1. No category

Bilaga 4 till protokoll vid regeringssammanträde
2014-03-27 nr I 1, Dnr N2014/1554/RT m.fl.
Förslag till
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt
och sysselsättning
Östra Mellansverige
2014-2020
Innehåll
1
Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens strategi för
smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och
territoriell sammanhållning..............................................................................4
1.1
Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens strategi för smart
och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning.................................................................................................. 4
1.2
Motivering för fördelning av medel ................................................................. 19
2
Insatsområden .................................................................................................23
2.1
Beskrivning av insatsområden andra än tekniskt stöd...................................... 23
2.2
Tekniskt stöd (TA) ........................................................................................... 63
3
Finansieringsplan ............................................................................................ 65
3.1
Medel per fond och belopp för resultatreserven ............................................... 65
3.2
Finansiering för det operativa programmets hela programperiod uppdelat per
insatsområde ..................................................................................................... 65
4
Det integrerade tillvägagångssättet vid territoriell utveckling ................... 70
4.1
Lokalt ledd utveckling ...................................................................................... 70
4.2
Hållbar stadsutveckling .................................................................................... 70
4.3
Integrerad territoriell investering...................................................................... 70
4.4
Bestämmelser för interregionala och transnationella åtgärder inom de operativa
programmen, där stödmottagare finns i mer än en medlemsstat ...................... 70
4.5
De enligt programmet planerade insatsernas bidrag till makroregionala
strategier och havsområdesstrategier, enligt de behov för programområdet som
fastställts av medlemsstaten ............................................................................. 70
5
Särskilda behov i geografiska områden med störst fattigdom eller hos
målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning72
6
Särskilda behov i områden med allvarliga och permanenta,
naturbetingade eller demografiska nackdelar .............................................. 73
7
Myndigheter och organ med ansvar för förvaltning, kontroll och revision
samt relevanta parters roll .............................................................................74
7.1
Relevanta myndigheter och organ .................................................................... 74
7.2
De relevanta parternas engagemang ................................................................. 74
8
Samordning mellan fonderna EJFLU, EHFF och andra
finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt EIB .........79
9
Förhandsvillkor ............................................................................................... 83
9.1
Förhandsvillkor ................................................................................................ 83
10
Minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna ................ 111
11
Horisontella kriterier .................................................................................... 113
11.1
Bättre miljö ..................................................................................................... 113
11.2
Likabehandling och icke-diskriminering........................................................ 115
11.3
Jämställdhet mellan kvinnor och män ............................................................ 117
Sida 2 av 125
12
Separata delar ................................................................................................ 121
12.1
Resultatram för det operativa programmet ..................................................... 121
12.2
Relevanta parter som deltar i utarbetandet av programmet ............................ 121
Sida 3 av 125
1
Strategi för det operativa programmets bidrag till
unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning
1.1
Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens
strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå
ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
1.1.1
Beskrivning av det operativa programmets strategi för att bidra till
unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå
ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
Europa står under de kommande sju åren inför en rad utmaningar. Några av de mest
angelägna är den demografiska utvecklingen, en hög arbetslöshet, finansiell instabilitet
och ökad globalisering. I detta läge är en rad målinriktade investeringar för hållbar
tillväxt och sysselsättning nödvändiga för Europas medlemsstater och regioner. De
fonder som ingår i den gemensamma strategiska ramen (GSR)1 utgör här ett viktigt och
kompletterande inslag till nationella och regionala insatser för hållbar tillväxt,
sysselsättning och konkurrenskraft.
Regionen Östra Mellansverige (ÖMS) är en bland Europas många strukturfondsregioner
som aktivt vill ta itu med dessa utmaningar. Regionen, som består av Uppsala,
Västmanland, Sörmland, Östergötland samt Örebro län, utgår i sitt program för
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF eller regionalfonden) från de
prioriteringar som finns i de ingående länens regionala utvecklingsplaner (RUP) och
utvecklingsstrategier (RUS). Dessa strategiska styrdokument syftar till att länsvis skapa
goda förutsättningar för hög sysselsättning, god produktivitet, social sammanhållning
samt hållbar tillväxt. Detta ligger helt i linje med EU:s tillväxtstrategi Europa 2020.
Det faktum att programmet utgår ifrån länens RUS/RUP säkerställer också ett tydligt
underifrånperspektiv vilket är viktigt för att programmet ska ha ett aktivt regionalt
ägarskap.
På samma sätt som Europa 2020 utgår ifrån en hållbar utveckling så ska även Östra
Mellansveriges regionalfondsprogram användas till insatser som bidrar till en smart,
uthållig och integrerande tillväxt och samhällsutveckling. Konkret innebär det ett ökat
samarbete över sektorsgränserna, samhällsnivåer och territorier för att bygga strukturer
för en mer hållbar samhällsutveckling inom Östra Mellansverige och i relation till
regioner runt Östersjön och i övriga Europa. Det innebär också att de horisontella
kriterierna så som jämställdhet, miljö och integration genomgående i programmet
kommer tolkas som tillväxtfrämjande faktorer. Konkret innebära detta att kriterierna
1
EU-fonder som ingår i den gemensamma strategiska ramen är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden,
Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.
Sida 4 av 125
kan inspirera till exempelvis nya affärsmodeller, idéer och koncept på hur service inom
välfärdsektorn kan vitaliseras och förnyas samt övergripande bidra till en hållbarare
samhällsstruktur.
Härefter följer en kortare beskrivning av hur detta regionalfondsprogram för Östra
Mellansverige 2014-2020 mer specifikt bidrar till Europas tillväxtstrategi utifrån de elva
tematiska mål, tillika insatsområden, som EU-kommissionen pekat ut och där Östra
Mellansverige sedan har valt att prioritera fyra.
Insatsområde 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
En angelägen del av Europa 2020-strategin är ökad innovation och forskning samt ökad
sysselsättningsnivå. En viktig åtgärd för att uppnå detta mål är att förbättra villkoren
och tillgången till finansiering för forskning och innovation. Innovativa idéer bör även i
ökad grad omvandlas till produkter och tjänster som skapar hållbar tillväxt och
arbetstillfällen. EU:s flaggskeppsinitiativ, ”Innovationsunionen”, syftar till att Europa
ska bli världsledande inom vetenskap och innovation. De hinder som för närvarande
finns för att idéer ska nå marknaden ska avskaffas. Till dessa hör bland annat dyr
patentering, marknadsfragmentering, långsamt sättande av standarder samt
kompetensbrist. Offentliga sektorns, näringslivets, universitet och högskolorsamt
statens sätt att samarbeta behöver också förändras. Detta gäller i synnerhet genom
innovationspartnerskap mellan företag och europeiska institutioner, nationella och
regionala myndigheter. På nationell nivå anger innovationsunionen bl.a. att
medlemsstaten ska reformera nationella (och regionala) FoU- och innovationssystem för
att främja spetskompetens och intelligent specialisering. Dessutom ska samarbeten
mellan universitet, forskning och företag stärkas samtidigt som det gränsöverskridande
samarbetet på områden där EU tillför mervärde ska öka.
Sverige är en av de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen sett till
innovationskapaciteten men saknar system för att kommersialisera innovationen.2 Östra
Mellansverige (inklusive Stockholms län) står för en betydande andel av Sveriges totala
FoU utgifter och rankas som en av de främsta innovationsregionerna inom EU.
Regionen har mycket goda förutsättningar för innovation och förnyelse i jämförelse
med flertalet europeiska regioner. Detta innebär inte bara ett ansvar att förvalta, utan
även ett krav att arbeta med kommersialisering av innovation samt tillväxtskapande
åtgärder och investeringar i innovativa företag i Östra Mellansverige.
Analysen visar att även om innovations- och företagsklimatet i Östra Mellansverige är
mycket bra i jämförelse med många regioner i Europa är kommersialiseringen av
innovativa produkter och utvecklingen av snabbväxande innovativa företag i Sverige
och Östra Mellansverige under EU-genomsnittet. Dock finns vissa svagheter som
handlar om företagens förmåga att attrahera FoU investeringar över lag sjunker och där
investeringar görs så sker detta i ett fåtal större företag.
För att bidra till att uppnå innovationsmålet i Europa 2020-strategin ska därför Östra
Mellansverige skapa förutsättningar för ett förbättrat innovationsklimat och stärka
processer där småföretagande också blir en naturlig del av innovationsutvecklingen.
2
Kommissionens ståndpunkt om utveckling av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden 2014-2020, sid 4 och 6.
Sida 5 av 125
Regionens mångfald är en viktig resurs och tillgång för ökad innovationsförmåga och
behöver därför tillvaratas på nya sätt. Män och kvinnor ska ges samma förutsättningar
och möjligheter att utveckla och stärka sin innovationsförmåga i de satsningar som
genomförs.
Det finns en tydlig inriktningskoncentrering av de investeringar i innovation som sker
inom Östra Mellansverige, där teknisk innovation utgör merparten av investeringarna.
Organisatoriska eller marknadsinnovationer är något svagare och de sociala3 samt
ekologiska innovationerna är de förhållandevis minst utvecklade områdena och måste
stärkas ytterligare.
Information och kommunikationsteknik (IKT) utgör idag en viktig del av de lösningar
och erbjudanden regionens företag säljer och en förutsättning för att verksamheten i
offentliga och privata organisationer ska vara konkurrenskraftiga och effektiva.4 IKTtjänster kan samtidigt ha en avgörande betydelse för att exempelvis nå ut med
nödvändig service på mindre orter som är på tillbakagång och där andelen äldre ökar
och därmed behoven av service och en anpassad omsorg. Utvecklingen av IKT-tjänster
kan därför bidra till utvecklingen av en innovationsdriven välfärdssektor. Sådana
initiativ stöds av Europa 2020-strategin, främst genom flaggskeppsinitiativet ” en digital
agenda för Europa”, och det nationella reformprogrammet (2013) som betonar vikten av
innovativa sätt för att bemöta den demografiska utvecklingen.
Inom regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige behövs insatser för att stärka
innovationsområdet i alla delar av regionen och använda den goda forskningskapacitet
som finns för att även fortsättningsvis ligga i framkant vad gäller innovativa lösningar i
produkter och tjänster. Insatserna behövs även för att möta utmaningar som
klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet samt hälsa och demografiska
förändringar, i enlighet med Europa 2020-strategin. Samtliga strategiska program som
ligger till grund för strukturfonderna 2014-2020 betonar att stärkt innovation och
forskning är avgörande för en smart och hållbar tillväxt för alla.
Detta insatsområde sätter fokus på den innovationspotential som finns i gränslandet
mellan universitet och högskolor, offentlig sektor och näringsliv. Syftet är att ta tillvara
specifika regionala styrkor samt öka kapaciteten till innovationer för att stärka
konkurrenskraften (smart specialisering). Samverkan mellan aktörer i Östra
Mellansverige, Stockholm och övriga världen ska utvecklas för att kunna möta behoven
i alla geografiska delar av regionen, både i forsknings- och kunskapsintensiva miljöer
och i områden där innovationskraften bärs upp av företag och individer utan koppling
till universitet och högskolor.
Insatsområdet knyter an till definierade utmaningar och prioriterade områden inom
ramen för Östersjöstrategin såsom ökat välstånd och ökad innovation. Programmet ska
även aktivt uppmuntra satsningar som har kopplingar till andra strukturfonder,
sektorsprogram och territoriella samarbetsprogram såsom socialfonden, Horisont 2020
och Central Baltic som likt detta program prioriterat insatsområde 1.
3
Social innovation definieras här som en helt ny tjänst eller produkt som skapas inom den sociala ekonomin.
4
IKT står i dagsläget för ungefär 5 % av EU:s BNP, men står för över 20 % av den ökning som har skett av effektiviteten inom alla
sektorer och för 25 % av forskningen inom Europas näringsliv.
Sida 6 av 125
Insatsområdet ska också kunna stödja utvecklingen av sociala innovationer i
programområdets städer. Programmets aktiviteter inom insatsområdet ska även kunna
komplettera satsningar som genomförs i det nationella regionalfondsprogrammet 20142020.
Det övergripande målet för insatsområdet är att bidra till ökad konkurrenskraft genom
värdeskapande kunskapsökning och näringsliv med bredd och spets. Utgångspunkten
är regionens styrkeområden och unika profil samt en kreativ miljö för entreprenörskap
och innovation.
Insatsområde 2: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft
I spåren av den ekonomiska krisen är Europa i behov av en ökad sysselsättning.
Kommissionen uppmanar därför att stödja framväxt av nya företag genom stöd till
entreprenörskap och innovation. Detta lyfts även i det nationella reformprogrammet
(2013) för genomförande av Europa 2020-strategin. Entreprenörskap handlar inte endast
om företagsamhet utan kan mycket väl även handla om att hitta sätt för ett smartare
genomförande, nya former för lärande, experimenterande och delaktighet inom alla
sektorer och sammanhang.
Ett starkt näringsliv och en väl fungerande arbetsmarknad utgör därför av ovan nämnda
skäl viktiga fundament för att Östra Mellansverige ska klara sig i en alltmer tilltagande
internationell konkurrens. Enligt analysen har regionen en stark, exportinriktad och
högteknologisk industri med en stor kompetens hos de anställda. Även om
industrisektor överlag successivt minskat sin andel av sysselsättningen har
underleverantörerna, både tillverkande företag men framförallt tjänsteföretag, vuxit till
antal och står också för en ökad andel av sysselsättningen. Det är också inom kategorin
tjänsteföretag, främst de mindre och medelstora, som den stora tillväxtpotentialen
bedöms finnas, både vad gäller ökad omsättning och behov av fler anställda. Här pekar
analysen specifikt på de tjänsteföretag som riktar sig tilll privata konsumenter.
Detta innebär att tillverkningsindustrin, som trots allt är motorn inom ÖMS, behöver
stödja parallellt med att en växande mängd små och medelstora industri- och
tjänstenäringar, måste få rätt support på sina villkor, som här exempelvis kan handla om
generationsskiften eller att komma ut på en internationell marknad.
Ett av målen i Europa 2020-strategin är att eftersträva en höjning av
sysselsättningsgraden till 75 % för kvinnor och män i åldrarna 20-64 år vilket är ett sätt
för att nå det övergripande målet om inkluderande tillväxt. För att nå detta och övriga
mål är det viktigt med väl utbyggda strukturer för att företag ska kunna starta och
utvecklas.
I likhet med EU:s flaggskeppsinitiativ ”En industripolitik för en globaliserad tid”
prioriterar regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige att öka sysselsättningen
och bidra till en hållbar tillväxt. Det sker genom att regionalfonden ska både stödja och
bevara ett starkt, diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv, där främjande av
tillväxten i de små och medelstora företagen står i centrum. Målsättningen är att
förverkliga ett mer gynnsamt företagsklimat genom att avlägsna hinder, dra nytta av
globaliseringen samt underlätta kommersialiseringen av innovationer. Här ingår även att
säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen till små och medelstora företag.
Samma grupp av företag är också i behov av fungerande strukturer för riskkapital och
stöd för ökad internationalisering.
Sida 7 av 125
Det är också angeläget att både se och fullt ut ta tillvara potentialen som ett
mångfaldsperspektiv innebär. Konkret kan det innebära att söka möjligheter kopplade
till den rådande åldersstrukturen, könsfördelningen eller närvaron av grupper med
utländsk bakgrund i syfte att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. På
motsvarande sätt kan befintliga miljökriterier bidra till att främja entreprenörskap
genom att små och medelstora företag söker mer resurseffektiva arbetssätt som
exempeliv leder till minskat beroende av fossil energi.
För att möta de utmaningar som Europa, Sverige och Östra Mellansverige står inför
gällande demografiutveckling, välfärd och ökad global konkurrens, behövs även
satsningar inom socialt företagande och social ekonomi.5 Detta är även något som EU
kommissionen uppmanar till i flera strategiska dokument kopplat till strukturfonderna6
och som direkt berör tillväxtpotentialen inom de små och medelstora tjänsteföretagen.
Vad som också talar i samma riktning är att Europa 2020-strategin uppskattar att över
en miljon nya arbetstillfällen kommer att skapas i Europa genom att sträva efter att
uppfylla de energispecifika målen. Det är viktigt att Östra Mellansverige är en del av
denna utveckling.
Ett utpekat hinder för tillväxt är bristen på kompetent arbetskraft. Bättre matchning
mellan behov och efterfrågan av kompetent personal är ett viktigt åtgärdsområde och
investeringar behövs i kunskap och kompetens. Investeringar i detta stöds även av EU:s
flaggskeppsinitiativ ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”.
De små och medelstora företagen har fått en växande betydelse globalt, nationellt och
även inom Östra Mellansverige. Här skapas i allt högre grad de nya arbetstillfällena och
även nya former av tjänster och produkter som följer av en samhällsekonomi i
omvandling. Dessa företag måste ges de rätta långsiktiga förutsättningarna för tillväxt,
både gällande antalet anställda och omsättning. En del av dessa förutsättningar kan
skapas genom ett ökat entreprenörskap och förbättrat företagsklimat, men även genom
en ökad tillgång på rätt kompetens, ökad tillgång till regionalt riskkapital samt
internationalisering.
Här är städerna viktiga som aktörer då de framför allt kan vara bärare av insatser där
man för att systematiskt tar tillvara det potentiella entreprenörskapet bland grupper som
i dag står utanför arbetsmarknaden eller som av andra skäl inte kan ta del i
samhällsutvecklingen som sätts i fokus. En ökad tillväxt i de små och medelstora
företagen leder till ökad sysselsättning. En ökad sysselsättning kan i sig vara en väg att
minska klyftor och utanförskap som inte minst regionens städer brottas med. Att främja
denna tillväxt bland företagen kan alltså även ses som ett sätt att bidra till den hållbara
samhällsutvecklingen, där staden är en geografi. Insatsområdet ska även stödja olika
initiativ som tar sikte på att utveckla sociala innovationer och det sociala
entreprenörskapet i städerna.
Insatsområdet knyter även an till definierade utmaningar och prioriterade områden inom
ramen för Östersjöstrategin såsom ökat välstånd och stärkt konkurrenskraft för små och
medelstora företag. Programmets utvalda aktiviteter inom detta insatsområde har därför
5
6
Definieras här som icke offentliga organisationer med samhälleliga mål.
Europa 2020 strategin, Initiativ för social företagande (SBI), GSR etc.
Sida 8 av 125
för avsikt att bidra till Östersjöstrategins måluppfyllelse. Programmet ska även aktivt
uppmuntra satsningar som har kopplingar till andra sektorsprogram, territoriella
samarbetsprogram men även socialfond och länsvisa landsbygdsprogram.
Programmets aktiviteter inom insatsområdet ska även kunna komplettera satsningar som
genomförs i det nationella regionalfondsprogrammet 2014-2020.
Det övergripande målet för insatsområdet är att stärka konkurrenskraften i små och
medelstora företag genom långsiktiga insatser för stärkt entreprenörskap för främst
befintliga men även nya företagare, förbättrat företagsklimat, ökad internationalisering
och ökad tillgång till riskkapital.
Insatsområde 3: Att stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla
sektorer
Östra Mellansverige ska i enighet med Europa 2020-strategins målsättningar hjälpa EU
att nå energi- och klimatmålen ”20/20/20”, d.v.s. minska växthusgasutsläppen med
minst 20 % från 1990 års nivåer, öka andelen förnybara energikällor till 20 % samt höja
energieffektiviteten med 20 %. I Europa 2020-strategin pekas ett antal
samhällsutmaningar ut som speciellt viktiga att arbeta med kopplat till energiområdet.
Dessa är bland annat ren, säker och effektiv energiförsörjning, resurseffektivitet och
hushållning med råvaror, hållbart jordbruk samt smarta, gröna och integrerade
transporter.
Sverige och Östra Mellansverige ligger redan i framkant på området förnybar energi,
energieffektivitet och minskad koldioxidutsläpp i jämförelse med många regioner i EU.
Enligt analysen anses regionen också ha stor potential till förbättringar när det gäller
bland annat energieffektivitet, ökad produktion av förnybar energi samt minskade
utsläpp från transporter.
EU:s flaggskeppsinitiativ, ”Ett resurseffektivt Europa”, syftar till att främja den
ekonomiska utvecklingen samtidigt som resursanvändning minskas, Initiativet ska
också bidra till att finna nya möjligheter för innovation och tillväxt i gröna näringar
samt investera i energieffektivt byggande. Flaggskeppsinitiativet ligger också helt i linje
med målen för Östra Mellansveriges offentliga organ som har satt upp mål som
överensstämmer med eller är ambitiösare än de nationella och Europeiska klimat- och
energimålen.
För att minska de miljöskadliga utsläppen och främja en hållbar framtid behöver Östra
Mellansverige satsa mer på att finna hållbara alternativ samt ställa om till effektiv och
förnybar energi inom industri- och transportsektorn. För att nå uppsatta klimatmål är det
samtidigt viktigt att aktivt stödja en omställning till en koldioxidsnål ekonomi genom att
på olika sätt främja ökad användning av koldioxidsnål teknik, energi- och
resurseffektivitet och användningen av förnybar energi i små och medelstora företag.
Det ska ske genom att den offentliga sektorn går före, visar på vägar till handling och
samarbetar med näringslivet. Insatserna ska bidra till att det sker en grön
strukturomvandling av ekonomin genom tillväxt i miljötekniksektorn och mindre
energiintensiv konsumtion. Satsningar måste speciellt ske på områden där det idag finns
otillräckliga incitament och för få initiativ och där de förnybara energikällorna inte
genererar energi på miljöns bekostnad.
En av de grundläggande pusselbitarna i ett hållbart samhälle är att nå en energi- och
resurseffektivitet inom alla samhällssektorer. Utveckling och införande av energi- och
Sida 9 av 125
klimateffektiv teknik, beteendeförändringar samt samhällsplaneringsinsatser är alla
nödvändiga åtgärder för att stödja övergången till en hållbar samhällsstruktur och
därmed en koldioxidsnål ekonomi.
Utmaningarnas omfattning och behovet av en snabb omställning ställer krav på en
högre grad av helhetstänkande. Regionen behöver hitta gemensamma och
kostnadseffektiva lösningar som löser flera problem samtidigt. Fokus för insatserna
inom detta insatsområde är att energieffektivisera, minska den fossila
energianvändningen och få en högre andel förnybar energi.
I utvecklingen mot en koldioxidsnål ekonomi är städer en viktig aktör vid ett
genomförande och bör därför ges extra uppmärksamhet.Det är inom och runt de större
städerna som klimatutmaningarna märks allra tydligast, men det är också här potentialen
är som störst för att hitta hållbara lösningar.
Insatsområdet knyter även an till definierade utmaningar och prioriterade områden inom
ramen för Östersjöstrategin såsom ökat välstånd och mer effektiv energihantering.
Programmets utvalda aktiviteter inom detta insatsområde har därför för avsikt att bidra
till Östersjöstrategins måluppfyllelse. Programmet ska även aktivt uppmuntra satsningar
som har kopplingar till andra sektorsprogram och transnationella samarbetsprogram.
Programmets aktiviteter inom insatsområdet ska komplettera eller samordnas med
satsningar som genomförs i det nationella regionalfondsprogrammet 2014-2020.
Det övergripande målet för insatsområdet är att bidra till förverkligande av nationella
och regionala klimat- och energimål samt att främja en resurs- och energieffektivare,
grönare och konkurrenskraftigare ekonomi.
Insatsområde 4: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
En del i EU-arbetet är det transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T)7. Tanken
med detta är att väl utbyggd infrastruktur ska ge medborgare i unionen, ekonomiska
aktörer samt regioner och städer bättre förutsättningar att utnyttja fördelarna med ett EU
utan inre gränser. Genom att öka den internationella tillgängligheten ges också tillgång
till större marknader.
EU:s flaggskeppsinitiativ “Ett resurseffektivt Europa” här också här relevant genom att
visa på vikten av att se transportsektorn som en tillväxtfrämjande sektor samtidigt som
koldioxidutsläppen från den måste minskas. Bland annat är ett mål att utveckla en
smart, uppgraderad och helt sammankopplad transport- och energiinfrastruktur. Inom
samma mål nämns även IKT som kan användas för att säkerställa ett samordnat
genomförande av infrastrukturprojekt inom EU:s stomnät, vilket på ett avgörande sätt
bidrar till effektiviteten i EU:s övergripande transportsystem.
Det finns även påtagliga fördelar med att Östra Mellansverige präglas av att de
funktionella arbetsmarknadsområdena kommit att omfatta allt större geografiska
7
I stomnätet för TEN-T inom Östra Mellansverige ingår: Södra stambanan, Västra stambanan, Godsstråket genom Bergslagen,
Värmlandsbanan, E18 och E4
Sida 10 av 125
områden. Stora arbetsmarknadsområden har god tillgång på arbetskraft, jobb,
spetskompetens och kapital. Detta gör dem attraktiva för såväl inflyttare som pendlare.
Regionförstoringen drivs i hög grad framåt av kommunikationer. Det är viktigt att
använda dessa fördelar och säkerställa förbättrad tillgänglighet genom regionförstoring
och regionintegrering, genom att knyta samman funktionella regioner samt genom
utveckling av hållbara transportsystem i städer.
Analysen visar att Östra Mellansverige är en region med stor arbetspendling.
Prognoserna visar på att de mindre lokala arbetsmarknaderna blir allt färre till antalet.
Trots att användningen av kollektivtrafik ökat i regionen är bil det i särklass vanligaste
färdmedlet. Ett hållbart kollektivt transportnät efterfrågas för att underlätta
pendlingsmöjligheterna inom Östra Mellansverige. Att utveckla de kollektiva
transportmedlen, primärt mellan de större städerna och kringliggande mindre orter är
fullständigt avgörande för att utveckla och binda samman de lokala arbetsmarknaderna
och därmed ytterst en förutsättning för att också häva arbetslösheten och säkerställa de
små och medelstora företagens kompetensförsörjning.
Transportsektorn är även en viktig näring i Östra Mellansverige, där flera nationella och
internationella logistikcentrum samsas på en begränsad geografisk yta. Östra
Mellansverige har med sitt logistiskt centrala läge i Skandinavien en nyckelfunktion när
det gäller att utveckla och erbjuda logistiktjänster och effektiva transportlösningar.
Vinster för såväl klimatet som ekonomin uppnås genom att utveckla mer effektiva
logistiklösningar. Denna konkurrensfördel är beroende av utvecklingen av ett
gränsöverskridande transportsystem samt ett transportsystem som även knyter samman
strategiskt viktiga målpunkter inom landet.
Hur transportsystemet i Östra Mellansverige utvecklas är därmed avgörande för både
arbetsmarknadens utveckling och hanteringen av växande godsflöden och därmed hela
ÖMS tillväxtförutsättningar. Därför är det avgörande att Östra Mellansverige hittar
lösningarna som tillgodoser båda dessa aspekter samtidigt.
Människor, varor och information ska enklare kunna förflyttas mellan olika knutpunkter
i Östra Mellansverige. Detta är en viktig förutsättning för att företagen ska kunna växa
och nya arbetstillfällen ska kunna skapas. En större och mer integrerad region gör den
mer attraktiv för både människor, företag och andra verksamheter. . Flödet av
transporter som passerar igenom regionen växer parallellt och måste beaktas. En styrka i
sammanhanget är framväxten av en flerkärnig region. Täta förbindelser mellan större
städermed omland ökar förutsättningar för platser attutvecklas på sina egna villkor,
samtidigt som kortare restider städerna emellan och till Stockholm skapar bättre
förutsättningar för möten, nätverk etc. Insatsområdet ska samtidigt medverka till en
omställning till hållbar samhällsutveckling med minskad påverkan på miljön och
klimatet.
I sammanhanget får inte städerna som aktörer glömmas bort. Den täthet av människor,
företag, offentliga verksamheter etc. som kännetecknar städerna gör att de sitter på en
enorm potential att utveckla exempelvis system för nya hållbara transportlösningar
inom ramarna för befintlig infrastruktur.Utvecklingen av staden är således tätt
sammankopplad till regionförstoringens möjligheter och omställningen till en hållbar
samhällsutveckling.
Insatsområdet knyter även an till definierade utmaningar och prioriterade områden inom
ramen för Östersjöstrategin såsom en mer sammanlänkad region och mer effektiva och
hållbara transporter. Programmets utvalda aktiviteter inom detta insatsområde har därför
Sida 11 av 125
för avsikt att bidra till Östersjöstrategins måluppfyllelse. Programmet ska även aktivt
uppmuntra satsningar som har kopplingar till andra sektorsprogram och transnationella
samarbetsprogram.
Programmets aktiviteter inom insatsområdet ska kunna komplettera satsningar som
genomförs i det nationella regionalfondsprogrammet 2014-2020.
Det övergripande målet för insatsområdet är att bidra till utveckling av en flerkärnig
region, bidra till regionförstoring samt att minska transporternas totala miljö- och
klimatpåverkan.
Territoriella behov och utmaningar
I Östra Mellansverige finns merparten av Sveriges större städer. Dessa städer är viktiga
noder och stödjepunkter i en funktionellt sammanhängande region kring Mälardalen och
ett direkt behov är att knyta dessa närmre varandra. Det är på denna flerkärniga struktur
som Östra Mellansverige vill bygga sin regionala attraktivitet och konkurrenskraft.
Kring de större städerna pågår en betydande regionförstoring där de större städerna är
viktiga motorer för hållbar tillväxt i hela regionen. Den stora utmaningen ligger i att
stärka dessa städer i deras roll som noder och motorer inom sina respektive
arbetsmarknadsområden. I takt med att arbetsmarknadsområdenas geografi växer så
behöver de större städerna samtidigt bidra till att även mindre kringliggande städer
stärks. På så vis kan akuta problem liksom långsiktiga utmaningar hanteras på ett
smartare, hållbarare och inkluderande sätt städerna emellan.
De mest angelägna utmaningarna handlar om att utifrån strategier och planer för hållbar
utveckling skapa plattformar för ett ömsesidigt utbyte erfarenheter och lösningar som
kan både minska riskerna i samband med nya satsningar och påskynda
omställningstakten genom delade kostnader mellan de enskilda städerna. De konkreta
utmaningarna, som omnämns i analysen, hanteras enligt städerna själva bäst i nätverk.
Analysen pekar på att det finns mycket stora skillnader mellan kommuner inom Östra
Mellansverige gällande tilldelade forskningsresurser och hur stor andel som investeras i
innovationer. Östra Mellansverige bör därför eftersträva en spridning av den nytta som
dessa resurs- och kunskapscentra utgör.
En annan mycket viktig utmaning för Östra Mellansverige är att bidra till att
Östersjöstrategin förverkligas. Det kan ske genom att både inhämta och sprida
erfarenheter och kunskaper mellan Östra Mellansverige och kringliggande regioner runt
Östersjön liksom att delta i de många samarbeten som sker mellan regionerna. Primärt
gäller detta alla typer av initiativ som ligger i linje med de insatsområden som Östra
Mellansverige valt att prioritera i sitt regionalfondsprogram.
Förutsättningar för valda insatsområden inom Östra Mellansverige
Östra Mellansverige har valt att prioritera följande fyra tematiska mål tillika
insatsområden. Dessa är:
Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.
Att öka små- och medelstora företags konkurrenskraft.
Sida 12 av 125
Att stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.
Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.
Valet av tematiska mål och investeringsprioriteringar baseras på och kan motiveras av
den analys som tagits fram för regionen där styrkor, svagheter, hot och möjligheter
pekas ut.
Alla aktiviteter inom samtliga insatsområden förutsätts ge varaktiga avtryck i
samhällsstrukturerna. Detta kräver smarta, hållbara och inkluderande lösningar kan
skapas vilket i sin tur kräver att dessa insatsområden på olika sätt aktivt understödjer
varandra för att potentiella synergieffekter ska kunna tas tillvara. Av det skälet kommer
varje projekt ställas inför en rad övergripande krav som dessa prioriteras utifrån, i den
stund de först och främst uppfyller principerna för urval som omnämns under varje
tematiskt mål.
Det operativa programmets miljöpåverkan
Östra Mellansveriges operativa program för regionalfonden ska på ett sammanhängande
sätt driva på en samhällsomvandling där tillväxtpotentialen används för att nå en
förbättrad miljö och en minskad klimatpåverkan. Samma sak gäller integration och den
ekonomiska utveckling som båda ska stärkas. Hållbarheten i aktiviteterna ligger i att
aktiviteterna inom de olika insatsområdena ska vara utformade på ett sådant sätt att de
kan stödja/komplettera varandra.
På kort sikt innebär detta att insatsområdena ”Koldioxidsnål ekonomi” och ”Hållbara
transporter” rimligen ger tydligast effekt på miljön och klimatet. Satsningar på
innovation och forskning ska stärka samhällsomvandlingen i samma riktning men här
blir effekterna synliga på något längre sikt. Även i satsningarna på små och medelstora
företagens konkurrenskraft ska miljödriven tillväxt främjas, även om effekterna troligen
kan utläsas först på lång sikt.
Krav på tematisk samordning och fondsamverkan för strukturell påverkan
Det övergripande målet med detta program är att det i sin helhet bidrar till att öka Östra
Mellansveriges regionala konkurrenskraft och attraktivitet. För att nå dit ska valda
insatsområden med tillhörande investeringsprioriteringar och aktiviteter så långt detta är
möjligt prioriteras på ett sätt så att dessa understödjer varandra och tillsammans bidrar
till en strukturomvandling med inriktning mot en hållbar tillväxt och en hållbar
samhällsutveckling.
Det ligger i programmets målsättning och därmed krav på projekten att aktiviteter från
exempelvis de olika tematiska målen så långt det är möjligt uttryckligen understödjer eller
kompletterar varandra. Annars är risken stor att potentiella synergieffekter förblir osynliga
och tappas bort med den följden att viktiga nyskapande värden aldrig förverkligas.
Samma sak gäller satsningarna inom detta program i förhållande till det nationella
regionalfondsprogrammet, regionalfondsprogram i angränsande strukturfondsregioner,
satsningar inom socialfondsprogrammetsprogrammen i de fem länen liksom havs- och
fiskeriprogrammet inom Östra Mellansverige. Hållbarheten och strukturell påverkan
kan först uppnås om planeringsrutiner, resurser och aktiviteter tillåts samspela. För att
Sida 13 av 125
nå dit bör regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige prioritera projekt som
utöver uppställda mål:
Prioriterar satsningar som understödjer insatser inom övriga insatsområden så att
prioriterade aktiviteter överlag understödjer varandra.
I möjligaste mån kan kopplas ihop med eller understödjer satsningar inom
socialfondsprogrammet, landsbygdsprogrammet och havs- och fiskprogrammet samt
övriga sektors- och territoriella program.
Drar nytta av tillväxtpotentialen inom de horisontella kriterierna miljö, jämställdhet och
integration.
Krav utifrån tidigare lärdomar
Under programperioden 2007-2013 identifierades en rad svagheter inom projekt som
likväl beviljades medel. Programmets övergripande syften och uttalade krav på de
satsningar som ska kunna beviljas medel ställer samtidigt speciella krav på hur
ambitionerna inom programmet för Östra Mellansverige ska förverkligas. En långsiktigt
hållbar struktur för genomförandet av strukturfonderna kräver att arbetet organiseras på
ett sätt så att det skapas förutsättningar för ett lärande mellan alla involverade parter.
Detta är i sin tur en förutsättning för att de mer långsiktiga effekterna ska kunna
bedömas.
För att komma tillrätta med detta under programperioden 2014-2020 behöver
tillväxtansvariga organisationer, förvaltande myndighet samt strukturfondspartnerskapet
speciellt prioritera projekt där:
Näringslivets och företagens medverkan prioriteras och säkerställs.
Syftet är att vidareutveckla befintliga satsningar inom områden som prioriterats inom
programmet och därtill visat sig livskraftiga.
Samverkan över kommun- och länsgränser planeras och där internationella inslag finns
med.
Sektorssamverkan, där så är lämpligt, eftersträvas, exempelvis mellan det offentliga,
civilsamhället (byalag, intresseorganisationer), näringslivet samt universitet och
högskolor.
Flera aspekter såsom tekniklösningar, attityd- och beteendepåverkan, och
samhällsplanering integreras.
Lärdomar har tillvaratagits liksom de bästa resultaten från tidigare likartade insatser och
projekt.
Projekt av olika slag och med olika syften kan kombineras, ex. förstudier, metodutveckling, så
att resultaten från föregående projekt kan bilda den nödvändiga plattformen för efterkommande
satsningar.
Projekt visar upp vilka bestående effekter och strukturer man vill uppnå och hur detta ska gå till.
Organisatoriskt kapacitet för genomförandet av projketet finns tillsammans med ett tydligt
ägarskap som aktivt kommer att utövas.
Sida 14 av 125
Krav på lärande
Utvärderingar och resultat av följeforskningsinsatser gjorda under programperioden
2007-2013 visar med all tydlighet behovet av att bättre ta tillvara gjorda erfarenheter.
Det är vanligt att det framförallt brustit i återkopplingen mellan avslutade projekt och
nya satsningar. Det har också funnits stora brister när det kommer till att dra lärdomar
av projektens många gånger svaga inverkan på befintliga strukturer. Därför är det
angeläget att regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige ska genomföras på ett
sätt som genererar ett lärande mellan alla inblandade parter. Detta innebär att:
Lärdomar från alla beviljade och genomförda projekt systematiskt tas tillvara av de
regionalt tillväxtansvariga organisationerna i de fem länen, förvaltande myndighet samt
strukturfondspartnerskapet.
De regionalt tillväxtansvariga organisationerna i de fem länen, förvaltande myndighet
samt strukturfondspartnerskapet strävar efter att ständigt utveckla och förbättra
samarbetsformerna sinsemellan för att nå en effektivare process kring regionalfondens
medel.
Kopplingar till nationell politik och andra europeiska program
Regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige kommer att kopplas till det svenska
årligen reviderade nationella reformprogrammet (NRP) för Europa 2020-strategin.
Anledningen är att programmet och det nationella reformprogrammet måste gå i takt
och komplettera varandra om insatserna regionalt ska kunna få avsedd effekt och EU:s
övergripande mål nås.
Det är även av största vikt att samverka och skapa synergieffekter med andra såväl
nationella som europeiska program och fokusera programmet för Östra Mellansverige
på ett mindre antal strategiska satsningar. Främst efterfrågas en samordning mellan de
fyra EU-fonderna, social-, regional-, havs- och fiskerifonden och landsbygdsfonden
enligt partnerskapsöverenskommelsen som har tecknats mellan Sverige och EU samt i
enighet med det gemensamma strategiska ramverket för strukturfonderna.
Många företag anser att bristen på kompetent personal är ett hinder för tillväxt. Detta
gör att kompetensförsörjningsfrågorna har en stor inverkan på regionens tillväxt. Därför
finns det stora vinster med att försöka hitta synergier mellan regionalfond och
socialfond för att främja den hållbara regionala tillväxten. Kopplingar mellan
regionalfond, socialfond och jordbruksfond kan med fördel även göras kring
näringslivsutveckling och strategisk kompetensförsörjning på landsbygden.
Innovationer sker gärna i gränslandet mellan olika branscher, sektorer eller i möten
mellan människor med olika bakgrund etc. För att främja detta bör Östra Mellansverige
även titta utanför sin egen geografi för att skapa dessa möten. Detta kan bland annat ske
genom andra territoriella samarbetsprogram. Exempel på program centrala för Östra
Mellansverige är Central Baltic, Östersjöprogrammet samt Interreg Europa. Central
Baltic har i likhet med Östra Mellansverige valt att prioritera ”att öka små och
medelstora företags konkurrenskraft” medan Östersjöprogrammet valt att prioritera
bland annat ”att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation”. De båda
programmen delar prioriteringen kring ” att främja hållbara transporter och få bort
flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur”. Då insatsområdena för de olika programmen i
mångt och mycket sammanfaller med valda insatsområden i Östra Mellansverige bör
regionalfondsprogrammet för Östra Mellansverige samverka och skapa synergieffekter
Sida 15 av 125
med andra nationella, europeiska och territoriella samarbetsprogram för
Östersjöregionen.
För att stärka synergierna ytterligare finns det sektorsprogram som tydligt kan kopplas
mot valda insatsområden. Ett exempel är EU:s forskningsprogram, Horisont 2020.
Horisont 2020 är nyskapande på det sättet att det tydligare än tidigare länkar samman
innovation och forskning under ett gemensamt tak. Horisont 2020 har som uttalat mål
att omsätta forskning och vetenskap till nya produkter och tjänster, vilket återigen
återknyter till Europa 2020-strategin som en motor för hållbar tillväxt.
Ytterligare ett exempel är EU:s sektorsprogram ”Life” som syftar till att främja
implementeringen och integrationen av miljö- och klimatmål i övriga politikområden.
Synergier mellan unionens olika fonder och program samt nationella medel är viktigt
för att samordna insatserna för miljö- och klimatområdet. Ytterligare exempel på
program som kan vara aktuella är ”Erasmus plus” för utbildning och
kompetensförsörjning samt ”COSME” vars syfte är att öka konkurrenskraften för små
och medelstora företag.
Förhandsutvärdering av förslag till regionalfondsprogram för Östra Mellansverige
2014-2020
Tillväxtanalys har fått regeringens uppdrag att utföra en förhandsutvärdering (ex-ante
utvärdering) av förslagen till operativa program för regionalfonden. Tillväxtanalys har
under programskrivningsprocessen gett Östra Mellansverige (ÖMS) synpunkter på
framtaget programutkast samt i slutskedet av processen även utfört en bedömning av
förslaget på operativt program.
Under programskrivningsprocessen har det kontinuerligt förts en dialog med
Tillväxtanalys utifrån de bedömningar och kommentarer som har funnits i det material
som delgivits ÖMS från juni fram till september 2013. Framförallt har bedömningarna
och kommentarer gällt hanteringar av programlogik, val av indikatorer, målvärden etc.
ÖMS har beaktat dessa kommentarer så långt detta var möjligt.
Den ex ante-utvärdering som kom regionerna till del i november 2013 innefattade även
den av en del kritiska bedömningar angående otydlighet i målgrupper och tänkta
stödmottagare. Tydligare skrivningar kring detta fördes omgående in i programmet.
Under januari och februari 2014 har samtliga indikatorer fastställts vilket har underlättat
och förstärkt kontakten med både Tillväxtanalys och Tillväxtverket för att säkerställa en
väl sammanhängd programlogik med resultatfokus. Samtliga slutliga bedömningar
lämnade från Tillväxtanalys till ÖMS har tagits i beaktande i färdigställandet av det
slutgiltiga operativa programmet.
Sida 16 av 125
1.1.2
Motivering till valet av tematiska mål och motsvarande investeringsprioriteringar som gäller partnerskapsöverenskommelsen, och
som bygger på att man fastställt regionala och i tillämpliga fall nationella behov, inklusive sådana behov som fastställts i relevanta
landsspecifika rekommendationer, antagna i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget, och relevanta rådsrekommendationer,
antagna i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget, och med hänsyn till förhandsbedömningen
Tabell 1: Motivering för valet av tematiska mål och investeringsprioriteringar
Valt Tematiskt mål
Investeringsprioritering
Motivering för valet
1: Att stärka forskning,
teknisk utveckling och
innovation
Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och
kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och
innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana
som är av europeiskt intresse.
Östra Mellansverige rankas till de främsta
innovationsregionerna i EU Östra Mellansverige måste även
fortsättningsvis ligga i framkant i innovationsarbetet. För
detta krävs ett mer sammanhållet och stärkt
innovationssystem i hela regionen, att mindre företag
involveras i innovationsprocesser, ökade internationella
samarbeten, ökat innovationsarbete i gränslandet
mellanuniversitet och högskolor, näringsliv och samhälle
samt en mer innovationsdriven välfärdssektor.
främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation
och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag,
forsknings- och utvecklingscentrum och den högre
utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i
produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social
innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation
genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad
forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder
och kapacitet för avancerad produktion och
förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig
möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna
ändamål.
3: Att öka
konkurrenskraften för
Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det
ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet
Sida 17 av 125
Ett ökat entreprenörskap är väsentligt för att stärka
förnyelseförmågan inom alla verksamheter. Detta gäller inte
små och medelstora
företag
av nya företag, inklusive genom företagskuvöser.
Utveckla och tillämpanya företagsmodeller för små och
medelstora företag, särskilt med avseende på
internationalisering.
minst inom SME. I Östra Mellansverige behövs samtidigt ett
generellt bra klimat för företagande.
För att möta framtida utmaningar, både sociala och
klimatmässiga, och en ökad globalisering är Östra
Mellansverige i behov av ökad sysselsättning, en ökad
internationalisering av små och medelstora företag,
fungerande strukturer för kompetensförsörjning och
riskkapital.
4: Att stödja övergången Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i
till en koldioxid ekonomi företag.
i alla sektorer
Stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och
användning av förnybar energi inom offentliga
infrastrukturer,även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn.
Enligt den framtagna analysen finns det en outnyttjad
potential i att ersätta fossil energi med förnybar energi. Detta
gäller främst inom industri/näringslivet och inom
transportsektorn men också inom vissa delar av
bostadssektorn. Dessutom har Östra Mellansverige stor
potential till ökad energieffektivisering. Dessa insatser är
avgörande för att bidra till en hållbar tillväxt samtidigt som
minskade energikostnader för företagen bidrar till ökad
konkurrenskraft och hållbar tillväxt.
7: Att främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
Analysen pekar på att tillväxt- och utvecklingspotentialen
inom Östra Mellansverige i hög grad är sammankopplad med
storleken på olika typer av marknader. Detta ställer i sin tur
höga krav på regionens infrastruktur. Att utveckla och
förbättra dagens transportsystem, för både kollektivtrafik och
godstransporter, är avgörande för att kunna skapa ett
transportsystem som bidrar till en hållbar tillväxt.
utveckla och förbättra miljövänliga, inbegripet tystare, och
koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre
vattenvägar och havstransporter, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar
regional och lokal trafik.
Sida 18 av 125
1.2
Motivering för fördelning av medel
Tematiskt mål 1
I detta program avsätts 40 % av EU-medlen till det tematiska målet 1; ” Att stärka
forskning, teknisk utveckling och innovation”. Medlen ska primärt användas till
satsningar som syftar till att stärka innovationssystemen inom Östra Mellansverige.
Detta uppfattas som en av de mest strategiskt viktiga investeringar som kan göras med
hjälp av medel från regionalfonden. Satsningarna kräver dessutom förhållandevis stora
resurser under en längre tid för att strukturerna ska bli bestående.. Det tematiska målet
öppnar även upp för privat medfinansiering upp till en nivå på 3 %.
Tematiskt mål 3
”Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft” tilldelas på motsvarande sätt 30
% av programmets medel. Medlen ska primärt användas till att möjliggöra tillväxt i små
och medelstora företag. Dessa företag behöver få tillgång till riskkapital, säkerställa
kompetensförsörjningen/det livslånga lärandet och slutligen öka företagens möjligheter
till internationalisering.. Det tematiska målet öppnar även upp för privat
medfinansiering upp till en nivå på 3 %.
Tematiskt mål 4
Till det tematiska målet 4, ”Stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla
sektorer” avsätts 15 % vilket är 2% mer än regeringens minimikrav om 13%. Detta
insatsområde stöttas även upp med de satsningar som genomförs in det nationella
regionalfondsprogrammet genom att en övervägande del av medlen där går till detta
insatsområde. Då miljö även ses som ett horisontellt mål finns potential att använda
minskade koldioxidutsläpp och en förbättrad miljö som en möjlighet och hävstång för
hållbar tillväxt även inom andra tematiska mål. . Det tematiska målet öppnar även upp
för privat medfinansiering upp till en nivå av 2 %.
Tematiskt mål 7
Till det tematiska målet 7 ”Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i
viktigt nätinfrastruktur” fördelas 15 % av programmets budget. Medlen ska primärt
användas till att säkerställa att Östra Mellansverige får ett fungerande
kollektivtrafiksystem samt en kapacitet för godstransporter som svarar upp mot
förväntade framtida behov. Satsningar finansierade via regionalfonden ska primärt
bidra till att bygga strukturer för en långsiktigt hållbar infrastruktur. Fokus ligger på
insatser som planeringsunderlag, förstudier och liknande där regionalfondens resurser
bedöms göra störst nytta på marginalen. Inom området finns även redan idag
upparbetade strukturer för samarbete inom Östra Mellansverige vilket ökar
förutsättningarna för att de tilldelade medlen kommer att användas på ett effektivt sätt
Motivering till vald nivå av privat medfinansiering
Eftersom regionalfondsprogrammet bland annat har för avsikt att bidra till en ökad
konkurrenskraft bland små och medelstora företag finns en poäng i att involvera dessa
Sida 19 av 125
företag i genomförandet av tänkta aktiviteter på ett bättre och mer effektivt sätt. Östra
Mellansverige anser därför att det i denna programperiod är viktigt att tillåta privat
medfinansiering i programmet. Detta skapar incitament för att bjuda in deltagare att
finansiellt bidra till projekt och därmed även styra, delta och mer aktivt ta del av
projektets aktiviteter och resultat. Privat medfinansiering är i detta avseende endast
kontanta medel. Privat medfinansiering kan ge mervärden genom ett bredare och ökat
engagemang för medverkande från näringslivet samt andra intressenter som
programmet har för avsikt att utveckla. Utifrån tidigare erfarenheter från föregående
perioder, där den privata medfinansieringen varit starkt begränsad, har Östra
Mellansverige valt att lägga procentsatserna kring den privata medfinansieringen på
relativt låga nivåer. De avgörande skälen till detta är en att regionalfonden först nu
under denna programperiod öppnar upp för denna möjlighet. Någon tidigare erfarenhet
av vilka nivåer som kan uppfattas som realistiska finns alltså inte att relatera till.
Östra Mellansverige har valt att budgetera för privat medfinansiering kring
insatsområdena ”att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation”, ”att öka små
och medelstora företags konkurrenskraft” samt insatsområdet ”att stödja övergången till
en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer”. Inom dessa tre områden anser Östra
Mellansverige att det finns störst potential för involvering från näringslivet och övriga
intressenter med privat kapital. Att nivåerna skiljer sig mellan insatsområdena beror på
insatsområdets andel av programmets totala budget. De två första insatsområdena har en
större andel av den totala budgeten och har därför en större procentsats än insatsområde
tre.
Sida 20 av 125
Tabell 2: Översikt över investeringsstrategin för det operativa programmet
Insatsområde
Fond
Att
stärka
forsknin
g,
teknisk
utveckli
ng och
innovati
on
ERUF
Att öka
konkurr
enskraft
en för
små och
medelst
ora
företag
ERUF
Unionens
stöd
26 880
000
20 160
000
Andel av
unionens
sammanlagda
stöd till det
operativa
programmet
40 %
30 %
Tematiskt mål
Investeringsprioritering (IP)
Specifika mål för
investeringsprioriteringen
Att stärka
forskning, teknisk
utveckling och
innovation
1) Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen
och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom
forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeisktintresse.
2) främja företagsinvesteringar inom forskning och
innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter
mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och
den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av
investering i produkt- och tjänsteutveckling,
tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation,
offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk,
kluster och öppen innovation genom smart specialisering,
och stödja teknisk och tillämpad forskning,
pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och
kapacitet för avancerad produktion och
förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig
möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål.
1 ) I Östra Mellansverige
ska fler forsknings- och
innovationsmiljöer attrahera
nya privata och offentliga
investeringar i FoU och nå
ut till fler delar av Östra
Mellansverigeregionen.
2) Östra Mellansveriges
innovationsmiljöer ska
bidra till en ökad förnyelse
av den del av näringslivet
som har direkta kopplingar
till innovationssystemen.
1) Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta
det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja
skapandet av nya företag, inklusive genom
företagskuvöser.
2) Utveckla och implementera nya företagsmodeller för
små och medelstora företag, särskilt med avseende på
internationalisering.
1) Privata och offentliga
strukturer understödjer ett
entreprenörskap och en
företagsamhet som leder till
ökad sysselsättning och
tillväxt i nya och befintliga
företag.
2) Östra Mellansverige ska
ha en ökad global närvaro
bland små och medelstora
företag, motsvarande minst
genomsnittlig andel i landet,
för att bidra till ökad
Att öka
konkurrenskraften
för små och
medelstora
företag
Sida 21 av 125
Gemensamma och
programspecifika
resultatindikatorer för
vilka ett mål har
fastställts
1) Andel företag som
samarbetar i sin
innovationsverksamhet
2) Andel företag med
innovationsverksamhet
(produkt-, process-,
organisatorisk,
marknadsföring)
1) Förändrad
sysselsättning i SMF.
2) Förändrat
förädlingsvärde i SMF.
konkurrenskraft,
sysselsättning och
lönsamhet
Att
stödja
övergån
gen till
en
koldioxi
dsnål
ekonom
i i alla
sektorer
ERUF
10 080 00
0
15 %
Att stödja
övergången till en
koldioxidsnål
ekonomi i alla
sektorer
1) Främja energieffektivitet och användning av förnybar
energi i företag.
2) Stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och
användning av förnybar energi inom offentliga
infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn.
1) Energi- och
resurseffektiva företag i
Östra Mellansverige bidrar
till minskad klimatpåverkan
genom att företagens
användning av
fossilbaserade energikällor
minskar samtidigt som
deras energianvändning blir
effektivare.
2) Användningen av fossila
energislag för uppvärmning
av bostadshus och offentlig
sektor har fasats ut till år
2020 .
Att
främja
hållbara
transpor
ter och
få bort
flaskhal
sar i
viktig
nätinfra
struktur
ERUF
10 080
000
15 %
Att främja
hållbara
transporter och få
bort flaskhalsar i
utveckla och förbättra miljövänliga, inbegripet tystare, och
koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på
inre vattenvägar och havstransporter, hamnar,
multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att
främja hållbar regional och lokal trafik, .
1) Östra Mellansverige ska
med hjälp av hållbara
kommunikationer och hög
tillgänglighet för människor
och gods bidra till att fler
funktionella
arbetsmarknader växer och
kopplas samman.
1) Slutlig
energianvändning per
förädlingsvärde för småoch medelstora
industriföretag.
2)
Minskade koldioxidutsläpp
(exkl. jordbruk samt
internationell luftfart och
sjöfart)
2 Minskade
koldioxidutsläpp från
transporter (exkl.
internationell luftfart och
sjöfart)
Syftet med tabellen är att visa på konsekvensen mellan identifierade behov och utmaningar, valda tematiska mål och fördelning av medel. Tabellen ger
också en överblick av programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt.
Sida 22 av 125
2
Insatsområden
2.1
Beskrivning av insatsområden andra än tekniskt stöd
2.1.1
Insatsområde 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
2.1.1.1
Investeringsprioritering 1: Förbättra forsknings- och
innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens
inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt
sådana som är av europeiskt intresse
2.1.1.2
Specifika mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Universiteten, högskolorna och innovationsmiljöerna i Östra Mellansverige utgör
viktiga resurser för regionens innovationsförmåga, kompetensförsörjning och hållbar
tillväxt. I regionen finns även ett antal stora globala företag med stark forsknings- och
utvecklingsverksamhet samt många kunskapsintensiva företag. Näringslivet är viktiga
samarbetspartners i projekt och beställare av forskning, och kan utgöra en ingång till
större europeiska och internationella forskningssamarbeten.
Analysen pekar på att grundläggande för innovation och förnyelse i näringslivet är det
samspel som sker mellan kunder och leverantörer. Aktörerna i innovationssystemet
spelar också en viktig roll för innovatörer och företag. Det är angeläget att utveckla
detta system framförallt för ökad samverkan mellan små- och medelstora företag,
universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner. Därför behövs en kultur av
samverkan mellan dessa parter med tillhörande stödjande strukturer som utgår ifrån de
behov som finns inom näringslivet och i samhället. Här spelar lärosätenas
innovationskontor, regionernas teknikparker och andra utvecklingsplattformar en viktig
roll.
Utifrån ökade behov av fler innovationer och ökad kommersialisering behöver
kompetensen inom innovationsmiljöerna vara hög. De olika innovationssystemen inom
och mellan länen bör kopplas samman på ett sätt som stärker Östra Mellansveriges
samlade innovationskapacitet. De läns- och regionövergripande innovationssystemen
behöver därför ävenstärkas i de delar av regionen som i dag har svaga förutsättningar att
utveckla egna system. Innovationssystemen behöver också breddas till att omfatta och
stödja mer än enbart ”tekniska” innovationer, exempelvis innovationer av organisatorisk
och social karaktär. Aktörer inom innovationssystemet behöver även stärka sina
kontaktytor mot motsvarande miljöer och nätverk runt Östersjön för att bidra till
Östersjöstrategins måluppfyllelse primärt inom området ”Koppla samman regionen”
samt ”Ökat välstånd”.
Specifikt mål
Det överordnade målet för Europa 2020 är att förbättra villkoren för forskning och
utveckling framför allt genom att få de totala offentliga och privata investeringarna i
denna sektor upp till en nivå som motsvarar 3 % av BNP. Målet för Sverige är 4
procent.
Sida 23 av 125
I Östra Mellansverige ska fler forsknings- och innovationsmiljöer attrahera nya privata
och offentliga investeringar i FoU och nå ut till fler delar av regionen.
Sida 24 av 125
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måtttenhet
Andel företag som
samarbetar i sin
innovationsverksamhet
Andel av företag med innovationsverksamhet
(produkt- eller processinnovation), 10-249
anställda
Regionak
ategori
Mer
utvecklad
e regioner
Utgångsv
ärde
45,36%
Sida 25 av 125
Basår
2010
Målvärde
2023
46,27%
Uppgiftskälla
Community Innovation Survey
(CIS)/SCB:s Innovationsverksamhet i
Sverige (regional fördelning)
Rapporterin
gs-frekvens
Vartannat år
2.1.1.3
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration, jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxt och
utvecklingsdrivande faktorer. Det kan handla om att man i projektet exempelvis pekar
ut vari miljödimensionen tas tillvara som en tillgång, hur könsdimensionen fångar upp
mervärden eller integrationsperspektivet öppnar upp för okonventionella sätt att nå en
ökad måluppfyllelse.
Det är också bra om projekten i sina ansökningar problematiserar följande risker:

Risk att bara vissa gruppers idéer tas tillvara (om innovation främst sker inom de
branscher där vissa kategorier av människor verkar)

Risk att innovationer kommer främst män tillgodo (om perspektiv från andra
grupper saknas i innovationsprocessen)

Risk att fokus hamnar på traditionella branscher och traditionell (teknikbaserad)
innovation.
Regionens mångfald är en viktig resurs och tillgång för ökad innovationsförmåga och
behöver därför tillvaratas på nya sätt. Män och kvinnor ska ges samma förutsättningar
och möjligheter att utveckla och stärka sin innovationsförmåga i de satsningar som
genomförs.
Tänkta stödmottagre inom denna investeringsprioritering är främst aktörer inom
regionens innovationsstödjande system, såsom universitet och högskolor, lokala och
regionala offentliga aktörer men även företagsorganisationer,
branchnätverk/branchorgansiationer. Ambitionen med nedan listade aktiviteter är att
stärka och utveckla innovationsstödjande strukturer i Östra Mellansverige. Med detta
som bakgrund är den tänkta målgruppen för aktiviteterna ska vara till nytta för företag
och medborgare i Östra Mellansverige.
Aktiviteter med direkt företagsstöd beviljas inte inom insatsområdet.
Med bakgrund av detta stödjer ERUF för Östra Mellansverige aktiviteter som:

Bidrar till ökat utbyte och samarbete mellan Östra Mellansverige och
starka forsknings- och innovationsmiljöer inom Sverige och EU
För att Östra Mellansverige med tillhörande näringsliv ska bli konkurrenskraftigare är
det viktigt att stärka samarbeten mellan starka forsknings- och innovationsmiljöer där
näringsliv och universitet och högskolor inom hela Östra Mellansverige ingår
Strategiskt intressanta miljöer för dessa forsknings- och innovationsmiljöer inom ÖMS,
finns i viss mån i Sverige, men i allt högre grad i våra grannländer, i andra delar av EU
och världen.
Lärosäten i Östra Mellansverige bör sikta på att bli del av strategiska
forskningssatsningar inom EU. Det finns stora möjligheter att stärka arbetet
internationellt bland annat genom samarbeten inom EU:s program för forskning och
Sida 26 av 125
innovation, Horisont 2020, kopplat till stora samhällsutmaningar.8 Aktiviteter kan
stödjas i den stund dessa typer av samarbeten stärker forsknings- och
innovationsmiljöerna i Östra Mellansverige. Aktiviteter som syftar till ett ökat utbyte
och drar nytta av dessa nätverk ska stödjas.
För att förstärka aktiviteter inom området kan de med fördel även kopplas till
programmen för territoriellt samarbete (exempelvis Central Baltic, Östersjöprogrammet)
vilket ger ökade möjligheter till samarbeten mellan forsknings- och innovationsmiljöer i
Östersjöområdet. Kopplingar kan även göras till VINNOVA och EU:s
sektorsprogram9.

Bidrar till att nya idéer och forskning skapar ökade värden i samhället och
näringslivet
Sverige har sedan länge profilerats som ett av de länder som satsar mest på FoU, i
synnerhet vad gäller privata investeringar i FoU. En utmaning är att höja värdet på det
som kommer ut ur systemet i form av innovativa processer, tjänster, produkter och
företagande.
Samarbetet mellan innovationsstödjande aktörer och övriga näringsliv och samhälle
behöver ständigt utvecklas genom att aktiviteter länkas samman, erfarenheter delas
vilket ger ökad kunskap och medvetandegrad om varandra. Aktiviteten stödjer därför
initiativ där denna kunskapsöverföring kan förverkligas. Dessutom stöds satsningar som
förstärker resurs- och kompetensuppbyggnad i teknikparker, företagsinkubatorer,
klusterplattformar samt vid lärosätenas innovationskontor och andra regionala
kontaktpunkter. Det är där förmågan att stödja innovationer, oavsett ursprung och
geografisk hemvist, behöver stärkas.
FoI, produktion och affärer behöver tydligare länkas samman så att forskning,
utveckling och innovation blir en integrerad del av företagets hela värdekedja, inklusive
framtagning av nya lösningar, produktion och affärsmodeller för marknadsföring,
försäljning och distribution. Inom aktiviteten stöds därför åtgärder för att företag och
entreprenörer ska kunna erbjudas finansieringslösningar, utbildning och rådgivning
samt tillgång till kvalificerad affärscoachning för att utveckla denna värdekedja.
Möjligheten för kommuner, landsting, företag och organisationer att få frågeställningar
belysta och problem lösta med hjälp av studenter, forskare och resurser vid lärosätena
behöver utvecklas och kan få stöd inom programmet. Nya modeller, strategiska
partnerskap och incitament för att skapa tätare kontakt mellan universitet och
högskoloroch omgivande aktörer bör prövas.
 Etablerar demonstrationsmiljöer, testbäddar och innovationsslussar
Demonstrationsmiljöer och testbäddar gör det möjligt att testa och utveckla nya
produkter och system i realistiska miljöer. Poängen med dessa satsningar är att de
öppnar för demonstrationsprojekt som gör det möjligt för företag att tidigt hitta kunder
för sina produkter och korta ledtiden till marknaden. För många företag innebär det att
8
Andra intressanta europeiska ititiativ inkluderar bl.a,Knowledge and Innovation Community (KIC), med öppen och tvärsektoriell
innovation men även inom European Innovation Partnerskap (EIP).
9
Se exempelvis SIO (Strategiska Innovationsområden) hos Vinnova
Sida 27 av 125
nya tjänster och affärsmodeller behöver utvecklas som bättre matchar kunders behov
och önskemål.
Aktiviteter som stöds inom programmet kan även främja att dessa miljöer och bäddar
också ska kunna nyttjas av/vara tillgängliga för det näringsliv som finns på platser inom
Östra Mellansverige där innovationssystemen ännu inte är utbyggda. Satsningar på
demonstrationsmiljöer och testbäddar relaterat till städernas behovska även kunna
stödjas inom denna aktivitet. Här kan det handla om att pröva nya systemlösningar där
exempelvis miljömässiga satsningar i bostadsområden kombineras med tekniska
innovationer för minskad klimatpåverkan vilka tillhandahålls via näringslivet och att
dessa kopplas samman med sociala innovationer vilka förmedlas via arbetsmarknaden.
Arbetet med demonstrationsmiljöer och testbäddar kan med fördel kopplas till
innovationsupphandling. Satsningar inom dessa områden är relevanta exempelvis inom
innovativa varu- och kollektivtranssportsystem, vård- och omsorg eller energieffektiva
byggnader.
Aktiviteterna kan även främja utvecklingen av demonstrationsmiljöer och testbäddar
inom den offentliga sektorn. Landstingen med universitetssjukhusen i spetsen har en
potential att bidra till entreprenörskap och en kunskapsdriven tillväxt. Förutom att skapa
värde i vården och driva vårdrelaterad forskning framåt finns stora möjligheter att
utveckla innovationer och företag. Innovationsslussarna vid flera landsting i Östra
Mellansverige är ett exempel på strukturer som stödjer nyttiggörandet av nya tänkesätt,
ledarskap och effektivare organisering av vården. Tydliga kopplingar finns här till
sektorsprogrammet ”Hälsa för tillväxt” men även till Horisont 2020.
2.1.1.4
Vägledande principer för urval av insatser
Följande principer kommer ligga till grund för projekturval för att säkerställa att de
specifika målen uppnås:

Bidra till hållbarhetsdimensionerna

Visa på tydlig medverkan från näringslivet

Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos
samarbetsparter

Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas

Bidrar till EUs strategi för Östersjöregionen
För vidare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i
kapitel 1.
Sida 28 av 125
2.1.1.5
Aktivitetsindikatorer
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
ID
Indikator
Måttenhet
Fond
Regionkategori
Antal företag som får
stöd.
Antal organisationer
som får stöd.
Antal företag
ERUF
Mer utvecklade regioner
Organisationer
ERUF
Mer utvecklade regioner
Målvärde (2023)
M
W
T
350
Sida 29 av 125
25
Uppgiftskälla
Förvaltande myndighets datasystem
Reapporteringsfrekvens
Löpande
Förvaltande myndighets datasystem
Löpande
2.1.1.6
Investeringsprioritering 2:
Främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar
och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre
utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling,
tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering,
och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och
förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av
teknik för allmänna ändamål
2.1.1.7
Specifikt mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Enligt analysen ligger Östra Mellansverige i framkant när det gäller innovationsklimat
och är relativt välförsörjd när det gäller forskningsresurser, även om det finns en ojämn
fördelning av resurserna inom regionen. En övergripande ambition är att behålla denna
position då detta bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt.
Många av regionens företag utgör sedan länge ryggraden i den svenska industrin och är
en stark drivkraft för innovation och förnyelse. Exempelvis har forskning som kopplas
till patienters behov och industrins kompetens bidragit till att regionen i dag har en
konkurrenskraftig life science sektor. Flera klusterinitiativ vuxit fram ur sedan längre
verksamma branscher och därefter utvecklats i en triple helixmiljö och fått världen som
hemmamarknad. Även företagsinkubatorer har fått en väsentligt ökad betydelse inom
Östra Mellansverige. Samtidigt visar analysen att Östra Mellansverige har
förhållandevis starka kunskapscentra inom energi- och miljöteknik vilket medför att det
finns goda förutsättningar att introducera ny teknik som minskar utsläppen, ökar
energieffektiviseringen och ökar andelen förnybar energi.
De kunskapsintensiva tjänsteföretagen (KIBS) upplever i dag en stark tillväxt. Detta
gäller även handel, vård och omsorg, besöksnäring samt kreativa och kulturella
näringar. Dessa verkar i första hand på lokala och regionala marknader, med den
inhemska köpkraften som motor och behöver stimulans och ett aktivt stöd för att möta
konkurrens från omvärlden.
Offentlig sektor står även inför en stor utmaning att klara förväntade kostnadsökningar.
Här finns stor potential till effektivisering med stöd av olika typer av innovationer. För
att klara den globala konkurrensen är det samtidigt av stor vikt att hitta metoder/
modeller för överföring av kunskap och kompetens mellan olika företag, organisationer
och branscher. Här kan en koppling mellan socialfond och regionalfond bidra till att
stärka och vidareutveckla denna aspekt.
Specifikt mål
Ökad förnyelse av den del av näringslivet som har direkta kopplingar till
innovationssystemen.
Sida 30 av 125
Tabell 5: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måttenhet
Andel företag med innovationsverksamhet
(produkt-, process-, organisatorisk,
marknadsföring)
Andel av företag med 10-249 anställda.
Regionakatego
ri
Mer utvecklade
regioner
Sida 31 av 125
Utgångsvärde
57,62%
Basår
2010
Målvärde
2023
58,78%
Uppgiftskälla
Community
Innovation Survey
(CIS)/SCB:s
Innovationsverksam
het i Sverige
(regional
fördelning)
Rapporteringsfrekvens
Vartannat år
2.1.1.8
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration, jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxt och
utvecklingsdrivande faktorer. Det kan handla om att man i projektet exempelvis pekar
ut vari miljödimensionen tas tillvara som en tillgång, hur könsdimensionen fångar upp
mervärden eller integrationsperspektivet öppnar upp för okonventionella sätt att nå en
ökad måluppfyllelse. Detta kan exempelvis omfatta sociala innovationer, tjänster och
nya affärsmodeller
Regionens mångfald är en viktig resurs och tillgång för ökad innovationsförmåga och
behöver därför tillvaratas på nya sätt. Män och kvinnor ska ges samma förutsättningar
och möjligheter att utveckla och stärka sin innovationsförmåga i de satsningar som
genomförs.
Tänkta stödmottagre inom denna investeringsprioritering är främst aktörer inom
regionens innovationsstödjande system, såsom universitet och högskolor, lokala och
regionala offentliga aktörer samt privat näringliv. Målgruppen för aktiviteterna är
företag och enskilda anställda med nya och innovativa idéer som kan omsättas i
företagnde och komma samhället till nytta.
ERUF Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som:

Bidrar till smart specialisering och utveckling av kluster med nationell och
global bärkraft
I Östra Mellansverige har en rad klusterinitiativ tagits för att utveckla internationellt
konkurrenskraftiga och attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer inom specifika
tillväxtområden. Här har både Vinnovas program och EU:s strukturfonder bidragit på
ett avgörande sätt. Dessa finansieringskällor har gjort det möjligt att satsa på
användarorienterad FoU vilket stärkt spetskompetensen i respektive miljö och aktivt
bidragit till att utveckla effektiva innovationssystem i länen. Nu bör dessa satsningar
fullföljas, breddas för att även täcka in mer innovationssvaga platser, och därefter lyftas
till en ny nivå som innebär att samverkan mellan satsningar i flera län och områden
stärks och utvecklas samt att näringslivets medverkan ökar. Utveckling av
verksamheten inom regionens inkubatorer inklusive klustrens koppling till dessa är
viktigt för att skapa långsiktiga strukturer för dessa innovativa miljöer.
Denna aktivitet ska på motsvarande sätt kunna stödja städer som önskar stärka sitt
samarbete för att uppnå mervärden i form av ökad systempåverkan.

Stimulerar förnyelse genom branschöverskridande samarbeten
Innovationer i olika gränssnitt får en allt större betydelse för ekonomin. Det kan handla
om möten mellan olika sektorer, mellan stad och land, mellan mans- och
kvinnodominerande branscher etc. Merparten av dessa innovationer har i dag koppling
till tjänstesektorn och de får en allt större betydelse för ekonomin. Därför stöds initiativ
som främjar branschöverskridande samarbeten, där innovatörer, entreprenörer, företag
och kunder tillsammans kan hitta lösningar på marknadens behov, utan bindningar till
normativt tänkande vad gäller genus och mångfald. Transnationella samarbeten kan
Sida 32 av 125
tillföra ytterligare en dimension vilket möjliggör att kopplingar med fördel kan göras
till andra territoriella samarbetsprogram.
De kulturella och kreativa näringarna bidrar här särskilt till att koppla samman
kunskapsområden på nya sätt. Programmet stödjer insatser där kompetenser, arbetssätt
och utvecklingsmetoder inom kreativa näringar ska kunna möta behoven inom
traditionella branscher genom att bidra till förnyelse och bättre anpassning av produkter
och tjänster efter kunders behov. Detta gäller såväl tillverkning som inom omsorg, hälsa
och utbildning. Samtidigt behövs i omställningen mot en mer koldioxidsnål ekonomi
innovativa lösningar och mer entreprenörskap. Inom dessa områden ska kreativa och
kulturella näringar ses som en stor tillgång och en underutnyttjad resurs. För att detta
ska bli möjligt finns även här ett behov av förstärkt kompetens och tillgång till
kompetensförsörjning som programmet stödjer och som även med fördel kan kopplas
till socialfonden.

Bidrar till innovationsdriven välfärdsektor
Varje år upphandlar den offentliga sektorn tjänster och produkter för flera miljarder
kronor. Offentliga aktörer har därigenom möjlighet att också skapa efterfrågan på
innovativt tänkande och nya lösningar på gamla och nya problem. Genom att förenkla
användningen av innovationsupphandling som verktyg för innovationsstimulerande
insatser, kan kommuner och landsting stärka den offentliga sektorns förnyelse och
främja näringslivets konkurrenskraft. Samordnade insatser och uppbyggnad av
regionala funktioner som främjar innovationsupphandling kan stödjas.
Här öppnas även en möjlighet för sociala innovationer och den sociala ekonomin att
involveras i innovationsarbetet. Kopplingar kan göras till EU:s program för ”Social
Change and Innovation” samt socialfonden.
Utveckling av IKT- tillämpningar, för exempelvis e-förvaltning och e-hälsa, bidrar till
ökad kvalitet i offentliga tjänster. Den offentliga sektorns digitala tjänster ska förenkla
vardagen för privatpersoner, företag och andra organisationer genom att utformas efter
användarnas olika och skiftande behov. Satsningar på IKT ska bidra till att förverkliga EU:s
digitala agenda. I varje län finns regionala konkretiseringar av den digitala agendan och regionalfonden
för Östra Mellansverige ska bidra till att dessa realiseras.
Inom denna aktivitet ska även innovationssystem kunna stödjas. Det kan exempelvis
handla om nya sätt att koppla samman integrationsfrågor med utmaningar på
arbetsmarknaden och kompetensbehov inom näringslivet, eller anpassning till ett
förändrat klimat.

Bidrar till införande av teknik för minskade koldioxidutsläpp
Europa 2020-strategin understryker det angelägna i att en grön ekonomi skapas i
Europa. Det gäller bland annat att införa och använda ny teknik och lösningar som leder
till minskad klimatpåverkan inom alla sektorer.
Det finns stor kunskap och miljötekniska lösningar framtagna inom forskningen. En
utmaning är behovet av en snabbare marknadsimplementering av energi- och
klimateffektiv teknik för att skapa en efterfrågan från offentlig sektor och näringsliv.
Åtgärderna bör i första hand riktas mot hur ny och redan marknadsmogen teknik kan
Sida 33 av 125
implementeras och hur ökad användning kan stimuleras. Ökat forskningssamarbete med
små och medelstora företag är en viktig del och utgör en aktivitet som kan stödjas.
I andra hand kan aktiviteten även stödja utvecklingen av nya tekniska lösningar för
minskade koldioxidutsläpp, samt att dessa i ökad grad börjar användas i exempelvis
produkter, tjänster och produktionsprocesser inom alla sektorer i samhället.
2.1.1.9
Vägledande principer för urval av insatser
Följande principer kommer ligga till grund för projekturval för att säkerställa att de
specifika målen uppnås:

Bidra till hållbarhetsdimensionerna

Visa på tydlig medverkan från näringslivet

Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos
samarbetsparter

Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas

Bidrar till EUs strategi för Östersjöregionen
För vidare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i kapitel
1.
2.1.1.10 Aktivitetsindikatorer
Tabell 6: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
ID
Indikator
Måttenhet
Fond
Regionkategori
Målvärde
Uppgifts(2023)
källa
M W T
Antal företag som får Företag
ERUF Mer
200 Förvaltande
stöd.
utvecklade
myndighets
regioner
datasystem
Antal organisationer
Organisationer ERUF Mer
25 Förvaltande
som får stöd.
utvecklade
myndighets
regioner
datasystem
Antal företag som
Företag
ERUF Mer
100 Förvaltande
samarbetar med
utvecklade
myndighets
forskningsinstitutioner
regioner
datasystem
Sida 34 av 125
Rapporteringsfrekvens
Löpande
Löpande
Löpande
2.1.2
Insatsområde 2: Att öka konkurrenskraften för små och medelstora
företag
2.1.2.1
Investeringsprioritering 1: Främja entreprenörskap, särskilt genom att
underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja
skapandet av nya företag inklusive genom företagskuvöser
2.1.2.2
Specifikt mål för investeringsprioriteringen och föräntade resultat
Både näringsliv, offentlig sektor men också det övriga samhället är i stort behov av ökat
entreprenörskap och en högre grad av företagsamhet för att verksamheter ska kunna
åstadkomma den förnyelse som en hållbar samhällsutveckling kräver. I Östra
Mellansverige måste det därför ges bästa möjliga förutsättningar för att skapa fler och
växande företag, utveckla/stärka entreprenörskap i nya såväl som etablerade företag,
offentlig sektor och i samhället i stort. Enligt analysen finns utrymme att förbättra
attityder till entreprenörskap och stärka det lokala företagsklimatet generellt. För att
öka företagandet bör även den entreprenöriella kompetensen och
kompetensutvecklingen i vidare mening stärkas.
Insatserna i programmet ska även bidra till att säkerställa företagens behov av rätt
kompetens. Det kan ske på många olika sätt; genom att nya människor med ny och
annan kompetens anställs eller att samverkan mellan utbildningsanordnare och
branscher utökas Inom detta område kan även integrerade satsningar som involverar
båda regional- och socialfond genomföras.
Tillgång till kapital är grundläggande för företags tillväxtförmåga. Insatser för att
utveckla det finansiella systemet och tillföra kapital till små och medelstora företag i
tidiga skeden och i tillväxtfaser är viktigt.
Det är här också angeläget att både se och fullt ut ta tillvara potentialen som ett
mångfaldsperspektiv innebär. Konkret kan det innebära att söka möjligheter kopplade
till den rådande åldersstrukturen, könsfördelningen eller närvaron av grupper med
utländsk bakgrund i syfte att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. På
motsvarande sätt kan befintliga miljökriterier bidra till att främja entreprenörskap
genom att små och medelstora företag söker mer resurseffektiva arbetssätt som
exempeliv leder till minskat beroende av fossil energi.
Specifikt mål
Ökad sysselsättning och tillväxt i nya och befintliga företag.
Sida 35 av 125
Tabell 7: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måttenhet
Regionkategori
Utgångsvärde
Förändrad
sysselsättning i
SMF
Förändrat
förädlingsvärde i
SMF
Antal anställda omräknat till heltidstjänster.
Mer utvecklade
regioner
125 741
2011
Målvärde
2023
138315
Förädlingsvärde, mnkr
Mer utvecklade
regioner
75 929
2011
83522
Sida 36 av 125
Basår
Uppgiftskälla
SCB:s statistikserie:
Företagens ekonomi.
Beställs från SCB.
SCB:s statistikserie:
Företagens ekonomi.
Beställs från SCB.
Rapporteringsfrekvens
Vartannat år
Vartannat år
2.1.2.3
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration, jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxt och
utvecklingsdrivande faktorer. Det kan handla om att man i projektet exempelvis pekar
ut vari miljödimensionen tas tillvara som en tillgång för resurseffektiv affärsutveckling.
När det gäller integration och jämställdhet visavi små och medelstora företag så bör
potentiella projektägare i sina ansökningar kunna visa på att man tänkt kring frågor
som: Vilka driver företag, inom vilka branscher, vilka får tillgång till stöd och
rådgivning? Hur ser vi på företagande: möjlighet bredda till att även omfatta
samhällsentreprenörskap.
Kvinnor är fortfarande påtagligt underrepresenterade bland företagare jämfört med män,
vilket leder till att en stor mängd kompetens, bra affärsidéer och affärsmodeller går
förlorade. Insatser som främjar kvinnors företagande och som bidrar till en mer
jämställd tillväxt bör därför genomföras.
Ambitionen med listade aktiviteter nedan är att stärka och utveckla
entreprenörskapsstödjande strukturer i Östra Mellansverige. Tänkta stödmottagre inom
denna investeringsprioritering är således främst aktörer inom regionens innovation- och
företagsfrämjandefrämjandesystem, såsom lokala och regionala offentliga aktörer,
företagsorganisationer, branchnätverk/branchorgansiationer samt privat näringliv.
Målgruppen för aktiviteterna är främst befintliga företag med pontential att växa. Den
tänkta företagsnyttan har därmed för avsikt att uppkomma genom de insatser som
företagsfrämjande organisationer eller andra genomför mot eller tillsammans med
företagen. Aktiviteter med direkt företagsstöd stöds inte inom insatsområdet.
Med bakgrund av detta stödjer ERUF för Östra Mellansverige aktiviteter som:

Bidrar till ökat entreprenörskap och företagsamhet
Denna aktivitet syftar främst till entreprenörskapsutveckling med fokus på företag med
vilja och potential att växa och med uttalad ambition att öka antalet
anställda/underleverantörer eller i omsättning. Här kan insatserna även avse satsningar
där företag och deras medarbetare ges möjlighet att utveckla verksamheten och
relevanta kompetenser. Insatser kan även stödjas som exempelvis syftar till social
innovation inom offentlig verksamhet för att påskynda en omställning mot en mer
hållbar utveckling av. Aktiviteten kan även stödja satsningar som förstärker resurs och
kompetensuppbyggnad vid regionens företagsinkubatorer för att stärka och utveckla
plattformar för regionens tillväxtbolag.
Andra typer av insatser som kan ges stöd är samhällsentreprenörskap, inklusive insatser
med en koppling till socialfondens insatser för socialt företagande riktat till
individerutanför arbetsmarknaden. Insatser kan här med fördel genomföras tillsammans
med socialfonden. Här är viktigt att se städerna som viktiga aktörer i ett genomförande.
Att stärka och utveckla den inneboende potentialen i varje medborgare leder en positiv
utveckling i samhället i stort. Därför kan insatser som stimulerar entreprenörskap vid
universitet och högskola också stödjas. Insatserna kan handla om att införa nya
arbetssätt som stimulerar till kreativitet, företagande och entreprenörskap, både för
Sida 37 av 125
lärare och för elever/studenter, och som sker i nära samverkan med arbetslivet och
omgivande samhälle. Insatserna kan med fördel genomföras inom grupper som är
underrepresenterade som företagare eller i områden där företagsamheten historiskt sett
varit låg. Regionalfond och socialfond kan här med fördel samverka i kunskapshöjande
insatser men även satsningar på entreprenörskap och företagande inom landsbygdsprogrammet kan
med fördel kopplas ihop med ovan nämnda aktiviteter. Möjligheter kring samverkan finns
dessutom för det nya sektorsprogrammet ”Erasmus plus”.
Denna aktivitet kan även stödja uppbyggnaden och utvecklingen av strukturer för
kompetensförsörjning riktade mot näringsliv och offentliga aktörer med möjlighet att
koppla initiativen mot socialfonden.

Bidrar till stärkt lokalt och regionalt företagsklimat samt nya
företagsetableringar
Aktiviteten stödjer insatser för att stärka företagsklimatet generellt, både lokalt och
regionalt för att få företag att växa, både till antalet anställda och i omsättning. Det
finns allt jämt ett tydligt behov av förenkling och främjande av bättre villkor för små
och medelstora företag. Insatser för bättre företagsklimat bör därför ske mer
sammanhållet mellan berörda aktörer, utformas mer ändamålenligt utifrån rådande
behov på kort och lång sikt samt ske i samverkan mellan flera parter, för att bidra till ett
generellt sett bra klimat i regionen.
Denna aktivitet ska stödja insatser där syftet är att skapa e-tjänster på regional och
kommunal nivå för bättre ärendehantering och företagsservice. Kompetensutveckling av
berörda medarbetare kan komma ifråga, med stöd från socialfonden. Det
etableringsfrämjande arbetet i regionen behöver stärkas, med bas i regionens
profilområden. Befintliga samarbeten med Stockholm [1] bör fördjupas i gemensamma
projekt för att få fler utländska etableringar till regionen. Insatser med dessa inriktningar
ska kunna stödjas.
2.1.2.4
Vägledande principer för urval av insatser

Projektägare ska visa vilka mervärden man önskar uppnå genom att nyttja olika
målgrupper, eftersträva en jämlik könsfördelning. Därtill bör programmet
prioritera projekt där man medvetet för samman företag från olika branscher

Fokus bör riktas på de grupper av invånare som hittills varit underrepresenterade
vad gäller företagande som exempelvis kvinnor, vilka enligt analysen startar
företag i betydligt lägre utsträckning än männen.

Projekten ska bidra till EUs strategi för Östersjöregionen.
För ytterligare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i
kapitel 1.
[1]
Exempelvis Stockholm Business Alliance (SBA)
Sida 38 av 125
2.1.2.5
Planerad användning av finansieringsinstrument
En väl fungerande kapitalförsörjning är avgörande för start av företag och för en hållbar
tillväxt. Företags behov av externt kapital ska i första hand tillgodoses på den privata
marknaden, men det finns områden där det kan finnas behov av
marknadskompletterande finansiering, bl.a. i tidiga utvecklingsskeden och vid
kommersialisering av innovativa affärsidéer.
Implementering av finansiella instrument under programperioden 2014-2020 kommer
inte att bedrivas i ett vakuum utan måste belysas inom ramen för de erfarenheter som
redan finns. De så kallade fondprojekten som implementerats inom ramen för de
regionala strukturfondsprogrammen under perioden 2007–2013 och som syftar till att
öka det regionala utbudet av ägarkapital har mött stor efterfrågan. Satsningen har
omfattat totalt 2,4 miljarder SEK och motsvarar cirka en femtedel av hela
venturemarknaden i Sverige år 2011.
Inledningsvis fanns en osäkerhet om det skulle finnas privata medfinansiärer som var
villiga att medinvestera. Resultat t.o.m. juli 2013 visar att varje investerad fondkrona i
genomsnitt har växlats upp med 1,9 kronor i privata medel. Finansieringsinstrumenten
skapar således en hävstångseffekt på den regionala fonden. Den första investeringsfasen
har enligt följeforskare och genomförare varit lyckosam genom att man från idébärare
fått in tillräckligt bra idéer att investera i och intresserade privata medinvesterare att
investera med. Inte minst när det gäller etableringen av regional infrastruktur för
riskkapital har satsningen varit drivande. Däremot kan enligt följeforskare de
horisontella kriterierna integreras bättre i genomförandet.
Mot bakgrund av detta:

Ska programmet ge utrymme för implementering av finansiella instrument inom
det tematiska mål 3.

Ska insatserna inriktas mot att stödja företagens kapitalförsörjning där
marknaden inte fungerar tillfredsställande, bl.a. i tidiga utvecklingsskeden och
vid kommersialisering av innovativa affärsidéer.

Ska, vid implementering av Finansiella instrument genom medel ur programmet,
resultaten av den förhandsbedömning av finansiella instrument som
Tillväxtverket har uppdraget att ta fram beaktas.

Ska instrument med inriktning ägarkapital genomföras enligt metodiken
direktinvesteringar tillsammans med privat kapital och inom ramen för befintlig
struktur. Erfarenheter ska beaktas avseende de s.k. fondprojekten som
genomförts under programperioden 2007–2013. Insatser kan även omfatta andra
finansiella instrument.

Ska långsiktigheten i denna typ av insatser beaktas.

Ska de horisontella kriterierna integreras i insatserna

Ska kunskaper och erfarenheter tillvaratas från följeforskning och utvärdering på
området.

Ska samordning av alla insatser för finansiella instrument eftersträvas.
Sida 39 av 125
2.1.2.6
Aktivitetsindikatorer
Tabell 8: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
ID
Indikator
Måttenhet
Fond
Regionkategori
Målvärde (2023)
M
W
T
Antal nya företag som får stöd.
Företag
ERUF
Mer utvecklade regioner
Ökade arbetstillfällen hos företag som får
stöd.
Årsarbetskrafter
ERUF
Mer utvecklade regioner
Antal företag som får annat ekonomiskt
stöd än bidrag
Privata investeringar som matchar stöd till
företag (annat än bidrag)
Antal samarbetande organisationer från
olika samhällssektorer
Företag
ERUF
Mer utvecklade regioner
Eruo
ERUF
Mer utvecklade regioner
Antal
ERUF
Mer utvecklade regioner
Sida 40 av 125
Uppgifts-källa
700 Förvaltande myndighets
datasystem
1000 Förvaltande myndighets
I Målvärdet ingår 27, enligt datasystem
Tillväxtverkets anvisningar
för indikatorer med koppling
till Finansiella Instrument
24 portföljföretag Förvaltande myndighets
datasystem
13 211 840 Förvaltande myndighets
datasystem
5 Förvaltande myndighets
datasystem
Rapporteringsfrekvens
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
2.1.2.7
Investeringsprioritering 2: Utveckla och tillämpa nya företagsmodeller
för små och medelstora företag, särskilt med avseende på
internationalisering
2.1.2.8
Specifika mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Den ekonomiska verkligheten blir alltmer globaliserad. Kunder, ägare, leverantörer och
konkurrenter till vårt regionala näringsliv finns i allt större utsträckning i andra länder.
Graden av internationalisering inom näringslivet, mätt som andel av alla företag som
bedriver affärer över nationsgränser, indikerar hur väl företagsamheten förmår att
orientera sig i den nya ekonomin. Företag som vidgat sin marknad internationellt är i
genomsnitt mer lönsamma och växer snabbare än företag som stannar lokalt. Analysen
visar att fyra av fem län i Östra Mellansverige ligger under riksgenomsnittet av andel
små och medelstora företag som är internationaliserade, vilket i sin tur visar den stora
utvecklingspotential som finns inom regionen när det gäller detta område.
Nya och etablerade tillväxtbolag med potential att konkurrera på en global marknad är
drivande för hela regionens hållbara tillväxt. En ökad andel företag som agerar
internationellt innebär också en ökad tillväxtpotential som kan generera både fler
anställda och ökad omsättning. För mindre bolag kan klivet över nationsgränsen vara
komplicerat och riskfyllt. Internationaliserade affärer kräver förberedelser, kompetens,
resurser och en långsiktig strategi.
Små och medelstora företag arbetar ofta utifrån redan etablerade affärsmodeller. En stor
möjlighet öppnas upp om företagen kan tänka större och utveckla dessa modeller. Detta
är en förutsättning om företagen ska nå en global marknad. Initiativ kopplade till denna
aktivitet bör aktivt dra nytta av de transnationella samarbetsprogrammen och pågående
transnationella projekt kopplade till Östersjöregionen.
Specifikt mål
Ökad global närvaro bland regionens små och medelstora företag, motsvarande minst
genomsnittlig andel i landet, för att bidra till ökad konkurrenskraft, sysselsättning och
lönsamhet.
Sida 41 av 125
Tabell 9: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måttenhet
Regionkategori
Förändrad
sysselsättning i
SMF
Förändrat
förädlingsvärde
i SMF.
Antal anställda omräknat till heltidstjänster.
Mer utvecklade regioner
Förädlingsvärde, mnkr.
Mer utvecklade regioner
Utgångsvärde
125 741
75 929
Sida 42 av 125
Basår
2011
Målvärde
2023
138315
2011
83522
Uppgiftskälla
SCB:s statistikserie:
Företagens ekonomi.
Beställs från SCB.
SCB:s statistikserie:
Företagens ekonomi.
Beställs från SCB.
Rapporteringsfrekvens
Vartannat år
Vartannat år
2.1.2.9
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Varje projekt som söker medel från någon av nedan nämnda aktiviteter bör där så är
relevant visa på hur de horisontella kriterierna kan användas som tillväxtfrämjande
faktorer.
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration, jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxt och
utvecklingsdrivande faktorer. Det kan handla om att man i projektet pekar ut hur
miljödimensionen tas tillvara som en tillgång för resurseffektiv affärsutveckling, eller
att man i samband med internationalisering visar på värdet av utlandsfödda svenskars
kunskaper om andra länders förhållanden, språk och kontakter.
När det gäller integration och jämställdhet visavi små och medelstora företag så bör
potentiella projektägare i sina ansökningar kunna visa på att man tänkt kring frågor
som: Vilka driver företag, inom vilka branscher, vilka får tillgång till stöd och
rådgivning? Hur ser vi på företagande: möjlighet bredda till att även omfatta
samhällentreprenörskap.
Kvinnor är fortfarande påtagligt underrepresenterade bland företagare jämfört med män,
vilket leder till att en stor mängd kompetens, bra affärsidéer och affärsmodeller går
förlorade. Insatser som främjar kvinnors företagande och som bidrar till en mer
jämställd tillväxt bör därför genomföras.
Tänkta stödmottagare inom denna investeringsprioritering är främst aktörer inom
regionens innovation- och företagsfrämjandefrämjandesystem, såsom lokala och
regionala offentliga aktörer, företagsorganisationer, branchnätverk/branchorgansiationer
samt privat näringliv. Målgruppen för aktiviteterna är främst befintliga företag med
pontential att växa. Den tänkta företagsnyttan har därmed för avsikt att uppkomma
genom de insatser som företagsfrämjande organisationer eller andra genomför mot eller
tillsammans med företagen. Aktiviteter med direkt företagsstöd stöds inte inom
insatsområdet. Med bakgrund av detta stödjer ERUF för Östra Mellansverige aktiviteter
som:

Bidrar till stärkt konkurrenskraft i globaliserad ekonomi
Aktiviteten stödjer insatser såsom utveckling av nya affärsmodeller för
internationalisering men även insatser som bidrar till att näringslivet ska kunna möta
globaliseringens konsekvenser på befintliga marknader. Offentliga aktörer kan sänka
tröskeln genom tillgång till internationella nätverk och förstärkta stöd- och
kompetensfunktioner. Insatser av denna karaktär kan även bli föremål för stöd.
Många av regionens medelstora företag exponeras hårt av global konkurrens i egenskap
av leverantörer till exporterande storföretag. I dessa företag finns ofta en kritisk massa
för utvecklingsinsatser och är därför särskilt viktiga att involvera inom ramen
förkommande projekt inom regionalfonden, och i projekt inom sektorsprogrammet
”COSME” (Programme for the Competitiveness of Enterprises and Small and Mediumsized Enterprises 2014-2020).
Inom aktiviteten stöds även åtgärder för att företag och entreprenörer ska kunna
erbjudas utbildning, rådgivning samt tillgång till kvalificerad affärscoachning för att
koppla ihop sin produktions- och affärsutveckling med forsknings- och
Sida 43 av 125
innovationssatsningar. Initiativ som ges stöd ska här direkt eller indirekt bidra till att
företagen antingen kommer ut på eller stärks i en redan etablerad position på en
internationell marknad.
I samband med internationalisering är utlandsfödda svenskars kunskaper om andra
länders förhållanden en viktig resurs, då de kan bidra med kulturkompetens, språk och
kontakter. Här finns exempel på företag som introducerat sig på helt nya marknader tack
vare dessa kompetenser. Aktiviteter där dessa outnyttjade resurser för en ökad mångfald
och integration på arbetsmarknaden tas till vara kan stödjas för att öka företagens
internationella konkurrenskraft. Här kan även kopplingar till socialfonden göras för att
främja en sysselsättningsvänlig tillväxt och främja arbetskraftens rörlighet. Dessutom
finns här även ur ett stadsutvecklingsperspektiv möjligheten att genom nydanande
sysselsättningsinitiativ minska utanförskapet i utsatta och segregerade områden.
En ökad global rörlighet öppnar vidare för fler besökare och turister som söker rika
upplevelser, där fler exportmogna destinationer, säker och ren miljö samt levande
landsbygd fungerar som dragplåster. Besöksnäringen har potential att växa i regionen
och aktiviteter som bidrar till ökad hållbar destinationsutveckling ska därför även kunna
stödjas. Här kan även med fördel kopplingar till de länsvisa landsbygdprogrammen
göras.
2.1.2.10 Vägledande principer för urval av insatser
Följande principer kommer ligga till grund för projekturval för att säkerställa att de
specifika målen uppnås:

Bidra till hållbarhetsdimensionerna

Visa på tydlig medverkan från näringslivet

Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos
samarbetsparter

Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas

Bidra till EUs strategi för Östersjöregionen
För vidare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i kapitel
1.
2.1.2.11 Aktivitetsindikatorer
Tabell 10: Programspecifika aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen.
ID Indikator Måttenhet Fond
Antal
företag
som får
stöd
företag
Regionkategori
ERUF Mer utvecklade
regioner
Målvärde
Uppgiftskälla
(2023)
M W T
400 Förvaltande myndighets
datasystem
Sida 44 av 125
Rapporteringsfrekvens
Löpande
2.1.3
Insatsområde 3: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i
alla sektorer
2.1.3.1
Investeringsprioritering 1: Främja energieffektivitet och användning av
förnybar energi i företag
2.1.3.2
Specifika mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Energipriserna (inklusive skatter och avgifter) påverkar i hög grad intresset för
energieffektivisering. Svenska energipriser har i ett europeiskt perspektiv varit låga och
därför har våra industrier och företag en förhållandevis hög energianvändning. Detta
gäller speciellt användning av el, vilket gör att företagens konkurrensförmåga blir sämre
vid stigande energipriser. I Östra Mellansverige bedöms det, enligt analysen, finnas en
stor potential att effektivisera energianvändningen inom industrin, mellan 15-50
procent. På sikt måste samtidigt den fossila energianvändningen upphöra för att vi ska
nå uppsatta klimatmål.
Trots flera tidigare insatser finns det behov av att få företag att identifiera
energiåtgärder, och sedan genomföra dessa. Därför bör insatser ta avstamp i företagens
behov. Här är kompetensutvecklingsinsatser högst relevanta för att nå uppsatta mål.
Industrins koldioxidskattebefrielse kommer successivt att minska, vilket sannolikt leder
till minskad användning av fossila bränslen. Fler insatser behövs dock för att skynda på
energiomställning och energieffektivisering. Investeringsprioriteringen riktar sig till
näringar nom branscher där energikostnaden är relativt hög i förhållande till
omsättningen. Andra viktiga målgrupper är företag och branscher med fossil
energianvändning.
Specifikt mål
Minskad klimatpåverkan genom attde energi- och resurseffektiva företagens användning
av fossilbaserade energikällor minskar samtidigt som deras energianvändning blir
effektivare.
Företagens och industrins energianvändning är starkt konjunkturberoende, vilket gör att
energianvändningen varierar något över tid. Genom att relatera energianvändningen till
förädlingsvärdet i fasta priser är det möjligt att följa upp hur energieffektiva företagen
är.
Sida 45 av 125
Tabell 11: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måttenhet
Regionkategori
Slutlig energianvändning per förädlingsvärde
för små och medelstora industriföretag
MW timmar/miljon kr
Mer utvecklade
regioner
Minskade koldioxidutsläpp (exkl. jordbruk samt
internationell luftfart och sjöfart)
Ton utsläpp. Totalt i
landet och indelat i
programområden/regioner.
Mer utvecklade
regioner
Utgångsvärde
95,1
8 923 848
Sida 46 av 125
Basår
2011
Målvärde
2023
85,6
2011
6 246 694
Uppgiftskälla
Energianvändning för SMF kan
beställas från SCB. Statistik för
förädlingsvärde finns hos SCB.
Naturvårdsverket
Rapporteringsfrekvens
Vartannat år
Vartannat år
2.1.3.3
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration och jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxt och
utvecklingsdrivande faktorer.
Ett aktivt miljöarbete bör ses som en tillväxtfrämjande faktor, inte bara för enskilda
företag inom till exempel miljöteknik utan även för företag som antar nya, innovativa
affärsmodeller (till exempel tjänstebaserade och cirkulära affärsmodeller) för ökad
resurseffektivitet och ökad konkurrenskraft. Energianvändning kan avse såväl
byggnader, stödprocesser, produktionsprocesser och transporter. Speciellt fokus ska
läggas på tillverkande företag för att öka deras konkurrenskraft på marknaden. Genom
att systematiskt nyttja de horisontella kriterierna inom varje aktivitet, så kan projekt
vidareutvecklas och bli än mer relevanta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Genom att
exempelvis anlägga ett genusperspektiv på dessa frågor bör projekt kunna belysa
mönster och vanor och i vilken mån åtgärder kan komma att påverka kvinnor respektive
män olika.
Tänkta stödmottagare inom denna investeringsprioritering är exempelvis offentliga
aktörer på regional eller lokal nivå, universitet och högskolor, men även enskilda
branschnätverk/branchorgansiationer och andra företagsorganisationer. Små och
medelstora företag är målgruppen för denna investeringsprioritering.
ERUF för Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som:

Bidrar till energieffektivare företag
Idag förekommer flera olika typer av energitjänster på marknaden. Energitjänster är ett
begrepp som rymmer många olika verksamheter som rådgivning, energikartläggning
och energianalyser etc. Att utveckla marknaden för energitjänster är viktigt och kan vara
en regional tillväxtfaktor.
Programmet kan därför stödja satsningar som bidrar till utveckling av energitjänster och
till satsningar som provar nya metoder och verktyg. Aktiviteten ska även kunna stödja
spridning av redan framgångsrika beprövade metoder och system för
energieffektivisering så att den potential som finns kan realiseras. Aktiviteter som
stödjer företagen som beställare är också viktigt.
Erfarenhetsutbyte mellan företag och kompetensutveckling av nyckelpersoner är viktigt
om ett ökat lärande om möjligheterna till energieffektivisering och förnybar energi ska
kunna förverkligas. Detta gäller också om arbetet med energifrågor ska fungera
långsiktigt. Här kan med fördel insatser genomföras genom fondsamverkan med
exempelvis socialfonden och landsbygdsprogrammet.
Aktörer som kan bli aktuella inom aktiviteten är exempelvis organisationer vilka ska
främja framväxande och fungerande energimarknader.
Sida 47 av 125

Bidrar till insatser för att företag ska omsätta energianalyser i åtgärder
såsom energieffektivisering, mer förnybar energi samt utveckling av
småskalig energiproduktion
Aktiviteten avser att förverkliga den potential för energieffektivisering som är
outnyttjad inom företag på grund av att investeringar i energiåtgärder ofta konkurrerar
med investeringar i produktionsutrustning och därför flyttas framåt i tiden. Att bistå
med insatser som underlättar energiåtgärder, exempelvis bidrag till investeringar, kan
därför på sikt stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft. En förutsättning för att
bidrag ska kunna ges till investeringar är att företagen har genomfört en energianalys
enlig samma kriterier som gäller för de statliga så kallade
”energikartläggningscheckarna”.

Planering av industriområden/byggnader/affärscentra med mera (Eco
parks) med hög energi-/resurseffektivitet och småskalig förnybar energi
Aktiviteterna ska skapa förutsättningar för företag att kunna bedriva verksamhet med
hög energi/resurseffektivitet genom helhetssyn, systemtänkande och tidig planering av
utformning, energiförsörjning, resursutnyttjande mellan företag, industrier och andra
anläggningar med mera. Aktiviteterna kan även omfatta befintliga anläggningar och
transportlösningar kopplade till dessa. Satsningar som dessa kan med fördel vara delar i
ett arbete där fysisk planering mer systematiskt kopplas samman med exempelvis
planeringsprocesser inom näringslivsutveckling, arbetsmarknad och samhällsservice
samt energi- och livsmedelsförsörjning.
2.1.3.4
Vägledande principer för urval av insatser

Projekten ska säkerställa att aktiviteter har en tydlig koppling till eller leder
direkt till minskade koldioxidutsläpp, sparade kWh eller ökad andel förnybar
energi.

Projekten ska stimulera marknaden för och driva på efterfrågan på
energieffektiva och förnybara produkter och tjänster, utgångspunkten bör tas i
marknadsefterfrågan och samhällsutmaningar.

Bidra till hållbarhetsdimensionerna

Visa på tydlig medverkan från näringslivet

Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos
samarbetsparter

Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas

Bidra till EUs strategi för Östersjöregionen
För vidare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i kapitel
1.
Sida 48 av 125
2.1.3.5
Aktivitetsindikatorer
Tabell 12: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
ID
Indikator
Måttenhet
Minskad energiförbrukning hos
MW timmar
projektmedverkande företag och
organisationer.
Uppskattad årlig minskning av växthusgaser. Ton koldioxidekvivalenter
Fond
Regionkategori
ERUF
Mer utvecklade
regioner
ERUF
Mer utvecklade
regioner
Sida 49 av 125
Målvärde (2023)
M
W
T
10 000
4 000
Uppgiftskälla
Förvaltande myndighets
datassystem
Förvaltande myndighets
datassystem
Rapporteringsfrekvens
Löpande
Löpande
2.1.3.6
Investeringsprioritering 2: Stödja energieffektivitet, smart
energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga
infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn
2.1.3.7
Specifika mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Städer, tätorter och landsbygdsområden i en region är idag på många sätt funktionellt
sammanlänkade med varandra. En av anledningarna är att befolkningen är allt mer
rörlig och det är fullt möjligt att ha sin bostad, sitt arbete och sin fritidssysselsättning på
olika orter eller kommuner. För att denna utveckling ska bli hanterbar utifrån ett
samhällsplaneringsperspektiv och bidra till ett hållbart samhälle, krävs mer av
strategisk samhällsplanering för samtliga typer av geografier inom Östra Mellansverige.
En stor del av dessa planeringsprocesser har kopplingar till den bebyggelsestruktur som
finns i Östra Mellansverige. Bebyggelsestrukturen har också stor betydelse för
energianvändning och transportbehov i regionen. Därför är bostadsfrågorna stor
betydelse för hur väl den strategiska samhällsplaneringen inom ÖMS kan fungera.
Som analysen visar är potentialen stor att energieffektivisera befintliga byggnader och
ställa om nyproduktion mot byggnader med mycket låg energianvändning. År 2021
gäller krav på att alla nya byggnader ska vara så kallade nära nollenergibyggnader. Det
är därför av största betydelse att kunskaper sprids som minimerar merkostnader och
andra hinder som finns för att bygga väl fungerande byggnader med den mest
energieffektiva tekniken.
De stora bestånden bostäder som byggdes under åren 1941-1970 behöver renoveras och
rustas. Det är viktigt att renoveringar genomförs med högt ställda energi- och miljökrav
samtidigt som investerings- och driftskostnaderna hålls nere. Nya kostnadseffektiva
lösningar måste utvecklas samtidigt som de personer som är inblandade i byggprocessen
måste kompetensutvecklas för att kunna implementera nya energi- och koldioxidsnåla
metoder att bygga och renovera. En fondsamverkan med socialfonden kan här vara
möjlig. Samtidigt är fjärr- och kraftvärme med i huvudsak bioenergi väl utbyggd i Östra
Mellansverige och utgör en bra förutsättning för ett koldioxidsnålt energisystem i
tätorterna.
Specifikt mål
Fullständig utfasning av användningen av fossila energislag för uppvärmning av
bostadshus och offentlig sektor i Östra Mellansvergie till år 2020.
Sida 50 av 125
Tabell 13: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måttenhet
Regionkategori
0402
Minskade koldioxidutsläpp (exkl.
jordbruk samt internationell luftfart
och sjöfart)
Energianvändning per m2 i
bostäder (småhus och
flerbostadshus)
Ton utsläpp / år
kWh/m2
0405
Utgångsvärde
Basår
Målvärde 2023
Mer utvecklade regioner
8 923 848
2011
7585271
Mer utvecklade regioner
149
2012
134
Sida 51 av 125
Uppgiftskälla
Länsstyrelse
n
Rapporteringsfrekvens
Vartannat år
SCB
Vartannat år
2.1.3.8
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration och jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxtoch utvecklingsdrivande faktorer.
Genom att nyttja de horisontella kriterierna bör potentiella projektägare kunna belysa i
vilken mån olika grupper påverkas av föreslagna åtgärder. Potentiella projektägare bör
även kunna visa hur beteenden och mönster skiljer sig mellan olika grupper och hur
insatser tar hänsyn till sådana mönster och möjligheter att nå olika grupper.
Tänkta stödmottagre inom denna investeringsprioritering är exempelvis offentliga
aktörer på regional eller lokal nivå, universitet och högskolor, men även enskilda
branschnätverk/branchorgansiationer och andra företagsorganisationer. Målgruppen här
är ytterst sett de företag och institutioner och medborgare som drar nytta av den
förnyelse som sker inom Östra Mellansveriges bostadsbestånd och energiinfrastruktur.
ERUF för Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som:

Främjar utveckling av koldioxidsnåla offentliga infrastrukturer och
energiförsörjning
Aktiviteter kan stödjas som främjar framtagandet och införandet av metoder/verktyg för
att minska klimatpåverkan från offentliga transporter och infrastruktur (exempelvis
gator, vägar, belysning, VA-system, avfallshantering, energiförsörjningssystem).
Aktiviteter som möjliggör ökat nyttjande av spillvärme/kyla och solenergi i
fjärrvärme/fjärrkyla nät eller till närbelägna fastigheter kan också stödjas. Aktiviteter
som stöds ska även bidra till att tydliggöra miljöarbete som en tillväxtdrivande faktor.

Främjar rumslig och strategisk planering för en koldioxidsnål ekonomi
Stöd kan ges till exempelvis strategiska analyser och framtagande av planeringsunderlag
för att förenkla för etablering av förnybar energi, effektivare energianvändning eller för
att planera för ett effektivare transportsystem och ökad intermodalitet.
Analyser och åtgärder för att minska administrativa och organisatoriska hinder för
investeringar i förnybar energi och energieffektivisering kan även stödjas.
Det är också viktigt att stödja samverkan mellan kommuner och den regionala nivån och
andra aktörer i samhället för att utveckla samarbets- och dialogformer med syftet att nå
ett effektivt genomförande av åtgärder i kommunala eller regionala strategier och
planer, exempelvis rumslig planering. Samarbete om utveckling av kommunala
klimatplaner, översiktsplaner, regionala strukturbilder/fysiska regionala planer som
möjliggör en hållbar utveckling och tydliggörande av miljöarbete som en
tillväxtdrivande faktor kan också stödjas..
Sida 52 av 125

Främjar samverkan och kunskapsuppbyggnad för byggande och
renovering till ”nära-noll-energihus”
Stöd ska här kunna utgå till utveckling av regionala och lokala samverkansinitiativ
mellan aktörer inom bygg- och fastighetssektorn samt universitet och högskolor och
andra offentliga aktörer.
Stöd kan även ges till aktiviteter som syftar till effektivisering av energianvändning vid
renovering. Aktiviteter som kan stödjas är exempelvis teknikupphandlingar eller
vidareutveckling och införande av metoder och verktyg som tas fram av nationella
nätverk exempelvis BEBO (Beställargrupp Bostäder), BELOK (Beställargrupp Lokaler)
i demonstrationsprojekt.
Det är viktigt att få till stånd en bättre utvärdering och kunskapsöverföring av resultat
från genomförda ny- och ombyggnadsprojekt som ett led i ständig förbättring. Generellt
finns stora behov av utbildning och kompetensutveckling inom bygg- och
fastighetssektorn vilket programmet vill medverka till att det kommer till stånd. Här kan
insatser med fördel genomföras i fondsamverkan med socialfonden. Aktiviteter som
stöds ska även bidra till att tydliggöra miljöarbete som en tillväxtdrivande faktor.

Medverkar till minskad energianvändning eller ökad andel förnybar energi
genom beteendeförändringar och attitydpåverkan
Programmet kan stödja aktiviteter som avser insatser för att föra ut aktuell och relevant
kunskap och information. Det kan handla om ny teknik och behovet av
beteendeförändringar till energikonsumenter för att minska energianvändningen och öka
andelen förnybar energi i bostäder, lokaler och anläggningar. Programmet uppmuntrar
till att nya och innovativa metoder testas och ser gärna att aktiviteterna inkluderar
energianvändning till transporter. För att öka kompetensen inom detta område kan
insatser kopplade till socialfonden bli aktuella.
2.1.3.9
Vägledande principer för urval av insatser
För att nå det resultatet bör vissa förutsättningar finnas i föreslagna satsningar. Dessa
bör visa hur sökande parter:

Säkerställer att aktiviteter har en tydlig koppling till eller leder direkt till
minskade koldioxidutsläpp, sparade kWh eller ökad andel förnybar energi.Bidra
till hållbarhetsdimensionerna

Visa på tydlig medverkan från näringslivet

Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos
samarbetsparter

Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas

Bidra till EUs strategi för Östersjöregionen
För vidare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i kapitel
1.
Sida 53 av 125
2.1.3.10 Aktivitetsindikatorer
Tabell 14: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer.
ID
Indikator
Måttenhet
Fond
Regionkategori
Målvärde (2023)
M
W
Uppgiftskälla
Reapporteringsfrekvens
T
Antal hushåll med förbättrad
energiförbrukningsklassificering.
Hushåll
ERUF
Mer utvecklade
regioner
500 hushåll
Förvaltande
myndighets
datasystem
Löpande
Årlig minskning av förbrukning av
primärenergi i offentliga byggnader.
kWh/år
ERUF
Mer utvecklade
regioner
40 000
000kWh/år
Förvaltande
myndighets
datasystem
Löpande
ERUF
Mer utvecklade
regioner
5
Förvaltande
myndighets
datasystem
Löpande
Antal samarbetande organisationer från Antal
olika samhällssektorer
Sida 54 av 125
2.1.4
Insatsområde 4: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i
viktig nätinfrastruktur
2.1.4.1
Investeringsprioritering 1: Utveckla och förbättra miljövänliga,
inbegripet tystare, och koldioxidsnåla transportsystem, däribland
transporter på inre vattenvägar och havstransporter, hamnar,
multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja
hållbar regional och lokal trafik
2.1.4.2
Specifika mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Stora regioner är med sin goda tillgång till arbetskraft, spetskompetens och kapitalär
konkurrenskraftiga och attraktiva för företag och medborgare. Kring nodstäderna i Östra
Mellansverige idag finns några av Sveriges största regionala arbetsmarknader som
också hela tiden växer. Detta bidrar till att de lokala arbetsmarknaderna vidgas snabbare
vilket gör att fler kan söka jobb på fler platser inom Östra Mellansverige. Därmed ökar
företagen möjligheter till att hitta rätt kompetens vilket i sin tur stärker
konkurrenskraften inom näringslivet i Östra Mellansverige.
Bilen, som i dag dominerar pendlingsmönstren, har en klart begränsad förmåga att
matcha de växande transportbehoven på en utvidgad arbetsmarknad. Den stora
potentialen finns snarare på kollektivtrafiksidan där buss och tåg har tydliga förtjänster
jämfört med bilen. Utöver klimatpåverkan bidrar de ofta till kortare restider samt att
restiden i många fall kan användas för studier och arbete.
Genom att utveckla och förbättra den regionala tågtrafiken kan intresset för att välja
kollektiva alternativ i stället för bilen öka. För att klara en omställning från biltrafik till
andra mer klimatanpassade transportmedel är det angeläget att det finns goda
förutsättningar att kombinera olika transportslag för att skapa smidiga byten, mellan
exempelvis cykel, buss, bil eller tåg. Detta bidrar också till att landsbygden och de
mindre tätorterna kan dra fördel av den tillväxt som skapas i de större städerna. För att i
städerna komma tillrätta med ökade problem med trängsel, buller och luftföroreningar
krävs åtgärder som förbättrar framkomligheten för kollektivtrafikresenärer, fotgängare
och cyklister – även om det innebär försämringar för biltrafiken.
Östra Mellansverige kan, utifrån vad analysen visar, pekas ut som ett nav för
godshantering i Sverige. Godstransporterna i regionen behöver utvecklas och integreras
så att alla transportslag samt regionens transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, sjöfart
och flyg) och transportnoder (flygplatser, hamnar, kombiterminaler, tågstationer, etc.)
används på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt. Här krävs en bättre
samplanering mellan gods- och persontrafik så att behoven från de olika transportslagen
kan tillgodoses så långt som möjligt.
Specifikt mål
Fler växande och sammankopplade funktionella arbetsmarknader.
Sida 55 av 125
Tabell 15: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål
ID
Indikator
Måttenhet
Regionkategori
Minskade
koldioxidutsläpp från
transporter (exkl.
internationell luftfart
och sjöfart)
Ton / år.
Mer utvecklade
regioner
Utgångsvärde
3 419 237
Basår
Målvärde 2023
Uppgiftskälla
2011
3 248 275
Energimyndigheten. Slutlig
energianvändning, KRE. Andel
förnybar energianvändning, KRE
Sida 56 av 125
Rapporteringsfrekvens
Vartannat år
2.1.4.3
Aktiviteter som kan få stöd inom investeringsprioriteringen
Tänkta stödmottagre inom denna investeringsprioritering är exempelvis offentliga
aktörer på regional eller lokal nivå, universitet och högskolor, men även enskilda
branschnätverk/branchorgansiationer och andra företagsorganisationer. Målet med
investeringsprioriteringen är att med hjälp av hållbara kommunikationer och hög
tillgänglighet för människor och gods bidra till att fler funktionella arbetsmarknader
växer och kopplas samman. Med detta som bakgrund är den tänkta målgruppen för
aktiviteterna företag och medborgare i Östra Mellansverige.
Generellt gäller att aktiviteterna i första hand ska stödja förstudier, analyser och
utvecklingsprojekt. Mindre investeringar i fysisk infrastruktur som bidrar till
nyskapande och innovativa lösningar stöds inom investeringsprioriteringen. Det kan
exempelvis handla om ny teknik eller infrastrukturlösningar som idag inte är att betrakta
som konventionella lösningar. Investeringar i infrastruktur som inte är nyskapande eller
innovativa, utan som i princip endast innebär att en nödvändig investering ges
förutsättningar att tidigareläggas, stöds inte inom denna investeringsprioritering. Direkta
företagsinvesteringar stöds inte heller inom ramen för listade aktiviteter.
Projekt som söker medel bör i alla lägen beakta samtliga horisontella kriterier, d.v.s.
miljö, integration och jämställdhet, och visa på hur dessa kan användas som tillväxtoch utvecklingsdrivande faktorer.
Genom att nyttja de horisontella kriterierna bör potentiella projektägare kunna belysa i
vilken mån olika grupper påverkas av föreslagna åtgärder. Potentiella projektägare bör
även kunna visa hur beteenden och mönster skiljer sig mellan olika grupper och hur
insatser tar hänsyn till sådana mönster och möjligheter att nå olika grupper.
ERUF för Östra Mellansverige stödjer aktiviteter som:

Stödjer utveckling och införande av innovativa lösningar, teknik och
tjänster inom kollektivtrafik och infrastruktur
Inom denna aktivitet bör programmet stödja insatser som gör det mer attraktivt och
enklare för resenären. I Östra Mellansverige finns det idag en mängd olika biljettsystem
och taxor som inte harmoniserar med varandra. Andra insatser som kan stödjas handlar
om att utveckla förutsättningar för konkurrenskraftiga taxor för resor inom hela Östra
Mellansverige. Aktiviteter för att ta fram underlag för utveckling av tekniska lösningar
och tjänster, exempelvis för att få större kunskap om pendling och människors resvanor
kan även stödjas.
Innovativa lösningar behövs även för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafik,
gång och cykel. Aktiviteten ska därför även stödja satsningar som bidrar till
överflyttning från bil till gång, cykel och kollektiva färdmedel. Det kan handla om
åtgärder för kortare restider med kollektivtrafiken, prioriteringar för andra färdmedel än
bilen, eller innovativa lösningar för markanvändningen nära resecentrum som bidrar till
en ökad tillgänglighet till kollektivtrafik.
Aktörer inom denna aktivitet kan exempelvis vara de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna i Östra Mellansverige som står inför en utmaning att ställa
om kollektivtrafiken från fossila drivmedel till en kollektivtrafik med liten
Sida 57 av 125
klimatpåverkan och hög energieffektivitet. Aktiviteter som stödjer en infasning och
tester av tekniska lösningar och nya drivmedel kan därför även stödjas.
Samtliga ovan nämnda aktiviteter kan dels med fördel samordnas med Stockholm.

Främja integreringen mellan olika trafikslag som kan användas för
godstransport och transportnoder i regionen
Aktiviteter som kan stödjas är förstudier och planeringsunderlag för ökad integrering av
godstransporter på väg, järnväg, sjöfart och flyg, främst kopplade till det så kallade
TEN-T-systemet, där europavägarna genom regionen är EU:s utpekade huvudstråk.
Flaggskeppsinitativen ”Nordiska triangelns multimodala transportkorridorer” liksom
”Baltic Motorways of the Sea Network” bör, där det är lämpligt, kopplas på eller
nyttjas. Projekten bör ha en uttalad målsättning att bidra till att minska
koldioxidutsläppen samt stödja storregionala processer. Aktörer inom denna aktivitet
kan exempelvis vara regionalt planeringsansvariga organ eller inom dessa
planeringsprocesser berörda aktörer.

Insatser som medverkar till minskad energianvändning eller ökad andel
förnybar energi genom beteendeförändringar genom ökat lärande och
attitydpåverkan.
Programmet kan stödja aktiviteter som avser så kallade” mobility management”
åtgärder eller ”steg 1” åtgärder. Dessa ska bidra till att minska bilresor eller att flytta
över bilresenärer till gång- cykel eller kollektivtrafikresor genom att exempelvis
etablera bilpooler, genomföra cykelkampanjer eller stödja samåkningsinsatser.
2.1.4.4
Vägledande principer för urval av insatser

Projekten ska bidra till att fler resenärer väljer kollektivtrafiken framför bilen, i
syfte att skapa ett hållbart transportsystem och minska miljöbelastningen, både
inom och mellan städer/regionala knutpunkter.

Projekten ska bidra till samordning mellan olika transportslagen (väg, järnväg,
sjöfart och flyg).

Projekt som beaktar nationell transportplan och länstransportplan där det är
relevant

Projekt med tydlig koppling till pågående storregionala processer prioriteras10.

Bidra till hållbarhetsdimensionerna

Visa på tydlig medverkan från näringslivet

Organisatorisk kapacitet, erfarenhet hos projektägaren och förankring hos
samarbetsparter

Erfarenheter och kunskaper från tidigare insatser på området bör tillvaratas
10
Exempelvis En Bättre Sits (EBS), ÖMS-samarbetet för bättre gemensamma kunskapsunderlag för den regionala översiktliga
planeringen, samt Trafikplan 2017
Sida 58 av 125

Bidra till EUs strategi för Östersjöregionen
För vidare beskrivning av principerna för projekturval hänvisas till skrivningar i kapitel
1.
2.1.4.5
Aktivitetsindikatorer
Tabell 16: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
ID Indikator
Antal projekt som tar fram
strategier/
förstudier/analyser/planer
med utgångspunkt i
fyrstegsprincipen
Antal samarbetande
organisationer från olika
samhällsektorer
2.1.5
Måttenhet
Fond
Regionkategori
Antal
ERUF Mer utvecklade
regioner
Antal
ERUF Mer utvecklade
regioner
Målvärde Uppgifts(2023)
källa
M W T
5 Förvaltande
myndighets
datasystem
5
Reapporteringsfrekvens
Löpande
Förvaltande
myndighets
datasystem
Löpande
Resultatram
Tabell 17: Resultatramverket för insatsområdena
Insatsområde
Fond
Regionkategori
Indikator
Måttenhet
1
ERUF
Mer utvecklade
regioner
Antal
1
ERUF
Procent
47
100
2
ERUF
Nya företag som får stöd
Antal
210
700
2
ERUF
Företag som får stöd
Antal
120
400
2
ERUF
Utgifter
Procent
48
100
3
ERUF
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Antal företag som
samarbetar med
forskningsinstitutioner
Utgifter
Slutligt mål
(2023)
M K T
30
100
Mvh
2000
10000
3
ERUF
Minskad energiförbrukning
hos projektmedverkande
företag och organisationer
Utgifter
47
100
4
ERUF
Antal
2
5
4
ERUF
Antal projekt som tar fram
strategier/
förstudier/analyser/planer
med utgångspunkt i
fyrstegsprincipen
Utgifter
47
100
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Procent
Procent
Delmål för
2018
Förvaltande myndighet har bedömt att det är mest lämpligt att använda sig av
aktivitetsindikatorer för resultatramverket och komplettera dessa med en finansiell
indikator per insatsområde. Bedömningen motiveras av att aktivitetsindikatorer kan
härledas till programmets genomförande till fullo och att de är möjliga att mäta
kontinuerligt under programmets genomförande. Resultatindikatorer och viktiga
genomförandesteg ( key implementation step) kommer inte att användas.
Sida 59 av 125
De metoder och kriterier som ha använts för att välja ut relevanta aktivitetsindikatorer
följer de riktlinjer som kommissionen angivit. Beräkningarna av ett rimligt värde för
delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter från
föregående programperiod samt beräkningar för att säkerställa att programmet klarar
kraven för att undvika regeln om automatiskt återtagande (N+3). Förvaltande myndighet
gör bedömningen att de valda aktivitetsindikatorerna uppfyller kravet om att omfatta
mer än 50% av den finansiella allokeringen för insatsområdet.
När det gäller den finansiella indikatorn utbetalda medel per insatsområde har
beräkningarna utgått från kravet om att samtliga utbetalningar som ingår ska grundas på
stödberättigande kostnader utbetalda till stödmottagaren och att dessa ska vara
attesterade av attesterande myndighet. Förvaltande myndighet har beaktat erfarenheter
från programperioden 2007-2013 och då särskilt fokuserat på hur utbetalningarna
genomfördes under motsvarande del av programperioden dvs 2007-2011. Det faktum att
programmen för programperioden 2014-2020 är mer fokuserade och koncentrerade
samt att förvaltande myndighar har en väl fungerande organisation på plats har också
vägts in. Utbetalningsnivån har skiljt sig åt mellan programmens insatsområden under
programperioden 2007-2013 och förvaltande myndighet har vägt in dessa variationer
vid fastställande av resultatramverket.
Förvaltande myndighet överväger möjligheterna att tillåta längre projektperioder än de
36 månader som varit den längsta tillåtna projektperioden under programperiod 20072013. Längre projektperioder medför att utfallet för aktivitetsindikatorerna kommer att
komma relativt långt in i programperioden. I en del fall kommer detta att innebära att
delmålet för aktivitetsindikatorerna att komma sent i programperioden, efter
avstämningen 2018.
I de flesta fall har endast en aktivitetsindikator per insatsområdet valts ut till
resultatramverket. Motivet till detta är att programmen är så pass fokuserade och
koncentrerade att de bedöms omfatta en större del av de förväntade projekten. Få
indikatorer i resultatramverket gör det också lättare att följa upp och överblicka
genomförandet och ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om tendenserna pekar
mot att resultatramverket inte kommer att uppfyllas.
2.1.6
Insatskategorier
Tabell 18:
Dimension 1: Prioriterat område
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fond:
Mer utvecklade regioner
Regionkategori:
Insatsområde
Kod
Belopp
Att
stärka
forskning,
058
4 032 000 (15 %)
teknisk utveckling och
innovation
IP1
Att
stärka
forskning,
060
4 032 000 (15 %)
teknisk utveckling och
innovation
IP1
Att
stärka
forskning,
062
5 376 000 (20 %)
teknisk utveckling och
Sida 60 av 125
innovation
IP1
Att
stärka
forskning,
teknisk utveckling och
innovation
IP2
Att
stärka
forskning,
teknisk utveckling och
innovation
IP2
Att
stärka
forskning,
teknisk utveckling och
innovation
IP2
Att
stärka
forskning,
teknisk utveckling och
innovation
IP2
Att
stärka
forskning,
teknisk utveckling och
innovation
IP2
Att
öka
små
och
medelstora
företags
konkurrenskraft
IP1
Att
öka
små
och
medelstora
företags
konkurrenskraft
IP1
Att
öka
små
och
medelstora
företags
konkurrenskraft
IP2
Att stödja övergången till
en koldioxidsnål ekonomi
inom alla sektorer
IP1
Att stödja övergången till
en koldioxidsnål ekonomi
inom alla sektorer
IP1
Att stödja övergången till
en koldioxidsnål ekonomi
inom alla sektorer
IP1
Att stödja övergången till
en koldioxidsnål ekonomi
inom alla sektorer
IP2
Att
främja
hållbar
transporter och få bort
Sida 61 av 125
063
4 032 000 (15 %)
064
5 376 000 (20 %)
080
672 000 (2,5 %)
081
672 000 (2,5 %)
065
2 688 000 (10 %)
001
8 055 555 (ca. 40 %)
066
6 052 222,5 (ca. 30 %)
067
6 052 222,5 (ca. 30 %)
013
2 016 000 (20 %)
068
3 528 000 (35 %)
069
504 000 (5 %)
014
4 032 000 (40 %)
043
5 040 000 (50 %)
viktiga flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
IP1
Att
främja
hållbar
transporter och få bort
viktiga flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
IP2
044
5 040 000 (50 %)
Tabell 19:
Dimension 2: Finansieringsform
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fond:
Mer utvecklade regioner
Regionkategori:
Insatsområde
Kod
Belopp
Att
stärka
forskning,
01
teknisk utveckling och
innovation
Att
öka
små
och
01
medelstora
företags
konkurrenskraft
Att
öka
små
och
03
medelstora
företags
konkurrenskraft
Att stödja övergången till
01
en koldioxidsnål ekonomi
inom alla sektorer
Att
främja
hållbar
01
transporter och få bort
viktiga flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
26 880 000
12 104 445
8 055 555
10 080 000
10 080 000
Tabell 20:
Dimension 3: Typ av område
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fond:
Mer utvecklade regioner
Regionkategori:
Insatsområde
Kod
Belopp
001
1
002
003
001
2
002
003
001
3
002
003
001
4
002
003
Sida 62 av 125
12 637 509
8 604 262
5 646 547
9 478 132
6 453 196
4 234 910
4 739 066
3 226 598
2 117 455
4 739 066
3 226 598
2 117 455
2.2
Tekniskt stöd (TA)
2.2.1
Specifika mål och förväntade resultat
Strukturfondsprogrammet ska genomföras ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt samt
bidra till ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning.
2.2.2
Beskrivning av stödbara aktiviteter och deras förväntade bidrag till de
specifika målen
Tekniskt stöd kan lämnas för att programmet skall kunna genomföras på ett effektivt
och säkert sätt och för att informera om och stimulera ett brett deltagande i programmet.
Tekniskt stöd kan finansiera en rad aktiviteter, däribland förberedelser, förvaltning,
övervakning, utvärdering, information och kontroller. Övervakningskommittén beslutar
om budget för tekniskt stöd. Förvaltande myndighet beslutar om utbetalning av tekniskt
stöd.
För förvaltande och attesterande myndigheten kan följande kostnader medfinansieras
av tekniskt stöd; förberedelser, förvaltning, kontroller, utvärdering,
informationsinsatser, seminarier, datasystem och utvärderingar.
För revisionsmyndigheten kan kostnader för kontroller av projekt medfinansieras av
tekniskt stöd.
För övervakningskommittén kan kostnader för förberedelser och genomförande av
övervakningskommitténs möten medfinansieras av tekniskt stöd.
För strukturfondspartnerskapet kan kostnader för förberedelser och genomförande av
partnerskapets möten medfinansieras av tekniskt stöd.
2.2.3
Aktivitetsindikatorer som förväntas bidra till resultatet, per
insatsområde
Tabell 21: aktivitetsindikatorer per insatsområde
ID
Indikator
Mätenhet
Målvärde (2023)26
M
2.2.4
K
Datakälla
T
Utbetalade medel av
programmets totala budget
Procent
100%
Förvaltande
myndighets
datasystem
Externa utvärderingar har
genomförts under
programperiod
Antal
15 st
Förvaltande
myndighet
Insatskategorier
Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av
kommissionen, och en preliminär fördelning av unionens medel.
Tabell 22:
Sida 63 av 125
Dimension 1: Prioriterat område
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fond:
Mer utvecklade regioner
Regionkategori:
Insatsområde
Kod
Belopp
TA
121
90% av insatsområdets
budget
TA
122
5% av insatsområdets
budget
TA
123
5% av insatsområdets
budget
Tabell 23:
Dimension 2: Finansieringsform
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fond:
Mer utvecklade regioner
Regionkategori:
Insatsområde
Kod
Belopp
TA
01
100% av budget
Tabell 24:
Dimension 3: Typ av område
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fond:
Mer utvecklade regioner
Regionkategori:
Insatsområde
Kod
Belopp
Tekniskt stöd
001
002
003
Sida 64 av 125
1 316 407
896 277
588 182
3
Finansieringsplan
3.1
Medel per fond och belopp för resultatreserven
Tabell 25:
Fond
Regionkategori
2014
Ordinarie
stöd
ERU
F
3.2
I mer
utvecklade
regioner
8 853 203
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Totalt
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
Ordinarie
stöd
Resultatreserv
565 098
9 030 446
576 411
9 211 212
587 950
9 395 558
599 716
9 583 588
611 718
9 775 374
623 960
9 970 982
636 446
65 820 362
4 201 300
Finansiering för det operativa programmets hela programperiod uppdelat per insatsområde
Tabell 26: Finansieringsplan för det operativa programmet
Insatsområde
Fond
Regionkategori
Grund för
beräkning av
unionens stöd
(Totalt
stödberättigan
de kostnader
eller offentliga
stödberättigan
de kostnader)
Unionens
stöd (a)
Nationell
Preliminär uppdelning av
medfinansiering nationell medfinansiering
(b=(c)+(d))
Nationell
offentlig
Nationell privat
medfinansiering medfinansiering
(c)
(d)
Sida 65 av 125
Total
finansierin
g ( e)=( a
)+( b )
Medfina Huvudallokering (total
nsfinansiering minus
ieringsgr resultatreserv)
ad ( f)=(
a )/( e )
EU-stöd
(h)=( a )(j)
Nationell
medfinansiering
(i)=( b)-(k)
Resultatreserv
EU-stöd (j)
Resultatreserv
som
andel av
totalt
EU-stöd
(l)=( j )/(
a )*100
Nationell
medfinansierin
g (k)=(b
)*(( j)/(a))
1. Att stärka
forskning, teknisk
utveckling och
innovation
ERDF
Mer
utvecklad
e regioner
Totalt
stöberättigande
kostnader
26 888 318
26 888 318
26 081 918
806 400
53 776 636
50% 25 275 019
25 275 019
1 613 299
1 613 299
6%
2. Att öka små- och
medelstor företags
konkurrenskraft
ERDF
Mer
utvecklad
e regioner
Totalt
stöberättigande
kostnader
20 166 239
20 166 239
19 561 439
604 800
40 332 478
50% 18 956 264
18 956 264
1 209 974
1 209 974
6%
3. Att stödja
övergången till en
koldioxidsnål
ekonomi inom alla
sektorer
ERDF
Mer
utvecklad
e regioner
Totalt
stöberättigande
kostnader
10 083 119
10 083 119
9 881 519
201 600
20 166 238
50%
9 478 132
9 478 132
604 987
604 987
6%
4. Att främja hållbara ERDF
transporter och få
bort flaskhalsar i
viktig
nätinfrastruktur
Mer
utvecklad
e regioner
Totalt
stöberättigande
kostnader
10 083 119
10 083 119
10 083 119
0
20 166 238
50%
9 478 132
9 478 132
604 987
604 987
6%
5. Tekniskt stöd
ERDF
Mer
utvecklad
e regioner
Totalt
stöberättigande
kostnader
2 800 866
2 800 866
2 800 866
0
5 601 732
50%
2 800 866
2 800 866
Summa
ERDF
Mer
utvecklad
e regioner
Totalt
stöberättigande
kostnader
70 021 661
70 021 661
68 408 862
50% 65 988 414
65 988 414
1 612 800 140 043 322
Sida 66 av 125
0%
4 033 248
4 033 248
6%
Tabell 27: Uppdelning av finansieringsplanen per insatsområde, fond, regionkategori och tematiskt mål
Insatsområde
Fond
Regionkategori
Tematiskt mål
Unionens
stöd
Nationell
medfinansiering
Total finansiering
1. Att stärka forskning, ERUF
teknisk utveckling och
innovation
Mer utvecklade regioner Att stärka forskning,
teknisk utveckling och
innovation
26 888 318
26 888 318
53 776 636
2. Att öka små- och
medelstor företags
konkurrenskraft
Mer utvecklade regioner Att öka små- och
medelstor företags
konkurrenskraft
20 166 239
20 166 239
40 332 478
Mer utvecklade regioner Att stödja övergången
till en koldioxidsnål
ekonomi inom alla
sektorer
10 083 119
10 083 119
20 166 238
ERUF
3. Att stödja
ERUF
övergången till en
koldioxidsnål ekonomi
inom alla sektorer
Sida 67 av 125
4. Att främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
ERUF
Mer utvecklade regioner Att främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
5. Tekniskt stöd
ERUF
Mer utvecklade regioner Tekniskt stöd
Sida 68 av 125
10 083 119
10 083 119
20 166 238
2 800 866
2 800 866
5 601 732
Tabell 28: Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om klimatförändringar
Insatsområde Preliminärt stödbelopp av stödet som
ska användas för mål om
klimatförändring (EUR)
Andel av totala stödet
i det operativa
programmet (%)
1
2 688 000
3,8%
3
10 083 119
14,4%
4
4 032 000
5,8%
16 803 119
24,0%
Totalt
Sida 69 av 125
4
Det integrerade tillvägagångssättet vid territoriell
utveckling
Se kapitel 1 i den sammanfattande analysen om programmets utmaningar.
4.1
Lokalt ledd utveckling
Ej aktuellt i detta program.
4.2
Hållbar stadsutveckling
Ej aktuellt i detta program.
4.3
Integrerad territoriell investering
Ej aktuellt i detta program.
4.4
Bestämmelser för interregionala och transnationella åtgärder
inom de operativa programmen, där stödmottagare finns i mer än
en medlemsstat
Interregionalt och transnationellt samarbete kommer även kunna genomföras i
programmet.
4.5
De enligt programmet planerade insatsernas bidrag till
makroregionala strategier och havsområdesstrategier, enligt de
behov för programområdet som fastställts av medlemsstaten
Många av de utmaningar som Sverige och EU står inför är gränsöverskridande i sin
natur, både för lokal, regional och nationell nivå. Även strategin för Europa 2020betonas vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar. EU:s strategi för
Östersjöregionen ger en viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att det
regionala strukturfondsprogrammet kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat
sätt för att möta gemensamma utmaningar i makroregionen.
En framgångsfaktor för EU:s strategi för Östersjöregionen är en väl fungerande
flernivåstyrning mellan olika samhällssektorer. Alla nivåer behöver delta i arbetet för att
nå strategins mål; rädda havsmiljön, sammanlänka regionen och öka välståndet.
Ett Östersjöstrategiprojekt kan utgöras antingen av ett Flaggskeppsprojekt som anges i
strategins handlingsplan eller projekt med tydlig makroregional påverkan som bidrar till
att nå strategins mål och indikatorer genom att bidra till att genomföra en eller flera av
åtgärder i handlingsplanen.
I den svenska programkontexten kommer bidragen till genomförandet av EU:s strategi
för Östersjöregionen främst att innebära verksamhet som genomförs i samarbete med ett
eller flera andra länder i makroregionen.
Sida 70 av 125
Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att kunna stödja samarbetsåtgärder för
genomförandet av EUs strategi för Östesjöregionen på två sätt:
A – makroregionalt integrerade projekt
Projektansökan skrivs redan från början med transnationellt samarbete som en
integrerad del av projektet. De samarbetsparter som ska ingå i projektet från andra
medlemsstater i makroregionen är identifierade och avser att söka stöd från sina
respektive program för att kunna delta i projektet.
B – transnationell komponent
Redan pågående projekt ges möjlighet att söka ytterligare medel för samarbete med
andra relevanta projekt i makroregionen. Genom att medel för samarbete söks separat
genom en så kallad ”transnationell komponent” ges större flexibilitet gällande längd och
inriktning på samarbetet.
Det är värt att notera att samarbetsåtgärderna kan genomföras med parter från olika
struktur och investeringsfonder, t ex mellan regionalfonden och socialfonden eller
landsbygdfonden.
Förvaltande myndighet kommer att informera om möjligheterna till finansiering av
samarbete med aktörer i makroregionen. Ett konkret exempel kan vara särskilda
utlysningar med inriktning mot EU:s strategi för Östersjöregionen.
De insatser som kommer att stödjas enligt ovan ska ha ett mervärde för programområdet
samt bidra till strategins mål och prioriteringar.
Samverkansåtgärderna i programmet bör ha inriktning på att hitta och/eller genomföra
gemensamma lösningar på identifierade gränsöverskridande problem.
I programmet framgår under Kapitel 1 en beskrivning om hur programmet förhåller sig
till EU:s strategi för Östersjöregionen. I Kapitel 2 beskrivs under respektive
insatsområde om och i sådana fall hur denna strategi ska hanteras inom det aktuella
insatsområdet. Frågan beskrivs således integrerat i programmet.
Sida 71 av 125
5
Särskilda behov i geografiska områden med störst
fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta
för diskriminering eller utestängning
Ej aktuellt i programmet.
Sida 72 av 125
6
Särskilda behov i områden med allvarliga och
permanenta, naturbetingade eller demografiska
nackdelar
Med hänvisning till art 174 i fördraget berörs i Sverige endast programmen för Övre
Norrland respektive Mellersta Norrland. I dessa program såväl som i detta program
adresseras demografiska utmaningar och gleshet i programmets kapitel 1 och 2.
Sida 73 av 125
7
Myndigheter och organ med ansvar för förvaltning,
kontroll och revision samt relevanta parters roll
7.1
Relevanta myndigheter och organ
Tabell 29: Namn och kontaktuppgifter till berörda myndigheter
Myndighet/organ
Namn på myndighet
Chef för myndighet
Förvaltande myndighet
Tillväxtverket
Generaldirektören
Attesterande
myndighet
Tillväxtverket
Generaldirektören
Revisionsmyndighet
Ekonomistyrningsverket Chef för avdelningen
för EU-revision
Mottagare av
kommissionens
betalningar
EU- Riksgäldskontoret
Riksgäldsdirektören
7.2
De relevanta parternas engagemang
7.2.1
Åtgärder som vidtagits för att engagera parterna i utarbetandet av det
operativa programmet och parternas roll i genomförandet,
övervakningen och utvärderingen av programmet
Våren 2012 tog politiken ett initiativ för att sätta igång förberedelserna inför EU:s
kommande programperiod. Regiondirektörerna vid regionförbunden i Örebro,
Sörmland, Östergötland och Uppsala gav då i uppdrag åt sina näringslivsansvariga att
förbereda ett skrivarbete kring regionalfonden inför den nya programperioden 20142020. På hösten samma år, möttes de fyra näringslivscheferna tillsammans med en
representant från länsstyrelsen i Västmanland för att ta fram en gemensam
handlingsplan för de fem länen och en arbetsgrupp bildades. Regionförbunden tog
samma höst ett beslut om att låta Regionförbundet i Örebro ta ett huvudansvar för
programskrivningsarbetet och föreslå regeringen denna arbetsordning. I avvaktan på
regeringens beslut ombildades arbetsgruppen till en interimsgrupp med uppdraget att ta
fram projektdirektiv inför det fortsatta skrivarbetet.
Den 31 januari 2013 kom regeringens beslut om hur programmeringsarbetet skulle
genomföras. Regionförbundet Örebro fick då erbjudandet om att ta fram ett operativt
program för regionalfonden samt en socioeknomisk analys för socialfonden och
regionalfonden för de fem länen i Östra Mellansverige. I beslutet stod det klart att den
innestående programperiodens geografi för regionalfonden skulle vara densamma även
Sida 74 av 125
under nästa period 2014-2020. Östra Mellansverige skulle omfattas av Örebro,
Västmanland, Sörmland, Uppsala och Östergötlands län.
Regionförbundet i Örebro utsåg då en projektledare med uppgiften att hålla samman och
leda programskrivningsarbetet. Utöver projektledaren tillsattes också ett partnerskap
bestående av flera delar;
en politisk styrgrupp bestående av ordförande för respektive regionförbund samt
landshövdingen i Västmanland,
en ledningsgrupp med regiondirektörerna i Örebro, Sörmland, Uppsala och
Östergötland samt länsrådet i Västmanland,
en strukturfondsgrupp bestående av tjänstemän utpekade av regiondirektörerna
respektive länsrådet i Västmanland,
länsvisa förankringsnätverk, bestående av intresseorganisationer och nätverk som
regionförbunden/länsstyrelsen i Västmanland nyttjat i förankringen av de regionala
utvecklingsstrategierna (RUS-processen) samt i den ordinarie verksamheten.
Den politiska styrgruppen, ledningsgruppen och strukturfondsgruppen har under våren
2013 mötts varje månad för avstämning. En övergripande handlingsplan har varit
vägledande för arbetet. Grupperna har varit sammansatta så att samtliga län ska finnas
representerade, nödvändig kompetens ska finnas tillgänglig och att könsfördelningen
ska vara så jämn som möjligt11. Det huvudsakliga arbetet med att ta fram underlag till
det operativa programmet har skett i strukturfondsgruppen. Denna grupp har bland
annat tagit fram en samlad bild av vilka delar i länens RUS:ar som varit relevanta för
regionalfonden, prioriterat mellan regionalfondens tematiska mål, aktivt sökt upp och
skapat kontakter till skrivaransvariga för övriga fonder, påbörjat ett samarbete med
ansvariga myndigheter samt strukturerat och formulerat innehållet i det operativa
programmet.
Redan inledningsvis fattade ledningsgruppen ett beslut om att förankringsarbetet skulle
ske länsvis. Ett tungt vägande skäl var att det ute i länen redan fanns upparbetade
nätverk och arenor, vissa kopplade till tidigare RUS processer, andra mer fristående,
som väl lämpade sig för en förankringsprocess.
Strukturfondsgruppen har under hela våren använt sig av dessa nätverk och arenor för
att dels informera, dels återkoppla och pröva acceptansen inför olika alternativ som varit
föremål för diskussion. På så vis har strukturfondsgruppen säkerställt att de val som
gjorts har haft en förankring ute i länen.
I varje län har regionförbunden respektive länsstyrelsen i Västmanland dessutom under
våren 2013 genomfört större sammandragningar i form av konferenser/seminarier. Här
har man informerat om hela processen kring regionalfondsarbetet på olika
samhällsnivåer och gett utrymme för diskussioner kring regionalfondens kommande
inriktning. Inspel från deltagarna vid dessa konferenser har fångats upp och tagits
tillvara som inspel och uppslag till strukturfondsgruppen. Konferenserna har även
11
I både ledningsgruppen och i strukturfondsgruppen har den könsmässiga fördelningen varit mycket nära hälften kvinnor, hälften
män.
Sida 75 av 125
innehållet spridning av erfarenheter från tidigare programperiod för skapa ett lärande
mellan deltagande organisationer och personer.
När strukturfondsgruppen under våren 2013 enats kring tematiska mål och
underliggande investeringsprioriteringar har ett antal skrivargrupper formerats.
Gemensamt för alla skrivargrupper är att de bestått av sakkunniga personer från flera
län med en huvudansvarig tjänsteman. Skrivargrupperna har främst formerats utifrån tre
så kallade prioriterade områden: ”Innovation och entreprenörskap”, ”Koldioxidsnål
ekonomi” samt ”IKT och hållbara transporter”, vilka svarat mot fem underliggande
tematiska mål; 1 & 3, 4 samt 2 & 7. Dessa skrivargrupper har formulerat textförslag
som sedan processats inom strukturfondsgruppen, ledningsgruppen samt den politiska
styrgruppen enligt ett körschema med tydliga avstämningspunkter som löpt under maj
och juni. Vid strukturfondsgruppens möten i maj och juni har både
strukturfondsgruppen och skrivargrupperna stämt av innehållet i de olika delarna mot
varandra för att säkerställa att det operativa programmet i sin helhet hänger ihop och har
en logisk struktur.
Till dessa skrivargrupper har en rad aktörer kopplats på. Genom Tillväxtverkets
samordningsuppdrag har exempelvis ansvariga myndigheter för de olika fonderna
medverkat. Ansvariga skrivargrupper för landsbygdsprogrammets länsvisa strategier
och representanter från stadsutvecklingsnätverket i Mälardalen har också involverats.
Länsstyrelserna har varit delaktiga, dels utifrån sitt myndighetssamordningsuppdrag ute
i länen, dels utifrån sin sakkunskap kring de horisontella målen. Ansvariga för
Stockholmsregionens regionalfondsarbete har involverats då Stockholm funktionellt har
många kopplingar till länen inom Östra Mellansverige.
Gemensamt för alla dessa aktörer är att de aktivt deltagit i utformningen av föreslagna
texter för regionalfondens operativa program. Tillsammans med strukturfondsgruppen
har dessa aktörer också utmanats att under den kommande programperioden utarbeta en
mer långsiktig plan för hur ett gemensamt strategiskt utvecklingsarbete i Östra
Mellansverige skulle kunna utformas med regionalfondens inriktning som ledstjärna.
Förvaltande och attesterande myndighet
Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de regionala
strukturfondsprogrammen med EU-styrda befogenheter. I förvaltande myndighets
ansvar ingår beredning, beslut om stöd samt utbetalning av medel till projektägare.
Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift.
Tillväxtverket ska i sin beredning vid behov rådgöra med regional och nationell expertis
i sakfrågor och regional behovsanalys. Detta för att säkerställa ett väl förankrat
beslutsunderlag.
Förvaltningssystemet för regionala fonden godkändes 2007 av kommissionen och inga
systemfel har därefter konstaterats av revisorer. Sverige behåller därför befintligt
förvaltningssystem och den administrativa kapaciteten är därmed oförändrad god.
Revisionsmyndighet
Ekonomistyrningsverket är revisionsmyndighet för de regionala
strukturfondsprogrammen med EU-styrda befogenheter.
Sida 76 av 125
Strukturfondspartnerskap
För att säkerställa ett regionalt inflytande över genomförandet av programmet har ett
gemensamt strukturfondspartnerskap bildats inom det geografiska området för varje
regionalt strukturfondsprogram och motsvarande regionala handlingsplan för
socialfonden.
Strukturfondspartnerskapens uppgift fastställs i Lag (2007:459) om
strukturfondspartnerskap. Strukturfondspartnerskapet har till uppgift att prioritera
mellan av förvaltande myndighet godkända projektansökningar.
Ansökningar ska lämnas till förvaltande myndighet som ansvarar för beredning och
beslut om stöd. Innan beslut om stöd fattas ska förvaltande myndighet föredra
beslutsunderlag och övrigt underlag för partnerskapet och får endast bevilja stöd i
enlighet med partnerskapets prioriteringar.
När förvaltande myndighet ska göra en utlysning i ett program ska de
utlysningsspecifika kriterierna stämmas av med relevant strukturfonds-partnerskap
innan utlysningen publiceras. Strukturfondspartnerskapets ordförande ska i samråd med
förvaltande myndighet kalla till möten.
Övervakningskommitté
Medlemsstaten ska inrätta en kommitté för att övervaka genomförandet av programmet.
För de åtta regionala strukturfondsprogrammen inrättas en gemensam
övervakningskommitté med representanter för berörda aktörer. Ordförande är en
representant från Näringsdepartementet. Regeringen återkommer i särskild ordning vad
gäller kommitténs sammansättning och arbetssätt.
Övervakningskommittén för de åtta regionala strukturfondsprogrammen ska bilda ett
gemensamt utskott med socialfondsprogrammets övervakningskommitté. Utskottets
huvuduppgift är att hantera samordningsfrågor mellan fonderna som faller inom ramen
för övervakningskommitténs mandat.
Övervakningskommittén för de regionala strukturfondsprogrammen kan på eget initiativ
bilda ytterligare utskott.
Uppföljning och utvärdering
I Strukturfondförordningen slås fast att utvärderingar ska göras ”i förhållande till
unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Systematisk utvärdering är en
förutsättning för att bedöma politikens effektivitet, ändamålsenlighet och verkan,
särskilt när det gäller insatsernas bidrag till att nå målen i Europa 2020-strategin. Som
ett led i ett förstärkt resultatfokus behöver större ansträngningar göras i syfte att
systematiskt utvärdera projektens- och de tematiska insatsernas samlade resultat och
effekter samt bidra till lärande och synliggöra insatsernas betydelse för att nå
programmens mål och hållbar tillväxt regionalt och nationellt.
Systematisk uppföljning och utvärdering ska vara en del av arbetet med såväl
genomförandet av den europeiska sammanhållningspolitiken som den regionala
tillväxtpolitiken. Det övergripande syftet är att bidra till lärande och att förbättra
kvaliteten i hela programcykeln, från programplanering och genomförande av projekt
Sida 77 av 125
till implementering i reguljär verksamhet. Utvärderingarna ska förändra, förbättra och
förstärka den regionala tillväxtpolitiken genom att erfarenheter och kunskaper sprids.
Uppföljningar och utvärderingar kommer att ske löpande och har något olika karaktär
och tjänar olika syften i olika faser. För att säkerställa god kvalitet i genomförande och
goda resultat i programmen behöver det finnas ett tydligt sammanhållet system där
projekturval, indikatorer, utvärdering, följeforskning och lärande hänger ihop. En viktig
aspekt i detta är att rutiner för datainsamling avseende bl.a. indikatorer för uppföljning
och utvärdering planeras i ett tidigt skede. Trots att ambitionsnivån på utvärdering för
lärande höjdes under programperioden 2007-2013 samt att satsningar på utvärdering
och följeforskning ökade, finns det ändå utrymme för förbättringar. Generellt sett
behövs ett större resultatfokus, inte minst mot bakgrund av kraven på detta på EU-nivå
denna programperiod. Ett område som behöver utvecklas är uppföljning och
resultatutvärdering, exempelvis bör nyttan med viss regelbundenhet mätas samt olika
former för mätning av resultat och effekter på bl.a. hållbar tillväxt och sysselsättning
bör utvecklas. Ett annat område som kommer att vara viktigt att utvärdera och följa upp
är integreringen av de horisontella kriterierna samt även att bidra till ett ökat lärande på
området.
Utvärderingsarbetet under programgenomförandet ska utföras av oberoende part och
ska präglas av metoder för följeforskning och teoridriven utvärdering. Teoridriven
utvärdering innebär utvärdering av såväl process som resultat och effekter på kort och
lång sikt liksom av möjlig implementering i reguljär verksamhet. En central del av
utvärderingsuppdraget är att samordna och säkerställa att utvärderingsmetoder utvecklas
så att det blir möjligt att följa de långsiktiga effekterna på hållbar tillväxt och
sysselsättning av de insatser som genomförs i programmen.
Programperioden 2014-2020 ska präglas av en medveten satsning på en
utvärderingsansats och lärsystem som säkrar återföring av erfarenheter från projekten
och kunskapsbildning från programgenomförandet. En viktig förutsättning för detta är
att berörda parter i programgenomförandet, såsom regionala och nationella
utvecklingsaktörer, Förvaltande myndighet, strukturfondspartnerskap och projektparter
drar lärdomar av programmens insatser genom att följa utvärderingarna och ta del av
utvärderingsresultaten, men framförallt tar tillvara resultaten i det fortsatta arbetet.
Berörda parter ska också få en god kunskap om programmens mål och syfte. Slutförda
utvärderingar ska i linje med Kommissionens direktiv publiceras för att kunna nå alla
berörda av programmet men också för att skapa ett vidare lärande och inspiration.
Utvärderingsarbetet ska på ett tydligt sätt knytas till processtöd, analysinsatser och
plattformar för lärande och kunskapsutbyte. Samordning ska ske med ansvariga för
utvärderingsarbetet för de övriga ESI-fonderna för att skapa en samlad bild över
fondernas sammantagna bidrag till strukturförändringar för smart och hållbar tillväxt för
alla.
Kravet på ökad samordning gäller särskilt Regionalfondens- och Socialfondens insatser
i syfte att effektivisera utnyttjandet av fondmedlen. Det kan handla om gemensam
utvärdering av samordnade insatser, genomförandeorganisationerna, gemensam
referensgrupp för Socialfonden och Regionalfondens övervakningskommittéer,
gemensamma spridnings- och återföringsinsatser och gemensam upphandling av
kapacitetsutveckling av projektutvärdering.
Spridning av resultat från uppföljningar och utvärderingar samt att säkra att
utvärderingar kommer till användning bidrar till förbättrad styrning och måluppfyllelse i
Sida 78 av 125
programmen. Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket ska därför samverka med regionalt
tillväxtansvariga för att förmedla kunskaper och erfarenheter från fondverksamheten
och bidra till uppföljningen samt utvecklingen av det regionala tillväxtarbetet.
8
Samordning mellan fonderna EJFLU, EHFF och
andra finansieringsinstrument på unionsnivå och
nationell nivå samt EIB
Regionalfondsprogrammen kommer att verka i ett sammanhang där andra europeiska,
nationella, regionala och lokala initiativ, planer och program får betydelse för
programmens genomförande. En uttalad ambition för programperioden 2014–2020 är
att arbetet på ett tydligare sätt ska arbeta mot målen i EU 2020-strategin och i EU:s
strategi för Östersjöregionen och i ökad grad kopplas till andra nationella och EUfinansierade program och verksamheter.
Den nationella innovationsstrategin
Den nationella innovationsstrategins målsättningar och vision att stärka det svenska
innovationsklimatet inom olika områden till 2020, knyter an till tematiskt mål 1 och har
betydelse för den regionala utvecklingskraften. Den lyfter tydligt fram den regionala
nivåns betydelse i innovationsarbetet och betydelse för att kunna uppnå strategins mål,
varav ett är att Sveriges regionala innovationsmiljöer ska vara globalt attraktiva.
Den nationella innovationsstrategin knyter på jordbruksområdet an till de möjligheter
som finns att inom landsbygdsprogrammet stötta innovativa satsningar inom ramen för
det Europeiska innovationspartnerskapet för jordbruk som i sin tur ger möjligheter till
samarbeten på europeisk nivå.
Hur programmet avser att arbeta med detta beskrivs i kapitel 1.
Det nationella regionalfondsprogrammet
Det grundläggande syftet med programmet är att tillföra ett mervärde till det regionala
tillväxtarbetet och genomförandet av sammanhållningspolitiken som inte kan uppnås
tillräckligt inom ramen för de regionala strukturfondsprogrammen. Programmet ska
bidra till följande mervärden:
Få fram kvalitativa projekt i konkurrens i syfte att stödja en långsiktig utveckling inom
vissa tematiska områden.
Stödja samverkansprojekt mellan län samt projekt mellan län och den nationella nivån
som bidrar till att utveckla regionala styrkeområden utifrån de regionala
förutsättningarna i olika delar av landet.
Bidra till att utveckla flernivåstyrning dvs. mellan nivåer och aktörer
Främja insatser som bidrar till en ökad samverkan med andra relevanta EU-program
Främja insatser som bidrar till en ökad medverkan av näringslivet i såväl utarbetandet
som genomförandet av programmet
Sida 79 av 125
Utveckla arbetet med utvärdering, återföring av kunskap och lärande i
strukturfondsarbetet
Det nationella regionalfondsprogrammets innehåller följande insatsområden:
Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation – innehåller insatser inom ramen för
tematiskt mål 1. Fokus inom detta område ligger på att utveckla svenska styrkeområden
genom gränsöverskridande samverkan samt forskningsinfrastruktur.
Öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Insatserna inom detta område syftar
till att öka tillgången på riskkapital i tidiga skeden och främja tillkomsten av fler privata
aktörer på riskkapitalmarknaden genom implementering av ett finansiellt instrument
enligt strukturen fond-i-fond.
Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Det är ur
budgethänseende programmets största operativa område och rymmer insatser inom
ramen för tematiskt mål 4 med fokus på dels energieffektivisering, dels
kapitalförsörjning med inriktning på företag vars verksamhet bidrar till utvecklingen av
en koldioxidsnål ekonomi.
Inom tematiskt område 4 finns även beskrivet insatser av processtödjande karaktär. Det
innebär ett nationellt kompetens- och metodstöd som ska bidra till ett ökat strategiskt
lärande genom att utveckla och sprida kunskap över geografiska och administrativa
gränser.
COSME och Horisont 2020
Små och medelstora företag kan med hjälp av de regionala strukturfondsprogrammen
öka sin kunskapsintensitet, FoI-kontakter och stärka sina internationella nätverk. Det
underlättar ett framtida deltagande i nationella och europeiska forsknings- och
innovationsprogram. Arbetet med att stärka kopplingar mellan de regionala
strukturfondsprogrammen och Horisont 2020 kommer att utvecklas för att lägga
grunden för ett bredare deltagande i Horisont 2020. Resultat från COSME-projekt och
Horisont 2020 samt tidigare forskningsprogram ska kunna omsättas i nya projekt i de
regionala strukturfondsprogrammen. På nationell nivå finns ett par viktiga myndigheter,
särskilt Vinnova och Tillväxtverket som kommer att ha roller inom både
regionalfondsprogrammen, Horisont 2020 och COSME vilket i praktiken kommer att
innebära ökad samordning och möjliggöra synergier. Grunden för detta läggs via
strategier för smart specialisering som bidrar till kraftsamling för att öka effekterna av
de investeringar som görs inom forskning och innovation för att öka tillväxten och
skapa fler jobb.
Till exempel anges i forsknings- och innovationspropositionen 2012/13: 30 att Verket
för innovationssystem (Vinnova) utifrån sitt verksamhetsområde bör stödja regionerna i
deras arbete med strategiskt innovationsarbete. I den nationella innovationsstrategin
betonas också behovet av att utveckla samspelet mellan nationella myndigheter,
regionala utvecklingsaktörer och arbetet med programmen inom EU. Vikten av att
skapa synergier och säkerställa samordning mellan programmen och EU:s olika fonder
och instrument för forskning, innovation och entreprenörskap betonas även i
regeringens direktiv till utarbetandet av regionalfondsprogram.
Sida 80 av 125
I riktlinjerna för RISE-koncernen (forskningsinstituten) anges på vilket sätt instituten
kommer att medverka i arbetet med regionala strategier avseende innovationsmiljöer
och genomförandet av regionalfondsprogram på regional och nationell nivå.
Möjligheten att under genomförandet kombinera finansiering från Horisont 2020 och
ESI-fonderna i olika satsningar ska undersökas. Det kan handla om att samverka över
programgränser, nationsgränser, att kombinera entreprenörskaps- och
innovationsåtgärder samt att främja företag med tillväxtpotential.
Koordinering mellan ESI-fonderna och de offentlig-offentliga forskningspartnerskapen
(Joint Programming Initiatives, ERA-NETs, samt forskningsprogrammen under artikel
185) samt de offentlig-privata forskningsprogrammen under artikel 187 (Joint
Technology Initiatives) ska, där så är lämpligt, säkerställas.
Landsbygdsprogrammet ger möjlighet för jordbruksföretag att inom ramen för det
Europeiska innovationspartnerskapet för jordbruk delta i samarbetssatsningar mellan
praktiker, rådgivare och forskare. Dessa satsningar skapar också möjlighet för
jordbruksföretagen att knyta internationella kontakter och delta i projekt inom ramen för
Horisont 2020.
CAP
EU:s gemensamma jordbrukspolitik består av två pelare, där pelare I innehåller
marknadsstöd samt direktstöd och pelare II innehåller landsbygdsprogrammet. Pelare I
domineras budgetärt av direktstödet, som till största del är frikopplat från produktionen
och betalas ut per hektar. Landsbygdsprogrammet och gårdsstödet genererar
tillsammans viktiga stöd för landsbygden och jordbruket. Den överenskommelse om
gårdsstödet som nåddes under 2013 innebär att ett flertal möjligheter att rikta stödet till
olika grupper av lantbrukare införts. Viktiga utgångspunkter för så väl arbetet med
landsbygdsprogrammet som gårdsstödet är förenkling, konkurrenskraft och aktivitet på
landsbygden samt hög miljönytta.
Fonden för ett sammanlänkat Europa(FSE)
God tillgänglighet genom ett väl fungerande transportsystem är centralt för att uppnå
utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. För
glest befolkade regioner kan satsningar på transportsystemet, t.ex. investeringar i
infrastruktur vara avgörande för näringsliv, arbetsmarknad och livsmiljö.
Genom EU-samarbetet om transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T) och
fr.o.m. 2014 ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” (FSE) kan EU lämna bidrag till
infrastrukturutbyggnad i unionen. Tanken är att väl utbyggd infrastruktur ska ge bättre
förutsättningar att använda fördelarna med ett EU utan inre gränser. Genom att öka den
internationella tillgängligheten ges också svenska regioner tillgång till större marknader.
För att kunna söka medel ur budgeten för FSE måste infrastrukturen återfinnas på de
kartor som finns i riktlinjerna för TEN-T.
Utöver detta kan ett viktigt bidrag ges genom strukturfonderna. Stöd till hållbara
transporter genom strukturfonderna bör användas till åtgärder som stärker näringslivet
och arbetsmarknaden och som bidrar till attraktiva livs- och boendemiljöer. Bidrag
genom strukturfonderna kompletterar FSE genom större fokus på regionala frågor.
Sida 81 av 125
Telekommunikationsnät och – tjänster blir i allt högre grad internetbaserade
infrastrukturer där bredbandsnät och digitala tjänster har ett nära samband. Internet är en
mycket viktig plattform för kommunikation, tjänster utbildning, deltagande i
samhällsliv samt affärsverksamhet. Därför är den transeuropeiska tillgången till säkert
och snabbt bredband och digitala tjänster av stor betydelse för ekonomisk tillväxt,
konkurrenskraft och social integration.
Inom ramen för FSE och transeuropeiska nät på området för
telekommunikationsinfrastruktur (TEN-TELE) kan satsningar göras för att främja
utbyggnaden och moderniseringen av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster
och deras gemensamma byggstenar och av bredbandsnät. Satsningarna inom området
digitala tjänster ska stödjas genom upphandling och/eller bidrag, medan satsningarna på
bredbandsnät ska stödjas genom finansiella instrument som ska vara öppna för
kompletterande bidrag från privata investerare, medlemsstater och bidrag från andra
källor – inklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
LIFE
LIFE är EU:s finansiella instrument för miljö och klimat och årligen delar EUkommissionen ut pengar till projekt i medlemsländerna. I arbetet med att stärka region
och sektorsövergripande insatser fyller LIFE en central funktion i och med den
projektform som kallas integrerade projekt (IP). Projektformen är en ny typ av projekt
som införs under programperioden 2014-2020 i syfte att genom en större typ av projekt,
t.ex. regionala eller multiregionala, skapa synergier mellan ESI-fondernas
sektorsområden samt miljö- och klimatområdet. Dessa projekt kan ha kopplingar till
natur (inkl. Natura2000-förvaltning), vatten, avfall, luft och klimat (begränsning av och
anpassning till) vilka är fokusområdena för IP. De åtgärder som finansieras av ESIfonderna med kopplingar till miljö, klimatförändringar och en hållbar användning av
resurser kan också vara ett komplement till LIFE-programmet.
För att kunna säkerställa synergier mellan de olika fonderna och med integrerade
projekt inom ramen för LIFE är dialogen mellan den ansvariga myndigheten för LIFE –
Naturvårdsverket – och de förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna central.
Kreativa Europa
EU:s kultur- och medieprogram Kreativa Europa har bl.a. som allmänt mål att stärka de
europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, smart tillväxt och
hållbar tillväxt för alla. Programmet pekar bl.a. på möjligheter och behov av enhetlighet
och kopplingar till annan relevant unionsfinansiering såsom bl.a. regional- och
socialfonden samt forsknings och innovationsprogrammen. Det är därför angeläget att
nyttja kulturens betydelse och potential i det svenska regionala tillväxtarbetet.
Transportinfrastrukturplaner
För transportinfrastruktur finns dels en nationell plan samt länstransportplaner. Planerna
avser tolv år och uppdateras ca vart fjärde år. Den nationella planen omfattar bl.a.
investeringar och förbättringar i det statliga stamvägnätet, åtgärder i det statliga
järnvägsnätet, drift och underhåll. Länstransportplanerna omfattar bl.a. investeringar i
det statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet samt statlig medfinansiering till åtgärder
i vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.
Sida 82 av 125
9
Förhandsvillkor
9.1
Förhandsvillkor
Tabell 30:
Förhandsvillkor
Insatsområde som
berörs
1.1. Forskning och innovation:
Att det finns en nationell eller
regional strategi för smart
specialisering i enlighet med det
nationella reformprogrammet för
att ta vara på privata forskningsoch innovationsmedel, som
överensstämmer med väl
fungerande nationella eller
regionala forsknings- och
innovationssystem.
1. Att stärka forskning,
teknisk utveckling och
innovation
Förhands
-villkoret
uppfyllt?
JA/NEJ
/DELVI
S
Ja
Kriterium
Kriteriu
m
uppfyllt?
JA/NEJ
Referens
Förklaring
— Att det finns en nationell eller regional
strategi för smart specialisering som
Ja
Nationella
innovationsstrategin
(www.gov.se/innovationstr
ategy) och forsknings- och
innovationsproposition
(http://www.government.se
/sb/d/16288). Se i huvudsak
sid 14-23, 69-79, 119-142
samt tabell på sid 24.
I oktober 2012 presenterade regeringen en
proposition om forskning och innovation
som innebar en kraftig medelsökning.
Denna kommer i ett långsiktigt perspektiv
stärka Sveriges position som en
framstående forskningsnation. Parallellt
med propositionen antog regeringen en
innovationsstrategi, med syfte att stärka
innovationsklimatet. Innovationsstrategin
har ett holistiskt perspektiv i syftet att öka
innovationsförmågan och möta
samhällsutmaningar. Strategin framhåller
till exempel vikten av alla relevanta
aktörers involvering, sänkningen av
trösklar, samt skapande av incitament, för
att främja olika
—
—
—
bygger på en swot-analys eller en
liknande analys för att styra resurserna
till en begränsad mängd prioriteringar
inom forskning och innovation,
har åtgärder för stimulans av privata
FoU-investeringar,
har en övervakningsmekanism.
Exempel på regionala
innovationsstrategier:
http://www.google.se/url?s
a=t&rct=j&q=&esrc=s&fr
m=1&source=web&cd=1&
cad=rja&uact=8&ved=0CC
kQFjAA&url=http%3A%2
F%2Fostsam.se%2F%255C
files%255C1431_RISen.pd
f&ei=bWooU8OkHYGE4g
Se4oGACw&usg=AFQjCN
HgF8p4wC93jQOg5j1IELb
9KOE4KQ
Sida 83 av 125
aktörers innovations- och tillväxtförmåga.
Innovationsstrategin inkluderar flera olika
politikområden och kommer att påverka en
rad propositioner under åren fram till 2020.
Regeringens proposition 2012/13:30
forskning och innovation tillsammans med
— Att en ram för tillgängliga budgetmedel för
forskning och innovation har antagits.
Sida 84 av 125
Ja
http://www.skane.se/Uploa
d/Webbplatser/Naringsliv/
Dokument/IIFS%20Strategi
%20Version%20Slutligt%2
0dokument%20Orginal%20
Version_SV2012-2020.pdf
den Nationella Innovationsstrategin
tillgodoser kraven i allmänna förordningen,
bilaga 4 om förhandsvillkor.
Budgetpropositionen,
utgiftsområde 16 (kap 4.7,
4.8, 8, 9) samt 24 (kap 3,
särskilt 3.5.2, 3.5.3 och
3.7).
http://www.riksdagen.se/sv/
DokumentLagar/Forslag/Propositione
r-ochskrivelser/_H1031d19/?text
=true
Regeringens forskningspolitik beskrivs
tydligast i de forsknings- och
innovationspropositioner som läggs en
gång per mandatperiod, däremellan
fördelas medel i den årliga
budgetpropositionen. Satsningar av
relevans för forskning och innovation görs
inom många politikområden, men visas
kanske tydligast inom utgiftsområdena 16
(Utbildning och universitetsforskning)
respektive 24 (Näringsliv).
13 av 21 län i Sverige har antagit regionala
innovationsstrategier. Ett län kommer att
anta sin regionala innovationsstrategi under
2014. Sex län har sina
innovationsstrategier integrerade i sina
respektive regionala utvecklingsstrategier
(RUS/RUP). De regionala
innovationsstrategierna utgår från
respektive läns regionala
utvecklingsstrategi och ska i huvudsak
bidra till att vidareutveckla forsknings- och
innovationssystem, främja spetskompetens
och smart specialisering i respektive
region.
1.2 Forskning- och
innovationsinfrastruktur. Att det
finns en flerårig plan för budget
och prioritering av investeringar.
3.1. Att särskilda åtgärder har
vidtagits för att stödja främjandet
av entreprenörskap med
beaktande av småföretagsakten.
3. Att öka
konkurrenskraften för
SMF
Ja
— Att en vägledande flerårig plan för budget
och prioritering av investeringar med
anknytning till unionens prioriteringar och, i
förekommande fall, Europeiska strategiska
forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) har
antagits.
Ja
Forsknings- och
innovationsproposition
(http://www.government.se
/sb/d/16288). Se i huvudsak
sid 131-134, 143-150 samt
175-182
Regeringens forskningspolitik beskrivs
tydligast i de forsknings- och
innovationspropositioner som läggs en
gång per mandatperiod, däremellan
fördelas medel i den årliga
budgetpropositionen. Avsnitten i
forsknings- och innovationspropositionen
som hänvisas till beskriver satsningar på
innovationsinfrastruktur,
forskningsinfrastruktur samt inriktningen
på samarbetet inom EU:s
forskningsprogram.
Ja
— De särskilda åtgärderna är
Ja
www.verksamt.se – arbete
för att minska tiden och
sänka kostnaderna för att
starta företag.
SE driver ett program för att förenkla för
företag. Regeringen har inom programmet
beslutat om ett antal uppdrag. I
programmet ingår bland annat en satsning
om att sänka handläggnings- och
ansökningstider nationellt på 16 för
företagen centrala myndigheter, regionalt
och lokalt
—
—
—
åtgärder för att minska tiden och
kostnaden för att starta ett företag med
beaktande av målen för
småföretagsakten.
åtgärder för att minska den tid som
krävs för att få licenser och tillstånd
att inleda och bedriva företagets
verksamhet med beaktande av målen
för småföretagsakten.
en mekanism för att övervaka
genomförandet av de åtgärder som har
vidtagits genom småföretagsakten och
bedöma hur lagstiftningen påverkar
SMF.
Regeringens proposition
(Prop. 2009/10:204), bland
annat rörande frivillig
revision för de minsta
företagen.
http://www.regeringen.se/s
b/d/12165/a/144317
(Prop. 2009/10:61) Sänkt
kapitalkrav vid start av
onoterat aktiebolag.
http://www.riksdagen.se/sv/
DokumentLagar/Forslag/Propositione
r-och-skrivelser/prop20091061-En-sankningav_GX0361/
SE har också via bl.a. www.verksamt.se
under lång tid arbetat med att
tillgängliggöra information och e-tjänster i
syfte att att minska tiden och sänka
kostnaderna för att starta företag.
Dessutom har regeringen vid olika
tillfällen genomförtt särskilda insatser på
området, bl.a. genom att införa frivillig
revision (för de minsta företagen Detta
innebär att under vissa förutsättningar kan
små företag välja om man vill ha revisor
eller inte.. Prop. 2009/10:204)
Regeringen har också beslutat om att sänka
kapitalkravet vid start av onoterat
aktiebolag från 100 000 kr till 50 000 kr
Sida 85 av 125
4.1. Att åtgärder har vidtagits för
att främja kostnadseffektiva
förbättringar avseende effektiv
slutanvändning av energi och
kostnadseffektiva investeringar i
energieffektivitet vid uppförande
eller renovering av byggnader.
4. Att stödja
övergången till en
koldioxidsnål ekonomi
i alla sektorer
Ja
- Åtgärderna är följande:
-- Åtgärder för att säkerställa att minimikrav har
fastställts för byggnaders energiprestanda i
överensstämmelse med artiklarna 3, 4 och 5 i
Europaparlamentets och rådets direktiv
2010/31/EU ( 1 ).
— Åtgärder som är nödvändiga för att upprätta
ett system för certifiering av byggnaders
energiprestanda i överensstämmelse med artikel
11 i direktiv 2010/31/EU.
— Åtgärder för att säkerställa strategisk
planering för energieffektivitet i
överensstämmelse med artikel 3 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27
EU ( 2 ).
— Åtgärder som överensstämmer med artikel
13 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2006/32/EG ( 3 ) om effektiv slutanvändning av
energi och om energitjänster för att se till att
slutförbrukare, så långt det är tekniskt möjligt,
ekonomiskt rimligt och proportionerligt i
förhållande till möjliga energibesparingar, har
individuella mätare.
Ja
Lagen (2006:985) om
energideklaration för
byggnader
http://www.riksdagen.se/sv/
DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattn
ingssamling/sfs_sfs-2006985/
Förordning (2006:1592) om
energideklaration för
byggnader
http://www.riksdagen.se/sv/
DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattn
ingssamling/Forordning20061592-om-ener_sfs2006-1592/
Boverkets föreskrifter och
allmänna råd om
energideklaration för
byggnader, BFS 2012:9,
BED 5.
https://www.google.se/url?s
a=t&rct=j&q=&esrc=s&fr
m=1&source=web&cd=1&
ved=0CCYQFjAA&url=htt
ps%3A%2F%2Frinfo.bover
ket.se%2FBED%255CPDF
%255CBFS2012-9BED5.pdf&ei=j_YvU9K3
HaWu4QTsp4C4Ag&usg=
AFQjCNGuMKDnjRdQNs
xjHEOtMbdXBfq8Aw
Boverkets föreskrifter och
Sida 86 av 125
vilket gör det billigare att starta ett
aktiebolag. Prop. 2009/10:61.
Lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att
genomföra direktivets krav enligt artiklarna
3 och 4. Grundläggande nationella
bestämmelser om krav på byggnaders
energiprestanda finns i plan- och
bygglagen (2010:900, PBL) och plan- och
byggförordningen (2011:338, PBF). I
Boverkets byggregler, Regelsamling för
byggande, BBR 2012 (BFS 2011:6, senast
ändrade genom BFS 2011:26) finns de
närmare bestämmelserna om
energihushållning. Beräkning och
rapportering enligt artikel 5 utförs av
berörda myndigheter.
Sverige har upprättat ett system för
certifiering av byggnaders energiprestanda
genom en särskild lagstiftning, lagen
(2006:985) om energideklaration för
byggnader. Genom lagen och tillhörande
förordning samt föreskrifter införs ett
sådant system för certifiering som åsyftas i
artikel 11.
Regeringen har i april anmält Sveriges
energiintensitetsmål till kommissionen.
Målet har räknats om till slutanvänd energi
på det sätt som krävs enligt artikel 3 i
direktiv 2012/27/EU.
Omfattande krav på mätning av överförd
energi finns i ellagen (1997:857),
naturgaslagen (2005:403), fjärrvärmelagen
(2008:263) och därtill hörande
förordningar och föreskrifter. Enligt
lagstiftningen krävs av nätbolagen att de
mäter och rapporterar hur mycket energi
allmänna råd för
certifiering av energiexpert,
BFS 2007:5, CEX 1–3.
https://www.google.se/url?s
a=t&rct=j&q=&esrc=s&fr
m=1&source=web&cd=3&
ved=0CDoQFjAC&url=htt
ps%3A%2F%2Frinfo.bover
ket.se%2FCEX%2FPDF%
2FBFS20075CEX1.pdf&ei=svYvU46G
JPPa4QTJ64CQBg&usg=A
FQjCNG4LW3U61dCFlCj
NQ3YGHb189P0VQ
Ellagen (1997:857),
http://www.riksdagen.se/sv/
DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattn
ingssamling/Ellag1997857_sfs-1997-857/
naturgaslagen (2005:403),
http://www.riksdagen.se/sv/
DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattn
ingssamling/Naturgaslag2005403_sfs-2005-403/
Sida 87 av 125
som överförs till slutkunderna. Mätvärdena
skickas till leverantörerna, som debiterar
kunderna utifrån detta.
7.1. Transport: Att det finns en
eller flera heltäckande planer
eller ramar för
transportinvesteringar i enlighet
med medlemsstatens
institutionella struktur (inklusive
regional och lokal kollektivtrafik)
som stöder
infrastrukturutveckling och
förbättrar länkarna till de
heltäckande och centrala TEN- T
nätverken.
7. Att främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
Ja
— Att det finns en eller flera heltäckande
transportplaner eller ramar för
transportinvesteringar som uppfyller de rättsliga
kraven på en strategisk miljöbedömning och
som fastställer
—
—
—
—
bidraget till det gemensamma
europeiska transportområdet i
överensstämmelse med artikel 10 i
Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1315/2013 ( 5 ),
inklusive prioriteringar av
investeringarna i
det centrala TEN-T-nätet och hela
nätet där investeringar planeras från
Eruf och Sammanhållningsfonden,
och
sekundära länkar,
en realistisk och mogen
projektplanering för projekt som
planeras få stöd från Eruf och
Sammanhållningsfonden.
Ja
Nationell
trafikslagsövergripande
plan för utveckling av
transportsystemet för
perioden 2010-2021.
http://publikationswebbutik
.vv.se/upload/6273/2011_0
67_nationell_plan_for_tran
sportsystemet_2010_2021.
pdf
Strategisk miljöbedömning
http://publikationswebbutik
.vv.se/shopping/ShowItem_
___5283.aspx (se bl.a. sid
26-27 för TEN samt 5.1
stycke 4).
Förslag till ny nationell
plan, särskilt kapitel 11:
http://www.trafikverket.se/
PageFiles/129095/forslag_t
ill_nationell_plan_for_trans
portsystemet_2014_2025_r
emissversion.pdf
Exempel på
länstransportplan samt
tillhörande
miljöbedömning:
http://www.lansstyrelsen.se
/stockholm/Sv/publikatione
r/2010/Pages/lansplan-forregionaltransportinfrastruktur-istockholms-lan-20102021.aspx
http://www.lansstyrelsen.se
Sida 88 av 125
Den 29 mars 2010 tog regeringen beslut
om Fastställelse av nationell
trafikslagsövergripande plan för utveckling
av transportsystemet samt fastställelse av
definitiva ekonomiska ramar för
trafikslagsövergripande länsplaner för
regional transportinfrastruktur för perioden
2010-2021. Den totala ekonomiska ramen
för planeringsperioden uppgår till 417
miljarder kronor. Den nationella planen ska
omfatta 136 miljarder till drift och
underhåll för vägar och 64 miljarder för
järnvägar. Under framtagandet av planen
gjordes en strategisk miljöbedömning
(SEA) och i planen anges de ekonomiska
förutsättningarna. För de länsspecifika
transportplanerna avsattses 33,1 miljarder
kronor. Länsplanerna styr planeringen av
transportinfrastrukturella insatser regionalt
och lokalt samt är trafikslagsövergripande.
Länsplaner finns för samtliga län.
Utgångspunkten ligger i de regionala
systemanalyser som gjorts i ett
förberedande skede. Även i samband med
framtagande av dessa planer gjordes
strategiska miljöbedömningar.
Sveriges kollektivtrafiklag ställer krav på
att det ska finnas trafikförsörjningsprogram
som behandlar behov och mål vad gäller
lokal och regional kollektivtrafik. Dessa
program förvaltas av de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna.
/stockholm/Sv/samhallspla
nering-ochkulturmiljo/infrastrukturoch-it/vagar-ochjarnvagar/infrastrplan/regat
gardsplan20102021/Pages/miljobedomnin
g.aspx
— åtgärder för att garantera de förmedlande
organens och stödmottagarnas förmåga att
förverkliga projektplaneringen.
Ja
Nationell
trafikslagsövergripande
plan för utveckling av
transportsystemet för
perioden 2010-2021.
http://publikationswebbutik
.vv.se/upload/6273/2011_0
67_nationell_plan_for_tran
sportsystemet_2010_2021.
pdf
De regionala
strukturfondsprogrammen
Bidragstagare kan få stöd i dialog med
förvaltningsorganisationen för respektive
fond.
Inom ramen för infrastrukturprojekt inom
transportsektorn tillämpas
fyrstegsprincipen. Principen ska vara
vägledande i arbetet med att möta
transportbehov och öka tillgängligheten.
Principen innebär att åtgärder bedöms
enligt följande ”stege”:
1.
2.
3.
Sida 89 av 125
Tänk om
Det första steget handlar om att
först och främst överväga
åtgärder som kan påverka
behovet av transporter och resor
samt valet av transportsätt.
Optimera
Det andra steget innebär att
genomföra åtgärder som medför
ett mer effektivt utnyttjande av
den befintliga infrastrukturen.
Bygg om
Vid behov genomförs det tredje
steget som innebär begränsade
ombyggnationer.
4.
Bygg nytt
Det fjärde steget genomförs om
behovet inte kan tillgodoses i de
tre tidigare stegen. Det betyder
nyinvesteringar och/eller större
ombyggnadsåtgärder.
Principen är en av urvalsprinciperna i de
regionala strukturfondsprogrammen som
genomför insatser inom tematiskt mål 7.
7.2. Järnväg: Att det i den eller
de heltäckande transportplanerna
eller transportramarna finns ett
särskilt avsnitt om utveckling av
järnväg i enlighet med
medlemsstaternas institutionella
struktur (inklusive allmänna
kommunikationsmedel på
regional och lokal nivå) som
stöder utvecklingen av
infrastruktur och förbättrar de
centrala och sekundära länkarna
till TEN-T. Investeringarna
omfattar rörliga tillgångar,
driftskompatibilitet och
kapacitetsuppbyggnad.
Ja
--Att det finns ett avsnitt om utveckling av
järnväg i transportplanen/ erna eller
transportramen/arna ovan som uppfyller de
rättsliga kraven på en strategisk miljöbedömning
och fastställer en realistisk, mogen
projektplanering (med tidplan och preliminär
budget),
Ja
Nationell
trafikslagsövergripande
plan för utveckling av
transportsystemet för
perioden 2010-2021.
http://publikationswebbutik
.vv.se/upload/6273/2011_0
67_nationell_plan_for_tran
sportsystemet_2010_2021.
pdf
Strategisk miljöbedömning:
http://publikationswebbutik
.vv.se/shopping/ShowItem_
___5283.aspx .
Förslag till ny nationell
plan:
http://www.trafikverket.se/
PageFiles/129095/forslag_t
ill_nationell_plan_for_trans
portsystemet_2014_2025_r
emissversion.pdf
Sida 90 av 125
Nationell plan omfattar bl.a. till en stor del
insatser för järnväg.
Strategisk miljöbedömning som hör till
nationell plan omfattar även de delar som
rör järnväg.
— Åtgärder för att garantera de förmedlande
organens och stödmottagarnas förmåga att
förverkliga projektplaneringen.
Ja
Nationell
trafikslagsövergripande
plan för utveckling av
transportsystemet för
perioden 2010-2021.
http://publikationswebbutik
.vv.se/upload/6273/2011_0
67_nationell_plan_for_tran
sportsystemet_2010_2021.
pdf
De regionala
strukturfondsprogrammen
Nationella planen följs upp löpande av
Trafikverket. Regeringen får
återrapportering via årsredovisningen.
Inom ramen för infrastrukturprojekt i
transportsektorn tillämpas den så kallade
fyrstegsprincipen, som ska vara
vägledande i arbetet med att möta
transportbehov och öka tillgängligheten.
Principen innebär att åtgärder bedöms
enligt en ”stege”:
1.
2.
3.
4.
Tänk om
Det första steget handlar om att
först och främst överväga
åtgärder som kan påverka
behovet av transporter och resor
samt valet av transportsätt.
Optimera
Det andra steget innebär att
genomföra åtgärder som medför
ett mer effektivt utnyttjande av
den befintliga infrastrukturen.
Bygg om
Vid behov genomförs det tredje
steget som innebär begränsade
ombyggnationer.
Bygg nytt
Det fjärde steget genomförs om
behovet inte kan tillgodoses i de
tre tidigare stegen. Det betyder
nyinvesteringar och/eller större
ombyggnadsåtgärder.
Principen är en av urvalsprinciperna i de
regionala programmen som genomför
insatser inom tematiskt mål 7.
Sida 91 av 125
Genrella förhandsvillkor
Tabell 31:
Förhandsvillkor
Område
Att det finns administrativ
kapacitet för genomförande
och
tillämpning
av
unionsrätt
och
unionsstrategier
om
antidiskriminering
på
området för de europeiska
strukturoch
investeringsfonderna
1.Antidiskriminering
Förhandsvillkor
et
uppfyllt?
JA/NEJ/DELVI
S
Ja
Kriterium
Referens
Förklaring
— Former, i överensstämmelse med
medlemsstaternas institutionella och
rättsliga ramar, för involvering av organ
som ansvarar för att främja lika
behandling av alla personer genom hela
processen
för
utarbetande
och
genomförande av programmen, inklusive
rådgivning om lika behandling i
verksamhet inom de europeiska strukturoch investeringsfonderna,
Diskrimineringsla
gen
(2008:567)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Diskriminerin
gslag2008567_sfs2008-567/
I januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen
i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet,
Diskrimineringsombudsmannen, med uppgift att
se till lagen efterföljs.
Lagen (2008:568)
om
Diskrimineringso
mbudsmannen
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Lag-2008568omDiskrimineri_sfs2008568/?bet=2008:56
8
Sida 92 av 125
I konsultationsprocessen med olika aktörer från
olika
delar
av
samhället
har
Diskrimineringsombudsmannen blivit inbjuden att
vara med och deltagit.
Utbildningsinsatser om icke-diskriminering har
genomförts på olika nivåer inom de förvaltande
myndigheterna under tidigare programperiod.
Liknande insatser kommer även att genomföras
under kommande programperioder.
Ett kontinuerligt kvalitetsarbete som omfattar
handläggning genom hela processen bidrar till att
främja likabehandling av alla personer i
genomförandeprocessen.
Att det finns administrativ
kapacitet för genomförande
och
tillämpning
av
unionsrätt
och
unionsstrategier
om
jämställdhet på området för
de europeiska struktur- och
investeringsfonderna
2.Jämställdhet
Ja
— former för utbildning för personal hos
de myndigheter som berörs av
förvaltning och styrning av de europeiska
struktur- och investeringsfonderna vad
gäller unionsrätt och unionsstrategier om
antidiskriminering.
Arbetsplan
för
fondsamordning
samt
kompetensutveckli
ngsplaner
för
respektive
myndighet
De förvaltande myndigheterna kommer att
samordna utbildning för personal i den
utsträckning det är lämpligt och möjligt. Därutöver
kommer respektive myndighet att ansvara för
specifik utbildning av sin personal.
— Former, i överensstämmelse med
medlemsstaternas institutionella och
rättsliga ramar, för involvering av organ
som ansvarar för jämställdhetsfrågor
genom hela processen för utarbetande
och genomförande av programmen,
inklusive rådgivning om jämställdhet i
verksamhet inom de europeiska strukturoch investeringsfonderna,
Diskrimineringsla
gen
(2008:567)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Diskriminerin
gslag2008567_sfs2008-567/
I januari -09 trädde en sammanhållen
diskrimineringslag i kraft. Samtidigt inrättades
Diskrimineringsombudsmannen med uppgift att se
till lagen efterföljs. I lagen regleras de aktiva
åtgärder som arbetsgivare måste bedriva gällande
b.la. kön.
Lagen (2008:568)
om
Diskrimineringso
mbudsmannen
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Lag-2008568omDiskrimineri_sfs2008568/?bet=2008:56
8
Regeringens
skrivelse
Jämställdhetspoliti
Sida 93 av 125
I regeringens skrivelse Jämställdhetspolitikens
inriktning 2011–2014 presenteras en plattform för
arbetet med jämställdhetsintegrering. I den ingår
ett
särskilt
utvecklingsprogram
för
jämställdhetsintegrering i myndigheter som pågår
under 2013-2014. Syftet är att utveckla arbetet
med jämställdhetsintegrering i statsförvaltningen.
De
förvaltande
myndigheterna
har
i
myndighetsinstruktion och/eller regleringsbrev
åtaganden om jämställdhet, bl.a. att myndigheten
ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin
verksamhet.
De förvaltande myndigheterna ska bistå projekten
med
att
effektivisera
tillämpningen
av
jämställdhetsintegrering. Detta sker bl.a. genom att
använda
den
minimistandard
för
jämställdhetsintegrering som utvecklats på EUnivå.
kens
inriktning
2011–2014 (skr.
2011/12:3)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Forslag/Pro
positioner-ochskrivelser/prop2011123Jamstalldhetspo_
GZ033/?text=true
Utvecklingsprogra
m om jämställdhet
för myndigheter
(Skr. 2010/12:3)
http://www.regeri
ngen.se/sb/d/1518
9/a/176271
— former för utbildning för personal hos
de myndigheter som berörs av
förvaltning och styrning av de europeiska
struktur- och investeringsfonderna vad
gäller unionsrätt och unionsstrategier om
jämställdhet samt om integrering av
jämställdhetsperspektivet.
Diskrimineringsla
gen
(2008:567)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Diskriminerin
gslag2008567_sfs2008-567/
Regeringens
skrivelse
Jämställdhetspoliti
kens
inriktning
2011–2014 (skr.
Sida 94 av 125
Utbildningsinsatser
om
jämställdhet
och
jämställdhetsintegrering kommer omfatta insatser
på
olika nivåer
inom de
förvaltande
myndigheterna. Stödinsatserna kan ske i form av
t.ex. utbildningsinsatser och framtagande av
checklistor för hur projekten bör tillämpa
jämställdhetsperspektivet i analys, genomförande,
uppföljning och utvärdering.
Kommande utbildningar kommer att involvera alla
relevanta delar av genomförandet och samordnas
mellan
de
förvaltande
myndigheterna.
Erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel
gällande
arbetssätt
och
rutiner
samt
projektexempel kommer att stärka personalens
kompetens och förmåga att ge stöd till
sökande/stödmottagare.
2011/12:3
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Forslag/Pro
positioner-ochskrivelser/prop2011123Jamstalldhetspo_
GZ033/?text=true
Utvecklingsprogra
m om jämställdhet
för myndigheter
(Skr. 2010/12:3)
http://www.regeri
ngen.se/sb/d/1518
9/a/176271
Att det finns administrativ
kapacitet för genomförande
och tillämpning av FNkonventionen om rättigheter
för
personer
med
funktionsnedsättning ( 1 )
på
området
för
de
europeiska struktur- och
investeringsfonderna
i
enlighet med rådets beslut
2010/48/EG
3.Funktionshinder
Ja
— Former, i överensstämmelse med
medlemsstaternas institutionella och
rättsliga ramar, för samråd med och
involvering av organ som ansvarar för att
skydda rättigheterna för personer med
funktionsnedsättning och andra berörda
parter genom hela processen för
utarbetande och genomförande av
programmen,
Sida 95 av 125
SOU 2009:36 Främja, skydda,
övervaka - FN:s
konvention
om
rättigheter
för
personer
med
funktionsnedsättni
ng
http://www.regeri
ngen.se/download/
8c05cca3.pdf?maj
or=1&minor=126
637&cn=attachme
ntPublDuplicator_
0_attachment
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
fick i juli 2008 i uppdrag att utreda om Handisam,
Diskrimineringsombudsmannen eller något annat
samhällsorgan bör anförtros uppgiften att i
enlighet med kravet i artikel 33 i konventionen
främja, skydda respektive övervaka dess
genomförande
(dir.
2008:92).
Uppdraget
redovisades i ett delbetänkande (SOU 2009:36)
vars förslag är under beredning.
Handisam och DO är idag involverade i ett
implementeringsarbete
via
temagruppen
Likabehandling.
Förutom
diskrimineringsgrunderna ingår även tillgänglighet
som en aspekt för gruppen och man följer alla
relevanta projekt finansierade av ESF.
Att det finns former för
effektiv tillämpning av
unionsrätten om offentlig
upphandling på området för
de europeiska struktur- och
investeringsfonderna.
4.Offentlig
upphandling
Ja
— former för utbildning för personal hos
de myndigheter som berörs av
förvaltning och styrning av de europeiska
struktur- och investeringsfonderna vad
gäller unionsrätt och unionsstrategier om
personer med funktionsnedsättning,
inklusive tillgänglighet och den praktiska
tillämpningen
av
FN-konventionen
såsom den återges i unionens lagstiftning
och nationell lagstiftning, i enlighet med
vad som är lämpligt,
Processtöd
Tillgänglighet
Jämställdhet.
— former för att säkerställa övervakning
av genomförandet av artikel 9 i FNkonventionen i samband med de
europeiska
strukturoch
investeringsfonderna
genom
hela
processen
för
utarbetande
och
genomförande av programmen.
Inom Tillväxtverket omhändertas övervakning av
art 9 genom att de horisontella kriterierna beaktas
för varje enskilt projekt och är den del i urvalet av
projekt som beviljas stöd.
— Former för effektiv tillämpning av
unionens regler för offentlig upphandling
genom lämpliga mekanismer,
Processtöd
Fondsamordningsarbetet som involverar samtliga
förvaltande myndigheter ger möjlighet till
samordning av utbildning för att skapa en
enhetlighet mellan myndigheterna och i deras
handläggning.
Lagen
(2007:1091) om
offentlig
upphandling
(LOU)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/_sfs-20071091/
Lagen
(2007:1092)
Sida 96 av 125
och
om
EU-direktiven
om
offentlig
upphandling
genomförs i svensk rätt i lagen om offentlig
upphandling, lagen om upphandling inom
områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster och lagen om upphandling på försvarsoch säkerhetsområdet.
Konkurrensverket är ansvarig tillsynsmyndighet
för frågor om offentlig upphandling.
Konkurrensverket ansvarar för ett nationellt
upphandlingsstöd och för att utveckla elektronisk
upphandling. Tillväxtverket och Verket för
innovationssystem är andra myndigheter som
upphandling inom
områdena vatten,
energi, transporter
och
posttjänster
(LUF)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Lag20071092-omupphandling_sfs2007-1092/
arbetar med och informerar om offentlig
upphandling. AB Svenska Miljöstyrningsrådet
arbetar också inom upphandlingsområdet. MSR
arbete består av att utveckla och uppdatera samt
informera om upphandlingskriterier som ger stöd
till upphandlare att ställa framför allt miljökrav vid
offentlig upphandling. Regeringen har aviserat att
detta arbete ska flyttas över till Konkurrensverket
under 2014. Ekonomistyrningsverket är ansvarig
myndighet i Sverige för OpenPEPPOL och utgör
en PEPPOL myndighet.
Lagen
(2011:1029) om
upphandling
på
försvarsoch
säkerhetsområdet
(LUFS)
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Lag20111029-omupphandling_sfs2011-1029/
— former för öppna förfaranden för
tilldelning av avtal,
Lagen
(2007:1091)
offentlig
upphandling
(LOU)
Lagen
Sida 97 av 125
om
EU-direktiven om offentlig upphandling är
genomförda i lagarna LOU, LUF och LUFS.
Dessa lagar innehåller således de förfaranden som
direktiven föreskriver. Lagarna innehåller även
bestämmelser om Konkurrenspräglad dialog,
Elektronisk auktion och Ramavtal inom de
(2007:1092) om
upphandling inom
områdena vatten,
energi, transporter
och
posttjänster
(LUF)
Lagen
(2011:1029) om
upphandling
på
försvarsoch
säkerhetsområdet
(LUFS)
—
former
för
utbildning
och
informationsspridning för personal som
berörs av de europeiska struktur- och
investeringsfondernas genomförande,
Kompetensutveckl
ingsplan
för
personal
som
berörs
av
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
s genomförande
områden som omfattas av direktiven.
Samtliga lagar reglerar förfaranden för sådana
upphandlingar som inte uppgår till EUkommissionens tröskelvärden samt för B-tjänster
oavsett värde och som överstiger i lagarna
fastställda
nationella
gränser.
Sådana
upphandlingar ska offentliggöras och följa i
lagarna fastställda förfaranden.
Jordbruksverket och utbetalande organ ansvarar
för rutiner om kontroll av upphandling. Ansvaret
omfattar att handläggare får den information och
utbildning som krävs.
Utbildningsinsatser
genomförs i samband med att programmen startas
upp. Handläggarna kan kontakta personal som
arbetar med upphandling inom ordinarie
verksamhet.
ESF-rådet
har
genomfört
en
rad
utbildningsinsatser. En ny riktlinje för offentlig
upphandling har beslutats. Under våren 2014
kommer berörd personal utbildas i granskning med
fokus på risk och väsentlighet. ESF-rådet har med
Tillväxtverket initierat en arbetsgrupp som ska
arbeta med erfarenhetsutbyte kring offentlig
upphandling. Arbetsgruppen ska drivas av rådet
för skydd av EU:s finansiella intressen.
Tillväxtverket planerar introduktionsutbildning om
offentlig upphandling för personal som handlägger
ärenden inom regionalfondsprogrammen och det
territoriella
programmet
ÖKS.
Introduktionsutbildningen kommer följas upp med
Sida 98 av 125
löpande utbildning under programperioden.
—
former
för
att
säkerställa
förvaltningens kapacitet att genomföra
och tillämpa unionens regler för offentlig
upphandling.
Sida 99 av 125
Konkurrensverket ansvarar sedan den 1 mars 2014
för ett nationellt upphandlingsstöd och för att
utveckla elektronisk upphandling. Tillväxtverket
och Verket för innovationssystem är andra
myndigheter som arbetar med och informerar om
offentlig
upphandling.
AB
Svenska
Miljöstyrningsrådet (MSR) arbetar också inom
upphandlingsområdet. MSR arbete består i
huvudsak av att utveckla och uppdatera samt
informera om rådets upphandlingskriterier, som
ger stöd till upphandlare att ställa framförallt
miljökrav vid offentlig upphandling. Regeringen
har aviserat att detta arbete ska flyttas över till
Konkurrensverket
under
sommaren
2014
Ekonomistyrningsverket (ESV) är ansvarig
myndighet i Sverige för OpenPEPPOL och utgör
en PEPPOL myndighet.
Att det finns former för
effektiv tillämpning av
unionens regler om statligt
stöd på området för de
europeiska struktur- och
investeringsfonderna.
5.Statligt stöd
Ja
— Former för effektiv tillämpning av
unionens regler om statligt stöd,
Förordningen
(1988:764)
om
statligt stöd till
näringslivet,
se
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/Forordning1988764-omstatl_sfs-1988764/
Lagen (2013:388)
om tillämpning av
Europeiska
unionens
statsstödsregler, se
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/sfs_sfs-2013388/
Proposition
2012/13:84
om
olagligt statsstöd),
se
http://www.regeri
ngen.se/content/1/
c6/21/14/89/3ba17
14b.pdf
Cirkulär
”Riktlinjer
beredningen
Sida 100 av 125
11,
för
i
Regleras bl.a. av förordningen om statligt stöd till
näringslivet och lagen om tillämpning av
Europeiska unionens statsstödsregler. Inom RK
har särskilda riktlinjer tagits fram i Cirkulär 11, för
att garantera att ärenden som rör statsstöd hanteras
på ett korrekt och ändamålsenligt sätt.
Som framgår av dessa finns det i RK en särskild
samordningsfunktion för statsstödsfrågor som
hanteras av Enheten för marknad och konkurrens
vid N-dep. Enheten bistår med info och rådgivning
om statsstödsreglernas tillämpning samt sköter det
administrativa förfarandet i samband med ärenden
som ska anmälas till kommissionen. Den
centraliserade strukturen med enheten som
kontrollfunktion garanterar att inget nytt stöd
betalas ut till ett företag förrän en återkravsprocess
är avslutad. I korthet kan sägas att RK, inom
ramen för cirkulär 11, har bra koll på de mycket få
GBER-stöd som ges. Det gäller särskilt
energiskattestöden som både i antalet företag och
belopp utgör den stora bulken av SE:s GBER-stöd.
Regeringskansliet
av ärenden som
rör
Europeiska
unionens
statsstödsregler”
Sida 101 av 125
—
former
för
utbildning
och
informationsspridning för personal som
berörs av de europeiska struktur- och
investeringsfondernas genomförande,
5 personer arbetar med statsstöd på enheten för
marknad och konkurrens och ca 40 personer med
rådgivande roll avseende statsstöd på de olika
myndigheterna. Därtill kommer personal som
administrerar stödet i det enskilda fallet.
Statsstödsfunktionen vid N-dep håller utbildningar
för personal i Regeringskansliet som kan komma i
kontakt med regelverket. Detta gäller även
personal som berörs av fondernas genomförande,
för vilka utbildning även anordnas av
Tillväxtverket.
På L-deps område deltar statsstödsansvariga på
rättssekretariatet i projektgrupper som arbetar med
fondernas genomförande och bevakar att EUlagstiftningen om statligt stöd tillämpas.
Vidare förs dialog mellan statsstödsfunktionerna
inom Regeringskansliet och myndigheter som
förvaltar fondernas medel.
Statens Jordbruksverk har internutbildning av
berörd personal med hjälp av advokatbyrå som
särskilt
inriktat
sig
på
statsstödsfrågor.
Tillväxtverket har rekryterat personal med stor
erfarenhet och kompetens på statsstödsområdet.
Sida 102 av 125
— former för att öka förvaltningens
kapacitet att genomföra och tillämpa
unionens regler om statligt stöd.
Sverige har väl uppbyggda institutionella former
för genomförande, tillämpning och övervakning av
EU-lagstiftningen om statligt stöd samt en strategi
för utbildning och informationsspridning för
personal som berörs av fondernas genomförande.
Ytterligare åtgärder för att öka förvaltningens
kapacitet att genomföra och tillämpa EUlagstiftningen om statligt stöd anses inte
nödvändiga.
När det gäller de tillkommande krav på
medlemsstaterna avseende GBER, registerföring
och rapportering som ingår i kommissionens
förslag i SAM, avser regeringen att tillsätta en
utredning under 2014 för att lämna förslag på
enhetlig och effektiv nationell struktur för att
omhänderta dessa. Det gäller inte minst för att
kunna säkerställa att Sveriges GBER-stöd fortsatt
är förenliga med tillkommande krav i regelverket.
Det kommer innebära en effektiviserad struktur
avseende statsstödshanteringen, men också därtill
kopplade
utbildningsinsatser
både
i
Regeringskansliet och bland myndigheterna.
Sida 103 av 125
Att det finns former för
effektiv tillämpning av
unionens lagstiftning om
miljökonsekvensbedömning
ar
och
strategiska
miljöbedömningar
6.Lagstiftning
om
miljökonsekvensbedö
mningar
och
strategiska
miljöbedömningar
Ja
— Former för effektiv tillämpning av
Europaparlamentets och rådets direktiv
2011/92/EU
(
2
)
(miljökonsekvensbedömningar)
och
Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/42/EG
(
3
)
strategiska
miljöbedömningar,
6 kap. miljöbalken
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/_sfs-1998808/
Förordningen
(1998:905)
om
miljökonsekvensb
eskrivningar:
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/_sfs-1998905/
Allmänna råd om
miljöbedömning
av planer och
program
(Naturvårdsverket
Handbok 2009:1)
http://www.google
.se/url?sa=t&rct=j
&q=&esrc=s&frm
=1&source=web&
cd=1&cad=rja&ua
ct=8&ved=0CCY
QFjAA&url=http
%3A%2F%2Fww
w.naturvardsverke
t.se%2FDocument
s%2Fpublikatione
r%2F978-91-6200159-
Sida 104 av 125
EIA- och SEA-direktivet genomförs i svensk rätt
genom 6 kap. miljöbalken och förordningen
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Det är verksamhetsutövaren som bekostar och
upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Länsstyrelserna ska verka för att en MKB får den
inriktning och omfattning som krävs för
tillståndsprövningen. Genom samråd får statliga
myndigheter, kommuner, allmänheten och
organisationer i ett tidigt skede möjlighet att ge
synpunkter på MKB:n. I tillståndsprövningen ska
en bedömning göras om MKB:n uppfyller kraven i
6 kap. miljöbalken. Vad gäller MKB-processen för
planer och program är det den myndighet eller
kommun som ska upprätta eller ändra en plan eller
program som ska göra en miljöbedömning.
Europaparlamentets
och
rådets
direktiv
2011/92/EU av den 13 december 2011 om
bedömning av inverkan på miljön av vissa
offentliga och privata projekt har varit föremål för
omförhandlingar och ett nytt direktiv kommer att
antas under våren 2014.
9.pdf&ei=aFYwU
8XAFane4QSxno
GAAw&usg=AF
QjCNGOMVp4V
bbAbEJj8d8R8tc4
EoOpRQ
Information
om
MKB:
http://www.naturv
ardsverket.se/Stod
-imiljoarbetet/Vagle
dningamnesvis/Miljoko
nsekvensbeskrivni
ng/
Sida 105 av 125
—
former
för
utbildning
och
informationsspridning för personal som
berörs av genomförandet av direktiven
om miljökonsekvensbedömningar och
strategiska miljöbedömningar,
Naturvårdsverket är den centrala myndigheten på
miljöområdet och har ett vägledningsansvar i
förhållande till kommuner och myndigheter som
ska tillämpa reglerna om MKB. Vad gäller MKB
för planer och program har Naturvårdsverket gett
ut en handbok med allmänna råd samt ordnat
utbildning.
Information
finns
även
på
Naturvårdsverkets hemsida. Om Naturvårdsverket
anser att det finns brister i MKB-regleringen som
inte kan åtgärdas genom vägledning ska
Miljödepartementet underrättas.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
erbjuder kurser för personal som berörs av frågor
om MKB och förmedlar information om MKB
från myndigheterna och EU till kommuner och
landsting. SKL har även gett ut en skrift som
beskriver MKB-reglernas tillämpning och
information finns på SKL:s hemsida. Kommuner
kan också samverka och utbyta information inom
regionala kommunalförbund.
Även Boverket har gett ut en vägledning om
MKB-regleringen. Vägledningen vänder sig till
planhandläggare på kommuner och länsstyrelser.
Sida 106 av 125
— former för att säkra tillräcklig
förvaltningskapacitet.
6 kap. miljöbalken
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/_sfs-1998808/
Förordningen
(1998:905)
om
miljökonsekvensb
eskrivningar:
http://www.riksda
gen.se/sv/Dokume
ntLagar/Lagar/Sven
skforfattningssaml
ing/_sfs-1998905/
Kulturmiljön som
resurs
(Riksantikvarieäm
betet
2007)
http://www.google
.se/url?sa=t&rct=j
&q=&esrc=s&frm
=1&source=web&
cd=1&cad=rja&ua
ct=8&ved=0CCY
QFjAA&url=http
%3A%2F%2Fww
w.raa.se%2Fwpcontent%2Fupload
s%2F2012%2F06
%2FKulturmilj%2
5C3%25B6n-somresurs.pdf&ei=81
YwU_-
Sida 107 av 125
Naturvårdsverket är den centrala myndigheten på
miljöområdet. Myndigheten har bland annat ett
allmänt ansvar för tillsynsvägledningen gentemot
operativa tillsynsmyndigheter när det gäller
tillämpningen av miljöbalken. Naturvårdsverket
ska bidra med information om hur reglerna ska
tillämpas. Detta innebär att länsstyrelserna m.fl.
vänder sig till verket när de behöver vägledning.
När en miljökonsekvensbeskrivning tas fram ska
samråd ske med länsstyrelsen. För planer och
program på nationell nivå ska samråd i stället ske
med bland annat Naturvårdsverket. Verket har rätt
att meddela föreskrifter för tillämpningen av
förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.
Om Naturvårdsverket finner brister i regleringen
meddelas Miljödepartementet om detta. Vad gäller
MKB för planer och program har Naturvårdsverket
gett ut en handbok med allmänna råd om hur
reglerna bör tillämpas. Sverige har väl fungerande
centrala myndigheter, särskilt Naturvårdsverket,
som stödjer tillståndsmyndigheterna.
gFKnx4gSowoD4
Cg&usg=AFQjCN
G2y0Frz8Q7uplH
SeekHtsAGa5CrQ
Sida 108 av 125
Att det finns en statistisk
bas som räcker till för
utvärderingar
av
programmens
effektivitet
och genomslag.
Att det finns ett system av
resultatindikatorer för att
välja ut de åtgärder som
mest effektivt bidrar till de
önskade resultaten, mäta
framstegen mot resultaten
och bedöma genomslaget
7.Statistiksystem och
resultatindikatorer
Ja
—
Former
för
insamling
och
sammanställning av statistisk i rätt tid
som innehåller följande:
—
—
Kartläggning av källor och
mekanismer som garanterar
statistisk validering.
Former för publicering av och
offentlighet för aggregerad
statistik.
— Ett verkningsfullt system av
resultatindikatorer
för
Eruf
och
Sammanhållningsfonden vilket omfattar
—
—
—
Operativa program
samt
exanteutvärdering
val av resultatindikatorer för
varje enskilt program, vilka ger
information om vad som
motiverar urvalet av de
politiska
åtgärder
som
finansieras inom programmet,
fastställandet av mål för dessa
indikatorer,
uppfyllande av kraven på
tillförlitlighet och statistisk
validering för varje indikator,
tydlighet
vid
normativ
tolkning,
anpassning
till
politiken och uppgifternas
aktualitet,
Operativa program
samt
exanteutvärdering
Indikatorsystemet hos TVV består dels av
kommissionens gemensamma aktivitetsindikatorer
och dels av resultatindikatorer framtagna av
Tillväxtverket, representanter för regionerna samt
expertmyndigheter.
Indikatorssystemet
har
kompletterats med programspecifika indikatorer.
Insamling av data för gemensamma och specifika
aktivitetsindikatorer
sker
i
TVVs
ärendehanteringssystem.
Systemet
har
vidareutvecklats för att möta föreliggande
uppföljningskrav. TVV kommer att fortsätta det
systematiska
resultatuppföljningsarbete
som
byggts upp. En resultatgrupp ansvarar för att ta
fram goda exempel som kommuniceras via TVVs
webb, projektbanken och andra kanaler. På
motsvarande sätt beskrivs resultat av utvärderingar
och följeforskning.
Insamling av data för resultatindikatorer kommer
att genomföras via olika expertmyndigheter och
SCB. Tillväxtverket har tagit fram en gemensam
bruttolista av resultatindikatorer utifrån de
tematiska mål som programmen har valt att
fokusera på. Ur denna bruttolista har varje
program valt de resultatindikatorer som förväntas
mäta programmets måluppfyllelse på bästa sätt.
Resultatindikatorerna bygger på etablerad statistik
med tillförlitlig data som samlas in regelbundet
och följs upp av respektive expertmyndighet
(exempelvis
SCB,
Energimyndigheten,
Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen samt
Skolverket). Statistiken finns på regional och
nationell nivå och är även jämförbar med
europeisk
statistik.
Utgångsvärdet
för
resultatindikatorerna är det tillstånd som råder före
programmens genomförande och dessa värden har
fastställts för samtliga resultatindikatorer under
hösten 2013.
Resultatindikatorer mäter möjliga stödmottagare
(”potential beneficiaries”), dvs. resultat i hela
Sida 109 av 125
stödområdet. Resultatindikatorer påverkas både av
insatser som genomförs inom ramen för
strukturfondsprogrammet och av andra faktorer.
För att fånga alla dessa aspekter kommer
Tillväxtverket (utöver uppföljning av aktivitetsoch resultatindikatorer) att använda olika typer av
kvalitativa studier och utvärderingar.
— Garantier för att man i all verksamhet
som finansieras av programmet använder
sig av ett verkningsfullt system av
indikatorer.
Sida 110 av 125
Operativa program
samt
exanteutvärdering
Tillväxtverket har ett totalansvar för framtagande
av indikatorer och dess utgångsvärden samt
uppföljning och resultatspridning av uppnådda
utfall. På detta sätt garanteras att samtliga
operativa program inom regionala fonden
använder sig av ett verkningsfullt system av
indikatorer.
10
Minskning av den administrativa bördan för
stödmottagarna
Att ansöka om, bedriva, redovisa och avsluta ett projekt med finansiering från ett
strukturfondsprogram inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden kräver
god administrativ kompetens och kapacitet. Den administrativa bördan av att bedriva ett
projekt upplevs olika av olika stödmottagare, något som kan förklaras av faktorer som
de egna administrativa rutinerna, tidigare erfarenheter av strukturfondsprojekt,
projektets inriktning och komplexitet etc.
I dialoger med stödmottagare och genom utförda enkätundersökningar kan
Tillväxtverket (förvaltande myndighet) konstatera att stödmottagarna generellt anser att
den administrativa bördan i att bedriva ett strukturfondsprojekt är stor.
Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning de förvaltande myndigheterna för
regionalfondsprogrammen och socialfondsprogrammet utnyttjat de möjligheter till
förenkling som erbjudits under programperioden 2007-2013. I sin rapport ”Mer att
förenkla! Administration i strukturfondsprojekt” (RiR 2012:22) konstaterar
Riksrevisionen att stödmottagarna ofta anser att de administrativa kraven försvårar
genomförandet av projekten genom at de tar fokus från kärnverksamheten och gör det
svårt att arbeta med innovativa idéer och metoder.
Tillväxtverket inledde under hösten 2012 ett samarbete med Svenska ESF-rådet
(förvaltande myndighet för det nationella socialfondprogrammet) för att ta till vara de
möjligheter som förslaget till strukturfondsförordning för programperioden 2014-2020
ger vad gäller förenklad projektadministration för stödmottagare. I februari 2013
breddades samarbetet kring förenklingsåtgärderna genom att Statens Jordbruksverk,
som är förvaltande myndighet för europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
och Europeiska havs- och fiskerifonden, kom med i arbetet. De områden där samarbete
mellan fonderna i syfte att minska den administrativa bördan för stödmottagare har
påbörjats är främst kring lönekostnader och indirekta kostnader.
Inför programperioden 2014-2020 har Tillväxtverket arbetat aktivt med att se över
samtliga steg i förvaltning och genomförande av programmen. Ärendeprocessen som
innehåller allt ifrån information om programmen och dess innehåll till
ansökningsförfarande, beviljande av projekt, projektredovisning, uppföljning och till
slut avslut av projekt, är en viktig del i denna översyn. Utgångspunkten för arbetet har
varit erfarenheter som framkommit i det egna arbetet men också erfarenheter som
framkommit genom utvärdering och följeforskning samt genom olika revisionsinsatser.
Arbetet har bland annat resulterat i följande:
Tydligare och mer lättillgänglig information till stödmottagare
En ny och förbättrad elektronisk ansökan ”Min Ansökan”
Förenklade interna arbetsprocesser
Enklare redovisning för stödmottagarna
Sida 111 av 125
Indikativ tidsplan
Tabell 32:
Åtgärd
Tydlig och lättillgänglig information till stödmottagare
En ny och förbättrad elektronisk ansökan ”Min Ansökan”
Förenklade arbetsprocesser
Enklare redovisning för stödmottagarna
Sida 112 av 125
Beräknat
slutdatum
Januari 2014
Februari 2014
Programstart/hösten
2014
Programstart/hösten
2014
11
Horisontella kriterier
11.1
Bättre miljö
Hållbar utveckling betyder att den nuvarande generationens behov uppfylls utan att de
kommande generationernas förmåga att tillgodose sina behov äventyras. Det är en
övergripande målsättning för EU och som genomsyrar all unionens politik och
verksamhet.
Bättre miljö, jämställdhet samt likabehandling och icke-diskriminering, de tre
horisontella kriterierna, är drivkrafter för hållbar tillväxt genom att de sätter fokus på
smarta, inkluderande och hållbara lösningar som kan öka innovationsförmågan och
minska resurs- och energiförbrukningen. Inom ramen för genomförandet av programmet
ska de horisontella kriterierna användas som verktyg för att förbättra och effektivisera
arbetet.
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och kräver såväl regionala,
nationella som globala lösningar för att minska ytterligare klimatpåverkan och för att
anpassa samhället till ett förändrat klimat. Inom näringslivet krävs såväl strukturella
förändringar som ökad resurseffektivitet, dvs. minskad användning av energi, råvaror
och ekosystemresurser. Det är regeringens övertygelse att klimat-, miljö- och
energiutmaningarna utgör en möjlighet för teknik-, varu- och tjänsteutveckling i alla
branscher. Affärsmöjligheter skapas för svenska företag i och med den växande globala
efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster.
Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser. Regioner och kommuner har ett stort ansvar för att aktivt bidra till det
s.k. miljömålssystemet och att miljökvalitetsmålen uppfylls.
Omställningen till en grön ekonomi innebär utveckling av hållbara varor, tjänster och
produktionssystem, och kan därigenom minska miljöpåverkan regionalt, nationellt och
globalt. Omställningen kan även bidra till en miljödriven näringslivsutveckling i alla
branscher och därmed ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning i både
stads- och landsbygdsregioner. Det är därför viktigt att främja utvecklingen av små och
medelstora företag som vill ställa om till ett hållbart företagande och även ser det som
en konkurrensfördel.
Utvärderingar visar på behov av att operationalisera de horisontella kriterierna till
konkreta aktiviteter och mål (kopplade till regionala utmaningar) i projekten inom
programmet, så att de inte reduceras till att bli något som läggs till i efterhand.
Kunskap om hur de tre horisontella kriterierna ska integreras i framtagande, mål och
genomförande av projekt är central. Kriterierna ska användas som hävstänger för att nå
bättre resultat i projekten, dvs. öka möjligheten att lösa de regionala problem som
projekten aviserar och bidra till hållbar tillväxt. Samtliga projekt inom ramen för
programmet ska beakta samtliga horisontella kriterier. Förvaltande myndighet ska bistå
i detta arbete.
Sida 113 av 125
Klassificeringskriterier
Ett gemensamt verktyg för alla regionala strukturfondsprogram för investeringar i
tillväxt och sysselsättning är klassificeringskriterierna. Dessa säkerställer att samtliga
horisontella kriterier beaktas i samtliga projekt, samtidigt som de bidrar till att
information lagras om projekten som i ett senare skede underlättar uppföljning och
utvärdering. De horisontella klassificeringskriterierna kan också användas som ett
verktyg i dialogen med de som ansöker om stöd samt de som beviljats stöd.
Klassificeringen görs vid beredningen av varje projektansökan. För att konkretisera
klassificeringskriterierna avseendeen bättre miljö ska det prövas om miljökvalitetsmålen
kan användas i bedömningen. De horisontella kriterierna följs sedan upp löpande under
projekttiden.
Tabell 33:
Projektet
punkter:
Bättre
miljö
Miljö används aktivt
som verktyg för att
uppnå projektets mål
och resultat
uppfyller
samtliga
nedanstående

I bakgrunds- och projektbeskrivningen
finns en redogörelse för hur miljö används
som verktyg/medel för att nå projektets
syfte och mål

Aktiviteter och kostnader visar tydligt hur
miljö ska användas som verktyg i
genomförandet

I uppföljningen planerar projektägaren att
visa hur miljö använts som verktyg för att
nå projektets målsättningar samt visa vilka
resultat som har uppnåtts
Projektet uppfyller två av nedanstående punkter:
Miljö används delvis
som verktyg för att
uppnå projektets mål
och resultat

I bakgrunds- och projektbeskrivningen
finns en redogörelse för hur miljö används
som verktyg/medel för att nå projektets
syfte och mål

Aktiviteter och kostnader visar tydligt hur
miljö ska användas som verktyg i
genomförandet

I uppföljningen planerar projektägaren att
visa hur miljö använts som verktyg för att
nå projektets målsättningar samt visa vilka
resultat som har uppnåtts
Projektet uppfyller ingen av nedanstående
Miljö används inte
punkter:
som ett verktyg för
att uppnå projektets
 I bakgrunds- och projektbeskrivningen
mål och resultat
finns en redogörelse för hur miljö används
som verktyg/medel för att nå projektets
Sida 114 av 125
syfte och mål

Aktiviteter och kostnader visar tydligt hur
miljö ska användas som verktyg i
genomförandet

I uppföljningen planerar projektägaren att
visa hur miljö använts som verktyg för att
nå projektets målsättningar samt visa vilka
resultat som har uppnåtts
I programmet framgår under Kapitel 1 en beskrivning av betydelsen av dessa aspekter i
analysen av regionen. Under Kapitel 2 beskrivs inom respektive insatsområde hur dessa
aspekter ska inkluderas i insatserna. Frågan beskrivs således integrerat i programmet.
11.2
Likabehandling och icke-diskriminering
Icke-diskriminering innebär att se människors olikheter som en tillgång, ett verktyg som
effektiviserar arbetet för en hållbar tillväxt. Målet för integrationspolitiken är lika
rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
En inkluderande regional tillväxt innebär att regionens invånare – oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder – har samma förutsättningar att nå
inflytande och få tillgång till tillväxtresurser, dvs. kan medverka och bidra på lika
villkor i det regionala tillväxtarbetet.
För att öka konkurrenskraften tjänar regioner på att ta till vara hela befolkningens
innovationsförmåga och entreprenörskap. Statistik visar att utrikes födda i högre
utsträckning startar och driver företag, har högre omsättning i företagen och anställer
fler än inrikes födda företagare gör. Utrikes födda kan också bidra till näringslivets
internationalisering genom kontakter, språkkunskaper och kännedom om
affärsmöjligheter i sina ursprungsländer.
Företag och organisationer som vill öka sin innovationsförmåga tjänar också på att
rekrytera bredare och skapa en mindre homogen personalstyrka. Regionalt arbete för
rättvis rekrytering, inklusive att lyfta fram arbetsgivare som aktivt arbetar utifrån ett
icke-diskrimineringsperspektiv som ambassadörer, är betydelsefullt. Att synliggöra och
utveckla kompetens hos invånare med utländsk bakgrund och därigenom förbättra
matchningen på arbetsmarknaden och sänka trösklarna in är också viktigt. Unga i
utanförskap är en central målgrupp.
Ett aktivt regionalt arbete för integration och icke-diskriminering kan dessutom bidra till
hållbar tillväxt genom att öka inflyttningen av utrikes födda med efterfrågad kompetens.
Utvärderingar visar på behov av att operationalisera de horisontella kriterierna till
konkreta aktiviteter och mål (kopplade till regionala utmaningar) i projekten inom
programmet, så att de inte reduceras till att bli något som läggs till i efterhand.
Kunskap om hur de tre horisontella kriterierna ska integreras i framtagande, mål och
genomförande av projekt är central. Kriterierna ska användas som hävstänger för att nå
bättre resultat i projekten, dvs. öka möjligheten att lösa de regionala problem som
Sida 115 av 125
projekten aviserar och bidra till hållbar tillväxt. Samtliga projekt inom ramen för
programmet ska beakta samtliga horisontella kriterier. Förvaltande myndighet ska bistå
i detta arbete.
Klassificeringskriterier
Ett gemensamt verktyg för alla regionala strukturfondsprogram för investeringar i
tillväxt och sysselsättning är klassificeringskriterierna. Dessa säkerställer att samtliga
horisontella kriterier beaktas i samtliga projekt, samtidigt som de bidrar till att
information lagras om projekten som i ett senare skede underlättar uppföljning och
utvärdering. De horisontella klassificeringskriterierna kan också användas som ett
verktyg i dialogen med de som ansöker om stöd samt de som beviljats stöd.
Klassificeringen görs vid beredningen av varje projektansökan. De horisontella
kriterierna följs sedan upp löpande under projekttiden.
Tabell 34:
Projektet uppfyller samtliga nedanstående
punkter:
Likabehandling
och
Icke
diskriminering
Likabehandling och
ickediskriminering
används aktivt som
verktyg
för
att
uppnå
projektets
mål och resultat.

I
projektets
bakgrundsoch
projektbeskrivning
finns
en
redogörelse för hur likabehandling
och ickediskriminering används som
verktyg/medel för att nå projektets
syfte och mål.

Projektets aktiviteter och kostnader
visar tydligt hur likabehandling och
ickediskriminering ska användas som
verktyg i genomförandet.

I uppföljningen av projektet planerar
projektägaren att visa hur
likabehandling och
ickediskriminering använts som
verktyg för att nå projektets
målsättningar samt visa vilka resultat
som har uppnåtts.
Projektet uppfyller två av nedanstående
punkter:
Likabehandling och
ickediskriminering
används delvis som
verktyg
för
att
uppnå
projektets
mål och resultat.
Sida 116 av 125

I projektets bakgrunds- och
projektbeskrivning finns en
redogörelse för hur likabehandling
och ickediskriminering används som
verktyg/medel för att nå projektets
syfte och mål.

Projektets aktiviteter och kostnader
visar tydligt hur likabehandling och
ickediskriminering ska användas som
verktyg i genomförandet.

I uppföljningen av projektet planerar
projektägaren att visa hur
likabehandling och
ickediskriminering använts som
verktyg för att nå projektets
målsättningar samt visa vilka resultat
som har uppnåtts.
Projektet uppfyller ingen av nedanstående
punkter:

Likabehandling och
ickediskriminering
används inte som
verktyg
för
att
uppnå
projektets
mål och resultat.
I projektets bakgrunds- och
projektbeskrivning finns en
redogörelse för hur
likabehandling och
ickediskriminering används
som verktyg/medel för att nå
projektets syfte och mål.

Projektets aktiviteter och kostnader
visar tydligt hur likabehandling och
ickediskriminering ska användas som
verktyg i genomförandet.

I uppföljningen av projektet planerar
projektägaren
att
visa
hur
likabehandling
och
ickediskriminering använts som
verktyg för att nå projektets
målsättningar samt visa vilka resultat
som har uppnåtts.
I programmet framgår under Kapitel 1 en beskrivning av betydelsen av dessa aspekter i
analysen av regionen. Under Kapitel 2 beskrivs inom respektive insatsområde hur dessa
aspekter ska inkluderas i insatserna. Frågan beskrivs således integrerat i programmet.
11.3
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Jämställdhet, likabehandling och ickediskriminering samt bättre miljö, de tre
horisontella kriterierna, är drivkrafter för hållbar tillväxt genom att de sätter fokus på
smarta, inkluderande och hållbara lösningar som kan öka innovationsförmågan,
maximera utnyttjandet av kompetens, humankapital och entreprenörskap och minska
resurs- och energiförbrukningen. Inom ramen för genomförandet av programmet ska de
horisontella kriterierna användas som verktyg för att effektivisera arbetet för en hållbar
tillväxt.
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv. D.v.s. ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
Sida 117 av 125
medborgare, delta i beslutsfattande, utbildning och betalt arbete och ta samma ansvar
för hemarbetet.
När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett
mer rättvist och demokratiskt samhälle.
Jämställd regional tillväxt innebär att kvinnor och män har samma förutsättningar att nå
inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Att välja
jämställdhet i planering och genomförande av de regionala strukturfondsprogrammen
handlar primärt om att använda jämställdhet som ett medel för att uppnå hållbar tillväxt.
Några huvudskäl till varför ökad jämställdhet kan leda till hållbar tillväxt är att:
Humankapitalet används effektivare om arbetsmarknaden är jämställd och mindre
könssegregerad. Detta innebär bland annat att både kvinnors och mäns kunskap,
kompetens och entreprenörskap utnyttjas optimalt, vi får fler företag och bättre
matchning.
Ökad jämställdhet i regionens styrning och utveckling ökar det sociala kapitalet och
delaktigheten vilket kan bidra till hållbar tillväxt genom att attrahera inflyttning och
motverka utflyttning. Något som också är centralt för arbetsmarknadens
kompetensförsörjning.
Jämställdhet förbättrar företags och organisationers innovationsförmåga, bland annat
genom att arbetet blir effektivare om både kvinnor och män deltar i ledning, planering
och genomförande.
Utvärderingar visar på behov av att operationalisera de horisontella kriterierna till
konkreta aktiviteter och mål (kopplade till regionala utmaningar) i projekten inom
programmet, så att de inte reduceras till att bli något som läggs till i efterhand.
Kunskap om hur de tre horisontella kriterierna ska integreras i framtagande, mål och
genomförande av projekt är central. Kriterierna ska användas som hävstänger för att nå
bättre resultat i projekten, dvs. öka möjligheten att lösa de regionala problem som
projekten aviserar och bidra till hållbar tillväxt. Samtliga projekt inom ramen för
programmet ska beakta samtliga horisontella kriterier. Förvaltande myndighet ska bistå
i detta arbete.
Klassificeringskriterier
Ett gemensamt verktyg för alla regionala strukturfondsprogram för investeringar i
tillväxt och sysselsättning är klassificeringskriterierna. Dessa säkerställer att samtliga
horisontella kriterier beaktas i samtliga projekt, samtidigt som de bidrar till att
information lagras om projekten som i ett senare skede underlättar uppföljning och
utvärdering. De horisontella klassificeringskriterierna kan också användas som ett
verktyg i dialogen med de som ansöker om stöd samt de som beviljats stöd.
Klassificeringen görs vid beredningen av varje projektansökan. De horisontella
kriterierna följs sedan upp löpande under projekttiden.
Tabell 35:
Jämställdhet
mellan
Jämställdhet
Projektet
används aktivt som
Sida 118 av 125
uppfyller
samtliga
nedanstående
kvinnor och
män
verktyg
för
att punkter:
uppnå
projektets
 I
projektets
bakgrundsoch
mål och resultat.
projektbeskrivning finns en redogörelse
för hur jämställdhet används som
verktyg/medel för att nå projektets syfte
och mål

Projektets aktiviteter och kostnader visar
tydligt hur jämställdhet ska användas
som verktyg i genomförandet.

I uppföljningen av projektet planerar
projektägaren att visa hur jämställdhet
använts som verktyg för att nå projektets
målsättningar samt visa vilka resultat
som har uppnåtts.
Projektet
punkter:
Jämställdhet
används delvis som
verktyg
för
att
uppnå
projektets
mål och resultat
uppfyller
två
av
nedanstående

I
projektets
bakgrundsoch
projektbeskrivning finns en redogörelse
för hur jämställdhet används som
verktyg/medel för att nå projektets syfte
och mål

Projektets aktiviteter och kostnader visar
tydligt hur jämställdhet ska användas
som verktyg i genomförandet.

I uppföljningen av projektet planerar
projektägaren att visa hur jämställdhet
använts som verktyg för att nå projektets
målsättningar samt visa vilka resultat
som har uppnåtts.
Projektet uppfyller ingen av nedanstående
punkter:
Jämställdhet
används inte som ett
verktyg
för
att
uppnå
projektets
mål och resultat
Sida 119 av 125

I
projektets
bakgrundsoch
projektbeskrivning finns en redogörelse
för hur jämställdhet används som
verktyg/medel för att nå projektets syfte
och mål

Projektets aktiviteter och kostnader visar
tydligt hur jämställdhet ska användas
som verktyg i genomförandet.

I uppföljningen av projektet planerar
projektägaren att visa hur jämställdhet
använts som verktyg för att nå projektets
målsättningar samt visa vilka resultat
som har uppnåtts.
I programmet framgår under Kapitel 1 en beskrivning av betydelsen av dessa aspekter i
analysen av regionen. Under Kapitel 2 beskrivs inom respektive insatsområde hur dessa
aspekter ska inkluderas i insatserna. Frågan beskrivs således integrerat i programmet.
Sida 120 av 125
12
Separata delar
12.1
Resultatram för det operativa programmet
Tabell 36:
Insatsområde
Fond
Regionkategori
Indikator
Måttenhet
Delmål för
2018
1
ERUF
Mer utvecklade
regioner
Antal
30
1
ERUF
Procent
47
100
2
ERUF
Nya företag som får stöd
Antal
210
700
2
ERUF
Företag som får stöd
Antal
120
400
2
ERUF
Utgifter
Procent
48
100
3
ERUF
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Antal företag som
samarbetar med
forskningsinstitutioner
Utgifter
Slutligt mål
(2023)
M K T
100
Mvh
2000
10000
3
ERUF
Minskad energiförbrukning
hos projektmedverkande
företag och organisationer
Utgifter
Procent
47
100
4
ERUF
Antal
2
5
4
ERUF
Antal projekt som tar fram
strategier/
förstudier/analyser/planer
med utgångspunkt i
fyrstegsprincipen
Utgifter
Procent
47
100
12.2
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Mer utvecklade
regioner
Relevanta parter som deltar i utarbetandet av programmet
Följande aktörer har i de fem länen involverats under programskrivningsprocessen
och/eller genom informationstillfällen under våren 2013:
Södermanland
Eskilstuna kommun, Flens kommun, Gnesta kommun, Katrineholms kommun
Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Trosa kommun och
Vingåkers kommun
Regionförbundet Sörmland
Länsstyrelsen i Södermanlands
Landstinget i Sörmland
Mälardalens högskola
Företagarna
Svenskt Näringsliv
Östsvenska Handelskammaren
Almi
Robotdalen
Sida 121 av 125
Automation Region.
Trafikverket
Uppsala
Håbo kommun, Enköpings kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun och
Östhammars kommun
Regionförbundet Uppsala
Länsstyrelsen Uppsala län
Tillväxtverket
Svenska ESF-rådet
Coompanion
Centrum för ideellt arbete
Lantbrukarnas riksförbund
LRF Mälardalen
Leader Upplandsbygd
Turismakademin
Uppsala universitet
SLU
Folkuniversitetet
Uppsala Innovation Centre
Samordningsförbundet
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Nyföretagarcentrum
Tierps företagare
Temagruppen Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet
SPeL
Temagruppen Unga i arbetslivet
Upplands idrottsförbund
Kemwell AB
Västmanland
Arboga kommun, Fagersta kommun, Hallstahammars kommun, Kungsörs kommun,
Köpings kommun, Norbergs kommun, Sala kommun, Skinnskattebergs kommun,
Surahammars kommun och Västerås kommun
Länsstyrelsen i Västmanland
Västmanlands läns landsting
Sida 122 av 125
Västmanlands kommuner och landsting
Almi Mälardalen
Mälardalens högskola
Västerås Science Park
Robotdalen
Automation Region
Triple Steelix
Handelskammaren Mälardalen
Coompanion
Företagarcentrum Västerås
Ung Företagsamhet
Jobba i Västerås
Winnet Västmanland
Företagarna Västmanand-Uppsala län
Sustainable Business Mälardalen
Enterprise Europe Network Mälar Region
Västmanlands Forsknings- och utvecklingsråd
Business Sweden, region Västmanland
Skatteverket
Örebro
Askersunds kommun, Degerfors kommun, Hallsbergs kommun, Hällefors kommun,
Karlskoga kommun, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun, Lindesbergs
kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun och Örebro kommun
Regionförbundet Örebro
Örebro läns landsting
Länsstyrelsen Örebro län
Tillväxtverket
Svenska ESF-rådet
Coompanion
L&SEK
Leader Bergslagen
Central Sweden
Almi Mälardalen
Almi Invest
Örebro universitet
Örebro läns bildningsförbund
Sida 123 av 125
Karlskoga Science Park
Örebro Science Park
Handelskammaren Mälardalen
Länsbygderådet Örebro län
Möckelnföretagen
Ung Företagsamhet
Masugnen
Cityakademin
Försäkringskassan
Skogsstyrelsen
ApeL forskning och utveckling
Temagruppen Unga i arbetslivet
Örebro läns idrottsförbund
Ideelt utvecklingscentrum i Örebro /stiftelsen CESAM
Intresseföreningen Bergslaget
Bergskraft
ACtuell
Engström Project Consultant
Goodproc
Qathos
Östergötland
Boxholms kommun, Finspångs kommun, Kinda kommun, Linköpings kommun,
Norrköpings kommun, Mjölby kommun, Motala kommun, Söderköpings kommun,
Vadstena kommun, Valdemarsviks kommun, Ydre kommun, Åtvidabergs kommun och
Ödeshögs kommun
Regionförbundet Östsam
Landstinget Östergötland
Länsstyrelsen Östergötland
Tillväxtverket
Svenska ESF-rådet
Linköpings universitet
Almi Östergötland
Energikontoret Östra Götaland AB
Norrköping Science Park
Mjärdevi Science Park
LEAD
Sida 124 av 125
Cleantech Östergötland
Visit Östergötland
Visit Linköping
Leader Gränslandet
Leader Kustlandet
Leader Folkungaland
Nova Medtec
Vreta Kluster
Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen AB
Luftfartsverket
Skogsstyrelsen
LRF konsult AB
Jordbruksverket
Ung Företagsamhet Östergötland
Sida 125 av 125