1. No category

Kallelse
1(3)
Föredragningslista
2015-06-02
Sammanträde
Barn och utbildningsnämnden
Plats och tid
Sammanträdesrum Bäve 08:30 torsdagen den 11 juni 2015
Ordförande
Cecilia Sandberg
Sekreterare
Pernilla Gustafsson
Föredragningslista
1.
Föredragande
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering
Dnr BUN 2668/76
I tur att justera: Anna-Malin Björk Joelsson (C)
Beräknad tid: Tisdagen den 16 juni 2015
2.
Information 2015-06-11
Dnr BUN 2015/00013
1. Arbetsmiljörapport förskola och kostenhet inklusive Uppföljning och
analys av sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån
medarbetarundersökning.
2. Förskolekön
3. Svar till Arbetsmiljöverket ang. Ramnerödsskolan
4. Utredning Ramnerödsskolan
5. Internkontroll
08:30-09:30
Eleonore Lidman
Lena-Maria Vinberg
Liss-Lott Svendsen
Lena-Maria Vinberg
10:20-10:55
Eleonore Lidman
10:55-11:30
Ingela Haglund
Hansson
14:00-14:45
Thomas Davidsson
Kallelse
2(3)
Föredragningslista
2015-06-02
Föredragningslista
3.
Föredragande
Information förvaltningschef 2015-06-11
Dnr BUN 2015/00014
1. Vuxenutbildningens budget
2. Lokalfrågor
3. Årshjul 2015
4. Inspektionsärenden
5. Arbetsmiljö
6. Linnéaskolan
7. Information från Fyrbodal
Naturbruksgymnasium
4.
09:50-10:20
Ulf Larsson
11:30-12:00
Tony Andersson
Hans-Lennart
Schylberg
Lise-Lotte
Bengtsson
Hans-Lennart
Schylberg
Hans-Lennart
Schylberg
Hans-Lennart
Schylberg
Information ordförande 2015-06-11
Dnr BUN 2015/00015
1. Kulturskolan till Sinclair
5.
Rutiner vid elevers skadegörelse eller stöld av egendom samt
utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom
Mirsada Slijepcevic
Dnr BUN 2014/00789
6.
Remiss från Socialdepartementet - Det kommunala vårdnadsbidraget
avskaffas
Mirsada Slijepcevic
Dnr BUN 2015/00263
7.
Arbetsmiljöverkets skoltillsyn -huvudmannen/Ramnerödsskolan
Eleonore Lidman
Dnr BUN 2013/00595
8.
Arbetsmiljörapport juni 2015 kostenhet och förskola
Eleonore Lidman
Dnr BUN 2015/00026
9.
Remiss från samhällsbyggnadsnämnden - Förslag till detaljplan för del Tony Andersson
av fastigheten Källdal 4:7
Dnr BUN 2011/00956
10. Delegation verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats
Dnr BUN 2015/00379
Hans-Lennart
Schylberg
11. Önska skola 2015
Dnr BUN 2015/00055
Helena Kleveros
Kallelse
3(3)
Föredragningslista
2015-06-02
Föredragningslista
Föredragande
12. Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar 2015-06-11
Dnr BUN 2015/00002
13. Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev som
känner sig kränkta 2015-06-11
Dnr BUN 2015/00036
14. Övriga frågor
Dnr BUN 2669/62
Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive
gruppledare.
Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande
hygienartiklar.
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 76
Dnr BUN 2668/76
1
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för
justering
Sammanfattning
Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är AnnaMalin Björk Joelsson (C) Beräknad tid för justering är tisdagen den 16 juni 2015.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att välja Anna-Malin Björk Joelsson (C) till justerande samt
att justeringen äger rum tisdagen den 16 juni 2015.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 77
Dnr BUN 2015/00013
2
Information 2015-06-11
1. Arbetsmiljörapport förskola och kostenhet inklusive Uppföljning och analys av
sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning.
2. Förskolekön
3. Svar till Arbetsmiljöverket ang. Ramnerödsskolan
4. Utredning Ramnerödsskolan
5. Internkontroll
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-05-28
Dnr BUN 2015/00013
Handläggare
Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson
Telefon 0522-69 70 02
[email protected]
Information 2015-06-11
1. Arbetsmiljörapport förskola och kostenhet inklusive Uppföljning och analys av
sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning
(VC förskola samt kostchef)
2. Förskolekön
3. Svar till Arbetsmiljöverket ang. Ramnerödsskolan
4. Utredning Ramneröd
5. Internkontroll
1(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
Handläggare
Chefsekonom Thomas Davidsson
Uppföljning Internkontrollplan 2015
Delrapport juni
1 - Granskning av upphandling
Uttag har gjorts i Raindance på baskonto mellan 6411 – 6439. Bara inköp på över 5000: har tagits med i sammanställningen.
Av underlaget var det 39 % av företagen som kommunen har avtal med och finns med i
kommunens avtalskatalog. 53,2 % av summan gjordes med avtalsföretag.
Om avtal inte finns kan inköp göras från andra leverantörer. Av uttaget kan man inte
utläsa om de varor som köpts in avser varor som egentligen finns på avtal.
Förvaltningen har en fortsatt låg avtalstrohet.
2 – Avdragsförbudet
Kontroll av deltagarförteckning, syfte och moms har skett av fakturor avseende
representation mm.
40 fakturor har fakturor granskats med urval på de högsta fakturorna och för tid mellan
januari – till mitten på maj. Fakturor med baskonto mellan 7101 – 7119 har sökts ut för att
täcka in det som rör representation.
Problemen kring hanteringen av dessa fakturor kvarstår då syfte och deltagarförteckning ej
anges och på ett flertal fakturor har omräkning av momsen ej skett enligt reglerna från
Skatteverket. Ett flertal fakturor har fel baskonto och avser inte representation alls.
Påföljden av felaktig moms blir att kommunen lyfter för mycket moms. Information till
administratörerna har skett under mars månad varför fakturor hanterade efter
informationen inte har lika många fel. Problemet kvarstår dock då fakturor även godkänns
av andra i organisationen än administratörerna, vilka inte har kunskap kring hanteringen
av representation.
Fortsatt information kring hanteringen av representation bör ske samtidigt som
ekonomiavdelningen nu gör ett större arbete kring regler och förhållningssätt. Tanken är
att förenkla och förtydliga regler samt göra enklare beskrivningar av hur moms mm ska
hanteras i ekonomisystemet.
2(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
5 – Kontroll av bidrag till fristående verksamhet
Kontroll av bidragen i vårt verksamhetssystem Extens har utförts utan avvikelse.
Kontroll utförd av grundbelopp, tilläggsbelopp, särskild hantering av lokalkostnad samt att
avslut har gjorts av samtliga av fjolårets beslut.
Sammantaget betalas ca 290 mkr ut i bidrag till fristående verksamhet. Kommunikationen
mellan kommunen och de fristående fungerar väl rörande bidragsprocessen.
7 – Utdrag ur belastningsregister vid anställning
Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexuella
övergrepp och andra grova brott. Registerkontroll ska därför göras på personer som
erbjuds anställning inom de verksamheter som täcks av registerkontrollen.
Verksamheterna som omfattas är förskola, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan,
grundsärskolan och annan pedagogisk verksamhet. Den som inte har lämnat registerutdrag
får inte anställas. Bestämmelser om detta finns i skollagen (2010:800). Registerkontroll av
personal: 2 kap. 31-33 §. Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma
arbetsgivare får anställas utan att han eller hon lämnat ett nytt registerutdrag.
I våra rutiner framgår det att den som erbjuds anställning ska visa utdrag i original.
Kontroll ska göras och kopia av utdraget ska förvaras i personakten. Därefter görs en
notering i det kommungemensamma IT- verktyget Medvind.
En annan åtgärd var att anställningsbeslut inte skulle lämnas ut innan belastningsutdrag
visades upp, en tredje var att kontroll ska ske med arkivpersonal om utdragen finns i
personalakten innan anställningsbeslutet tas.
2015 VT års internkontroll omfattar följande verksamheter:
 Förskola
 Grundskola, grundsärskola, för tidigare åldrar (åk F-6) och fritidshem
 Grundskola grundsärskola, för senare åldrar (åk 7-9)
3(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
Metod
Totalt undersöktes 35 personer, dessa valdes ut genom att via lönesystemet (Hr+) tog fram
en lista på samtliga nyanställda inom Barn och utbildningsförvaltningen under perioden
2014-10-28 - 2015-04-15. Personerna på listan delades upp i grupper utifrån befattning
och verksamhetsområde för att säkerställa att de olika verksamheterna inkluderades i
kontrollen. Sedan gjordes slumpmässigt urval inom dessa grupper. Därefter kontrollerades
personakten om utdraget från belastningsregistret fanns där, samt om det var giltigt när
anställningen gjordes.
Resultat
2014-10-28 - 2015-04-15
Verksamhet
Förskola
Grundskola F-6 Fritidshem
Grundskola 7-9
Totalt
Antal
Utdrag
stickprov saknas
12
15
8
35
0
0
0
0
%
Utdrag
%
saknas förfallit förfallit
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0
0
1
1
Övrigt
0,0%
0,0%
12,5% Timavlönad
2,9%
2014-05-01 - 2014-10-27
Verksamhet
Förskola
Grundskola F-6 Fritidshem
Grundskola 7-9
Totalt
Antal
Utdrag
stickprov saknas
12
15
8
35
0
1
1
2
%
Utdrag
%
saknas förfallit förfallit
0,0%
6,7%
12,5%
5,7%
0
2
0
2
Övrigt
0,0%
13,3% * Varav en tillsvidare anställd
0,0%
5,7%
Innan 2014-04-30
Verksamhet
Förskola
Grundskola F-6 Fritidshem
Grundskola 7-9
Totalt
Antal
Utdrag
stickprov saknas
12
15
6
33
1
2
1
4
%
Utdrag
%
saknas förfallit förfallit
8,3%
13,3%
16,7%
12,1%
0
2
2
4
Övrigt
0,0% * Varav en akt saknas, timavlönad
13,3%
33,3% * Varav en akt saknas, timavlönad
12,1%
2013
Verksamhet
Förskola
Grundskola F-6 Fritidshem
Grundskola 7-9
Totalt
Antal
Utdrag
stickprov saknas
15
10
10
35
3
2
1
6
%
Utdrag
%
saknas förfallit förfallit
20,0%
20,0%
10,0%
17,1%
4
3
0
7
Övrigt
26,7%
30,0% * Varav en tillsvidare anställd
0,0%
20,0%
4(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
I resultatet kan ses att förbättring skett genom åren.
Rutinerna har förfinats genom åren, det har troligtvis underlättat kontrollen av utdrag.
Dessutom har checklistor alternativt introduktionsplaner uppdateras och tydliggjorts så det
klart framgår vad som måste vara kontrollerat och klart innan den anställde börjar arbeta
hos oss.
Bland annat uppmanas vikarien att lämna in utdraget i samband med sin intresseanmälan
att arbeta som vikarie hos oss. Vilket i sin tur leder till snabbare hantering av tillsättningen
av vikariat om utdragen redan är kontrollerade.
Från och med februari 2015 har alla rekryteringsannonser haft en informationstext om
kravet om att lämna ett giltigt utdrag ur polisens belastningsregister innan anställning,
detta förmodligen underlättat arbetet med att få in utdrag.
Förslag till förändringar
Fortsätta att förbättra rutiner, checklistor och introduktionsplaner samt synliggöra dem för
chefer och administratörer.
8 – Barnomsorg enligt behov/skollag
Vårdnadshavare har rätt till barnomsorg med hänsyn till sitt omsorgsbehov
utifrån arbete eller studier. Rätten till allmän förskola gäller från och med
höstterminen det år barnet fyller tre år. De som är arbetslösa eller
föräldralediga har rätt till 15 timmars verksamhet per vecka.
För att säkra en kostnadseffektiv verksamhet bör kontroll ske att omsorg ges i
enlighet med behovet och den rätt till omsorg som vårdnadshavarna har.
Kontroll har skett på så sätt att uppgifter om antalet födda barn under perioden
januari – mars 2015 har tagits fram. Antalet är 136. Kontroll har sedan skett av
de familjer som har syskon till de nyfödda barnen och som är i åldrarna 1-12
år. Dessa är 97 till antalet. Deras placeringar har gåtts igenom. Detta resultat
har kontrollen visat:




29 vårdnadshavare utnyttjar rätten till avgiftsfri allmän förskola
12 vårdnadshavare utnyttjar rätten till 15 timmars placering per vecka
på grund av föräldraledighet
2 vårdnadshavare utnyttjar rätten till 15 timmars placering per vecka på
grund av arbetslöshet
10 vårdnadshavare utnyttjar heltidplacering på förskola utan giltig
anledning
5(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02





Dnr BUN 2015/00373
4 syskon har placering på fritids på grund av att deras vårdnadshavare
arbetar eller studerar (delad vårdnad)
1 syskon har placering på grund av kap.8 § 7 skollagen (2010:800)
4 vårdnadshavare utnyttjar heltidplacering på fritidshem utan giltig
anledning
1 vårdnadshavare utnyttjar 60 % placering på fritidshem utan giltig
anledning
Övriga 73 barn/elever har ingen placering. Av dessa är 19 skolbarn, 51
barn i åldern 1-2 år och 3 barn i ålder 3-5 år (har rätt till allmän
förskola).
Granskningen visar att kontinuerlig kontroll av placeringar behövs för att rätta
till eventuella felaktigheter.
I de fall där det inte finns giltiga anledningar för placeringar kommer
förvaltningen att meddela ansvariga huvudmän och för att rättelse ska kunna
ske.
Kontroll bör ske så att de vårdnadshavare som har barn som har rätt till allmän
förskola har fått information om denna rättighet.
13 - Systematiskt kvalitetsarbete
Används Stratsys för arbete med verksamhetsberättelse samt uppföljning av mål och
aktiviteter?
Rapportens syfte och omfattning
Enligt nämndens rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete ska
förskolechefer och rektorer (enheter)samt verksamhetschefer och barn och
utbildningsnämnden (huvudmannen) sköta all sin planering, uppföljning och rapportering
i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete.
Nämndens prioriterade läroplansmål för läsåret 2014/2015 lades efter beslut 2014-02-27 §
17 in i Stratsys inför enheternas planering av läsåret, i enlighet med nämndens rutin.
Enheterna ansvarar därefter för att planera aktiviteter till nämndens mål och dokumentera
dessa i Stratsys. Enheterna ansvarar också för dokumentationen av planeringen av
enhetens egna prioriterade läroplansmål och de aktiviter som behöver genomföras på
enheten för läsåret utifrån den analys och bedömning som man gjort i
verksamhetsberättelsen enligt fastställd mall. Enheternas planering ska ha lagts in i
Stratsys senast 30 september 2014, efter att förskolechef/rektor fastställt
verksamhetsberättelsen.
Eftersom uppföljning av målen för 2014/2015 sker i juni månad (verksamhetsberättelsen
ska vara klar senast i september) omfattar denna granskning endast i vilken grad enheterna
använt Stratsys för planering av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014/2015,
samt i vilken grad enheternas genomförande av framtagna aktiviteter har dokumenterats
6(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
(aktiviteterna ska enligt nämndens rutin följas upp regelbundet under läsåret). Samtliga
enheter har omfattats av granskningen.
En andra delrapport kommer att lämnas under hösten 2015 och då kommer även
granskningen omfatta hur enheterna har dokumenterat uppföljningen av mål.
Förskola
Observera att undersökningen inom förskolan har gjorts på förskolechefsnivå, ej
enhetsnivå.
Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: 5 av 10 förskolechefer har
dokumenterat sin planering av aktiviteter till samtliga tre av nämndens prioriterade
läroplansmål för förskolan. Övriga fem förskolechefer har endast dokumenterat aktiviteter
till något eller några av nämndens mål.
Enhetens prioriterade läroplansmål: Samtliga förskolechefer har dokumenterat sin
planering av enhetens egna prioriterade läroplansmål.
Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: Sex av förskolecheferna har
dokumenterat sin planering av aktiviteter till enhetens egna prioriterade läroplansmål.
Övriga fyra har endast dokumenterat aktiviteter till något av målen.
Uppföljning av aktiviteter: Fyra av förskolecheferna har följt upp planerade aktiviteter
under läsåret.
Grundskola/fritidshem
Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: 3 av 19 enheter har dokumenterat sin
planering av aktiviteter till samtliga tre av nämndens prioriterade läroplansmål för
grundskolan. Fem enheter har endast dokumenterat aktiviteter till något eller några av
nämndens mål. Resterande enheter har inte dokumenterat några aktiviteter alls.
Enhetens prioriterade läroplansmål: 15 enheter har dokumenterat sin planering av
enhetens egna prioriterade läroplansmål. Två enheter har prioriterat mål som inte är
läroplansmål, vilket inte är förenligt med nämndens rutin. Övriga två enheter har inte
dokumenterat några mål överhuvudtaget.
Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: 10 enheter har dokumenterat sin
planering av aktiviteter till samtliga av enhetens egna prioriterade läroplansmål. Sex
enheter har endast dokumenterat aktiviteter till något av målen. Tre enheter har
överhuvudtaget inte dokumenterat några aktiviteter.
Uppföljning av aktiviteter: Två enheter har följt upp alla planerade aktiviteter under
läsåret. Två enheter har följt upp enstaka aktivitet. För övriga 15 enheter saknas
uppföljning av planerade aktiviteter för läsåret.
7(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
Grundsärskola
Ingen av de tre grundsärskolorna har dokumenterat sin planering av aktiviteter till
nämndens prioriterade läroplansmål. Inte heller finns någon dokumentation av enhetens
egna prioriterade läroplansmål med tillhörande aktiviteter.
Gymnasieskola
Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: Samtliga 21 enheter har
dokumenterat planering av en och samma aktivitet till ett av de tre målen som nämnden
prioriterat för gymnasieskolan (aktiviteten är att utarbeta en SYO-plan och har skickats ner
från verksamhetschefnivå till samtliga enheter).
Enhetens prioriterade läroplansmål: Endast två enheter har dokumenterat sin planering av
enhetens egna prioriterade läroplansmål. Ytterligare fem har prioriterat mål som inte är
läroplansmål, vilket inte är förenligt med nämndens rutin. 12 enheter har inte
dokumenterat några prioriterade mål överhuvudtaget.
Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: Tre enheter har dokumenterat sin
planering av aktiviteter till enhetens egna prioriterade mål.
Uppföljning av aktiviteter: Ingen enhet har följt upp planerade aktiviteter för läsåret.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskolan har inte dokumenterat sin planering av aktiviter till nämndens
prioriterade läroplansmål. Det saknas även dokumentation av enhetens egna prioriterade
läroplansmål med tillhörande aktiviteter.
Vuxenutbildningen
Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: Ingen av de fem enheterna har
dokumenterat sin planering av aktiviteter till samtliga av nämndens fyra prioriterade
läroplansmål för vuxenutbildningen. Däremot har fyra av enheterna dokumenterat
aktiviteter till något eller några av nämndens mål.
Enhetens prioriterade läroplansmål: Fyra enheter har dokumenterat sin planering av
enhetens egna prioriterade läroplansmål.
Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: Två enheter har dokumenterat sin
planering av aktiviteter till enhetens egna prioriterade läroplansmål. Ytterligare två har
dokumenterat aktiviteter till något av målen medan en enhet inte har dokumenterat några
aktiviteter alls.
Uppföljning av aktiviteter: En enhet har följt upp en aktivitet. I övrigt saknas uppföljning
av planerade aktiviteter för läsåret.
8(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
Sammanfattande resultat av granskningen
Granskningen visar att det finns omfattande brister i dokumentationen av planeringen av
det systematiska kvalitetsarbetet, liksom i den kontinuerliga dokumentationen av
uppföljningen av aktiviteter. Inom grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola är
dokumentationen i stort sett obefintlig.
Det finns generellt stora brister i dokumentationen av planering av aktiviteter till
nämndens (huvudmannens) prioriterade läroplansmål. Däremot fungerar dokumentationen
av planering av enheternas egna prioriterade läroplansmål med några få undantag bra inom
förskola, grundskola och vuxenutbildningen. Att så få aktiviteter finns planerade till
nämndens mål får givetvis konsekvenser på hur väl styrningen från huvudmannanivå till
enhetsnivå fungerar.
Slutligen kan man konstatera att dokumentation av uppföljning av aktiviteter brister inom
samtliga verksamhetsområden.
Sammanfattningsvis visar granskningen att det finns brister i dokumentationen av det
systematiska kvalitetsarbetet i Stratsys. Själva syftet med implementeringen av Stratsys
för skolans systematiska kvalitetsarbete - att skapa former för dokumentation som är
effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av
utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet – kan därför ännu inte sägas ha
uppnåtts.
Förslag till åtgärder:





Fortsatt prioritering av utbildning till förskolechefer och rektorer i Stratsys.
Nämndens rutiner för skolans systematiska kvalitetsarbete måste kommuniceras
och vara väl kända i verksamheterna.
Styrkedjan huvudman – enhet behöver tydliggöras.
Skolutvecklingsgruppens månatliga möten behöver återupptas med ett tydligt
uppdrag.
Vissa justeringar behöver göras i systemet för att minimera risk att fel uppstår.
Exempelvis ska inte andra mål än läroplansmål kunna prioriteras, i enlighet med
nämndens rutin.
15 - Finansieringsperspektiv i nämndbeslut
Med finansieringsperspektiv i beslut menas att nämndärende belyser de ekonomiska
apsekterna på ett fullständigt sätt samt att åtagandet ryms inom nämndens budget.
Budgetprocessens årliga cykel fångar upp de flesta större förändringarna och lyfter
dem för finansiering inom ramen för nämndens budget.
Under året hanterar nämnden en mångfald av ärenden som i vissa fall innebär större
förändringar av organisation, arbetssätt och kvalité. Att dessa ärenden innehåller
9(9)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00373
finansiering är av yttersta vikt för att nämnden inte skall tappa sin ekonomiska
balans.
Följden kan annars bli att den planerade utvecklingen får stå tillbaka för att
finansiera tidigare tagna ofinansierade beslut.
Av de kallelser och protokoll som granskats är det fem ärenden som får betraktas
som avvikande. Även ärendet om mottagningsenhet kan få konsekvenser.
15. Finansieringsperspektiv
i beslut
Finasierings
perspektiv Finansiering
Linneaskolan övertagande
Ja
Nej
Städobjekt - upphandling
utredas
Nej
Vuxenutbildningens budget Ja
Nej
Samordnad elevhälsa
Delvis
Nej
Hovhult/Ramneröd
Ja
Nej
* medtaget åtagande finns även från budget 2014/15
Konsekvens Budget
2015
2016
underskott
underskott
0 prognos
0 prognos
underskott
åtagande
åtagande*
oklart
åtagande
åtagande
Flera ärenden lyfter de ekonomiska aspekterna men hanterar inte
finansieringsfrågan. Följden blir ekonomisk obalans 2015 samt ett åtagande i budget
för 2016.
Det är av vikt att väsentliga förändringar lyfts som beslutsärende till nämnden och att
nämnden beslutar om finansiering i alla ärenden.
Konsekvensen kan annars bli att de tänkta framtida budgetsatsningarna uteblir
(alternativt effektiviseringar) pga. att ett eventuellt ekonomiskt utrymme redan är
intecknat i tidigare ofinansierade beslut.
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 78
Dnr BUN 2015/00014
Information förvaltningschef 2015-06-11
1. Vuxenutbildningens budget
2. Lokalfrågor
3. Årshjul 2015
4. Inspektionsärenden
5. Arbetsmiljö
6. Linnéaskolan
7. Information från Fyrbodal
- Naturbruksgymnasium
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
3
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-05-28
Handläggare
Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson
Telefon 0522-69 70 02
[email protected]
Information förvaltningschef 2015-06-11
1. Vuxenutbildningens budget
2. Lokalfrågor
3. Årshjul 2015
4. Inspektionsärenden
5. Arbetsmiljö
6. Linnéaskolan
7. Information från Fyrbodal
- Naturbruksgymnasium
Dnr BUN 2015/00014
UDDEVALLA KOMMUN
Barn och utbildning
/Hans-Lennart Schylberg
2015-03-26
ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2015
Reviderat 2015-04-23
=> Uppföljning ekonomi och verksamhet
=> Planering ekonomi och verksamhet
=> Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete
2015
Typ
Jan
Febr
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Beslutsärenden
Bokslut 2014 med
verksamhetsberättelse
Planeringsprocess, Styrkort
steg 1: Verksamhetsplan år 20162018 med budget år
2016 inkl. investeringsbudget (inför
budgetdialog)
Delårsrapport T1
Rapport arbetsmiljö
Delårsrapport T2
Majoritetens
presskonferens inför
KS-beslut om budget
Målnivåer KF-styrkort Verksamhetsplan år Internkontroll 2015
(beslut)
2016-2018 med
(rapport)
budget år 2016
(beslut)
Majoritetens
presskonferens
internbudget 2016
Styrkort BUN - ev.
justering (beslut)
Internkontroll 2016
(plan)
Rapport arbetsmiljö
Informationsärenden
Bokslut med
verksamhetsberättelse
(delrapport)
Verksamhetsberättelse (varje VC
15 min + tid för
frågor)
Ekonomisk uppföljning jan-febr
Brukarundersökning
Uppföljning och
analys av synpunkter
genom kommunens
klagomålssystem
samt genom egna
undersökningar (VC)
Uppföljning och
analys av anmälda
kränkningar till
huvudmannen,
ärenden från BEO
och Skolinspektionen (VC)
Uppföljning och
Avstämning
analys av resultat
lokalprocess
och likvärdig
(lokalplanerare)
bedömning, samt
förutsättningar för
måluppfyllelse (VC)
Uppföljning och
analys av arbetet
med elever i behov
av särskilt stöd samt
det förebyggande
och främjande
arbetet, inklusive hur
man arbetar
inkluderande (VC
Fsk, Gsk
stödenhetschef)
Utbildning BUN
Utbildning BUN
Utbildning BUN
Förslag anslagsbind- Controllerrapport och
Ekonomisk
ningsnivåer
uppföljning jan-okt
Controllerrapport
Central
Uppföljning och
analys av sjukfrånvaro och arbetet
med handlingsplaner
utifrån medarbetarundersökning (VC)
Uppföljning och
analys av skolornas
arbete med hållbar
utveckling och EMAS
(VC, miljösamordnare)
Elevernas
arbetsmiljö inklusive
anmälda kränkningar
till huvudmannen,
ärenden från BEO
och Skolinspektionen samt
uppföljning och
analys av det
förebyggande
arbetet (VC)
Uppföljning och
analys av resultat
och likvärdig
bedömning, samt
förutsättningar för
måluppfyllelse (VC)
Kommunens
aktivitetsansvar
Arbetsmöten
12 mars
08:30-12:00
Skapa styrkort
Dialogforum
15 september
föräldrarepresen08:30-12:00
Verksamhetsplan år tanter
2016-2018 med
budget år 2016
18 mars
08:30-16:00
Skapa styrkort
2 september
08:30-16:00
Lokalvandring
13 oktober
Gemensam aktivitet
BUN-Skolledning
Utbildningsdagar
Utbildningsdag:
Förtroendevald i
Uddevalla kommun
Tisd 20 jan, 08.3016.00, Oddevall
Utbildningsdqg:
Utbildningsdag:
Axel Danielsson Intern BUN, 5 mars,
Inspiration och
kl. 08.30-16.00
tankeställare
19 febr. 08.30-16.30,
HCB
Uppföljning och och
analys av studie- och
yrkesvägledning (VC,
SYV )
Skolriksdagen, 27-28
april, Stockholm
1-2 oktober
Utbildning i hållbar
jämställdhet för
ordinarie ledamöter
Uppföljning och
analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om
ekologiska livsmedel
(Kostchef)
1(6)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00028
Pågående ärenden – myndigheter 2015
Skolinspektionen enskilda elever
Ärende
Skolinspektionen 41-2014:8743 Anmälan om
skolsituationen för en grundskoleelev vid
Sommarhemsskolan i Uddevalla kommun
(BUN 2015/68)
Skolinspektionen 41-2014:6484 Anmälan om
bristande pedagogiskt ledarskap vid
Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun
(BUN 2015/96)
Skolinspektionen 41-2015:91 Anmälan om
skolsituation för elever vid Uddevalla
gymnasieskola, Östrabo Yrkes, i Uddevalla
kommun (BUN 2015/84)
Skolinspektionen 41-2014:6571 - Anmälan
om Skolsituationen för en elev vid
Agnebergsgymnasiet i Uddevalla kommun
BUN 2015/142)
Skolinspektionen 41-2014:7145 – Anmälan
om elevens rätt till stödinsatser samt
skyldigheten att motverka kränkande
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
2015-01-09 – Begäran om
yttrande
2015-03-19 - Beslut att avsluta
ärendet
2015-01-29 – Yttrande 2015-0120 och BJ 2015-01-27 skickas
2015-01-14 – Begäran om
yttrande
2015-05-12 – Beslut att avsluta
ärendet
2015-01-29 – Yttrande 2015-0121 och BJ 2015-01-27 skickas
2015-01-15 – Begäran om
yttrande
2015-03-25 – Beslut att avsluta
ärendet.
2015-02-09 – Yttrande 2015-0130 och BJ 2015-02-05 skickas
2015-02-06 – Beslut att avskriva
ärendet
2015-02-26 – Begäran om
yttrande
2015-03-18 – Yttrande 2015-0303 och BJ 2015-03-18 skickas
2(6)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
behandling vid Ljungskileskolan i Uddevalla
kommun (BUN 2015/211)
Skolinspektionen 41-2015:3192 – Anmälan
om skolsituationen för en elev vid Uddevalla
Gymnasieskola i Uddevala kommun (BUN
2015/401)
Dnr BUN 2015/00028
2015-05-20 – Beslut att lämna
över anmälan till Uddevalla
kommun för utredning
Barn och elevombudet enskilda elever
Ärende
Barn och elevombudet 45-2015:1750 –
Anmälan om kränkande behandling vid
Östrabo yrkes vid Uddevalla Gymnasieskola,
Uddevalla kommun (BUN 2015/297)
Historik
2015-04-09 – begäran om
yttrande
Senast inkommen handling
2015-05-20 – Beslut om
föreläggande
Senast utgående handling
2015-04-29 – yttrande 2015-0416 samt BJ 2015-04-23 skickas
Skolväsendets överklagande nämnd
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Skolinspektionen riktad tillsyn
Ärende
Skolinspektionen 44-2014/8542 –
Regelbunden tillsyn av den fristående skolan
Thoren Innovation School i Uddevalal
kommun (BUN 2015/186)
Skolinspektionen 44-2014:7385 -
2015-02-18 - Regelbunden
tillsyn av den fristående skolan
Thoren Innovation School i
Uddevalal kommun
Regelbunden tillsyn av den
2015-03-06 – yttrande skickas
2015-02-06 – yttrande skickas
3(6)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Regelbunden tillsyn av den fristående skolan
Uddevalla Praktiska Gymnasium (BUN
2015/94)
Dnr BUN 2015/00028
fristående skolan Uddevalla
Praktiska Gymnasium
Skolinspektionen kvalitetsgranskning
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Skolinspektionen beslut friskolor
Domstolar
Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr. 461615 Överklagan av skolplacering L.H.
(BUN 2015/55)
Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr. 448815 Överklagan av skolplacering H.L. (BUN
2015/55)
2015-05-08 – Anmodan att
komma in med uppgifter
2015-05-07 – Anmodan att
komma in med uppgifter
Arbetsmiljöverket
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
4(6)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00028
Pågående ärenden från 2014
Skolinspektionen enskilda elever
Ärende
Skolinspektionen 41-2014:3453 Anmälan om
skolsituation för ett barn vid Skansens
förskola (BUN 2014/418)
Historik
-2014-05-30 Begäran om
yttrande
-2014-06-18 – Yttrande 201406-03 och BJ 2014-06-18
skickas
-2014-07-01 Kommunicering av
anmälarens synpunkter på
kommunens yttrande
-2014-09-10 – Kommunicering
av anmälarens synpunkter på
kommunens yttrande
2014-08-20 - Kompletterande
svar 2014-08-19 och BJ 201408-19 skickas
Senast inkommen handling
2014-12-19 – Beslut om
föreläggande
Senast utgående handling
2015-02-09 – Yttrande 2015-0130 och BJ 2015-02-04 skickas
Barn och elevombudet enskilda elever
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Skolväsendets överklagande nämnd
Ärende
5(6)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00028
Skolinspektionen riktad tillsyn
Ärende
Skolinspektionens riktade tillsyn 432013:3777
(BUN2013:172)
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
-2013-02-05: Informationsbrev
inkommit
-2013-02-11: kontaktuppgifter
utskickade
-2013-08-30 USB med
efterfrågat material skickat
-Alla enhetsbeslut inkomna
-Alla enhetsbeslut har besvarats
-2014-02-14 –
Huvudmannabeslut inkommit
2014-05-13 Svar på enhetsnivå
och huvudmannanivå skickas
-2014-10-17 beslut om
föreläggande för enskilda
enheter
2014-11-18 Kompletterande
huvudmannasvar
2015-01-30 – beslut om fortsatt
uppföljning för enskilda enheter
2015-04-02 – Yttrande 2015-0402 och BJ 2015-03-27 skickas
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Skolinspektionen kvalitetsgranskning
Ärende
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av
distansutbildningen inom den kommunala
vuxenutbildningen (BUN 2014/380)
2014-05-14 Förfrågan om
uppgifter och information om
granskningen
2014-07-04 Information till
huvudman och rektor
2014-12-17 – Redogörelse av
utvecklingsområden skickas
6(6)
Skrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Skolinspektionen 400-2014:2725 Granskning
av matematik 3 C på Östrabo 1 BUN
(2014/813)
2014-05-20 svar till
Skolinspektionen
2014-10-24 – Beslut om
uppföljning och
Verksamhetsrapport
2014-12-01 Informationsbrev
2015-01-07 – Information inför
kvalitetsgranskningen
Dnr BUN 2015/00028
2015-05-28 Beslut efter
kvalitetsgranskning
Skolinspektionen beslut friskolor
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Ärende
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Historik
Senast inkommen handling
Senast utgående handling
Domstolar
Arbetsmiljöverket
Ärende
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 79
Dnr BUN 2015/00015
Information ordförande 2015-06-11
1. Kulturskolan till Sinclair
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
4
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-06-01
Handläggare
Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson
Telefon 0522-69 70 02
[email protected]
Information ordförande 2015-06-11
1. Kulturskolan till Sinclair
Dnr BUN 2015/00015
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 80
Dnr BUN 2014/00789
5
Rutiner vid elevers skadegörelse eller stöld av egendom samt
utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers
egendom
Sammanfattning
Förvaltningens verksamheter utsätts ibland för skadegörelse och stölder. I dessa
sammanhang uppkommer frågor kring elevers skyldighet att ersätta skadad egendom.
Det inträffar också att elever får sin egendom skadad eller stulen när de befinner sig i
förvaltningens verksamheter. Fråga uppkommer då huruvida kommunen är skyldig att
ersätta skadan eller förlusten.
Med anledning härav finns skäl att fastställa vilka rutiner som ska gälla för dessa
situationer.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-05-19
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att anta förvaltningens förslag om rutiner vid elevers skadegörelse och stölder av
egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
Dnr BUN 2014/00789
Handläggare
Tillsynssamordnare Mirsada Slijepcevic
Telefon 0522-69 66 71
[email protected]
Rutiner vid elevers skadegörelse eller stöld av egendom samt
utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers
egendom
Sammanfattning
Förvaltningens verksamheter utsätts ibland för skadegörelse och stölder. I dessa
sammanhang uppkommer frågor kring elevers skyldighet att ersätta skadad egendom.
Det inträffar också att elever får sin egendom skadad eller stulen när de befinner sig i
förvaltningens verksamheter. Fråga uppkommer då huruvida kommunen är skyldig att
ersätta skadan eller förlusten.
Med anledning härav finns skäl att fastställa vilka rutiner som ska gälla för dessa
situationer.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-05-19
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att anta förvaltningens förslag om rutiner vid elevers skadegörelse och stölder av
egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom
Ärendebeskrivning
Förvaltningens verksamheter utsätts ibland för skadegörelse och stölder. I dessa
sammanhang uppkommer frågor kring elevers skyldighet att ersätta skadad egendom.
Det inträffar också att elever får sin egendom skadad eller stulen när de befinner sig i
förvaltningens verksamheter. Fråga uppkommer då huruvida kommunen är skyldig att
ersätta skadan eller förlusten.
Med anledning härav finns skäl att fastställa vilka rutiner som ska gälla för dessa
situationer.
2(4)
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
Dnr BUN 2014/00789
Bakgrund
De grundläggande reglerna om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. Att kräva
skadestånd är en civilrättslig fråga och om en lösning inte kan ske på frivillig väg är det
en fråga för domstol. Skadestånd kan bara krävas om skadan uppkommit uppsåtligen
(med avsikt) eller av vårdslöshet (borde ha förstått att skada skulle uppkomma).
Skadestånd kan alltså inte krävas om skadan uppkommit på grund av olyckshändelse.
Det kan dock finnas ansvarsförsäkringar som även täcker skador som uppkommer på
grund av olyckshändelse och som har tecknats av vårdnadshavarna.
Den som vållar skadan innan arton års ålder skall ersätta skadan i den mån det är skäligt
med hänsyn till ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållande samt övriga omständigheter. Kravet kan
således inte riktas mot vårdnadshavarna.
Rutiner - skadegörelse/stöld av egendom som tillhör kommunen

När skadegörelse/stöld sker i en skolverksamhet ska verksamheten vidta
nödvändiga åtgärder för att utreda vad som hänt.

När skadad/stulen egendom är av högre värde ska polisanmälan ske.
Verksamheten avgör även om anmälan till andra myndigheter ska göras.

Om det är klarlagt vilken/vilka elever som deltagit i händelsen underrättas
vårdnadshavare om att skolan utreder det inträffade alternativt att händelsen är
polisanmäld.

Tillsammans med eleven, vårdnadshavarna och representant från verksamheten
träffas en överenskommelse om hur skadan ska ersättas.

Om det är helt klarlagt vilken/vilka elever som har förorsakat skadan ska skadan
i första hand – om det är möjligt – återställas genom egen arbetsinsats. Detta kan
göras tillsammans med förälder eller vaktmästare på skolan.

Om den skadade/stulna egendomen inte kan återställas krävs ersättning. Detta
gäller i första hand under förutsättning att skadan skett på grund av uppsåt eller
vårdslöshet. Om skadan uppstått genom olyckshändelse kan ersättning endast
krävas om det finns en ansvarsförsäkring tecknad av vårdnadshavarna som
täcker skadan.
3(4)
Tjänsteskrivelse
2015-05-19

Skadeståndets storlek bedöms i varje enskilt fall med hänsyn till ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet, eventuell ansvarsförsäkring och andra
ekonomiska förhållanden. Utgångspunkten är skadeståndslagens och föräldrabalkens bestämmelser.

Om skadeståndet inte betalas får övervägas vilka rättsliga åtgärder som ska
vidtas och om tvisten ska lösas av domstol.

Kompletterande ersättningsregler finns när det gäller lån av skolans egendom
(exempelvis låneböcker, datorer)
Dnr BUN 2014/00789
Rutiner - skadegörelse/stöld av egendom som tillhör elever

Huvudregeln är att verksamheten ej ansvarar för elevernas egendom och ersätter
ej personliga tillhörigheter vid eventuella skador eller stölder. Därför
rekommenderas att eleverna inte har med sig stöldbegärlig egendom till
verksamheten.

Vid stöld/skadegörelse är det vårdnadshavarna som anmäler händelsen till polis
och sitt försäkringsbolag.

Under verksamhetstid kan ibland förvaringsplats erbjudas för föremål som tillhör eleven, men verksamheten ansvarar ej för dessa. Verksamheten är inte heller
ersättningsskyldighet för föremål som förvaras i elevskåp.

Verksamheten ersätter kostnad för skador/stöld av elevens egendom, då det kan
konstateras att skadan/stölden uppkommit genom verksamhetens vårdslöshet (fel
eller försummelse). En bedömning av värdet görs och antingen ersätts föremålet
eller så betalas den självrisk som krävs från eget försäkringsbolag. Verksamheten ersätter inte skador eller stöld av egendom om skadan uppkommit genom
elevens eget agerande.
Olycksfall (personskada på barn/elev)
Barn och elever som är inskriven i verksamhet (förskola, pedagogisk omsorg, skola)
omfattas av kommunens tecknade olycksfallsförsäkring. Om olycksfall sker kan även
ersättning utgå för skadad egendom. Mer information om försäkringen finns på
kommunens hemsida, www.uddevalla.se .
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Grundskolekontoret
Gymnasiekontoret
Vuxenutbildningen
Mirsada Slijepcevic
Tillsynssamordnare
4(4)
Dnr BUN 2014/00789
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 81
Dnr BUN 2015/00263
6
Remiss från Socialdepartementet - Det kommunala
vårdnadsbidraget avskaffas
Sammanfattning
Socialdepartementets promemoria ”Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas”
innehåller förslag om att upphäva lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid
utgången av december 2015 med övergångsbestämmelser samt följdändringar i vissa
lagstiftningar.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-05-08
Vårdnadsbidrag beräkningar 2015
Remiss från Socialdepartementet – Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att som svar på remissen från Socialdepartementet ”Det kommunala vårdnadsbidraget
avskaffas” meddela att några synpunkter på själva förslaget inte finns, men att nämnden
förutsätter att de kommuner som infört vårdnadsbidrag kompenseras för sina kostnadsökningar genom ökade statsbidrag.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
2015-05-08
Dnr BUN 2015/00263
Handläggare
Tillsynssamordnare Mirsada Slijepcevic
Telefon 0522-69 66 71
[email protected]
Remiss från Socialdepartementet - Det kommunala
vårdnadsbidraget avskaffas
Sammanfattning
Socialdepartementets promemoria ”Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas”
innehåller förslag om att upphäva lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid
utgången av december 2015 med övergångsbestämmelser samt följdändringar i vissa
lagstiftningar.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-05-08
Vårdnadsbidrag beräkningar 2015
Remiss från Socialdepartementet – Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att som svar på remissen från Socialdepartementet ”Det kommunala vårdnadsbidraget
avskaffas” meddela att några synpunkter på själva förslaget inte finns, men att nämnden
förutsätter att de kommuner som infört vårdnadsbidrag kompenseras för sina kostnadsökningar genom ökade statsbidrag.
Ärendebeskrivning
Socialdepartementspromemoria ”Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas” innehåller förslag om att upphäva lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. Ett upphävande av
lagen medför att följdändringar måste göras i socialförsäkringsbalken, lagen om
anställningsskydd, föräldraledighetslagen, lagen om arbetslöshetsförsäkring samt
inkomstskattelagen.
Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid
utgången av december 2015. Den upphävda lagen föreslås fortsätta att gälla i fråga om
ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före
den 1 januari 2016, och som i någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet.
Detta gäller också för vårdnadsbidrag som har beviljats före den 1 januari, 2016 för viss
tid eller tills vidare och som sträcker sig över detta datum.
Tjänsteskrivelse
2015-05-08
Vårdnadsbidrag utges av Uddevalla kommun och antalet beviljade vårdnadsbidrag är
för närvarande 95. Hur många av dessa som kommer att välja plats inom förskola eller
pedagogisk omsorg för sitt barn om möjligheten att erhålla vårdnadsbidrag upphör är
svårt att beräkna exakt.
I bilaga har olika exempel kostnadsberäknats och sannolikheten att kommunens
kostnader ökar vid ett upphörande av vårdnadsbidrag är stor. De kommuner som infört
vårdnadsbidrag bör därför kompenseras med ett ökat statsbidrag för att täcka den
kostnadsökning som sannolikt uppstår.
Följdändringar i annan lagstiftning
Förslaget att upphäva lagen om kommunalt vårdnadsbidrag medför att vissa
följdändringar måste göras i andra lagar. De bestämmelser i socialförsäkringsbalken,
föräldraledighetslagen, lagen om anställningsskydd, lagen om arbetslöshetsersättning
samt inkomstskattelagen som berör vårdnadsbidrag ska upphävas.
Följdändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016. Övergångsbestämmelserna till
följdändringarna i ovan nämnda lagar bör göra möjligt att de äldre bestämmelserna
fortfarande ska gälla när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas eller har lämnats efter den
1 januari 2016 i enlighet med övergångsbestämmelserna i lagen om upphävande av
lagen om kommunalt vårdnadsbidrag.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Socialdepartementet
Förskolekontoret
Mirsada Slijepcevic
Tillsynssamordnare
2(2)
Dnr BUN 2015/00263
Vårdnadsbidrag
Budget
Antal per år
Pris per år
3 600 000
80-100
aktuell budget Summa
Summa
volym volym aktuell
budget
Vht
Pris
Summa per verksamhet hel volym
Vårdnadsbidrag
36000
80
100 2880000 3600000
Förskola 100
134680
80
100 10774400 13468000
Förskola 50
80811
80
100 6464880 8081100
Ped Oms 100
109966
80
100 8797280 10996600
Ped Oms 50
65979
80
100 5278320 6597900
Antagande tredjedel
Förskola 100
Förskola 50
Ped Oms 100
Ped Oms 50
Hemma
Summa
Brist förskola => alla i PO?
134680
80811
109966
65979
0
13
13
14
13
27
16
17
17
16
34
1750840
1050543
1539524
857727
0
5198634
2154880
1373787
1869422
1055664
0
6453753
Antagande tredjedel
Förskola 100
Förskola 50
Ped Oms 100
Ped Oms 50
Hemma
Summa
Antagande hälften - flest 50
Förskola 100
134680
Förskola 50
80811
Ped Oms 100
109966
Ped Oms 50
65979
Hemma
0
Summa
5
15
5
15
40
7
18
7
18
50
673400
1212165
549830
989685
0
3425080
942760
1454598
769762
1187622
0
4354742
Antagande hälften - flest 50
Förskola 100
134680
Förskola 50
80811
Ped Oms 100
109966
Ped Oms 50
65979
Hemma
0
Summa
Antagande två tredjedelar - flest 50
Förskola 100
134680
3
Förskola 50
80811
10
Ped Oms 100
109966
4
Ped Oms 50
65979
10
Hemma
0
53
Summa
5
12
5
12
66
404040
808110
439864
659790
0
2311804
673400
969732
549830
791748
0
2984710
Antagande två tredjedelar - flest 50
Förskola 100
134680
Förskola 50
80811
Ped Oms 100
109966
Ped Oms 50
65979
Hemma
0
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Antagande alla hemma
Förskola 100
134680
Förskola 50
80811
Ped Oms 100
109966
Ped Oms 50
65979
Hemma
0
Summa
80
100
134680
80811
109966
65979
0
0
0
27
26
27
10
30
40
7
20
53
0
0
33
33
34
14
36
50
10
24
66
0
0
2969082
1715454
0
4684536
0
0
3628878
2177307
0
5806185
0
0
1099660
1979370
0
3079030
0
0
1539524
2375244
0
3914768
0
0
769762
1319580
0
2089342
0
0
1099660
1583496
0
2683156
n
I
Ds 2015:19
Det kommunala vårdnadsbidraget
avskaffas
REGERING
KANSLIET
Socialdepartementet
SOU och Ds kan köpas från Frìtzes kundtjânst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon: 08-598 191 90
E-post: [email protected]
'Webbplats:
fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på. remiss
-
bur ocb oørþr.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003 :2 (reoid.erad 2009-0 t -02)
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner
som pdf från eller beställas på regeringen.se/remrss
Omslag: Regeringskansliets standard,
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN 978-91-38-24276-6
ISSN 0284-6012
lnnehåll
1 Sammanfattning
2 Lagtext......
2.1
2.2
2.3
..........3
..................5
till
lag om upphävande av lagen (2008:307) om
kommunalt vårdnads bidrag .......................
Förslag
5
Förslag
till
lag om ändring
Förslag
till
lag om ändring i lagen (1982:80) om
........................ 9
i socialförsäkringsbalken ..............6
anställningsskydd.........
2.4
Förslag till lag om ändring i foraldraledighetslagen
(1995:s8a).
....................... 1 0
2.5
Förslag
2.6
Förslag
till
lag om ändring i lagen (1.997:238) om
......................1,2
arbetslöshetsförsäkring
till
lag om ändring i inkomstskattelagen
(1.999:1229)
l4
3
Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
t5
3.1
Bakgrund
15
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
27
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
1
Ds
lnnehåll
2015:19
4
Konsekvenser av förs|aget...........
31
4.t
För enskilda
3l
4.2
32
Administrativa och ekonomiska konsekvenser ............
33
4.2.1 Effekter på kommunal sektor.....
35
4.2.2 Effekter på transfereringssystemen....................
4.2.3 Effekter för domstolarna, statliga myndigheter
36
samt arbetslöshetskassorna..............
4.2.4 EU-rättsliga aspekter och administration av
...........37
familjeförmåner...........
5
Författningskommentar
5.1
Förslaget
till
5.2
Förslaget
till
5.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd.........
4t
Förslaget till lag om ändring i foraldraledighetslagen
(199s:s84)
41
5.4
................. 39
lag om upphävande av lagen (2008:307) om
kommunalt vårdnadsbidrag.............. .................... 39
5.5
Förslaget
5.6
Förslaget
lag om ändring
i socialförsäkringsbalken.........
39
till
lag om ändring i lagen (1997:238) om
..................... 41
till
lag om ändring i inkomstskattelagen
arbetslöshetsförsäkring
(1999:1,229)
2
..............
42
1
Sa m ma
nfattn ing
Promemorian innehåller förslag om att upphäva lagen (2008:307)
om kommunalt vårdnadsbidrag. Ett upphävande av lagen medför
att foljdandringar måste göras i socialförsäkringsbalken, lagen
( 1 9 82 : B 0) om ans tällnin gsskydd, foraldraledi ghetslagen (199 5 :58 4),
lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt inkomstskattela gen (1.999 :1229) .
Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska
upphöra att gälla vid utgången av december 201.5. Den upphavda
lagen föreslås fortsätta att gälla i frâga om ärenden om kommunalt
vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den
1. janttari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid
före upphavandet.
3
2
2.t
Lagtext
Förslag
till lag om upphävande
av lagen
(2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag
Härigenom föreskrivs att lagen (2008:307) om kommunalt
vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december
2015.
Den upphävda lagen gäller fortfarande i fräga om ärenden om
kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag for tid före upphävandet.
5
Ds 2015:19
2 Lagtext
2.2
Förslag till lag om ändring
soc ia lförsä kri ngsba I ken
Härigenom föreskrivs
i
i
fràga om socialförsäkringsbalken
dels att26kap.23 $ och 1,14kap.23 $ ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 26kap.23 $ ska utgå,
dels att1,2kap.38 S,97 kap. 13 S, 102 kap. 15 $ och tt+ kap. 8
ska ha foljande lydelse.
Nwaarande lydelse
$
Föreslagen þdeke
72kap.
För en foralder som
38 S'
anses bosatt
i
Sverige även under vistelse
utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och B $$, ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 24O-dagars-
villkoret i 35 S 1 är uppfyllt.
Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt
26kap.22 a$ anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan
ersättning.
För
en
faralder som fått vå,rd-
nadsbidrag enligt lagen
(2005:307) on't. þommwnalt
aå.rdnadsbidrag ska det bortses
frå.n såd,øn tid som faraldern få.x
så.dant bidrag när det besttims om
24)-d.agarsoillþoret i 3551 àr
øppfyllt, om detta är mer för-
m ån
1
6
ligt fo r far¿ild ern.
Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.
Ds
2015:19
2 Lagtext
97 kap.
13 S'
Med vissa andra inkomster enligt 2 $ 6 avses foljande:
f . inkomst som på grund av 3 kap. 9-13 SS inkomsrskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamher, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studiebidrag, urom den del som avser
tilläggsbidrag,
3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,
skattepliktiga inkomster 4. skattepliktiga inkomster
enligt 5 $ lagen (1991:586) om enligt 5 $ lagen (1991:586) om
särskild inkomsrskart för urom- särskild inkomstskam för urom4.
lands
bosatta,
5. oå.rd.nadsbid.rag enligt
lands bosatta, oclt
lagen 5. etableringsersättning
en(2008:307) on't þommunahvård- ligr lagen (2010:197) om etablenad,sbidrøg och
ringsinsatser för vissa nyanlända
6. etableringsersättning en- invandrare.
ligt lagen (2010:197) om eubleringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare.
Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av
ett är betalas ut i förskom som hanforliga till nästfoljande år ska
beaktas för det senare årer.
702kap.
1s
Med vissa andra inkomsrer
enligt 7 $ 5 avses dersamma
i97 kap.13 $ första stycket
5 och 6 samt ersättning
avtalsgruppsjukförsäkringar
sjukdomsfall som inträffat
ãr 1991.
2
3
som
1-3,
från
för
före
s'
Med vissa andra inkomsrer
enligt 7 $ 5 avses detsamma som
i 97 kap. 13 $ första stycket 1-3
och 5 samt ersärtning från
avtals gruppsjukförsäkringar för
sjukdomsfall som inträffat före
ãr 1991.
Senaste lydelse 2010:352.
Senaste lydelse 201,0:352.
7
2 Lagtext
Ds
2015:19
l74kap.
8Sn
Pensionsuppgifter som behandlas for ändamål som anges i 7 $
får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten for tillhandahållande av information som behövs
1.. som underlag for beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av
Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,
2. för samordning av tjänstepensioner i den verksamhet som
bedrivs av Staten tjänstepensionsverk och det för kommunerna och
landstingen gemensamma organet för admìnistration av personalpensioner,
3. för handlaggning av ären- 3. for handlaggning av ärenden hos Statens tjänstepen- den hos Statens tjänstepensionsverk där regler om statens sionsverk där regler om statens
tjänstegrupplivförsäkring ska tjänstegrupplivförsäkring
tillämpas,
ska
tlllàmpas, eller
som underlag for beslut 4. som underlag för beslut
om och kontroll av ekonomiskt om och kontroll av ekonomiskt
bistånd enligt 4 kap. social- bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) åt enskild tjänstlagen (2001:453) åt enskild
i den verksamhet som bedrivs av i den verksamhet som bedrivs av
4.
socialnämnderna, eller
5. som wnderløg fc;r beslut om
socialnämnderna.
och kontroll an oå.rdnadsbidrøg
enligt lagen (2008:307)
ko mm
unab
v å.r dn ads bi
otn.
dr ag.
i kraft den 1 januari2016.
Z. Aldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vårdnadsbidrag har lämnats enligt den upphavda lagen (2008:302) om
kommunalt vårdnadsbidra g.
1. Denna lagträder
a
8
Senaste lydelse 2010:568
Ds
2 Lagtext
2015:19
2.3
lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd
Förslag
till
Härigenom föreskrivs att
11.
$ lagen (1982:80) om anställnings-
skydd ska ha foljande lydelse.
Nuoørande þdeke
Föreslagen lydelse
11 S'
För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.
Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av
- två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos
arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra âr,
- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
fyra är men kortare än sex år,
- 9t^ månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
sex år men kortare än ätta är,
- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
âtta är men kortare än tio år, och
- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst
tio år.
Om en arbetstagare som är
Om en arbetstagare som är
foraldraledig enligt 4 eller 5 $ foraldraledig enligt 4 eller 5 $
eller helt ledig enligt 9 $ föräld- foraldraledighetslagen
raledighetslagen (1,995:584) sägs (1995:584) sägs upp på grund av
upp pä grund av arbetsbrist, arbetsbrist, borjar uppsägningsborjar uppsägningstiden löpa
tiden löpa
när
helt
eller
delvis
återupptar arbetet, eller
arbetstagaren
- när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete enligt den
anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari201.6.
Z. nldre föreskrifter gäller fortfarande när uppsägning sker
under tid då kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphavda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
s
Senaste lvdelse 2008:564.
Ds 2015:19
2 Lagtext
2.4
till
lag om ändring i
föräldraledighetslagen ( 1 995 : 584)
Förslag
Härigenom föreskrivs
i
frå'ga
om
foraldraledighetslagen
(199s:584)
dels att 9 $ ska upphöra att gãlla,
dels att rubriken närmast före 9 $ ska utgå,
dels att 3 och 13 $$ ska ha följande lydelse.
Nwvarand.e þdeke
Föreslagen þdeke
3S'
Det finns foljande sex former Det finns foljande fem forav föräldraledighet för vård av mer av foraldraledighet för vård
barn
m.m.:
av barn m.m.:
Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns fodelse och för amning (mammaledighet, 4 $).
2.Hel ledighet för en foralder tills barnet blivit 18 månader
eller, under förutsättning att foraldern då har hel föräldrapenning,
for tid därefter (hel ledighet med eller utan foraldrapenning, 5 $).
3. Ledighet för en foralder i form av förkortning av normal
arbetstid med tre fjardedelar, hälften, en fjardedel eller en åttondel
medan foräldern har tre fjardedels, halv, en fjardedels respektive en
åttondels foraldrapenning (delledighet med foräldrapenning, 6 $).
4. Ledighet för en foralder i form av förkortning av normal
arbetstid med upp till en fjardedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt
ãæaâr (delledighet utan föräldrapenning, 7 S).
5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet
med tillfallig foraldrapenning m.m., 8 $).
6. Hel ledigbet eller ledighet i
form ao förkortning ao normal
arbetstid med halften far en faralder till ett barn fAr oilket lcimnas
helt vå.rdnadsbidrag (ledighet
1.
med oårdnad,sbidrag, 9 $).
6
Senaste lydelse 2008:563.
10
Ds
2015:19
2 Lagtext
Sarskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som
ammar finns i 1B-21 SS.
En
13 S'
vill
En arbetstagare som vill
utnyttja sin rätt dll ledighet únyttja sin ràtt dll ledighet
enligt 4, 5, 6, 7 eller 9 $ ska enligt 4,5, 6 eller 7 $ ska anmäla
anmäla detta till arbetsgivaren detta till arbetsgivaren minst två
minst två månader före ledig- månader före ledighetens början
hetens borjan eller, om det inte eller, om det inte kan ske, så
kan ske, så snart som möjligt. I snart som möjligt. I samband
samband med sin anmälan ska med sin anmälan ska arbetsarbetstagaren ange hur lång tid tagaren ange hur lång tid ledigarbetstagare
som
ledigheten är planerad att pägâ. heten är planerad att pägâ'
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 8 $
ska anmäla ledigheten till arbetsgivaren minsr en vecka fore ledighetens borjan. Om ledigheren beror på sjukdom eller smitta, gäller
dock inte någon anmälningstid.
1. Denna lag träder
Z.
i kraft den 1 januari201.6.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vård-
nadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
7
Senaste lydelse 2008:933.
l1
2 Lagtext
Ds
2.5
2015:19
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs att t6 $ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.
Nuaarande þdelse
Föreslagen þdeke
16 S'
När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande
varit förhindrad att arbeta på grund av
1. styrkt sjukdom,
2. vârd av eget barn som inte
fall:
har
fyllt 2 ãr eller vård av adopbarn
som
inte
a) värd av eget
har fyllt 2 är eller vård av adop- tivbarn i 2 är efter barnets
tivbarn i 2 âr efter barnets ankomst i familjen,
ankomst i famlljen, eller
b) aå.rd a.a eget barn sorn inte
hør fyllt 3 å.r eller vå.rd aa adop2. ztå.rd av barn i följønde
tivbarn
i 3 å.r ,frr,
barnets
i fømiljen, under forutsàttning att den söþande omedelbart fore ledigbeten hade ett for,uóírvsarbete i sådan omfattning
anþon'tst
dtt det
rnotsqara,r
minst
ett
arbetsoillþor,
3. vård av närstående när hel närståendepenning lämnas enligt 47
kap. socialförsäkringsbalken, eller
4. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem
som ayses i 6 kap. 6 $ första och tredje styckena socialtjänstlagen
(2001:a53) samt 9 $ lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran,
8
Senaste lydelse 2010:2030.
t2
Ds
2 Lagtext
2015:19
varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt
avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkesmässigt.
i kraft den 1 januari2076.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bestämmande av
ramtid för en sökande som före den 1 januari 2016 har påborjat
1. Denna lag träder
ledighet på grund av vård av barn.
13
Ds 2015:19
2 Lagtext
2.6
Förslag
till
lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att
1.1.
kap. 32 $ inkomstskattelagen
(1999:1229) ska ha foljande lydelse.
Nuoarønde lydelse
Föreslagen þdeke
11 kap.
32 S'
Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken
ska inte tas upp.
Vå.rdnadsbidrag enligt lagen
(2008:307) orn þornmwnalt aå.rdnadsbidrag sþa inte tas upp.
Jämställdhetsbonus enligt lagen (2008:313) om jamstalldhetsbonus ska inte tas upp.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari2016.
Z. Aldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om vårdnadsbidrag
som har lämnats enligt den upphavda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
e
Senaste lydelse 2011:1084. Ändringen innebär att andra stycket tas
l4
bort.
3
Slopat kommunalt
vå rd nadsbid rag
3.1
Bakgrund
Förslagen i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp
inom Socialdepartementet och innebär i huvudsak en återgång till
tidigare gällande regler innan det kommunala vårdnadsbidraget
infordes.
3.2
Nuvarande bestämmelser
Från och med den 1 juli 2003 infördes lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag som ger landets kommuner rätt att införa,
finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag inom vissa
ramar. Det kommunala vårdnadsbidraget är frivilligt for landets 290
kommuner. Det är först när en kommun, med stöd av lagen,
beslutat införa vårdnadsbidrag som en enskild kan få en ansökan
om bidraget prövad och beviljad. Vårdnadsbidraget är således inte
en generell förmån som kan utges i hela landet till alla barnfamiljer
utan det finns ett krav på att vårdnadshavaren ska vara folkbokford
(bosatt) i kommunen.
Den svenska regeringen har gjort bedomningen att vårdnadsbidraget är en familjeförmån i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Vårdnadsbidrag kan därmed i enlighet med unionsrätten
även lämnas i de fall dar familjen inte uppfyller krav på bosättning
och folkbokforing i en svensk kommun men där anknytningen till
kommunen ändâ ar tillräckligt sark, t.ex. genom att den ena vårdnadshavaren arbetar där. Vårdnadsbidraget kan således lämnas till
en person som har sin familj bosatt i en annan medlemsstat än
15
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Ds
2015:19
Sverige och som arbetar inom en kommun som har infort vårdnadsbidrag. I dessa fall er Försäkringskassan samordnande myndighet och den som utbetalar vårdnadsbidraget.
När vårdnadsbidraget infördes var det en del av en familjepolitisk reform som även omfattade införandet av jamställdhetsbonus,
barnomsorgspeng samt stärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan.
Genom införandet av vårdnadsbidrag gavs möjligheter för foraldrar
àtt vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är
mellan ett och veär. De kommuner som önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3 000 kronor per månad och
barn. Villkoret för afi fâ efi vårdnadsbidragãr att barnet inte nyttjar offentligt finansierad forskoleverksamhet. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbara vårdnadsbidrâg om vården av
barnet ordnas på annat sätt. Om vårdnadsbidraget sägs upp på egen
begäran av bidragsmottagaren löper en karensdd innan kommunen
får lämna vårdnadsbidrag för samma barn.
Vårdnadsbidraget kan inte kombineras med vissa andra ersättningar från trygghetssystemen. Syftet med dessa begränsningar är
att undvika inlåsningseffekter för personer som står långt från
arbetsmarknaden samt att dubbla ersättningar inte ska utges. Vårdnadsbidraget får derfor inte lämnas till en vårdnadshavare som för
samma period uppbar vissa andra ersättningar som grundar sig på
föräldraskap, ålder, arbetsoförmåga eller arbetslöshet. Vårdnadsbidrag får inte heller lämnas till en vårdnadshavare vars make eller
sambo för samma period får någon sådan ersättning. Detta gäller
för vårdnadshavare som bor tillsammans med sin make. Motsvarande ersättningar som utbetalas i ett annat medlemsland till en
vårdnadsbidragstagare eller dennes make eller sambo, ska likställas
med de svenska ersättningarna.
Kommunerna kan även välja att göra en delad utbetalning av
vårdnadsbidraget om båda foraldrarna är överens om det. Vidare
ges kommunerna en rätt att reducera vårdnadsbidraget i de fall
bidraget kombineras med att barnet vistas i offentligt finansierad
förskoleverksamhet. Vårdnadsbidragets storlek är då beroende av
den tid som barnet vistas i förskoleverksamheten.
16
Ds
2015:19
3.3
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Hur föräldrar använder vårdnadsbidraget
Statistiska centralbyrån samlar in statistik från kommunerna om
mottagare av vårdnadsbidrag. Under 2013 var det ca 100 kommuner som valt att införa möjligheten - vilket morsvarar att ungefär
halften av alla l-3-äringar var bosatra i kommuner där det var möjligt att få vårdnadsbidrag. Det motsvarar ca 170 000 barn. Antalet
barn som vårdnadsbidrag betalades ut för var dock enbart 7 5OO,
eller fyra procent. Det genomsnittliga beloppet som betalades ut
under 2013 var 16 000 kronor.
Nästan 700 personer hade fullt vårdnadsbidrag under hela2013.
När det gäller barn fodda 2011., vars föräldrar kunde ha bidraget
hela 2013, var det sex procent som hade foraldrar som valde att ha
bidraget. Medelbelopper för dem var 19 000 kronor.
Det finns en stor skillnad i hur många män och kvinnor som
mottar bidraget. Enbart nio procent av de som mottog bidraget
under 2013 var män, 91 procent var kvinnor. Kommunerna som
infört bidraget väljer själva hur de vill utforma ansökningshandlingarna. Det innebär att det inte nödvändigtvis är den vårdnadshavare
som rapporteras in till SCB som mottagaÍe ay bidraget som är den
som faktisktvãrdar barnet. Det är också möjligt attvaÍa förvärvsarbetande på heltid och samtidigt motta bidraget. Det är ändå rimligt att antaatt det i de allra flesta fall ar den som tar emor bidraget
som också är den som faktiskt vårdar barnet.
Det finns även skillnader i vem som mottar vårdnadsbidrag
beroende av utbildningsnivå och om mottagaren är inrikes eller
utrikes fodd. Av de kvinnor med förgymnasial utbildning som hade
möjlighet att välja vårdnadsbidrag .var det cirka åtta procenr som
gjorde det under 2013. Bland kvinnor med eftergymnasial utbildning var andelen enbart cirka tre procenr. Det saknas uppgifter för
män som är mottagare eftersom de är relativt få.
Personer fodda utomlands har enligt statistiken över momagare
vårdnadsbidrag i större utsträckning än personer födda i Sverige.
Av de utrikes fodda kvinnor som kunde välja vårdnadsbidrag
gjorde närmare sju procent det. Bland inrikes fodda kvinnor var
andelen drygt fyra procent.
17
Ds 2015:19
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Föräldrar med aårdnadsbidrag har lAgre löneinþomster
SCB visar i en analys att de personer som hade vårdnadsbidrag 2012
hade loneinkomster året innan och åter efter vårdnadsbidraget som
var betydligt lägre jamfort med löneinkomsterna for de personer
som inte mottog bidraget men hade möjlighet att göra det.
För kvinnor som hade vårdnadsbidrag 2012 lâg medianvärdet
för årsinkomsten året innan de hade vårdnadsbidrag pä 6 000 kronor. Det kan jamforas med de närmare 100 000 kronor i löneinkomst som de kvinnor som inte hade vårdnadsbidrag 201.2 hade.
Löneinkomsten är lägre före perioden med vårdnadsbidrag än efter,
eftersom vårdnadsbidraget oftast föregås av föräldraledighet med
föräldrapenning. .A.ret efter vårdnadsbidraget, 2013, låg medianbeloppen pä drygt B0 000 kronor för kvinnor som hade vårdnadsbidrag mot drygt 190 000 kronor för dem som inte hade vårdnadsbidrag under 201,2. I jämförelsen ingår bara de foraldrar som inte
hade vårdnadsbidrag
20ll
eller 2013.
Statistiken indikerar att de som hade vårdnadsbidrag 201.2 hade
sämre anknytning till arbetsmarknaden än de som valde att inte ha
vårdnadsbidrag. Medelinkomsterna från lönearbete var lägre och
det var även en lägre andel som överhuvudtaget hade en löneinkomst, både fore och efter perioden med vårdnadsbidrag. Av de
kvinnor som hade vårdnadsbidrag 201.2 var det enbart 59 procent
som hàde löneinkomsT2011, och 71 piocent Som hade en sådan
inkomst 2013. Av dem som inte hade bidraget var det 79 procent
som år 2011 hade en löneinkomst, och är 2013 var det hela 83 procent som hade det. Drygt 30 procent av de som haft vårdnadsbidrag och inte fortsatte med bidraget året efter hade ingen löneinkomst alls det efterfoljande året. Antingen hade foraldern andra
eller så var denne helt utan
stöd från samhällets
^trygghetssystem
inkomster det året. Aterigen indikerar detta att det i huvudsak är
hushåll med svag arbetsmarknadsanknytning som väljer att använda
kommunalt vårdnadsbidrag.
l8
Ds
2015:19
3.4
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Kommunaltvårdnadsbidragavskaffas
Förslag: Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphävas.
Skälen för förslaget: Ett jamstallt foraldraskap är både en viktig
utgångspunkt och en cenrral målsättning för den ekonomiska
familjepolitiken. Möjligheten att försörja sig genom arbete är den
faktor som har störst betydelse for familjernas ekonomi och för
den enskilde individens oberoende och trygghet.
I FN:s kvinnokonvention, CEDA\ø, fastställs i artikel 5 att
konventionsstaterna ska vidra alla lämpliga âtgärder lör att a) ändra
mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att
därmed avskaffa fördomar samr seder och bruk som grundar sig på
föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på srelnande roller för män och kvinnor, b) säkerställa att familjeutbildningen bibringar en riktig uppfattning om moderskapet såsom en
social funktion och erkänner art män och kvinnor har ett gemensamt ansvâr för sina barns uppfostran och utveckling, varvid barnets bästa alltid ska komma i forsta hand.
Det jämställdhetspolitiska målet, fastställt av riksdagen, är art
kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv. Vägledande för regeringens politik är fyra delmål som alla
politikområden ska bidra till. De delmål som vårdnadsbidraget
direkt inverkar på ar målet om ekonomisk jämställdhet samt målet
om en jamn fordelning av det obetalda hem- och omsorgsarberet,
det vill säga att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och
villkor i fräga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut samt att kvinnor och män ska ta samma
ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på
lika villkor.
En förutsättning för att alla foraldrar som vill förvärvsarbeta ska
kunna göra det är att det gãr att förena foraldraskap och förvärvsarbete. Det förutsätter en flexibel foräldraförsäkring, en väl
utbyggd forskola av god kvalitet, familjeekonomiska stöd med såväl
generell som behovsprövad utformning samt en bra skola for alla
barn. En familjepolitik som både ser till barnens och föräldrarnas
bästa ger också srörsr förursättningar för att fràmja jamstalldhet
och barns uppväxtvillkor.
19
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidtag
Ds
2015:19
Konsekaenser ap fördelningen aa bem- ocb onxsorgsalbetet
En längre tids uppehåll från förvärvsarbete ökar risken för en sämre
karritu- och löneutveckling än för arbetstagare utan längre yrkesavbrott och gör det även svårare att ätergâ till tidigare arbetsuppgifter. Ett huvudansvar för hem- och omsorgsarbetet när barnet är
litet riskerar även att cementeras och är i hög utsträckning forknippat med framtida stort ansvar för omsorgsarbete och även for deltidsarbete. Av deltidsarbetande kvinnor uppgav 40 procent att det
var familjeansvar som var orsaken till deltidarbetet. Motsvarande
bland deltidsarbetande män var enbart 20 procent.
En viktig uppgift för regeringen under de kommande åren är att
vidareutveckla jämställdhetspolitiken. De foraldrar som väljer att
under längre perioder på heltid arbeta i hemmet och vårda barn
med vårdnadsbidrag som den enda eller huvudsakliga inkomstkallan blir beroende av andra för sin försörjning. Av de som mottagit vårdnadsbidrag sedan införandet är en stor majoritet kvinnor.
Nuvarande mönster för hur omsorgsarbetet om små barn fordelas
mellan föräldrarna leder for kvinnor ofta till ett lägre arbetsmarknadsdeltagande, längre frånvaro från arbetsmarknaden i form av
långa foraldraledigheter, delddsarbete och hogre frånvaro med tillfallig föraldrapenning än vad som är fallet for män med små barn.
Å,tgarder som bidrar till att båda foraldtàrna tar ett mer jämställt
ansvar for det obetalda hem- och omsorgsarbetet kan leda till att
foraldrar till yngre barn får större möjligheter att aktivt ta del i
arbetslivet på lika villkor.
Det finns behov av att vidta åtgärder som bidrar till att hemarbetet och omsorgen om ett barn fördelas på ett mer jämställt sätt
mellan föräldrarna. En sådan åtgärd är att avskaffa det kommunala
vårdnadsbidraget och därmed bidra till att nå' delmål inom jämställdhetspolitiken som ekonomisk sjalvständighet samt en jämstalld fordelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Vid införandet av vårdnadsbidraget var en av farhågorna att det
skulle användas främst av dem som stod långt från arbetsmarknaden. Därför går dagens vårdnadsbidrag inte att kombinera med
andra ersättningar från trygghetssystemen så som arbetslöshetsersättning föräldrapenning, sjukersättning eller etableringsersättning. Om sådana begränsningar inte görs för dem som är beroende
av samhällets olika trygghetssystem kan ett vårdnadsbidrag bidra
20
Ds
2015:19
till
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
högre marginaleffekter och inlåsningar som innebär am gruppen
kommer längre ifrån arbetsmarknaden. Som en foljd av denna
begränsning är det sannolikt inte de hushåll som srår allra längst
från arbetsmarknaden som är motagare av vårdnadsbidrag idag.
Statistik från SCB visar dock am mortagaÍe ay vårdnadsbidrag
oftare har lägre löneinkomster både före och efter perioden med
vårdnadsbidrag än de foräldrar som väljer am inre nyttja bidraget.
Detta styrker hypotesen att de som använder bidraget har en relativt sett svagare anknytning till arbetsmarknaden än de som inre
väljer vårdnadsbidrag och därmed i hogre utsträckning är beroende
av andra för sin försörjning, både på kort och på lång sikt.
Personer fodda utanför Sverige har vârdnadsbidrag i större
utsträckning än personer fodda i Sverige. Det har beskrivits i bland
annat i utredningen "Med räm att delta"(SOIJ 2012:69) samt i ESO
rapporten "Sysselsättning for invandrare, en ESO rapport om
arbetsmarknadsintegration" am nyanlända utrikes fodda kvinnor
har ett lägre arbetsutbud och lägre arbetskraftsdeltagande än andra
grupper. Att det finns en överrepresenrarion av utrikes fodda kvinnor som mortar vårdnadsbidrag kan darmed bidra till am förklara
varför trösklarna för deltagande i arberskraften är höga, även om
det är andra strukturella hinder som utgör huvudorsaker till en
långsammare etablering på arbetsmarknaden. För hushåll dar kvinnans inkomster huvudsakligen utgörs av vårdnadsbidrag höjs reservationslönen, dvs. den lägsta lön en person är beredd att acceprcra.
När även andra hinder finns för arbetskraftsdeltagande kan därmed
vårdnadsbidraget skapa inlåsningseffekter och försena etableringsinsatser som kan föra gruppen närmare arbetsmarknaden. Avskaffandet av vårdnadsbidraget kan mildra sådana inlåsningseffekter
och tillsammans med andra insatser för em ökar arbetskraftsdeltagande kan det snabba på en etablering.
Børnets rciUigheter
Ett barnrättsperspektiv ska genom syra alla områden och verksamheter där barn är berörda. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och individer som ska bemötas med respekt i alla
sammanhang. Att ha ett barnrättsperspektiv innebär bland annat
att man inför ett beslut eller en åtgärd överväger om det berör bar-
2t
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Ds 2015:19
net och i så fall på vilket sätt. Om åtgärden eller beslutet bedöms få
konsekvenser för barnet ska hänsyn tas dll de mänskliga rättigheter
som barn har bland annat enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.
Föräldrarna är enligt barnkonventionen huvudansvariga för
barnets fostran och försörjning. Barnets föräldrar är mycket betydelsefulla för varje barn och dess utveckling. Varje barn har ett
behov av affi fã en nàra och djup relation med sina foraldrar. Det är
darfor av sror betydelse för barnet att samhället stöttar föräldrarna
i sin foraldraroll. Detta kan inbegripa såväl stöd som möiliggör
omsorg i hemmet som offentligt finansierad forskola eller pedagogisk omsorg. Vårdnadsbidraget infördes för att ge foraldrar mer tid
med sina barn. Bidraget har dock nyttjats enbart marginellt, vilket
tyder på att andra stödsystem ofta täcker de behov föräldrar har av
ledighet och ersättning for omsorgen av barnen. Barn har dock
olika grundförutsättningar, lever under olika forhållanden och
utvecklas på olika sätt. Behoven av omvårdnad kan darför skifta,
vilket kan påverka föräldrarnas val avseende foraldraledighetens
langd och även behovet av flexibilitet.
Barnets rätt till båda sina föräldrar ligger till grund för hur samhället väljer att organisera stödsystem i syfte att stödja föräldrarna i
omsorgen om barnet. Det är av avgörande betydelse för barnet att
båda foraldrarna erbjuds verkliga möjligheter att yara foraldralediga. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 aviserat
avsikten att återkomma till riksdagen med lagforslag om att reservera ytterligare en månad inom foraldrapenningen för respektive
foralder. Förslaget syftar bland annat till att öka jämställdheten
avseende fordelningen av foraldrapenning mellan föräldrarna samt
att sdrka barnets rätt till båda foraldrarna.
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt
erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en
helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att
omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska
fràmja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. I Norge har kontantstötte, som har
likheter med det svenska vårdnadsbidraget, funnits under en längre
tid. En norsk studie visar att för barn till utrikes fodda foraldrar
22
Ds
2015:19
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
kan förskolan ha särskild betydelse for bland annat språkutvecklingen.10 Förskolan ger möjlighet att utvecklas tillsammans med
andra barn och är ett stöd i barns lärande. Att vårdnadsbidrag utges
under en längre period, som exempelvis möjliggörs genom at äldre
barn är hemma med sina yngre syskon som det lämnas vårdnadsbidrag för, kan darfor försena förskolestarten. Eftersom deltagande
i forskola kan ha stor betydelse även för den fortsatta skolgången
kan detta vara negarivr för de barn som behöver sröd i till exempel
sin språkutveckling eller andra fardigheter.
En konsekvens av att bidraget avskaffas kan vara att tillgången
till förskoleplatser inte är tillräcklig på kort sikt. Negativa effekter
kan uppstå i de kommuner där foøldrar och barn tvingas vänta på
förskoleplats. Kommunen har dock en skyldighet att tillgodose
föräldrarnas behov av förskoleplatser inom viss tid och att dessa är
av god kvalitet liksom att storleken på barngrupperna är lämpliga.
Kommunerna ges också möjlighet till en förhållandevis lång
omställningstid i och med att tidigare beviljade vårdnadsbidrag
liksom ärenden anhängiggjorda före den 1 januari2016 får fortsätta
att betalas ut.
Förslaget om att avskaffa möjligheten till att vara föräldraledig
med kommunalt vårdnadsbidrag kan vara i konflikt med behovet av
flexibilitet och anpassning till barnets behov. Sådana behov kan
dock inte enbart mötas genom em kommunalt vårdnadsbidrag.
Andra stöd och medel för atr stödja föräldrarna och deras barn är
en flexibel foraldraförsäkring, möjligheten till atr reducera sin normala arbetstid, stödsystem inom andra delar av socialförsäkringen
som vårdbidrag för barn med sjukdomar och funktionsnedsättningar, samt det bistånd som kommun och landsting har för att
säkerställa goda uppväxtvillkor för barn.
Föräldrapenningen har, till skillnad från vårdnadsbidraget, också
fördelen att den tydligt är delad lika mellan de båda vårdnadshavarna. Därmed betonas barnets rätt till båda foraldrarna och jämställdheten som en viktig utgångspunkt for stödet, vilker vårdnadsbidraget inte gör på samma sätt. Vårdnadsbidraget kan delas lika
mellan föräldrarna, men eftersom ersättningen är mycket låg krävs
r0
Ellingsäter L. (2012)Old, and new politics
Journal of European Social Policy 17 (49).
of rime ro care: three Norwegian
reforms,
23
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Ds
2015:19
det i de allra flesta fall att någon av föräldrarna förvärvsarbetar pä
heltid för att försörja familjen.
Vårdnadsbidragets utformning innebär även att rätten till likvärdiga villkor för barn i olika kommuner inte tillgodoses i tillräckligt hög utsträckning, vilket är problematiskt ur ett barnrättsligt
perspektiv.
Arbetsgruppen bedömer att förslaget medger fortsatt stora
möjligheter for foraldrarna att utifrån barnets och övriga familjens
behov hitta flexibla lösningar som inte behöver innebära att den
sammantagna föräldraledigheten med barnet minskar i någon större
utsträckning. Mot denna bakgrund föreslås det att det kommunala
vårdnadsbidraget ska avskaffas.
3.5
Följdändringar ¡ annan lagstiftning
Förslag: De bestämmelser
i
socialförsäkringsbalken som berör
det kommunala vårdnadsbidraget ska upphävas.
Bestämmelsen i foraldraledighetslagen om en förälders rätt
till hel ledighet eller ledighet i form av förkortning av normal
arbetstid med halften när han eller hon uppbar helt
vårdnadsbidrag ska upphävas,
Bestämmelsen i lagen om anställningsskydd om beräkning av
uppsägningstid för de arbetstagare som ar föräldralediga på
heltid med vårdnadsbidrag ska upphävas,
Bestämmelsen om ramdd för uppfyllande av arbetsvillkoret,
enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring, då den sökande varit
hindrad att arbeta på grund av vård arl eget barn som inte har
fyllt tre år eller vård av adoptivbarn i tre år efter barnets
ankomst i familjen, ska upphävas,
Bestämmelsen om kommunalt vårdnadsbidrag i inkomstskattelagen ska upphävas.
Skälen för förslagen: Förslaget om att upphäva lagen (2008:307)
om kommunalt vårdnadsbidrag medför att vissa foljandringar i
andra lagar måste göras. Fölidändringar görs i följande lagar:
socialförsäkringsbalken, foräldraledighetslagen (1995:584), lagen
(1982:80) om anställningsskydd, lagen (1997:238) om arbetslöshets försäkrin g samt inkoms ts kattela gen (1999 :1.229) .
24
Ds
2015:19
Soc
ialfö r s äkrin
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
gs b alhen
När vårdnadsbidraget avskaffas kommer bidraget följaktligen inte
längre att ingå i beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten
vid prövningen av rätt till bostadsbidrag eller bostadsdllagg.
BestämmelsernaigT kap. 13 $ och 102 kap. 15 $ tas bort.
Idag är det möjligt för den som uppburit vårdnadsbidrag att
ãterfã' lagst den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)
omedelbart efter en sådan period. Nar möjligheten att uppbära
vårdnadsbidrag upphör avskaffas även möjligheten att återfå tidigare SGI. Bestämmelseni26kap.23 $ tas bort.
Vad gäller det särskilda kvalifikationsvillkoret inom foraldrapennin gen (240 -dagar svillkoret), innebär förslaget om avskaffande
att det inte längre finns behov av att bortse från sådan tid som en
foralder uppbar vårdnadsbidrag. Bestämmelsen i 12 kap 38 $ tas
bort.
I samband med införandet av möjligheten att bevilja kommunalt
vårdnadsbidrag gavs den nämnd i kommunen som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag möjlighet aû fä direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning som behövs för beslut om
kommunalt vårdnadsbidrag. Behovet av direktårkomst och även
behoven av behandling av personuppgifter upphör när det inte
längre finns möjlighet att bevilja vårdnadsbidrag. Bestämmelserna
om behandling av personuppgifter och direktåtkomst i 114 kap. B
och23 $$ tas darfor bort.
Rritten ti ll föräldrale
d,igh
et me d a årdnad,sbi drag
Enligt 9 $ foraldraledighetslagen (1995:584) har en förälder rätt rill
hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid med hälften for
vård av barn när helt vårdnadsbidrag lämnas för barnet. Om lagen
om kommunalt vårdnadsbidrag upphavs finns inte längre något
behov av den aktuella ledighetsrätten.
Anställningssþd,d.
I
11 S andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd finns
för en arbetstagare
bestämmelser om beräkning av uppsägningstid
25
Ds 2015119
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
som är helt foraldraledig när han eller hon sägs upp på grund av
arbetsbrist. En arbetstagare som är helt ledig for vård av barn när
vårdnadsbidrag lämnas omfattas av bestämmelsen. Om lagen om
kommunalt vårdnadsbidrag och möjligheten att vara ledig for en
arbetstagare när sådant bidrag lämnas upphävs bör bestämmelsen i
anställningsskyddslagen justeras till att enbart omfatta relevanta
ledighetsgrunder.
O v erb opp n ings b ar ti d i n
om arb e ts lö s h et sfar s äkr ingen
Bestämmelser om arbetslöshetsersättning finns
i
lagen (1,997:238)
om arbetslöshetsförsäkring. För ersättning gäller att sökanden
måste uppfylla ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret innebär att den
sökande måste ha förvärvsarbetat viss tid under de senaste tolv
månaderna, den s.k. ramtiden, innan han eller hon blev arbetslös.
För den som varit forhindrad att arbeta under de senaste tolv
månaderna före arbetslösheten gäller att ramdden kan förlängas
genom beaktandet av s.k. överhoppningsbar tid. Nar ramtiden ska
bestämmas räknas darfor bl.a. inte dd då den sökande vårdat eget
barn som inte fyllt två år eller vârdat adoptivbarn i två år efter barnets ankomst i familjen. Inte heller räknas tid under vilken den
sökande fått exempelvis hel foräldrapenning, varit sjuk med mera.
Överhoppningsbar tid är hogst fem år utöver de senaste tolv månaderna.
Bestämmelserna om överhoppningsbar tid tillampas i två olika
situationer. Den första àr nãr en person har en pågående ersättningsperiod som denne tar en paus från, bl.a. vid vård av eget barn
under två år. Om denne åter ansöker om arbetslöshetsersättning
aktualiseras reglerna om överhoppningsbar tid. Det kan då finnas
en möjlighet att erhålla ersättning för återstående antalet dagar i
perioden.
Den andra situationen är nãr en person i ett första skede ansöker om ersättning och arbetslöshetskassan kontrollerar om denne
uppfyller villkoren för ersättning. Om då arbetsvillkoret ligger
längre bak i tiden kan reglerna om överhoppningsbar tid aktualiseras.
Vid inforandet av kommunalt vårdnadsbidrag utökades
överhoppningsbara tiden
26
i
den
denna situation. Tiden utökades för
Ds
2015:19
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
personer som är hemma för vård av eget barn som inte har fyllt tre
år eller vård av adoptivbarn i tre år efter barnets ankomst i familjen,
under förutsättning att den sökande omedelbart före ledigheten
hade ett förvärvsarbete i sådan omfattning att det motsvarar minst
ett arbetsvillkor. Utökningen var generell och gäller alltså inte bara
dem som faktiskt får vårdnadsbidrag. Det tredje året med vård av
barn är överhoppningsbar tid endast för dem som omedelbart före
ledigheten hade ett förvärvsarbete i en omfattning som minst motsvarar ett arbetsvillkor.
När lagen om kommunalt vårdnadsbidrag avskaffas bör även
den förlängda överhoppningsbara tiden återställas till samma överhoppningsbara tid som gällde innan införandet av vårdnadsbidraget. Det innebär att dd med vård av barn upp till wå, ãr ska kunna
räknas som överhoppningsbar.
Inkomstsþatt
Som en foljd av att möjligheten att motta vårdnadsbidrag avskaffas
görs en foljdandring i inkomstskattelagen (1999:1229) dar det idag
framgår att vårdnadsbidraget inte ska tas upp till beskattning.
3.6
lkraftträdande-ochövergångsbestämmelser
Förslag: Lagen om kommunalt vårdnadbidrag ska upphöra att
gälla vid utgången av december 2015. Den upphävda lagen ska
fortfarande gälla för ärenden om vårdnadsbidrag som har
anhängiggjorts hos en kommun före den 1 janttarì 2076, och
som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet.
Följdändrin garna i socialförsäkringsbalken, foraldraledighetslagen, lagen om anställningsskydd, lagen om arbetslöshetsersättning samt inkomstskattelagen ska väda i kraft den
I januari2016.
De äldre föreskrifterna i socialförsäkringsbalken och
inkomstskattelagen ska fortfarande gälla när kommunalt
vårdnadsbidrag har lämnats enligt den upphavda lagen om
kommunalt vårdnadsbidrag.
27
Ds 2015:19
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
Aldre föreskrifter i lagen om anställningsskydd ska
fortfarande gälla när uppsägning sker under dd då kommunalt
vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphavda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag.
Aldre föreskrifter
i
foraldraledighetslagen ska fortfarande
gãllanär kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphavda
lagen om kommunalt vårdnadsbidrag.
Äldre föreskrifter i lagen om arbetslöshetsersättning ska
fortfarande gälla för bestämmande av ramtid för en sökande som
före den 1 januari 2016har påborjat ledighet på grund avvård av
barn.
Skälen för förslagen: Mot bakgrund av den problembeskrivning
som görs ovan är det angeläget att möjligheten att bevilja kommunalt vårdnadsbidrag upphor så snart som möjligt. Innan möjligheten kan upphöra behöver dock kommuner och kommuninvånare
informeras om lagändringen och kommunerna ges moilighet till
viss omställningstid. Därför föreslås att möjligheten för kommunerna att bevilja nya vårdnadsbidrag bor upphora fràn och med den
! janluari 2016. Arenden med vårdnadsbidrag som anhängiggjorts
hos en kommun och som till någon del avser tid fore l1an:uari2016
ska kunna betalas ut.
De beslut om vårdnadsbidrag som kommunerna fattar kan se
mycket olika ut. Det är kommunala riktlinjer som anger hur länge
kommunen kan bevilja vårdnadsbidrag, vilken uppsägningstid som
ska gälla, för hur lång period föräldrarna kan ansöka om bidraget
m.m. Av hänsyn till den enskildes trygghet och behov av att kunna
inràtta sig efter ett fattat beslut bor perioder med vårdnadsbidrag
som beviljats innan ikraftträdandetidpunkten få löpa ut. Möjligheterna att forlanga ett sådant beslut med en ny ansökan bor dock
upphöra från och med den 1 januari 2016. Även i det fall en framställning har gjorts om vårdnadsbidrag före den 1 januari 2016 och
förutsättnin garna i lagen för att bevilja vårdnadsbidrag är uppfyllda
for tid före det att lagen upphävts bör vårdnadsbidrag få betalas ut
även för tid efter den 1 januari 2016. I de fall foräldern har haft
möjlighet att ansöka om vårdnadsbidrag tillsvidare, och kommunen
har beviljat ett sådant, bör det beslutet få löpa på till dess att rätten
till vårdnadsbidrag upphor eller foraldern själv väl1er att avbryta
tiden med vårdnadsbidrag. Därför kan övergångsbestämmelserna
28
Ds
2015:19
3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag
innebära att ett litet antal föräldrar kommer att kunna fortsätta ha
vårdnadsbidragàndã' fram till december 2017.Det gäller de foraldrar som får vårdnadsbidrag beviljat tillsvidare under december 2015
för barn som är ett år gamla och väljer att ha kvar bidraget till
treårsdagen när rätten till bidraget upphor. Hur stor denna grupp
är gâ'r inte att säga eftersom det saknas information om hur många
kommuner som beviljar bidrag tillsvidare. Under 201,3 var det ca
700 föreldrar som hade vårdnadsbidrag for hela året. Av barn fodda
2Q0l var det sex procent vars föräldrar hade vårdnadsbidrag någon
gång under året.
Som en foljd av att kommunalt vårdnadsbidrag genom den föreslagna övergångsbestämmelsen ska kunna betalas ut även efter den
1 januari 201.6, bör även övergångsbestämmelser införas till de
foljdandringar som föreslås
i
socialförsäkringsbalken, inkomsr-
skattelagen (1999:1229), lagen (1982:80) om anställningsskydd och
foraldraledighetslagen (1995,58\. Innebörden av dessa övergångsbestämmelser bör vara ãu. de äldre bestämmels erna fortfarande ska
gälla när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas eller har lämnats efter
den 1 januari 2016 enligt övergångsbestämmelserna till den upphavda lagen. En övergångsbestämmelse bör även införas i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsersättning, som innebär att det tredje
året med vård av barn ska vara överhoppningsbart enligt de tidigare
reglerna for fastställande av ramtid inom arbetslöshetsersättningen,
om ledigheten har påbörjats före den I lan:uari 201.6.
29
4
Konsekvenser av förslaget
4.L
För enskilda
Kvinnor och mäns lika möjligheter inom alla sfärer av samhället
främjas när strukturer som Wnnar en mer jamn fordelning av hemoch omsorgsarbetet stöds samt arbetsmarknadsdeltagande på lika
villkor uppmuntras. På sikt kan sådana åtgärder, där slopandet av
det kommunala vårdnadsbidraget är en av flera, bidra till att nå de
jämställdhetspolitiska målen. Eftersom det i dag främst är kvinnor
som använder vårdnadsbidraget är det främst kvinnors arbetsmarknadsanknytning som kan komma att förbättras med förslaget. Särskilt viktig är åtgärden for de grupper som redan i dag står långt
från arbetsmarknaden så som kvinnor med relativt sett låg utbildningsnivå eller begränsat tidigare deltagande på arbetsmarknaden.
Då kvinnor fodda utomlands är mottagare av vårdnadsbidrag i
större utsträckning än kvinnor fodda i Sverige förväntas förslaget
också bidra till att förbättra förutsättningarna för utrikes fodda
kvinnors etablerìng på arbetsmarknaden. Både kvinnor och män
påverkas av en ny fordelning av ansvaret för hem- och omsorgsarbetet.
Flexibiliteten och valfriheten minskar for foraldrarna som en
vårdnadsbidraget har haft begränsad
användning vilket tyder på att de flesta foraldrar ser att behoven av
foraldraledighet och flexibilitet täcks av andra stödsystem. De föräldrar som planerat sin ledighet efter möjligheten att ansöka om
vårdnadsbidrag kan drabbas negativt av ett avskaffande. Det är
darfor av vikt att vårdnadsbidrag får fortsätta att betalas ut för den
tid som redan har beviljats. Barns behov skiftar, och foraldrarna har
darfor olika behov av föräldraledighet och av till exempel forskola
eller pedagogisk omsorg. Vårdnadsbidraget har medfört en möjlighet att forlanga ledigheten med barnet och för föräldrarna atr ge
foljd av förslaget, men
31
4
Konsekvenser
Ds
2015:19
extra stöd till barn som behöver det. För de barn som har behov av
ytterligare tid med föräldrarna i form av ledighet med vårdnadsbidrag kan ett avskaffande av vårdnadsbidraget vara negativt. För
de barn vars föräldrar inte längre får möjlighet aú fä vårdnadsbidrag
finns dock fortsatt mojlighet till ett flexibelt användande al' exempelvis foraldrapenning, möjlighet att enligt foraldraledighetslagen
förkorta den normala arbetstiden och även av andra stödsystem
inom till exempel kommunen. Enligt skollagen ska barn som av
fysiska, psykiska eller andra skal har behov av särskilt stöd i sin
utveckling i form av förskola skyndsamt erbjudas sådan och barn
ska även få möjlighet till särskilt stöd i förskolan om de så behöver.
Ett slopande av vårdnadsbidraget kan även innebära att vissa barn
borjar i forskola tidigare än om barnet istället hade varit hemma.
Förskolan kan stimulera barns språkutveckling, utveckla deras
sociala kompetens och innebära en god förberedelse för fortsatt
utbildning.
Mottagare av vårdnadsbidrag har ofta lägre löneinkomster än de
som väljer att inte nyttja bidraget. Det förekommer också att vissa
av hushållen har ekonomiskt bistånd. Detta indikerar att hushållet
kan leva med en låg ekonomisk standard, ibland under flera år, vilket kan inverka negativt på barnen. Det är genom förvärvsarbete
och delaktighet i arbetslivet som förutsättningarna för goda ekonomiska och även sociala levnadsvillkor för barn och foraldrar
skapas. Längre perioder med vårdnadsbidrag kan komma att innebàralàgre inkomster for hushållet både på kort och på lång sikt om
en längre frånvaro från arbetsmarknaden leder till framtida sämre
löneutveckling och en högre risk for delddsarbete. Ett slopande av
vårdnadsbidraget kan darfor på sikt innebära att de ekonomiska
förutsättningarna förbättras för hushållet, vilket i sin tur gynnar
barnet. Sammantaget bedöms förslaget gynna jämställdheten och
barns levnadsvillkor i allmänhet.
4.2
Administrativaochekonomiskakonsekvenser
Ett avskaffande av möjligheten för kommunerna att betala ut
kommunalt vårdnadsbidrag innebär att ett frivilligt åtagande för
kommunerna upphör. Den administration som vårdnadsbidraget
ger upphov till på till exempel Försäkringskassan upphor också.
32
Ds
4 Konsekvenser
2015:19
Under en övergångsperiod kvarstår kostnader för administrationen
eftersom vårdnadsbidrâg som anhängiggjorts hos en kommun före
1 januari 20t6 och som till någon del avser tid före detta datum ska
kunna fortsätta att betalas ut.
4.2.1
Effekter på kommunal sektor
Kommunal kompetens och þ,ommunalt sjAlostyre
Vid införandet av det kommunala vårdnadsbidraget innebar lagen
en utvidgning av den kommunala kompetensen och därmed ett
ökat utrymme för kommunalt självstyre. Förslaget att slopa bidraget kan darfor sägas utgöra en tillbakagâng till den situation som
rådde innan införandet av lagen d.v.s. att den utvigning av den
kommunala kompetensen som lagen om kommunalt vårdnadsbidrag innebär nu tas bort.
Förslaget får som konsekvens att kommunerna inte längre
kommer âtt kunna välja om de ska erbjuda sina invånare möjligheten dll kommunalt vårdnadsbidrag eller inte. Ett syfte med förslaget är att förstärka jamställdheten - avseende dels ekonomisk
jamstalldhet med lika möjligheter till förvärvsarbete och egenförsörjning och dels en jämn fordelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet. På så sätt bidrar förslaget till att uppfylla de
nationellt beslutade jamsølldhetsmålen och att utveckla jamstalldhetspolitiken inom samtliga sektorer.
Ett annat syfte med förslaget är att bidra till en ökning av
arbetskraftsdeltagandet for foraldrar som har svag anknytning till
arbetsmarknaden. När även andra hinder finns för arbetskraftsdeltagande kan vårdnadsbidraget förstärka inlåsningseffekter och
därmed försena insatser som kan fora gruppen närmare arbetsmarknaden. Ett avskaffande av det kommunala vårdnadsbidraget
bidrar till att nå dessa målsättningar. Insatsen är dock inte dllräcklig i sig utan behöver kompletteras även med andra insatser för
ökad jämstalldhet och stärkt arbetskraftsdeltagande. Sammantaget
bedöms det nationella intresset av förstärkt jämställdhet och ökat
arbetskraftsdeltagande i detta fall väga över den inskränkning som
förslaget innebär för den kommunala självstyrelsen.
33
4 Konsekvenser
T illgå.ngen
Ds
2015:19
till försko la
När möjligheten att bevilja kommunalt vårdnadsbidrag upphör kan
föräldrar istället komma att efterfrâ,ga forskola eller pedagogisk
omsorg för barn mellan l-3 är. En plats i forskola kostar mer än
utbetalning av vårdnadsbidrag. Det är emellertid inte så enkelt att
mellanskillnaden mellan fullt vårdnadsbidrag och en förskoleplats
blir en tillkommande kostnad för kommunen eftersom vissa typer
av kostnader, till exempel for lokaler och för personal, inte minskar
på kort tid om ett barn inte går i förskoleverksamhet. Fler platser i
förskolan kommer dock sannolikt att behöva skapas i de kommuner och stadsdelar där vårdnadsbidraget har varit mer vanligt förekommande. På kort sikt kan detta innebära planeringssvårigheter
och okade kostnader för kommunen.
Enligt skollagen (2010:800) ska barn från och med ett års ålder
erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till foräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget
behov på grund av familjens situation i övrigt. Barn, vars föräldrar
àr arbetslösa eller foraldralediga enligt foraldraledighetslagen
(1995:584) for vård ay annat barn, ska från och med ett års ålder
erbjudas forskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i
veckan. Barn ska även erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska
eller andra skal behover särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. Enligt skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i
förskola kommer till stånd for alla barn i kommunen som ska
erbjudas forskola och vars vårdnadshavare önskar det. Om vårdnadshavaren anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet forskola inom fyra månader.
Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda
barnet motsvarande utbildning i fristående forskola.
För de fareldrar som önskar och har rätt till forskoleplats och
inte på kort sikt erbjuds en sådan kan väntan bli problematisk. Det
är dock inte så att alla föräldrar som nu uppbar bidraget kommer
att vilja ha en forskoleplats omedelbart efter perioden med vårdnadsbidrag har lopt ut. Möjligheten kan kvarstå att använda föräldrapenning eller andra lösningar för barnets omsorg. Det bör
betonas att det är av stor vikt att berörda kommuner skyndsamt
informerar om slopandet av vårdnadsbidraget. Föräldrar som i dag
har bidraget och som överväger om de vill forlanga ledigheten
34
Ds
4
2015:19
genom en ny ansökan behöver få information om de nya förutsättningarna.
För att öka möjligheterna for både kommunen och föräldrarna
att planera för alternativa omsorgsformer föreslås övergångsbestämmelser som innebär att redan beviljade perioder med vårdnadsbidrag får fortsätta att löpa samt att ärenden om vårdnadsbidrag som anhängiggjorts hos kommunen före ikraftträdandet och
som till någon del avser tid före ikraftträdandet ska kunna betalas
ut även for tid efter den 1. januari 20t6.
Ovriga eþonomisþa ffiÞter
Vårdnadsbidraget bedömdes vid inforandet påverka skatteunderlag,
skatteinkomster och andra faktorer som ligger till grund för den
kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna uppkommer
med två års förskjutning vilket innebär att ett avskaffande 201,6 fär
effekter på utfallet for ZOtg. Om de som i dag mottar vårdnadsbidrag och är lediga på hel- eller deltid efter avskaffandet ökar sin
förvärvsfrekvens, ökar den disponibla inkomsten för hushållet. Det
kan i sin tur innebära högre skatteintäkter för kommunen och
påverka kommunens skattekraftsandel.
Eftersom vårdnadsbidraget inte har utnyttjats i så hög utsträckning kommer effekterna att vara små. Effekterna på statsbidragen
till de kommuner som dllämpa;r maxtaxa förväntas också vara små.
Den administration som är forknippad med ansökan, administration, beslut, utbetalning och kontroll av kommunalt vårdnadsbidrag upphor vilket innebär en besparing for berorda kommuner.
Mot bakgrund av att vårdnadsbidraget har varit frivilligt för
kommunerna att införa är inte finansieringsprincipen tillamplig.
4.2.2
Effekter på transferer¡ngssystemen
Vårdnadsbidraget kan i dag inte kombineras med en rad andra
ersättningar inom socialförsäkringssystemet som exempelvis
arbetslöshetsersättning och etableringsersättning. De vårdnadshavare som uppbär sådan ersättning har därför inte kunnat få
bidraget beviljat. Vårdnadshavaren kan ha avstått möjlighet att
uppbära sådan ersättning för att möjliggöra en period med vård-
35
Konsekvenser
4
Konsekvenser
Ds
2015:19
nadsbidrag. När möjligheten att bevilja vårdnadsbidrag upphör kan
darfor efterfrågan på sådan ersättning komma att öka.
Arbetsloshetsförsäkringen har bl.a. som syfte att ge ekonomisk
trygghet i handelse av arbetslöshet och skapa förutsättningar för en
effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten. Eta-
bleringsinsatserna och etableringsersättningen har som syfte att
underlätta och påskynda etablering i arbetslivet. Ett ökat arbetssökande eller deltagande i arbetsförberedande aktiviteter är därför
positiva effekter av ett slopat vårdnadsbidrag. SCB:s statistik visar
att en majoritet av de som uppburit vårdnadsbidrag har en löneinkomst året efter. Därför bedöms att enbart en mindre andel av de
som i dag uppbar vårdnadsbidrag kommer att ansöka om ersättningar som till exempel arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller
etableringsersättning och att effekterna på dessa transfereringar
därmed bedöms som små. Det saknas statistik över hur många personer som berörs av bestämmelsen om överhoppningsbar tid i
arbetslöshetsförsäkringen men arbetsgruppen bedömer att det rör
sig om ett begränsat antal ärenden. Förslaget om att den forlangda
överhoppningsbara tiden återställs till samma överhoppningsbara
tid som gällde innan införandet av vårdnadsbidraget bedoms därmed innebära marginellt minskade utgifter för staten.
Vårdnadsbidraget räknas i dag som bidragsgrundande inkomst
vid prövning av rätt till bostadbidrag och bosudstillagg. För hushåll som bibehåller samma nivå på övriga inkomster och inte längre
uppbar vårdnadsbidrag kan utgifterna for bostadsbidrag och
bostadstillagg komma att öka något. Ök.ri.rgen bedöms som marginell.
Om vårdnadshavare som tidigare vårdat barnet hemma återgår
eller inträder på arbetsmarknaden kan även behovet av ersättning i
form av tillfallig föraldrapenning komma att ökà något. Även här
bedoms effekterna som små.
4.2.3
Effekter för domstolarna, statliga mynd¡gheter samt
rbets löshetskassorna
a
De föreslagna författningsändringarna är av sådan beskaffenhet att
de inte bedöms medföra några ökade kostnader för de allmänna
forvaltningsdomstolarna. För Försäkringskassan bedöms administrationskostnaderna minska som en foljd av förslaget. Behovet av att
36
Ds
2015:19
4 Konsekvenser
ge information dll kommunerna, utfärdande av intyg om utragen
foraldrapenning och för att ge och inhämta information i ärenden
om t.ex. bostadsbidrag bidrar till kostnadsminskningen. Den administration som är forknippad med samordning av så kallade familjeförmåner för migrerande arbetstagare minskar också, se närmare
nedan. De samlade administrativa effekterna på Försäkringskassan
förväntas vara små med hänsyn till att antalet ärenden med vårdnadsbidrag inte har varit betydande.
Administrationen för arbetslöshetskassorna kan komma att
minska något när behovet av informationsöverföring och bedomning av exempelvis överhoppningsbar tid minskar.
4.2.4
EU-rättsliga aspekter och administration av
familjeförmåner
För att främja fri rörlighet av personer finns EU-gemensamma
regler om rätten till och samordning av ländernas olika sociala förmåner. Vårdnadsbidrag som enskilda kommuner kan tillhandahålla
bedomdes vid införandet utgöra både en familjeförmån i den
mening som avsågs i rådets förordning (EEG) nr t408/71om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyxar inom gemenskapen.
Sedan införandet av det kommunala vårdnadsbidraget har förordning nr 1408/7t ersatts av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Samordningen med andra
medlemsländers förmåner kan bli aktuell när arbetstagare rör sig
över gränserna. När möjligheten att bevilja vårdnadsbidrag upphor
innebär det därför att behovet av samordning mellan medlemsländerna minskar vilket i sin tur innebär att administrationen för
sådan samordning minskar på kommunerna och för Försäkringskassan.
37
5
5.1
Forfattn ingskom menta r
Förslaget
till
lag om upphävande av lagen
(2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag
Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag föreslås upphöra att gälla vid
utgången av december 2075. Övergångsbestämmelsen innebär att
den upphavda lagen fortfarande gäller för ärenden om vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari
2016 och som till någon del avser vårdnadsbidrag före detta datum.
Detta gäller naturligtvis också för vårdnadsbidrag som har beviljats
före den I jan:uari 2016 för viss tid eller tills vidare och som
sträcker sig över detta datum. Om en framställning om vårdnads-
bidrag har getts in till kommunen före den 1 jawari 201.6 men
kommunen av någon anledning inte har hunnit fatta beslut om
bidrag, ska kommunen kunna bevilja och betala ut vårdnadsbidrag
även för tid efter det att lagen upphävts. En förutsättning för att
kommunen ska få fatta ett sådant beslut är givetvis att alla villkor
som anges i den upphävda lagen ska vara uppfyllda såväl för tiden
före som efter den 1. januari2016.
5.2
Förslaget till lag om ändring
soc ia Iförsäkri ngsba I ken
i
72kap
38S
Eftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås
ska tredje stycket iparagrafen tas bort.
bli borttaget
39
5 Författningskommentar
Ds 2015:19
26kap
23s
Eftersom det kommunala vårdnadsbidraget foreslås bli borttaget
ska denna paragraf upphöra att gälla.
97 kap
13S
Eftersom det kommunala vârdnadsbidraget foreslås bli borttaget
ska bestämmelsen om vårdnadsbidrag i punkten 5 i första stycket
utmönstras. Nuvarande punÞten 6 om etableringsersättning flyttas
till en ny punkt 5.
702kap
15S
Eftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget
ändras paragrafen på så sätt att hänvisningen till bestämmelserna i
97 kap 13 $ första stycket anpassas till andringen som gjorts dar. Se
kommentaren till den paragrafen.
114kap.
8s
Eftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget
ska punkten 5 i paragrafen tas bort.
23S
Eftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås
ska denna parugraf upphora att gälla.
bli borttaget
Övergångsbestämmelsen
I punÞten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när kommunalt vårdnadsbidrag har lämnats enligt den upphävda lagen om
kommunalt vårdnadsbidrag.
40
Ds
2015:19
5.3
11
5 Författni ngskommentar
Förslaget till lag om ändring
om anställningsskydd
i lagen (1982:80)
S
Andringen är en följd av att lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag foreslås bli upphavd.
Övergångsbestämmelsen
I punkten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när uppsägning sker under dd då kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt
den upphävda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag.
5.4
Förslaget till lag om ändring i
föräldraled ighetslagen ( 1 99 5 : 584)
3oche$$
Ändringarna är en foljd av att lagen (2008:307) om kommunalt
vårdnadsbidrag föreslås bli upphavd.
Övergån gsbestämmelsen
2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen om
I punkten
kommunalt vårdnadsbidrag.
5.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkri ng
16S
Ändringen är en följd av attlagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag foreslås bli upphavd.
4L
5 Författningskommentar
Ds
2015:19
Övergångsbestämmelsen
I
punkten
2
anges
att äldre föreskrifter fortfarande galler för
bestämmande av ramtid för en sökande som före den 1 januari 2076
har påbörjat ledighet på grund av vård av barn. Bestämmelsen innebär att ledighet med vård av barn som inte har fyllt tre år är överhoppningsbar tid om en sökande har påbörjat sådan ledighet före
lagens ikraftträdande och han eller hon omedelbart före ledigheten
förvärvsarbetat i sådan omfattning som motsvarar minst ett arbets-
villkor.
5.6
Förslaget till lag om ändring i
i nkomstskattelagen ( 1 999 : 1229)
11 kap
32s
Andringen är en följd av attlagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag föreslås bli upphavd.
Övergångsbestämmelsen
2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när kommunalt vårdnadsbidraghar lämnats enligt den upphavda lagen om
kommunalt vårdnadsbidrag.
I punÞten
42
Depa rtementsserien
Kronologisk förteckn i ng
möjligheter
att överklaga utmätningsbeslut. Ju.
2. Värdepapperscentraler och kontoföring
av finansiella instrument. Fi.
1. Gäldenärens
3. Trossamfundens sociala insatser.
En preliminär undersökning.
4. Brottmålsprocessen
analys. Ju.
-
S.
en konsekvens-
5. Uppbörd av böter. Ju.
6. En jämnare och mer aktuell utveckling
av inkomstpensionerna. S.
till
7.
Rätten
8.
Ytterligare en månad inom
försvarare, m.m. Ju.
föräldrapennin gen reserveras
för vardera föräldern. S.
9.
Ett reformerat bilstöd.
10. Ä,terlämnande av
S.
olagligt utförda
kulturföremå1. Ku.
11. Res
lärt med biljett. N.
Missbruk av svenska pass.
Omfattning och åtgärdsförslag. Ju.
13. Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. N.
12.
14. Statliga
utstállningsgarantier.
En översyn. Ku.
för andra aktörer på
fiskets område än yrkesfiskare. N.
15. Sanktionsavgifter
16. Avlägsnande av vrak. Ju.
17.
Avskaffande av den bortre tidsgränsen i
sjukförsäkringen.
S.
18.
Patientrörlighet inom EES - vissa
19.
Det kommunala vårdnadsbidraget
kompletterande förslag.
avskaffas. S.
S.
2015
Depa rtementsserien
2015
Systematisk förteckn ng
i
Finansdepartementet
Patientrörlighet inom EES - vissa
Värdepapperscentraler och kontoföring av
finansiella instrument. [2]
Det kommunala vårdnadsbidraget
kompletterande förslag. [18]
avskaffas. [19]
Justitiedepartementet
Gäldenärens möjligheter
att överklaga utmätningsbeslut. [1]
Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys. [4]
Uppbord av böter. [5]
Rätten
till
försvarare, m.m. [7]
Missbruk av svenska pass,
Omfattning och åtgärdsförslag. [12]
Avlägsnande av vrak. [16]
Kulturdepartementet
Återlämnande av olagligt utförda
kulturforemå1. [10]
Statliga utställnings garantier.
En översyn. [14]
Näringsdepartementet
Res
lätt med biljett. [11]
Andringar i lagen om kontroll av skyddade
beteckningar på jordbruksprodukter
och livsmedel. [13]
Sanktionsavgifter för andra aktörer på
fiskets område än yrkesfiskare. [15]
Socialdepartementet
Trossamfundens sociala insatser.
En preliminär undersökning. [3]
En jämnare och mer aktuell utveckling av
inkomstpensionerna. [6]
Yt terligare en månad inom
föräldrapenningen reserveras
för vardera foreldern. [8]
Ett reformerat bilstöd. [9]
Avskaffande av den bortre tidsgränsen i
sjukförsäkringen.
[1
7]
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 82
Dnr BUN 2013/00595
7
Arbetsmiljöverkets skoltillsyn –huvudmannen/Ramnerödsskolan
Sammanfattning
Under 2013-2016 inspekteras alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor och 30 % av
landets alla skolor. Inspektionen gäller framförallt det systematiska arbetsmiljöarbetet
och inom ramen för det skolledarnas och arbetstagarnas arbetsbelastning och arbetet
med riskerna för hot och våld i skolorna.
I Uddevalla kommun inspekterades sju skolor under vecka 7 och 10. Återkoppling av
resultatet har skett i åtta inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket. Ett
meddelande avser huvudmannen vilket består av två delar; en för Ramnerödsskolans
övergripande brister och krav och en för övriga brister och krav. De övriga sju
meddelandena avser de olika skolorna som inspekterades.
Krav avseende huvudmannen/Ramnerödsskolan gäller att undersöka arbetssituationen
vilken ska utmynna i en riskbedömning och förslag på åtgärder som ska vidtas så snart
som möjligt. Svaret ska vara Arbetsmiljöverket tillhanda 2015-06-22. Åtgärder som inte
kan vidtas omedelbart ska skrivas in i en handlingsplan.
Undersökningen av arbetssituationen har genomförts vecka 19-20. Riskbedömning och
förslag på åtgärder/handlingsplan arbetas fram tillsammans med huvudskyddsombuden
under vecka 23-24.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-06-02
Arbetsmiljöverkets rapport skolhuvudman 2015-03-20.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att delegera till ordföranden för barn och utbildning att svara på Arbetsmiljöverkets
inspektionsmeddelande avseende huvudmannens del av Ramnerödsskolan.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2013/00595
Handläggare
Utredare Eleonore Lidman
Telefon 0522-69 78 60
[email protected]
Arbetsmiljöverkets skoltillsyn -huvudmannen/Ramnerödsskolan
Sammanfattning
Under 2013-2016 inspekteras alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor och 30 % av
landets alla skolor. Inspektionen gäller framförallt det systematiska arbetsmiljöarbetet
och inom ramen för det skolledarnas och arbetstagarnas arbetsbelastning och arbetet
med riskerna för hot och våld i skolorna.
I Uddevalla kommun inspekterades sju skolor under vecka 7 och 10. Återkoppling av
resultatet har skett i åtta inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket. Ett
meddelande avser huvudmannen vilket består av två delar; en för Ramnerödsskolans
övergripande brister och krav och en för övriga brister och krav. De övriga sju
meddelandena avser de olika skolorna som inspekterades.
Krav avseende huvudmannen/Ramnerödsskolan gäller att undersöka arbetssituationen
vilken ska utmynna i en riskbedömning och förslag på åtgärder som ska vidtas så snart
som möjligt. Svaret ska vara Arbetsmiljöverket tillhanda 2015-06-22. Åtgärder som inte
kan vidtas omedelbart ska skrivas in i en handlingsplan.
Undersökningen av arbetssituationen har genomförts vecka 19-20. Riskbedömning och
förslag på åtgärder/handlingsplan arbetas fram tillsammans med huvudskyddsombuden
under vecka 23-24.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-06-02
Arbetsmiljöverkets rapport skolhuvudman 2015-03-20.
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att delegera till ordföranden för barn och utbildning att svara på Arbetsmiljöverkets
inspektionsmeddelande avseende huvudmannens del av Ramnerödsskolan.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Arbetsmiljöverket
Eleonore Lidman
Utredare
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
Vår beteckning
Sid
2015-03-20
IRV 2014/37989
1 (10)
Uddevalla kommun
Enheten för region väst
Eva Aronsson, 010-730 93 64
[email protected]
Resultatet av inspektionen
Ert org. nr
Arbetsställe
Besöksadress
Besöksdatum
Deltagare i inspektionen
212000-1397
Barn och utbildningsförvaltningen
Varvsvägen 1, Uddevalla
2015-02-09 och återkoppling 2015-03-13
Cecilia Sandberg, ordförande BUN
Magnus Jacobsson, vice ordförande BUN
Vivian Uddén, vice ordförande BUN
Hans-Lennart Schylberg, skolchef
Peter Madsen, verksamhetschef grundskola
Stefan Einarsson, verksamhetschef gymnasieskola
Eleonore Lidman, utredare
Anders Davidsson, HR-partner KLK
Susanne Wilholm, HR-partner KLK
Nina Södergren, sko Skolledarföreningen Lärarf.
Anders Wass, Sveriges Skolledarförbund
Annika Levander, huvudskyddsombud LR
Agneta Läckström, ordf. Lärarförbundet
Eva Carlsson, huvudskyddsombud Lärarförb.
Marko Savanovic´, huvudskyddsomb. Kommunal
Lena Nydahl, företrädare Vision
Alen Fazlic, arbetsmiljöinspektör AV
Eva Aronsson, arbetsmiljöinspektör AV
Ni ska före den 22 maj 2015 informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med
anledning av de brister och krav vi redovisar i punkt 6 gällande
arbetsbelastning/psykosocial arbetsmiljö vid Ramnerödsskolan.
Ni ska före den 4 september 2015 informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort
med anledning av övriga brister och krav vi redovisar här.
Postadress: 112 79 Stockholm
Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67
E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se
Organisationsnummer: 2020100-2148
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
I svaret bör ni särskilt beskriva:
• hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda
medarbetare
• hur ni har uppfyllt kraven
• hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid
genomförandet av åtgärderna
Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har
tagit del av det.
Var vänlig ange vår beteckning IRV 2014/37989 i svaret.
Se 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen.
Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla
åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller
olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat
våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert
arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er
eller inte.
Brister och krav
1. Elevskyddsombud
Brist
Det finns få eller inga elevskyddsombud på de skolor som har inspekterats vid
7-9 samt gymnasiet. Det framkom vid inspektionerna att det saknas rutiner för
att utse elevskyddsombud och det saknas rutiner för utbildning av elevskyddsombud och hur elevskyddsombuden ska medverka i arbetsmiljöarbetet.
Krav
1a) Ni ska se till att det finns rutiner för hur elevskyddsombud ska utses.
1b) Ni ska se till att nyvalda elevskyddsombud får arbetsmiljöutbildning.
Se 4 § AFS 2001:1.
Sid
2 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
2. Samordning av arbetsmiljöfrågor vid skolorna
Brist
Vid skolorna bedrivs verksamhet med olika chefer av vilka en del tillhör samma
förvaltning, medan andra tillhör annan förvaltning eller t o m annan
organisation. På en del av skolorna bjuder rektor in till gemensamma möten
med representation från de olika personalgrupperna, men i och med att det inte
är formaliserat deltar inte alla. Det innebär att man saknar helheten och kan
missa viktiga delar i att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt
att man inhämtar synpunkter från alla som arbetar vid skolorna oavsett vilken
verksamhet de tillhör.
Krav
Ni ska tydliggöra att en rektor på respektive skola har samordningsansvar för
arbetsmiljöfrågorna vid skolan och att det inkluderar även icke underställd
personal. Ni ska vidare skapa rutiner för samordning av arbetsmiljöfrågorna
vid skolorna.
Se 3 kap. 7d och 7e §§ arbetsmiljölagen (AML) samt 5 § Arbetsmiljöverkets
föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.
3. Arbetsbelastning rektorer
Brist
Ni kunde inte redovisa någon dokumenterad riskbedömning av rektorernas
arbetssituation trots att rektorernas skyddsombud och verksamhetscheferna är
överens om att rektorerna har en hög arbetsbelastning. Verksamhetscheferna
uppgav att rektorernas arbetsmiljö hanteras som för övriga medarbetare. Det
har nyligen genomförts en medarbetarenkät, men den har ännu inte bearbetats.
Utredaren uppgav att det som har varit utmärkande för rektorsgruppen i
tidigare undersökningar är stress.
För gymnasieskolans rektorer saknas dessutom forum att diskutera deras
arbetsmiljö. Verksamhetschefen påtalade att de möten som är avsatta för
verksamhetsfrågor även kan omfatta rektorernas arbetsmiljö. Skyddsombuden
menade att tiden inte ens är tillräcklig för verksamhetsfrågorna. Det är bara
skyddsombuden som har forum att ta upp rektorernas arbetsmiljö.
Vidare påtalade skyddsombuden att flera av de IT-system som används skapar
stress hos rektorerna, då det krävs åtgärd inom viss tid samt att ersättare inte
kan attestera.
Sid
3 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
Krav
3a) Ni ska göra en dokumenterad riskbedömning av rektorernas arbetssituation.
Se 8 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt
arbetsmiljöarbete.
3b) Ni ska i en handlingsplan ange de åtgärder som ni, utifrån genomförd
undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning, anser behövs för att
förbygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I
handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara
genomförda och vem som ska se till att de genomförs.
Se 10 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt
arbetsmiljöarbete. Se även 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen.
4. Undersökning och riskbedömning av risker för hot- och våld som
kan förekomma i rektorernas arbetssituation
Brist
Ni har inte undersökt och bedömt riskerna för de våld- och hotsituationer som
kan förekomma och som riskerar att drabba rektorerna i grund- och
gymnasieskolan. Ni har heller inte undersökt och bedömt riskerna för de våldoch hotsituationer som kan drabba skolchef, verksamhetscheferna och övriga
medarbetare vid förvaltnings- och verksamhetskontoren.
Krav
Ni ska undersöka och bedöma riskerna för att våld- och hotsituationer kan inträffa i er skolverksamhet och som riskerar att drabba rektorer samt skolledare
och övriga medarbetare vid förvaltnings- och verksamhetskontoren. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska av den framgå vilka
riskerna är och hur allvarliga de är.
Se 2 § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om åtgärder våld och
hot i arbetsmiljön, samt 8 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om
systematiskt arbetsmiljöarbete.
Sid
4 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
5. Handlingsplan hot och våld
Brist
Gymnasieskolan saknar helt handlingsplan vid hot och våld. Ni har en
handlingsplan för grundskolan när det gäller att hantera akut uppkomna
situationer med fokus på hot- och våldssituationer samt i viss mån
efterhjälpande åtgärder. Det framgår dock inte tydligt att en plan för hot- och
våldssituationer ska innehålla både förebyggande åtgärder samt åtgärder som
ska vidtas under och efter att en vålds- eller hotsituation har ägt rum.
Det framgår inte av grundskolans handlingsplan hur rektor förväntas agera om
denne skulle bli utsatt för hot och/eller våld. Det framgår inte heller vilket stöd
rektor kan förvänta sig i samband med en sådan händelse eller vid en rättslig
process. Stödet i samband med rättsprocess är en väsentlig fråga att tydliggöra
för samtliga medarbetare då det kan var stressreducerande i en utsatt situation.
Krav
5a) Ni ska upprätta en handlingsplan avseende hot och våld för gymnasieskolan. Den ska omfatta både förbyggande, akuta samt efterhjälpande åtgärder.
5b) Ni ska komplettera grundskolans handlingsplan så att den innehåller både
förebyggande, akuta samt efterhjälpande åtgärder och att den kompletteras
med rektors situation.
5c) Ni ska se till att rektorerna får kunskaper om hur de ska agera om de skulle
bli utsatta för hot och/ eller våld.
5d) Ni ska upprätta skriftligt dokumenterade rutiner för stöd till chefer/
rektorer och medarbetare i samband med rättsprocess.
Se 3-4, 11 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om åtgärder mot
våld och hot i arbetsmiljön samt 5 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1)
om systematiskt arbetsmiljöarbete.
6. Arbetsbelastning/psykosocial arbetsmiljö vid Ramnerödsskolan
Brist
Skyddsombuden påtalade att den snabba ökningen av nyanlända elever från 15
elever förra terminen till 47 elever denna termin har inneburit en mycket
ansträngd arbetssituation för personalen. Man upplever oerhörd stress då man
inte kan kommunicera med eleverna på grund av språksvårigheter. Detsamma
gäller gentemot vårdnadshavare. Samtidigt som personalen inte kan
Sid
5 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
kommunicera med eleverna förväntas det att de ska göra en bedömning av
elevernas kunskapsnivå inom två månader. Man har en modersmålslärare till
sin hjälp i undervisningen. Varje enskild modersmålslärare kan enbart
kommunicera med några av eleverna i den enskilda undervisningssituationen,
samtidigt som det finns elever i klassrummet med flera andra modersmål. Då
inte alla elever förstår undervisningen leder det till att det blir oroligt i
undervisningssituationen och vissa elever uppträder stökigt. Lärarna upplever
en känsla av otillräcklighet då behov och resurser inte är i balans. Någon
dokumenterad undersökning och riskbedömning har inte gjorts av förvaltningsledningen trots att situationen varit känd och såväl lokala skyddsombud som
huvudskyddsombud påtalat behov av åtgärder.
Skyddsombuden påtalade att det finns lärare som inte vill arbeta kvar vid
skolan om inte situationen förbättras. Det framkom också att det inte råder en
samsyn bland personalen i förhållningssätt gentemot eleverna vilket försvårar
möjligheten att sätta gränser och vara tydliga. I vissa praktiska ämnen där det
finns förhöjda risker för olyckshändelser och där säkerhetsrutiner är
synnerligen viktiga bedömer Arbetsmiljöverket att det är överhängande risk för
ohälsa hos berörd personal. Vi uppmanade rektor att omgående vidta åtgärder.
Arbetsmiljöverket konstaterade att det har förekommit incidenter med inslag av
hot gentemot personal. Skyddsombuden berättade också om incidenter där
elever har utsatt varandra för hot och våld samt kränkt varandra. Även i dessa
situationer är det problematisk för personalen att agera då de inte kan
kommunicera på ett tillfredsställande sätt. Skyddsombuden påtalade att det
också finns ett stort behov av kompetensutveckling kopplat till de olika
kulturerna som eleverna tillhör. Arbetsförhållandena begränsar möjligheten till
yrkesmässigt ansvar och utveckling. Då inte behov och resurser är i balans
bedömer Arbetsmiljöverket att situationen för eleverna inte heller är trygg.
Arbetsmiljöverket bedömer att situationen är så komplex att ni inte enbart
borde fokusera på skolsituationen, utan även beakta frågan utifrån ett
helhetsperspektiv.
Krav
Ni ska skyndsamt med hjälp av extern resurs göra en undersökning av
arbetssituationen vid Ramnerödsskolan. Resursen ska ha kompetens i
organisations- och integrationsfrågor. Undersökningen ska omfatta individ-,
grupp- och organisationsnivå och omfatta såväl fysisk som psykosocial
arbetsmiljö.
Undersökningen ska utmynna i en riskbedömning och förslag på åtgärder som
ska vidtas så snart som möjligt. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska
Sid
6 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
skrivas in i en handlingsplan där det framgår när åtgärderna ska vara vidtagna
och vem som ska se till att de genomförs.
Se 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen samt 8-10, 12 §§ Arbetsmiljöverkets
föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Upplysning
Risk för ohälsosam arbetsbelastning uppstår när arbetets krav inte överensstämmer med de resurser som står till arbetstagarnas förfogande. För att nå en
balans behöver antingen kraven eller resurserna förändras.
Exempel på resurser är avsatt tid för arbetsuppgifterna, antal personer att utföra
arbetet, kunskap och kompetens för arbetsuppgifterna, tekniskt stöd, administrativt stöd, lokaler, kollegialt stöd, stöd från ledningen.
Exempel på krav är arbetsmängd, svårighetsgrad/komplexitet, tidspress och
otydlighet.
Arbetsåtagandet är tydligt och klart om arbetstagarna vet:
- vilka arbetsuppgifter som ligger på var och en,
- när man gjort ett tillräckligt gott arbete avseende kvalitet och kvantitet
- i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras
7. Årlig uppföljning
Syftet med årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att se om
arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Vidare är syftet att identifiera förbättringsmöjligheter samt
att genomföra lämpliga åtgärder så att arbetsmiljöarbetet kan leda till en god
arbetsmiljö. Man får också en bild av om rutiner och dokument följs i
verksamheten.
Brist
Era rutiner för att årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom er
skolverksamhet behöver förtydligas och förbättras. Det framkom vid
inspektionerna att alla inte har klart för sig vad som avses i de olika
frågeställningarna. Arbetsmiljöverket bedömer att ni inte har säkerställt att det
systematiska arbetsmiljöarbetet utförs på det sätt som det är tänkt. Exempelvis
görs inte dokumenterade riskbedömning av alla brister/risker som har
identifierats på alla skolor. Det är också av största vikt att ni åtgärdar de brister
som framkommer i samband med den årliga uppföljningen.
Sid
7 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
Krav
7a) Ni ska tydliggöra vad som avses i de olika frågeställningarna i er årliga
uppföljning.
7b) Ni ska se till att er årliga uppföljning ger er svar på vilka svagheter och
styrkor ert systematiska arbetsmiljöarbete har samt att de identifierade bristerna
åtgärdas.
Se 5 och 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt
arbetsmiljöarbete.
8. Kunskap första hjälpen
Brist
Det är viktigt att ni har en beredskap för olyckor och akuta sjukdomar. Snabba
insatser för att ge första hjälpen kan i ett sådant skede vara livsavgörande. Vid
inspektionerna framkom att det var oklart vilka rutiner som gäller för att
säkerställa att tillräckligt många har kunskaper i första hjälpen. Ni bekräftade
att det saknas centrala rutiner avseende kunskaper i första hjälpen.
Krav
Ni ska upprätta rutiner gällande första hjälpen och se till att det under skoltid
alltid finns personer på skolorna, som kan ge första hjälpen. Vilka det är ska
vara känt för arbetstagare och elever på skolan. Denna utbildning behöver
också repeteras med lämpliga intervall.
Se 5-6 §§ i föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7.
Upplysning
Med första hjälpen menas de åtgärder som vid olycksfall, sjukdom eller annan
nödsituation omedelbart måste vidtas på plats.
9. Rutiner för hörselkontroll
Brist
Ni saknar rutiner i förvaltningen för att erbjuda arbetstagare regelbunden
hörselkontroll när bullerexponering innebär risk för hörselskador.
I er verksamhet exponeras till exempel lärarna inom ämnena slöjd, musik samt
idrott och hälsa för buller som kan vara lika med eller överstiga något av de
övre insatsvärdena enligt 3 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om
buller. Risk finns för bullerrelaterad ohälsa.
Sid
8 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
Det kan även finnas andra yrkesgrupper än vad som nämns ovan som behöver
omfattas av hörselundersökningar samt användning av hörselskydd.
Krav
Ni ska upprätta skriftliga rutiner, som innebär att berörda arbetstagare erbjuds
hörselkontroll. Tiden mellan undersökningarna ska anpassas till de rådande
exponeringsförhållandena.
Se 16 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller och 5 §
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.
10. Städrutiner
Städningen fungerar bra på en del skolor och mindre bra på andra. Gemensamt
är att det framkommit oklarheter kring rutinerna för storstäd, höghöjdsstäd och
textilvård. Förutom den dagliga städningen är det nödvändigt med storstäd,
höghöjdstäd och textilvård för att arbetsmiljön för elever och personal ska vara
tillfredsställande.
Krav
Ni ska upprätta rutiner för storstäd, höghöjdsstäd och textilvård.
Se 114 § AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning.
Inspektionen
Inspektionen genomfördes inom ramen för Arbetsmiljöverkets nationella
inspektionsaktivitet Skolan 2013-2016.
I samband med inspektion vid en av skolorna där enhetschef för kosten deltog,
har vi uppmärksammat att ni inte har fördelat arbetsmiljöuppgifter inom
kostenheten trots att arbetsmiljöuppgifter utförs ute på de enskilda skolorna.
Detsamma gäller chef för administratörerna. Eftersom vår tillsyn riktar sig mot
rektors ansvarsområde har vi valt att inte ställa krav, men vi vill fästa er
uppmärksamhet på att uppgiftsfördelning ska ske inom alla verksamhetsområden.
Information
Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att
undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är
ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler.
Sid
9 (10)
INSPEKTIONSMEDDELANDE
Datum
2015-03-20
Vår beteckning
IRV 2014/37989
Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande
eller förbud i ärendet.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom
arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS
2001:1 senast ändrad 2008:15) beskriver hur det går till att skapa en säker
arbetsmiljö.
Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i
den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp
utifrån.
Besök Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se när ni vill veta mer om oss och
om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta
arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i PDF-format.
Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss.
………………………………………….
Eva Aronsson/arbetsmiljöinspektör
Kopia skickad till:
Cecilia Sandberg [email protected]
Vivian Uddén [email protected]
Magnus Jacobsson [email protected]
Hans-Lennart Schylberg [email protected]
Peter Madsen [email protected]
Stefan Einarsson [email protected]
Eleonore Lidman [email protected]
Anders Davidsson [email protected]
Susanne Wilholm [email protected]
Pia Björklander [email protected]
Nina Södergren [email protected]
Anders Wass [email protected]
Annika Levander [email protected]
Agneta Läckström [email protected]
Eva Carlsson [email protected]
Marko Savanovic´ [email protected]
Lena Nydahl [email protected]
Sid
10 (10)
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 83
Dnr BUN 2015/00026
8
Arbetsmiljörapport juni 2015 kostenhet och förskola
Sammanfattning
Enligt nämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två gånger
per år, i december för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i juni för
kost och förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av
anmälda tillbud och skador, skyddsronder och sjukfrånvaro för kostenheten och
förskolan tidsperioden maj 2014 – april 2015.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-06-05.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att godkänna arbetsmiljörapport enligt förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-06-05 med
bilaga.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-06-05
Dnr BUN 2015/00026
Handläggare
Utredare Eleonore Lidman
Telefon 0522-69 78 60
[email protected]
Arbetsmiljörapport juni 2015 kostenhet och förskola
Sammanfattning
Enligt nämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två gånger
per år, i december för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i juni för
kost och förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av
anmälda tillbud och skador, skyddsronder och sjukfrånvaro för kostenheten och
förskolan tidsperioden maj 2014 – april 2015.
Beslutsunderlag
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-06-05.
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att godkänna arbetsmiljörapport enligt förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-06-05 med
bilaga.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Eleonore Lidman
Utredare
Rapport
1(5)
Barn och utbildning
Dnr 2015/00026
2015-06-05
Handläggare
Utredare Eleonore Lidman
Telefon 0522-69 78 60
[email protected]
Arbetsmiljörapport 2015 – kost och förskola
Enligt Barn och utbildningsnämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna
arbetsmiljörapport två gånger per år, i december för grundskola, gymnasieskola och
vuxenutbildning och i juni för kost och förskola. Föreliggande arbetsmiljörapport omfattar
uppföljning och analys av tillbud, skador och skyddsrond samt sjukfrånvaro för kost och
förskola tidsperioden maj 2014 – april 2015.
Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö
Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö antogs av kommunfullmäktige 13 mars 2014 och
utgår från Uddevalla kommuns övergripande syn på det gemensamma hälso- och
arbetsmiljöarbetet att främja, bibehålla och stärka resursen hälsa på grupp- individ och
organisationsnivå.
I dessa bestämmelser finns angivet den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet
samt aktuella lokala avtal, dokument och rutiner.
Rutinerna innebär att arbetsgivaren ser till att verksamheten i alla avseenden uppfyller
arbetsmiljölagens krav. Det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig
del i det vardagliga arbetet. Uddevalla kommuns olika verksamheter ska bedriva ett
fortlöpande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Rutinerna beskriver hur detta arbete
ska dokumenteras och kvalitetssäkras.
Som komplement till dessa bestämmelser har Barn och utbildning rutin för hur uppföljning av
skador på medarbetare ska ske, rutin för rapportering och uppföljning av skador på barn och
elever samt rutin för rapportering och uppföljning av tillbud gällande barn, elever och
medarbetare. Dessutom finns rutin för uppföljning av skyddsronder. Enligt dessa rutiner ska
också arbetsmiljödialog ske två gånger per år, i januari och juni, med förvaltningschef,
verksamhetschefer och huvudskyddsombud.
Postadress
451 81 Uddevalla
www.uddevalla.se
Besöksadress
Stadshuset Varvsvägen 1
E-post [email protected]
Telefon
0522-69 60 00
Fax
0522-69 70 94
Rapport
2015-06-05
Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder kostenheten
maj 2014 – april 2015
Kostenheten har cirka 130 medarbetare och 48 kök varav några är mottagningskök.
Uppföljning av tillbud och skador
Totalt anmäldes 6 tillbud och 19 skador under perioden. Samtliga skador var fysiska skador
varav 5 krävde sjukskrivning.
Uppföljningen av tillbud och skador visar att tidigare års mönster kvarstår. Där köket är litet
och inte har bra arbetsytor för att klara av uppdraget är det betydligt fler tillbud och skador än
i de större köken. Vid förra perioden handlade det främst om förskolekök och det som syns
idag är att även vissa grundskolekök har samma problematik. Bedömningen är att problemen
kommer att bli större nu när elevantalet ökar på grundskolan och fritidsgrupperna blir större.
Grundskolans elevmatsalar har redan idag svårt att klara den ökade elevökningen. Detta leder
till ökad stress för både personal i köken och för elever. Det som måste göras är en
uppgradering av utrustningen i köket till antal ätande samt att arbetsytorna behöver
dimensioneras efter behovet.
Skador och tillbud som uppstår på grund av detta är
•
•
•
•
Stress för att hinna få maten klar i tid
Brännskador, skärskador, belastningsskador, halkskador, klämskador
Handhavandefel
Kränkningar
Vissa av dessa punkter kan elimineras om köken uppgraderas och anpassas efter behovet. Det
krävs en snabbare hantering av uppgradering av kök och matsal och en tydlig underhållsplan
vilken ska se över behovet av underhåll och eventuell nyanskaffning av utrustning och
utökning av lokaler.
Det behövs också en tydlighet vid schemaläggningen så att elevernas mattider blir anpassade
efter antal platser i elevmatsalarna.
Det som kostenhetens chef kan se, som inte varit med tidigare, är kränkningar. På
arbetsplatsträffarna diskuteras vad en kränkning är och det arbetas med hur personalen kan
agera i en sådan situation. Två av tillbuden var kränkningar och det var två för mycket. En
lösning kan vara en tydligare kommunikation mellan den kränkte och den som kränker och att
personalen får stöd av chefer och skolledning i dessa fall.
En orsak till ökning av antal tillbud och skador beror på att personalen är bättre på att göra
anmälningar idag mot tidigare och det ses som positivt av kostenhetens chef. Det är oftast ute
i verksamheten som lösningarna finns.
2(5)
Dnr
Rapport
2015-06-05
Uppföljning av skyddsronder
Alla enheter har ännu inte genomfört årets skyddsrond. Några enheter ska ha skyddsrond i
augusti och uppföljningen med lokalansvarig på Bun och tekniska är planerad till början av
september. Därför är det svårt att göra en helhetsbedömning i dagsläget. De punkter som togs
upp förra perioden kvarstår dock; privata fastighetsägare åtgärdar inte sina brister i lokalerna.
Orsak kan vara otydlighet i avtalen mellan kommunen och fastighetsägarna.
Storleken på köken har också en avgörande roll och antal medarbetare har betydelse för antal
tillbud och skador. Vid fler anställda hjälper man varandra vid tunga lyft och svåra moment.
Vid de större köken finns fastighetsskötare och vaktmästare som åtgärdar fel och brister
omgående och det gör att skador och tillbud minskar. De små enheterna har inte denna hjälp.
Många av enheterna är slitna och slitaget orsakar belastningsskador och värkproblematik. Det
gäller främst elevmatsalarna som har stora golvytor som ska rengöras varje dag. Denna
problematik kan åtgärdas på två sätt, antingen bättre golvbeläggning som är lätt att rengöra
eller att köpa tjänsten/lägga ut arbetsmomentet på städet inom tekniska där det finns maskiner
som gör grovjobbet. Detta har genomförts på gymnasiets elevmatsalar med gott resultat.
Denna tjänst köps av tekniska. På grundskolan finns inte denna möjlighet då ekonomin inte
har det utrymmet idag.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i genomsnitt på kostenheten under tidsperioden maj 2014 – april 2015 var
7,81 % att jämföra med barn och utbildning i sin helhet som var 6,3 %. Kostenhetens kvinnor
(93 % av alla anställda) hade en sjukfrånvaro på 7,67 % att jämföra med kvinnor på Barn och
utbildning totalt 7,02 %.
Av kostenhetens anställda är ca 46 % över 50 år och i den här gruppen är sjukfrånvaron
9,17 %, vilket är högre än Barn och utbildning i sin helhet på 7,9 %.
Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder - kommunens
förskolor maj 2014 – april 2015
Uddevalla kommuns förskoleverksamhet består av 25 enheter varav 10 med två avdelningar
och fem med tre avdelningar. 15 enheter bedriver sin verksamhet i kommunala fastigheter och
10 i fastigheter med externa (sju olika) fastighetsägare. Cirka 300 anställda och drygt 1500
barn finns i verksamheterna
Uppföljning av tillbud och skador
Förskoleverksamheten har använt digitala formulär för tillbud och skadeanmälningar av
händelser med barn, där det inte går att särskilja statistik för tillbud och skador. Alla inkomna
tillbud och skador gås igenom av verksamhetschef kontinuerligt. Det är utifrån dessa
genomgångar analysen görs.
3(5)
Dnr
Rapport
2015-06-05
Det läggs ner mycket arbete på enheterna för att följa upp och förebygga varje händelse.
Merparten av situationerna är sprungna ur den rörlighet som alltid finns i en barngrupp.
Förskolorna arbetar med att öka säkerheten för barn och vuxna. Den springande punkten är
hur man organiserar arbetet. Förhållningssättet är också en avgörande faktor. Det systematiska
kvalitetsarbetet förser enheterna med goda verktyg för förändringsarbetet. Den låga
personaltätheten accentuerar ofta vikten av det förebyggande säkerhetsarbetet.
Under perioden hade förskolorna 14 skadeanmälningar (personal) till försäkringskassan.
Merparten är att någon halkar eller får belastningsskador när ett barn behöver hjälp och man
sitter på huk eller liknande. Några mönster går inte att utläsa, men många av
skadeanmälningarna påtalar också stressfaktorer, även om det inte är den primära orsaken till
olyckan.
Hälften av tillbudsrapporterna (totalt 25) gällande personal anger personaltäthet som orsak.
Resterande tillbud är allt från otillräcklig säkerhet kring hantverkares underhållsinsats till en
mikrougn som vill brinna. Kring varje enskild händelse vidtas åtgärder, om så är möjligt. Vid
tillbud i samband med att en enhet har hantverkare skall en riskanalys alltid upprättas, något
som är lätt att tappa bort. Vid genomgång av arbetsmiljörapporten i förskolechefsgruppen
kommer frågan att diskuteras.
Färre tillbudsrapporter för barn har inkommit (totalt 14), vilka alla är unika händelser. Berörd
enhet har vidtagit åtgärder, men insatser från verksamhetsnivå är inte aktuella utifrån dessa
tillbud.
Skaderapporter för barn diarieförs och originalen arkiveras på förskolekontoret. Ett 70-tal
inkomna handlingar visar klämskador, rivskador, olika skador orsakade av fall, bitskador och
skador uppkomna i vardagssituationer. Knappt hälften av olycksfallen har skett inomhus.
När det gäller skaderapporter för barn hänförs bitningar till de stora yngregrupperna.
Verksamheten kommer att uppmärksamma skaderapporter särskilt under kommande period.
I övrigt har enheterna haft några armbrott och möjliga tandskador. Ett diabetesbarn som får
snabba blodsockerfall har rapporterats.
Tillbud och skador på enheten tas upp i den kartläggning som görs i likabehandlingsarbetet
inför upprättandet av ny plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Detta
arbete kommer att intensifieras under 2015.
Uppföljning av skyddsronder
Många enheter är slitna och slitage är grunden för merparten anmälda risker, särskilt de
allvarliga i utemiljöerna. Många staket och grindar har behövt åtgärdas under året. Dubbelt så
många både allvarliga och andra risker har noterats ute än inne. Utemiljöerna tycks vara i
större behov av översyn än nuvarande praxis.
4(5)
Dnr
Rapport
2015-06-05
Endast en anmärkning gällande brandsäkerhet har noterats. Den enheten har planerad
brandövning i maj och brandsäkerhetsutbildning i september innevarande år.
Buller och belysning är ett område som är mer svårarbetat eller tar längre tid.
Ett antal enheter har stora bekymmer med förstörelse vilket är svårt att komma tillrätta med.
Riskerna blir särskilt allvarliga vid eldning. Enheter som berörs arbetar aktivt för ökad
samverkan med hyresvärdar, fastighetsskötare, lokalplanerare m fl. Utöver förstärkt rondering
på några enheter bekostar också aktuella enheter periodvis ytterligare utökad rondering av
vaktbolag.
Det är fortfarande ett antal (2 allvarliga och 5 andra) anmärkningar på ljudmiljön.
Sammanfattningsvis kan sägas att ordinarie underhåll inte längre i samma utsträckning som
tidigare skrivs fram i skyddsrondsprotokoll, vilket är bra.
-
Verksamhetsvaktmästeri har utökats.
Enheterna arbetar strukturerat med arbetsmiljöfrågor.
Miljö- och stadsbyggnad gör tillsyn på alla enheter gällande Egenkontroll under våren
2015, och stickprov under hösten 2015.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på förskolorna var i genomsnitt under 2014 7,73 % att jämföra med Barn och
utbildning i sin helhet på 6,3 %.
Sjukfrånvaron var hög under februari mars, då verksamheten hade flera virusinfektioner och
magsjukor i omgångar. Det konstateras att låg personaltäthet sliter på personalen och gör dem
mer mottagliga. Den tidigare rapporterade åldersstrukturen är också en bidragande faktor till
förskolornas högre sjukfrånvaro. Möjligen kan detta också påverka en ökning i förhållande till
antal anställda i frånvarotimmar pga vård av närstående. Det är inte många timmar i
sammanhanget, men en tendens värd att notera.
Av annan frånvaro kan nämnas att det är färre som studerar utan lön, färre som är
föräldralediga för barn nummer två och färre lediga för vård av barn. Jämförelsen är relativt
antal anställda och mellan första kvartalet år 2014 och år 2015.
De insatser som görs på verksamhetsnivå är framskrivna i handlingsplan utifrån
medarbetarenkäten för att minska stressnivån. Utöver handlingsplanen har ett arbete påbörjats
kring förbättrad kommunikation tillsammans med webbansvarig. God dialog på arbetsplatsen
minskar sjukfrånvaron.
Eleonore Lidman
Utredare
5(5)
Dnr
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 84
Dnr BUN 2011/00956
9
Remiss från samhällsbyggnadsnämnden - Förslag till
detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 ”Källdalsskolan” Lingatan Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad 2015-05-13.
De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44
behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara
ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Ett
stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att ”allmän plats; park” omvandlas till skoltomt. Större delen av området
avses vara tillgängligt under icke skoltid.
Beslutsunderlag
Samrådshandlingar
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-06-09
BUN protokollsutdrag 2015-01-22 § 6
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att som svar på de samrådshandlingar som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7
”Källdalsskolan” Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal översända förvaltningens
tjänsteskrivelse daterad 2015-06-09
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
Barn och utbildning
2015-06-09
Dnr BUN 2011/00956
Handläggare
Lokalplanerare Tony Andersson
Telefon 0522-69 70 07
[email protected]
Remiss från samhällsbyggnadsnämnden - Förslag till
detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 ”Källdalsskolan” Lingatan Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad 2015-05-13.
De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44
behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara
ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Ett
stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att ”allmän plats; park” omvandlas till skoltomt. Större delen av området
avses vara tillgängligt under icke skoltid.
Beslutsunderlag
Samrådshandlingar
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-06-09
BUN protokollsutdrag 2015-01-22 § 6
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att som svar på de samrådshandlingar som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7
”Källdalsskolan” Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal översända förvaltningens
tjänsteskrivelse daterad 2015-06-09
Ärendebeskrivning
Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 ”Källdalsskolan” Lingatan Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad 2015-05-13.
De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44
behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara
ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Ett
stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har be-
Tjänsteskrivelse
2(2)
Barn och utbildning
2015-06-09
Dnr BUN 2011/00956
funnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att ”allmän plats; park” omvandlas till skoltomt. Större delen av området
avses vara tillgängligt under icke skoltid.
Som konstateras i handlingarna har det visat sig att detta är den enda platsen i området
som kan rymma en skola av denna storlek. Befolkningsprognosen pekar på en ökning
av elevantalet i grundskolan och den nya skolan behöver vara större än nuvarande Herrestadsskolan. Skolan planeras för 525 elever i grundskolan och ca 40 elever i grundsärskola/träningsskola. Lokaltekniskt och arbetsmiljömässigt är befintliga Herrestadsskolan i stort behov av ombyggnad. Planerna för området gör dock att en nybyggnad
görs på annan plats än den nuvarande.
I planen ingår även lokaler för kultur- och fritidsverksamhet inkl. en idrottshall med
”fullmått” och en omläggning av trafikflödet för att möliggöra en näridrottsplats i området.
Detaljplanen ger också möjlighet till en förskola som kan bli aktuell när lokalbehovet
för förskoleverksamheten är utrett.
Frågan om ersättning av Herrestadsskolan av lokaltekniska och arbetsmiljömässiga skäl
har utretts under lång tid. Nu har även behov av en utökning elevplatser tillkommit. Ett
färdigställande av den nya skolan är mycket brådskande.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Samhällsbyggnadsnämnden
Tony Andersson
Lokalplanerare
Protokollsutdrag
Barn och utbildningsnämnden
2015-01-22
§6
Dnr BUN 2011/00956
Remiss från miljö och stadsbyggnadsnämnden – Förslag till
detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 ”Källdalsskolan” Lingatan Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad 2014-12-05.
De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44
behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara
ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Ett
stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att ”allmän plats; park” omvandlas till skoltomt. Större delen av området
avses vara tillgängligt under icke skoltid.
Beslutsunderlag
Samrådshandlingar
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-12-30.
Yrkanden
Magnus Jacobsson (KD), Karin Ljungström (FP) och Sonny Persson (S) yrkar bifall till
förslaget i handlingarna
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att som svar på de samrådshandlingar som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7
”Källdalsskolan” Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal översända förvaltningens
tjänsteskrivelse daterad 2014-12-30
Vid protokollet
Pernilla Gustafsson
Justerat 2015-01-27
Cecilia Sandberg (S), Sonny Persson (S)
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-01-27 intygar
Pernilla Gustafsson
Expedierat 2015-01-29
Miljö och stadsbyggnadsnämnden
Lokalplanerare BUN
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
MILJÖ OCH
STADSBYGGNAD
1 (2)
DNR: ARB
579
HANDLÄGGARE
Planarkitekt Mats Windmark
TELEFON 0522-69 73 24
[email protected]
KÄLLDALSSKOLAN
NYA HERRESTADSSKOLAN
Lingatan/ Undavägen
KUNGÖRELSE OM GRANSKNING AV
DETALJPLAN
Ett förslag till Detaljplan för del av fastigheten KÄLLDAL 4:7,
Källdalsskolan/ Nya Herrestadsskolan är utställd för granskning under tiden 2015-05-19 - 2015-06-17.
Planen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad 2015-05-13.
De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr
om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Ett stort antal placeringar av en ny skola
har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Källdal. Planförslaget innebär att
”allmän plats; park” omvandlas till skoltomt. Större delen av skoltomten avses vara tillgänglig för allmänheten under icke skoltid.
Förutom skola ska den blivande tomten även inrymma infotek och fritidsgård. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under kvällar och helger. Tanken är preliminärt att skoldelen ska innehålla särskola/
träningsskola samt tre paralleller skola för år F-6, men även andra kombinationer är möjliga. Källdals nuvarande förskola ingår också i planen. Återvinningsstationen kommer att flyttas.
Skolbussarna kommer i huvudsak från väster och nordväst varför infart via
Tavlegatan är lämpligt. Tanken är att bygga en ny skolbusshållplats som
även betjänar Norgårdenskolan. I samband med skolutbygganden diskuteras
också att förbinda Norgårdsvägen och Lingatan med en ny gata som blir öppen både för bussar och personbilar. Denna gata finns redan angiven i gällande detaljplan.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-11-13 att ett genomförande av
detaljplanen inte kan antas komma att medföra betydande miljöpåverkan.
(Se 6 kap Miljöbalken). Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning.
UTSTÄLLNINGSLOKALER
Planförslaget ställs ut för granskning på:
*Medborgarkontoret, Rådhuset, Kungstorget, måndag 10-18, tisdag-torsdag 1016.30 och fredag 10-16.
*Stadsbiblioteket, Södergatan, under ordinarie öppettider
*Miljö och Stadsbyggnads foajé i Stadshuset, Varvsvägen 1, måndag-fredag 8-12,
13-16.30.
Det kommer även att finnas på kommunens hemsida: www.uddevalla.se/planer
Plansamrådet finns sammanfattat och kommenterat i en samrådsredogörelse daterad
2015-05-13. Samrådsredogörelsen finns på utställningsplatserna, men inte på kommunens
hemsida.
Den som har synpunkter på förslaget får framföra dessa skriftligen till:
Miljö och Stadsbyggnad, 451 81 UDDEVALLA eller till vår e-postadress [email protected]
Senast 2015-06-17 ska synpunkterna ha inkommit. Den som inte senast under utställningstiden framfört skriftliga synpunkter på detaljplanen kan komma att förlora rätten att
överklaga ett beslut att anta planen. Ärendet beräknas behandlas i Samhällsbyggnadsnämnden 2015-08-20 samt i Kommunfullmäktige 2015-09-09 eller 2015-10-14.
Miljö och Stadsbyggnads svar på era eventuella synpunkter kommer att återfinnas i det
granskningsutlåtande som upprättas efter granskningsutställningen.
KONTAKTPERSON är Mats Windmark, tel 0522- 69 73 24
SAMMANFATTNING OCH SYFTE
De flesta lokalerna i nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om
väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader.
Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler
på den nuvarande skoltomten. Ett stort antal placeringar av en ny skola har
diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder
om Lingatan i den centrala delen av Herrestad.
Förutom skola ska den blivande tomten även inrymma infotek och fritidsgård. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under kvällar och helger. I fortsättningen benämns av praktiska skäl de tänkta
byggnaderna och verksamheterna ”skolan” och området benämns
”skoltomten”. Tanken är preliminärt att skoldelen ska innehålla särskola/
träningsskola samt tre paralleller skola för år F-6, men även andra kombinationer är tänkbara. Källdals nuvarande förskola ingår också i planen. Där kan
det på sikt bli en ny förskolebyggnad. Detaljplanen styr bara tillåten användning på tomten, men givetvis inte t ex vilka årskurser som skolan ska innehålla.
Skolan får korta gångavstånd till många bostäder i Källdal och Herrestad
och måttliga gångavstånd till Persgården, Kissleberg och Misteröd. För
Sunnningen och de blivande bostäderna på Sunningebergen blir avståndet
till denna skoltomt kortare än avståndet till den nuvarande Herrestadsskolan.
Precis som i dag kommer många elever med skolbuss till den nya skolan och
det sker även viss omstigning till de bussar som fortsätter in till bl a gymnasierna i staden. Herrestadsområdet har ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät på egna vägar eller lågtrafikerade bilvägar som ansluter väl till skoltomten. Några kompletteringar bör dock göras.
Skolbussarna kommer i huvudsak från väster och nordväst varför infart via
Tavlegaten är lämpligt. Tanken är att bygga en ny skolbusshållplats som
även betjänar Norgårdenskolan. I samband med skolutbygganden diskuteras
också att förbinda Norgårdsvägen och Lingatan med en ny gata som blir öppen både för bussar och personbilar. Denna gata ingår inte i denna detaljplan, utan finns angiven i en gällande detaljplan från år 1999.
Skolanläggningen ansluts till det kommunala VA-nätet. Troligen kommer
den att anslutas till fjärrvärmenätet.
Miljö och Stadsbyggnad föreslår att den nya skolan ska heta ”Källdalsskolan” eller ”Nya Herrestadsskolan”, men utesluter inte att den får ett annat
namn.
HANDLÄGGNING
Detta detaljplanearbete handläggs och upprättas enligt reglerna i PBL (Planoch Bygglagen) 2010:900, vilken trädde i kraft 2011-05-02. Planarbetet påbörjades 2013-12-12.
2
HANDLINGAR
Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser, ritad på en grundkarta i skala 1:1000. Illustrerade nya byggnader och markens disposition
utgör endast exempel.
Till detaljplanen hör följande handlingar upprättade av Uddevalla kommun:
[x]
Planbeskrivning (denna handling)
[x]
Samrådsredogörelse
[ ]
Utlåtande efter granskning
[x]
Fastighetsförteckning
[x]
Trafikutredning skolbussar mm, Tekniska kontorets Gatu- o
parkavd 2014-09-19
[x]
Trafikutredning, TKs Gatu- o parkavdelning 2015-05-12
Dessutom finns följande handlingar upprättade av konsulter:
[x]
Dagvattenutredning, ALP Markteknik AB
[x]
Geoteknisk utredning, Bohusgeo 2015-05-12
PLANDATA
Läge, areal, markägoförhållanden
Planområdet ligger i den centrala delen av Herrestad, väster om Undavägen
och ca 200 meter söder om väg 44. Lingatan ingår i planen liksom Källdals
förskola. Norgårdenskolans tomt tangeras. Avståndet till Uddevalla centrum
är ca 5 kilometer.
Planområdets areal är ca 4,5 hektar.
All mark inom planområdet ägs av Uddevalla kommun. Aktuell stamfastighet heter Källdal 4:7. Källdals förskola ägs av Uddevalla kommun, men den
drivs som en fristående förskola.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Riksintressen enligt Miljöbalken, Natura 2000
Planen omfattas av riksintresse för högexploaterad kust. Uddevallas kuster
är en del av kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp,
som med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin
helhet är av riksintresse enligt 4 kap 1§ Miljöbalken. Exploateringsföretag
och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett
sätt som inte påtagligt skadar områdena natur- och kulturvärden. Se även
kapitlet ”Avvägning enligt Miljöbalken”, nedan. Området är också av riksintresse enligt 4 kap 4§ Miljöbalken som behandlar fritidsbebyggelse och stora
anläggningar enligt 17 kap Miljöbalken.
3
I praktiken har dessa riksintressen ingen påverkan på detaljplanen.
Något norr om planområdet finns väg 44 som är av riksintresse för kommunikationer. (MB 3:8).
Planområdet berör inte direkt något Natura 2000-område. Närmaste sådant
område är Havstensfjorden och vattnet fram till Unda camping.
Översiktsplanen
Översiktsplanen för staden Uddevalla, som antogs 1996, anger området som
”Befintlig stadsbebyggelse: Bostäder, icke störande verksamheter, service,
handel, närlekplatser mm.” I förslaget till ny ÖP för staden anges området i
samrådshandlingen som ”Bebyggelse/bostäder planerad”.
Detaljplaner
För större delen av planområdet gäller detaljplan HE 17, fastställd av Länsstyrelsen 1976-08-22. Den saknar genomförandetid. Huvuddelen av nu aktuellt planområde är angivet som ”Allmän plats, Park eller plantering”. Inom
planområdets västra del, vid Källdals förskola, anges kvartersmark för
”Allmänt ändamål”. Undavägen ingår också i detaljplan HE 17. Planen är
genomförd i sin helhet.
Utdrag ur detaljplan He 17. Det mellangula området är Parkmark. Det
blåa området är Källdals förskola
4
För området norr om Källdals förskola gäller detaljplan He 120, antagen
1999-06-10. Den saknar genomförandetid. Planen anger ett idrottsområde,
Y, och en bussgata söder därom. Vidare anges ett trafikområde, T1, som
möjliggör utbyggnad av en kommunal bilgata mellan Norgårdsvägen och
Lingatan i en annan sträckning än dagens bussgata. Kvartersmarken anges
för parkerring/garage, vårdcentral, förskola och handel. Förutom trafikområdet är planen helt genomförd.
Utdrag ur detaljplan He 120
För Norgårdenskolan och gatan öster därom gäller detaljplan He 109, antagen 1993-03-18. Genomförandetid saknas. Planen anger S= skoländamål
samt en lokalgata. Planen är genomförd.
Utdrag ur östra delen av detaljplan He 109
5
För Lingatan och området norr därom gäller detaljplan He 29, fastställd av
Länsstyrelsen 1988-02-29. Den saknar genomförandetid. Planen anger Handelsändamål. Lokaler för livsmedelshandel får dock inte anordnas. Planen är
genomförd i sin helhet.
Fastighetsplan
Det finns ingen fastighetsplan eller tomtindelning i området.
Strandskydd
Strandskyddsområde finns inte inom eller i närheten av planområdet.
Markavvattningsföretag
Planen berör ett markavvattningsföretag med Länsstyrelsens arkivnummer
O-E1b-0576. Det tillkom på 1920-talet och var i första hand avsett att på ett
samlat sätt dränera åkermark med flera olika markägare. Numera är hela
markavvattningsföretagets område detaljplanelagt och det finns inga jordbruk kvar i området. Området ligger i huvudsak på kommunägda stamfastigheter eller berör industritomter som kommunen har exploaterat och sålt.
Miljö och Stadsbyggnad bedömer att de åtgärder som föreslås i detaljplanens dagvattenutredning inte strider mot markavvattningsföretagets syfte.
Miljö och Stadsbyggnad överväger ändå att begära att markavvattningsföretaget ska upphävas eftersom det saknar betydelse.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Behovsbedömning av miljöbedömning
Förslaget innebär en komplettering av ett befintligt bebyggelseområde, Herrestad-Källdal. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte
av kriterierna i MKB-förorordningens bilaga 4. Miljö och Stadsbyggnad anser att planen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan
Därmed krävs inte någon miljöbedömning. Reglerna om detta finns i Planoch Bygglagen samt i Miljöbalken. Samråd har skett med Länsstyrelsen som
delar Miljö och Stadsbyggnads bedömning.
Avvägningar enl Miljöbalken
Enligt Miljöbalken 4:1 får ingen påtaglig skada ske på områdets natur- och
kulturvärden.
Vad gäller riksintresset enligt Miljöbalken 4:4 så innehåller planen inte sådan byggelse och sådana anläggningar som anges där.
Sammanfattningsvis bedöms detaljplanen vara förenlig med riksintressena
mm enligt Miljöbalken.
6
Mark, topografi, vegetation
Marken inom planområdet är påtagligt plan/ horisontell. Området är delvis
gräsbevuxet och har delvis små träddungar. Även omgivande områden är
plana. Miljö och Stadsbyggnads miljöavdelning bedömer att det inte krävs
någon naturvärdesinventering.
Geotekniska förhållanden och radon
En geokonsult genomför en geoutredning för det kommande byggprojektet.
Hela planområdet är nästan helt horisontellt, varför ingen skredrisk föreligger. Djupet till fast botten är ca 30 - 42 meter. Jordlagren består närmast
marken av fyllning och därunder finns ett tjockt lerlager. Den planerade
byggnaden behöver grundläggas med stödpålar. Marken nära byggnaden kan
behöva grävas ur och kompenseras med lättfyllning för att sättningar ska
undvikas. För att förhindra grundvattensänkning och för att undvika torrskorpebildning under grundläggningsnivån föreslås en infiltration av dagvatten under byggnaden och de närmast anslutande markytorna. Geokonsulten
ser ingen risk för att skadliga grundvattensänkningar (portryckssänkningar i
leran) ska kunna uppkomma och påverka de befintliga byggnaderna i omgivningen.
Den tjocka leran under byggnaderna isolerar effektivt från ev radon från den
underliggande berggrunden.
Bergrasrisker
Det finns inga berg i dagen inom 120 meter från planområdet. Därmed finns
det ingen risk för att bergras eller blocknedfall kan påverka planen.
Fornlämningar
Det finns inga kända fornlämningar inom eller i närheten av planområdet.
Bakgrund till att just detta område föreslås som tomt för
Herrestadsskolans ersättare
De flesta lokalerna i nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om
väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader.
Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om nuvarande lokaler samt att
bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Marken lutar påtagligt
vilket skulle ge en skolbyggnad med många invändiga nivåskillnader. Detta
gör det svårt att åstadkomma en bra handikappanpassning. Skolan är
”ocentralt” placerad i förhållande till befintliga och blivande bostadsområden. Bullerpåverkan från väg 44 är ganska stor och det är svårt att bygga bra
bulleravskärmningar. Reglerna kring transporter av farligt gods på väg 44 är
7
svåra att bemästra eftersom skoltomten ligger så nära vägen. Det är svårt att
bygga bort dagens konflikter mellan skolbussar och ”föräldrabilar”. Enda
fördelarna med att satsa på nuvarande skoltomt är närheten till en skogklädd
kulle och bra placering i förhållande till gångtunneln under väg 44.
Om ombyggnader och nybyggnader ändå skulle göras på den nuvarande
Herrestadsskolan skulle det vara nödvändigt att flytta hela skolverksamheten
under byggtiden.
Viktiga aspekter vid valet av en ny placering för skolan och övriga funktioner är bl a:
*Korta eller måttliga gångavstånd, samt säkra gång- och cykelstråk, till så
många bostäder som möjligt.
*Bra utomhusmiljö vad avser trafikbuller.
*Kommunalt markägande eller möjlighet för kommunen att med rimliga
medel inom rimlig tid förvärva nödvändig mark.
*Möjlighet att komma fram med skolbussar på ett säkert och rationellt sätt
utan alltför långa körvägar.
*Bra åtkomst med linjebusstrafik.
*Möjlighet att ordna angöring för föräldrarnas personbilar på ett säkert och
rationellt sätt.
*Bra läge för besökande till infotek, idrottshall och fritidsgård.
Kommunen har under flera år diskuterat många lokaliseringsförslag från
elever, föräldrar, skolpersonal, politiker och tjänstemän. Bl a har placeringar på Herrestadsfjället, vid Unda och i det eventuellt framtida bostadsområdet Mosshed diskuterats. Även ombyggnad av nuvarande Herrestadsskolan
har ytterligare diskuterats, liksom förvärv av privatägd obebyggd mark för
handelsändamål. Arbetsgruppen har funnit att den bästa (och kanske enda
möjliga placeringen) är det nu aktuella området söder om Lingatan i den
centrala delen av Källdal/ Herrestad.
Några av de diskuterade och därefter avfärdade alternativen är:
* Den s k SIBA-tomten: Området är privatägt och inte till salu. Kommunen
vill inte ansöka om t ex expropriation. Tomten är ca 4000 – 5000 kvm
mindre än det i detaljplanen föreslagna området. Bra kontakt med befintliga
gångtunnlar under väg 44.
* Området mellan väg 44 och Kärraån: Området är smalt vilket innebär att
byggnader och skolgård kommer mycket nära både väg 44 och Kärraån.
Korta avstånd till väg 44 ger problem med trafikbuller och konflikt med
transporter av farligt gods. Kort avstånd till ån kan innebära dyrbara förstärkningar för att höja säkerheten mot skred. Nästan hela området omfattas
av strandskydd. Marken är privatägd mark. Det är mycket svårt att ordna en
fungerande tillfart för skolbussar och bilar. Bra kontakt med befintliga gångtunnlar under väg 44.
*Mosshed: Det är osäkert om, och i så fall när, en bostadsexploatering
kommer att ske i Mosshedsområdet. Risken finns att en ny skola i Mosshed
skulle komma att under mycket mycket lång tid ligga ensam på långa av avstånd från befintliga och blivande bostadsområden.
8
Översikt över Källdalsområdet med omgivningar
Bebyggelse och service
Inom planområdet finns Källdals förskola, men i övrigt finns det ingen bebyggelse. Däremot finns det en återvinningsstation som behöver flyttas till
en helt ny plats.
Lingatan sedd mot väster. Återvinningsstationen skymtar till vänster
9
Planområdet är det gula området i mitten av kartan
Söder om planområdet finns ett ganska stort villaområde med gruppbyggda
småhus. I väster finns ett radhusområde. Radhusområdet har ett separat garage- och parkeringsområde norr om befintlig bussgata. Norr om garageoch parkeringsområdet finns ett idrottsområde som bl a betjänar Norgårdenskolan, som ligger längre väster ut. På sikt kan idrottsområdet komma att
ställas i ordning som en näridrottsplats.
Norr om planområdet finns Herrestads vårdcentral, Linets förskola och ett
handelsområde.
Öster om planområdet finns ett småindustriområde som även innehåller
handel och kontor.
--------------------------------------------------------------------------------------Planförslaget innebär att det ska uppföras en ny skola som ersätter den
nuvarande Herrestadsskolan. Förutom skola ska tomten även inrymma infotek, fritidsgård mm. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under
kvällar och helger. Tanken är preliminärt att skoldelen ska innehålla tre paralleller skola för år F-6, samt träningsskola/särskola. Även andra kombinationer kan bli aktuella. Detaljplanen styr bara tillåten användning på tomten,
men givetvis inte t ex vilka årskurser som skolan ska innehålla. Källdals
förskola ingår också i planen. Den nuvarande detaljplanens ändamålsbestämmelse för Källdals förskola är A=Allmänt ändamål och ersätts av bestämmelsen S2=förskola, skola. I framtiden kan nämligen ”gränserna” mellan skola och förskola vara annorlunda än vad de är i dag.
Arbete pågår med att upprätta ett lokalprogram för skolan och fritidsfunktionerna. Samtidigt görs skisser på hur tomten och byggnaderna kan
disponeras. Nedanstående skiss är inte något färdigt förslag, utan får endast
ses som ett exempel på utformning.
10
Exempel på utformning av Källdalsskolan/ Nya Herrestadsskolan
Skiss 2015-02-19 från Liljewall arkitektkontor. Byggnaderna ska flyttas
längre från Undavägens gång- och cykelbana.
Tillgänglighet för rörelsehindrade m fl
Markområdet är i princip helt horisontellt, vilket ger goda förutsättningar att
ordna bra tillgänglighet för rörelsehindrade i hela området. När byggnader
och tomtmark projekteras ska givetvis BBR, Boverkets Byggregler, tillämpas.
Naturmiljö, lek och rekreation
Mellan Källdals förskola och den planerade skolan finns mindre träddungar
som är tänkta att bevaras som en resurs för skolan, förskolan och allmänheten.
11
Gångvägen norr om kvarteren Lärften, Finnväven och Röllakansväven ska
vara kvar. Öster om Källdals förskola finns en gångväg som föreslås flyttas
något österut så att Källdals förskola får en större tomt.
Barn- och utbildningsnämnden anser att i princip hela skolgården ska vara
tillgänglig för lekande barn under icke skoltid, d v s under kvällar, helger
och skollov. Med tanke på skolverksamhetens funktion kommer det troligen
att sättas upp ett meterhögt stängsel runt hela eller delar av skoltomten, men
grindarna kommer att vara olåsta, åtminstone under icke skoltid. Som jämförelse kan nämnas den nyligen iordningställda gården vid Sommarhemsskolan som har god tillgänglighet under icke skoltid. Detaljplanen kan inte
styra hur stängsel och grindar ska utformas.
Ca 200 meter söder om planområdet finns en kommunal lekplats med hög
standard som betjänar hela Källdals villaområde. Enligt uppgift fungerar
dock vattenavrinningen mycket dåligt ibland, vilket givetvis måste åtgärdas.
I Källdalsområdet finns även i övrigt mycket god tillgång på grönytor, bl a
väster om Hampvägen och söder om kv Logen (Hasselberget) samt kring
Spinnrocksvägen.
12
idrottsplats byggs en bussgata som enkelriktas för trafik söderut. På Lingatans sydsida byggs hållplatsfickor som ska betjäna båda skolorna. Busshållplatserna är också tänkta för omstigning till de bussar som fortsätter in till
Uddevallas centralt belägna skolor. Detta trafiksystem ger en god flexibilitet
genom att bussarna i vissa fall kan vända i den skapade slingan och många
bussar kan välja anslutning till väg 44 via Tavlegatan eller via Undavägen.
Ovannämnda gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan finns med i en detaljplan som antogs redan år 1999 (He 120). Det finns ingen anledning att
”upprepa” gatan i den nya detaljplanen. Om gatan genomförs är avsikten att
den återvändsgata som ligger mellan Norgårdenskolan och idrottsplatsen ska
tas bort och det gatuområdet införlivas med skoltomten. Linets garage- och
parkeringsområde ska ha tillfart från Lingatan, liksom villatomterna 6:23
och 6:24. De två senare har redan sin tillfart via ett stråk väster om kv Linet,
men ansluter i dag till Norgårdsvägen.
Gång- och cykelvägnätet är mycket väl utbyggt i Källdalsområdet. Som
framgår av ovanstående bild är det tänkt att gång- och cykelvägen utefter
Lingatans sydsida ska förlängas västerut. Det kommer att utredas om det
nordsydliga gång- och cykelstråket söder om tunneln under väg 44 ska korsa
den blivande bilgatan planskilt eller i plan. I vilket fall kan det bli aktuellt
med busskuddar eller andra fartdämpande åtgärder.
Tekniska kontorets gata- parkavdelning har 2015-05-12 utfört en trafikutredning för en ny skola i Källdal. Slutsatserna är bl a att framkomligheten i
korsningen Lingatan- Undavägen blir låg under morgonens högtrafiktid i
samband med skolstart. Under övriga dygnet har skolan och angränsande
nya verksamheter begränsad betydelse för trafiksystemet. Utredningen föreslår ett antal åtgärder, bl a utbyggnad av gång- och cykelvägar, flytt av
14
busshållplats samt hastighetsdämpande åtgärder på Undavägen söder om
Lingatan och på Lingatan. Signalerna i korsningen Undavägen – väg 44 bör
kunna trimmas. En förbindelse mellan Norgårdsvägen och Lingatan skulle
förbättra möjligheterna att välja färdväg samt underlätta och förenkla trafiksystemet både för området och för skoltrafiken.
Angöring och parkering
Illustration på sidan 11 visar exempel på hur angöring och parkering kan
ordnas på skoltomten. Utanför skolans olika entréer är det lämpligt med angöringsslingor så att personbilar inte behöver backa i onödan. Det bör studeras närmare hur varumottagning till skolans kök kan ordnas utan att det blir
konflikt med personbilar. Detaljplanen reglerar att det bara får finnas en anslutning mot Undavägen. Antalet utfarter mot Lingatan bestäms av Tekniska
kontorets Gata/Parkavdelning i samråd med Fastighetsavdelningen och behöver inte styras i detaljplanen.
Parkering mm till Källdals förskola behöver byggas om eftersom den nya
Lingatan blir bredare än den nuvarande.
Om förbindelsen byggs mellan Norgårdsvägen och Lingatan behöver vårdcentralens parkering byggas om.
Teknisk försörjning
El
Sannolikt behöver elnätet inte utökas med någon helt ny transformatorstation. Däremot kan eventuellt en redan befintlig station i området behöva bytas ut mot en större. Det kommunala bolaget Uddevalla Energi svarar för
elnätet.
Telenät, kommunikationskabelnät
Uddevalla Energi kan bygga ett fiberkabelnät.
Renhållning
Vid utformning och placering av de nya skolbyggnaderna är det angeläget
att soprum mm placeras så att renhållningsfordonen behöver backa så lite
som över huvud taget är möjligt och så att ingen gångtrafik förekommer i
närheten. Det kommunala bolaget Uddevalla Energi svarar för sophämtningen.
15
Återvinningsstation
Den nuvarande återvinningsstationen vid Lingatan måste flyttas till en ny
plats eftersom den inte kan inrymmas inom skoltomten. Ett alternativ skulle
kunna vara att den placeras nära den nya gatan norr om vårdcentralen. Även
andra alternativ kan diskuteras.
Uppvärmning
Avsikten är att ansluta skolbyggnaderna till fjärrvärmenätet. Ledningar med
god kapacitet passerar i direkt anslutning till skoltomten. Uddevallas fjärrvärme är ett mycket bra val ur miljösynpunkt. Val av uppvärmningssystem
kan dock inte styras genom detaljplanebestämmelser. BBR, Boverkets
Byggregler, anger samhällets krav på bl a max tillåten energiförbrukning.
Det kommunala bolaget Uddevalla Energi svarar för fjärrvärmenätet.
VA
Skoltomten ingår i det kommunala verksamhetsområdet för spillvatten, vatten och dagvatten. Dagvattensystemet i området har en sådan belastning att
fördröjning kommer att krävas. Det finns goda möjligheter att avsätta mark
för underjordiska fördröjningsanordningar och reningsanordningar under
parkeringsytor eller under planteringsytor. Dagvattenutredning pågår Se
även nästa avsnitt: miljökvalitetsnormer.
Befintliga VA-ledningar, samt en pumpstation kan komma i konflikt med
planförslaget. Huvudalternativet är att ledningarna flyttas österut från den
nya kvartersmarken ut i allmän plats. Ett annat alternativ är att byggnaderna
placeras så att de inte kommer i konflikt med ledningarna. Flyttning av ledningar i gott tekniskt skick bekostas av exploatören. I annat fall kan kostnadsfördelningen diskuteras mellan Tekniska kontoret och Uddevalla Vatten
AB. Det senare företräds av driftbolaget Västvatten AB.
De ledningar som ligger strax öster om Källdals förskola är tänkta att vara
kvar tills vidare, men det finns ingen anledning att försvåra en eventuell
framtida flyttning av ledningarna.
16
Befintligt VA-nät
Miljö och Stadsbyggnad föreslår inga ledningsområden för VA på plankartan, men enligt lantmäteriet är det ändå möjligt att få ledningsrätt om så erfordras.
MILJÖKVALITETSNORMER, MB 5 kap
Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område.
Miljökvalitetsnormerna omfattar bl a föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten
samt omgivningsbuller.
Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas inom det aktuella planområdet.
Byfjorden omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Enligt
VISS, Vatteninformationssystem Sverige, är den ekologiska statusen för
Byfjorden dålig (beroende på övergödning) och god kemisk ytvattenstatus
uppnås inte (beroende på kvicksilverförekomst). Dagvatten från planområdet avrinner mot Byfjordens. Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten och enligt uppgift från Uddevalla Vatten AB regleras
att bara rent dagvatten tas emot till det kommunala dagvattennätet. Därför
kommer inte statusen på Bäveån och Byfjorden att påverkas i negativ riktning avseende dagavvattning från planområdet. Ev krav på hur och om fördröjning och rening av dagvatten bör ske lokalt på tomtmark innan det går
17
vidare till det kommunala dagvattennätet får beslutas i annat sammanhang.
Exploateringen kommer att möjliggöra utrymme för fördröjning och rening
av dagvatten på tomtmark.
Övriga miljökvalitetsnormer bedöms inte vara aktuella i det här planområdet.
ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅLEN
Riksdagen har fastställt 16 övergripande miljömål för Sverige. Målen beskriver de kvalitéer som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på sikt.
Uddevalla kommun har arbetat för att bryta ner och lokalt anpassa de nationella miljömålen. I Uddevallas översiktsplan 2010 pekas sex miljömål ut
som är av särskild betydelse för Uddevalla. Av dessa sex är miljömålen
Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö främst relevanta för
planförslaget.
Begränsad klimatpåverkan
Planförslaget bedöms ge en begränsad klimatpåverkan. Skolbyggnaden ligger centralt i Källdal och har goda kollektiva kommunikationer. Många elever, anställda och besökare har gångavstånd eller nära till linjebussar. Övriga elever får god tillgång till skolbuss. Klimatpåverkan bedöms bli lägre än
vad som gäller för den nuvarande Herrestadsskolan. Bebyggelsen kommer
att anslutas till fjärrvärme.
God bebyggd miljö
Planförslaget bedöms kunna bidra till uppfyllelse av målet om God bebyggd
miljö genom att möjliggöra en mer centralt belägen skola med fler fritidsaktiviteter än vad som nu finns i Herrestad/Källdal; bl a idrottshall, fritidsgård
och infotek. Tillgängligheten är god. Inga värdefulla natur- och kulturmiljöer påverkas. Riktlinjer för buller och vibrationer samt beslutade miljökvalitetsnormer överskrids inte.
STÖRNINGAR
Trafikbuller
Kommunens bullerkartläggning, som redovisas på kartorna nedan, anger hur
ljudnivåerna är innan skoltomten bebyggs.
18
Ekvivalent ljudnivå för nya skolan
Karta som visar beräknad ekvivalent ljudnivå.
Gul färg är 45 – 50 db (A). Brun färg är 50 – 55 dB(A).
Kartläggningen visar att den ekvivalenta nivån på större delen av tomten
understiger 50 dB(A) och i den östligaste delen är nivån högst 55 dB(A).
Skolan kommer med all sannolikhet att byggas så att nästan hela skolgården
hamnar i ”ljudlä” vilket ger ännu lägre bullervärden på skolgården samt utanför de fasader som vetter mot skolgården. Riktvärdet för utomhusbuller är
55 dB(A) frifältsvärde, vilket därför innehålls med viss marginal vid fasader
mot norr, nordost och ost och med god marginal för övriga fasader. Illustrationen på sidan 11 visar undervisningslokaler placerade mot norr resp söder,
medan idrottshall och kök placeras mot öster. Detta är en fördel ur trafikbullersynpunkt. En normal modern fasadkonstruktion torde dämpa ca 35 dB(A)
vilket gör att riktvärdet för inomhusbuller, 30 dB(A), innehålls med mycket
god marginal även i rum som vetter mot norr och öster.
Maximal ljudnivå för nya skolan
De maximala nivåerna understiger 55 dB(A) på stora delar av tomten. Inom
mindre delar är nivåerna 55 – 65 dB(A). Riktvärdet för maxbuller inomhus
är 55 dB(A). En normal modern fasadkonstruktion torde dämpa ca 35 dB(A)
vilket gör att riktvärdet för inomhusbuller innehålls med mycket god marginal även i rum som vetter mot norr och öster. Det finns inga riktvärden för
maxbuller utomhus, men det är en fördel om byggnaderna orienteras ungefär
så som illustrationen på sid 11 visar.
19
Karta som visar beräknad maximal ljudnivå
Vit färg är högst 55 dB(A). Grön färg är 55–60 dB(A). Gul färg är 60 –65 dB(A)
Påverkan på Norgårdenskolan
Om Norgårdsvägen och Lingatan förbinds beräknas trafiken på Norgårdsvägen öka något, men endast ringa under skoltid. Genomfarten får den positiva
effekten att vändande biltrafik på Norgårdsvägen minskas när genomfart blir
möjlig. Norgårdenskolans utemiljö är relativt skyddad från Norgårdsvägen.
Hastigheterna och trafikmängderna på Norgårdsvägen bedöms bli så låga att
trafikbullerökningen blir försumbar, inte minst i jämförelse med nuvarande
trafikbuller från väg 44.
Sammanfattande bedömning av trafikbullerfrågan
Skoltomten klarar riktvärdena med god marginal, och om byggnaderna förläggs ungefär enligt illustrationen på sidan 11 innehålls riktvärdena på
gårdssidan nivåer dessutom med mycket god marginal. Den trafikökning
som kan uppstå på Lingatan beräknas ge låga tillskott som inte förändrar bedömningen att detta är en bra tomt ur trafikbullersynpunkt.
Ljudnivåerna på Norgårdsvägen framför Norgårdenskolan bedöms inte öka
märkbart om Norgårdsvägen och Lingatan förbinds med varandra.
Markföroreningar
Det finns inga indikationer på att marken skulle kunna innehålla föroreningar.
20
Drivmedelsstation vid Undavägen
Avståndet mellan drivmedelsstationen och skoltomten är som minst ca 100
meter. Dessutom kommer skolbyggnaden troligen att placeras ytterligare
minst 15 meter in på skoltomten. Handboken ”Bättre plats för arbete” anger
minst 100 meter mellan bostäder och bensinstationer. I detta fall behövs således inga närmare utredningar.
Transporter av farligt gods på väg 44
Väg 44 är inte utpekad som led för farligt gods, men i praktiken förekommer
ändå en del sådana transporter, bl a sådana som har start- eller målpunkt i
Uddevalla. Avståndet mellan 44:ans vägkant och skolans tomtgräns är 135 –
170 meter, och närmast vägen finns en vall. Byggnader kommer ytterligare
minst 5 meter längre bort. Därför anser Miljö och Stadsbyggnad att någon
riskanalys inte behöver göras.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Kommunen är huvudman för drift och underhåll av allmänna platser inom
och utanför planområdet, d v s gator, parkmark och naturmark.
Planens genomförandetid är fem år, se nedan. Slutdatum skrivs på plankartan.
För planområdet ska gälla normalkrav enligt PBL avseende bygglovplikten.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Preliminär tidplan för detaljplanearbetet
Målsättningen är att följande tidplan ska kunna följas:
SBN beslutade om granskning
Granskning
SBN godkänner planen
KS godkänner planen
KF antar planen
16 april
maj/juni
20 augusti
26 augusti el 30 september
9 september el 14 oktober
Laga kraft tidigast mitten av
oktober
SBN= Samhällsbyggnadsnämnden
KS= Kommunstyrelsen
KF= Kommunfullmäktige
Laga-kraftdatum ovan förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas
21
Genomförandetid
Planens genomförandetid börjar löpa när detaljplanen har vunnit laga kraft
och varar i 5 år. Slutdatum påtecknas plankartan.
Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla oförändrad, så
länge som kommunen inte ändrar eller upphäver planen.
Huvudmannaskap, ansvarsfördelning
Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för ombyggnad, nybyggnad och drift av all allmän plats.
Kommunen är exploatör och huvudman för skolan och svarar för byggandet
och drift inom kvartersmarken. Källdals förskola drivs som en fristående
förskola, men kommunen äger byggnader och mark.
Avtal
Kommunen (Samhällsbyggnadsnämnden) är såsom markägare och exploatör
ena parten i samtliga nedanstående avtalsfrågor.
Det bör upprättas ett genomförandeavtal med Uddevalla Vatten AB angående ev flyttning av VA-ledningar mm.
22
Ev kan det behövas ett avtal även med Uddevalla Energi angående fjärrvärme- och elanslutning.
Kommunen äger all mark inom och intill planområdet och därför behövs det
inga avtal med andra markägare för att skapa rådigheten över utrymmet för
gator och ledningar.
Ev kan det behövas ett avtal med Svensk förpacknings- och tidningsinsamling rörande flyttning av återvinningsstationen.
Det behövs ett avtal angående flyttningen och ombyggnad av den parkeringsplats som ligger norr om vårdcentralen. Parkeringsplatsen ligger på
kommuns mark men utgör en gemensamhetsanläggning.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning
Hela planområdet ligger på den kommunägda stamfastigheten Källdal 4:7.
Från Källdal 4:7 kan avstyckas en ny skoltomt (Källdalsskolan eller nya
Herrestadsskolan). Det kan vara lämpligt att avstycka en förskoletomt runt
den befintliga Källdals förskola.
Om bussgatan och den nya lokalgatan genomförs kan Norgårdenskolans fastighet Logen 2 utökas österut med mark från Källdal 4:7. (Fastighetsreglering).
Allmän plats ligger kvar på den kommunägda stamfastigheten Källdal 4:7
Gemensamhetsanläggningar
Det behövs ett avtal angående flyttningen och ombyggnad av den parkeringsplats som ligger norr om vårdcentralen. Parkeringsplatsen ligger på
kommuns mark men utgör en gemensamhetsanläggning.
Ledningsrätter
Om genomgående ledningar ligger kvar eller flyttas inom kvartersmark är
det önskvärt att ledningsrätt söks. För ledningar som ligger på blivande allmän plats är det inte aktuellt med ledningsrätt.
Ansökan
Ansökan om fastighetsbildning behandlas av den kommunala lantmäterimyndigheten.
23
FASTIGHETSKONSEKVENSER
För privata fastigheter blir det inga konkreta konsekvenser i form av avgifter
el dyl till följd av detaljplanens genomförande.
VÄGNAMN OCH KVARTERSNAMN
Kommunen har en namnberedningsgrupp som föreslår nya gatunamn och
kvartersnamn. Om kommunen bygger förbindelsegatan mellan Norgårdsvägen och Lingatan föreslås att gatan blir en förlängning av Norgårdsvägen.
Den nya skolan torde få gatuadress från Lingatan. Om särskolan byggs ungefär enligt illustrationen kan den eventuellt få gatuadress från Undavägen.
Den nya skoltomten ansluter direkt till kvarteret Klädet, och torde få fastighetsbeteckningen Klädet 4.
Den nya skolan föreslås heta ”Källdalsskolan” eller ”Nya Herrestadsskolan”
men även annat namn är tänkbart.
TEKNISKA OCH EKONOMISKA FRÅGOR
Planens genomförandekostnad/ budgetering
Uddevalla kommun får utgifter för byggandet av skolan, idrottshallen, infoteket och fritidsgården samt för iordningställande av tomten. Givetvis blir
det en årlig driftskostnad för dessa anläggningar. Driftskostnaden för nuvarande Herrestadsskolan upphör, men visst överlapp kan uppstå. Kommunen
får också kostnader för rivning av (delar av) den nuvarande Herrestadsskolan, men på lång sikt kan eventuellt marken säljas. Det går inte nu att bedöma hur den ”kostnadsbalansen” kommer att utfalla. Barn- och Utbildningsnämnden samt Kultur- och Fritidsnämnden betalar sedan en årlig internhyra inom Uddevalla kommun.
Kommunen kan också få utgifter för att bygga gatan mellan Norgårdsvägen
och Lingatan samt ombyggnad av Lingatan med bl a skolbusshållplatser,
gång- och cykelvägar etc. Skolbusshållplatserna kan ev ingå i budgeten för
skolprojektet, medan andra kostnadsposter måste inarbetas i Tekniska kontorets gatubyggnadsbudget för ett kommande år, kanske år 2018. Därefter
blir det givetvis en årlig driftskostnad. Samtidigt kan sägas att gatuförbindelsen är till nytta även för nästan alla boende och besökare i HerrestadKälldals-området oavsett detta skolprojekt.
Kommunen kan också få utgifter för ombyggnad av vårdcentralens parkeringsplats och ev för en ny plats för återvinningsstationen.
Vatten, spillvatten och dagvattensslutning
Kommunen betalar en anläggningsavgift till Uddevalla Vatten AB, i enlighet den av Kommunfullmäktige beslutade taxa som gäller när förbindelsepunkt är upprättad.
24
El- och fjärrvärmeanslutning
Kommunen betalar anläggningsavgifter till Uddevalla Energi, i enlighet den
av Kommunfullmäktige beslutade taxa som gäller när förbindelsepunkt är
upprättad resp fjärvärmeanslutning är klar.
Planavgift
I samband med bygganmälan ska full planavgift betalas enligt kommunfullmäktiges taxa. (Eftersom exploatören bekostar utredningarna ska justeringsfaktorn vara 1,0).
UPPFÖLJNING MED ANDRA BESLUT OCH ÅTGÄRDER
När detaljplanen har vunnit laga kraft kan Tekniska kontoret, om man så
vill, begära avstyckning av skoltomten och av förskoletomten. Bygglov kan
sökas och ett bygglov som stämmer med detaljplanen ska beviljas. Avstyckning är ingen förutsättning för att bygglov ska beviljas.
Anvisningarna i kommande geoteknisk utredning ska följas vid val av
grundläggningsmetod och vid projektering och byggande av gator och VAledningar samt parkeringsytor.
Dagvattenutredningen ska följas vid kommunens projektering och byggande
av dagvattenanläggningar.
MEDVERKANDE I PLANARBETET
Följande har medverkat från kommunen:
Författare av detaljplan:
Mats Windmark, Miljö och Stadsbyggnad
Renritning o hemsida:
Jane Bensow, Miljö och Stadsbyggnad
Expediering mm:
Eva Schröder, Miljö och Stadsbyggnad
Genomförandefrågor:
Christine Gunnarsson, Tekniska kontoret
Elisabeth Nejdmo,
Västvatten för Uddevalla Vatten AB
MILJÖ OCH STADSBYGGNAD
Charles Hörnstein
tf planchef
Mats Windmark
planarkitekt
25
MILJÖ OCH
STADSBYGGNAD
HANDLÄGGARE
Planarkitekt Mats Windmark
TELEFON 0522-69 73 24
[email protected]
GRANSKNINGSHANDLING
SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande
detaljplan för del av fastigheten
KÄLLDAL 4:7
Källdalsskolan
Skola, infotek, fritidsverksamheter, ev förskola
Herrestads församling, Uddevalla kommun
Planen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad
Redogörelsen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad 2015-05-13
HANDLÄGGNING AV SAMRÅDET
Planförslag upprättat 2014-12-05 har skickats för samråd till kommunala,
regionala och övriga instanser. (Se sändlistan). Berörda grannar fick meddelande om att förslaget var utställt för plansamråd i Stadsbiblioteket,
Medborgarkontoret samt utanför Miljö och Stadsbyggnads expedition. Det
fanns också på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte för berörda sakägare har hållit i sal Oddevall, Stadshuset 2015-01-19. Plansamrådet och
samrådsmötet annonserades i Bohusläningen 2015-01-10.
SAMMANDRAG AV INKOMNA SAMRÅDSSYNPUNKTER samt
MILJÖ OCH STADSBYGGNADS KOMMENTARER
1 Länsstyrelsen, 2015-02-18
1 A Länsstyrelsen bedömermed hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap
10§ PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslagetinte kommer att prövas.
Kommentarer: Noteras.
1 B Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt Miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig,
1( )
DNR: ARB
579
att miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap Miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Kommentarer: Noteras.
1 C Planförslaget överensstämmer med den fördjupade översiktsplanen
som antogs 1996.
Kommentarer: Noteras.
1 D Planbestämmelse bör införas som begränsar bullernivåer till riksdagens riktvärden för boendemiljöer.
Kommentarer: Det är osannolikt att bullernivåerna kommer ens i närheten av riktvärdena, i synnerhet som det är naturligt att utforma ”skolgården” så att utegården kommer i ljudlä från den dominerande ljudkällan,
väg 44. Miljö och Stadsbyggnad bedömer att en sådan planbestämmelse är
onödig.
1 E Det är bra att kommentera hur bullernivåerna vid Norgårdenskolan
påverkas om Norgårdsvägen och Lingatan binds samman.
Kommentarer: Ljudnivåerna bedöms med god marginal understiga riktvärdena. Norgårdenskolans utemiljö är relativt skyddad från Norgårdsvägen.
1 F Det är positivt att kommunen tillsammans med Trafikverket ska beställa en trafikutredning för området. Viktigt att barnperspektivet beaktas.
Kommentarer: Tyvärr har utredningen blivit beställd först alldeles nyligen. Tekniska kontorets Gata- och parkavdelning har i stället gjort en egen
trafikutredning som behandlar såväl gång- och cykeltrafiken som biltrafiken i denna stadsdel. Utredningen föreslår vissa åtgärder inom och utom
planområdet. En slutsats är att det finns stora möjligheter för skoleleverna
att ta sig säkert till fots mellan hemmet och skolan/fritidsanläggningen.
Vad gäller bil- och busstrafik inträffar skolans trafiktopp på morgonen innan butikerna på Lingatan/Norgårdsvägen har öppnat medan skolans trafiktoppar på eftermiddagen är lägre och mer utspridda samt sammanfaller
inte med butikernas trafiktoppar. Det kan dock bli viss köbildning på Lingatan under ca 30 minuter på morgonen. Fritidsaktiviteterna i bl a infotek,
fritidsgård och idrottshall ger ännu mer utspridda trafikflöden. Kommunen
bedömer att exploateringen inte kommer att skada riksintresset väg 44.
1 G Viktigt att kommunen samråder med räddningstjänsten eftersom det
finns en bensinstation nordost om planområdet. Ett resonemang bör föras
kring ev riskbild.
Kommentarer: Avståndet mellan drivmedelsstationen och skoltomten är
som minst ca 100 meter. Dessutom kommer skolbyggnaden att placeras ytterligare minst 15 meter in på skoltomten. Riktvärdet anger minst 100 meter mellan bostäder och bensinstationer. I detta fall behövs således inga
2
närmare utredningar. Räddningstjänsten har ingen erinran mot detaljplanen.
1 H Dagvattenutredning bör finnas vid planens granskningsskede.
Kommentarer: Dagvattenutredning görs av konsult i samråd med Västvatten. Fördröjning på tomtmark är nödvändigt. Det finns goda möjligheter
att anlägga fördröjningsanordningar på tomtmark under parkeringsytor eller planteringsytor.
1 I Länsstyrelsen vill upplysa om att det finns ett markavvattningsföretag
som berörs av planen. Om planen orsakar förändringar av markavvattningsföretaget som påverkar dess syfte kan omprövning behövas.
Kommentarer: Företaget, som tillkom på 1920-talet, var i första hand avsett att på ett samlat sätt dränera åkermark med flera olika markägare.
Numera är hela markavvattningsföretagets område detaljplanelagt och det
finns inga jordbruk kvar i området. Området ligger i huvudsak på kommunägda stamfastigheter eller berör industritomter som kommunen har
exploaterat och sålt. Miljö och Stadsbyggnad bedömer att de åtgärder som
föreslås i detaljplanens dagvattenutredning inte strider mot markavvattningsföretagets syfte. Miljö och Stadsbyggnad överväger ändå att begära
att markavvattningsföretaget ska upphävas eftersom det saknar betydelse.
1 J Statens Geotekniska Institut har från geoteknisk säkerhetssynpunkt
inget att erinra.
Kommentarer: Noteras.
1 K Länsstyrelsen och Bohusläns museum har inget att erinra ur fornlämningssynpunkt.
Kommentarer: Noteras.
1 L En översiktlig redovisning av miljömålen behöver göras.
Kommentarer: Planbeskrivningen kompletteras.
1 M Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att förslaget inte innebär
betydande miljöpåverkan.
Kommentarer: Noteras.
2 Trafikverket, 2015-01-18
2 A Planbestämmelser bör införas som begränsar bullernivåerna till riksdagens riktvärden för boendemiljöer.
Kommentarer: Ser 1 D ovan
2 B Riskanalys ska utföras för nyetableringar inom 150 meter från väg 44.
Räddningstjänstens ev synpunkter på lokalisering och utformning av
byggnad ska inhämtas.
Kommentarer: Väg 44 är inte utpekad som led för farligt gods, men i
praktiken förekommer ändå en del sådana transporter, bl a sådana som har
3
start- eller målpunkt i Uddevalla. Avståndet mellan 44:ans vägkant och
skolans tomtgräns är 135 – 170 meter, och närmast vägen finns en vall.
Byggnader kommer ytterligare minst 5 meter längre bort. Räddningstjänsten har inte någon erinran mot detaljplanen. Därför anser Miljö och Stadsbyggnad att någon riskanalys inte behöver göras.
2 C Det verkar vara ett ”glapp” i bussgatorna.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad kan inte se att det föreligger något ”glapp”.
2 D Trafikverket vill uppmana kommunen att säkerställa att oskyddade
trafikanter hanteras på ett trafiksäkert sätt, särskilt vid konflikter med
andra fordon.
Kommentarer: Detta är givetvis kommunens ambition. Se trafikutredningen 2015-05-12.
3 Västvatten, för Uddevalla Vatten AB, 2015-02-13
3 A Byggnationen kan kräva investeringar i dagvattensystemet om inte
fördröjning på tomtmark sker. Utredning av dagvattensystemet krävs.
Kommentarer: Se 1 H ovan.
3 B Ev kan även kostnader för ”åldersavdrag” på ledningarna vid flytt av
ledningarna belasta Uddevalla Vatten AB
Kommentarer: Noteras. Avtal föreslås träffas mellan exploatören Tekniska kontoret och Uddevalla Vatten AB om bl a denna fråga.
3 C Västvattens yttrande innehåller många viktiga detaljerade upplysningar och ställningstaganden som inte refereras här.
Kommentarer: Ytrandet vidarebefordras i sin helhet till exploatören Tekniska kontoret och till dagvattenkonsulten. De flesta synpunkterna bör inarbetas i dagvattenutredningen och i kommande projektering. Fortsatt
samarbete rekommenderas mellan Västvatten, konsulten och exploatören
4 Barn- och utbildningsnämnden, 2015-01-22
Redogör för bakgrunden och det tänkta innehållet i skolbyggnaden inkl
lokaler som helt eller delvis ska nyttjas av Kultur och Fritid. Ett färdigställande av den nya skolan är mycket brådskande.
Kommentarer: Planarbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt, men även
projektering och byggande tar givetvis tid att genomföra. Det är beklagligt
att den stora trafikutredningen har dragit ut på tiden. Se 1 F ovan. Särskilda samråd om tidplanen sker mellan Barn- och utbildning, Tekniska
kontoret samt Miljö och Stadsbyggnad.
4
5 Kultur- och Fritidsnämnden, 2015-02-26
5 A Presenterar ett antal svagheter och styrkor med föreslagen plats.
Kommentarer: Styrkorna sammanfaller med de styrkor/fördelar som
Miljö och Stadsbyggnad redan har noterat. Svagheterna kommenteras nedan.
5 B En svaghet är att ett centralt grönområde exploateras. Önskar en vidare analys av tillgången till friluftsliv och rekreation. En annan svaghet
är att jämförelseobjekt saknas. Önskar en presentation av alternativa områden för att få en förståelse över brister och styrkor med nuvarande förslag.
Kommentarer: Man bör alltid försöka undvika att ta i anspråk ett centralt
grönområde för bebyggelse, men olika konstellationer av arbetsgrupper
har under många år noggrant undersökt alla potentiella ytor och inte funnit
någon annan lämpligare plats. Det är ju ett mycket stort samhällsintresse
att få till stånd en ny skola i området. Man bör ändå hålla i minnet Barnoch utbildningsnämndens inställning att skoltomten ska vara tillgänglig för
allmänheten under icke skoltid. Tyvärr var nog inte Kultur och Fritid med
i de tidigare arbetsgrupperna som letade efter lämpliga platser för skoletableringen. Däremot deltog Kultur och Fritid i den arbetsgrupp som tillsammans med Barn och utbildning och Tekniska kontoret diskuterade innehållet i de nya byggnaderna och i den grupp som behandlade detaljplanearbetet. Då framförde inte Kultur- och Fritid någon erinran eller tvivel
mot nu föreslagen plats. Planbeskrivningen anger en del av detta resonemang. Miljö och Stadsbyggnad gör gärna en separat genomgång med
Kultur och Fritid över alla de alternativa ytor som har undersökts. Se även
5 C nedan.
5 C Nämnden är negativ till planerad exploatering av områdets västra del
med hänvisning till att denna del kommer att utgöra områdets enda grönområde/allmän plats.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad förmodar att området strax öster
om Källdals förskola avses. Förvaltningen föreslår att Kultur- och Fritidsnämndens synpunkter delvis tillmötesgås genom att en stor yta med
prickmark läggs ut, d v s att där inte får uppföras några byggnader. I kombination med Barn- och utbildningsnämndens inställning att skoltomter
ska vara tillgängliga för allmänheten under icke skoltid innebär det att
marken får god tillgänglighet för bl a lekande barn både inom och utom
skoltid.
5 D Höjden på planerad bebyggelse bör anpassas till området i övrigt. Eftersom byggnadsytan är starkt begränsad bör högre byggnader placeras
ut mot motorvägen medan de lägre bör vetta mot bostadsområdet.
Kommentarer: För att hushålla med marken är tanken att de flesta byggnader ska vara i två plan till skillnad mot t ex Norgårdenskolan som ju består av enplansbyggnader. Idrottshallen blir med nödvändighet något
högre, samt också vissa fläktrum som kan komma ovanpå en andra våning. Idrottshallen föreslås placeras i öster, ganska nära Undavägen. Att
5
generellt göra ännu högre byggnader skulle kunna vara mer motiverat i
rena innerstadslägen men känns inte lämpligt här. Avståndet till bef villor
är relativt stort, i regel mer än 18 meter. Prickmarken har utökats efter
plansamrådet.
5 E Planering av konstnärlig gestaltning bör inkluderas i ett tidig skede
av byggnadsprocessen, bl a för att undvika onödiga kostnader.
Kommentarer: Synpunkten är ingen planfråga, utan vidarebefordras till
Tekniska kontorets fastighetsavdelning.
6 Tekniska kontoret, muntliga synpunkter
Har några synpunkter och förslag som behandlas inom projektgruppen
utan att något formellt yttrande skrivs.
Kommentarer: De allra flesta synpunkterna inarbetas i detaljplanen.
Flera underhandssamråd har skett med Tekniska kontoret.
7 Johan Adebahr, Rölakansgränd 4, Rölakansväven 1, 2015-01-07,
2015-01-12, 2015-01-20
7 A Den skissade parkeringen kommer väldigt nära Adebahrs fastighet.
Hur mycket trafik kommer det att bli i samband med bygget och sen även
skolan?
Kommentarer: Senare skisser visar att parkeringen kommer betydligt
längre bort från Adebahrs fastighet än de tidigare skisserna visade. Prickmarken har utökats mot söder och egenskapen ”ej parkering” har införts.
Det är f ö svårt att beräkna sådana trafikmängder och vilken påverkan
”parkeringstrafiken” kommer att ge på grannfastigheterna. Om man skulle
beräkna trafikbullret från parkeringsplatser och från byggskedet så säger
erfarenheten att värdena blir långt under riktvärdena för trafikbuller.
7 B Hur mycket buller blir det i samband med byggandet av skolan?
Kommentarer: Det finns riktvärden hur mycket buller som får förekomma från en byggarbetsplats. Dessa riktvärden är lägre än vad som gäller för trafikbuller.
7 C Befarar att marknadsvärdet för det egna huset kommer att sjunka.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad tror inte att närheten till en nybyggd skola kommer att innebära att det långsiktiga marknadsvärdet
kommer att sjunka.
7 D Önskar kommunen hjälp med insynsskydd runt den egna tomten.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad anser att den kommande skolbyggnaden inte ger ett större behov av insynskydd än vad de befintliga
gång- och cykelvägen ger, i synnerhet som möjliga parkeringsytor har
flyttats längre norrut. Se även 7 A ovan.
6
7 E Önskar kunna använda marken öster om tomten fram till befintlig
gång- och cykelbana vid Undavägen
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad anser det inte vara lämpligt att
bostadstomter utökas närmare Undavägens gång- och cykelbana. Att skoltomten föreslås relativt nära gång- och cykelvägen är inget problem, eftersom Tekniska kontoret som både väghållare och ägare av skoltomten
behåller rådigheten över frågan om t ex undvikande av siktskymmande
häckar el dyl.
7 F Önskar ökad byggrätt på den egna tomten
Kommentarer: Den knappt ett år gamla lagen om ”Attefallshus” och dito
tillbyggnader ger ganska stora möjligheter till utökad bostadsyta utan att
detaljplanen ändras.
7 G Området är i dag extremt blött och de boende har en hel del anpassningar att göra. När en liten maskin grävde för fiberkabel kunde det kännas i huset. Skolbygget kommer att använda stora maskiner. Hur kommer
bef hus att påverkas? Vem tar ansvaret om bef hus skadas. Kräver att få se
en dagvattenutredning.
Kommentarer: Dagvattenutredning utförs i samråd mellan dagvattenkonsult, geokonsult, Västvatten och kommunen. På motsvarande sätt utförs
geoutredning. Utredningarna visar att skolan och skolbygget inte riskerar
att skada de befintliga villorna vad gäller dagvatten och de geotekniska
frågorna. Givetvis ska alla utredningarna, alla reglerna samt praxis följas
noggrant när projektering resp bebyggandet av marken utförs. Kommunen
har såsom exploatör ansvaret.
7 H De nya busshållplatserna får egentligen inte plats och kommer att
hamna alldeles utanför förskolan.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att busshållplatserna inryms, och ser ingen principiell nackdel med att de kommer utanför förskolan. Förskolans gård ligger i söder och sydvästläge på motsatt sida av föskolebyggnaden.
7 I Tidigare skisser till husplacering visade att kvällsöppna lokaler var
placerade ganska nära bef villor. Borde placeras längre bort.
Kommentarer: I nu aktuella husskisser är de kvällsöppna lokalerna placerade längre bort. Dessutom är entreerna för dessa vända mot Lingatan.
Se även 7 A ovan.
7 J tidigare skisser till husplacering visar att nya byggnader och ny parkering var placerade alltför nära bef villor.
Kommentarer: I nu aktuella skisser är såväl byggnader som parkering
placerad betydligt längre bort än tidigare. Se även 7 A ovan.
7
7 K Kommer bef vägar kring ÖB och Undavägen att trafikeras ytterligare?
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att skolan i sig inte ger
någon trafikökning på Undavägen utanför Adebahrs hus. Däremot kommer det att bli ökad trafik på Lingatan vilket är ganska långt från Adebahrs
hus. Se även 1 F ovan samt trafikutredningen 2015-02-12.
8 Mikael Ljungqvist o Ellen Wiklund, Krabbasnårsgränd 6,
Lärften 1, 2015-02-17
8 A På samrådsmötet 19 januari var det många frågor från boende som
inte kunde besvaras, bl a trafik, geoteknik, dagvattenproblematiken mm.
Kommentarer: Se nedan.
8 B Om Norgårdvägen och Lingatan förbinds kommer troligen trafiken
framför förskolor och skolor att öka markant eftersom en genväg uppstår.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att trafiken inte kommer att öka till oacceptabla nivåer. Gatan bör utformas så att hastigheterna
hålls på en låg nivå. Se även trafikutredningen 2015-02-12.
8 C Skolans tänkta placering är väldigt intryckt mellan småindustri/affärsområde och bostadshus samt nära en hårt trafikerad väg som
Undavägen.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att skolan inryms bra
på föreslagen plats. Troligen blir det inga klassrum eller utegård mot
Undavägen.
8 D Eftersom marken är väldigt speciell/känslig finns oro för att skolbygget skadar bef villor.
Kommentarer: Se kommentar 7 G ovan.
8 E Anser att man bör se över möjligheterna att bygga ny skola där Herrestadsskolan ligger i dag. Trafiksituationen är ännu sämre på den nya
platsen. Kostnaden för baracker under byggtiden är försumbar. Lutande
mark vid nuvarande skola går att hantera.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad vidhåller att den nuvarande platsen är sämre än den nu föreslagna. De argument som anges i planbeskrivningen vidhålls.
8 F Föreslagen lösning är en riktig nödlösning som inte är genomtänkt.
Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad vidhåller att i detaljplanen föreslagen lösning är bättre än att bygga skola på nuvarande tomt. Förvaltningen ser inte planförslaget som någon nödlösning.
8
9 Gisela o Kitty Hanö, Klädet 2, Krabbasnårsgränd 7, 2015-02-19
9 A Anser att skolan ska placeras på den obebyggda marken norr om väg
44.
Kommentarer: Området är smalt vilket innebär att byggnader och skolgård kommer mycket nära både väg 44 och Kärraån. Korta avstånd till väg
44 ger problem med trafikbuller och konflikt med transporter av farligt
gods. Kort avstånd till ån kan innebära dyrbara förstärkningar för att höja
säkerheten mot skred. Nästan hela området omfattas av strandskydd. Marken är privatägd mark. Det är mycket svårt att ordna en fungerande tillfart
för skolbussar och bilar. Bra kontakt med befintliga gångtunnlar under väg
44
9 B Den i detaljplanen föreslagna tomten är för liten.
Kommentarer: Se 8 C ovan.
9 C Geoteknisk utredning behöver göras.
Kommentarer: Geokonsulten har lämnat en PM daterad 2015-05-12.
Konsulten ser ingen risk för att skadliga grundvattensänkningar
(portryckssänkningar i leran) ska kunna uppkomma och påverka de befintliga byggnaderna i omgivningen.
9 D Vilken grundläggningsmetod kommer att användas eftersom pålning
kommer att torka ut blåleran? Området är i dag mycket blött.
Kommentarer: Geoutredningen anger att stödpålning krävs.
9 E Hur kommer trafiken på Lingatan/Undavägen att lösas?
Kommentarer: Trafikutredningen 2015-05-12 föreslår inga större ombyggnader.
9 F Risk att det blir säkerhetsrisk för barn från Kissleberg som korsar
bussgatan.
Kommentarer: Detta är en viktig sak att lösa, t ex genom farthinder som
håller nere bilarnas hastigheter på låga nivåer. Se trafikutredningen.
9G Vilken typ av bullerskydd och staket kommer kommunen att skydda de
boende med?
Kommentarer: Bullerskydd behövs inte runt skolgården, men däremot
behövs troligen ett staket. Typ av staket kommer att väljas i ett senare
skede när projektering sker.
9 H Hur löses ansvaret om bef villor skulle skadas p g a skolbygget?.
Kommentarer: Kommunen har såsom exploatör ansvaret.
9
10 Wolfgang Westphal, Lärftgränd 4, Finnväven 5, 2015-02-18
10 A Den planerade dagvattenutredningen är otillräcklig. Det behövs
också en ny geoutredning för att bedöma markens bärighet.
Kommentarer: Se kommentar 7 G ovan.
10 B Har kommunen i kostnadsberäkningen beaktat markens dåliga bärighet?
Kommentarer: Det är vanligt att pålning behövs i Uddevalla och jorddjupen är kända. Geoutredningen har inte visat några överraskande resultat.
10 C Anser att en mindre skola ska byggas och att de bra delarna av Herrestadsskolan ska renoveras.
Kommentarer: Se 8 E ovan.
11 Lennart Selrot, Jutegränd 3, Linet 2, 2015-02-11
Det är i dag stora problem med smittrafik via radhusområdets
gångvägar och otillåten parkering sker på radhusområdets parkeringsplats. Tänkta åtgärder blev stoppade av kommunen i avvaktan på beslut
om den nya skolan. Åtgärderna behöver göras omgående.
Kommentarer: Skrivelsen översänds till Tekniska kontorets gata/ parkavdelning.
12 Uddevalla Energi, 2015-02-17
Instämmer i planbeskrivningen.
Kommentarer: Noteras.
13 Hembygdsföreningen, 2015-12-12
Har inget att erinra. Påpekar att skolan behövs snarast.
Kommentarer: Noteras.
Följande har inget att erinra/ inga synpunkter/ tillstyrker:
14 Skanova, 2015-01-19
15 Statens Geotekniska Institut, 2015-02-09
16 Bohusläns muséum, 2015-01-08
17 Lantmäteriet, 2015-02-03
18 Socialtjänsten, 2015-01-22
MILJÖ OCH STADSBYGGNAD
Charles Hörnstein
t f planchef
Mats Windmark
planarkitekt
10
Trafikutredning för ny skola i Källdal
1. Inledning
Kommunen planerar en ny skola i Källdal. Med anledning av detta har Tekniska kontoret tagit fram
en trafikutredning som översiktligt redovisar konsekvenserna vid en utbyggnad av ny skola.
För hela västra Uddevalla pågår en stor övergripande trafikutredning som Uddevalla kommun och
Trafikverket gör tillsammans och som ska redogöra för hur kommunens exploateringsplaner
tillsammans med allmän trafikökning påverkar det övergripande vägnätet.
2. Avgränsning
Denna utredning omfattar bara det trafiktillskott som den nya skolan medför. Utredningen avgränsas
också till befintligt gatunät. Effekterna av en eventuell ny gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan
analyseras översiktligt. Ingen övrig exploatering eller ny infrastruktur i området tas med i
beräkningarna.
Utredningen omfattar inte heller parkeringsbehovet för den nya skolan.
3. Förslag till ny detaljplan
Förslaget till ny detaljplanen möjliggör ny skola för ca 600 elever i årskurs F-6, särskola och
träningsskola. Dessutom planeras för infotek, fritidsgård och idrottshall. Idrottshallen ska kunna
användas av allmänheten under kvällar och helger. Detaljplanen föreslår att del av befintlig gata på
Norgårdsvägen överförs till kvartersmark för Norgårdenskolan. Det innebär att en ny bussgata
behöver byggas för att lösa skolbusstrafiken.
Skolan får korta gångavstånd till många bostäder i Källdal och måttliga gångavstånd till Persgården,
Kissleberg och Misteröd.
Precis som i dag kommer många elever med skolbuss till den nya skolan och det sker även viss
omstigning till de bussar som fortsätter in till bl a gymnasierna i staden. Skolbussarna kommer i
huvudsak från väster och nordväst varför infart via Tavlegaten är lämpligt. Tanken är att bygga en ny
gemensam skolbusshållplats som även betjänar Norgårdenskolan.
I samband med skolutbygganden diskuteras också att förbinda Norgårdsvägen och Lingatan med en
ny gata som blir öppen för allmän trafik. Gatan finns angiven i en gällande detaljplan från år 1999.
1
4. Nulägesbeskrivning
Karta över området runt den tänkta skolan.
Kissleberg
Plats för
ny skola
Källdal
Gång- och cykeltrafik
En stor andel av bostäderna i området finns inom 1 km (avstånd fågelvägen) från den tänkta skolan.
Det ger goda förutsättningar för att många elever ska kunna gå eller cykla till skolan.
I området söder om väg 44 finns ett väl utbyggt gång- och cykelnät. Viktiga länkar saknas på några
ställen, bland annat på Lingatan mellan Källdals förskola och Norgårdsvägen, en sträcka av 150 m.
Inom området finns flera gång- och cykelpassager och övergångsställen. I de flesta fall saknas
hastighetssäkring till 30 km/tim.
I Kissleberg saknas cykelbanor inom bostadsområdet. Det finns en gång- och cykelbana i öst-västlig
riktning utmed väg 44 som ansluter till lokalgatorna inom området. Även här saknas några länkar.
Gång- och cykeltrafik mellan Kissleberg och Källdal förbinds med två tunnlar under väg 44, den ena
vid vårdcentralen och den andra vid Herrestadsskolan. Det finns inga plankorsningar för gång- och
cykeltrafik över väg 44.
För östra Kissleberg innebär nuvarande tunnlar en omväg jämfört att kunna korsa väg 44 vid
Boströmsvägen om man ska till området runt nya skolan. Nuvarande situation har inte visat att det är
ett omfattande problem med oskyddade trafikanter i den signalreglerade korsningen, för att
exempelvis nå Burger King. Den nya skolan planeras för de lägre årskurserna och detta förväntas inte
bidra till ett ökat problem.
2
I kartorna nedan ses befintligt cykelvägnät norr och söder om väg 44 samt avståndet fågelvägen från
den planerade skolan.
Avstånd fågelvägen till
planerad skola från Kissleberg,
via GC tunneln
1250 m
Befintligt cykelvägnät
= busshållplats
1000 m
750 m
Föreslagen
skoltomt
3
Avstånd fågelvägen till
planerad skola från området
söder om väg 44
Föreslagen
skoltomt
Befintligt cykelvägnät
= busshållplats
250 m
Dyrsten
500 m
Spinnrocksvägen
750 m
1000 m
1250 m
1500 m
Kollektivtrafik
Lokalbuss mellan Sunningen och Uddevalla centrum stannar längs Undavägen. Hållplatslägen ses i
kartorna ovan. Tre turer per dag, en på morgonen och två på eftermiddagen, kör emellertid via
Spinnrocksvägen – Tavlegatan – Norgårdsvägen – Lingatan.
I anslutning till den nya skolan finns hållplats söder om Lingatan i södergående riktning. Motsvarande
hållplatsläge i norrgående riktning finns norr om Almåsvägen. Den norrgående hållplatsen har en
dålig placering i förhållande till den nya skolan och till delar av verksamhetsområdet.
Gatu- och parkavdelningen kommer under 2015 att bygga om de befintliga hållplatserna
Spinnrocksvägen och Dyrsten på Undavägen. Hållplatserna blir tillgänglighetsanpassade och
gångpassager anläggs som förbättrar för gående att passera vägen.
4
Skolbusstrafik
Av 345 elever på Herrestadsskolan har idag 160 elever busskort. Skolan fungerar dessutom som
omlastningsplats för skolbussar och en del av eleverna som ska vidare till skolor i centrum byter buss.
Totalt kommer sju bussar samtidigt vid ett antal tillfällen på morgon och eftermiddag. Några av
bussarna går vidare till centrum medan övriga kör tillbaka västerut för att hämta fler elever.
Tidtabellen för skolbussarna har visat sig ha stor betydelse för hur många elever som skjutsas till
Herrestadsskolan idag. När tidtabellen ändrades så att skolbussen avgick tidigare på morgonen blev
följden att färre åkte skolbuss eftersom de då skulle komma till skolan mycket tidigare än innan. Fler
blev i stället skjutsade till skolan.
Biltrafik
Undavägen tillhör kommunens övergripande vägnät. Den ansluter i norr till väg 44 där Trafikverket är
väghållare. Undavägen kopplas i söder inte mot något annat vägnät utan är en stor återvändsgata.
Skoltomten får angöring från Lingatan som idag är en mindre återvändsgata. Lingatan försörjer del av
ett bostadsområde, förskolor, vårdcentral och ett mindre handelsområde. Sedan tidigare finns en
antagen detaljplan som ger möjlighet att bygga en ny gata som förbinder Norgårdsvägen och
Lingatan. Utbyggnaden har dock aldrig funnits med i några konkreta planer.
Korsningen Undavägen/Lingatan är en trevägskorsning utan separata vänstersvängfält. På Lingatan i
anslutning till korsningen finns en gång- och cykelpassage med mittrefug.
En utförligare analys av korsningen Undavägen/Lingatan finns i kapitel 6.
Olycksstatistik
Uttag från STRADA, databasen för olycksstatistik, visar att det under åren 2005-2014 inte inträffat
någon olycka i korsningen. De olyckor som inträffat i området i närheten av korsningen är viltolycka,
halkolycka på parkering, kollision mellan moped och bil på Undavägen närmare väg 44 och två
upphinnandeolyckor i anslutning till Almåsvägen.
5
5. Beräkning av framtida trafikmängder
Erfarenheter från andra skolor visar att många barn blir skjutsade till skolan i bil. Det medför många
bilar som ska angöra skolan under en begränsad tid på morgonen. Morgontrafiken till skolor ställer
därför stora krav på ytor för angöring och parkering.
De yngre barnen följs ofta av en vuxen fram till entrén vilket betyder att man behöver parkera bilen,
till skillnad från de som bara stannar till för att släppa av äldre barn. På eftermiddagen är hämtandet
mer utspritt över tiden och trafiksituationen brukar i allmänhet inte vara lika besvärlig som på
morgonen.
All angöring till skolan förutsätts ske inom skolfastigheten. Hur skoltomten kommer att disponeras
med avseende på angöring, parkering och leveranser är ännu inte klart. Angöring till skolan kommer
troligen i huvudsak att ske via Lingatan. Eventuellt kan angöring till särskola och träningsskola komma
att lösas via en infart direkt från Undavägen. Även leveranser till idrottshallen kan komma att tas in
den vägen.
Avståndet mellan skolans in- och utfart på Lingatan och korsningen Lingatan/Undavägen är viktigt för
framkomligheten i korsningen. Om avståndet blir för kort kan köande fordon blockera infart till
skolan, vilket i sin tur kan påverka trafiken ända ute på Undavägen.
Trafiken till skolan har sin topp på morgonen och trafiken till idrottshallen har sin topp på kvällar och
helger. Maxtrafik till skolan respektive idrottsanläggningen sammanfaller alltså inte.
För att kunna bedöma framtida trafikmängder behöver ett antal antaganden göras. Ingångsvärden i
beräkningarna har varit:
Antal elever F-6
Antal elever särskola + träningsskola
Antal personal
Bruttoarea idrottsanläggning
525 st.
50 st.
80 st.
1500 m2
Trafikmängd vid maxtrafik
Trafiken som skolan genererar bedöms nå maxvärden på morgonen mellan kl. 7.45 och 8.00. På
eftermiddagen är trafiken mer utspridd. Olika årskurser slutar vid olika tider och många elever går
dessutom på fritids.
Maxtimmen är kl. 7-8 och under den timmen är den största belastningen mellan kl. 7.45 och 8.00.
Övriga antaganden:






Skolan börjar kl. 8 på morgonen
50 % av eleverna blir skjutsade = 290 st.
Mellan kl. 7.45 och 8.00 anländer hälften av de som blir skjutsade = 145 st.
Av 80 anställda på skolan kör 75 % bil = 60 st.
Hälften av personalen som kör bil anländer mellan kl. 7.45 och 8.00 = 30 st.
All angöring till skola och idrottshall sker från Lingatan
6
Tillkommande trafik
kl. 7.45 och 8
Elevavsläpp med bil
Personal som kör bil
Tillkommande trafik under
maxtimmen
kl. 7-8
290 fordon (0,5*575)
60 fordon (0,75*80)
Totalt antal fordon:
350 fordon (290+60)
175 fordon (145+30)
145 fordon (0,5*290)
30 fordon (0,5*60)
Den dimensionerande trafiksituationen mellan klockan 07-08 är det värde som används i analysen
längre fram.
Trafikmängd sett över hela dygnet
Den totala trafikmängden per årsmedeldygn (ÅDT) kan beräknas utifrån uppskattad maxtrafik. Ett
antagande görs att hälften av de som skjutsas till skolan blir hämtade med bil och hälften tar sig hem
på egen hand. Antal leveranser till skolan antas vara en per dag. Enbart för skolverksamheten blir då
ÅDT 1000 fordon.
På Trafikverkets hemsida finns ett trafikalstringsverktyg som kan användas för beräkning av den
trafikmängd som kan tillkomma vid ny exploatering. Trafikalstringsverktyget ger en ÅDT på 700 för
skolan och 300 för idrottshallen. Av resultatet framgår att det råder stor osäkerhet för beräkningar
baserade på antal elever. För idrottshallen är osäkerheten inte lika stor.
För skolan blir ÅDT från trafikalstringsverktyget lägre än den ÅDT som fås av beräknad maxtrafik.
Eftersom osäkerheten i trafikalstringsverktyget är stor vid beräkning för skolor används i
fortsättningen den ÅDT som baseras på beräknad maxtrafik till skolan.
För idrottshallen används den ÅDT som trafikalstringsverktyget ger. De övriga verksamheterna
infotek och fritidsgård antas inte ge någon påverkan på trafikmängderna.
Sammanfattning av tillkommande trafik per dygn:
Verksamhet
Skola
Idrottshall
Totalt
ÅDT
1000
300
1300
7
6. Kapacitets- och trafiksäkerhetsanalys av korsningen
Undavägen/Lingatan
Korsningen Undavägen/Lingatan analyseras för att ge svar på om dagens utformning av korsningen
är tillfredsställande med de trafikmängder som förväntas när skolan är byggd.
Analyserna av kapacitet och trafiksäkerhet är gjorda enligt de principer för korsningsanalys som finns
i Vägar och gators utformning, VGU.
Trafikmängder
Befintliga trafikmängder i anslutning till den nya skolan ses i bilden och tabellen nedan.
Trafikmätningar ÅDT 2014-2015 Antal fordon på ett årsmedeldygn
31 000
30 000
8 000
2 000
7 000 Undavägen N (norr om Lingatan)
5 500 Undavägen S (söder om Lingatan)
Ny planerad skola
Utifrån beräkningarna i kapitel 5 har nya trafikmängder i korsningen räknats fram.
Plats
Undavägen N
Undavägen S
Lingatan
Dagens situation
ÅDT
VÅDT
7000
5500
2000
8100
6400
2300
Maxtimme
em 16-17
750
550
250
Maxtimme
fm 07-08
680
520
200
Efter ny skola
VÅDT Ny
Maxtimme
skola
fm 07-08
9000
880
7000
705
3600
840
ÅDT=årsdygnstrafik, medeltrafik per dygn
VÅDT=vardagsårsdygnstrafik, medeltrafik per vardagsdygn
8
Trafiken på väg 44 sjönk kraftigt i samband med att Uddevallabron invigdes 2000 men har sedan dess
ökat kraftigt. Idag är trafikmängden i nivå med tiden före den nya bron, med undantag för sommaren
som inte har det turisttrafikpåslaget som finns på väg E6. På Undavägen har dock trafikmängden
legat relativt konstant under de senaste åren.
Dagens korsning är utformad som korsningstyp B (enligt Vägar och gators utformning, VGU).
Korsningstyp B har normalt ett körfält i varje tillfart och har en trafikö i sekundärvägsanslutningen
(Lingatan) för att underlätta för gående att passera samt för att styra trafiken. Refug eller annan
avgränsning på primärvägen (Undavägen) saknas.
Vid beräkningar av belastning och trafiksäkerhet har vardagsdygn använts som dimensionerade
trafiksituation. Diagrammen redovisar dagens situation samt beräknad situation med ny skola. I
dagens situation är det som högst belastning på eftermiddagen. En ny skola innebär dock inget större
trafikpåslag under eftermiddagen utan påverkar istället morgontrafiken.
I beräkningarna nedan förutsätts att gatunätet är likadant som idag. Eventuell ny gata mellan
Norgårdsvägen och Lingatan finns med i en kortare analys längre fram i utredningen.
Kapacitetsberäkning
Överslagsmetod för kontroll av belastningsgrad för dimensionerande timme kl. 07-08 i korsningen
Undavägen/Lingatan. Modellen tar enbart hänsyn till inkommande trafik i korsningen. Diagrammet
nedan visar hur väl korsningen fungerar under den dimensionerande trafiksituationen.
Qs
Qp
Dagens situation:
Maxtimme eftermiddag kl. 16-17:
Qp = inkommande trafik på Undavägen = 400 + 250 = 650
Qs = inkommande trafik från Lingatan = 120
Maxtimme förmiddag kl. 07-08:
Qp = inkommande trafik på Undavägen = 250 + 360 = 610
Qs = inkommande trafik från Lingatan = 100
Efter ny skola:
Maxtimme förmiddag kl. 07-08
Qp = inkommande trafik på Undavägen = 505 + 455 = 960
Qs = inkommande trafik från Lingatan = 400
9
Översiktligt framgår att det inte är några större problem med framkomlighet i dagens situation.
Under eftermiddagarna kan det dock vid vissa tidpunkter vara svårt att svänga vänster ut på
Undavägen från Lingatan och man kan bli stående och bli stående i väntan på att det ska bli fritt att
svänga ut. Vid vissa tillfällen kan belastningen i den signalreglerade korsningen Undavägen/väg 44 bli
så hög att signalerna inte förmår tömma korsningen. Det kan då uppstå kö från korsningen ända ner
till Lingatan. Detta påverkas dock inte av en ny skola då dessa problem endast uppkommer under
eftermiddagarna.
Den nya skolan ger dock kraftig påverkan på framkomligheten på förmiddagen i samband med
skolstarten. Då innebär tillkommande trafik att framkomligheten försämras kraftigt under denna
korta avgränsade tid. Då detta rör sig om en mycket kort tid under dygnet kan det vara svårt att
motivera någon större utbyggnad av korsningen Undavägen/Lingatan. En ombyggnation till en större
korsning med vänstersvängfält ger enbart högre prioritet för Undavägen och medför högre
hastigheter vilket gör det än svårare att komma ut från Lingatan. En cirkulationsplats däremot ger en
stor förbättring för trafiken på Lingatan som ska ut på Undavägen, men detta kan i sin tur medföra
problem med trafiken i signalkorsningen vid väg 44. Ett enkelt sätt att underlätta för trafiken på
Lingatan att komma ut på Undavägen kan vara att bredda Lingatans anslutning så att den inrymmer
både höger- och vänstersvängfält. En hastighetssänkning i form av ett farthinder på Undavägen
bidrar till lägre hastighet vilket gör det enklare att köra ut från Lingatan.
Trafiksäkerhetsbedömning
Finns behov av större korsningstyp med hänsyn till trafiksäkerhet vid tätortsförhållanden?
Bedömningen baseras på total trafikmängd över dygnet.
Qs
Qp
Dagens situation:
Qp = inkommande trafik VÅDT på Undavägen = 4100 + 3200= 7300 fordon
Qs = inkommande trafik VÅDT på Lingatan = 1200 fordon
Efter ny skola:
Qp = inkommande trafik VÅDT på Undavägen = 4500 + 3500 = 8000 fordon
Qs = inkommande trafik VÅDT på Lingatan = 1850 fordon
Diagrammet anger att mindre korsningstyp ska väljas. Befintlig korsning är typ B och är en mindre
korsningstyp. Analysen ovan tillsammans med befintlig olycksstatistik är att trafikökningen inte
kommer att försämra trafiksäkerheten på ett avgörande sätt.
10
7. Effekter av en ny gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan
Trafikutredningen beskriver också översiktligt vilka effekter som en ny gata mellan Norgårdsvägen
och Lingatan ger.
Antaganden:



Trafikmängd på Norgårdsvägen är 1500 fordon per årsmedeldygn.
Trafikmängd på Lingatan är 3300 fordon per årsmedeldygn.
Den nya länken medför att hälften av trafiken på Norgårdsvägen kör österut och hälften
västerut. Samma förhållande gäller på Lingatan.
Ny länk mellan Norgårdsvägen och Lingatan
Utan ny länk: ÅDT 1500
Med ny länk: ÅDT 2400
Utan ny länk: ÅDT 3300
Med ny länk: ÅDT 2400
Med dessa antaganden minskar trafikmängden på Lingatan vid korsningen Undavägen/Lingatan, från
3300 till 2400 fordon per dygn. Det medför också att belastningen i korsningen minskar och att
kapaciteten påverkas positivt.
I verkligheten kan trafikmängden på Lingatan bli högre än vad beräkningen ovan visar. Trafik som
idag kör på väg 44 västerifrån med målpunkt på Lingatan kommer i vissa fall att köra TavlegatanNorgårdsvägen-Lingatan i stället. Oavsett om riktningen är in eller ut från Lingatan bedöms den
ökade trafiken inte belasta korsningen Undavägen/Lingatan negativt. Ökningen medför främst
högersvängande fordon och dessa bidrar inte till konflikter i korsningen.
Det är viktigt att hela stråket Norgårdsvägen – ny gata – Lingatan får en utformning som stödjer låga
hastigheter. Det får också påverkan på trafikmängden. Ju bättre framkomligheten blir på det nya
stråket, desto mer trafik kan man förvänta sig.
11
8. Förslag till åtgärder
En ny stor skola som föreslås i detaljplanen ger stor påverkan i befintlig trafikmiljö. Nedanstående
åtgärder ger förutsättningar att hantera merparten av de brister i trafiksystemet som är identifierade
i trafikutredningen. Några åtgärder ingår i detaljplanen medan andra ligger utanför området som
omfattas av den nya detaljplanen.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykelvägnätet behöver kompletteras på följande sträckor:
-
Lingatan mellan Hampvägen och Källdalsstråket (150 m)
Torpvägens förlängning mot Talmansvägen (325 m)
Boströmsvägen mellan befintlig gång- och cykelväg och Talmansvägen (100 m)
Där gång- och cykelvägen från Kissleberg korsar Lingatan behöver hastighetsdämpande åtgärder
genomföras.
Kollektivtrafik
Hållplatsen Almåsvägen i norrgående riktning behöver flyttas till ett nytt läge söder om Lingatan,
närmare skolan. Gångpassagen över Undavägen behöver vara hastighetssäkrad till högst 30 km/tim
för att uppnå en säker miljö för oskyddade trafikanter. Dessutom blir det enklare för trafik på
Lingatan att svänga vänster ut på Undavägen eftersom hastigheten sänks.
En flytt av hållplatsen förutsätter att en gångbana byggs på östra sidan av Undavägen, mellan
Almåsvägen och den nya hållplatsen.
Hur skolbusstrafiken till området ska lösas beskrivs i detaljplanen.
Biltrafik
En åtgärd som förbättrar framkomligheten för trafik på Lingatan som ska svänga vänster ut på
Undavägen, är att bredda Lingatan så att det blir plats för höger- och vänstersvängfält. Detta
försämrar dock för oskyddade trafikanter som passerar Lingatan men denna passage kommer med
föreslagna åtgärder få en underordnad betydelse alternativt tas bort.
Påverkansåtgärder
För att minska skoltrafikens påverkan i området är det viktigt att skolan kontinuerligt arbetar för att
barnen ska ta sig till skolan på egen hand. I detta arbete ingår också att tillsammans med föräldrar
hjälpa barnen att välja lämpliga vägar och ge dem kunskap om vilka regler som finns.
12
9. Slutsats
En ny stor skola på Källdal ger stora konsekvenser för trafiken i området. Analysen visar att
framkomligheten i korsningen Lingatan/Undavägen blir låg under morgonens högtrafiktid i samband
med skolstart. Under övriga dygnet har skolan och angränsande nya verksamheter begränsad
betydelse för trafiksystemet.
Trafikutredningen föreslår därför att åtgärder enligt kapitel 8 genomförs. Det innebär utbyggnad av
gång- och cykelvägar, flytt av hållplats och hastighetsdämpande åtgärder på Lingatan och på
Undavägen söder om Lingatan. Utöver detta är det också viktigt att skolan arbetar med
påverkansåtgärder för att minska trafiken vid skolor.
Trafikutredningen visar att det kan finnas anledning att se över funktionaliteten på
trafiksignalanläggningen i korsningen mellan väg 44 och Undavägen. Frågan kommer att lyftas in i
den pågående trafikutredningen för västra Uddevalla som Trafikverket och kommunen genomför
tillsammans.
Analysen visar också på de begränsningar som uppstår i ett trafiknät där många gator är
återvändsgator och trafikanter inte kan välja färdväg utifrån start- och målpunkt. En förbindelseväg
mellan Lingatan och Norgårdsvägen skulle förbättra möjligheten att välja färdväg. Detta skulle
medföra minskad belastning på korsningen Lingatan/Undavägen. På Norgårdsvägen kan trafiken
komma att öka, men ökningen bedöms inte medföra någon försämring av framkomligheten i
korsningen med Tavlegatan. Utredningen visar att den tillkommande trafiken inte är så omfattande
att detta ensamt motiverar en utbyggnad av förbindelselänken. En utbyggnad skulle dock underlätta
och förenkla trafiksystemet både för området och för skoltrafiken. Särskild omsorg behöver läggas på
utformningen av hela stråket Norgårdsvägen – ny gata – Lingatan så att hastigheterna hålls låga och
inte överstiger 30 km/tim.
Större åtgärder som en cirkulationsplats Undavägen/Lingatan och ny gång- och cykeltunnel vid
Boströmsvägen skulle kunna vara positiva åtgärder med det är tveksamt om dessa fördelar är så
stora att det motiverar de kostnader som uppstår.
2015-05-12
Tekniska kontoret
Gatu- och parkavdelningen
Karin Westman
Anna-Karin Forseng
13
Uppdragsnr
14130
Sida
1 (2)
Uddevalla 2015-05-12
Uddevalla Kommun
Miljö och Stadsbyggnad
Mats Windmark
451 81 Uddevalla
Källdal 4:7
Uddevalla
Detaljplan
Planerad ny skola
Geoteknik
Geotekniska förhållanden
Djupet till fast botten varierar enligt sonderingarna mellan ca 30 och 42 m. Jordlagren utgörs i
huvudsak av en fyllning inom de delar som i dag utgörs av en grusplan mm. Under fyllningen
finns en lera som i den övre delen delvis är gyttjig. Lerans torrskorpa är svagt utbildad och
saknas delvis. Lerans konsolideringsförhållanden redovisas i figur 1.
Källdal 4.7
4, My= 9.2
Uppdragsnummer: 14130
Porvattnets densitet är 1.015 t/m3
Portryck mätta mellan 2015-04-13 och 2015-04-29, 10 mättillfällen
0
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
220
240
260
280
300
320
340
360 kPa
ML=418
5
ML=467
ML=476
ML=444
ML=447
u=88
10
ML=451
u=115
ML=281
15
ML=269
k:\2014\14130_ källdal 4-7\teknik\utredning\pm\brev20150411.docx\hl
mallfil: normal.dotm
ML=389
20
u=206
ML=733
25
B ohusgeo A B , Henrik Lundström
K :\2014\14130_ K älldal 4-7\Teknik\Utredning\P arametrar\Ödometer-CRS \4.Dia
2015-05-12 10:08:45
Djup (m)
Figur 1. Konsolideringsförhållanden
Bohusgeo AB
Bastiongatan 26
451 50 Uddevalla
Tel. vxl
0522-946 50
Webb
www.bohusgeo.se
Bankgiro
5123-9804
Orgnr
556601-5243
Uppdragsnr
14130
Sida
2 (2)
Leran bedöms inte kunna påföras ytterligare belastning utan att sättningar uppstår. Sannolikt
pågår ett sättningsförlopp för de laster som den befintliga fyllningen orsakat.
Geohydrologiska förhållanden
Uppmätta portrycksnivåer motsvarar en fri vattenyta ca 0.3-0.6 m över markytan inom det
planerade byggnadsläget. Nolltrycksnivån bedöms vara i torrskorpans underkant (ca 0,5-1 m
under markytan).
För kontroll av portrycket i lerans övre del har två mätare installerats på ca 5 m djup i
anslutning till befintlig bebyggelse. Dessa mätare visar en trycknivå motsvarande en fri
vattenyta ca 0,2-0,3 m under markytan.
Grundläggning
Den planerade byggnaden kommer att behöva grundläggas med stödpålar och i den mån
nivåsättningen av marken kring byggnaden medför att fyllningar erfodras, kommer
belastningsökningen som fyllningarna ger upphov till att behöva kompenseras bort med hjälp
av lättfyllning. Även delar av den befintliga fyllningen kan komma att behöva kompenseras
med lättfyllning.
För att förhindra grundvattensänkning och för att undvika torrskorpebildning under
grundläggningsnivån föreslås en infiltration av dagvatten under byggnaden och de närmast
anslutande markytorna.
Omgivningspåverkan
k:\2014\14130_ källdal 4-7\teknik\utredning\pm\brev20150411.docx\hl
mallfil: normal.dotm
Vi ser ingen risk för att skadliga grundvattensänkningar (portryckssänkningar i leran) skall
kunna uppkomma och påverka de befintliga byggnaderna. Vi bedömer att den planerade
byggnationen kan utföras utan att påverka de befintliga byggnaderna.
Handläggare
Granskning
Henrik Lundström
Mats Falck
Bohusgeo AB
Bastiongatan 26
451 50 Uddevalla
Tel. vxl
0522-946 50
Webb
www.bohusgeo.se
Bankgiro
5123-9804
Orgnr
556601-5243
UU
"
"
"
12
9
d
9
"
11
10
UU
q
UU
UU
UU
P
P
P
d
d
UU
UU
UU
UU
UU
UU
UU
UU
q
UU
UU
q
UU
UU
UU
UU
q
q
UU
UU
9
q
UU
UU
tf planchef
8,4
E
9
UU
(
8,4
UU
E
UU
UU
UU
UU
q
d
P
UU
UU
q
UU
UU
UU
UU
UU
UU
q
UU
UU
q
UU
(
UU
2 8,5
280 Meter
UU
E
UU
UU
UU(
q
E
E
E
Genomförandebeskr.
Fastighetsförteckning
E
(
E
Jane Bensow
plantekniker
Antagen:
xxxxxxxxxx
Laga kraft:
Planbeskrivning
Plankarta med best.
E
Mats Windmark
planarkitekt
Till planen hör:
E
Skala 1:1000
UU
q
q
d Charles Hörnstein
8,0
E
(
d
U
UU
q
q q q
q q
UU
UU
q
q
q
q
q
q
10
q
UU
UU
UU
UU
U
UU
q
q
q
q
q
q
UU
UU
UU
UU
UU
10
UU
q
q
q
UU
q
q
q
UU
UU
q
q
q
q
q
UU
UU
10
UU
UU
q
q
q
q
UU
UU
UU
q
q
q 9
9
q
q
q
q
q
UU
UU
q
q
UU
UU
UU
UU
UU
10
q
q
q
q q
q q
q q
q q
q
q
UU
UU
UU
UU
q
12
q
q
q
q
q
UU
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
UU
16
U
q
q
q
UU
q
q
q
q
q
q
UU
UU
q
q
UU
q
q
q
UU
q
q
q
q
q
q
q
16
q
q
q
UU
q
UU
q
q
q
q
q
UU
14
q
UU
q
q
q
q
UU
UU
UU
q
UU
UU
q
q
9
9
1
q
q
q6 q
20
22
9
20
q
q
q
q
UU
9
UU
UU
UU
q
q
q
q
q
q
q
UU
UU
UU
9
9
9
9
9
UU
q
q
q
q
16
U
q
q
q
9
9
9
9
9
9
UU
UU
UU
UU
UU
q
UU
UU
UU
U
q
q
q
q
UU
q
U
UU
UU
12
q14
UU
UU
q
UU
UU
U
UU
UU
UU
q
14
UU
9
9
9
9
9
9
18
9
9
UU
q
q
UU
UU
q
14
UU
q
q
U
UU
UU
16
q
q
q
UU
U
q
q
q
UU
UU
U
q
q
UU
q
q
q
UU
q
9
d
q
UU
q
q
q
9
d
q
UU
q
q
UU
UU
UU
q
q
q
q
UU
q
q
q
20
q UU qUU
q
q
q
q
UU
UU
q
q
q
14
q
q
q
q
q
q
UU
18
q
9
q q
9
UU
UU
18
18
20
22
U
9
UU
UU
UU
UU 22
22
24
q
q
UU
UU
UU
22
24
9
q
q
q
9
q
q
UU
q
q
q
q
q
UU
9
UU
UU
q q
q
UU
UU
q
q q
12
q
q
q
q
q
q
q
UU
UU
q
q
UU
UU
UU
q
14
q
U
UU
9
q
UU
UU
UU
q
UU
q
q
q
Taknockshöjd
10
UU
UU
10
q
q
q
UU
q
q
q
q
q
20
q
qq
UU
U
UU
q
q
q
q
q
q
q
q
q
qq
UU
U
16
q
q
UU
q
q
q
q
q
UU
UU
q
UU
16UU
q
q
q
q
UU
UU
UU
q
q
q
UU
UU
UU
q
UU
UU
UU
q
q
q
UU
UU
E
q
q
q
q
UU
q
(
3
q
q
q
q
q
UU
18
UU
UU
UU
UU
q
q
UU
U
q q
UU
12
14
22
"
UU
q
UU
UU
"
26
d
UU
UU
UU
UU
q
UU
UU
UU
UU
q
q
q
10
"
28
q
q
UU
UU
UU
UU
UU
q
q
UU
UU
UU
q
q
UU
U
UU U
UU
q
UU
UU
q
UU
UU UU
UU
q
q
q
UU
UU
UU UU
UU
UU
UU
UU
UU
UU UU
q
UU
UU
U
d
q
UU
UU
UU
UU
UU
UU
UU UU
UU
UU
UU
UU
q
q
UU
14
d
q
16
UU
d
12
11
UU
10
10
q
12
q
q
"
12
30
2015 - 05 - 13
(
xxxxxxxxxx
Samrådsredogörelse
Utlåtande
Plan nr:
579/00
GRANSKNINGSUTSTÄLLNING
"
UU
UU
UU
UU
UU
UU
E
Upprättad av
Miljö och Stadsbyggnad
E
"
"
14
UU
UU
9
UU
UU
UU
9
"
d
d
"
UU
UU
30
32
UU
KÄLLDAL 4:7
UU
UU
d
UU
UU
q
UU
"
UU
UU
UU
UU
UU
U
E
8,8
UU
UU
9,0
E
UU
Plankarta tillhörande detaljplan för
E
5
UU
UU
26
28
32
q
q
UU
UU
(
UU
UU
UU
UU (
E
9,3
UU
UU
UU
E
9
UU
UU
UU
d
d
UU
9
(
d
(
U
N
D
A
V
ÄGEN
(
q
1
(
5
8,5
(
(
UU
2
q
UU
UU
(
9,1( UU
E
(
d
(
(
q
141200
(
q
(
E
UU
"
UU
10
UU
UU
10
UU
UU
UU
9
"
UU
9
9
"
UU
18
P
UU
20
9
UU
24
26
28
31
9
9
9
9
9
P
UU
1
q
E
E
d
(
q
q
(
U
UU
"
P
UU
UU
(
q
(
q
140 q
141100
(
q
(
UU
(
7
5
UU
4
UU
(
UU
UU
E
q
(
UU
q
q
(
UU
1
9,5
9,7
E
9,1
(
q
UU
UU
70
q
(
6
q
E
9,1
1
(
(
q
(
q
9,0
UU
(
ILLUSTRATIONSLINJER
Illustrationslinje
UU
5
(
E
UU
9,5
q
q
(
q
(
q
9,6
q
9,2
8,9
E
q
q
UU
E
q
UU
E
UU
q
(
(
UU
9,0
q
q
(
q
q
(
(
UU
(
UU
q
(
(
4
7
UU
UU
UU
Genomförandetiden
är 5 år från det planen vinner laga kraft
UU
UU
E
UU
9,5
UU
(
2
UU
E
(
UU
(
(
(
(
UU
(
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
E
(
(
q
(
Endast
en utfart mot
får anordnas
mot Undavägen
Endast en utfart
får anordnas
Undavägen
(
4:5
(
P Körbar förbindelse får inte anordnas
P
E
(
RÖLAKANSVÄVEN
q
(
P
E
(
8,8
(
3
(
(
E
(
(
q
q
q
q
(
MARKENS ANORDNANDE
Utfart, Stängsel
(
9,3
8,9
q
(
8
(
E
q
q
q
q
UU
q
q
q
UU
(
(
q
E
1
(
(
q
E
7
UU
(
(
3
9,0
q
(
q
q
q
q
UU
E
q
4
q
E
q
E
Högsta nockhöjd i meter
E
(
q
(
(
2
E
UU
0,0
)
(
UU
q
U
P
UU
U
UU
10
"
P
UU
UU
(
(
q
(
q
1
E
UU
U
UU
UU
E
q
UU
E
(
UU
UU
q
(
UU
UU
q
UU
(
(
UU
UU
(
(
(
q
UU
q
(
(
(
q
(
E
1
3
q
(
11,8
UU
E
E
(
8,9
(
E
E
E
(
10,1
6
(
(
(
q
(
UU
UU
4
(
2
E
q
(
141000
UU
(
(
E
E
5
(
q
(
UU
(
UU
q
(
(
UU
(
q
q12 q
(
q
(
q
E
0
UU
E
E
E
(
q
12,7
(
9
E
(
q
q q q
q
q q
q
8
q
(
E
UU
UU
7
q
(
(
(
6
q
(
q
E
E
E
E
(
(
(
(
(
q
11,0
(
q
q
(
13,3
UU
(
q
q
q
E
(
(
q
(
(
6
5
q
1
UU
q
(
q
(
11,8
UU
(
q
(
UU
(
14,9
E
(
(
5
q
E
12,4
E
q
q
q UU
UU
q
q
(
(
q
q
(
(
(
q
UU
5
UU
(
10,4
PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE
Utformning
9,3
E
(
(
Byggnader får inte uppföras
Parkering får ej anordnas
E
(
E
E
E
(
q
q
q
UU
4
q
(
E
9,4
q
q
E
E
9,3
UU
Byggnader får inte uppföras
(
E
E
(
E
UU
q
E
(
3
UU
UU
(
(
UU
2
(
(
E
1
13,6
q
UU
q
q
(
1
qq
q
(
q
E
q
(
(
E
E
E
(
9
UU
(
(
(
E
E
E
E
E
E
E
E
(
(
10,1
(
q
16,5
(
(
E
q
q
(
1
(
q
10,3
10,8
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. Ej
.. .. ..parkering
...........
. . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
E
E
q
UU
q
(
(
(
UU
q
14,7
(
q
(
(
(
(
E
10,9
E
UU
(
140900
q
q
B
(
(
19
(
13,2
15,6
E
22
(
q
q
q
(
(
21
20
q
(
140800
140700
d
q
(
UU
q
(
q
E
(
E
q
(
(
q
B
(
(
UU
UU
28
4:6
24
19,6
E
UU
10,4
E
(
E
q
B
(
O
q
(
(
BEF. LEKPLATS
q
(
13,4
E
(
q
6
(
1
12
(
qUU
28
9
9
Martin Jonsson
Mätningschef
Uddevalla Kommun
n
30
9
B
26
(
Uddevalla 2011-xx-xx
(
(
(
q
Upprättad
q
(
B
q
31
10,5
(
q q
32
23
: RH 70
q
(
q
(
UU
34
B
q
10,0
E
36
(
10,3
10,1
35
(
q
O
6470000
B
B
Koordinatsystem
I plan
: SWEREF 99 12 00
I höjd
(
q
B
(
(
18
18,3
E
(
UU
E
Grundkarta framställd genom utdrag ur
Uddevalla Kommuns digitala baskarta.
Kartstandard enligt HMK-K.2.2.6.1
Fullständighet:
standard 2
Lägesnoggrannhet: standard 2
Aktualitet:
standard 1
(
14,3
E
q q
(
q
E
UU
34
32
28
(
q
UU
B
(
19
21,2
Skala 1:1000
30
(
(
Rutnätspunkt
(
(
9
Fornminne, yta
UU
Fast fornlämning
B
23,7
E
UU
W
B
22
Brunn
(
9
30
3:2
E
15,0
E
q
(
(
E
E
E
(
(
37
33
q
22,5
Belysningsstolpe
(
(
UU
B
9
(
9
B
Berg
9
UU
38
34
(
E
(
(
E
13,8
(
q
Lövskog
9
9
9
E
17
39
12,2
q
(
(
(
(
q
(
E
16
(
UU
q
22,2
E
U
Barrskog
16,3
E
UU
22,6
(
9
B
E
Elledning
6:23
14,7
(
q
(
q
Vägräcke
p
n
U
(
13,5
E
(
(
E
UU
UU
Gång- och cykelbana
(
E
(
11,7
12
Refug
E
(
UU
E
B
E
E
30
(
E
E
(
(
E
E
E
(
E
E
E
E
E
E
(
(
(
14,2
(
15
(
Körbana
q
29
(
(
q
UU
(
(
q
q q
UU
23,0
q
q q
U
6:24
Markhöjd
q
(
10
E
(
(
q UU qUU
UU
(
(
E
Byggnader får uppta högst en tredjedel av kvarterets yta
e1
E
(
E
E
E
Förskola, skola
UTNYTTJANDEGRAD
E
E
E
Skola, förslola, kultur och fritidslokaler
E
S2
(
(
UU
(
15,3
(
Höjdkurva
20
00.0
UU
(
UU
(
(
28
(
(
qUU
UU
(
(
E
q
UU
(
q
UU
27
(
14
(
q
UU
Vattendrag
UU
UU
UU
(
(
q
19,3
UU
q q
UU
(
(
E
q
UU
(
q
(
(
15,1
(
(
(
(
(
(
(
13
(
(
q
(
E
Dike
e
(
(
(
q
Stenmur, mittlinje
E
E
(
(
(
(
((
q
(
E
(
(
(
(
q q
Häck, mittlinje
Slänt
E
E
E
(
(
(
E
E
E
E
(
q
(
Stödmur
6470100
(
(
E
E
(
(
(
E
q
Trappa
E
(
d
(
S1
E
(
q
(
E
E
E
(
(
q
(
E
(
(
E
E
)
e
E
(
q
(
15,6
E
Staket
e
13
E
E
E
(
(
(
E
(
E
(
E
E
q
14
E
E
E
q
(
(
E
E
E
E
q
15
(
E
E
E
(
(
E
(
q
16
Transformatorstation
19,4
q
E
(
Övrig byggnad
e
B
21,7
(
17
q
B
18
UU
ESkärmtak
(
12
(
q
19,1
E
(
E
15,7
(
q
Takens begränsnings
linjer
(
redovisas
Byggnader
(
q
(
E
E
qq
Servitut
(
q
(
E
qq
Ledningsrätt
s:00
(
(
E
E
E
E
q
UU
Lr
(
(
UU
(
(
Kvartersmark
E
E
(
(
q q
UU
(
(
(
(
q
UU UU
ga:0 0
E
11
E
E
E
E
(
(
(
(
q
Samfällighet
Gemensamhetsanläggning
s:00
(
((
16,2
E
E
E
E
q
U
(
(
(
E
(
q
(
(
E
q
(
(
UU
(
q
4 Fastighetsbeteckning
0:00
(
E
q
10
30
(
q
16,7
Traktgräns
18,0
E
31
GC-VÄG
E
E
GC-VÄG
32
E
UU
33
9
E
E
UU
34
(
(
(
(
(
q
q
(
(
(
q
Fastighetsgräns
UU (
q
(
UU
E
UU(
(
q
8
E
UU
(
14,9(
E
E
Gång- och cykelväg
E
E
"
"
"
E
q
35
15,5
E
E
E
E
q
36
(
(
(
E
E
E
E
E
q
E
UU
Teckenförklaring
(
q
UU
16,5
(
q
UU
UU
UU
(
(
UU
UU
E
UU (
(
UU
(
UU
7
UU
16,1
E
E
(
(
q
(
17,8
UU
E
E
e
)
(
(
14,3
23
UU
E
UU
(
(
6
(
E
UU
E
29
(
q
UU
(
UU
UU
E
22
q
(
17,3
(
5
UU
E
E
E
UU
17,8
E
(
q
q
UU
(
E
UU
U
(
9,8
E
9,5
UU
16,5
UU
(
UU
E
UU
21
28
UU
(
10,1
E
E
E
(
q
UU
(
(
q
E
(
4
UU
(
(
(
q
20
UU
27
(
NATUR Naturområde
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. K
.. ..A
.. ..L.. ..G
.. ..A
.. T
.. ..A
..9,0.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..8,9.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..8,9.. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
L.O
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. . . . . 9,1
. . . . . . . . . . . . . .9,0. . . . . . . . . .8,9. . . . . . . . . . 9,0. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,5... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,2... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,0
.. .. .. .. .. .. 10,3
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10.. .. .. .. .. ..10,1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,0.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..8,8.. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,4
10,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,0.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
. . . . . . . . . . . . . . . . . 9,8
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,0
..................................................
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,0
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,3... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,2... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 10,1
.. .. .. .. .. .. .. .. ..12.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,5.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,7.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,3.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..8,8..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU.. .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU.. .. .. UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10,3
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .UU. . . UU. . .9,2. UU. . . . . . . . . . .9,1. . . . . . . . . . . .
.. .. .. .. .. ..UU.. .. .. UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,7
.. .. .. .. .. U..U .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. UU.. .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,3... ... ... ... ...UU... ... ... ...UU... ... ...9,3...UU... ... ... UU... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,0
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,4.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10,1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,6.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,4.. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,3.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,3
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,0
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,7
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..S
.. ..2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,3
10,4
. . . . . . . . . 9,5
............................................................
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10.. .. .. .. ..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,8.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
. .9,7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9,3. . .9,2. . . . . . . . . . .9,2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.. 12,9
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10,5. . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,2
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,5... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,1... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...10,5
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9,2
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9,0
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,7.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..S
.. .. .. .. .. .. .. .. ..9,9.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ...12...1... ... ... ...1... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10,4
. . . . . . . . . . . . . . . . .9,6. . . . . . . 9,4
. . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,6
. . . . . . . . . . . .9,6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4:7
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,2.. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,2
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..r..in
.. ..g
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,6.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,5.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,3... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,2... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,2
............
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..p.. ..a.. r.. k
.. ..e.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,6
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. E
.. .. j.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,1...
...................................................
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..3.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,2
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,1.. .. .. .. .. .. .. .. ..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. ..2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..10,3
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..5.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. KLÄDET
9,5
9,6
9,1
9,3
13,7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9,4
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6.TRASMATTAN
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .q
. . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,5.. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,2... ...
q
10,9
.. .. .. .. .. ..10,1
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ..9,4.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,3
........................................
q
7
.. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ...UU ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...UU ... ... ... UU... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 9,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
8
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. UU.. .. .. ..UU.. .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,3.. .. .. .. ..10,2
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9,2. . . . . . . . . . .9,1. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11,8
9
44
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,4.. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,3... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. q
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,4.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
q
12,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..q
. .q
. . . .. .. q
. . . .. .. .. .. .. ..9,4.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..U E
. . .j . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,2.. .. .. .. ..
q
14,0
1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. ..q
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. .. ... ... ...q
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,2.. .. .. ... ... ...UU...p
.. ..a
.. ..r..k..e
.. ..r..i..n.. ..g.. .. .. ..9,3.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU.. .. .. ..UU.. .. .. ..UU .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
43
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
13,1
q
UU
10,0
9,8
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
q q
20
.. .. .. ..10,1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..q
.. .. .. .. ..q
..G
.. ..C
.. ..q
..V
.. ..Ä
.. .. .. 9,1.. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...8,9... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
q q
G
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..q
.. .. .. .. ..q
.. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,0.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
q
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . . . . . . .
10
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...8,9... ... ... ... ... ... ... ... ... 8,8
42
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
21
DAMASTEN
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
22
13,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..3.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
12,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 8,9
..........................................
q
41
q q
q
11
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9,1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...9,1... ... ...
q q
11,4
q q
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
14,6
q
..10,3.. .. .. .. .. ..10,1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..8,8.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..8,7.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
q q
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..9,9.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..q
. . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
q
23
12
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..7.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ...q
.. .. .. .. ..q.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..q
.. .. .. .. ..8,9.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
24
FINNVÄVEN
25
q .. .. .. .. .. .. ..9,1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
40
13,9
2
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. q
26
9,1
q
q
UU
E
26
(
(
UU
2
UU
(
U
UU
UU
3
LINET
(
14,9
15,8
17,5
25
13,7
E
U
UU
q
1
q
(
(
E
(
(
UU
19
24
E
E
UU
q
q
q
(
(
E
"
8,9
(
(
E
(
(
(
(
q
UU
q
UU
(
8,9
E
(
(
UU
UU
(
(
q
qUU
q
UU
d
(
E
(
(
UU
UU
UU
16,5
E
(
6470200
q
(
q
UU
9,1
E
(
12,9
Trafik med skolbuss och linjebuss
BUSSGATA
(
P
UU
UU
UU
UU
15,4
9,8
E
(
UU
UU
9
E
E
10,8
5
E
P
9
E
17,1
(
(
(
9,1
E
E
q
q
9,6
(
10
UU
9
9
(
16,3
"
E
(
"
E
8,9
E
9,4
(
10,4
(E
E
UU
(
(
E
E
1
Lokaltrafik, inklusive gång - och cykelvägar, busshållplatser etc
LOKALGATA
8,5
(
E
(
E
E
(
E
9,1
9,6
11,0
(
E
E
9
E
(
(
E
E
E
d
9,2
E
E
E
8,9
9,3
(
(
(
(
9,1
(
E
(
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
E
(
(
d
(
8,9
9,3
E
E
E
E
E
(
(
(
( (
E
E
E
E
(
q
UU
(
3
9,3
E
EE E
EE E
EE E E
(
10,8
NATUR
E
E
E
(
E
E
(
16,1
9,3
E
6
"
"
"
8,9
Planområdesgräns
Användningsgräns
Egenskapsgräns
d
"
11
9,8
E
8,5 9,1
E
8,8
E
8,8
E
E
E8,7 E8,8 E 8,5E 9,1
E
E
E
8,4
E
U
9
(
8,8
E
9,4
4
UU
9,0
E
UU
12
E
q
UU
(
E
E
E
d
E
9,1
9
UU
9
9
9
9
E
E
9
17,3
9
9
9
E
9
E
E
E
(
E
E
E
2
LINKÄRVEN
9,5
E
E
GRÄNSBETECKNINGAR
8,9
E
E
E
E
E
UU
9
E
E
E
E
9,2
9,3
(
12
UU
E
E
E
9,3
10,1
10,0
GATA
BUSS
UU
E
(
E
E
E
E
E 9,4
E
6470300
UU
"
E
E
9,8
d
d
11,9
12,3
E
E
8,9
E
E
E
E
UU
"
L
NTUEL
E
LAND
T GÄ L
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
14,6
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
12,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
S
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
12,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
12,8
16,3
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
12,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15,1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. ..14,6
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
13,1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..13,9
..........
.. .. .. ..16,2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
BEF. IDROTTSPLATS 12,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..15,2
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
16,1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
12,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..14,6
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
13,0
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..16,1.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
12,8
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..15,9
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..UU.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
13,0
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..2.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
14,1
HÄCKLAN
. . . . .16,0
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 14,6
......
9 16,89 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ...14,4
16,5
13,5 1
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 14,9
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ...
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
14,4
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..15,8.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
13,5
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
UU
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..14,8
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 14,8
UU
15,2
14,5
UU
E
E
UU
UU
11,9
E
EVE
d
11,7
E 11,7
E
11,0
JPLAN
L
A
T
E
ED
E
UU
9,0
d
d
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.
E
9
12,8
PLANBESTÄMMELSER
9,0
E
9,1
ENLIG
A
T
A
G
NY
12,3
E
13,3
E
9,1
E
d
d
27:1
9,5
E
9,5
UU
14
E
(
(
E
10,1
E
E
E
10,2
E
(
(
E
9,5
±
9,2
E
8,9
E
E
(
xxxxxxxxxx
27:2
(
8,9
UU
13,9
E
E
E
UU
"
9
12,4
E
(
UU
"
UU
UU 7,9
10
E
"
"
"
"
8,9
Laga kraft:
E
9,5
E
E
(
10
"
11,2
E
UU
VÄG 44
14,8
(
10,9
d
d
10,5
10
xxxxxxxxxx
(
(
(
d
E
E
d
d
d
E
Antagen av MSN:
E
E
(
UU
12,7
E
VÄG 44
UU
d
11,7
(
E
14
"
9
(
UU
"
E
UU
10
XXXXXX
E
d
10,5
10,4
9,9
E
10,1
"
E
(
E
d
10,4
d
(
d
E
d
E
UU
E
7,8
d
d
E
UU
10,2
(
UU
d
8,7
a
UU
d
E
E
(
Byggnad ens höjd mm beräkn as från ma rke ns
med elnivå invid byggna den. Om byg gnaden
ligg er min dre än sex meter från allmän plats,
ska do ck beräkn in gen utgå ifrån de n a llmänn a
platsens mede ln ivå invid to mten om in te sä rskilda
omständigheter föran le der anna t.
6470400
9,5
9,6
E
(
(
d
Figu r som bl a. visa r skillnad mellan ta knockshöjd
och byggnadshöjd på en byggnad med sad eltak.
Vid andra takformer g älle r andra be räkn ingssätt
se bl a . byg glovgu iden.se
d
d
d
9,5
(
9,6
d
9,6
E
10,0
"
UU
d
(
E
E
10
UU
E
E
"
VÄG 44
9,5
9,4
27:1
"
"
E
9,4
E
"
9
Byggna dshö jd
11
S:3
"
d
27:1
(
UU
1 våning
Me r ä n 1,5 m in nebä r att
källaren räknas som våning
d
Planens nr:
9,2
E
27:1
9,6
E
"
UU
d
"
Me r ä n 0,7 m in nebä r att
vinde n räkn as so m våning
10
d
6470500
UU
UU
Takvinkel
E
"
UU
d
(
(
d
E
E
E
E
E
UU
12
E
E
E
d
10
E
UU
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 85
Dnr BUN 2015/00379
10
Delegation verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats
Sammanfattning
Förvaltningschefen har beslutat om en viss förändring av elevhälsans organisering.
Beslutet innebär att nuvarande tjänst som stödenhetschef, som är underställd en av
verksamhetscheferna, uppgraderas till verksamhetschef för barn och elevhälsan med ett
utvidgat uppdrag över alla berörda skolformer. Förvaltningen föreslår att den som
innehar denna nya tjänst också ska vara verksamhetschef för elevhälsans medicinska
insats enligt kraven i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL § 29).
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) och vidhängande förordning (SOSFS 2005:28)
ska vårdgivare utse befattningshavare som ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria.
Förvaltningen föreslår att denne befattningshavare ska vara skolsköterska med
medicinskt ledningsansvar.
Beslutsunderlag
Förvaltningschefens beslut om elevhälsan, daterat 2015-04-10
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-05-26
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att utse Lena Cederberg till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats fr.o.m.
2015-08-01 samt
att utse Susann Magnusson till anmälningsansvarig enligt Lex Maria.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-05-26
Dnr BUN 2015/00379
Handläggare
Skolchef Hans-Lennart Schylberg
Telefon 0522-69 68 52
[email protected]
Delegation verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats
Sammanfattning
Förvaltningschefen har beslutat om en viss förändring av elevhälsans organisering.
Beslutet innebär att nuvarande tjänst som stödenhetschef, som är underställd en av
verksamhetscheferna, uppgraderas till verksamhetschef för barn och elevhälsan med ett
utvidgat uppdrag över alla berörda skolformer. Förvaltningen föreslår att den som
innehar denna nya tjänst också ska vara verksamhetschef för elevhälsans medicinska
insats enligt kraven i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL § 29).
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) och vidhängande förordning (SOSFS 2005:28)
ska vårdgivare utse befattningshavare som ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria.
Förvaltningen föreslår att denne befattningshavare ska vara skolsköterska med
medicinskt ledningsansvar.
Beslutsunderlag
Förvaltningschefens beslut om elevhälsan, daterat 2015-04-10
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-05-26
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att utse Lena Cederberg till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats fr.o.m.
2015-08-01 samt
att utse Susann Magnusson till anmälningsansvarig enligt Lex Maria.
Ärendebeskrivning
Verksamhetschef
Förvaltningschefen har beslutat om en viss förändring av elevhälsans organisering.
Beslutet innebär att nuvarande tjänst som stödenhetschef, som är underställd en av
verksamhetscheferna, uppgraderas till verksamhetschef för barn och elevhälsan med ett
utvidgat uppdrag över alla berörda skolformer.
Hittills har förvaltningschefen varit verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats
(HSL § 29). När nu chefen för elevhälsan får en starkare ställning (verksamhetschef i
2(2)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-05-26
Dnr BUN 2015/00379
”kommunal mening”) i förvaltningen är det lämpligt att denna funktion också får
motsvarande funktion i hälso- och sjukvårdslagens mening.
Det är vårdgivaren, i detta fall barn och utbildningsnämnden, som enligt lagen utser
verksamhetschef. Förvaltningen föreslår därför att den som innehar denna nya tjänst
också ska vara verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats enligt kraven i Hälsooch sjukvårdslagen. Förändringen förslås gälla fr.o.m. 2015-08-01 då
organisationsförändringen träder i kraft. Den som delegationen då ska ges är Lena
Cederberg.
Vårdgivaren ska också utse befattningshavare med ansvar för anmälningar till
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) vid händelser som har medfört eller hade
kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Förvaltningen föreslår att denna funktion knyts
till befattningen skolsköterska med medicinskt ledningsansvar.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
2015-04-10
1(2)
Beslut
Handläggare
Hans-Lennart Schylberg
Förvaltningschef
Telefon
0522-69 68 52
Elevhälsa – förändrad organisation och uppdrag
Efter genomförd utredning, risk- och konsekvensbedömning medhuvudskyddsombud och facklig samverkan beslutas följande att gälla fr.o.m. 201508-01:
Organisation
 Elevhälsan blir ett eget verksamhetsområde med en egen verksamhetschef. Befintlig chef för stödenheten förordnas som verksamhetschef
(avdelningschef) för elevhälsan direkt underställd förvaltningschefen.
Verksamhetschefen ingår i förvaltningschefens ledningsgrupp. I uppdraget ingår att bevaka och kvalitetssäkra elevhälsoarbetet i hela förvaltningen. Verksamhetschefen ansvarar också för att utse funktionssamordnare för samtliga kuratorer, specialpedagoger och psykologer.
Elevhälsans verksamhetschef blir också verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats enligt HSL. Ledningsansvaret delegeras till
skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA).

Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar är underställd verksamhetschefen (för elevhälsans medicinska insats) och personalansvarig för
skolsköterskorna i grundskolan/grundsär-skolan.
Uppdrag
Elevassistenter
Verksamhetschefen för elevhälsan utser bland sin personal någon som är samordningsansvarig för alla elevassistenter oavsett skolform. Samverkan sker
med rektorerna som är fortsatt personalansvariga. Frågan om det direkta chefsansvaret för gruppen ska utredas och en rapport vara klar senast 151030. Utredningen görs av förvaltningens HR-partner.
Elevhälsans specialpedagogiska insats/kompetens
På grund av att den specialpedagogiska insatsen diskuterats mycket under och
efter utredningstiden med mycket olika utgångspunkter där den enes förhoppning är den andres farhåga och en gränssnittsproblematik finns mellan speciallärare, specialpedagoger och förstelärare behöver vissa frågetecken rätas ut.
Barn och utbildning
Förvaltningskontoret
www.uddevalla.se
Postadress
451 81 UDDEVALLA
Besöksadress
Varvsvägen 1
Telefon
Telefax
nat 0522-69 68 52
nat 0522-69 70 94
Int +46 (0)522696852 int +46 (0)522 6970 94
E-POST [email protected]
\\udn.ds\dfs\home\ghi\hsg\documents\data\uppdrag\övrigt\elevhälsa\elevhälsa-beslut-150410.docx
2015-04-10
2(2)
Även detta ska vara gjort senast 1501030. Utredningen görs av HR-partner på
förvaltningskontoret i samråd med förvaltningschefen.
Kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete
För att säkra kommunikationen inom förvaltningen uppdras åt verksamhetscheferna gemensamt att skapa struktur och arenor för planering, uppföljning och
utvärdering av elevhälsoarbetet på verksamhets- och förvaltningsnivå. I uppdraget ingår också att ta fram en förvaltningsövergripande elevhälsoplan.
Resurser/dimensionering
Inför varje nytt budgetår sker samverkan mellan verksamhetschefen för elevhälsan och verksamhetschefen för grundskolan respektive gymnasieskolan om
elevhälsans dimensionering. Här bedöms också behovet av specialkompetenser
som t.ex. logoped, talpedagog och syn-/hörselpedagog samt behovet av centrala/övergripande insatser. Kostnaderna belastar respektive verksamhet (skolform) men budgetansvaret följer personalansvaret.
Elevhälsoteamen i grundskolan sammanstätts så att stabila team skapas kring
två eller tre rektorer. Inom gymnasieskolan fortsätter teamens husankytning.
För psykologerna gäller inte dessa begränsningar i dagsläget.
Tilläggsbelopp
Verksamhetscheferna för elevhälsan och gymnasieskolan skall ta fram underlag för beslut om införande av tilläggsbelopp även inom gymnasieskolan
senast 151030.
För att bredda beredningen inför beslut om tilläggsbelopp ska verksamhetscheferna tillsätta en beredningsgrupp med representation från elevhälsans obligatoriska funktioner/kompetenser samt en rektor från grundskolan respektive gymnasieskolan.
/Hans-Lennart Schylberg
Förvaltningschef
Barn och utbildning
Förvaltningskontoret
www.uddevalla.se
Postadress
451 81 UDDEVALLA
Besöksadress
Varvsvägen 1
Telefon
Telefax
nat 0522-69 68 52
nat 0522-69 70 94
Int +46 (0)522696852 int +46 (0)522 6970 94
E-POST [email protected]
\\udn.ds\dfs\home\ghi\hsg\documents\data\uppdrag\övrigt\elevhälsa\elevhälsa-beslut-150410.docx
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 86
Dnr BUN 2015/00055
11
Önska skola 2015
Sammanfattning
Alla elever/vårdnadshavare ska sedan läsåret 2012/2013 aktivt lämna önskemål om
skola vid följande tillfällen (BUN/2011/451):
• Inför start i förskoleklass
• Inför start av skolår 1 om eleven inte gått i förskoleklass
• När nästkommande skolår inte finns på den skola där eleven går
• Inför starten av skolår 7
• Vid inflyttning till kommunen
Rapporten sammanfattar resultaten av Önskemål om skola inför läsåret 2015-2016
utifrån den information som finns i maj-15.
Andelen tillgodosedda förstahandsönskemål är 81 % till förskoleklass och 84 % till år 7.
Nämndens mål för 2015 är 90 %. Resultatet ligger under önskad nivå för båda
grupperna och vi ser en fortsatt försämring av resultaten jämfört med tidigare år. Årets
resultat har försämrats med 5 procentenheter jämfört med föregående år för
förskoleklass och med 1 procentenhet för årskurs 7. Samtidigt har nämndens
målsättning satts högre för 2015 än föregående år.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden § 214 2011-12-15
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2014-06-24
Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden § 96 2014-08-21
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2014-08-04
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2014-10-31
Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden § 148 2014-11-20
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse med bilaga daterad 2015-05-18
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att godkänna Rapport om Önska skola inför läsåret 2015-2016
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
2015-05-18
1(7)
Dnr BUN 2015/00055
Handläggare
Enhetschef administration Helena Kleveros
Telefon 0522-69 71 73
[email protected]
Önska skola 2015
Sammanfattning
Alla elever/vårdnadshavare ska sedan läsåret 2012/2013 aktivt lämna önskemål om
skola vid följande tillfällen (BUN/2011/451):
• Inför start i förskoleklass
• Inför start av skolår 1 om eleven inte gått i förskoleklass
• När nästkommande skolår inte finns på den skola där eleven går
• Inför starten av skolår 7
• Vid inflyttning till kommunen
Rapporten sammanfattar resultaten av Önskemål om skola inför läsåret 2015-2016
utifrån den information som finns i maj-15.
Andelen tillgodosedda förstahandsönskemål är 81 % till förskoleklass och 84 % till år 7.
Nämndens mål för 2015 är 90 %. Resultatet ligger under önskad nivå för båda
grupperna och vi ser en fortsatt försämring av resultaten jämfört med tidigare år. Årets
resultat har försämrats med 5 procentenheter jämfört med föregående år för
förskoleklass och med 1 procentenhet för årskurs 7. Samtidigt har nämndens
målsättning satts högre för 2015 än föregående år.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden § 214 2011-12-15
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2014-06-24
Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden § 96 2014-08-21
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2014-08-04
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2014-10-31
Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden § 148 2014-11-20
Barn och utbildnings tjänsteskrivelse med bilaga daterad 2015-05-18
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att godkänna Rapport om Önska skola inför läsåret 2015-2016
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
Ärendebeskrivning
Nämndens mått för tillgodosedda förstahandsönskemål 2015: 90 %.
Tillgodosedda förstahandsönskemål förskoleklass: 504 st*, 81 % (504 av 626
placerade)
(*Accepterat reserverad plats 321, fått placering på förstahandsönskemål 106, fått
placering på fristående skola 69, valt att stannat på förskola 8)
Inga skolplaceringar har erbjudits utifrån andrahands- och tredjehandsönskemål i år
förutom 1 elev från Unnerödsområdet fick sitt fjärdehandsönskemål på
Norgårdenskolan.
Elever där vi inte har fått in svar från vårdnadshavare, 106 st har placerats på reserverad
skola
Tillgodosedda förstahandsönskemål till årskurs 7: 433 st** 84 % (433 elever av
516 placerade, 84 %) Antal inbjudna elever inkl. fristående: 516
(**Accepterat reserverad plats 323, placering på förstahandsönskemål 23 , placering
på fristående skola 87). Sommarhemsskolan har antagit 3 andrahandssökande. Inga
skolplaceringar har erbjudits utifrån tredjehandsönskemål i år.
Elever där vi inte har fått in svar från vårdnadshavare eller där man sökt olika
alternativ men inte har kunnat erbjudas plats enligt önskemålen har fått placering på
reserverad skola.
De som inte har sökt alls har placerats på reserverad plats, 50 elever.
Elever i år 6 på fristående skola där man även erbjuder årskurs 7-9 får information om
att det finns möjlighet om att lämna önskemål om annan skola och hur utbudet ser, men
de ombeds inte att göra ett nytt, aktivt val.
För mer detaljerad statistik som ligger till underlag för rapporten, se bilaga.
Årets önska skola-process
Kartläggning av eleverna inför Önska skola-processen genomfördes i rektorsgruppen
under hösten. Några nya beslut fattades av verksamhetschef respektive nämnd inför
årets hantering:
• Upptagningsområden för Sommarhemskolan minskades och fler elever i F-klass
styrdes mot Äsperödsskolan som reserverad skola istället. Upptagningsområdet
för Unnerödsskolan minskades med effekten att fler elever styrdes mot
Sandersdalsskolan.
• Nya riktlinjer för att önska skola inför sjuan; elever erbjuds en reserverad
skolplacering på en kommunal skola inför årskurs 7. Den reserverade
skolplaceringen som erbjuds bygger på vilken skola man har gått på i årskurs 6.
Vårdnadshavare/elever ges möjlighet att lämna önskemål om en eller flera
alternativa skolor som prövas före den reserverade skolplaceringen.
2(7)
Dnr BUN 2015/00055
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
•
3(7)
Dnr BUN 2015/00055
En avsiktsförklaring att utreda om den fristående skolan Linneaskolan från och
med höstterminen 2015 ska drivas i kommunal regi. Avsiktsförklaringen låg
sedan till grund för att man i årets Önska skola-process erbjöd Linneaskolan som
kommunal skola för de som skulle Önska skola inför årskurs 7.
Beskrivning av nuvarande process
I december skickas vykort ut till alla berörda. Vykortet beskriver tidsplanen för önska
skola-processen, tider för informationsmöten i januari och hänvisning till webplats och
e-tjänst. En uppskattad nyhet på webplatsen i år var att kartor över upptagningsområden
publicerades. Till vårdnadshavare som var berörda av förändring av
upptagningsområden skickades information hem under december.
När Önska skola inleds får vårdnadshavare information hemskickad i brevlådan.
Informationen för blivande förskoleklasselever finns på fem språk. Påminnelser skickas
ut via brev/e-post under tiden Önska skola pågår till de vårdnadshavare som inte har
svarat. Mötesplatserna, förskolorna och Medborgarkontoret är till stor hjälp när det
gäller att hjälpa vårdnadshavare att lämna in ansökningar. Skolplaceringar meddelas i
början av mars och då får man även information om att möjlighet finns att lämna in
bytesansökan från 1 maj.
Analys av statistiken
Förra årets uppgifter anges inom parantes.
1. Svarsfrekvens –ej aktiva val
Förskoleklass: För 106 (54) barn hade det inte lämnats in aktivt önskemål till
förskoleklass, vilket är ett sämre resultat än förra året. Svarsfrekvensen har sjunkit från
91% till 83%. De områden som har flest antal familjer som inte har lämnat önskemål i
år är Dalaberg, Ljungskile och Hovhult vilket är samma områden som de två senaste
åren.
Årskurs 7: 50 (40) lämnade inte önskemål om skola. Svarsfrekvensen är i år 88 % (50
av 452 elever, de från kommunala skolor) vilket innebär att svarsfrekvensen fortsätter
att sjunka (2014 91%, 2013, 93%). En bidragande orsak kan vara att man i år kände till
att eleverna får en garanterad reserverad plats oavsett man tackar ja eller inte.
Administratörerna tog kontakt med vårdnadshavare där bara en vårdnadshavare hade
svarat, men för de familjer som inte hade svarat alls förlitade vi oss på de påminnelser
som genererades via e-tjänsten.
Det är framförallt till förskoleklass som vi ser en minskning av svarsfrekvensen och
orsakerna varierar troligtvis; en orsak kan vara att det inte finns så många andra skolor i
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
4(7)
Dnr BUN 2015/00055
närområdet (Ljungskile- Forshälla t ex) så att valet av skola ses som självklart, en annan
orsak kan vara informations- och språkbegränsningar
2. Lockat till sig sökande från andra skolor
Förskoleklass:
Om man räknar bort önskemålen inom det gemensamma upptagningsområdet för
Herrestad/Norgården så kan man konstatera att 44 elever av 629 elever (7 %) rörde sig
från den kommunala skola som de tillhör enligt upptagningsområde och fick placering
på en annan kommunal skola i årets Önska skolaprocess. Sedan tillkommer de elever
som söker sig till fristående skolor.
Sandersdal och Forshälla tog emot flest elever från andra upptagningsområden.
Herrestads-skolan och Norgårdenskolan fylldes i princip med förstahandsönskemål
inom det gemensamma upptagningsområdet men tog mot emot en förstahandssökande
var från Hogstorp och en elev från Sandersdalsskolans område. Unneröd och Ljungskile
hade flest elever som sökte sig från den reserverade skolan och fick plats på annan
kommunal skola.
De elever som har fått plats på Fridaskolan kommer främst från Äsperödsskolans
område (25 st förstahandsönskemål) och i viss mån från Herrestadsskolans område.
Utöver det kommer det eleverna till Fridaskolan från olika stadsdelar.
Sammantaget för förskoleklass så ser vi att färre elever får plats på annan skola än den
reserverade i år jämfört med tidigare i år. Av de 44 elever som kom in på annan skola
utifrån sitt förstahandsönskemål så hade 25 av dem syskonförtur. Syskonförtur har
praktiserats som urvalsprincip i kommunens riktlinjer de senaste två åren. Vi kan också
konstatera att familjer har valt upp till 5 andra skolor än den reserverade och ändå
slutligen hamnar på den reserverade skolan.
Årskurs 7:
Västerskolan tar emot flest förstahandssökande, 13 st. 10 av dem kommer från
reserverad plats på Ramnerödsskolan. Sommarhemsskolan tar emot 8
förstahandssökande, från Linnea, Ramneröd och Västerskolan samt 3
andrahandssökande.
323 tackade ja till erbjuden reserverad plats och 23 fick sitt förstahandsönskemål
tillgodosett (2014; 321). Samtidigt har antalet ökat som inte har lämnat någon ansökan
alls eller som inte har fått det man önskade. Det kan delvis förklaras av det ändrade
systemet med reserverade platser även inför sjuan men visar samtidigt att det är mycket
begränsade möjligheter att få annan skolplacering än den reserverade platsen. Totalt sett
fortsätter uppgiften om tillgodosedda förstahandsönskemål att minska.
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
5(7)
Dnr BUN 2015/00055
Vi har möjlighet att redovisa det totala antalet inlämnade ansökningar i år dvs. de som
sökt annan skolplacering men inte har antagits, se tabell nedan. ”Reserverad skola” är
den man söker sig ifrån. Ansökningar från Ramnerödsskolan i både i första och andra
hand och som inte har kunnat tillmötesgås är det som utmärker sig mest. När man sedan
ser på uppgifterna om hur många som har antagits kan man konstatera att 27 av eleverna
från Ramnerödsskolan inte fick enligt sina lämnade önskemål utan slutligt fick den
reserverade skolplaceringen. Detta är första året som den här typen av statistik kan
presenteras så det är svårt att göra jämförelser med tidigare år.
Ansökningar i 4:e hand etc. redovisas inte i tabellen.
Ansökningar till de fristående skolorna redovisas inte i tabellen.
3. Vårdnadshavare som inte är nöjda
Inför varje års önska skola-process ombeds avlämnande rektorer och förskolechefer att
se över om det finns barn/elever där särskilda hänsyn behöver tas inför ny
skolplacering. Underlag hämtas in från elevhälsa och rektorer/förskolechefer.
Verksamhetschefen fattar beslut och skolplacering erbjuds utanför Önska
skolaprocessen.
När Önska skolaprocessen är avslutad förekommer det att vårdnadshavare hör av sig
och menar att skolplaceringen som eleven har fått är olämpligt för eleven. Även då
hämtar man in underlag och gör en prövning om det finns särskilda skäl för eleven att
få, eller undvika, viss skolplacering.
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
I år för F-klass: 7 ärenden har hanterats, 3 fick avslag.
För år 7: 11 ärenden, inget avslag
De som får avslag får skriftligt beslut om det samt information om möjlighet att
överklaga. I maj-15 finns det 2 ärenden där vårdnadshavarna har valt att lämna in
överklagande till Förvaltningsrätten. Dessa ärenden har inte avgjorts än.
Sammanfattning
• Förändringen av upptagningsområden för F-6skolor väckte mindre
uppmärksamhet än förväntat. Däremot har en förändring av Norrskolans
upptagningsområde som gjordes inför läsåret 2012/2013 diskuterats och
ifrågasatts av vårdnadshavare i år. Vi kan konstatera att vårdnadshavare ibland
väljer bort skolor på förhand utan att besöka skolorna trots upprepade
erbjudanden.
• Vi kan konstatera att förändringen att återinföra upptagningsområden och
reserverad plats inför Önskemål om skola för årskurs 7 verkar ha ökat
tryggheten i processen. Processen med att Önska skola är troligtvis mer
överblickbar för vårdnadshavare och elever. Färre klagomål och synpunkter har
lämnats in jämfört med föregående år.
Att Linneaskolan i år kunde erbjudas som kommunal skola och därmed som
reserverad placering verkar också ha minskat oron bland vårdnadshavare och
elever.
• Möjligheterna som erbjuds i processen är i realiteten låga. Sannolikheten att
erbjudas annan önskad skolplacering än den reserverade platsen är lägre i år än
tidigare år. I första hand handlar det om fysiska begränsningar, vi har både F-6
och 7-9skolor som har långt fler sökande än de kan ta emot i sina lokaler.
Antalet elever som ska erbjudas skolplacering har ökat, framförallt till
förskoleklass. Oron och frustrationen är stor bland vårdnadshavare som inte får
de skolor de önskat för sina barn och de processerna tar tid att hantera.
För önskemålen till förskoleklass är det flera skolor; Sommarhemsskolan,
Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan, Norrskolan, Herrestadsskolan och
Norgårdenskolan som har fler sökande än de kan ta emot. För årskurs 7 var det
Ramnerödsskolan och Linneaskolan som fortfarande hade platser kvar att
erbjuda när fördelningen av skolplaceringarna var klara. Samtidigt har platser på
övriga 7-9skolor sparats, dvs klasserna har inte fyllts till maxantal, för att
6(7)
Dnr BUN 2015/00055
Tjänsteskrivelse
2015-05-19
möjliggöra mottagande av inflyttande och nyanlända elever.
Att många vårdnadshavare och elever lämnar in ansökningar om skola men inte
får sina önskemål tillgodosedda är oroande. Samtidigt är det första året som den
typen av statistik kan presenteras.
Bilaga
1. Bilaga med statistik Önska skola 2015
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Barn och utbildningsnämnden
Grundskolans rektorer
Grundskolans samverkansgrupp
Grundskoleadministrationen
Björn Nysten
Helena Kleveros
Enhetschef administration
7(7)
Dnr BUN 2015/00055
Sida 1 av 5
Bilaga till Rapport om Önska skola inför 2015/2016
BUN 2015/55
1. Resultat senaste tre åren
95
Tillgodosedda förstahandsönskemål
90
Nämndens mått
85
Resultat F-klass
Resultat 7
80
75
2013-2014
2014-2015
2015-2016
2. Antagningen till de kommunala skolorna förskoleklass (F-klass):
Antal inbjudna elever: 639, stängda/avböjda 13 , 626 placerade
Tillgodosedda förstahandsönskemål: 504 st*, 81% (504 av totalt 626 placerade)
(Accepterat reserverad plats 321, fått placering på förstahandsönskemål 106 , fått placering på fristående skola
69, valt att stannat på förskola 8)
Inga skolplaceringar har erbjudits utifrån andrahands- och tredjehandsönskemål i år.
Elever där vi inte har fått in svar från vårdnadshavare, 106 st, har placerats på reserverad skola
Accepterat
reserverad
plats
Förstahandsönskemål
Ej sökt/ej fått
önskad placering
Herrestad
Norgården
Bokenäs
Dalaberg
Forshälla
Hovhult
Hogstorp
Ljungskile
LaneRyr
Norr
Sandersdal
Sommarhemmet
Unneröd
12
1
23
23
21
17
10
57
17
35
28
35
23
31 (30 inom uppt.omr)
30 (28 inom uppt. omr)
1
1
7
1
1
4
1
6
11
4
3
Äsperöd
19
321
1
106
0
7
1
28
10
16
3
10
3
6
5
7
17
12
136
Antagna
43
38
25
52
38
34
14
71
21
47
44
46
43
32
1
Sida 2 av 5
3. Sökvägar F-klass -antagna
4. Syskonförtur
Fått skolplacering utifrån kombinationen förstahandsönskemål och syskonförtur, F-klass
5. Svarsfrekvens
Ej lämnat in önskemål om skola eller accepterat reserverad plats F-klass. Från vilka områden?
2
Sida 3 av 5
6. Ansökningar till andra skolor, F-klass
Antal
Eget
val
Plac.
Sökt på
Sökt
1:a
1:a
2:a
hand alt.
hand
3
1
1
2
Plac.
på
Sökt Plac.
2:a
3:e
på
alt.
hand 3:e.
0
0
0
Sökt enhet
Bokenäs Skola
Reserverad enhet
Herrestadsskolan/Norgårdenskolan
Bokenäs Skola
Totalt
3
1
1
2
0
0
0
Dalabergsskolan
Hovhultsskolan
1
1
1
0
0
0
0
Dalabergsskolan
Totalt
1
1
1
0
0
0
0
Forshällaskolan
Forshällaskolan
Ljungskileskolan
Äsperödsskolan F-6
6
1
6
1
6
1
0
0
0
0
0
0
0
0
Forshällaskolan
Totalt
7
7
7
0
0
0
0
Herrestadsskolan
Herrestadsskolan
Herrestadsskolan
Dalabergsskolan
Hogstorps Skola
Sandersdalsskolan
1
2
1
0
1
0
0
1
0
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Herrestadsskolan
Herrestadsskolan/Norgårdenskolan
44
30
30
12
0
2
0
Herrestadsskolan
Totalt
48
31
31
14
0
2
0
Hogstorps Skola
Herrestadsskolan/Norgårdenskolan
1
1
1
0
0
0
0
Hogstorps Skola
Totalt
1
1
1
0
0
0
0
Hovhultsskolan
Dalabergsskolan
1
1
1
0
0
0
0
Hovhultsskolan
Totalt
1
1
1
0
0
0
0
Lane Ryrs Skola
Hovhultsskolan
1
1
1
0
0
0
0
Lane Ryrs Skola
Totalt
1
1
1
0
0
0
0
Ljungskileskolan
Ljungskileskolan
Forshällaskolan
Herrestadsskolan/Norgårdenskolan
2
1
2
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
Ljungskileskolan
Äsperödsskolan F-6
2
2
2
0
0
0
0
Ljungskileskolan
Totalt
5
5
4
0
0
0
0
Norgårdenskolan F-6
Norgårdenskolan F-6
Norgårdenskolan F-6
Hogstorps Skola
Sandersdalsskolan
Unnerödsskolan
1
2
1
1
2
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Norgårdenskolan F-6
Herrestadsskolan/Norgårdenskolan
36
28
28
8
0
0
0
Norgårdenskolan F-6
Totalt
40
31
30
8
0
0
0
Norrskolan
Norrskolan
Norrskolan
Dalabergsskolan
Hovhultsskolan
Unnerödsskolan
11
6
13
10
5
7
2
2
1
1
1
4
0
0
0
0
0
1
0
0
0
Norrskolan
Äsperödsskolan F-6
6
2
1
4
0
0
0
Norrskolan
Totalt
36
24
6
10
0
1
0
Sandersdalsskolan
Sandersdalsskolan
Sandersdalsskolan
Sandersdalsskolan
Sandersdalsskolan
Dalabergsskolan
Hovhultsskolan
Norrskolan
Unnerödsskolan
Herrestadsskolan/Norgårdenskolan
4
3
1
15
2
0
1
1
11
0
0
1
0
9
0
1
1
0
3
0
0
0
0
0
0
2
1
0
1
2
0
0
0
0
0
Sandersdalsskolan
Äsperödsskolan F-6
3
1
1
1
0
1
0
Sandersdalsskolan
Totalt
28
14
11
6
0
7
0
Sommarhemsskolan F-6
Sommarhemsskolan F-6
Sommarhemsskolan F-6
Sommarhemsskolan F-6
Dalabergsskolan
Forshällaskolan
Norrskolan
Unnerödsskolan
1
1
2
7
1
1
2
3
0
0
1
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
Sommarhemsskolan F-6
Äsperödsskolan F-6
9
6
3
2
0
0
0
Sommarhemsskolan F-6
Totalt
20
13
4
4
0
1
0
3
Sida 4 av 5
Unnerödsskolan
Unnerödsskolan
Unnerödsskolan
Dalabergsskolan
Hovhultsskolan
Sandersdalsskolan
3
2
4
1
0
4
0
0
3
0
2
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
Unnerödsskolan
Äsperödsskolan F-6
2
2
0
0
0
0
0
Unnerödsskolan
Totalt
11
7
3
2
0
2
0
Äsperödsskolan F-6
Hovhultsskolan
1
0
0
1
0
0
0
Äsperödsskolan F-6
Sommarhemsskolan F-6
1
1
1
0
0
0
0
Äsperödsskolan F-6
Totalt
2
1
1
1
0
0
0
Önskemål om Skola
Önskemål om Skola
Forshällaskolan
Ljungskileskolan
2
9
2
9
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Önskemål om Skola
Äsperödsskolan F-6
1
1
0
0
0
0
0
Önskemål om Skola
Totalt
12
12
0
0
0
0
0
Ansökningar till fristående skolor redovisas inte i tabellen.
7. Antagningen till årskurs 7
Antal inbjudna elever inkl fristående: 516
Tillgodosedda förstahandsönskemål: 433 st* 84% (433 elever av 516, 84%)
(*Accepterat reserverad plats 323, placering på förstahandsönskemål 23 , placering på fristående skola
87) Sommarhemsskolan har antagit 3 andrahandssökande. Inga skolplaceringar har erbjudits utifrån
tredjehandsönskemål i år.
Elever där vi inte har fått in svar från vårdnadshavare eller där man sökt olika alternativ men inte har
kunnat erbjudas plats enligt önskemålen har fått placering på reserverad skola.
Några elever har placerats på skolor utifrån andra skäl än de som nämns i tabellen nedan, därför
stämmer inte summorna fullt ut.
De som inte har sökt alls har placerats på reserverad plats, 50 elever.
8. Sökvägar årskurs 7, de som antogs
Första hand
Norgården
Norgården
Ramneröd
Väster
Sommarhemmet
Linnea
Ramneröd
10
3
Väster
2
1
Sommarhemmet
1
Linnea
1
4
Frida
1
4
Sida 5 av 5
9. Ansökningar till andra skolor, årskurs 7
Sökt
1:a
hand
Plac.
på 2:a
alt.
Sökt
3:e
hand
Plac.
på
3:e
alt.
Sökt enhet
Reserverad enhet
Antal Eget
val
Norgårdenskolan 7-9
Ramnerödsskolan
8
0
0
2
0
4
0
Norgårdenskolan 7-9
Totalt
8
0
0
2
0
4
0
Ramnerödsskolan
Västerskolan
2
2
2
0
0
0
0
Ramnerödsskolan
Sommarhemsskolan 7-9
Sommarhemsskolan 7-9
Sommarhemsskolan 7-9
Totalt
Ramnerödsskolan
Västerskolan
Linneaskolan
Norgårdenskolan 79
2
14
1
6
2
3
1
4
2
3
1
4
0
7
0
2
0
3
0
0
0
4
0
0
0
0
0
0
1
0
0
1
0
0
0
22
56
1
2
8
45
1
2
8
10
1
1
10
9
0
0
3
0
0
0
4
2
0
0
0
0
0
0
2
1
2
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Västerskolan
Totalt
Ramnerödsskolan
Fridaskolan
Linneaskolan
Norgårdenskolan 79
Stenbackeskolan
Sommarhemsskolan
7-9
3
3
1
0
0
0
0
Västerskolan
Totalt
65
54
13
9
0
2
0
Önskemål om Skola
Västerskolan
1
1
0
0
0
0
0
Önskemål om Skola
Totalt
Sommarhemsskolan 7-9
Sommarhemsskolan 7-9
Västerskolan
Västerskolan
Västerskolan
Västerskolan
Västerskolan
Totalt
Plac. på
1:a alt.
Sökt
2:a
hand
1
1
0
0
0
0
0
83
83
34
36
6
10
0
Ansökningar i 4:e hand etc redovisas inte i tabellen.
Ansökningar till fristående skolor redovisas inte i tabellen.
5
Utdrag
PROTOKOLL
1 (2)
2011-12-15
UDDEVALLA KOMMUN
BARN OCH
UTBILDNINGSNÄMND
§ 214
Grundskolans organisation 2012 - Skolval och
anvisning av skola (BUN/2011:451)
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden gav 2011-06-17 förvaltningen i uppdrag att
lämna förslag till kriterier för tillämpning av närhetsprincipen vid
anvisning av skola samt att se över skolskjutsreglerna. Detta mot bakgrund
av det beslut nämnden fattade om principer för vårdnadshavares möjlighet
att lämna önskemål skola för sitt barn. Förvaltningen lämnar nedanstående
förslag.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse PM 69-11 med bilaga
Förvaltningens tjänsteskrivelse PM 120-11
Yrkande
Kjell Grönlund (MP) yrkar bifall till förslaget i handlingarna samt lämnar
följande tilläggsyrkande ”att förvaltningen får fortsatt uppdrag att utreda
möjligheter och konsekvenser av att slopa upptagningsområden även för
F-6”.
Krister Kronlid (S) yrkar bifall till att-satserna 1 - 3 och 5-8, avslag på attsats 4 ”att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9-skolorna” samt
bifall till Kjell Grönlunds tilläggsyrkande.
Propositionsordning
Efter avslutad överläggning ställer ordföranden att-sats 1-3, 5-8 och Kjell
Grönlunds (MP) tilläggsyrkande under proposition och finner att nämnden
beslutar i enlighet med dessa. Därefter ställer ordföranden att-sats 4 ”att
upptagningsområden inte ska finnas för 7-9-skolorna” under proposition
och finner att nämnden beslutar i enlighet med denna.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att förvaltningen ges i uppdrag att se över och fastställa upptagningsområden för F-6-skolorna
att anvisning av skola till förskoleklass (alt. år 1) efter inlämnade önskemål om skola görs med hänsyn till närhetsprincipen i skollagen
Utdragsbestyrkande
Utdrag
PROTOKOLL
2 (2)
2011-12-15
UDDEVALLA KOMMUN
BARN OCH
UTBILDNINGSNÄMND
§ 214
att upptagningsområdena påverkar möjligheten att få skolskjuts i år F-6
precis som tidigare
att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9-skolorna
att anvisning av skola till år 7 efter inlämnade önskemål om skola görs
med hänsyn till närhetsprincipen i skollagen
att de elever som antagits till musikprofil före år 7 inte ska behöva göra val
till årskurs 7
att de elever som förra året valde ny skola till årskurs 6 inte ska behöva
göra ett nytt val till årskurs 7 i år
att ge förvaltningen i uppdrag att föreslå en justering av skolskjutsreglementet för eleverna i år 7-9 med hänsyn till att i förväg fastställda upptagningsområden för dessa skolår inte finns samt
att förvaltningen får fortsatt uppdrag att utreda möjligheter och konsekvenser av att slopa upptagningsområden även för
F-6.
Reservation
Socialdemokraterna lämnar följande reservation:
Vi vill markera att vi socialdemokrater ser flera faror med såväl integrationen som rättvisan vad gäller skolplaneringen. Vi är i princip emot denna
konstruktion då det missgynnar de svaga eleverna.
_____
Vid protokollet
Torhild Karlsson
Justerat 2011-12-19
Magnus Jacobsson (KD), Krister Kronlid (S)
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-12-19 intygar
Torhild Karlsson
Expedierat 2011-12-20
Förskolekontoret
Grundskolekontoret
Skolskjutssamordnare, grundskola
Administrativ chef, barn och utbildning
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
2014-06-24
1(3)
Dnr BUN 2014/00055
Handläggare
Enhetschef administrativ Helena Kleveros
Telefon 0522-69 71 73
[email protected]
Ändrade riktlinjer för Önska skola inför åk 7
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden fattade 2011-12-15 (BUN 2001:451) beslut om förändrade riktlinjer för skolval och anvisning av skola. Beslutet innebar bland annat att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9skolorna.
I ”Rapport om Önska skola inför läsåret 2014-2015” (BUN 2014:55) summeras erfarenheterna av årets Önska skolaprocess. I rapporten konstateras att för årskurs 7 finns
det inte några i förhand reserverade platser för eleverna på skolorna utifrån upptagningsområde. Alla vårdnadshavare förväntas notera minst tre önskemål om skola.
Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i
andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att
vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten.
För årskurs 7 föreslås därför i rapporten att man inför kommande års Önska skola-processer ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på
kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Bland de reaktioner som har lämnats av
vårdnadshavare så uttrycks även att samhörigheten med de klasskamrater som man har i
årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse PM 120-11
Förvaltningens tjänsteskrivelese med bilaga daterad 2014-06-03
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-06-24
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att elever erbjuds en reserverad skolplacering på en kommunal skola inför årskurs 7
att den reserverade skolplaceringen som erbjuds bygger på vilken skola man har gått på
i årskurs 6
att vårdnadshavare/elever ges möjlighet att lämna önskemål om en eller flera alternativa
skolor som prövas före den reserverade skolplaceringen
Tjänsteskrivelse
2014-06-24
2(3)
Dnr BUN 2014/00055
Ärendebeskrivning
Barn och utbildningsnämnden fattade 2011-12-15 beslut om förändrade riktlinjer för
skolval och anvisning av skola. Beslutet innebar bland annat att upptagningsområden
inte ska finnas för 7-9skolorna.
I ”Rapport om Önska skola inför läsåret 2014-2015” (BUN 2014:55) summeras erfarenheterna av årets Önska skolaprocess. I rapporten konstateras att för årskurs 7 finns
det inte några i förhand reserverade platser för eleverna på skolorna utifrån upptagningsområde. Alla vårdnadshavare förväntas notera minst tre önskemål om skola.
Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i
andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att
vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten.
För årskurs 7 föreslås därför i rapporten att man inför kommande års Önska skola-processer ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på
kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Bland de reaktioner som har lämnats av
vårdnadshavare så uttrycks även att samhörigheten med de klasskamrater som man har i
årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7.
Risk och konsekvensbedömning
Den risk som finns är svårigheten att fördela de reserverade platserna så att de kommunala grundskolorna kan garantera platsen om eleverna och vårdnadshavaren önskar den.
Det som blir svårast att bedöma är från vilka skolors område man väljer en fristående
skola och hur det kan påverka det slutliga elevunderlaget till respektive skola.
Ca 65, dvs runt 14%, av eleverna som har gått på någon av de kommunala skolorna upp
till årskurs 6, väljer sedan en fristående skola. De elever som har gått på en fristående
F-6-skola som även erbjuder årskurs 7-9 väljer i regel att gå kvar på skolan även i årskurs 7.
Inför skolstart 2014 var det ca 40 elever som sökte och kom in på Linneaskolan i
Ljungskile. Samtliga av de eleverna kom från Ljungskile-Forshällaområdet. De 24 elever som valde att börja på Fridaskolan kom från olika områden i kommunen; 6 från
Dalaberg, 5 Äsperöd, 4 Herrestad, 2 Hovhult, 2 Bokenäs, 1 Ljungskile, 1 Norrskolan
och sedan tillkom nyinflyttade elever etc.
Att en del av eleverna troligtvis kommer att söka sig till en fristående skola behöver
man ta med i beräkningen när man fördelar de reserverade platserna inför önska skolaprocessen respektive år. Konsekvensen kan bli att det är svårt för rektorerna att beräkna
hur många elever som de slutligen kan förvänta sig till skolan. Samtidigt tolkar vi det
som att rektorsgruppens ställningstagande är att den föreslagna förändringen ändå ger
en ökad tydlighet i tidigare skeden av processen, både för rektorer och vårdnadsha-
Tjänsteskrivelse
2014-06-24
vare/elever, än de nuvarande riktlinjerna. En viss minskning av administrationen runt
önskemålen om skola kan också räknas till fördelarna.
Om nya beslut behöver fattas angående vilka elever som erbjuds reserverad plats på
respektive skola så behöver bedömningen samt besluten genomföras så tidigt som möjligt inför Önska skola-processen så att vårdnadshavarna kan informeras om förändringen. Nya beslut kan även innebära t ex ökade kostnader för skolskjuts.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Grundskolans rektorer
Grundskoleadministrationen
Björn Nysten
Hillevi Johansson
Grundskolans samverkansgrupp
Helena Kleveros
Enhetschef administrationen
3(3)
Dnr BUN 2014/00055
Protokollsutdrag
Barn och utbildningsnämnden
2014-08-21
§ 96
BUN Dnr 2014/00055
Önska skola 2014
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden fattade 2011-12-15 (BUN 2001:451) beslut om förändrade riktlinjer för skolval och anvisning av skola. Beslutet innebar bland annat att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9skolorna.
I "Rapport om Önska skola inför läsåret 2014-2015" (BUN 2014:55) summeras erfarenheterna av årets Önska skolaprocess. I rapporten konstateras att för årskurs 7 finns
det inte några i förhand reserverade platser för eleverna på skolorna utifrån upptagningsområde. Alla vårdnadshavare förväntas notera minst tre önskemål om skola.
Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i
andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att
vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten.
För årskurs 7 föreslås därför i rapporten att man inför kommande års Önska skola-processer ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på
kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Bland de reaktioner som har lämnats av
vårdnadshavare så uttrycks även att samhörigheten med de klasskamrater som man har i
årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteskrivelse PM 120-11
Förvaltningens tjänsteskrivelese med bilaga daterad 2014-06-03
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-06-24
Yrkanden
Ordförande yrkar på ytterligare två attsatser med innebörden att de förändrade reglerna
ska tillämpas från och med antagningsprocessen inför läsåret 2015/2016 samt att förvaltningen får i uppdrag att med anledning av beslutet göra en översyn av gällande
skolskjutsregler. Ordförande yrkar även bifall till förslaget i handlingarna.
Cecilia Sandberg (S) yrkar att ordet "erbjuds" byts ut mot ordet "tilldelas" i den första
attsatsen samt att ordet "före" byts ut mot ordet "efter" i den tredje attsatsen.
Majvor Abdon (-) och Kjell Grönlund (MP) yrkar bifall till förslaget i handlingarna
samt ordförandens yrkande
Propositionsordning
Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att barn och utbildningsnämnden
bifaller förvaltningens förslag.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag
Barn och utbildningsnämnden
2014-08-21
forts. § 96
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att elever erbjuds en reserverad skolplacering på en kommunal skola inför årskurs 7
att den reserverade skolplaceringen som erbjuds bygger på vilken skola man har gått på
i årskurs 6
att vårdnadshavare/elever ges möjlighet att lämna önskemål om en eller flera alternativa
skolor som prövas före den reserverade skolplaceringen
att de förändrade reglerna ska tillämpas från och med antagningsprocessen inför läsåret
2015/2016 samt
att förvaltningen får i uppdrag att med anledning av beslutet göra en översyn av gällande skolskjutsregler
Reservation
Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Vid protokollet
Pernilla Gustafsson
Justerat 2014-08-27
Magnus Jacobsson (KD), Anita Olsson (C)
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-08-28 intygar
Pernilla Gustafsson
Expedieras till:
Grundskolans rektorer
Grundskoleadministrationen
Björn Nysten
Webbredaktör grundskola
Grundskolans samverkansgrupp
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
Barn och utbildning
2014-08-04
Dnr BUN 2014/00532
Handläggare
Skolchef Hans-Lennart Schylberg
Telefon 0522-69 68 52
[email protected]
Linnéaskolan
Sammanfattning
Linneaskolans styrelse har vänt sig till kommunen med önskemål om att kommunen tar
över verksamheten. Skolan drivs idag av en föräldraförening som vid ett extrainsatt
årsmöte beslutat ge styrelsen detta uppdrag.
Beslutsunderlag
Protokoll från extra årsmöte med Linneaskolans föräldraförening, daterat 2014-07-10
Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2014-08-04
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att ge förvaltningen i uppdrag att, tillsammans med berörda kommunala förvaltningar
och Linneaskolan, utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång av
Linneaskolans verksamhet till kommunal regi inför läsåret 2015/2016.
Ärendebeskrivning
Linneaskolans styrelse har vänt sig till kommunen med önskemål om att kommunen tar
över verksamheten. Skolan drivs idag av en föräldraförening som vid ett extrainsatt
årsmöte beslutat ge styrelsen detta uppdrag.
Linneaskolan drivs i aktiebolagsform med föräldraföreningen som ägare. Lokalerna ägs
av ett eget fastighetsbolag knutet till skolan. Kommunen har också ett avtal med skolan
och har gått i borgen för lån som finansierat fastigheten. Förvaltningen bedömer att det
krävs ett noggrant arbete för att förbereda för en verksamhetsövergång till kommunen.
Många juridiska frågor kring ekonomi, personal och avtal behöver redas ut och flera
kommunala förvaltningar blir berörda.
Förvaltningen föreslår därför att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för ett preliminärt beslut om verksamhetsövergång under hösten så att
elever och föräldrar vet förutsättningarna vid kommande önska-skola-process.
Placeringen av elever vid skolor påverkas kraftigt av om skolan är kommunal eller
fristående. Slutligt beslut om verksamhetsövergång inkluderande avtal om reglering av
ekonomi, personal och fastighet bör tas före maj månads utgång 2015.
Tjänsteskrivelse
2(2)
Barn och utbildning
2014-08-04
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Dnr BUN 2014/00532
Tjänsteskrivelse
1(4)
Barn och utbildning
2014-10-31
Dnr BUN 2014/00532
Handläggare
Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson
Telefon 0522-69 70 81
[email protected]
Hemställan till Kommunfullmäktige om att ingå avsiktsförklaring m.m. angående övertagande av Linnéaskolan
Sammanfattning
Linnéaskolan AB bedriver fristående grundskoleverksamhet i Uddevalla kommun.
Styrelsen för skolan har kontaktat kommunen och framfört önskemål om att kommunen
övertar driften av skolan.
Av protokoll från extra årsmöte för Linnéaskolans föräldraförening den 10 juli 2014
framgår att föräldraföreningen gav styrelsen i uppdrag att utreda möjligheten och om
lämpligt fullfölja en överlåtelse av Linnéaskolan och dess verksamhet till Uddevalla
kommun.
Ett kommunalt övertagande av en fristående verksamhet kräver utredningar inom flera
områden. Barn och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag genom beslut 2014-0821 § 97 av barn och utbildningsnämnden att tillsammans med berörda kommunala förvaltningar och Linnéaskolan utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång av
Linnéaskolans verksamhet till kommunal regi inför läsåret 2015/2016.
Eftersom ärendet är av principiell karaktär krävs att Kommunfullmäktige deltar i
beslutsprocessen i ärendet. Utredningen är dock ännu inte klar. Med hänsyn till att
”Önska-skola-processen” inför läsåret 2015/2016 inleds under hösten 2014 är det dock
viktigt att snarast ingå en avsiktsförklaring som utvisar kommunens viljeinriktning så att
eleverna och deras vårdnadshavare kan få en uppfattning huruvida Linnéaskolan hösten
2015 drivs i kommunal eller enskild regi.
Beslutsunderlag
Protokoll från extra årsmöte för Linnéaskolans föräldraförening
Barn och utbildningsnämndens beslut 2014-08-21 § 97
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-10-31 inklusive avsiktsförklaring
Tjänsteskrivelse
2(4)
Barn och utbildning
2014-10-31
Dnr BUN 2014/00532
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta
att ingå avsiktsförklaring med Linnéaskolans föräldraförening i enlighet med bilaga
att ge barn och utbildningsnämnden i uppdrag att när utredningen inklusive förslag på
tillvägagångssätt för ett eventuellt övertagande är framtaget återföra ärendet till
kommunfullmäktige för fortsatta beslut samt
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att denna paragraf förklaras omedelbart justerad
Ärendebeskrivning
Linnéaskolan AB bedriver fristående grundskoleverksamhet i Uddevalla kommun.
Styrelsen för skolan har kontaktat kommunen och framfört önskemål om att kommunen
övertar driften av skolan.
Av protokoll från extra årsmöte för Linnéaskolans föräldraförening den 10 juli 2014
framgår att föräldraföreningen gav styrelsen i uppdrag att utreda möjligheten och om
lämpligt fullfölja en överlåtelse av Linnéaskolan och dess verksamhet till Uddevalla
kommun.
Ett kommunalt övertagande av en fristående verksamhet kräver utredningar inom flera
områden. Barn och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag genom beslut 2014-0821 § 97 av barn och utbildningsnämnden att tillsammans med berörda kommunala förvaltningar och Linnéaskolan utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång av
Linnéaskolans verksamhet till kommunal regi inför läsåret 2015/2016.
Linnéaskolan AB äger ett dotterbolag, Linnéaskolan Fastighets AB, för förvaltning av
verksamhetens lokaler.
Utredningen bör utformas som en så kallad due diligence (”företagsbesiktning”). Den
kan i korthet beskrivas på följande sätt:
En due diligence är en arbetsprocess och metod för att samla in och analysera information om ett företag inför ett företagsförvärv eller andra strategiska förändringar.
Företagsbesiktningen är i första hand ett beslutsunderlag för den förvärvande parten och
i andra hand ett förhandlingsstöd i avtalsförhandlingen mellan parterna. Besiktningen
kan vara mer eller mindre omfattande beroende på hur stor eller komplicerad verksamhet som bedrivs av bolaget eller hur pass väl en köpare känner bolaget, marknaden
Tjänsteskrivelse
3(4)
Barn och utbildning
2014-10-31
Dnr BUN 2014/00532
eller branschen. Besiktningen delas upp i olika delar såsom finansiell, legal och teknisk
besiktning. Även företagets personalsituation ska gås igenom.
Med hänsyn till att skolan bedriver relativt omfattande verksamhet där det finns flera
olika faktorer att beakta finns skäl att anlita extern hjälp för genomförande av en due
diligence. Utredningen ska även redovisa vilka alternativa legala sätt som är möjliga vid
ett övertagande.
Eftersom ärendet är av principiell karaktär krävs att Kommunfullmäktige deltar i beslutsprocessen i ärendet. Utredningen är dock ännu inte klar. Med hänsyn till att
”Önska-skola-processen” inför läsåret 2015/2016 inleds under hösten 2014 är det dock
viktigt att snarast ingå en avsiktsförklaring som utvisar kommunens viljeinriktning så att
eleverna och deras vårdnadshavare kan få en uppfattning huruvida Linnéaskolan hösten
2015 drivs i kommunal eller enskild regi.
När utredningen är färdigställd återförs ärendet till Kommunfullmäktige för fortsatta
beslut i ärendet.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Kommunstyrelsen
Linnéaskolan
Grundskolekontoret
Lise-Lotte Bengtsson
Administrativ chef
Tjänsteskrivelse
4(4)
Barn och utbildning
2014-10-31
Avsiktsförklaring
Parter
Linnéaskolans föräldraförening, org.nr 858501-0500
Uddevalla kommun, org.nr 212000-1397
Målsättning
Målsättningen är att Linnéaskolan från och med höstterminen 2015 ska drivas i
kommunal regi.
Samarbete
Varje part ska medverka genom möten, informationsutbyten m.m. för att underlätta
processen.
Utredningar
Uddevalla kommun avser att genomföra en så kallad due diligence i syfte att få ett
fullständigt beslutsunderlag som även visar alternativa sätt för övertagande.
Kostnader
Vardera part bär sina egna kostnader under utredningsprocessen.
Oförutsedda händelser
Vardera part är skyldig att meddela motparten om händelser som inträffar och som
påverkar parternas möjlighet att fullfölja processen.
Tidsplan
Målsättningen är att utredningar och beslut ska vara klara senast 30 juni 2015. Om
tidsplanen av någon anledning inte kan hållas ska förnyade beslut kring den fortsatta
processen fattas.
Datum:
För Uddevalla kommun
För Linnéaskolans föräldraförening
Dnr BUN 2014/00532
Utdrag
Protokoll
Barn och utbildningsnämnden
2014-11-20
Omedelbar justering
§ 148
Dnr BUN 2014/00532
Hemställan till Kommunfullmäktige om att ingå avsiktsförklaring m.m. angående övertagande av Linnéaskolan
Sammanfattning
Linnéaskolan AB bedriver fristående grundskoleverksamhet i Uddevalla kommun. Styrelsen för skolan har kontaktat kommunen och framfört önskemål om att kommunen
övertar driften av skolan.
Av protokoll från extra årsmöte för Linnéaskolans föräldraförening den 10 juli 2014
framgår att föräldraföreningen gav styrelsen i uppdrag att utreda möjligheten och om
lämpligt fullfölja en överlåtelse av Linnéaskolan och dess verksamhet till Uddevalla
kommun.
Ett kommunalt övertagande av en fristående verksamhet kräver utredningar inom flera
områden. Barn och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag genom beslut 2014-0821 § 97 av barn och utbildningsnämnden att tillsammans med berörda kommunala förvaltningar och Linnéaskolan utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång av
Linnéaskolans verksamhet till kommunal regi inför läsåret 2015/2016.
Eftersom ärendet är av principiell karaktär krävs att Kommunfullmäktige deltar i beslutsprocessen i ärendet. Utredningen är dock ännu inte klar. Med hänsyn till att
”Önska-skola-processen” inför läsåret 2015/2016 inleds under hösten 2014 är det dock
viktigt att snarast ingå en avsiktsförklaring som utvisar kommunens viljeinriktning så att
eleverna och deras vårdnadshavare kan få en uppfattning huruvida Linnéaskolan hösten
2015 drivs i kommunal eller enskild regi.
Beslutsunderlag
Protokoll från extra årsmöte för Linnéaskolans föräldraförening
Barn och utbildningsnämndens beslut 2014-08-21 § 97
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-10-31 inklusive avsiktsförklaring
Beslut
Barn och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta
att ingå avsiktsförklaring med Linnéaskolans föräldraförening i enlighet med bilaga
att ge barn och utbildningsnämnden i uppdrag att när utredningen inklusive förslag på
tillvägagångssätt för ett eventuellt övertagande är framtaget återföra ärendet till kommunfullmäktige för fortsatta beslut samt
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Utdrag
Protokoll
Barn och utbildningsnämnden
2014-11-20
Forts § 148
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att denna paragraf förklaras omedelbart justerad
Vid protokollet
____________________________________________________
Pernilla Gustafsson
Förvaltningssekreterare
________________________________ ______________________________________
Magnus Jacobsson (KD)
Maria Berglund (S)
Ordförande
Justerare
Vid protokollet
Pernilla Gustafsson
Justerat 2014-11-04
Magnus Jacobsson (KD), Maria Berglund (S)
Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-11-20 intygar
Pernilla Gustafsson
Expedieras 2014-11-20
Kommunstyrelsen
Linnéaskolan
Grundskolekontoret
Administrativ chef BUN
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 87
Dnr BUN 2015/00002
12
Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar 2015-06-11
Sammanfattning
Genom förteckning dat. 2015-06-02 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och
utbildningsnämndens vägnar.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Barn och utbildning
2015-06-02
Handläggare
Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson
Telefon 0522-69 70 02
[email protected]
Anmälan om beslut fattade på nämndes vägnar 2015-06-11
Sammanfattning
Genom förteckning dat. 2015-06-02 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och
utbildningsnämndens vägnar.
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna.
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Pernilla Gustafsson
Förvaltningssekreterare
Dnr BUN 2015/00002
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 88
Dnr BUN 2015/00036
13
Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev
som känner sig kränkta 2015-06-11
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har delegerat till ordföranden 2012-06-19 § 96 att å
nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som
anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling.
Genom förteckning dat. 2015-06-02 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och
utbildningsnämndens vägnar.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
Barn och utbildning
2015-06-02
Dnr BUN 2015/00036
Handläggare
Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson
Telefon 0522-69 70 02
[email protected]
Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev
som känner sig kränkta 2015-06-11
Sammanfattning
Barn och utbildningsnämnden har delegerat till ordföranden 2012-06-19 § 96 att å
nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som
anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling.
Genom förteckning dat. 2015-06-02 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och
utbildningsnämndens vägnar.
Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna
Hans-Lennart Schylberg
Skolchef
Expediera till
Pernilla Gustafsson
Förvaltningssekreterare
Protokollsförslag
Barn och utbildningsnämnden
2015-06-11
§ 89
Dnr BUN 2669/62
Övriga frågor
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
14