligt beslut i Landstingsfullmäktige den 3 juni 2015. Höjt bidrag till patienter med bloddialys i hemmet Bidraget till patienter med blodanalys i hemmet höjdes till 4 000 kr per månad från och med 1 juli 2015 enligt beslut i Landstingsfullmäktige den 3 juni 2015. Patientavgift vid indirekta vårdkontakter Med tanke på utvecklingen med e-hälsa och vård på distans kommer det att bli mer vanligt med indirekta vårdkontakter, som innebär att vårdgivare och patient inte träffas fysiskt. Dessa indirekta vårdkontakter kan patienter ha med läkare, sjuksköterskor, psykologer m.m. Från och med 1 januari 2016 tas en patientavgift på 100 kronor för varje indirekt vårdkontakt som till exempel telefonkonsultation, receptförnyelse, distanskonsultation via video, internet 46 och dylikt. Vårdkontakten ska vara överenskommen och ersätta ett fysiskt besök. Avgiften tas ut oavsett personalkategori. Avgiften ska dock inte tas ut för sjukvårdsrådgivning eller vid de kontakter vårdgivare har, på eget initiativ, för att bara meddela provsvar och dylikt. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen vård. Bidrag till glasögon, 8-19 år Alla barn och unga i åldern 8-19 år föreslås i budgetpropositionen få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0-7 år. Landstingen kompenseras för kostnaderna enligt den kommunala finansieringsprincipen. Lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Kostnadsfri mammografi I budgetpropositionen föreslås kostnadsfri mammografi till kvinnor mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016. Landstingen kompenseras för kostnaderna enligt den kommunala finansieringsprincipen. Biljettpriser och egenavgifter i färdtjänsten Biljettpriser Målet om 50 procent självfinansieringsgrad för kollektivtrafiken i Kalmar län bygger på att intäkter från trafiken utvecklas i samma takt som kostnaderna för trafiken. Viktiga komponenter för att uppnå den uppställda subventionsgraden är dels en ökning av antalet resenärer i kollektivtrafiken (målsättning om 3 %) och dels att taxan följer den generella kostnadsutvecklingen i branschen. En höjning av priset på enkelbiljetter, periodkort och egenavgifter i färdtjänsten med i genomsnitt 2,5 procent införs 2016. Priset för enkelbiljetter och egenavgifter i färdtjänsten höjs med 1 kr oavsett reslängd och periodkorten (inkl. färdtjänst) med mellan 10 kr (studerande 1 zon) och 40 kr (vuxen länsgiltighet) beroende på antalet zoner. Sommarperiod för ungdomar (62 dagars giltighet i hela länet) höjs med 30 kr från 1 080 kr till 1 110 kr. En avgift på 10 kronor för köp av enkelbiljetter ombord tillkommer, om biljetten inte betalas med reskassa och nattaxan i trafiken slopas. Egenavgifter för sjukresor Taxan för egenavgifter för sjukresor har varit oförändrad sedan 2009. För att klara ökade kostnadsnivåer i trafiken höjs nivån på egenavgiften med 25 kronor och fribeloppet för sjukresor med 450 kronor. Nuvarande nivåer för egenavgift och fribelopp innebär 18 resor för att uppnå fribeloppet. Drygt 30 procent av sjukresorna med servicefordon omfattas av fribeloppet eller är avgiftsbefriade på andra grunder. Justering av egenavgiften och fribeloppet innebär att det även fortsättningsvis krävs 18 resor för att uppnå fribeloppet och andelen avgiftsfria sjukresor även fortsättningsvis beräknas utgöra 30 procent av det totala antalet sjukresor med servicefordon. Justerad tandvårdstaxa Förslag till ny tandvårdstaxa är föranlett av flera skäl. Dels har Folktandvården generella kostnadsökningar på grund av ökade lönekostnader men även kostnadsökningar för tandtekniskt arbete från senaste taxehöjningen 2014. Därtill har även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som fastställer de nationella referenspriserna, justerat sina priser med en genomsnittlig åtgärdsökning på fyra procent. Taxan är precis som tidigare satt efter de genomsnittliga resurser och behandlingstider som krävs per åtgärd och de kostnader som ska finansieras av taxeintäkten. För 2016 innebär det en genomsnittlig höjning av tandvårdstaxan med två procent. Den totala taxehöjningen 47 kommer dock inte täcka de beräknade kostnadsökningarna fullt ut, utan Folktandvården kommer att fortsätta utveckla och effektivisera sin verksamhet. 7.3.2 Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Avkastningen beräknas årligen till fyra procent. På grund av nuvarande ränteläge beräknas övriga likvida medel inte generera någon avkastning. Finansiella kostnader avser kostnader för värdesäkring av pensioner. Pensionskostnader Beräkning av pensionskostnader sker enligt blandmodellen. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Landstingets pensionskostnader består av dagens intjänande av pensioner, utbetalningar från ansvarsförbindelsen samt värdesäkring. De kommande åren beräknas kostnaderna öka kraftigt vilket beror på att avsättningen för de anställdas förmånsbestämda tjänstepension växer. Det innebär att även den finansiella kostnaden, som tillkommer för värdesäkring av pensionerna, ökar betydligt. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbetalningar. Riktlinjerna, som styr hur pensionsskulden ska beräknas, antogs 2007 och finns beskrivna i RIPS 07. Efter snart tio år behövs en utvärdering av hur modellen har fungerat och hur rättvisande beräkningarna är. Särskilt angeläget är att se över ränteantagandena i modellen med anledning av det speciella ränteläge som råder idag men det finns även behov av att se över antagandena om dödlighet. RIPS-kommittén har därför tillsatt en arbetsgrupp med målsättningen att lägga fram förslag till nya riktlinjer i juni 2016. Under översynen kommer nuvarande räntebestämningsmodell fortsätta gälla samtidigt som kommittén löpande följer utvecklingen av marknadsräntorna. 7.3.3 Antaganden för pris- och löneutveckling I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. Det baseras på ekonomiska antaganden och justeras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. I indexet ingår inga volymförändringar. Landstinget utgår från SKL:s bedömning men i vissa fall tas särskild hänsyn till kända lokala förutsättningar i landstinget. I prognosen från augusti bedömer SKL att läkemedelspriserna ökar med 0,3 procent 2016 och därefter minskar med 1,1 procent de kommande två åren. Ökade kostnader för nya läkemedel ingår inte i SKLs prognos. LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,6 procent för 2016, 3,0 procent 2017 och 4,4 procent 2018. Som utgångspunkt i Landstingsplanen för 2016-2018 gäller följande antaganden; 48 Tabell 5. Antaganden i landstingsplan 2016-2018 i procent Löner inklusive lönekartläggning Arbetsgivaravgifter Läkemedel Övriga driftskostnader och intäkter Internränta 2016 2,8 43,93 0,3 1,8 2,4 2017 3,1 43,93 - 1,1 2,1 2,4 2018 3,3 43,93 - 1,1 2,3 2,4 2,6 3,0 4,4 Landstingsprisindex, exklusive läkemedel SKL, oktober 2015 Löner och priser SKL:s bedömning är att löneutvecklingen i landstingen är densamma som för hela arbetsmarknaden. För 2016 beräknas löneökningarna inklusive lönekartläggning uppgå till 2,8 procent. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgiften beräknas vara oförändrad 2016, 43,93 procent. Läkemedel I landstinget sker årligen en analys som ligger till grund för omfördelning inom den totala budgetramen för läkemedel utifrån introduktion av nya läkemedel och beräknade volym- och kostnadsförändringar. Landstinget avsätter en särskild pott för finansiering av nya läkemedel inom ramen för landstingets process för Ordnat införande av nya läkemedel. Bedömningen inför 2016 är att landstingets kostnader för nya läkemedel fortsätter att öka med ca 5 procent (34 Mkr) jämfört med 2015 och det gäller i huvudsak inom områdena smittskydd och cancer. Regionsjukvård Landstinget har tillsammans med Region Jönköping och Region Östergötland en regional överenskommelse om Samverkan och vård i regionen samt vård vid Universitetssjukhuset i Linköping. Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarstagande för verksamheter som är av regional karaktär och där verksamheten idag, och under överskådlig framtid, inte planeras etableras på andra håll i regionen. Avtalskonstruktionen bygger på en fast (65 %) respektive rörlig del (35 %) och baseras på att volymer, patientgrupper och enskilda ingrepp är stabila. Avtalet stäms ekonomiskt av i treårs intervaller där hänsyn tas till erhållen volym i relation till erlagd kostnad i kommande avtal. Den årliga överenskommelsen om vård för 2016 utgår från 2015 års avtalsnivå. Avtalsförändringarna inför 2016 omfattar nationell samordning kvinnosjukvård IVF, onkologi, sällsynta diagnoser, neurokirurgi samt abonnemangskostnad för verksamhet på Skandionkliniken med totalt 9,8 Mkr. Universitetssjukhuset i Linköping har påbörjat stora ombyggnationer vilket får genomslag i landstingets kostnader för regionsjukvården. För 2016 beräknas den ökade kostnaden till 6 Mkr. Index Hälsoval Ersättningen i Hälsoval och övrig beställd vård räknas upp enligt landstingsprisindex, LPIK, exklusive läkemedel, med 2,6 procent. Index kulturverksamhet och organisationsstöd Bidragen till kulturverksamhet och organisationsstöd räknas upp enligt landstingsprisindex, LPIK, exklusive läkemedel, med 2,6 procent. 49 Index för trafik Nettobudgetramen för beställningstrafik, buss och tågtrafik uppräknas med ett genomsnitt av branschindex (BTPI). I branschindex ingår lokalindex, fordonsförsäkring, personalindex, petroleum, fordonsindex och fordonsskatt. Avskrivningar och internränta Internräntan, som följer rekommendationen från SKL, beräknas till 2,4 procent. Internräntan används för beräkning av kapitaltjänstkostnader och påverkar bl.a. den interna hyresprissättningen. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till beräknade investeringar, fastställd investeringsplan samt modellen för komponentavskrivning. Landstinget har inom fastighetsområdet valt en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Modellen infördes successivt med start under 2014 på årets samtliga nya aktiveringar. Under 2015 har anskaffningar, gjorda innan 2014, med ett bokfört värde över 15 Mkr och inte äldre än 10 år anpassats till modellen. Komponentavskrivning innebär som regel en ökad avskrivningsnivå på grund av att avskrivningstiden ofta blir kortare än de 30 år som gällt tidigare samt att en stor del av det långsiktiga planerade underhållet aktiveras istället för att kostnadsföras direkt. 7.4 Uppdrag och överenskommelser Folktandvårdens uppdrag Uppdraget för Folktandvården framgår i den årliga överenskommelsen som även ligger till grund för den ersättning som Folktandvården erhåller för sitt uppdrag. I uppdraget ingår ett planeringsansvar för all tandvård utifrån befolkningens behov, även den vård som bedrivs i privat regi. Tandvård ska erbjudas samtliga som är bosatta i länet och målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Kvalitén i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. Folktandvården skall svara för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, specialisttandvård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa grupper, tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling, asylsökande samt övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämpligt. Landstinget skall även tillgodose behovet av akuttandvård till dem som vistas i länet. Under 2015 har en översyn gjorts av barntandvårdspengen samt ersättningen till Folktandvården för det särskilda befolkningsansvaret. Översynen har resulterat i en uppräkning av barntandvårdspengen och en nivåhöjning av tilläggsbeloppet till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. Transparensdirektivet Syftet med lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser är att implementera EGkommissionens direktiv i svensk lag, det s.k. transparensdirektivet. Intentionen är att motverka konkurrensproblem. Landstinget i Kalmar län följer den tolkning av lagen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort, EkonomiNytt 1/06. Det innebär att separat redovisning ska göras av all kommersiell verksamhet som uppfyller direktivets kriterier. Här framgår att det främst är tandvård och kollektivtrafik som kan vara berörda. Enligt SKL:s mening är utbildning, social verksamhet, räddningstjänst och barntandvård myndighetsverksamhet, tjänster av allmänt intresse, som inte kräver redovisning enligt denna lag. Avseende den öppna redovisningen är 50 tolkningen att landsting och dess företag bör kunna hämta de uppgifter som ska redovisas ur den befintliga redovisningen. All kollektivtrafik är upphandlad i enlighet med LOU, varför ingen uppgiftsplikt föreligger enligt insynslagen. Hälsoval är infört enligt LOV, vilket är jämförbart med upphandling och omfattas därmed inte av uppgiftsplikten. Verksamheterna bedrivs av såväl privata aktörer som enheter inom Landstinget. Vuxentandvårdens omsättning kvalificerar inte Landstinget för upprättande av transparensredovisning. I övrigt följs den modell för redovisning av tandvårdsverksamhet som landstingen gemensamt tagit fram, vilken infördes samtidigt av samtliga landsting from 2012. Hälsovalsuppdraget Hälsovalsuppdraget beslutas årligen av Landstingsstyrelsen. Detta uppdrag ligger till grund för den ersättning som primärvården får för sitt uppdrag inom Hälsoval. Både offentligt driven och privat driven primärvård har samma uppdrag och samma ersättning. En av grundprinciperna inom Hälsoval är att ersättningen till vårdenheterna följer patientens val och hanteras i form av en ersättningsmodell som ses över årligen. Enligt uppdraget ska vårdenheterna ansvara för att grundläggande hälso- och sjukvård inom området allmänmedicin för alla åldersgrupper kan ske på vårdenheten. Vårdenheten ska ge planerad och oplanerad vård i form av utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, rådgivning och uppföljning. Hälsovalsuppdraget innebär också att enheterna ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. 1 januari 2015 trädde en ny patientlag i kraft vilken bland annat innebär att inte bara länsinvånare kan välja primärvård inom länet utan vårdenheterna ska erbjuda vård på samma villkor för alla invånare i landet. Prioritering ska ske enbart utifrån patientens behov av vård. Hälsovalsuppdraget ska främja en personcentrerad vård genom en välfungerande samverkan mellan de olika aktörerna som kan vara inblandade i en patients behandling. Ersättningsmodellen stödjer detta med hjälp av prestationsbaserade besöksersättningar för de besök som kräver en större tidsåtgång, t.ex. hembesök, vårdplanering mm. Primärvården har en utmaning när det gäller vård i glesbygd och ersättningsmodellen ska i möjligaste mån främja en jämlik vård över länet. Ersättningsmodellen räknas upp årligen genom landstingsprisindex (LPI). Hälsovalsuppdraget följs upp genom en löpande uppföljning där verktyget Stratsys används. På så sätt kan samtliga hälsovalsenheter lätt följa sina verksamhetsmått. Denna uppföljning är baserad på SKLs Basuppföljning för primärvården. Utöver detta sker en årlig fördjupad uppföljning där samtliga hälsovalsenheter föls upp, kontrolleras och revideras. Detta baseras på ett analysunderlag och utförs i dialog med enheten. Ett av syften är att ge hälsovalsenheten ett stöd i sitt kvalitet- och förbättringsarbete. Under 2016 ska en särskild uppföljning av livsstilsmottagningarna ske. Regional kulturverksamhet och organisationsstöd De anslag som landstinget tidigare fördelat till regionförbundet utgör grunden i den budget som finansierar den nya politiska nämndens ansvarsområde. För 2015 lämnade landstinget bidrag till Regionförbundet 67,9 Mkr. Av dessa 67,9 Mkr miljoner avser 8,4 Mkr medlemsavgift till Regionförbundet och 5,2 Mkr delfinansiering av ALMI Företagspartner AB. Återstående del avser bidrag bl. a till organisationer inom områdena kultur, studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott. 51 När det gäller kulturområdet kommer landstinget ansvara för bidrag motsvarande 63,7 Mkr. Av detta utgör landstingsbidraget 34,9 Mkr och resterande 28,8 Mkr utgörs av ett statligt bidrag till regional kulturverksamhet. Regionförbundet använder också delar av det statliga regionala stödet (1:1 -medlen) till projekt som har anknytning till regional kulturverksamhet. Under åren 2013 - 2015 uppgick dessa beslutade medel till ca 10,3 Mkr. Det innebär ekonomiska medel för utvecklingsverksamhet som motsvarar ca 3,4 Mkr/år. Projektbidrag för dessa medel beslutas enligt de grunder som gäller för stöd inom regional tillväxtpolitik I den nya politiska nämndens ansvarsområde ingår även bidrag till folkbildningsorganisationer, Smålands Idrottsförbund och SISU samt regionala ungdomsorganisationer som motsvarade 15,4 mkr 2015. Delar av landstingets bidrag till Regionförbundet har också finansierat kanslikostnader mm för uppdraget vilket kommer att regleras i samband med att ansvaret för regional kulturverksamhet övergår till landstinget. ALMI Företagspartner Kalmar län AB Via Regionförbundet finansierar landstinget ALMI Företagspartner Kalmar län AB till 49 % motsvarande 5,2 Mkr. ALMI:s verksamhetsidé är att verka för ett dynamiskt näringsliv genom att stimulera och stödja företag och företagare så att de satsar på tillväxt. Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Medlemsavgift Samordningsförbundet 2016 Samordningsförbundets intäkter styrs av Försäkringskassans tilldelning av statens medel till förbundet. Staten står för halva kostnaden, landstinget för en fjärdedel och kommunerna tillsammans för en fjärdedel beroende på befolkningsmängd. Samordningsförbundet i Kalmar län bildades 2005. Förbundet som är ett kommunalförbund där medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län samt länets 12 kommuner. Samordningsförbundets uppdrag består i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, för att om möjligt implementeras i egen organisation, dvs. skapa förutsättningar så att samhällets resurser används på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilde invånaren i Kalmar län. Försäkringskassan har fått besked om en statlig tilldelning på 6,2 Mkr för 2016 vilket innebär en avgift för landstinget på 3,1 Mkr, en ökning med 1,6 Mkr i jämförelse med föregående år. 7.5 Resultatbudget 2016-2018 (bilaga 1) Resultatbudgeten visar nettokostnaderna för landstingets verksamheter och hur dessa finansieras genom skatteintäkter och finansnetto. Summan av dessa poster utgör årets resultat för respektive år under planperioden. Resultaten för 2016-2018 på 105,4 Mkr, 71,7 Mkr och 61,7 Mkr innebär att landstingets resultatmål på 2 procent inte beräknas uppnås under planperioden. 52 Tabell 6. Resultatbudget Resultatbudget, i Mkr Ramar förvaltningar Ram kulturnämnd Ram regionsjukvård, läkemedel samt indexuppräkning lön, drift mm Pensioner Patientförsäkringar Avskrivningar Riktade statsbidrag Verksamhetens nettokostnader 2016 -4 795,5 -50,3 -1 496,5 -6 342,3 -212,0 -30,6 -281,0 89,3 -6 776,6 2017 -4 800,7 -50,3 -1 677,1 -6 528,1 -222,0 -32,5 -296,0 65,3 -7 013,3 2018 -4 813,4 -50,3 -1 855,4 -6 719,1 -235,0 -34,5 -303,0 65,3 -7 226,3 6 871,0 51,0 -40,0 6 882,0 7 116,0 51,0 -82,0 7 085,0 7 357,0 51,0 -120,0 7 288,0 105,4 137,4 71,7 142,5 61,7 147,4 -32,0 1,5% -70,8 1,0% -85,7 0,8% Finansiering Skatter, utjämning och och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiering Budgeterat resultat Finansiellt mål 2 procent Avvikelse från det finansiella målet Procent Tabell 7. Känslighetsanalys för landstingets ekonomi, i Mkr Minskad befolkning med 1 000 personer minskar skatter och bidrag - 26 Kostnadsökningar årligen pga. demografiskt tryck med 1 procent 80 Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift 39 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent 8 Kostnaderna för medicinskt material ökar med 1 procent 3 Kostnaderna för köpt vård ökar med 1 procent 5 7.6 Driftramar Förvaltningarnas och nämndens ramar för 2016 uppgår till 4 845,8 Mkr exklusive köpt vård, läkemedel, avskrivningar och indexuppräkningar som fördelas separat. Nedan redovisas budgetramar per förvaltning och nämnd. 53 Tabell 8. Driftramar per förvaltning och nämnd, i Mkr i Mkr Förvaltningar/nämnd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Primärvårdsförvaltningen, exklusive Hälsoval Psykiatriförvaltningen Folktandvården Bildningsförvaltningen* Kalmar länstrafik IT-förvaltningen Landstingsservice Landstingsrevisionen Kulturnämnd** Centralt administrerad verksamhet Förtroendevalda Landstingsdirektörens stab Beställd vård, hälsoval Övrig centraladministrerad verksamhet*** Summa förvaltningar Köpt vård Läkemedel Indexuppräkningar, finansiell beredskap 2016 Plan/Budget 2017 Plan 2018 Plan -2 393,4 -119,1 -351,9 -83,2 -30,3 -539,0 -112,6 -362,3 -4,3 -50,3 -2 396,1 -119,1 -351,9 -83,2 -28,5 -539,0 -112,6 -362,3 -4,3 -50,3 -2 398,6 -120,4 -351,9 -83,2 -28,5 -539,0 -112,6 -362,3 -4,3 -50,3 -33,2 -122,4 -444,4 -199,4 -4 845,8 -33,2 -122,4 -444,4 -203,8 -4 851,0 -33,2 -122,4 -444,4 -212,7 -4 863,8 -461,4 -757,7 -277,4 -6 342,3 -461,4 -759,3 -456,4 -6 528,1 -461,4 -759,3 -634,7 -6 719,1 * i ramen för Bildningsförvaltningen ingår kostnader för utbildning i yrkessvenska för nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens, motsvarande 1,8 Mkr för 2016. **i ramen för Kulturnämnd ingår landstingsbidrag till kultur och organisationer. *** i övrig centraladministrerad verksamhet ingår bl.a. allmäntandvård för barn och unga, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, privata specialister, avgift till Regionförbundet m.fl., samt centrala anslag för kompetensutveckling och personliga tjänster. 7.7 Verksamhets- och ramförändringar 2016-2018 Verksamhetsförändringar under planperioden 2016-2018, som är beslutade i tidigare landstingsplaner, uppgår till 31,6 Mkr. Huvuddelen avser läkarutbildning, cancervård, specialistutbildning för sjuksköterskor, barn och ungdomshälsan samt utvecklingsplan kollektivtrafiken. Verksamhets- och budgetramförändringar i landstingsplan 2016-2018 I landstingsplan 2016-2018 ingår förändringar/nya satsningar motsvarande 23,2 Mkr för 2016. Under de senaste åren har antalet listade men också antalet patientkontakter i primärvården ökat. Nya arbetsuppgifter och krav på samverkan ökar också trycket på verksamheten. Därför avsätts 7 Mkr som en förstärkning av ersättningsmodellen inom Hälsoval. Glesbygd med små befolkningsunderlag och svårigheter att rekrytera personal försvårar en tillgänglig och jämlik primärvård. För att underlätta i områden med en låg befolkningstäthet 54 förstärks befolkningstäthetsparametern och en ny ersättning för utveckling av filialverksamhet införs. Ersättningsmodellen inom Hälsoval utökas med 10 Mkr. Barn och ungdomspsykiatrin har under flera års tid haft ett ökat patienttryck. Som förstärkning avsätts 3 Mkr till barn- och ungdomspsykiatrin. Folktandvården har ett särskilt befolkningsansvar för barn- och ungdomstandvården. Under 2015 har en översyn gjorts av ersättningen för det särskilda ansvaret vilket resulterat i en nivåhöjning med 35 kronor per barn inklusive indexuppräkning. Beräknad kostnad för nivåhöjningen är 1,4 Mkr. Landstinget har under hösten 2015 tagit initiativ till utbildning i yrkessvenska för nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens. Kostnaden för planerade utbildningar 2016 beräknas till 1,8 Mkr. I landstingsplanen 2015-2017 togs beslut om att förbereda för ett införande av robotassisterad kirurgi och för investering i utrustning avsattes 15 Mkr 2015. Upphandling kommer att genomföras under 2016 och verksamheten beräknas starta vid halvårsskiftet 2017. För ökade driftkostnader avsätts 2,5 Mkr 2017 och 5 Mkr från 2018. I dagsläget finns inga överenskommelser mellan regering och SKL vad gäller de riktade statsbidrag, som föreslås i budgetpropositionen, avseende kvinnosjukvård, förstärkning av primärvårdens insatser för kvinnors hälsa samt förstärkta insatser inom psykiatri och psykisk hälsa för barn och unga vuxna, se tabell 10. I planen avsätts kostnader på samma nivå som den beräknade bidragsintäkten. Tabell 9. Verksamhetsförändringar landstingsplan ackumulerat 2016-2018, i Tkr i Tkr 2016 2017 2018 Volymjustering listade hälsoval 7 000 7 000 7 000 10 000 10 000 10 000 Barn- och ungdomspsykiatrin BUP 3 000 3 000 3 000 Särskilt ansvar barn- och ungdomstandvård 1 400 1 400 1 400 Utbildning yrkessvenska och språkpraktik 1 800 2 500 5 000 23 900 26 400 Glesbygd och filialisering Robotassisterad kirurgi Summa 23 200 I planen avsätts också en finansiell beredskap för: Ökade hyror för familjecentraler. Enligt tidigare beslut ska landstingsstyrelsen på delegation fatta separata beslut för varje familjecentral. För närvarande pågår hyresdiskussioner när det gäller familjecentraler i Torsås, Mönsterås, Oskarshamn och Lindsdal. I den finansiella resursen avsätts vissa medel avseende hyreskostnadsökningar. Ökade hyreskostnader i samband med lokalförändringar inom primärvården enligt tidigare beslut, där privata hälsocentraler kompenseras via särskilt tillägg enligt beslutad modell. En finansiell beredskap inför landstingets övertagande av ansvaret för den regionala kulturverksamheten och organisationsstöd. Bidrag och förändringar i budgetpropositionen 55 I budgetpropositionen 2016 föreslås riktade statsbidrag där överenskommelser mellan regeringen och SKL finns eller kommer att slutas. I propositionen föreslås också förändringar där landstinget kompenseras för ökade kostnader eller minskade intäkter via den kommunalekonomiska utjämningen och läkemedelsbidraget. Nedan redovisas bidragen/förändringarna där beloppen avser Kalmar läns befolkningsandel som motsvarar 2,4 procent av rikets befolkning. Tabell 10. Bidrag och förändringar i budgetpropositionen, i Tkr Hälso- och sjukvård 2016 2017 2018 Riktade bidrag Professionsmiljard 24 000 24 000 24 000 Jämlik och tillgänglig cancervård 10 000 10 000 10 000 Kvinnosjukvård 9 600 9 600 9 600 Psykisk ohälsa (förstärkning) 6 700 6 700 6 700 Kvinnors hälsa i primärvård 3 000 3 000 3 000 24 000 12 000 12 000 Kostnadsfri mammografi 2 400 4 800 4 800 Glasögonbidrag 8-19 år 2 900 2 900 2 900 Höjd löneskatt 65+ 2 900 2 900 2 900 Slopad nedsättning sociala avgifter unga 9 800 11 400 11 400 Avgiftsfri vård 85+ 4 800 4 800 Kostnadsfri tandvård 21 och 23 år 5 600 11 100 9 800 9 800 600 600 108 100 113 600 Kompenseras via utjämningen Förstärkning hälso- och sjukvården Kompenseras via läkemedelsförmånen Kostnadsfria läkemedel barn/unga 8 200 Kostnadsfria preventivmedel 103 500 7.8 Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 2 och 3) Kassaflödesanalys (bilaga 2) Kassaflödesanalysen visar hur likviditeten förändras under planperioden. Här redovisas inoch utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. De likvida medlen beräknas öka under planperioden, det vill säga kassaflödet är positivt. Orsakerna är att det i resultatet ingår ökade nivåer på kostnader som inte påverkar likviditeten såsom pensionskostnader och avskrivningar. Detta tillsammans med positiva resultat ger en förbättrad likviditet trots ökade investeringsnivåer. Balansbudget (bilaga 3) Balansbudgeten visar landstingets förväntade tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder respektive år. Anläggningstillgångarna består av aktier, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändringen under perioden orsakas av nya investeringar samt beräknade avskrivningar. 56 Omsättningstillgångarna består av förråd, kortfristiga fordringar, placerade pensionsmedel och likvida medel. Förutom förändringen av likvida medel påverkas omsättningstillgångarna av avkastningen på pensionsmedel samt förändringar i skattefordringar på staten. Förändringen av eget kapital motsvarar budgeterat resultat respektive år. Avsättningen för pensioner ökar årligen till största delen beroende på värdesäkring och nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag som fördelas linjärt i likhet med avskrivningstiden på aktuella objekt. Kortfristiga skulder består bland annat av leverantörsskulder, semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kompensationsledighet och för den avgiftsbestämda delen i pensionsavtalet. Förändringarna under planperioden beror på beräknade nivåer för den avgiftsbestämda delen. 7.9 Investeringar Landstinget står inför stora behov av ny- och ombyggnationer de kommande 10 åren. För perioden 2016-2018 uppgår de totala investeringarna till 1 321 Mkr fördelat på inventarier med 419 Mkr och på fastigheter med 902 Mkr. Vid samtliga sjukhus finns många angelägna behov av lokalförändringar. Det finns ett antal verksamheter där analys behövs för att utreda om lokalerna är tillräckligt ändamålsenliga för att kunna bedriva verksamhet med acceptabel kvalitet. En lokalstrategiplan som kartlägger nuläge och belyser lokalförändringsbehov är därför angelägen att upprätta för länets tre sjukhus. En plan som tar ett långsiktigt samlat grepp över behov och disponering av tomt och byggnader innebär att man på ett systematiskt sätt kan planera och genomföra ny- om- och tillbyggnader. Lokalstrategiplanerna för Oskarshamns och Västerviks sjukhus färdigställdes i augusti 2015. Arbetet med Länssjukhusets plan kommer att påbörjas hösten 2015 och beräknas vara färdigställd till sommaren 2016. 7.9.1 Inventarier (bilaga 5 A) Investeringsutgifter för inventarier uppgår till 419 Mkr under planperioden. I budgeten ingår årliga anslag för återinvestering när det gäller röntgenutrustning, ambulanser, laboratorieutrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrustning samt förvaltningarnas anslag för ospecificerade inventarier och utrustning. Tabell 11. Inventarier i Mkr 2016 2017 2018 Röntgenplan 35,0 36,0 30,0 Laboratorieplan Ambulanser Mätutrustning självtester Tekniska hjälpmedel Tvätteri Västervik 15,0 11,0 1,8 10,3 0,5 15,0 11,0 1,6 10,5 0,5 15,0 11,0 1,6 10,8 0,5 IT-plan 25,0 25,0 25,0 Förvaltningarnas anslag för ospecificerade inventarier 43,9 43,9 38,9 142,5 143,5 132,8 Summa 57 När det gäller röntgen- och laborationsutrustning tar hälso- och sjukvården fram långsiktiga planer för åter- och nyinvestering. Enligt tidigare fastställd röntgenplan pågår investeringar i CT-utrustning. Det avser både återinvestering och nyinvestering kopplat till hemtagning av cancervård. I beloppen för 2016 och 2017 ingår byggkostnader motsvarande 18 Mkr. 7.9.2 Fastigheter (bilaga 5 B) Investeringsutgifter för byggnationer, som anges i fasta priser, uppgår under planperioden till 877,2 Mkr, konstnärlig utsmyckning 3,2 Mkr och verksamhetsutrusning 22,1 Mkr. Bilaga Investeringsplan 2016-2018. Landstingets verksamheter i Emmaboda, Folktandvården i Vimmerby och specialistpsykiatrin i Kalmar Behovsanalyser och förstudier har genomförts avseende nya lokaler för landstingets verksamheter i Emmaboda, Folktandvården i Vimmerby och specialistpsykiatrin i Kalmar. Förstudierna behandlades i LF i juni 2015 då följande beslut togs. För landstingets verksamheter i Emmaboda ska Landstingsservice tillsammans med Primärvårdsförvaltningen, Folktandvården, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun genomföra programarbete och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016. Investeringsramen uppgår till 106,5 Mkr under planperioden 2016-2018. Landstingsservice ska tillsammans med Folktandvården genomföra nybyggnation på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby enligt framtaget förslag. Investeringsramen uppgår till 15,8 Mkr under planperioden 2016-2018. Landstingsservice ska tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016. Investeringsramen uppgår till 333 Mkr under planperioden 2016-2018. Specialistpsykiatrin i Oskarshamn och Västervik Landstingsservice har tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomfört behovsanalyser och förstudier för specialistpsykiatrin i Oskarshamn och Västervik. För Oskarshamns sjukhus har underlag för inriktningsbeslut tagits fram och investeringsramen uppgår till 75 Mkr under planperioden 2016-2018. Utifrån behovsanalyser och med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen kommer en analys för Västerviks sjukhus att ske under hösten 2015 och våren 2016. Underlag för inriktningsbeslut kommer att tas fram till juni 2016. Lokaler för läkarutbildning, Länssjukhuset Kalmar Behovsanalys och förstudier har genomförts för att skapa lokaler för den decentraliserade läkarutbildningen. Antalet studenter kommer från början att uppgå till tjugo per termin för att slutligen uppgå till totalt hundra. Därutöver kommer eventuellt tjugo studenter vara kvar och göra fördjupningsarbeten. Verksamheten är ny och har inga lokaler sedan tidigare. Behoven består av attraktiva och funktionella lokaler för lektioner på distans samt tillfälle till umgänge och hemvist under studietiden. Underlag för inriktningsbeslut har tagits fram och investeringsramen uppgår till 74 Mkr under planperioden 2016-2018. Behandlingsbad, Länssjukhuset Kalmar Behandlingsbadet i hus 14 vid Länssjukhuset i Kalmar är i stort behov av renovering bland 58 annat avseende nya tät- och ytskikt, ny reningsanläggning och ny styr-och övervakning. Förstudie och projektering har genomförts och underlag för genomförandebeslut finns framtaget. Investeringsramen uppgår till 12,5 Mkr under planperioden 2016-2018. Reservkraft, Länssjukhuset Kalmar En förstudie har genomförts avseende utökning av reservkraft för serverhallarna och underlag för genomförandebeslut finns framtaget. Investeringsramen uppgår till 10 Mkr under planperioden 2016-2018. Lokaler för sterilt gods i centralförrådet, Länssjukhuset Kalmar Vid lagerhållning och ompackning av sterila och höggradigt rena produkter ställs höga krav. Utredningen under 2014 visade på hygieniska brister och risk för kontaminering som kan innebära en risk för patientsäkerheten. Behovsanalys och förstudie pågår och underlag för inriktningsbeslut kommer att tas fram. Miljöstation, Västerviks sjukhus För att uppfylla nationell avfallslagstiftning och nå målen i Landstingets Hållbarhetsprogram avseende källsortering krävs flera fraktioner (containrar). Att likrikta avfallshanteringen inom landstinget innebär att den blir kostnadseffektiv och i linje med vad upphandlad avfallsentreprenör kan omhänderta i nästa led. Förstudie har genomförts och underlag för genomförandebeslut har tagits fram. Investeringsramen uppgår till 1,5 Mkr under planperioden 2016-2018. Nya lokaler för ambulansen i Ålem Ambulansen är i behov av utökade och verksamhetsanpassade lokaler för att de ska bli ändamålsenliga. Nuvarande hyrda lokaler har inte tillräckligt med hygienutrymmen och har generellt dålig standard. Avståndet mellan boendedelen och ambulansgaraget är långt och utryckning mellan dessa enheter är direkt riskfylld bland annat pga. halkrisk. En behovsanalys och förstudie har genomförts avseende alternativet att köpa en tomt av Mönsterås kommun och bygga en ny byggnad i egen regi. Ur geografisk synpunkt är placering av en ambulansstation i Ålem långsiktigt hållbar och det är därmed ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv strategiskt riktigt att bygga och äga i egen regi. Underlag för inriktningsbeslut har tagits fram. Investeringsramen uppgår till 9 Mkr under planperioden 2016-2018. Arkiv Länet har brist på arkivlokaler som svarar mot gällande regler i Arkivlagen och har hittills åberopat den dispens som Riksarkivet använder sig av. År 2016 kommer Riksarkivet inte längre bevilja dispenser. Eftersom landstinget förbundit sig att följa Riksarkivets tolkning av lagen medför det att landstinget inom kort saknar arkivmöjligheter som svarar mot aktuella lagkrav. För att få ändamålsenliga lokaler utreds alternativa lösningar för ett landstingsgemensamt arkiv på en plats i länet. Tekniska investeringar, Oskarshamns sjukhus Behovsanalys och förstudie för reinvestering av passagesystem har genomförts och underlag för genomförandebeslut finns framtaget. Externa lokaler för primärvård och familjecentraler Gamleby hälsocentral ryms inte i befintliga lokalerna om samtliga behov ska tillgodoses och någon om- och tillbyggnad är inte möjlig. I samarbete med Tjustfastigheter och Västerviks kommun studeras möjliga alternativ för nybyggnad i egen regi. I Oskarshamn kommer hyresavtal att tecknas med Byggebo AB som kommer att genomföra nybyggnation med landstinget som hyresgäst för folktandvård och hälsocentral. 59 Inom Allégården i Mönsterås hyr landstinget lokaler för hälsocentral, samrehabilitering, tandvård och psykiatri. Hälsocentralen har ett utökat lokalbehov och ingen familjecentral finns etablerad på orten. En fördjupad förstudie grundad på genomförd behovsanalys har genomförts och ritningsförslag finns framtaget för hälsocentral, familjecentral och öppenvårdspsykiatri. Behovsanalys avseende samrehabilitering återstår. Hyresavtal kommer att tecknas med Mönsterås kommun. Planering och hyresdiskussioner pågår avseende familjecentraler i Torsås och Lindsdal. Energiplan 2012-2020 I landstingsplanen 2013-2015 beslutades om ”Energiplan 2012-2020”. Energiplanen beskriver landstingets plan för att uppfylla lagkrav på energieffektiviseringar enligt EU:s direktiv. Genomförande av energieffektiviserande åtgärder pågår enligt etapp ett och kommer att fortsätta under planperioden med etapp två. Investeringsramen för åtgärder inom etapp ett uppgår till 31,3 Mkr och för etapp två till 20 Mkr under planperioden 2016-2018. Åtgärderna beräknas minska landstingets årliga kostnader för värme, el och vatten med ca 5 Mkr fullt genomförda år 2020. Konstnärlig gestaltning i landstingets lokaler Landstinget vill erbjuda en god miljö i alla lokaler. Den offentliga utsmyckningen ska förstärka en hälsofrämjande miljö och bidra till gott bemötande av besökare och en bra arbetsmiljö för personalen. Vid nybyggnation och större ombyggnationer av egna lokaler avsätts 1 procent av den totala byggkostnaden för offentlig utsmyckning. Evidensbaserad hälsodesign ska vara en förutsättning vid alla byggnationer. Rutiner ska skapas när det gäller ansvar för utsmyckning i förhyrda lokaler. Målet är en likvärdig utsmyckning i alla lokaler. Vid förhyrning eller större ombyggnation av förhyrda lokaler anslås medel efter särskilt beslut och ingår i beslutsunderlaget. En gemensam konstpolicy har antagits för länet som ska ge stöd till en utveckling av landstingets konstverksamhet kommande planperiod. Investeringsramen för konstnärlig utsmyckning uppgår till 3,2 Mkr under planperioden 2016-2018. 60 7.10 Mål och mått God ekonomisk hushållning Landstingets långsiktiga inriktning God ekonomisk hushållning Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska uppgå till Mått Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målvärde 2016 2% Investeringar ska finansieras med egna medel 100 % Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 45 % 50 % 61 Bilagor Bilaga 1, Resultatbudget i Mkr 2016 Plan/Årsbudget -2 393,4 -119,1 -351,9 -83,2 -30,3 -539,0 -112,6 -362,3 -4,3 -50,3 2017 Plan -2 396,1 -119,1 -351,9 -83,2 -28,5 -539,0 -112,6 -362,3 -4,3 -50,3 2018 Plan -2 398,6 -120,4 -351,9 -83,2 -28,5 -539,0 -112,6 -362,3 -4,3 -50,3 -122,4 -33,2 -444,4 -199,4 -4 845,8 -122,4 -33,2 -444,4 -203,8 -4 851,0 -122,4 -33,2 -444,4 -212,7 -4 863,8 Köpt vård Läkemedel Åtgärder inom sjukskrivningsmiljarden Varje dag Lön, pris och indexuppräkningar mm Finansiell resurs Summa -461,4 -757,7 -12,0 -13,0 -241,1 -11,3 -6 342,3 -461,4 -759,3 -12,0 -13,0 -420,1 -11,3 -6 528,1 -461,4 -759,3 -12,0 -13,0 -598,4 -11,3 -6 719,1 Riktade statsbidrag Pensionsutbetalningar Patientförsäkring Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 89,3 -212,0 -30,6 -281,0 -6 776,6 65,3 -222,0 -32,5 -296,0 -7 013,3 65,3 -235,0 -34,5 -303,0 -7 226,3 5 267,0 1 024,0 580,0 5 471,0 1 064,0 581,0 5 688,0 1 088,0 581,0 1,0 50,0 1,0 50,0 1,0 50,0 -40,0 6 882,0 -82,0 7 085,0 -120,0 7 288,0 105,4 137,4 71,7 142,5 61,7 147,4 i Mkr Hälso och sjukvårdsförvaltningen Primärvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen Folktandvården Bildningsförvaltningen Kalmar länstrafik IT-förvaltningen Landstingsservice Landstingsrevisionen Kulturnämnd Centralt adm verk samhet Landstingsdirektörens stab Förtroendevalda Beställd vård Övrig centraladministrerad verksamhet Summa förvaltningar Skatteintäkter och finansnetto Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Statsbidrag läkemedel Finansiella intäk ter Ränteintäkter Avkastning pensionsmedel Finansiella k ostnader Värdesäkring pensionsskulden Summa skatteintäkter och finansnetto Summa resultat Resultatmål 2 procent 62 Bilaga 2, Kassaflödesanalys i Mkr Kassaflödesanalys Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 12,0 105,4 71,7 61,7 + ej likviditetspåverkande avskrivningar 267,0 281,0 296,0 303,0 + ej likviditetspåverkande avsättningar 164,4 165,8 218,9 305,9 -291,9 -19,0 -34,5 -42,0 151,5 533,2 552,1 628,6 Investeringsverksamhet Immateriella anläggningstillgångar Byggnader -111,0 -270,8 -240,0 -391,7 Inventarier -170,0 -142,5 -143,5 -132,8 -310,0 -413,3 -383,5 -524,5 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -158,6 916,1 119,8 1 035,9 168,4 1 204,3 103,9 1 308,2 Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat +/- justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från den löpande verksamheten Finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -29,0 Finansieringsverksamhet Ökn(+)/minskn(-) av långfristiga skulder Ökn(-)/minskn(+) av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Förändring likvida medel Likvida medel vid årets slut Bilaga 3, Balansbudget i Mkr Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Anläggningstillgångar 2 592,8 2 725,1 2 812,6 3 034,2 Omsättningstillgångar 2 630,3 2 776,1 2 986,5 3 140,4 SUMMA TILLGÅNGAR 5 223,1 5 501,2 5 799,2 6 174,6 2 013,7 2 119,1 2 190,8 2 252,5 Mkr TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Därav resultatutjämningsreserv Avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 12,0 105,4 71,7 61,7 106,6 106,6 106,6 106,6 3 209,4 3 382,1 3 608,3 3 922,1 5 223,1 5 501,2 5 799,2 6 174,6 63 Bilaga 4, Driftkostnadsförändringar i Tkr Ramar 2016-2018 exkl köpt vård, läkemedel, avskrivningar, 2016 2017 2018 2 391 265 2 391 265 2 391 265 175 2 000 300 2 000 300 2 000 2 393 440 2 500 2 396 065 5 000 2 398 565 114 112 114 112 114 112 3 600 3 600 3 600 1 360 119 072 1 385 119 097 2 720 120 432 348 936 348 936 348 936 3 000 351 936 3 000 351 936 3 000 351 936 28 485 28 485 28 485 1 800 30 285 28 485 28 485 83 180 83 180 83 180 83 180 83 180 83 180 538 993 538 993 538 993 538 993 538 993 538 993 122 377 122 377 122 377 122 377 122 377 122 377 33 163 33 163 33 163 33 163 33 163 33 163 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Utgångsläge Förändringar Landstingsplan 2015-2017 Självtest blodförtunnande Cancervård Förändringar Landstingsplan 2016-2018 Robotassisterad kirurgi Ram efter förändringar Primärvårdsförvaltningen Utgångsläge Förändringar Landstingsplan 2014-2016 1:a linjen psykiatri, barn och unga Förändringar Landstingsplan 2015-2017 Barnhälsovården Ram efter förändringar Psykiatriförvaltningen Utgångsläge Förändringar Landstingsplan 2016-2018 Resursförstärkning BUP Ram efter förändringar Bildningsförvaltningen Utgångsläge Förändringar Landstingsplan 2016-2018 Utbildning yrkessvenska och språkpraktik Ram efter förändringar Folktandvården Utgångsläge Ram efter förändringar Kalmar länstrafik Ram inkl utvecklingsplan Ram efter förändringar Landstingsdirektörens stab Utgångsläge Ram efter förändringar Förtroendevalda Utgångsläge Ram efter förändringar 64 Fortsättning bilaga 4, Driftkostnadsförändringar i Tkr Ramar 2016-2018 exkl köpt vård, läkemedel, avskrivningar, 2016 2017 2018 427 355 427 355 427 355 7 000 10 000 444 355 7 000 10 000 444 355 7 000 10 000 444 355 362 331 362 331 362 331 362 331 362 331 362 331 244 942 244 942 244 942 1 500 2 250 5 500 2 250 14 400 2 250 1 400 -50 342 199 400 1 400 -50 342 203 750 1 400 -50 342 212 650 4 349 4 349 4 349 4 349 4 349 4 349 111 298 111 298 111 298 1 300 112 598 1 300 112 598 1 300 112 598 50 342 50 342 50 342 50 342 50 342 50 342 Hälsoval Utgångsläge Förändringar Landstingplan 2016-18 Resurstillskott för ökat antal listade och kostsamma hjälpmedel Förstärkning glesbygd och filialisering Ram efter förändringar Landstingsservice Utgångsläge Ram efter förändringar Övrig verksamhet Utgångsläge Förändringar Landstingsplan 2013-2015 Screening tarmcancer (5 år) Förändringar Landstingsplan 2014-2016 Hälsa och kultur Förändringar Landstingsplan 2015-2017 Läkarutbildning Utbildning specialistsjuksköterskor Förändringar Landstingplan 2016-18 FTV särskilda ansvar för barntandvård Avgår kulturnämnd Ram efter förändringar -200 -150 Landstingsrevisionen Utgångsläge Ram efter förändringar IT-förvaltningen Utgångsläge Förändringar Landstingsplan 2015-2017 Cosmic utvecklingsplan Ram efter förändringar Kulturnämnd Utgångsläge Ram efter förändringar 65 Bilaga 5 A, Investeringsbudget – inventarier i Tkr Budget 2015 Anslag Löp värde Fördelning av utgift - fast värde Total utgift 2016 2017 2018 Specificerad utrustning - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Röntgenplan 35 595 101 000 35 000 36 000 30 000 - Laboratorieplan DC 15 255 45 000 15 000 15 000 15 000 - Ambulanser 11 187 33 000 11 000 11 000 11 000 1 831 5 000 1 800 1 600 1 600 25 425 75 000 25 000 25 000 25 000 10 475 544 31 600 1 605 10 300 535 10 500 535 10 800 535 100 312 292 205 98 635 99 635 32 544 651 529 1 078 7 017 331 2 481 44 631 91 000 1 920 1 560 3 180 20 700 975 7 320 126 655 32 000 640 520 1 060 6 900 325 2 440 43 885 32 000 640 520 1 060 6 900 325 2 440 43 885 27 000 640 520 1 060 6 900 325 2 440 38 885 144 943 418 860 142 520 143 520 132 820 - Utrustning självtester blodförtunnande - Robot - Kalmar länstrafik - Utrustning fordonsverkstad - IT-förvaltningen - IT-utrustning - Landstingsservice - Tekniska hjälpmedel - Centraltvätteri, Västervik Summa för specificerad utrustning Ospecificerade inventarier - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Psykiatriförvaltningen - Primärvårdsförvaltningen - Bildningsförvaltningen - Folktandvården - Centraladministrerad verksamhet - Landstingsservice Summa för ospecificerade inventarier Summa totalt för inventarier m m 93 935 66 Bilaga 5 B, Investeringsbudget – fastigheter i Tkr Investeringsobjekt fördelade på byggnader B, inventarier/utrustning I, utredning U och konstnärlig utsmyckning K Budget 2016 Utbetalning B I Anslag Total utgift K Löp värde tom 2018 Fördelning av utgift i fast värde Utgifter tom 2014 2015 2016 2017 Investeringsram Löp värde 2018 Kalmar kommun - Länssjukhuset, hus 15, nybyggnad för IVA, UVA m m B 5 030,0 264 283,9 255 165,2 3 669,2 4 883,5 566,0 264 464,4 - Länssjukhuset, hus 19, ombyggnad för akutmott, OP, sterilcentral m m B 8 881,4 274 004,1 250 781,4 10 500,0 8 622,7 4 100,0 274 508,8 - Länssjukhuset, hus 19, plan 3, diagnostiskt centrum B 2 060,0 30 630,4 25 643,9 2 986,5 2 000,0 - Länssjukhuset, hus 36, nybyggnad för specialistpsykiatri B 43 260,0 328 800,4 3 358,4 3 442,0 42 000,0 - Länssjukhuset hus 36, nybyggnad för specialistpsykiatri, konstnärlig utsmyckning K 1 000,0 1 000,0 1 600,0 - Länssjukhuset, hus 36, nybyggnad för specialistpsykiatri, verksamhetsutrustning I 10 000,0 10 000,0 16 000,0 - Länssjukhuset, rivning hus 04, 05, 06, 07, 10 och 42 B 10 291,8 14 322,2 - Länssjukhuset, hus 18, serverhall 18B B 800,0 12 875,4 - Länssjukhuset, hus 18/19, ny reservkraft för serverhall B 7 210,0 7 000,0 - Länssjukhuset, hus 18/19, ny reservkraft, verksamhetsutrustning I 3 060,0 3 000,0 - Länssjukhuset, hus 14, ombyggnad behandlingsbad B 10 300,0 13 500,0 1 000,0 10 000,0 2 500,0 - Länssjukhuset, hus 02, ombyggnad för läkarutbildning B 4 120,0 66 000,0 200,0 4 000,0 37 000,0 - Länssjukhuset, hus 02, ombyggnad för läkarutbildning, konstnärlig utsmyckning K - Länssjukhuset, hus 02, ombyggnad för läkarutbildning, verkamhetsutrustning I 1 581,0 7 500,0 - Ölands folkhögskola ,hus 27, nybyggnad kök och matsal B 22 028,8 29 728,4 - Ölands folkhögskola, hus 27, nybyggnad kök och matsal, konstnärlig utsmyckning K - Ölands folkhögskola, hus 27, nybyggnad kök och matsal, verksamhetsutrustning I - Nybyggnation, landstingsgemensamma lokaler B - Nybyggnation, landstingsgemensamma lokaler, konstnärlig utsmyckning K 8 895,0 30 690,4 65 000,0 215 000,0 353 310,4 4 330,2 9 992,0 14 622,0 3 203,7 776,7 12 898,7 7 000,0 7 210,0 3 060,0 3 000,0 660,0 1 550,0 550,0 21 387,2 5 500,0 13 950,0 24 800,0 70 572,0 660,0 699,6 5 400,0 7 877,0 Mörbylånga kommun 1 841,2 1 000,0 307,0 307,0 520,0 1 529,8 1 020,0 509,8 6 180,0 106 912,3 700,0 6 000,0 30 700,0 307,0 1 540,0 Emmaboda kommun 712,3 1 000,0 56 000,0 43 500,0 114 367,3 500,0 500,0 1 320,0 Mönsterås kommun - Ålem, nybyggnad ambulansstation B - Ålem, nybyggnad ambulansstation , konstnärlig utsmyckning K 4 120,0 8 500,0 85,0 50,0 4 000,0 4 450,0 85,0 8 887,0 88,4 - Ålem, nybyggnad ambulansstation, verksamhetsutrustning I 500,0 500,0 520,0 Oskarshamns kommun - Oskarshamns sjukhus, hus 13, nybyggnad för specialistpsykiatri B 5 150,0 76 815,6 615,6 1 200,0 5 000,0 10 000,0 60 000,0 82 965,6 - Västerviks sjukhus, hus 11, ombyggnad för vårdavdelningar, mottaging B 2 817,6 176 687,9 172 032,8 1 419,6 2 735,5 500,0 176 800,0 - Västerviks sjukhus, hus 01, nybyggnad för vårdavdelningar, mottagning B 2 060,0 102 510,0 98 901,3 1 108,7 2 000,0 500,0 102 600,0 - Västerviks sjukhus, miljöstation B 1 545,0 2 000,0 500,0 1 500,0 2 045,0 - Svanen 3, hus 10, specialistpsykiatri B 12 860,6 27 209,4 13 200,1 12 486,0 27 584,0 - Svanen 3, hus 10, specialistpsykiatri, konstnärlig utsmyckning K 275,6 270,2 - Svanen 3, hus 10, specialistpsykiatri, verksamhetsutrustning I 604,2 1 122,8 - Svanen 3, hus 11, nybyggnad för tandvård B 14 892,4 18 858,2 - Svanen 3, hus 11, tandvård, konstnärlig utsmyckning K 173,4 170,0 Västerviks kommun Vimmerby kommun 1 523,3 199,6 270,2 275,6 530,4 592,4 1 134,6 3 000,0 14 458,6 1 200,0 19 364,0 170,0 173,4 Gemensamt - Ospecificerade fastighetsförbättringar B 5 012,6 19 466,4 - Reinvesteringar planerat underhåll B 16 480,0 48 000,0 - Teknikinvesteringar B 29 973,0 77 821,9 17 213,1 - Energiplan 2012-2020 etapp 1 B 20 754,5 68 297,5 16 805,5 - Energiplan 2012-2020 etapp 2 B - Vindkraftverk B Summa 4 866,6 4 866,6 4 866,6 4 866,6 20 342,4 16 000,0 16 000,0 16 000,0 50 880,0 22 508,8 29 100,0 9 000,0 20 142,0 20 150,0 11 200,0 20 000,0 10 000,0 36 778,5 39 978,8 175,1 4 096,4 35 707,3 278 820,3 1 861 347,6 853 863,7 104 981,2 270 758,5 79 234,9 69 574,0 10 000,0 21 500,0 240 017,6 391 726,6 1 924 716,4 41 050,0 67 Bilaga 6 PRISLISTA KALMAR LÄNSTRAFIK 2016-01-01 PERIODKORT Enkelbiljett, egenavgift färdtjänst VUXEN (20 år och äldre) Pris tom 31/12 15 Zoner Reskassa 1 25 20 2 35 28 3 45 36 4 54 44 5 63 51 6 72 58 7 81 65 8 90 72 9 99 80 10108 87 Nytt pris fom 1/1 16 Reskassa 26 21 36 29 46 37 55 44 64 52 73 59 82 66 91 73 100 80 109 88 Enkelbiljett, egenavgift färdtjänst SKOLUNGDOM (7-19 år) Pris tom 31/12 15 Zoner Reskassa 1 15 12 2 21 17 3 27 22 4 33 27 5 38 31 6 44 36 7 49 40 8 54 44 9 60 48 1065 52 Nytt pris fom 1/1 16 Reskassa 16 13 22 18 28 23 33 27 39 32 44 36 50 40 55 44 60 48 66 53 Enkelbiljett Duo/familj Upp till 5 personer - max 2 vuxna Pris tom 31/12 15 Zoner Reskassa 1 45 36 2 63 51 3 81 65 4 98 79 5 114 92 6 130 104 7 146 117 8 162 130 9 179 144 10195 156 Nytt pris fom 1/1 16 Reskassa 47 38 65 52 83 67 99 80 116 93 132 106 148 119 164 132 180 144 197 158 30 dagars resperiod VUXEN (20 år och äldre) Pris tom Zoner 31/12 15 1 570 2 800 3 1 030 4 1 235 5 1 440 Nytt pris fom 1/1 16 585 820 1 060 1 270 1 480 30 dagars resperiod STUDERANDE (med studentkort) Pris tom Nytt pris Zoner 31/12 15 fom 1/1 16 1 430 440 2 600 615 3 775 795 4 930 955 5 1 080 1 110 SOMMARPRODUKT Sommarperiod SKOLUNGDOM/UNGDOM/STUDERANDE Pris tom Nytt pris 31/12 15 fom 1/1 16 Länsgiltighet 1 080 1 110 1 Dags VUXEN (20 år och äldre) Pris tom 31/12 15 Länsgiltighet 125 Nytt pris fom 1/1 16 130 1 Dags FAMILJ (ej Duo/familj) Pris tom 31/12 15 Länsgiltighet 175 Nytt pris fom 1/1 16 180 Ombordavgift fr o m 1/1 2016 Köp ombord kan endast betalas med Reskassa och bank /kontokort. Ombordavgift (10 kronor) tillkommer vid köp av enkelbiljetter ombord med bank-/kontokort. 68 Bilaga 7 Prislista för allmän- och specialisttandvård 2016-01-15 Kod 101 103 107 Åtgärd Utredning inklusive undersökning utförd av tdl, komplicerad 108 Utredning inklusive undersökning utförd av tdl. Basundersökning utförd av tandhygienist Bas-us med fullständig parod-us. Utförd av tandhygienist Akut eller annan us utförd av tandhygienist 112 113 114 Pris Referensspecialist- pris tandvård specialisttandvård Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Basundersökning och diagnostik, 840 kr 810 kr 840 kr tandläkare Akut eller kompletterande undersökning , utförd av 375 kr 355 kr 440 kr tandläkare Omfattande akut el komp. us,tdl 108K 111 Pris allmän- Referenstandvård pris allmäntandvård 810 kr 440 kr 1 015 kr 1 015 kr 1 475 kr 1 475 kr 2 155 kr 1 670 kr 2 600 kr 2 345 kr 1 670 kr 1 670 kr 2 345 kr 2 345 kr 600 kr 595 kr 790 kr 790 kr 250 kr 250 kr 545 kr 545 kr 520 kr 860 kr 115E Kompletterande parod us eller kariesutredning utförd av tandhygienist Konsultation spec, enklare 115 Konsultation spec. 116 Konsultation spec.Omfattande 121 55 kr 50 kr 60 kr 60 kr 122 Röntgenundersökning av enskild tand Röntgenundersökning, delstatus 240 kr 230 kr 365 kr 365 kr 123 Röntgenundersökning, helstatus 785 kr 785 kr 1 160 kr 1 160 kr 124 Panoramaröntgen 565 kr 510 kr 780 kr 780 kr 125 Röntgenundersökning, extraoral 500 kr 500 kr 760 kr 760 kr 126 955 kr 955 kr 1 375 kr 1 375 kr 131 Röntgenundersökning, omfattande Tomografius, en kvadrant 1 155 kr 1 155 kr 132 Tomografius, två kvadranter 1 560 kr 1 560 kr 133 Tomografius, tre kvadranter,sinus,käkled eller traumautredning Tomografius, fyra kvadranter 1 960 kr 1 960 kr 2 365 kr 2 365 kr 134 141 161 162 163 164 Studiemodell för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi inklusive laboratorieundersökning (PAD) Lab.kostnader vid patologanatomisk diagnostik(PAD) 860 kr 860 kr 1 720 kr 1 720 kr 700 kr 605 kr 700 kr 605 kr 555 kr 555 kr 555 kr 555 kr 600 kr 305 kr 600 kr 305 kr 935 kr 935 kr 1 105 kr 1 105 kr 505 kr 505 kr 505 kr 505 kr 69 201 201 E 204 205 206 301 302 303 311 311 E 312 313 314 321 322 341 E 341 341K 342 342K 343 Sjukdomsförebyggande åtgärder Information och instruktion vid risk för munhälsorelaterade 430 kr sjukdomar eller problem Information och instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem, kortare 200 kr tid Profylaxskena, per skena 1 300 kr Fluorbehandl.inkl.prof.tandreng. , 160 kr kortare behandlingstid. Fluorbehandl.inkl.prof.tandreng. 315 kr Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande behandling Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling. Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem. Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem.Kortare tid. Uppföljande info el instr vid munhälsorel.sjukdomar el problem Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer. Beteendemedicinsk behandling Icke-operativ behandling av kariessjukdom Stegvis exkavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning. Kortare tid. Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning. Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, tidskrävande. Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning. Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning.Ssk tidskrävande. 362 Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling Lustgassedering, per gång 401 Kirurgiska åtgärder Tanduttagning, en tand 402 403 Tanduttagning , när separation eller friläggning krävs, en tand Tanduttagning tillkommande enkel 430 kr 430 kr 430 kr 430 kr 300 kr 430 kr 745 kr 1 300 kr 745 kr 160 kr 160 kr 160 kr 315 kr 315 kr 315 kr 400 kr 390 kr 475 kr 475 kr 730 kr 730 kr 900 kr 900 kr 1 575 kr 1 575 kr 1 955 kr 1 955 kr 440 kr 440 kr 440 kr 440 kr 200 kr 440 kr 300 kr 440 kr 175 kr 155 kr 175 kr 155 kr 960 kr 960 kr 2 020 kr 2 020 kr 445 kr 445 kr 930 kr 930 kr 475 kr 475 kr 475 kr 475 kr 1 075 kr 1 075 kr 1 075 kr 1 075 kr 230 kr 460 kr 300 kr 670 kr 460 kr 460 kr 670 kr 670 kr 940 kr 460 kr 1 040 kr 670 kr 940 kr 940 kr 1 710 kr 1 710 kr 1 200 kr 940 kr 1 970 kr 1 710 kr 1 395 kr 1 395 kr 3 790 kr 3 790 kr 800 kr 800 kr 800 kr 800 kr 985 kr 985 kr 1 220 kr 1 220 kr 1 705 kr 1 625 kr 2 005 kr 2 005 kr 175 kr 175 kr 220 kr 220 kr 70 404 Kirurgiskt avläsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle 2 990 kr 2 990 kr 3 620 kr 3 620 kr 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi 3 990 kr 3 990 kr 4 835 kr 4 835 kr 406 Tanduttagning, övertalig tand 985 kr 985 kr 1 220 kr 1 220 kr 407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle 1 965 kr 1 965 kr 2 345 kr 2 345 kr 3 000 kr 2 505 kr 3 000 kr 2 505 kr 3 955 kr 3 440 kr 4 805 kr 4 075 kr 1 425 kr 1 425 kr 1 680 kr 1 680 kr 5 055 kr 4 585 kr 6 450 kr 5 430 kr 1 605 kr 1 605 kr 1 900 kr 1 900 kr 6 325 kr 6 325 kr 9 100 kr 7 465 kr 2 145 kr 2 145 kr 2 565 kr 2 565 kr 4 775 kr 4 775 kr 5 790 kr 5 790 kr 6 375 kr 6 375 kr 7 390 kr 7 390 kr 3 755 kr 3 755 kr 4 515 kr 4 515 kr 990 kr 990 kr 1 240 kr 1 240 kr 985 kr 985 kr 1 220 kr 1 220 kr 175 kr 175 kr 220 kr 220 kr 2 325 kr 2 425 kr 2 935 kr 2 935 kr 3 440 kr 3 440 kr 4 200 kr 4 200 kr 3 135 kr 3 275 kr 3 990 kr 3 990 kr 4 460 kr 4 460 kr 5 475 kr 5 475 kr 420 421 422 423 424 425 426 427 428 429 430 435 436 441 442 443 444 Implantatkirurgiska åtgärder Implantat, per styck Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen benvävnad ,per operationstillfälle Benaugmentation med benersättningsmaterial,per operationstillfälle Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi ,tilläggsåtgärd Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av ett implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder Parodontalkirurgisk behandling vid en eller två tänder eller kirurgisk behandling av periimplantit vid ett implantat, per operationstillfälle Parodontalkirurgisk behandling vid tre till sex tänder, per operationstillfälle Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle Omfattande kirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle,ssk tidskrävande 71 445 521 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle Rekonstruktiv behandling med membran eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Rekonstruktiv behandling med benersättningsmaterial, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Fritt bindvävstransplantat vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstilfälle Kontroll av koagulation,tilläggsåtgärd Rotbehandlingsåtgärder Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling 522 Komplicerad kanallokalisation 1 025 kr 740 kr 1 280 kr 910 kr 523 Stiftborttagning 1 365 kr 1 125 kr 1 465 kr 1 375 kr 541 Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Apikalkirurgisk behanling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåtgärd Bettfysiologiska åtgärder Bettskena i hård akrylat i överkäken, per skena Bettskena i hård akrylat i underkäken, per skena Reponeringsskena, per skena 3 495 kr 3 495 kr 4 255 kr 4 255 kr 980 kr 980 kr 1 190 kr 1 190 kr 3 345 kr 3 345 kr 4 440 kr 4 440 kr 3 345 kr 3 345 kr 4 440 kr 4 440 kr 5 060 kr 5 060 kr 5 940 kr 5 940 kr 2 060 kr 2 060 kr 2 400 kr 2 400 kr 470 kr 470 kr 585 kr 585 kr 720 kr 720 kr 890 kr 890 kr 446 447 448 480 501 502 503 504 542 601 602 603 604 606 607 Mjukplastskena, lab.framställd, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena Motorisk aktivering Bettslipning för ocklusal stabilisering 4 460 kr 4 460 kr 5 475 kr 5 475 kr 1 735 kr 1 735 kr 1 865 kr 1 865 kr 1 175 kr 1 175 kr 1 260 kr 1 260 kr 715 kr 715 kr 885 kr 885 kr 305 kr 305 kr 305 kr 305 kr 3 500 kr 3 285 kr 4 190 kr 3 920 kr 4 200 kr 4 015 kr 4 840 kr 4 775 kr 5 200 kr 4 915 kr 6 125 kr 5 845 kr 5 460 kr 5 460 kr 6 820 kr 6 475 kr 1 025 kr 760 kr 1 280 kr 930 kr 72 701 702 703 704 E 704 705 706 707 708 800 800K 801 801K 802 803 804 805 806 807 808 809 811 812 813 814 815 Reparativa åtgärder Fyllning av en yta på framtand eller hörntand Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar, enkel Fyllning av en yta på molar eller premolar Fyllning av två ytor på molar eller premolar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Protetiska åtgärder Permanent tandstödd krona, en per käke Permanent tandstödd krona, en per käke, komplicerad Permanent tandstödd krona, flera i samma käke Permanent tandstödd krona, flera i samma käke,komplicerad. Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led Emaljretinerad konstruktion, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led , per led Reparation av tandstödd protetik Cementering av lossad protetisk konstruktion, per stöd. Reparation av krona eller bro,utan tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats,omfattande Sadelkrona 615 kr 580 kr 615 kr 580 kr 995 kr 920 kr 995 kr 920 kr 1 345 kr 1 100 kr 1 345 kr 1 100 kr 495 kr 745 kr 495 kr 745 kr 995 kr 745 kr 995 kr 745 kr 1 295 kr 1 095 kr 1 295 kr 1 095 kr 1 495 kr 1 460 kr 1 495 kr 1 460 kr 1 575 kr 1 655 kr 1 575 kr 1 655 kr 625 kr 525 kr 625 kr 525 kr 5 610 kr 5 610 kr 6 455 kr 6 455 kr 6 100 kr 5 610 kr 7 840 kr 6 455 kr 4 940 kr 4 260 kr 6 290 kr 4 935 kr 5 510 kr 4 260 kr 6 690 kr 4 935 kr 3 235 kr 3 025 kr 3 740 kr 3 530 kr 1 300 kr 1 435 kr 1 730 kr 1 730 kr 2 400 kr 2 150 kr 2 570 kr 2 320 kr 2 010 kr 1 710 kr 2 365 kr 1 965 kr 3 290 kr 3 290 kr 3 795 kr 3 795 kr 2 270 kr 2 270 kr 3 225 kr 2 525 kr 3 225 kr 3 225 kr 3 730 kr 3 730 kr 965 kr 965 kr 1 095 kr 1 095 kr 540 kr 540 kr 665 kr 665 kr 1 415 kr 1 415 kr 1 755 kr 1 755 kr 4 330 kr 4 330 kr 5 175 kr 5 175 kr 7 480 kr 7 480 kr 8 830 kr 8 830 kr 5 025 kr 5 025 kr 5 785 kr 5 785 kr 73 820 826 Avtagbar protetik Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra ellerprotes fler tänder Partiell med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments Attachments, per styck, material 827 Hel underkäksprotes 9 365 kr 8 835 kr 10 965 kr 10 655 kr 828 Hel överkäksprotes 9 365 kr 8 835 kr 10 965 kr 10 655 kr 829 Immediatprotes , hel käke 6 685 kr 6 685 kr 7 610 kr 7 610 kr 831 Reparation av avtagbar protes Justering av avtagbar protes 822 823 824 825 832 833 834 835 3 925 kr 5 685 kr 3 595 kr 4 985 kr 4 100 kr 6 260 kr 4 100 kr 5 660 kr 11 840 kr 10 500 kr 12 945 kr 11 680 kr 13 365 kr 11 865 kr 15 130 kr 13 630 kr 90 kr 90 kr 90 kr 90 kr 360 kr 360 kr 445 kr 445 kr Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes 1 425 kr 1 210 kr 1 595 kr 1 380 kr 2 465 kr 2 465 kr 2 845 kr 2 845 kr Lagning av protes där avtryck krävs Rebasering och lagning av protes 1 905 kr 1 905 kr 2 155 kr 2 155 kr 3 315 kr 2 915 kr 3 735 kr 3 335 kr 835K Rebasering och lagning av protes, ssk tidskrävande 3 995 kr 2 915 kr 4 425 kr 3 335 kr 836 Komplicerad lagning av protes. 3 735 kr 3 735 kr 4 155 kr 4 155 kr 836K Komplicerad lagning av protes. , 4 405 kr 3 735 kr ssk tidskrävande Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till 6 350 kr 6 350 kr befintlig protes. Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till 7 425 kr 6 350 kr befintlig protes, ssk tidskrävande Inmontering av 2 880 kr 2 880 kr förankringselement Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling Ocklusionskorrigerande bettslipning 1 870 kr 1 870 kr Skena, hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller 5 195 kr 5 195 kr bettstabilisering Klammerplåt 3 745 kr 3 745 kr 4 720 kr 4 155 kr 7 110 kr 7 110 kr 8 185 kr 7 110 kr 3 305 kr 3 305 kr 2 210 kr 2 210 kr 5 785 kr 5 785 kr 4 335 kr 4 335 kr 650 kr 650 kr 837 837K 839 845 846 847 848 Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tandposition 525 kr 525 kr 74 850 850K 852 852K 853 854 855 856 857 858 858K 861 862 863 865 871 872 873 874 875 876 876K 877 878 Implantatprotetiska åtgärder Implantatförankrad krona , en per käke Implantatförankrad krona, en per käke.Merkostnad helkeramisk krona. Implantatförankrad krona, flera i samma käke Implantatförankrad krona, flera i samma käke.Merkostnad helkeramisk krona Hängande led vid implantatförankrad bro Semipermanent krona el hängande led på impl.per led Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på impl,per impl Långtidstemporär labkrona el hängande led på impl, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemp.labkrona på impl,per implantat Distans inklusive centrumskruv, per styck Distans inklusive centrumskruv, per styck. Tillägg Zirkon samt cem. på lab. Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat eller fler Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat eller fler Implantatstödd täckprotes, överkäke , två implantat eller implantatstödd täckprotes, underkäke, oavsett antal implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat eller fler Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat, ssk tidskrävande Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck 7 540 kr 7 540 kr 8 555 kr 8 555 kr 8 705 kr 7 540 kr 9 820 kr 8 555 kr 6 385 kr 5 815 kr 7 480 kr 6 575 kr 7 450 kr 5 815 kr 8 755 kr 6 575 kr 2 645 kr 2 150 kr 2 815 kr 2 320 kr 2 050 kr 2 050 kr 2 305 kr 2 305 kr 420 kr 420 kr 420 kr 420 kr 1 135 kr 1 135 kr 1 300 kr 1 300 kr 365 kr 365 kr 365 kr 365 kr 1 240 kr 1 105 kr 1 240 kr 1 105 kr 3 460 kr 1 105 kr 3 460 kr 1 105 kr 32 000 kr 30 485 kr 35 800 kr 33 020 kr 35 000 kr 32 365 kr 40 000 kr 34 895 kr 37 000 kr 33 805 kr 42 000 kr 36 335 kr 32 000 kr 29 500 kr 35 800 kr 31 775 kr 16 655 kr 16 655 kr 18 470 kr 18 470 kr 18 565 kr 18 565 kr 20 380 kr 20 380 kr 21 085 kr 21 085 kr 22 900 kr 22 900 kr 3 010 kr 3 010 kr 3 265 kr 3 265 kr 3 330 kr 3 330 kr 3 585 kr 3 585 kr 3 925 kr 3 925 kr 4 180 kr 4 180 kr 5 305 kr 3 925 kr 5 495 kr 4 180 kr 13 625 kr 13 625 kr 15 440 kr 15 440 kr 270 kr 270 kr 270 kr 270 kr 75 880 881 882 Reparation av implantat och implantatretinerad protetik Av- och återmontering av implantatförankrade konstuktioner på ett till två 2 045 kr 2 045 kr implantat Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande 1 060 kr 1 060 kr 888 Av- och återmontering av implantatförankrade konstruktioner på sammanlagt tre eller flera implantat Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs ,komplicerad Fästskruv, per styck 889 Centrumskruv, per styck 890 Implantatförankrad krona på befintligt implantat. 890K Implantatförankrad krona på befintligt implantat. Merkostnad helkeramisk krona Tandreglering Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år Tandreglering, en käke,aktiv behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, en käke,aktiv behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling högst 1 år 883 884 884K 901 902 903 904 905 906 907 908 921 921K 922 Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, två käkar,aktiv behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling mer än 2 år Utbytesåtgärder Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning , fram- eller hörntand Utbyte sker mot åtgärd 703. Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand Utbyte sker mot åtgärd 703. Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar. Utbyte sker mot åtgärd 706 2 550 kr 2 550 kr 1 315 kr 1 315 kr 3 120 kr 3 120 kr 3 880 kr 3 880 kr 4 535 kr 4 535 kr 5 295 kr 5 295 kr 10 365 kr 10 365 kr 11 630 kr 11 630 kr 11 500 kr 10 365 kr 13 770 kr 11 630 kr 170 kr 170 kr 170 kr 170 kr 600 kr 600 kr 600 kr 600 kr 6 505 kr 6 505 kr 7 365 kr 7 365 kr 7 540 kr 6 505 kr 8 555 kr 7 365 kr 14 415 kr 12 775 kr 16 970 kr 15 790 kr 18 875 kr 16 575 kr 22 380 kr 20 640 kr 21 905 kr 19 305 kr 26 050 kr 24 125 kr 27 640 kr 24 290 kr 33 450 kr 30 490 kr 19 220 kr 17 110 kr 23 335 kr 20 925 kr 24 390 kr 21 485 kr 31 515 kr 26 515 kr 27 670 kr 24 510 kr 33 945 kr 30 375 kr 34 706 kr 30 500 kr 41 025 kr 38 045 kr 5 610 kr 1 100 kr 6 455 kr 1 100 kr 6 100 kr 1 100 kr 7 840 kr 1 100 kr 5 610 kr 1 460 kr 6 455 kr 1 460 kr 76 922K 925 925E Utbytesåtgärd. Krona, komplicerad, i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar. Utbyte sker mot åtgärd 706 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid diagnos/tillstånd 5031 eller 5036 . Implantat ingår. Utbyte sker mot åtgärd 801. Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning (enstegsteknik) vid diagnos/tillstånd 5031 eller 5036 . Implantat ingår. Utbyte sker mot åtgärd 801. 6 100 kr 1 460 kr 7 840 kr 1 460 kr 8 380 kr 4 260 kr 9 485 kr 4 935 kr 6 955 kr 4 260 kr 7 805 kr 4 935 kr 7 540 kr 6 410 kr 8 555 kr 7 255 kr 926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 .Utbyte sker mot åtgärd 801 och åtgärd 804. 926K Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat med helkeramisk krona vid tillstånd 5031 eller 5036 . Utbyte sker mot åtgärd 801 och åtgärd 804. 8 705 kr 6 410 kr 9 820 kr 7 255 kr 928 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036,när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår Utbyte sker mot åtgärd 804. 8 380 kr 2 150 kr 9 485 kr 2 320 kr 928E Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning(enstegsteknik) vid tillstånd 5031 eller 5036,när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår Utbyte sker mot åtgärd 804. 6 955 kr 2 150 kr 7 805 kr 2 320 kr 929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Utbyte sker mot åtgärd 801. 7 540 kr 4 260 kr 8 555 kr 4 935 kr 77 929K Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat med helkeramisk krona vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Utbyte sker mot åtgärd 801. 940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka. Utbyte sker mot åtgärd 804 och två åtgärd 801 941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Utbyte sker mot åtgärd 801 och åtgärd 804. 8 705 kr 4 260 kr 9 820 kr 4 935 kr 21 905 kr 10 670 kr 26 050 kr 12 190 kr 21 905 kr 6 410 kr 26 050 kr 7 255 kr 52 Egna åtgärder Enytsfyllning med amalgam 470 kr Finns ej 470 kr Finns ej 53 Flerytsfyllning med amalgam 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej 57 Amalgamkrona 1 410 kr Finns ej 1 410 kr Finns ej 951 940 kr Finns ej 940 kr Finns ej 952 Sedering med kortverkande preparat på kliniken, per tillfälle Narkostillägg, per tillfälle 9001 Merkostnad, material 9002 9003 Övrig behandling, per timma, tandläkare Övrig behandling, per timma,tandhygienst Tandskydd 9004 Snarkskena 9005 Skriftligt intyg, enkel 9005a Skriftligt intyg, omfattande 9012 Munskärm 9013 Gomplatta 9014 Tillägg för metallkeramisk helkäksbro Tandhälsokontroll utförd av tandsköterska, barntandvård. 9017 9015 9016 1 875 kr Finns ej 1 875 kr Finns ej Enl faktura Finns ej Enl faktura Finns ej 2 100 kr Finns ej 2 685 kr Finns ej 1 000 kr Finns ej 1 670 kr Finns ej 1 670 kr 10 000 kr Finns ej 10 000 kr Finns ej 680 kr Finns ej 680 kr Finns ej 1 535 kr Finns ej 1 535 kr Finns ej 1 845 kr Finns ej 1 845 kr Finns ej 2 225 kr Finns ej 2 225 kr Finns ej 8 000 kr Finns ej 8 000 kr Finns ej Finns ej Finns ej Orosanmälan på barn och ungdomar till kommunens socialförvaltning 78 Uteblivande Uteblivande, sent återbud, barntandvård Uteblivande, sent återbud, vuxentandvård, per tillfälle 30 min 904UB 905UB 250 kr Finns ej 250 kr 350 kr Finns ej Uteblivande, sent återbud, vuxentandvård, per tillfälle ,planerad behandlingstid längre 700 kr Finns ej än 30 min. 905SUB Uteblivande, sent återbud, hos specialist, vuxentandvård, per Finns ej 500 kr tillfälle 30 minsent återbud, 905SUBa Uteblivande, vuxentandvård, per tillfälle ,planerad behandlingstid längre Finns ej 1 000 kr än 30 min. 888BT Borttappad tandställning/bettskena, första 600 kr Finns ej 600 kr gången 889BT Borttappad tandställning/bettskena, andra Enl faktura Finns ej Enl faktura gången hela tt-fakturan Vid akuttandvård som tandläkare meddelar på obekväm tid utan samband med sin ordinarie mottagningstid får arvodet höjas med 50%. Med obekväm tid förstås lör- söneller helgdag samt tid efter klockan 19.00 på vardag. Med helgdag jämställs påskpingst- midsommar- jul- och nyårsafton. Finns ej Finns ej 905UBa Finns ej Finns ej Finns ej Finns ej Finns ej Frisktandvård Höjningar gäller endast avtal som nytecknas eller tecknas om efter avslutad treårsperiod. De avtal som löper under treårsperioden berörs inte av justeringen. Prisklass Summa Antal patienter per prisklass: 2015-07-01 Bruttopris Bruttopris per per år månad 1 5 062 900 75 2 8 659 1 164 97 3 7 289 1 668 139 4 5 557 2 220 185 5 3 067 3 000 250 6 1 768 3 540 295 7 566 4 320 360 8 122 5 244 437 9 22 6 300 525 10 10 7 440 620 32 122 79 Bilaga 8 Ekonomiskt partistöd 2016 Grundas på månadsarvode för riksdagsledamot 62 400 kronor (2015-11-01) Mandat Grundstöd Mandatbundet Totalt 2016 Socialdemokraterna 27 93 600 2 899 365 2 992 965 Centerpartiet 7 93 600 751 687 845 287 Moderaterna 11 93 600 1 181 223 1 274 823 Folkpartiet 3 93 600 322 152 415 752 Vänsterpartiet 4 93 600 429 536 523 136 Kristdemokraterna 5 93 600 536 919 630 519 Miljöpartiet 3 93 600 322 152 415 752 Sverigedemokraterna 7 93 600 751 687 845 287 67 748 800 7 194 720 7 943 520 80 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom fastigheter och inventarier. Avskrivning Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång. Avsättning Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias, t ex avsättning för pensioner. Visar plan över kassaflöden för den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten samt förändring av rörelsekapital. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av eget kapital. Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år. Likvida medel Pengar i kassa, på bank och giro samt kortfristiga placeringar i värdepapper på penningmarknaden. Balansbudget Förväntad ekonomisk ställning vid budget- och planårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än om ett år. Driftbudget Ekonomisk plan för kostnader och intäkter i den löpande verksamheten. Löpande värde Belopp där hänsyn tagits till löne- och prisökningar. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder i en balansräkning. Nettokostnad Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Interna intäkter/kostnader Intäkter och kostnader från andra enheter inom den egna organisationen. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Investeringsbudget Ekonomisk plan för landstingets investeringar i byggnader och utrustning samt lån och amorteringar. Kapitaltjänstkostnad Benämning för internränta och avskrivningar. Kassaflödesanalys Omsättningstillgång Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar. Resultatbudget Budget för samtliga kostnader och intäkter under en viss period, t ex verksamhetsåret. Av budgeten framgår också budgeterat resultat. Soliditet Andelen eget kapital i procent av de totala tillgångarna, d v s graden av egenfinansierade tillgångar. Utdebitering I dagligt tal landstingsskatt. Anges i kronor och ören per skattekrona. 81 Landstingsplan 2016-2018 med årsbudget för 2016 Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren 2016-2018 samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget. 2. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B. 3. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37 kronor per skattekrona. 4. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2016, bilaga 6. 5. Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i enlighet med bilaga att gälla från och med 1 januari 2016, bilaga 7. 6. Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till 1 135 kronor med ett tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. 7. Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till de politiska partierna, bilaga 8. Punkterna 4,5 och 7 förklaras omedelbart justerade. Bakgrund Landsting ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande kalenderår. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Landstingsplanen är en strategisk plan- och styrdokument som binder samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan 2016-2018 82(82)
© Copyright 2024