Samtliga handlingar inför sammanträdet.
BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-10-19 1 (3) LD15/02659 Uppdnr 1184 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på remiss från Justitiedepartementet: Betänkande Rapport från Bergwallkommissionen (SOU 2015:52). Ordförandens förslag 1. Yttrandet, enligt bilaga c), ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Justitiedepartementet. Sammanfattning Bergwallkommissionen har i sin rapport givit en utmärkt bakgrundsbeskrivning av gällande rätt, rättspsykologi och psykoterapi samt Sture Bergwalls bakgrund, vård och diagnoser. Landstinget Dalarna väljer att endast kommentera analys och förändringsbehov vad gäller den rättspsykiatriska vården och sakkunnigutlåtanden. De förslag på dessa områden som föreslås, för att förstärka kunskapsutvecklingen, tillstyrks men anses otillräckliga. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remiss – Innehåll och sammanfattning c) Remissvar Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bergwallkommissionen har i sin rapport givit en utmärkt bakgrundsbeskrivning av gällande rätt, rättspsykologi och psykoterapi samt Sture Bergwalls bakgrund, vård och diagnoser. Varje mordutredning som ledde till fällande dom är systematiskt beskriven både såvitt gäller förundersökning som domstolsprocess. Rapporten ger en mycket god beskrivning av ett komplicerat skeende som sträckt sig över drygt två decennier. Beskrivningen är både välskriven och nyanserad. Kommissionens uppdrag har varit att utreda och redovisa rättsväsendets och vårdens agerande i samband med de brottmålsprocesser som ledde till att Sture Bergwall blev dömd för åtta mord. Härutöver skulle kommissionen analysera om det förekommit brister i agerandet och, om bristerna varit strukturella, ta ställning till om det föreligger förändringsbehov. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 Chefsjurist [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02659 Sida 2 (3) Landstinget Dalarna väljer att endast kommentera analys och förändringsbehov vad gäller den rättspsykiatriska vården och sakkunnigutlåtanden. Under hela den period som Sture Bergwall erkände och dömdes för mord medicinerades han med bensodiazepinpreparat och utvecklade ett svårt läkemedelsberoende. I rapporten konstateras att kunskapen om bensodiazepiner vid den aktuella tiden var begränsad, men att det var välkänt att preparaten var beroendeframkallande, vilket borde ha föranlett en större försiktighet. Teorierna om bortträngda minnen och om att traumatiska barndomsupplevelser kunde återgestaltas i senare händelser – var vid tiden omdiskuterade. Psykoterapeuterna förefaller inte i tillräcklig utsträckning ha beaktat risken för att falska minnen kunde skapas eller att Sture Bergwall uppmuntrades att fabulera. Uppgifterna användes i mordutredningarna som grundades på Sture Bergwalls egna erkännanden. Trots att ett sakkunnigutlåtande vanligtvis får stort genomslag i domstolarnas bevisvärdering kvalitetssäkras de inte. I Sture Bergwalls fall kom den sakkunnige psykologen att befästa ovanstående teorier. Kommissionen påpekar att det fanns en jävsproblematik som man inte beaktade. Kommissionen finner också anledning att bl.a. ifrågasätta om den domstolssakkunnige psykologen i alla delar förmedlade kunskap som var grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Som åtgärd föreslås att man bör utreda möjligheten att inrätta ett system för kvalitetssäkring av sakkunnigutlåtanden som åberopas i domstol. Landstinget Dalarna tillstyrker detta. Ett sådant system skulle också kunna utgöra ett stöd för granskning av vården. Kommissionen konstaterar att kunskapsutvecklingen inom den rättspsykiatriska vården behöver förstärkas. Detta förändringsbehov föreslås åtgärdas genom att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att göra en översyn av den rättspsykiatriska forskningen i Sverige utifrån ett internationellt perspektiv samt föreslå de initiativ som kan erfordras. Regeringen bör ge Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att inventera på vilka områden det finns behov av systematiska kunskapsöversikter inom rättspsykiatrin. Landstinget Dalarna tillstyrker även dessa förslag och konstaterar samtidigt att förslagen bara utgör de första stegen på vägen mot en kvalitetshöjning inom den rättspsykiatriska vården. Arbetet med ett nationellt kvalitetsregister inom rättspsykiatrin som pågått sedan 2008 och kollegial granskning inom rättspsykiatrin är konkreta satsningar, som skulle kunna ges större finansiellt stöd och bidra till en snabbare kunskapsutveckling. Flera av de förslag som återfinns i Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02659 Sida 3 (3) underlagspromemorian ”Vård och rättspsykologi – analys och förslag av experten Kjell Asplund” borde kunna förverkligas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Samverkan med fackliga organisationer Remissvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Utredningens förslag kommer att följas av landstingets rättspsykiatriska verksamhet. REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-10-19 1 (2) LD15/02659 Uppdnr 1184 Sida Dnr Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm [email protected] Svar på remiss från Justitiedepartementet: Betänkande Rapport från Bergwallkommissionen (SOU 2015:52) Sammanfattning Bergwallkommissionen har i sin rapport givit en utmärkt bakgrundsbeskrivning av gällande rätt, rättspsykologi och psykoterapi samt Sture Bergwalls bakgrund, vård och diagnoser. Varje mordutredning som ledde till fällande dom är systematiskt beskriven både såvitt gäller förundersökning som domstolsprocess. Rapporten ger en mycket god beskrivning av ett komplicerat skeende som sträckt sig över drygt två decennier. Den är både välskriven och nyanserad. Landstinget Dalarna väljer att endast kommentera analys och förändringsbehov vad gäller den rättspsykiatriska vården och sakkunnigutlåtanden. De förslag på dessa områden som föreslås, för att förstärka kunskapsutvecklingen, tillstyrks men anses otillräckliga. Avsnitt 14 Överväganden om förändringsbehov 14.6 Sakkunnigbevisning Trots att ett sakkunnigutlåtande vanligtvis får stort genomslag i domstolarnas bevisvärdering kvalitetssäkras de inte. I Sture Bergwalls fall kom den sakkunnige psykologen att befästa teorier som var omdiskuterade. Kommissionen påpekar också att det fanns en jävsproblematik som man inte beaktade. Som åtgärd föreslås att man bör utreda möjligheten att inrätta ett system för kvalitetssäkring av sakkunnigutlåtanden som åberopas i domstol. Landstinget Dalarna tillstyrker detta. Ett sådant system skulle också kunna utgöra ett stöd för granskning av vården. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 Chefsjurist [email protected] Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02659 Sida 2 (2) 14.7 Förstärkt kunskapsförsörjning inom rättspsykiatrin Kommissionen konstaterar att kunskapsutvecklingen inom den rättspsykiatriska vården behöver förstärkas. Detta förändringsbehov föreslås åtgärdas genom att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att göra en översyn av den rättspsykiatriska forskningen i Sverige utifrån ett internationellt perspektiv samt föreslå de initiativ som kan erfordras. Vidare bör regeringen ge Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att inventera på vilka områden det finns behov av systematiska kunskapsöversikter inom rättspsykiatrin. Landstinget Dalarna tillstyrker även dessa förslag och konstaterar samtidigt att förslagen bara utgör de första stegen på vägen mot en kvalitetshöjning inom den rättspsykiatriska vården. Arbetet med ett nationellt kvalitetsregister inom rättspsykiatrin som pågått sedan 2008 och kollegial granskning inom rättspsykiatrin är konkreta satsningar, som skulle kunna ges större finansiellt stöd och bidra till en snabbare kunskapsutveckling. Underlagspromemorian: Vård och rättspsykologi – analys och förslag av experten Kjell Asplund När det gäller förslag på åtgärder har Kjell Asplund i sin promemoria både flera och mer konkreta åtgärder än kommissionen föreslår. Flera av dessa är konstruktiva och väl underbyggda och borde tas tillvara i det framtida utvecklingsarbetet. Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-08-31 1 (3) LD15/02487 Uppdnr 1120 Sida Dnr Svar på remiss från Socialdepartementet: SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Ordförandens förslag 1. Yttrande enligt bilaga c) ska utgöra det gemensamma svaret från Samverkansnämnden för Uppsala/Örebro-regionen till Socialdepartementet Sammanfattning Landstinget Dalarna har inbjudits att lämna synpunkter på remissen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). En ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten kan förbättra såväl patient- och brukarsäkerheten som kvaliteten i dessa verksamheter. E-hälsokommittén lämnar därför förslag som syftar till att ge förutsättningar för en sådan informationshantering. E-hälsokommitténs uppfattning är att det inte är acceptabelt att patienters och brukares säkerhet riskeras till följd av brister i informationshanteringen. Landstinget ställer sig bakom det gemensamma yttrande som avlämnas gemensamt med övriga sex landsting i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remiss – Sammanfattning och innehåll c) Förslag till yttrande d) Landstingets tidigare yttrande till utredningen SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget Dalarna har inbjudits att lämna synpunkter på remissen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). E-hälsokommittén föreslår bl.a: Bygg upp en nationell samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Jönsson Lena 023-49 06 40 Landstingsjurist 070-622 43 17 [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-08-31 LD15/02487 Sida 2 (3) Inrätta en ny nämnd för beslut om krav på interoperabilitet. Förtydliga uppdragen till Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten om gemensam informationsstruktur. Förbättra informationshanteringen i läkemedelsprocessen - inför en gemensam läkemedelslista som regleras av ny lagstiftning. Förtydliga patientdatalagen och gör huvudmännens ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter tydligare. Ge E-hälsomyndigheten en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering. Landstinget ställer sig bakom det gemensamma yttrande som föreslås av övriga sex landsting i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Den tidigare utredningen SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid har ett intimt samband med den nu aktuella utredningen, och bör behandlas i ett sammanhang. Landstinget hänvisar därför också till Landstingets yttrande i sistnämnda utredning. Patientperspektiv Utredningens förslag syftar bl.a. till förbättrad läkemedelsinformation vilket ökar patientsäkerheten vid förskrivning. Utredningens förslag syftar också till förbättrad interoperabilitet mellan olika journalsystem, vilket förbättrar möjligheten att den information som behövs för patientens vård och behandling finns tillgänglig i rätt tid och på rätt plats. Förslagen kan öka möjligheten för framväxten av invånartjänster, innebärande bl.a att patienter kan söka och jämföra vård i Sverige. Patienters möjlighet att vara delaktiga och informerade medaktörer i vården ökar också. Ekonomi och finansiering Sammantaget innebär utredningens förslag att utrymmet för den kommunala självstyrelsen minskar med en ökad statlig styrning samt att kostnaderna för IT-utveckling föreslås öka. Utredningen föreslår dock ett större statligt finansieringsansvar. Likabehandling Rätten till god vård samt sjukvårdshuvudmännens lagstadgade skyldighet att fördela resurserna enligt behovs- och solidaritetsprincipen förutsätter att informationstillgången är mer jämlikt fördelad. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-08-31 LD15/02487 Sida 3 (3) Barnperspektiv Ungdomar mellan 13-18 år föreslås ha, liksom vuxna patienter, rätt och möjlighet att privatmarkera information i läkemedelslistan. Det innebär att deras samtycke krävs för åtkomst till informationen. Vårdnadshavare har inte rätt till direktåtkomst till uppgifter i läkemedelslistan avseende ungdomar mellan 13-18 år. Juridik Utredningens förslag innebär att landstinget får ett ansvar för att alla privata vårdgivare som finansieras via landstingets ersättningssystem använder ITsystem som kommunicerar med landstingets system på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Landstinget står inte i något avtalsförhållande till så kallade privata etableringar som bedriver sin landstingsfinansierade verksamhet med stöd av Lag om läkarvårdsersättning respektive Lag om ersättning till fysioterapeuter. Det innebär att landstinget inte har någon juridisk möjlighet att ensidigt ålägga dessa privata vårdgivare att använda system som kommunicerar med landstingets system. Landstinget har inte heller någon legal möjlighet att kontrollera dessa vårdgivares informationssäkerhet. Folkhälsa Förslaget till en gemensam läkemedelslista är ett viktigt steg mot förbättrad läkemedelsanvändning. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Genom tillgång till en samlad läkemedelsinformation ges ansvariga förskrivare, ordinatörer, farmaceuter och övriga aktörer möjlighet till säkrare läkemedelsbehandlingar, vilket ökar tryggheten i yrkesutövandet. Samverkan med fackliga organisationer Remissvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Detta beslut behöver inte följas upp. REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-10-19 1 (15) LD15/02487 Uppdnr 1120 Sida Dnr Socialdepartementet [email protected] [email protected] Svar på remiss från Socialdepartementet: SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet, S2015/2282/FS Landstingen i Uppsala - Örebro sjukvårdsregion: Region Gävleborg, Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län har utarbetat ett gemensamt yttrande som inlämnas av respektive landsting/region över SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet. Landstinget Dalarnas, härefter Landstinget, yttrande skall ses mot bakgrund av uppfattningen att E-hälsokommitténs betänkande SOU 2015:32 och utredningen SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid har ett intimt samband och bör behandlas i ett sammanhang. Landstinget hänvisar därför också till Landstingets yttrande i sistnämnda utredning. Sammanfattning Utredningen pekar på ett bra sätt på flera av de väsentliga utmaningarna för informationshanteringen i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men har inte tydliggjort vilket grundproblem som egentligen ska lösas. Eftersom eHälsa inte är målet utan endast ett medel, behöver analysen i mycket större utsträckning ta sin utgångspunkt i de verksamhetsnära frågorna om hur vi vill bedriva vård och omsorg i framtiden. Landstinget delar utredningens bedömning att det behövs en mer ändamålsenlig samverkan och gemensamma målsättningar mellan staten och huvudmännen, men är av ovanstående skäl tveksamt till att utredningens förslag löser behoven och utmaningarna. Landstinget vill särskilt framhålla följande: Utredningen föreslår att Samverkansnämnden ska ta över ansvaret, från vårdgivarna, att bestämma hur vårdgivarnas informationssystem ska vara utformade. Landstinget stödjer inte utredningens förslag. Landstinget saknar en konsekvensbeskrivning för landstingen/ regionernas del. Däremot anser Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Jönsson Lena 023-49 06 40 Landstingsjurist 070-622 43 17 [email protected] Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 2 (15) Landstinget att tjänster av infrastrukturell karaktär och standarder kan ansvaras av statlig myndighet. Det senaste decenniets snabba teknologiska utveckling har gett väsentligt ökade möjligheter till dokumentation, kunskapstillgänglighet, uppföljning och utbyte av information. Tyvärr begränsas möjligheterna av att landsting och andra vårdaktörer utvecklat och upphandlat olika system, som ofta inte på ett självklart sätt kommunicerar med varandra. Viss statlig styrning är nödvändig för att samordna olika aktörer och öka möjligheterna till informationsutbyte. Däremot är det inte Landstingets uppfattning att en Samverkansnämnd med föreslaget mandat är lösningen för att nå önskat resultat. Det skulle istället endast resultera i att ytterligare en aktör gör entré bland övriga myndigheter. Istället förespråkar Landstinget att en översyn görs av nuvarande myndigheters uppdrag och att en konsolideringsplan tas fram för att samordna uppdragen. Landstinget ställer sig även tveksam till förslaget för nämndens sammansättning; att ett landsting, en kommun och en privat vårdgivare kan anses vara tillräckligt för att representera de övriga. Landstinget anser att en nämnds sammansättning, i förekommande fall, ska bestå av huvudmän och statliga företrädare. Landstinget vill dock betona vikten av att arbetet måste fortskrida och att framtagande av lösningar som t.ex. gemensam läkemedelslista inte avstannar och Landstinget ställer sin tilltro till de diskussioner som har påbörjats med regeringen och att de ger resultat i rätt riktning. Landstinget välkomnar en ny nationell eHälsostrategi och delar utredningens förslag att den tas fram så snart som möjligt för att fortsätta det påbörjade arbetet. Däremot medför utredningens val att inte resonera kring hela eHälsoområdet, och i synnerhet invånarperspektivet, att det råder stora oklarheter kring vad den nya eHälsostrategin kommer att innefatta samt hur förvaltning av övriga befintliga och kommande e-tjänster ska hanteras. Landstinget anser att utredningen beskriver ansvarsgränserna otydligt i delar av utredningen. Ansvarsförhållanden måste vara väldigt tydliga mellan olika myndigheter, t ex eHälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, MSB och Datainspektionen, samt mellan eHälsomyndigheten och vårdgivare respektive huvudmän, i synnerhet när en ny myndighet tar över ett visst ansvar. Att använda uttrycken ”i samråd” och ”verka för” i beskrivning av ansvar kan medföra att onödigt, långdragna diskussioner om vem som har vilket ansvar, kommer att uppstå. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 3 (15) Utredningen har också tydligt beskrivit problematiken med dagens hantering av läkemedelsinformation och på de risker det medför för patienten. De tydliga steg som föreslås med tidsplan välkomnas. Landstinget anser dock att utredningen borde gått längre när det gäller nationell lagring av informationsmängder utöver läkemedel. Det finns ett behov av att ta fram en långsiktig strategi för lagring och tillgängliggörande av andra vitala informationsmängder. Här ser Landstinget ett behov av att utreda frågan ytterligare. Landstinget är helt enigt med att en ny och sammanhållen lagstiftning behövs för att möjliggöra och reglera en sammanslagning av receptregistret och läkemedelsförteckningen samt åtkomsten till en samlad läkemedelslista. Den gemensamma läkemedelslistan bör snarast möjligt även inkludera slutenvårdsordinationer, för att ge en fullständig och aktuell bild av patientens samtliga ordinationer. Landstinget stödjer förslaget att erecept blir huvudmetod för ordination, dock under förutsättning att en allmänt tillgänglig teknisk lösning först finns fritt tillgänglig för alla förskrivare och en nationell standard för reservnummer samt detaljerade föreskrifter vid hantering av skyddade personuppgifter är framtagna. Landstinget anser även att reglerna för uppföljning av förskrivningen bör ändras, så att landsting, på myndighets uppdrag, har rätt till uppgifter om enskild förskrivare utan tidsgräns. Landstinget delar inte utredningens slutsatser att patienten ska ges rätten att kunna privatmarkera uppgifter i den gemensamma läkemedelslistan. Att förskrivare har tillgång till en komplett läkemedelslista med såväl gällande ordinationer som expedierade förskrivningar är fundamentalt när det gäller patientsäkerheten och därmed så viktiga att de utgör ändamål som är godtagbara för att begränsa den grundlagsskyddade rättigheten skydd mot intrång i den personliga integriteten. Vidare är det landstingets uppfattning att teknisk och semantisk interoperabilitet är en förutsättning för säker och ändamålsenlig informationsåtkomst för berörda aktörer och stödjer därmed utredningens slutsatser. Landstinget ser en risk i betänkandets inriktningsmål om inte staten tar ett tydligare ansvar att leda men även tillföra medel för omställning/genomförande; Nuvarande strukturlösningars förändrings- och införandetakt är en direkt effekt av självstyrande huvudmans tolkningar, beställningar och finansieringsnivåer samt egna prioriteringsgrunder. Landstinget saknar samtidigt ett förtydligande gällande hantering av personuppgifter och anser frågan behöver utredas vidare. Det förhållandet att utredningen inte lyckats klarlägga antalet vårdgivare i Sverige är ett Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 4 (15) talande bevis för att vårdgivarnas personuppgiftsansvar utgör ett hinder för utveckling av eHälsotjänster som bygger på personuppgiftsansvarigas instruktioner och aktiva beslut om tillåten personuppgiftsbehandling. Landstinget anser att huvudmännen, dvs. landsting och kommun, skall vara med och finansiera detta arbete. Om de höga ambitionerna, som utredningen föreslår, ska kunna förverkligas är det dock landstingets åsikt att staten ska ta ett stort ansvar och att finansieringsprincipen ska tillämpas. 2.1 Avgränsningar Att utredningen har valt att tolka uppdraget så, att frågor kring individens delaktighet, ställning och de e-tjänster som nationellt är utvecklade för att stödja detta inte omfattas i utredningen gör att en rad frågor inte har besvarats. Främst gäller det huruvida dessa e-tjänster ska omfattas i den nya strategin och förslag kring hur dessa tjänster ska förvaltas, utvecklas och finansieras. En ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården är en förutsättning för patienters delaktighet och medverkan i vården genom ökad möjlighet för patienter att bli medaktörer i, och kommunicera med vården. Landstinget anser därför att e- tjänsterna bör, så långt det är möjligt, vara gemensamma för både verksamhet och den enskilde patienten/brukaren/ individen och ansvaret för dessa tjänster bör därigenom ligga hos en och samma instans. Om så inte sker finns risk för att dubbelutveckling sker av tjänster som har liknande karaktär. 7.1 En ny samverkansorganisation för utvecklingsarbetet på ehälsoområdet. Landstinget välkomnar en ny nationell eHälsostrategi och delar utredningens förslag att den tas fram så snart som möjligt för att fortsätta det påbörjade arbetet. Däremot medför utredningens val att inte resonera kring hela eHälsoområdet och i synnerhet invånarperspektivet att det råder stora oklarheter kring vad den nya eHälsostrategin kommer att innefatta samt hur förvaltning av övriga befintliga och kommande e-tjänster ska hanteras. Landstinget anser även att utredningen inte har tagit ställning till de säkerhetstjänster som idag finns utvecklade och i bruk. Avsaknad av resonemang kring dessa tjänster medför därför att det blir otydligt om dessa områden kommer att innefattas i den nya eHälsostrategin. Det blir därför oklart vad eHälsomyndighetens roll och mandat blir. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 5 (15) Landstinget anser att hela eHälsoområdet ska ingå i strategin. Landstinget anser inte att detta är tillräckligt beskrivet och därför behövs ett klarläggande avseende detta. Landstinget vill också påpeka vikten av att den nya eHälsostrategin ska innehålla mål som är mätbara. I den nuvarande handlingsplanen har sådana mål inte funnits vilket har medfört svårigheter att redovisa hur väl landstingen uppfyller målen. Den nya eHälsostrategin behöver därför också innehålla beskrivning om hur målen ska mätas. Det ska även framhållas att målen bör vara nåbara för att förhindra att huvudmännen inte sätter upp egna mål som de anser vara mer realistiska. Inte heller bör målen beskrivas som subjektiva: ”informationssystemen ska vara lätta att använda”. Hur lätt ett informationssystem är att använda är omöjligt att svara på då det är en subjektiv upplevelse beroende på vilken kompetens den enskilde besitter. 7.2.2 Samverkansnämnden- sammansättning och mandat Det är inte Landstingets uppfattning att en Samverkansnämnd med föreslaget mandat är lösningen för att nå önskat resultat. Utredningen beskriver inte tillräckligt tydligt vad landsting och regioner förväntas uträtta och vilka konsekvenser som medföljer. Det beskrivs inte heller på vilken detaljnivå besluten kommer att ligga på. Utredningens förslag skulle endast resultera i att ytterligare en aktör gör entré bland övriga myndigheter. Istället förespråkar Landstinget att en översyn görs av nuvarande myndigheters uppdrag och att en konsolideringsplan tas fram för att samordna uppdragen hos eHälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Datainspektionen. Landstinget ställer sig även tveksam till förslaget för nämndens sammansättning; att ett landsting, en kommun och en privat vårdgivare kan anses vara tillräckligt för att representera de övriga. Landstinget anser att en nämnds sammansättning ska bestå av huvudmän och statliga företrädare. Landstinget vill påpeka att landstingen/ regionerna är olika till sin uppbyggnad och utövning, och detsamma gäller inte minst kommunerna och de privata vårdgivarna. Därför ställer sig Landstinget frågande till om endast ett landsting, en kommun och en privat vårdgivare kan representera de övriga. Behoven för invånare skiljer sig väsentligt mellan storstäder och landsbygd även om utvecklingen tyder på att invånare kommer att röra sig mer över gränser. Beslut av den här sortens karaktär bör fattas av Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 6 (15) huvudmän och staten för att kunna ta hänsyn till befolkningsmängd, demografi, ekonomiska förutsättningar mm för att besluten ska kunna vara genomförbara. Samtidigt ska tilläggas att landsting och regioner aktivt arbetar redan idag för att uppnå gemensamma standarder och lösningar inom eHälsoområdet. Landstinget saknar även en beskrivning hur en aktiv invånarinvolvering ska se ut. Det borde vara en konstant/ formaliserad referensgrupp/ dialogpartner till nämnd och myndighet för att tidigt fånga upp behovet. 8.1.5 Ansvar för att skydda uppgifterna vid överföring via internet mm Utredningens förslag hänvisar här till en ny hälso- och sjukvårdsdatalag, som föreslagits av utredningen Rätt information, på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23). På några ställen i den nu aktuella utredningen så förordar man att den tidigare utredningens lagförslag ska genomföras. Landstinget menar att det är otydligt om utredningen förordar att hela eller delar att lagförslaget ska genomföras och i så fall vilka delar av förslaget till ny hälso- och sjukvårdsdatalag. Parallellt föreslås författningsändringar i Patientdatalagen vilket ytterligare spär på otydligheten. Det föreslås att det ska läggas till en bestämmelse som tydliggör kraven på säkerhetsåtgärder vid överföring av personuppgifter över internet eller andra jämförliga nät. Landstinget instämmer helt med detta. Bestämmelsen måste dock också innehålla beskrivning över när vårdgivarens ansvar övergår till nästa instans. 8.1.6 Ansvar för informationssystemens utformning Landstinget anser subjektiva uttryck ska undvikas i lagrum (se Förslag till lag om ändring i patientdatalagen 2008:355, 3 a kap. 5§). Det medför oklarheter i tolkning och försvårar tillämpningen. Att system ska vara ”lätta att använda” bör inte användas då det inte går att beskriva vad som är ”lätt” för den enskilde medarbetaren. Tanken är dock god. Utredningen pekar på krav som informationssystem redan borde uppfylla och initiativ landsting och regioner redan förbundit sig till. Initialt är det att förvänta sig flera beslut om tillämpning av standarder. För att undvika en spretig utveckling och för att säkerställa en nationell gemensam nytta, anser Landstinget att det är viktigt med en tydlig strategi och prioritering av initiativ och krav på implementation av standarder. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 7 (15) 9.1.2 Den gemensamma informationsstrukturen- ett ansvar för Socialstyrelsen och E- hälsomyndigheten. Landstinget är helt enigt med utredningen om att teknisk och semantisk interoperabilitet är en förutsättning för säker och ändamålsenlig informationsåtkomst för berörda aktörer. Landstinget ställer sig tveksam till om E- hälsomyndigeten och Socialstyrelsen ska äga ansvar för informationsstrukturen i samråd. Att i samråd äga ett ansvar kräver en tydlig beskrivning av ansvarsförhållandet mellan myndigheterna. Vid flera tillfällen har otydliga ansvarsförhållanden gjort att förvaltningsövertagande har blivit omhändertaget efter alldeles för lång tid av utredande . Det senaste är exemplet är när NPU- koderna skulle övergå till nationell förvaltning. Socialstyrelsen tog till slut på sig förvaltningsansvaret för kodverket men det innebar att vårdgivarna inte kunde/ vågade leverera denna informationsmängd till NPÖ då kodverket inte uppdaterades under denna långa tid av utredning. Vårdgivarnas personuppgiftsansvar utgör ett hinder för utveckling av eHälsotjänster som bygger på personuppgiftsansvarigas instruktioner och aktiva beslut om tillåten personuppgiftsbehandling. Vid utvecklingen av nationella tjänster laddas personuppgifter upp från de vårdgivare som ansluts till det nationella systemet som förvaltas och driftas av personuppgiftsansvarig vårdgivare; ingen personuppgifts-behandling är dock tillåten såvida inte det framgår av instruktion från var och en av de vårdgivare som är personuppgiftsansvariga och bidragit med personuppgifter. Det innebär att all ny utveckling är beroende av nya och återkommande instruktioner från alla vårdgivare – vilket är en administrativ och teknisk omöjlighet. Landstinget anser inte att landsting och regioner har erforderliga finansiella och personella resurser för att kunna ansvara för tillsyn och kontroll av samtliga vårdgivares informationssäkerhet inom sjukvårdsområdet. Det är Landstingets uppfattning att myndigheternas kontrollansvar istället bör utökas och förtydligas. Landstinget står inte i något avtalsförhållande med alla offentligfinansierade privata vårdgivare och saknar därmed såväl legalt stöd som sanktionsmöjligheter. I det fall en Samverkansnämnd inrättas och denna beslutar om tidpunkt för när en standard ska gälla eller när en viss informationsmängd ska tillgängliggöras påpekar Landstinget vikten med god framförhållning. Processen med finansiering, planering, beställning, utveckling och leverans från leverantörer kan i vissa fall vara lång. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 8 (15) 9.4 Information för uppföljning och forskning. Utredningen föreslår att dokumentationen i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapotek och i socialtjänsten ska bli mer enhetlig och strukturerad. Landstinget är helt enigt med utredningen i den delen. För att få praktiskt genomslag vill landstinget betona vikten av att detta även lyfts in i utbildningen på våra universitet, högskolor och på övriga vård- och omsorgsutbildningar. 10 Förbättrad informationshantering i läkemedelsprocessen Landstinget stödjer utredningens förslag om att skyndsamt verka för en gemensam läkemedelslista med krav på att samtliga ordinationer skall föras in i denna – i listan skall även dosdispenserade läkemedel och på sikt slutenvårdsordinationer integreras. Sjukvården och apoteken bör, för optimal patientsäkerhet, ha samma informationskälla. Utredningen föreslår obligatorisk användning av e-recept som huvudregel. Det är en rimlig målsättning, även om pappersrecept sannolikt måste finnas som reservrutin för överskådlig tid. Det tekniska stödet för detta obligatorium diskuteras mindre men är en springande punkt i övergången till mer patientsäkra ordinationsrutiner och läkemedelslistor. Legitimerade läkare har förskrivningsrätt på basen av sin legitimation och det ansvar som är förknippat med denna. När förskrivningen genom författning begränsas till elektroniska kanaler måste, enligt vår mening, en nationell aktör etablera en elektronisk och journalsystemsoberoende förskrivningslösning, där varje legitimerad förskrivare kostnadsfritt har tillgång till elektronisk förskrivning. En sådan lösning måste finnas på plats innan användningen av pappersrecept kan begränsas. Fördelarna överväger: Behovet av receptblanketter elimineras, säkerheten för såväl förskrivare som patient höjs och all läkemedelsinformation hamnar direkt i patientens läkemedelslista, tillgänglig för berörd personal och för patienten själv. Möjligheterna för förskrivare utanför journalsystemen är idag inte tillräckliga, men system liknande bankernas e-legitimation bör kunna utvecklas med hög inbyggd säkerhet. Landstinget anser att en gemensam struktur för användning av reservnummer samt tydliga föreskrifter om hantering av skyddade personuppgifter är en förutsättning för slopandet av pappersrecept och en gemensam läkemedelslista. Det är landstingets uppfattning, till skillnad från utredaren, att reglerna för uppföljning av förskrivningen bör ändras, så att landsting, på myndighets uppdrag, har rätt till uppgifter om enskild förskrivare. Utvecklingen har lett till Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 9 (15) allt fler vårdgivare. Landstinget anser därför att uppgifter i den gemensamma läkemedelslistan bör vara tillgängliga utan tidsgräns, även för andra vårdgivare – något som utredaren föreslår begränsas till 24 månader. Landstinget vill också framhålla att sjukvårdens numera generiska förhållningssätt vid ordinationer bör kompletteras med möjligheten till generisk förskrivning. 10.7.1 Förslag till en ny lag om en gemensam läkemedelslista Utredningen anser att steg 2 som behöver tas för att på sikt åstadkomma en mer ändamålsenlig och säker informationshantering i läkemedelsprocessen är att skapa en ny lag som reglerar en gemensam läkemedelslista. Utredningen nämner överhuvudtaget inget om skälen till att detta förutsätter att reglerna införs i en ny lag. Landstinget anser att detta är en brist. 10.7.6 Patientens inställning till personuppgiftsbehandlingen Att förskrivare har tillgång till en komplett läkemedelslista med såväl gällande ordinationer som expedierade förskrivningar är fundamentalt när det gäller patientsäkerheten. Utredningen berör patientens rätt att spärra sådan information, en rätt som gäller journalen men inte läkemedelsförteckningen, vilket ger en märklig situation för vårdgivaren. En situation som blir än mer märklig då apoteken har full tillgång till receptregistret medan ordinerande läkare saknar detta. Därmed kan uppgifter om uthämtade recept spärras för ordinatören men inte för den som expedierar läkemedlet, men den sistnämnda har ingen möjlighet till dialog i ärendet med ordinatören. Utredningen föreslår i ett första steg att förskrivare skall få ta del av uppgifter om recept i receptregistret, i ett andra steg att en samlad läkemedelslista/information upprättas. Frågan om privatmarkera diskuteras grundligt men det slutliga förslaget, att patienten skall ha rätt att privatmarkera läkemedel, som registreras men inte är tillgängliga för vårdgivaren utan samtycke. Landstinget delar inte utredningens slutsatser i detta stycke utan anser att den nya lagstiftningen bör utformas så att ordinationer i den samlade läkemedelslistan inte skall kunna privatmarkeras. Patientsäkerheten väger här tyngre än den integritetspåverkan det innebär att inte medge privatmarkering av läkemedelsuppgifter. Detta gäller även i förhållande till grundlagsskyddet avseende skydd mot intrång i den personliga integriteten. Det är tveksamt om förskrivning utan kännedom om en patients fullständiga läkemedelsbehandling är förenlig med läkarens övergripande medicinska Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 10 (15) ansvar i patientkonsultationen, vilket påpekas i utredningen. Ansvar för att en ny ordination står i överensstämmelse med pågående medicinering kräver kännedom om hela läkemedelslistan. Att eliminera möjligheten att privatmarkera läkemedelsinformation från den samlade läkemedelslistan minskar också risken för överkonsumtion genom uttag från flera förskrivare. Utredningen berör missbruksproblematiken utan att dra slutsatsen, att just detta är ett av huvudskälen till att förskrivaren behöver ha full tillgång till läkemedelslistan. När möjligheten och ambitionen att skapa en fullständig och enhetlig läkemedelslista finns, får syftet inte förfelas genom begränsningar som ger den samlade listan ett begränsat värde i det viktiga patientmötet. 10.7.7 Ändamål med personuppgiftsbehandlingen Landstinget kan inte se att utredningen föreslår någon förändring för uppföljning och kontroll av förskrivare. Idag är möjligheterna att kontrollera enskilda förskrivare begränsad – uppgifter om enskild förskrivare får endast lämnas ut till vederbörande samt till dess verksamhetschef. Landstinget anser, att det i ett helhetsgrepp gällande e-hälsa och registrering av förskrivningar även bör möjliggöras, att enskilda förskrivare – såväl offentligt som privat verksamma – bör kunna följas upp av myndighet eller på myndighets uppdrag av läkemedelsfunktionen i landsting och regioner, att uppgifter om förskrivning av narkotiska läkemedel lämnas till IVO är inte tillräckligt effektivt. Därmed kan oegentlig förskrivning beivras i ett tidigare skede än vad som idag är fallet och möjligheter ges för läkemedelskommittéerna att följa upp läkemedelsanvändningen inom sitt område och vid behov vidta fortbildningsinsatser (Lag om läkemedelskommittéer 4§). 10.7.12 Utlämnande genom direktåtkomst Utredningen föreslår, att uppgifter från den gemensamma läkemedelslistan skall vara tillgängliga för den egna vårdgivaren obegränsad tid, medan uppgifter från andra vårdgivare skall lämnas ut under 24 månader. Landstinget delar inte utredningens bedömning, att 24 månader är tillräcklig tid för direktåtkomst till uppgifter som tillförts den gemensamma läkemedelslistan av andra vårdgivare eller tillståndshavare. Dagens och morgondagens sjukvård kännetecknas av att många vårdgivare handlägger samma patient – ofta är sjukhusvården landstingsdriven medan många vårdcentraler drivs i privat regi. Inom ett huvudmannaområde passerar Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 11 (15) därför en patient många gånger över vårdgivargränserna. Syftet med en gemensam läkemedelslista förfelas delvis, om historiken för läkemedelsbehandling inte är tillgänglig för den enskilde läkaren. Vid kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärl-sjukdomar och diabetes är det ofta önskvärt att vid patientmötet granska behandlingen i ett längre tidsperspektiv. Med denna möjlighet blir det lättare att utvärdera behandlingens effekt men även att välja rätt preparat utifrån tidigare behandling och behandlingsresultat. Dessutom är 2 år en alltför kort tidsperiod för att följa upp nya läkemedel. Det är därför landstingets uppfattning, av patientsäkerhetsskäl och för en optimerad ordinationsprocess, att tillgången till uppgifter från den gemensamma läkemedelslistan skall vara obegränsad i tiden oavsett om uppgifterna lagts in av den egna vårdgivaren eller av annan vårdgivare. 10.7.15 Vårdnadshavares åtkomst till den gemensamma läkemedelslistan. Landstinget uppfattar att utredningen föreslår att barn mellan 13- 17 år självt ska kunna disponera sin direktåtkomst till den gemensamma läkemedelslistan. Frågan är komplicerad och bör utredas vidare. Det bör dock inte vara skillnader mellan de olika lösningarna som innebär direktåtkomst för invånaren. Landstinget vill även påpeka det faktafel om att barn mellan 13- 17 år har direktåtkomst till informationen i ” Journalen”- så är inte fallet såvida inte verksamhetschef har beviljat detta i det enskilda fallet och då endast för den vårdenhet verksamhetschefen har ansvar för. 10.7.19 Rättelse och skadestånd Utredningen förespråkar att uppgifter i registret som tillförts registret på grund av journalföringsplikten inte ska få utplånas eller göras oläsliga. Utredningen ”Rätt information på rätt plats i rätt tid” föreslog att vårdgivaren ska kunna ha denna möjlighet om det är uppenbart att informationen t.ex. har skrivits på fel patient. Det är ett bättre förslag och landstinget hänvisar till den motivering som framgår av utredningen SOU 2014:23. Vid hopblandning av patienter, har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skrivit följande i ett beslut från 2013-11-11: "De i patientjournalen främmande uppgifterna som rör en annan person blir aldrig en del av patientjournalen. En patientjournal kan inte vara gemensam Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 12 (15) för flera patienter. De felaktigt införda patientuppgifterna skall inte raderas utan flyttas till den patientjournal där de rätteligen hör hemma." "... institutet för journalförstöring ska inte användas för de tillfällen då uppgifter felaktigt förts in i annan patients journal utan hanteras inom ramen för vårdgivarens systematiska kvalitetsarbete. " I händelse av att felaktigt införd uppgift legat till grund för vård och behandling synes ett spårlöst försvinnande av journaltext stå i strid kravet på spårbarhet i journalsystem. Landstinget förordar därför att vårdgivaren i sådana fall ska anteckna i journalen att förstöring av anteckning skett på denna grund. 10.7.20 Bevarande och gallring Utredningen nämner behov av att avveckla och fasa ut äldre informationssystem men Landstinget anser att det saknas resonemang kring behovet av och lösningar för konvertering och arkivering av dessa system. Konvertering och arkivering kommer vara både tids- och kostnadskrävande, särskilt som standardiserade lagringsformat saknas och systemen aldrig förberetts för långtidslagring. 10.9 Uppbyggnaden av den gemensamma läkemedelslistan Landstinget stödjer att E- hälsomyndigheten får uppdraget att så snart som möjligt ta fram förslag till hur den gemensamma läkemedelslistan ska införas. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är denna lösning den i särklass viktigaste e-tjänsten att implementera. Landstingen finansierar redan en ansenlig summa till NOD- projektet som borde ha beräkningar på kostnader för utveckling, drift och förvaltning. Ehälsomyndigheten borde därför ha tillgång till redan framtaget material. 11 Standarder Fokus i utredningen är på vård- och omsorgsdokumentation men för att informationssystem ska fungera tillsammans på ett bra sätt för verksamheten behövs också en nationell tydlighet kring mer administrativa och infrastrukturella standarder. Detta för att t ex möjliggöra en samordnad, enkel och säker inloggning, gemensam patientkontext, mobilitet, uppföljning, ersättning, fakturering, osv. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 13 (15) Landstinget anser att pågående arbete med hälsoärende/processdefinitioner är en väsentlig del i strävan mot interoperabilitet och därmed bör lyftas fram som ett huvudspår. Utredningen föreslår att Samverkansnämnden ska ta över ansvaret, från vårdgivarna, att bestämma hur vårdgivarnas informationssystem ska vara utformade. Landstinget stödjer inte utredningens förslag. Landstinget saknar en konsekvensbeskrivning för landstingen/ regionernas del. Däremot anser Landstinget att tjänster av infrastrukturell karaktär och standarder kan ansvaras av statlig myndighet. Det behöver också beskrivas hur små privata aktörer och små kommuner ska hantera detta. Ansvaret föreslås ligga på huvudmannen att tillgodose detta. Det är dock inte beskrivet förslag på genomförande. Landstinget anser att frågan ytterligare behöver utredas och ge svar på de juridiska förutsättningarna. 12.1 Interoperabilitet och informationssäkerhet Utredningen hänvisar till att bristen på interoperabilitet och informationssäkerhet beror på ”ledningens arbete och den kultur som finns i verksamheterna”. Landstinget anser att den bedömningen är korrekt eftersom det hittills har varit vårdgivarens ansvar att driva utvecklingen i informationssystemen. Detta har medfört att IT- systemen är utformade utifrån ett organisationsperspektiv istället för ett processperspektiv och att arbetet med informationssäkerhet integreras som en naturlig del i de anställdas arbete. Dock ska betonas att landsting/ regioner idag arbetar aktivt via respektive kundgrupper, Inera och SKL för att uppnå interoperabilitet och därmed funktionalitet i informationssystemen som motsvarar kraven. It- systemen måste däremot utvecklas på ett helt nytt sätt vilket kommer innebära stora investeringar och ta lång tid i anspråk. 12.2 Nytt uppdrag till E- hälsomyndigheten avseende informationssäkerhet E-hälsomyndighetens nya roll kommer att kräva att det byggs upp djup kompetens inom informationssäkerhetsområdet. Utredningens vision att ”uppdraget kan också innebära att E-hälsomyndigheten erbjuder rådgivning och stöd till huvudmän och verksamheter om informationssäkerhet för att därigenom underlätta implementering av regelverk” måste ses som en målsättning på mycket lång sikt. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 14 (15) Att på detta sätt tillskapa ännu en myndighet med uppdrag inom informationssäkerhetsområdet medför ytterligare behov av åtgärder för att samordna insatserna inom området. För landstingets del är det viktigt att de krav på åtgärder som kommer från E-hälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Datainspektionen etc. är samordnade. Utredningen framhåller den norska Normen för informationssäkerhet som förebild för ett nytt regelverk för informationssäkerhet inom vård och omsorg, vilket Landstinget anser kan vara riktigt. Landstinget påpekar dock att det är viktigt att komma ihåg att arbetet i Norge drivits under lång tid och att man i dessa delar ligger långt före Sverige. Den anpassning mot Normen som föreslås måste därför drivas stegvis och långsiktigt. Landstinget anser att det, till fullo, är svårt att överblicka hur informationshantering och – flöden kommer att byggas upp i den föreslagna lösningen för den gemensamma läkemedelslistan. Det är av central betydelse att risker i hanteringen noga analyseras och att nödvändig kontinuitet i informationsförsörjningen kan säkerställas. För att få tillräckligt djup i riskanalyserna är det nödvändigt att företrädare för landsting och regioner bjuds in att delta när lösningar som påminner varandra utvecklas. 13 Finansiering Utveckling av E-hälsa är ett viktigt område för landstinget, både för att utveckla kontakten och servicen till våra innevånare, men samtidigt också för att effektivisera verksamheten. Utredningens ambitioner är höga och stöds till stor del av landstinget, inte minst att staten tar ett utökat ansvar för förutsättningarna för informationshantering. Samtidigt anges att "Det finansiella åtagandet för detta arbete på ehälsoområdet bör delas mellan stat och huvudmän". Landstinget anser det självklart att huvudmännen, d.v.s. landsting och kommun, skall vara med och finansiera detta arbete. Om de höga ambitionerna, som utredningen föreslår, ska kunna förverkligas är det dock landstingets åsikt att staten ska ta ett stort ansvar i den initiala fasen av arbetet. Huvudmännen, och då inte minst landstingen, har under flera år investerat stora summor för de nationella e-Hälsotjänsterna. Effekterna av denna investering har dock inte motsvarat förväntningarna hittills och det finns en misstro till att skjuta till ytterligare medel. Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02487 Sida 15 (15) Till detta ska läggas att många landsting uppvisar stora underskott i dagsläget och har inte, inom sina ekonomiska ramar, någon möjlighet att finansiera detta också. Därför menar landstinget att staten måste ta sitt ansvar och möjliggöra att den i utredningen angivna riktningen realiseras, genom att finansieringsprincipen tillämpas, och att det sker inom snar framtid. I annat fall riskeras utvecklingen att stanna av, vilket är högst olyckligt. 14.2.2 Informationssystemens användarvänlighet- möjlig tillsynsfråga Landstinget är enigt med utredningens förslag som innebär att tillsynsmyndigheterna, i samverkan med varandra, ska få möjlighet att granska informationssystemen utifrån ett användarperspektiv. Återigen vill dock Landstinget betona att uttrycket ”användarvänligt” behöver definieras. Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Medicinsk enhet Datum 2015-10-19 1 (3) LD15/02615 Uppdnr 1162 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på remiss från Socialstyrelsen: Ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Ordförandens förslag 1. Remissvar, enlig bilaga c), godkänns. Sammanfattning Landstinget har beretts tillfälle att lämna synpunkter på remiss från Socialdepartementet gällande ändring av förordningen (2001:707) om Socialstyrelsens patientregister. Landstinget tillstyrker Socialstyrelsens hemställan till Socialdepartementet. Förslaget innebär att det undantag som idag finns inskrivet i förordningen och som enbart rör abortvårdskoder, tas bort. Detta leder till att abortvård likställs med annan hälso- och sjukvård i Socialstyrelsens patientregister och därmed ges samma förutsättningar för kvalitetssäkring på nationell nivå. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remiss c) Remissvar Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget har beretts tillfälle att lämna synpunkter på remiss från Socialdepartementet gällande ändring av förordningen (2001:707) om Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsen får föra ett hälsoregister i form av ett patientregister, detta enligt lagen (1998:543) om hälsodataregister och förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen. Enligt förordningen får registret innehålla uppgifter som rör patienter som vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården eller som behandlats av läkare i specialiserad öppenvård. Den som bedriver sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården ska lämna uppgifter till registret. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Lindberg Gunilla chefsläkare gunilla.e.lindberg@ ltdalarna.se 070-658 12 29 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02615 Sida 2 (3) Socialstyrelsens patientregister har ett brett användningsområde och används för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt till att bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Uppgifterna i registret lagras i en säker datamiljö till vilket ett begränsat antal anställda på Socialstyrelsen har behörighet och som omfattas av sekretess. I nu gällande förordning undantas vissa uppgifter som personnummer och bosättningsort i patientregistret när det gäller vårdkontakter som innehåller koder för abort och diagnoser som sammanhänger med dessa. Den nuvarande ordningen har av verksamheten där abortvård bedrivs setts som ett hinder för att på ett evidensbaserat sätt kunna bedriva en fortsatt utveckling av abortvården. Huvudmotiv till tillstyrkandet av Socialstyrelsens hemställan är att det är viktigt att likställa abortvården med all annan hälso- och sjukvård. Med möjlighet till en komplett registrering så underlättas uppföljning och jämförelser, dels mellan det egna landstinget och riket men även mellan landstingen. Verksamhetsledningen för kvinnosjukvården i Dalarna och landstingets mödrahälsovårdsöverläkare välkomnar den föreslagna förändringen avseende Socialstyrelsens nationella register. I dagsläget krävs att verksamheten själv lägger sekreterar- och läkartid på att genomföra landstingsinterna uppföljningar av abortvården. Sådana uppföljningar görs dessutom idag inte på ett enhetligt sätt inom landstingen. Den föreslagna förändringen förväntas leda fram till en ökad kvalitetssäkring av landets abortvård. Patientperspektiv En ökad kvalitetssäkring kommer att ge kvinnor som genomgår abort större möjligheter till högkvalitativ vård då verksamheten bättre kan jämföra sig med andra landsting. Ekonomi och finansiering Förslaget medför inga ekonomiska konsekvenser för landstinget. Likabehandling När landstingen får bättre jämförande abortstatistik än idag, så ökas incitamenten att sänka det egna landstingets aborttal. Här inräknas även upprepade aborter, där också jämförelser kommer att göras. Att alla landsting kan ombesörja säkra och välfungerande preventivmedel till en Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02615 Sida 3 (3) kvinna som genomgått en första abort kommer att vara en fortsatt viktig hälsofråga. Fortfarande skiljer sig landstingens preventivmedelssubventioner åt en hel del. Samverkan med fackliga organisationer Remissvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Någon särskild uppföljning av remissvaret kommer inte att ske. REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Medicinsk enhet Datum 2015-10-19 1 (1) LD15/02615 Uppdnr 1162 Sida Dnr [email protected] [email protected] Svar på remiss från Socialstyrelsen: Ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen, S2015/04616/FS Landstinget Dalarna tillstyrker Socialstyrelsens hemställan om ändring av förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen. Ändringen medför att det undantag som idag finns inskrivet i förordningen, och som enbart och specifikt rör abortvårdskoder, tas bort. Enligt Landstinget Dalarna är de motiv som Socialstyrelsen anför välgrundade. Det är viktigt att likställa abortvård med annan hälso- och sjukvård och inte ge denna sämre förutsättningar för kvalitetssäkring på nationell nivå. Med möjlighet till en komplett registrering så underlättas uppföljning och jämförelser, dels mellan det egna landstinget och riket, men även mellan landstingen. Förändringen ger förutsättningar för en säkrare och bättre uppföljning av landets abortvård vilket gagnar berörda patienter. Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Lindberg Gunilla chefsläkare gunilla.e.lindberg@ 070-658 12 29 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-10-19 1 (2) LD15/03429 Uppdnr 1124 Sida Dnr 2015-10-29 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen 2015-11-23--24 Landstingsfullmäktige Avslutande av medlemskap i AER Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstinget Dalarna begär utträde ur AER fr.o.m. 2016-01-01 Sammanfattning Landstingets uppdrag kräver omvärldsbevakning. Nuvarande medlemskap i AER bedöms inte i tillräcklig grad svara mot detta behov. För att bereda handlingsfrihet inför det framtida internationella arbetet föreslås att landstinget begär utträde ur Assembly of European Regions (AER) fr.o.m. 2016-01-01. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget Dalarna har varit medlem i AER (Assembly of European Regions) sedan 1989. AER är ett nätverk av regionala administrationer i Europa. Från Sverige deltar ett antal landsting. Syftet är att stärka regionernas ställning. Fr.o.m. 2015-01-01 svarar den nya regionberedningen för de internationella frågorna och har även uppdraget att se över landstingets internationella policy. Landstingets uppdrag kräver omvärldsbevakning. Det internationella arbetet bör integreras och breddas i hela organisationen och alla dess verksamheter. Medlemskapet i AER bedöms inte ge avsett stöd för det internationella arbetet utan bör ersättas av annan bevakning, t ex via SKL:s internationella arbete. För att bereda handlingsfrihet för landstingets framtida strategier föreslås att landstinget begär utträde ur Assembly of European Regions (AER). Begäran om utträde måste vara AER tillhanda före 31 december 2015 för ett eventuellt utträde 1:a januari 2016. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Andersson Gösta 023-49 03 84 Regionsamordnare [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 Sida 2 (2) Ekonomi och finansiering Utgifter i form av medlemsavgift (ca 40 000 kr) och övriga kostnader i form av arvoden, hotell och resor (ca 50 000 kr) upphör. Miljö Något minskad miljöbelastning till följd av färre resor. Juridik Uppsägning sker i enlighet med de stadgar som antogs av AER:s generalförsamling 2015-06-11--12 Samverkan med fackliga organisationer Detta beslut är ej föremål för facklig samverkan. Uppföljning Detta beslut behöver ej följas upp. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsenhet Datum 2015-10-19 1 (2) LD13/03165 Uppdnr 966 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen 2015-11-23--24 Landstingsfullmäktige Långsiktigt hållbar regional stödstruktur inom socialtjänstområdet i Dalarna Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. 2. Direktionen för Region Dalarnas förslag till långsiktig hållbar stödstruktur inom socialtjänsten och närliggande hälso-och sjukvård, enligt bilaga b), godkänns Utökningen av välfärdsområdets stödstruktur inom Region Dalarna med 3,0 årsarbetare, till en kostnad av 2 295 000 kr/år fördelad så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna 50 %, godkänns, under förutsättning att kommunerna finansierar sin del av stödstrukturen. Sammanfattning Staten har genom överenskommelser med SKL sedan 2011 velat stärka utvecklingen av evidensbaserad socialtjänst och närliggande hälso-och sjukvård. Inför överenskommelsen för 2014 mellan regeringen och SKL ställdes krav på samtliga kommuner och landsting/regioner att presentera en plan för en långsiktig hållbar regional stödstruktur inom socialtjänsten och närliggande hälso-och sjukvård. Stödstrukturen ska från 2016 finansieras på egen hand av huvudmännen. En rekommendation om beslut till långsiktig hållbar stödstruktur inom socialtjänsten och närliggande hälso-och sjukvård antogs av Region Dalarnas direktion juni 2014, bilaga c). Landstinget och alla länets kommuner behöver ta ställning till förslaget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Beslut om långsiktigt hållbar regional stödstruktur för socialtjänst, hälsa och välfärd c) Protokollsutdrag, Direktion för Region Dalarna § 143/14 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Staten har genom överenskommelser med SKL velat stärka utvecklingen av evidensbaserad socialtjänst och närliggande hälso-och sjukvård. Staten har Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Franson Elisabet 023-49 00 74 HoS- direktör 070-5959825 [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD13/03165 Sida 2 (2) angivit den regionala arenan som plattform och mottagare av statsbidragen för Dalarnas del är Region Dalarna. En stödstruktur har under åren vuxit fram i Dalarna. Direktionen för Region Dalarna har ställt sig bakom denna utveckling och struktur. Överenskommelserna mellan staten och SKL har inneburit finansiering av stödstrukturen via statsbidrag t.o.m. 2015. I överenskommelsen för 2014 framgick att finansieringen de sista åren villkorades av att kommuner och landsting under 2014 skulle ta fram inriktningsförslag och beslut om långsiktig och hållbar regional stödstruktur, med egen finansiering. En rekommendation om beslut till långsiktig hållbar stödstruktur inom socialtjänstens och närliggande hälso-och sjukvård antogs av Region Dalarnas direktion juni 2014, bilaga c). Landstinget och alla länets kommuner behöver ta ställning till förslaget. Region Dalarnas stab inom välfärdsområdet föreslås utökas med 3,0 årsarbetare. Dessa ska verka inom samtliga sakområden och samordna gemensamma utvecklingsprocesser i länet på uppdrag av Välfärdsberedning och chefsnätverk inom Region Dalarna. Patient- och barnperspektiv I evidensbegreppet ligger brukares erfarenheter och medverkan som en av tre beståndsdelar. Barns situation är ett definierat utvecklingsområde inom stödstrukturen. Ekonomi och finansiering Utökningen med tre årsarbetare till en kostnad av 2 295 000 kr/år fördelas så att landstinget finansierar 50 % och kommunerna fördelar 50 % mellan sig grundat på befolkningsantal. Landstinget behöver i budget för 2016 tillföra medel till detta. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Att stödja medarbetares möjlighet till evidensbaserat arbetssätt innebär att professionens kunskap och erfarenhet tas till vara. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-11-04 Uppföljning Uppföljning av stödstrukturen sker inom Region Dalarna samt i Landstinget Dalarnas ordinarie budgetprocess. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Kommunikationsenhet Datum 2015-10-19 1 (2) LD15/03441 Uppdnr 1175 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen 2015-11-23--24 Landstingsfullmäktige Uppdatering av informationspolicy Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstingets informationspolicy uppdateras och byter namn till kommunikationspolicy enligt bilaga b). Sammanfattning Landstingets informationspolicy behöver uppdateras och anpassas efter landstingets nuvarande kommunikationsarbete. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Kommunikationspolicy Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingets nuvarande informationspolicy fastställdes av landstingsfullmäktige 2011-09-12. Policyn är i behov av uppdatering. Den bör kallas kommunikationspolicy istället för informationspolicy vilket också bör speglas av innehållet. Att ändra från information till kommunikation är en viktig symbolfråga. ”Kommunikation” är en tvåvägsprocess med utbyte av tankar, åsikter eller information och ska bidra till en gemensam förståelse i organisationen. ”Information” är ofta en enkelriktad process utan krav på återkoppling. Landstingets informationsavdelning övergick under 2014 till att bli en kommunikationsenhet. Det finns också i policyn ett behov av att tydliggöra vad man som medarbetare ska tänka på när man medverkar i media på sin arbetsplats. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Kommunikation i stället för information är positivt i ett medarbetarperspektiv. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-11-04. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Hejll Agnes 072-237 83 25 Kommunikationsstrateg [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum 2015-10-19 DnrLD15/03441 Sida 2 (2) Uppföljning Policyn följs upp inom ramen för landstingets ledningssystem och i övrigt vid behov. Fastställd av landstingsfullmäktige 20xx-xx-xx §141 Kommunikationspolicy för medarbetare i Landstinget Dalarna Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst och som finansieras av allmänheten. Vi har medborgare och patienter i fokus i all vår kommunikation. De övergripande målen för landstingets kommunikationsarbete: • Säkerställa att information om Landstinget Dalarna och dess verksamhet är tillgänglig för alla. • Säkerställa att medborgarna har tillgång till information om sina rättigheter och vilka regler som gäller för och inom Landstinget Dalarnas verksamheter. • Säkerställa öppenhet och insyn i verksamheten och den demokratiska beslutsprocessen. • Säkerställa att medarbetarna har tillgång till relevant information om beslut som påverkar den egna verksamheten. • Säkerställa att de politiskt förtroendevalda har tillgång till relevant information för sitt uppdrag i Landstinget Dalarna. Utgångspunkter för Landstinget Dalarnas kommunikation: • Vår verksamhet är viktig för alla medborgare och därför berättar vi gärna om den och om vårt sätt att arbeta. • Vi arbetar i en självklar öppenhet – som regleras i grundlagen genom offentlighetsprincipen. Undantag är bara uppgifter som är sekretessbelagda. • I Landstinget Dalarna har vi högt i tak och alla får säga vad de tycker. Tycker vi själva att något är fel, försöker vi genast att få en förbättring till stånd i första hand genom diskussion på vår egen arbetsplats och med vår närmaste ledning. Om att uttala sig: • Jag som arbetar inom Landstinget Dalarna har en självklar rätt att uttala mig i media och delta i offentlig debatt – också om min egen arbetsplats. • Att jag har rätt att uttala mig innebär inte samma sak som att jag har skyldighet att uttala mig. Jag bestämmer själv om jag vill uttala mig i media. • Om jag uttalar mig i någon fråga har jag klart för mig om jag gör det som privatperson eller om jag gör det i tjänsten. • Om jag uttalar mig som privatperson i media uppträder jag inte i arbetskläder. • Jag skiljer på mitt eget tyckande och officiell informa- tion – den officiella informationen måste alltid vara korrekt. Om jag känner mig osäker frågar jag min närmaste chef eller presstjänsten om råd. • Som arbetsledare eller chef i Landstinget Dalarna har jag ett särskilt ansvar som arbetsgivarföreträdare när jag uttalar mig i media. • Vid användandet av sociala medier gäller samma principer som när det gäller att uttala sig i media eller delta i debatten. • Det är självklart att jag känner till de begränsningar som finns i offentlighets- och sekretesslagen. Kommunikation – allas uppgift: • Alla medarbetare i Landstinget Dalarna har självklart tillgång till information om beslut och annan viktig information som rör dem som anställda och arbetssituationen. • Alla chefer har ett kommunikationsansvar gentemot både medborgare, patienter och medarbetare. Kommunikationsinsatser ska vara en självklar del av vardagen och av allt planerings- och förändringsarbete. • Vi gör vårt bästa för att svara på allmänhetens och journalisters frågor. Det är självklart och viktigt att vi gör det på ett vänligt och korrekt sätt. • Kommunikationen anpassar vi utifrån mottagaren. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-10-19 1 (3) LD15/00744 Uppdnr 1181 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen 2015-11-23--24 Landstingsfullmäktige Svar på motion från Clas Jacobsson (M) m fl: Angående ambulanshelikopter Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen avslås Sammanfattning Clas Jacobsson (M) m.fl. yrkar i en motion att landstinget avbryter samarbetet med Värmland och lämnar det gemensamma kommunalförbundet, samt att landstingets option på ambulanshelikoptern erbjuds Västra Götalandsregionen. En överlåtelse av avtalet till annan än upphandlande myndighet eller den kommunala nämnden kan medföra ekonomiska risker. Landstinget har idag tecknat avtal om helikopter och kan inte lagligen överlåta optionen eller avtalet till Västra Götaland. En överlåtelse av helikoptern till kommunalförbundet kan endast ske med samtliga medlemmars godkännande. Landstingets ledning betraktar ambulanshelikopterverksamheten som värdefull ur tillgänglighetssynpunkt både för patienterna och hälso- och sjukvårdsorganisationen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Clas Jacobsson (M) m.fl. yrkar i en motion att landstinget avbryter samarbetet med Värmland och lämnar det gemensamma kommunalförbundet, samt att landstingets option på ambulanshelikoptern erbjuds Västra Götalandsregionen. Svar Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Jönsson Lena 023-49 06 40 Landstingsjurist 070-622 43 17 [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/00744 Sida 2 (3) Landstingsfullmäktige beslutade 2014-04-29 § 32 att bilda ett kommunalförbund tillsammans med landstinget i Värmland för att bedriva helikopterverksamhet. Genom beslut 2015-03-02 § 5 antogs en reviderad förbundsordning och godkändes Västragötalandsregionens medlemskap i kommunalförbundet. Vidare godkändes ett samverkansavtal mellan medlemmarna i kommunalförbundet. I förbundsordningen regleras möjligheten till utträde ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år. Medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden vid ett utträde ska regleras genom ett särskilt avtal. Kommunalförbundet bedriver sin verksamhet med egna eller medlemsägda helikoptrar. Landstinget Dalarna har efter upphandling tecknat bindande kontrakt med Airbus Helicopters Deutschland innebärande leverans av helikopter. Landstinget i Värmland har tecknat likalydande kontrakt. Därmed kommer verksamheten inledningsvis att bedrivas med medlemsägda helikoptrar. Kontraktet innehåller också en option att beställa ytterligare helikoptrar. Enligt kontraktet får köparen överlåta rättigheter och skyldigheter enligt kontraktet till kommunalförbundet. Det har inneburit att kommunalförbundet beslutat att anskaffa en reservhelikopter med stöd av kontraktet. Alla större investeringar ska enligt förbundsordningen regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet. Det innebär att en överlåtelse av den helikopter som ägs av Landstinget Dalarna, till kommunalförbundet, förutsätter att medlemmarna är överens om detta. Det finns däremot inte någon kontraktsenlig rätt för upphandlande myndighet, d.v.s. Landstinget Dalarna, att överlåta optionen till Västra Götalandsregionen. Västra Götaland bedriver idag helikopterverksamhet med egen helikopter. Regionen har nu valt att ansluta sig till kommunalförbundet, vilket har godkänts av förbundsmedlemmarna. Av det upphandlade kontraktets punkt 24.2.2. framgår, att köparen också har rätt att överlåta kontraktet till en annan myndighet i det fall den statliga utredningen Helikoptern i samhällets tjänst (SOU 2008:129) orsakar ett ägarbyte som påverkar de avtalade leveranserna. Denna punkt åsyftar utredningens förslag att inrätta ett nationellt bolag för luftburen ambulanssjukvård för att upphandla, förvalta och utveckla den luftburna ambulanssjukvården. Utredningens förslag har ännu inte resulterat i någon proposition och avtalspunkten kan därför inte tillämpas. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/00744 Sida 3 (3) Landstinget Dalarnas kontrakt med leverantören ger inte utrymme för överlåtelser i andra fall utöver vad som nu nämnts. Landstinget kan således inte lagligen överlåta rättigheterna enligt det upphandlade kontraktet till Västra Götalandsregionen. Överlåtelse till en annan myndighet betraktas juridiskt som ett helt nytt kontrakt, vilket medför risk för ogiltigförklarande av kontraktet samt skadestånd. Västra Götalandsregionen riskerar då dessutom upphandlingsskadeavgift. Landstingets ledning betraktar ambulanshelikopterverksamheten som värdefull ur tillgänglighetssynpunkt både för patienterna och hälso- och sjukvårdsorganisationen. Patientperspektiv Helikopteranskaffningen har föregåtts av överväganden gällande bl a patientsäkerhet och användning av landstingets resurser. En avveckling av landstingets medverkan i kommunalförbundet och en avyttring av helikoptern behöver därför föregås av överväganden av risker och konsekvenser. Ekonomi, finansiering och juridik Ett utträde ur kommunalförbundet kan ske med tre års uppsägningstid, varvid alla ekonomiska mellanhavanden ska regleras i särskilt avtal. En överlåtelse av avtalet till annan än upphandlande myndighet eller kommunalförbundet kan medföra ekonomiska risker. Landstinget har idag tecknat avtal om helikopter och kan inte lagligen överlåta optionen eller avtalet till Västra Götaland. En överlåtelse av helikoptern till kommunalförbundet kan endast ske med samtliga medlemmars godkännande. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är ej föremål för facklig samverkan. Uppföljning Detta beslut kräver ingen uppföljning. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsenhet Datum 2015-10-19 1 (3) LD15/00966 Uppdnr 1178 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen 2015-11-23--24 Landstingsfullmäktige Svar på motion från Svante Parsjö Tegnér (FP): Slut ett samverkansavtal mellan Landstinget Dalarna och berörda kommuner angående färdigbehandlade patienter Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen avslås. Sammanfattning I en motion yrkar Svante Parsjö Tegnér (FP): Att Landstinget Dalarna kontaktar Dalarnas 15 kommuner och inleder förhandlingar för att få till ett lokalt samverkansavtal. Syftet med samverkansavtalet ska vara att färdigbehandlade patienter som vill ha och behöver kommunal omsorg skrivs ut och överförs från slutenvården så snart som möjligt utan att tidpunkten för betalningsansvar inväntas. Att det lokala samverkansavtalet innebär att kommunerna får ekonomiska incitament att snabbt ta emot färdigbehandlade patienter i omsorgen. Att Kronobergs Landstings goda exempel eller andra goda exempel i landet kan utgöra förebilder för detta arbete. I dag finns samverkansöverenskommelsen Riktlinjer för samordnad plan vid utskrivning. Dessa rutiner har antagits av Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna och finns på Region Dalarnas hemsida. Denna överenskommelse bedöms vara tillräcklig. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I en motion yrkar Svante Parsjö Tegnér (FP): Att Landstinget Dalarna kontaktar Dalarnas 15 kommuner och inleder förhandlingar för att få till ett lokalt samverkansavtal. Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Handläggare Thelin Österberg Helena sekreterare helena.t.osterberg@ ltdalarna.se 023-49 24 27 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/00966 Sida 2 (3) Syftet med samverkansavtalet ska vara att färdigbehandlade patienter som vill ha och behöver kommunal omsorg skrivs ut och överförs från slutenvården så snart som möjligt utan att tidpunkten för betalningsansvar inväntas. Att det lokala samverkansavtalet innebär att kommunerna får ekonomiska incitament att snabbt ta emot färdigbehandlade patienter i omsorgen. Att Kronobergs Landstings goda exempel eller andra goda exempel i landet kan utgöra förebilder för detta arbete. Svar Antalet utskrivningsklara patienter varierar över tid. Sedan 1 januari 2013 har antalet utskrivningsklara dagar varierat mellan 600 och 1400 per månad. I dag finns samverkansöverenskommelsen Riktlinjer för samordnad plan vid utskrivning. Dessa rutiner har antagits av Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna och finns på Region Dalarnas hemsida. Några av huvudprinciperna i riktlinjerna är att patienten skrivs ut från slutenvården och överförs till annan vårdform så snart han/hon är utskrivningsklar utan att tidpunkten för betalningsansvaret inväntas. En patient är utskrivningsklar om han eller hon av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Vårdtiden får inte förlängas på grund av administrativa rutiner i samband med vårdplaneringen och resursbrist får aldrig vara ett skäl för huvudmannen att inte ta sin del av ansvaret för vård, omsorg och stöd till patienten. I betänkandet av utredningen om betalningsansvarslagen ”Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård” föreslås en ny lagstiftning som ska ersätta nuvarande lag om betalningsansvar. Utredningen föreslår att landsting och kommuner ska fastställa gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till de som bedriver socialtjänst avseende samverkan. Landsting och kommun ska även komma överens om vid vilken tidpunkt kommunens betalningsansvar ska inträda, vilket belopp som ska gälla för utskrivningsklara patienter och om hur tvister mellan landstinget och kommunen avseende belopp och övergången av betalningsansvaret ska lösas. Utredningens förlag är att se lagen som en ”back-up-lösning” om huvudmännen inte kommer överens om annat. Landstinget och länets kommuner arbetar redan idag enligt utredningens intentioner. Det finns t.ex. en arbetsgrupp med representation från Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/00966 Sida 3 (3) landstinget och kommunerna, som har i uppgift att förbättra flödet i utskrivningsprocessen. Eftersom Landstinget Dalarna redan har ett fungerande samverkansavtal med länets kommuner föreslås att motionen avslås. Patientperspektiv Det gällande samverkansavtalet säkrar patientens rätt till trygghet och delaktighet när olika vårdinsatser planeras och genomförs. Ekonomi och finansiering Landstinget kostnader ökar när utskrivningsklara patienter inte tas hem till kommunerna. Likabehandling Samverkansavtalet främjar rätten till vård på lika villkor. Juridik I utredningen om betalningsansvarslagen ”Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård” föreslås en ny lagstiftning som ska ersätta nuvarande lag om betalningsansvar. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö En välfungerande process säkerställer att patienterna kan skrivas ut när de är färdigbehandlade, vilket minskar arbetsbördan för medarbetarna. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Ingen uppföljning krävs av detta beslut. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-10-19 1 (2) LD15/01821 Uppdnr 1091 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen Policy för ökad delaktighet för i hälso- och sjukvården Landstinget Dalarna för patienter och närstående i hälsooch sjukvården Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Policy för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient- och brukarorganisationer, enligt bilaga c), godkänns Sammanfattning Den 1 januari 2015 infördes Patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i sin vård. Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen rekommenderar landstingen att ta beslut kring åtgärder som ökar delaktigheten i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient- och brukarorganisationer. Policyns syfte är att vård och behandling utformas i partnerskap. Forskning och beprövad erfarenhet vägs samman med patientens och närståendes preferenser, behov och värderingar i linje med personcentrerad vård baserat på ett hälsofrämjande förhållningssätt. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Samverkansnämndens strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer c) Policy för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient- och brukarorganisationer Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Utvecklingen i samhället har under senare år inneburit att den traditionella synen på patienten/brukaren som ”mottagare” av hälso- och sjukvård förändrats i riktning mot ett nytt synsätt där patienten/brukaren ses som medskapare. Den 1 januari 2015 infördes Patientlagen. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 De La Cour Helena Handläggare [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum 2015-10-19 Dnr LD15/01821 Sida 2 (2) 2015-10-06 integritet, självbestämmande och delaktighet i sin vård. Patientens delaktighet bör stärkas i alla nivåer inom hälso- och sjukvården; det direkta patientmötet, inom verksamheterna och i ledningsarbetet. Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen tog den 10 mars 2015 ställning till ett gemensamt förhållningssätt i dessa frågor enligt bilaga b) och rekommenderar landstingen att ta beslut kring åtgärder som ökar delaktigheten i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patientoch brukarorganisationer. Dokumentet tar sin utgångspunkt i ett medborgare- och patientperspektiv. Det kan ses som ett sätt att politiskt markera vikten av att hälso- och sjukvården tydligt planeras och genomförs i denna anda. Syftet i föreslagen policy är att vård och behandling utformas i partnerskap. Forskning och beprövad erfarenhet vägs samman med patientens och närståendes preferenser, behov och värderingar i linje med personcentrerad vård baserat på ett hälsofrämjande förhållningssätt. Vårdens processer bör utvecklas utifrån patientens väg i vården och vårdkontakterna samordnas i en logisk kedja som utgår från patientens behov och som skapar värde och patientnytta. Målet är att få en ökad delaktighet från patienter, närstående och patient/brukarorganisationer i utvecklingen av hälso- och sjukvården så att hälsooch sjukvården inkluderar patienters/närståendes perspektiv. Patient- och barnperspektiv Policyn syftar till att stärka patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i linje med personcentrerad vård. Barn som patienter och närstående ska beaktas och vara delaktiga i sin vård i enlighet med FN:s barnkonvention. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-11-04. Uppföljning Policyn revideras vid behov. Handlingsplaner, värdegrundsarbete eller andra strategier för att stärka patienters och närståendes delaktighet inom hälso- och sjukvården följs upp i det egna verksamhetsarbetet som en integrerad del av verksamheternas uppdrag. 1 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum 2015-03-10 Strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer Inledning Utvecklingen i samhället har under senare år inneburit att den traditionella synen på patienten/brukaren som ”mottagare” av hälso- och sjukvård förändrats i riktning mot ett nytt synsätt där patienten/brukaren ses som medskapare. Några faktorer som påverkat är t ex allt fler välutbildade medborgare, tekniska lösningar, tillgänglig information och utökad valfrihet. Den pågående kulturförändringen pekar på att utformningen av hälso- och sjukvården bör ha sin utgångspunkt i ett patientperspektiv snarare än ett produktionsperspektiv. Den 1 januari 2015 träder Patientlagen i kraft. Målet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen tydliggör det speciella ansvar vården har när patienten är ett barn. Samverkansnämnden i Uppsala/Örebroregionen har tagit initiativ till ett gemensamt förhållningssätt i dessa frågor i respektive landsting och nämndens egen verksamhet i enlighet med nedanstående. Detta dokument tar sin utgångspunkt i ett medborgare- och patientperspektiv. Det kan ses som ett sätt att politiskt markera vikten av att hälso- och sjukvården tydligt planeras och genomförs i denna anda. Målet är ….. En ökad delaktighet från patienter, närstående och patient-/brukarorganisationers i utvecklingen av hälso- och sjukvården så att hälso- och sjukvården inkluderar patienter/närståendes perspektiv. Målgrupperna är…. Samverkansnämndens egen verksamhet samt de sju medlemslandstingen och dess hälso- och sjukvårdsverksamheter. Perspektiv för delaktighet/medverkan A. Delaktighet/medverkan/partnerskap i den egna vårdsituationen Mål Patienten ska vara välinformerad och ges möjlighet till ett ökat inflytande över sin egen vård. Patienten ska ses som en medskapare i vården. Hur kan målet uppnås? Vård och behandling ska utformas utifrån patientens behov. Patientens och närståendes upplevelser, erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som vägs samman med forskning och beprövad erfarenhet. Vårdens processer bör utvecklas utifrån patientens väg i vården och vårdkontakterna samordnas i en logisk kedja som utgår från patientens behov och som skapar värde och patientnytta. 2 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum 2015-03-10 Arbetssättet i vården bör utformas så att patienten så långt möjligt utgör en av två jämställda parter i planeringen, genomförandet och uppföljningen av vården. Ökad delaktighet och en större individuell anpassning stimulerar patient/brukare till ett större ansvarstagande och engagemang. B. Delaktighet/medverkan i utvecklingen av hälso- och sjukvården i ledningen på verksamhetsnivå Medskaparprocesser kan omfatta såväl den direkta vårdsituationen/vårdprocessen som bidrag till ledningsarbete. Mål Patienter och närståendes kunskaper, erfarenheter och synpunkter tas tillvara tidigt i utvecklingen av en hälso- och sjukvård som fokuserar på kvalitet som ökar värdet för patienten och därmed bidrar till en effektivare vård. Hur kan målet uppnås? Patienter och närståendes upplevelser och berättelser kan användas för att identifiera utvecklings-/förbättringsbehov i syfte att utveckla patienters/närståendes möjligheter till påverkan av sin vård. Som ett stöd för utvecklingen kan den operativa ledningen: • Utarbeta mål och strategier för patientens delaktighet. • Underlätta för patienter och närstående att ta del av den information de behöver. • Följa upp och utvärdera graden av patientens delaktighet. • Utarbeta mål och strategier för egenvård C. Medverkan i ledning och styrning av hälso- och sjukvården på övergripande ledningsnivåer Mål Den övergripande ledningsorganisationen har en etablerad dialog med patientbrukarföreträdare som ger möjlighet till systematiska bidrag till vårdens styrning och ledning i tidigt skede. Hur kan målet uppnås? Utarbetande av förslag till beslut kan inbegripa tidig medverkan från patientorganisationer eller motsvarande och ske på olika sätt, t ex genom hearings, remissförfarande, patient- och närståendeenkäter, intervjuer och/eller fokusgrupper. Arbetsformerna bör vara tydliga avseende vid vilka tillfällen patienter och närstående och/eller patient-/brukarorganisationer medverkar och på vilket sätt. 3 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum 2015-03-10 Som ett stöd för utvecklingen kan ledningen: • Utarbeta övergripande mål och strategier för hur patienter och närstående ska medverka till att utveckla vården. • Efterfråga system som underlättar för patienter och närstående att ta del av den information de behöver. • Agera på samlad analys utifrån ärenden från Lex Maria, IVO och Patientnämnden. • Efterfråga resultat på patientens delaktighet i beslutsprocessen. Övrigt Den ökade delaktigheten kan ses som en del av den generella moderna kunskapsstyrningen som syftar till en god vård baserad på den senast tillgängliga relevanta kunskapen. Policy Central förvaltning Regionavdelningen Datum 2015-09-25 Sida Dnr 1 (1) LD15/01821 Policy för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient- och brukarorganisationer Syfte Vård och behandling utformas i partnerskap. Forskning och beprövad erfarenhet vägs samman med patientens och närståendes preferenser, behov och värderingar i linje med personcentrerad vård baserat på ett hälsofrämjande förhållningssätt. Vårdens processer bör utvecklas utifrån patientens väg i vården och vårdkontakterna samordnas i en logisk kedja som utgår från patientens behov och som skapar värde och patientnytta. Syftet är att få en ökad delaktighet från patienter, närstående och patient/brukarorganisationer i utvecklingen av hälso- och sjukvården så att hälsooch sjukvården inkluderar patienter/närståendes perspektiv. Mål A. Patienten ska vara välinformerad och ges möjlighet till ett ökat inflytande över sin egen vård. Patienten ska ses som en medskapare i vården. B. Patienter och närståendes kunskaper, erfarenheter och synpunkter tas tillvara i utvecklingen av en hälso- och sjukvård, som fokuserar på kvalitet som ökar värdet för patienten och därmed bidrar till en effektivare vård. C. Den övergripande ledningsorganisationen har en etablerad dialog med patient-/brukarföreträdare som ger möjlighet till systematiska bidrag till vårdens styrning och ledning. Postadress Kontakt Handläggare Box 712 Besöksadress 0702276268 79129 Falun [email protected] Org.nr 232100-0180 Helena de la Cour Hälso- och sjukvårdsplanerare BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Administrativ enhet Datum 2015-10-19 1 (3) LD15/02439 Uppdnr 1193 Sida Dnr 2015-10-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-11-09 Landstingsstyrelsen Krisledningsnämndens plan för extraordinära händelser för Landstinget Dalarna, mandatperioden 2014–2018 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Krisledningsnämnden plan för extraordinära händelser, inklusive handlingsplaner, för mandatperioden 2014-2018 enligt bilaga b-g godkänns. Sammanfattning Landstinget ska enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap analysera vilka händelser i fredstid som kan inträffa i landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en verksamhetsövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Föregående mandatperiods plan för extraordinär händelse har legat till grund för denna mandatperiods revideringar. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Krisledningsnämndens plan för extraordinär händelse c) Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordföranden i Krisledningsnämnden d) Bilaga 1b Åtgärdsplan för medlemmar i Krisledningsnämnden e) Bilaga 2 Sammanställning av risk och sårbarhetsanalys (sekretess) f) Bilaga 3 Sevesoanläggningar i Dalarnas län g) Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2014 (sekretess) Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Boberg Ingela 023-490268 Beredskapssamordnare [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02439 Sida 2 (3) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingen ska enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap analysera vilka händelser i fredstid som kan inträffa i landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Föregående mandatperiods plan för extraordinära händelser har legat till grund för denna mandatperiods, 2014 -2018. Innehållet är reviderat och kompletterat. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2013:22 om särskild sjukvårdsledning är införlivade i huvuddokumentet. Risk och sårbarhetsanalyser från föregående mandatperiod är tillagda i bilaga. Kompletteringar utifrån risk och sårbarhetsanalyser från 2009-2010 har gjorts. Bilaga 3 avseende Sevesoanläggningar och 2:4 anläggningar är reviderad. Bilaga 4 har reviderats utifrån risk- och sårbarhetsanalysen och bedömda risker och förmågor. Patientperspektiv Plan för extraordinär händelse höjer kunskapen och beredskapen i landstinget inför extraordinära händelser vilket ökar patientsäkerheten. Juridik Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap ålägger landsting och kommuner att analysera vilka händelser i fredstid som kan inträffa i landstinget/kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Kommuner och landsting ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Bilaga 2 (e) och bilaga 4 (g) i Landstinget Dalarnas plan för extraordinär händelse omfattas av sekretess enligt 18 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-10-19 LD15/02439 Sida 3 (3) Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Planen bidrar till att öka medvetenheten om vilka risker och sårbarheter som finns, vilket leder till ökad kunskap om det förebyggande arbetet för att skapa en tryggare och säkrare arbetsmiljö för medarbetarna. Samverkan med fackliga organisationer Landstingets plan för extraordinär händelse är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Landstingets arbete med risk- och sårbarhetsanalyser följs upp årligen, och rapporteras till landstingsstyrelsen, Socialstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samt Länsstyrelsen. Krisledningsnämndens plan för extraordinär händelse revideras och beslutas för varje ny mandatperiod. Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser 2015-2018 Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Rev december 2011,september 2015 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i KLN Bilaga 2 Sammanställning av Risk- och sårbarhetsanalys i Dalarnas län 2015 Bilaga 3 Sevesoanläggningar i Dalarnas län Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2015 LD15/02439 Innehåll Inledning ..................................................................................................................... 3 Definition Extraordinär händelse ................................................................................. 3 Mål för Landstinget Dalarnas krisledningsnämnd ........................................................ 4 Inriktningsmål ............................................................................................................. 4 Effektmål .................................................................................................................... 4 Krisledningsnämndens uppgifter ................................................................................. 4 Exempel på tillfällen när krisledningsnämnden kan behöva träda i funktion ................. 5 Larmrutin för krisledningsnämnden ............................................................................. 5 Krisledningsnämndens verksamhet ............................................................................. 5 Upphörande av krisledningsnämnd ............................................................................. 5 Begränsning i befogenheten........................................................................................ 6 Avrapportering ............................................................................................................ 6 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå, Regional sjukvårdsledning ....................... 6 Regionala Krishanteringsrådet .................................................................................... 7 Sammankallande av Regionala krishanteringsrådet ................................................... 7 Samverkansledning och beslutsmandat ...................................................................... 7 Krisinformationsutbyte i WIS (Webbaserat Informationssystem) .................................. 7 Tystnadsplikt............................................................................................................... 7 2 Inledning Lag 2006:544 utgör en del av samhällets krishanteringssystem och kräver att en krisledningsnämnd fullgör de uppgifter som definieras som extraordinära händelser i landstinget. Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Målet med krishanteringssystemet är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga kriser i samhället. Tillämpningen av lagen aktualiseras vid en större händelse som hotar liv, hälsa, miljö eller egendom. Det kan exempelvis röra sig om hot mot landstingets sjukvård, kommunernas energiförsörjning eller vatten- och avloppsnät. Det som skiljer extraordinära händelser från andra händelser är den stora omfattningen, att händelseförloppet är snabbt och svårt att överblicka och därmed kräver snabba beslut av de kommunala organen i krisens inledningsskede. För att lagen ska aktualiseras krävs händelser av avsevärd omfattning och som avviker från det normala. Flertalet störningar av mer normal omfattning skall kunna hanteras inom det ordinära systemet. Definition Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 3 Mål för Landstinget Dalarnas krisledningsnämnd Inriktningsmål Trygga människors liv, personliga säkerhet och hälsa samt hindra eller begränsa skador på miljö och egendom. Upprätthålla nödvändiga funktioner för ledning, samband och information. Effektmål Plan för Landstingets krisledningsnämnd ska enligt lagen fastställas av landstingsstyrelsen vid varje ny mandatperiod. Krisledningsnämnden ska kunna organiseras och börja verka så snart tiden medger. Krisledningsnämnden ska kunna verka uthålligt under lång tid. Krisledningsnämnden ska ha tillgång till utbildad och övad personal, lokaler och utrustning för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Krisledningsnämndens förmåga ska upprätthållas genom utbildning och övning minst vart fjärde år. Risk- och sårbarhetsanalyser ska följas upp vid varje ny mandatperiod. Krisledningsnämndens uppgifter Arbetsutskottet utgör tillika krisledningsnämnd inom Landstinget Dalarna Ordförande i krisledningsnämnden, eller om denne har förhinder vice ordförande, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämnden utgör landstingets normativa ledning, dvs. tolkar landstingets roll vid en extraordinär händelse, beslutar om ekonomiska villkor utöver ram. I krisledningsnämndens verksamhetsansvar ingår att företa riskoch sårbarhetsanalys av vilka extraordinära händelser som kan inträffa i landstinget och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Plan för hantering av extraordinära händelser ska fastställas för varje ny mandatperiod. Krisledningsnämnden har möjlighet att lämna bistånd till annat landsting eller kommun. Förutsättning för att lämna bistånd är att detta begärts av ett annat landsting eller kommun. Skälig ersättning får begäras för den lämnande hjälpen. Förutom de i lagen givna befogenheterna för krisledningsnämnden gäller kommunallagens regler för styrelser/nämnder exempelvis krav på protokollföring mm. Krisledningsnämnden får lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av händelsen. 4 Exempel på tillfällen när krisledningsnämnden kan behöva träda i funktion När Länsstyrelsen vid en extraordinär händelse/svår påfrestning har tagit sitt geografiska områdesansvar. När samverkan behövs inom eller utom landstinget, exempelvis vid en kärnkraftsolycka, stora kemiska olyckor eller olyckor med långvarig räddningsinsats. Vid en händelse som hotar liv, hälsa, miljö eller egendom t.ex. ett hot mot sjukvården, energiförsörjningen, vatten- och avloppsnätet eller vägnätet. När det krävs resursplanering på längre sikt och samverkan behövs med kommuner och andra landsting/land t.ex. influensaepidemi, annan smitta eller annan allvarlig händelse. Larmrutin för krisledningsnämnden Larm till krisledningsnämndens ordförande/vice ordförande kan ske på olika sätt beroende på vilken typ av händelse som har inträffat. 1. Via Landstingsdirektören 2. Via Landstingets tjänsteman i beredskap (TIB) 3. Via Landstingets TIB, som informerar landstingsdirektör, för vidare info till ordförande i krisledningsnämnden 4. Via Socialstyrelsens TIB till landstingets Beredskapssamordnare/TIB 5. Via TIB till smittskyddsläkaren, landstingsdirektör, för vidare via TIB till Smittskyddsläkare, som vidare informerar landstingsdirektören som i sin tur informerar ordföranden i krisledningsnämnden 6. Via annat landstings eller kommuns krisledningsnämnd Krisledningsnämndens verksamhet Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Ordförande eller om denne har förhinder, vice ordförande, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska snarast anmälas till nämnden. Upphörande av krisledningsnämnd Om förhållandena medger, ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från annan nämnd ska återgå till ordinarie nämnd. Av lagtexten framgår att fullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Regelns syfte är bl.a. att skapa en yttersta spärr mot att nämnden missbrukar sina befogenheter. För att kunna fatta ett sådant beslut är det nödvändigt att fullmäktige har tillgång till riktig och relevant information. 5 Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ordförande i krisledningsnämnden är informationsansvarig. Begränsning i befogenheten Krisledningsnämnden äger rätt delegera beslutanderätten enligt kommunallagens bestämmelser om delegation. Avrapportering En skriftlig redogörelse över händelseförloppet och diarieförda beslut ska överlämnas till fullmäktige. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå, Regional sjukvårdsledning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2013:22 6 kap 2§. Funktionen särskild sjukvårdsledning innebär att i varje landsting ska det finnas en funktion som ska ansvara för ledningsuppgifter vid allvarlig händelse eller risk för sådan händelse. Den ska kunna verka på regional nivå samt i ett skadeområde, i ambulanssjukvården och på vårdenheter Regional Sjukvårdsledning består av: - Landstingsdirektör/bitr. landstingsdirektör - Kommunikationschef, Presstjänst - Verksamhetschef Ambulanssjukvården - Säkerhetschef - Chefsläkare - Verksamhetschef Akuten Falun och Mora - Förvaltningschef Landstingsservice - Förvaltningschef Fastighet - IT Chef - Driftchef IT - Divisionschef primärvård - PKL- chef - Sekreterare - Beredskapssamordnaren - Rakel ansvarig Regional sjukvårdsledning kan vid behov adjungera specialister från olika samverkansområden, beroende på typ av händelse. Landstingsdirektören/biträdande landstingsdirektör kan informera och kalla ordföranden i krisledningsnämnden. Regional sjukvårdsledning fungerar också som stab till krisledningsnämnden. Den regionala sjukvårdsledningen samlas initialt i ”Centralen”, Vasagatan 27, Falun. Krisledningsnämnden samlas i ”Rådslaget”, Vasagatan 27 Falun. 6 Regionala Krishanteringsrådet Det regionala krishanteringsrådet utgör en resurs för regional samverkan och samverkansledning i länet. Kommuner och andra aktörer i länet kan genom regionala krishanteringsrådet framföra behov av resurser, information eller annat stöd. Initiativet att sammankalla till samverkansmöten vid kris kan tas av samtliga deltagande organisationer. Behovet framförs till Länsstyrelsens TIB (tjänsteman i beredskap), via SOS Alarm, som kontaktar övriga berörda Sammankallande av Regionala krishanteringsrådet Regionala krishanteringsrådet sammankallas genom att en deltagande organisation ser detta behov och tar initiativ till ett möte. Länsstyrelsens ledningscentral är den ordinarie samlingsplatsen. Alternativa platser i Falun kan vara ”Centralen” Regional sjukvårdslednings samlingsplats, eller SOS Alarm Falun. Samverkansledning och beslutsmandat Målsättningen är att deltagande organisationer i Dalarna, 1 timme efter respektive organisations beslut om krishantering, ska ha påbörjat samverkan och ha gemensam lägesbild. Krisinformationsutbyte i WIS (Webbaserat Informationssystem) Vid kris kan informationsutbytet ske mellan aktörerna i länet regelbundet eller vid särskilda behov i systemet WIS. Respektive aktör öppnar en dagboksflik för internt bruk, för egen dagboksföring av all information som är av löpande intresse internt. Ytterligare en dagbok öppnas med samma händelsenamn men med tillägget extern. Tystnadsplikt Den som deltar eller har deltagit i ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelse i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, en enskild persons ekonomiska förhållanden eller ett företags affärs- eller driftsförhållanden. 7 Landstinget Dalarna, Vasagatan 27, Box 712, 791 29 Falun Telefon 023-49 00 00 Fax 023-49 02 20 Epost:landstinget.dalarna@lt dalarna.se www.ltdalarna.se
© Copyright 2024