Läs gärna Vårdförbundets Två måsten i vårdpolitiken!

måsten
i vårdpolitiken
TVÅ MÅSTEN I
VÅRDPOLITIKEN
Vården är en av de viktigaste
politiska frågorna i Sverige idag.
Det är framförallt vårdens kvalitet
och hur du bemöts som patient
som är viktigt för människor.
Vårdförbundet ser två måsten
i vårdpolitiken som gör vården
bättre, säkrare och effektivare.
1 Säkra kompetensförsörjningen
2 Personcentrera vården
På följande sidor presenterar vi konkreta
förslag hur det kan bli möjligt.
01
SÄKRA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN
225 000 personer behöver rekryteras
till vård- och omsorgssektorn fram
till 2023, enligt Sveriges kommuner
och landsting (SKL). Bristen på biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och specialistutbildade
sjuksköterskor är redan mycket stor
och bristen på barnmorskor får idag
stora konsekvenser runt om i landet.
Det krävs kraftfulla insatser för att få
fler unga att välja dessa yrken och
stanna kvar ett helt yrkesliv.
Vårdförbundets förslag för att
säkra kompetensförsörjningen:
• Inför strukturerad yrkesintroduktion
• Inför akademisk specialisttjänst-
göring för sjuksköterskor
• Inför reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker
och röntgensjuksköterskor
• Skapa möjligheter för en
jämställd livslön
Strukturerad yrkesintroduktion
Skillnaden mellan utbildningen och vårdens
dagliga verksamhet är ofta stor och upplevs
som mycket pressad för många. Det är en
motsägelsefull roll att bära på ny kunskap
och samtidigt vara praktiskt oerfaren.
En strukturerad yrkesintroduktion för
sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska
analytiker och röntgensjuksköterskor skapar
nya möjligheter att ta tillvara de nyexaminerades kunskap i verksamheten och minskar
samtidigt risken för hälsoproblem och etisk
stress. Den blir också ett stöd för chefen
och stärker arbetsgivarens attraktivitet
på arbetsmarknaden.
Vårdförbundet föreslår en strukturerad
yrkesintroduktion på 9-12 månader:
• Tillgång till handledare från samma enhet för stöd i yrkesfrågor.
• Tillgång till mentor från annan enhet för möjlighet att ta upp problemställningar från den egna arbetsplatsen.
• Handledda gruppträffar för reflektion och
erfarenhetsutbyte en gång per månad tillsammans med andra nya i yrket.
•
Handledda kompetensmöten utifrån olika teman varannan månad, t ex som att han-
tera komplexa situationer, prioriteringar och att leda omvårdnaden.
Den strukturerade yrkesintroduktionen ska
ges utöver den sedvanliga arbetsplatsintroduktionen och gör den nyexaminerade gradvis
mer självständig.
SEK
Akademisk specialisttjänstgöring
för sjuksköterskor
Vårdförbundets modell för akademisk
specialisttjänstgöring för sjuksköterskor:
Att sjuksköterskor själva förväntas finansiera
sin specialistutbildning har lett till att såväl
andelen som antalet specialistsjuksköterskor minskat år efter år i Sverige. Bristen på
specialistsjuksköterskor leder till att patienten inte får möta den specialist hon eller han
har behov av, att väntetider för operationer
och behandlingar förlängs och att hela avdelningar tvingas stänga. Patientsäkerheten
drabbas negativt när rätt kunskap inte finns
på plats. En bra utbildning med bra villkor för
dem som utbildar sig till specialister kan vända
den negativa trenden.
• Utbildningsanställningar regleras i
kollektivavtalen. Vårdens huvudmän ansvarar för att bereda plats för stud enter under specialistutbildning. Det ger både bättre villkor för sjuksköterskan under studietiden och tillför kunskap
till verksamheten. Sammantaget säkrar detta tillgången på specialistutbildade sjuksköterskor.
•
Utbildningen genomförs till större del
i vårdverksamheten för att uppnå en
integrering av vetenskaplig teori och praktik genom hela utbildningen.
•
Staten reglerar huvudmännens ansvar
att tillhandahålla utbildningsanställningar genom lagstiftning. Utbildningen ska även i fortsättningen ges av universitet och högskola och leda till en skyddad specialistbeteckning. Nationella och regionala samverkansorgan behöver inrättas för att underlätta kommunika-
tionen, öka interaktionen mellan vård, utbildning och forskning och underlätta planeringen av utbildningsanställningarna.
Reglerad specialistutbildning för
biomedicinska analytiker och
röntgensjuksköterskor
Vårdförbundets förslag för en reglerad
specialistutbildning för biomedicinska
analytiker och röntgensjuksköterskor:
Idag finns ingen reglerad specialistutbildning
för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, trots en svindlande teknisk
utveckling inom dessa verksamheter. Både biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor har redan idag stor specialistkunskap
och utför många avancerade arbetsuppgifter.
• Specialistutbildningen ska ges av
universitet/högskola på avancerad nivå med reglering som yrkesexamen i hög-
skoleförordningen.
För att kvalitetssäkra den kunskapen vill
Vårdförbundet att reglerade specialistutbildningar med nationellt reglerade mål och examinationskrav skapas både för biomedicinska
analytiker och röntgensjuksköterskor.
Utbildningen ska möta de behov som finns hos
befolkningen och säkra kompetensförsörjningen av specialister i hela landet. I konkurrensen om den framtida arbetskraften är det
viktigt att båda yrkena är attraktiva och att
utvecklingsvägarna är tydliga. Det är också
avgörande att villkoren för att specialistutbilda sig är bra. Utbildningarna ska därför
genomföras i form av akademisk
specialisttjänstgöring.
•
Huvudområdet är biomedicinsk laborato-
rievetenskap för biomedicinska analytiker och radiografi för röntgensjuksköterskor.
Vi föreslår en öppen inriktning med reglering i högskoleförordningen.
• Examen från specialistutbildning för
röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker ska leda till en skyddat special istbeteckning reglerad i Patientsäkerhets-
lagen.
• Utbildningen ska vara verksamhets integrerad och ges enligt Vårdförbundets
modell för akademisk specialisttjänst-
göring.
BIOMEDICINSKA
ANALYTIKER
RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR
Möjligheter för en jämställd livslön
Kvinnors lön är enligt Medlingsinstitutet i snitt
13,4 procent lägre än mäns. Den största anledningen är att traditionellt kvinnodominerade
kunskapsområden värderas lägre än traditionellt mansdominerade.
Ett sätt att nå en mer jämställd livslön är att
samhället främjar ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen mellan kvinnor och män. Ett
annat sätt är att arbetsgivarna skapar förutsättningar för alla att göra karriär. Det ger en
tydlig löneutveckling under arbetslivet som
också genererar en bra pension.
Brister i arbetsmiljö och krävande arbetstider
gör det idag svårt för många inom våra yrken
att arbeta heltid och att få en bra balans mellan
arbetsliv och privatliv. Det måste rättas till.
Med en genomtänkt arbetsorganisation och
goda arbetsvillkor blir möjligheterna till en
jämställd livslön bättre.
Statistiken kring livslön är otroligt dyster för
våra yrken idag. En biomedicinsk analytiker
tjänar exempelvis aldrig in sin utbildning.
Livslönen för en biomedicinsk analytiker är
13,4 miljoner kronor, vilket är cirka 4 procent
lägre än för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad. Utbildning måste löna sig!
Vårdförbundets förslag på åtgärder för en
mer jämställd livslön:
•
Skapa tydliga strukturer och incitament att specialistutbilda sig och göra karriär. Det ska löna sig att tillföra kunskap och
erfarenhet till den verksamhet där man
arbetar, inte minst i form av högre lön.
Inför anpassade tjänster efter kunskap
och erfarenhet; specialisttjänster, utveck-
lingstjänster, handledarroller samt kliniska adjunkter och lektorer. Alla ska kunna
bidra med sin kunskap fullt ut under
ett helt arbetsliv.
•
Ge alla rätt till och möjlighet att arbeta
heltid. Det krävs en god arbetsmiljö och hälsosamma arbetstider för att vårdens professioner ska ha möjlighet att få ihop yrkesliv och privatliv.
•
Landsting och kommuner bör införa en strategi för hur man ska åtgärda den strukturella lönediskrimineringen av
kvinnodominerade yrken. Ansvaret för
att utjämna osakliga löneskillnader och en felaktig värdering av kvinnodominerade
yrken måste tas på alla nivåer. Kommuner och landsting är vårdens största arbetsgivare och måste verka för att mål om
jämställda löner uppnås.
02
PERSONCENTRERA
VÅRDEN
Personcentrerad vård tar sin
utgångspunkt i varje persons unika
förutsättningar, resurser och hinder
och innebär ett partnerskap mellan
personen, anhöriga och vårdens
professioner. Det är en övergång
från dagens modell där patienten är
det passiva målet för en medicinsk
behandling till en modell där personen är aktiv i planering och
genomförande av den egna vården.
Vårdförbundet vill se en helt ny logik
för att möta vårdens utmaningar,
en personcentrerad vård där delaktighet är grunden. Resultaten av
forskning om personcentrerad vård
visar att kostnaderna blir lägre,
kvaliteten högre och patienter och
vårdpersonal nöjdare. En personcentrerad vård är bättre, säkrare
och mer effektiv, för alla.
Sverige har i mångt och mycket en
god vård av hög kvalitet, men det
finns också allvarliga brister. Hur du
bemöts som patient är avgörande
för vårdens resultat och internationellt sett står vi oss dåligt vad gäller
just patientens eget inflytande och
möjlighet till delaktighet i sin vård.
Vårdförbundets förslag för att
personcentrera vården:
• Inför ett personcentrerat arbets sätt i vården
• Stärk kommunernas roll som
viktiga vårdhuvudmän
• Satsa en IT-miljard för snabbare e-hälsoutveckling
Vårdförbundets förslag för att införa ett
personcentrerat arbetssätt:
Ett personcentrerat arbetssätt
För att kunna utveckla en personcentrerad
vård krävs ett personcentrerat arbetssätt med
stor tillit i teamarbetet och mod hos alla vårdens professioner att utmana den egna yrkesrollen. Medvetna ställningstaganden från
politiker och beslutsfattare är en förutsättning
för att nå dit.
•
I en studie vid Centrum för personcentrerad
vård vid Göteborgs universitet (GPCC) gav
ett personcentrerat arbetssätt följande resultat
i vården av äldre patienter som råkat ut för
höftledsfraktur:
• En signifikant förbättrad smärtlind-
ring jämfört med kontrollgruppen.
• En signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation jämfört
med traditionell vård.
• En 50-procentig minskning av antal
vårddagar jämfört med den traditionella vården.
• En 40-procentig minskning av vårdkost
nader jämfört med den traditionella vården.
Kommuner och landsting måste ta fram
en strategiplan för införande av personcentrerad vård. Personcentrerad vård är idag bara ett av flertalet prioriterade mål
för hälso- och sjukvården. Genom en
strategiplan för införande av personcentrerad vård blir prioriteringen tydlig
och uppföljning möjlig.
• Patienter och patientföreträdare måste
involveras i vårdens utveckling. Patient representanter i beslutsfattande grupper
på alla nivåer ger nya perspektiv och driver
på utvecklingen mot en personcentrerad
vård.
•
Styrsystem och ersättningsmodeller måste
utvecklas för att stödja personcentrerad
vård. Vårdens ledarskap behöver ha kunskap om personcentrerad vård, avsätta
tid för förändringsarbete, sätta mål och
efterfråga resultat.
Kommunerna som viktiga vårdhuvudmän
En personcentrerad vård ställer krav på att
vården hålls samman, oavsett vårdgivare eller
vårdhuvudman. Men i dagens system är det
inte ovanligt att en patient med komplexa
behov på egen hand måste vända sig till flera
olika vårdgivare och flera olika professioner
för att få sina behov tillgodosedda. Kommunerna är idag stora och viktiga vårdhuvudmän
för hemsjukvård, elevhälsa, psykiatri och
äldrevård, och har avgörande betydelse för
en sammanhållen vård.
Andelen högskoleutbildad personal i den kommunalt finansierade vården har trots en allt
komplexare vård endast ökat marginellt under
de senaste åren. Andelen specialistutbildade
sjuksköterskor inom till exempel vård av äldre
är idag mycket låg. Kommunernas styrning
och ledning behöver anpassas till rollen som
vårdhuvudmän i en personcentrerad vård.
Vårdförbundets förslag för att stärka
kommunerna som viktiga vårdhuvudmän:
•
Vårdkompetensen måste höjas på alla
nivåer. Andelen högskoleutbildad vård-
personal i den kommunalt finansierade
vården behöver öka radikalt. Till exempel måste specialistutbildade sjuksköterskor finnas i såväl den kliniska vården som
i samtliga beslutande rum. Vårdkompetens
ska finnas hos ledare på alla nivåer inom
den kommunalt finansierade vården.
•
Alla med behov måste få en fast vårdkontakt. Sedan 2010 har patienter med
behov laglig rätt till en fast vårdkontakt.
Tyvärr visade Socialstyrelsens utvärdering
2012 att genomslaget i vården ännu är
lågt. Äldresjuksköterskan och skolsköterskan är mycket lämpliga som fast vårdkontakt inom sina arbetsfält.
• Gemensamma FoU-enheter måste inrättas
mellan kommuner och landsting.
Kunskapsutveckling och forskning ska
vara en naturlig del i den kommunala
vården. FoU-enheter där kommuner och landsting samverkar främjar en samman-
hållen vård och gemensam kunskapsut-
veckling samtidigt som resurser används optimalt.
Snabbare e-hälsoutveckling
E-hälsa kan definieras som ”användning av IT
för att främja hälsa både på individ- och samhällsnivå”. Satsningar på e-hälsa har en enorm
potential att öka patientsäkerheten, underlätta
arbetet för vårdens professioner och inte minst
att bidra till en personcentrerad vård. Trots
pågående utvecklingsinsatser finns fortfarande
stora brister och utvecklingen av svensk e-hälsa
går alldeles för långsamt.
Det finns inga genvägar till en välfungerande
e-hälsa, inga supersystem som löser alla problem. Det behövs ett rejält ekonomiskt tillskott
och stora insatser för att hålla samman och
skynda på IT-utvecklingen inom vård och
omsorg. Mer tid och resurser måste satsas på
att kartlägga hur e-hälsa i varje situation ska
stödja det goda vårdmötet och en personcentrerad vård. Den nya e-hälsomyndigheten
måste få ett tydligt uppdrag och nödvändiga
resurser för att kunna driva utveckling och
effektivisering av e-hälsosystemen så att de
stödjer en modern, kunskapsintensiv och
personcentrerad vård och omsorg.
Vårdförbundets förslag för en snabbare
e-hälsoutveckling:
• Patienten måste få tillgång till den egna vårddokumentationen och möjlighet att enkelt kommunicera med vården. Det är viktiga redskap i en personcentrerad vård. E-hälsosystem ska följa personen över
vårdgivargränserna och måste utvecklas så
att de stödjer den enskildes möjlighet att vara delaktig i sin egen vård och hälsa.
• Den som arbetar i vården ska kunna utföra
sitt arbete utan onödiga avbrott. Till exem pel ska du bara behöva logga in en gång för att nå de system och verktyg du har behörig-
het till. Tekniska förutsättningar för att dokumentera och få tillgång till information
måste finnas där vårdmötet äger rum. Behovet är särskilt stort inom den kommun alt finansierade vården där tillgången till teknikstöd generellt är låg och mobilt arbete vanligt.
•
Kunskapen och inflytandet om e-hälsosystem måste öka hos vårdens professioner.
I utveckling, införande och utvärdering av
e-hälsosystem krävs större deltagande av
användbarhetsexperter, hälsoinformatiker och användare. Varje e-hälsoprojekt måste ha professionsföreträdare i ledningen. Dessutom måste utbildning och kompetensutveckling inom e-hälsa prioriteras i vårdutbildningarna och sedan fortlöpande i vårdens verksamheter. E-hälsokompetens är en
strategisk utvecklingsresurs som måste finnas på alla ledningsnivåer i vården
och omsorgen.
Vad tycker du?
Diskutera med oss
på twitter:
#vardpol
Artikelnummer VF000228. 4000 ex. Januari 2015. Tryck: Ineko AB. Grafisk Form: FamiljenPangea
Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård.
Vi är 112 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker
och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ.
Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.
www.vardforbundet.se/2masten