Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till
Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete - en litteraturstudie Experiences of persons after stroke associated with return to work - A literature review Clarissa Höög Rebecka Billberg Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Karin Ekholm och Kristina Rendahl Lage Kaisa Bjuresäter 150327 SAMMANFATTNING Titel: Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Experiences of persons after stroke associated with return to work Fakultet: Institution: Ämne: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för Hälsovetenskaper Omvårdnad Kurs: Författare: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Clarissa Höög & Rebecka Billberg Handledare: Karin Ekholm & Kristina Rendahl Lage Sidor: 25 Nyckelord: Upplevelser, Stroke, Arbete, KASAM Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration. Slutsats: Återgång till arbete prioriterades högt och det var ett mål för många personer. Upplevelser av bristande rehabilitering och information gentemot återgång till arbete var många. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i arbetsför ålder för att denne ska kunna uppnå sitt mål att återgå till arbetet. Innehållsförteckning Innehållsförteckning .................................................................................................................... 3 Introduktion ................................................................................................................................. 4 Stroke ........................................................................................................................................ 4 Den arbetsföre patienten ......................................................................................................... 4 Sjuksköterskans roll och omvårdnad vid stroke .................................................................. 5 KASAM .................................................................................................................................... 6 Problemformulering ................................................................................................................ 6 Syfte .......................................................................................................................................... 7 Metod ............................................................................................................................................ 8 Litteratursökning..................................................................................................................... 8 Inklusions- och exklusionskriterier ........................................................................................ 9 Urval ......................................................................................................................................... 9 Databearbetning .................................................................................................................... 10 Etiska överväganden ............................................................................................................. 10 Resultat ....................................................................................................................................... 12 Att arbetet är meningsfullt ................................................................................................... 12 Rädsla och osäkerhet ............................................................................................................. 13 Att återgå är ett mål .............................................................................................................. 14 Att hinder och motstånd skapar frustration ....................................................................... 14 Diskussion ................................................................................................................................... 16 Resultatdiskussion ................................................................................................................. 16 Metoddiskussion .................................................................................................................... 19 Klinisk betydelse .................................................................................................................... 20 Förslag till fortsatt forskning................................................................................................ 20 Slutsats .................................................................................................................................... 21 Referenser................................................................................................................................... 22 Bilaga: Matris Introduktion Stroke är en av de sjukdomar som tar upp flest vårdplatser och är den tredje största folksjukdomen i världen. Hög ålder är en riskfaktor för stroke, flertalet som drabbas är över 65 år (Socialstyrelsen 2009; Riks-Stroke 2012). Varje år i Sverige drabbas cirka 30 000 människor av en stroke, varav cirka 20 % är under 65 år. Hos vuxna personer är stroke den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar. Efter hjärtinfarkt och cancer är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken (Riks-Stroke 2012). Med sjukdomen stroke medföljer insatser från sjukvården i den akuta fasen och långt därefter på sjukhus, primärvård, egna bostaden samt i särskilt boende (Socialstyrelsen 2004). En studie av Trygged och Kåreholt (2007) visar att av totalt 9041 personer återgick 78,1 % till arbete efter stroke. Stroke Stroke är ett samlingsnamn på ett tillstånd som innefattar hjärninfarkt eller hjärnblödning där blodförsörjningen till hjärnan påverkas helt eller delvis. Hjärnan innehar ingen egen blod- och energiproduktion vilket innebär att hjärnan är helt beroende av blodförsörjningen från kroppen. När blodförsörjningen störs vid en stroke får inte hjärnan tillräckligt med syre och energi, vilket kan leda till att hjärnans celler dör (Wergeland et al. 2011). World Health Organisation [WHO] (2014) definierar stroke som plötsliga kliniska tecken på fokal eller global störning av hjärnans funktion, med symtom som varar i minst 24 timmar eller leder till döden där orsaken troligtvis inte har annat än vaskulärt ursprung. Renna et al. (2014) har studerat riskfaktorer och bakomliggande orsaker till att drabbas av stroke i arbetsför ålder. De vanligaste riskfaktorerna var blodfettsrubbning, rökning, högt blodtryck, medfött hjärtfel, tidigare historia av stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), fetma, användning av p-piller eller postmenopausal hormonbehandling, alkoholkonsumtion samt diabetes mellitus. Vilka symtom och följder som patienten får vid stroke beror på vilken del av hjärnan som drabbas. Vanliga problem till följd av stroke kan vara påverkan på sväljfunktion, kognitiva funktioner, språk, syn och balans (WHO 2013). En stroke kan även leda till förlamning eller ökad muskeltonus. Funktionshindren kan vara tillfälliga eller bestå resten av livet (Socialstyrelsen 2004; Ericson & Ericson 2012). Den arbetsföre patienten Forskning har visat att stroke ökar bland yngre personer som är i arbetsför ålder (Johansson et al. 2000; Medin et al. 2004; Renna et al. 2014). Den här patienten innehar ofta olika livsroller, såsom att vara förälder, arbetskollega eller partner. I jämförelse med äldre personer som drabbas av stroke är sannolikheten för att överleva högre för yngre personer, som sedan ska leva i flera år med eventuella kognitiva eller funktionella nedsättningar som påverkar deras vardag (Varona et al. 2004). En stroke för denna unga patient kan ge konsekvenser i form av påverkan på familjerelationer, uppehåll från 4 fritidsaktiviteter (Banks & Pearson 2004), uppehåll i arbetet (Wilz & Soellner 2008) och finansiell påverkan (Röding et al. 2003). Det kan också ge ett försämrat sexliv och påverkan i partnerskapet som kan leda till separation eller skilsmässa (Banks & Pearson 2004). Tidigare nämnda eventuella följder efter en stroke kan inverka på personens arbetsförmåga. Rekommendationer angående bedömning av arbetsförmågan hos en patient efter stroke har givits ut av Socialstyrelsen (2011a). Dessa rekommendationer innefattar att patientens motivation och uppfattning om sin egen kapacitet samt en flexibel arbetsplats är förenat med arbetsförmågan. I regel är patienten sjukskriven en tid efter en stroke och under denna tid ligger fokus på att få struktur över vardagen och upprätthålla det sociala nätverket. En rehabiliteringsplan skapas och vidare görs en bedömning av arbetsförmågan. Patienten kan då eventuellt börja arbeta på deltid, beroende på vad arbetsplatsen erbjuder för förutsättningar. Efter cirka fyra månader görs ytterligare en bedömning över hur arbetsförmågan troligtvis kommer att fortsätta vara det kommande året (Socialstyrelsen 2011a). Författarna är medvetna om att upplevelser är ett brett begrepp och i denna litteraturstudie kommer alla subjektiva upplevelser, inklusive känslor, från den arbetsföre patienten att presenteras. Sjuksköterskans roll och omvårdnad vid stroke I den akuta fasen av stroke har sjuksköterskan en viktig roll då denne finns nära patienten hela tiden och har ansvar för att observera vitala funktioner samt tillgodose de basala behoven (Wergeland et al. 2011). Då patienten som fått en stroke ofta har en komplex symtombild med omvårdnadsåtgärder som ska planeras och genomföras, är det av stor betydelse att samverkan mellan sjukhus och kommun sker på ett optimalt sätt utifrån patienten efter det akuta omhändertagandet (Kumlien et al. 1999; Socialstyrelsen 2011b). Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) ska patienten ses ur ett helhetsperspektiv och omvårdnaden ska genomsyras av ett etiskt förhållningssätt. Grunden för detta är humanistisk människosyn där patientens integritet, värdighet och autonomi respekteras (Svensk sjuksköterskeförening 2008). Enligt patientlagen ska patientens ställning stärkas och tydliggöras genom att patientens integritet, självbestämmande och delaktighet främjas (SFS 2014:821). Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringen och den kan beskrivas i tre kategorier. Den första kategorin handlar om att ge vård. Att ge vård menas i detta fall bland annat att ge läkemedel som förhindrar ytterligare en infarkt, få patienten att känna sig bekväm och trygg samt vara till hjälp vid aktiviteter i det dagliga livet. Den andra kategorin är att främja personlig återhämtning. Det innebär att främja coping samt patientens mål med rehabiliteringen genom att hjälpa, trösta, lära samt arbeta och samarbeta med både patienten och närstående. Den tredje kategorin belyser sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig som organiserar och planerar för patienten. Som ansvarig för patienten ska sjuksköterskan bedöma dennes uttalade behov och tillgodose dessa. Sjuksköterskan ska också kunna svara på patientens och närståendes frågor som kan beröra den fortsatta planeringen samt sitta med i möten tillsammans med andra professioner och agera som en företrädare för patienten (Burton 2000). 5 Barecca och Wilkins (2008) visar att sjuksköterskor upplever att deras roll vid rehabilitering av stroke är särskilt viktig då denne träffar patienten hela tiden och inte bara på vardagar. Vid rehabilitering är det viktigt att patienten gör så mycket som möjligt på egen hand. Det kan medföra frustration för patienten. Sjuksköterskan måste vid dessa tillfällen inneha tålamod och låta patienten försöka på egen hand så långt det är möjligt, till exempel att klä på sig. Dessa situationer upplevdes som svåra då de är utbildade i att sköta omvårdnaden. Svensk sjuksköterskeförening (2008) skriver att vid hälsofrämjande arbete är utgångspunkten att människor är kapabla till hälsa och välbefinnande oavsett sjukdom och ohälsotillstånd. Detta bygger på en humanistisk syn på människan och inriktar sig på att förstå patientens relation till hälsa, sjukdom och lidande. Fokus ligger inte på problem och diagnoser. Vid hälsofrämjande omvårdnad utgår vårdpersonal från ett förhållningssätt där ett möte med patienten genomsyras av dialog, delaktighet och jämlikhet. KASAM Att som sjuksköterska utgå från ovanstående förhållningssätt kan kopplas till Antonovsky´s (2005) holistiska modell KASAM som står för Känsla av Sammanhang och där personen ses ur ett salutogent perspektiv. Den består av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär i vilken grad en person upplever positiva och negativa upplevelser som hanterbara. Hanterbarhet betyder i vilken utsträckning en person upplever att denne innehar resurser i form av exempelvis vänner och familj för att möta de krav som ställs i och med positiva och negativa upplevelser. Meningsfullhet innefattar i hur stor omfattning en person känner att livet är betydelsefullt och att det är värt att lägga energi på. KASAM är en beståndsdel som är viktig för en persons hanterbarhet av påfrestande situationer. Hög eller låg grad av KASAM beskriver i vilken grad en person upplever sin hälsa i relation till sin situation. Antonovsky (2005) beskriver vidare detta som två motpoler, hälsa och ohälsa. En person rör sig mellan dessa poler mer eller mindre under livstiden. Författarna till litteraturstudien har valt att använda Antonovsky´s (2005) teori om KASAM som referensram. Problemformulering Stroke är en utbredd sjukdom som kommer plötsligt i livet och kan ge förödande konsekvenser samt kräva lång rehabilitering. Forskning har visat att antalet yngre personer som är i arbetsför ålder som drabbas av stroke ökar. Detta tyder på att stroke inte är en så kallad ålderssjukdom som kan tros, utan det kan drabba vem som helst när som helst i livet. Arbetet tar upp mycket tid av dessa yngre personers liv och återgång till arbetet efter stroke kan därför vara ett omvårdnadsbehov för dem. Som omvårdnadsansvarig för patienten kan sjuksköterskan främja detta behov. Återgång i arbete har betydelse för återhämtning och upplevd hälsa efter stroke. Tidigare forskning har varit inriktat på äldre personer och mindre forskning har fokuserat på yngre personer. För att kunna ge individanpassad och personcentrerad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om den yngre personens upplevelser av processen i att återgå till arbetet efter stroke. 6 Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete. 7 Metod Den metod som valdes var en allmän litteraturstudie, vilket kan beskrivas som en översikt av tidigare forskning där syftet är att beskriva och analysera ett visst område (Forsberg & Wengström 2008). Utformningen av studien gjordes med hjälp av Polit och Beck´s (2012) niostegs- modell som är fritt översatt, se figur 1. 1. Formulera syfte och eventuella frågeställningar 6. Sammanställ och koda information 7. Genomför kritisk granskning av studierna 2. Utforma sökstrategi (databaser, sökord) 5. Läs igenom artiklarna 8. Analysera och integrera information samt sök efter teman 4. Granska artiklars relevans och lämplighet 9. Sammanställ resultatet 3. Sök, identifiera och inhämta material från primärkällor Figur 1. Niostegsmodellen (Polit & Beck 2012 s. 96) (Fritt översatt) Litteratursökning I steg ett formulerades syfte och frågeställningar (Polit & Beck 2012). I steg två (Polit & Beck 2012) valdes två relevanta databaser ut, vilka var Cinahl och PsycInfo. Cinahl är en databas som innehåller material om omvårdnad, sjukgymnastik samt arbetsterapi. PsycInfo är en databas som innehåller psykologisk forskning inom medicin, omvårdnad och andra närliggande områden (Forsberg & Wengström 2008). I databasen Cinahl gjordes sökningen med hjälp av Cinahl headings. Sökordet som användes var stroke. Sökord som söktes i fritext var work* och experience. I databasen PsycInfo gjordes sökningen med hjälp av Thesaurus. Sökordet som användes var cerebrovascular accidents, vilket var motsvarigheten till stroke som användes i Cinahl. Sökord som söktes i fritext var work* och experience. I steg tre (Polit & Beck 2012) söktes begreppen först var för sig och sedan i 8 kombinationer med booleska operatorn AND. I Cinahl var sökningen stroke AND work* AND experience. I PsycInfo var sökningen cerebrovascular accidents AND work* AND experience. Totalt gav detta 78 träffar i Cinahl och 98 träffar i PsycInfo, se tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier var studier där både män och kvinnor inkluderades. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska, norska eller danska, vara publicerade mellan år 2005-2015 samt vara peer-reviewed. Exklusionskriterier var artiklar med studier med personer mellan 0-18 år samt review-artiklar. Tabell 1. Databassökning i Cinahl och PsycInfo 150129. Databas Sökord Antal träffar Cinahl Stroke (S1) 6 153 Work* (S2) 17 886 Experience (S3) 21 270 (S1) AND (S2) AND (S3) 78 PsycInfo Cerebrovascular Urval 1 Urval 2 Urval 3 16 2 2 19 (6)* 9 8 29 11 10 5 965 Accidents (S1) Work* (S2) 119 609 Experience (S3) 102 472 (S1) AND (S2) AND (S3) 98 Totalt ( )* = Externa dubbletter som har exkluderats. Urval Urvalet har gjorts enligt Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Urval 1 I steg fyra granskades artiklarna för relevans och lämplighet (Polit & Beck 2012). Titel och abstrakt av 176 artiklar lästes och ur det gjordes ett första urval. I Cinahl valdes 16 artiklar ut och ur sökningen i PsycInfo valdes 19 artiklar ut. Sex artiklar var dubbletter och förekom i båda databaserna. Totalt kvarstod 29 artiklar som gick vidare till nästa urval. Urval 2 I steg fem (Polit & Beck 2012) lästes de 29 artiklarna var för sig av författarna. I steg 9 sex (Polit & Beck 2012) diskuterades innehållet i artiklarna tillsammans. De artiklar som exkluderades hade till syfte att beskriva faktorer som påverkar återgång till arbetet eller beskrev anhörigas upplevelser. Elva artiklar gick vidare till nästa urval. Urval 3 I steg sju gjordes kvalitetsgranskning av de elva artiklarna med hjälp av ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2012). Elva kvalitativa artiklar granskades med kritiska frågor för att säkerställa artiklarnas kvalitet. En artikel föll bort då den inte höll vetenskaplig kvalitet på grund av att det inte framstod etiska överväganden eller granskning av etisk kommitté. Tillvägagångssätt, dataanalys och trovärdighet var inte tydligt beskriven. Författarna ansåg att artikeln i sin helhet inte var välskriven, organiserad eller detaljerad. Tio artiklar återstod att användas till databearbetning. Databearbetning I steg åtta har analys av data skett utifrån Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Analys innebär att göra en tolkning av stor volym data för att sedan göra volymen mindre och utav detta finna mönster som i sin tur skapar teman. Det är dessa teman som utgör ett resultat (Forsberg & Wengström 2008). Artiklarna lästes återigen enskilt av författarna för att få en djupare förståelse av innehållet. Innehåll som svarade mot syftet markerades med färgpennor. Sedan läste författarna artiklarna tillsammans för att försäkra att tolkningar överensstämde och frågor kunde redas ut. Bärande ord, meningar och fraser som svarade på syftet skrevs in i ett fristående dokument. Vidare överfördes dessa meningsbärande enheter från det fristående dokumentet till post-it-lappar i olika färger. Post-it-lapparna fanns i tio olika färger där varje färg motsvarade en artikel. Detta för att på ett tydligt sätt kunna särskilja från vilken artikel materialet var hämtat ifrån. I steg nio sorterades post-it-lapparna och kategorier skapades, vilket resulterade i fyra kategorier; Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration. Etiska överväganden Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det viktigt att ta ställning till etiska aspekter när en litteraturstudie görs. Artiklarna som ingått i denna litteraturstudie har genomgått någon form av etisk prövning, antingen genom en etisk kommitté eller att etiska överväganden tydliggjorts. Vetenskapsrådet (2011) skriver att plagiat innebär att en forskare använder material som skapats av någon annan och får detta att framställas som sitt eget verk. Författarna till denna litteraturstudie har undvikit plagiat genom att referera till primärkällor och citat som använts har redogjorts på originalspråk samt haft källhänvisning och indrag för att vara tydligt. I övrigt har översättning gjorts med hjälp av lexikon och Google Translate, med beaktning för feltolkning. Forsberg och Wengström (2008) påvisar att det är viktigt att i en litteraturstudie redovisa alla resultat som relaterar till syftet och att det är oetiskt att endast redovisa resultat som stöder forskarens förväntningar. I denna litteraturstudie har författarna varit noggranna med att inkludera allt resultat som visats i artiklarna som varit relevant för 10 syftet. Artiklarna har analyserats och redovisats enligt Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Författarna har haft ett objektivt förhållningssätt i databearbetningen till insamlad data vid analys och tolkning och inte haft någon förförståelse eller förvridit personernas upplevelser. Detta har uppnåtts i och med att artiklarna har lästs var för sig och sedan tillsammans ett flertal gånger för att förstå innebörden av innehållet och hjälpa varandra att inte blanda in egna åsikter. 11 Resultat Resultatet består av tio kvalitativa artiklar, se bilaga. Fyra huvudkategorier framkom; ”Att arbetet är meningsfullt”, ”Rädsla och osäkerhet”, ”Att återgå är ett mål” samt ”Att hinder och motstånd skapar frustration”. Att arbetet är meningsfullt Rädsla och osäkerhet Att återgå är ett mål Att hinder och motstånd skapar frustration Figur 2. Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete. Att arbetet är meningsfullt Arbetet har beskrivits som tillfredsställande av personer som drabbats av en stroke (Koch et al. 2005; Vestling et al. 2011; Kuluski et al. 2014) och det var för många viktigt och värderades (Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Vestling et al 2011; Wolfenden & Grace 2012). Arbetet innebar ett tillfälle att träffa människor och känna kamratskap med kollegorna (Koch et al. 2005; Alaszewski et al. 2007; Vestling et al. 2011). Det upplevdes också som en flykt från uttråkning (Alaszewski et al. 2007) och var uppskattat som någonting att göra om dagarna (Kouwenhoven 2011; Vestling et al. 2011) samt gav dagsrutin (Wolfenden & Grace 2012). Arbetet hade också betydelse för att vara behövd, göra någonting för andra samt att göra ett bidrag till samhället (Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011). Arbetet gav upplevelser av självförverkligande och gav personer en identitet (Alaszewski et al. 2007). ”When I was at hospital, all I could think about was getting back to work. That was the most important thing.” (Alaszewski et al. 2007, s. 1865). De personer som inte återgått till arbetet beskriver en saknad av att vara upptagna (Alaszewski et al. 2007) och att de kände sig ledsna över att inte arbeta längre (Kuluski et al. 2014) De beskrev situationen som förödande (Koch et al. 2005). 12 Samspelet och atmosfären på arbetsplatsen samt att arbetsplatsen var välkomnande vid återgång gav känslor av att vara värderad (Hartke et al. 2011; Gustafsson & Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). En person beskrev att när stöd och struktur upplevdes på arbetsplatsen, fanns det också optimism och hopp (Gustafsson & Turpin 2012). Kollegor hade upplevts som särskilt stödjande och att de gjort återgången möjlig (Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Kuluski et al. 2014). Justeringar på arbetsplatsen som exempelvis möjlighet att kunna arbeta färre timmar upplevdes som meningsfullt (Gilworth et al. 2008; Gustafsson & Turpin 2012). För några personer var arbetsuppgifter anpassade på något sätt genom att exempelvis exkludera de mer komplexa uppgifterna. De upplevde då ingen press att prestera och var lättade över det. Andra kände dock att vissa förväntningar eller krav hade uppskattats (Vestling et al. 2011). Det fanns en stark önskan och längtan att återgå till arbetet (Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011; Vestling et al. 2011). De personer som inte återgått till arbetet upplevde avsaknad av den dagliga socialiseringen med arbetskamraterna (Koch et al. 2005; Kuluski et al. 2014) och kände ensamhet av att inte arbeta (Gilworth et al. 2008). Att inte återgå till arbetet och vara tvungen till förtidspensionering gav också en känsla av att en del av deras liv var borta (Gilworth et al. 2008). En person hade känt press på sig att återgå till arbetet för att överleva ekonomiskt, då sjukersättningen skulle skäras ner (Alaszewski et al. 2007). Rädsla och osäkerhet Många personer upplevde rädsla och osäkerhet inför tanken på återgång till arbetet men även tacksamhet över stödet de fick i samband med rehabiliteringen (Vestling et al. 2011). “I was both happy in a way and grateful that I had come back, but incredibly afraid too, and insecure. You could say that one does not go through this unaffected.” (Vestling et al. 2011, s. 207). Osäkerheten som fanns inför att göra ett försök att återgå till arbetet och sedan misslyckas, upplevdes som avskräckande, då detta kunde påverka inkomsten negativt (Hartke et al. 2011; Wolfenden & Grace 2012). Vissa personer hade rädslor både för att återgå och att inte återgå till arbetet. Om de inte gick tillbaka till arbetet fanns rädsla för brist på arbetsinkomst och om de återgick fanns rädslan för att förlora ekonomiska förmåner som sjuk (Hartke et al. 2011). Rädsla fanns även för att bli förtidspensionerad på grund av deras stroke (Vestling et al. 2011). Några var dock nöjda med att gå i förtidspension (Vestling et al. 2011). För ett fåtal personer fick deras stroke dem att inse vad som var viktigt i livet och att arbetet inte var det (Hartke et al. 2011). Även rädsla för stress på arbetet förekom då just stressen upplevdes vara en bidragande faktor till att ha blivit drabbad av stroke (Alaszewski et al. 2007). En person upplevde rädsla över att förlora arbetet och kände då ett behov av att bevisa för arbetsplatsen att återgång var möjligt (Gustafsson & Turpin 2012). Många upplevde osäkerhet då de uttryckte brist på information från hälso- och sjukvårdspersonal som träffat patienten, angående de långsiktiga effekterna av deras stroke och hur dessa kunde påverka deras återgång till arbetet (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Gilworth et al. 2008; Gustafsson & Turpin 2012). Osäkerhet kunde även påverka deras självförtroende till att söka nytt arbete (Hartke et al. 2011). Det fanns inga 13 tydliga riktlinjer från sjukvården angående återgång till arbetet, vilket uttrycktes i form av osäkerhet om vilken tidpunkt det passade att återgå till arbetet (Gilworth et al. 2008). ”They don’t give you a lot of information…nobody’s ever come up and said, ’This is what we’ve done and it will affect you in this way or this way and they’ll either be repercussions or they may not be repercussions’, but nobody, said anything like that; not to me anyway.” (Gilworth et al. 2008, s. 101). Att återgå är ett mål En del personer såg återgång till arbetet som ett huvudsakligt mål i deras rehabilitering (Vestling et al. 2011). Känslor av att personernas stroke var en utmaning de skulle övervinna nämndes (Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011). Det upplevdes som en självklarhet att ta kontroll och göra det bästa av situationen. De kände också stolthet över deras förmåga att ta initiativ och att ta tag i saken och var envisa med att få tillbaka full kapacitet (Medin et al. 2006). ”I think it (RTW) has a lot to do with a person’s own will. I don’t feel like sitting here at the kitchen table, drumming my fingers and feeling sorry for myself, I want to make the best of the situation and see how it turns out.” (Medin et al. 2006, s. 1056). Återgång till arbetet var för många ett sätt att göra framsteg i rehabiliteringsprocessen och det sågs som ett bevis på deras återhämtning samt var till hjälp att acceptera de kvarvarande begränsningarna (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Wolfenden & Grace 2012). Att hinder och motstånd skapar frustration Många personer upplevde hinder som försvårade deras återgång till arbetet på grund av kognitiva svårigheter (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Gilworth et al. 2008; Hartke et al. 2011; Kouwenhoven et al. 2011; Vestling et al. 2011; Gustafsson & Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). Exempel på sådana kognitiva svårigheter var koncentrationssvårigheter, minnesproblem och begränsad uppmärksamhetsförmåga (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Gilworth et al. 2008; Hartke et al. 2011; Kouwenhoven et al. 2011). Fysiologiska begränsningar upplevdes också som ett hinder till deras återgång till arbetet (Koch et al. 2005; Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011; Wolfenden & Grace 2012). Exempel på fysiologiska begränsningar i arbetet var pareser, smärta och minskad energi (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011; Gustafsson & Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). Att möta hinder i att utföra arbetsuppgifter som tidigare gjorts per automatik, upplevdes som frustrerande (Koch et al. 2005; Kuluski et al. 2014). Frustration orsakade brist på kontroll i arbetet (Vestling et al. 2011). Det framkom upplevelser om att rehabiliteringen inte var anpassad till personer i arbetsför ålder (Medin et al. 2006; Wolfenden & Grace 2012). Fokus låg endast på att bevara kroppsliga funktioner och ingenting alls om att främja återgång till arbetet. Deltagarnas arbetsrelaterade rehabilitering upplevdes främjat av dem själva och inte av rehabiliteringspersonalen (Medin et al. 2006). En person upplevde att hon hade blivit 14 orättvist bedömd av sjukvården och att återgången till arbetet hade skett för tidigt. Detta ledde till att hon slutade arbeta (Gustafsson & Turpin 2012). Att återgå till arbetet upplevdes som en lång och frustrerande process (Alaszewski et al. 2007). Känslor av frustration och förnedring upplevdes kring det stöd som erbjöds då det upplevdes som bristande, både av familj och sjukvården (Vestling et al. 2011). Deltagarna upplevde att arbetsgivare och chefer var oförstående, saknade kompetens angående rehabilitering eller inte var intresserade (Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Kouwenhoven et al. 2011). ”When I speak to my governor sometimes I think, ’I know what you think, because I’m speaking to you’…He’s thinking, ’you’re talking, you’re answering the phone, you’re sitting there, you’ve been into work every day this week, there’s nothing wrong with you’. But he doesn’t know the struggle that I have to do to do that, because I can hold a conversation with him so there’s nothing wrong with me.” (Alaszewski et al. 2007, s. 1867). Några upplevde det som förödande när arbetsplatsen var oflexibel och inte var stödjande vid återgång till arbetet (Alaszewski et al. 2007; Gustafsson & Turpin 2012). Bristande stöd från arbetsplatsen kunde bland annat bero på stress på arbetsplatsen (Hartke et al. 2011). Alaszewski et al. (2007) beskriver att arbetsgivares negativa uppfattningar var ett stort hinder till alternativa möjligheter till arbetet. En person beskriver känslor av svek och förräderi av sin arbetsgivare då personen känt press på sig att gå i förtidspension (Koch et al. 2005). Bristande stöd och oförståelse från kollegor på arbetsplatsen framkom också (Kouwenhoven et al. 2011; Gustafsson & Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). En person beskriver en upplevelse om att stöd från kollegor även kunde kännas överdrivet och påträngande (Hartke et al. 2011). På grund av att det inte alltid fanns synliga nedsättningar så kunde omgivningen tro att det inte var några problem vilket kunde leda till svårigheter för personerna (Gustafsson & Turpin 2012). 15 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete. Litteraturstudiens resultat delades in i fyra kategorier: ”Att arbetet är meningsfullt”, ”Rädsla och osäkerhet”, ”Att återgå är ett mål” samt ”Att hinder och motstånd skapar frustration”. Ur studiens resultat framkom det att arbetet har varit meningsfullt hos personer drabbade av stroke och speglat deras identitet, vilket har gjort att återgång till arbete har varit ett mål för många av dem. Många upplevde rädsla och osäkerhet både inför att återgå och inte återgå till arbetet. Personerna har känt en inre motivation till återgång i arbete som varit främjat av dem själva och inte av rehabiliteringspersonalen. Det förelåg upplevelser av oförståelse från omgivningen angående personernas livssituation. Upplevelser av bristande rehabilitering och informationsgivning har uppmärksammats. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat visade att arbete har varit meningsfullt för personerna. Arbetet var en sysselsättning om dagarna, gav kamratskap, rutin och ingav känsla av att vara behövd och att vara någon. På liknande sätt anser Brown et al. (2001) i sin studie där hon identifierat vilken typ av betydelse arbetsmiljön har för personer allmänt, att arbete ger personer struktur och mening i livet. Att arbete är meningsfullt kan också ses i en studie av Vestling et al. (2003) som har fokuserat på fortsatt lyckat arbetsliv efter att ha upplevt stroke, faktorer som främjar återgång i arbete samt subjektivt välbefinnande och livstillfredsställelse. Personerna i studien som återgått till arbetet efter deras stroke rapporterade en högre nivå av välbefinnande angående ekonomi, fritid och känsla av uppskattning, både i arbetet och utanför deras arbete, till skillnad från de deltagare som inte återgått till arbetet efter deras stroke. Litteraturstudiens resultat visar att arbete gav identitet för personerna. Att arbete ger identitet har också påvisats i en annan studie, där det beskrivits att vilken typ av arbete som innehas är en viktig del av identiteten och att personligt värde och status kan mätas genom arbetet eller professionen (Kielhofner et al. 1999). I litteraturstudiens resultat beskrivs känslan av att inte återgå till arbetet efter stroke som en förlust av en del av livet, en avsaknad socialisering och att vara sysselsatt om dagarna. Att inte återgå gav också upplevelser av frustration och misslyckande i rehabiliteringen. Antonovsky (2005) beskriver att hög känsla av meningsfullhet i livet och dess aktiviteter höjer graden av KASAM. Eftersom resultatet i likhet med andra studier visar att arbete upplevs som meningsfullt och ger identitet samt att de personer som återgått har påvisat att återgången var värdefull, tror författarna att det är av stor vikt att främja återgång i arbete. I resultatet framkom det negativa uppfattningar om rehabiliteringen i relation till personernas intresse och mål som var att återgå till arbetet. Rehabiliteringen hade endast varit inriktad på att bevara kroppsliga funktioner och ingenting alls om återgång i arbete, vilket skapade frustration hos personerna. Detta styrks av en annan studie av Röding et al. (2003) som hade till syfte att få kunskap om den yngre strokedrabbade personens synvinkel och hur rehabiliteringsprocessen upplevdes. Frustration uppstod även här i samband med att rehabiliteringen efter personernas stroke inte varit anpassad till arbetsför ålder och att rehabiliteringsinrättningen inte lyssnat på deras uttalade behov. Förutom frustration upplevde personerna också att deras unga ålder gav dem känslor av avståndstagande från de andra patienterna, som var mycket äldre. Socialstyrelsen (2009) skriver att patienter som drabbas av stroke som innehar milda till 16 måttliga symtom kan skrivas ut från sjukhuset tidigare än normalt med följd av rehabilitering med ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i hemmet som är kunniga inom området. Socialstyrelsen (2009) skriver fortsättningsvis att studier har påvisat att denna form av rehabiliteringsprocess visar jämställda resultat angående ADL-förmåga och dödlighet som för rehabilitering på sjukhus. Detta motsägs då Lock et al. (2005) utforskat strokedrabbade personers egna perspektiv angående vad som hjälper och vad som hindrar återgång i arbete efter stroke. De såg rehabiliteringen som otillräcklig och hindrande i att förbereda personerna inför återgång i arbete efter deras stroke. De upplevde att rehabiliteringen avstannade när minimal kroppslig funktion återfåtts och ansåg att den korta vistelsen på sjukhuset var otillräcklig. Personerna trodde att den bristande rehabiliteringen gentemot deras intresse bland annat kunde ha orsak i deras ålder, att de var yngre och troddes klara sig på egen hand. Som tidigare nämnts är sjuksköterskan omvårdnadsansvarig för patienten och är delaktig i både landsting och kommun. Det akuta skedet vid en stroke sker på sjukhus men rehabilitering kan ske både på sjukhus och i kommun. När patienten befinner sig på sjukhus finns sjuksköterskan nära till hands dygnet runt (Barecca & Wilkins 2008). I kommun är sjuksköterskan också tillgänglig, men träffar patienten mestadels på vardagar under dagtid. Kommunen innefattar särskilt boende samt ordinärt boende (Socialstyrelsen 2011c). Litteraturstudiens resultat har visat på bristande rehabilitering gentemot återgång till arbetet vilket även styrks i andra studier. Författarna anser att trovärdigheten för detta ökar då även Socialstyrelsen (2009) skriver att fokus ligger på ADL-förmåga och inte någonting alls om återgång till arbetet. Författarna anser att som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd och lyssna på patientens önskemål med sin rehabilitering. Sjusköterskan kan vidare lyfta fram detta i bland annat möten med andra professioner, då sjuksköterskan är en företrädare för patienten. Litteraturstudiens resultat visar att det har upplevts brist på information angående när det var lämpligt för personerna att återgå till arbetet samt information om de kvarvarande symtom från deras stroke som kunde påverka deras återgång till arbetet. Detta resulterade i osäkerhet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för informationsgivande, både i den akuta fasen och tiden därefter. Informationsgivning bör upprepas och följas upp för att det ska bli individanpassat (Socialstyrelsen 2005). Hur information ska behandlas beskrivs av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som skriver att information ska utformas individuellt för varje person. Socialstyrelsen (2009) förklarar att det innebär att information som ges ska ta hänsyn till patientens förutsättningar och behov. För att detta ska kunna uppnås är det nödvändigt att sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt och är insatt i personens situation och upplevelser. Den typ av information som personen inte frågar efter ska inte påtvingas, dock kan personen behöva hjälp med att föra fram sina frågor (Socialstyrelsen 2009). Socialstyrelsen (1999) fortsätter på samma tråd med att det är utav stor vikt att patienten får information om sitt sjukdomstillstånd vid upprepade tillfällen. Det ska observeras till vilken grad som patienten är mottaglig för att hämta in och bearbeta den information som ges. I enlighet med litteraturstudiens resultat har brist på information även visats i en tidigare studie där deltagarna saknat information om de kognitiva svårigheterna som de kom att behöva kämpa med efter utskrivning från sjukhuset (Kersten et al. 2002). I en annan studie av Röding et al. (2003) har det också upplevts brist på information både i akutskedet och under rehabiliteringsprocessen angående diagnos, vad som hänt med kroppen samt information om deras stroke kunnat förebyggas och hur prognosen såg ut, om de exempelvis kommer kunna återgå till arbetet eller inte. Denna brist på information utlöste frustration hos dessa personer. Författarna anser att den bristande 17 informationen är anmärkningsvärd då det är en av sjuksköterskans främsta arbetsuppgifter. Resultatet har visat att behovet av stöd från både arbetskollegor, arbetsgivare och all hälso- och sjukvårdspersonal som har varit i kontakt med patienten, var utav stor betydelse samt upplevdes viktigt för deras rehabilitering och återgång till arbetet. Att stöd från omgivningen är viktigt stärks i en annan studie av Murray och Harrison (2004) där en deltagare beskrev att kollegorna gjort återgång till arbetet möjligt och att de behandlat henne på samma sätt som innan hon drabbades av sin stroke. I litteraturstudiens resultat har både positivt och negativt stöd upplevts. I litteraturstudiens resultat har positivt stöd setts då ett samspel och god atmosfär på arbetsplatsen samt ett välkomnande av arbetskollegor vid återgång gav känslor av att vara värderad som kollega och arbetstagare. I samhörighet med negativt stöd har det i litteraturstudiens resultat nämnts att arbetsgivare inte varit kunniga eller intresserade av rehabiliteringsprocessen. Lock et al. (2005) styrker detta med att när arbetsgivaren innehar en negativ attityd till personernas återgång till arbetet i form av att inte vara flexibel samt dålig anpassning till deltagarnas behov, utgörs ett hinder för lyckad återgång. Relaterat till arbetsgivare och rehabiliteringsprocessen beskriver Loch et al. (2005) vidare att personerna upplever en brist på samverkan mellan rehabiliteringspersonalen, som sjuksköterskan bland annat ingår i, och arbetsgivaren. Ett bättre samarbete mellan dessa är en förutsättning för lyckad återgång. Detta tros kunna ge arbetsgivaren bättre förståelse för arbetstagarens situation efter en stroke. Oförståelse från omgivningen relaterar författarna också till den uttalade bristen på information. Om informationsgivningen utvecklas och fullföljs kan patienten få ökad förståelse om sin sjukdom och kvarstående nedsättningar, vilket i sin tur kan underlätta för dem att vidare förmedla kunskapen till arbetsgivare och kollegor så att de ökar sin förståelse. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) tillhör det sjuksköterskans yrkesutövning att ge patient stöd och vägledning samt information. I vilken utsträckning en person upplever stöd från omgivningen till att möta de krav som uppstår, ligger till grund för hanterbarhet enligt KASAM (Antonovsky 2005). Enligt litteraturstudiens resultat fanns det en inre motivation där återgång i arbete kunde ses som en utmaning personerna tog sig an och att återgång i arbete var främjat av dem själva. Detta kan kopplas till det vedertagna begreppet empowerment som Feste och Andersson (1995) förklarar som att en person innehar förmåga att ta egna beslut och ansvara för konsekvenserna som följer. Studien som Feste och Andersson (1995) har gjort visar på att personens egen styrka och deltagande i processen att återgå till arbetet var starkt kopplat till lyckad återgång i arbete. Att ta tag i saken på egen hand visar på begriplighet enligt KASAM (Antonovsky 2005). I enlighet med detta tror författarna att det är nödvändigt att personen har en egen vilja för en lyckad återgång. Egen vilja och inre motivation är en nödvändighet för att uppnå sitt mål. Om patienten har lägre grad av vilja och motivation kan sjuksköterskan erbjuda patienten motiverande samtal som kan bidra till motivation och en tro på sig själv och sin förmåga i återgång till arbetet. Det finns fyra viktiga principer sjuksköterskan bör ha kunskap om angående motiverande samtal och dessa är: att inte tillrättavisa patienten, att sätta sig in i patientens situation och egna motivation, att ha empati samt att ge patienten en känsla av kontroll över sitt eget liv (Rollnick et al. 2009). Som tidigare nämnts är sjuksköterskan även ett stöd till patienten samt håller kontakt med andra professioner (McGinnes et al. 2010). Hartigan (2012) har liknande tankesätt och skriver att sjuksköterskan kan bidra till motivering genom att stötta patient och närstående samt 18 utbilda dessa om hur mål kan uppnås, att stärka patientens självkänsla samt att ha en roll som företrädare för patienten. Av resultatet att läsa anser författarna att alla tre komponenter meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet som utgör KASAM, har haft betydelse för de upplevelser som uppstår hos personer i arbetsför ålder efter en stroke i samband med deras återgång till arbete. Författarna tror att upplevelse av hanterbarhet vid återgång till arbete efter stroke uppnås främst genom stöd och resurser från arbetskollegor, arbetsgivaren och även sjuksköterskan. Upplevelse av hanterbarhet ger förmåga till att möta de krav som ställs vid en påfrestande situation, som exempelvis att drabbas av en stroke. Att ha denna förmåga kan kopplas till det tidigare nämnda begreppet empowerment. Detta innebär att sjuksköterskan kan främja personens upplevelse av att ha kontroll över sin situation. Genom utförlig information från sjuksköterskan som är anpassad utefter personens uttalade omvårdnadsbehov, kan personen få ökad begriplighet för sin situation och vidare kan uppleva den som hanterbar. När sjuksköterskan stöder personens upplevelse av att arbetet är meningsfullt främjar han/hon dennes återgång i arbete och upplevelse av hälsa. I rehabiliteringen av personen ser sjuksköterskan till det friska hos personen istället för det sjuka och dessa två motpoler utgör Känslan av Sammanhang. Metoddiskussion Metoden som användes var Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Denna modell har fungerat som stöd och hjälp i processen och har varit lätt att följa. Författarna hade stor användning av modellen då den gav struktur i litteraturstudien. Databaser som användes var Cinahl och PsycInfo. Detta kan ha lett till en svaghet då artiklar från andra databaser inte identifierats. Sökorden som användes var stroke, cerebrovascular accidents, work* samt experience. Work* och experience söktes i fritext. Work* söktes med trunkering (*) då det breddade sökningen. Dessa valdes för att begränsa personernas upplevelser gentemot arbetet. Hur sökningen gått till angående sökord, antal träffar, urval I, II och III redovisas i en tabell för att det ska vara replikerbart. Externa dubbletter har redovisats som visar att litteratursökningen skett grundligt. Inklusionskriterierna begränsades till bland annat att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska, norska eller danska. Denna begränsning kan ha gjort att andra relevanta artiklar fallit bort, som innehade ett annat språk. Både män och kvinnor inkluderades i studien vilket gav resultatet styrka och bredd. I urval ett lästes titel och abstrakt i artiklarna och de som föreföll svara mot syftet gick vidare till urval två. Detta kan ha inneburit att värdefulla artiklar fallit bort då innehållet i artiklarna inte lästes. I urval tre kvalitetsgranskades 11 artiklar med Polit och Beck´s (2012) granskningsmall för kvalitativ forskning och en artikel föll då bort. Detta visar på att författarna hade användning av granskningsmallen för att upprätthålla kvalitet på litteraturstudien. Författarna har valt att inte ha någon övre åldersgräns då det funnits olika definitioner på arbetsför ålder. Dock har personer under 18 år exkluderats för att litteraturstudien inte ska beröra ett specialistområde. I en artikel (Gustafsson & Turpin 2012) deltog en person vilket kan ses som en svaghet. Dock togs detta i åtanke under kvalitetsgranskningen av artikeln och författarna ansåg att den höll tillräcklig kvalitet för att inkluderas i resultatet. Detta 19 beslut grundades i att metodavsnitt och tillvägagångssätt i studien var noggrant och tydligt beskrivet samt att etiska ställningstaganden gjorts. I artikeln framkom det att deltagaren som blivit drabbad av en stroke, upplevde funktionella och kognitiva problem vid återgång till arbetet, som hon inte varit beredd på. Därefter kontaktade hon en forskare som är känd inom området neurorehabilitering och som har gjort studier angående återgång till vardagen från sjukhuset efter en hjärnskada. De hade mejlkontakt under tre år och då upptäckte forskaren att värdefullt material till en ny studie erhölls i denna mejlkonversation. Under dataanalysen i artikeln diskuterades materialet tillsammans med en annan forskare för att uppnå gemensam tolkning. Författarna till litteraturstudien kan se en styrka med denna artikel, då den har innehållit mycket värdefullt material till litteraturstudiens resultat och många subjektiva upplevelser och känslor har lyckats beskrivas utförligt. Författarna anser även att varje persons upplevelse är värdefull att belysa, därav beslutet att inte exkludera artikeln på grund av ett lågt deltagarantal. Litteraturstudien bestod sammanlagt av tio kvalitativa artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2008) fokuserar kvalitativ ansats mot att tolka och förstå människans subjektiva upplevelse. Detta styrkte litteraturstudiens trovärdighet och relevans. Litteraturstudiens artiklar baserades på forskning från sex olika länder, samtliga från västvärlden vilket kan ses som en styrka då dessa länder har liknande miljö och kultur. Det som kunde ses som en svaghet för att fånga personers upplevelser var hur systemen för socialförsäkringssystemen såg ut. Resultatet kan ha påvisat olika upplevelser då ekonomiska skillnader råder i länderna. Alla artiklar var skrivna på engelska och har översatts till svenska genom lexikon och Google Translate, med viss beaktning med risk för feltolkning. Citat har använts i resultatet som ett förtydligande av texten och dessa har varit skrivna på engelska för att de inte ska kunna tolkas annorlunda. Under databearbetningen har författarna bearbetat resultatet både var för sig och tillsammans i flera steg, vilket var en styrka för att det inte skulle bli feltolkningar i resultatet. De artiklar som använts i litteraturstudiens resultat har påvisat likartade resultat vilket styrker författarnas resultat då det kunnat förstärkas av flera referenser. Klinisk betydelse Då det existerar en liten mängd forskning angående yngre personer som drabbas av stroke och deras återgång i arbete, anser författarna att det varit viktigt att uppmärksamma detta område. Litteraturstudien har klinisk betydelse för att sjuksköterskan ska kunna utgöra bättre förutsättningar för personer som drabbats av stroke och deras återgång till arbetet i form av utförlig information och vara ett stöd genom hela processen i samband med återgång till arbetet samt uppföljning efter utskrivning från sjukhuset. Genom detta hjälper sjuksköterskan personerna att inneha en ökad grad av KASAM och därmed främjar han/hon dessa personers upplevelse av hälsa. Sjuksköterskan får också en bättre inblick av personernas behov och intressen och har då bättre förutsättningar till att uppfylla deras uttalade omvårdnadsbehov. Förslag till fortsatt forskning Forskning om hur samverkan mellan arbetsgivare och sjuksköterska fungerar kan vara ett område som skulle behöva undersökas mer samt om arbetsgivaren och 20 sjuksköterskan ens upplever att det finns ett samarbete mellan dem angående återgång i arbete efter stroke. I litteraturstudiens resultat framkom det att en samverkan inte existerade mellan arbetsgivaren och sjuksköterskan. Detta trots att många personer uttryckte att samverkan var nödvändig för lyckad återgång i arbete. Författarna tror att fortsatt forskning om hur samverkan och dess delar i processen fungerar idag, kan även ge en bild av vilka faktorer som kan främja en samverkan. Resultatet visade brist på information gentemot återgång i arbete. Med detta i åtanke vore det av värde att göra ytterligare studier där fokus ligger på behovet av information samt vilken typ av information som efterfrågas. Det vore även intressant att få kunskap om på vilket sätt information framförs idag till personer som drabbats av stroke och om det är en bra metod eller om det kan behöva utvecklas vidare. Detta kan vara intressant då personer som drabbats av stroke kan få både kroppsliga och kognitiva nedsättningar som följd, och därmed kan informationsgivandet bli komplext. Slutsats Att återgå till arbetet efter stroke har upplevts som meningsfullt för många personer och varit ett mål i rehabiliteringen. Att inte återgå till arbetet har upplevts som en förlust av en del av livet. Upplevelser av rädsla och osäkerhet har framträtt både vid återgång och inte återgång till arbetet. Det framkom upplevelser av hinder och motstånd vid återgång till arbetet i form av fysiologiska och kognitiva begränsningar, missanpassad rehabilitering, oflexibel arbetsplats samt oförståelse från arbetsgivare och kollegor. Detta gav i sin tur känslor av frustration. KASAM har kunnat kopplas till resultatet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i arbetsför ålder för att främja målet att återgå till arbetet. Att som sjuksköterska främja återgång i arbete för dessa personer genom olika handlingar skulle gynna både patienten och även samhället, då det är en bekostnad att vara sjukskriven. 21 Referenser (Referenser markerade med * ingår i litteraturstudiens resultat) *Alaszewski, A., Alaszewski, H., Potter, J. & Penhale, B. (2007). Working after a stroke: survivors’ experiences and perceptions of barriers to and facilitators of the return to paid employment. Disability and Rehabilitation, 29 (24), 1858-69. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Banks, P. & Pearson, C. (2004). Parallel lives: younger stroke survivors and their partners coping with crisis. Sexual and Relationship Therapy, 19 (4), 413-29. Barecca, S. & Wilkins, S. (2008). Experiences of nurses working in a stroke rehabilitation unit. Journal of Advanced Nursing, 63 (1), 36-44. Brown, A., Kitchell, M., O’Neill, T., Lockliear, J., Vosler, A., Kubek, D. & Dale, L. (2001). Identifying meaning and perceived level of satisfaction within the context of work. Work, 16 (3), 219-226. Burton, C. (2000). A description of the nursing role in stroke rehabilitation. Journal of Advanced Nursing, 32 (1), 174-181. Rollnick, S., Miller, W. & Butler, C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård: att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur. Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Feste, C. & Andersson, R. (1995). Empowerment: from philosophy to practice. Patient Education and Counseling, (26), 139-144. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Gabriele, W. & Renate, S. (2009). Work loss following stroke. Disability and Rehabilitation, 31 (18), 1487-1493. *Gilworth, G., Phil, M., Cert, A., Sansam, K. & Kent, R. (2008). Personal experiences of returning to work following stroke: an exploratory study. Work, 34 (1), 95-103. *Gustafsson, L. & Turpin, M. (2012). Analysis of one stroke survivor´s transition into vocational experiences. Brain Impairment, 13 (1), 99-107. Hartigan, I. (2012). Goal setting in stroke rehabilitation: part 2. How do health professionals set goals and what is the nurse´s role? British Journal of Neuroscience Nursing, 8 (3): 123-8. *Hartke, R., Trierweiler, R. & Bode, R. (2011). Critical factors related to return to work after stroke: a qualitative study. Topics in Stroke Rehabilitation, 18 (4), 341-51. 22 Johansson, B., Norrving, B. & Lindgren, A. (2000). Increased stroke incidence in LundOrup, Sweden, between 1983 to 1985 and 1993-1995. Stroke, 31 (2), 481-486. Kersten, P., Low, J., Ashburn, A., George, S. & McLellan, D. (2002). The unmet needs of young people who have had a stroke: results of a national UK survey. Disability and Rehabilitation, 24 (16), 860-866. Kielhofner, G., Braveman, B., Baron, K., Fisher, G., Hammel, J. & Littletown, M. (1999). The model of human occupation: understanding the worker who is injured or disabled. Work, 12 (1), 3-11. *Koch, L., Egbert, N., Coeling, H. & Ayers, D. (2005). Returning to work after the onset of illness: experiences of right hemisphere stroke survivors. Rehabilitation Counseling Bulletin, 48 (4), 209-18. *Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S. & Kim, H. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: a longitudinal perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6 (4), 1-13. *Kuluski, K., Dow, C., Locock, L., Lyons, R. & Lasserson, D. (2014). Life interrupted and life regained? Coping with stroke at a young age. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9. Kumlien, S., Axelsson, K., Ljunggren, G. & Winblad, B. (1999). Stroke patients ready for discharge from acute care – a multi-dimensional assessment of functions and further care. Disability and Rehabilitation, 21 (1), 31-38. Lock, S., Jordan, L., Bryan, K. & Maxim, J. (2005). Work after stroke: focusing on barriers and enables. Disability and Society, 20 (1), 33-47. McGinnes, A., Easton, S., Williams, J. & Neville, J. (2010). The role of the community stroke rehabilitation nurse. British Journal of Nursing, 19 (16): 1033-8. *Medin, J., Barajas, J. & Ekberg, K. (2006). Stroke patients’ experiences of return to work. Disability and Rehabilitation, 28 (17), 1051-60. Medin, J., Nordlund, A. & Ekberg, K. (2004). Increasing stroke incidence in Sweden between 1989 and 2000 among persons aged 30 to 65 years: evidence from the swedish hospital discharge register. Stroke, 35 (5), 1047-1051. Murray, CD. & Harrison, B. (2004). The meaning and experience of being a stroke survivor: an interpretative phenomenological analysis. Disability and rehabilitation, 26 (13), 808-16. Polit, D. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Renna, R., Pilato, F., Profice, P., Della Marca, G., Broccolini, A., Morosetti, R., 23 Frisullo; G., Rossi, E., De Stefano, D. & Di Lazzaro, V. (2014). Risk factor and etiology analysis of ischemic stroke in young adult patients. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases, 23 (3), e221-e227. Riks-Stroke (2012). [Elektronisk]. Tillgänglig: [2014-12-14]. Röding, J., Lindström, B., Malm, J. & Öhman, A. (2003). Frustrated and invisible – younger stroke patients’ experiences of the rehabilitation process. Disability and Rehabilitation, 25 (15), 867-874. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (1999). Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-02]. Socialstyrelsen (2004). Livssituationen två år efter stroke - En uppföljning av strokedrabbade och deras närstående. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-02]. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-07]. Socialstyrelsen (2009). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-02] Socialstyrelsen (2011a). Sjukskrivning vid cerebrovaskulära sjukdomar. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-02-11]. Socialstyrelsen (2011b). Nationell utvärdering 2011 - strokevård. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-02-22] Socialstyrelsen (2011c). Nationell utvärdering 2011 – Strokevård – Delrapport: kommunernas insatser. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18457/2011-11-3.pdf [2015-04-25]. Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Trygged, S. & Kåreholt, I. (2007). Återgång i arbete bland yngre strokepatienter – effekter av socioekonomisk position. Socialmedicinsk tidskrift, 84 (6), 504-10. Varona, J., Bermejo, F., Guerra, J. & Molina, J. (2004). Long-term prognosis of ischemic stroke in young adults. Journal of Neurology, 251 (12), 1507-1514. Vestling, M., Tufvesson, B. & Iwarsson, S. (2003). Indicators for return to work after stroke and the importance of work for subjective well-being and life satisfaction. Journal of Rehabilitation Medicine, 35 (3), 127-131. 24 *Vestling, M., Ramel, E. & Iwarsson, S. (2011). Thoughts and experiences from returning to work after stroke. Work, 45 (2), 201-11. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-02-20]. Wergeland, A., Ryen, S. & Ødegaard-Olsen, T-G. (2011). Omvårdnad vid stroke. Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber. S. 259-282. WHO (2013). Stroke, Cerebrovascular accident. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-0305]. WHO (2014). The global burden of cerebrovascular disease. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2014-12-14]. Wilz, G. & Soellner, R. (2008). Work loss following stroke. Disability and Rehabilitation, 31 (18), 1487-1493. *Wolfenden, B. & Grace, M. (2012). Identity continuity in the face of biographical disruption: ’It´s the same me’. Brain Impairment. 13 (2), 203-211. 25 Bilaga: Artikelmatris Författare, år, land Titel Syfte Metod Resultat Alaszewski, A., Alaszewski, H., Potter, J. & Penhale, B. Working after a stroke: survivors’ experiences and perceptions of barriers to and facilitators of the return to paid employment Undersöka deltagarnas relation till arbetet efter stroke och utforska deras upplevelser inkluderat de uppfattade barriärerna till och främjandet av återgång till arbetet. En kvalitativ studie. Djupgående intervjuer vid fyra tillfällen. 43 deltagare varav fem bortfall till andra intervjun, fyra bortfall till tredje intervjun och ett bortfall till fjärde intervjun. Deltagarna i studien värderade sitt arbete och kände att arbeta var mer önskvärt än att inte arbeta. Deltagarna som inte arbetade under tiden de fick en stroke, kände att det fanns en variation av barriärer som förhindrade dem från att arbeta. Deltagarnas relation till arbetet var påverkat av barriärer och främjande faktorer. Det finns både orsaker att återgå och att inte återgå till arbetet. Förmågan att återgå till arbetet var beroende av kvarstående funktionsnedsättning. Vad som främjar återgång till arbetet var en flexibel arbetsmiljö och stöd från det sociala nätverket. Personal experiences of returning to work following stroke: an exploratory study Förväntningar och upplevelser av personer som drabbats av stroke angående återgång till arbetet. En kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare. Inga bortfall skedde. Teman som uppkom var kvarstående symtom som påverkar planer angående återgång till arbetet, upplevelser av återgång till arbetet, byte av arbete eller karriär och de emotionella effekterna vid påtvingad pensionering. Analysis of one stroke survivor´s transition into vocational experiences Undersöka upplevelser av att återgå till arbetet efter stroke från en persons perspektiv. En kvalitativ studie. Mejlkontakt med en person under lång tid. Inga bortfall skedde. Fyra teman som handlade om identitetsförvirring, ängslan och reaktioner, behov av stöd och struktur samt utmattning. England (2007) Gilworth, G., Phil, M., Cert, A., Sansam, K. & Kent, R. England (2008) Gustafsson, L. & Turpin, M. Australien (2012) Hartke, R., Trierweiler, R. & Bode, R. Critical factors related to return to work after stroke: a qualitative study Beskriva barriärer och främjande faktorer som personer möter i försök att återgå till arbetet efter stroke. En kvalitativ studie. Djupgående intervjuer med 12 deltagare. Inga bortfall skedde. Sju teman har visats. Finansiella, nedsättningar som en barriär, stöd, terapi som stödjer återgång till arbetet, organisatorisk påverkan, arbetsrelaterade problem och psykosociala problem. Returning to work after the onset of illness: experiences of right hemisphere stroke survivors Få bättre förståelse för strokepatienters upplevelser av när de försöker återgå till arbetet och bli integrerade tillbaka till samhället. En kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med 12 deltagare som drabbats av stroke och 13 av deras primära anhörigvårdare. Inga bortfall skedde. Deltagarna som drabbats av stroke upplevde funktionella begränsningar som gav förändringar i arbetet. Förändringar i arbetet hade en väsentlig psykosocial inverkan. Framgångsrik integrering till arbetet var associerat med både interna och externa resurser. The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: a longitudinal perspective Beskriva upplevelser som utvecklas över tid av personer som drabbats av stroke som lider av tidiga depressiva symtom. En kvalitativ studie. Djupgående intervjuer med öppna frågor vid fyra tillfällen. Nio deltagare. Inga bortfall skedde. Deltagarna relaterade de depressiva symtomen till konsekvenser av deras stroke. Upplevelsen av förlust var avgörande. Fynden visade tre mönster av upplevelser: finna ett bevarat jag, fångad i ett annorlunda liv och kämpa för att återfå sitt jag. Två målgrupper visade sig särskilt sårbara; äldre personer boendes hemma ensamma samt vuxna personer som upplevde allvarliga hot mot deras åtaganden som till exempel arbete, familj och barn. Life interrupted and life regained? Coping with stroke at a young age Förstå upplevelser av stroke som en invalidiserande livssituation bland unga drabbade personer och de strategier de använder sig av för återhämtning. En kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med 17 deltagare. Inga bortfall skedde. Förändrad självkänsla var ett tema som inkluderade förlorad identitet, störning i familjelivet och/eller avsaknad av betydelsefulla aktiviteter. Deltagarna försökte bearbeta sin självkänsla genom att söka externt stöd, genom att bevara normalitet, och/eller genom positiv reflektion. Trots det förändrade jaget som uppkom, fortsatte de flesta deltagare att uppleva nedsättningar. En kvalitativ studie. Intervjuer med öppna frågor med sex deltagare. två bortfall skedde. Uppfattningar om att rehabiliteringens främsta syfte var att återställa kroppslig funktion och återgång till dagliga aktiviteter, snarare än att främja återgång till arbetet. Det upplevdes inte som anpassat efter deltagarnas behov eller ålder. Arbetsplatsen upplevdes som viktig i rehabiliteringsprocessen. Deltagarnas anpassning till deras nya roll i arbetet uppfattades som främjat av kollegorna. USA (2011) Koch, L., Egbert, N., Coeling, H. & Ayers, D. USA (2005) Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S. & Kim, H. Norge (2011) Kuluski, K., Dow, C., Locock, L., Lyons, R. & Lasserson, D. Storbritannien (2014) Medin, J., Barajas, J. & Ekberg, K. Sverige (2006) Stroke patients’ Beskriva upplevelser av experiences of return to återgång till arbetet efter work stroke ur patienters perspektiv. Vestling, M., Ramel, E. & Iwarsson, S. Thoughts and experiences from returning to work after stroke Ökad förståelse av personers tankar och upplevelser av återgång till arbetet efter stroke. En kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med 12 deltagare. Ett bortfall skedde. Strävan efter optimal funktion på arbetet skapar blandade känslor av uppskattning och frustration. Åtgärder och strategier är nödvändigt för återgång till arbetet. Arbetet som en aktivitet innebär många subjektiva betydelser som är viktiga för motivation att återgå till arbetet. Identity continuity in the face of biographical disruption: ’It´s the same me’ Utforska upplevelser av yngre personer vid återupprättandet av identitet och återgång till arbetet efter stroke En kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Inga bortfall skedde. Återupptagande av livsroll och ansvar var viktiga för identitetsåterupprättande. Ängslan över återgång till arbetet. Sverige (2011) Wolfenden, B. & Grace, M. Australien (2012)
© Copyright 2024