Dagvattenutredning pdf, 851039 kB

Rapport
Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Detaljplan för bostäder och odling väster om
Gårdstenvägen inom stadsdelen Gårdsten
Granskad
Göteborg 2015-05-08
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Detaljplan för bostäder och odling väster om
Gårdstenvägen inom stadsdelen Gårdsten
Rapport
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
Piotr Kozakowski
Uppdragsledare
2015-05-08
1320010263
Granskad
Jenny Johansson
Handläggare
Ramböll Sverige AB
Box 5343, Vädursgatan 6
402 27 Göteborg
Telefon 010-615 60 00
www.ramboll.se
Unr
1320010263
Organisationsnummer 556133-0506
Kjell Norberg
Granskare
Sammanfattning
Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret planerar nya bostäder, odlingslotter och
parkeringar inom stadsdelen Gårdsten. Planområdet ligger ca 10 km norr om centrala
Göteborg, väster om Gårdstensvägen.
Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för bostäder som planeras i den östra
delen av planområdet, på berg. Parkeringsplatser och odlingslotter planeras på den
delen som idag är grusfotbollsplaner och som tidigare varit en mosse. Samråd om
planförslaget skedde under våren 2014.
Till största delen utgörs planområdet av två större planare grusytor mellan i öster,
väster och norr högre liggande bergspartier. De plana grusytorna mellan
bergspartierna var tidigare en torvmosse som succesivt har fyllts ut under ett antal
år med början kring 1968-1969. På grund av stora ojämna sättningar har områdets
nivåer justerats ett flertal gånger.
Planområdet ligger inom vattenskyddsområde för Göta älv. Ytvatten från omgivande
höjdområden avrinner ner mot de lägre liggande fyllnadsområdena och infiltreras i
fyllningen. Dagvatten från planområdet avleds till Göta älv via befintligt ledningsnät
och en dagvattentunnel. Vid stor nederbörd och överbelastat dagvattennät avleds
dagvatten via naturmark till älven. Det föreligger ingen risk för översvämning inom
planområdet.
Kommande bebyggelse och anläggningar bör utföras så att dagvattnet kan tas om
hand inom planområdet i största möjliga utsträckning. Ramböll föreslår att fördröjd
avledning skall genomsyra dagvattenhanteringen i planområdet. LOD bör utföras för
att få en effektiv fördröjning av flödet vid dimensionerande regn. På det viset kan
tillfällena när ledningssystemet överbelastas minska, vilket är ett miljömål för
dagvattensystemet.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
En magasineringsvolym motsvarande 10 mm nederbörd eftersträvas. För det aktuella
planområdet innebär det behov av en total volym på ca 90 m3. Den mest
resurseffektiva lösningen är att använda sig av öppna lösningar för
dagvattenhantering med dammar och diken. Öppna lösningar är vackra inslag och
dagvatten kan utnyttjas som resurs vid bevattning av planerade odlingslotter.
Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt, men
även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet på grund av avsättning av partiklar.
Oljeprodukter, kväve men också fosfor och tungmetaller som är partikelbundna,
bedöms kunna reduceras med föreslagna dagvattenlösningar.
Det bedöms att dagvattenförhållanden blir i princip oförändrade efter planerad
utbyggnad av detaljplanområdet och implementering av föreslagna åtgärder för
framtida dagvattenhantering.
i
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund och förutsättningar ......................................................................... 1
2.
Områdesbeskrivning ....................................................................................... 1
2.1
Nuläge .............................................................................................................. 1
2.1.1
Lokalisering och markägoförhållanden .................................................................. 1
2.1.2
Markförhållanden och geoteknik ........................................................................... 2
2.1.3
Nuvarande dagvattenförhållanden ........................................................................ 3
2.2
Förslag till detaljplan .......................................................................................... 4
2.2.1
Nyetablering ...................................................................................................... 4
2.2.2
Principer för framtida dagvattenförhållanden ......................................................... 5
3.
Bestämning av dagvattenflöden ...................................................................... 5
3.1
Metodik ............................................................................................................. 5
3.2
Dimensionerande flöden ...................................................................................... 6
4.
Recipienter och åtgärdsbehov ......................................................................... 6
4.1
Klassning av recipienter ...................................................................................... 6
4.2
Klassning av avvattnade ytor och analys av föroreningsbelastning............................ 8
4.3
Göteborgs kommuns principer för dagvattenhantering ............................................ 9
4.4
Funktionskrav på åtgärder................................................................................... 9
5.
Dagvattenförhållanden efter genomförd detaljplan och föreslagna
åtgärder ........................................................................................................ 11
6.
Investerings- och driftskostnader ................................................................. 12
7.
Referenser .................................................................................................... 13
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Bilagor
Bilaga 1
Översiktskarta
Bilaga 2
Nuvarande planområde - grundkarta
Bilaga 3
Blivande planområde - illustrationsritning
Bilaga 4
Befintligt VA-ledningssystem - plan
Bilaga 5
Avledning av dagvatten inom avrinningsområdet - skissartad karta
Bilaga 6
Ytor och flöden - beräkningar
Bilaga 7.1
Principförslag till omhändertagande av dagvatten enligt Alternativ 1
Bilaga 7.2
Principförslag till omhändertagande av dagvatten enligt Alternativ 2
ii
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Rapport
1.
Bakgrund och förutsättningar
Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret planerar nya bostäder, odlingslotter och
parkeringar inom stadsdelen Gårdsten. Planområdet ligger ca 10 km norr om
centrala Göteborg, väster om Gårdstensvägen, i höjd med Kaneltorget, se
översiktskarta i Bilaga 1.
Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för bostäder som planeras i den östra
delen av planområdet, på berg. Parkeringsplatser och odlingslotter planeras på
den delen som idag är grusfotbollsplaner och som tidigare varit en mosse. Samråd
om planförslaget skedde under våren 20141.
Ramböll Sverige AB i Göteborg har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning
för detaljplanområdet.
2.
Områdesbeskrivning
2.1
Nuläge
2.1.1
Lokalisering och markägoförhållanden
Planområdet ligger ca 10 km norr om centrala Göteborg, väster om
Gårdstensvägen, i höjd med Kaneltorget, se översiktskarta i Bilaga 1. Väster om
planområdet på Kryddhyllan finns ett småhusområde2.
Området omfattar ca 19,5 hektar och markägare är Göteborgs Stad. Inom
planområdets sydöstra hörn ligger ett klubbhus i ett plan, se Figur 1 och Bilaga 2.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
En fastighetsreglering kommer att genomföras när planen vunnit laga kraft.
Området kommer att delas upp i tre fastigheter, varav två fastigheter blir
privatägda och den tredje kommunalägd.
1
Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen. Samrådshandling, mars 2014. Göteborgs
Stad, Stadsbyggnadskonturet.
2
Program för bostäder på Kryddhyllan i Gårdsten. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, februari
2005.
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
1 av 13
Figur 1
Klubbhus inom planområdet
I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för dagvattenhantering inom
kvartersmark.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
2.1.2
Markförhållanden och geoteknik
Till största delen utgörs planområdet av två större planare grusytor (fotbollsplaner,
se Figur 2) mellan i öster, väster och norr högre liggande bergspartier, se Bilaga 5.
De plana grusytorna mellan bergspartierna var tidigare en torvmosse som succesivt
har fyllts ut under ett antal år med början kring 1968-1969.
Figur 2
Norra fotbollsplanen
2 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
För planområdet har Göteborgs Stad - Fastighetskontoret tagit fram Geoteknisk och
bergteknisk utlåtande 3. Fyllningens mäktighet är ca 1 m närmast bergspartierna
och ökar succesivt mot de centrala delarna och uppgår enligt tidigare utförda
utredningar till mellan ca 3 m och mer än 5 m. Fyllningsjorden utgörs till största
delen av sprängsten lokalt blandad med lera. Det kan inte uteslutats att även andra
typer av fyllnadsmassor förekommer. Fyllningen är täckt med lera och
lermäktigheter varierar mellan 0,2-1,8 m. Ovanpå leran har ett gruslager lagts ut.
Fyllningen är utlagd direkt på torvlagret. Torvens ursprungliga mäktighet uppgår
som mest till mellan 6-8 m. Alternativt ligger fyllningen på en rustbädd av okänt
utförande. Torven underlagras av ca 1 m lergyttja på lera. Lerans mäktighet uppgår
till ca 6 m. Under leran förekommer morän på berg.
Då den tunga fyllningen lades ut direkt på torven eller en rustbädd utbildades snabbt
mycket stora sättningar, upp till 4 m, både i torven och i den underliggande leran.
På grund av de stora ojämna sättningarna har områdets nivåer justerats ett flertal
gånger. En sättningsutredning utförd av Gatukontoret 1983 visar på en sättningstakt
mellan 0-0,1 m/år för nuvarande markbelastningar. Mindre differenssättningar kan
förväntas utbildas även i framtiden för befintliga markbelastningar. Alla typer av
ytterligare markbelastningar kommer att innebära att sättningarna och
sättningstakten kommer att tillta.
Områden inom planområdet som utgörs av lösa jordlager är i stort sett plana. Det
föreligger därmed inga stabilitetsproblem inom planområdet.
Berg i dagen med tunt jordtäcke på berg förekommer inom planområdets östra delar
samt strax utanför planområdets västra delar4.
Inga specifika hydrogeologiska undersökningar har utförts för planområdet.
Tidigare utredningar med provgropsgrävning visar att grundvattennivån ligger 1-2
m under befintlig markyta ute på grusytorna. Under perioder med stor nederbörd
kan troligen förväntas att grundvattennivån ligger på en något högre nivå än de 1-2
m under markytan som tidigare undersökningar visar.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
2.1.3
Nuvarande dagvattenförhållanden
Planområdet ligger inom vattenskyddsområde för Göta älv. Ytvatten från
omgivande höjdområden avrinner ner mot de lägre liggande fyllnadsområdena och
infiltreras i fyllningen, se Bilaga 5. Fyllningen utgörs till största delen av
sprängsten och fungerar därmed sannolikt som ett stort fördröjningsmagasin. Då
det tidigare varit en torvmosse innebär det att en naturlig utdränering av vatten
från området saknas från en viss nivå.
3
Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg.
Geoteknisk och bergteknisk utlåtande, 2013-12-05. Göteborgs Stad, Fasighetskontoret.
4
Geoteknisk PM - Projekteringsunderlag Kanaltorget Gårdsten. Nybyggnation bostadshus, WSP 2012-08-23.
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
3 av 13
Dagvatten från planområdet avleds till Göta älv via befintligt ledningsnät (se
Bilaga 4) och en dagvattentunnel. Vid stor nederbörd och överbelastat
dagvattennät avleds dagvatten via naturmark till älven. Det föreligger ingen risk
för översvämning inom planområdet.
Ytorna inom planområdet fördelar sig på naturmark/grönytor (35 %), grusytor
(60 %), tak (1 %) gator och parkeringar (4 %), se Bilaga 2 och Bilaga 6.1.
2.2
Förslag till detaljplan
2.2.1
Nyetablering
I Gårdsten bor ca 8400 personer (2013) och prognoser visar på en
befolkningstillväxt fram till 2017 med 8,7 %. Gårdsten ingår i Angereds
stadsdelsförvaltning.
Detaljplanen medger uppförande av flerbostadshus med tillhörande markparkering
och grönytor/odlingsområden, se Bilaga 3. Grundtanken är att odlingslotter ska
anläggas men detaljplanen möjliggör även idrottsändamål. På så vis kan
användningen förändras över tid och anpassas efter behov.
Planen tillåter en byggnadsarea på 1200 m2 - ytan där en eller flera byggnader
tillsammans upptar marken. Ett skissförslag har tagits fram på en möjlig
utformning med två likadana byggnader. Utanför planområdet har bygglov getts
för ytterligare ett flerbostadshus, så sammanlagt föreslås tre hus i sluttningen på
östra sidan av planområdet, se Bilaga 3.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Ett odlingsområde är ett område utan stugor där det är möjligt att arrendera en
bit mark för att odla grönsaker, blommor, frukt och bär. Planförslaget innebär att
enklare redskapsbodar (max 5 m2) för varje lott tillåts. Det är också möjligt att
uppföra växthus (max 10 m2) som ska placeras i grupp. Planen möjliggör
gemensamma servicebyggnader som t.ex. toalett, förråd m.m. Området som
planeras för odling är stort och det kommer att finnas utrymmen för andra
aktiviteter som t.ex. idrott.
Bostadsentréer planers både i väster och mot Gårdstenvägen i öster. Tillfart med
bil planeras från Kryddhyllan med parkering väster om husen. Cykelparkering
möjliggörs vid alla entréer och inom odlings- och idrottsområdet. Behov av
parkeringsplatser har uppskattats till ca 70 p-platser för bilar och ca 330
cykelplatser. Inom odlingsområdet finns möjlighet att anlägga parkeringsplatser.
Tanken är dock att det ska vara bostadsnära odling med ett litet parkeringsbehov.
Det befintliga klubbhuset i sydöstra delen av planområdet (se Figur 1 och Bilaga 2)
kommer inte att kunna vara kvar i sitt nuvarande läge utan byggnaden kommer
antingen flyttas eller ersättas.
4 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med exploatörer.
Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och
framtida drift och underhåll. Exploatörerna ansvarar för utbyggnad av
kvartersmark.
2.2.2
Principer för framtida dagvattenförhållanden
Ytorna inom planområdet kommer efter att samtliga delar är klara fördela sig på
naturmark/grönytor (64 %), grusytor (6 %), tak (7 %) och hårdgjorda ytor som
gator och parkeringar (23 %), se Bilaga 6.2. Jämfört med dagens förhållanden
kommer andelen naturmark och gröna ytor öka med 84 % och andelen grusytor
minska med 90 %. Andelen takytor och hårdgjorda ytor som gator och
parkeringar kommer att öka mest med ca 450 % respektive ca 500 %, se Bilaga
6.3.
Den förändrade ytanvändningen kommer att leda till andra avrinningsförhållanden
än dagens. Förslag till justeringar och kompletteringar av befintligt
dagvattensystem kommer att tas fram för att kompensera och åtgärda kommande
förändringar i avrinningsförhållanden.
3.
Bestämning av dagvattenflöden
3.1
Metodik
För beräkning av dimensionerande vattenföringar har rationella metoden använts.
Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln:
Qdim = q × Ar
där: q
Ar
F
j
-
regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet,
reducerad area, Ar= j × F,
avrinningsområdets storlek,
avrinningskoefficient.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Hela avrinningsområdet har delats i lämpliga delområden. För respektive
delområden bestäms reducerad area som är en fiktiv yta. Vid beräkning av arean
tillämpas normalvärden för avrinningskoefficienter för olika ytor enligt följande:
·
·
·
·
tak
hårdgjord yta (gator, parkeringar)
grusyta
naturmark/grönaytor
j
j
j
j
=
=
=
=
0,90
0,85
0.40
0,18
Rationella metoden bygger på att regnets varaktighet sätts till den erforderliga
rinntiden för att hela avrinningsområdet skall medverka till vattenföringen i
beräkningspunkten.
5 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
Aktuell regnintensitet har bestämts för det specifika området i Göteborg. För
beräknad regnvaraktighet (lika med rinntid) och vald återkomsttid (T = 10 år) har
motsvarande regnintensitet bestämts.
Vattenföringar har beräknats med formeln ovan för följande alternativ:
·
nuvarande förhållanden, se Bilaga 2
·
förhållanden efter områdets utbyggnad, se Bilaga 3.
3.2
Dimensionerande flöden
Planområdet har delats upp i 4 delytor med hänsyn till nuvarande
markanvändning (se Bilaga 2) och blivande markanvändning (Bilaga 3).
Delytorna mättes in på kartan och storleken på områdena redovisas i Bilaga 6.1
och Bilaga 6.2. Flöden beräknades enligt metodik beskriven i kapitel 3.1. Flöde för
planområdet i dagens läge redovisas i Bilaga 6.1(Flöde idag). Flödet på 190 l/s är
beräknat för nederbörd med 10 års återkomsttid.
Flöde har sedan bestämts för den planerade utbyggnaden av planområdet. Även
detta värde, 218 l/s, är beräknat för nederbörd med 10 års återkomsttid och
redovisas i Bilaga 6.2 (Flöde plan).
Den genomförda analysen av dagvattenavrinningen visar på en relativt liten
förändring av dagvattenflödet efter den planerade utbyggnaden av planområdet.
Det totala flödet blir ca 30 l/s större efter utbyggnaden (en ökning med ca 15 %,
från 190 l/s till 218 l/s, se Bilaga 6.3). Även årsflöde kommer att ökas med ca 15
% (en ökning från ca 6850 m3/år till ca 7860 m3/år, se Bilaga 6.4).
4.
Recipienter och åtgärdsbehov
4.1
Klassning av recipienter
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Miljöförvaltningen har arbetat fram riktlinjer och riktvärden för
avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter5. Enligt Miljöförvaltningen har
Göta älv norr om vattenintaget (råvattentäkt) ekologiskt värde klass 3 (mest
skyddsvärd) och söder om vattenintaget klass 1 (mindre skyddsvärd)5.
Dagvattnet från planområdet avleds till Göta älv via befintligt ledningsnät (se
Bilaga 4) och dagsvattentunnel, alternativt via naturmark vid överbelastat flöde
till tunnelborrhål. Utsläppet till Göta älv sker ungefär i höjd med Angeredsbron.
Göta älv utgör vattentäkt för Göteborgs stad. Nuvarande skyddsområde för Göta
älv sträcker sig från Lärjeholm i söder till strax nedströms Surte hamn i norr.
5
”Dagvatten, så här gör vi!” - Handbok för kommunal planering och förvaltning, Göteborgs Stad,
Kretsloppskontoret 2010-10-05.
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
6 av 13
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Figur 3
Skyddsområde för Göteborgs vattentäkt Göta älv
Förutom älven innefattar skyddsområdet omkringliggande områden, på västra
respektive östra sidan om älven, från vilka dagvatten avleds till den aktuella
älvsträckan, däribland Gårdsten och planområdet i fråga, se Figur 3 samt Bilaga 1
och Bilaga 5. Planområdet omfattas således av gällande skyddsförskrifter för Göta
älv6. Vattenkvaliteten i Göta älv beskrivs vara mycket god idag.
Skyddsföreskrifterna syftar till att förstärka skyddet av älven och förebygga
utsläpp som kan påverka vattenkvaliteten. De skyddsföreskrifter som bedöms
vara av särskild vikt att ta hänsyn till inom planområdet med tanke på dess
utformning gäller, utöver allmän aktsamhet; spridning av bekämpningsmedel som
så långt som möjligt skall undvikas (och i annat fall sökas tillstånd för) samt
biltvätt där endast vatten får användas vid tvätt på hårdgjorda ytor anslutna till
dagvattennätet.
6
Skyddsföreskrifter för Göta älv - gäller f o m 1 juni 2004, Länsstyrelsen
7 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
För att anlägga nya permanenta uppställningsplatser för motorfordon av större
omfattning än behovet för enstaka hushåll, såsom planerade parkeringsplatser
inom planområdet, gäller dessutom att tillstånd först måste sökas från den
kommunala tillsynsmyndigheten. Kravet är att dagvattnet skall tas om hand lokalt
eller renas före avledning till Göta älv.
Göteborgs stads dricksvattenanläggningar kan enligt förslag från Länsstyrelsen7
komma att utses som riskintresseområde för dricksvattenförsörjning. Göta älvs
avrinningsområden uppströms råvattenintaget vid Lärjeholm, och således det
aktuella planområdet i Gårdsten, omfattas inte av riksintresseområdet men väl av
utpekat influensområde, dvs. det område inom vilket det finns en påverkan på
riksintresset och som behöver hanteras planmässigt. Föreslaget influensområde
sammanfaller med det område som föreslås bli älvens nya vattenskyddsområde.
Det föreslagna område begränsas i norr vid Vänersborgsviken i Vänern.
I VISS8 benämns älvsträckan som innefattas av nuvarande vattenskyddsområde
för Göta älv – Lärjeån till Surte. I VISS anges de miljökvalitetsnormer som
används inom vattenförvaltningen för att fastställa krav på vattendragets kvalitet
så att god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk potential kan uppnås till år
2015. Enligt VISS bedöms den aktuella älvsträckan av Vattenmyndigheten ha god
kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) och den ekologiska potentialen har
klassificerats till måttlig. Som kvalitetskrav är det sagt att halterna av kvicksilver
och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till 2015 (i förhållande
till de halter som låg till grund för statusklassificeringen 2009) och att god
ekologisk potential ska uppnås innan 2021. Det bedöms inte som rimligt att de
åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk potential ska hinna genomföras till
2015.
4.2
Klassning av avvattnade ytor och analys av föroreningsbelastning
Högfrekventerade parkeringar samt industriområden där det finns risk för att
verksamheten kan förorena dagvatten klassas enligt Göteborg Kretslopp och
Vatten (tidigare Göteborg VA-verk) som klass 1 9. Halvcentrala områden, p-platser
(ej högfrekventerade), lager, kontor och lättare industri klassas som klass 2. Inom
det aktuella planeområdet väster om Gårdstensvägen bedöms avvattnade ytor
som klass 2.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Vid Göta älv som recipient med ekologiskt värde klass 3 (mest skyddsvärd) och
vid dagvattenkvalitet klass 2 krävs enklare behandling av dagvatten9.
Det bedöms att föroreningsbelastning i dagvatten som transporteras till
recipienter blir i princip oförändrad efter planerad utbyggnad av detaljplanområdet
och implementering av enklare behandling av dagvatten.
7
Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning, Länsstyrelsen 2013-04-05
8
VISS = Vatteninformationssystem Sverige, Göta älv – Lärjeån till Surte SE641421-127450
”Dagvatten inom planlagda områden” - Göteborgs VA-verk, januari 2001, version 2003-02-12
9
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
8 av 13
Takmaterial, som koppar och zink, vilka kan ge tungmetallföroreningar i
dagvatten, bör undvikas helt vid utförande av nya byggnader.
4.3
Göteborgs kommuns principer för dagvattenhantering
När nya områden planeras bör man följa nedanstående principer10:
·
Dagvatten bör hanteras så lokalt och nära källan som möjligt för att
minimera uppkomsten av flöden och föroreningar.
·
Dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och om möjligt, renas genom
LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) innan det avleds till diken,
recipienter eller ledningar.
·
I sista hand kan dagvatten avledas direkt till ledningsnätet.
Vidare rekommenderas att minska flöden och föroreningstransporten till
recipienterna och att dagvattnet, så långt som möjligt, ska tas omhand lokalt
inom tomtmark. Om förutsättningar saknas för fullständigt LOD, ska
dagvattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning sker till ledningsnätet och
recipienter.
4.4
Funktionskrav på åtgärder
Kommande bebyggelse och anläggningar bör utföras så att dagvattnet kan tas om
hand inom planområdet i största möjliga utsträckning.
Förslag till omhändertagande av dagvatten utgår enligt förfrågan ifrån skriften P90 ”Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar”11. Det föreslås också att åtgärder
utformas i samklang med skriften ”En långsiktigt hållbar dagvattenhantering”12 och
skriften P105 – ”Hållbar dag- och dränvattenhantering”13.
Ramböll föreslår att fördröjd avledning skall genomsyra dagvattenhanteringen i
planområdet. LOD bör utföras för att få en effektiv fördröjning av flödet vid
dimensionerande regn. På det viset kan tillfällena när ledningssystemet överbelastas
minska, vilket är ett miljömål för dagvattensystemet.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
En magasineringsvolym motsvarande 10 mm nederbörd eftersträvas. För det
aktuella planområdet innebär det behov av en total volym på ca 90 m3.
För planområdet som helhet har en total potentiell möjlig utjämningsvolym
uppskattats till ca 1200 m3, vilket täcker det beräknade behovet för planområdet
med mycket stor marginal. Den potentiella utjämningsvolymen fördelas på två
alternativa lösningar: öppen dagvattendamm (ca 200 m3) eller underjordiskt
fördröjningsmagasin (ca 1000 m3). Det innebär att under projekteringsskedet
10
”Dagvatten, så här gör vi!” - Handbok för kommunal planering och förvaltning, Göteborgs Stad,
Kretsloppskontoret 2010-10-05.
11
P90 - Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar. Svenskt Vatten, mars 2004.
12
En långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Planering och exempel. Peter Stahre, Svenskt Vatten, mars
2004.
13
P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten,
augusti 2011.
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
9 av 13
kommer det att finnas möjlighet för val av lämpligt alternativ samt optimal
lokalisering och utformning av utjämningsmagasin med önskad volym.
Ramböll föreslår att dagvatten från nya byggnader och anläggningar hanteras
enligt förslag redovisade i Tabell 1 och i Bilaga 7.1 och Bilaga 7.2.
Tabell 1
Förslag till dagvattenhantering för planområdet
Byggnader/objekt
Förslag på omhändertagande
Ansvar för skötsel
och underhåll
Dagvatten från nya
byggnader
Leds direkt till
fördröjningsmagasin (antingen
till öppen damm eller
underjordiskt magasin).
Fastighetsägare
Dagvatten från
parkeringsplatser och gator
Dagvattenavledning sker genom
oljeavskiljare innan utlopp till
fördröjningsmagasin (antingen
till öppen damm eller
underjordiskt magasin).
Fasighetsägare och
Göteborgs Stad
Dagvatten från
odlingslotter och grusvägar
Leds direkt till
fördröjningsmagasin (antingen
till öppen damm eller
underjordiskt magasin).
Göteborgs Stad
Dagvatten från grusplan
Leds direkt till
fördröjningsmagasin (antingen
till öppen damm eller
underjordiskt magasin).
Göteborgs Stad
En öppen dagvattendamm kan lokaliseras i närheten av odlingslotter, se Bilaga 7.1.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Principförslag till omhändertagande av dagvatten enligt alternativ 2 (se Bilaga 7.2)
innebär att avledning av dagvatten från samtliga fastigheter inom detaljplanområdet
sker till ett gemensamt underjordiskt fördröjningsmagasin (ca 90 m3).
Fördröjningsmagasin kan delas och utföras som separata anläggningar för hantering
av dagvatten från respektive fastighet. Lösning med den gemensamma anläggningen
rekommenderas med hänsyn till investeringskostnader och framtida driftkostnader.
Underjordiskt fördröjningsmagasin kan utföras med olika fyllningar som har olika
för- och nackdelar. Makadam är relativt billigt men kan riskera att utveckla
ytterligare sättningar. Hålrumsvolymer för makadam ligger mellan 30 – 40 %
beroende på fraktion. Plastkassetter är dyrare men lättare och minskar risken för
ytterligare sättningar. Plastkassetter har vanligtvis en porositet på > 90 %.
Leca-kulor är billigare än plastkassetter men kräver en grundvattenyta under
terrassnivån för att förhindra upplyftning. Vilket alternativ som passar bäst, läge
och placering i höjd får bestämmas i projekteringsskedet.
10 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
Tömning av fördröjningsmagasinet föreslås ske till befintlig dagvattenledning
(dim. 250 mm) i planområdets sydöstra hörn, se Bilaga 4 och Bilaga 7.2. Vid
framtagning av alternativa tekniska lösningar för att avleda dagvatten till
befintliga dagvattenledningar har det tagits hänsyn till möjliga blivande
marknivåer, se Bilaga 7.1 och Bilaga 7.2.
Andra vanliga lösningar för omhändertagande av dagvatten med LOD kan till
exempel vara:
·
Gröna tak
·
Betonghålsten på trottoarer och parkeringsplatser (gräsbeklädd)
·
Infiltration i stenfyllningar (stenfyllningsmagasin i svackdiken)
·
Genomsläpplig asfalt (drift- och skötselrutiner rekommenderas)
·
Små, öppna dagvattenkanaler nära husen
·
Små, grunda och lokala dagvattendammar
·
”Rain gardens”, växtbevuxet infiltrationsdike (grusfraktion)
Krav på utförande och skötsel av dessa anläggningar bör tas fram, formuleras i
detaljplanen samt informeras till skötsel- och driftansvariga tidigt i
projekteringsskedet.
Den mest resurseffektiva lösningen är att använda sig av öppna lösningar för
dagvattenhantering med dammar och diken. Öppna lösningar är vackra inslag och
dagvatten kan utnyttjas som resurs vid bevattning av odlingslotter. Den relativt
plana marken i området försvårar lösningar med självfall, såsom svackdiken och
”Rain Gardens”. Gröna tak kan gärna väljas och är ett estetiskt inslag för att visa
på stadens ambitioner för området. Gröna tak kan implementeras t.ex. på
servicebyggnader och redskapsbodar vid odlingslotter. Gräsklädd betonghålsten
på parkeringsplatser är bra komplement till större fördröjningsmagasin men
kapaciteten är begränsad.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
5.
Dagvattenförhållanden efter genomförd detaljplan och
föreslagna åtgärder
Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt,
men även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet på grund av avsättning av
partiklar. Oljeprodukter, kväve men också fosfor och tungmetaller som är
partikelbundna, bedöms kunna reduceras med föreslagna dagvattenlösningar.
Flödesutjämning med fördröjningsmagasin som planeras anläggas inom
planområdet kommer att fördröja en betydlig del av dagvattenflödet.
Planområdets gröna miljöer ökar ytterligare i värde när delar av odlingslotter
byggs med den föreslagna öppna dagvattendammen.
11 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
Det bedöms att dagvattenförhållanden blir i princip oförändrade efter planerad
utbyggnad av detaljplanområdet och implementering av föreslagna åtgärder för
framtida dagvattenhantering.
6.
Investerings- och driftskostnader
Uppskattade investerings- och driftskostnaderna, för de förslagna alternativa
lösningarna för dagvattenhantering, visas i Tabell 2.
Tabell 2
Investerings- och driftskostnader för alternativa lösningar för
dagvattenhantering
Investeringskostnad*
[cirka kr]
Driftkostand**
[cirka kr/år]
Alternativ 1 med oljeavskiljare
och öppen dagvattendamm,
se Bilaga 7.1
600 000
30 000
Alternativ 2 med oljeavskiljare
och underjordiskt
fördröjningsmagasin,
se Bilaga 7.2
800 000
40 000
Alternativ
*Ledningar i mark ingår ej i investeringskostnad
** Kostnad för skötsel uppgår årligen till ca 5-8% av anläggningskostnaderna
Investeringskostnad för öppen dagvattendamm har beräknats för total volym på
ca 200 m3 som består av en utjämningsvolym på 90 m3 och en permanent volym
på ca 110 m3.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
Investeringskostnader för underjordiskt fördröjningsmagasin har beräknats för
alternativet med plastkassetter i fördröjningsmagasinet. Plastkassetter är lätta och
har mycket stor nettovolym > 90 %. De är dessutom enkla att installera och att
rengöra. Investerings- och driftskostnader för plastkassetter har beräknats för en
storlek på fördröjningsmagasin, volym på 90 m3.
Fördröjningsmagasinet kan också utföras med fyllningsmaterial av Leca kulor eller
makadam. En lösning med makadam riskerar skapa sättningar i det
sättningskänsliga planområdet. Med Leca-kulor riskeras upplyftning och lösningen
kräver då någon typ av förankring av anläggningen.
I projekteringsskedet kan en jämförelsestudie göras för de olika alternativen. Typ
av fördröjningsmagasin och placering bör anpassas till områdets förutsättningar
(grundvattennivåer, höjder, utnyttjande) under projekteringsskedet.
12 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263
7.
Referenser
[1]
Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen.
Samrådshandling, mars 2014. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskonturet.
[2]
Program för bostäder på Kryddhyllan i Gårdsten. Göteborgs Stad,
Stadsbyggnadskontoret, februari 2005.
[3]
Detaljplan för Bostäder och odling väster om Gårdstensvägen inom
stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Geoteknisk och bergteknisk utlåtande,
2013-12-05. Göteborgs Stad, Fasighetskontoret.
[4]
Geoteknisk PM - Projekteringsunderlag Kanaltorget Gårdsten. Nybyggnation
bostadshus, WSP 2012-08-23.
[5]
”Dagvatten, så här gör vi!” - Handbok för kommunal planering och
förvaltning, Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret 2010-10-05.
[6]
Skyddsföreskrifter för Göta älv - gäller f o m 1 juni 2004, Länsstyrelsen
[7]
Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning, Länsstyrelsen
2013-04-05
[8]
VISS = Vatteninformationssystem Sverige, Göta älv – Lärjeån till Surte
SE641421-127450
[9]
”Dagvatten inom planlagda områden” - Göteborgs VA-verk, januari 2001,
version 2003-02-12
[10] P90 - Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar. Svenskt Vatten,
mars 2004.
[11] En långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Planering och exempel. Peter
Stahre, Svenskt Vatten, mars 2004.
o:\got1\smi\2014\1320010263\3_teknik\n\dokument\beskrivningar\rapport 20150508_pk.docx
[12] P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering. Råd vid planering och
utformning. Svenskt Vatten, augusti 2011.
13 av 13
Rapport
Dagvattenutredning, stadsdelen Gårdsten
Unr 1320010263