LIKABEHANDLINGSPLAN Bergaskolan 6-9
Grundskoleförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN Bergaskolan 6-9 2015-08-01 Sign: RP 2015-08-01 Sign: RP Innehållsförteckning Lagar 3 Vision 3 Respekt och samarbete 4 Inflytande och ansvar 4 Trygghet och regler 4 Policy 4 Utvärdering 4 Definitioner 5 Diskrimineringsgrunder 5 Diskrimineringslagens definitioner 5 Skollagens definition av annan kränkande behandling 6 Övrigt 6 Nuläge 7 Förebyggande arbete 8 Upptäcka, utreda och åtgärda 10 Rutiner för att upptäcka diskriminering eller trakasserier 11 Handlingsplan för att åtgärda diskriminering eller trakasserier 11 Rutin vid polisanmälan om brott i skolan 12 Rutin för anmälan till socialtjänsten 12 Om Du märker att någon utsätts för diskriminering eller trakasserier 12 Planerade insatser 13 Antimobbningsteamet Bergaskolan 6-9 14 Tillsyn över lagarna 15 Barn och elevombudet 15 Andra ombud 15 2015-08-01 Sign: RP LIKABEHANDLINGSPLAN Lagar Skolan ska främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta grundar sig på bestämmelserna i skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att skolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter, samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Skolan skall årligen tillsammans med eleverna, i enlighet med förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling samt läroplanerna, utarbeta en likabehandlingsplan som beskriver hur skolans personal skall arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen skall innehålla regler för hur man visar respekt för varandra, hur personalen skall reagera om ett barn eller en elev far illa och hur du kan anmäla om det händer något jobbigt. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser påbörja under året och under nästföljande år. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. Likabehandlingsplan Lagen kräver att Alla skolor, förskolor och fritidshem arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av barn och elever Alla skolor, förskolor och fritidshem upprättar en likabehandlingsplan som varje år följs upp och ses över Även barn och elever deltar i arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan Syftet med likabehandlingsplanen är Att aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller ålder. Att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling Vision Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga på Bergaskolan. Alla barn och elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till Bergaskolan som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. 2015-08-01 Sign: RP Respekt och samarbete Samarbetet mellan skolledning, personal och elever skall präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet ”respekt” skall förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Skolan skall vara en viktig arena för att motverka alla former av kränkande behandling. Alla elever skall få uppmärksamhet och känna att ”jag kan – jag duger – jag vill”. Skolans samverkan med föräldrarna skall skapa optimala möjligheter för barnens och elevernas utveckling och lärande. Inflytande och ansvar Personalen skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande och arbetet i skolan. Barn och elever skall beredas möjlighet till inflytande och delaktighet i det kortsiktiga såväl som det långsiktiga enskilda och gemensamma arbetet på skolan. Eleverna skall ha inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Skolan skall klargöra för barn, elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav man ställer och vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och föräldrar har. Rektor har ett övergripande ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas och så att ett aktivt barn- och elevinflytande gynnas. Trygghet och regler Skolan skall vara en trygg och utvecklande miljö för barn, elever och personal. Det skall det finnas tydliga normer och regler som arbetas fram gemensamt. Sådan arbetsro skall råda, att varje barn och elev får möjlighet att utvecklas och lära efter egen förmåga. Skolan skall ta vara på positiva normsändare och ge positiv återkoppling vid rätt beteende likaväl som att göra tydliga markeringar vid felaktigt beteende. Policy På Bergaskolan accepteras inte någon form av diskriminering eller annan kränkande behandling. Med diskriminering eller annan kränkande behandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar mellan vuxna och vuxna, mellan vuxna och elever och mellan elever och elever som på ett kränkande sätt kan leda till att vuxen eller elev ställs utanför skolans gemenskap. Elev som känner sig utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling ska med förtroende kunna vända sig till klassföreståndare, skolsköterska, kurator, skolledning eller annan vuxen inom skolan. Det är varje elevs skyldighet att medverka till goda arbetsförhållanden. Anställd som upplever sig utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling ska med förtroende kunna vända sig till chef, personalavdelning, facklig förtroendevald eller företagshälsan för att få hjälp. Det är varje medarbetares skyldighet att medverka till goda arbetsförhållanden. Utvärdering Vårt agerande och våra åtgärder utvärderas fortlöpande under läsåret: genom elevenkäter, och i förekommande fall med föräldraenkäter, regelbundna samtal med personal, kamratstödjare, Antimobbningteam och elever och föräldrar. Utöver detta dokumenteras incidenter och därefter utvärderas skolans agerande vid dessa incidenter. Utvärderingen utgör grund för framtagandet av ny likabehandlingsplan vid årets slut. Hur väl skolan lyckas i likabehandlingsarbetet redovisas i skolans årliga kvalitetsredovisning enligt förordning om ändring i förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm (SFS 2006:279) i 2015-08-01 Sign: RP vilken framgår av 3a§ att ”I kvalitetsredovisningen skall uppföljning och utvärdering av en sådan likabehandlingsplan som avses i 6§ lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av och elever redovisas.” Definitioner Diskrimineringsgrunder Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder. Diskrimineringsgrunderna är centrala i diskrimineringslagstiftningen då diskriminering eller trakasserier alltid måste kunna kopplas till dessa. Etnicitet Någon blir diskriminerad eller trakasserad för att man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung. Religion eller annan trosuppfattning Någon blir diskriminerad på grund av sin religiösa åskådning såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism, eller annan trosuppfattning, men inte exempelvis rasistiska övertygelser. Även etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Kön Någon blir diskriminerad eller trakasserad för man är man eller kvinna: det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen, eller det kön som senare fastställts för henne eller honom, enligt folkbokföringsregistret. Sexuell läggning Någon blir diskriminerad eller trakasserad för att man är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Funktionshinder Någon blir diskriminerad eller trakasserad för att den har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått, eller kan förväntas uppstå. Den senare “kan förväntas uppstå” innefattar exempelvis hiv-positiva, MSsjuka etc. Ålder Någon blir diskriminerad eller trakasserad för sin uppnådda levnadslängd. Könsöverskridande identitet eller uttryck Någon blir diskriminerad eller trakasserad för att man identifierar sig som kvinna eller man, eller ger genom sin klädsel eller på annat sätt uttryck för att tillhöra ett annat kön. Det kan handla om transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Transpersoner utgör inte någon enhetlig eller lättdefinierbar grupp, så den minsta gemensamma nämnaren är att det handlar om individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det handlar alltså om olika sätt att förhålla sig till könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Diskrimineringslagens definitioner Diskriminering innebär att du blir sämre behandlad än någon annan, inte p.g.a. meriter eller kriterier, utan p.g.a. egenskaper som du inte kan påverka. I lagstiftningen skiljer man på fem olika former av diskriminering: 2015-08-01 Sign: RP Direkt diskriminering En person blir sämre behandlad än någon annan eller missgynnad i en likartad situation, och det finns samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel: Alma får sämre lön än Per fastän hon har liknande arbetsuppgifter. (KÖN). Ali och hans kompisar får inte komma in på utestället eftersom de ser utländska ut. (ETNICITET) Indirekt diskriminering En till synes neutral regel som i själva verket missgynnar en person, och det finns samband med en diskrimineringsgrund. Exempel: För att få jobbet ställs krav på körkort trots att det inte är nödvändigt för arbetet. Missgynnar personer som är blinda, eller till följd av annat funktionshinder inte kan köra bil. (FUNKTIONSHINDER) Trakasserier Uppträdande i arbetslivet och inom utbildning, som kränker en person och som har samband med en diskrimineringsgrund. Det kan handla om upprepade kommentarer, ständiga “skämt” osv. Det är alltid den som utsätts för trakasserier som bestämmer om det är kränkande eller inte. Därmed går det inte att uppställa en “förbudslista” över vad som inte är tillåtet att säga eller skämta om. Sexuella trakasserier Uppträdande av sexuell natur i arbetslivet och inom utbildning, som kränker en person. Precis som vid trakasserier så är det den som blir utsatt som bestämmer om det är kränkande eller inte. Det kan t.ex. handla om “sex-skämt”, oinbjudna sexuella inviter, eller tafsningar. Instruktion att diskriminera Instruktioner att diskriminera som lämnas till någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern, eller till någon som har åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Arbetsgivaren uppmanar en anställd att trakassera en annan anställd En person som anlitat en mäklare för att sälja dennes hus uppmanar mäklaren att inte sälja till homosexuella Skollagens definition av annan kränkande behandling Annan kränkande behandling När en elev utsätts för ett uppträdande som upplevs vara kränkande utan att vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen, dock inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet ”annan kränkande behandling”, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Övrigt Förbud mot repressalier I skollagen finns ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så är det förbudet att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta. 2015-08-01 Sign: RP Nuläge Allt arbete i skolan präglas av vår gemensamma respekt för varandra. Ingen diskrimineras eller trakasseras. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam elevsyn. Varje år har vi regelbundna värdegrundsdiskussioner och reflektioner i grupp. Diskussionerna sker inom klassens ram i form av etiska samtal och klassrådsreflektioner, inom arbetslagen, vid arbetsplatsträffar och på studiedagar. Vårt ständiga arbete med värdegrunden omfattar begreppen respekt och förväntningar. I det aktiva arbetet med diskriminering eller annan kränkande behandling framgår att skolan aldrig accepterar respektlöshet i vare sig verbal eller annan form. Varje händelse av kränkande karaktär resulterar i en tydlig reaktion från de vuxna i skolan. Så skall det fortsätta att vara - ingen sak är för liten att tas på allvar. Varje år avsätts en temadag avsättas för likabehandling i form av Kamratskap och Rasism. Detta genomförs på för elever adekvat nivå. Elever och personal ska formulera förväntningar inför kommande läsår både avseende uppträdande. Varje elev har en skriftlig, individuell utvecklingsplan, IUP. Den innehåller lärarens utvärdering av elevens resultat och de gemensamma nya mål som formuleras på utvecklingssamtal av elev, vårdnadshavare och lärare. Rättvisa kan för den enskilde eleven ibland uppfattas som orättvisa. Budskapet är att varje elev ges förutsättningar som svarar mot hans/hennes behov. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier av kön. Alla i personalen arbetar med självvärdering i sitt arbete med att bemöta och bedöma kvinnor och män likvärdigt. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier av etnisk tillhörighet Alla i personalen arbetar för att alla, oavsett etnisk tillhörighet, skall känna ett likvärdigt bemötande. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier religion eller annan trosuppfattning All undervisning och dialog kring religion och olika trosuppfattningar följer Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Vi serverar lunch efter den enskilde elevens behov och önskemål inom ramen för Malmö Skolrestaurangers utbud. Ledighet beviljas för religiösa helgdagar. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier pga. funktionshinder Skolans lokaler anpassas efter varje elevs behov. Målet är att varje barn skall uppleva sig integrerad och sedd med sina förutsättningar och behov av omsorg. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier pga. sexuell läggning I undervisningen och i samtalen om kön, sexuell läggning, ålder familjekonstellationer, hur människor ser ut, är klädda mm lägger vi inga värderingar i vad som är rätt eller fel. Vi strävar efter att erbjuda eleverna en miljö som är neutral och varierad avseende material och litteratur. Vid inköp av skolmaterial sker detta med vår gemensamma värdegrund som bas. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier pga. könsöverskridande identitet eller uttryck I undervisningen och i samtalen om kön, sexuell läggning, ålder familjekonstellationer, hur människor ser ut, är klädda mm lägger vi inga värderingar i vad som är rätt eller fel. 2015-08-01 Sign: RP Vi strävar efter att erbjuda eleverna en miljö som är neutral och varierad avseende material och litteratur. Vid inköp av skolmaterial sker detta med vår gemensamma värdegrund som bas. Nuläge avseende diskriminering eller trakasserier pga. ålder I undervisningen och i samtalen om kön, sexuell läggning, ålder familjekonstellationer, hur människor ser ut, är klädda mm lägger vi inga värderingar i vad som är rätt eller fel. Vi strävar efter att erbjuda eleverna en miljö som är neutral och varierad avseende material och litteratur. Vid inköp av skolmaterial sker detta med vår gemensamma värdegrund som bas. I Kvalitetsrapporten framgår att resultatet av våra ansträngningar är mycket gott. Eleverna upplever skolan som trygg och att vuxna lyssnar och ser den enskilde eleven. Inför nästa år planeras fördjupade diskussioner bland elever och personal hur likabehandling ytterligare ska komma att genomsyra allt arbete det kommande läsåret. Föräldrar förväntas stödja vårt förhållningssätt så att eleven upplever våra gemensamma ansträngningar som en helhetsuppfattning om vilka krav som ställs och varför de ställs. Förebyggande arbete Rektor har en nyckelroll när det gäller att forma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsstället. Rektor ansvarar för att organisera och utarbeta rutiner. Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Skolan skall aktivt och målinriktat främja elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning. Varje händelse av kränkande karaktär skall resultera i en reaktion från de vuxna. Alla elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att man själv eller någon kamrat är utsatt eller ensam En väl fungerande verksamhet mot mobbning och diskriminering eller trakasserier bygger på samarbete mellan skola och hem. Det är därför viktigt att hemmen aktivt deltar i detta samarbete om enskilda angelägenheter likväl som med frågor som rör hela skolan. Skola Information om lagar och förordningar, kommunens policy, och skolans likabehandlingsplan skall ske vid arbetsplatsträffar och på pednet. Framtagandet av skolans likabehandlingsplan skall föregås av analys av föregående års åtgärder, systematisk kartläggning och av observationer för att upptäcka enskilda problemsituationer samt brister i arbetsmiljön som kan påverka förekomst och omfattning av kränkningar. All personal skall se till att miljön inte inbjuder till missförhållanden, diskriminering eller trakasserier. Rastvakter skall schemaläggas för särskild tillsyn inom skolans område. Personalen har ansvar att se till att annan personal ”vikarierar” som rastvakt vid eventuell frånvaro. 2015-08-01 Sign: RP Skolan skall ha utbildade elevskyddsombud Skyddsronder med personal och elever skall genomföras. Elevrådet skall ha möte minst en gång i månaden. Diskussion och inventering av likabehandling skall vara en stående punkt på varje möte. Elevvård med aktivt och målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning skall vara en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Skolans krisgrupp skall sammanträda minst två gånger per termin för rapport och diskussion om verksamheternas nulägessituation samt vid behov initiera åtgärder. Skolans hälsogrupp skall sammanträda minst två gånger per termin för rapport och diskussion om verksamheternas nulägessituation samt vid behov initiera åtgärder. Inför varje nytt läsår skall skriftliga umgängesregler och förhållningssätt för elever och personal revideras. Regelbundna medarbetarsamtal skall hållas med personalen. Återkommande enkäter angående arbetsklimat både för personal och elever. Likabehandlingsenkät skall genomföras senast vecka 12 varje år. Elevrådet skall delta i framtagande, utvärdering och revision av denna enkät. Arbete med tjej och killgrupper skall ske vid behov och kan initieras av elever eller personal. Skolans Likabehandlingsplan skall diskuteras på föräldrasamråd. Skolans Antimobbningteam skall tillsammans med Kamratstödjarna agera om någon elev känner sig kränkt eller illa behandlad. Antimobbningsteamet består av lärare, kurator och skolvärdinna och har som uppgift att motarbeta mobbning, stödja utsatta elever och ge råd och information vid konflikter. Teamet skall dessutom lämna förslag till konfliktförebyggande åtgärder. Kamratstödjarna skall bestå av två till tre elever ur varje skolår. Eleverna som utses skall bilda en kamratstödjargrupp. Gruppmedlemmarna skall ha fortlöpande kontakt med Antimobbningsteamet. Kartläggning av skolans miljöer skall genomföras av personal, elevråd, kamratstödjare och klassråd. Kartläggningen skall dokumenteras och de miljöer där det är större risk för diskriminering eller trakasserier skall fotograferas och anslås på personalrum. Detta för att extra uppsikt skall kunna hållas där. Klass Vid läsårsstart skall skolans likabehandlingsplan tydliggöras och diskuteras i samtliga klasser/grupper. Skolans Likabehandlingsplan skall diskuteras på föräldramöten varje termin. Klassråd skall hållas varje vecka. Diskussion om diskriminering och annan kränkande behandling skall vara en stående punkt i klassens olika forum och i arbetslagens planering av arbetet. Regelbundna utvecklingssamtal skall genomföras två gånger per läsår. Skriftlig information lämnas i samband med samtalet. Individuella utvecklingsplaner skall skrivas för alla elever Arbete i tjej- eller killgrupper skall ske vid behov och kan initieras av elever eller av personal. 2015-08-01 Sign: RP De klasser som berörs skall genomföra politiskt beslutad attitydundersökning. En Likabehandlingsenkät skall genomföras senast i vecka 12 varje år. Kartläggning av skolans miljöer skall genomföras på klassråd. Kartläggningen skall dokumenteras och de miljöer där det är större risk för diskriminering eller trakasserier skall dokumenteras. Skolans ordningsregler skall revideras, med åtföljande konsekvensbeskrivning, inför varje läsår. Elevernas synpunkter skall dokumenteras och hanteras i det fortsatta arbetet. Enskild All personal på skolan skall, med utgångspunkt från vår gemensamma värdegrund, regelbundet arbeta med etik och etiska förhållningsregler. Skolan skall i samband med mottagandet av nya elever ta emot och information och förhålla sig till denna på ett sätt som gagnar elevens utveckling. Individuell utvecklingsplan (IUP) skall skrivas varje termin för varje elev. Regelbundna utvecklingssamtal skall genomföras två gånger per läsår. Skriftlig information skall lämnas i samband med samtalet. Åtgärdsprogram skall upprättas vid behov och utvärderas inom angiven tidsram. Inför varje nytt läsår skall de skriftliga ordningsreglerna med åtföljande konsekvensbeskrivning diskuteras. Likabehandlingsenkät skall genomföras i skolan varje år senast i vecka 12. Kartläggning av skolans miljöer skall genomföras av personal. Kartläggningen skall dokumenteras och de miljöer där det är större risk för diskriminering eller trakasserier skall fotograferas och anslås på personalrum. Detta för att extra uppsikt skall kunna hållas där. Skolan skall genomföra de enkäter som politiskt beslutats. Hem Vårdnadshavarnas medverkan i det förebyggande arbetet är en viktig länk i utvecklingsarbetet. Vi förväntar oss att vårdnadshavare tar tydligt avstånd från våld och kränkningar. Vi förväntar oss också att vårdnadshavare tar kontakt med skolan om misstanke finns om att någon elev känner sig diskriminerad eller utsatt för annan kränkning. Upptäcka, utreda och åtgärda Utöver det förebyggande och långsiktiga arbetet med att söka skapa goda och demokratiska relationer är det viktigt att skolan har tydliga och kända rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda brister i miljön som utgör risk för förekomst av kränkningar. Det finns rutiner för ingripanden i akuta situationer och uppföljande insatser. Rutiner för att upptäcka diskriminering eller trakasserier För att tidigt upptäcka kränkningar: All personal skall ha fokus på att uppmärksamma på den jargong och det beteendemönster som råder på skolan. All personal skall se till att miljön inte inbjuder till missförhållanden. Kamratstödjare skall utses bland eleverna 2015-08-01 Sign: RP Kamratstödjarnas uppdrag skall tydliggöras genom utbildning (för elever med uppdrag) och genom informationsinsatser (för övriga elever på skolan) För att kunna handlägga situationer som rör våld och mobbning, skall personalen på Bergaskolans skolområde ha kännedom om eventuella risker som kan leda till våld och mobbning, där enskilda elever eller elevgrupper är inblandade. Som t.ex: Vid stora elevförflyttningar som t ex vid raster och luncher. Vid lektionernas början och slut som t ex vid in- och utgång i klassrummen. Vid skolavslutningar och andra större gemensamma samlingar. Intriger mellan flickgrupper och/eller pojkgrupper. Rasistiska och främlingsfientliga grupper. Vid besök av elever från andra skolområden. Handlingsplan för att utreda diskriminering eller trakasserier När personal eller elev på skolan får kännedom om att en elev blivit kränkt skall skolans rutiner aktiveras med följande stegvisa upptrappning: Klassföreståndare löser problemet inom klassens ram. Anmälan till antimobbningsteamet. Anmälan till elevvårdsteamet I samtliga steg informeras skolledningen. Det åligger all personal att ingripa vid alla sorters meningsskiljaktigheter och vid våld eller mobbning. Polisanmälan görs av skolledningen vid behov. Åtgärder och utredning vid kränkande behandling skall dokumenteras. Klassföreståndaren för egna anteckningar Antimobbningsteamet fyller i därför avsedd blankett EVK protokoll skall upprättas Åtgärdsprogram skall upprättas Handlingsplan för att åtgärda diskriminering eller trakasserier Själva metoden för att lösa problemet varierar från fall till fall, men innehåller: Samtal med den utsatte Samtal med den/de som kränkt Samtal med vårdnadshavare Tid för uppföljning Uppföljning Anmälan till utbildningschef i SDF Limhamn-Bunkeflo Vid behov inträder åtgärder enligt ovan: rutiner för anmälan till polisen rutiner för anmälan till socialtjänsten Om det är tydligt att det är en viss elev som beter sig illa får insatserna för att förhindra fortsatta kränkningar främst riktas mot denne. Vårdnadshavare skall kontaktas och de åtgärder som vidtas av 2015-08-01 Sign: RP skolan skall dokumenteras. Samarbetet mellan skola och hem är av stor betydelse för arbetet med att hindra fortsatta kränkningar. Uppföljning skall ske. Om det framkommer att kränkningarna inte upphört kallar rektor till elevvårdskonferens där ett åtgärdsprogram upprättas och där det övervägs om särkskilda stödinsatser behöver sättas in. Rutin vid polisanmälan om brott i skolan 1. Det är viktigt att de handlingar som betraktas som brott då de sker utanför skolan också betraktas som brott då de sker i skolan. 2. Beslut om polisanmälan inom barn- och ungdomsverksamheten bör beslutas av rektor eller biträdande rektor som är ytterst ansvarig för skolans verksamhet. Alla anställda på skolan har rätt att göra en polisanmälan. 3. I de fall rektor eller biträdande rektor beslutar om polisanmälan skall skolan inte göra en egen utredning. 4. Skolan bör i samband med polisanmälan snarast informera föräldrarna, till den som utsatts för brottet, om att anmälan gjorts. 5. Vid brott som är begångna av den som är under 15 år skall skolan anmäla till Socialtjänst. 6. Skolan har en skyldighet att alltid överväga om barn/ungdom skall anmälas till socialtjänsten. 7. Brott som alltid skall anmälas är grövre vålds- och sexualbrott, rasistiska brott samt narkotikabrott. 8. Knivar och andra farliga föremål som anträffas i skolan skall omhändertas och överlämnas till polisen. 9. Större skadegörelse på skolan skall alltid anmälas. Stadsfastigheter har en anmälningsrutin via fax för skolan. 10. Vid tveksamheter om polisanmälan skall göras rådgör med polisens förundersökningsledare. Rutin för anmälan till socialtjänsten Efter att ha hört elevvårdsteamet beslutar rektor om anmälan till socialtjänsten På en elevvårdskonferens informeras föräldrarna om att anmälan till socialtjänsten kommer att göras och vad anmälan kommer att innehålla. Anmälan skrivs och skickas in till socialtjänsten Kopia på anmälan skickas till vårdnadshavarna Beroende på aktuell situation kan variationer förekomma, vilket rektor beslutar. Om Du märker att någon utsätts för diskriminering eller trakasserier Gör allt vad Du kan för att en elev eller kollega inte ska ställas utanför gemenskapen. Medverka inte i förtal eller nedsvärtning. Tala om din egen inställning till förtal. Medverka inte i mobbning. Tala om din egen inställning till mobbning. Reagera på förtal och mobbning och inse att det är en larmsignal på brister i arbetsmiljön. Slå larm till någon Du har förtroende för – skolledningen. Stötta den elev eller kollega som drabbats och gör klart din inställning till vad som skett. Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation. Det är viktigt att varje vuxen och elev är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott arbetsklimat på skolan. Problemlösning kan i första hand sökas genom utveckling av arbetsmetoder, arbetsfördelning, kommunikation och dylikt. 2015-08-01 Sign: RP Planerade insatser Följande insatser planeras under läsåret 14/15 för att främja arbetet med likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Aktivitet Revidera lokal likabehandlingsplan Informera personal om likabehandlingsplanen Informera elever om likabehandlingsplanen Informera föräldrar om likabehandlingsplanen Genomföra Malmö Stads attitydundersökning Genomföra Skolans Likabehandlingsenkät Genomföra Skolans enkät i så 6 Redovisa resultat av attitydundersökningen Planering av kommande insatser Utvärdera likabehandlingsplanen Revidera likabehandlingsplanen 2015-08-01 Sign: RP Ansvarig Skolledning Tidplan Start A-dag 8/1 2016 Skolledning Varje läsårsstart Klassföreståndare Varje läsårsstart Skolledning o klassföreståndare Klassföreståndare Föräldramöten, föräldraråd, Via hemsidan Årligen Skolledning Klassföreståndare Klassföreståndare Årligen Senast vecka 12 Årligen Senast vecka 7 Skolledning På APT o Maapps Skolledning Slutet av varje läsår Personal, elever o föräldrar Skolledning Slutet av varje år Slutet av varje år. Genomfört datum V 34 2016 Tillsyn över lagarna Barn och elevombudet Statens skolinspektion har ett särskilt ansvar för lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Ett Barn- och elevombud (BEO) för likabehandling har inrättats. Så kontaktar du BEO Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta. Ring till: Barn- och elevombudet 08-586 080 00 Skriv till: Barn- och elevombudet Box 23069 104 35 Stockholm E-posta: [email protected] Vad ska jag tänka på? När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga saker om dig. Följande kan vara viktigt att tänka igenom innan du kontaktar BEO: Ditt namn, din adress och telefonnummer, men du kan också vara anonym. Namn och adress på skolan. En beskrivning av vad som hänt dig. Hur länge kränkningarna har pågått. Om du pratat med någon på skolan om det som har hänt dig. Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig? Andra ombud Andra ombud som ser till att lagen följs är: Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO). 2015-08-01 Sign: RP
© Copyright 2025