Hållbarhetsanalys - Astoria Stockholm
Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 HÅLLBARHETSANALYS Kv Riddaren 18 KUND Humlegården Fastigheter/Fastighets AB Riny KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Håkan Nilsson - ombud Robert af Wetterstedt - uppdragsledare och miljökonsekvensanalys Bodil Sandén - processledare Övriga Marianne Klint och Cecilia Lindqvist - kulturmiljö- och stadsbildanalys Elin Salomonsson och Oliver Pearce – miljökonsekvensanalys Andreas Asker – LCA livscykelanalys Torsten Lindholm (underkonsult) - BIM, socialt och miljökonsekvensanalys Pia Andersson (underkonsult) - kommunikatör Filippa Andersson - formgivare 2 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 INNEHÅLL 1 SLUTSATS 6 2 INLEDNING 2.1 Uppdraget 2.2 Syftet med uppdraget 7 7 7 3 PLANOMRÅDET 3.1 Nuläge 3.2 Planprocessens historik 3.3 År 2006-2008 3.4 År 2008-2010 3.5 År 2011, start-PM 3.6 År 2012, samråd 3.6.1 Sammanfattning av samrådsyttrande från Länsstyrelsen, 2012-09-18 3.7 År 2013, utställningsförslaget 3.7.1 Kompletterat yttrande från Länsstyrelsen inför beslut om utställning, 8 8 8 8 10 12 12 13 13 2013-02-28 15 3.7.2 Utställning 15 3.8 År 2014 16 3.9 Utredningar kring befintliga byggnaders skick samt fastighetsvärdering 17 3.9.1 Grundläggning 17 3.9.2 Byggnad 18 3.9.3 Värme, ventilation och sanitet (VVS) 18 3.9.4 El och hiss 19 3.9.5 Fastighetsvärdering 19 4 PLANFÖRSLAGET 4.1 Astoriaalternativet 4.1.1 Fakta 4.1.2 Gatuhuset 4.1.3 Gårdshuset 4.1.4 Gränd/”pocket park”, Sofi Almquist plats 4.2 Nollalternativet 4.2.1 Fakta 21 21 21 22 22 24 26 26 3 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 4.2.2 Byggnaderna 26 4.2.3 Gränd, Sofi Almquist plats 27 5 KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS 5.1 Metodik 5.2 Bedömningsgrunder 5.3 Kulturmiljö 5.3.1 Bedömningsgrunder kulturmiljö 5.4 Plan- och bygglag (2010:900), PBL 5.5 Riksantikvarieämbetets handbok Kulturmiljövårdens riksintressen 28 28 29 29 30 31 enligt 3 kap. 6 § miljöbalken 32 5.6 Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering 32 5.7 Översiktsplan 2010 33 5.8 Vision för city 2030 34 5.9 Arkitektur Stockholm - Strategier för stadens gestaltning, Stockholm stad 35 5.10 Alla tiders Stockholm: Kunskapsunderlag avseende riksintresset Stockholms stad Riksintressen för kulturmiljövärden 2014-11-06 35 5.11 Historik 35 5.12 Historiska planmönster – överblick 37 5.13 Nulägesbeskrivning - Kulturmiljöer inom och utanför planområdet 38 5.13.1 Övergripande kulturmiljövärden 42 5.14 Detaljplanens konsekvenser för kulturmiljön 43 5.14.1 Nationellt värde – Påverkan på Rikintresset Stockhoms stad 43 5.14.2 Kommunalt värde – Påverkan på kommunala kulturvärden 43 5.14.3 Planens förhållande till kommunala planer och program 45 5.15 Stadsbild 46 5.15.1 Bedömningsgrunder stadsbild 46 5.15.2 Arkitektur Stockholm (utdrag från version 2014, uppdatering pågår ) 46 5.15.3 Nulägesbeskrivning 47 5.15.4 Detaljplanens konsekvenser för stadsbilden 50 6 MILJÖKONSEKVENSANALYS 6.1 Jämförelse mellan Astoriaalternativet och Nollalternativet 6.1.1 Metodik 6.1.2 Bedömningsgrunder 52 52 52 53 4 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 6.2 Jämförelse mellan Astoriaalternativet och Nollalternativet 55 6.2.1 Helhet miljökonsekvensanalys 56 6.2.2 Ekonomi 57 6.2.3 Process 58 6.2.4 Social 59 6.2.5 Miljö 60 7 ÖVRIGA ANALYSER 7.1 LCA – Livscykelanalys 7.1.1 Syfte 7.1.2 Avgränsningar 7.1.3 Beskrivning av Kv Riddaren 18 7.1.4 Metodval 7.1.5 Indata till LCA-beräkning 7.1.6 Resultat och Diskussion 7.1.7 Slutsatser 7.2 Koldioxidutsläpp per arbetsplats 7.3 Geoenergi 7.4 Fastighetsekonomi 61 61 62 62 63 64 67 71 75 76 77 77 8 BILAGOR 8.1 Referenser 8.2 Bedömningsgrunder kulturmiljö- och stadsbildsanalys 8.3 Orbis principer och bedömning 79 79 81 83 5 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 1 2015-09-04 Revidering: 0 SLUTSATS Målet med denna rapport har varit att för Riddaren 18, utifrån Stadsbyggnadsnämndens uppdrag till Stadsbyggnadskontoret, ta fram en utvecklad miljökonsekvensanalys av vad en rivning skulle innebära samt en utvecklad miljökonsekvensanalys som redogör för vad planförslaget, Astoriaalternativet med renovering, rivning och nybyggnation skulle innebära i jämförelse med ett bevarande av nuvarande fastighet, Nollalternativet. I hållbarhetsanalysen jämförs därmed planförslaget Astoriaalternativet och Nollalternativet. I Nollalternativet behålls samtliga byggnader vilket innebär fördelar ur kulturmiljöhänseende jämfört med Astoriaalternativet. Byggnaderna behöver dock en genomgripande renovering av ytskikt, tekniska installationer och vissa bärande konstruktioner. Lokalytorna används i sin helhet för kontor och handel. Gränden öppnas upp för allmänheten och ges en enklare utformning än i Astoriaalternativet. Nollalternativet bedöms av Humlegården inte vara lönsamt ekonomiskt. I Astoriaalternativet ersätts gårdshuset och kulisshuset med en ny byggnad med kontor och handel medan gatuhuset renoveras till sitt ursprungliga innehåll, bostäder, samt adderas med en påbyggnad för bostäder i samma stil som gårdshuset. Nybyggnadsdelarna i Astoriaalternativet har getts en utformning med hänsyn till omgivande bebyggelse; i volym, i höjd, färgskala och i materialitet. Astoriaalternativet är ett hållbarhetsalternativ med högt satta mål i produktion och driftskede. Bland annat får Astoriaalternativet bättre klimatskal, bättre energitekniska lösningar och fler möjligheter till hållbarhetsåtgärder såsom geoteknik. Astoriaalternativet blir också mer energienergieffektivt totalt och per arbetsplats. På platsen finns växtväggar och annan vegetation som bidrar till att öka antalet arter i närområdet. Nya bostäder, yteffektiva kontorslokaler och mer handelslokaler adderas i ett läge med mycket god kollektivtrafik. Rivningen av gårdshuset får utöver förlorade kulturvärden, stor inverkan på den lokala stadsbilden när den nya byggnaden och ”pocket parken” tillförs. Dock är stora förändringar redan beslutade genom att den nya judiska skolan byggs. Från Nybrogatan syns nybyggnaden endast i begränsade vinklar. De utökade handelsytorna och ”pocket parken” kommer medföra att den urbana miljön i kvarteret utvecklas. Utifrån ovanstående resonemang och övriga analyser i rapporten dras följande slutsats: Astoriaalternativet tillför tidsenliga hållbarhetsvärden medan Nollalternativet bevarar de kulturhistoriska värdena. 6 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2 2015-09-04 Revidering: 0 INLEDNING Humlegården Fastigheter/Fastighets AB Riny, fastighetsbolag i Länsförsäkringsgruppen, äger och förvaltar kv. Riddaren 18 på Nybrogatan i stadsdelen Östermalm, Stockholms kommun. Sedan 2006 har Humlegården arbetat med ett utvecklingsprojekt för fastigheten, för detaljer avseende arbetet se avsnittet ”Projektets historik”. Den 29 januari 2015 beslutar Stadsbyggnadsnämnden (protokolls utdrag Dnr 2013-09412-54): 1) att återremittera ärendet och ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att återkomma med en utvecklad miljökonsekvensanalys av vad en rivning skulle innebära. 2) att därutöver anföra: Riddaren är ett spännande projekt som skulle kunna utveckla platsen i en positiv riktning. Projektet innebär emellertid en rivning av ett, på fler sätt, värdefullt hus och Stadsbyggnadsnämnden finner att det finns aspekter som ännu inte har utretts på ett tillfredsställande sätt. Stadsbyggnadskontoret får därför i uppdrag att återkomma med utvecklad miljökonsekvensanalys som redogör för vad en rivning och nybyggnation skulle innebära i jämförelse med ett bevarande av nuvarande fastighet. 2.1 Uppdraget Utifrån Stadsbyggnadsnämndens uppdrag till Stadsbyggnadskontoret har WSP fått i uppdrag att utföra en miljökonsekvensanalys. Stadsbyggnadsnämnden har i sitt utlåtande inte definierat omfattning och detaljeringsgrad för miljökonsekvensanalysens innehåll. WSP har i samråd med Stadsbyggnadskontoret och Humlegården därför fastställt innehållet till följande delar. • • Kulturmiljö- och stadsbildsanalys (motsvarande Betydande miljöaspekter i traditionell Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken) Miljökonsekvensanalys för projektet (motsvarande Övriga miljöaspekter i traditionell Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken med kompletterande av miljöaspekter för lokalt samt vidare regionalt och globalt) Rapporten har fått namnet; Hållbarhetsanalys - Kv Riddaren 18. 2.2 Syftet med uppdraget Syftet med uppdraget är att utifrån Stadsbyggnadsnämnden önskemål om en utvecklad miljökonsekvensanalys redogöra för vad en rivning och nybyggnation det så kallade Astoriaalternativet skulle innebära i jämförelse med ett bevarande av nuvarande fastighet, det så kallade Nollalternativet. 7 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 3 PLANOMRÅDET 3.1 Nuläge Revidering: 0 I dagsläget står hela fastigheten tom i avvaktan på beslut. Byggnaderna är i mycket stort behov av underhåll, se även kapitel ”Utredningar kring befintliga byggnaders skick samt fastighetsvärdering”. Det finns enligt utredningar en risk för att delar av byggnaderna kan rasa (pga. sättningsproblematik). Gränden är i nuläget stängd. 3.2 Planprocessens historik Flygbild från nordväst. 3.3 År 2006-2008 Humlegården och Judiska skolan (Stiftelsen Judaica) kom överens om att samverka i ambitionen att utveckla parternas ägande i kvarteret Riddaren. Judaica innehar tomträtten för Riddaren 6 och ägde fastigheten Riddaren 5. Humlegårdens fastighet Riddaren 18 innehåller kontor och handel och Judaicas fastigheter innehåller skollokaler samt andra lokaler för judisk verksamhet och en mindre andel kontor och handel. Projektets upplägg diskuterades i samråd med Stockholm Stads Stadsbyggnadskontor och Exploateringskontor år 2006 varvid Stadsbyggnadskontoret företräddes av Alexander Wolodarski och en kollega. Tre arkitektföretag bjöds in till ett parallellt uppdrag. Vinnare utsågs efter rekommendation av Stadsbyggnadskontoret. 8 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Det vinnande förslaget innebar att gårdsbyggnaderna på Riddaren 18 och Riddaren 5 skulle rivas. På Riddaren 6 var avsikten att på gården uppföra en tillbyggnad för skol- och föreningslokaler och i befintlig byggnad mot Riddargatan förlägga utåtriktade lokaler för judisk verksamhet. På Riddaren 5 och Riddaren 18 planerades, bakom gatuhusen, en ny byggnad innehållande i huvudsak kontor. Gatuhusen mot Nybrogatan avsågs innehålla bostäder med handelslokaler i markplan. Det gemensamma projektet drevs långt med omfattande underliggande utredningar. Modellförslag 2006, parallellt uppdrag Nyrens. 9 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Modellförslag Nyréns 2007. På Riddaren 5 tillskapades ett nytt bostadshus bakom de befintliga fasaderna. Gatuhuset på Riddaren 5, mot Nybrogatan, avsågs innehålla kontor och handel. Gränden mellan byggnaderna på Riddaren 18 och 5 omformades genom att ett offentligt torg tillskapades som en utvidgning av Nybrogatan. Kring detta torg kunde uteserveringar för restauranger och caféer skapas. Innanför torget bildades en separat bostadsgård. Alla kontorsentréer till Riddaren 18 och 5 skedde direkt från Nybrogatan. Entré till det judiska centret skedde via en ny huvudentré på Riddaren 6 i befintlig byggnad belägen mot Riddargatan. Utformningen av projektets olika delar t ex ritningar, byggnadshöjder, höjdsättning, avstånd mellan byggnader, ändamål och markdisposition var Stiftelsen Judaica och Humlegården ense om tillsammans med Stadsbyggnadskontoret. 3.4 År 2008-2010 Efter dialog med ledande företrädare på Stadsbyggnadskontoret omformades projektet till att fasaderna på befintliga gårdsbyggnader på Riddaren 18 och 5 skulle bevaras. Bakom fasaderna kunde allt rivas. Det nya projektet som berörda parter då var överens om innefattade på Riddaren 18 ett nytt kontorshus bakom befintliga fasader. På Riddaren 6 tillbyggdes befintlig byggnad med skol- och föreningslokaler. En öppen skolgård på mark tillskapades. En grönklassad gårdsflygel på Riddaren 6 avsågs rivas. 10 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Modellförslag Nyréns 2009. Nyréns modellförslag till start PM 2010. 11 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 3.5 2015-09-04 Revidering: 0 År 2011, start-PM Utredningarna kring förslaget fortskred och 2011 fick Humlegården positivt besked av Stadsbyggnadskontoret att ta fram underlag till start-PM. Pga av omständigheter och i samråd med Stadsbyggnadskontoret upphandlades nya arkitekter. För Riddaren 18 valdes Elding Oscarson och för Riddaren 5 valdes Vera Arkitekter. Hag Arkitekter, som tidigare arbetat med skolbyggnaden på Riddaren 6, fortsatte arbetet med att utveckla Judaicas skolbyggnad. Judaica och Humlegården kom överens om att planarbetet skulle ledas av Humlegården. Arkitekterna fick i uppdrag att utveckla de tre projekten inom de volymer och övriga förutsättningar som överenskommits med Stadsbyggnadskontoret. Förhållandet gav att ett start-PM för detaljplan togs fram och beslut att starta planprocessen togs av Stadsbyggnadsnämnden den 9 september 2011, Tjänsteutlåtande Dnr 2009-23075-54, Startpromemoria för planläggning av Riddaren 5, 6 och 18 i stadsdelen Östermalm (30 lägenheter, skola, kontor), 2011-09-09. I startpromemorian anges att, citat: ”Kontorets ställningstagande innebär en vitalisering av stadsmiljön och möjlighet att stärka urbanitetet ur användningssynpunkt i detta centrala avsnitt av Östermalm. Kontoret anser att förslaget kan bli ett positivt tillskott i stadsdelen och kan ligga till grund för plansamråd.” Samrådsförslaget av Elding Oscarson. I princip samtliga kostnader för arkitekter, tekniska konsulter och alla övriga utredningar för framtagandet av planen fram till samråd har bekostats av Humlegården. Detta avser Riddaren 5, 6, och 18. Kostnaderna är betydande. 3.6 År 2012, samråd Under första halvåret av 2012 var detaljplanen ute på samråd. Sista datum för inlämnande av synpunkter var den 5 maj 2012. Länsstyrelsen lämnade sitt yttrande 2012-09-18. De synpunkter som inkom var av tyngd vilket gav att det gemensamma projektet behövde omarbetas. 12 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 3.6.1 2015-09-04 Revidering: 0 Sammanfattning av samrådsyttrande från Länsstyrelsen, 2012-09-18 Länsstyrelsen befarar påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården för Stockholms innerstad med Djurgården i den del av planförslaget som avser den nya kontorsbyggnaden på Riddaren 18. Det karaktärsdrag som avses i riksintresset här är ”stadens silhuett och vyer”. De punkter Länsstyrelsen riktar in sig på är: -‐ -‐ Tre nya takvåningar utformade i glas med horisontella lameller vilket anses vara ett nytt inslag i stadsmiljön vid Nybrogatan. Kulturhistoriskt dokumentvärde bedöms förstöras när en ny byggnad byggs bakom bevarade fasader. Länsstyrelsen anser att planförslagets inverkan på riksintresset avseende stadens silhuett i ovanstående frågor behöver klargöras innan frågan om påtaglig skada slutligt kan bedömas. Utöver den möjliga skadan på riksintresset framförs nedanstående punkter: -‐ -‐ -‐ -‐ -‐ -‐ 3.7 Före detta Riddaren 17 bör bevaras i sin helhet (länkbyggnaden). Gårdsflygel på gulklassade Riddaren 18 som rivs samt lanternin på gård bedöms reducera byggnadens kulturhistoriska värde. Tillräckliga skäl för att motivera rivning har ej redovisats. Om en rivning bedöms vara oundviklig så bör biografen Astoria dokumenteras. Kontorsvolymen får negativa konsekvenser för den blåklassade före detta Riddaren 17. Varför beskrivs ej men det får antas att det är rivning av länkbyggnaden som avses. Omgivande stadsmiljö får negativa effekter genom föreslagen påbyggnad och takutformning. Länsstyrelsen önskar att en antikvarisk konsekvensanalys bör tillföras ärendet för att ligga som grund för lämplighetsbedömning. År 2013, utställningsförslaget Humlegården gjorde bedömningen att samrådsförslaget inte gick att omarbeta för att tillgodose alla synpunkter och valde istället att ta fram ett helt nytt förslag baserat på de synpunkter som inkommit. Ett framstående och välrenommerat danskt arkitektkontor, 3XN, anlitades för uppdraget på grund av projektets komplexitet. Det nya förslaget har en helt annan utformning och omfattning än det tidigare. Förutom själva gestaltningen så tecknas nedan de punkter som reviderats: 13 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Utställningsförslaget. -‐ -‐ -‐ -‐ -‐ Byggnaden sänks cirka 4 meter. Det betyder att byggnaden inte blir högsta punkten inom kvarteret utan smälter in i befintligt taklandskap. Takfoten mot Nybrogatan behålls och takvinkeln höjs något på gathuset. Före detta Riddaren 17, blåklassad enligt Stadsmuseet, bevaras i sin helhet. Ny byggnad bakom bevarade fasader, ”kulisser” tas bort. Humlegården gjorde bedömningen att det finns en stor önskan inom staden att bevara Astorias foajé samt gatuhuset i sin helhet vilket görs i det nya förslaget. Stadens önskemål om att få in bostäder i projektet tillgodoses genom att bostäder återskapas i hela gatuhuset samt i tillbyggnaden på ett plan under den nya takvinkeln. Nytt kontor byggs i den inre delen, gårdshuset. Att Humlegården väljer att riva och bygga nytt i den inre delen är för att möjliggöra bevarandet av gatuhuset vilket är förenat med stora grundförstärkningskostnader. Detta kan ekonomin för den inre kontorsbyggnaden hjälpa till att finansiera. Taket utformas helt annorlunda. Glastaket med horisontella lameller som kunde uppfattas som en lykta tas bort. Takets utformning görs med stor omsorg, inspiration hämtas från intilliggande byggnader vad gäller material och färgsättning. Taket, och även fasaden som har samma utformning, hämtar upp horisontella linjer från gathuset för att knyta ihop gammalt och nytt. Likaså hämtas sadeltakets motiv samt brandgavelns motiv upp och binds ihop. Det är på ett sätt ett nytt inslag i stadsbilden, men utformningen ska vara en modern tolkning på Östermalms stenstad och tanken är att det därmed inordnar sig i stenstaden. Att plagiera 14 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 -‐ 2015-09-04 Revidering: 0 gammalt anser Humlegården vara en felaktig syn på vad god arkitektur ska vara, men det är viktigt att hämta inspiration från platsens själ. Antikvarisk förundersökning samt konsekvensanalys har tagits fram av Tyréns. Likaså har tät dialog med antikvarisk sakkunnig skett under framtagandet av det nya förslaget för att kunna beakta alla de kulturhistoriska värdena i så stor utsträckning som möjligt. Judaica beslutade att själva arbeta om detaljplanen för Riddaren 5 och 6. Judaica önskade att det gemensamma projektet skulle delas upp i två separata detaljplaner vilket gav att Stadsbyggnadskontoret nu tog fram material för utställning av den nya detaljplanen för Riddaren 5 och 6. Det nya förslaget är ett nytt förslag som avviker från den tidigare samrådshandlingen. Detaljplanen för Riddaren 5 och 6 ställdes ut 2013-04-10 tom 2013-05-08 och antogs 2013-07-09. Det omarbetade förslaget för Riddaren 18 lämnades till Stadsbyggnadskontoret i januari 2013 och utställningsmaterialet arbetades fram under hösten 2013. 3.7.1 Kompletterat yttrande från Länsstyrelsen inför beslut om utställning, 2013-02-28 I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande inför beslut om utställning skrivs följande: ”Länsstyrelsen bedömer i ett kompletterat yttrande över byggherrens nya förslag att föreslagen takutformning avviker starkt och på ett främmande sätt i taklandskapet och skulle i upprepad skala innebära påtaglig skada på riksintressets värden. Vidare ser Länsstyrelsen det värdefullt att pröva möjligheten att bevara även den byggnad som föreslås rivas. ” Stadsbyggnadskontoret skriver i tjänsteutlåtandet att de skulle välkomna att byggnaden bevaras men förstår att det sannolikt är förenat med höga kostnader. Stadsbyggnadskontoret säger därmed följande: -‐ -‐ 3.7.2 Den nya kontorsbyggnaden ska hålla hög arkitektonisk kvalitet så att nackdelen att riva uppvägs. Takutformning måste studeras vidare inför utställning. Utställning Detaljplanen för Riddaren18 utökas för att även omfatta Riddaren 5:s gränd som gemensamt med Judaica och Oscar Property omarbetas till en ”pocket-park”. Hösten 2013 påbörjades arbetet med den reviderade detaljplanen och gestaltningsbeskrivningen med utgångspunkt från de handlingar som lämnades in i januari samma år. Den reviderade detaljplanen ställdes ut mellan 2013-12-17 och 2014-01-22. 15 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Reviderad detaljplan. Sammantaget visar utställningen att förslaget inte mottages med acceptans hos alla remissinstanserna eller övriga. Trots att utställningsförslaget tagit större hänsyn till de kulturhistoriska värdena än samrådsförslaget menar de flesta att varsamhetskravet i PBL inte innehålles och att riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården skadas om detaljplaneförslaget genomförs. Stadsbyggnadskontoret medger att det nya förslaget inte tar sin utgångspunkt i stenstadens karaktär och att förslaget introducerar en högre höjd och ett mer storskaligt uttryck samt en främmande takutformning. Kontoret vill dock peka på att den föreslagna fasadkompositionen utgår från det bevarade gatuhusets horisontella listverk i syfte att samspela med detsamma. Beträffande nybyggnadens höjd menar Stadsbyggnadskontoret att en sänkning av förslagen byggnadshöjd skulle vara välgörande för Nybrogatan och dess offentliga rum, Humlegården menar att detta inte är ekonomiskt hållbart för projektet. Vad gäller takutformningen och dess svepande form – från sadeltak till brandgavel – är denna en väsentlig del i förslagets arkitektoniska idé. Stadsbyggnadskontoret är medvetet om att den aktuella takutformningen är stadsbyggnadsmässigt kontroversiell men menar att den med en omsorgsfull materialbehandling kan komma att berika platsen. 3.8 År 2014 Stadsbyggnadskontoret godkänner i mars förslag till detaljplan för Riddaren 18 och 5 och överlämnar tjänsteutlåtande till Stadsbyggnadsnämnden för antagande. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att bordlägga ärendet. 16 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 3.9 2015-09-04 Revidering: 0 Utredningar kring befintliga byggnaders skick samt fastighetsvärdering Humlegården har engagerat konsulter för att bedöma byggnadens skick samt för fastighetsvärdering. • • • • • Byggteknik och Golder Associates - Grundförstärkningsutredning Forsen Projekt – Byggfrågor PO Andersson Ingenjörsbyrå – VVS IKKAB Elkonsult – El CB Richard Ellis – Fastighetsvärdering Utredningarna avseende grundförstärkning, byggfrågor, VVS och el har tillställts Stadsbyggnadskontoret. 3.9.1 Grundläggning Humlegården har utfört en grundförstärkning av byggnaderna 1998. Denna misslyckades och fortsatta problem med sättningar och sprickor finns. Stadsbyggnadskontoret beställde en teknisk utredning beträffande byggnadens grundläggningsförhållande utifrån tidigare av Humlegården beställda mätningar. Den utfördes av Byggteknik AB Riddaren 18, Nybrogatan 15-17, Stockholm 2013-05-20. Byggteknik skriver i sin sammanfattning, citat: ”Helt klart är att byggnaden måste genomgå ett omfattande renoverings- och förstärkningsarbete. Detta gäller i högre grad för huskroppen mot gården än den som ligger utmed Nybrogatan. Det går inte att dra den slutsatsen att byggnaderna har en pågående sättning som motiverar en rivning med de underlag som föreligger för detta utlåtande.” Humlegården beställde en teknisk utredning beträffande byggnadens grundläggningsförhållande som utfördes av Golder Associates - Riddaren 18, Stockholm PM Grundläggningsfrågor 2013-0522. Golder Associates skriver i sin sammanfattning, citat: ”De äldre byggnadsdelarna i Riddaren 18 grundförstärktes för femton år sedan med nya stålpålar till fast botten, en konventionell metod utförd av kompetenta organisationer. Trots detta framkommer nya typiska sättningssprickor än idag. Efter granskning av projektdokumentationen och syn på plats bedömer vi att den mest sannolika orsaken är en kombination av höga pållaster och stora stoppslagningssjunkningar för pålarna, vilket innebär att pålarna fått lägre bärförmåga än avsett. Det enda sättet att stoppa sättningarna och skadeutvecklingen är att grundförstärka byggnadsdelarna igen. Sådan ”omgrundförstärkning” kräver särskilt skonsamma pålmetoder, vilket i sin tur höjer kostnaden. Kostnaden bedöms utifrån erfarenhetsvärden till storleksordningen 35 mkr. Tills en grundförstärkning utförs bör byggnaden övervakas bl. a med regelbunden precisionsavvägning av mätpunkter i alla bärande väggar och pelare.” Golder skriver också i rapporten, citat: ”Om inte grundproblemet åtgärdas bör en byggnadsstatiker undersöka byggnaden i syfte att finna eventuella lokala rasrisker.” 17 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 En normalkostnad för grundförstärkning av innerstadsfastigheter är cirka 30 000 kr/kvm byggnadsyta på mark (”fotavtryck”) enligt Golders rapport. Att omgrundförstärka med särskilt skonsamma metoder höjer normalkostnaden med cirka 30 %. Omgrundförstärkning är nödvändig. 3.9.2 Byggnad Forsen Projekt AB, Kv. Riddaren 18 – Byggnadsteknisk statusbesiktning 2013-05-26, skriver i sin sammanfattning, citat: ”Stommen är utförd med bärande väggar av tegel med trä- och betongbjälklag. Fasader är putsade. Det finns gott om sprickor i fasadputsen samt även invändigt i stor omfattning. Resultatet av sättningar syns även på sneda öppningar, fönster som tandar och kraftigt lutande golv. Nivåskillnader uppgår stickprovsmässigt till 10 cm på ett våningsplan. Till följd av de olika användningar byggnaden haft och de ombyggnader som förevarit har ett flertal ingrepp i fastighetens bärande väggar och bjälklag utförts vilket kan bidra till sprickbildningen. Fastigheten är i behov av både inre och yttre åtgärder. Fasader behöver renoveras för att inte riskera nedfallande puts. De flagnande taken behöver bytas och fönster uppgraderas till mer energieffektiva. Merparten av de inre ytskikten behöver renoveras alternativt bytas ut. Byggnadens kvalitet är mycket låg och en fortsatt användning för kontor och handel, alternativt konvertering till annan användning, innebär en total ombyggnad som berör alla byggnadsdelar. Byggnadens skick är sådant att kostnaden för att bygga om den är väsentligt högre än för nybyggnation. Vi bedömer att kostnaden för ombyggnad uppgår till cirka 32 000 kr/kvm BTA (bruttototalarea) vilket motsvarar cirka 40-45 000 kr/kvm LOA (lokalarea), exklusive moms och kostnader för grund.” 3.9.3 Värme, ventilation och sanitet (VVS) PO Andersson konstruktionsbyrå AB, Kv Riddaren 18 - Utlåtande över övergripande status besiktning VVS-installationerna 2013-04-30, skriver i sin sammanfattning, citat: 18 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ”En stor del av VVS installationerna är väldigt gamla vissa kanske t.o.m. är ursprungliga och installerades då fastigheten uppfördes. Installationerna har därmed passerat sin tekniska livslängd sedan länge och behöver därmed bytas ut till nya. Med dagens lösningar för luftbehandling och kyla saknas möjlighet till energibesparingar vilket innebär att fastighetens energiförbrukning är onödigt hög. Ventilationsanläggningen för kontoren är utförd med låga luftmängder och små schakt. OVK besiktning utfördes under 2007 med underkänt resultat. Om befintlig byggnad skall renoveras så rekommenderas att en helt ny och modern VVSanläggning installeras. Ytor för tekniska utrymmen (undercentraler fjärrvärme och fjärrkyla, fläktrum) måste utökas, schaktareor för ventilation och rör utökas och ges nya strategiska lägen, i den mån det är möjligt i denna gamla byggnad. Kostnaden för att renovera aktuell byggnads VVS system överstiger, med cirka 20 %, kostnaden för att uppföra anläggning i en ny byggnad inklusive byggåtgärder för större schakt och fläktrum m.m.” 3.9.4 El och hiss IKKAB - Kv Riddaren 18 Stockholm Inventering eltekniska anläggningar och hissar 2013-05-03, skriver i sin sammanfattning, citat: ”Kraftförsörjning sker med s.k. 4-ledarsystem vilket med dagens standard skall vara 5-ledarsystem vilket minskar riskerna för vagabonderande strömmar. Gruppcentraler på våningsplan saknar jordfelsbrytare för uttagsgrupper som är ett krav när ombyggnationer utförs på el-installationer. Detta medför att alla centraler måste utbytas. Belysningsanläggningar inom trapphus, korridorer och kontor är av äldre årgång och håller inte nu gällande krav på energieffektivitet, belysningsstyrka, luminansförhållanden, bländning m.m. Inom korridorerna och kontor finns brandlarmsdetektorer som inte håller de krav som nu gäller för en brandlarmsanläggning. Hissanläggning omfattar 2 stycken hissar. Huvudhissen ligger i trappa A och för trappa B en mindre hiss för 3 personer. Båda hissarna är godkända fram till juli 2013. Under åren har diverse ombyggnader utförts på hissmaskineriet. Med tanke på att en av hissarna är från 30-40-talet så är reservdelshållningen obefintlig. Kostnaden att riva och bygga nya installationer inom en befintlig byggnad ger högre kostnader ca 20 % jämfört med en nybyggnadsinstallation.” 3.9.5 Fastighetsvärdering CB Richard Ellis skriver i sitt PM - Avseende värdeutvecklingen för Riddaren 18, Stockholm 201306-12, citat: ”Fastigheten har en yta av 3 844 kvm idag om biografen räknas bort. Efter en total ombyggnad till attraktiva lokaler bedömer vi att kontorshyran i detta läge uppgår till 4 000 kr/kvm och för de bästa lokalerna 4 500 kr/kvm. Driftskostnaden bedöms bli 500 kr/kvm och direktavkastningskravet i detta läge fullt uthyrt till stabila hyresgäster uppgår till 5,5 %. Detta leder till ett marknadsvärde i ombyggt skick av 250 000 000 kr. Det är lägre än byggkostnad inklusive grundläggningskostnad. En fastighets värde består av markvärde och byggnadsvärde. För att bevara befintliga byggnader krävs ett så stort kapital att det inte finns utrymme för att förränta markvärdet. Detta betyder att den ekonomiska livslängden av befintliga byggnader är slut. Slutsatser: 19 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Mot bakgrund av ovanstående beräkningar och bedömningar anser vi inte att det är ekonomiskt rimligt att behålla befintliga byggnader på Riddaren 18. Den höga ombyggnadskostnad som krävs för att säkerställa husens fortlevnad och den begränsning som ligger i stommen till de befintliga husen gör att det är omöjligt att få ekonomi i ett sådant projekt. 20 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 4 PLANFÖRSLAGET 4.1 Astoriaalternativet Revidering: 0 Planförslaget som tidigare har presenterats för Stadsbyggnadskontoret har utvecklats för att ge ett komplett förslag med tydliga hållbarhetskopplingar genom hela projektet. Fastigheten utvecklas till följande tre delar 1. Gatuhus med bostäder och butiker 2. Gårdshus med kontor och butiker 3. Gränd/”pocket park” med Sofi Almquist plats I Astoriaalternativet skapas bostäder och moderna, yteffektiva kontor. 4.1.1 Fakta Fakta Astoriaalternativet Kvadratmeter 8809 kvm LOA Kontor, butiker och handel Ja (6441 kvm LOA) Bostäder Ja (2368 kvm BOA) Hållbarhetsprogram Ja Kommentar Innehåller: Lagar och föreskrifter Stockholms miljöprogram BREEAM-SE (kontor) Miljöbyggnad (bostäder) Projektspecifika frågor Miljöcertifiering Ja Kontor BREEAM-SE, >EXCELLENT. Bostäder Miljöbyggnad, >SILVER ”Pocket park” Ja Nedsänkt park på Sofi Almquists plats 21 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 4.1.2 2015-09-04 Revidering: 0 Gatuhuset Gatubyggnaden som nu är kontor återskapas till sitt ursprung för bostäder till ca 16 bostadsrättslägenheter om totalt 2500 kvm. En taktillbyggnad i två plan ryms med den nya takvinkeln. Lägenheternas utformning och storlek styrs i hög grad av befintliga trapphus. Samtliga våningsplan utom butiksplanet inreds åter till bostäder, tre bostäder per plan i den ombyggda delen och två bostäder per plan i den nybyggda takvolymen ovan murkrön. Bostäderna utformas i huvudsak efter ursprunglig struktur och med hänsyn taget till de kulturhistoriska värdena. Bostadsstorlekar omfördelas dock i förhållande till ursprungligt indelning. Rumsstorlekar och sekvenser från 1870-talet återskapas i stor utsträckning, men vissa avlastningar görs för att få in nya funktioner. Mot gatan placeras kök, vardagsrum och sovrum/bibliotek. Mot gården placeras sovrummen med tillgång till nya balkonger. Pardörrar vid fasad ger genomblickar längs fasaden så som det uppfördes på 1870-talet. Genomblickar tvärs genom huset har också eftersträvats. Ombyggnad av bostadshuset präglas av en långtgående återanvändning av originaldetaljer som snickerier, stuckatur, öppna spisar och andra tidstypiska detaljer. Trapphuset omgestaltas till en cirkulär form som följer trappans diameter och förses med tidstypiska dörrar. Hissen byts ut och tillgängligheten förbättras. I källaren placeras lägenhetsförråd, cykelrum och barnvagnsrum. Vindsbostäderna i den nybyggda takvolymen formas utifrån takutförandet. Även i vindslägenheterna placeras kök och vardagsrum mot Nybrogatan och sovrummen placeras avskilt mot gården med tillgång till balkong. I den befintliga delen mot Nybrogatan finns de största antikvariska och kulturhistoriska värdena bl a den ursprungliga entrén och foajén till den gamla Astoriabiografen vilka bevaras. Gatubyggnaden återskapas till bostäder. 4.1.3 Gårdshuset Den nuvarande flygeln och kulisshuset rivs och ersätts av en ny byggnadsvolym med öppna kontorsplan. Den nya volymen utgår från gatuhusets volym vad gäller takfotshöjd och angränsande fastighet vid Riddargatan, f d Riddaren 17, vad gäller taknockshöjd. Den nya byggnadens yttertak är 22 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 både i sin asymmetriska geometri och material en fortsättning på gatuhusets nya sadeltak, som genom sin krökta yta övergår till en vertikal brandgavel i flygelns avslutning mot gården i väster. Bostadsentréerna i Riddaren 5 nås via Sofi Almquists Plats. Denna väg når man även huvudentrén till det judiska utbildnings- och kulturcentret. Bostäderna i Riddaren 18 har sin entré från Nybrogatan. Byggnaden grundförstärks och ursprungliga detaljer från 1870-talet återskapas. Porten mot Nybrogatan och trapphus bevaras och blir entré till bostäder. De nedre våningarna är planerade för butiker. Den nya byggnadsvolymen ansluter till den befintliga byggnaden. I likhet med innerstadens tradition utförs kontorshuset med en mer uppglasad bottenvåning för utåtriktad, publik verksamhet. Kontorsentrén har förlagts till fasadens täta del närmast gatan och utformas som en nisch klädd i ljust ursprungligt trä. Entrén vid Nybrogatan, till byggnadens publika del i nedre planet, kan även utgöra huvudentré till kontorsvåningarna. Här kommer ingången att vara markerad av skärmtaket över f d biografentrén. Takets utformning görs med stor omsorg, inspiration hämtas från intilliggande byggnader vad gäller material och färgsättning. Taket och även fasaden som har samma utformning, hämtar upp horisontella linjer från gathuset för att knyta ihop gammalt och nytt. Likaså hämtas sadeltakets motiv samt brandgavelns motiv upp och binds ihop. Överskottsvärme från gårdshusets kontorslokaler värmer gatuhusets bostäder, samt används till markvärme utvändigt. Takets utformning knyter samman gammalt och nytt. Fasaderna utgår från den befintliga bebyggelsens horisontala gesimser och listverk mellan våningsplanen som byggnaden kommer att ansluta till i den bevarade delen mot Nybrogatan. I den nya fasaden övergår de profilerade listverken i målat stål med indragen, negativ, relief i mörk kulör. Det formar en skugglist mellan våningsplanen. Även fönsterornamentiken i det äldre huset bildar utgångspunkt för det genomgående gestaltningsgreppet. Fasadelementen ges olika djup på de olika våningsplanen och samverkar på så sätt med de horisontala skugglisterna i stållisterna. Därmed fogar sig den nya fasaden till den befintliga vid gatan trots olikheterna i materialutförandet. Fasaden består av både transparenta uppglasade element, perforerade element och slutna element. Motivet till detta kommer från en önskan om att ge en arkitektoniskt annorlunda karaktär genom en variation i transparens. Till de annars traditionellt öppna eller slutna partierna införs ett för23 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 medlande halvtransparent parti. Konceptet syftar även till att undvika för mycket av artificiellt ljus, som de boende och verksamma i omgivande bebyggelse skulle kunna uppleva som störande. Med helt uppglasade fasader hade byggnaden blivit en lanterna efter mörkrets inbrott och fallit ur stadsväven bland de mer slutna fasaderna, som kännetecknar stenstaden. Den nya byggnaden utförs med samma material i fasad och yttertak, tombak, som är oxiderad mässing, en legering av koppar och zink. Fasaden har även inslag av ljusare trä i yttersmygar, djupa ramar som fortsätter in i byggnadens interiör som fönstrens innersmygar. Även det nya yttertaket på det befintliga gatuhuset utförs med samma material, varmed de båda byggnaderna flätas samman till en sammanhängande helhet. Gårdshuset sett från Hillelskolan (”Judiska skolan”), skolgård på tak. Skolan omfattar förskola, klass 1-6 samt fritids. 4.1.4 Gränd/”pocket park”, Sofi Almquist plats Den idag stängda gränden med järnstaket mot Nybrogatan öppnas upp. På platsen, som får namnet Sofi Almquist Plats, skapas ett nytt offentligt rum med parkmiljö, där bland annat ett tiotal stora träd planteras, yta ca 700 m². Gränden kommer att bestå av två olika miljöer, en övre närmast Nybrogatan med möjlighet till uteserveringar och en nedsänkt ”pocket park”. Det nedre planet öppnas mot Riddaren 18 med en ny entré. De två gamla grindstolparna, som idag är magasinerade, återplaceras på ursprunglig plats. Trapporna utförs i granit med två olika steghöjder. En skridande flack trappa leder ned till parkrummet från Nybrogatan och en brantare mer accentuerad sittgradäng med trapplopp inlagt i gradängsystemet bildar fond i slutet av platsen. Markbeläggningen består av breda granithällar i fallande längder i en ljus kulör lagda tvärs rummets längdriktning. Trappor och murar utförs i samma ton som övrig natursten. I det försänkta trädgårdsrummet består marken av en genomsläpplig kvartsitgrusyta där träd planteras och planteringsytor anläggs för klätterväxter som murgröna och vildvin. 24 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Den tidigare gränden blir en försänkt ”pocket park” med mycket grönska. 25 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 4.2 2015-09-04 Revidering: 0 Nollalternativet Nollalternativet är ett konstruerat referensalternativ för jämförelsen mot Astoriaalternativet och innebär en renovering och bevarande av gatuhus, gårdshus och kulisshus. Förslaget beskrivs i följande delar: 1. Gatuhus (a), gårdshus (b) och kulisshus (c) med kontor 2. Gränd, Sofi Almquists plats Samtliga byggnader inom fastigheten kommer att innehålla kontor och handelslokaler, det är inte möjligt att skapa bostäder. 4.2.1 Fakta Fakta Nollalternativet Kvadratmeter 6624 kvm LOA Kontor, butiker och handel Ja (6624 kvm LOA) Bostäder Nej Hållbarhetsprogram Ja Kommentar Innehåller: Lagar och föreskrifter Stockholms miljöprogram Projektspecifika frågor Miljöcertifiering Nej ”Pocket park” Nej 4.2.2 Byggnaderna I Nollalternativet bevaras samtliga befintliga byggnader. Båda byggnaderna fortsätter att, likt i dagsläget, innehålla kontor. För att hindra fortsatta sättningar måste grundförstärkningen från 1990-talet förstärkas för samtliga byggnader. 26 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Renoveringen gäller ytskikt och där det är möjligt även planlösningar för att kontoren ska bli mer moderna och attraktiva än vad de är i dagsläget. Alla tekniska installationer är uttjänade och måste bytas ut. Så gott det går tillgänglighetsanpassas byggnaderna i samband med renovering. I gatuhuset finns lokaler som vid uthyrning renoveras enligt hyresgästens önskemål. Restaurangen som tidigare fanns i byggnaden har flyttat och lokalen kommer att användas som handelslokal. Den tidigare biografen kommer att få ny användning som handels- eller kontorslokal. 4.2.3 Gränd, Sofi Almquist plats Den idag stängda gränden får i Nollalternativet en upprustning för att kunna attrahera människor främst till de lokaler som finns i bottenvåningen. Gränden kommer även att fungera som entré till bostäder i Riddaren 5 och det judiska kulturcentrum som finns på Riddaren 6, och av den anledningen öppnas gränden upp. Befintliga stolpar sparas. 27 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 5 2015-09-04 Revidering: 0 KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS I plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken finns krav på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för de detaljplaner vars genomförande kan antas leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret skriver i Utställningshandling Dnr 2013-09412, Planbeskrivning detaljplan för del av fastigheterna Riddaren 18 och 5 i stadsdelen Östermalm i Stockholm, Dp 2013-09412-54, citat: ”Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18§ eller MB 6kap 11§.” Därmed har inte en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram som underlag till detaljplanen. Inför antagandet av detaljplanen framfördes behov av en fördjupad konsekvensbeskrivning av vad en rivning av del av fastigheten skulle innebära. Denna analys är en konsekvensbedömning av förslaget till detaljplan. Kulturmiljö och stadsbild har bedömts som de väsentligaste i projektet och har därför konsekvensbedömts. 5.1 Metodik För att beskriva planförslagets konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild används begreppen påverkan, effekt och konsekvens. I vanligt tal är dessa ord delvis synonymer till varandra men i miljöbedömningssammanhang används de med skilda betydelser: Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför, i detta projekt består påverkan bland annat av en rivning av en del av fastigheten, ny byggnad samt ombyggnad till bostäder. Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av kulturhistoriskt värdefull byggnad. Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på ett viss värde, till exempel kulturmiljö och stadsbild. Vid en konsekvensbedömning ska både det aktuella intressets värde och de förväntade effekternas omfattning beaktas. Matrisen nedan ger en beskrivning av metodiken bakom dessa bedömningar. Matrisen medför en femgradig skala (stor, måttlig-stor, måttlig, liten-måttlig och liten konsekvens). Konsekvenserna kan vara negativa och positiva. Den femgradiga skalan gör att varje steg får ett stort omfång och att mindre skillnader därmed inte alltid framgår. Matrisen är ett stöd vid konsekvensbedömning. Bedömningarna åtföljs därför alltid av beskrivande texter som innehåller motiveringar till bedömningarna i matrisen. Konsekvensbedömningen görs med beaktande av de åtgärder som fastställs som planbestämmelser. Utöver det innehåller konsekvensanalysen förslag på ytterligare miljöanpassningar som bör övervägas i den efterföljande projekteringen och/eller försiktighetsmått för byggskedet. 28 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Högt värde Måttligt värde Lågt värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Stor konsekvens Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Liten konsekvens Matris för bedömning av miljökonsekvenser. Källa: WSP. Kulturmiljö- och stadsbildsanalysen har utarbetats av en fristående konsultgrupp och, om inget annat anges, är det konsultgruppen som står för de värderingar och bedömningar som görs i avsnittet. 5.2 Bedömningsgrunder För att beskriva och värdera de förändringar som planen medför för olika miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Miljöbalkens bestämmelser, de så kallade allmänna hänsynsreglerna är generella bedömningsgrunder som ska vägas in i bedömningarna av alla aspekter. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken utgör en central del i Sveriges miljölagstiftning. Hänsynsreglerna rymmer en rad krav, principer och regler vilka samtliga som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet måste följa. Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa miljöeffekter orsakade av verksamheter samt öka den allmänna miljöhänsynen i ett projekt. I bilaga Bedömningsgrunder kulturmiljö- och stadsbildsanalys finns en kort beskrivning av samtliga hänsynsregler. En kategori av bedömningsgrunder är specifikt relaterade till en miljöaspekt och används för att identifiera, värdera och beskriva planens miljöpåverkan inom ett visst sakområde. Dessa bedömningsgrunder är av varierande karaktär och ursprung, exempelvis lagreglerade normer och fastställda riktvärden. 5.3 Kulturmiljö Med kulturmiljö menas den av människan påverkade fysiska miljön som innehåller uttryck för tidigare händelser och utvecklingsförlopp. Det kan gälla alltifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. En specifik kulturmiljö avgränsas ofta genom ett historiskt funktionellt system (helhetsmiljö) av större eller mindre omfattning och komplexitet. Riksantikvarieämbetet delar upp kulturhistoriska värden i dokumentvärden respektive upplevelsevärden: Dokumentvärden är kopplade till byggnader och andra anläggningars funktion som källa till kunskap om ett historiskt fenomen, byggnadstradition, hantverksutförande etc. För dokumentvärden är autenticiteten central, vilket innebär att den kulturhistoriska företeelsen inte går att ersätta. 29 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Upplevelsevärden är kopplade till byggnaders funktion som estetiska, rumsliga och identitetsskapande element i en miljö. Dessa värden är lättare att kompensera även om det inte fullt ut går att ersätta ett upplevelsevärde med ett annat. Målsättningen vid utveckling av kulturmiljöer är att ta tillvara såväl kunskaps- och upplevelserelaterade funktioner. Kulturhistoriska värden finns i såväl byggnader, anläggningar och arkeologiska lämningar som i planmönster och de sammanhållna miljöer som bildas av enskilda delar. Alla dessa värden måste tas med i bedömningen och relateras till den aktuella förändringen. Per definition är det från kulturhistorisk synpunkt positivt att bevara befintliga miljöer. Men väl avvägda förändringar och nytillskott kan också få en positiv effekt om de ökar möjligheterna att förstå de historiska sammanhangen och gör att andra historiskt viktiga aspekter kommer fram på ett bättre och tydligare sätt. 5.3.1 Bedömningsgrunder kulturmiljö 5.3.1.1 Riksintresseområdet Stockholms stad med Djurgården Stockholms stad med Djurgården är ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken. Det innebär att området bedöms ha så höga kulturvärden att det är av vikt för hela landet. I planeringen ska därför dessa värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd bara om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar kulturvärdena. Det är kommunerna som i sin planering ska se till att riksintressena tas till vara. Länsstyrelsen har tillsynen över att det sker. Urval av relevanta uttryck i riksintressebeskrivningen: Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Genombrottsgator och områden planlagda som "ny stadsdel" i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. 3 kap. 6 § miljöbalken Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyns till friluftslivet skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Begreppet påtaglig skada är centralt för tillämpningen av hushållningsbestämmelsen om riksintressen. Bedömningen av vad som utgör en påtaglig skada är alltid platsspecifik och knuten till verksamhetens art och omfattning. Avgörande för bedömningen av om en förändring kan innebära på30 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 taglig skada eller inte är beroende av i hur hög grad platsen fortsatt karaktäriseras av eller har förutsättningar att återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som varit präglande. Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap. 6 § 2 stycket miljöbalken), NFS 2005:17 Påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön kan uppstå om en åtgärd kan mer än obetydligt skada något eller några av de natur-, kultur- eller friluftsvärden som utgör grunden för riksintresset. En negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset bör som regel anses utgöra påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön. Vid bedömningen av om en åtgärd kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön i ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet bör det analyseras hur mycket, på vilka sätt och för hur lång tid åtgärden kan inverka negativt på de värden som utgör grund för att området har bedömts vara av riksintresse. Vid bedömningen bör även tidigare ingrepp och/eller skador beaktas. Vid bedömningen bör också hänsyn tas till att ett ingrepp som endast berör en liten del av ett riksintresseområde kan ha en sådan grad av negativ inverkan på områdets värden att påtaglig skada uppstår. Detta gäller även sådana åtgärder utanför ett riksintresseområde som kan påverka värdena i området negativt så att påtaglig skada uppstår. 5.4 Plan- och bygglag (2010:900), PBL Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö omfattas av Planoch bygglagens 8 kapitel. I 8 kapitlet finns följande paragrafer: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas (13 §). Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras (14 §). Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (17 §, generell varsamhetsparagraf). 31 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 5.5 2015-09-04 Revidering: 0 Riksantikvarieämbetets handbok Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbalken Handboken är i sin helhet ett stöd främst för länsstyrelserna i deras arbete med rådgivning, stöd planer och prövningar som rör riksintressen. Men delar av handboken tydliggör även tillvaratagande av kulturhistoriska värden och bedömning av påtaglig skada. Enligt Riksantikvarieämbetets kan förändringar inom riksintressen för kulturmiljövård hanteras enligt nedanstående figur. Handlingsutrymmet vid tillämpning av hushållningsbestämmelsen – från att stärka det önskvärda till att förhindra det otillåtna. Källa: Riksantikvarieämbetets handbok Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. 5.6 Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering Stockholms stadsmuseum har klassificerat bebyggelse enligt en tregradig skala: Blå - fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen, kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. Grön - fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul - fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Den aktuella fastigheten är klassificerad som ”gul”, vilket innebär att den har bedömts ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller ett visst kulturhistoriskt värde. Klassificeringen är dock gjord 199501-01 och kan behöva ses över. 32 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Utsnitt ur Stadsmuseums klassificeringskarta. Riddaren 18 är inringad. 5.7 Översiktsplan 2010 I Stockholms Översiktsplan 2010 Promenadstaden uttrycks att staden i planeringen ska bevara och utveckla de kulturhistoriska värdena och tillgodose riksintressen för kulturmiljövården i ett utvecklat samarbete mellan stadens förvaltningar och med de statliga myndigheterna. De särskilt värdefulla byggnaderna och miljöerna ska prioriteras. Länsstyrelsen har trots detta i sitt granskningsyttrande till översiktsplanen angett att det kvarstår otydligheter kring byggnadsordningens och andra kulturhistoriska underlags ställning i den framtida planeringen. För att bättre kunna hantera konflikter mellan kulturhistoriska värden och andra intressen har Länsstyrelsen därför hävdat att stadens förhållningssätt till de kulturhistoriska värdena bör vidareutvecklas och lämpligen antas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta tillägg beskrivs nedan, se ”PM att tillgodose kulturvärden”. PM Att tillgodose kulturvärden och utveckla stadsmiljön i områden av riksintresse Mars 2014, Stockholms stad Stadsbyggnadskontoret Dnr 2012-15939 Tema; ”Den klassiska stenstaden”, citat: Det är ett övergripande intresse att slå vakt om den klassiska stenstadens särprägel, historiska karaktär och attraktivitet som bostads- och stadsmiljö. Det gäller de delar som präglas av en bebyggelsemassa som huvudsakligen består av byggnader från tiden före andra världskriget. Nyare byggnader och stadspartier som inte domineras av den klassiska stenstadens täta bostadskvarter kan förändras med friare förutsättningar. Sårbarhet respektive tålighet i relation till kulturvärden behöver dock alltid bedömas vid större förändringar. Vid åtgärder i innerstaden utanför den klassiska stenstadens gränser finns det, enligt Stadsbyggnadskontorets bedömning, inte någon grund att hänvisa till det sena 1800-talets höjdskala eller karaktärsdrag med hänsyn till riksintresset. Många byggnader inom den klassiska stenstaden har relativt låg kulturhistorisk klassificering (gul klass) på grund av att de inte har bevarat sitt ursprungliga skick utan förändrats sedan de byggdes. Om alla sådana skulle ersättas av nya byggnader förlorar stadsmiljön sin historiska prägel. Vid prövning av åtgärder som berör den klassiska stenstaden ska därför betydelsen för stadsmiljön vara 33 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 avgörande och inte den enskilda byggnadens kulturhistoriska klassificering. Klassificeringen för innerstaden är gjord för ganska länge sedan och kan behöva aktualiseras. Utgångspunkten är idag att den klassiska stenstadens äldre bebyggelse från tiden före andra världskriget har stort värde att bevara. Vid åtgärder inom den klassiska stenstadens gräns är det viktigt att uppmärksamma ifall det sena 1800-talets stadsplanestruktur påverkas. Det gäller kvartersformer, gatusträckningar och bebyggelsens fasadindelning, skala och byggnadshöjder i förhållande till gatan. I det sena 1800-talets stadsplanestruktur ingår esplanadsystemet med dess inramning av praktfulla bebyggelsemiljöer. Stenstaden präglas också av sina små och stora parker och andra gröna partier. Många av dem är uppskattade och viktiga att slå vakt om i en allt tätare stadsmiljö. Det gäller också innerstadens koloniträdgårdsområden. Andra obebyggda platser kan ha mindre värde och antingen behöva utvecklas för att bli mer attraktiva eller vara möjliga att ta i anspråk för ny bebyggelse. 5.8 Vision för city 2030 Den aktuella fastigheten är belägen inom det som Stockholms stad har definierat som ”city”. Stockholms stad skriver i Vision för City 2030, citat: ”Vision för City 2030 beslutades av kommunfullmäktige 2012 och ska enligt Stockholms Stad fungera som inspirationskälla och ramverk för utvecklingen av Stockholm city. Visionen presenterar sju utvecklingsområden med tillhörande mål som visar vägen till framtiden. 1. En vital urban miljö Stor funktionsblandning i det offentliga rummet och enskilda byggnader. Bättre vistelsevärden vid vattnet. Platser tas tillvara och utvecklas i samspel med omgivande stadsmiljöer och med tydlig identitet. Stärkta stråk och fler stråk skapar god tillgänglighet mellan platser. 2. En trygg och levande stadskärna Attraktivt och aktiverat offentligt rum. Fler verksamheter på dygnets olika timmar och större mängd nattbefolkning. Utbyggd offentlig service och fler miljöer för barn och ungdomar. 3. Europeiskt nav för näringsliv och handel Fler arbetsplatser, men mer blandat med bostäder och/eller hotell samt med bibehållen eller ökad andel boende i relation till andel arbetande befolkning. Fler hotell, särskilt där bostäder inte är möjligt. Fler alternativa handelsstråk och breddat utbud av handel. 4. En stadsdel med viktiga kulturverksamheter Ett brett och varierat utbud av kulturella verksamheter. Ökad tillgänglighet till kultur i det offentliga rummet och på alla tider. 5. En tillgänglig regionkärna Prioritering av kapacitetsstarka trafikslag. Nya och förbättrade stråk för i synnerhet fotgängare och cyklister. Bättre framkomlighet och fler parkeringsmöjligheter för cyklister. Rationaliserad och samordnad varudistribution. 6. Ett grönare city med fler bostäder Ett miljömässigt hållbart fastighetsbestånd. Attraktiva och välbesökta grönytor samt fler gröna inslag i stadsbilden. Fler bostäder, planerade ur ett helhetsperspektiv. Bättre luftkvalitet och minskat buller skapar förutsättningar för fler bostäder och mer stadsliv i gaturummet. 34 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 7. Stockholms mest föränderliga stadsdel Kvalitetsgrepp om ökad och, i förekommande fall, högre bebyggelse. Stadsutveckling med kunskap om kulturhistoriska värden.” 5.9 Arkitektur Stockholm - Strategier för stadens gestaltning, Stockholm stad I Arkitektur Stockholm – en strategi för stadens gestaltning uttrycks att all stadsutveckling ska formas med utgångspunkt i Stockholms identitet och kulturhistoria. Målsättningen är att öka stadens upplevelsevärden på ett sätt som stämmer överens med internationella överenskommelser om kulturarv, arkitektur och urbana landskap. Med utgångspunkt från Arkitektur Stockholm utvecklar staden också vägledande underdokument om t ex balkonger, vindsinredningar, påbyggnader och bottenvåningar. En revidering av Stockholms byggnadsordning pågår och förväntas antas 2015. 5.10 Alla tiders Stockholm: Kunskapsunderlag avseende riksintresset Stockholms stad Riksintressen för kulturmiljövärden 2014-11-06 Länsstyrelsen har i samverkan med Stockholms stadsmuseum tagit fram ett kunskapsunderlag, Alla tiders Stockholm, som redovisar en tematisk beskrivning av innerstadens omfattande och sammansatta kulturvärden. I temat 1800-talets stadsplanestruktur anges att följande aspekter är viktiga att beakta, citat: ”Malmarnas stadsplanestruktur med gator, kvartersformer, höjd och breddproportioner samt gröna stråk och parker är ett framträdande exempel på 1800-talets stadsplanering. Malmarnas stadsplanestruktur avspeglar byggnadsstadgans och byggnadsordningens regelverk och har tillsammans med dessa gett innerstadens karaktäristiska struktur. Malmarnas stadsplanestruktur vittnar om Stockholms modernisering och internationalisering i slutet av 1800-talet, där det storskaliga och konsekventa genomförandet kan jämföras med storstäder som Wien, Berlin och Paris.” 5.11 Historik Beskrivning av byggnadens historik finns beskriven i Tyréns rapport Antikvarisk konsekvensbeskrivning Riddaren 18, Stockholm 2013-12-11. Följande texter inom avsnittet historik bedöms komplettera den antikvariska konsekvensbeskrivningen genom att beskriva fastighetens historia och i förlängningen kulturhistoriska värden i ett bredare historiskt sammanhang. Kvarteret Riddaren började enligt Gestaltningsprogrammet bebyggas i dess södra delar. De första illustrationerna som finns över stadsdelen visar dels att en väderkvarn har legat västerut i kvarteret, dels att den första betydande byggnaden i kvarteret uppfördes i södra hörnet mot Nybrogatan. I stadskartan från 1705 framgår att kvarteret till stora delar var anlagt som trädgård, se historiska planmönster – överblick nedan. Först under 1800-talet senare hälft började Östermalm och det aktuella kvarteret få en mer storstadsmässig bebyggelse. Av stadsplanekartan från 1866 framgår att nuvarande gränd, framtida Sofi 35 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Almquists plats är en rest av en planerad gata, se bilden nedan. Gatuhuset (Riddaren 18) och gårdshuset komponerades som en helhet och hade ursprungligen samma höjd. Tillkomsten av Sofia Almquists skola, Riddaren nr 5, ledde senare till att gränden övergick till del av en skolfastighet och användes som skolgård. Del av Lindhagens plan från 1866. Aktuell fastighet markerad med blå cirkel. 36 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 5.12 Historiska planmönster – överblick År 1705 År 1805 År 1855 År 1863 År 1885 År 1899 Historiska planmönster. Källa: Stockholms stad, karttjänsten. 37 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 5.13 Nulägesbeskrivning - Kulturmiljöer inom och utanför planområdet Detaljerade beskrivningar kulturvärden inom Riddaren 18 finns i Tyréns rapport Antikvarisk konsekvensbeskrivning Riddaren 18, Stockholm 2013-12-11. Fastigheten Riddaren 5 finns beskriven i Nyréns rapport Riddaren 5, f.d. Sofi Almquists samskola, Stockholm 20130228. De kulturhistoriska värdena för Riddaren 17 finns beskrivna i AIX rapport Antikvarisk förundersökning f.d. ”Lärarseminariet” 2012-01-31. Nedan beskrivs översiktligt kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom och i närheten av planområdet. 38 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Översikt av kulturmiljökaraktärer markerade med siffra. Numreringen hänvisar till bild ovan. Nr. 1 - Riddaren 18, gatuhus f d bostadshus, affärs-bostadshus, byggt 1873, ombyggt till biograf i bottenvåning 1928, gatuhuset påbyggt en våning, biografen byggdes om 1959. Fasad mot Nybrogatan. Nr. 2 - Riddaren 18, gårdshus f d bostadshus, byggt 1873, ombyggt till skola 1933. Gårdshus. Nr. 3 - Riddaren 18, kulisshus, sannolikt byggt på 1920-talet ovanför biografen, ombyggt till del av skola 1933. Enligt Stadsmuseums inventering från år 1973 fanns ursprungligen en sömmerskefabrik i detta hus. 39 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Kulisshus. Nr. 4 - Gränd Riddaren 18 och 5, f d skolgård, tillhörande f d Sofi Almquist samskola, (Hillelskolan), anlagd 1902. Ursprungligen grusad, med entré till skolan i norr. Skolfoto ca 1920. F d skolgård, nu parkering, lastintag, entré till skola. Nr. 5 - Riddaren 5, f d skolmiljö, Sofi Almquist samskola, byggd 1902, bostäder i gatuhuset mot Nybrogatan, skola i gårdsflygeln mot Sofi Almquist plats. Skolbyggnaden. Riddaren 5. Riddaren 5 på 1960-talet. Nr. 6 och Nr. 7 F d skola och skolgård, tillhörande f d lärarseminariet på Riddargatan. Skolan byggs i dagsläget om till bostäder och kontor. Flygeln mot öster riven. Skolgården bebyggs med ny skolbyggnad. 40 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 F d lärarseminariet sett mot Riddargatan. Nr. 8 - Stadsmiljö samt affärs- bostadshus, blandad bebyggelse främst 1800-talets slut, tidigt 1900-tal, även byggnader från 1920/30/-talet (exempelvis Järnlodet 5) och infills från 1990talet. Framträdande exempel på arkitektur från tidigt 1900-tal finns i korsningen vid Riddargatan (Riddaren 6 och Järnlodet 3). Nybrogatan, blandad stenstadsbebyggelse Nybrogatan söderut. Nybrogatan norrut. 41 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Byggnader från 1880-tal, tidigt 1900-tal, 1940-tal, infill från sent 1900-tal. 5.13.1 Övergripande kulturmiljövärden Vad berättar kulturmiljöerna på platsen? Nummer hänvisar till markering i översiktsbild ovan. Nr. 1-4, Riddaren 18 berättar om 1870-talets stadsutveckling som baserades på tydliga riktlinjer för bestämda hushöjder, brandsäkerhet m m samt visar på en tidsenlig arkitektur och tydlig funktionsblandad bebyggelse, representativ bostadsdel mot huvudgatan, flygel mot väster/gården som berättar om planen på en tvärsgående gränd mot Grev Turegatan. I stort berättar miljön om att Östermalm gick igenom en övergripande omvandling från gles och småskalig bebyggelse till mer enhetlig stenstad under 1800-talets sista decennier. Tillägg från 1920-talet och 1950-talet har bidragit till kulturvärden bl a i form av spår av biograf. Skolgården, framtida Sofi Almquists plats, kan knytas till Riddaren 5 och är uppkallad efter skolans grundare. Nr. 5-6, Riddaren 5 tillsammans med skolgården, berättar om anläggandet av privata skolor i början av 1900-talet. Kulturvärden såsom tidstypisk arkitektur med tydlig funktionsindelad användning med bostadsdel mot gatan och skola mot gården. Nr. 6-7, f d lärarseminariet berättar om skolväsendets historia tillsammans med tidstypisk huvudbyggnad, Den nya skolbyggnaden på gården kommer att bilda fond mot Sofi Almquists plats. Del av flygel på den ursprungliga huvudbyggnaden samt gården kommer att vara förvanskade i och med rivning och nybyggnation av ny skola och kulturvärdet på platsen kommer att minska. Nr. 8, stadsmiljön invid Nybrogatan präglas av en blandad bebyggelse främst från 1800-talets slut, tidigt 1900-tal, enstaka byggnader från 1930 och 1990-talet. Här finns representativa bostadshus bl a från 1880-talet och 1910-talet. Gatumiljön speglar än idag det historiska tidsdjupet från 1800-talet/tidigt 1900-tal med en tydlig blandad bostads/affärsverksamhet med inslag av skolor, saluhall samt småskalig hantverks- industriverksamhet. I hörnet vid Östermalmstorg ligger Öster42 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 malms saluhall från 1888. Den intilliggande fastigheten Riddaren f d 17, nr 8 på kartan, utgörs av en tydlig och pedagogisk representant för nationalromantikens byggnadsideal. 5.14 Detaljplanens konsekvenser för kulturmiljön Till grund för bedömningen ligger Tyréns rapport Antikvarisk konsekvensbeskrivning, Riddaren 18, Stockholm, 2013-12-01. WSPs konsekvensbedömning är i stort överensstämmande med Tyréns bedömning. WSP har dock valt att förtydliga skillnaderna mellan konsekvenserna inom miljöbalkens lagrum och plan- och bygglagen. Vidare har planens förhållande till kommunala planer och riktlinjer konsekvensbedömts. Vidare har WSP eftersträvat att beskriva konsekvenserna för kulturmljövärden ur ett mer övergripande kulturmiljö- och stadsbildsperspektiv. 5.14.1 Nationellt värde – Påverkan på Rikintresset Stockhoms stad Planförslaget bedöms innebära att fysiska uttryck för 1870-talets stadsbyggnadskonst reduceras vilket innebär ett irreversibelt ingrepp. Det nya gårdshuset bedöms utgöra ett främmande inslag i stadsbilden avseende form och material, dock inte färgskala. Vissa drag av gatubyggnadens fasadkomposition har anammats, takfot och horisontella listverk bidrar till att ansluta den nya byggnadskroppen mot den äldre. Trots rivningen av gårdshuset och kulisshuset samt påbyggnaden på taket på gatuhuset bedöms miljön kring Nybrogatan och gränden, framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park”, fortsättningsvis karaktäriseras av en blandad stenstadsbebyggelse från 18-, 1900-talet och på så sätt kunna återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som varit präglande för platsen. Planförslaget bedöms inte medföra negativ inverkan på vare sig siktlinjer eller stadens siluett. Den intilliggande blåklassificerade byggnaden (f d Riddaren 17) är relativt hög och den nya hushöjden bedöms inte överstiga höjden på denna värdefulla byggnad. Gaturummet längs Nybrogatan är förhållandevis smalt och ingen tvärsgående gata möjliggör direkta siktlinjer mot gårdsbyggnaden. Takpåbyggnaden bedöms inte dominera byggnaden då denna ligger inskjuten från fasadliv och är relativt flack. Påbyggnaden och den tillkommande byggnaden bedöms inte utgöra blickfång som påverkar helhetsupplevelsen av stadsmiljön längs med Nybrogatan. Planförslaget bedöms medföra att sammanhang, rumsligheter och delar av den visuella läsbarheten av kulturmiljön försvagas. • Planförslaget bedöms innebära måttlig negativ konsekvens på riksintresset Stockholms stad. 5.14.2 Kommunalt värde – Påverkan på kommunala kulturvärden Gatuhuset tillsammans med gårdshuset, nr 1-2, som vetter mot gränden, framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park”, bedöms väl representera en 1870-tals miljö som sammantaget bedöms utgöra en värdefull helhetsmiljö. Rivningen av byggnad nr 2, bedöms innebära att miljöns kulturhistoriska värde reduceras kraftigt. Rivningen av gårdshuset innebär att förståelsen för den ursprungliga Lindhagenplanen från 1866 minskar. Den nya skolbyggnaden som byggs i kvarterets mitt (nya Judiska skolan) kommer att utgöra fond på framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park”, vilket tillsammans med den nya kontorsbyggnaden bedöms påverka helhetsupplevelsen av den f d gränden/gatan och skolgården. Den sammantagna effekten för kulturvärdena kring framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park” är på så sätt stora. 43 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Byggnadsmiljön har historiskt sett varit tre våningar hög och utgjort en samlad volym som vänt sig mot en gränd alternativt möjlig framtida gata. Planförslaget innebär att den nya volymen uppnår sju våningsplan vilken kan uppfattas som en markant skaländring. Trots det bedöms den nya hushöjden inte överstiga omgivande bebyggelse. Det nya gårdshuset riskerar vidare att dominera i en äldre struktur som historiskt sett utgjort en planerad gata och sedermera del av skolgård. Byggnaden bryter på så sätt mot den äldre stenstadens karaktär. Rivning av gårdshuset, nr 2, bedöms medföra stora negativa konsekvenser för kulturvärden av kommunalt värde. Kulisshuset, nr 3, är byggt på 1920-talet och upplevs inte från stadsrummet. Byggnaden är kraftigt ombyggd under 1900-talet. Rivningen bedöms medföra små negativa konsekvenser för kommunala kulturvärden. Påbyggnaden på gatuhuset, nr 1, bedöms påverka kulturvärdet av den enskilda byggnaden negativt. Dock bedöms inte gatubilden längs Nybrogatan påverkas i större utsträckning. Den nedsänkta gården, framtida Sofie Almquists plats och ”pocket park”, bedöms påverka den kulturhistoriska miljön intill befintlig bebyggelse negativt då förståelsen för att gården fungerat som skolgård och gaturum minskar. Förståelsen för spåren av den planerade gatan enligt 1866 års stadsplan minskar. Vidare bedöms den nedsänkta gården/”pocket parken” bryta mot stenstadens karaktär. Åtgärden bedöms medföra att samband – strukturer, siktlinjer och rörelsestråk ändras och att förståelsen för den historiska markanvändningen minskar. Avlägsnandet av grindarna mot Nybrogatan innebär att den historiska funktionen med skolverksamhet blir svårare att avläsa. Gatubyggnaden som nu är kontor återskapas till sitt ursprung för bostäder till ca 16 bostadsrättslägenheter. Bostäderna utformas i huvudsak efter ursprunglig struktur och med hänsyn taget till de kulturhistoriska värdena. Bostadsstorlekar omfördelas i förhållande till ursprunglig indelning. Rumsstorlekar och sekvenser från 1870-talet återskapas i stor utsträckning, men vissa avsteg görs för att få in nya funktioner. Ombyggnad av gatuhuset präglas av återanvändning av originaldetaljer som snickerier, stuckatur, öppna spisar och andra äldre/ursprungliga detaljer. Renoveringen/restaureringen av gatuhusets exteriör och interiör bedöms medföra positiva konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska värden. • Planförslaget bedöms sammantaget medföra såväl stora negativa konsekvenser som positiva konsekvenser för kulturvärden av kommunalt värde. 44 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Skiss som visar den föreslagna byggnadsvolymen mot Sofi Almquists plats. Skiss som visar den föreslagna byggnadsvolymen mot Nybrogatan. 5.14.3 Planens förhållande till kommunala planer och program Att tillgodose riksintresset enligt Stockholms stad: • • Planen bedöms inte gå i linje med riktlinjerna för den klassiska stenstaden där staden förespråkar att utgångspunkten att ”den klassiska stenstadens äldre bebyggelse från tiden före andra världskriget har stort värde att bevara”. I översiktsplanen anges att prövning av åtgärder som berör den klassiska stenstaden inte ska baseras på den enskilda byggnadens kulturhistoriska klassificering då den kan vara föråldrad, istället ska betydelsen för stadsmiljön vara avgörande. 45 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 5.15 Stadsbild Följande kapitel beskriver påverkan och konsekvenser för stadsbild. Bedömningen har inte formell koppling till riksintresset Stockholms stad. Avsnittet bedömer konsekvenser i relation till Arkitektur Stockholm. 5.15.1 Bedömningsgrunder stadsbild Stadsbilden är det övergripande intryck av en stads arkitektur inklusive grönanläggningar, berg, vattendrag och liknande som tillsammans bildar stadslandskapet. Stadsbilden utgör den visuella upplevelsen av stadslandskap och gaturum, dess beståndsdelar och uppbyggnad. Stadsbild kan dessutom vara en struktur som uppstått till följd av ett historiskt eller nutida skeende. Här hanteras upplevelsen av stadsrummet och dess användbarhet, tillgänglighet och sociala rum. Även om upplevelsen av stadsbilden till stor del är subjektiv finns vissa allmängiltiga bedömningsgrunder som variationsrikedom, skala och struktur. Upplevelse och användbarhet kan påverkas av ny bebyggelse och ombyggnad bland annat genom att rumslighet, byggnadskaraktär, identitet, solförhållanden, utblickar, tillgänglighet, tillgång till trivsamma vistelseytor m m förändras. Därmed påverkas stadsrummets attraktivitet. God läsbarhet av stadsrummets form, funktion och historia påverkar upplevelsen av stadsrummet positivt. Läsbarheten av historiska eller samtida karaktärsfulla byggnader och platser stärker platsens identitet. Förändringar i stadsbilden kan tas emot på olika sätt. I nedanstående beskrivning av påverkan på stadsbild görs därmed inte alltid värdering i huruvida förändringarna är positiva eller negativa. 5.15.2 Arkitektur Stockholm (utdrag från version 2014, uppdatering pågår ) Citat: Ett bättre stadsliv byggs upp av innehållsmässig variation och blandade funktioner i det gemensamma stadsrummet. Mångfald främjas av variation i byggnaders identitet och uttryck och ett nära samspel mellan byggnader med god detaljering och deras omgivande stadsmiljö. Bebyggelse som medger olika verksamheter med en strukturell transparens och öppenhet i bottenvåningar, fasader och taklandskap ger större möjlighet till variation och mångfald än vad enbart skillnader i färg form och fasadmaterial kan åstadkomma. Långa slutna bottenvåningar mot allmänna gaturum ger negativa effekter och bör undvikas i urbana sammanhang. Social hållbarhet och kulturell mångfald är ett av stadens högst prioriterade mål och största utmaningar. Stadsplaneringen utgår därför från alla befolkningsgruppers behov och ger möjlighet att leva sida vid sida. Arkitekturen ska bidra till ett tryggt urbant landskap med plats för olika kulturella aktiviteter i ett tillgängligt och välkomnande stadsrum. Ny bebyggelse ska vara inbjudande och utformad med tanke på tillgänglighet för alla. Vid förtätningsprojekt ställs särskilt höga krav på den arkitektoniska utformningen av helhet, funktion, detalj och samspelet mellan byggnad och stadsrum utöver stadens krav på tillfredsställande vind-, ljud-, och dagsljusförhållanden. Nya byggnader planeras samordnat med en infrastruktur som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet – med god tillgång till service, omsorg, gröna parker och offentliga rum. Arkitektonisk kvalitet uppnås med kunskap om hur de enskilda byggnadernas funktioner samspelar med stadsrummet som helhet, med relevanta och hållbara byggnadsmaterial, höga konstnärliga värden och kunskap om byggprocessen. En öppen, flexibel och funktionell struktur i byggnaderna 46 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 tillåter olika funktioner över tid och medger möjlighet till ett bra samspel mellan ute och inne och övergången mellan privat och offentligt. Särskilt fokus läggs på utformning av byggnadernas bottenvåningar, hur de tillför funktioner som bidrar till en bättre stadsmiljö och hur de samspelar med den mänskliga skalan. Mångfald i stadsrummet främjas av byggnader med sinsemellan tydlig identitet och uttryck och i ett nära samspel mellan byggnad och omgivande stadsmiljö. Varje byggnad förväntas bidra med en närmiljö som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet. Alla, oavsett behov och bakgrund, bereds plats i den blandade staden. Om- och tillbyggnader: Vid om- och tillbyggnad hanteras byggnaden så att dess helhetsintryck påverkar den omgivande stadsmiljön på ett positivt sätt genom att nya arkitektoniska kvaliteter tillförs bottenvåning, taklandskap och fasad. Ny och förändrad bebyggelse planeras med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan, till staden i ögonhöjd. Vid ökad byggnadsvolym beaktas dagsljuskvaliteter i kringliggande gaturum och stadsmiljö särskilt. Omvandling av fastigheter till bostäder med en utformning som aktivt bidrar till fysisk närvaro i stadsrummet uppmuntras. Vid ombyggnad av befintliga kontorsfastigheter till bostäder tillåts entréer, balkonger och takterrasser ta plats i gaturummet för ökad transparens och närvaro i gaturummet. Att utveckla och ta tillvara det befintliga taklandskapet som vistelseyta skall uppmuntras förutsatt att nya tillägg är välutformade och bidrar till helhetsupplevelsen av byggnaden och staden. 5.15.3 Nulägesbeskrivning 5.15.3.1 Stenstaden Östermalm Östermalm präglas av stenstadens rutnätskvarter med gator i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Gaturummen håller en enhetlig skala med en byggnadshöjd på mellan fem och sex våningar och många fasader med historisk prägel men med infillprojekt från modern tid. Kvarteren är i huvudsak slutna med få öppningar mellan husen. Gaturummen på Östermalm saknar i stort sett träd. Träd återfinns på torg, platser, parker och som gårdsträd. Gårdsträd välver sig ibland ut i gaturummet och bidrar till stadsbilden. Utöver gatubredd, hushöjder, fasadutformning och funktioner är gatornas riktning, lutning och fondmotiv väsentliga för upplevelsen av gaturummet. 5.15.3.2 Nybrogatan Nybrogatan sammanbinder Karlavägen med Nybroplan via Östermalmstorg. Delen mellan Östermalmstorg och Nybroplan utgör idag gågata kantad av restauranger och mindre butiker. Gatan är ett attraktivt promenad- och shoppingstråk med flera uteserveringar, bland annat mitt emot Kv Riddaren. Nybrogatans identitet är starkt kopplad till de verksamheter och attraktioner som finns utmed gatan. Nybrogatan är en relativt smal stadsgata med en gatubredd på 10 m och den kantas i huvudsak av fem-sexvåningshus. Skalan är måttfull. Gatan sluttar västerut mot Nybroplan. Gatan har ljusa fond47 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 motiv i bägge riktningarna, dels upp mot Östermalmstorg där himmelsljus och träd lyfts in i gatuperspektivet, dels österut ned mot Nybroplan där ljuset från Nybrovikens vatten i motljus ger positiva upplevelsekvaliteter. Byggnadshöjder och ljusa fasader spelar stor roll för det smala gaturummets attraktivitet. Ljusa fasader reflekterar ljuset ned i gaturummet och gör utevistelsen mer attraktiv. Kv Riddaren med gränden sett mot Östermalmstorg. Ljusa fasader reflekterar ljuset ned i gaturummet och gör utevistelsen mer attraktiv. Kv Riddarens ljusa fasader och öppenhet kring de två f d skolbyggnaderna påverkar gaturummet på ett positivt sätt. Strax väster om Kv Riddaren kantas Nybrogatan av två högre hus med mörk tegelfasad. På den sträckan upplevs gaturummet mörkt och lite instängt. Gränden, framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park” mellan skolbyggnaderna har alltid varit avstängd för allmänheten. Luftrummet har tillfört gatan ljus men många har nog passerat längs Nybrogatan utan att lägga märke till öppningen mellan husen. 48 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Vy mot Kv Riddaren sett från Östermalmstorg. Den sammanhängande takfoten och listverk bidrar till gaturummets karaktär. De historiskt intressanta byggnaderna i kvarteret bidrar till ett sammanhållet och ”lugnt” gaturum där fasadelement som lister och takfot samt enhetlig färgsättning spelar stor roll. Upprustning av Nybrogatan pågår med ett centralt cykelstråk och breda gångstråk med plats för servering på sidorna. 5.15.3.3 Gränden, framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park” Gränden är ca 15 m bred och har sen många år tillbaka utgjorts av grusyta för parkering och inlastning. Ett järnstaket med karaktärsfulla grindstolpar har markerat entrén. Gränden är solbelyst mitt på dagen sommartid. (Den nya skola som byggs kommer att skugga den inre delen av gränden). Skala och proportioner är väl avvägda. 49 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Vy från gränden ut mot Nybrogatan idag. Gatuhus längst bort. Gårdshuset i förgrunden. Den gamla skolgården bebyggs nu med en ny skola som ersättning för befintlig. Det planeras för en skolgård på taket. Mellan nya skolan och befintliga hus bildas platser och smala gränder med möjlig koppling mot Riddargatan. Huruvida dessa ytor kan göras tillgängliga är inte känt. 5.15.4 Detaljplanens konsekvenser för stadsbilden Gatuhuset bevaras i princip som idag vilket innebär att karaktär av Nybrogatans gaturum i stort sett bevaras vilket bedöms som positivt för stadsbilden. Den måttfulla skalan och ljusförhållanden är väsentliga för upplevelsen och användbarheten av gaturummet. Den nya byggnaden, som på flera sätt tillför intressant arkitektur till platsen, är något högre än dagens byggnad vilket medför något mindre ljusinfall jämfört med idag. Den solstudie som gjorts visar att solförhållandena på Nybrogatan endast påverkas marginellt av detaljplaneförslaget. En liten del av Nybrogatan, gränden (framtida Sofi Almquist plats och ”pocket park”) och fasaden på Riddaren 5 kommer att få något mindre direkt solljus på eftermiddag under sommarhalvåret. Påbyggnaden på taket på gatuhuset och den nya byggnaden kan medföra att Nybrogatans gaturum och gränden upplevs något smalare vilket kan komma att förändra upplevelsen av gaturummet negativt. Gatuhuset föreslås få en djupare gul kulör (mer lik äldre kulör). Beroende på kulör kan det eventuellt medföra att gaturummet upplevs mörkare. Förändringen bedöms som liten. Förslaget innebär fler bostäder och verksamheter som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet. Grönska samt bra samspel ute och inne och mellan privat och offentligt bedöms som positivt. Längs gränden öppnas det upp för ett nytt offentligt rum. Förslaget bedöms kunna medför positiva konsekvenser utifrån flera av stadens ambitioner för ett attraktivt stadsliv. 50 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Förslaget med den nedsänkta gränden (framtida Sofi Almquists plats och ”pocket park”) är ett nytt inslag i den sammanhållna stenstaden Östermalm som har gator och platser i sammanhängande plan. Nedsänkningen saknar helt förankring till platsen. En nedsänkt gränd får även mindre direkt solljus än en plats i markplan. Detta påverkar både människor och förutsättningar för växtlighet. Lokalen i bottenvåningen ger dock belysning till platsen. Förslaget medför att en ny attraktiv urban plats tillskapas vilket är positivt jämfört med nuläget och Nollalternativet då platsen är en privat plats. Den nya platsen blir dock inte tillgänglig för alla. Många kan uppleva sig utestängda på grund av nivåskillnaden och trappor. Stadens ambition med tillgänglighet för alla i det offentliga rummet bedöms inte uppnås med en nedsänkt gränd. • Sammantaget bedöms detaljplanen medföra både positiva och negativa konsekvenser för stadsbilden. Förändringen för stadsbilden bedöms som liten men värdet är högt vilket medför att de negativa konsekvenserna bedöms som måttliga. De positiva konsekvenserna motiveras av att en ny allmän plats tillskapas i staden. Med en nedsänkt gränd (framtida Sofi Almqvists plats och ”pocket park”) bedöms de positiva konsekvenserna som små. 51 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 6 MILJÖKONSEKVENSANALYS 6.1 Jämförelse mellan Astoriaalternativet och Nollalternativet 6.1.1 Metodik För jämförelsen mellan alternativen har WSP Orbis använts. Det är ett verktyg för kartläggning av projekt med helhetsperspektiv. Verktyget har en solid teoretisk förankring som ser till att alla viktiga frågor är belysta. I början av processen genomförs en noggrann kartläggning. När kartläggningen är sammanställd är det möjligt att fokusera på de frågor, möjligheter och risker som är av störst betydelse. I början av arbetet med Orbis jämförelsen görs en kartläggning för att konstatera vilka frågor som är relevanta för projektet. På samma sätt kartläggs indikatorer som är viktiga. Utifrån detta görs en bedömning som sedan summeras i en rapport. Orbis omfattar fyra Kategorier: • • • • Ekonomi Process Social Miljö som är indelade i ett antal Områden och Teman. Varje Tema är sorterat i ett antal Aspekter. Aspekter delas upp i tre nivåer • • • Projekt Lokalt Regionalt och globalt 52 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Förklaring Orbis med beskrivning och omfattning. 6.1.2 Bedömningsgrunder Då projektet, oavsett alternativ, befinner sig i ett tidigt planeringsskede är det inte möjligt att kartlägga något av alternativen med högre detaljeringsgrad. Det innebär att underlag i dagsläget saknas för en mer exakt jämförelse. Den jämförelse som redovisas nedan bör därför ses som övergripande och målet med den sammanställning av kartläggningen som gjorts är att den ska fungera som en del av underlaget i jämförelsen mellan de båda alternativen, Astoriaalternativet och Nollalternativet. I analysbilden på nästkommande sida beskrivs de aspekter som identifierats i projektet hittills (Nuläge april 2015) och hur dessa sprids över de fyra hållbarhetsbenen ekonomi, process, social och miljö. 53 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 De färgsatta aspekterna har hanterats i projektet, icke färgsatta aspekter har inte hanterats. 54 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 De färgsatta aspekterna i diagrammet på föregående sida är de som har identifierats i dokument och utredningar, samt genom intervjuer och workshops. Det innebär att kartläggningen inte hanterat de aspekter som inte har någon färg (april 2015). Verktyget Orbis är framtaget för att kunna hantera en stor variation av projekttyper och därmed är alla aspekter inte relevanta i projektet Riddaren 18. Det är inget självändamål att alla aspekter ska vara färgsatta (dvs hanterade i projektet). Det viktiga i kartläggningen är att se hur spridningen av aspekter ligger, dvs finns det någon del av de fyra hållbarhetsbenen (ekonomi, process, social, miljö) som fokuseras extra mycket på, eller är det någon del som halkat efter. Diagrammet visar att aspekterna är spridda över alla fyra hållbarhetsben, med ungefär lika vikt vid alla fyra. Inom varje aspekt bedöms olika antal indikatorer och dess betydelse. Bilden visar även att projektet fokuserar främst på projektspecifika frågor, men även har ett relativt stor fokus på frågor som berör den lokala omgivningen. Endast i mindre omfattning hanteras frågor som påverkar regionen och vidare globalt. 6.2 Jämförelse mellan Astoriaalternativet och Nollalternativet Projekten jämförs med hjälp av de indikatorer som redovisas i hållbarhetsprogrammet. Jämförelsen visar hur de två alternativen Astoriaalternativet och Nollalternativet skiljer sig åt. I de jämförande Orbis-diagrammen är alla indikatorer som finns i hållbarhetsprogrammet tända i olika färger, se nedan de färger som används i jämförelsen och vad de representerar. De olika indikatorernas bedömningar vägs samman och ger ett sammantaget betyg för respektive aspekt för Astoriaalternativet respektive Nollalternativet. I bilaga Orbis principer och bedömning finns en sammanfattning av bedömda aspekter och indikatorer. Nedan diskuteras de två alternativen utifrån samtliga områden under respektive kategori: Ekonomi, Process, Social och Miljö. 55 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 6.2.1 2015-09-04 Revidering: 0 Helhet miljökonsekvensanalys Helheten är uppdelad kategorierna Ekonomi, Process, Social och Miljö. Astoriaalternativet Nollalternativet Hållbarhetsprogrammet fokuserar på projektspecifika frågor, vilket syns då huvudsakligen indikatorer i den innersta av de tre ringarna är tända. De olika områdena Ekonomi, Process, Social och Miljö diskuteras separat i detta kapitel. 56 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 6.2.2 2015-09-04 Revidering: 0 Ekonomi Den ekonomiska kategorin är uppdelad i områdena finans, sysselsättningsgrad och anseende. Astoriaalternativet Nollalternativet Hållbarhetsprogrammet innehåller en indikator i kategorin ekonomi, som finns i området finans. Livscykelkostnader ingår i certifieringssystemet BREEAM-SE vilket innebär att Astoriaalternativet kommer att arbeta med frågan och det ger därmed en stor positiv påverkan. Under projektets tidiga skede, parallellt med denna analys, så utförs även en livscykelanalys för Astoriaalternativet och Nollalternativet vilket innebär att Nollalternativet får en positiv påverkan trots att det alternativet inte kommer att certifieras enligt BREEAM-SE. 57 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 6.2.3 2015-09-04 Revidering: 0 Process Processkategorin är uppdelad i områdena kommunikation, kunskap, planering, tillverkning och produkt. Astoriaalternativet Nollalternativet Hållbarhetsprogrammet innehåller en rad indikatorer som är kopplade till kategorin process. Många av dessa är kopplade till de två certifieringssystem som finns i programmet och främst management-delen i systemet BREEAM-SE. Indikatorerna finns i områdena kunskap, planering, tillverkning och produkt. Indikatorerna handlar om kompetenshantering i brukarskedet, effektiv ledning, leverantörs- och produktionsstyrning samt kvalitetsarbete. Astoriaalternativet får i denna kategori stor positiv påverkan då två certifieringssystem ska användas som påverkar detta. Nollalternativet får av samma anledning negativ påverkan, då det alternativet inte kommer att certifieras. 58 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 6.2.4 2015-09-04 Revidering: 0 Social Den sociala kategorin är uppdelad i områdena välbefinnande, engagemang, samhälle och etik. Astoriaalternativet Nollalternativet Hållbarhetsprogrammet innehåller ett fåtal indikatorer i kategorin social. Dessa återfinns i områdena mobilitet, samhälle och etik. Indikatorerna behandlar resande, kultur, diversitet och livskvalitet, samt lagefterlevnad. Astoriaalternativet kommer att erbjuda absolut närhet till kollektivtrafik, erbjuda alternativa sätt att transporteras samt genomföra resepolicys enligt BREEAM-SE. Det kommer även skapas bostäder vilket ökar diversiteten i fastigheten, ”pocket parken” på Sofi Almquists plats bidrar till en ökad livskvalitet för boende, hyresgäster och besökare. Detta skapar stora positiva värden för Astoriaalternativet. Nollalternativet kommer även det att erbjuda absolut närhet till kollektivtrafik, men inte något alternativt färdsätt, inte heller kommer någon resepolicy att utarbetas. Riddaren 18 har dock en sådan fördelaktig placering i nära anslutning till både kollektivtrafik och service att Nollalternativet får en genomsnittlig påverkan. Då inga bostäder skapas och Sofi Almquist plats inte blir en ”pocket park” får området samhälle negativ påverkan i Nollalternativet. Både Astoriaalternativet och Nollalternativet får positiv påverkan på området etik då lagar och förordningar efterlevs i båda alternativen. I Nollalternativet bevaras samtliga byggnader på fastigheten, dvs. gatu-, gårds- och kulisshuset. Detta ger en positiv påverkan på kulturområdet. I Astoriaalternativet däremot rivs gårds- och kulisshuset, medan gatuhuset bevaras samt byggs på med en ny inredd vindsvåning. Det faktum att två byggnader rivs innebär att Astoriaalternativet får negativ påverkan på kulturindikatorerna. Noteras bör att kulturindikatorerna endast berör skalorna lokalt samt regionalt och vidare. Skalan projekt berörs inte. Detta beror på att kulturvärdena i de tre byggnaderna hör samman med den lokala kontexten i området, samt med Stockholms kulturhistoriska värde som berör regionalt och vidare rikstäckande. 59 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 6.2.5 2015-09-04 Revidering: 0 Miljö Miljökategorin är uppdelad i områdena livsmedel, mark, material, ekologi, vatten, luft, klimat, energi och miljöpåverkan. Astoriaalternativet Nollalternativet Hållbarhetsprogrammet innehåller indikatorer som sprider sig brett över kategorin miljö. Alla områden utom livsmedel är täckta. Astoriaalternativet har genomgående positiv påverkan i denna kategori, detta beror på att många av indikatorerna hanteras i certifieringssystemen BREEAM-SE och Miljöbyggnad. Nollalternativet har många indikatorer med genomsnittlig påverkan, detta för att frågorna inte adresseras på nytt utan finns med i sitt befintliga skick. Ett exempel är dagsljus som inte påverkas i Nollalternativet utan har samma förutsättningar som i nuvarande Riddaren 18. Vissa frågor behandlas dock i Nollalternativet trots att certifieringssystemen inte används, exempel på detta är avfallshantering i byggskedet och fuktsäkerhet. Vissa frågor behandlas inte alls i Nollalternativet och får därför negativ påverkan, ett exempel på detta är detektering av stora vattenläckage som inte kommer att adresseras i Nollalternativet. 60 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 7 ÖVRIGA ANALYSER 7.1 LCA – Livscykelanalys Revidering: 0 Klimatpåverkan är utförd i ett livscykelperspektiv för två olika utvecklingsalternativ för fastigheten Riddaren 18. I det ena alternativet ingår att bevara och renovera befintlig fastighet medan det andra alternativet avser rivning och nybyggnation i kombination med restaurering och renovering. För det sistnämnda alternativet har Humlegården även velat få analyserat två olika utföranden av nybyggnationen. De alternativ som ingår i analysen är: 1. Bevarande av nuvarande fastigheter. Alternativet benämns som Nollalternativet och innehåller följande delar: a. Renovering av gatuhus mot Nybrogatan. b. Renovering av gårdshus mot Sofi Almquist plats. c. Renovering av kulisshus, mot judiska skolan. 2. Rivning och nybyggnation i kombination med restaurering. Nybyggnation med bjälklag av håldäckselement av betong med pelare och balkar av stål. Alternativet benämns som Astoriaalternativet 1 och innehåller följande delar: a. Restaurering av gatuhus mot Nybrogatan (från kontor till bostäder) samt nybyggnation av två bostadstakvåningar. b. Nybyggnation kontorsbyggnad (gårdshus) mot Sofi Almquist plats och judiska skolan. 3. Rivning och nybyggnation i kombination med restaurering. Nybyggnation med stomme i trä med bjälklag och väggar av trä. Alternativet benämns som Astoriaalternativet 2 och innehåller följande delar: a. Restaurering av gatuhus mot Nybrogatan (från kontor till bostäder) samt nybyggnation av två nya bostadstakvåningar. 61 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 b. Nybyggnation kontorsbyggnad (gårdshus) mot Sofi Almquist plats och judiska skolan. Jämförelsen görs enligt kundens önskemål med byggnadslivslängderna 50, 100 respektive 150 år. 7.1.1 Syfte Syftet med uppdraget är att beräkna och presentera de olika alternativens klimatpåverkan, både i relation till en gemensam funktion (kontorsdelarna) och olika funktioner (fastigheten som helhet), i ett livscykelperspektiv med byggnadslivslängderna 50, 100 respektive 150 år. Observera att jämförelsen där fastigheten som helhet tas med i alla jämförelsealternativ inte uppfylller metodkrav inom LCA på funktionell enhet1. Medveten om detta har kunden valt att få redovisat denna jämförelse, men i tillägg även låtit WSP avgränsa jämförelsen till de huskroppar vars funktion inte förändras i något av jämförelsealternativen. Detta ger följande två skärningar av analysen: 1. Gårdshuset och kulisshuset tas med i Nollalternativet och jämförs med dess motsvarighet i Astoriaalternativet 1 och 2, nya gårdshuset. Gemensam funktion. 2. Fastigheten som helhet tas med i alla jämförelsealternativ. Blandad funktion. 7.1.2 Avgränsningar Analysen tar enbart hänsyn till klimatpåverkan. Klimatpåverkan kommer att mätas med indikatorn GWP 100, uttryckt i enheten kg CO2-ekvivalenter, utan inkludering av biogent koldioxidupptag2. 1 I en LCA relateras miljöpåverkan till en funktion hos det studerade systemet. Den funktionella enheten är ett kvantitativt uttryck för denna funktion. Den är ett referensflöde till vilka alla in- (t.ex. insatser av energiresurser) och utflöden (t.ex. emissioner) till systemet relateras. Den funktionella enheten blir på så sätt särskilt viktig då olika studier jämförs med varandra. En vanlig funktionell enhet i LCA för byggnader är ”per m²” av ett visst areamått. 2 Koldioxid som härstammar från förbränning av biobränslen och är en del av det naturliga kretsloppet. 62 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Analysen utförs enbart på fastighetens huskropp och omfattar inte stödbyggnader på samma byggtomt (t.ex. skyddsrum, parkeringsgarage, carportar eller lager i separat byggnad) eller platselement och platsutrustning utanför byggnaden. 7.1.3 Beskrivning av Kv Riddaren 18 7.1.3.1 Nollalternativet I Nollalternativet bevaras samtliga befintliga byggnader, dvs. gatuhus (mot Nybrogatan), gårdshus (mot Sofi Almquist plats) samt kulisshus (mot judiska skolan). Byggnaderna fortsätter att, likt i dagsläget, innehålla kontor. För att hindra fortsatta sättningar måste grundförstärkningen från 1990-talet göras om för samtliga byggnader. Byggnaderna tillgänglighetsanpassas i samband med renovering. Renoveringen gäller ytskikt och där det är möjligt även planlösningar för att kontoren ska bli mer moderna och attraktiva än vad de är i dagsläget. Alla tekniska installationer är uttjänade och måste bytas ut. I gatuhuset finns lokaler som vid uthyrning renoveras enligt hyresgästens önskemål. Restaurangen som tidigare fanns i byggnaden har flyttat och lokalen kommer att användas som handelslokal. Den tidigare biografen kommer att få ny användning som handels- eller kontorslokal. I tabellen nedan framgår ytor och funktion för de huskroppar som ingår i Nollalternativet. Ytor och funktion för huskroppar som ingår i Nollalternativet: Nollalternativet Nuvarande funktion Planerad funktion Yta m², BTA Yta m², LOA Gatuhus mot Nybrogatan Kontor Kontor 3838 3443 Gårdshus mot Sofi Almquist plats Kontor Kontor 2606 2338 Kulisshus mot judiska skolan Kontor Kontor 940 843 7384 6624 Totalt m² 7.1.3.2 Astoriaalternativet I Astoriaalternativet ingår renovering och tillbyggnad av gatuhuset (mot Nybrogatan) samt nybyggnad av gårdshus mot Sofi Almquist plats. I tabellen nedan framgår ytor och funktion för dessa huskroppar före och efter nybyggnad respektive renovering. Ytor och funktion för huskroppar som ingår i Astoriaalternativet 1 och 2: Astoriaalternativet 1 och 2 Nuvarande funktion Planerad funktion Yta m², BTA Yta m², LOA + BOA Renovering gatuhus mot Nybrogatan Kontor Bostäder 2543 1828 inkl. nybyggnation av två bostadstakvåningar - Bostäder 703 540 Nybyggnation av gårdshus mot Sofi Almquist plats och judiska skolan - Kontor 8731 6441 11977 8809 Totalt m² 63 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 I Astoriaalternativet återskapas gatuhuset som nu är kontor till sitt ursprung för bostäder till ca 16 bostadsrättslägenheter. En taktillbyggnad i två plan ryms med den nya takvinkeln. Samtliga våningsplan utom butiksplanet inreds åter till bostäder, tre bostäder per plan i den ombyggda delen och två bostäder per plan i den nybyggda takvolymen ovan murkrön. Hissen byts ut och tillgängligheten förbättras. Den nuvarande flygeln (gårdshuset) och kulisshuset rivs och ersätts av en ny byggnadsvolym med öppna kontorsplan. De nedre våningarna är planerade för butiker. Den nya byggnadsvolymen ansluter till den befintliga byggnaden. Fasaden består av både transparenta uppglasade element, perforerade element och slutna element. Den nya byggnaden utförs med samma material i fasad och yttertak, tombak, som är oxiderad mässing, en legering av koppar och zink. Även det nya yttertaket på det befintliga gatuhuset utförs med samma material. 7.1.4 Metodval Följande kapitel beskriver den metodik som har använts för att utföra beräkningar som lett fram till jämförelsealternativens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. 7.1.4.1 Livscykelanalys Livscykelanalys (LCA) är en metodik för bedömning av resursanvändning och miljöpåverkan under hela livscykeln för en produkt eller en tjänst, från utvinning av råmaterial till produktion, användning och avfallshantering. I projektet har LCA-programvaran 360optimi använts. Programvaran är tredjepartscertifierad för överenstämmelse med internationella LCA standarder. Det innebär att verktyget grundar de internationella standarderna för livscykelanalys, ISO 14040 och 14044, som närmast kan beskrivas som frukten av ett internationellt koncensusarbete som beskriver hur en LCA bör genomföras, kommuniceras och tolkas. Programvaran är även certifierad enligt de europeiska standarderna för att utföra livscykelberäkningar för byggnader som är kopplade till Byggproduktdirektivet, dvs. EN 158043 samt EN 159784. Det innebär att verktyget är uppbyggt för att stämma överens med hur livscykeln för byggnader kategoriseras, vilka aktiviteter som ska ingå, hur beräkningar ska genomföras samt hur resultatet ska presenteras. EN 15978, som har tagits fram inom CEN (European Committee for Standardization), betraktas idag allt mer som det accepterade sättet att genomföra livscykelberäkningar av miljöprestanda av byggnadsverk. Genom EN 15978 görs livscykelanalysen med ett s k bokföringsperspektiv vilket kännetecknas av att man avgränsar ett produktsystem så att man i teorin kan summera miljöpåverkan från alla produkter som konsumeras och att den sammanlagda miljöpåverkan då överensstämmer med de globala utsläpp som faktiskt sker. Byggnadens systemgränser delas upp i olika moduler och beskriver byggnadens livscykel enligt den så kallade modularitetsprincipen. Denna innebär att miljöpåverkan från varje modul redovisas separat och kan adderas ihop. De viktigaste metodfrågorna i en LCA är val av funktionell enhet, dragning av systemgränser och typ av data som används. Dessa delar ges en översikt nedan. 3 4 Hållbarhet hos byggnadsverk - Miljödeklarationer - Produktspecifika Hållbarhet hos byggnadsverk - Värdering av byggnaders miljöprestanda 64 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Funktionell enhet I en LCA relateras miljöpåverkan till en funktion hos det studerade systemet. Den funktionella enheten är ett kvantitativt uttryck för denna funktion. Den är ett referensflöde till vilka alla in- (t ex insatser av energiresurser) och utflöden (t ex emissioner) till systemet relateras. Den funktionella enheten blir på så sätt särskilt viktig då olika studier jämförs med varandra. En vanlig funktionell enhet i LCA för byggnader är ”per m²” av ett visst areamått. Den funktionella enheten sattes till per kvadratmeter lokalarea (m² LOA), men är som påtalats i avsnitt 7.1.1 enbart giltig för den del av jämförelsen där gatuhuset exkluderats. Systemgränser De systemgränser och aktiviteter som byggnadernas livscykel delats in i följer EN 15978. I de fall beräkningarna utförts på annat sätt än standarden framgår detta i tabellen nedan. Orsaken till att detta gjorts är att det dataunderlag som har funnits tillgängligt inte varit komplett i relation till vad som beskrivs i standarden. Översikt av byggnadens systemgränser uppdelade i informationsmoduler enligt EN 15978 samt vilka moduler som ingått i föreliggande studie. Svensk översättning av informationsmoduler följer Liljenström m fl 2015. Modul Skede enligt EN 15978 Innehåll A1-3 Produktskede Utvinning och bearbetning av råmaterial, bearbetning av material som återvinns från tidigare produktsystem, transport av råmaterial till tillverkare av byggprodukter, samt tillverkning av byggprodukter. Inkluderat Ja Kommentar I LCA programvaran beräknas inte modulerna A1, A2 och A3 separat, utan aggregeras vilket är ett förhållningssätt som följer de europeiska standarderna EN 15804 och EN 15978, i många databaser görs LCA-data tillgängliga på detta vis. Byggmaterial till pentry och kök beaktas inte eftersom det anses vara allt för användarspecifikt. A4 Transport till byggplatsen Transport av allt material och alla produkter från fabrik till byggarbetsplatsen, samt transport av arbetsmaskiner, kranar etc. Ja A5 Byggproduktion Markarbeten, lagring av material, transporter av material, produkter, avfall och utrustning på själva byggplatsen, tillfälliga produktionsanläggningar, produktion och omvandling av material på byggplatsen, tillförsel av värme, kyla, ventilation etc under konstruktionsprocessen, installation av produkter, vattenanvändning för att kyla maskiner och städa, transport och behandling av Ja Rivning av stående huskroppar (gårdshuset och kulisshuset) har adderats till modulen. 65 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 genererat avfall. Produktion och transporter av spillmaterial ligger också under byggproduktion. B1 Användning av produkter (exkl el och vatten) Gränsen för modul B1 omfattar effekter och aspekter som följer av normal användning av delar av byggnaden. Utsläpp av ämnen från fasaden, tak, golv och andra ytor (inre eller yttre). Nej Innan standarder från CEN/TC 351 finns tillgängliga så är inte den information som krävs för denna modul tillgänglig. B2 Underhåll Inkluderar planerat underhåll som krävs för byggnadens funktionalitet, till exempel städning, utbyte och underhåll av slitna delar. Ja B3 Reparation Inkluderar åtgärder som det typiskt inte planeras för under byggnadens livstid, till exempel åtgärder som måste genomföras till följd av en skada. Nej B4 Utbyte Inkluderar planerat byte av ett material, byggnadsdel eller installation mot ny produkt, till exempel byte av alla fönster i huset. Om en byggnadsdel byts ut som en del av ett renoveringsprojekt så redovisas detta under modul B5 och om en byggnadsdel byts ut för att den har blivit förstörd (till följd av olycka) redovisas detta under modul B3. Ja Endast materialproduktionen för att underhålla, byta ut och renovera medtas i beräkningarna. Utelämnas gör transporter, installationsprocesser och avfallshantering som ändå står för en mindre del av klimatpåverkan. Reparation inkluderas inte eftersom det är svårt att uppskatta när reparation är nödvändigt och hur omfattande åtgärder som i så fall krävs. B5 Renovering Innebär mycket omfattande åtgärder så att byggnadens ursprungliga prestanda uppnås igen, åtminstone för en betydande del av byggnaden. Ja B6 Energianvändning Energianvändning under byggnadens driftskede. Ja Hushållsel beaktas inte eftersom standarden fastslår att hushållsel inte måste ingå, men att det tydligt ska framgå om hushållsel har inkluderats. B7 Vattenanvändning Vattenanvändning under byggnadens driftskede. Nej Beaktas inte då all vattenanvändning relateras till användaren. C1 Rivning Nedmontering av byggnad och sortering av byggmaterial på plats. Ja C2 Transport Alla transporter av rivningsavfall. Ja C3 Avfallshantering Processer som krävs för att materialet ska kunna räknas som ett sekundärt material eller bränsle. Ja C4 Slut- Processer relaterade till bortskaffande av material (t ex deponi eller Ja 66 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 D 7.1.5 2015-09-04 hantering förbränning), samt hantering av avfallsanläggningar. Miljöpåverkan relaterad till bortskaffande av avfall räknas till byggnadens livscykel. Externa effekter Frivillig del som syftar till att beskriva den nytta som kan relateras till material- och energiåtervinning samt återanvändning utanför byggnadens systemgräns. Revidering: 0 Nej Om processen i modul C4 genererar energi räknas nyttan från användning av denna energi till modul D, vilket inte ingår i detta projekt. Indata till LCA-beräkning Oavsett vilken typ av LCA som utförs så kommer kvaliteten på resultatet att bero på val av data. I detta projekt begränsas den uppnådda precisionen i LCA-beräkningen av att Riddaren 18 befinner sig i ett tidigt planeringsskede. Samtidigt är denna LCA-beräkning av jämförande karaktär och minskad precision i beräkningsunderlaget kommer att slå igenom på liknande sätt för de olika alternativen varför resultatet ändå ger en god indikation om hur jämförelsealternativen förhåller sig till varandra. I en LCA-beräkning finns behov av olika typer av data. Dels data för att beskriva objektet (i detta fall byggnaden) under dess livslängd i termer av mängder, dimensioner, underhållsintervaller etc. Dels emissionsdata för de material och energiresurser, komponenter och/eller produkter som byggts in i konstruktionen eller på annat sätt kan relateras till byggnaden. 360optimi innehåller LCA-data för de flesta byggprodukter som används inom den nordiska (även specifikt för Sverige) bygg- och anläggningssektorn, samt data för transporter, maskiner, arbetsfordon, el, värme och andra energirelaterade processer. För att utföra en LCA-beräkning krävs att dessa två indatatyper kan matchas ihop. Nedan ges en översikt av de typer av data som används för att genomföra en LCA-beräkning. Översikt av data som användes för att beskriva konstruktionerna under dess livslängd. Modul Typ av byggnadsteknisk data A1-3 Tidiga kostnadsberäkningar med tillhörande mängduppgifter samt CAD-ritningar. A4-5 Erfarenhetsbaserade schablondata för transportavstånd samt för aktiviteter inom byggproduktion baserat på nordiska förhållanden (automatgenereras i 360otimi baserat på materialval). B2-5 Standardiserade byggnadstekniska data om typiska intervaller för underhåll, reparation, utbyte, renovering baserat på nordiska förhållanden (automatgenereras i 360otimi baserat på materialval). B6 Specifika data för scenarier för energianvändning i drift. C1-4 Generiska data om byggnadernas slutskede (modul C1-4) (automatgenereras i 360otimi baserat på materialval). Översikt av emissionsdata (klimatpåverkan) för material, komponenter och/eller produkter som används för att utföra LCA-beräkning. Alla data kommer från den integrerade databasen i LCA-programvaran 360optimi. Generiska data har medvetet satts högt för att inte riskera att underskatta klimatpåverkan. Modul Typ av emissionsdata A1-3 Generisk data som är typisk för de byggmaterial och tekniska installationer som används inom Norden samt s k produktkollektiva data för en typ eller kategori av lik67 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 nande produkter (t ex en miljövarudeklaration). A4-5 Generisk data som är typisk för transporter i samband med byggaktiviteter som utförs inom Norden (automatgenereras i 360otimi baserat på valda byggmaterial). B2-5 Generisk data som är typisk för transporter i samband med byggaktiviteter som utförs inom Norden (automatgenereras i 360otimi baserat på valda byggmaterial). B6 Produktkollektiva data för fjärrvärme och elmix från miljövarudeklaration. C1-4 Generisk data som är typisk för sluthantering inom Norden (automatgenereras i 360otimi baserat på valda byggmaterial). Om använd data finns mer ingående information i avsnitt 7.1.5.1-7.1.5.4. 7.1.5.1 Uppströms (modul A1-5) För klimatberäkningar i produktskedet, dvs. modul A1-3, låg i huvudsak en tidigare utförd (enda utförda) kostnadsbedömning med tillhörande mängdförteckning över materialresurser till grund. Trots att den avser ny-, om- och tillbyggnad av Riddaren 5 från ett tidigare utvecklingsförslag från en översiktlig programhandling, Forsen Projekt AB Kostnadsbedömning Översiktlig programhandling från Vera Ark. dat. 2012-03-12 dat 2012-03-12, bedömdes den rent byggnadstekniskt i all väsentlighet likna det nuvarande utvecklingsförslaget för Riddaren 18. Ur kostnadskalkylen kunde nyckeltal över de flesta materialresurser per ytenhet (BTA) tas fram. Tillsammans med uppgifter om ytor per huskropp möjliggjorde detta tillvägagångssätt en anpassning av mängderna till de ytor som gäller för nuvarande utvecklingsförslag av Kv Riddaren 18. Till följd av att gatuhuset i Astoriaalternativet 1 och 2 omvandlas från kontor till bostäder gjordes vissa justeringar av de kontorsbaserade nyckeltalen för att bättre avspegla bostadsfunktionen. Exempelvis beaktades inte justering av innerväggsytor, installationsgolv m.m. För fasad, tak och fönsteryta kunde ritningar avseende nu gällande programhandling användas. Det faktum att projektet befinner sig i ett tidigt planeringsskede har inneburit att uppgifter om vissa material, transport av material (modul A4) samt aktiviteter i byggproduktionen inte funnits tillgängliga. T ex ”mängdas” i kostnadskalkylen installationer för el, ventilation och VA ”per styck” vilket inte säger något om dess utförande. Lösningen var att använda sig av de erfarenhetsbaserade schablonvärden per ytenhet som finns tillgängliga i 360otimi som är representativa för de byggprodukter som används på den nordiska marknaden. Det faktum att alla jämförelsealternativen mängdats med dessa schablondata gör att samma osäkerheter finns inbyggda i alla alternativ. I vissa fall var informationen från mängdförteckningen inte tillräcklig vilket innebar att kompletterande antaganden gjordes, se tabell nedan. Översikt av antaganden för att komplettera mängder från kostnadsbedömning med emissionsfaktorer i 360optimi. Notera att det för produktskedet enbart redovisas antaganden som är relaterade till större mängder och som därmed generellt har större påverkan på resultatet. Modul Benämning Resurs Antagande A1-3 Produktskede Armeringsstål i betongkonstruktioner 150 kg armering/m³ betong Betong Betong som används antas motsvara hållfasthetsklass C40/50 68 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Fönster, 3-glas Fönster, 3-glas med trä/aluminiumram, U-värde 1 Glaspartier Säkerhetsglas, tjocklek 5 mm Golvytskikt Parkettgolv av ek Grundförstärkning Stålpålar, dimension 140 mm Håldäckselement Håldäckselement av betong, L4, 4-hål, 320 mm, 469 kg/m Innerväggar Vägg av både gipsskiva (12,5 mm) samt furuplywoodskiva (9 mm) med stålstomme 5 A5 Byggproduktion Revidering: 0 KL-trä till väggar och bjälklag 198 kg KL-trä per m² BTA Limträpelare till stomme 0,024 m³ limträpelare/m² BTA Stålbalk i stomme Svetsade pläterade balkar i stål Tombakkasetter till fasad/tak Tombak av 100 % koppar med tjocklek 3 mm Ytterväggar Isolering med expanderad styrencellplast (EPS) med en vägg av både gipsskiva (12,5 mm) samt furuplywoodskiva (9 mm) Dieselanvändning för markarbeten (t ex schaktning, fyllning mm) Grävlastare med kapacitet att hantera 55 m³/h samt in- och uttransport av massor med lastbil Dieselanvändning för aktiviteter i samband med rivning Grävlastare med kapacitet att hantera 30 m³/h per timme (mindre effektiv hantering jämfört med hantering av jord/bergmassor) 6 Transportavstånd för lastbil för borttransport av rivningsavfall sattes till 50km Skrymmande massor med densitet på 750kg/m³ El Nordisk elmix Fjärrvärme Fortum, Stockholms stad 7.1.5.2 Nedströms (underhåll, utbyte, reparation och renovering - B2-5) Underhåll- (B2), utbytes- (B4) och renoveringsintervaller (B5) finns medtagna i beräkningen och avser schablondata från 360optimis databas som är representativa för den nordiska marknaden. End5 Massiv träskiva av hyvlat granvirke som limmas ihop. Tombak är den mässingskvalitet som företrädesvis används utomhus. Vid utomhusbruk innehåller Tombak vanligtvis ca 80 % koppar och resten zink och har tjockleken 1-2 mm. Pga datalucka antas här 100 % koppar med tjocklek på 3 mm vilket kompenserar för att zink generellt ger upphov till betydligt högre klimatpåverkan jämfört med koppar. 6 69 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ast materialproduktionen för att underhålla, byta ut och renovera medtas i beräkningarna. Transporter, installationsprocesser och avfallshantering utelämnas eftersom de står för en mindre del av klimatpåverkan. 7.1.5.3 Nedströms (energianvändning i driftskedet – modul B6) Energianvändning i driftskedet sattes utifrån den tänkta kravnivån för byggnaderna samt det värmesystem som planeras. Nedan ges en mer detaljerad beskrivning av systemet. Scenarier för energianvändning i driftskedet Scenarioberäkningar av Astoriaalternativens värmesystem utfördes av WSP (PM Värmepump dat 2015-06-08). För Astoriaalternativen 1 och 2 antogs värme- och kylsystemet vara uppbyggt av bergvärmepumpar som producerar kyla/värme till värme och kyla. Fjärrvärme har antagits användas till varmvattenproduktion och spetsvärme. En förutsättning för systemet var att borrhålslager behöver vara balanserat. Detta tillgodoses genom antagande av frikyla och eventuellt komplettering med kylmediekylare. Beräkningarna baserades på uppgifter från kunden, schablonvärden och kvalificerade antaganden av WSP (PM Värmepump dat 2015-06-08). Effektbehov värme antogs vara ca 35 W/m² grundat på liknande byggnader med kontor. För kyla ca 25 W/m². Det totala effektbehovet blir då ca 420 kW värme och 200kW kyla. Ett bergvärmesystem dimensioneras vanligtvis för ca 60-80 % effekttäckningsgrad, vilket ger en energitäckning på ca 95 %. SCOP (Seasonal Coefficient of Performance (energifaktor) 3,8 (inklusive pumpar och kringsystem till VP) anses vara rimligt vid enbart värmeproduktion (ej varmvatten) för värmepump. Med denna dimensionering skulle effekten för bergvärme bli ca 290 kW. Till detta rekommenderas 8 300 m borrhål (ca 28 stycken á 300 m). Varmvattenbehovet antas med schablonvärde till ca 8-10 kWh/år och m². Köpt energi antogs för el till värmepump och fjärrvärme antogs användas för värmespets (ca 5 %) och varmvattenproduktion. För Nollalternativet antogs fjärrvärme för uppvärmning, kyla och varmvatten. Byggnadstekniska begränsningar föranledde att bergvärme inte ansågs rimligt att anta WSP (PM Värmepump dat 201506-08). Baserat på erfarenheter från liknande projekt sattes energiprestanda för värme, kyla och varmvatten till 75 kWh/m2 LOA. För fastighetsel antogs att nybyggnation uppförs med bättre energiprestanda än ombyggnation/renovering. Baserat på erfarenheter från liknande projekt sattes energiprestanda för fastighetsel till 10 kWh/m2 för nybyggnation och 15 kWh/m2 för ombyggnation/renovering WSP (PM Värmepump dat 2015-06-08). Notera att el- och värmebehov för bostäder och kontor antas vara desamma, vilket ansetts vara en rimlig förenkling med tanke på analysens övergripande karaktär WSP (PM Värmepump dat 2015-06-08). 70 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Använda värden för el och värme i driftskedet (B6). El och värme kWh/m² och år Nollalternativet Astoria- Astoria- alternativet 1 alternativet 2 LOA LOA + BOA BOA LOA + BOA BOA Ombygg Nybygg Ombygg Nybygg Ombygg Fastighetsel 15 10 15 10 15 Uppvärmning och varmvatten 75 30 - 17,5 * ** ** 90 40 40 varav el till bergvärme Kyla Totalt 30 17,5 * Ingår i energianvändning för fjärrvärme. Antas att värmepumpar som används i fjärrvärmeproduktionen används för att framställa värme och kyla på samma gång. ** Ingår i energianvändning för bergvärmesystem där det ingår bergvärmepumpar som både producerar kyla/värme till värme- och kylbehov. Fastighetselen antogs vara ursprungsmärkt och bestå av 100 % vattenkraft (Vattenfall). Fjärrvärme har antagits köpas in från Fortums fjärrvärmenät. 7.1.5.4 Slutskede (modul C1-4) Även för modulerna C1-4 har schablondata använts, för rivning, transport, avfallshantering och sluthantering. Också när det gäller sträckor för transport beräknas klimatpåverkan för transporten baserat på ett generiskt värde om 15 km. Detta skede ligger långt fram i tiden och omges med stora osäkerheter. 7.1.6 Resultat och Diskussion I detta kapitel presenteras resultatet av studien. I avsnitt 7.1.6.1 beskrivs klimatpåverkan för jämförelsealternativen exklusive gatuhuset, dvs. jämförelse av samma funktion. I avsnitt 7.1.6.2 beskrivs klimatpåverkan för jämförelsealternativen inklusive gatuhuset, dvs huskroppar med blandad funktion. 7.1.6.1 Jämförelse kontor (exklusive gatuhuset) I figuren nedan redovisas klimatpåverkan per funktionell enhet (m² LOA) över livscykelns olika delar för alla jämförelsealternativ exklusive gatuhuset efter 50, 100 resp. 150 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hyresgästel. 71 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 2000 1800 kg CO2-‐ekv./LOA 1600 1400 C1-‐C4 Rivning 1200 B6 Energianvändning 1000 B4-‐B5 Utbyte & renovering 800 B2 Underhåll 600 A4-‐A5 Byggskede 400 A1-‐A3 Byggmaterial 200 0 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år Nollalterna3vet -‐ Astoriaalterna3vet 1 -‐ Astoriaalterna3vet 2 -‐ Gårdshus & Kulisshus Nya gårdshuset Nya gårdshuset (LOA) (LOA) (LOA) Klimatpåverkan per funktionell enhet (m² LOA) över hela livscykeln för alla jämförelsealternativ exklusive gatuhuset efter 50, 100 respektive 150 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hyresgästel. I ett 50-års perspektiv är resultatet till fördel - om än minimal - för Nollalternativet (684 kg CO2-ekv./m² LOA) gentemot Astoriaalternativet 2 (687 kg CO2-ekv./m² LOA), som innehåller nybyggnation med balkar av limträ samt KL-trä till väggar och bjälklag. Skillnaden är dock så pass liten att den givet den översiktliga nivån ligger inom felmarginalen. Nybyggnation med bjälklag av håldäckselement av betong med pelare och balkar av stål är det alternativ som faller ut sämst av de tre jämförelsealternativen. Med framflyttade tidshorisonter på 100 år och inte minst på 150 år förändras turordningen. Efter 100 år uppvisar Astoriaalternativet 2 med god marginal en bättre klimatprestanda än Nollalternativet. Detta gäller även Astoriaalternativet 1 i jämförelse med Nollalternativet, men då på 150 års sikt. Det ska dock noteras att osäkerheten är stor då analysperioden ligger så pass långt fram i tiden som 100 och 150 år. Det faktum att Nollalternativet inte faller ut som det mest fördelaktiga, trots betydligt mindre insatser av material- och energi i uppströmsfasen (A1-A5), beror på skillnader i antagen energiprestanda. I Nollalternativet antas t ex fastigheten värmas av fjärrvärme istället för bergvärme som antas i Astoriaalternativen. En annan aspekt av resultatet är vilken typ av nybyggnation som är att föredra ur klimatsynpunkt. Här visar analysen en fördel för Astoriaalternativet 2 framför Astoriaalternativet 1. Det sistnämnda ger upphov till ca 25 % mer klimatpåverkan än det förstnämnda. Viktigt i sammanhanget är att belysa att trästomme och bjälklag och väggar i trä i Astoriaalternativet 2 antas från plan 2-7 enligt träkonstruktör. T o m våning 2 antas samma bjälklag och stomme som för Astoriaalternativ 1, dvs håldäckselement av betong med pelare och balkar av stål. Det här gör att skillnaden mellan Astoriaalternativen minskar. Att modulerna B2-B5 inte skiljer sig mellan Astoriaalternativen har att göra med att stomme och bjälklag – som är det enda som skiljer Astoriaalternativen åt – inte byts ut under byggnadens livslängd och därmed inte påverkar underhåll, utbyte och renovering. I absoluta tal visar resultatet med tydlighet att Nollalternativet är att föredra ur klimatsynpunkt, följt av Astoriaalternativet 2 och Astoriaalternativet 1. Men då tas ingen hänsyn till att Astoriaalternativen innehåller betydligt större byggd yta. 72 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 10000 9000 8000 ton CO2-‐ekv. 7000 C1-‐C4 Rivning 6000 B6 Energianvändning 5000 B4-‐B5 Utbyte & renovering 4000 B2 Underhåll 3000 A4-‐A5 Byggskede 2000 A1-‐A3 Byggmaterial 1000 0 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år Nollalterna3vet -‐ Astoriaalterna3vet 1 -‐ Astoriaalterna3vet 2 -‐ Gårdshus & Kulisshus Nya gårdshuset Nya gårdshuset Klimatpåverkan i absoluta tal över hela livscykeln för alla jämförelsealternativ exklusive gatuhuset efter 50, 100 respektive 150 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hyresgästel. Observera att ingen hänsyn tagits till att Astoriaalternativen innehåller betydligt större byggd yta. 73 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 7.1.6.2 Jämförelse hela fastigheten I figuren nedan redovisas klimatpåverkan över livscykelns olika delar för alla jämförelsealternativ efter 50, 100 respektiven150 år. Jämförelsen visar klimatpåverkan för en blandad funktion där BOA och LOA lagts ihop. Observera att denna jämförelse är ett önskemål från kunden och att den inte uppfyller metodkrav inom LCA på funktionell enhet. 2000 kg CO2-‐ekv./LOA & BOA 1800 1600 1400 C1-‐C4 Rivning 1200 B6 Energianvändning 1000 800 B4-‐B5 Utbyte & renovering 600 B2 Underhåll 400 A4-‐A5 Byggskede 200 A1-‐A3 Byggmaterial 0 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år Nollalterna3vet -‐ Astoriaalterna3vet 1 -‐ Astoriaalterna3vet 2 -‐ Gatuhus, Gårdshus & Gatuhus & Nya Gatuhus & Nya Kulisshus gårdshuset gårdshuset (LOA) (LOA+BOA) (LOA+BOA) Fördelning av klimatpåverkan per ytenhet (LOA och BOA) över hela livscykeln för alla jämförelsealternativ efter 50, 100 respektive 150 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hyresgästel. Observera att jämförelsen inte har en giltig funktionell enhet. I jämförelse med analysen i avsnitt 7.1.6.1 beaktas här all yta som ingår i fastigheten Riddaren 18. För Nollalternativet ger detta inte upphov till någon förändring av klimatpåverkan per kvadratmeter eftersom den tillkommande ytan för gatuhuset ser likadan ut ur resurssynpunkt som gårdshusets och kulisshusets lokalarea. För Astoriaalternativen sker dock en minskning av klimatpåverkan per kvadratmeter, vilket beror på att varje tillkommande kvadratmeteryta - i huvudsak renoverad yta - är mindre resursintensiv per kvadratmeter än övrig yta som består av nybyggnation. Det gör att skillnaderna i klimatpåverkan mellan Nollalternativet i förhållande till Astoriaalternativen genomgående minskar något. Att nybyggnation går jämt upp eller är att föredra ur klimatsynpunkt jämfört med renovering beror helt på dess överlägsna energiprestanda som bl a har att göra med att fastigheten antas värmas upp med bergvärme. Skillnaderna syns tydligt i tabellen ovan om modul B6 studeras och är anledningen till att även nybyggnad i betong och stål (Astoriaalternativet 1) är att föredra ur klimatsynpunkt efter 100 år jämfört med Nollalternativet. I absoluta tal visar jämförelsen där även gatuhuset tagits med i jämförelsen naturligtvis en genomgående större klimatpåverkan, se figur nedan, men då tas ingen hänsyn till att Astoriaalternativen innehåller betydligt större yta. 74 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 14000 12000 ton CO2-‐ekv. 10000 C1-‐C4 Rivning 8000 B6 Energianvändning 6000 B4-‐B5 Utbyte & renovering B2 Underhåll 4000 A4-‐A5 Byggskede 2000 0 A1-‐A3 Byggmaterial 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år 50 år 100 år 150 år Nollalterna3vet -‐ Astoriaalterna3vet 1 -‐ Astoriaalterna3vet 2 -‐ Gatuhus, Gårdshus & Gatuhus & Nya Gatuhus & Nya Kulisshus gårdshuset gårdshuset Klimatpåverkan i absoluta tal över hela livscykeln för alla jämförelsealternativ efter 50, 100 respektive 150 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hyresgästel. Observera att ingen hänsyn tagits till att Astoriaalternativen innehåller betydligt större byggd yta. 7.1.7 Slutsatser Då projektet Kv. Riddaren 18 befinner sig i ett tidigt planeringsskede har det inte varit möjligt att kartlägga något av alternativen med hög detaljeringsgrad. Den jämförelse som redovisas i föreliggande rapport fångar upp hur de olika jämförelsealternativen förhåller sig till varandra utifrån mestadels gemensamma generella beräkningsantaganden, t ex när det gäller val av förutsättningar och emissionsfaktorer för standardbyggutföranden. Det här får till följd att en stor del av de osäkerheter som kan kopplas till analysen finns inbyggda i alla alternativ, vilket bidrar till att göra jämförelsealternativen mer robusta i förhållande till varandra. Samtidigt innebär det att nivåer av klimatpåverkan i absoluta tal som redovisas måste tolkas med viss försiktighet, bl a eftersom klimatpåverkan kopplat till byggmaterialen varierar beroende på vilket material och vilken materialleverantör som slutligen väljs. Utifrån de förutsättningar som angetts är Nollalternativet att föredra på 50 års sikt framför nybyggnation i trä. Skillnaden är dock så pass liten att den ligger inom felmarginalen. När tidshorisonten flyttats fram till 100 år ger nybyggnationen i trä med god marginal upphov till minst klimatpåverkan per funktionell enhet. Här bedöms osäkerheter inte vara större än de skillnader som kan påvisas. På den mycket långa tidshorisonten 150 år är även nybyggnad i betong och stål att föredra ur klimatsynpunkt jämfört med att renovera. Det ska dock noteras att osäkerheten är stor när analysperioden ligger så pass långt fram i tiden som 100 år och 150 år. Att nybyggnation går jämnt upp med eller är att föredra ur klimatsynpunkt jämfört med renovering kan helt förklaras med dess överlägsna energiprestanda i driften, bl a beroende på att fastigheten antas värmas upp med bergvärme. Om samma förutsättningar antagits gälla för Nollalternativet i driftskedet skulle det innebära att Nollalternativet i alla avseenden skulle ge upphov till minst klimatpåverkan per funktionell enhet. 75 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Analysen visar även en klimatmässig fördel för nybyggnation med trästomme och bjälklag och väggar i trä (Astoriaalternativet 2) gentemot nybyggnad med håldäckselement av betong med pelare och balkar av stål (Astoriaalternativet 1). Som tidigare påtalats i rapporten uppfyller jämförelsen av hela fastigheten inte det metodkrav som ställs inom LCA på funktionell enhet. Den delen av analysen är därför att betrakta som ett klimatavtryck för olika utvecklingsalternativ per kvadratmeter och i absoluta tal utan jämförbarhet avseende funktion. Den följer dock samma mönster som den analys som gjorts med LCA-metodik fullt ut. 7.2 Koldioxidutsläpp per arbetsplats Humlegården har bett WSP om en beräkning av koldioxidutsläpp för Astoriaalternativet respektive Nollalternativet. Resultaten redovisas i WSPs PM Koldioxidutsläpp från värme och el per arbetsplats Riddaren 18, 2015-06-12. Nedan presenteras två stapeldiagram som visar koldioxidutsläpp från energianvändning i Astoriaalternativet respektive Nollalternativet. I diagrammet nedan visas följande jämförelse: I Nollalternativet används fjärrvärme som värmekälla, elen kommer från vattenkraft. Arbetsplatserna i Nollalternativet är i genomsnitt 25 m2 stora. I Astoriaalternativet används bergvärme som värmekälla vilket i praktiken betyder el till värmepumpen, samt fjärrvärme som värmespets. Elen kommer från vattenkraft. Arbetsplatserna i Astoriaalternativet är mer yteffektiva, 15 m2 per arbetsplats, eftersom byggnaden är modern. Berg-‐ och ;ärrvärme 160 kg CO2/arbetsplats 140 120 100 80 60 40 20 0 Astoriaalterna3vet Bergvärme Nollalterna3vet Fjärrvärme Koldioxidutsläpp per arbetsplats (kg/arbetsplats), berg- och fjärrvärme. I diagrammet nedan visas följande jämförelse: I Nollalternativet och Astoriaalternativet används fjärrvärme som värmekälla, elen kommer från vattenkraft. Arbetsplatserna i Nollalternativet är i genomsnitt 25 m2 stora. I Astoriaalternativet är arbetsplatserna ca 15 m2 stora. 76 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Fjärrvärme 160 kg CO2/arbetsplats 140 120 100 80 60 40 20 0 Astoriaalterna3vet Fjärrvärme Nollalterna3vet Fjärrvärme Koldioxidutsläpp per arbetsplats (kg/arbetsplats), fjärrvärme. Som stapeldiagrammen visar så finns en stor skillnad mellan de olika alternativen. Detta beror på att arbetsplatserna är mer yteffektiva i Astoriaalternativet. För de olika diagrammen så gäller att bergvärme innebär en mindre andel köpt energi och då även ett mindre koldioxidutsläpp. Respektive att Astoriahuset är en mer energieffektiv byggnad och därför även får mindre energianvändning. 7.3 Geoenergi Tanken är att skapa en bergvärmelösning för Astoriaalternativet med målet att minska energiförbrukningen. För Nollalternativet är en bergvärmelösning inte ekonomiskt bärig. Våren 2015 ställdes en fråga till Stockholms Miljöförvaltning, Hälsoskyddsavdelningen om möjligheten till att söka borrtillstånd och anlägga bergvärme för Astoriahuset. Enligt desamma är det möjligt förutsatt att ansökan godkänns av samtliga berörda såsom grannar, Stockholm vatten, Fortum, SL med flera. Ett bergvärmesystem dimensioneras vanligtvis för ca 60-80 % effekttäckningsgrad, vilket ger att en energitäckning på ca 95 %. SCOP (Seasonal Coefficient of Performance (energifaktor) 3,8 (inkl. pumpar och kringsystem till VP) anses vara rimligt vid enbart värmeproduktion (ej varmvatten) för värmepump. Med denna dimensionering skulle effekten för bergvärme bli ca 290 kW. Till detta beräknas ett behov av 8 300 m borrhål (ca 28 stycken á 300 m). 7.4 Fastighetsekonomi De ekonomiska förutsättningarna för Astoriaalternativet och Nollalternativet skiljer sig väsentligt åt på grund av byggnadens framtida användbarhet på hyresmarknaden, dess avkastning och värde. Planförslaget Astoriaalternativet: ca 2400 kvm bostäder och ca 6400 kvm moderna kontors- och handelsytor skapas. Den ökade ytan hjälper till att finansiera den omgrundförstärkning som krävs för gatuhuset. Nollalternativet: ca 6600 kvm kontor renoveras, inga nya ytor skapas. Dessa bedöms ha ett lägre värde än moderna kontorsytor pga att de inte går att göra lika yteffektiva vilket påverkar perso77 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 naltäthet. Energi- och hållbarhetsmässigt är Nollalternativet inte heller gynnsamt ekonomiskt. Marknadsmässigt inte lika efterfrågat som moderna kontorsytor. Inga bostäder tillskapas. Utöver ovanstående måste även hänsyn tas till fastighetens nuvarande värde och de ackumulerade utredningskostnaderna sedan 2006 (omfattar även Riddaren 5 och 6). Kostnaderna är betydande och belastar Astoriaalternativet och Nollalternativet likvärdigt. Det ekonomiska förhållandet för fastigheten kan förenklat beskrivas enligt grafen i diagrammet nedan. För en lönsam investering i fastigheten krävs att ny uthyrningsbar yta tillskapas. Samtliga projektkostnader och fastighetsvärde i relation till lokalyta (referens Humlegården). 78 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 8 BILAGOR 8.1 Referenser 2015-09-04 Revidering: 0 3Xn - Ytor LOA, BOA och BTA. 3Xn - Plan och sektionsritningar ACAD International AB - Trafikbullerutredning Kv Riddaren 18, 2013-01-14 AIX - Antikvarisk förundersökning f.d. ”Lärarseminariet” 2012-01-31 Bredenberg Teknik - kv Riddaren, Stockholm PM angående Grundläggningstekniska förhållande 2006-04-18 CB Richard Ellis - PM avseende värdeutvecklingen för Riddaren 18 Stockholm, 2013-06-12 Forsen Projekt AB - Kostnadsbedömning Översiktlig programhandling från Vera Ark. dat. 2012-03-12 dat 2012-0312 Forsen Projekt AB, Kv. Riddaren 18 – Byggnadsteknisk statusbesiktning 2013-05-26 Forsen Projekt AB - Kv Riddaren - Byggnadens skick, 2013-05-27 Forsen Projekt AB - Kv. Riddaren 18 - arbeten under grundvattennivå 2013-10-28 Forsen Projekt AB - Projekttidplan Kv Riddaren 18 2013-09-18 Golder - Tekniskt PM, 2014-02-06 Golder - Riddaren18 Stockholm – PM Grundläggningsfrågor, 2013-05-22 Humlegården - Green Fingerprint Humlegården - Astoriahuset – Att bevara och utveckla (folder) Humlegården - Bilaga Fastigheten Riddaren 18, Stockholm, Synpunkter från Humlegården Fastigheter, 2013-05-28 Humlegården - Brev SBK, 2013-05-28 Humlegården - Till Länsstyrelsen, Sammanfattning Riddaren 18, Sammanfattning av samrådsyttrande från Länsstyrelsen 2012-09-12, 2013-09-12 Humlegården - Solstudie för Riddaren 18, Dp 2013-09412-54, 2013-12-14 Humlegården - Humlegården årsredovisning 2014 Humlegården - Presentation Riddaren 2015-03-03 Humlegården - Presentation Riddaren 2015-03-27 Humlegården - Miljömål Riddaren, 2015-01-22 Humlegården - Energideklaration Riddaren 18 2009-04-22 Humlegården - Historik Riddaren 5, 6 och 18 Humlegården - Sammanfattning Riddaren 18 Sammanfattning av samrådsyttrande från Länsstyrelsen 2012-09-18, 2013-09-12 Humlegården - Energirosen Energideklaration Energibesiktning 2009-04-13 Rapportdatum 2009-06-26. Humlegården - Rambeskrivning ATT BYGGA VÅRA DRÖMMARS STADSDEL, utkast 1 Humlegården - Överslag CO2 Sofie Åberg 2013-11-25 IKKAB - Kv Riddaren 18 Stockholm Inventering eltekniska anläggningar och hissar 2013-05-03 Konkret - Kv Riddaren 18 Behov av rivning på grund av sättningar i fastigheten 2012-04-23. Länsstyrelsen i samverkan med Stockholms Stadsmuseum - Alla tiders Stockholm: Kunskapsunderlag avseende riksintresset Stockholms stad Riksintressen för kulturmiljövärden, 2014-11-06 Martinsons trä - Handbok i KL-trä Nyréns - Riddaren 5, f.d. Sofi Almquists samskola, Stockholm 20130228 PO Andersson konstruktionsbyrå AB, Kv Riddaren 18 - Utlåtande över övergripande status besiktning VVSinstallationerna 2013-04-30 SBK Byggteknik AB - Riddaren 18 Nybrogatan 15-17, Stockholm, 2013-05-20 SGBC - BREEAM-SE v. 1.0 79 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 SGBC - Miljöbyggnad v. 2.2 Stadsbyggnadskontoret - Godkänt dokument - Nina Åman, Stockholm, 2013-04-03, Dnr 2009-23075 GESTALTNINGSPROGRAM DP 2009-23075-54 FASTIGHETERNA RIDDAREN 5 OCH 6, INOM ÖSTERMALM I STOCKHOLM JUDISKT KULTURCENTRUM OCH BOSTÄDER I KVARTERET RIDDAREN Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen - Tjänsteutlåtande, Dnr 2009-23075-54, Startpromemoria för planläggning av Riddaren 5,6 och 18 i stadsdelen Östermalm (30 lägenheter, skola, kontor), 2011-09-09 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen - Utställningshandling Dnr 2013-09412, Planbeskrivning detaljplan för del av fastigheterna Riddaren 18 och 5 i stadsdelen Östermalm i Stockholm, Dp 2013-09412-54 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen - Utställningshandling Dnr 2013-09412, Genomförandebeskrivning detaljplan för del av fastigheterna Riddaren 18 och 5 i stadsdelen Östermalm i Stockholm, Dp 2013-09412 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen - Plankarta Riddaren 18 och 5, Dp 2013-09412-54, 2013-12-16 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen - Underrättelse om utställning, Dnr 2013-09412, Kontor och bostäder i stadsdelen Östermalm Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen - Samrådsredogörelse Dnr 2013-09412-54, Samrådsredogörelse detaljplan för Riddaren 18 i stadsdelen Östermalm, Dp 2013-09412-54, 2013-07-11. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningens - Tjänsteutlåtande Dnr 2013-09412, Godkännande av förslag till detaljplan för del av Riddaren 18 och 5 i stadsdelen Östermalm (ca 15 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret - Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, Antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010 Stadsbyggnadskontoret - PM Att tillgodose kulturvärden och utveckla stadsmiljön i områden av riksintresse Mars 2014, Dnr 2012-15939 Stadsbyggnadskontoret - Grundkarta Detaljplan för fastigheterna Riddaren 18 och 5 Dp 2013-09412-54, 2013-12-16. Stadsbyggnadsnämnden - Protokollsutdrag 2015-01-29 § 7 Stockholms fastighetskontor - GEOB Bergsnivåer Kv Riddaren 18 1987-07-20 Stockholms Stad - Gestaltningsprogram tillhörande DP 2009-23075-54, För fastigheterna Riddaren 5 och 6 inom stadsdelen Östermalm i Stockholm, 2013 Stockholms Stad - Gestaltningsprogram tillhörande DP 2013-09412-54, För fastigheterna Riddaren 18 och 5 inom stadsdelen Östermalm i Stockholm, Utställning, Dec 2013 Stockholms Stad - Vision för city 2030 Stockholms Stad - Arkitektur Stockholm - Strategier för stadens gestaltning Stockholms Stad - Stockholm Miljöprogram 2012-2015 Structor - PM – Översiktlig Miljöbedömning Riddaren 5, Stockholm 2012-04-16 Tyréns - Antikvarisk förundersökning Riddaren 18 Stockholm 2013-01-16 Tyréns - Antikvarisk konsekvensbeskrivning Riddaren 18 Stockholm, Rapport 2013-12-11 WSP - Materialinventering inför rivning Riddaren 18, 2013-11-08 WSP - PM Koldioxidutsläpp från värme och el per arbetsplats Riddaren 18, 2015-06-12 WSP - PM Värmepump, dat. 2015-06-08 WSP - Rapport Livscykelberäkning av klimatpåverkan för Kv. Riddaren 18 – en jämförelse av olika utvecklingsalternativ, dat. 2015-06-29 WSP - Hållbarhetsprogram Planskede Astoriahuset – Kv Riddaren 18, 2015-05-31 WSP - Förstudie certifiering BREEAM-SE manual version 1.0, 130501, Excellent dat. 2015-06-18 WSP - PM Miljöutlåtande Tombak (oxiderad mässing) 2015-04-28 80 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 8.2 2015-09-04 Revidering: 0 Bedömningsgrunder kulturmiljö- och stadsbildsanalys Kulturmiljö BEDÖMNINGSSKALA V ÄRDEN • Låga värden: Ensamstående objekt utanför ett sammanhang, till exempel en vanligt förekommande, fragmenterad stadsbebyggelse eller en miljö som bryter eller reducerar läsbarhet av de historiska strukturerna. • Måttliga värden: Representativa exempel på en viss funktion eller epok. Värdena kan ingå i ett sam-‐ manhang som underlättar den historiska läsbarheten, men en viss förändringsgrad kan förekomma. • Höga värden: Sällsynta eller särskilt goda exempel på en viss funktion eller epok. De kan vara välbe-‐ varade, ingå i ett sammanhang eller ha lång kontinuitet. Ofta har de hög grad av historisk läsbarhet. Höga kulturmiljövärden kan också vara värdefulla objekt i landskap/område som präglas av hög grad av förändring. BEDÖMNINGSSKALA EFFEKTER • Stora negativa effekter uppstår när kulturmiljövärden går förlorade och den historiska läsbarhet-‐ en försvåras eller upphör helt. • Måttliga negativa effekter uppstår när kulturhistoriska värden fragmenteras eller skadas. Värden går delvis förlorade så att helheten inte kan uppfattas och den historiska läsbarheten reduceras. • Små negativa effekter uppstår när kulturmiljövärden skadas eller tas bort. Dessa är inte betydel-‐ sebärande för kulturmiljöns helhet och historiska samband/strukturer och den historiska läsbar-‐ heten kan även fortsättningsvis uppfattas. • Små p ositiva effekter uppstår när befintliga kulturmiljövärden tillvaratas och stärks, så att den historiska läsbarheten ökar i viss mån. • Måttliga positiva effekter uppstår när befintliga kulturmiljövärden tillvaratas och stärks, så att den historiska läsbarheten ökar i måttlig grad. • Stora positiva effekter uppstår när befintliga kulturmiljövärden tillvaratas och stärks, så att den historiska läsbarheten i hög grad ökar i hög grad. 81 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Stadsbild BEDÖMNINGSSKALA V ÄRDEN • Låga värden: O mråden som i liten omfattning har egen karaktär och identitet, och/eller innehåller få element som förstärker orienterbarheten, ger tydliga stråk och avgränsningar, skapar utblickar eller landmärken. • Måttliga värden: Områden som i måttlig omfattning har egen karaktär och identitet, och/eller i viss omfattning innehåller element som förstärker orienterbarheten, ger tydliga stråk och avgränsningar, skapar utblickar eller landmärken. • Höga värden: Områden som i stor omfattning har egen karaktär och identitet, och/eller är rikt på element som förstärker orienterbarheten, ger tydliga stråk och avgränsningar, skapar utblickar eller landmärken. BEDÖMNINGSSKALA EFFEKTER • Stora negativa effekter uppstår när områdets karaktär ändras i stor omfattning och identiteten försvagas avsevärt. Rumslighet och/eller orienterbarheten försämras avsevärt, stråk bryts helt och utblickar skyms helt. • Måttliga negativa effekter uppstår när områdets karaktär ändras i viss omfattning och identiteten försvagas tydligt. Rumslighet och/eller orienterbarheten minskar måttligt, stråk blir otydliga och utblickar skyms till stor del. • Små negativa effekter uppstår när områdets karaktär ändras något omfattning och identiteten försvagas något. Rumslighet och/eller orienterbarheten minskar något, stråk påverkas något och utblickar skyms i mindre omfattning. • Små p ositiva effekter uppstår när områdets karaktär och identitet förstärks något. Rumslighet och/eller orienterbarheten ökar något, stråk förstärks något och skymda utblickar blir något tydli-‐ gare. • Måttliga positiva effekter uppstår när områdets karaktär och identitet förstärks tydligt. Rumslig-‐ het och/eller orienterbarheten ökar måttligt, stråk blir klart förstärkta otydliga och skymda u t-‐ blickar blir klart tydligare. • Stora positiva effekter uppstår när områdets karaktär och identitet förstärks avsevärt. Rumslig-‐ het och/eller orienterbarheten förstärks avsevärt, nya stråk och utblickar skapas. 82 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 8.3 2015-09-04 Revidering: 0 Orbis principer och bedömning I denna bilaga beskrivs de ingående indikatorer som påverkar betygen i Orbis-diagrammen som presenteras i rapporten. Astoriaalternativet och Nollalternativet bedöms mot samma indikatorer som då ger olika utslag beroende på hur de påverkar de olika förslagen. Nedan visas de olika färger som används i bedömningen. De olika indikatorernas bedömningar vägs samman och ger ett sammantaget betyg för respektive aspekt för Astoriaalternativet respektive Nollalternativet, det sammantagna betyget visas i överkant av uppställningen, se exempel nedan. Finns endast en indikator blir det sammanvägda betyget för aspekten givetvis detsamma som för den enskilda indikatorn. Det sammanvägda betyget som visas i denna bilaga representerar alltså detaljnivån ASPEKT, det vill säga färgerna på det mest detaljerade Orbis-diagrammet. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet De tre aspekter som finns under varje tema representerar de tre olika nivåerna av påverkan: ”projekt”, ”lokalt” och ”regionalt och vidare”. Det betyder att den aspekt som står först gäller påverkan på projektet, den andra aspekten har lokal påverkan, den tredje aspekten har påverkan på regionen, nationen och i vissa fall även globalt. Alla indikatorer har utförligare beskrivning om kravställningar m.m. i hållbarhetsprogrammet. 83 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 KATEGORI: EKONOMI OMRÅDE: Finans TEMA: Ekonomiska effekter ASPEKT PROJEKT: Livscykelkostnader - Optimera projektets livscykelvärde genom att räkna in kostnader och nytta under hela livscykeln. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE; Man 12 – Analys av livscykelkostnader Astoriaalternativet ska certifieras och nå högsta poäng på indikatorn. Nollalternativet analyseras inte utifrån LCC. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Nollalternativet Stor negativ påverkan ASPEKT LOKALT: Lokal ekonomi - Bidra till en framgångsrik, diversifierad och konkurrenskraftig lokal ekonomi. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Ekonomisk utveckling - Skapa och behålla förutsättningar för en blomstrande, blandad, konkurrenskraftig och trygg regional/nationell ekonomi. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Konkurrens ASPEKT PROJEKT: Konkurrenskraft - Öka effektivitet och konkurrenskraft genom kontinuerliga förbättringar. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Marknadseffekter - Skapa och behåll produktiva och konkurrenskraftiga marknader. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Handel - Stärk och förbättra det nationella/internationella handelsresultatet/handelsbalansen. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Sysselsättning TEMA: Arbete ASPEKT PROJEKT: Anställda - Attrahera, utveckla, behåll och premiera en diversifierad, kunnig och driven arbetskraft. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Sysselsättningsgrad - Förbättra tillgänglighet, flexibilitet, säkerhet och mångfald till och av lokala arbetstillfällen. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. 84 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Arbetsmarknad - Stöd aktiviteterna runt, och delaktigheten i en effektiv, anpassningsbar och säker arbetsmarknad. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Företag ASPEKT PROJEKT: Företagsstyrelse - Säkerställ att företagsstyrningen är rimlig, med lämpliga ledningssystem och att användbara resurser finns tillgängliga för att säkerställa en effektiv verksamhet/drift. Inga indikatorer påverkar på projekt nivå. ASPEKT LOKALT: Företagspåverkan - Ge förutsättningar för ett framgångsrikt, levande och konkurrenskraftigt affärsliv som i stor omfattning bidrar till ekonomin. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Sektorpåverkan - Stimulera entreprenörskap och företagstillväxt inom prioriterade sektorer. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Anseende TEMA: Rykte ASPEKT PROJEKT: Varumärke - Behålla och förbättra projektets/organisationens rykte. Inga indikatorer påverkar på projekt nivå. ASPEKT LOKALT: Lokal identitet - Skydda och förstärk lokal identitet, bidra till att skapa en positiv atmosfär och främja en känsla av lokalt ägandeskap, stolthet och respekt. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Turism - Gynna och utveckla regional turism, underhållning och upplevelseindustri med grund i den lokala kulturen, historien och miljön. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. KATEGORI: PROCESS OMRÅDE: Kommunikation TEMA: Informationsutbyte ASPEKT PROJEKT: Kommunikationsstrategi - Säkerställ att kommunikation levereras lägligt, är relevant, förståelig och av högsta kvalitet. Inga indikatorer påverkar på projekt nivå. ASPEKT LOKALT: Publik kommunikation - Kommunicera effektivt med alla relevanta intressenter och allmänheten. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. 85 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Informationsteknik - Säkerställ tillräcklig infrastruktur för kommunikation och maximera nyttjandet av kommunikationsteknik och elektroniska tjänster. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Kunskap TEMA: Innovation ASPEKT PROJEKT: Innovationshantering - Underlätta för nya idéer och innovation för störst avkastning av kostnadseffektiva/effektiva/hållbara resultat. ASPEKT LOKALT: Forskning och utveckling - Utveckla aktiviteter kring forskning och utveckling för att skapa en innovativ och kunskapsbaserad ekonomi. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Förebilder - Uppsök och uppmuntra förebilder för global bästa praxis. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Färdighet ASPEKT PROJEKT: Kompetenshantering - Förvalta, utveckla och dela kunskap och bästa praxis för att inspirera till handling och driva utveckling. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE, Man 4 – Brukarvägledning Astoriaalternativet ska certifieras och nå högsta poäng på indikatorn. Nollalternativet ska inte certifieras och inte heller arbeta med denna fråga. Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan ASPEKT LOKALT: Utbildning - Säkra tillgång till högkvalitativ undervisning och ett livslångt lärande. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Allmänhetens medvetenhet - Utveckla färdigheter, kunskaper och självsäkerheten hos samhället och öka medvetenheten hos allmänheten om viktiga frågor. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 86 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 OMRÅDE: Planering TEMA: Styrning ASPEKT PROJEKT: Effektiv ledning - Säkra effektiviteten av policys, strategier och beslutsfattande, genom god planering som är punktlig, relevant, förståelig och av högsta kvalitet. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Miljöbyggnad certifiering Astoriaalternativets bostadsdel certifieras, Nollalternativet certifieras inte. BREEAM-SE certifiering Astoriaalternativets kontorsdel certifieras, Nollalternativet certifieras inte. BREEAM-SE Man 2 – Entreprenörens riktlinjer för miljö och socialt ansvar Astoriaalternativet ska uppnå poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst negativ påverkan Störst positiv påverkan Störst negativ påverkan Stor positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan BREEAM-SE Man 3 – Byggarbetsplatsens påverkan Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men fokuserar på dessa frågor i och med Humlegårdens arbetsmetoder. BREEAM-SE Man 14 – Ackrediterad professionell (AP) för BREEAM-SE Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. ASPEKT LOKALT: Lokala strategier - Bidra till att uppfylla lokala planeringsmål och strategier. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Nationella strategier - Bidra till att uppfylla regionala och nationella planeringsmål och strategier. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Bedömning ASPEKT PROJEKT: Projektanalys - Fastställ kontinuerlig utvärdering och benchmarking av resultaten hos och effektiviteten av projektet. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Konsekvensbedömning - Genomför en bedömning av sannolika effekter av ställda förslag inklusive sekundära, kumulativa och synergieffekter för hela livscykeln, beakta även tidsaspekten, rumslig påverkan och påverkan av förslaget efter avslutat projekt. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. 87 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Kumulativa effekter - Analysera hela systemet och delsystem, beakta samlade effekter av förslaget och potentialen för ackumulerade effekter av andra befintliga eller planerade aktiviteter. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Risk ASPEKT PROJEKT: Riskhantering - Systematisk bedömning, hantering och begränsning av risker och osäkerheter. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Krishantering - Utveckla och implementera åtgärder för att förebygga och hantera lokala nödsituationer. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Samhällsskydd - Implementera åtgärder för att förbereda, hantera och återhämta samhället från natur- och mänskliga katastrofer. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Tillverkning TEMA: Leverantörskedja ASPEKT PROJEKT: Leverantörsstyrning - Uppnå god livscykelkostnad genom främjandet av upphandling enligt bästa praxis och flödesekonomi. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Mat 5 – Materialval utifrån ansvarsfull tillverkning och upphandling Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Nollalternativet Stor negativ påverkan ASPEKT LOKALT: Lokal upphandling - Etablera policys och praxis som maximerar möjligheterna för lokal upphandling av material, tjänster och leverantörer. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Mat 5 – Materialval utifrån ansvarsfull tillverkning och utvinning Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Nollalternativet Stor negativ påverkan ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Rättvis handel - Implementera upphandlingsprocesser med etiska krav och uppmuntra till ansvarstagande bland leverantörer, samarbetspartners och den vidare marknaden. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 88 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Produktion ASPEKT PROJEKT: Produktionshantering - Se till att produktion och byggnad och dess effekter sker så effektivt som möjligt. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Man 1 – Idrifttagning av byggnaden Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. BREEAM-SE Mat 5 – Materialval utifrån ansvarsfull tillverkning och utvinning Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan BREEAM-SE Wst 6 – Ytskikt på golv Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men ytskikt på golv väljs i robusta material. ASPEKT LOKALT: Lokal produktion - Bidra till utvecklingen av livskraftiga och konkurrenskraftiga lokala tillverknings- och produktionsanläggningar. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Industri - Utveckla en hållbar industriell ekonomi. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Produkt TEMA: Kvalitet ASPEKT PROJEKT: Kvalitetsarbete - Hantera design/ projekt/tjänster för att säkerställa hög kvalitet och respons för behov och krav. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE certifiering Astoriaalternativets kontorsdel certifieras, inte Nollalternativet. Miljöbyggnad certifiering Astoriaalternativets bostadsdel certifieras, inte Nollalternativet. Miljöbyggnad verifiering Astoriaalternativets bostadsdel verifieras efter 2 år från Miljöbyggnads certifieringen, inte Nollalternativet. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst negativ påverkan Störst positiv påverkan Störst negativ påverkan Störst positiv påverkan Störst negativ påverkan 89 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT LOKALT: Estetik - Förbättra visuell framtoning av förslaget och vidta åtgärder för en fantasifull, mottaglig, attraktiv och njutbar miljö. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Hållbarhet - Integrera strävan efter hållbarhetsmålen. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Anpassning ASPEKT PROJEKT: Förändringsledning - Proaktiv hantering av förändringar, justera mål, ramverk och indikatorer när ny kunskap förvärvats. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Förnyelse - Medverka, prioritera och förbättra förnyelseprojekt av eftersatta områden eller områden som riskerar att bli eftersatta. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Resiliens - Förbättra motståndet och flexibiliteten av förslaget. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. KATEGORI: SOCIAL OMRÅDE: Mobilitet TEMA: Tillgänglighet ASPEKT PROJEKT: Tillgänglighet för alla - Säkerställ att förslaget möter krav på tillgänglighet för alla, oavsett ålder, rörlighet, nedsättningsnivå eller social bakgrund. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE Tra 4 – Säkerhet för gående och cyklister Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men utemiljön ska inte bli negativt påverkad av Nollalternativet. Lagkrav för tillgänglighet uppnås i Nollalternativet. Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan ASPEKT LOKALT: Tillgängliga tjänster - Behålla, förbättra och förstärka hela samhällets tillgång till faciliteter, bekvämligheter och service. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Geografisk rörlighet - Möjliggör rörelsefrihet för människor och varor utan onödiga hinder. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 90 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Trafik och transport ASPEKT PROJEKT: Resepolicy - Etablera företagssystem, strategier, planer och policys för att öka hållbart resande. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Tra 1 – Tillgång till kollektivtrafik Både Astoriaalternativet och Nollalternativet har mycket god tillgång till kollektivtrafik. BREEAM-SE Tra 2 – Närhet till service- och tjänsteutbud Både Astoriaalternativet och Nollalternativet har mycket god tillgång till service- och tjänsteutbud. BREEAM-SE Tra 3 – Alternativa transportsätt Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan BREEAM-SE Tra 4 – Säkerhet för gående och cyklister Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men utemiljön ska inte bli negativt påverkad av Nollalternativet. Lagkrav för tillgänglighet uppnås i Nollalternativet. BREEAM-SE Tra 5 – Resplan Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. BREEAM-SE Tra 6 – Maximal bilparkering Astoriaalternativet ska certifieras och inga bilparkeringar kommer att finnas likväl som det inte finns parkeringar på Riddaren 18 idag. Därför får såväl Astoriaalternativet som Nollalternativet stor positiv påverkan. BREEAM-SE Tra 3 – Alternativa transportsätt (innovation) Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. Projektspecifik fråga – Bilpool Astoriaalternativet kommer att erbjuda medlemskap i bilpool för boende och hyresgäster, detta erbjuds inte i Nollalternativet. Projektspecifik fråga – Cykelpool Astoriaalternativet kommer att erbjuda medlemskap i cykelpool för boende och hyresgäster, detta erbjuds inte i Nollalternativet. 91 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT LOKALT: Resande - Förbättra möjligheter till mer hållbara transportalternativ för både passagerartrafik och frakt. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Tra 1 – Tillgång till kollektivtrafik Både Astoriaalternativet och Nollalternativet har mycket god tillgång till kollektivtrafik. Projektspecifik fråga – Bilpool Astoriaalternativet kommer att erbjuda medlemskap i bilpool för boende och hyresgäster, detta erbjuds inte i Nollalternativet. Projektspecifik fråga – Cykelpool Astoriaalternativet kommer att erbjuda medlemskap i cykelpool för boende och hyresgäster, detta erbjuds inte i Nollalternativet. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Transportinfrastruktur - Säkerställ ett effektivt, pålitligt, säkert och integrerat transportnätverk. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Välbefinnande TEMA: Hälsa ASPEKT PROJEKT: Friskvård - Säkerställ och främja hälsa, välmående och säkerhet för intressenter under hela förslagets livslängd. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Folkhälsa - Främja, skydda och förbättra hälsan och välmående i närsamhället. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Vård och omsorg – Förbättra tillgång till, och kvalitet på hälsovården och dess stödjande verksamheter. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Säkerhet ASPEKT PROJEKT: Olycksfallsförebyggande åtgärder - Maximera säkerheten för alla användare och minimera risken för olyckor under produktion och drift. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Lokalt skydd - Hantera, förebygg och granska konsekvenser för allmänhetens säkerhet och skapa en säker fysisk miljö. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Finns inte för detta tema. 92 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Trygghet ASPEKT PROJEKT: Säkerhetshantering - Säkerställa att nödvändiga policys, planer och rutiner finns för att säkerställa säkerheten för människor, tillgångar och data. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Brottslighet - Säkerställ att människor som förslaget berör är säkra från kriminalitet och skapa områden där människor känner sig trygga och säkra. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Statssäkerhet - Säkerställ ett effektivt försvar av landets säkerhet och skydda dess intressen. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Glädje ASPEKT PROJEKT: Kundtillfredsställelse - Säkerställ att förslaget och dess implementering möter och överskrider utsikter och förbättrar ryktet av organisation mot kunden. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Lokal tillfredsställelse - Förstärk självförtroendet, självkänslan och glädjen hos den lokala befolkningen. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Mänskliga rättigheter - Respektera, stöd och övervaka skyddet av internationellt deklarerade mänskliga rättigheter. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Engagemang TEMA: Intresserelationer ASPEKT PROJEKT: Samarbete - Skapa ömsesidiga relationer med kunder, projektmedlemmar och intressenter och utveckla ett starkt, kunskapsinriktat och effektivt samarbete med andra organisationer, bortom livslängden av enstaka projekt. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Samhällsrelationer - Säkerställ och förstärk positiva relationer med lokala samhället och allmänheten. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Allmänintresse - Säkerställ att åtgärder har en positiv inverkan på människor på ett bredare plan. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 93 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Involvering ASPEKT PROJEKT: Intressenters engagemang - Använd lämpliga metoder för att identifiera, kommunicera, konsultera och engagera intressenter genom processen, skapa konsensus och minimera möjligheter för framtida motsättningar. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Samhällsengagemang - Identifiera, involvera och engagera medlemmar i lokalsamhället genom hela processen. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Aktivt medborgarskap - Bidra till ett delaktigt och effektivt styrsystem för alla nivåer i samhället, involvera närområden och intressenter på alla nivåer och uppmuntra till ett aktivt medborgarskap. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Samhälle TEMA: Kultur ASPEKT PROJEKT: Värderingar - Utveckla och förvalta en gemensam värdegrund för att säkerställa långsiktigt, hållbart tänkande och handlande. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Regional kultur - Skydda och förstärk den byggda miljön, kulturella och historiska tillgångar och utveckla tillgänglighet och deltagande i kulturella aktiviteter. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Kulturhistoria och bevarande av historiska byggnader Astoriaalternativet bevarar gatuhuset men river gårds- och kulisshuset. Nollalternativet bevarar gatu- gårds- och kulisshuset. Astoriaalternativet Stor negativ påverkan Nollalternativet Störst positiv påverkan ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Kulturarv - Säkerställ lämplig förvaltning och skydd av fornminnen och kulturarv. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Kulturhistoria och bevarande av historiska byggnader Astoriaalternativet bevarar gatuhuset men river gårds- och kulisshuset. Nollalternativet bevarar gatu- gårds- och kulisshuset. Astoriaalternativet Stor negativ påverkan Nollalternativet Störst positiv påverkan 94 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Rättvisa ASPEKT PROJEKT: Diversitet - Stöd mångfald och lika möjligheter för alla oavsett bakgrund, kön, ålder, religion eller handikapp. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Projektspecifik fråga – Bostäder Astoriaalternativet tillför bostäder i området och ökar därmed diversiteten. Nollalternativet innehåller inga bostäder. Astoriaalternativet Stor positiv påverkan Nollalternativet Stor negativ påverkan ASPEKT LOKALT: Integration - Förebygg sociala klyftor och stöd ett inkluderande samhälle, respektera och svara till behov från en mångfald av grupper. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Samhällsklyftor - Bidra till att minska ojämlikheter och se till att inverkan på olika grupper blir likvärdiga, respektera andras rättigheter och strävan. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Samhällsutveckling ASPEKT PROJEKT: Livskvalitet - Behåll och förbättra livskvalitet, förbättra livsbalans, hälsa, återhämtning, social interaktion och möjligheter till framgång. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet Projektspecifik fråga – ”pocket park” på Sofi Almquists plats Astoriaalternativet innebär en förnyelse av den idag stängda gränden. Gränden aktiveras och innebär nya möjligheter för omgivningen. I Nollalternativet öppnas den stängda gränden men den får ingen aktivitet som kan öka livskvalitet för närområdet. Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan ASPEKT LOKALT: Stadsdelar - Uppmuntra och utveckla ett rättvist, sammanhängande samhälle med funktionella bostäder och resurser för att möta lokala behov. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Städer och regioner - Bidra till en regional hållbar utveckling och en levande omgivande region. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Etik TEMA: Förvaltarskap ASPEKT PROJEKT: Företagsansvar - Etablera policys och ledningssystem för att förvalta, bedöma och rapportera företagets ansvarstagande, engagera företaget att bedriva verksamheten enligt höga etiska standarder. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. 95 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT LOKALT: Välgörenhet - Stöd närsamhället och den frivilliga sektorn genom finansiellt stöd och de anställdas tid till frivillighets- och välgörenhetsorganisationer. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Internationellt samarbete - Förespråka och delta i internationella samarbeten och försäkra att policys och program är förenliga med internationellt slutna mål och ändamål. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Juridik ASPEKT PROJEKT: Lagefterlevnad - Säkerställ efterlevnad av alla relevanta lagar, reglering och standarder som är ett minimum. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Alla lagar och förordningar uppfylls Sker i båda förslagen. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan ASPEKT LOKALT: Samhällsplanering - Säkerställ efterlevnad av lokala planeringsmål och stöd utvecklingen av effektiv planeringspolicy. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Alla lagar och förordningar uppfylls Sker i båda förslagen. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Lagstiftning - Utveckla och driv likvärdig nationell lagstiftning för att skydda rättigheter och se till att hållbara förändringar görs. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Alla lagar och förordningar uppfylls Sker i båda förslagen. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan KATEGORI: MILJÖ OMRÅDE: Livsmedel TEMA: Mat ASPEKT PROJEKT: Livsmedelsförsörjning - Garantera tillgång till prisvärd, säker och nyttig mat. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. 96 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT LOKALT: Jordbruk och fiske - Gynna och möjliggör för konkurrenskraftigt och hållbart fiske och jordbruk som producerar hälsosam, näringsrik mat och andra grödor utan att skada naturen eller människans hälsa. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Global livsmedelstillgång - Försäkra tillräcklig tillgång till näring globalt. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Mark TEMA: Geologi ASPEKT PROJEKT: Geoteknik och miljöteknik - Förvalta och skydda jordmånens kvalitet, minimera jorddegradering genom erosion och föroreningar och sanera tidigare förorenat land. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE LE 2 – Förorenad mark Marken kommer att saneras i och med rivning och nybyggnation av Astoriaalternativet. I Nollalternativet kommer marken eventuellt saneras till viss del. Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan ASPEKT LOKALT: Regional geologi - Skydda lokala och regionala geologiska egenskaper och förbättra jordkvaliteten i regionen. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. Geologiska naturvärden - Genomför rimliga åtgärder för att skydda och förstärka den geologiska mångfalden och skyddade geologiska områden. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Markutnyttjande ASPEKT PROJEKT: Markanvändning - Säkerställ att jorden bevaras och används på ett effektivt sätt, som förbättrar kapaciteten och kvalitet på markresurser. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE LE 1 – Återanvändning av mark Astoriaalternativet innebär en ny byggnad på redan ianspråktagen mark. Nollalternativet ianspråktar ingen ny mark. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stockholms miljöprogram 4.3 – Intrång i grön- och vattenområden Detta beaktas i Astoriaalternativet då gröna värden tillförs, men ger ingen påverkan på Nollalternativet. Nollalternativet ASPEKT LOKALT: Landskapspåverkan - Skydda och förstärk karaktären och attraktionsförmågan för landskapsoch stadsbilden. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. 97 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Ekologiskt fotavtryck - Bedöm och minska det totala ekologiska avtrycket av förslaget, säkerställ en hållbar del av världens resurser. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Material TEMA: Avfall ASPEKT PROJEKT: Avfallshantering - Etablera och implementera hållbara avfallsplaner och avfallshantering för att minimera avfall och återanvänd och återbruka resurser effektivt. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Stockholms miljöprogram 5.2 – Andelen felsorterat avfall ska minska Sker i båda alternativen. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan BREEAM-SE Wst 1 – Avfallshantering på byggarbetsplatsen Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men fokuserar trots detta på dessa frågor. BREEAM-SE Wst 3 – Utrymme för återvinningsbart avfall I Astoriaalternativet ges nytt utrymme för återvinning. I Nollalternativet påverkas inte ytan för återvinning. BREEAM-SE Wst 5 – Kompostering och rötning I Astoriaalternativet ges nytt utrymme för kompostering. I Nollalternativet påverkas inte ytan för kompostering. BREEAM-SE Wst 1 – Avfallshantering på byggarbetsplatsen (innovation) Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på dessa frågor. ASPEKT LOKALT: Avfallsbehandling - Återvinn och hantera avfallet på ett sätt som minimerar negativa konsekvenser på miljö och hälsa, återvinn sekundära råmaterial där så är möjligt och energiåtervinning när fortsatt återvinning av materialet inte är möjligt. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Deponi - Minimera mängden avfall till deponi, med målet att inget avfall skall deponeras och bearbeta stängda deponier där möjligheten finns. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 98 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Produkter och material ASPEKT PROJEKT: Resursanvändning - Förvalta och övervaka resursanvändning, säkerställ en klok, hållbar användning av naturresurser och materialtillgångar och minimera exponering av potentiellt skadliga kemikalier. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Mat 1 – Materialval utifrån livscykelperspektiv Astoriaalternativet ska certifieras och uppnå poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Mat 2 – Hårdgjorda ytor och gränsskydd utomhus Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Mat 6 – Isolering Astoriaalternativet ska uppnå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på denna fråga. Miljöbyggnad 14 – Dokumentation av byggvaror Astoriaalternativet ska certifieras och fokuserar på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på denna fråga. Astoriaalternativet Nollalternativet Stor positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Stor positiv påverkan Stor negativ påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Projektspecifik fråga – Återanvändning av material Astoriaalternativet återanvänder material från befintliga byggnader i så stor utsträckning som är möjligt. Nollalternativet kommer att ha möjlighet att återanvända i större utsträckning. ASPEKT LOKALT: Hållbara material - Handla upp material som har blivit utvunna och förädlade lokalt eller regionalt när så är möjligt. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Resursbegränsning - Bevara naturresurser, särskilt de resurser som är ickeförnybara, begränsa tillgången för att undvika resursutarmning. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Kemikalier ASPEKT PROJEKT: Kemikaliehantering - Minimera och hantera användningen av skadliga kemikalier för att förebygga dess effekter på människans hälsa och på miljön. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Stockholms miljöprogram 2.2 – PVC-material och tappvattenledningar av koppar undviks Detta beaktas i båda alternativ. Miljöbyggnad 15 – Utfasning av farliga ämnen Astoriaalternativet ska certifieras och fokuserar på denna indikator. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Stor positiv påverkan Stor negativ påverkan 99 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet Nollalternativet certifieras inte och fokuserar inte på denna fråga. Miljöbyggnad 16 – Sanering av farliga ämnen Astoriaalternativet ska certifieras och fokuserar på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men fokuserar trots detta på dessa frågor. Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan ASPEKT LOKALT: Spårbarhet - Följ och spåra råmaterial, ingående ämnen och produkter genom alla förädlingsnivåer av produktion och distribution. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Giftfri miljö - Minimera nivån av persistenta, bioackumulerade, cancerogena, mutagena och giftiga ämnen i miljön. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet Miljöbyggnad 16 – Sanering av farliga ämnen Astoriaalternativet ska certifieras och fokuserar på denna indikator. Nollalternativet certifieras inte men fokuserar trots detta på dessa frågor. Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan OMRÅDE: Ekologi TEMA: Naturmiljö ASPEKT PROJEKT: Växtplats - Skydda, återställ och förstärk den naturliga miljön genom att bibehålla och där så är möjligt, förbättra kvaliteten på och utsträckningen av naturliga habitat. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet Stockholms miljöprogram – 4.1 Biologisk mångfald Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Platsens ekologiska värde påverkas inte i Nollalternativet. Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan BREEAM-SE LE 4 – Påverkan på ekologiska värden Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, främst genom gröna tak. Den biologiska mångfalden påverkas inte i Nollalternativet. Stockholms miljöprogram 4.3 – Intrång i grön- och vattenområden Detta beaktas i Astoriaalternativet då gröna värden tillförs, men ger ingen påverkan på Nollalternativet. BREEAM-SE LE 3 – Platsens ekologiska värde I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, 100 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet genom certifieringen. Det ekologiska värdet påverkas inte i Nollalternativet. BREEAM-SE LE 6 – Långsiktig påverkan på biologisk mångfald I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Den långsiktiga biologiska mångfalden påverkas inte i Nollalternativet. Projektspecifik fråga - Gröna tak Astoriaalternativet kommer att ha gröna tak, det kommer inte Nollalternativet att ha. Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Störst negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Projektspecifik fråga - ”pocket park” på Sofi Almquists plats Astoriaalternativet kommer att öppna upp gränden och skapa en ”pocket park”. Nollalternativet öppnar även det gränden men den får ingen funktion mer än entrégång till det bakomliggande judiska kulturcentret. ASPEKT LOKALT: Miljöarv - Förebygg skador på, och där så är möjligt, skydda platser med känsliga ekosystem eller platser som har blivit utsedda då de har höga ekologiska värden. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE LE 3 – Platsens ekologiska värde I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Platsens ekologiska värde påverkas inte i Nollalternativet. Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan BREEAM-SE LE 4 – Påverkan på ekologiska värden I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Det ekologiska värdet påverkas inte i Nollalternativet. BREEAM-SE LE 6 – Långsiktig påverkan på biologisk mångfald I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Den långsiktiga biologiska mångfalden påverkas inte i Nollalternativet. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Ekosystem - Skydda och förbättra habitat, biodiversitet och ekosystemens integritet genom alla utvecklingsstadier. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 101 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 TEMA: Djur ASPEKT PROJEKT: Arter på plats - Undvik och förebygg inverkan på arter på platsen, särskilt de som är utvecklingshotade och skyddad av lagen. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet Stockholms miljöprogram 4.1 – Biologisk mångfald I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, främst genom gröna tak. Den biologiska mångfalden påverkas inte i Nollalternativet. Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan BREEAM-SE LE 3 – Platsens ekologiska värde I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Platsens ekologiska värde påverkas inte i Nollalternativet. BREEAM-SE LE 4 – Påverkan på ekologiska värden I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Det ekologiska värdet påverkas inte i Nollalternativet. BREEAM-SE LE 6 – Långsiktig påverkan på biologisk mångfald I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Den långsiktiga biologiska mångfalden påverkas inte i Nollalternativet. Projektspecifik fråga – Gröna tak Astoriaalternativet kommer att ha gröna tak, Nollalternativet kommer inte att ha gröna tak. ASPEKT LOKALT: Lokal biodiversitet - Skydda biodiversitet, minimera negativ påverkan, kompensera för all oundviklig ekologisk degradering och förebygg irreversibla förluster. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE LE 3 – Platsens ekologiska värde I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Platsens ekologiska värde påverkas inte i Nollalternativet. Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan BREEAM-SE LE 4 – Påverkan på ekologiska värden I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Det ekologiska värdet påverkas inte i Nollalternativet. BREEAM-SE LE 6 – Långsiktig påverkan på biologisk mångfald I Astoriaalternativet kommer den biologiska mångfalden att beaktas, genom certifieringen. Den långsiktiga biologiska mångfalden påverkas inte i Nollalternativet. 102 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Biosfär - Skydda och förbättra integriteten för internationellt viktiga biosfärsområden. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Vatten TEMA: Översvämning ASPEKT PROJEKT: Dagvattenhantering - Dagvattenhantering som minskar störning av den naturliga hydrologin och minimerar översvämningsrisk och vattenföroreningar på och utanför området som förstärker biodiversiteten och kvalitativa värden. Inga indikatorer påverkar på projektnivå. ASPEKT LOKALT: Översvämningsrisker - Implementera möjliga anpassningar och åtgärder som förebygger översvämningsrisker och ökar systemens resiliens. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Pol 5 – Översvämningsrisk Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet innebär ingen påverkan på översvämningsrisken. Astoriaalternativet Stor positiv påverkan Nollalternativet Genomsnittlig påverkan ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Havsnivåhöjningen - Ge möjlighet för och minska sårbarheten av beräknade höjningar av havsnivån. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Vattenkvalitet ASPEKT PROJEKT: Vattenkvalitetshantering - Identifiera och hantera vattenkvalitetsrisker, kontrollera inverkan på vattenmiljön och se till att alla relevanta vattenkvalitetsstandarder är uppfyllda. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE Pol 6 – Minimera föroreningar i vattendrag Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet innebär ingen påverkan på föroreningsrisken. Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan ASPEKT LOKALT: Vattenförorening - Skydda och förbättra kvalitet på yt- och grundvatten. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE Pol 6 – Minimera föroreningar i vattendrag Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet innebär ingen påverkan på föroreningsrisken. Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan 103 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Havsvattenkvalitet - Skydda och förbättra kvalitet på kust och havsvatten. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Vattentillgång ASPEKT PROJEKT: Vattenresurshantering - Möjliggör en effektiv och hållbar användning av vattenresurser, minimera vattenkonsumtion inom kapacitetsgränsen. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet BREEAM-SE Wat 1 – Vattenförbrukning Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativets nuvarande vattenförbrukning kommer inte att påverkas. Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan BREEAM-SE Wat 2 – Vattenmätare Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativets nuvarande vattenmätning kommer inte att påverkas. BREEAM-SE Wat 3 – Detektering av stora vattenläckage Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Wat 4 – Avstängning av sanitär vattentillförsel Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Wat 6 – Bevattningssystem Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att ha bevattningssystem. BREEAM-SE Wat 2 – Vattenmätare (innovation) Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. ASPEKT LOKALT: Yt- och grundvatten - Skydda lokala yt- och grundvattensresurser och förbättra den lokala kvaliteten, för att säkerställa en fortsatt och rättvis vattenleverans. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Vattenverksamhet - Hantera och underhåll en effektiv vattentillförsel och infrastruktur för avloppsvatten. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 104 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 OMRÅDE: Luft TEMA: Luftkvalitet ASPEKT PROJEKT: Luftkvalitetshantering - Implementera tillräckliga åtgärder för att minima luftföroreningar och säkerställ god luftkvalitet både inne och ute. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Hea 8 – Luftkvalitet inomhus Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Nollalternativet Stor negativ påverkan ASPEKT LOKALT: Luftförorening – Minimera utsläpp av luftföroreningar och implementera strategier för att förbättra luftkvaliteten. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Global luftkvalitet - Minimera emissioner av luftföroreningar med global påverkan som svaveldioxid (försurning) och ozonnedbrytande kemikalier. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Buller ASPEKT PROJEKT: Akustik - Optimera omgivande bullernivåer, isolering för luftljud och efterklangstider för att skapa en behaglig ljudmiljö. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Hea 13 – Ljudmiljö Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka ljudmiljön. BREEAM-SE Pol 8 – Bullerdämpning Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka bullerdämpning. Miljöbyggnad 5 – Ljudmiljö Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka ljudmiljön. Astoriaalternativet Nollalternativet Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan ASPEKT LOKALT: Oljud och vibration - Minimera och förebygg buller och vibrationer från förslaget för att minimera effekter på omgivande ljudnivåer och på känsliga mottagare. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Finns inte för detta tema 105 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 OMRÅDE: Klimat TEMA: Klimatpåverkan ASPEKT PROJEKT: Mikroklimat - Beakta och hantera platsens mikroklimat, se till att projektet bidrar till ett bra mikroklimat. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Pol 7 – Begränsning av ljusföroreningar nattetid Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka ljusföroreningar. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Nollalternativet Genomsnittlig påverkan ASPEKT LOKALT: Lokalklimat - Bedöm och hantera det lokala klimatet, samtidigt som resiliens mot nuvarande och potentiell påverkan av klimatförändringar byggs upp. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Pol 2 – Förebyggande av köldmedieläckage Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka läckage. Astoriaalternativet Stor positiv påverkan Nollalternativet Genomsnittlig påverkan ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Globalklimat - Förebygg och anpassa till potentiella förändringar i det globala klimatet. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Pol 2 – Förebyggande av köldmedieläckage Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka läckage. Astoriaalternativet Stor positiv påverkan Nollalternativet Genomsnittlig påverkan TEMA: Växthusgaser ASPEKT PROJEKT: Växthusgashantering - Utveckla och implementera lämpliga strategier, planer och policys för att minska utsläpp av växthusgaser. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Stockholms miljöprogram 3.5 – Koldioxidekvivalent (CO2) Astoriaalternativet kommer att eftersträva att koldioxidutsläpp ska minska. Nollalternativet påverkar inte. BREEAM-SE Pol 4 – Nox-utsläpp från värmekällor Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka utsläpp. Astoriaalternativet Nollalternativet Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan 106 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 ASPEKT LOKALT: Lokalt växthusgasutsläpp - Minimera netto koldioxidutsläpp och andra utsläpp av växthusgaser i närområdet, för att bidra till en lågfossil ekonomi. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Globalt växthusgasutsläpp - Minska utsläpp av växthusgaser, bidra till att möta relevanta åtgärder och mål för växthusgasutsläpp. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. OMRÅDE: Energi TEMA: Energieffektivisering ASPEKT PROJEKT: Energistrategi - Implementera tillräckliga åtgärder för att maximera energieffektiviteten och minimera total energikonsumtion. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Ene 1 – Energianvändning Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka energianvändningen. BREEAM-SE Ene 2 – Separat mätning av system med betydande energianvändning Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Ene 3 – Separat energimätning av hyresgäster eller betydande energianvändare Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Ene 4 – Utomhusbelysning Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Ene 8 – Hissar Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Ene 10 – Inomhusbelysning Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. Miljöbyggnad 1 – Energianvändning Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka energianvändningen. Miljöbyggnad 2 – Värmeeffektbehov Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Astoriaalternativet Nollalternativet Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan 107 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Astoriaalternativet Nollalternativet Nollalternativet kommer inte att påverka värmeeffektbehovet. Miljöbyggnad 3 – Solvärmelast Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer att byta fönster och därför påverka solvärmelasten positivt. Green Fingerprint – Energistatistik Båda alternativen använder sig av Humlegårdens energstatistikprogram där hyresgäster kan se sin energiförbrukning. Stor positiv påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan ASPEKT LOKALT: Effektiv energiöverföring - Öka effektiviteten i distributionsnätet och minimera transmissionsförlusterna. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Energisäkerhet - Se till att den löpande energiförsörjningen fungerar, minska beroende och utarmningen av fossila bränslen. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Energiproduktion ASPEKT PROJEKT: Förnyelsebar energi - Stöd och utveckla energiförsörjning baserad på förnyelsebara energikällor. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Ene 5 – Energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka energislaget som används. Miljöbyggnad 4 – Energislag Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet kommer inte att påverka energislaget som används. Astoriaalternativet Nollalternativet Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan ASPEKT LOKALT: Fjärrvärme och kyla - Maximera produktion och användning av lokalt genererad energi genom decentraliserade energiförsörjningsystem. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Energiinfrastruktur - Se till att ett effektivt och motståndskraftig energiförsörjningsystem finns. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. 108 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 OMRÅDE: Miljöpåverkan TEMA: Miljökvalitet ASPEKT PROJEKT: Inomhusmiljö - Säkerställ en innemiljö med hög kvalitet med tillräcklig termisk komfort, belysning och anpassningsbarhet efter användningsområde och brukarnas behov. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten BREEAM-SE Man 15 – Fuktsäkerhet Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Hea 3 – Bländningskontroll Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Hea 4 – Belysning med högfrekvensdon Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet använder högfrekvensdon. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Stor positiv påverkan Störst positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan BREEAM-SE Hea 5 – Ljusnivåer inom- och utomhus Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet ska rusta befintliga kontorsytor och kommer att ha godkända ljusnivåer. BREEAM-SE Hea 6 – Belysningszoner och brukarkontroll Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Hea 10 – Termisk komfort Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Hea 11 – Termisk zonindelning och brukarkontroll Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet fokuserar inte på denna fråga. BREEAM-SE Hea 12 – Legionella Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet beaktar legionellarisken. BREEAM-SE Hea 15 – Radon Astoriaalternativet ska certifieras och nå maximal poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkar inte radonhalten i byggnaden. Miljöbyggnad 6 – Radon Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkar inte radonhalten i byggnaden. 109 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Miljöbyggnad 7 – Ventilationsstandard – bostäder Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkas positivt pga nytt ventilationssystem. Miljöbyggnad 8 – Kvävedioxid Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkar inte kvävedioxidhalten. Miljöbyggnad 9 – Fuktsäkerhet Fuktsäkerhet beaktas i Astoriaalternativet. Beaktas inte i Nollalternativet. Miljöbyggnad 10 – Termiskt klimat vinter Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkar inte termiskt klimat vinter. Miljöbyggnad 11 – Termiskt klimat sommar Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkar inte termiskt klimat sommar. Miljöbyggnad 12 – Dagsljus Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet påverkar inte dagsljusinsläppet. Miljöbyggnad 13 – Legionella Astoriaalternativet ska certifieras och nå poäng på denna indikator. Nollalternativet beaktar inte legionellarisken. Astoriaalternativet Nollalternativet Stor positiv påverkan Stor positiv påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Stor negativ påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan Stor positiv påverkan Genomsnittlig påverkan ASPEKT LOKALT: Lokal miljökvalitet - Skydda och förstärk kvalitet på den lokala byggda och naturliga miljön. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Regional miljökvalitet - Skydda och förstärk kvalitet på den regionala byggda och naturliga miljön. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller högre. TEMA: Miljömanagement ASPEKT PROJEKT: Miljöledning - Försäkra att det finns effektiva miljöledningssystem och resultatet av förslaget/organisationen, inkluderande utveckling och löpande granskning av planer, policys, rutiner och mål. Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Stockholms miljöprogram 2.2 – Rutiner för uppföljning Båda alternativen använder rutiner för uppföljning. Astoriaalternativet Störst positiv påverkan Nollalternativet Störst positiv påverkan 110 Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 Revidering: 0 Indikator/åtgärd som påverkar betyget på aspekten Stockholms miljöprogram 2.5 – Andelen miljöklassade byggnader ska öka Astoriaalternativet bidrar till statistiken i Stockholms stad. Nollalternativet gör inte det. Green Fingerprint – Energistatistik Båda alternativen använder sig av Humlegårdens energstatistikprogram där hyresgäster kan se sin energiförbrukning. Astoriaalternativet Nollalternativet Störst positiv påverkan Stor negativ påverkan Störst positiv påverkan Störst positiv påverkan ASPEKT LOKALT: Lokal miljökonsekvens - Minimera och mildra direkt miljöpåverkan från förslaget. Inga indikatorer påverkar på lokal nivå. ASPEKT REGIONALT OCH VIDARE: Regional miljökonsekvens - Minimera och mildra indirekt och kumulativ miljöpåverkan från förslaget. Inga indikatorer påverkar på regional nivå eller vidare. 111
© Copyright 2024