Tillit, förtroende och misstro
Tillit, förtroende och misstro En kritisk granskning av enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning Trust and distrust A critical examination of survey questionnaires used in political research Joel Nilsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap/Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap Statsvetenskap/Statsvetenskap III Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Andreas Öjehag-Pettersson Examinator: Curt Räftegård 2015-06-11 Löpnummer Abstract Bachelor Thesis in Political Science by Joel Nilsson, spring term 2015. Tutor: Andreas Öjehag-Pettersson. “Trust and distrust – A critical examination of survey questionnaires used in political research” In this paper I have conducted an analysis to critically examine survey questionnaire forms used in political research to measure trust and distrust. During the first step of the analysis I aimed to identify how the concepts where used in the forms. The second step involved examining if it was possible to relate the questions and items to five theoretical assumptions based on theories of trust (and distrust). The third step was to examine the quality of the forms, in relation to survey and questionnaire designs. The results of the analysis showed that the institutes that conduct the studies tended to use similar questions to measure trust. Some of the forms that where analyzed had very many questions, which could lead to exhaustion for those participating in studies. Some of the questions and the related response alternatives tended to be remarkably vague. For future research, I suggest that researchers reflects on the amount of questions that the forms contain, which response alternatives that are suitable to use and that researcher begin to develop new questionnaires with better questions. Keywords: Trust, distrust, dissatisfaction Sammandrag C-uppsats i statsvetenskap av Joel Nilsson, vt-15. Handledare: Andreas Öjehag-Pettersson. “Tillit, förtroende och misstro. En kritisk granskning av enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning” Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en analys för att kritiskt granska enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning för att undersöka begreppen tillit, förtroende och misstro. Analysen hade tre utgångspunkter. Den första gick ut på att identifiera hur begreppen använts och operationaliserats i de granskade formulären. Den andra gick ut på att granska om det var möjligt att relatera formulärens frågor och påståenden till fem teoretiska antaganden baserade på förtroende och misstro. Den tredje gick ut på att granska formulären utifrån enkät- och frågekonstruktion. Analysen visade att de vetenskapliga instituten tenderade att använda likartade tillits- och förtroendefrågor. Några av de granskade formulären hade väldigt många frågor, vilket skulle kunna leda till uttröttningseffekter för de som deltar i institutens undersökningar. Ett ytterligare problem var att en del frågor och svarsalternativ var otydligt och vagt formulerade. För framtida forskning föreslår jag att forskarna som representerar de olika vetenskapliga instituten reflekterar över mängden frågor som formulären innehåller, vilka svarsalternativ som är lämpliga att använda samt att de på sikt börjar ta fram nya formulär med bättre frågor. Nyckelord: tillit, förtroende, misstro, missnöje Innehållsförteckning: 1. 2. 3. Inledning .......................................................................................................................................... 1-7 1.1 Det mätbara samhället ............................................................................................................... 3-4 1.2 Att undersöka institutionsförtroende ......................................................................................... 4-5 1.3 Problemformulering................................................................................................................... 5-6 1.4 Val av teoretiker ........................................................................................................................... 6 1.5 Syfte .............................................................................................................................................. 7 1.6 Frågeställningar ............................................................................................................................ 7 1.7 Disposition .................................................................................................................................... 7 Tidigare forskning och teori ........................................................................................................ 8-15 2.1 Tidigare forskning ..................................................................................................................... 8-9 2.2 Tillitsbegreppet ............................................................................................................................. 9 2.3 Niklas Luhmann – förtroendet som en reduktion av social komplexitet ............................... 10-13 2.3.1 Juholtskandalen utifrån Luhmanns perspektiv ............................................................... 10-11 2.3.2 Funktionell ekvivalens mellan förtroende och misstro ....................................................... 12 2.3.3 Kritik mot Luhmann ....................................................................................................... 12-13 2.4 Bo Rothstein och vikten av att samhällen byggs på förtroende ............................................ 13-14 2.5 Sammanfattning av begreppen ................................................................................................... 15 Metod och Material..................................................................................................................... 16-26 3.1 Urval ........................................................................................................................................... 16 3.2 Material .................................................................................................................................. 16-18 3.3 Genomförande ....................................................................................................................... 18-25 3.3.1 Första steget i analysen – hur begreppen används i formulären ......................................... 19 3.3.2 Andra steget i analysen – teoretiska antaganden ............................................................ 20-21 3.3.3 Tredje steget i analysen – enkät- och frågekonstruktion ................................................ 22-25 3.4 Avgränsningar ............................................................................................................................ 25 3.5 Genomförande ............................................................................................................................ 26 4. Analys ........................................................................................................................................... 27-32 5. Slutsatser och fortsatt diskussion .............................................................................................. 33-41 6. 5.1 Slutsatser av analysen ............................................................................................................ 33-35 5.2 Möjligheter att förbättra och utveckla formulären ................................................................ 36-37 5.3 Begräsningar med analysen ................................................................................................... 37-38 5.4 Hur ska forskningen gå vidare med Luhmanns teorier.......................................................... 38-39 5.5 Avslutande reflektioner ......................................................................................................... 40-41 Referenser .................................................................................................................................... 42-47 1. INLEDNING Tillit har beskrivits som det främsta sammanhållande elementet i samhällen. Genom att studera olika samhällens historia har det visat sig att statsbildningar och kulturer som byggts på tillitsfulla relationer mellan ledarna och befolkningen tenderat att fungera längre och bättre (Ramírez 2001:148). Grosse (2007) understryker att det finns en uppsjö av benämningar och begrepp inom forskningen. Holmberg och Weibull (2013:225) utgår istället från förtroende, där de anser att det civiliserade samhället faller samman om detta inte existerar. Utan det kommer människor inte vilja ingå i gemenskaper eller sätta sin tillit till samhällets institutioner. Det är en förutsättning för att individen ska kunna spara pengar på banken eller kunna lämna sina barn på förskolan. I ett samhälle där förtroendet är högt mellan människor och mellan människor och dess institutioner går allt smidigare och mer effektivt. Däremot är det inte lika självklart vad förtroendet är (ibid.). Tillit och förtroende är två begrepp som forskare verkar använda synonymt och som är populära empiriska variabler som tillämpas i undersökningar av vetenskapliga institut. Samtidigt går det inte att förbise dess motsats, misstron, i och med hur det i mediala sammanhang rapporteras om ett växande politiskt missnöje. Forskare har haft svårt att definiera misstro eller politiskt missnöje som det även kallas, det har beskrivits som ett av de mest svåranalyserade fenomenen inom samhällsvetenskapen (Nord 1999:15). I uppsatsen genomförs en analys där sex statsvetenskapliga instituts enkät- och frågeformulär granskas. Analysen genomförs i tre steg som presenteras mer utförligt i metodkapitlet, i korthet inbegriper analysen följande: 1. Att identifiera hur begreppen tillit, förtroende och misstro operationaliseras i sex olika vetenskapliga instituts enkät- och frågeformulär (totalt granskas nio formulär). Därefter görs en övergripande presentation över vilken typ av frågor som används för att kartlägga begreppen. 2. Att undersöka huruvida frågorna behandlar de problem som Niklas Luhmann och Bo Rothstein har lyft i sina teoretiska arbeten. Detta steg baseras på fem teoretiska antaganden som har formulerats utifrån deras teorier och som sedan jämförs mot formulärens frågor, påståenden och svarskategorier. 1 3. Att utifrån två tabeller, bestående av riktlinjer för enkät- och frågekonstruktion som baseras på metodologiskt inriktad litteratur, bedöma om det finns brister med de utvalda formulären. Tabellerna presenteras i metodkapitlet. Eftersom tillit, förtroende och misstro behandlas mer djupgående i teorikapitlet inleds uppsatsen med en övergripande beskrivning av missnöjesbegreppet, hur det ska förstås och rollen som det kan spela i samhället. Under 1950-talet myntade Tage Erlander uttrycket ”de stora förväntningarnas missnöje”. Det var en beskrivning av socialdemokratins idéutveckling under en tid då partiet förlorat riksdagsvalen 1948, 1952 och 1956 (Möller 2010:427). Erlander ansåg, i likhet med representanterna för den rådande borgerligheten, att förbättrad levnadsstandard ändrade förutsättningarna för politiken. Han betonade dock att missnöjet hade ändrat sin karaktär, där väljarna börjat uppvisa otålighet över det tröga reformarbetet. Befolkningen krävde förbättrad utbildning och sjukvård, nya bostäder och att resurser skulle läggas på nya vägar. Otåligheten inför framtiden sågs som en drivkraft till förändring och missnöjet underlättade reformpolitiken (Möller 2010:427f). Missnöje, frustration och otillfredsställelse är subjektiva upplevelser som tenderar att bli intressanta som politisk kategori när de framkommit på gruppnivå (Möller 2010:428). Missnöjet uppstår som en konsekvens av enskilda individers frustration, i dess grundläggande form antas det vara en otillfredsställelse som finns inbyggd i den mänskliga naturen. Det kan ses som ouppfyllda förväntningar men behöver nödvändigtvis inte handla om hur något faktiskt fungerar eller huruvida människors behov är tillfredsställda (Möller 2010:428f). I ett demokratiskt samhälle med goda ekonomiska förutsättningar förblir missnöjet en naturlig komponent, där medborgarnas krav ständigt växer och förändras (Möller 2010:435). I demokratiska politiska system är folkligt missnöje en viktig faktor. Om det breder ut sig kommer det förr eller senare påverka de styrande, det blir en tydlig signal på att något är fel och att någon form av förändring bör genomdrivas (Martinsson 2003:145). Om missnöjet är relaterat till ett samhälles politiska prestationer ska det finnas en möjlighet att rösta bort de ansvariga makthavarna. Vissa demokratiteoretiker, däribland David Held, anser att ett väl fungerande ansvarsutkrävande är en grundförutsättning för att förverkliga folkviljan i en representativ demokrati (Kumlin 2001:77). Det mänskliga vetandet bygger däremot inte 2 enbart på missnöje. Det inbegriper att kunna lita, tvivla men även ifrågasätta. För att dessa ska kunna samexistera krävs dygden som Aristoteles kallade frónesis – vår klokhet. Människor tvingas ofta till att ta ställning och ta ansvar för valen de gör, här spelar människans klokhet en avgörande roll (Ramírez 2001:143f). Inom tillits- och förtroendeforskningen är kvalitativa studier kraftigt underrepresenterade. Vanligtvis operationaliseras begreppen i omfattande kvantitativa undersökningar, där enkät eller frågeformulär används för att samla in data. World Value Survey är en av de större aktörerna som genomför denna form av undersökningar (Grosse 2007:9, 15). I nästa avsnitt introduceras hur statsvetare började intressera sig för kvantitativ mätning en gång i tiden. 1.1 Det mätbara samhället I Det mätbara samhället beskriver Karin Johannisson (1988:11) forskningen som under 1600talet gick under metoden politiska aritmetiken. Nationalekonomen och statistikern William Petty representerade denna vetenskapsinriktning, där forskare med hjälp av kvantitativa metoder försökte analysera och beskriva faktorer som antogs ligga till grund för det samhälleliga välståndet (1988:25). Den främsta inspirationskällan var naturvetenskapen, där intentionen var att icke-mätbara samhälleliga fenomen skulle göras mätbara. Om samhällsfenomenen kunde studeras med samma precision som naturfenomen (exempelvis hur fysiker på den tiden använde faktorerna tyngd, längd och acceleration) antog forskarna att bättre och effektivare samhällen skulle kunna formas (1988:12f). Under 1600-talet ansågs inte tiden vara en relevant historisk faktor, människor studerades därför som en generaliserbar partikel oberoende av sociala, historiska och kulturella dimensioner (Johannisson 1988:48). Tanken var att ”det onda” i samhället kunde skäras bort som om det varit ett kirurgiskt ingrepp, därefter skulle det vara möjligt att reparera samhället som sedan kunde byggas upp som ett slutgiltigt perfekt samhällsrum (Johannisson:1988:29f). Pettys dröm var att få sätta upp spelreglerna för det rationella samhället med hjälp av matematiken. Problemet var att forskare utförde beräkningar där det inte fanns något att beräkna och till skillnad från fysikens fenomen följde inte samhällsfenomenen funktionella eller rationella mönster (Johannisson 1988:25f). I sitt sökande efter resultat skapade Petty en idévärld där siffrorna behandlades som om de format en egen verklighet, där kalkyler användes för att stödja kalkyler 3 (1988:48f). I slutändan böjdes ändå siffrorna efter de politiska mål som forskarna ville uppnå och legitimera (1988:51). Skarp kritik har riktats mot den positivistiska traditionen och tanken om att det ska vara möjligt att kunna återge en enkel och sann avspegling av verkligheten. Många forskare har distanserat sig från positivismens krav på mätbarhet och strikt objektivitet (Sohlberg & Sohlberg 2013:110f). Men vetenskap och mätning är än idag fortsatt tätt sammankopplade. Den tongivande vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn hävdade att ett vetenskapligt fälts vitalitet bedöms utifrån den kvalité som dess mätningar håller (Jacoby 1999:271). Med den historiska bakgrunden är det nu dags att övergå till den formen av undersökningar som är relevant för denna uppsats. 1.2 Att undersöka institutionsförtroende Förtroendebegreppet består av två olika dimensioner, där forskare har valt att dela in det i två kategorier. Med horisontellt förtroende avses människans benägenhet att lita på andra människor, det representerar förtroendet mellan medborgarna (Norén Bretzner 2005:19). Den andra kategorin är det vertikala förtroendet som utgörs av förtroendet mellan människor och olika former av institutioner (2005:25). I större kvantitativa undersökningar som genomförs inom statsvetenskaplig forskning tenderar huvudfokus att riktas mot den vertikala dimensionen. I dessa undersökningar kartläggs bl.a. förtroendet för politiker, offentliga organisationer, företag men även den lagstiftande makten (Grosse 2012:20). En del forskare talar om ett politiskt förtroende och med det avses förtroendet för demokratin och dess institutioner samt förtroendet för politiker (Norén Bretzner 2005:1f). Förtroendebegreppet avhandlas mer detaljerat i Tidigare forskning och teori. Att stödja förutsättningarna för en demokratisk regim innefattas av att ha en tro på demokratiska värderingar och riktlinjer (Dahlberg, Linde & Holmberg 2013:5). Men att ha ett förtroende för utförandet av styrandet baseras på medborgarnas uppfattningar om arbetet inom det demokratiska styret. Det kan exempelvis vara att medborgarna är tillfredsställda med hur politiker utför det demokratiska arbetet (ibid.). 4 Rothstein och Kumlin anser att det är av stor vikt att identifiera de politiska faktorer som påverkar graden av förtroende i samhället. Dessa faktorer undersöks för att det ska vara möjligt att öka kvalitén i de politiska institutionerna, mer specifikt i de institutioner som ansvarar för genomförandet av offentliga uppgifter (Rothstein & Kumlin 2001:60). Om ett land har stabila och förtroendeingivande rättsliga institutioner antas det leda till ökat mellanmedborgerligt förtroende, något som möjliggör demokratin (Rothstein 1998:170). En av nyckelaktörerna som arbetar med att kartlägga institutionsförtroendet i Sverige är SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Institutet har genomfört undersökningar sedan 1986 med syftet att kartlägga hur det svenska samhället förändras. Deras undersökningar möjliggör analyser av hur samhällsförändringar påverkar människors beteenden och attityder. I deras årliga undersökningar deltar någonstans mellan 10000 till 20000 svenskar, frågorna rör allt från politiska fenomen till fritidsvanor, hälsa och livsstil (SOM-institutet 2015). Institutets undersökningar ligger sedan till grund för rapporter, bok-kapitel, antologier, avhandlingar och uppsatser (Oscarsson 2013:9). Fler institutioner, nätverk och aktörer presenteras under Urval i kapitlet Metod och Material, deras enkät- och frågeformulär granskas sedan i analysen. 1.3 Problemformulering Grosse (2007) hävdar att tidigare försök med att ta fram definitioner tenderat att vandra runt i cirklar. Det kan bero på att forskarna inte förstår begreppen som de vill undersöka (Grosse 2007:9f). Misztal (1996:95) betonar att mångfalden av funktioner, kombinerat med alla kontexter där tillits- och förtroenderelationer kan uppstå leder till att det blir svårt att operationalisera begreppen i empiriska undersökningar. Rothstein och Kumlin (2001:49, 60) anser att det är av stor betydelse att identifiera vilka politiska faktorer som påverkar graden av förtroende på en samhällelig nivå. Det är en förutsättning för att kunna förbättra kvalitén i de politiska institutionerna. Enligt Rothstein tar det sociala kapitalet form genom att det i samhället finns väl betrodda politiska institutioner (Rothstein 1998:170). Om nyckeln till att förbättra möjligheterna för de politiska institutionerna återfinns i att utvärdera de faktorer som påverkar förtroendet i samhället behövs fullgoda redskap för att kunna granska förtroendet. Därför måste forskningen vara väl utrustad med enkät- och frågeformulär som håller god kvalité. Inte enbart för att på ett tillförlitligt sätt kunna kartlägga medborgarnas förtroendenivåer utan även för att resultaten i förlängningen utgör grunden för 5 vetenskapliga avhandlingar, artiklar och böcker. Genom att utföra en analys och kunna belysa brister med de formulär som har använts inom statsvetenskaplig forskning är förhoppningen att kunna ge forskarna bättre förutsättningar för att genomföra kvantitativa undersökningar i framtiden. 1.4 Val av teoretiker Det finns ingen konsensus kring uppsatsens centrala begrepp och inte heller några entydiga definitioner att utgå ifrån, forskare tenderar att förhålla sig till olika dimensioner av tillits- och förtroendebegreppen (Grosse 2012:3). Därutöver har Rothstein (2004:77) beskrivit förtroendebegreppet (som variabel) som en guldgruva, då det finns mycket att förklara och variationen är stor. I den här uppsatsen presenteras tillitsbegreppet och två förtroendeforskares teorier i teorikapitlet. Utifrån de två förtroendeforskarnas resonemang formuleras sedan ett antal teoretiska antaganden som tillämpas i analysen. Den första förtroendeforskaren som avhandlas är systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann, vars arbeten fått klassikerstatus inom statsvetenskap och sociologi. I verket Förtroende: en mekanism för reduktion av social komplexitet (2005) presenterades detaljerade beskrivningar av förtroendebegreppets funktioner. Luhmann definierade även förtroendets motsats, misstron, och ett antagande om hur de är relaterade till varandra (2005), vilket är en nödvändig förutsättning då Nord (1999:15) hävdar att misstro är ett av samhällsvetenskapens mest svåranalyserade fenomen. Därutöver benämns Luhmann som en av SOM-institutets teoretiska inspiratörer (Holmberg & Weibull 2013b:12) och därför ansågs han vara en relevant teoretiker att utgå ifrån. Luhmann har bemötts med viss kritik. Misztal (1996:95f) ansåg att hans syn på förtroendet, att dess främsta funktion var att det reducerar social komplexitet, inte täckte in alla nödvändiga aspekter. Den andra förtroendeforskaren som har valts ut är Bo Rothstein, som beskriver rollen som förtroendet spelar i ett samhälle och i politiska förhandlingar. Även Rothstein benämns som en av SOM-institutets teoretiska inspiratörer (Holmberg & Weibull 2013b:12). Luhmann bidrar med den detaljerade, begreppsliga förståelsen av förtroendet och misstron som är nödvändig för att förstå komplexiteten bakom dessa mekanismer. Rothsteins teorier bidrar istället med det som Luhmanns arbete saknade – samhällsperspektivet, och således kompletterar de teoretiska ramverken varandra. 6 1.5 Syfte Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning för att kartlägga tillit, förtroende och misstro. När analysen är genomförd är förhoppningen att konstruktivt kunna belysa aspekter där undersökningsformulären kan förbättras. Analysen av enkät- och frågeformulären går ut på att försöka lösa tre uppgifter. Den första är att bearbeta formulären för att identifiera hur begreppen använts och operationaliserats, för att kunna få en översikt av vilka frågor och påståenden som instituten använder sig av. Den andra är att analysera om frågorna och dess svarsalternativ behandlar de problem som har formulerats i fem teoretiska antaganden. För det tredje granskas formulären utifrån dess enkät- och frågekonstruktion, vilket i korthet kan beskrivas som en utvärdering av den kvalité som formulären håller. När analysens tre steg är genomförda görs en övergripande presentation av de olika institutens formulär och slutsatser presenteras sedan i kapitlet Slutsatser och fortsatt diskussion. 1.6 Frågeställningar 1. Hur operationaliseras begreppen tillit, förtroende och misstro i de analyserade enkätoch frågeformulären? 2. Kommer de problem/teman som återfinns i de teoretiska antagandena att behandlas i formulärens frågor? 3. Vilka brister visar analysen sett till enkät- och frågekonstruktion? 1.7 Disposition I Tidigare forskning och teori presenteras först den kritik som tidigare forskare har riktat mot den formen av undersökningar som ska analyseras i denna uppsats. Här presenteras även kritik mot hur forskare valt att undersöka tillit, där teorikapitlet sedan fortsätter med en redogörelse för tillitsbegreppet. Därefter introduceras Luhmanns teorier som sedan åtföljs av Rothsteins teorier. I uppsatsens tredje kapitel, Metod och material presenteras bland annat urval, material och metodologiska avvägningar. I Analys presenteras sedan sammanfattningar av analysarbetet, där varje institut presenteras var för sig utifrån tre rubriker. Uppsatsen avslutas sedan med Slutsatser och fortsatt diskussion. 7 2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI 2.1 Tidigare forskning Det finns forskare som har granskat några av de institut vars formulär kommer att analyseras i denna uppsats. Studierna tenderar dock att fokusera på andra aspekter än hur tillit, förtroende och misstro har operationaliserats. Thomas Hurtienne och Götz Kaufmann genomförde i studien Methodological bias – Inglehart’s World Value Survey and Q Methodology (2012) en kritisk granskning av det globala nätverket World Value Survey. Deras studie utgör enbart ett exempel på att kritiska analyser likt den som jag ämnar utföra har gjorts tidigare. Deras forskningsresultat kommer inte på något sätt att påverka min analys. Hurtienne och Kaufmann (2012) betonar att Inglehart och Welzel, som har lanserat InglehartWelzel-kulturkartan (som baseras på resultaten från World Value Surveys undersökningar), utgår ifrån en västerländsk syn i sina tolkningar. Detta innefattar hur de väljer att tolka begreppen som de använder men även hur de tolkar data med hjälp av faktoranalyser (en statistisk metod som används för att förenkla komplexa uppsättningar av data). Hurtienne och Kaufmann beskriver att forskarna har en ensidig syn på demokratibegreppet och att de okritiskt delar upp länder i medel- och låginkomstländer baserat på Världsbankens kategoriseringar (Hurtienne & Kaufmann 2012). Sammanfattningsvis beskriver Hurtienne och Kaufmann World Value Survey-instrumentet som ett ensidigt matematiskt instrument. De anser att då nätverket verkar vara oförmöget att förändra variablerna eller att bredda undersökningarna med kvalitativa data begränsas forskningen avsevärt (Hurtienne & Kaufmann 2012). Även om förhållandevis få kritiska studier genomförts med inriktning mot hur begreppen tillämpas i tillit- och förtroendeundersökningar har några forskare ifrågasatt den allmänna tillitsfrågan. Den lyder ”Generellt sett, skulle du säga att det går att lita på de flesta människor, eller att man inte kan vara nog försiktig i umgänge med andra människor?”. Det är en fråga som tenderar att förekomma i olika undersökningar. Sverige betraktas som ett högtillitsland, vilket baseras på att mellan 60 till 70 procent av svenska medborgare (över tid) angivit ett positivt svar på denna fråga (Grosse 2012:29). Frågan har antagits fånga in de grundläggande dispositioner som avslöjar huruvida individen är en hög- eller låglitare. 8 Newton (2001:203) anser att frågan inte alls mäter denna dimension, han anser istället att frågan mäter hur individer bedömer tillförlitligheten i världen de lever i. Den allmänna tillitsfrågan har även kritiserats på andra grunder. Genom att frågan är formulerad i generella termer är det upp till respondenten att tolka vad frågans beståndsdelar, däribland ”de flesta” och ”att lita på”, kan tänkas betyda (Teorell & Svensson 2007:56). Variationen i svar kan då bero på hur respondenterna uppfattar dessa termer – istället för det som frågan i själva verket avser att mäta. Ett sätt att komma runt denna problematik är att frågor kan göras mer konkreta och att de som konstruerar frågor kan undvika att använda det abstrakta begrepp som avses mätas med frågan (ibid.). 2.2 Tillitsbegreppet Enligt Barbara Misztal (1996:14) förekommer tillitsbegreppet på tre olika nivåer. För det första är det en funktion som är nära relaterad till individuella egenskaper som samarbetsförmåga, lojalitet och ärlighet. För det andra kan tilliten ses som en social resurs som går att tillämpa på institutioner och organisationsformer (Misztal 1996:14). För det tredje är det en värdefull allmän resurs som upprätthålls genom samhällsmedlemmarnas handlingar. Genom att bygga upp tilliten på en mikronivå kan det medverka till en abstrakt form av tillit på makronivå. Ett sådant exempel kan vara att varje individ som får ett positivt bemötande av sin läkare genererar en ökad tillit till läkarkåren (Misztal 1996:14f). Newton särskiljer mellan två former av tillit, där den sociala tilliten inbegriper att individen känner att den omges av människor den kan lita på. Politisk tillit innebär istället att individen känner tillit till de politiska systemen, dess politiker och hur de utför sitt arbete (Newton 2001:211). Här blir det uppenbart att det som Newton beskriver som politisk tillit motsvarar det som tidigare i uppsatsen beskrivits som politiskt förtroende. Newton hävdar att enkätfrågor som berör social tillit och tillit till politiska system tenderar att vara väldigt svagt relaterade till varandra – om de överhuvudtaget är det (Newton 2001:203). Det går egentligen inte att förutsäga någonting om en individs tillit till andra människor baserat på dennes tillit till politiska system. Tillit bör därför inte behandlas som ett generaliserat personlighetsdrag, forskare ska snarare iaktta försiktighet när de undersöker social tillit och tillit till politiska system. Bara för att de representerar olika dimensioner av tillitsbegreppet måste de inte nödvändigtvis vara relaterade till varandra (ibid.). 9 2.3 Niklas Luhmann – förtroendet som en reduktion av social komplexitet I detta avsnitt presenteras en sammanställning av Niklas Luhmanns forskning kring begreppen förtroende och misstro, där ett förtroendeexempel vävs in. Det ansågs vara nödvändigt att illustrera förtroendet och misstrons funktionssätt utifrån ett konkret exempel då Luhmanns beskrivningar tenderar att befinna sig på en abstrakt nivå. I Metod och Material presenteras sedan de teoretiska antaganden som formulerats utifrån Luhmanns ramverk och som sedan kommer användas i analysen. Luhmann ansåg att förtroendet aldrig kan motiveras utan att det tar form genom en övertrassering av all tillgänglig information. Inspirerad av filosofen Georg Simmel betraktade han förtroendet som ”en kombination av vetande och icke-vetande” (Luhmann 2005:47). Att visa förtroende var enligt Luhmann att ta ut framtiden i förskott (2005:19). Det kan förstås som en förtroendefull förväntning som hjälper individen att fatta ett beslut. Om det däremot inte finns en koppling till en beslutssituation rör det sig snarare om förhoppningar. Att svika ett förtroende kan leda till större skador än de positiva aspekter som förtroendet kan uppväga (Luhmann 2005:44f). En människa kan ha tillräckliga skäl till att inneha ett förtroende, hon kan förmodligen även förklara varför hon har förtroende för det ena och inte det andra. Men genom att motivera förtroendet upprätthåller individen sin självaktning och rättfärdigar sig själv i sociala sammanhang. Hon vill visa upp sig som en livserfaren, duglig samhällsmedborgare som inte låter sitt förtroende missbrukas. Vad eller vem som har individens förtroende uppenbaras – men vad förtroendet egentligen är förblir oklart (Luhmann 2005:46f). 2.3.1 Juholtskandalen utifrån Luhmanns perspektiv Här tillämpas Luhmanns förtroendebegrepp på en av 2000-talets största svenska politiska skandaler. Människor och institutioner kan enligt Luhmann ses som symbolkomplex, där varje händelse kopplad till förtroendet får stor betydelse för helheten. Människor försöker ständigt hålla sig uppdaterade och informerade om det är berättigat att inneha ett förtroende eller inte. Verkligheten är för komplex för att kunna kontrolleras, därför utgår människor istället från förenklade symboliska ramverk. Ramverken består av symboliska tecken på eller 10 anledningar till misstanke som hjälper människor att generalisera. Med en lögn kan ett förtroende för en samhällsinstitution fullkomligt raseras, det är i framställningsfelen som ”den sanna karaktären” antas visa sig (Luhmann 2005:52f). I oktober 2011 kunde Aftonbladet avslöja att skattebetalarna hade betalat hela hyran för socialdemokraternas dåvarande partiledare Håkan Juholt och hans sambos boende. Juholt konstaterade att han hade agerat felaktigt men att det inte var medvetet, han hävdade bestämt att han trodde att han gjort rätt för sig. Aftonbladets granskning visade dock att riksdagskansliet redan i augusti kontaktat Juholts medarbetare, det hade då framkommit att han inte verkade följa reglementet. Samtidigt uppdagades uppgifter om att Juholt skulle ha varnats om sina ”regelvidriga ersättningar” redan under tiden som partisekreterare 2009 (Holmqvist, Nises & Berglund 2011). Här kan partiledaren Håkan Juholt ses som ett symbolkomplex. Händelsen i sig, att låta skattebetalarna betala hyran, trots att det stred mot reglementet, var sannerligen inte av godo utifrån en förtroendeaspekt. Att han därefter ljög om det förvärrade förmodligen situationen ytterligare. Individens symboliska kontroll baseras på slutsatser som aldrig yttras, på så vis motiveras aldrig kontrollen utförligt. Det skulle gå att säga att förtroendet vilar på en illusion, där den objektiva världen är mer komplex än det symboliska systemet. Den objektiva världens komplexitet reduceras genom individens selektiva tolkningar, vilket är en nödvändighet för att det ska vara möjligt att orientera sig. Om reduktionen av den sociala komplexiteten sker i samstämmighet med andra människor blir informationen sann, eftersom kunskapen garanteras i ett socialt sammanhang (Luhmann 2005:54ff). Förtroendets motsats, misstron, har en inneboende tendens att manifesteras och förstärkas i umgänge med andra människor (2005:133). Sammanfattningsvis skulle händelseförloppet kunna beskrivas på följande sätt. Aftonbladets rapporteringar om bidragsfusket når ut till individen, som tvingas tänka över vilket förtroende den har för partiledaren Håkan Juholt. Därefter vänder sig individen till andra människor. När dessa i sin tur säger att de har tappat förtroendet för Juholt bekräftas individen föreställning. Genom att individen reducerat den sociala komplexiteten och meningsfullt försökt orientera sig kring nyhetsflödet har den, tillsammans med människorna i dess närhet, selektivt och symboliskt tolkat intrycken som att Håkan Juholt visat ”sitt sanna värde” i och med bidragsfusket och lögnerna. Förtroendet hade sakteligen övergått i misstroende. 11 2.3.2 Funktionell ekvivalens mellan förtroende och misstro Ekvivalensprincipen myntades av Albert Einstein som ett resultat av dennes arbete med den speciella relativitetsteorin. Han drog slutsatsen att acceleration och gravitation inte kan särskiljas från varandra (Pendrill, Ekström, Hansson, Mars, Ouattara & Ryan 2014:425). Aningen förenklat representerar Einsteins kända formel ”E = mc2” ekvivalensen (likvärdigheten) mellan materia och energi. Luhmann såg på relationen mellan förtroende och misstro på ett likvärdigt sätt. Han ansåg inte bara att misstron var förtroendets motsats, han ansåg även att de utgjorde en funktionell ekvivalent. Enligt Luhmann väljer individen mellan att ingjuta förtroende eller att misstro (Luhmann 2005:127). Misstroendet baseras på den information som individen vågar lita på. I takt med att misstron ökar tenderar individen att ta in allt mindre information. Det är betungande för individen att bygga upp negativa förväntningar, det blir därför enklare rent psykologiskt att välja förtroende framför misstro (Luhmann 2005:128f). Det tenderar även att vara lättare att inleda relationer genom att basera dem på förtroende. Det är däremot omöjlighet att göra en tematisk generalisering av förtroendet eller misstron – det finns ingen universell attityd där människor enbart förväntar sig onda eller goda utfall (ibid.). På så sätt finns det ingen människa som i alla tänkbara scenarion kommer ingjuta förtroende eller aktivt välja att misstro. Det finns en tredje beståndsdel utöver förtroende och misstro som Luhmann kallar förtrogenheten med världen. Förtrogenheten kan ses som en förutsättning för såväl förtroende som misstro och blir till ett sätt att förhålla sig till framtiden (Luhmann 2005:36). I analysen är det enbart förtroende och misstro som analyseras. 2.3.3 Kritik mot Luhmann Filosofen Harald Grimen anser att det finns problem med Luhmanns ekvivalensprincip. I kausala former av funktionella förklaringar (att koppla samman ett fenomens verkningar med dess existens) är X och Y funktionella ekvivalenter om deras verkningar är desamma. Om X och Y ska vara funktionella ekvivalenter måste den ena faktorn kunna ersätta den andra (och omvänt) inom ramen för ett samhälle. Enligt Grimen går det inte att förstå ekvivalenterna i ett kausalt sammanhang utifrån Luhmanns ramverk (Grimen 2005:211ff). 12 För att förtydliga: Luhmann ansåg att förtroende och misstro var varandras motsatser, samtidigt som de var funktionella ekvivalenter – vilket då innebär att de är utbytbara med varandra och har samma verkningar. Grimen anser att misstroendet och förtroendets effekter på andra variabler inte är desamma. Det förblir oklart vad Luhmann kan ha menat med att förtroende och misstro har samma verkningar. Poul Kjaer (2006:77) skriver att Luhmanns förtroendebegrepp nästan aldrig tillämpades i någon av dennes empiriska analyser av samhället. Därutöver anser Misztal (1996:95) att förtroendet innefattas av fler funktioner än att det enbart reducerar social komplexitet. 2.4 Bo Rothstein och vikten av att samhällen byggs på förtroende Bo Rothstein talar om den sociala fällan, en metafor vars logik kan förstås som en process där alla vinner på att ingå i ett samarbete. Men om individen inte kan lita på att alla andra samarbetar är det meningslöst att själv ingå i samarbetet. Det kan då framstå som rationellt att inte vilja samarbeta. Slutsatsen blir därför att effektiva samarbeten, för gemensamma ändamål, endast kan uppnås om individen kan lita på att andra är villiga samarbeta. Om denna tillit inte existerar slår den sociala fällan igen och människorna försätts i en situation där alla får det sämre, trots att människorna insett att hade vunnit på att ingå i samarbetet (Rothstein 1998:165). Socialt kapital kan, enligt Rothstein, beskrivas på följande sätt: ”socialt” understryker relationerna mellan individer, ”kapital” betonar att det är någon form av tillgång som människor eller organisationer innehar (Rothstein 2003:110). Det sociala kapitalet innefattas av en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Den kvantitativa dimensionen inbegriper antalet sociala kontakter en individ har, de måste inte nödvändigtvis vara starka eller djupgående. Den kvalitativa karaktären återfinns i vilken grad av tillit som finns för de sociala kontakterna (2003:110f). Rothstein tror att en stor del av problematiken med att nå fram till en allmänt accepterad definition av socialt kapital återfinns i att forskare inte har insett att begreppet består av en kvalitativ och kvantitativ dimension (2003:112). Det sociala kapitalet återfinns på individuell och kollektiv nivå. På samhällsnivå kan det sociala kapitalet åskådliggöras som mängden sociala relationer, multiplicerat med grad av förtroende för dessa (Rothstein 2003:112). Tillgången av socialt kapital i ett samhälle är 13 avgörande för huruvida människor kommer kunna lösa problemen som uppstår eller om den sociala fällan kommer att slå igen. Enligt Rothstein skapas det sociala kapitalet genom existensen av universella offentliga institutioner (Rothstein 2003:222). En generös och väl utbyggd välfärdsstat antas, baserat på empirisk forskning, göra befolkningen lyckligare och leda till ökad generell livstillfredställelse (Rothstein 2011:68). Förtroendets främsta funktion är att det håller våra sinnen öppna för alla belägg samt att det säkrar kommunikation och dialog (Rothstein 2003:291). Om aktörer med motstridiga intressen ska kunna utforma opartiska och universella regelsystem måste de ha förtroende för varandra. För att två parter ska lösa en social fälla räcker det inte med att de förenas kring osäkerheten inför framtiden, de måste även lita på att alla iblandade aktörer ”spelar med öppna kort” (Rothstein 2003:292). Därutöver är det mycket som talar för att det är just förtroendet till andra aktörer som fäller avgörandet för om offentliga tjänstemän kommer att ta emot mutor eller inte (Rothstein 2004:76). Rothstein betonar, med hänvisning till resultaten från SOM-undersökningar, att det kan finnas anledning att tro att grad av korruption i ett samhälle påverkar den mellanmänskliga tilliten (Rothstein & Kumlin 2001). Utan förtroende kommer motstridiga parter anta att den andra partens argumentering enbart är ett cyniskt maktspel och att deras egentliga intentioner döljs bakom det retoriska spelet för gallerierna. Kommunikationen förblir då meningslös. Rothstein betonar att det finns en koppling mellan deliberativ demokrati och socialt kapital och att inom ramen för den deliberativa demokratin finns det upplysta egenintresset. Det innebär att parterna avstår från att försöka etablera regler som enbart gynnar dem själva, samtidigt som de avstår från att korrumpera regelsystemen (Rothstein 2003:292f). För att uppnå en bättre fungerande demokrati ska politiken riktas mot att öka kvalitén i de politiska institutionerna, särskilt i de institutioner som har ansvaret för genomförandet av offentliga uppgifter (Rothstein & Kumlin 2001). 14 2.5 Sammanfattning av begreppen Här kommer en sammanfattning av tillit-, förtroende- och misstrobegreppen, det är begreppen som hamnar i fokus i uppsatsens analys. Tillitsbegreppet – Newton särskiljer mellan två olika former av tillit. Social tillit tar sig i uttryck genom att individen känner att den omges av människor den kan lita på, politisk tillit inbegriper att individen känner tillit till de politiska systemen, dess politiker och hur de utför sitt arbete (Newton 2001:211). Newton anser att tillit inte ska behandlas som ett generaliserat personlighetsdrag. Luhmann - Att visa förtroende innebär att ta ut framtiden i förskott. Det kan förstås som en förtroendefull förväntning som stödjer individen när den ska fatta beslut (2005:19, 44). Förtroendet kan motiveras men görs då i huvudsak för att individen ska rättfärdiga sig själv i sociala sammanhang, vad förtroendet faktiskt är förblir oklart (2005:44ff). Då verkligheten är för komplex för att individen ska kunna ”kontrollera den” utgår den istället från symboliska ramverk, bestående av tecken eller anledningar till misstanke. Dessa hjälper individen att kunna generalisera och förenkla verkligheten (2005:52f). Luhmann ansåg att förtroendets främsta funktion var att det reducerar social komplexitet (2005:127). Luhmann ansåg att misstroende var förtroendets motsats, samtidigt som han ansåg att de utgjorde en funktionell ekvivalent (2005:127). Misstron baseras på informationen som individen vågar lita på, i takt med att misstron ökar tenderar individen att ta in allt mindre information. Enligt Luhmann är det lättare (rent psykologiskt) för individen att välja förtroende framför misstro, det är därför lättare att inleda relationer genom att de baseras på förtroende (Luhmann 2005:128f). Rothstein – Förtroendets främsta funktion förblir att det håller våra sinnen öppna, det är faktorn som säkrar kommunikation och dialog. När två parter med motstridiga intressen ska lösa en social fälla måste de kunna lita på varandra för att de ska kunna lösa det gemensamma problemet (Rothstein 2003:291f). Rothstein anser att det är tillgången av socialt kapital i ett samhälle som fäller avgörandet om människorna kommer kunna lösa problemen eller om den sociala fällan kommer att slå igen (2003:222). Genom att öka kvalitén i de politiska institutionerna antas det leda till en bättre fungerande demokrati (Rothstein & Kumlin 2001). 15 3. METOD OCH MATERIAL 3.1 Urval Det var nödvändigt att göra ett urval bland de formulär som använts vid tidigare undersökningar. Därför fastställdes tre kriterier som det var möjligt att förhålla sig till för att välja ut relevant material för analysen. • Formulären ska innehålla frågor eller påståenden med avsikt att operationalisera eller mäta tillit, förtroende eller misstro. • Formulären ska ha använts i statsvetenskapligt syfte mellan åren 2004 till 2014, för att det på så sätt ska vara aktuella formulär som granskas. Om det finns flera utgåvor av formulären ska den senaste utgåvan analyseras (av de utvalda formulären var det äldsta från 2009). • Undersökningarna/formulären ska ha en koppling till svensk forskning, även internationella instituts formulär inkluderas om dessa förekommit i svenskskrivna vetenskapliga artiklar, böcker eller tidskrifter. Det andra och tredje kriteriet ställdes upp för att avgränsa analysen till enkät- och frågeformulär som använts inom statsvetenskaplig forskning. Därigenom har opinionsinstitut, som uteslutande vilar sina undersökningar på riktlinjer för marknads- och samhällsundersökningar, exkluderats. 3.2 Material Nedan följer en presentation av de institutioner, nätverk och aktörer vars enkät- och frågeformulär granskas i analysen. World Value Survey (WVS) är ett globalt nätverk bestående av forskare som har studerat förändringar i värderingar och inflytande i det sociala och politiska livet sedan 1981. De utför surveyundersökningar i omkring 100 länder, de beskriver sig själva som en icke-kommersiell gränsöverskridande aktör som utför kartläggningar över tid. Deras avsikt är att hjälpa forskare 16 och länders beslutsfattare att förstå människors värderingar, övertygelser och drivkrafter (World Value Survey 2015). I analysen kommer formuläret WV6 Official Questionnaire (2012) att analyseras. Det är ett formulär där en intervjuare läser upp informationen, frågorna, svarsalternativen och en intervjuperson besvarar frågorna. Eurobarometern är en allmän opinionsundersökning som har genomförts två gånger om året sedan 1973 av Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur. Sverige har medverkat i undersökningarna sedan våren 1995. I undersökningarna används en identisk uppsättning frågor, där ett representativt urval med respondenter från 15 år och äldre deltar. Idag omfattar deras undersökningar alla medlemsländer i EU samt ett antal länder som ansökt om medlemskap (Ferrari & Salini 2008:9). I uppsatsen kommer den svenska utgåvan Eurobarometer 80.1 från 2013 att analyseras, som är ett frågeformulär som en intervjuare läser upp och intervjupersoner därefter besvarar. European Social Survey (ESS) är ett vetenskapligt nätverk som genomför undersökningar vartannat år i mer än 30 europeiska länder, med fokus på attityder, beteenden och värderingar. I varje land genomförs två till tretusen intervjuer, där företeelser som människors attityder till invandring, demokrati och jämställdhet kartläggs (Hjerm 2015). Formuläret Source questionnaire round 7 (ESS 2014) som användes under 2014 års undersökningar har valts ut för analys. I likhet med World Value Survey och Eurobarometern är det ett frågeformulär som en intervjuare läser upp. Tillitsbarometern (- du, ditt boende och din kommun 2009) var en befolkningsundersökning som utfördes av statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Ersta Sköndal högskola. Undersökningen avsåg att fånga vilka villkor i den lokala omgivningen som eventuellt kunde tänkas påverka medborgarnas tillit. 6453 respondenter bevarade enkäten, vilket var en svarsfrekvens på ungefär 51 procent (Ersta Sköndal Högskola 2014). Enkätformuläret som valdes ut för analys finns presenterad i Julia Grosses avhandling ”Kommer tid kommer tillit? Unga vuxnas och medelålders erfarenheter (2012). Den här undersökningen har inte genomförts vid upprepade tillfällen, den valdes ut för analysen på grund av undersökningens specifika fokus på tillit. 17 MedieAkademins förtroendebarometer är en årlig undersökning som har utförts sedan 1997, sedan 2008 omfattas undersökningarna enbart av nätenkäter som omfattar ungefär 1000 personer. I barometrarna undersöks i första hand medborgarens förtroende för ett urval av samhällsinstitutioner, företag och medier. Några av institutionerna och företagen granskas varje år medan andra granskas mer oregelbundet. Samtidigt undersöks något ”specialfenomen” varje år, vilket gör att enkäterna inte är identiska från år till år (MedieAkademin 2014). Därför valdes tre olika förtroendebarometrar, 2011, 2012 och 2013 års utgåvor ut för analysen. Undersökningarnas frågor finns tillgängliga på SOM-institutets hemsida. För att hitta undersökningarna klickar man på flikarna ”undersökningar”, ”data från undersökningar”, ”Svensk Nationell Datatjänst” och i SND:s Nesstarserver är det sedan möjligt att söka på och plocka fram de förtroendebarometrar som man är intresserad av. SOM-institutet har redan nämnts i inledning- och teorikapitlet, de är det sista institutet vars enkätformulär granskas i analysen. Deras enkätundersökningar syftar till att etablera tidsserier för att analysera hur samhällsförändringar påverkar människors beteenden och attityder. Därför består deras enkäter av likvärdiga frågor (Göteborgs universitet 2014). Här analyseras den nationella SOM-undersökningen, där frågeformulären från 2012 och 2013 års nationella SOM-undersökningar granskas. 3.3 Genomförande Analysen av enkät- och frågeformulären delades upp i tre olika steg, här beskrivs de i korthet och därefter presenteras varje analysdel mer utförligt. 1. Formulären bearbetades för att isolera de frågor och påståenden som behandlade tillit, förtroende eller misstro. Därefter sammanställdes hur begreppen har använts och operationaliserats genom att välja ut exempel från formulären. 2. Utifrån fem formulerade teoretiska antaganden baserade på Luhmann och Rothsteins teorier bearbetades formulären. I den här analysen noterades alla eventuella frågor och påståenden där det fanns trovärdiga gemensamma nämnare med de tematiker eller problem som de teoretiska antagandena innehöll. 18 3. Formulären granskades utifrån riktlinjerna som finns presenterade i tabellerna (”Riktlinjer för ett enkätformulär”) på sidorna 23 och 24. Allt analysarbete utfördes manuellt, där formulären bearbetades två gånger för varje steg i analysen. Inför analyskapitlet har materialet sedan sållats, vilket har gjorts för att lyfta de centrala fynd som uppvisades i analysen. I Analys presenteras de analyserade institutens formulär var för sig. Presentationerna utgår ifrån analysens tre steg som nu kommer beskrivas mer utförligt. 3.3.1 Första steget i analysen – hur begreppen används i formulären I detta steg bearbetades samtliga formulär två gånger. Här markerades alla frågor och påståenden (samt relaterade svarsalternativ) som verkade användas för att mäta eller fånga tillit, förtroende eller misstro. Två exempel på sådana frågor är: ”Generally speeking, would you say that most people can be trusted or that you need to be very careful in dealing with people?” (från World Value Surveys WV6 Official Questionnaire 2012). ”Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?” (från 2013 års Nationella SOM-undersökning). När frågorna och påståendena hade sammanställts valdes exempel ut från alla instituten för presentationen i analyskapitlet. Därmed har en avgränsning gjorts, då enbart exempel på frågor och påståenden med tillhörande svarsalternativ presenteras. Det var dock en avvägning som jag tvingades göra, då det var orimligt att redogöra för varenda fråga som exempelvis var tillitsrelaterad. Då hade analysen blivit oöverskådlig, det skulle inte heller ha fyllt något syfte. Genom att övergripande presentera vilken typ av frågor som används i formulären var det i ett senare skede möjligt att jämföra formulärens innehåll. Det var då möjligt att peka på huruvida instituten använde likartade frågor, om det fanns något genomgående mönster i formulären eller om något formulär avvek markant från de andra institutens. 19 3.3.2 Andra steget i analysen – teoretiska antaganden För det andra steget i analysen sammanställdes två förtroendeteoretikers arbeten. Tidigare i uppsatsen betonades att val av teoretiker delvis baserades på att deras arbeten ansågs komplettera varandra. Luhmanns resonemang ger en fördjupad kunskap om relationen mellan mekanismerna förtroende och misstro samtidigt som den även ger en beskrivning av förtroendets funktion – att det reducerar social komplexitet. Rothsteins teorier har tagit förtroendeforskningen vidare till en samhällelig nivå. I Förtroendet för samhällets institutioner – Utvecklingen i Sverige 1986-2012 (Holmberg & Weibull 2013b:13) benämns såväl Luhmann och Rothstein som teoretiska inspiratörer för SOM-institutet. Därför ansågs de vara relevanta att utgå ifrån. Det fanns även en tanke om att teorikapitlet skulle baseras på en pionjärs arbete (Luhmann) och en forskare som är aktiv idag (Rothstein). Eurobarometern har utfört undersökningar sedan 1973 och World Value Survey har varit verksamma sedan 1981. Första utgåvan av Luhmanns förtroende-verk (Vertrauen) är ursprungligen från 1968. Eftersom instituten tenderar att vilja göra kartläggningar över tid och att de därigenom ogärna ändrar på frågorna ansågs Luhmann vara en bra utgångspunkt. Till skillnad från andra inflytelserika teoretiker (t.ex. Giddens, Coleman och Putnam) ansågs det sannolikt att Luhmann kan ha influerat de institut som började genomföra sina undersökningar under 1970- och 80-talet. Utifrån Luhmann och Rothstein teoretiska ramverk plockades specifika egenskaper ut ur deras beskrivningar, därefter omformulerades dessa till fem teoretiska antaganden som presenteras på nästa sida. Antagandena är formulerade på ett sådant sätt att det bör vara möjligt diskutera i vilken mån frågorna och påståendena behandlar de problem som forskarna betonar. Luhmann: 1) Förtroende och misstro är varandras motsatser och bör därför tillämpas på det sättet i formulären som granskas. 2) När det kommer till förtroende eller misstro ska dessa ställas i relation till en beslutssituation i frågorna. Om så inte är fallet är det inte förtroende utan förhoppningar som undersöks (utifrån Luhmanns resonemang). 20 Rothstein: 3) Individen måste kunna lita på andra för att den själv ska vilja ingå i samarbeten (baserat på den sociala fällans logik). Därför bör det rimligtvis finnas frågor som undersöker denna problematik. 4) Graden av korruption i ett samhälle antas påverka den mellanmänskliga tilliten, därmed bör det finnas frågor som kartlägger detta. 5) Det sociala kapitalet härrör från fungerande och väl betrodda politiska institutioner och att ett land har stabila och förtroendeingivande rättsliga institutioner. Därför bör det finnas frågor där respondenten uppskattar sin grad av förtroende för politiska och samhälleliga institutioner. I den här analysen granskades enbart de frågor och påståenden som i föregående delanalys (hur begreppen används i formulären) betonats som tillits- och förtroenderelaterade. Det förekom inte några frågor i formulären som explicit berörde misstro, det närmaste var frågor där svarsalternativen löd ”väldigt nöjd”, ”ganska nöjd”, ”ganska missnöjd” och ”väldigt missnöjd”. De problem/teman som återfanns i de teoretiska antagandena jämfördes mot formulärens frågor och påståenden men i detta skede tvingades jag att göra en bedömning av frågorna, vilket kan exemplifieras med den allmänna tillitsfrågan ur World Value Surveyformuläret. Frågan lyder ”Generally speeking, would you say that most people can be trusted or that you need to be very careful in dealing with people?”. Om man bara ser till frågan skulle det vara möjligt att se en koppling till den problematik som avhandlas i det tredje teoretiska antagandet (att individen måste kunna lita på andra för att den själv ska kunna ingå i samarbeten). Det är dock orimligt att dra slutsatsen att Rothsteins teorier ligger till grund för den allmänna tillitsfrågan bara för att frågan innehåller aspekter som Rothstein betonar. Därför har frågor och påståenden tolkats med försiktighet. I analysens första steg var det en nödvändighet att sålla och välja ut relevanta exempel, för att på så sätt illustrera hur de olika instituten använder sig av och operationaliserar begreppen. I detta steg var det svårt att överhuvudtaget hitta några trovärdiga gemensamma nämnare mellan de utvalda teoretiska antagandena och formulärens frågor. Det här förtydligas i analyspresentationen och i Slutsatser och fortsatt diskussion lyfts ett antal brister med analysarbetet. 21 3.3.3 Tredje steget i analysen – enkät-‐ och frågekonstruktion Surveyundersökningar syftar till att samla in information från människor för att kunna jämföra, beskriva eller förklara deras attityder, kunskaper eller beteenden. De används för att samla in data inom ett brett omfång av intressen och förekommer inom många vetenskapliga discipliner (Fink 2003). Analysen utgick från förhandskonstruerade riktlinjer, dessa baserades på utvald litteratur som inriktades mot enkät- och frågekonstruktion. Följande litteratur ligger till grund för de två tabeller som användes under analysarbetet och som presenteras på nästkommande två sidor. • Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning (Dahmström 2005). • Designing Surveys – A Guide to Decisions and Procedures (Czaja & Blair 2005). • Handbook of Recommended Practices for Questionnaire Development and Testing in the European Statistical System (Brancato et al 2006). • The Art of Asking Questions (Payne 1951/1980) • Kapitlet Question and questionnaire design (Krosnick & Presser 2010) ur Handbook of Survey Research. I litteraturen presenterades många problem som kan förekomma med frågor i enkätformulär och forskarna presenterade många bra råd gällande enkät- och frågekonstruktion. De riktlinjer som återfinns i tabellerna var rekommendationer som förekom två eller flera gånger i källorna. De rekommendationerna var även de som genomgående i litteraturen beskrevs som centrala utgångspunkter som forskare bör utgå ifrån när ska konstruera ett enkätformulär. Samtidigt ska det poängteras att tabellerna enbart utgörs av riktlinjer och att det här är en begränsad analys som inte på något sätt ska ses som heltäckande. Därutöver anser Schuman och Presser (1996:12) att mer eller mindre varenda enkätfråga som ställs inför granskning kan uppfattas som problematisk, en kunskap som är viktig att ta med sig in i analysarbetet. 22 Tabell 3.1 Riktlinjer över frågornas innehåll 1. Frågorna bör ha ett korrekt och enkelt språk, i regel ska inte förkortningar, främmande ord eller fackuttryck förekomma i enkätformulär. Frågorna ska inte heller vara för långa och det ska helst inte förekomma inskjutna formuleringar eller bisatser (Dahmström 2005:128). Detsamma gäller för frågornas svarsalternativ, de ska vara tydligt definierade så respondenten vet vad den tar ställning till. 2. Frågorna ska enbart riktas mot en sak, inte två eller flera. En fråga i stil med ”anser du att det går att lita på polisen och rättsväsendet” är inte mångfasetterad utan saknar struktur (Czaja & Blair 2005:82f). 3. Känsliga frågor ska helst undvikas, risken är stor att enkäten förblir obesvarad på grund av känsliga frågors innehåll (Dahmström 2005:142). 4. Frågorna ska helst inte vara negerande. Ord som ”inte”, ”ej” eller ”aldrig” kan bidra till att respondenten känner sig osäker kring vad den ska ta ställning till (Dahmström 2005:128). 5. Hypotetiska frågor i stil med ”vad skulle du göra om..” bör undvikas, då de flesta människor är dåliga på att förutse sitt beteende (Brancato et al 2006:35). 6. Dahmström anser att det alltid bör finnas ett osäkerhets-alternativ (t.ex. ”vet ej” eller ”har ingen åsikt”). Dels för att underlätta för den osäkre respondenten men även för att undvika eventuellt bortfall. Däremot är inte ett svarsalternativ i stil med ”varken positiv eller negativ” likvärdigt med ett ”vet ej-alternativ” (Dahmström 2005:132). 7. Kommer de flesta respondenterna att förstå frågan på samma rätt? Kommer de flesta respondenterna att besitta kunskapen för att kunna besvara frågan? Kommer de flesta respondenterna att vilja besvara frågan? Czaja och Blair (2005:71) anser att om det lutar mot att svaret är nej på någon av dessa frågor ska den komplicerade frågan revideras eller tas bort. 23 Tabell 3.2 Övergripande riktlinjer för enkät- och frågeformulärens struktur och konstruktion 1. Dahmström (2005:132) rekommenderar att frågor ska efterföljas av fem till sju svarsalternativ men att det inte heller får vara för få svarsalternativ för respondenten att ta ställning till. 2. Frågornas ordningsföljd har betydelse. I regel är det bra om enkäter inleds med neutrala eller ”icke-farliga” frågor för att gradvis närma sig känsligare ämnen. När respondenten besvarar enkäten är det viktigt att första intrycket är positivt. Ett konkret sätt är att börja med att kartlägga bakgrundsvariablerna (t.ex. kön, ålder, utbildningsgrad och civilstånd) (Dahmström 2005:135). 3. Siffror eller svarsalternativ som respondenten ska gradera sina svar utifrån ska presenteras i en logisk ordning (Payne 1951/1980:232). 4. Enkäter får inte vara för omfattande (Dahmström 2005:130f). Uttröttningseffekter kan uppkomma när respondenter besvarar enkäter. Det är orealistiskt att förvänta sig att respondenten kommer vara lika skärpt från det att den börjar besvara en enkät till det att enkäten är fullständigt besvarad. Individer som deltar i en enkätundersökning tenderar att fullfölja för att de känner sig skyldiga till att göra det. Det kan leda till att respondenter efter en stund svarar utan någon motivation eller eftertanke bakom svaren. Då har inte svaren någon egentlig kvalité (Krosnick & Presser 2010:265). Det är mer eller mindre omöjligt att veta hur många frågor som krävs innan uttröttningseffekterna kickar in, Schuman och Presser (199650f) nämner ett antal studier och experiment som gjorts på ämnet. Även om det är svårt att mäta uttröttningseffekter har studier visat att respondenter som deltagit i telefonintervjuer efter en stund tenderar att mekaniskt besvara och instämma till frågorna. Annan forskning har uppvisat att respondenter mot slutet av enkäter tenderar att hoppa över eller att inte besvara frågor (ibid.). Riktlinjerna som presenteras i tabellerna är utgångspunkten för analysens tredje steg, som i huvudsak går ut på att granska formulärens frågor och påståenden och att därefter lyfta eventuella brister. Formulären bearbetades två gånger, till en början dokumenterades alla brister som utifrån tabellens riktlinjer. Allt från tvetydiga frågor, otydliga svarsalternativ, frågor som skulle kunna uppfattas som känsliga och frågor som bedömdes vara komplicerade att ta ställning till noterades. Här var det (i likhet med analysens första steg) nödvändigt att sålla bland materialet och välja ut de viktigaste anteckningarna från analysarbetet. Trots att samtliga riktlinjer användes när formulären bearbetades ansågs det i slutändan inte finnas något syfte med att peka på mindre bagateller. Det är inte relevant eller konstruktivt att lägga vikt vid enstaka stavfel eller om 24 någon enstaka hypotetisk fråga förekommer. Den generella kritiken som presenteras i analyskapitlet centreras kring frågornas svarsalternativ (hur de var formulerade och huruvida det saknades vet ej-alternativ), att frågor tenderar att vara komplicerade samt den mängd frågor och påståenden som formulären bestod av. I analyskapitlet presenteras sammanfattningar av institutens formulär utifrån rubrikerna ”Hur operationaliseras begreppet” (tillit eller förtroende), ”Teoretiska antaganden” och ”Enkät- och frågekonstruktion”. I Slutsatser och fortsatt diskussion presenteras sedan de slutsatser som dragits samt mina rekommendationer för framtida forskare. 3.4 Avgränsningar Frågor i ett enkätformulär är operationella indikatorer på teoretiska begrepp. Att bedöma huruvida en frågeformulering på ett lämpligt sätt mäter ett teoretiskt begrepp är en fråga om validitet. Det finns inga enkla riktlinjer för att konstatera vad som är den bästa frågeformuleringen (Esaiasson, Giljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:242). De presentationer och tolkningar som görs i denna uppsats baseras på min analys och mina egna tolkningar. Analysens andra steg utgår från teoretiska antaganden, dessa baseras på Luhmann och Rothsteins teorier. Det finns givetvis flera teoretiker, vars arbeten har influerat de som har konstruerat frågorna som finns i de formulär som har granskats. Om det inte är möjligt att relatera frågorna till de utvalda teoretiska antagandena kan detta bero på flera saker. Det kan delvis vara beroende av hur de teoretiska antagandena är formulerade eller att fel dimensioner ur teorierna valts ut för de teoretiska antagandena. Det kan helt enkelt vara så att frågorna har sin teoretiska utgångspunkt från annat håll, exempelvis från Ostrom, Putnam, Giddens eller Dahl. Ett icke-resultat betyder således inte att frågorna är teorilösa. 25 3.5 Etiska överväganden I analysen granskas enbart de enkät- och frågeformulär som presenterats i urvalsavsnittet. Formulären har tagits fram av forskare och professionella som arbetar vid vetenskapliga institut och nätverk. Jag ser inga etiska komplikationer med att granska formulären. Därutöver sker granskningen enbart utifrån de tillvägagångsätt som finns presenterade i Genomförande. I analysen granskas vilken typ av frågor som används och hur begreppen har operationaliserats. Därutöver analyseras om de problem/teman som finns i de fem teoretiska antagandena återfinns i formulärens frågor och påståenden samt vilken kvalité formulären håller sett till enkät- och frågekonstruktion. Därmed är intentionen att konstruktivt granska formulären med en förhoppning om att kunna bidra med förslag på hur formulären ska kunna förbättras i framtiden. Några andra anspråk finns inte med analysarbetet. 26 4. ANALYS Här presenteras sammanfattningar av allt analyserat material. I de fall där frågorna är tagna ur engelskspråkiga enkät- eller frågeformulär översätts inte exemplen, frågor och svarsalternativ presenteras på de sätt som de tillämpas i formulären. När det står enkätformulär är det en enkät som har analyserats, står det frågeformulär är det ett formulär som används vid intervjuer. Ett institut presenteras i taget. I och med att analysen genomfördes i tre steg följer presentationen den ordningen. Först presenteras hur begreppen tillit och förtroende (inga uppenbara operationaliseringar av misstrobegreppet upptäcktes under analysen) operationaliseras i formulären. Sen presenteras om det fanns några frågor som överensstämde med de utvalda teoretiska antagandena, där det samtidigt bedömdes som rimligt att frågorna kan ha baserats på Luhmann eller Rothsteins teoretiska ramverk. Därefter presenteras de viktigaste fynden gällande enkät- och frågekonstruktionen. Denna del av analysen baseras på riktlinjerna som presenterades i tabellerna på sidorna 23 och 24. World Value Survey 2012 (WV6 Official Questionnaire) Hur operationaliseras tillit- och förtroendebegreppen: I formuläret används frågan ”Generally speeking, would you say that most people can be trusted or that you need to be very careful in dealing with people?” för att kartlägga tillit. Frågan är känd som den allmänna tillitsfrågan. Svarsalternativen är ”most people can be trusted” och ”need to be very careful”. I andra frågor ska intervjupersonen gradera hur mycket den litar på människor ur sin familj, grannskapet den bor i, människor som den träffat för första gången eller som är av annan nationalitet eller religiositet. Individen ska även ta ställning till i vilken grad den har ett förtroende för ett antal samhälleliga institutioner, däribland polisen, rättsväsendet och militären. Tillit verkar vara ett nyckelbegrepp i WVS:s undersökning. 27 Teoretiska antaganden: Med tanke på att WVS genomfört undersökningar i över 30 år anser jag inte att det är rimligt att frågorna avspeglar de problem som återfinns i de teoretiska antagandena som baseras på Rothsteins teorier. Det var inte heller möjligt att se någon koppling till de problem som behandlas i de teoretiska antagandena som formulerats utifrån Luhmanns teorier, något som sedan var genomgående för alla formulären i analysen. Enkät- och frågekonstruktion: I början av formuläret är det få frågor som har ”vet ej/vet inte-alternativ”, intervjupersonerna tvingas välja något av svarsskalornas alternativ. Längre fram i frågeformuläret finns det dock frågor och påståenden där intervjupersonerna kan välja svarsalternativet ”vet inte” (”Don’t know”). Det förekommer frågor där intervjupersonen ska utgå ifrån svarsskalor som sträcker sig från 1 till 10, där enbart det högsta och lägsta värdet är definierat. Dahmström (2005:132) rekommenderar att frågor åtföljs av fem till sju svarsalternativ. Min tolkning är att problemet inte nödvändigtvis är relaterat till mängden svarsalternativ, snarare att det är otydligt vad svarsskalans ospecificerade skalsteg kan tänkas representera. Eurobarometern 80.1 2014 Hur operationaliseras förtroendebegreppet: Eurobarometern har ett antal frågor om intervjupersonen litar på institutioner och europeiska organ. Det finns även frågor där individen ska ta ställning till hur demokratin fungerar i Sverige och EU. Exempelvis används ”För var och en av följande medier och institutioner, tala om för mig om du är benägen att lita på den eller inte?”. Respondenten tar därefter ställning till ett antal exempel utifrån svarsalternativen ”benägen att lita på”, ”inte benägen att lita på” och ”vet inte”. Förtroendebegreppet spelar en avgörande roll i Eurobarometerns formulär. Teoretiska antaganden: Det finns ett antal gemensamma nämnare med de teoretiska antagandena men Eurobarometern har genomförts sedan 1973. Jag bedömer det som ytterst osannolikt att frågorna utgår från de problemen som återfinns i de teoretiska antagandena. 28 Enkät- och frågekonstruktion: Formuläret är väldigt omfattande sett till mängden frågor och påståenden, som därutöver tenderar att vara svåra att ta ställning till. Formuläret används vid telefonintervjuer och är så pass omfattande att det förmodligen kommer leda till uttröttningseffekter. Därutöver finns det frågor som är vagt eller otydligt formulerade, här presenteras tre exempel som framtida forskare skulle kunna se över. Här ska det understrykas att det inte är frågornas teoretiska relevans som ifrågasätts. ”I dagsläget, skulle du generellt sett säga att saker går åt rätt håll eller åt fel håll i...?”(där respondenten ska ta ställning till Sverige och EU). Svarsalternativen är ”saker går åt rätt håll”, ”saker går åt fel håll”, ”varken det ena eller det andra” och ”vet ej”. Här går det att ifrågasätta vad frågan, som är generellt formulerad, kan tänkas fånga. ”På följande skala är 1 längst ned i samhället och 10 högst upp i samhället. Var på skalan skulle du placera dig själv?”. Här är det otydligt vad som avses med att vara längst ned eller högst upp i samhället, än mer otydligt är vad svarsalternativen däremellan representerar. ”Är du i stort, mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i Sverige?” (därefter ska intervjupersonen ta ställning till hur demokratin fungerar i EU). Här går det att fundera över om intervjupersonen egentligen vet vad den tar ställning till? European Social Survey 2014 Sverige är ett av länderna som medverkar i ESS:s undersökningar men för den här analysen fanns enbart ett internationellt formulär tillgängligt. Hur operationaliseras tillitsbegreppet: I formuläret används frågan ”Generally speaking, would you say that most people can be trusted, or that you can’t be too careful in dealing with people?”. Det är något enstaka ord som skiljer frågan från den allmänna tillitsfråga som återfinns i World Value Surveys formulär. Svarsskalan sträcker sig från 0 (”you can’t be too careful”) till 10 (”most people can be trusted”). Svarsalternativen är snarlika de som återfinns i WVS:s formulär. 29 ESS:s formulär är omfattande och inleds med frågor som berör huruvida människan är solidarisk eller egoistisk samt om individen anser att den har möjlighet att påverka politiken i landet den bor i. Intervjupersonen ska även ta ställning till huruvida den anser att politiker bryr sig om människor som den själv. Begreppet tillit (även med inriktning mot social tillit) spelar en viktig roll i ESS:s formulär. Teoretiska antaganden: Några av de ämnen som behandlas i de teoretiska antagandena som formulerats utifrån Rothsteins teorier finns representerade som frågor i ESS:s formulär. Det går däremot inte att veta vems teorier som ligger till grund för frågorna. Enkät- och frågekonstruktion: Formuläret består av många frågor och många ämnen är svåra att ta ställning till. Personligen kan jag förstå att institutet vill täcka in en mångfald av olika variabler med sitt frågeformulär. Däremot är formuläret så omfattande att jag ifrågasätter huruvida intervjupersonerna kan behålla skärpan eller om mängden frågor och påståenden kommer att föra med sig uttröttningseffekter. I likhet med WVS-formuläret är ett större antal av frågornas svarskategorier otydliga. I några fall är enbart ett fåtal svarskategorier definierade, intervjupersonen måste då själv uppskatta vad exempelvis en fyra på en tiogradig skala kan tänkas representera. MedieAkademins Förtroendebarometrar 2011, 2012 och 2013 Hur operationaliseras förtroendebegreppet: Frågan som användes i barometrarna var ”Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och verksamheter sköter sitt arbete”? (besvaras utifrån svarsskalan mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende). De använder även frågan ”Om du skulle använda samma skala för att bedöma några andra företeelser i Sverige, hur skulle du då placera följande?” (följt av exempel som respondenten ska ta ställning till). Det är däremot inte samma institutioner, organisationer och företag som granskas varje år. Teoretiska antaganden: I de tre barometrarna undersöktes förtroendet för regeringen, riksdagen, politiska partier och EU-kommissionen. Det skulle kunna tolkas som frågor för att kartlägga det som Rothstein lägger stor vikt vid, att respondenten ska uppskatta sin grad av förtroende för politiska och samhälleliga institutioner (då samhällen behöver välbetrodda 30 politiska institutioner). Det var enbart 2012 års undersökning som var specialiserad mot yrkeskompetens, där undersöktes förtroendet för polis och domare. Det ligger i linje med det teoretiska antagandet om vikten av att ha förtroendeingivande rättsliga institutioner. Enkät- och frågekonstruktion I jämförelse med de andra analyserade enkät- och frågeformulären består förtroendebarometrarna av relativt få frågor. I 2012 års förtroendebarometer ska respondenten ”ange förtroendet för följande personers sätt att arbeta”. Respondenten ska därefter gradera sin grad av förtroende för bl.a. Amelia Adamo, Göran Greider och Ola Sigvardssons sätt att arbeta. Min bedömning är att de flesta respondenter saknar kunskapen för att kunna gradera sitt förtroende för personers sätt att arbeta. Tillitsbarometern 2009 Hur operationaliseras tillitsbegreppet: Det finns en större mängd tillitsfrågor i enkäten. Fråga 14 i enkäten är dock intressant, då frågan är en översättning av den allmänna tillitsfrågan, ”tycker du på det hela taget att man kan lita på de flesta människor eller tycker du att man inte kan vara nog försiktig i umgänget med andra människor”. Den här enkäten skiljer sig från de andra formulären i och med intresset av att undersöka tillitsbegreppet i en bredare bemärkelse. Teoretiska antaganden: Det var svårt att hitta frågor som behandlar de problem som återfinns i de teoretiska antagandena, däremot finns några exempel. Fråga 52, ”Hur utbredd eller begränsad tror du att korruptionen är”, ligger i linje med det teoretiska antagandet att grad av korruption i ett samhälle antas påverka den mellanmänskliga tilliten. Fråga 37 lyder ”Hur stort eller litet förtroende har du för det sätt på vilket var och en av dessa samhällsinstitutioner sköter sitt arbete”. Här används frågan för att kartlägga grad av förtroende för ett antal utvalda samhällsinstitutioner i respondentens närmiljö (kommunen den bor i), däribland förtroendet för polisen, socialtjänsten och sjukvården. I fråga 16 ska respondenten ta ställning till ett antal påståenden, där ett av dessa påståenden handlar om att de flesta människor tänker på sitt eget bästa och att det inte går att lita på dem. Det överensstämmer väl med problematiken som Rothstein lyfter i metaforen ”den sociala fällan”. 31 Enkät- och frågekonstruktion: Utifrån riktlinjerna är den samlade bedömningen att denna enkät håller god kvalité, enkäten skulle förmodligen vara en bra utgångspunkt för forskare som i framtiden vill göra tillits-undersökningar. Det är genomgående tydligt vad som avses med såväl frågor som påståenden. Däremot bedömer jag, med hänvisning till tabell 3.1 (angående frågans språk och huruvida respondenten förstår frågan) fråga 19 som ett exempel på en vagt formulerad fråga. Den lyder ”Hur ofta rådde dina föräldrar dig att inte lita på vissa typer av människor under din uppväxttid”. Frågan i sig är komplex, då den kräver att respondenten ska tänka tillbaka i tiden, samtidigt är det oklart vad som avses med ”vissa typer av människor”. De nationella SOM-undersökningarna 2012 och 2013 Hur operationaliseras förtroendebegreppet: Det finns flera frågor som används för att kartlägga respondenters grad av förtroende. Fråga 12 i 2013 års undersökning lyder ”Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?”. För att kartlägga förtroendet för politiker används frågan ”Allmänt sett, ”hur stort förtroende har du för svenska politiker”, där svarskalan består av ”mycket stort förtroende”, ”ganska stort förtroende”, ”ganska litet förtroende” och ”mycket litet förtroende”. Förtroendebegreppet spelar en central roll i den nationella SOM-undersökningen. Teoretiska antaganden: Med tanke på att Bo Rothstein representerar SOM-institutet var det inte särskilt oväntat att det fanns frågor som överensstämde med de teoretiska antagandena som baserades på hans teorier. Det fanns bland annat frågor där respondenten ska bedöma regeringens arbete, förtroendet för politiker och huruvida institutioner sköter sitt arbete. Enkät- och frågekonstruktion: En fråga som respondenter ska ta ställning till är ”På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i”. Frågan påminner mycket om den fråga som återfinns i Eurobarometern. Har alla respondenter kunskapen att utvärdera det demokratiska arbetet i EU eller ens i kommunalpolitiken i orten som den bor i? 32 5. SLUTSATSER OCH FORTSATT DISKUSSION Här väljer jag att återkoppla till frågeställningarna. 1. Hur operationaliseras begreppen tillit, förtroende och misstro i de analyserade enkätoch frågeformulären? 2. Kommer de problem/teman som återfinns i de teoretiska antagandena att behandlas i formulärens frågor? 3. Vilka brister visar analysen sett till enkät- och frågekonstruktion? Sett till frågeställningarna var de mest intressanta resultaten i analysen relaterade till hur tillit och förtroende operationaliserades i formulären samt bristerna i formulärens enkät- och frågekonstruktion. Kapitlet inleds med vilka slutsatser som har dragits av analysen och därefter presenteras mina rekommendationer till forskarna vid de vetenskapliga instituten och nätverken. Sen riktas fokus mot analysens begränsningar och huruvida det finns potential i Luhmanns teorier. Uppsatsens avslutas sedan med mina reflektioner. 5.1 Slutsatser av analysen Som Schuman och Presser betonar kan mer eller mindre varenda enkätfråga som ställs inför granskning uppfattas som problematisk (1996:12). Istället för att sitta och leta efter bagateller och teknikaliteter har avsikten hela tiden varit att kritiskt granska formulären, med en förhoppning om att kunna bidra med förslag till förbättringar inför framtida formulär. Analysen visade att merparten av de granskade formulären består av många frågor och täcker in ett större spann av intresseområden. Jag väljer att se på detta utifrån två olika perspektiv. 1. Instituten har möjligheten (med sina undersökningar) att täcka in hundratals variabler och empiriska indikatorer på en och samma gång. Det är ett smidigt och behändigt tillvägagångsätt för att få tillgång till en större mängd empiriska indikatorer. Forskare har därefter möjligheten att göra mer djupgående analyser för att undersöka hur fenomen kan tänkas vara relaterade till varandra. 33 2. Det negativa är att Eurobarometern och European Social Surveys formulär har så många frågor och påståenden att det kan finnas skäl till att reflektera över eventuella uttröttningseffekter. Om undersökningarna är omfattande och deltagarna tröttnar och tenderar att ge mekaniska svar går det att ifrågasätta kvalitén på de svar som används för vidare analyser. I förlängningen blir detta något som forskarna vid instituten bör reflektera över då det är en fråga om vilken kvalité data som de har samlat in håller. Ett annat problem som förekommer i flera av de granskade formulären är att frågor och påståendens svarsalternativ tenderar att vara vagt eller otydligt formulerade. Det kan exempelvis vara svarsskalor som sträcker sig från 0-10 eller 1-10, där i regel enbart det högsta och det lägsta värdet är definierat. Ett sådant exempel återfinns i Eurobarometerns formulär: ”På följande skala är 1 längst ned i samhället och 10 högst upp i samhället. Var på skalan skulle du placera dig själv?”. Med tanke på hur generellt formulerad frågan är går det att reflektera över huruvida de som deltar i Eurobarometerns undersökning kommer att läsa in olika saker i frågan. Det hade varit bättre om Eurobarometern hade använt en annan fråga, där svarsskalan haft färre skalsteg och att alla svarsalternativen varit tydligt definierade. Däremot för denna form av kritik med sig en problematik: är det möjligt för Eurobarometern och de andra vetenskapliga instituten att ändra på frågorna och svarsskalorna utan att riskera jämförbarheten över tid? De flesta av de formulär som har granskats har varit undersökningsformulär som har använts i syfte att samla in data för att forskare sedan ska kunna jämföra och följa förändringar i attityder och värderingar. Är det överhuvudtaget möjligt att utveckla frågorna utan att riskera att förlora jämförbarheten över tid? När analyserna var genomförda och det var möjligt att överblicka materialet var en av de mest slående iakttagelserna att instituten och nätverken tenderade att använda likartade frågor för att operationalisera tillitsbegreppet. Ett sådant exempel är hur både World Value Survey och European Social Survey använder den allmänna tillitsfrågan (med några mindre skillnader sett till hur frågorna är formulerade), frågan finns även översatt i Tillitsbarometern. Däremot varierar svarskategorierna mellan formulären en aning. Tidigare i uppsatsen beskrevs hur forskare använt frågan för att kunna dela in länder i låg- respektive högtillitsländer, där Sverige över tid visat sig vara ett exempel på det senare (Grosse 2012:29). Newton 34 (2001:203) anser istället att frågan fångar hur individerna bedömer tillförlitligheten i världen de lever i. Det kan finnas en risk med att frågor slentrianmässigt används i olika undersökningar, bara för att ett inflytelserikt institut (exempelvis World Value Survey) använt frågan i decennier. Forskarna behöver titta närmare på och utvärdera den allmänna tillitsfrågan relevans. Om länder kategoriseras i låg- respektive högtillitsländer men frågan egentligen mäter något annat används frågan i fel syfte. Min samlade bedömning av analysen är att instituten (som kontinuerligt genomför undersökningar) behöver se över sina formulär, då det finns flera frågor som skulle behöva bytas ut eller revideras. Exempelvis behöver SOM-institutet se över frågan ”På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i”. Frågan i sig är relevant, huruvida människor anser sig vara nöjda (eller mer specifikt om de har förtroende för) med det demokratiska arbetet är en viktig aspekt att mäta. Teorell och Svensson (2007:56) beskriver att variationen i respondenters svar kan bero på hur de uppfattar frågans termer och att det är önskvärt att göra frågorna mer konkreta genom att undvika de abstrakta begrepp som avses att mäta med frågan. De utgår förvisso från den allmänna tillitsfrågan men jag anser att deras resonemang går att tillämpa även här. Utifrån frågans nuvarande skick funderar jag över om de som har besvarat den verkligen har förstått vad de har tagit ställning till och om det inte finns bättre sätt att undersöka nöjdhet med demokratin än att explicit fråga efter det. Problematiken är däremot densamma här som med frågornas svarsalternativ, huruvida det går att ändra på (eller förbättra) frågors innehåll utan att förlora jämförbarheten över tid. Hurtienne och Kaufmann (2012) har kritiserat World Value Survey för deras benägenhet att inte förändra sina variabler och de antyder även att de inte verkar vilja bredda undersökningarna med kvalitativa data. Samtidigt förstår jag att forskarna värderar jämförbarheten över tid högt och att de ogärna utökar med en större mängd frågor – det är trots allt många frågor i formulären som det är i nuläget. Däremot har Eurobarometern genomfört sina undersökningar sedan 1973 och World Value Survey har varit verksamma sedan 1981. Instituten bör kritiskt utvärdera sina egna formulär och ha som målsättning att förbättra sina tidsseriestudier, exempelvis genom att ta bort undermåliga frågor och kontinuerligt testa nya frågor som behandlar aktuella ämnen i samhället. Detta för att forskningen inte ska stagnera vid insikten att det är viktigt att undersöka fenomen över tid. 35 5.2 Möjligheter att förbättra och utveckla formulären Här presenteras fyra punkter där jag anser att det finns förbättringsmöjligheter med de formulär som har analyserats. Två av punkterna berör den tidsserieproblematik (att instituten kartlägga förändringar över tid) som tidigare har problematiseras, de andra punkterna är mina förslag till forskarna vid instituten som jag tror skulle kunna utveckla forskningen. Reflektera över uttröttningseffekter. Det har tidigare lyfts att European Social Survey och Eurobarometern frågeformulär, som vid genomförande av intervjuer, bestod av många frågor och påståenden. Samtliga institut som genomför beteende-, värde- och attitydundersökningar behöver reflektera över denna problematik. Istället för att enbart se till mängden variabler som fångas in måste forskarna även se till deltagarna som ställer upp i undersökningarna – deltagarna är den mest värdefulla egenskapen i forskningsprocessen och ska inte tas för given. Här tillkommer återigen i tidsserieproblematiken men med tanke på hur omfattande de flesta institutens formulär är finns det förmodligen en del frågor och påståenden som gör sig bättre i andra undersökningar. Använd tydligare svarsalternativ. Min åsikt är att det hade varit bättre om frågornas svarsalternativ varit färre till antalet och om de hade varit mer tydligt definierade. Det kan vara svårt med svarsskalor som sträcker sig från 0 (eller 1) till 10, där enbart det högsta eller lägsta svarsalternativet är definierat. Däremot ställer jag mig tveksam till om det går att lösa detta problem. Om instituten har genomfört samma undersökningar över decennier och använt sig av en viss typ av svarsskala kan det vara problematiskt (om inte omöjligt) att plötsligt övergå till en fem- eller sexgradig svarsskala med fasta svarsalternativ. Frågan som då dyker upp är om det är möjligt ändra en större mängd av formulärens frågor och svarsalternativ utan att riskera kartläggningen över tid? Utveckla nya enkät- och frågeformulär. Min rekommendation är att forskarna vid instituten på sikt försöker ta fram bättre formulär. Med det sagt behöver inte de äldre enkät- och frågeformulären tas bort. Mitt förslag är att de vetenskapliga instituten, vid sidan av att genomföra sina nuvarande undersökningar, parallellt börjar arbeta med att ta fram nya 36 formulär. Genom att formulera bättre frågor och svarsalternativ tror jag att forskningen på sikt kan utvecklas. Lägg till någon enstaka öppen fråga om tillit eller förtroende. Den här rekommendationen är jag relativt övertygad om att instituten vill undvika till varje pris, då det skulle kräva mycket tid och arbete. Mitt förslag är att instituten som kartlägger förtroende och tillit skulle kunna använda en öppen fråga i sina undersökningar. Den skulle kunna vara formulerad som ”vad är förtroende för dig?” eller ”vad lägger du i begreppet förtroende?”. Respondenten skulle då ges möjligheten att kunna beskriva vad den lägger för värde i förtroendebegreppet, något som skulle kunna bidra till en djupare kunskap. På sikt skulle det vara möjligt att jämföra resultaten över tid och kontinuerligt undersöka hur förtroendebegreppet förändras i människors medvetande. Forskarna måste då förvisso rikta tid och resurser mot att koda det kvalitativa materialet men det här skulle kunna vara ett sätt att utveckla förtroendeforskningen. 5.3 Begränsningar med analysen Här presenteras de brister och problem som påverkat analysarbetet. Det första steget i analysen syftade till att presentera hur instituten använder (operationaliserar) begreppen förtroende, tillit och misstro. Min uppfattning är att denna del av analysen först blev intressant och bidrog med värdefull information när det gick att jämföra institutens frågor och påståenden. Den första delen av analysen kan därför ses som lite grund, där den mest intressanta insikten var att instituten tenderade att använda sig av likvärdiga frågor. Det var oerhört svårt att diskutera i vilken mån frågorna behandlade de problem som återfanns i de fem utvalda teoretiska antagandena i analysens andra steg. Den enkla förklaringen till detta skulle kunna vara att jag i litteraturbearbetningen fokuserade på fel saker i Luhmann och Rothsteins teoretiska ramverk. Alternativt att de teoretiska antagandena formulerades på alltför snävt sätt. De problem/teman som återfanns i de teoretiska antagandena som hade formulerats utifrån Rothsteins teorier var möjliga att relateras till frågor ur den nationella SOM-undersökningen, Förtroendebarometern och Tillitsbarometern. Med facit i hand kanske inte detta ska ses som någon större överraskning. Sett till de internationella institutens formulär hade det förmodligen varit mer strategiskt om de teoretiska antagandena baserats på antingen Coleman, Putnam eller Ostrom, vars teorier fått större genomslag internationellt. 37 Det tredje steget i analysen skulle visa sig vara den viktigaste delen. Sammanställningen av två tabeller (som bestod av riktlinjer att utgå ifrån) underlättade i allra högsta grad analysarbetet. Samtidigt kan jag förstå vad Esaiasson (et al 2012:242) menar med att det inte finns några enkla riktlinjer för att komma fram till den bästa frågeformuleringen. Med det sagt finns det onekligen otydliga frågor som inte hör hemma i formulären. Analysen i denna uppsats var begränsad, sett till både antal granskade formulär samt tidsutrymmet. Förhoppningsvis kommer någon annan att plocka upp stafettpinnen och fortsätta granska de statsvetenskapliga institutens enkät- och frågeformulär i framtiden. 5.4 Hur ska forskningen gå vidare med Luhmanns teorier? Misstrobegreppet operationaliserades inte uttryckligt i något av formulären. Nu gjordes förvisso inte den tolkningen i analysen men det skulle vara möjligt att frågor som avser att kartlägga förtroende, där låg grad av förtroende eller missnöje med demokratiskt arbete, skulle kunna tolkas som indikationer på misstro. Nord (1999:15) hävdar att misstro är ett av samhällsvetenskapens mest svåranalyserade fenomen, mot den bakgrunden kanske det inte är konstigt att det i analysen uppstod svårigheter med att analysera misstrobegreppet. Luhmann ansåg att förtroendet vilade på en illusion samt att det reducerar social komplexitet (Luhmann 2005:54, 127). Han ansåg att förtroendet inte kan motiveras, då det är resultatet av en övertrassering av all tillgänglig information. Vi kan veta vem eller vad som har individens förtroende men enligt Luhmann kan vi inte veta vad förtroendet egentligen är (2005:47). Med de beskrivningar som Luhmann utgår ifrån när han beskriver mekanismerna förtroende och misstro är det förståeligt om de som arbetar på instituten (som har tagit fram enkät- och frågeformulären) i första hand valt att utgå ifrån andra teoretikers arbeten. Därutöver finns oklarheter med Luhmanns ekvivalensprincip (mellan förtroende och misstro). Kortfattat anses begreppen vara varandras motsatser, de ska kunna ersätta varandra inom ramen för ett samhälle samt att de ska ha samma verkningar. Jag håller med Grimen om att det kan förekomma otydligheter i Luhmanns resonemang. Däremot tror jag att det kan finnas en förklaring till vad Luhmann avsåg med att misstron och förtroendets effekter på andra variabler är desamma. Därför vill jag (med hjälp av två grafer) illustrera ett förslag på vad Luhmann kan ha avsett. 38 I den första grafen visas förtroendet (X), verkningen är effektens ökning och representeras här av Z. Förtroendets verkning (effekter på andra variabler) I den andra grafen visas misstroendet (Y), verkningen är effektens ökning och representeras även här av Z. Misstroendets verkning (effekter på andra variabler) Illustrationerna visar att förtroendet och misstrons verkningar är desamma – fast i motsatt riktning. Sett till verkningarna, mekanismerna förtroende och misstroendes effekter på andra variabler, skulle de kunna ha samma verkningar men att verkningarnas riktning skiljer sig åt. Det här är något som självfallet måste studeras närmare i framtida studier, i nuläget är detta enbart mitt förslag på vad Luhmann kan ha avsett med den funktionella ekvivalensen mellan förtroende och misstro. 39 5.5 Avslutande reflektioner Under de veckor som uppsatsen har skrivits (från slutet av oktober 2014 till slutet av januari 2015) har förtroendemätningarna i olika mediala sammanhang avtagit varandra. Förtroendet för politiker verkar ha blivit nyhetsstoff. Opinionsinstituten har, på uppdrag av tidningar och nyhetsredaktioner, genomfört flertalet förtroendeundersökningar och resultaten understryker att det svenska folkets förtroende för dess politiker sjunker drastiskt. När nyhetens behag lagt sig funderar jag över hur viktiga presentationerna, bestående av stapeldiagram och procentsatser, egentligen är. Givetvis ska journalisterna som arbetar med att rapportera om politiken i Sverige skriva om det politiska missnöjet. Problemet, som jag ser det, är att journalisterna vänder sig till och betalar opinionsinstitut för att genomföra undersökningarna. När jag valde ut mina analysobjekt (d.v.s. enkät- och frågeformulären) för granskning var jag noggrann med att välja institut som är verksamma inom ramen för den statsvetenskapliga disciplinen. Alla institut och nätverk, vars formulär jag har bearbetat i analysen, kännetecknas av att de ”spelar med öppna kort”. Det går att hitta deras undersökningar utan större svårigheter och deras arbete finns tydligt dokumenterat. Även om det är min åsikt att de finns förbättringsmöjligheter för de flesta institutens undersökningar kännetecknas deras vetenskapliga arbete av noggrannhet och transparens – en förutsättning för vetenskaplig verksamhet. Samtliga opinionsinstitut, som i första hand förhåller sig internationella regler för marknadsundersökningar (riktlinjer som betonar kundnöjdhet), exkluderades från min analys. Så länge som de har en produkt på marknaden som de vill skydda är det inte möjligt att kritiskt granska deras material. Därför anser jag att de står och faller med vetenskapens kanske viktigaste ideal – transparensen. Det är dessa institut som i regel står bakom undersökningarna som publiceras i tidningsartiklar och nyhetsinslag på TV. Det är förmodligen dessa förtroendesiffror som når ut till medborgarna och som hjälper dem att forma en uppfattning om det politiska klimatet i Sverige. Till skillnad från de marknadsorienterade opinionsinstituten, som får betalt för att leverera en färdig produkt, väljer jag istället att sätta min tilltro till de vetenskapliga institut som jag har granskat i denna uppsats. Förhoppningsvis kommer undersökningar, med fokus på förtroende och tillit, att i 40 framtiden bedrivas av vetenskapliga institut och att forskningen inte reduceras till stapeldiagram och procentsatser på ”den fria marknaden”. Med det sagt är det viktigt att ta det politiska missnöjet på allvar. I teorikapitlet presenterades Rothsteins redogörelse för det upplysta egenintresset, som består av att parter försöker komma fram till regler som inte bara gynnar dem själva och att de avstår från att korrumpera regelsystemen (Rothstein 2003:292f). Under den korta tidsperiod som jag har arbetat med denna uppsats har regeringsbudgeten fällts, politikerna beskyllt varandra till höger och vänster men ändå lyckats gå vidare i och med decemberöverenskommelsen. Här skulle jag vilja avsluta uppsatsen med att återkoppla till tre aspekter som Luhmann (2005) tillskrev förtroende och misstro. • Förtroendet reducerar social komplexitet. • Misstroendet har en inneboende tendens att förstärkas i umgänge med andra människor. • Misstroendet utgörs av informationen som individen vågar lita på och individen tenderar att ta in mindre information i takt med att misstron ökar. Världen är komplex, individen kommer därför behöva reducera komplexiteten för att kunna orientera sig i världen. Om politiker vid upprepade tillfällen lägger skulden för den rådande politiska oredan på motparten blir det svårt för individen att veta vem som förtjänar dennes förtroende. Denna utveckling kan leda till att medborgaren börjar misstro politikerna och att människorna i dennes umgängeskrets bekräftar att hon ”gör rätt i att misstro politikerna”. Om Luhmann har rätt kan utvecklingen, i takt med att misstron breder ut sig och ökar i intensitet, leda till att individen kommer ta in allt mindre information. Finns det någon part som vinner på denna samhällsutveckling? Jag skulle vilja hävda att riksdagens enda etablerade missnöjesparti, som för en enkel och tydlig retorik och kan erbjuda enkla lösningar på svåra sociala och samhälleliga fenomen, står som ensam vinnare om det politiska missnöjet fortsätter att breda ut sig. Om förtroendet för politiker ska växa behöver samtliga riksdagspartier och dess politiker gemensamt arbeta med att forma förtroendet uppifrån. Ett första steg är politikerna lär sig den verkliga innebörden av det upplysta egenintresset innan det är för sent. 41 6. REFERENSER Bengtsson, B. (1999). Statsvetarens dilemma: Fallstudier, sociala mekanismer och rationalistisk teori (Uppsats till det tolfte nordiska statsvetarmötet NOPSA 99, Uppsala 19-21 augusti 1999). Gävle: Uppsala universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning. Tillgänglig: http://www2.ibf.uu.se/PERSON/bosse/stvetdilprof.pdf [2015-05-26]. Brancato, G., Macchia, S., Murgia, M., Signore, G., Simeoni, G., Blanke, G., Körner, T., Nimmergut, A., Lima, P., Paulino, R. & Hoffmeyer-Zlotnik, J. H. P. (2006). Handbook of recommended practices for questionnaire development and testing in the european statistical system. Tillgänglig: http://ec.europa.eu/eurostat/ramon/statmanuals/files/Handbook_of_Practices_for_Quest.p df [2015-05-26]. Czaja, R. F. & Blair, J. (2005). Designing surveys: A guide to decisions and procedures (2 uppl.). Sacramento, CA: Pine Forge Press. Dahlberg, S., Linde, J. & Holmberg, S. (2013). Dissatisfied democrats: A matter of representation or performance? (Working paper 2013:8). Göteborg: Göteborgs universitet, Avdelningen för statsvetenskap, The Quality of Government Institute. Tillgänglig: http://www.qog.pol.gu.se/digitalAssets/1448/1448856_2013_8_dahlberg_linde_holmber g.pdf [2015-05-26]. Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk undersökning (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (4 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik. European Social Survey [ESS]. (2014). Source questionnaire (round 7, 2014/15). Tillgänglig: http://www.europeansocialsurvey.org/docs/round7/questionnaire/ESS7_source_main_qu estionnaire_final_alert_03.pdf [2015-05-26]. 42 Ferrari, P. A. & Salini, S. (2008). Measuring service quality: The opinion of europeans about utilities. FEEM Working Paper No. 36. Tillgänglig: http://ageconsearch.umn.edu/bitstream/36758/2/36-08.pdf [2015-05-26]. Fink, A. (2003). How to design survey studies (2 uppl.). Thousand Oaks, CA: Sage Publications. Grimen, H. (2005). Luhmann om förtroende. Luhmann, N. Förtroende: En mekanism för reduktion av social komplexitet. Göteborg Daidalos. ss. 169-225. Grosse, J. (2007). Nordisk tillitsforskning: En kartläggning och värdering av det vetenskapliga läget. Forskningsavdelningens Arbetsrapportsserie, 49. Stockholm: Ernsta Sköndal högskola. Tillgänglig: http://esh.divaportal.org/smash/get/diva2:360435/FULLTEXT01.pdf [2015-05-26]. Grosse, J. (2012). Kommer tid kommer tillit?: Unga vuxnas och medelålders erfarenheter. Diss. Stockholm: Stockholm universitet, avdelningen för socialt arbete. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:513497/FULLTEXT02 [2015-05-26]. Hjerm, M. (2015). European social survey. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Tillgänglig: http://www.umu.se/forskning/stark-forskning/starkaforskningsmiljoer/forskningsdatabasvisning/?code=348¤tView=base [2015-0526]. Holmberg, S. & Weibull, L. (2013). Det viktiga institutionsförtroendet. Weibull, L., Oscarsson, H. & Bergström, A. (red.). Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. ss. 225-246. Tillgänglig: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1461/1461273_det-viktiga-institutionsf--rtroendet--korr-131009.pdf [2015-05-26]. Holmberg, S. & Weibull, L. (2013b). Institutionsförtroendet – en samhällsbyggare. Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). Förtroendet för samhällets institutioner: Utvecklingen i sverige 1986-2012. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. ss. 11-13. Tillgänglig: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1467/1467838_f--rtroendet-f--rsamh--llets-institutioner-e-bok-131129.pdf [2015-05-26]. 43 Holmqvist, A., Nises, E. & Berglund, J. (2011). “Sanningen om fusket”. Aftonbladet, 8/10. Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nyheter/skrisen/article13748306.ab [2015-05-27]. Hurtienne, T. & Kaufmann, G. (2012). Methodological biases – Inglehart’s world value survey and q methodology. Series of Papers: Methods of Field Research no 3. Tillgänglig: http://www.diss.fuberlin.de/docs/servlets/MCRFileNodeServlet/FUDOCS_derivate_000000001827/Paper_ Series._Methods_of_Field_Research._Methodological_Biases._Berlin.Belem._Nr_3.pdf [2015-06-09]. Jacoby, W. G. (1999). Levels of measurement and political research: An optimistic view. American Journal of Political Science, 43(1), 271-301. Tillgänglig: http://psfaculty.ucdavis.edu/bsjjones/jacoby.pdf [2015-05-26]. Johannisson, K. (1988). Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa. Stockholm: Nordstedts. Kjaer, P. F. (2006). Systems in context: On the outcome of the habermas/luhmann debate. Ancilla Iuris, 66-77. Tillgänglig: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1489908 [2015-05-26]. Kumlin, S. (2001). Missnöje på hemmaplan. Holmberg, S. m.fl. (red.). Europaopinionen. ss. 77-98. Tillgänglig: http://www.valforskning.pol.gu.se/digitalAssets/1220/1220311_Holmberg__2001__Euro paOpinionen.pdf [2015-05-26]. Luhmann, N. (2005). Förtroende: En mekanism för reduktion av social komplexitet. Göteborg: Daidalos. Martinsson, J. (2003). Vad väger missnöje?. Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). Fåfängans marknad. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. ss. 145-154. Tillgänglig: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1294/1294142_145-154.pdf [2015-05-26]. Misztal, B. (1996). Trust in modern societies. Cambridge: Polity Press. 44 Möller, T. (2010). Missnöje som politisk kategori. Jerneck, M. & Badersten, B. (red.). Kontraster och nyanser: Svensk statsvetenskap i brytningstid. Statsvetenskaplig Tidskrift, 112(5), 427-436. Newton, K. (2001). Trust, social capital, civil society, and democracy. International Political Science Review. 22(2), 201-214. Nord, L. (1999). När demokratin får börja om: Lokal politik och opinion efter de politiska affärerna i gävle och motala. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Norén Bretzner, Y. (2005). Att förklara politiskt förtroende: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. Diss. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet. Oscarsson, H. (2013). Förord. Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). Förtroendet för samhällets institutioner: Utvecklingen i sverige 1986-2012. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. s. 9. Oscarsson, H. & Sjörén, T. (2014). Förtroendebarometer 2014. Förtroende för samhällsinstitutioner, partier, massmedier och företag. Paper presenterat vid Mediakademins seminarium på Göteborgs universitet 2014-03-06, Göteborg. Tillgänglig: http://medieakademien.se/wpcontent/uploads/2014/03/2014_MedieAkedemins_Fortroendebarometer_140228.pdf [2015-05-19]. Payne, S. L. (1951, 1980). The art of asking questions. Princeton, NJ: Princeton University Press. Pendrill, A-M., Ekström, P., Hansson, L., Mars, P., Ouattara, L. & Ryan, U. (2014). The equivalence principle comes to school: Falling objects and other middle school investigations. Physics Education, 49(4), 425-430. Tillgänglig: http://iopscience.iop.org/0031-9120/49/4/425 [2015-05-26]. Ramirez, J. L. (2001). Den mänskliga existensens grund – en undersökning om tillitens fenomenologi. Aronsson, G. & Karlsson, J. Ch. Tillitens ansikten. Lund: Studentlitteratur. 45 Rothstein, B. (1998). Varifrån kommer det sociala kapitalet?. Socialvetenskaplig Tidskrift, 3(2), 164-171. Rothstein, B. & Kumlin, S. (2001). Demokrati, socialt kapital och förtroende. Holmberg, S. & Weibull, L. (red). Land, Du välsignade?. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. ss. 49-62. Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag. Rothstein, B. (2004). Förtroende i det multikulturella samhället. Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). Ju mer vi är tillsammans: Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. ss. 75-80. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25088?locale=sv [2015-05-26]. Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat. Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. ss. 65-84. Tillgänglig: http://www.som.gu.se/publicerat/B%C3%B6cker/52.-lycksalighetens-o-2011-/ [2015-05-26]. Schuman, H. & Presser, S. (1996). Questions and answers in attitude surveys: Experiments on question form, wording and context. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications. Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod (uppl. 3:1). Malmö: Liber. SOM-institutet. (2015). SOM-institutets undersökningar. Tillgänglig: http://som.gu.se/undersokningar/ [2015-05-26]. Teorell, J. & Svensson, T. (2007). Att fråga och svara: Samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber. Trägårdh, L., Wallman Lundåsen, S. & Svedberg, L. (2014). Tillitsbarometern. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola. Tillgänglig: http://www.esh.se/forskning/forskningsprojekt/2014-08-28-social-tillit-i-sverige---ettforskningsprogram/tillitsbarometern.html [2015-05-26]. 46 World Values Survey [WVS]. (2012). WV6 Official Questionnaire, v4 June 2012.Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp [2015-05-26]. World Values Survey [WVS]. (2015). What we do. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp [2015-05-26]. 47
© Copyright 2024