1. No category

RUDSJÖN
1629 fick tullnären vid stora sjötullen, Lars Bengtsson, mark av kung Gustav II Adolf, något som skrivs första gången, Wellamsund.
Velamsund har alltid varit ett dåligt jordbruk varför Lars startar ett projekt för en vattendriven kvarn. Du står på vallen mellan Kvarnsjön (Rudsjön) och kvarndammen. Kvarndammen, nödvändig av höjdskillnaden till Rudsjön hade timmervall i nederdelen. Innan projektet var klart dog Lars, hans son Lars Larsson Sneckenfelt ärver och fortsätter projektet.
Även han hinner dö innan systersonen Augustin Lejonsköld tar över men han säljer Velamsund till Beata von Köningsmark och hennes make Pontus de la Gardie 1666.
Det är från Velamsunds fogde, Jürgen Herrmann, information kommer när han rapporterar till Beata och Pontus om Velamsund och kvarnen.
Jürgen skriver 1669 att kvarnen om 16 timmervarv hög är klar liksom portionsdammen där ovan. (Se det handgrävda enormt djupa diket efter Vikingshillsvägen, mjölnaren som arrenderade kvarnen betalade troligt för vattnet han förbrukade, portioner).
Jürgen skriver vidare ”en kvarndamm med vall skiljande Rudsjön med väg på, ledande till kvarnen”.
För att hindra vårens vattenflöde översvämma Rudsjön är ett skogsmagasin invallat, 170 alnar brett (100 meter) och fem alnar (2,5 meter) högt med tvenne dammluckor försedd. (Följ bäcken som rinner över vägen (streckad) så finner Ni vallen).
Vattnet i skogsmagasinet gick fram till dagens Velamsundsväg och rymde 300 000 m3.
En vattendriven mjölkvarn var en dåtida kassako men en gigantisk investering som fordrade mängder av arbetskraft. Velamsund har haft 42 dokumenterade torp med torpare, pigor och drängar till dagsverken. Själv hade Velamsunds gård sexton egna arbetare 1669.
Kvarnen hette Fösa kvarn där Fösa står för starkt strömmande vattenflöde och kunderna var skärgårdsbönder.
Bönderna fick vänta medan säden torkades i en Ria och sedan maldes varför kvarnen hade krog med övernattning. Krogtaxeringslängden 1788 beskattar Fösa korg med kvantiteten 50 kannor (ca 150 liter), givetvis av egen tillverkning.
Kvarnen växte upp till en av innerskärgårdens största och i början 1700 ombyggd från Skvalta till överfallskvarn med Engelsk kvarnutrustning, därefter nämnd ”Engelska kvarn”. Kvarnen brann ner 1870.
Det här är en temporär skylt från Boo hembygdsförening som gjort text och skiss av kvarnkomplexet.
Tycker Ni att intressanta platser ska skyltas? Tyck till på mejl. [email protected].
Permanenta skyltar är dyra, stötta föreningens arbete, bli medlem (150: ‐/år) och få årliga 4 nummer av Koldalsbladet och mer kunskap om din hembygd.