Ladda ner - Företagarna

Kl. 09.00
Inregistrering och kaffe
Kl. 10.00
Anförande av närings- och innovationsminister Mikael Damberg
Kl. 10.45
Anförande av vd Günther Mårder
Kl. 11.30
Årsmötesförhandlingar
Kl. 12.00
Lunch
Kl. 13.00
Årsmötesförhandlingar
Kl. 14.40
Kaffepaus
Kl. 15.10
Årsmötesförhandlingar
Kl. 15.40
Anförande av ordförande Monica Lindstedt
Kl. 16.00
Årsmötet avslutas
2
Företagarnas kontaktpersoner på årsmötet
Suzanne Asserholt
070-657 10 30
Sara Jespersen
070-831 88 10
Plats: Clarion Hotel Arlanda Airport
Lokal: Beijing Capital
3
1.
Öppnande
2. Verksamhetsberättelse och årsredovisning
3. Behandling av riksstyrelsens ärenden till årsmötet
4. Riksstyrelsens anmälan av den nationella föreningen Företagarnas
verksamhetsplan
5. Annat ärende som ankommer på årsmötet enligt lag eller stadgarna
4
1.1.
Årsmötets öppnande
1.2.
Val av mötesordförande, vice mötesordförande och sekreterare
1.3.
Godkännande av röstlängd
1.4.
Val av två (2) personer att jämte ordföranden justera protokollet
Val av rösträknare
1.5.
Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt
1.6.
Godkännande av dagordning
1.7.
Formalia för årsmötesförhandlingarna
5
Företagarnas ordförande Monica Lindstedt öppnar årsmötet.
Valberedningens ordförande Christer Goldhammer lägger fram förslag till
mötesordförande, vice mötesordförande och sekreterare.
Valberedningen föreslår årsmötet besluta:
att
välja de föreslagna.
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
fastställa röstlängden.
6
Valberedningens ordförande lägger fram förslag till justerare och till rösträknare.
Valberedningen föreslår årsmötet besluta:
att
välja de föreslagna.
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
anse sig stadgeenligt kallad.
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
godkänna den föreslagna dagordningen.
7
1.
Öppnande
1.1. Årsmötets öppnande
1.2. Val av mötesordförande, vice mötesordförande och sekreterare
1.3. Godkännande av röstlängd
1.4. Val av två (2) personer att jämte ordföranden justera protokollet
Val av rösträknare
1.5. Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt
1.6. Godkännande av dagordning
1.7. Formalia för årsmötesförhandlingarna
2.
Verksamhetsberättelse och årsredovisning
2.1. Riksstyrelsens verksamhetsberättelse
2.2. Framläggande av revisorernas berättelser
2.3. Fastställande av resultat- och balansräkning samt beslut om disposition av
uppkommet resultat
2.4. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för ledamöter och suppleanter i
riksstyrelsen
3.
Behandling av riksstyrelsens rapporter till årsmötet
Kongressbeslut 2014
3.1.
3.2.
3.3.
3.4.
3.5.
3.6.
Utredning organisations- och avgiftsstruktur
Betalning av medlemsavgift månadsvis respektive via autogiro
Starkare profilering krävs för ökat medlemsantal
Företagarnas upphandlingar
Redovisningsprogram och arkivplats
Samarbete med andra företagarorganisationer
4. Riksstyrelsens anmälan av den nationella föreningen Företagarnas
verksamhetsplan
5.
Annat ärende som ankommer på årsmötet enligt lag eller stadgarna
6.
Årsmötets avslutande
8
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
godkänna föreliggande Förslag till Formalia för årsmötesförhandlingarna.
Yttranden
Alla yttranden görs från talarstolen. Ordet begärs, förutom replik, skriftligen på
utdelad blankett ”Begäran om ordet”, som lämnas till mötespresidiet.
Förslag
Riksstyrelsens, revisorernas och valberedningens förslag utgör var för sig
huvudförslag.
Alla yrkanden, förutom bifall, respektive avslag på huvudförslag, ska inlämnas
skriftligen på utdelad blankett ”Yrkande” till mötespresidiet.
Yrkande i ordningsfråga kan framställas muntligt.
Votering
Om votering begärs sker i första hand en försöksvotering genom handuppräckning
med röstkort.
Tidsbegränsning
Debattinlägg får omfatta högst 3 minuter.
Två repliker om högst 1 minut vardera kan vid apostrofering beviljas av
mötesordföranden.
9
1.8.
Riksstyrelsens verksamhetsberättelse
1.9.
Framläggande av revisorernas berättelser
1.10.
Fastställande av resultat- och balansräkning
1.11.
Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för ledamöter och suppleanter i
riksstyrelsen
10
Årsredovisningen bifogas som bilaga sist i handlingarna.
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
lägga verksamhetsberättelsen och årsredovisningen för 2014 med
godkännande till handlingarna samt
att
lägga revisionsberättelsen till handlingarna.
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
fastsälla resultat- och balansräkning samt
att
disponibla vinstmedel 12 026 537 kronor överförs i ny räkning.
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
bevilja riksstyrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
11
Kongressbeslut 2014
3.1.
Utredning Organisations- och avgiftsstruktur
3.2.
Betalning av medlemsavgift månadsvis resp. via autogiro
3.3.
Starkare profilering krävs för ökat medlemsantal
3.4.
Företagarnas upphandlingar
3.5.
Redovisningsprogram och arkivplats
3.6.
Samarbete med andra företagarorganisationer
De förslag som riksstyrelsen lägger fram är en lägesrapport inför nästa års kongress.
Styrelsen ser därför fram mot en livaktig diskussion och värdefulla inspel i det
fortsatta arbetet.
12
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Kongressen i Sundsvall 2014 beslutade vid utskottsbehandlingen av motionerna 5.10
– 5.17 samt 5.27 att uppdra till riksstyrelsen att utreda de olika motionernas yrkanden
och avrapportera till årsmötet 2015.
Kongressens beslut
Kongressen beslöt enligt förslag från utskottet Organisationsstruktur, avgifter och
resursfördelning
att
utreda motionernas yrkande om en förändrad organisations- och
regionstruktur, återkomma med rapport samt presentera förslag till
åtgärder till årsmötet 2015,
att
avslå yrkandet om att inrätta fyra-fem regionala kontor,
att
i utredning analysera sambandet mellan avgifter och
medlemsutveckling,
att
kongressen som sin mening uttalar att den organisatoriska nivån som
beslutar om rabatt på serviceavgifter skall stå för kostnaden samt
att
i övrigt anse 5:10-17 och 5:27 besvarade med hänvisning till
utredningsuppdraget.
Utredningens uppdrag är att:
Utreda om en förändrad regional organisationsstruktur som tex total avveckling av
regionala bolagsstrukturen, regionförstoring och/eller föreningsbolag kan genomföras
inom ramarna för gällande stadgar och avtalspaket (omstrukturerings-, föreningsoch bolagsavtal).
Göra en analys av nuvarande avgiftsstrukturs påverkan på medlemsutvecklingen.
Beroende av resultat ta fram förslag på en ny medlemsattraherande avgiftsstruktur.
I arbetet särskilt beakta de lokala föreningarnas förutsättningar att bedriva en
verksamhet som främjar och stöder såväl den nationella företagarpolitiska agendan
som ökad medlemsnöjdhet och flera medlemmar.
Utreda möjligheten till att återinföra en fond före medlemsfrämjande och
varumärkesstärkande insatser.
13
I det fall stadgar och avtalspaket utgör hinder för en önskvärd förändring ingår i
utredningens uppdrag att föreslå alternativa åtgärder.
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Vid kongressen 2014 lades motionen 5.18 och 5.19 fram av Företagarna Ljusdal
respektive Gävle angående möjlighet för medlemmar att dela upp betalningen av
medlemskap med förslagsvis autogiro utredas. Riksstyrelsen beslutade att utreda
motionen och lämna in ett svar på yrkandet till årsmötet 2015.
Utredningens uppdrag är att:
- Utreda möjligheten att tillhandahålla autogirobetalning av medlemskap.
- Utreda möjligheten att tillhandahålla delbetalning av medlemskap.
- Redogöra för de administrativa följderna och tekniska förutsättningarna för
tillhandahållandet.
- Identifiera risker med tillhandahållandet.
Möjlighet att tillhandahålla autogirobetalning av medlemskap till
medlemmar
Motionens avsikt med att tillhandahålla autogirobetalning är att ge medlemmarna ett
ytterligare betalsätt för att betala sin medlemsavgift.
Det finns flera aspekter att beakta angående autogiro. För det första är Företagarnas
medlemskap uppdelat i en medlemsavgift och en serviceavgift. Anledningen till det är
att medlemsavgiften inte är avdragsgill, men det är serviceavgiften och dessutom
anses serviceavgiften som ersättning för en tjänst och är därmed momspliktig
omsättning. Det finns också stora administrativa utmaningar med autogiro.
Det innebär att om Företagarna skulle införa möjligheten att betala medlemskap med
autogiro och medlemmen ska kunna dra av momsen krävs det ändå att en faktura
skickas på det belopp som dras från medlemmens bankkonto. Detta för att
medlemmen behöver en verifikation för att kunna redovisa momsen i sin bokföring,
se 11 kap 1-4 §§ mervärdesskattelagen. Mot bakgrund av mervärdesskattelagens krav
har riksstyrelsen beslutat att som en del i modernisering av ekonomisystemet utreda
möjligheten att erbjuda delbetalning för medlemmar i stället för autogiro.
För det andra behöver medlemmen medge autogiro-villkoren. I dagsläget finns det
enligt storbankerna ingen färdig B2B-lösning för medgivande av autogirobetalning via
medlemmens egen internetbank. Istället behöver medlemmen ge sitt medgivande
genom att Företagarna tillhandahåller en blankett, som medlemmen fyller i och
Företagarna administrerar och returnerar till respektive ansluten bank. Medlemmen
kan när som helst dra tillbaka sitt medgivande, vilket skulle innebära att Företagarna
då måste restfakturera medlemskapet.
26
Skulle medlemmen sakna täckning på sitt bankkonto vid dragning, har Företagarna
tillåtelse att försöka dra betalning ytterligare ett par gånger under en veckas tid.
Därefter är betalning att anse som kundförlust alternativt att inkasso eller dylikt skall
kopplas på för att driva in betalningen. Det skulle vara ett tillvägagångssätt som går
emot dagens sätt att hantera medlemsskapsbetalning.
Sammantaget finns det både risker och kostnader förknippade med att erbjuda
autogiro. Systemutveckling i CRM- och ekonomisystem, integration mot banker,
förvaltning och ytterligare administration för ekonomiavdelningen gör att autogiro
inte är att rekommendera som betalsätt.
Möjlighet att tillhandahålla delbetalning av medlemskap till medlemmar
Motionens avsikt med att tillhandahålla delbetalning är att underlätta för
medlemmarna med ringa lönsamhet att kunna betala sin medlemsavgift uppdelat
under året.
Enligt Företagarnas stadgar finns det inte som motsätter att erbjuda medlemmar
möjlighet till delbetalning av medlemskap. Vidare kan båda delarna av medlemskapet
(medlemsavgift och serviceavgift) delas upp för att beredda möjlighet att faktureras
uppdelat under året i stället för årsvis även fast den ena avgiften är avdragsgill och
den andra anses som momspliktig omsättning.
Viktigt är dock att ta ut hela medlemsavgiften redan vid första delbetalning för att
medlemmen skall klassas som medlem och ges tillåtelse att delta vid kongressen.
Ett av flera betalsätt som undersöks är delbetalning. Det behövs få till ett regelverk
kring olika betalsätt. Det kan handla om krav på minst ett års avtalstid för
medlemskap vid delbetalning, när provision utbetalas till säljare vid delbetalande
medlem (löpande i takt med delfakturor eller efter ett fullbetalt år), antal tillåtna
delbetalningar per år, tillgång till förmåner, hur ska partners tillåtas bearbeta
delbetalande medlemmar och hur ska medlem som inte betalt sin delfaktura hanteras
(kundförlust?).
Sammanfattningsvis rekommenderar utredningen att ytterligare utreda frågan kring
delbetalning under hösten 2015 och efter lansering av nytt CRM & ekonomisystem
sikta på att lanseras funktionen under våren 2016 om möjligt.
27
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Vid kongressen 2014 lade Företagarna Mariestad fram ett förslag om att vi utifrån en
negativ medlemsutveckling skulle investera mer i marknadsföring för att profilera och
öka kännedomen kring organisationen Företagarna hos företagare och allmänheten.
Som ett första steg beslutades att genomföra en klassisk kännedomsundersökning
med första redovisning vid årsmötet 2015.
Undersökningen är upphandlad och genomförd av Brand Stamp/ PFM Research. Vi
har valt att rikta in oss enbart till företagare i målgruppen 0-49 anställda. Resultatet
bygger på 1 000 svar fördelat på 18 regioner samt 3 storstadsområden. Vi får svar på
kännedom, uppskattning, attraktion och lojalitet samt position gentemot andra
företagarorganisationer.
Vi har valt att positionera Företagarna gentemot
- Småföretagarnas Riksförbund
- Fria Företagare, tidigare Företagarförbundet
- Svenskt Näringsliv samt
- Unionen företagardel
En lathund kommer att tas fram för att kunna tyda resultaten. Alla regionchefer
rekommenderas att tillsammans med sina styrelser gå igenom resultaten och
återkoppla reflektioner och synpunkter inför riksstyrelsens strategidagar i september
2015 där beslut tas om nästa steg.
Resultatet redovisas på årsmötet.
28
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Vid kongressen 2014 lades motionen 5.26 fram av Företagarna Sollentuna angående
möjlighet att anlita medlemmar vid inköp. Kongressen beslutade att utreda motionen
med uppgift att möjliggöra större upphandlingstransparens för medlemmar samt att
lämna in svar på yrkandet till årsmötet 2015.
Utredningens uppdrag är att:
- Utreda möjligheten att tillhandahålla Företagarna Sverige Service AB:s större
upphandlingar till alla medlemmar för att ge dem möjlighet att offerera.
- Analysera de administrativa följderna och tekniska förutsättningarna för
tillhandahållandet.
- Ta hänsyn till rådande stadgar och policy för inköp.
- Identifiera risker med tillhandahållandet.
- I det fall stadgarna utgör hinder för en önskvärd förändring ingår i
utredningens uppdrag att föreslå alternativa åtgärder.
Möjlighet att tillhandahålla Företagarna Sverige Service AB:s större
upphandlingar till alla medlemmar
Avsikten med att tillhandahålla upphandlingar är att medlemmarna ska ges möjlighet
att kunna offerera på dem.
Enligt Företagarnas stadgar finns det inget som motsätter att öka
upphandlingstransparensen mot medlemmar. Däremot finns det administrativt och
tekniskt flera aspekter att ta hänsyn till.
Till policyn för inköp föreslås bland annat tilläggas regelverk om godkänd
medlemsstatus - det vill säga endast betalande medlemmar ska ha tillgång till och
möjlighet att offerera på de upphandlingar som tillhandahålls via
medlemsinloggningen.
Andra viktiga frågor att behandla vid sättande av regelverket kring vilka som ska ges
tillträde till upphandlingarna under medlemsinloggningen är:
- ska branschförbund och stödjande medlemmar exkluderas?
- hur hantera förtroendevalda som inte är betalande medlemmar?
- ska det vara ett krav på att göra en UC för att få tillgång till upphandlingar under
medlemsinloggningen - för att utskilja de med bristande kreditvärdighet?
En starkt bidragande orsak till att större upphandlingar i dag sker direkt mot utvalda
leverantörer är för att undvika den administrativa bördan av att besvara en stor
mängd inkommande offerter. När det gäller mindre upphandlingar och inköp finns
29
det ingen vinning i att gå ut brett då det kostar mer än det smakar att upphandla
enligt den metoden.
För att Företagarna inte ska öka sin administration på nationell nivå föreslås att
endast upphandlingar av större karaktär, samt de som på direkt fråga från medlem
önskas publiceras.
Sammanfattningsvis rekommenderar utredningen att ytterligare utreda frågan kring
hur upphandlingar eventuellt ska tillgängliggöras under en behörighetsstyrd
medlemsinloggning hösten 2015 efter lansering av nytt CRM och ekonomisystem för
att sikta på att lansera funktionen under våren 2016.
30
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Vid kongressen 2014 lades motionen 5.33 fram av Företagarna Huddinge angående
möjlighet att förse lokalföreningarna med redovisningsprogram samt arkivplats för
styrelseprotokoll. Riksstyrelsen beslutade att utreda motionen vidare för att bedöma
intresse och möjligheter.
Utredningens uppdrag är att:
 Utreda lokalföreningarnas intresse för motionen
 Ta reda på rådande marknadssituation
 Baserat på ovanstående analysera lämplig väg framåt och väga in om det finns
sannolika skalfördelar
 Föreslå lämplig åtgärd
Föreningarnas behov och intresse
Ett enkätutskick gjordes för att inventera lokalföreningarnas behov och intresse.
Enkäten skulle tillsammans med rådande marknadssituationen för denna typ av
programvaror bättre ge riksorganisationen möjlighet att avgöra hur mycket resurser
ska läggas på motionen viktat mot förväntat resultat.
Lokalföreningarna visar ett svagt intresse vilket ger en indikation på att det inte skulle
finnas en särskilt stor volym föreningar att använda till vår fördel vid förhandling.
Detta i kombination med att marknaden för dessa tjänster är prispressad gör att det
sannolikt inte heller finns någon större prisvinning i en eventuell
upphandling/förhandling.
Mot bakgrund av ovanstående gör riksstyrelsen bedömningen att det inte är
kostnadsmässigt försvarbart att gå vidare med denna utredning och försöka
prispressa en leverantör på ett centralt avtal.
31
Nedan visas utskickets svarsfrekvens.
Svarsfrekvens
300
253
250
200
150
83
100
50
0
antal utskick
antal svar
Av de 253 föreningarna har endast 33 % svarat på enkäten
Av de som har svarat uttrycker endast knappt hälften de har behov och något färre
kan tänka sig att själva betala. Frågorna som ställdes var:
1. Har er förening behov av redovisningsprogram?
2. Har er förening behov av digitalt dokumentarkiv?
3. Använder er förening idag något redovisningsprogram?
3.1. Om ja, kan ni tänka er att byta?
4. Använder er förening idag någon digital arkivplats?
4.1. Om ja, kan ni tänka er att byta?
5. Om Riks skulle erbjuda redovisningsprogram och dokumentarkiv via centralt
upphandlade tjänster skulle ni då nyttja dessa till inköpspris på centralt
upphandlad prislista?
70
60
52
50
40
65
62
48
41 42
35
31
30 29
30
21
Ja
Nej
18
20
9
10
4
0
1
2
3
3.1
4
4.1
5
Baserat på den låga svarsfrekvensen och ett svalt intresse hos de som faktiskt svarat
gjordes bedömningen att behov och intresse är lågt.
32
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
med godkännande lägga rapporten till handlingarna.
Motionärerna önskade förbättrade kontakter med organisationer som liknar
Företagarna Kontakterna skulle leda till ett utökat samarbetet och om intresse och
möjlighet fanns utreda eventuellt samgående. De organisationer som nämndes var
Småföretagarnas Riksförbund och Företagarförbundet. Kongressen beslutade att ge
riksstyrelsen i uppdrag att bevaka denna fråga och vilket intresse som finns från
aktuella organisationer.
Lägesrapport
Företagarna har under 2014 haft flera kontakter med Småföretagarnas Riksförbund,
både i form av fysiskt möte och mejlkorrespondens. Företagarna har representerats
av chefen för Marknad och Förmåner samt chefen för Politik, analys och opinion.
Framtida samarbeten har försvårats av den uppenbara konkurrenssituationen mellan
organisationerna. Ofta har syftet med kommunikationen istället varit att reda ut
missförstånd som har uppstått på grund av våra respektive säljorganisationers
offensiver eller där våra respektive förtroendevalda har haft häftiga
meningsskiljaktigheter på sociala media.
Även om Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund står långt ifrån varandra i
dagsläget så är det som motionärerna påpekar en hel del som förenar. SFRF använder
sig ofta av Företagarnas politiska underlag och rapporter i sin politiska
opinionsbildning så värdegrunden är på många sätt likadan. Det är dock många
hinder som måste övervinnas innan vi kan påbörja ett formellt samarbete.
Under våren har också kontakter tagits med Företagarförbundet. Vi inväntar i
skrivande stund svar från dem.
Både ordförande och vd har också löpande dialoger med representanter från Svenskt
Näringsliv om tänkbara samarbeten och gemensamma projekt.
33
34
Förslag till beslut
Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta:
att
lägga riksstyrelsens verksamhetsplan till handlingarna.
35
Förord ..................................................................................................................................... 38
1. Ingångsvärden och utmaningar ......................................................................................... 39
1.1 Vi har varit politiskt framgångsrika men tappat medlemmar ................................... 39
1.1.1. Politiska framgånger leder dessvärre inte till fler medlemmar .......................... 39
1.2 Omvärlden och konkurrensen ..................................................................................... 40
1.3 Så tycker medlemmarna .............................................................................................. 41
2. Verksamheten 2015-2016 .................................................................................................. 43
3. Vi är ett modernt nätverk .................................................................................................. 44
3.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 44
3.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill ...................................................................... 45
Projekt: Företagarportal på LinkedIn ........................................................................... 45
Projekt: Vi utvecklar kompletterande nätverk ............................................................. 45
Projekt: Vi gör alla våra aktiviteter nätverkande ......................................................... 45
Projekt: Förstärk Unga Nätverket ................................................................................. 45
Övrigt .............................................................................................................................. 45
4. Vi är världens bästa erbjudande ........................................................................................ 46
4.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 46
4.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill ...................................................................... 47
Projekt: Min företagarlobby .......................................................................................... 47
Projekt: Tillfälliga förmåner .......................................................................................... 47
Projekt: Differentierat medlemskap ............................................................................. 47
Projekt: Digitala kampanjer .......................................................................................... 48
Projekt: Varumärkesundersökning ............................................................................... 48
Övrigt .............................................................................................................................. 48
5. Vi är Sveriges framtid ......................................................................................................... 49
5.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 49
5.2 Prioriterade projekt ..................................................................................................... 50
Projekt: Utmana Anställningsnormen .......................................................................... 50
Projekt: Småföretagarens dag (Small Business Saturday) .......................................... 50
Projekt: Förtroendevald = Opinionsbildare ................................................................. 50
Projekt: Förstärkt politikernätverk ............................................................................... 50
Projekt: Innovation och entreprenörskap .................................................................... 50
Projekt: Utveckla erbjudandet till branschförbunden ..................................................51
Projekt: Politiska kampanjer ..........................................................................................51
Projekt: Hållbarhet .........................................................................................................51
36
Övrigt ...............................................................................................................................51
6. Vi är en modern och effektiv organisation .........................................................................51
6.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 52
6.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill ...................................................................... 52
Projekt: Organisations- och avgiftsutredning .............................................................. 52
Projekt: Föreningsbolaget ............................................................................................. 53
Projekt: Fakturahantering ............................................................................................. 53
Projekt: Sponsorer till nationella event ........................................................................ 53
Projekt: Öka antalet stolta förtroendevalda ................................................................. 53
Projekt: Regional Försäljning ....................................................................................... 54
Projekt: Identifiera nya intäktskällor och samarbetspartners .................................... 54
Övrigt .............................................................................................................................. 54
37
Förord
Företagarna är en förening av entreprenörer för entreprenörer. Det betyder att vi aldrig är
nöjda och att förändring alltid är nödvändigt.
Den här verksamhetsplanen är tänkt att leva fram till nästa kongress. Därför kallar vi den
Verksamhetsplan 2015-2016. Formatet är förnyat eftersom vi åter ägnat mycket tid åt att
förstå våra egna framgångar och misslyckanden, omvärldens förändringar och framförallt vad
våra medlemmar tycker.
Första delen är en sammanfattning av utmaningarna. Ibland är vi kanske väl skarpa mot oss
själva, men tydlighet är effektivare än luftiga beskrivningar som kanske mer idealiserar den
värld som vi verkar i. Som region, förening och branschförbund kan ni använda samma modell
för att lägga till era lokala och specifika utmaningar.
Andra delen är samlad kring fyra övergripande mål. Där är de projekt som vi ska jobba med
för att möta utmaningarna listade. Många projekt svarar mot flera utmaningar, varför det är
svårt att utläsa hur vi möter dem ett och ett. Jag är dock övertygad om att, om vi genomför
detta samt håller hög kvalitet i allt dagligt arbete så kommer vi att lyckas möta även de svåra
utmaningarna. Det krävs att vi fortsatt arbetar tillsammans och att återkopplingen från dig
som utför eller deltar i vårt arbete, kommer oss som jobbar på nationell nivå till del.
Lycka till!
Elisabeth Thand Ringqvist
38
1. Ingångsvärden och utmaningar
1.1 Vi har varit politiskt framgångsrika men tappat medlemmar
2013 och 2014 har varit bra politiska år
Majoriteten av medlemmarna anger att det politiska arbete som Företagarna gör är viktigt.
Därför är det tillfredställande att Företagarna under 2013 kunde rada upp politisk framgång
efter politisk framgång. Stopp för månadsuppgifter, ett nytt investeraravdrag och enklare
momsregler var bara några av de fjädrar som Företagarna kunde smycka hatten med. 2014
präglades av valrörelse och för att få ett stort genomslag i valet samlades opinionsarbetet
under parollen #4av5jobb, d.v.s. att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50
anställda. Syftet var att Företagarna skulle ses som konstruktivt, optimistiskt och
samhällsvärnande. Det blev framgångsrikt. Jobbfrågan är obevekligt central i varje valrörelse
och med #4av5jobb lyckades Företagarna flytta jobbfrågan från ersättningsnivåer i A-kassan
till att handla om företagen som jobbskapare. Det symboliska målet att i slutdebatterna få höra
partiledarna diskutera småföretagen och nämna #4av5jobb infriades.
#4av5jobb-plattformen verkade också samlande för Företagarnas föreningar och regioner.
Budskapet skapade stolthet och gav effekt. Detta ledde till många lokala och regionala debatter
och seminarier med #4av5 som tema.
Se den sammanfattande filmen på #4av5jobb.
Dessutom kunde Företagarna ta fram en ny modell för minskat sjuklöneansvar vilken
Alliansregeringen lade fram som sin egen och som sedan även den rödgröna regeringen lade
fram i sin budget i oktober 2014.
1.1.1. Politiska framgånger leder dessvärre inte till fler medlemmar
Vikande marknadsandel
Det bildas fler bolag i Sverige men vi tappar medlemmar relativt vår potential.
Marknadsandelen är idag cirka 12 procent vilket visar att det finns en stor möjlighet för
Företagarna att växa. Vi är som starkast i traditionella branscher som också visar på låg tillväxt
medan vi är som svagast i nya tillväxtbranscher som exempel kultur, information och
högteknologi.
Marknadsandelarna i ett lokalt och regionalt perspektiv visar några tydliga trender:

I aktiva föreningar med nätverkande representanter som har utåtriktad verksamhet
har vi en hög marknadsandel, men det finns också föreningar med låg aktivitet som
har hög marknadsandel.

Företagarna är svaga i storstäderna och i storstadsregionerna, där nätverkandet,
mellan olika företagare inte verkar ha en lika lokal prägel samt att det finns många
nischade företagsnätverk att vara med i.

Norrlandslänen har fortsatt en marknadsandel på upp mot 20 procent.
Tillväxten bland de prioriterade medlemsgrupperna har varit bra både i absoluta och relativa
tal. Speciellt när det gäller unga företagare har tillväxten varit mycket positiv Det visar på att
om vi väljer att investera tid och pengar så ger det också effekt.
I målgruppen unga, upp till 30 år, har vi under de senaste åren framgångsrikt byggt upp ett
nätverk bestående av ett antal nationella och regionala träffar och inspirationsresor. Kopplat
till nätverket finns en grupp på Facebook, egen webbsida och nyhetsbrev. Sedan 2011 har
antalet unga medlemmar ökat från 428 medlemmar 2011 till 948 2014 och potentialen är
fortsatt stor.
Vikande medlemstal på grund av stora utträden
39
Trots att vi fortfarande är relativt framgångsrika på att värva medlemmar, med ca 8 000 nya
medlemmar per år, så tappar vi paradoxalt cirka 10 000 befintliga medlemmar under samma
period. Denna negativa trend har pågått några år och kan förklaras med flera olika orsaker.
Den mest påtagliga anledningen är att vi inte är tillräckligt relevanta för en företagare med 0-4
anställda, vilka utgör 70 procent av vår medlemsbas. Analyser visar att denna grupp, mer än
andra, tycker att det är viktigt med förmåner. Det är 2,5 ggr större risk att en medlem som inte
nyttjar förmåner utträder. Dessvärre upplevs många av våra mest värdefulla förmåner inte så
relevanta för de minsta företagen.
Gamla säljmetoder ger klent resultat
Det har även blivit svårare att använda de säljmetoder som vi har använt hittills.
Telefonförsäljningen behöver idag i högre grad kompletteras, med övrig verksamhet för att
göra kalla prospekt varmare. För att tacka ja till ett medlemskap idag krävs att den potentiella
medlemmen har någon form av relation till Företagarna, såsom engagemang i företagarfrågor,
goda rekommendationer i sitt eget nätverk eller känner att det finns en tydlig ekonomisk nytta
som omedelbart kan hämtas hem i form av monitära förmåner. Glädjande är dock att allt fler
medlemmar söker sig till oss på eget initiativ och till exempel blir medlemmar via vår hemsida.
Utmaningar:

Medlemmarna som inte är aktiva i föreningslivet har begränsade möjligheter att vara
med i det policyskapande och opinionsbildande arbetet.

På sikt kan ett vikande medlemsantal verka negativt på vårt politiska kapital. För att
behålla vår framstående position som småföretagarnas självklara röst måste vi återfå
en positiv medlembalans.

Utflödet av medlemmar är stort då det påverkar både Företagarnas ekonomi och
trovärdighet som opinionsbildare.

Gruppen med noll eller få anställda känner inte att medlemserbjudandet i form av
förmåner, opinionsbildning och nätverk är tillräcklig relevant för dem.

Innehållet i medlemskapet är för lika trots att olika grupper inte har samma behov och
önskemål.

Kommunikationen till olika grupper är allt för lika.
1.2 Omvärlden och konkurrensen
Konkurrensen om tiden ökar
Viljan att engagera sig är fortsatt stor hos människor men utvecklingen går mot att det ideella
engagemanget sprids på allt fler aktiviteter än tidigare. Istället för ett fullt medlemskap i en
traditionell mening vill de flesta istället kunna röra sig runt och engagera sig där de ser att
behovet finns, i vad som intresserar dem och/eller där de kan göra en verklig nytta.
Konsekvensen för många organisationer som håller kvar vid det alltför traditionella är ett
vikande medlemsantal, minskade bidrag och sponsringsintäkter.
Dessutom kan nya organisationer med hjälp av de digitala plattformarna uppstå som till
exempel Missing People som startade för mindre än två år sedan och har idag 32 000
medlemmar och 26 lokalföreningar.
De digitala kommunikations- och försäljningsmetoderna har förändrat våra
konsumtionsmönster under de senaste 10 åren. Vi vill kunna granska produkten före
köpbeslutet, oavsett om det är en bil eller ett medlemskap vilket ställer krav på transparens
och särskiljning från konkurrenter. Många företagare väljer helt bort att svara i telefon och på
mejl om de inte är från en önskvärd avsändare.
40
Tilltalet måste vara personligt mer än grupporienterat
Allt talar för att det mest effektiva sättet att övertyga en annan människa och företag är från
människa till människa. Precis som business to business har kallas B2B kallas detta nu H2H.
Detta möte kan ske på två sätt. Det första är det fysiska eller digitala mötet där någon som du
känner rekommenderar något till dig. Det andra är rekommendationer från människor som du
inte alls känner men som har samma köpbeteende som du. Vare sig det handlar om resor,
böcker eller banker. I båda fallen är köparen unik och tillhör inte längre en stor definierad
grupp som få känner sig hemma i. Detta gäller inte minst företagare. För Företagarnas del,
som är en stor organisation, är detta givetvis en tillgång då vi kan möta många företagare i
samtal. Men det är också en utmaning för oss att hitta rätt möte digitalt.
Konkurrensen ökar från nya aktörer
Parallellt med ett förändrat konsumtionsmönster så ökar konkurrensen från fler aktörer inom
vårt område. Detta sker både från andra organisationer såsom Unionen som nischar in sig på
en eller alla våra målgrupper och från privata företag som Visma som inriktar sig på att sälja
kompletterande tjänster som liknar eller är likadana som de som Företagarna erbjuder. Det
råder således konkurrens inom såväl pris som produkt, både som helhet och uppstyckat var för
sig.
Ny regering ger nya utmaningar
Den nya regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet innebär en ny inriktning i
svensk politik. I Företagarnas eftervalsenkät är medlemmarna förhållandevis pessimistiska till
en S-ledd regering. Samtidigt som vissa reformdörrar sannolikt stängs så innebär det dock att
andra öppnas. Ett sådant exempel kan vara företagarens sociala skyddsnät. Mer problematiskt
är sannolikt det svaga parlamentariska stöd som regeringen åtnjuter. Det kan innebära ett
försvårat påverkansarbete eftersom beslutsvägar och majoriteter blir mer otydliga. Men det
innebär också stora möjligheter att skapa opinion och riksdagen blir åter en viktig arena.
Utmaningar:

Ideellt engagemang är konkurrensutsatt av många olika aktörer som genom digitala
plattformar lätt uppstår.

Försäljning kräver idag ett personligt tilltal som Företagarna inte förmår att leverera i
sin massmarknadskommunikation idag.

Konkurrenter erbjuder tjänster och rabatterade erbjudande som inte fanns för några
år sedan. Fler av de nya organisationerna riktar in sig speciellt på enmansföretagare.

Den politiska kartan ritas om. Vi genomförde ett framgångsrikt arbete före valet som
nu måste fortsätta. Goda relationer med nya beslutsfattare måste utvecklas. Vårt
positiva, samhällsvärnande och konstruktiva budskap flyttar oss närmare
förhandlingsborden och gör oss till en attraktiv samtalspartner för beslutsfattare.
Samtidigt måste vi alltid tydligt påpeka när politiska reformer riskerar att försämra
företagarklimatet i Sverige.
1.3 Så tycker medlemmarna
Nöjda, men inte tillräckligt engagerade
Under 2014 genomförde Företagarna en omfattande medlemsundersökning för att på djupet
förstå vad medlemmarna tycker om verksamheten. Medlemmarna är i grunden nöjda med sitt
medlemskap. Både nivån av nöjdhet och stolthet för att vara medlem i Företagarna har ökat
sedan den senaste mätningen.
Opinionsbildningsverksamheten anses vara basen för Företagarnas verksamhet för de allra
flesta av våra medlemmar. Den blir dock lite av en ”hygienfaktor” eftersom våra framgångar på
den politiska arenan inte nämnvärt påverkar medlemmarnas nöjdhet eller lojalitet. Däremot
41
önskar medlemmarna i större utsträckning ett kvitto på vad deras stöd till organisationen har
bidragit till.
Den faktor som är mest avgörande för den generella nöjdheten är om medlemmen känner ett
stort engagemang för Företagarna eller inte. Engagemang kan dock se olika ut hos olika
medlemmar. Många medlemmar vill engagera sig mer, men på sina egna villkor.
Relationsdrivande aktiviteter, såsom nätverkande och affärsskapande träffar, bidrar till nytta
och skapar en känsla av samhörighet. Medlemmarna vill ha mer möten.
Vi har olika målgrupper som drivs av olika behov och som således har olika förväntningar på
medlemskapet. De yngre medlemmarna och många av våra kvinnliga medlemmar vill i större
utsträckning att vi utvecklar möjligheterna till lärande och har ett större fokus på nätverkande.
Nyttjandet av förmånerna skiljer sig mycket åt mellan olika grupper.
Utmaningar:

Vår kommunikation gentemot medlemmarna är inte tillräcklig tydlig och det är ibland
svårt att se hur deras bidrag till organisationen har gjort nytta.

Medlemmarnas engagemang fångas inte upp i tillräckligt stor utsträckning.
Medlemmarna kan inte i alla föreningar delta i nätverkande och affärsskapande
aktiviteter som passar våra olika målgrupper, på lokal, regional och nationell nivå.

Förmåner och rabatterbjudanden är inte tillräckligt anpassade till våra olika
målgrupper.
42
2. Verksamheten 2015-2016
Verksamhetsplan 2015-2016 syftar till att möta alla de utmaningar som vi kan förutse och
som är presenterade i föregående kapitel. Främst av allt behöver vi motverka de vikande
medlemssiffrorna och uppnå en balans under 2015. Därefter kommer vi att ta nya tag för att
vända siffrorna uppåt igen.
Vi ställer om den löpande verksamheten där det är nödvändigt och vi kommer också att
sjösätta ett flertal projekt som syftar till att möta upp en eller flera av de identifierade
utmaningarna. I kommande kapitel presenteras lösningar på hur Företagarna ska fortsätta att
ställa om verksamheten för att bli en framgångsrik företagarorganisation som sätter
medlemmen i centrum och är i takt med tiden.
När 2016 har nått sitt slut kommer vi att ha nått närmare vår vision:

Sverige ska ha Europas bästa företagarklimat.

Företagarna ska företräda 100 000 företagare.
Vår verksamhetsplan är indelad i fyra huvudområden. Användandet av Vi-formen i
Verksamhetsplanens rubriker är synnerligen avsiktlig. Företagarna består av alla medlemmar,
alla som är anslutna via ett branschförbund och alla som är anställda för att hjälpa
organisationen att nå sina mål.
Vi är ett modernt nätverk
Vi vill mötas mer. Vi vill träffas för att utbyta idéer och göra affärer. Nätverket mellan
företagare kan vara digitalt men har också ett stort fokus på att ses ansikte mot ansikte.
Vi är Sveriges bästa erbjudande
Vi vill att det ska vara lönsamt att vara med i Företagarna. Gemenskapen, nätverket och
möjligheten att tillsammans påverka vår omvärld är svår att sätta ett värde på men med
medlemskapet ska också följa service och tjänster som vi som gemenskap kan göra billigare än
var för sig. Dessa tjänster ska vara anpassade för våra medlemsgruppers olika önskemål och
behov, samt spegla ett näringsliv i förändring.
Vi är Sveriges framtid
Tillsammans ska vi bli en ännu starkare röst för företagande och vi ska övertyga beslutsfattare
och allmänhet om hur små företag förbättrar vårt samhälle och gör Sverige starkare. Om vi
lyckas med att övertyga omvärlden att småföretagare är viktiga för samhällsutvecklingen kan
vi också få genomslag för våra sakpolitiska åsikter.
Vi är en modern och effektiv organisation
Vi måste rusta oss. För att få största möjliga effekt måste vi utnyttja våra resurser på ett
hållbart och effektivt sätt. Och därför behöver vi alltid kunna organisera om oss om
förutsättningarna kräver det.
43
3. Vi är ett modernt nätverk
Föreningarna, regionkontoren och riksorganisationen är stommen i Företagarna och det är
den geografiska hemvisten som utgör grunden för nätverkandet mellan medlemmar. Med nya
tider och ny teknik kommer nya utmaningar och möjligheter. Den gamla strukturen måste
kompletteras för att möta våra medlemmars behov och engagemang. Medlemsenkäten visar
tydligt att där vi idag är underrepresenterade – som bland kvinnor, unga och inom vissa
branscher såsom personliga och kulturella tjänster – är behovet större av olika sorters nätverk.
De digitala nätverken är viktiga för många företag. 47 procent av våra medlemmar använder
idag något digitalt nätverk för att göra affärer. Under 2014 analyserades Företagarnas arbete
med sociala medier och helhetsmässigt är vi den starkaste aktören i sociala medier inom
företagande, med stor räckvidd och stort inflytande. Men bland startup-företag och Techföretag har vi en svagare ställning och kan öka vår närvaro och vårt inflytande i denna bransch,
som också är en av organisationens nya prioriterade målgrupper.
3.1 Vart vi vill
Medlemmarna vill på olika sätt kunna träffas, kommunicera, utbyta idéer och göra affärer.
Behovet, att träffas för medlemmar som delar intressen och åsikter har ökat väsentligt. Vi ska
utveckla ett nytt raster för nätverkande och engagemang som kan komplettera den
traditionella strukturen. Dessa nya nätverk kan bygga på gemensamma intressen, på bransch
eller, som i exemplet unga nätverket, på att de nätverkande medlemmarna tillhör samma
generation.
Vi har god kännedom om vad olika medlemsgrupper önskar i form av nätverk. Med detta som
utgångspunkt ska vi tillhandahålla dessa arenor. Dessa nätverk ska både kunna växa fram
organiskt av medlemmarnas behov och skapas på initiativ av Företagarna lokalt, regionalt eller
nationellt.
Vi ska utveckla våra befintliga arenor, såsom Linkedin och Facebook. Vi ska också utveckla
våra samarbeten med andra organisationer, i de fall det lämpar sig bäst. Vi kommer också att
utveckla en Företagarlobby, vars huvudsakliga målgrupp är egenföretagare och företagare med
någon anställd.
Företagarna ska vara den organisation som är bäst på sociala medier, även i de nya
branscherna. Vi ska utveckla opinionsbildningen i sociala medier och öka engagemanget för
företagarpolitiken - hos politiker men också bland våra egna medlemmar. Vi ska utveckla våra
sociala medier för att marknadsföra medlemskapet och göra processen att bli medlem enkel
och kostnadseffektiv. Målet är även att vi ska göra sociala medier till en självklar beståndsdel i
nätverket Företagarna, där medlemmar kan träffas, utbyta idéer och göra affärer.
Potentialen bland unga är fortsatt stor och konceptet vi skapat har visat sig framgångsrikt. Vi
vet också att unga efterfrågar nätverk, aktiviter och resor, därför ska fortsatt utveckling av
nätverket ske.
Mål 2015-2016:

Vi ökar vår relevans för unga. Antalet unga företagare (upp till 35 år) ska ha ökat med
30 procent.

Antalet möten där medlemmar kan träffas på nationell och regional nivå ska öka med
10 procent.

Vi behåller vår politiska position inom sociala media men fördubblar vår position för
de nya branscherna.
44
3.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill
Projekt: Företagarportal på LinkedIn
Vi utvecklar vår företagarportal på LinkedIn ytterligare. Där kan alla företagare bli
medlemmar, oavsett om de är medlemmar i Företagarna eller ej. För företagare förstärks
möjligheterna att göra affärer, rekrytera, knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Företagarna
som organisation får en marknadsföringsplats, stärker lojaliteteten och driver trafik till Bli
medlem-sidorna på vår hemsida. Vi förbättrar möjligheten till interaktivitet mellan företagare
och med oss, vilket kräver tid av anställda och förtroendevalda för att ha en aktiv dialog.
Projekt: Vi utvecklar kompletterande nätverk
Utifrån Företagarnas prioriterade målgrupper ska vi identifiera ett mindre antal nätverk som
vi kan skapa på egen hand eller tillsammans med andra organisationer. Det kan vara digitala
eller fysiska nätverk. Målet är att skapa arenor där medlemmarna kan kommunicera och skapa
affärer eller diskutera politik. Nätverken kan också vara kortvariga för att exempelvis påverka
resultatet i en specifik politiska fråga.
Projekt: Vi gör alla våra aktiviteter nätverkande
Företagarna arrangerar ca 100 aktiviteter och events i månaden. Somliga av dessa är mer
nätverkande än andra. Företagarna tar fram en modell för hur vi kan hjälpa våra föreningar till
att komplettera deras aktiviteter med mer nätverkande inslag. Vi tar också fram modeller till
inspirationskurser och föreläsningar i hur man själv kan nätverka på bästa sätt och hur man
utvecklar sina träffar till att bidra till detta.
Projekt: Förstärk Unga Nätverket
För att fortsätta vara relevanta för unga företagare och behålla befintliga såväl som attrahera
nya medlemmar ska arbetet med unga nätverket fortsätta. Varje år arrangeras en mängd
efterfrågade aktiviteter som höst- och vårträffar, Skiweek, Almedalsresan, mentorprogram och
inspirationsresor. För att skapa delaktighet har ett advisory board tillsatts och arbetet med att
identifiera och lyfta förebilder som ambassadörer intensifieras.
Övrigt
De senaste åren har vi arbetat fram, utvecklat och förfinat ett antal nationella event, t.ex.
Misstagens Mästare, Årets Företagare i Sverige-galan, Eget Företag-mässan, som fortsatt ska
genomföras. Innehåll och upplägg anpassas till aktuell verksamhetsplan. Motsvarande
arbetssätt som med Unga Nätverket arbetas fram för t.ex. målgruppen kvinnor, under 2015.
45
4. Vi är Sveriges bästa erbjudande
Även om många företagare blir medlemmar varje år så är det ännu fler som lämnar oss.
Främst är det företagare med få eller inga anställda som inte känner tillhörighet med
organisationen och att de inte får ut tillräckligt av sin medlemsavgift. Vi har för få förmåner
och budskap som matchar denna grupps intressen.
Medlemmarna har idag tillgång till cirka femton olika nationella förmåner. Alla förmåner är
efterfrågade och är främst uppbyggda som långsiktiga rabattavtal. Ett flertal av dem är s.k.
abonnemangstjänster (ex. Tele2, OKQ8, försäkringar) som till skillnad från engångstjänster
(ex. Toyota, Malmö Aviation) har ett stort värde i form av ökad lojalitet bland medlemmar.
Under innevarande verksamhetsår 2014 har förmånerna och utbudet förbättrats. Mot slutet av
året har vi lanserat samarbeten med Adlibris, iZettle, iPhone-reparation och Birka Cruises.
Samtliga s.k. tillfälliga förmåner gäller i upp till sex månader.
Försäkringarna står fortfarande för ett högt nyttjande och inför 2015 gör vi en del förändringar
i försäkringsaffären. Vi kommer delvis att arbeta direkt med försäkringsgivare i syfte att kapa
kostnader och utveckla mer attraktiva tjänster såsom autogiro och egna inloggningssidor där
medlemmarna både kan se över sina försäkringar och enkelt teckna nya försäkringar.
Likt övriga förmåner fortsätter även Företagarnas juridiska rådgivning att vara en populär
medlemsförmån. Tillgänglighet och servicegrad är fortsatt konkurrensfördelar, där
brådskande frågeställningar ska få snabba svar, svåra frågor ska ges enkla svar och
återkommande frågor ska erbjudas förebyggande lösningar.
4.1 Vart vi vill
I och med 2015 flyttar vi fokus. Verksamheten, oavsett om det har varit regionalt, via
säljorganisationen eller i riksorganisationen, har varit fokuserad på att få fler medlemmar att
strömma in. Nu vill vi lägga ett större fokus på att behålla våra befintliga medlemmar.
Vi vill skapa engagemang och därmed lojalitet. Vår medlemskommunikation ska bygga mer på
en människa till människa-relation (H2H). Kommunikationen måste därmed bli med
individuell och vi kan inte längre prata med företagare som om de vore en och samma grupp.
Företagare som har få eller inga anställda ska få större incitament att vara medlemmar i
Företagarna genom att vi ska se över erbjudandet för denna medlemsgrupp.
Likt 2014 fortsätter vi att lansera nya ”tillfälliga förmåner” med fokus på att erbjuda
medlemmar fler förmåner med en blandning av ”mjuk” (ex. matkassar för hemkörning,
träning etc.) och ”hård” (telefoni, drivmedel, bilar etc.) karaktär. Ett ledord för förmånerna är
att de ska innehålla tjänster som ska bidra till att hjälpa företagare att driva sitt företag och att
förenkla vardagen.
Företagarnas juridiska rådgivning ska fortsättningsvis hjälpa medlemmarna med kostnadsfri
rådgivning per telefon och e-post, något som vi kallar ”Rådgivning Bas” och därtill erbjuda ett
utökat stöd till kraftigt rabatterat medlemspris avseende förhandlingsbiträde och betaltjänster,
”Rådgivning Plus”.
Det är viktigt att kommunikationen till medlemmarna baseras på individernas förutsättningar
snarare än att den bygger på större målgrupper.
Kommunikationen ska vara personlig, transparent och involverande. Fler och fler av våra
medlemmar är helt digitala både i sin privata kommunikation och i sitt företagande. En
prioriterad grupp för den kommande perioden är ensamföretagare där vi ser ett extra stort
behov av stöd och rådgivning. ”Fråga rådgivningen först” är en devis vi vill etablera.
46
Mål 2015 - 2016:

Vi ska nå medlemsbalans 2015 genom att minska utflödet. Under 2015 ska 20 procent
färre medlemmar lämna oss. Vi ska rekrytera lika många nya som förra året.

Vi ser över förmånspaketet. Under 2015 ska våra förmåner bättre matcha nya
medlemsgrupper. Vi ska ha tre nya attraktiva förmåner.

Kännedomen om varumärket ska öka hos allmänheten. Vi sätter målet efter det att vi
har genomfört en varumärkesundersökning under första halvåret 2015.

Medlemskap via hemsidan ska fördubblas.

Företagarlobbyn ska bli attraktiv bland företag med inga eller få anställda. Målet för
hur många av våra medlemmar, i den aktuella gruppen som ska registrera sig i lobbyn,
kommer att sättas efter genomförd en förstudie under Q1 2015.
4.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill
Projekt: Min företagarlobby
Min företagarlobby är en digital plats för alla våra medlemmar men utvecklas primärt för att
möta vår största medlemsgrupp (småföretagare med 0-4 anställda). I lobbyn erbjuder vi
medlemmarna relevanta förmåner, tjänster och kunskap som kan vara till hjälp i deras i
vardag och ge mer tid för affärsverksamheten.
Lobbyn ska alltid vara tillgänglig genom inloggning och innehållet är tänkt att bestå av bland
annat förmåner, både ”fasta” och ”mjuka”, tillsammans med information kring
myndighetsdialog, nyhetssammanfattning, rådgivning och upphandlingar. Med H2H som
ledord och huvudprocess samlar vi input från framtida användare av lobbyn. I detta innefattas
dels intervjuer, men också att följa medlemmar för att förstå deras vardagsbehov, önskemål
och utmaningar som företagare.
Genom att paketera ovanstående på ett bra sätt, och dra nytta av intern kompetens
tillsammans med befintliga lösningar som redan är etablerade på marknaden, kan vi skapa en
förmån som idag inte finns hos våra konkurrenter. Den digitala lobbyn kommer också att ge
oss goda insikter i vad våra medlemmar gör på nätet.
Projekt: Tillfälliga förmåner
Trots att det finns en stor efterfrågan av förmåner är det svårt att nå ut till medlemmarna med
samtliga erbjudanden. Det gör att vi bland annat behöver vara mer varierande och nischade i
vår kommunikation (ex. DR, e-post) gällande våra förmåner.
Med de tillfälliga förmånerna får vi möjlighet att utöver att erbjuda fler förmåner, även vara
mer specifika. På så vis kan vi testa oss fram för att ta reda på bland vilka medlemmar
(bransch, antal anställda, region etc.) behovet och typen av förmåner är som störst. Med de
tillfälliga förmånerna kan vi erbjuda de mest aktuella förmånerna med fokus på medlemmen
som företagare men även som privatperson.
Projekt: Differentierat medlemskap
Under 2015 kommer vi att göra en studie för att utreda lämpligheten att kunna differentiera
vårt erbjudande. Det vore bra om vi exempelvis kunna dela in vårt medlemskap i olika
kategorier. Detta för att attrahera och knyta an företagare i deras olika utvecklingsnivåer och
hitta en nivå av medlemskap som passar precis dem. Medlem ska beroende på typ av
medlemskap själv kunna välja vad hen vill fylla medlemskapet med och plocka ut det som är
viktigt utifrån deras unika behov. Upplägget ska likna det vi idag erbjuder våra medlemmar
genom nyhetsbreven, d.v.s. medlemmen avgör vilken information de vill få från oss.
47
Projekt: Digitala kampanjer
Idag har företagarna.se ca 52 000 unika besök per månad, men vi använder i ytterst liten
utsträckning vår hemsida för att aktivt värva och behålla medlemmar. Genom att fortsätta
utveckla målstyrning av innehåll och flöde samt komplettera med webbannonser ser vi stor
potential i denna kanal för medlemsbalans. Digitala kampanjer är något som med fördel kan
utvecklas i takt med att ett mer ordnat prospektflöde kommer på plats.
Projekt: Varumärkesundersökning
Kongressen 2014 beslutade att vi skulle genomföra en varumärkesundersökning för att, med
jämna mellanrum, mäta varumärkets konkurrensförmåga. Under 2015 ska en
varumärkesundersökning riktad till icke-medlemmar genomföras med syfte att ge
organisationen mer kött på benen för hur vi effektivast upprätthåller en positiv
medlemsbalans.
Övrigt
Idag är majoriteten av våra nationella partners delaktiga vid flera aktiviteter och event runt om
i landet. Det är viktigt att våra partners marknadsför sig för att skapa kännedom om sina
erbjudanden genom fysisk närvaro vid eventen och ibland som rena sponsorer. De ekonomiska
bidrag som våra leverantörer ger till eventen möjliggör både större och mer attraktiva event.
Företagarna arbetar hela tiden för att uppdatera men även utveckla marknadsföringsmaterial
som används vid värvande och vid övriga aktiviteter. Mycket av befintligt material finns idag
både fysiskt och digitalt. Under 2015 kommer vi att utveckla Startpaketet, broschyren
Förmånligt och ta fram nytt säljmaterial.
Målet är att marknadsföringsmaterialet ska öka kännedomen om förmåner och även vara en
bidragande faktor till att vi snabbare når målet att alla (idag ca 60 %) våra medlemmar ska
nyttja minst en förmån. Då måste vi hela tiden hitta nya attraktiva förmåner, både i form av
kortsiktiga som långsiktiga erbjudanden.
48
5. Vi är Sveriges framtid
Företagarna är idag den mest självklara samtalspartnern för beslutsfattare när det gäller
småföretagarfrågor. Men konkurrenterna i samhällsdebatten blir allt fler och vi behöver alltid
flytta fram våra positioner och bygga bra relationer – inte minst efter valet 2014 när den
politiska kartan till viss del har ritats om.
Även om vi når politiska framgångar och syns i debatten så har det inte lett till en positiv
medlemsutveckling eller ökat engagemang från medlemmarna. Opinionsarbetet skulle vinna
på en kontinuerlig dialog med våra medlemmar. Framförallt de som finns i föreningar som
kanske inte prioriterar politiska samtal eller medlemmar som gillar att tycka till på nätet men
aldrig tar sig till ett föreningsmöte än mindre till ett möte med kommunala politiska
företrädare.
Det är sannolikt en framgångsfaktor för organisationen att medlemmen får möjlighet att
uttrycka sin åsikt och sitt engagemang på en mer löpande basis än enbart vid kongressen
vartannat år. Detta är speciellt viktigt om vi vill få fler unga medlemmar, som ofta vill engagera
sig på andra sätt än via formella kongresser.
Branschförbunden
Företagarna har idag 25 anslutna branschförbund med 20 000 medlemmar. Samarbetet sker
på kanslinivå och genom detta kan vi med gemensamma resurser öka chanserna till
framgångsrik opinionsbildning. Arbetet i branschförbundskansliet har fokuserats på att öka
nöjdheten hos befintliga förbund genom gemensamma projekt och individuella
handlingsplaner med varje förbund, vilket gett önskat resultat och nöjdheten är mycket hög.
5.1 Vart vi vill
Vi har identifierat tre övergripande målsättningar för att nå dit vi vill.

Fördjupad kommunikation mellan medlemmarna, de förtroendevalda och
branschförbunden visavi opinionsbildningen.

Säkerställa synen på företagarnas och entreprenörernas roll som samhällsbyggare.

Flytta fram våra positioner inom vissa utvalda politikområden.
Vi ska fånga upp medlemmarnas, de förtroendevaldas och branschförbundens tankar och
engagemang om företagarspolitiska frågor. Samt öka spridningen och kännedomen om vad vi
gör i företagarpolitiska frågor. Antalet anslutna branschförbund ska under året öka,
framgångar i gemensamma politiska frågor ska bli fler och samverkan mellan Företagarna och
branschförbunden ska ske i högre utsträckning på nationell och regional nivå.
Dessutom måste framgångståget #4av5jobb fortsätta. All opinionsbildning ska ta avstamp i att
de små företagarna är grunden för jobbskapande och välfärd. Vi bör också fortsätta denna
allmänna opinionsbildning för att förbättra allmänhetens syn på företagare och företagande.
Denna typ av opinionsbildning är också viktig utifrån att skapa stolthet inom medlemsgruppen
- stolthet för sin egen betydelse men också för Företagarna.
En positiv följdverkan om vi lyckas engagera fler medlemmar är att vi bättre utnyttjar kraften i
att allt fler säger samma sak och sprider samma politiska åsikter. Men även att vi skapar större
lojalitet hos medlemmarna, vilket blir en naturlig följd av ökat engagemang.
Sakpolitiskt kommer vi alltid att arbeta både proaktivt och reaktivt, det sistnämnda för att vi
alltid måste vara beredda att kommentera och reagera på politiska förslag och utspel.
Vår egen proaktiva agenda kommer att ha fokus på att:

Göra det billigare att anställa.
49

Skapa bättre tillgång på kompetent arbetskraft.

Skapa bättre tillgång till finansiering av företag.

Skapa sunda villkor på marknaderna.

Skapa bättre social trygghet åt småföretagare.
Mål 2015 - 2016:

25 procent av våra medlemmar (netto) ska känna sig stolta över sitt medlemskap i
Företagarna.

Våra medlemmar ska känna ett engagemang för Företagarna och Företagarnas
företagarpolitik och 10 000 av dem ska kunna tänka sig att vara aktiva på något vis.

Antalet branschförbund ska ha ökat med tre.

Vi ska ha tagit hem tre politiska segrar.

Företagarna ska uppfattas som viktiga samhällsbärare av allmänheten. Vi ska sätta ett
mål efter det att vi har genomfört en varumärkesundersökning under första halvåret
2015.
5.2 Prioriterade projekt
Projekt: Utmana Anställningsnormen
Det är nog svårt att hitta något annat land i Europa som har en så stark norm att alla ska ha en
anställning och en trygg arbetsplats. Men utan företag kommer inga jobb så Sverige behöver
också fler personer som vågar ta en risk och följa sin dröm. Vi behöver fler som vågar skapa
företag. Under verksamhetstiden kommer vi att genomföra en kampanj för att utmana
anställningsnormen. Planen är att göra detta på ett sätt som är underfundigt men som också
skapar eftertanke.
Projekt: Småföretagarens dag (Small Business Saturday)
Företagarna inför en dag för småföretagare med nationell räckvidd. Projektets mål är att lyfta
småföretagens betydelse för Sverige bland allmänheten och öka handeln hos de små företagen.
Projektet ska öka kännedomen om Företagarna och engagera såväl våra regioner och lokala
föreningar som företagare över hela landet – både medlemmar och potentiella medlemmar.
Samarbetspartners ska identifieras på både nationell och lokal nivå. Utan partners kommer
inte projektet att genomföras.
Ett exempel vi utgår från är Small Business Saturday som arrangeras i USA av American
Express. Läs mer på https://www.americanexpress.com/us/small-business/shop-small/
Projekt: Förtroendevald = Opinionsbildare
Med 260 föreningar och en utvecklad regional och lokal infrastruktur finns en stor potential
att nå ut ännu bättre. Projektet syftar till att utbilda och stimulera våra
representanter/förtroendevalda att bli framgångsrika opinionsbildare. Projektet syftar också
till att stärka samordningen mellan organisationens alla delar.
Projekt: Förstärkt politikernätverk
För att förstärka våra relationer med beslutsfattare kommer Företagarna förstärka sitt
riksdagsnätverk där riksdagsledamoter idag kan träffas och diskutera småföretagarfrågor. Nu
breddar vi tankarna till att även gälla andra politiker och beslutsfattare. Vi kommer också
involvera regionkontoren i verksamheten, bl.a. genom en planerad tour under våren 2015.
Projekt: Innovation och entreprenörskap
För att möta nya framväxande branscher kommer vi ett sjösätta ett projekt där vi ska utveckla
service och politik till företag i tech- och startup-branschen. Bakgrunden härstammar från
50
regionchefernas erfarenheter från resan till San Francisco och vår förhoppning är att vi ska bli
mer relevanta för dessa snabbväxande företag.
Projekt: Utveckla erbjudandet till branschförbunden
Vi kommer att försöka utveckla och renodla servicen och stödet till våra branschförbund.
Syftet är att ytterligare öka nöjdheten och attrahera fler organisationer att sälla sig våra
branschförbund. Vi vill också skapa ökade politiska framgångar genom att identifiera
gemensamma frågor och integrera dessa i det ordinarie arbetet. Och vi kommer att öka
mervärde för anslutna branschförbund genom tematiska möten med hög delaktighet där
ministrar och inflytelserika personer deltar, gemensamma projekt och kringtjänster.
Projekt: Politiska kampanjer
Vi kommer att behöva dra lanser mot politiska förslag som hotar företagarklimatet och
understundom även näringsfriheten. För att övertyga beslutsfattare så kommer vi att behöva
kämpa för att behålla välfärdsföretagen, Bromma flygplats med mera.
Projekt: Hållbarhet
Det är tydligt att hållbarhet (ekonomisk, social och miljömässig) är en fråga som ökar i
relevans och viktighetsgrad och att kraven ökar från företagens olika intressenter. Projektet
syftar till att skapa en handbok och verktyg för att hjälpa våra medlemmar att integrera
hållbarhet i sin verksamhet utifrån deras respektive förutsättningar, verksamhet och
prioriteringar.
Projekt: Integration
Tillsammans med Migrationsverket ska vi förbättra möjligheterna för flyktingar att integreras i
samhället. Vi ska genomföra piloter i tre föreningar för att skapa en modell för hur flyktingar
ska kunna jobba innan de får upphållstillstånd/arbetstillstånd.
Övrigt
Vi kommer att fortsätta med vår närvaro under Almedalsveckan. Det är ett viktigt tillfälle att
bygga relationer, nätverka och stärka vårt varumärke som en given och viktig opinionsbildare.
Vi kommer att fortsätta ta fram viktiga underlag som Småföretagarbarometern och Årets
Företagarkommun. Detsamma gäller vår panel som vi ska utveckla och kvalitetssäkra
ytterligare.
Vi kommer också att utforma och ge en benämning på de små ägarledda företagens sociala
ansvar för arbetsliv och arbetsvillkor och lyfta de små företagens problematik med
kollektivavtalens utformning.
6. Vi är en modern och effektiv organisation
De senaste åren har vi arbetat intensivt för att både vara och uppfattas som moderna,
framåtlutade och effektiva. Vår strävan att attrahera befintliga och nya medlemmar,
medlemmar från nya branscher, tillväxtföretag, unga, kvinnor och företagare med utländsk
bakgrund går framåt. Vi har fått stor synlighet med rapporter som Det nya företagandet och
boken Nerdonomics, som båda beskriver en helt ny sorts företagare. Vårt arbete med unga,
kvinnor och företagare med utländsk bakgrund är under utveckling. Arbetet med vårt Unga
nätverk har kommit längst, vilket också syns tydligt i medlemsutvecklingen. Antalet unga
företagare ökar och engagemanget är stort när vi arrangerar event, nätverks- och
kunskapsmöten.
För kvinnor finns redan idag många olika nätverk, både på lokal och på nationell nivå. Vi har
provat olika samarbeten med olika nationella nätverk, både för kvinnor och för företagare med
utländsk bakgrund. Vi har identifierat fler och nya samarbeten, vilka kommer att testas 2015.
51
Många av våra förtroendevalda konstaterar att vi nationellt uppfattas som en modern
organisation. Lokalt har vi på många platser en hel del som kan utvecklas för att av fler
uppfattas som moderna. De förtroendevalda som går våra förtroendemannautbildningar
kommer tillbaka till sina föreningar fyllda av inspiration och engagemang för att med vårt stöd
fortsätta utveckla den lokala verksamheten till att bli modern och effektiv.
Kongressen 2014 gav riksstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av både organisations- och
avgiftsstrukturen i syfte att utveckla en mer effektiv organisation.
6.1 Vart vi vill
En viktig förutsättning för att attrahera nya och befintliga medlemmar är att vi uppfattas som
en modern och effektiv organisation. Även gentemot våra beslutsfattare är det viktigt att vi
uppfattas som relevanta och framåtlutade för att vi ska bli intressanta att lyssna till. Därför har
vi valt att ha med det som ett av våra huvudteman för arbetet 2015-2016.
Företagarna ska uppfattas som en modern och effektiv organisation av företagare,
medlemmar, förtroendevalda och beslutsfattare både lokalt och nationellt.
Nationellt fortsätter vårt arbete med att ligga i framkant, identifiera och lyfta nya typer av
företagare och frågor som är av avgörande betydelse för att skapa de bästa förutsättningarna
att starta, driva och utveckla företag.
Lokalt är våra förtroendevaldas och andra engagerade medlemmars arbete helt avgörande för
hur väl vi kommer att lyckas i vårt arbete att i hela landet uppfattas som en modern och
effektiv organisation. Med genomtänkta, inspirerande och entusiasmerande utbildningar och
seminarier för förtroendevalda samt utbildning och stöd till våra valberedningar skapar vi
förutsättningar för kraftfull utveckling lokalt. Riksorganisation och regionkontor ska finnas
som stöd och bollplank i föreningarnas utvecklingsarbete. Förslag på arbetssätt, innehåll i
verksamhet, checklistor mm. uppdateras löpande på vårt intranät.
Mål 2015 - 2016:

50 procent av de förtroendevalda i utvalda målgrupper (så som valberedning, nya
förtroendevalda) ska genomgå utbildning för dem. Minst 90 procent av dem ska
känna sig stärkta i sin roll efter utbildningen.

100 procent av våra förtroendevalda ska vara stolta över att vara medlemmar i
Företagarna.

Vi ska ha hittat tre alternativa källor till nya intäkter.

Vi ska ha genomfört en omfattande översyn av organisation och avgifter, förankrat
detta på årsmötet och implementerat det som är möjligt.
6.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill
Projekt: Organisations- och avgiftsutredning
Kongressen 2014 beslutade med grund i motionerna 5.10 – 5.17 samt 5.27 (länk till sida med
motioner, motionssvar och kongressprotokoll) att uppdra till riksstyrelsen att utreda de olika
motionernas yrkande i särskild ordning. En styrgrupp med två arbetsgrupper;
Organisationsstruktur respektive Avgiftsstruktur har tillsatts.
Målet är att utreda om en förändrad regional organisationsstruktur som t.ex. total avveckling
av regionala bolagsstrukturen, regionförstoring och/eller föreningsbolag kan genomföras inom
ramarna för gällande stadgar och avtalspaket (omstrukturerings-, förenings- och bolagsavtal).
En analys ska göras av nuvarande avgiftsstrukturs påverkan på medlemsutvecklingen samt
beroende av resultat ta fram förslag på en ny medlemsattraherande avgiftsstruktur.
52
I arbetet ska särskilt beaktas de lokala föreningarnas förutsättningar att bedriva en
verksamhet som främjar och stöder såväl den nationella företagarpolitiska agendan som ökad
medlemsnöjdhet och fler nya medlemmar. Möjligheten till att återinföra en fond för
medlemsfrämjande och varumärkesstärkande insatser ska också utredas. I de fall stadgar och
avtalspaket utgör hinder för en önskvärd förändring ingår i utredningens uppdrag att föreslå
alternativa åtgärder samt föreslå nödvändiga förändringar till kongressen 2016.
Projekt: Föreningsbolaget
Arbetet med Föreningsbolagets struktur och arbetssätt fortsätter att utvecklas och
effektiviseras. Två regionbolag har lagts ner och dessa bedriver nu sin verksamhet via
Föreningsbolaget. Riksstyrelsen har beslutat att från hösten 2014 mer aktivt rekommendera
Föreningsbolaget till de regionbolag som vill effektivisera sin verksamhet och samtidigt göra
kostnadsbesparingar i syfte att mer pengar ska frigöras för att användas till de lokala
föreningarnas verksamhet. Målet är att de regionala bolag som har behov av att frigöra medel
till den lokala verksamheten, ska lägga sin verksamhet i Föreningsbolaget.
Projekt: Fakturahantering
Fakturering till våra medlemmar sker i dag i vårt CRM-system Pivotal. Denna lösning har
utvecklats för oss då fakturering inte förekommer som standarlösning i CRM-system. Detta
har medfört att flexibilitet och logik som normalt finns i ekonomisystem saknas hos oss.
För att kunna möta nya krav på fakturering, såsom e-fakturor, delkrediteringar, delbetalningar
och mer kundanpassade bilagor, måste det till en förändring. Att flytta faktureringen till ett
ekonomisystem innebär att vi kan nyttja redan befintlig funktionalitet som är standard i
ekonomisystem och därmed undvika kostnad för ytterligare utveckling av vårt CRM-system.
Faktureringen är idag en viktig och integrerad del av medlemsprocessen som kommer att
kunna utvecklas än mer med stöd av ett modernt ekonomisystem. Genom en mer offensiv
bearbetning innan, under och efter fakturering av nya och befintliga medlemmar ser vi
möjligheter att öka intäkter och förbättra medlemsbalansen.
Projekt: Sponsorer till nationella event
Under 2014 har vi framgångsrikt arbetat med sponsorer till vissa event. Under hösten 2014 tar
vi fram ett sponsorkoncept. Under 2015 är målet att en majoritet av våra nationella events
delfinansieras av sponsorer, både externa och interna. Sponsorerna får ej ha konkurrerande
verksamhet med våra samarbetspartners.
Projekt: Öka antalet stolta förtroendevalda
De förtroendevalda och medlemmarna är Företagarnas hjärta och händer. Våra utsikter att
påverka står i direkt proportion till deras vilja och förmåga till engagemang. När vi agerar
tillsammans på såväl nationell som lokal front får vi genomslag.
Vi har ca 2 600 förtroendevalda idag och vi har ytterligare tusentals medlemmar som vill öka
sitt engagemang i organisationen. De ska rustas för att skapa mervärde för sig själva och alla
andra medlemmar. Projektet Öka antalet stolta förtroendevalda består av ett antal delprojekt,
varav några omnämns nedan. Vi ska också skapa möjligheter för medlemmar att engagera sig i
Företagarna utan att vara styrelseledamot.
För att skapa rätt stöttning till de förtroendevalda i föreningarna tar Företagarna fram en Best
Practice för föreningsverksamheten. Den utgår från all den samlade kunskap och kompetens
som finns idag inom organisationen inom ett antal relevanta områden, såsom medlemsnytta,
medlemsaktiviteter, styrelsearbete, samarbeten etc.
Exempel på områden som kommer att ges ökat fokus:

Valberedningarna kommer att ges utbildning och stöd för att kunna göra ett bra jobb.
53

Utbildningar för förtroendevalda kommer att utvecklas och ses över, liksom andra
träffar, seminarier och resor som ger ett bra mervärde och som passar målgruppens
önskemål och behov.

Packat och klart. En aktivitetsbank byggs upp på intranätet med färdiga
aktivitetsförslag som stöd för att arrangera events och aktiviteter. Aktiviteterna utgår
från såväl målgrupp som från vilka tillgängliga resurser man har.

En ”Föreningstrappa” tas fram som stöd för föreningarna själva och regionerna i syfte
att kunna ge adekvat stöd till varje förening, utifrån just deras behov och
förutsättningar och för att kunna ha rätt förväntningar.
Projekt: Regional Försäljning
Företagarna har historiskt jobbat med centraliserad försäljning och decentraliserat ansvar för
medlemmar. Detta gör att många regioner upplever att de inte har möjlighet att påverka sina
medlemsintäkter. Nuvarande värvningsmetod med två nationella bolag som värvar per telefon
har inte gett önskat utfall.
Därför kommer vi nu, som ett komplement till nuvarande värvningskanaler, ge tre regioner
möjlighet att i egen regi ansvara för värv av medlemmar. Detta sker under en begränsad
testperiod 2015 med löpande utvärdering under 2015 samt beslut under Q4 om
fortsättning/avveckling.
Projekt: Identifiera nya intäktskällor och samarbetspartners
Engagemanget för politiken ökar men viljan att stödja organisationen genom att stödja
Idéförsäljningen baserat på telefon och donation minskar. Vi behöver appellera till
medlemmens engagemang kring olika sakfrågor bland annat genom att skapa digitala
möjligheter till sponsring samt att utveckla möjligheten att efterfråga stöd från ickemedlemmar. Detta hör givetvis ihop med politiska sakkampanjer som kan ge snabba kvitton
på vad pengarna använts till. Dessutom ska arbetet med att utveckla idéförsäljning fortsätta
och fördjupas.
Övrigt
Arbetet med att ständigt ifrågasätta och utvärdera arbetssätt, projekt och kostnader fortsätter.
När något kan göras mer effektivt eller billigare ska vi alltid göra det. Vi ska alltid avsluta
projekt, arbetssätt och dylikt som inte direkt ger medlemsnytta eller är varumärkesstärkande.
54
55
14
Innehåll
2
Året i korthet
4
Året som gick
6
Mediala framgångar 2014
RÄKENSKAPER
8Förvaltningsberättelse
11
Koncernens resultaträkning
12
Koncernens balansräkning
14
Koncernens kassaflödesanalys
15
Moderföreningens resultaträkning
16
Moderföreningens balansräkning
17
Moderföreningens kassaflödesanalys
18Noter
Året i korthet
ÅRET I KORTHET
JANUARI
Event
I syfte att nå ut till målgruppen
kvinnor deltog Företagarna med
monter på Formex-mässan.
FEBRUARI
Event
Företagarna arrangerade tillsammans
med YEoS (Young Entrepreneurs
of Sweden) Åre Skiweek. 80 unga
företagare samlades för inspiration,
nätverkande och skidåkning.
MARS
Rapporter
De stora företagens dominans i
utrikeshandeln minskar i jämförelse
med småföretagens exportvärde och
i jämförelse med utvecklingen i EU.
Det var en av slutsatserna i Företagarnas rapport ”Småföretagen är större
än du tror i utrikeshandeln” som
lanserades i mars. Baserat på statistik
från SCB och Eurostat sammanställde
Företagarna aktuella siffror om
svensk export och import.
Den 12 mars debatterades rapporten
i en panel på Småföretagsdagarna
där Företagarnas ordförande Monica
Lindstedt medverkade tillsammans
med Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M), Jonas Eriksson,
22
riksdagsledamot (MP), Gunilla
Almgren, ordförande UEAPME och
Simon Kuru, Exporttjänsteföretagen.
I mars lanserade Företagarna även
rapporten ”Småföretagen vill växa –
men kan de det?” Rapporten visade
att tuffare finansieringsvillkor är ett
stort tillväxthinder. Åtta av tio småföretag vill växa. Bankernas räntenivåer
och krav på säkerhet gör det svårt
att få finansiering. Situationen har
förbättrats sedan finanskrisen 2008,
men det är fortfarande för många företagare som inte kan förverkliga sina
möjligheter att växa. Utvecklingen pekar visserligen på att det gradvis blivit
något enklare att få tillgång till kapital
sedan oktober 2012, men fortfarande
är det betydligt fler som anger att det
blivit svårare jämfört med andelen
som anger lättare.
Event
Företagarna arrangerade för första
gången Misstagens Mästare i en storstad. Över 400 företagare, varav en
majoritet kvinnor, samlades på Nalen
i Stockholm.
APRIL
Event
Företagarna genomförde Misstagens
Mästare i Östersund. Över 300 företagare nätverkade och inspirerades.
MAJ
Event
I maj gick Företagarnas kongress
av stapeln, denna gång i Sundsvall.
Cirka 400 förtroendevalda samlades
för att besluta om framtida strategier.
Dagarna i Sundsvall präglades av
framtidstro, beslutsfattande, kontaktskapande och av öppenhet samt ett
stort engagemang. Monica Lindstedt
fick förnyat förtroende som ordförande för Företagarna.
Under fredagen var det utskotts­
arbete där riksstyrelsens förslag till
beslut på de motioner som inkommit,
gicks igenom. Ett gediget förarbete
resulterade i effektiva förhandlingar
med väl förankrade beslut som följd.
Verksamhetsberättelsen som presenterades innehöll berättelser om 2013
års framgångar och de framsteg som
gjorts sedan förra kongressen. Annie
Lööf talade till kongressen och Stefan
Hyttfors gav ett inspirationstal. Under
lördagen genomfördes ett Politiskt
Forum – valet 2014. Till detta hade
alla riksdagpartier bjudits in och deltog gjorde Per Bolund (MP), Mikael
Damberg (S), Mats Odell (KD), Kent
Persson (V), Lena Asplund (M), Carl B
Hamilton (FP) samt Johan Hedin (C).
I maj träffades Företagarnas Unga nät­verk för inspiration, nätverkande och
företags­besök i Malmö och Köpenhamn.
Året i korthet
JUNI
Event
Företagarnas stipendium till en ung
entreprenör delades ut. Företagaren
som tilldelades stipendiet är Cecilia
Andrén Nyström, Insamlingsstiftelsen
Futebol dá forza.
JULI
Event
Under Almedalsveckan arrangerade
Företagarna en rad olika seminarier
inom områden som företagande,
tillväxt och entreprenörskap. Ett
uppskattat mingel som var välbesökt
av bl.a. media, politiker och andra
beslutsfattare. Några av våra tyngsta
rapporter, beskrivna nedan, släpptes
och vår årliga riksdagsledamotgranskning presenterades där Företagarna
korade Sveriges mest företagsvänliga
politiker. För alliansen blev det Lars
Hjälmered (M) och för oppositionen
blev det Jennie Nilsson (S). Företagarna
var även representerade på en rad
externa event och seminarier.
Rapporter
För att understryka och stärka arbetet
med #4av5jobb kampanjen lanserade
Företagarna i juli en rapport som bryter
ner antalet jobb som skapats i småföretagen på regional nivå. Den region där
småföretagens jobbtillväxt har varit
relativt sett störst är Stockholms län.
En annan undersökning som Företagarna presenterade i juli handlade om
småföretagarens semestervanor. Undersökningen visade att mer än nio av
tio företagare (94 procent) avsätter tid
åt företaget under semesterledigheten. Var femte företagare ägnar minst
en heldag per semestervecka åt jobb.
En majoritet jobbar minst en halvdag.
De flesta läser jobbmail och svarar på
jobbsamtal. Nästan hälften ägnar tid
åt företagets normala drift, som produktion och kunduppdrag. Resultatet
av undersökningen ger en tydlig bild
av företagarnas semestervillkor med
mindre ledighet och mer semesterjobb, men också större flexibilitet.
Småföretagen skapar fyra av fem nya
jobb i Sverige. Det sker också genom
stora personliga uppoffringar för att
driva och utveckla sina företag.
kommun. Till skillnad från många
andra mätningar om företagande så
belyser ÅFK inte vad politiken gör för
företagen, utan istället vad företagen
åstadkommer för kommunen och dess
invånare i form av tillväxt.
AUGUSTI
Event
Företagarna genomförde Misstagens
Mästare i samband med underleverantörsmässan på Elmia i Jönköping.
Event
Under Stockholm Pride arrangerade
Företagarna mingel och seminarium.
SEPTEMBER
Rapporter
I september lanserade Företagarna
”Årets Företagarkommun” (ÅFK) i
samarbete med UC. Årets Företagarkommun visar var i Sverige företagandet har utvecklats snabbast under det
senaste året. Vinnare blev Gällivare
OKTOBER
Event
Årets Företagare i Sverige 2014 och
Årets Unga Företagare 2014 utsågs
i Stadshuset. Vinnaren av Årets
Företagare i Sverige blev Nils Åke
Hallström, C Hallströms Verkstäder
från Jämtland-Härjedalen och Årets
Unga Företagare blev Joel Svensson,
partykungen.se från Gävle. Misstagens
Mästare genomfördes för 300 företagare i Gävle.
NOVEMBER
DECEMBER
Event
På Företagarnas vintermingel träffades
riksdagsnätverket, unga företagare,
politiker och ambassadörer. Företagarna deltog på det kvinnliga nätverket
Passion for Business event i Stockholm.
33
Året som gick
ÅRET SOM GICK
2014 blev en stor framgång för Företagarna. Trots ett intensivt valår som avslutades med politisk turbulens
hade vi ett flertal framgångar som vi kan vara stolta över. #4av5jobb, förbättrat högkostnadsskydd för
sjuklön samt succén Jobbsökarna är alla resultatet av vår långsiktiga ambition att visa småföretagens
roll som jobbskapare.
Valåret 2014 präglades av politisk oro. Den nyvalda regeringens budgetproposition föll, ett extra val aviserades men
hann sedan avblåsas. Alliansen och regeringspartierna
ingick istället den omdebatterade Decemberöverenskommelsen. Men turbulensen till trots har Företagarna lyckats
åstadkomma förbättringar i flera viktiga företagarpolitiska
frågor.
Till våra politiska vinster 2014 kan vi också lägga enklare
momsregler vid lokaluthyrning, höjda beloppsgränser för
förenklad faktura, enklare importmoms, ett samlat upphandlingsstöd och gymnasial lärlingsutbildning.
På andra områden har vi inte nått lika långt. Frågan om
lägre arbetsgivaravgifter är ett sådant exempel. Under 2013
lyfte vi jobbfrågan och i rapporten ”Ett jobb blir till” visade
Framgångarna är ett resultat av vår långsiktiga ambition
vi vad småföretagare skulle behöva för att våga ta steget
att tydligt visa småföretagens avgörande roll som jobboch anställa en person. I rapporten ”Välfärdsskaparna”,
och välfärdsskapare. Kampanjnamnet #4av5jobb blev
visade vi de små företagens betydelse för de kommunala
särskilt framgångsrikt och visade kraften i Företagarnas
skatteintäkterna, nedbrutet på kommunnivå i hela landet.
kombination av ett kansli med experter och starka lokala
I de allra flesta kommunerna är det småföretagen och deras
och regionala organisationer. Vi har viljan, kunskapen
anställda som är de största skattebetalarna. Att våra medoch inspirationen att påverka och förändra både den mer
lemmar nu kan visa att de kommunala skatteintäkterna
allmänna samhällsdebatten och konkreta politiska
är kraftigt beroende av vad de som småföretag
sakfrågor.
genererar genom sina anställda, öppnas
nya möjligheter till samtal med komDen andra stora framgången är beslutet
munerna. När kommunpolitiker inser
om förbättrat högkostnadsskydd för
att småföretagen är deras viktigaste
sjuklön som bygger på Företagarnas
arbetsgivare lokalt så förstår de också
kampanjen blev särskilt
förslag. Vi bidrog till att vända debatten
varför det är nödvändigt att företagsframgångsrik och visade
från att handla om den andra sjuklöneärenden och tillstånd behandlas så
veckan till ett effektivare högkostnadsraskt
som möjligt.
kraften Företagarna har
skydd. Totalt sett minskar kostnaderna
i sina medlemmar.
för sjuklön med upp till 75 procent för
Vi kan också konstatera att svårigde minsta företagen. Mer än var sjätte
heterna att få bankfinansiering är
småföretagare har avstått eller senarelagt
fortsatt stora för småföretagen. Brist på
en anställning på grund av höga och osäkra
finansiering är, efter höga lönekostnader
sjuklönekostnader. De nya reglerna tar hänsyn till
och svårigheter att hitta arbetskraft, det tredje
småföretagen och ersättningen kommer automatiskt. Med
stora strukturella tillväxthindret i Sverige. Trots en viss
andra ord en mycket bra reform för Sveriges företagare.
förbättring det senaste året upplever fortfarande omkring
vart femte mindre företag att det är svårare än normalt att
Den tredje riktigt stora segern är vårt och Arbetsförmedfå bankfinansiering. Tidigare har vi drivit igenom Investelingens gemensamma projekt Jobbsökarna. Syftet med
raravdraget, som gör det mindre kostsamt att investera i
projektet har varit att hjälpa våra medlemmar att bättre
nybildade företag eller i en nyemission.
utnyttja Arbetsförmedlingens resurser och att visa på
småföretagens potential som jobbskapare. Fram till årsVi jobbar vidare med att på olika sätt lyfta frågan om banskiftet 2014 hade projektet hittat drygt 2 400 jobb genom
kernas finansiering av småföretagen. Detta kommer att bli
ett uppsökande och proaktivt arbete tillsammans med de
en viktig del av vårt arbete under 2015.
minsta företagen. Det är också ett utmärkt exempel på
Den politiska röra som följde på höstens riskdagsval har
vad organisationer kan uträtta gemensamt på central och
följts av en hel del otydliga budskap och oklarheter. Ett
regional nivå.
#4av5jobb
44
Året som gick
sådant politiskt klimat är dåligt för entreprenörer. Företagare behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att våga
starta, driva och expandera sina verksamheter.
Eftersom sysselsättningsfrågorna även fortsättningsvis
kommer att vara regeringens viktigaste fråga, måste vi bli
bättre på att visa på kopplingen mellan trygga, framgångsrika entreprenörer och fler jobb. De senaste 20 åren har 4
av 5 jobb tillkommit i företag med upp till 50 anställda. Vi
spred framgångsrikt kunskap om detta under kampanjnamnet #4av5jobb och vi fortsätter att jobba för att politiker
på lokal, regional och nationell nivå ska veta att det är hos
våra medlemmar de nya jobben skapas.
Att skapa goda villkor för företag att starta, expandera och
anställa är att ta ansvar för vår gemensamma framtid. Nästan alla småföretag är ägarledda, där ägaren bor och verkar
på orten, med ett stort lokalt engagemang. Det är viktigt att
politikerna uppmuntrar detta och att inte onödiga hinder
sätter käppar i hjulen för lokala företagare. Politikerna
måste inse att Sveriges småföretagare vill växa och att två
av tre företagare ser tillväxtchanser. Med rätt politik kan
jobben bli fler – och det handlar till stor del om att småföretagare ges bättre möjligheter till att växa och anställa.
Årets bästa företagarpolitiska reform
•Förbättrat högkostnadsskydd för sjuklön
som tar hänsyn till småföretagen.
Årets bästa icke-händelse
•Ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna
halverades inte från årsskiftet, vilket
regeringen hade föreslagit. Även regler för
RUT-avdrag lämnades oförändrade efter­som
regeringens budgetförslag underkändes av
riksdagen.
Dessvärre återkommer sannolikt regeringen
i bägge frågorna och efter Decemberöverenskommelsen kan den nu få igenom sina
budgetförslag.
Årets ekonomisk-politiska snackisar
•Före och efter valet diskuterades hur
kommande regeringsalternativ skulle se ut
och hur det skulle påverka den ekonomiska
politiken. Därefter diskuterades regeringens
budgetflopp, som innebar att den tvingades
administrera Alliansens budget istället för sin
egen.
•Vinst i välfärden fortsatte att vara ett hett
ämne under 2014. Företagarna är för ett
ambitiöst kvalitetsarbete i välfärdsföretagen
men emot ett vinstförbud. Inte minst
eftersom det senare skulle försvåra det förra.
•Integration och migrationsfrågor har
kommit att ta en allt större del av den
politiska debatten.
Årets osäkerhet
•Konflikten i Ukraina samt fortsatt svag
ekonomisk återhämtning inom EU gjorde
att den internationella politiska oron
fortsatte under året.
•Trots upprepade räntesänkningar fortsatte
inflationen att vara långt under målnivån
på 2 procent. För att få fart på inflationsförväntningarna har Riksbanken därför tagit
det historiska beslutet att införa negativ
reporänta.
•Regeringen har tvingats backa i ett antal
viktiga frågor, samtidigt har allianspartierna
genom Decemberöverenskommelsen
förbundit sig att inte motsätta sig regeringens
budgetförslag i riskdagen. Frågan är hur länge
denna bräckliga överenskommelse kan bestå?
55
Mediala framgångar
MEDIALA FRAMGÅNGAR
Företagarna var flitigt sedda i massmedia under supervalåret och flera av våra frågor syntes bra. Störst genomslag fick vår
kampanj #4av5jobb, där vi beskrev hur just 4 av 5 jobb skapas i småföretag. Det var något många politiker snappade upp.
Årets stora mediahändelse för Företagarna var onekligen debattartikeln som publicerades 9 mars där vår analys visade att
småföretag med kvinnliga vd:ar har lägre vinstmarginal än de med manliga. Företagarna var också med i radio och tv över
20 gånger under året.
Dagens Nyheter publicerade den 9 mars vår
artikel om att kvinnliga vd:ar i mindre företag
har lägre vinstmarginal, vilket väckte mycket
uppmärksamhet landet runt, både i traditionella medier samt i de sociala medierna.
Dagens Industri publicerade en debattartikel
där vi gick till hårt angrepp på den nya Social­
demokratiska regeringens budget. Antifeministisk, ansåg Företagarna.
Vår utnämning Årets Företagarkommun fick
återigen stort genomslag i media. Årets vinnare Kävlinge fick en helsida i Svenska Dagbladet Näringsliv vilket visar att vår rapport
är en viktig beskrivning av företagsklimatet i
kommunerna.
Vår kampanj om att 4 av 5 jobb skapas
i små­företagen väckte stor uppmärksamhet,
både hos media och bland politiker.
66
Mediala framgångar
Företagarna fick stor uppmärksamhet i flera
nationella medier under året som gick:
•Vårt framgångsrika projekt, Jobbsökarna, uppmärksammades ett flertal gånger under året och
DN Debatt publicerade en replik skriven av Elisabeth Thand Ringqvist och Lars Ilmoni: Jobben
finns – om arbetsförmedlarna ställer rätt frågor
till företagarna.
•Även Expressen publicerade en debattartikel där
vi berättade hur Arbetsförmedlingen kan hitta fler
jobb genom att aktivt fråga företagarna vad de
behöver för kompetens.
•Dagens Nyheter uppmärksammade att det är allt
svårare för småföretagarna att få banklån och att
det hindrar företagen från att växa, anställa och
utvecklas.
Företagarna har också tagit stor plats på
regionala och lokala debattsidor där vi bland
annat har lyft:
•Att det är fel att företag ska vara anslutna till
kollektivavtal för att komma ifråga i offentliga
upphandlingar.
•
Stopp för slopat obligatoriskt vårdval.
•
Enklare importmoms.
•Stoppad TV-avgift för datorer och läsplattor.
•
Bättre högkostnadsskydd för sjuklön.
•
Höjd beloppsgräns för förenklad faktura.
•Att RUT-avdraget är viktigt för företagande i
Sverige.
•Nya moderna digitala företag behöver kunna
konkurrera på lika villkor för att kunna växa vilket
byråkratiska begränsningar och skattediskriminering hindrar. En debattartikel om detta publicerades i Kvällsposten.
Marknad & Förmåner
Försäkringar
Försäkringsförmånerna har omstrukturerats under året.
Istället för att som tidigare gå via en försäkringsförmedlare
har vi valt att ingå direktsamarbeten med försäkringsbolagen. Som huvudpartner valdes Länsförsäkringar.
Nationella medlemsförmåner
Under 2014 påbörjades arbetet med tillfälliga förmåner,
vilka sträcker sig över max 6 månader. Det lanserades fyra
nya förmåner, varav en på våren och tre på hösten. Parallellt med det, avslutades samarbetet med två nationella
samarbetspartners. För att nya medlemmar snart ska få
information om Företagarnas förmåner, lanserades Startpaketet under året. Startpaketet är en mapp med information och erbjudanden från nationella samarbetspartners
som skickas till de nytillkomna medlemmarna under deras
första månad som medlem hos Företagarna.
Värv
2014 präglades av hög aktivitet med en kombination av
många väl utförda events runt om i Sverige samt direktvärv
via telemarketing, TM, där TM fortfarande är den dominanta värvskanalen. En trend vi dock noterat under året är att
nya medlemmar i år i större utsträckning väljer att anmäla
sig själva via vår hemsida, jämfört med förra året.
Sponsring
I ett test genomfört under året fick vi bekräftat att det finns
en vilja bland både våra medlemmar och ännu icke-medlemmar att sponsra enskilda näringspolitiska frågor. En
trend som är tydlig även bland andra ideella organisationer.
77
Förvaltningsberättelse
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Organisationen
Företagarna är en ideell förening som är uppbyggd av medlemmar, föreningar, regioner samt av branschförbund.
Föreningen är partipolitiskt obunden och ska verka för enskild företagsamhet grundad på marknadsekonomi under
socialt ansvar. Medlemskap i Företagarna kan erhållas av företagare, företagsledare och övriga enskilda personer.
Företagarna bildades i juni 1990 genom en sammanslagning av Småföretagens Riksorganisation och Svenska
Företagares Riksförbund. Koncernredovisningen avser moderföreningen, samt det helägda dotterbolaget Företagarna Sverige Service AB med
de rörelsedrivande dotterbolagen Småföretagens Riksorganisation Service AB och Företagarnas Föreningsbolag AB
samt det vilande dotterbolaget Företagarna Sverige Marknads AB.
Företagarnas huvudkontor ligger i Stockholm. I landet finns det 20 regionkontor.
Företagarna hade 46 258 medlemmar 2014-12-31 varav 42 761 medlemmar hade serviceabonnemang, resten är s.k.
personliga och ständiga medlemmar. Motsvarande antal medlemmar 2013-12-31 var 48 549 medlemmar varav 45 178
medlemmar hade serviceabonnemang. Härutöver finns 27 branschförbund anslutna i Företagarna, varav Butikerna
är en samarbetsorganisation för sju stycken förbund.
Resultat och ställning
Koncernens intäkter uppgår 2014 till 162 792 tkr jämfört med 164 757 tkr 2013.
Koncernens rörelseresultat uppgick till -13 148 tkr jämfört med -10 537 tkr 2013.
Finansnettot uppgick till 9 613 tkr jämfört med 3 392 tkr 2013.
Koncernen
2014 2013
2012
2011
Rörelseintäkter, tkr
162 792
164 757
165 993
169 173
Rörelseresultat, tkr
-13 148
-10 537
-15 343
-6 328
-3 534
-7 145
-11 516
-5 271
36%
37%
42%
51%
56
76
94
88
46 258
48 549
50 229
51 339
Resultat efter finansiella poster, tkr
Soliditet
Medelantal anställda
Antal medlemmar Investeringar
Det medlems- och CRMsystem som utvecklades under 2012 och 2013 kommer under 2015 att utrangeras.
De tidigare aktiverade utvecklingskostnaderna har belastat 2014 års resultat med 4 536 tkr.
RÄKENSKAPER
Kassaflöde
88
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till -6 973 tkr jämfört med 10 740 tkr 2013.
Årets kassaflöde uppgick till 1 805 tkr jämfört med 9 357 tkr 2013.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Företagarnas intäkter är främst beroende av antalet medlemmar i organisationen. Med ett vikande medlemsantal minskar
intäkterna och kan på sikt komma att påverka verksamheten. Företaget arbetar med olika projekt för att finna nya
intäktskällor. Under 2014 tillsattes en arbetsgrupp för att se över avgiftsstrukturen.
Förvaltningsberättelse
Personal
Medelantalet anställda i bolaget 2014 var 56 jämfört med förra årets 76. Minskningen av antal anställda beror på den
outsourcing av försäljningsverksamheten som gjordes i juni 2013, där 23 personer övergick i ny verksamhet. Styrelsen
Styrelsens ledamöter väljs vartannat år på årsstämman, och är identisk med den styrelse som väljs för Företagarna Sverige
Service AB. Styrelsen består av ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande, åtta ordinarie ledamöter samt
fyra suppleanter. Två av ledamöterna och en av suppleanterna väljs bland representanter från anslutna branschförbund.
Styrelsen höll 7 sammanträden under 2014.
Företagarpolitik
Det politiska året dominerades av riksdagsvalet i september. Företagarna drev inför valet en kampanj som syftade till att
lyfta betydelsen av småföretag, snarare än att driva enstaka sakfrågor. Syftet var att skapa ett diskussionsklimat i svensk
politik där småföretagarperspektivet är närvarande i många frågor. Med kampanjen #4av5jobb satte Företagarna fingret på
att fyra av fem nya jobb skapas i småföretag och att småföretagen i de flesta av Sveriges kommuner är såväl den viktigaste
arbetsgivaren som den viktigaste grunden för kommunala skatteintäkter.
Kampanjen #4av5jobb uppmärksammandes på många håll och flera partiledare återkom till huvudfrågan, att fyra av
fem jobb skapas i småföretag, i valrörelsen. Även andra aktörer lyfte upp frågan, bland annat ett känt konsultbolag som,
kanske lite torrt, konstaterade i en rapport att ”studier antyder att så många som 80% av de nya arbetstillfällena kan ha
uppstått i mindre företag”. Internt i organisationen bidrog kampanjen till en ökad stolthet och medvetenhet om vilket
värdefullt bidrag småföretagen ger till hela samhället.
Det enskilt största projektet under 2014, vid sidan av valprojektet, var Jobbsökarna, som Företagarna drivit tillsammans
med Arbetsförmedlingen. Projektet syftade till att finna de dolda jobben i småföretag genom uppsökande verksamhet,
där medarbetare hos Arbetsförmedlingen har ringt till Företagarnas medlemmar och arbetat från våra kontor för att finna
arbetstillfällen och besätta dessa. Projektet måste beskrivas som en succé, där 16 jobbsökare funnit runt 2000 arbetstillfällen på ett år, och bidragit till en väsentligt ökad förståelse för småföretagens villkor i Arbetsförmedlingen. Under 2015
övergår projektet i AF:s regi och blir en del av den ordinarie verksamheten.
Sakpolitiskt var sjuklönefrågan årets största politiska framgång för Företagarna. Under 2013 presenterade organisationen
förslag till en reformerad sjuklön för näringsdepartementet, byggt på ett förbättrat högkostnadsskydd. Bakgrunden var att
de politiska partierna börjat bjuda över varandra ifråga om den andra sjuklöneveckan, vilket var ett begränsat problem för
småföretagen och för det stora flertalet småföretag skulle en slopad andra sjuklönevecka inte innebära någon förbättring.
Genom intensivt opinionsarbete lyckades Företagarna övertyga flera partier om att ett högkostnadsskydd är mer effektivt,
vilket innebar att såväl den nya regeringens som allianspartiernas budget inför 2015 innehöll förslag om ett förändrat högkostnadsskydd, vilket blivit verklighet från 1 januari 2015.
Årets häftigaste debatt uppstod sedan VD Elisabeth Thand Ringqvist skrivit på DN Debatt om lägre vinstmarginaler i företag med kvinnlig vd på internationella kvinnodagen. Även om det i debatten förekom såväl insinuationer om syftena som
ifrågasättanden av nyttan ledde debattartikeln till en fördjupad studie i ett examensjobb på Handelshögskolan i Stockholm,
där slutsatserna i artikeln bekräftades och en fortsatt diskussion om hur jämställdheten och bemötandet av kvinnliga
företagsledare kan förbättras.
En mer långsiktig debatt med ett mer positivt mottagande var Elisabeth Thand Ringqvists bok ”Nerdonomics” som beskriver hur ”nördföretag”, byggda på ägarens personliga intressen, ofta i en subkultur, kan utgöra grunden för en bra affär i en
global ekonomi och hur teknisk utveckling lagt grunden för en ny form av intressebaserat företagande. För Företagarna
har det lett till flera nedslag i debatten kring det moderna företagandet och hur det kan främjas politiskt.
Höstens val ledde till ett regeringsskifte, vilket för Företagarna har inneburit kontakter med nya ministrar och, inte minst,
kritik mot de skattehöjningar och regleringar som drabbar småföretagen som den nya regering föreslagit.
99
Förvaltningsberättelse
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE forts.
Förslag till vinstdisposition
Koncernens fria egna kapital enligt koncernens balansräkning uppgår till 65 187 155 kronor.
Moderföreningen
Balanserat fritt eget kapital
13 789 412
Årets resultat
-1 762 875
Summa 12 026 537
Styrelsen föreslår att disponibla vinstmedel 12 026 537 kronor överförs i ny räkning.
Resultatet av bolagets verksamhet samt ställning vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt
av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.
Belopp anges i kronor.
1010
Koncernens resultaträkning
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
KONCERNENS RESULTATRÄKNINGNot
Rörelsens intäkter
2014
2013
24
Nettoomsättning
153 876 379
155 404 926
Medlemsavgifter
8 915 547
9 351 637
Summa rörelsens intäkter
162 791 926
164 756 563
Rörelsens kostnader
Personalkostnader
Övriga externa kostnader
24 3
-44 127 632
-51 697 007
4,5
-125 144 731
-121 561 189
Avskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
6,7,8
-6 667 090
-2 035 252
Summa rörelsens kostnader
-175 939 453
-175 293 448
Rörelseresultat
-13 147 527
-10 536 885
4 804
19 920
9
9 665 778
3 428 836
Räntekostnader och liknande resultatposter
-57 402
-56 493
Resultat efter finansiella poster
-3 534 347
-7 144 622
Skatt på årets resultat
10
1 209 999
-27 680
Årets resultat
-2 324 348
-7 172 302
Resultat från finansiella investeringar
Resultat vid försäljning andelar intressebolag
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Hänförligt till Moderföreningens ägare
-2 315 409
-7 140 311
Minoritetsintresse
-8 939
-31 991
1111
Koncernens balansräkning
KONCERNENS BALANSRÄKNING
KONCERNENS BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Not
2014 12 31
2013 12 31
24
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Dataprogram
6
-
6 024 207
Summa immateriella anläggningstillgångar
0
6 024 207
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
7
12 761 133
12 982 085
Inventarier
8
1 684 709
2 106 639
Summa materiella anläggningstillgångar
14 445 842
15 088 724
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
11
2 367 304
2 434 004
Andra långfristiga värdepappersinnehav
12
161 002
161 002
Uppskjuten skattefordran
13
1 252 894
-
Summa finansiella anläggningstillgångar
3 781 200
2 595 006
Summa anläggningstillgångar
18 227 042
23 707 937
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
11 524 023
7 871 597
Skattefordran
3 115 021
2 143 620
Övriga fordringar
2 508 338
2 737 295
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
7 068 444
10 323 585
Summa kortfristiga fordringar
24 215 826
23 076 097
Korta placeringar
15
Kassa och bank
120 000 000
98 272 952
22 941 193
42 862 846
Summa omsättningstillgångar
167 157 019
164 211 895
SUMMA TILLGÅNGAR
185 384 061
187 919 832
1212
Koncernens balansräkning
KONCERNENS BALANSRÄKNING Not
2014 12 31
2013 12 31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
24
Eget kapital
16
Föreningskapital
1 947 209
1 947 209
Annat bundet eget kapital
322 834
357 834
Fritt eget kapital inkl årets resultat
65 187 155
67 342 189
Eget kapital hänförligt till moderförenings medlemmar
67 457 198
69 647 232
Minoritetsintresse
89 708
79 174
Summa eget kapital
67 546 906
69 726 406
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
17
409 528
434 764
Avsättning för skatter
18
153 709
169 729
Övriga avsättningar
86 313
-
Summa avsättningar
649 550
604 493
Leverantörsskulder
10 573 413
17 236 403
Skatteskulder
-
35 126
Övriga skulder
12 921 660
10 824 012
Förutbetalda medlems- och serviceavgifter
71 608 265
71 373 258
Influtna avgifter till föreningar
6 576 506
7 344 979
19
15 507 761
10 775 155
Summa kortfristiga skulder
117 187 605
117 588 933
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
185 384 061
187 919 832
5 975 000
5 975 000
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Ställda säkerheter
20
Ansvarsförbindelser
IngaInga
1313
Koncernens kassaflödesanalys
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS
KONCERNERNS KASSAFLÖDESANALYS
2014
2013
-13 147 527
-10 464 069
6 667 089
1 955 959
144 848
364 813
61 077
-2 546
-6 274 513
-8 145 843
Erhållen ränta och utdelningar
958 454
2 021 843
Erlagd ränta
-57 402
-56 493
Betald skatt
-1 065 442
-842 515
-6 438 903
-7 023 008
Ökning/minskning kundfordringar
-3 652 426
124 296
Minskning övriga kortfristiga fordringar
3 484 098
3 248 564
Minskning leverantörsskulder
-6 662 990
-2 788 308
Ökning övriga kortfristiga rörelseskulder
6 296 788
17 178 523
-6 973 433
10 740 067
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat före finansiella poster
Avskrivningar och förlust vid utrangeringar
Övriga ej kassaflödespåverkande poster
Förändring avsättningar pensioner
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
-
-1 993 867
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-
-783 049
Resultat från kortfristiga finansiella placeringar
8 707 324
1 406 993
71 504
-13 380
Kassaflöde från investeringsverksamheten
8 778 828
-1 383 303
Årets kassaflöde
1 805 395
9 356 764
Korta placeringar och kassa, bank vid årets början
141 135 798
131 779 034
Korta placeringar och kassa, bank vid årets slut
142 941 193
141 135 798
Avyttring/investering i intressebolag
1414
Moderföreningens resultaträkning
MODERFÖRENINGENS RESULTATRÄKNING
MODERFÖRENINGENS RESULTATRÄKNING
2014
2013
Årsavgifter från medlemmar
8 915 547
9 351 637
Övriga rörelseintäkter
460 000
-
Summa intäkter
9 375 547
9 351 637
-11 363 478
-11 853 616
RÖRELSENS INTÄKTER
Not
21
Rörelsens kostnader
21
Rörelseresultat
-1 987 931
-2 501 979
Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter
9
288 154
400 917
Räntekostnader
-
-1 193
Resultat efter finansiella poster
-1 699 777
-2 102 255
Skatt på årets resultat
10
-63 098
-85 514
Årets resultat
-1 762 875
-2 187 769
1515
MODERFÖRENINGENS BALANSRÄKNING
MODERFÖRENINGENS BALANSRÄKNING Not
2014 12 31
2013 12 31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
22
1 000 000
1 000 000
Andra långfristiga värdepappersinnehav
12
61 002
61 002
Fordringar hos koncernbolag
23
11 106 218
Summa anläggningstillgångar
12 167 220
10 929 166
11 990 168
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterföretag
6 263 872
9 011 568
Skattefordringar
174 321
149 481
Övriga fordringar
334 380
102 116
Kassa och bank
139 848
139 727
Summa omsättningstillgångar
6 912 421
SUMMA TILLGÅNGAR
19 079 641
9 402 892
21 393 060
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 16
Föreningskapital
1 947 209
1 947 209
Ändamålsbestämda medel
102 834
137 834
Balanserat kapital
13 789 412
15 942 181
Årets resultat
-1 762 875
-2 187 769
Summa eget kapital
14 076 580
15 839 455
Kortfristiga skulder
Övriga skulder
-
2 300
25
5 003 061
5 551 305
Summa kortfristiga skulder
5 003 061
5 553 605
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
19 079 641
21 393 060
Ställda panter
Inga
Inga
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Ansvarsförbindelser IngaInga
1616
Moderföreningens kassaflödesanalys
MODERFÖRENINGENS KASSAFLÖDESANALYS
KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERFÖRENINGEN
2014
2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat före finansiella poster
-1 987 931
-2 501 979
-1 987 931
-2 501 979
Erhållen ränta
288 154
400 917
Erlagd ränta
-
-1 193
Betald skatt
-87 938
-85 514
-1 787 715
-2 187 769
Minskning övriga kortfristiga fordringar
2 515 432
1 296 536
Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder
-550 544
1 107 353
Kassaflöde från den löpande verksamheten
177 173
216 120
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Utbetalda stipendier
Ökning fordran koncernföretag
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-
-
-177 052
-215 348
-177 052
-215 348
Årets kassaflöde
121772
Kassa, bank vid årets början
139 727
138 955
Kassa, bank vid årets slut
139 848
139 727
1717
NOTER
NOT 1
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas års- och koncernredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel
35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i
samtliga räkningar och noter. Effekterna av övergången visas i not 2.
KONCERNREDOVISNING
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens eget kapital vid förvärvet,
fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värde, elimineras i sin helhet. I koncernen ingår
härigenom endast den del av dotterbolagens eget kapital som tillkommit efter förvärvet.
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande
sätt
anpassats för bolagets räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har ekonomiska fördelar som efter ett år
överstiger kostnaden.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Utgifter för
förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation
och underhåll redovisas som kostnader.
När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och
den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Avskrivningarna fördelas systematiskt
över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:
Dataprogram
5 år
Inventarier
5 år
Datorer
3 år
RÄKENSKAPER
Byggnad
1818
Stomme och grund
100 år
Stomkomplettering
50 år
Värme, el, fasad, yttertak
40 år
Hiss
30 år
Ventilation, styr och reglering
25 år
Inre ytskick
15 år
Noter
FORDRINGAR
Fordringarna upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.
KORTFRISTIGA PLACERINGAR
Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde
och marknadsvärde
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner
som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar
som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels
- handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
- har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
INKOMSTSKATTER
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende
tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor
säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget
kapital. Uppskjuten skattefordran på befintliga underskottsavdrag redovisas vid den tidpunkt då det är sannolikt att de kan
utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott.
INTÄKTER
Intäkter som avser service- och medlemsavgifter samt annonsintäkter intäktsredovisas i den period som avgifterna avser.
Övriga intäkter redovisas då tjänsten/varan tillhandahålls. Alla intäkter redovisas med avdrag för mervärdeskatt, rabatter
och returer.
LEASINGAVTAL
Samtliga leasingavtal där företaget är leasetagare redovisas som operationell leasing, oavsett om avtalen är operationella
eller finansiella. Leasingkostnaden redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Ersättningar till anställda i koncernen utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester och betald sjukfrånvaro.
1919
NOTER
NOT 2
EFFEKTER AV ÖVERGÅNG TILL K3
KONCERNEN
Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, ”Första gången detta allmänna råd tillämpas”. Vid en övergång till K3
upprättas en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När koncernens
ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med
Bokföringsnämndens allmänna råd. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i de tabeller som följer nedan och i noterna som hör till dessa.
Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar koncernen:
- De poster som ingår i eget kapital delas inte längre in i bundet och fritt kapital, utan i posterna
Aktiekapital, Annat bundet eget kapital och Annat eget kapital inklusive årets resultat.
- Justering har skett av avskrivningar då omräkning har skett enligt komponentsmetoden.
Enligt K3 ska posterna i koncernens eget kapital presenteras med en annan indelning än tidgare.
Denna omklassificering påverkar både ingångsbalansräkningen för 2013 och i den justeradebalansräkningen för 2013.
Utgående balans 2012
enligt tidigare principer
Justering
Ingående balans 2013
enligt K3-reglerna
Eget kapital
Föreningskapital
1 947 209
Ändamålsbestämt eget kapital
2 856 103
-2 856 103
-
253 837
-253 837
-
Fria reserver
82 146 537
-82 146 537
-
Årets resultat
-10 669 792
10 669 792
-
Annat bundet eget kapital
-
3 109 940
3 109 940
Fritt eget kapital inkl årets resultat
-
71 476 745
71 476 745
76 533 894
0
76 533 894
Bundna reserver
Summa eget kapital
2020
1 947 209
Noter
Utgående balans 2013
enligt tidigare principer
Justering
Utgående balans 2013
enligt K3-reglerna
1 947 209
1 947 209
Eget kapital
Föreningskapital
Ändamålsbestämt eget kapital
137 834
-137 834
-
Bundna reserver
220 000
-220 000
-
Fria reserver
74 593 665
-74 593 665
-
Årets resultat
-7 172 302
7 172 302
-
Annat bundet eget kapital
-
357 834
357 834
Fritt eget kapital inkl årets resultat
-
67 421 363
67 421 363
69 726 406
0
69 726 406
Summa eget kapital
Not Ingående balans 2013
Justering
Utgående balans 2013
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
7
13 054 901
-72 816
12 982 085
16
-67 494 179
72 816
-67 421 363
Eget kapital
Fritt eget kapital inkl årets resultat
2121
Noter
NOTER
NOT 3
PERSONAL
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2013
2014
Löner och andra
Sociala kostnader
Löner och andra
ersättningar
(varav pensionskostnader)
ersättningar
Sociala kostnader
Koncernen
15 489 074
29 775 514
14 075 695
34 449 542
(3 733 246)
2014
Löner och andra
ersättningar
(varav rörliga)
Styrelseledamöter
och VD
3 303 474
(varav pensionskostnader)
(3 961 525)
2013
Löner och andra
ersättningar
Pensionskostnader
(varav rörliga)
411 282
2 842 754
Pensionskostnader
370 486
(-)
(-)
Övriga anställda
26 472 040
3 321 964
31 606 788
3 591 039
Koncernen
29 775 514
3 733 246
34 449 542
3 961 525
Premier för individuella pensionsförsäkringar till VD följer ITP-plan.
Ersättning till styrelsen utgår enligt gällande arvodesregler. Ordföranden erhåller 6 basbelopp, förste vice ordförande 3
basbelopp, andre vice ordförande 1,5 basbelopp, övriga ledamöter 1 basbelopp. Till detta kommer sammanträdesarvoden
med 5 % av basbeloppet. Inga pensionsåtaganden avseende styrelsen finns.
För övrig personal föreligger pensionsvillkor enligt ITP-plan. Ingen anställd har s.k. fallskärmsavtal som kan utlösas av
den anställde.
Medelantalet årsanställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till:
Koncernen
2222
20142013
Kvinnor
3548
Män
2128
Totalt för koncernen
56
76
Noter
STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
2014
2013
Antal på
Antal på
Varav män
balansdagen
balansdagen
Varav män
Koncernen
Styrelseledamöter14 57% 13
62%
Verkställande direktören
och andra ledande
befattningshavare5
20%
20% 5
Moderföreningen Moderföreningen har under året eller föregående år inte haft några anställda.
NOT 4
ERSÄTTNING TILL REVISORERNA
Koncernen
20142013
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdraget
151 000
95 000
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
-
40 000
Skatterådgivning
--
Övriga tjänster
7 150
352 231
Summa
158 150
487 231
Moderföreningen
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdraget
20 000
-
2323
Noter
NOTER
NOT 5
LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING2014
2013
Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas
avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:
Förfaller till betalning inom ett år
5 609 001
5 433 307
Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år
12 670 294
17 295 288
18 279 295
22 728 595
Under perioden kostnadsförda leasingavgifter
5 780 685
6 034 001
Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda lokaler. Det huvudsakliga avtalet om hyra löper på fem år
med möjlighet för företaget att förlänga med ytterligare tre år. Förutom hyra av lokaler avser avtalen leasingbilar, som
leasas på tre år.
NOT 6
DATAPROGRAM
Koncernen
Ingående anskaffningsvärde
Årets investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Utgående anskaffningsvärde
2014 12 31
2013 12 31
7 443 407
5 449 540
-
1 993 867
-7 443 407
-
0
7 443 407
2424
Ingående avskrivningar enligt plan
-1 419 200
-
Försäljningar/utrangeringar
2 907 882
-
Årets avskrivningar enligt plan
-1 488 682
-1 419 200
Utgående avskrivningar enligt plan
0
-1 419 200
Restvärde enligt plan
0
6 024 207
Noter
NOT 7
BYGGNADER OCH MARK
2014 12 31
2013 12 31
Koncernen
Fastighet, Nytorgsgatan 17
Ingående anskaffningsvärde byggnad
Ombyggnad under året
Ingående anskaffningsvärde mark
Utgående anskaffningsvärde
9 012 366
8 313 899
-
698 467
4 728 000
4 728 000
13 740 366
13 740 366
Ingående avskrivningar enligt plan
-758 281
-570 636
Årets avskrivningar enligt plan
-220 952
-187 645
Utgående avskrivningar enligt plan
-979 233
-758 281
Summa bokfört värde
Brandförsäkringsvärde
12 761 133
12 982 085
FullvärdeFullvärde
Det skattemässiga värdet understiger det bokförda värdet med 698 681 kronor. Fastigheten värderades 2013 till 69 600 tkr, av en oberoende värderingsman. Ledningen anser att de parametrar som
användes i förra årets värdering inte har förändrats på något väsentligt sätt och attfastighetens verkliga värde därför
kan anses oförändrat.
2525
Noter
NOTER
NOT 8
INVENTARIER
2014 12 31
2013 12 31
2 926 184
2 798 030
Ingående anskaffningsvärde fusionerat bolag
-
43 572
Årets investeringar
-
84 582
Försäljningar/utrangeringar
--
Koncernen
Ingående anskaffningsvärde
Utgående anskaffningsvärde
2 926 184
2 926 184
Ingående avskrivningar enligt plan
-819 545
-354 043
Ingående avskrivning fusionerat bolag
-
-37 095
Försäljningar/utrangeringar
--
Årets avskrivningar enligt plan
Utgående avskrivningar enligt plan
-421 930
-1 241 475
-428 407
-819 545
Restvärde enligt plan
1 684 709
2 106 639
NOT 9
RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER
Moderföreningen
20142013
Ränteintäkter
1 480
1 791
286 674
399 126
Ränteintäkter från koncernföretag
Summa
288 154
400 917
Koncernen
Ränteintäkter
Resultat vid försäljning av korta placeringar
Utdelningar
Summa
2626
20142013
106 416
172 845
8 707 324
1 406 993
852 038
1 848 998
9 665 778
3 428 836
Noter
Moderföreningen
Koncernen
NOT 10
SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT
2014 2013 20142013
Aktuell skatt för året
Skatt pga ändrad taxering
Justering uppskjuten skatt pga
ändrad skattesats
Uppskjuten skatt
-63 098
-87 976
-63 098
-87 976
4 183
14 006
-
2 462
-
46 290
-
-
16 020
-
-
-
Uppskjuten skattefordran
1 252 894
Summa
1 209 999
-27 680
-63 098
-85 514
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag har aktiverats i Företagarna Sverige Service AB vilket ger en skatteintäkt
2014. Uppskjuten skatt är resultatet av att det skattemässiga värdet minskar jämfört med det bokförda värdet på fastigheten
pga K3 regler.
NOT 11
Andelar i intresseföretag
Kapitalandel %
Rösträttsandel %
Antal andelar
Bokfört värde Bokfört värde
2014 12 31
2013 12 31
Koncernen
Företagarna i Kalmar län
Service AB, 556217-1789
säte: Oskarshamn
40
8
667
66 700
Företagarna i Halland
Service AB, 556280-9771
säte: Halmstad
40
14
1334
133 400
Företagarna Östergötland
Service AB, 556376-8042
säte: Linköping
40
10
667
66 700
Företagarföreningen i Örebro län AB, 556221-1838
säte: Örebro
40
12
667
66 700
Företagarna Kronoberg
Service AB, 556457-5933
säte: Växjö
40
10
667
66 670 Företagarna Region Syd
Service AB, 556420-4302
säte: Malmö
40
3
667
66 700
66 700
133 400
66 700
66 700
66 670
66 700
2727
NOTER
Företagarna Stockholms län AB, 556072-0566
säte: Stockholm
40
4
667
66 700
Företagarna i Västerbotten
Service AB, 556549-3110
säte: Lycksele
40
6
200
200 000
Företagarna Mälardalen
Service AB, 556903-2005
säte: Stockholm
40
5
1 000
1 135 234
Företagarnas Service
Gävleborg AB, 556313-4187
säte: Gävle
40
12
667
66 700
Företagarna Norrbotten
Service AB, 556335-7689
säte: Luleå
40
6
67
67 000
Företagarna Värmland
Projekt AB, 556669-1795
säte: Karlstad
40
8
667
66 700
Företagarna i Västernorrland
Service AB, 556291-0041
säte: Sundsvall
40
12
667
66 700
Företagarna Västra Götaland
Service AB, 556612-3153
säte: Göteborg
40
2
1 440
144 000
Företagarna Jämtland-
Härjedalen Service AB,
556788-9398
säte: Östersund
40
11
475
47 500
Företagarna Dalarna
Service AB, 556793-5290
säte: Falun
40
6
400
39 900
Företagarna Gotland
Service AB, 556611-6132
säte: Gotland
40
50
667
0
Summa
2 367 304
2828
66 700
200 000
1 135 234
66 700
67 000
66 700
66 700
144 000
47 500
39 900
66 700
2 434 004
Noter
NOT 12
ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Bokf värde
Bokf värde
Koncernen
2014 12 31
2013 12 31
Aktier och andelar
Företagarhuset i Västmanland ek. för
KGF Jönköpings Län
Övrigt
Summa aktier och andelar
60 000
60 000
100 000
100 000
1 002
1 002
161 002
161 002
NOT 13
UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN
Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag
2014 12 31
2013 12 31
1 252 893
-
Det skattemässiga underskottsavdraget uppgår till 5 695 tkr.
NOT 14
FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
2014 12 31
2013 12 31
Koncernen
Förskottsbetalda hyror
1 303 013
1 287 640
Periodiserad provision
1 091 250
1 231 123
-
4 543 637
Förutbetalda kostnader regional verksamhet
1 850 500
1 876 600
Övrig förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2 823 681
1 384 585
Periodiserade kostnader regional verksamhet
Summa
7 068 444
10 323 585
NOT 15
KORTA PLACERINGAR
2014 12 31
2013 12 31
Anskaffningsvärde
120 000 000
98 272 952
Verkligt värde på balansdagen
121 633 531
103 682 487
Placeringarna görs i ränte- och aktiefonder.
2929
Noter
NOTER
NOT 16
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Föreningskapital
Annat bundet
Balanserad
Summa Minoritets-
Totalt
eget kapital
vinst m.m.
intresse
eget kapital
Koncernen
Eget kapital 20140101
1 947 209
357 834
Årets resultat
Nyemission
Fusionsresultat
Erhållet aktieägartillskott
Utbetalda stipendier
-35 000
Eget kapital 20141231
1 947 209
322 834
67 342 189
-2 315 409
34 263
91 112
35 000
65 187 155
69 647 232
79 174
-2 315 409
-8 939
0
7 073
34 263
3 389
91 112
0
9 011
67 457 198
89 708
69 726 406
-2 324 348
7 073
37 652
100 123
0
67 546 906
Föreningskapital
Ändamålsbestämt
Balanserat
Totalt
Moderföreningen
eget kapital
eget kapital eget kapital
Ingående balans 20140101
1 947 209
137 834
13 754 412 15 839 455
Utbetalda stipendier från
Stipendie- och bidragsfond
-35 000
35 000
0
Årets resultat
-1 762 875 -1 762 875
Utgående balans 20141231
1 947 209
102 834
12 026 537 14 076 580
ÄNDAMÅLSBESTÄMT EGET KAPITAL
Koncernen och Moderföreningen
2014 12 31
2013 12 31
Stipendie- och bidragsfond
29 031
64 031
Mästarbrevsfond
57 169
57 169
Hyllningsfond
16 634
16 634
Fond för medlemsfrämjande insatser
-
-
Summa
102 834
137 834
Företagarna har kvarstående krav mot Företagarna Sverige Service AB på återbetalning av villkorade aktieägartillskott om
17 644 700 kronor. Aktieägartillskott har lämnats vid tre tillfällen, 1991, 1995 och 1998.
NOT 17
AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER.
Avser avsättningar för pensionerade verkställande direktörer som varit verksamma inom organisationerna.
3030
Noter
NOT 18
UPPSKJUTEN SKATTESKULD
Koncernen
2014 12 31
2013 12 31
Ingående balans
169 729
216 019
Förändring av uppskjuten skatteskuld
-16 020
-46 290
Utgående balans
153 709
169 729
Den uppskjutna skatteskulden, 153 709 kronor, beror på att det skattemässiga värdet på fastighetenunderstiger det
bokförda värdet med 698 681 kronor.
NOT 19
UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
Koncernen
2014 12 31
2013 12 31
Semesterlöneskuld
2 218 165
2 382 173
Sociala avgifter
699 978
1 598 388
Övriga upplupna kostnader 6 489 730
6 794 594
och förutbetalda intäkter
Periodisering av annonsintäkter 4 299 888
Ersättningar till Företagarnas regionala bolag
1 800 000
Summa
15 507 761
10 775 155
NOT 20
STÄLLDA SÄKERHETER
Koncernen 20142013
Företagsinteckningar
4 800 000
4 800 000
Bankgaranti
1 175 000
1 175 000
Summa 5 975 000
5 975 000
NOT 21
INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG
Moderföreningen
Av bolagets nettoomsättning avser 0 (0) kkr försäljning till dotterföretag.
Av bolagetsinköp avser 10 541 (9 031) kkr inköp från dotterföretag.
3131
NOTER
NOT 22
AKTIER I DOTTERBOLAG
Samtliga bolag med säte i Stockholms län
Bolag
Antal
Kapitalandel
Aktiekapital Bokfört värde
2014 12 31
Företagarna, Sverige Service AB
556093-3011
10 000
100
1 000 000
1 000 000
I koncernen Företagarna Sverige Service AB, 556093-3011, ingår följande dotterbolag
Rörelsedrivande
Småföretagens
Riksorganisation
Service AB,
556101-2377
1 000
100
100 000
100 000
Företagarnas
Föreningsbolag AB
556274-3814
2 400
91
120 000
224 287
Vilande
Företagarna Sverige
Marknads AB
556129-3316
1 000
100
100 000
329 428
Bokfört värde i Företagarna Sverige Service AB
653 715
NOT 23
FORDRINGAR HOS KONCERNBOLAG
2014 12 31
2013 12 31
Ingående anskaffningsvärde
10 929 166
10 713 818
Årets förändring
177 052
215 348
Utgående anskaffningsvärde
11 106 218
10 929 166
3232
NOT 24
UPPGIFT OM FUSION
Följande bolag har fusionerats med Företagarnas Föreningsbolag AB per den 18 december 2014.I det övertagande
bolagets resultat- och balansräkning ingår följande belopp från det överlåtandebolaget för tid före fusionens registrering.
Företagets namn och org.nr: Företagarna Gotland Service AB, org nr 556611-6132
Rörelseintäkter
224 478
Rörelsens kostnader
-393 726
Rörelseresultat
-169 248
Omsättningstillgångar
329 537
Summa tillgångar
329 537
Eget kapital
47 156
Långfristiga skulder
114 298
Kortfristiga skulder
168 083
Summa eget kapital och skulder
329 537
NOT 25
UPPLUPNA KOSTNADER
2014 12 31
2013 12 31
OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
Förutbetalda medlemsavgifter
4 983 061 5 551 305
Upplupna revisionskostnader
20 000
-
Summa
5 003 061
5 551 305
3333
Årsredovisningens undertecknande
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE
FÖRETAGARNA
ORG NR. 802015-6488,
ÅRSREDOVISNING 2014
Stockholm den 15 april 2015
MIN REVISIONSBERÄTTELSE HAR LÄMNATS DEN 22 APRIL 2015
VÅR GRANSKNINGSRAPPORT HAR LÄMNATS DEN 22 APRIL 2015
3434
Revisionsberättelse
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsmötet i Företagarna, org.nr 802015-6488
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN
OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Jag har utfört en revision av årsredovisningen och
koncernredovisningen för Företagarna för år 2014.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN
OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Det är styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och
verkställande direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som
inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel.
REVISORNS ANSVAR
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har
utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att
jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen
för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
föreningen upprättar en årsredovisning och
koncernredovisning i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i föreningens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
använts och av rimligheten i styrelsens
och verkställande direktörens uppskattningar
i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen
och koncernredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
mina uttalanden.
UTTALANDEN
Enligt min uppfattning har årsredovisningen och
koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens och koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2014 och av dessas finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag
tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderföreningen och koncernen.
Forts.
3535
Revisionsberättelse
REVISIONSBERÄTTELSE FORTS.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR
OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till disposition beträffande föreningens vinst eller förlust samt utfört
en revision av styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning för Företagarna för år 2014.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som
har ansvaret för förslaget till disposition beträffande
föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen
och verkställande direktören som har ansvaret
för förvaltningen.
REVISORNS ANSVAR
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förvaltningen på grundval av min revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag
utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har företagit någon
åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan leda
till ersättningsskyldighet. Jag har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt
har handlat i strid med stadgarna.
3636
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund
för mitt uttalande.
UTTALANDE
Jag tillstyrker att årsmötet disponerar vinsten
enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och
beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 22 april 2015
Marie Welin
Auktoriserad revisor
Granskningsrapport
GRANSKNINGSRAPPORT
Till Företagarnas årsmöte, org.nr 802015-6488
Vi har på uppdrag av kongressen granskat förvaltningen och den interna kontrollen i Företagarna för år 2014.
Vi har granskat väsentliga beslut från kongressen, åtgärder och förhållanden i föreningen för
att kunna bedöma om verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och tillfredställande sätt.
Vår granskning har inte uppvisat några förhållanden som föranleder anmärkning.
Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med kongressens beslut, föreningens
stadgar, ej heller vidtagit någon åtgärd eller gjort sig skyldiga till någon försummelse som föranleder
anmärkning.
Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret.
Stockholm den 22 april 2015
Torbjörn Jonsson
Lars Brändström
Förtroendevald revisor
Förtroendevald revisor
3737
FÖRETAGARNA, 106 67 Stockholm • Besöksadress: Rådmansgatan 40, Stockholm
Telefon: 08-406 17 00 • Fax: 08-24 55 26 • E-post: [email protected] • www.foretagarna.se
38