1. No category

YTTRANDE
8 juni 2015
Dnr
U2013/4160/SF
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52)
Lärarförbundet har fått möjlighet att yttra sig till Utbildningsdepartementet
angående utredningen Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52).
Sammanfattning av Lärarförbundets synpunkter
Lärarförbundet är positiva till förslagens avsikt att renodla studiehjälpen för att
betona att samhället sätter värde på ungdomars gymnasiestudier. Vi har valt att
kommentera främst de aspekter av utredningens förslag som har betydelse för
lärares arbetsmiljö och yrkesroll samt för likvärdigheten i utbildningen.
Lärarförbundet anser att förslaget om studiebidrag för faktisk studietid har vissa
problematiska aspekter eftersom det kan skapa incitament för skolor att justera sin
pedagogiska planering och hur undervisningen läggs ut under läsåret för att
attrahera elever på skolmarknaden, samt att systemet kan skapa ekonomiska
incitament för elever att välja eller välja bort sommarskola.
Lärarförbundet är positivt till förslagen om inackorderingsstöd som statligt ansvar,
inackorderingsstöd vid funktionsnedsättning, och extra stöd till unga studerande
föräldrar, eftersom förslagen leder till mer likvärdiga möjligheter för alla ungdomar
att få en gymnasieutbildning. Vi är även positiva till förslaget om att studiebidrag
ska utbetalas direkt till den studerande som ett sätt att låta eleven utveckla sitt
ansvarstagande.
Lärarförbundet menar att regelverket kring rapportering av ogiltig frånvaro måste
förtydligas för att kunna tillämpas på ett tydligt, transparent och förutsägbart sätt.
De föreslagna reglerna skulle riskera att inverka negativt på en förtroendefull
relation mellan elever och lärare, och göra att lärare tvingas göra sådana
bedömningar att de i praktiken fattar beslut om myndighetsutövning om
ekonomiska bidrag. Även utifrån ett arbetsbelastningsperspektiv och den stora
administrativa bördan för lärare, är det avgörande att regelverket förtydligas. Det
krävs därför ett fortsatt utredningsarbete för att färdigställa ett komplett regelverk.
Utredningen i korthet
Utredningen har haft till uppgift att föreslå hur studiehjälpen kan effektiviseras,
moderniseras och renodlas, samt hur de elever med funktionsnedsättning som idag
studerar med aktivitetsersättning eller förlängt barnbidrag istället ska kunna få
ersättning från studiestödssystemet. Utredningens förslag är i korthet:



Studiebidrag ska utbetalas för faktisk studietid, normalt 40 veckor/år.
Inackorderingsstöd föreslås bli ett statligt ansvar samt höjas med ca 25 %.
Extra inackorderingsstöd för personer med funktionsnedsättning föreslås
om max 1800 kronor per månad.
Postadress
Besöksadress
Växel
Box 12229
102 26 Stockholm
Segelbåtsvägen 15
Stockholm
08-737 65 00
Telefax
Webbplats/E-post
BG:
Org.nr
lararforbundet.se
[email protected]
PG:
802015-5050
Sid 2(4)






Stöd för dagliga resor till skolan i utlandet tas bort som statligt ansvar.
Gymnasiebidrag ersätter det extra tillägget inom studiehjälpen.
Stöd till unga studerande föräldrar införs genom föräldratillägg.
Elever med funktionsnedsättning ska omfattas av regelverket för studiehjälp
istället för aktivitetsersättning; en sänkning av ersättningsnivån.
Ogiltig frånvaro ska resultera i att studiebidraget reduceras stegvis vid
frånvaro över vissa gränsvärden.
Utbetalning av studiebidrag direkt till den studerande, även omyndiga.
Lärarförbundets synpunkter
Lärarförbundet är positiva till förslagens avsikt att renodla studiehjälpen för att
betona att samhället sätter värde på ungdomars gymnasiestudier. Vi har valt att
kommentera främst de aspekter av utredningens förslag som har betydelse för
lärares arbetsmiljö och yrkesroll samt för likvärdigheten i utbildningen.
Studiebidrag för faktisk studietid
Lärarförbundet menar att vissa delar av förslaget om att beräkna studiebidraget
utifrån faktisk studietid är problematiska. Enligt dagens system ges studiebidrag om
1050 kronor för 10 månader per år september-juni, medan det föreslagna systemet
kommer ge bidrag med ett veckobelopp på 244 kronor den faktiska studietiden. I
normalfallet motsvarar det 40 veckor inklusive lovdagar, och i praktiken innebär
förändringen en kraftig minskning för juni månad. Framförallt de tre
sommarmånaderna kommer ge ett mycket lågt eller inget bidrag. Det är logiskt
utifrån att eleven inte bedriver sina studier under dessa månader, men också värt att
notera att det kan ge en kraftigt försämrad ekonomisk situation för familjer med
gymnasieungdomar under sommaren, samtidigt som det inte är lätt för ungdomar
att hitta sommarjobb på dagens arbetsmarknad.
Det finns två ytterligare problematiska aspekter utifrån beräkningen av den faktiska
studietiden. Det ena, som utredaren själv lyfter, är att antalet veckor kan variera
mellan olika skolor från 39 till 41 veckor beroende på hur skolan lägger ut läsåret.
Utredaren menar att bidrag då ska ges för det antal veckor som de olika skolorna har
undervisning. Man reflekterar däremot inte över vilka incitament detta kan riskera
att skapa på en skolmarknad med hög konkurrens om eleverna speciellt i
gymnasieskolan, för skolor att lägga ut undervisningen på ett sådant sätt att eleverna
får högre bidrag. Ett system för studiehjälp får inte konstrueras på ett sätt som
riskerar att skapa ekonomiska incitament som stör den pedagogiska planeringen.
Den andra, relaterade, frågan är hur bidragssystemet ska hantera förekomsten av
undervisning på sommaren för elever som inte har uppnått godkänt i någon kurs,
s.k. sommarskola. Många kommuner har en sådan verksamhet där elever studerar
ett antal veckor på sommaren, men i utredningen nämns inte om studier vid
sommarskola ska vara bidragsberättigade. En risk om dessa extra veckor ger
studiebidrag är att det skapar incitament för en elev att inte uppnå godkänt betyg
under terminen för att istället gå sommarskola. Fyra veckors extra bidrag skulle ge
ca 1000 kronor. Om elevens familj även är berättigad till gymnasiebidrag skulle
samma period ge drygt 2000 kronor. Samtidigt finns det en risk för att en elev
tvingas välja att arbeta på sommaren istället för att gå i sommarskola om det inte
ges ett ekonomiskt stöd. Denna problematik borde utredas och redovisas tydligare.
Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 230 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan,
förskola och fritidshem, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Nordens största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar
läraryrket och skolan.
Postadress
Besöksadress
Växel
Box 12229
102 26 Stockholm
Segelbåtsvägen 15
Stockholm
08-737 65 00
Telefax
Webbplats/E-post
BG:
Org.nr
lararforbundet.se
[email protected]
PG:
802015-5050
Sid 3(4)
Inackorderingsstöd som statligt ansvar samt vid funktionsnedsättning
Lärarförbundet instämmer i förslaget om statligt ansvar för inackorderingsstödet.
Det skapar ökad likvärdighet och garanterar samma rättigheter för eleverna oavsett
skolans driftsform och oavsett hemkommun. Vi är även positiva till förslaget om
extra inackorderingsstöd till elever med funktionsnedsättning. Förslaget grundar sig
på en analys av de befintliga stödsystemen som otillräckliga för en del elevers behov
och merkostnader. För att ge dessa elever möjlighet att välja sin utbildning på
likvärdiga villkor med övriga gymnasieelever är detta utökade stöd positivt.
Stöd till unga studerande föräldrar
Lärarförbundet tillstyrker förslaget om att skapa ett bidrag till unga föräldrar för att
de inte ska drabbas av en minskad inkomst om de väljer att återuppta sina studier.
En gymnasieutbildning är idag i praktiken nödvändig för att få ett arbete, och ger
kunskaper för att grundlägga ett livslångt lärande med vidare studier. Att även den
som fått barn tidigt i livet ska få de praktiska förutsättningarna för att fullfölja sin
gymnasieutbildning är angeläget både för individen och för samhället.
Ogiltig frånvaro ska ge en stegvis reducering av studiebidraget
Regler om frånvarorapportering påverkar i hög grad lärares yrkesvardag. Lärare
behöver upprätta en förtroendefull relation med eleverna, och denna kontrollfunktion kan därför vara problematisk. För att närvarokontroller och rapportering
till CSN inte ska skapa problem i relationen mellan lärare och elever måste
regelverket vara tydligt, transparent och förutsägbart. Här ser Lärarförbundet att de
föreslagna reglerna har vissa brister.
Utredningens förslag är att ogiltig frånvaro om minst fyra lektioner under en vecka
ska leda till indraget studiebidrag för en vecka; ogiltig frånvaro om minst sexton
lektioner under fyra på varandra följande veckor ska leda till indraget studiebidrag
för fyra veckor; och sammanhängande ogiltig frånvaro om minst en vecka ska leda
till indraget studiebidrag för fyra veckor. Det problematiska i förslaget är begreppet
”lektion” som i skolans verklighet kan bli svårt att applicera på alltifrån schemalagda
tider om 20 minuter för handledning eller mentorsamtal till block på flera timmar
av laborationer eller hela dagar av arbetsplatsförlagt lärande. Utredaren motiverar
en övergång från att räkna frånvaron i klocktimmar till lektionstillfällen med att
detta bättre ringar in avsiktligt skolk än frånvaro i minuter där en elev kan nå upp
till gränsen enbart genom sena ankomster. Utredaren menar att vid undervisning i
längre block, bör upprepad ogiltig frånvaro om ca 40-45 minuter rapporteras.
Lärarförbundet menar att detta regelverk är alltför otydligt och oförutsägbart för att
garantera elevens rättssäkerhet, och kommer kräva mycket svåra, avgörande
bedömningar av lärarna. Dessa gränsdragningar behöver vara klargjorda på förhand
och fastslagna i regelverket. Lärarna ska tillämpa regelverket, men inte behöva göra
sådana bedömningar att de i praktiken fattar beslut om myndighetsutövning om
ekonomiska bidrag. Eftersom indraget studiebidrag kan leda till att även flera andra
bidrag till eleven och dess familj dras in, så kan ett sådant beslut handla om att
minska elevens familjs inkomst med flera tusen kronor per månad.
Lärarna är dessutom den yrkesgrupp i Sverige vars arbetsbörda har ökat mest de
senaste åren. Även utifrån ett arbetsbelastningsperspektiv och den stora
administrativa bördan för lärare, är det avgörande att regelverket förtydligas. I sin
Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 230 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan,
förskola och fritidshem, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Nordens största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar
läraryrket och skolan.
Postadress
Besöksadress
Växel
Box 12229
102 26 Stockholm
Segelbåtsvägen 15
Stockholm
08-737 65 00
Telefax
Webbplats/E-post
BG:
Org.nr
lararforbundet.se
[email protected]
PG:
802015-5050
Sid 4(4)
nuvarande form skulle regelverket riskera att skapa stora störningar i lärares
yrkesvardag, som behöver fokuseras på helt andra frågor än tolkning av CSN-regler.
Lärarförbundet tar inte ställning i sakfrågan om det är ett mer rättvist system att
räkna klocktimmar eller lektionstillfällen, eller i hur sena ankomster bör bedömas
jämfört med avsiktligt skolk. Men det måste vara utomordentligt tydligt i
regelverket, för varje elev och varje lärare, exakt hur det ska tillämpas vid de olika
typer av undervisningstillfällen som förekommer vid landets gymnasieskolor. Det
krävs då ett fortsatt utredningsarbete för att färdigställa ett komplett regelverk, men
det måste göras innan nya regler införs, och inte krävas av våra hårt arbetande
gymnasielärare.
Utbetalning av studiebidrag direkt till den studerande
Lärarförbundet är positivt till att studiebidraget föreslås utbetalas direkt till den
studerande, och instämmer i de skäl som anförs i utredningens betänkande. Det
markerar tydligare syftet med bidraget som ett stöd till elevens studier, samtidigt
som det kan bidra till att eleven utvecklar sin förmåga att ta ansvar för den egna
ekonomin, och konsekvenserna av ogiltig frånvaro blir tydligare för eleven.
Övriga förslag
Lärarförbundet har inga synpunkter på förslagen om stöd för dagliga resor till skolan
i utlandet, och övergången från ett extra tillägg inom studiehjälpen till ett
familjepolitiskt gymnasiebidrag. Lärarförbundet väljer att inte ta ställning i
sakfrågan om förändringen av stödet till elever med funktionsnedsättning. Vi vill
betona vikten av att föra en dialog med funktionshinders- och anhörigorganisationer
för att avgöra vad som är en rättvis avvägning av olika behov.
Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand
Ordförande
Eva Köhler
Utredare
Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 230 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan,
förskola och fritidshem, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Nordens största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar
läraryrket och skolan.
Postadress
Besöksadress
Växel
Box 12229
102 26 Stockholm
Segelbåtsvägen 15
Stockholm
08-737 65 00
Telefax
Webbplats/E-post
BG:
Org.nr
lararforbundet.se
[email protected]
PG:
802015-5050