Dagvattenutredning pdf, 851039 kB
Rapport Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Detaljplan för bostäder och odling väster om Gårdstenvägen inom stadsdelen Gårdsten Granskad Göteborg 2015-05-08 Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Detaljplan för bostäder och odling väster om Gårdstenvägen inom stadsdelen Gårdsten Rapport Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Piotr Kozakowski Uppdragsledare 2015-05-08 1320010263 Granskad Jenny Johansson Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Unr 1320010263 Organisationsnummer 556133-0506 Kjell Norberg Granskare Sammanfattning Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret planerar nya bostäder, odlingslotter och parkeringar inom stadsdelen Gårdsten. Planområdet ligger ca 10 km norr om centrala Göteborg, väster om Gårdstensvägen. Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för bostäder som planeras i den östra delen av planområdet, på berg. Parkeringsplatser och odlingslotter planeras på den delen som idag är grusfotbollsplaner och som tidigare varit en mosse. Samråd om planförslaget skedde under våren 2014. Till största delen utgörs planområdet av två större planare grusytor mellan i öster, väster och norr högre liggande bergspartier. De plana grusytorna mellan bergspartierna var tidigare en torvmosse som succesivt har fyllts ut under ett antal år med början kring 1968-1969. På grund av stora ojämna sättningar har områdets nivåer justerats ett flertal gånger. Planområdet ligger inom vattenskyddsområde för Göta älv. Ytvatten från omgivande höjdområden avrinner ner mot de lägre liggande fyllnadsområdena och infiltreras i fyllningen. Dagvatten från planområdet avleds till Göta älv via befintligt ledningsnät och en dagvattentunnel. Vid stor nederbörd och överbelastat dagvattennät avleds dagvatten via naturmark till älven. Det föreligger ingen risk för översvämning inom planområdet. Kommande bebyggelse och anläggningar bör utföras så att dagvattnet kan tas om hand inom planområdet i största möjliga utsträckning. Ramböll föreslår att fördröjd avledning skall genomsyra dagvattenhanteringen i planområdet. LOD bör utföras för att få en effektiv fördröjning av flödet vid dimensionerande regn. På det viset kan tillfällena när ledningssystemet överbelastas minska, vilket är ett miljömål för dagvattensystemet. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx En magasineringsvolym motsvarande 10 mm nederbörd eftersträvas. För det aktuella planområdet innebär det behov av en total volym på ca 90 m3. Den mest resurseffektiva lösningen är att använda sig av öppna lösningar för dagvattenhantering med dammar och diken. Öppna lösningar är vackra inslag och dagvatten kan utnyttjas som resurs vid bevattning av planerade odlingslotter. Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt, men även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet på grund av avsättning av partiklar. Oljeprodukter, kväve men också fosfor och tungmetaller som är partikelbundna, bedöms kunna reduceras med föreslagna dagvattenlösningar. Det bedöms att dagvattenförhållanden blir i princip oförändrade efter planerad utbyggnad av detaljplanområdet och implementering av föreslagna åtgärder för framtida dagvattenhantering. i Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och förutsättningar ......................................................................... 1 2. Områdesbeskrivning ....................................................................................... 1 2.1 Nuläge .............................................................................................................. 1 2.1.1 Lokalisering och markägoförhållanden .................................................................. 1 2.1.2 Markförhållanden och geoteknik ........................................................................... 2 2.1.3 Nuvarande dagvattenförhållanden ........................................................................ 3 2.2 Förslag till detaljplan .......................................................................................... 4 2.2.1 Nyetablering ...................................................................................................... 4 2.2.2 Principer för framtida dagvattenförhållanden ......................................................... 5 3. Bestämning av dagvattenflöden ...................................................................... 5 3.1 Metodik ............................................................................................................. 5 3.2 Dimensionerande flöden ...................................................................................... 6 4. Recipienter och åtgärdsbehov ......................................................................... 6 4.1 Klassning av recipienter ...................................................................................... 6 4.2 Klassning av avvattnade ytor och analys av föroreningsbelastning............................ 8 4.3 Göteborgs kommuns principer för dagvattenhantering ............................................ 9 4.4 Funktionskrav på åtgärder................................................................................... 9 5. Dagvattenförhållanden efter genomförd detaljplan och föreslagna åtgärder ........................................................................................................ 11 6. Investerings- och driftskostnader ................................................................. 12 7. Referenser .................................................................................................... 13 o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Nuvarande planområde - grundkarta Bilaga 3 Blivande planområde - illustrationsritning Bilaga 4 Befintligt VA-ledningssystem - plan Bilaga 5 Avledning av dagvatten inom avrinningsområdet - skissartad karta Bilaga 6 Ytor och flöden - beräkningar Bilaga 7.1 Principförslag till omhändertagande av dagvatten enligt Alternativ 1 Bilaga 7.2 Principförslag till omhändertagande av dagvatten enligt Alternativ 2 ii Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Rapport 1. Bakgrund och förutsättningar Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret planerar nya bostäder, odlingslotter och parkeringar inom stadsdelen Gårdsten. Planområdet ligger ca 10 km norr om centrala Göteborg, väster om Gårdstensvägen, i höjd med Kaneltorget, se översiktskarta i Bilaga 1. Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för bostäder som planeras i den östra delen av planområdet, på berg. Parkeringsplatser och odlingslotter planeras på den delen som idag är grusfotbollsplaner och som tidigare varit en mosse. Samråd om planförslaget skedde under våren 20141. Ramböll Sverige AB i Göteborg har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för detaljplanområdet. 2. Områdesbeskrivning 2.1 Nuläge 2.1.1 Lokalisering och markägoförhållanden Planområdet ligger ca 10 km norr om centrala Göteborg, väster om Gårdstensvägen, i höjd med Kaneltorget, se översiktskarta i Bilaga 1. Väster om planområdet på Kryddhyllan finns ett småhusområde2. Området omfattar ca 19,5 hektar och markägare är Göteborgs Stad. Inom planområdets sydöstra hörn ligger ett klubbhus i ett plan, se Figur 1 och Bilaga 2. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx En fastighetsreglering kommer att genomföras när planen vunnit laga kraft. Området kommer att delas upp i tre fastigheter, varav två fastigheter blir privatägda och den tredje kommunalägd. 1 Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen. Samrådshandling, mars 2014. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskonturet. 2 Program för bostäder på Kryddhyllan i Gårdsten. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, februari 2005. Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 1 av 13 Figur 1 Klubbhus inom planområdet I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för dagvattenhantering inom kvartersmark. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx 2.1.2 Markförhållanden och geoteknik Till största delen utgörs planområdet av två större planare grusytor (fotbollsplaner, se Figur 2) mellan i öster, väster och norr högre liggande bergspartier, se Bilaga 5. De plana grusytorna mellan bergspartierna var tidigare en torvmosse som succesivt har fyllts ut under ett antal år med början kring 1968-1969. Figur 2 Norra fotbollsplanen 2 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 För planområdet har Göteborgs Stad - Fastighetskontoret tagit fram Geoteknisk och bergteknisk utlåtande 3. Fyllningens mäktighet är ca 1 m närmast bergspartierna och ökar succesivt mot de centrala delarna och uppgår enligt tidigare utförda utredningar till mellan ca 3 m och mer än 5 m. Fyllningsjorden utgörs till största delen av sprängsten lokalt blandad med lera. Det kan inte uteslutats att även andra typer av fyllnadsmassor förekommer. Fyllningen är täckt med lera och lermäktigheter varierar mellan 0,2-1,8 m. Ovanpå leran har ett gruslager lagts ut. Fyllningen är utlagd direkt på torvlagret. Torvens ursprungliga mäktighet uppgår som mest till mellan 6-8 m. Alternativt ligger fyllningen på en rustbädd av okänt utförande. Torven underlagras av ca 1 m lergyttja på lera. Lerans mäktighet uppgår till ca 6 m. Under leran förekommer morän på berg. Då den tunga fyllningen lades ut direkt på torven eller en rustbädd utbildades snabbt mycket stora sättningar, upp till 4 m, både i torven och i den underliggande leran. På grund av de stora ojämna sättningarna har områdets nivåer justerats ett flertal gånger. En sättningsutredning utförd av Gatukontoret 1983 visar på en sättningstakt mellan 0-0,1 m/år för nuvarande markbelastningar. Mindre differenssättningar kan förväntas utbildas även i framtiden för befintliga markbelastningar. Alla typer av ytterligare markbelastningar kommer att innebära att sättningarna och sättningstakten kommer att tillta. Områden inom planområdet som utgörs av lösa jordlager är i stort sett plana. Det föreligger därmed inga stabilitetsproblem inom planområdet. Berg i dagen med tunt jordtäcke på berg förekommer inom planområdets östra delar samt strax utanför planområdets västra delar4. Inga specifika hydrogeologiska undersökningar har utförts för planområdet. Tidigare utredningar med provgropsgrävning visar att grundvattennivån ligger 1-2 m under befintlig markyta ute på grusytorna. Under perioder med stor nederbörd kan troligen förväntas att grundvattennivån ligger på en något högre nivå än de 1-2 m under markytan som tidigare undersökningar visar. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx 2.1.3 Nuvarande dagvattenförhållanden Planområdet ligger inom vattenskyddsområde för Göta älv. Ytvatten från omgivande höjdområden avrinner ner mot de lägre liggande fyllnadsområdena och infiltreras i fyllningen, se Bilaga 5. Fyllningen utgörs till största delen av sprängsten och fungerar därmed sannolikt som ett stort fördröjningsmagasin. Då det tidigare varit en torvmosse innebär det att en naturlig utdränering av vatten från området saknas från en viss nivå. 3 Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Geoteknisk och bergteknisk utlåtande, 2013-12-05. Göteborgs Stad, Fasighetskontoret. 4 Geoteknisk PM - Projekteringsunderlag Kanaltorget Gårdsten. Nybyggnation bostadshus, WSP 2012-08-23. Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 3 av 13 Dagvatten från planområdet avleds till Göta älv via befintligt ledningsnät (se Bilaga 4) och en dagvattentunnel. Vid stor nederbörd och överbelastat dagvattennät avleds dagvatten via naturmark till älven. Det föreligger ingen risk för översvämning inom planområdet. Ytorna inom planområdet fördelar sig på naturmark/grönytor (35 %), grusytor (60 %), tak (1 %) gator och parkeringar (4 %), se Bilaga 2 och Bilaga 6.1. 2.2 Förslag till detaljplan 2.2.1 Nyetablering I Gårdsten bor ca 8400 personer (2013) och prognoser visar på en befolkningstillväxt fram till 2017 med 8,7 %. Gårdsten ingår i Angereds stadsdelsförvaltning. Detaljplanen medger uppförande av flerbostadshus med tillhörande markparkering och grönytor/odlingsområden, se Bilaga 3. Grundtanken är att odlingslotter ska anläggas men detaljplanen möjliggör även idrottsändamål. På så vis kan användningen förändras över tid och anpassas efter behov. Planen tillåter en byggnadsarea på 1200 m2 - ytan där en eller flera byggnader tillsammans upptar marken. Ett skissförslag har tagits fram på en möjlig utformning med två likadana byggnader. Utanför planområdet har bygglov getts för ytterligare ett flerbostadshus, så sammanlagt föreslås tre hus i sluttningen på östra sidan av planområdet, se Bilaga 3. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Ett odlingsområde är ett område utan stugor där det är möjligt att arrendera en bit mark för att odla grönsaker, blommor, frukt och bär. Planförslaget innebär att enklare redskapsbodar (max 5 m2) för varje lott tillåts. Det är också möjligt att uppföra växthus (max 10 m2) som ska placeras i grupp. Planen möjliggör gemensamma servicebyggnader som t.ex. toalett, förråd m.m. Området som planeras för odling är stort och det kommer att finnas utrymmen för andra aktiviteter som t.ex. idrott. Bostadsentréer planers både i väster och mot Gårdstenvägen i öster. Tillfart med bil planeras från Kryddhyllan med parkering väster om husen. Cykelparkering möjliggörs vid alla entréer och inom odlings- och idrottsområdet. Behov av parkeringsplatser har uppskattats till ca 70 p-platser för bilar och ca 330 cykelplatser. Inom odlingsområdet finns möjlighet att anlägga parkeringsplatser. Tanken är dock att det ska vara bostadsnära odling med ett litet parkeringsbehov. Det befintliga klubbhuset i sydöstra delen av planområdet (se Figur 1 och Bilaga 2) kommer inte att kunna vara kvar i sitt nuvarande läge utan byggnaden kommer antingen flyttas eller ersättas. 4 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med exploatörer. Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Exploatörerna ansvarar för utbyggnad av kvartersmark. 2.2.2 Principer för framtida dagvattenförhållanden Ytorna inom planområdet kommer efter att samtliga delar är klara fördela sig på naturmark/grönytor (64 %), grusytor (6 %), tak (7 %) och hårdgjorda ytor som gator och parkeringar (23 %), se Bilaga 6.2. Jämfört med dagens förhållanden kommer andelen naturmark och gröna ytor öka med 84 % och andelen grusytor minska med 90 %. Andelen takytor och hårdgjorda ytor som gator och parkeringar kommer att öka mest med ca 450 % respektive ca 500 %, se Bilaga 6.3. Den förändrade ytanvändningen kommer att leda till andra avrinningsförhållanden än dagens. Förslag till justeringar och kompletteringar av befintligt dagvattensystem kommer att tas fram för att kompensera och åtgärda kommande förändringar i avrinningsförhållanden. 3. Bestämning av dagvattenflöden 3.1 Metodik För beräkning av dimensionerande vattenföringar har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: Qdim = q × Ar där: q Ar F j - regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, reducerad area, Ar= j × F, avrinningsområdets storlek, avrinningskoefficient. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Hela avrinningsområdet har delats i lämpliga delområden. För respektive delområden bestäms reducerad area som är en fiktiv yta. Vid beräkning av arean tillämpas normalvärden för avrinningskoefficienter för olika ytor enligt följande: · · · · tak hårdgjord yta (gator, parkeringar) grusyta naturmark/grönaytor j j j j = = = = 0,90 0,85 0.40 0,18 Rationella metoden bygger på att regnets varaktighet sätts till den erforderliga rinntiden för att hela avrinningsområdet skall medverka till vattenföringen i beräkningspunkten. 5 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 Aktuell regnintensitet har bestämts för det specifika området i Göteborg. För beräknad regnvaraktighet (lika med rinntid) och vald återkomsttid (T = 10 år) har motsvarande regnintensitet bestämts. Vattenföringar har beräknats med formeln ovan för följande alternativ: · nuvarande förhållanden, se Bilaga 2 · förhållanden efter områdets utbyggnad, se Bilaga 3. 3.2 Dimensionerande flöden Planområdet har delats upp i 4 delytor med hänsyn till nuvarande markanvändning (se Bilaga 2) och blivande markanvändning (Bilaga 3). Delytorna mättes in på kartan och storleken på områdena redovisas i Bilaga 6.1 och Bilaga 6.2. Flöden beräknades enligt metodik beskriven i kapitel 3.1. Flöde för planområdet i dagens läge redovisas i Bilaga 6.1(Flöde idag). Flödet på 190 l/s är beräknat för nederbörd med 10 års återkomsttid. Flöde har sedan bestämts för den planerade utbyggnaden av planområdet. Även detta värde, 218 l/s, är beräknat för nederbörd med 10 års återkomsttid och redovisas i Bilaga 6.2 (Flöde plan). Den genomförda analysen av dagvattenavrinningen visar på en relativt liten förändring av dagvattenflödet efter den planerade utbyggnaden av planområdet. Det totala flödet blir ca 30 l/s större efter utbyggnaden (en ökning med ca 15 %, från 190 l/s till 218 l/s, se Bilaga 6.3). Även årsflöde kommer att ökas med ca 15 % (en ökning från ca 6850 m3/år till ca 7860 m3/år, se Bilaga 6.4). 4. Recipienter och åtgärdsbehov 4.1 Klassning av recipienter o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Miljöförvaltningen har arbetat fram riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter5. Enligt Miljöförvaltningen har Göta älv norr om vattenintaget (råvattentäkt) ekologiskt värde klass 3 (mest skyddsvärd) och söder om vattenintaget klass 1 (mindre skyddsvärd)5. Dagvattnet från planområdet avleds till Göta älv via befintligt ledningsnät (se Bilaga 4) och dagsvattentunnel, alternativt via naturmark vid överbelastat flöde till tunnelborrhål. Utsläppet till Göta älv sker ungefär i höjd med Angeredsbron. Göta älv utgör vattentäkt för Göteborgs stad. Nuvarande skyddsområde för Göta älv sträcker sig från Lärjeholm i söder till strax nedströms Surte hamn i norr. 5 ”Dagvatten, så här gör vi!” - Handbok för kommunal planering och förvaltning, Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret 2010-10-05. Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 6 av 13 o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Figur 3 Skyddsområde för Göteborgs vattentäkt Göta älv Förutom älven innefattar skyddsområdet omkringliggande områden, på västra respektive östra sidan om älven, från vilka dagvatten avleds till den aktuella älvsträckan, däribland Gårdsten och planområdet i fråga, se Figur 3 samt Bilaga 1 och Bilaga 5. Planområdet omfattas således av gällande skyddsförskrifter för Göta älv6. Vattenkvaliteten i Göta älv beskrivs vara mycket god idag. Skyddsföreskrifterna syftar till att förstärka skyddet av älven och förebygga utsläpp som kan påverka vattenkvaliteten. De skyddsföreskrifter som bedöms vara av särskild vikt att ta hänsyn till inom planområdet med tanke på dess utformning gäller, utöver allmän aktsamhet; spridning av bekämpningsmedel som så långt som möjligt skall undvikas (och i annat fall sökas tillstånd för) samt biltvätt där endast vatten får användas vid tvätt på hårdgjorda ytor anslutna till dagvattennätet. 6 Skyddsföreskrifter för Göta älv - gäller f o m 1 juni 2004, Länsstyrelsen 7 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 För att anlägga nya permanenta uppställningsplatser för motorfordon av större omfattning än behovet för enstaka hushåll, såsom planerade parkeringsplatser inom planområdet, gäller dessutom att tillstånd först måste sökas från den kommunala tillsynsmyndigheten. Kravet är att dagvattnet skall tas om hand lokalt eller renas före avledning till Göta älv. Göteborgs stads dricksvattenanläggningar kan enligt förslag från Länsstyrelsen7 komma att utses som riskintresseområde för dricksvattenförsörjning. Göta älvs avrinningsområden uppströms råvattenintaget vid Lärjeholm, och således det aktuella planområdet i Gårdsten, omfattas inte av riksintresseområdet men väl av utpekat influensområde, dvs. det område inom vilket det finns en påverkan på riksintresset och som behöver hanteras planmässigt. Föreslaget influensområde sammanfaller med det område som föreslås bli älvens nya vattenskyddsområde. Det föreslagna område begränsas i norr vid Vänersborgsviken i Vänern. I VISS8 benämns älvsträckan som innefattas av nuvarande vattenskyddsområde för Göta älv – Lärjeån till Surte. I VISS anges de miljökvalitetsnormer som används inom vattenförvaltningen för att fastställa krav på vattendragets kvalitet så att god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk potential kan uppnås till år 2015. Enligt VISS bedöms den aktuella älvsträckan av Vattenmyndigheten ha god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) och den ekologiska potentialen har klassificerats till måttlig. Som kvalitetskrav är det sagt att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till 2015 (i förhållande till de halter som låg till grund för statusklassificeringen 2009) och att god ekologisk potential ska uppnås innan 2021. Det bedöms inte som rimligt att de åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk potential ska hinna genomföras till 2015. 4.2 Klassning av avvattnade ytor och analys av föroreningsbelastning Högfrekventerade parkeringar samt industriområden där det finns risk för att verksamheten kan förorena dagvatten klassas enligt Göteborg Kretslopp och Vatten (tidigare Göteborg VA-verk) som klass 1 9. Halvcentrala områden, p-platser (ej högfrekventerade), lager, kontor och lättare industri klassas som klass 2. Inom det aktuella planeområdet väster om Gårdstensvägen bedöms avvattnade ytor som klass 2. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Vid Göta älv som recipient med ekologiskt värde klass 3 (mest skyddsvärd) och vid dagvattenkvalitet klass 2 krävs enklare behandling av dagvatten9. Det bedöms att föroreningsbelastning i dagvatten som transporteras till recipienter blir i princip oförändrad efter planerad utbyggnad av detaljplanområdet och implementering av enklare behandling av dagvatten. 7 Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning, Länsstyrelsen 2013-04-05 8 VISS = Vatteninformationssystem Sverige, Göta älv – Lärjeån till Surte SE641421-127450 ”Dagvatten inom planlagda områden” - Göteborgs VA-verk, januari 2001, version 2003-02-12 9 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 8 av 13 Takmaterial, som koppar och zink, vilka kan ge tungmetallföroreningar i dagvatten, bör undvikas helt vid utförande av nya byggnader. 4.3 Göteborgs kommuns principer för dagvattenhantering När nya områden planeras bör man följa nedanstående principer10: · Dagvatten bör hanteras så lokalt och nära källan som möjligt för att minimera uppkomsten av flöden och föroreningar. · Dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och om möjligt, renas genom LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) innan det avleds till diken, recipienter eller ledningar. · I sista hand kan dagvatten avledas direkt till ledningsnätet. Vidare rekommenderas att minska flöden och föroreningstransporten till recipienterna och att dagvattnet, så långt som möjligt, ska tas omhand lokalt inom tomtmark. Om förutsättningar saknas för fullständigt LOD, ska dagvattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning sker till ledningsnätet och recipienter. 4.4 Funktionskrav på åtgärder Kommande bebyggelse och anläggningar bör utföras så att dagvattnet kan tas om hand inom planområdet i största möjliga utsträckning. Förslag till omhändertagande av dagvatten utgår enligt förfrågan ifrån skriften P90 ”Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar”11. Det föreslås också att åtgärder utformas i samklang med skriften ”En långsiktigt hållbar dagvattenhantering”12 och skriften P105 – ”Hållbar dag- och dränvattenhantering”13. Ramböll föreslår att fördröjd avledning skall genomsyra dagvattenhanteringen i planområdet. LOD bör utföras för att få en effektiv fördröjning av flödet vid dimensionerande regn. På det viset kan tillfällena när ledningssystemet överbelastas minska, vilket är ett miljömål för dagvattensystemet. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx En magasineringsvolym motsvarande 10 mm nederbörd eftersträvas. För det aktuella planområdet innebär det behov av en total volym på ca 90 m3. För planområdet som helhet har en total potentiell möjlig utjämningsvolym uppskattats till ca 1200 m3, vilket täcker det beräknade behovet för planområdet med mycket stor marginal. Den potentiella utjämningsvolymen fördelas på två alternativa lösningar: öppen dagvattendamm (ca 200 m3) eller underjordiskt fördröjningsmagasin (ca 1000 m3). Det innebär att under projekteringsskedet 10 ”Dagvatten, så här gör vi!” - Handbok för kommunal planering och förvaltning, Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret 2010-10-05. 11 P90 - Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar. Svenskt Vatten, mars 2004. 12 En långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Planering och exempel. Peter Stahre, Svenskt Vatten, mars 2004. 13 P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten, augusti 2011. Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 9 av 13 kommer det att finnas möjlighet för val av lämpligt alternativ samt optimal lokalisering och utformning av utjämningsmagasin med önskad volym. Ramböll föreslår att dagvatten från nya byggnader och anläggningar hanteras enligt förslag redovisade i Tabell 1 och i Bilaga 7.1 och Bilaga 7.2. Tabell 1 Förslag till dagvattenhantering för planområdet Byggnader/objekt Förslag på omhändertagande Ansvar för skötsel och underhåll Dagvatten från nya byggnader Leds direkt till fördröjningsmagasin (antingen till öppen damm eller underjordiskt magasin). Fastighetsägare Dagvatten från parkeringsplatser och gator Dagvattenavledning sker genom oljeavskiljare innan utlopp till fördröjningsmagasin (antingen till öppen damm eller underjordiskt magasin). Fasighetsägare och Göteborgs Stad Dagvatten från odlingslotter och grusvägar Leds direkt till fördröjningsmagasin (antingen till öppen damm eller underjordiskt magasin). Göteborgs Stad Dagvatten från grusplan Leds direkt till fördröjningsmagasin (antingen till öppen damm eller underjordiskt magasin). Göteborgs Stad En öppen dagvattendamm kan lokaliseras i närheten av odlingslotter, se Bilaga 7.1. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Principförslag till omhändertagande av dagvatten enligt alternativ 2 (se Bilaga 7.2) innebär att avledning av dagvatten från samtliga fastigheter inom detaljplanområdet sker till ett gemensamt underjordiskt fördröjningsmagasin (ca 90 m3). Fördröjningsmagasin kan delas och utföras som separata anläggningar för hantering av dagvatten från respektive fastighet. Lösning med den gemensamma anläggningen rekommenderas med hänsyn till investeringskostnader och framtida driftkostnader. Underjordiskt fördröjningsmagasin kan utföras med olika fyllningar som har olika för- och nackdelar. Makadam är relativt billigt men kan riskera att utveckla ytterligare sättningar. Hålrumsvolymer för makadam ligger mellan 30 – 40 % beroende på fraktion. Plastkassetter är dyrare men lättare och minskar risken för ytterligare sättningar. Plastkassetter har vanligtvis en porositet på > 90 %. Leca-kulor är billigare än plastkassetter men kräver en grundvattenyta under terrassnivån för att förhindra upplyftning. Vilket alternativ som passar bäst, läge och placering i höjd får bestämmas i projekteringsskedet. 10 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 Tömning av fördröjningsmagasinet föreslås ske till befintlig dagvattenledning (dim. 250 mm) i planområdets sydöstra hörn, se Bilaga 4 och Bilaga 7.2. Vid framtagning av alternativa tekniska lösningar för att avleda dagvatten till befintliga dagvattenledningar har det tagits hänsyn till möjliga blivande marknivåer, se Bilaga 7.1 och Bilaga 7.2. Andra vanliga lösningar för omhändertagande av dagvatten med LOD kan till exempel vara: · Gröna tak · Betonghålsten på trottoarer och parkeringsplatser (gräsbeklädd) · Infiltration i stenfyllningar (stenfyllningsmagasin i svackdiken) · Genomsläpplig asfalt (drift- och skötselrutiner rekommenderas) · Små, öppna dagvattenkanaler nära husen · Små, grunda och lokala dagvattendammar · ”Rain gardens”, växtbevuxet infiltrationsdike (grusfraktion) Krav på utförande och skötsel av dessa anläggningar bör tas fram, formuleras i detaljplanen samt informeras till skötsel- och driftansvariga tidigt i projekteringsskedet. Den mest resurseffektiva lösningen är att använda sig av öppna lösningar för dagvattenhantering med dammar och diken. Öppna lösningar är vackra inslag och dagvatten kan utnyttjas som resurs vid bevattning av odlingslotter. Den relativt plana marken i området försvårar lösningar med självfall, såsom svackdiken och ”Rain Gardens”. Gröna tak kan gärna väljas och är ett estetiskt inslag för att visa på stadens ambitioner för området. Gröna tak kan implementeras t.ex. på servicebyggnader och redskapsbodar vid odlingslotter. Gräsklädd betonghålsten på parkeringsplatser är bra komplement till större fördröjningsmagasin men kapaciteten är begränsad. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx 5. Dagvattenförhållanden efter genomförd detaljplan och föreslagna åtgärder Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt, men även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet på grund av avsättning av partiklar. Oljeprodukter, kväve men också fosfor och tungmetaller som är partikelbundna, bedöms kunna reduceras med föreslagna dagvattenlösningar. Flödesutjämning med fördröjningsmagasin som planeras anläggas inom planområdet kommer att fördröja en betydlig del av dagvattenflödet. Planområdets gröna miljöer ökar ytterligare i värde när delar av odlingslotter byggs med den föreslagna öppna dagvattendammen. 11 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 Det bedöms att dagvattenförhållanden blir i princip oförändrade efter planerad utbyggnad av detaljplanområdet och implementering av föreslagna åtgärder för framtida dagvattenhantering. 6. Investerings- och driftskostnader Uppskattade investerings- och driftskostnaderna, för de förslagna alternativa lösningarna för dagvattenhantering, visas i Tabell 2. Tabell 2 Investerings- och driftskostnader för alternativa lösningar för dagvattenhantering Investeringskostnad* [cirka kr] Driftkostand** [cirka kr/år] Alternativ 1 med oljeavskiljare och öppen dagvattendamm, se Bilaga 7.1 600 000 30 000 Alternativ 2 med oljeavskiljare och underjordiskt fördröjningsmagasin, se Bilaga 7.2 800 000 40 000 Alternativ *Ledningar i mark ingår ej i investeringskostnad ** Kostnad för skötsel uppgår årligen till ca 5-8% av anläggningskostnaderna Investeringskostnad för öppen dagvattendamm har beräknats för total volym på ca 200 m3 som består av en utjämningsvolym på 90 m3 och en permanent volym på ca 110 m3. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx Investeringskostnader för underjordiskt fördröjningsmagasin har beräknats för alternativet med plastkassetter i fördröjningsmagasinet. Plastkassetter är lätta och har mycket stor nettovolym > 90 %. De är dessutom enkla att installera och att rengöra. Investerings- och driftskostnader för plastkassetter har beräknats för en storlek på fördröjningsmagasin, volym på 90 m3. Fördröjningsmagasinet kan också utföras med fyllningsmaterial av Leca kulor eller makadam. En lösning med makadam riskerar skapa sättningar i det sättningskänsliga planområdet. Med Leca-kulor riskeras upplyftning och lösningen kräver då någon typ av förankring av anläggningen. I projekteringsskedet kan en jämförelsestudie göras för de olika alternativen. Typ av fördröjningsmagasin och placering bör anpassas till områdets förutsättningar (grundvattennivåer, höjder, utnyttjande) under projekteringsskedet. 12 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263 7. Referenser [1] Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen. Samrådshandling, mars 2014. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskonturet. [2] Program för bostäder på Kryddhyllan i Gårdsten. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, februari 2005. [3] Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Geoteknisk och bergteknisk utlåtande, 2013-12-05. Göteborgs Stad, Fasighetskontoret. [4] Geoteknisk PM - Projekteringsunderlag Kanaltorget Gårdsten. Nybyggnation bostadshus, WSP 2012-08-23. [5] ”Dagvatten, så här gör vi!” - Handbok för kommunal planering och förvaltning, Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret 2010-10-05. [6] Skyddsföreskrifter för Göta älv - gäller f o m 1 juni 2004, Länsstyrelsen [7] Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning, Länsstyrelsen 2013-04-05 [8] VISS = Vatteninformationssystem Sverige, Göta älv – Lärjeån till Surte SE641421-127450 [9] ”Dagvatten inom planlagda områden” - Göteborgs VA-verk, januari 2001, version 2003-02-12 [10] P90 - Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar. Svenskt Vatten, mars 2004. [11] En långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Planering och exempel. Peter Stahre, Svenskt Vatten, mars 2004. o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx [12] P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten, augusti 2011. 13 av 13 Rapport Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten Unr 1320010263
© Copyright 2024