1. No category

Vad gav spirometrin?
Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral
Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast
Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande
studierektor
2014
Spirometriundersökning, bakgrund
• När?
• Hur?
• Bedömning?
Syftet
Syftet med studien var att undersöka om
spirometri medförde diagnossättning och om
diagnosen bedömdes korrekt samt
kvalitetsgranskning av utförda
spirometriundersökningar.
Frågeställningar
1. Varför utfördes spirometriundersökningen?
Frågeställningar
1. Varför utfördes spirometriundersökningen?
2. Medförde spirometriundersökningen
diagnossättning?
Frågeställningar
1. Varför utfördes spirometriundersökningen?
2. Medförde spirometriundersökningen
diagnossättning?
3. Utifrån spirometriresultat och
journaluppgifter, bedömdes diagnosen vara
korrekt ställd?
Frågeställningar
1. Varför utfördes spirometriundersökningen?
2. Medförde spirometriundersökningen
diagnossättning?
3. Utifrån spirometriresultat och
journaluppgifter, bedömdes diagnosen vara
korrekt ställd?
4. Uppfyllde spirometriundersökningen
uppsatta kvalitetskriterier?
Metod och Resultat
Retrospektiv journalstudie
Spirometrier 2012, Munkfors Vårdcentral
Metod och Resultat
Retrospektiv journalstudie
Spirometrier 2012, Munkfors Vårdcentral
81 spirometrier, 79 individer
72 med både pre- och postvärden
1. Varför utfördes
spirometriundersökningen?
•
•
•
•
•
•
Andningsbesvär
Hosta
Nikotinism
Astma
KOL
Annan orsak
1. Varför utfördes
spirometriundersökningen?
•
•
•
•
•
•
Andningsbesvär
Hosta
Nikotinism
Astma
KOL
Annan orsak
25
17
5
19
11
4
2. Medförde spirometriundersökningen
diagnossättning?
3. Utifrån spirometriresultat och
journaluppgifter, bedömdes diagnosen
vara korrekt ställd?
Ålderns betydelse vid diagnostik av
KOL
0,78
FEV1 / VC
Undre normalgräns svenska män
0,76
0,74
Undre normalgräns svenska kvinnor
0,72
Diagnostiskt värde för luftvägsobstruktion
0,70
0,68
0,66
0,64
0,62
0,60
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
Ålder
Figur 1 Diagnostik av KOL
Nedre gränsen för förväntat FEV1/VC i relation till åldern enligt ett svenskt normalmaterial,
med gräns för FEV1/VC = 0,7 och 0,65 över 65 år.(Hedenström H, et al. Physiopathol Respir
1985;21(6):551-7 and Ups J Sci 1986;91(3):299-310)
(Läkemedelsverket)
Astmadiagnos
Samlad bedömning
Anamnes-PEF-spirometri-behandlingsresultat
(Läkemedelsboken)
81 spirometrier
33 erhöll inte diagnos
48 erhöll diagnos
38 bedömdes
korrekta
10 bedömdes inte
korrekta eller osäkra
6 osäkra eller inte korrekta KOL-diagnoser
3 osäkra astmadiagnoser
1 symtomdiagnos
som hade kunnat få
KOL-diagnos
5 bedömdes
korrekta
28 bedömdes inte
korrekta eller osäkra
Se tabell 3
Eftergranskning av de som inte fick diagnos
Diagnos?
Ja, symtomdiagnos
Ja, astmadiagnos
Ja, KOL-diagnos
Nej, inga besvär
Osäkerhet kring eventuell diagnos då journaluppgifter saknas
Teknisk kvalitet på spirometrin för låg för att kunna uttala sig
om eventuell diagnos
Antal n=33
7
5
2
5
12
2
Diagnos?
Ja, symtomdiagnos
Ja, astmadiagnos
Ja, KOL-diagnos
Nej, inga besvär
Osäkerhet kring eventuell diagnos då journaluppgifter saknas
Teknisk kvalitet på spirometrin för låg för att kunna uttala sig om eventuell diagnos
9 fall –astma?
3 fall –fortsatt hosta?
Antal
n=33
7
5
2
5
12
2
Diagnos?
Ja, symtomdiagnos
Ja, astmadiagnos
Ja, KOL-diagnos
Nej, inga besvär
Osäkerhet kring eventuell diagnos då journaluppgifter saknas
Teknisk kvalitet på spirometrin för låg för att kunna uttala
sig om eventuell diagnos
Hosta+rökare sen 40 år tillbaka
Rökare sen 60 år tillbaka
Antal n=33
7
5
2
5
12
2
4. Uppfyllde spirometriundersökningen
uppsatta kvalitetskriterier?
kvalitetskriterier
•
•
•
•
•
EV extrapolerad volym
Reproducerbarhet av FVC
Reproducerbarhet av FEV1
FET forcerad exspiratorisk tid
Visuell bedömning
Teknisk kvalitet
EV, FVC, FEV1, FET, visuellt
EV pre
EV post
Repro FVC pre
Repro FVC post
Repro FEV 1pre
Repro FEV 1post
FET pre
FET post
<0,15l
89%
88%
87%
85%
98%
92%
>6s
72%
78%
Teknisk kvalitet
EV, FVC, FEV1, FET, visuellt
Platå pre
Platå post
Nästintill platå pre
Nästintill platå post
Ej uppnådd platå pre
Ej uppnådd platå post
17%
30%
15%
12%
68%
58%
Teknisk kvalitet
EV, FVC, FEV1, FET, visuellt
EV pre
EV post
Repro FVC pre
Repro FVC post
Repro FEV 1pre
Repro FEV 1post
FET pre
FET post
<0,15l
89%
88%
87%
85%
98%
92%
>6s
72%
78%
Platå pre
Platå post
Nästintill platå pre
Nästintill platå post
Ej uppnådd platå pre
Ej uppnådd platå post
17%
30%
15%
12%
68%
58%
Diskussion
• Diagnos saknades ofta, 40%
• Tekniska kvaliteten kan bli bättre, ffa FET och
platå
• Remisser
• Astma
• Låta bli att tolka
• Vem bör tolka?
Slutsats
Många som genomgick spirometriundersökning
vid Munkfors Vårdcentral under 2012 erhöll
inte diagnos, vilket kan ha lett till inadekvat
behandling eller att vidare utredning inte
genomförts. Det finns potential till bättre
skrivna remisser, mer korrekta bedömningar
av spirometriresultat samt förbättring av den
tekniska kvaliteten på
spirometriundersökningarna.
TACK!
Spirometri och PEF talande för astmadiagnos:
FEV1 ökar med minst 12% (minst 200 ml) och kvoten
FEV1/VC normaliseras (>0.70) efter bronkdilatation.
PEF ökar med 15%, alternativt minst 60 liter/minut vid
bronkdilatation.
Dygnsvariabilitet >20% på PEF-kurva talar starkt för astma.
Antal
spirometrier
n=81
Astma n=19
KOL n=20
Övriga n=42*
Ålder , år (SD)
Antal <40 år
Antal 40-65 år
Antal >65 år
56,4 (20,6)
20
22
39
44,5 (22,3)
8
7
4
68,8 (9,1)
0
5
15
55,9 (20,7)
12
10
20
Kön, kvinnor (%)
BMI (SD)
51 (63%)
27,7 (6,2)
10 (53%)
28,9 (5,8)
12 (60%)
25,1 (4,0)
29 (69%)
28,4 (7,0)
Antal rökare
24**
2
11
11
Ny diagnos
16
3
9
4
FEV1% ref (SD)
FEV1/VCmax (SD)
88,5 (22,1)
0,71 (0,14)
97 (11,7)
0,77 (0,08)
68 (22,3)
0,52 (0,12)
92 (21,3)
0,75 (0,11)
Incidens 2012, Mf Vc
Astma: 3 diagnosticerades
0,075%
(5 skulle kunna, 9 osäkra 0,4% och...barn?)
KOL: 9 diagnosticerades
0,23%
(1+2-1 skulle kunna, 2 osäkra 0,33% och
…lungmedicin?)
Prevalens