Handlingar - Landstinget Dalarna
DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sammanträde 2015-05-18 Sida 1 (10) Sammanträde i Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ordförande kallar till sammanträde. Tid: 2015-05-18, kl 10:00 Plats: Falun, Landstingshuset, Futurum Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress www.ltdalarna.se. Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inledning och protokollsjustering ............................................................. 2 Information 2 Arbetsutskottets beslutsärenden ............................................................. 3 Yttrande över JO-anmälan 3 Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel 3 Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87- hantering och prissättning. 4 Landstingsfullmäktiges beslutsärenden .................................................. 6 Revidering av Landstingsstyrelsens reglemente 6 Gemensamt kommunalförbund för flygambulansverksamhet i Sverige 6 Remissfrihet inom den öppna specialiserade vården 8 Miljöredovisning 2014 8 Landstingsstyrelsens beslutsärenden ................................................... 10 Ändring i Landstingsstyrelsens delegeringsbestämmelser 10 Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Mötessamordnare Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 Sida 2 (10) Inledning och protokollsjustering 1 Information Lägesrapport ekonomi och personal lämnas vid budgetberedningen efter arbetsutskottets sammanträde. Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 Sida 3 (10) Arbetsutskottets beslutsärenden 2 Yttrande över JO-anmälan Diarienummer LD14/03290 Ordförandens förslag 1. 2. Detta beslutsunderlag med arbetsutskottets bedömning jämte bilagda yttrande från överläkare Vladislav Ruchkin med bilagor, bilaga e), ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Justitieombudsmannen (JO). Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen har getts möjlighet att yttra sig över ytterligare inlagor i ärende angående en intagning för slutenvård vid den psykiatriska kliniken i Östersund från den 3 september till den 10 september 2014. Yttrande har avgivits 2015-02-02. Detta yttrande utgör en slutlig komplettering till tidigare yttrande. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Arbetsutskottets yttrande 2015-02-02 c) Skrivelse från JO jämte bilagda yttranden, skrivelse 5 d) Kompletterande yttranden från Region Jämtland Härjedalen och advokaten, skrivelse 6 e) Yttrande från överläkare Vladislav Ruchkin med bilagor OBS! Bilagor b) – e) delas ut vid sammanträdet 3 Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Diarienummer LD15/00606 Ordförandens förslag 1. 2. Remissvar till Socialdepartementet enligt bilaga b) godkänns. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 Sida 4 (10) Sammanfattning av ärendet Regering har uppdragit åt Läkemedelsverket att utreda förutsättningar och konsekvenser av att anpassa svensk läkemedelslagstiftning till EU:s läkemedelsdirektiv avseende medlemsstaters möjlighet att införa nationella bestämmelser för godkännande av homeopatiska läkemedel. Läkemedelsverket har presenterat fyra möjliga alternativ där nuvarande svensk lagstiftning och praxis beaktats. Landstinget Dalarna förordar alternativ 2 eftersom det bedöms ta störst hänsyn till patientsäkerheten. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remissvar c) Innehållsförteckning och sammanfattning av remissen 4 Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87- hantering och prissättning. Diarienummer LD15/00955 Ordförandens förslag 1. Yttrandet, enligt bilaga c), ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Socialdepartementet. Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna har inbjudits att lämna synpunkter på slutbetänkandet ”Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd - hantering och prissättning”, (SOU 2014:87). Utredningens uppdrag har varit att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. I detta slutbetänkande behandlas de delar av uppdraget som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel. Landstinget Dalarna har inga specifika kommentarer avseende utredningens förslag kring djurläkemedelshantering. Utredningen gör en bra genomlysning av respektive område. Landstinget ser positivt på flera av de förslag som läggs fram avseende både maskinell dosdispensering och läkemedel för särskilda tillstånd, men ser också behov av vissa förtydliganden och saknar vissa aspekter. Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Innehållsförteckning och sammanfattning av remissen c) Yttrande Sida 5 (10) Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 Sida 6 (10) Landstingsfullmäktiges beslutsärenden 5 Revidering av Landstingsstyrelsens reglemente Diarienummer LD15/00929 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstingsstyrelsens reglemente, 1 och 32-34 §§ ändras enligt bilaga b), innebärande att landstingsstyrelsens arbetsutskott också ska utgöra personalutskott fr.o.m. den 1 juli 2015. Under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar enligt punkten 1 föreslår Arbetsutskottet landstingsstyrelsen: 2. Till ordförande i personalutskottet väljs Lena Olsson, till 1:e vice ordförande väljs Ingalill Persson och till 2:e vice ordförande väljs Namn Efternamn. Sammanfattning av ärendet Med anledning av att Lena Reyiers motion ”Lägg större tyngd på personalfrågorna!” har bifallits, krävs följdändringar i Landstingsstyrelsens reglemente. Förslaget till ändringar i reglementet är en konsekvens av beslutet om att arbetsutskottet också ska utgöra personalutskott. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förslag på ny lydelse av 1 och 32-34 §§ Landstingsstyrelsens reglemente 6 Gemensamt kommunalförbund för flygambulansverksamhet i Sverige Diarienummer LD15/01538 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. 2. 3. Kommunalförbund bildas tillsammans med samtliga övriga landsting/regioner i Sverige. Förslag till förbundsordning, enligt bilaga b), godkänns. Samverkansavtalet mellan förbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret, enligt bilaga c) (bilaga 2 i dokumentet), Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 4. 5. 6. 7. Sida 7 (10) godkänns och Västerbottens läns landsting tecknar därefter samverkansavtal med berörda landsting Andelskapitalet inbetalas per den 5 januari 2016 enligt bilaga c) Preliminär budget för förbundet, enligt bilaga c) (bilaga 5a i dokumentet), godkänns. 20 % av förbundets fasta kostnader för preliminär budget (för Dalarna 2,69 %, 140 tkr), enligt bilaga c) (bilaga 5b i dokumentet), inbetalas per 5 januari 2016 Samverkansnämnden ges i uppdrag att nominera ledamot till förbundets styrelse. Sammanfattning av ärendet Flygplansvård bedrivs idag på ett otillräckligt samordnat sätt över landet. En förbättring har åstadkommits genom att alla landsting utom Region Skåne slutit ett samverkansavtal med Västerbottens läns landsting i avsikt att förbättra koordineringen och finna en kostnadseffektiv framtida lösning. Den politiska styrgruppen för de landsting som har eller avser skaffa luftfartyg för vård föreslår att samverkansavtalet byts ut mot bildandet av ett kommunalförbund för ambulansflyg i Sverige fr o m 2016-01-01. En samordnad ambulanshelikopterverksamhet följer ett annat spår via det förbund Dalarna, Värmland och Västra Götaland bildat. Det nya kommunalförbundet avser äga en egen flygplansflotta men överlåta den tekniska delen för flygplansverksamheten på upphandlad entreprenör. Dalarnas ekonomiska åtagande ökar något men landstingets andel är relativt liten i jämförelse med exempelvis de nordligare landstingen. I gengäld skapas en stadig gemensam lösning för hela landet som har förutsättningarna för både en kvalitativ utveckling av vården och en kostnadseffektiv flygverksamhet. Den faktiska verksamheten enligt intentionerna med förbundet beräknas starta under första kvartalet 2018. Till dess behöver nuvarande utvecklingsarbete flytta in i det nya förbundet. Förbundets medlemmar föreslås via avgifter redan från 2016 finansiera såväl redan upparbetade som framtida utvecklingskostnader. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förslag till förbundsordning c) Förslag till samverkansavtal mellan förbundet och Västerbottens Läns Landsting (bilaga 2 i dokumentet) Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 Sida 8 (10) – Sammanställning av remissvar hösten 2014 (bilaga 1 i dokumentet) – Förteckning över andelskapital för respektive medlem (bilaga 3 i dokumentet) – Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018 (bilaga 5a i dokumentet) – Prismodell för förbundets fasta kostnader (bilaga 5b i dokumentet) 7 Remissfrihet inom den öppna specialiserade vården Diarienummer LD15/00643 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Remisskravet till öppen specialiserad vård i Landstinget Dalarna tas bort och egen vårdbegäran införs fr o m 2016-01-01. Sammanfattning av ärendet Förvaltningschefen för hälso- och sjukvård har initierat en utredning om remissfrihet inom den öppna specialiserade vården. Ny patientlag trädde i kraft 1 januari 2015 som innebär bl a ökad valfrihet inom den öppna vården. Patienten får större möjlighet att välja utförare inom den offentligt finansierade vården. Landstinget Dalarna är ett av få landsting som har kvar remisskravet inom den öppna vården. Ett avskaffande av remisskravet och införandet av egen vårdbegäran kan leda till minskat antalet besök i primärvården. Egen vårdbegäran innebär dock inte att en patient har rätt att få specialistvård, utan den bedöms på samma sätt som en remiss från läkare. Egen vårdbegäran kan leda till egenvårdsråd, hänvisning till annan vårdnivå eller vårderbjudande. Således innebär ett slopande av remisskrav inte en fri vårdkonsumtion, utan det är det medicinska behovet som styr. Fortfarande kan och kommer primärvården skriva remisser till den specialiserade vården. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag 8 Miljöredovisning 2014 Diarienummer LD15/00576 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 1. Sida 9 (10) Miljöredovisningen för 2014 enligt bilaga b) godkänns Sammanfattning av ärendet Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt från Landstingsplanen, landstingets miljöplan 2014-2016 samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt inrapporterats från förvaltningarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Miljöredovisning 2014 c) Miljöplan 2014-2016 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning 2015-05-18 Sida 10 (10) Landstingsstyrelsens beslutsärenden 9 Ändring i Landstingsstyrelsens delegeringsbestämmelser Diarienummer LD14/01455 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. 2. Under förutsättning att Landstingsfullmäktige beslutar om revidering av Landstingsstyrelsens reglemente, fastställs förslaget till reviderade delegeringsbestämmelser enligt bilaga b). De reviderade delegeringsbestämmelserna ska i sådant fall gälla fr.o.m. 2015-08-01. Sammanfattning av ärendet Med anledning av att arbetsutskottet ska utgöra personalutskott, krävs att de delegeringar som åligger presidieutskottet, i dess roll som politiskt personalorgan, övergår till personalutskottet. Samtidigt föreslås följande förändringar. Ekonomidirektörens föreslås få mandat att underteckna förbindelser avseende lån som beslutats av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen. Fastställande av förfrågningsunderlag föreslås övergå från landstingsdirektör/förvaltningschef till avtalschefen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Reviderade delegeringsbestämmelser för Landstingsstyrelsen BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-05-18 1 (2) LD14/03290 Uppdnr 1064 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Yttrande över JO-anmälan Ordförandens förslag 1. 2. Detta beslutsunderlag med arbetsutskottets bedömning jämte bilagda yttrande från överläkare Vladislav Ruchkin med bilagor, bilaga e), ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Justitieombudsmannen (JO). Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning Landstingsstyrelsen har getts möjlighet att yttra sig över ytterligare inlagor i ärende angående en intagning för slutenvård vid den psykiatriska kliniken i Östersund från den 3 september till den 10 september 2014. Yttrande har avgivits 2015-02-02. Detta yttrande utgör en slutlig komplettering till tidigare yttrande. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Arbetsutskottets yttrande 2015-02-02 c) Skrivelse från JO jämte bilagda yttranden, skrivelse 5 d) Kompletterande yttranden från Region Jämtland Härjedalen och advokaten, skrivelse 6 e) Yttrande från överläkare Vladislav Ruchkin med bilagor Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Arbetsutskottet har 2015-02-02 yttrat sig till JO i detta ärende. Nu har JO översänt ytterligare yttranden från Regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen och patientens advokat. Enligt Landstingsstyrelsens reglemente 35 § har Landstingsstyrelsens arbetsutskott rätt att besluta i ärenden gällande bl.a. yttranden över remisser och JO-anmälningar. Yttrande har begärts från chefsöverläkare Vladislav Ruchkin, vilket bifogas. Arbetsutskottets bedömning Arbetsutskottet hänvisar till sitt tidigare yttrande 2015-02-02. I och med att uppgifterna går isär beträffande det faktiska händelseförloppet i samband Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 Chefsjurist [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD14/03290 Sida 2 (2) med verifieringen av drogtestet, har utskottet funnit det motiverat för chefsöverläkaren Vladislav Ruchkin att avge sin beskrivning av händelseförloppet. Med detta anser utskottet att ärendet är färdigkommunicerat. Yttrandet överlämnas till JO för beslut i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Detta yttrande är inte föremål för någon facklig samverkan. Uppföljning Vården av patienten är numera avslutad. Uppföljning av denna JO-anmälan sker genom att JO:s kommande beslut anmäls till Landstingsstyrelsen. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Medicinsk enhet Datum 2015-05-18 1 (3) LD15/00606 Uppdnr 1034 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Ordförandens förslag 1. 2. Remissvar till Socialdepartementet enligt bilaga b) godkänns. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning Regering har uppdragit åt Läkemedelsverket att utreda förutsättningar och konsekvenser av att anpassa svensk läkemedelslagstiftning till EU:s läkemedelsdirektiv avseende medlemsstaters möjlighet att införa nationella bestämmelser för godkännande av homeopatiska läkemedel. Läkemedelsverket har presenterat fyra möjliga alternativ där nuvarande svensk lagstiftning och praxis beaktats. Landstinget Dalarna förordar alternativ 2 eftersom det bedöms ta störst hänsyn till patientsäkerheten. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remissvar c) Innehållsförteckning och sammanfattning av remissen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regering har uppdragit åt Läkemedelsverket att utreda förutsättningar och konsekvenser av att införliva artikel 16.2 i läkemedelsdirektivet (2001/83/EG) i svensk läkemedelslagstiftning. Artikel 16.2 ger medlemsstater möjlighet att införa nationella bestämmelser om prekliniska studier och kliniska prövningar (effekt- och säkerhetsdokumentation) för godkännande av homeopatiska läkemedel. Läkemedelsverket har presenterat fyra möjliga alternativ där nuvarande svensk lagstiftning och praxis beaktats. Jämförelser har även gjorts med andra europeiska länder med system och lagstiftning som liknar det svenska. Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Handläggare Braman-Eriksson Annika annika.bramaneriksson@ ltdalarna.se Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00606 Sida 2 (3) Följande alternativ ges: 1. 2. 3. 4. Produkterna föreslås kunna godkännas med angivande av specifika terapeutiska indikationer. I strikt analogi med regelverket för traditionella växtbaserade läkemedel omfattar alternativ 2 endast produkter med terapeutiska indikationer lämpliga för egenvårdsområdet. Produkterna föreslås inte kunna godkännas med angivande av någon specifik terapeutisk indikation. Istället föreslås en generell indikation för samtliga godkända produkter. Som alternativ 4 föreslås en kombination av alternativen 2, 3 och nuvarande lagstiftning på följande sätt: För produkter avsedda att marknadsföras till allmänheten, dvs. för egenvårdsområdet, tillämpas alternativ 2 och för alla andra produkter tillämpas alternativ 3 eller nuvarande lagstiftning för konventionella läkemedel. Landstinget Dalarna förordar alternativ 2 eftersom det bedöms ta störst hänsyn till patientsäkerheten. Patientperspektiv För patienter som önskar använda homeopatiska läkemedel är tillgänglighet och säkerhet av vikt. Samtliga alternativ leder till att endast produkter med acceptabel säkerhet och farmaceutisk kvalitet kommer att finnas tillgängliga. Ekonomi och finansiering Homeopatiska läkemedel betalas helt av patienten. Juridik Förslaget förutsätter förändringar i svensk läkemedelslagstiftning. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra en bedömning utifrån ett antal grundläggande principer för att använda homeopatiska eller antroposofiska läkemedel inom ramen för ”god vård”. Samverkan med fackliga organisationer Remissvar är inte föremål för facklig samverkan. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00606 Uppföljning Detta beslut behöver ingen uppföljning. Sida 3 (3) REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Medicinsk enhet Datum 2015-05-18 1 (1) LD15/00606 Uppdnr 1034 Sida Dnr Socialdepartementet [email protected] [email protected] Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel, S2013/8560/FS Landstinget Dalarna förordar alternativ 2. Det förslaget bedöms ta störst hänsyn till patientsäkerheten. .......................................................... Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Handläggare Braman-Eriksson Annika annika.bramaneriksson@ BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Medicinsk enhet Datum 2015-05-18 1 (3) LD15/00955 Uppdnr 1048 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87) S2014/9003/FS - hantering och prissättning. Ordförandens förslag 1. Yttrandet, enligt bilaga c), ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Landstinget Dalarna har inbjudits att lämna synpunkter på slutbetänkandet ”Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd – hantering och prissättning”, (SOU 2014:87). Utredningens uppdrag har varit att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. I detta slutbetänkande behandlas de delar av uppdraget som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel. Landstinget Dalarna har inga specifika kommentarer avseende utredningens förslag kring djurläkemedelshantering. Utredningen gör en bra genomlysning av respektive område. Landstinget ser positivt på flera av de förslag som läggs fram avseende både maskinell dosdispensering och läkemedel för särskilda tillstånd, men ser också behov av vissa förtydliganden och saknar vissa aspekter. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Innehållsförteckning och sammanfattning av remissen c) Yttrande Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget Dalarna har inbjudits att lämna synpunkter på slutbetänkandet ”Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd – hantering och prissättning”, (SOU 2014:87). Utredningen har haft som uppdrag att Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 Vasagatan 27 023-490000 791 29 Falun Falun Org.nr: 232100-0180 Handläggare Per Henrik Back Chef Läkemedelsavd. Perhenrik.back@ltdalar na.se Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00955 Sida 2 (3) analysera och lämna förslag på hur tillgängligheten kan bli bättre för läkemedel för djur och hur regelverket avseende handel med dessa läkemedel kan förbättras, se över den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering av läkemedel och lämna förslag som bland annat leder till goda förutsättningar för en väl fungerande konkurrens och en god tillgänglighet, samt belysa hur särläkemedel bör prissättas och vid behov föreslå en separat prissättningsmodell. Landstinget Dalarna har inga specifika kommentarer avseende utredningens förslag kring djurläkemedelshantering. Maskinell dosdispensering upphandlas av landstinget. Läkemedlen bekostas som vanliga öppenvårdsläkemedel, där dosapoteken har en marginal. Landstingen betalar dosaktörerna därutöver för dosdispenseringen, den så kallade dospengen. Utredningen gör en bra genomlysning av respektive område. Landstinget ser positivt på flera av de förslag som läggs fram avseende både maskinell dosdispensering och läkemedel för särskilda tillstånd, men ser också behov av vissa förtydliganden och saknar vissa aspekter. Detta gäller t ex flera angelägna frågeställningar kring maskinell dos där, som utredningen påpekar, det inte utretts frågor kring informationsstrukturen och krisberedskap, då de bedömts inte ingå i detta uppdrag. Patientperspektiv Fortsatt reglering och krav på maskinell dosdispensering bör garantera fortsatt kvalitet i, och tillgänglighet av, tjänsten för patienterna, samt en jämlik vård i detta avseende. Den kan dock förbättras ytterligare genom utredning av den nationella informationsinfrastrukturen och krisberedskapen. Om vissa förslag leder till en större volym dospatienter, kan det i sin tur vara tveksamt ur patientsäkerhetssynpunkt, risker som bl a Läkemedelsverkets utvärdering av dostjänsten pekade på. För små patientgrupper med dyr behandling bör åtgärder kring dessa läkemedel öka chansen att förbättra tillgänglighet och möjlighet till finansiering. Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 Vasagatan 27 023-490000 791 29 Falun Falun Org.nr: 232100-0180 Handläggare Per Henrik Back Chef Läkemedelsavd. Perhenrik.back@ltdalar na.se Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00955 Sida 3 (3) Ekonomi och finansiering Speciell lösning för dosapotek och generiskt utbyte bör förbättra ekonomin för Landstinget Dalarna avseende dosdispenserade läkemedel, dock finns risk för försämring med det föreslagna huvudalternativet. För små patientgrupper med dyr behandling bör åtgärder kring dessa läkemedel öka chansen till att förbättra tillgänglighet och möjlighet till finansiering. Likabehandling Förslagen kring ’Läkemedel för sällsynta tillstånd’ syftar bl a till att förbättra möjligheterna till jämlik vård i landet. Samverkan med fackliga organisationer Remissvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Någon uppföljning av remissvaret är inte aktuell. Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 Vasagatan 27 023-490000 791 29 Falun Falun Org.nr: 232100-0180 Handläggare Per Henrik Back Chef Läkemedelsavd. Perhenrik.back@ltdalar na.se REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Medicinsk enhet Datum 2015-05-18 1 (3) LD15/00955 Uppdnr 1048 Sida Dnr Svar på remiss från Socialdepartementet: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87hantering och prissättning, S2014/9003/FS. Djurläkemedel Landstinget Dalarna har inga specifika kommentarer avseende utredningens förslag kring djurläkemedelshantering. Landstinget Dalarnas kommentarer till utredningens förslag avseende maskinell dosdispensering och läkemedel för sällsynta tillstånd Utredningen gör en bra genomlysning av respektive område. Landstinget ser positivt på flera av de förslag som läggs fram avseende både maskinell dosdispensering och läkemedel för särskilda tillstånd, men ser också behov av vissa förtydliganden och saknar vissa aspekter. Maskinell dosdispensering Landstinget Dalarna beklagar att - utredningen inte tar upp den nationella informationsinfrastrukturen, som idag är otillfredsställande och äventyrar patientsäkerheten. - utredningen inte behandlar hela vårdkedjan inklusive ansvarsfördelning mellan vårdgivare som t ex landsting och kommuner. Dostjänsten är komplex och dessa aspekter är mycket viktiga för ett av utredningens syften, att åstadkomma en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Dosapotekens anslutning till SOL (sortiments- och leveransinformation) är en förutsättning på en marknad där tjänsten upphandlas. Landstinget delar utredarens uppfattning - att maskinell dosdispensering fortsatt bör betraktas som tillverkning - att tillstånd även fortsatt bör sökas för att få bedriva maskinell dosdispensering - att tillstånd endast medges öppenvårdsapotek eller annan vårdgivare Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Back Per Henrik 0703268337 Avdelningschef [email protected] Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00955 Sida 2 (3) - att läkemedelsförmånssystemet fortsatt bör gälla för maskinellt dosdispenserade läkemedel Läkemedelsgenomgångar kan vara av värde vid uppstart av Dos (utöver det befintliga kravet för patienter >75 år och 5 läkemedel eller mer). Landstinget hade helst sett att utredningen föreslagit ändringar så - att ”annan vårdgivare”, d.v.s. sjukhusapotek, sjukhus och sjukvårdshuvudmän, ska kunna få tillstånd att dosdispensera även till andra än slutenvårdspatienter i den egna verksamheten. Det hade då kunnat ge möjligheter att lösa situationer som till exempel 1) om inga anbud inlämnas vid upphandling av öppenvårdsdos. 2) om produktionen går ner i någon dosproducents anläggning. Resurser saknas i vården för att hantera manuell dosdispensering i dosett i den omfattning som skulle behövas om maskinell dosproduktion inte kan upprätthållas. Det har bl a visats i senare års riskanalyser. Det är inte heller sannolikt att den överkapacitet som finns hos en dosaktör skulle räcka för att hantera samtliga dospatienter. Regelverket bör underlätta för ”andra vårdgivare” att tillfälligt bidra och fungera som stöd i en sådan situation. 3) Om flera vårdgivare vill producera slutenvårdsdos gemensamt i egen regi. 4) Om ’Andra vårdgivare’ behöver producera dos för patienter som inte är definierade i dagens författningar, t ex de som vårdas på sjukhus men är i korta vistelser i hemmet m fl Landstinget Dalarna delar också utredarens uppfattning att regelverket för generiskt utbyte behöver anpassas för dos och att handelsmarginalen behöver ses över. Landstinget stödjer dock inte - det utredningen föreslår som huvudalternativ, dvs en takprismodell med rätt för dosapoteken att förhandla om inköpspris, och att detta ska kombineras med att dosapotek får, men måste inte, genomföra generiska utbyten. Här anser Landstinget att detta alternativs nackdelar överväger fördelarna. Främst gäller det att transparensen för doskostnad minskar och att modellen kan leda till ökad volym dospatienter. Större volym dospatienter kan i sin tur vara tveksamt ur patientsäkerhetssynpunkt, risker som bl a Läkemedelsverkets utvärdering av dostjänsten pekade på. Det kan Landstinget Dalarna REMISSVAR Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00955 Sida 3 (3) också finnas en risk att modellen motverkar sitt syfte och medför högre läkemedelskostnader. Landstinget stödjer därför i stället två av utredningens alternativa lösningar i kombination (förslag två och tre): Ett bibehållet system med generiskt utbyte enligt periodens vara, men genom att 1) en separat lista tas fram för maskinellt dosdispenserade läkemedel. 2) en förlängd prisperiod införs. Läkemedel för sällsynta tillstånd Landstinget Dalarna stödjer - utredningens tolkning att uppdraget kring prissättning av särläkemedel i stället omfattar ’läkemedel vid särskilda tillstånd’. Särläkemedel har en juridisk status enligt europeiskt regelverk, men de läkemedel som behöver hanteras är de som används av små patientgrupper och som inte kan anses som kostnadseffektiva genom dagens bedömningar av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, på grund av de extremt höga priser som företagen väljer. - att åtgärder är nödvändiga för att möjliggöra att läkemedel med indikationer för svåra sjukdomstillstånd som vänder sig till mycket små patientgrupper ska kunna komma till användning även om läkemedlen har ett högt pris. - utredningens förslag med en särskild ordning där TLV och landstingen/ regionerna i samförstånd fastställer villkor för subventionsbesluten och att nationella sidöverenskommelser med särskilda villkor tecknas mellan landstingen/regionerna och berörda företag. Landstinget stödjer inte - utredningens bedömning att rekvisition av sjukhusläkemedel ska exkluderas från modellen. Principerna för prioritering av läkemedel vid svåra, sällsynta sjukdomar bör vara desamma. Finansieringen måste säkras i båda fallen, och det är därför viktigt att denna helhetssyn även gäller statsbidragsförhandlingarna. .......................................................... Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-05-18 1 (2) LD15/00929 Uppdnr 1044 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen 2015-06-15–16 Landstingsfullmäktige Revidering av Landstingsstyrelsens reglemente Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstingsstyrelsens reglemente, 1 och 32-34 §§ ändras enligt bilaga b), innebärande att landstingsstyrelsens arbetsutskott också ska utgöra personalutskott fr.o.m. den 1 juli 2015. Under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar enligt punkten 1 föreslår Arbetsutskottet landstingsstyrelsen: 2. Till ordförande i personalutskottet väljs Lena Olsson, till 1:e vice ordförande väljs Ingalill Persson och till 2:e vice ordförande väljs Namn Efternamn. Sammanfattning Med anledning av att Lena Reyiers motion ”Lägg större tyngd på personalfrågorna!” har bifallits, krävs följdändringar i Landstingsstyrelsens reglemente. Förslaget till ändringar i reglementet är en konsekvens av beslutet om att arbetsutskottet också ska utgöra personalutskott. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förslag på ny lydelse av 1 och 32-34 §§ Landstingsstyrelsens reglemente Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingsfullmäktige föreslås i ärende LD14/03427, uppdrag 980, att bifalla Lena Reyiers motion ”Lägg större tyngd på personalfrågorna!” innebärande att Landstingsstyrelsens arbetsutskott fr.o.m. 2015-07-01 tillika ska vara personalutskott. Landstingsfullmäktige beslutade om förändringar i fullmäktiges arbetsordning och nämndernas reglementen 2014-10-20, § 105. Därvid beslutades att Landstingsstyrelsens presidium skulle utgöra politiskt personalorgan. I och med nytt beslut om personalutskott behöver några paragrafer i Landstingsstyrelsens reglemente revideras, så att det framgår Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 Chefsjurist [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00929 Sida 2 (2) att arbetsutskottet övertar presidiets roll som politiskt personalorgan. Samtidigt görs ett förtydligande i 33 § beträffande presidieutskottet. Den paragrafen byter samtidigt plats med 32 § för att få en bättre ordningsföljd. Ekonomi och finansiering Enligt arvodesreglementet 8 § ingår ersättning för sammanträden i egen nämnd, beredning, utskott eller presidium för förtroendevald med 40 % eller mer i fast månadsarvode. Då sammanträdena med personalutskottet kommer att förläggas i direkt anslutning till arbetsutskottets möten och flertalet av ledamöterna och ersättarna i landstingsstyrelsens arbetsutskott uppbär 40 % eller mer i fast månadsarvode, innebär det att arvodeskostnaderna inte kommer att öka mer än marginellt genom arbetsutskottets utökade uppdrag att också utgöra personalutskott. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA kommer att äga rum 2015-05-27. Uppföljning Senast inför nästkommande mandatperiod tas ställning till den politiska organisationen. Förändringar kan vid behov göras under pågående mandatperiod. BILAGA Central förvaltning Ledningsenhet C-fv 1 (2) LD15/00929 Uppdnr 1044 Datum Sida Dnr Förslag till ändringar i Landstingsstyrelsens reglemente Ordföranden och presidieutskott 1§ Fullmäktige väljer ledamöterna i styrelsen och bland dem, en ordförande, en 1:a vice ordförande och en 2:a vice ordförande. Dessa utgör styrelsens presidium och ska, förutom att bereda styrelsens sammanträden., utgöra politiskt personalorgan. Styrelsen kan delegera beslutsrätt till presidiet som utgör ett särskilt utskott. Vid samtidigt förfall för ordföranden och vice ordförandena samt vid längre hinder för ordföranden under tjänstgöringsperioden tillämpas bestämmelserna i 21 § fullmäktiges arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen känner till innehållet i detta reglemente, att den har nödvändig kunskap om de övriga bestämmelser som reglerar styrelsens verksamhet samt kännedom om landstingets organisation. Utskott 32 § Landstingsstyrelsen väljer arbetsutskottet bland sina ledamöter i samband med styrelsens första ordinarie sammanträde under mandatperioden. Styrelsen utser samtidigt en beredning till arbetsutskottet bestående av ordförande, 1:a vice ordförande och 2:a vice ordförande, som utgör presidieutskott. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 Chefsjurist [email protected] BILAGA Landstinget Dalarna Datum Central förvaltning Dnr Sida LD15/00929 2 (2) 33 § Landstingsstyrelsen ska, förutom presidieutskottet, ha ett enda utskott, ett arbetsutskott, som även ska utgöra personalutskott, bestående av sju ledamöter och sju ersättare. Arbetsutskott tillika personalutskott 34 § Arbetsutskottet ska kunna besluta i ärenden som kräver snabba ställningstaganden och avlasta styrelsen beslutsärenden av löpande karaktär. Arbetsutskottet har ett särskilt ansvar för upphandlingsfrågor, E-hälsofrågor och för beredning och uppföljning av landstingets budget. Arbetsutskottet ska, om tiden medger det, bereda de ärenden inför Landstingsstyrelsen som inte är beredda av någon nämnd eller beredning. Ärendehantering som innebär att någon beredning inte har skett i annat politiskt organ före Landstingsstyrelsen, ska undvikas så långt det är möjligt. Arbetsutskottets beredning ska normalt utmynna i förslag till beslut. Arbetsutskottet utgör tillika personalutskott med ansvar för Landstingets personalfrågor. Presidiet i personalutskottet behöver inte vara identisk med presidieutskottet. Landstingsstyrelsen kan därför välja en annan sammansättning av eller annan uppgiftsfördelning i personalutskottets presidium, än den som gäller för arbetsutskottet. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ekonomienhet Datum 2015-05-18 1 (7) LD15/01538 Uppdnr 1079 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen 2015-06-15–16 Landstingsfullmäktige Gemensamt kommunalförbund för flygambulansverksamhet i Sverige Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Kommunalförbund bildas tillsammans med samtliga övriga landsting/regioner i Sverige. Förslag till förbundsordning, enligt bilaga b), godkänns. Samverkansavtalet mellan förbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret, enligt bilaga c) (bilaga 2 i dokumentet), godkänns och Västerbottens läns landsting tecknar därefter samverkansavtal med berörda landsting Andelskapitalet inbetalas per den 5 januari 2016 enligt bilaga c) Preliminär budget för förbundet, enligt bilaga c) (bilaga 5a i dokumentet), godkänns. 20 % av förbundets fasta kostnader för preliminär budget (för Dalarna 2,69 %, 140 tkr), enligt bilaga c) (bilaga 5b i dokumentet), inbetalas per 5 januari 2016 Samverkansnämnden ges i uppdrag att nominera ledamot till förbundets styrelse Sammanfattning Flygplansvård bedrivs idag på ett otillräckligt samordnat sätt över landet. En förbättring har åstadkommits genom att alla landsting utom Region Skåne slutit ett samverkansavtal med Västerbottens läns landsting i avsikt att förbättra koordineringen och finna en kostnadseffektiv framtida lösning. Den politiska styrgruppen för de landsting som har eller avser skaffa luftfartyg för vård föreslår att samverkansavtalet byts ut mot bildandet av ett kommunalförbund för ambulansflyg i Sverige fr o m 2016-01-01. En samordnad ambulanshelikopterverksamhet följer ett annat spår via det förbund Dalarna, Värmland och Västra Götaland bildat. Det nya kommunalförbundet avser äga en egen flygplansflotta men överlåta den tekniska delen för flygplansverksamheten på upphandlad entreprenör. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Johansson Lars 070-6050627 Avtalsstrateg 023 - 490 416 [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/01538 Sida 2 (7) Dalarnas ekonomiska åtagande ökar något men landstingets andel är relativt liten i jämförelse med exempelvis de nordligare landstingen. I gengäld skapas en stadig gemensam lösning för hela landet som har förutsättningarna för både en kvalitativ utveckling av vården och en kostnadseffektiv flygverksamhet. Den faktiska verksamheten enligt intentionerna med förbundet beräknas starta under första kvartalet 2018. Till dess behöver nuvarande utvecklingsarbete flytta in i det nya förbundet. Förbundets medlemmar föreslås via avgifter redan från 2016 finansiera såväl redan upparbetade som framtida utvecklingskostnader. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förslag till förbundsordning c) Förslag till samverkansavtal mellan förbundet och Västerbottens Läns Landsting (bilaga 2 i dokumentet) Sammanställning av remissvar hösten 2014 (bilaga 1 i dokumentet) Förteckning över andelskapital för respektive medlem (bilaga 3 i dokumentet) Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018 (bilaga 5a i dokumentet) Prismodell för förbundets fasta kostnader (bilaga 5b i dokumentet) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Sedan några år tillbaka har de landsting som har eller står i begrepp om att skaffa helikopter bildat en politisk samordningsgrupp. Den arbetar utifrån intentionerna i utredningen ”vård på vingar”. Arbetet har delats upp i två delar, ett vad avser ambulanshelikopter och ett annat vad avser ambulansflygplan. På gruppens initiativ har nyligen samtliga landsting och regioner i Sverige slutit ett samverkansavtal om den flygplansburna ambulanssjukvården som medger en gemensam upphandling och koordinering. Västerbottens läns landsting är värd för detta och organisationen är under uppbyggnad. Samverkansavtalet har slutits mellan Västerbottens läns landsting och Sveriges 21 landsting/regioner om gemensam upphandling av ambulansflygplan. Upphandlingen pågår och tilldelningsbeslut förväntas ske första kvartalet 2016. Upphandlingen avser drift av ambulansflygplan medan landstingen och regionerna genom kommunalförbundet i egen regi ska ansvara för den medicintekniska utrustningen, sjuksköterskor i flygplanen och en egen flygkoordineringscentral. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/01538 Sida 3 (7) Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg avser att äga och finansiera de upphandlade flygplanen. Kommunalförbundet ska inte sköta drift eller underhåll av planen utan tecknar avtal med operatör som reglerar förhållanden och ansvar för respektive part. Däremot kommer kommunalförbundet att inrätta en beställnings-/kontrollfunktion gentemot avtalspart i syfte att garantera att underhåll mm sköts enligt överenskommen mall och transportmyndigheters krav. Denna funktion säkerställer även att flygplanen behåller den skötsel och standard för säkerställande av restvärdet på flygplanen. Fördelar med att kommunalförbundet äger och finansierar flygplanen: Potentiell kostnadsfördel jämfört privat aktör om 240-420 mkr över 12 årig kontraktstid, exkl momsavdrag Betydande kostnadsfördel även vad gäller att landstingen från och med 1.1-14 ej får göra fullt momsavdrag på bl a köpta tjänster efter ändring i momslagen Högre inköpsrabatt vid enhetlig flotta Lägre utbildningskostnad vid enhetlig flotta Sannolikt inget behov av back up flygplan vid enhetlig flotta Lättare att flytta runt flygplan/piloter i Sverige vid enhetlig flotta. Landstingen har full kontroll över flygplanen och MEDIVAC specifikation Landstingen har full rådighet över flygplanen i fall privat aktör står inför konkurs, kontraktsbrott, Mismanagement och kan byta operatör Ökar konkurrensen och möjligheten att få in flera anbud då ett antal operatörer annars skulle avstå från att lämna anbud p g a tung investering (stor risk/dyrt) Konsekvenser/risker: Övertar restvärdesrisk för flygplanen efter kontraktsslut (sannolikt ekonomisk potential istället, utifrån historiska resultat) Kräver mer ”hands on” arbete Ökad transaktionskostnad vid flygplansköpet: Ca 1 mkr över en 12 årig kontraktsperiod för ledningsarbete Ca 2-5 mkr i ökad kostnad för ”set up”, förhandling och juridik Ingen tidsförskjutning för verksamhetsstart om beslut från landstingen/regioner tas innan sommaren-15. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/01538 Sida 4 (7) Inför förslag från styrgruppen för luftburen ambulanssjukvård begärdes remissyttrande från samtliga landsting/regioner. Av de inkomna synpunkterna/reservationer har justeringar gjorts i drygt 80 % av dessa i nuvarande förslag till förbundsordning och övriga synpunkter har styrgruppen enats om utan justeringar. Sammanställningen av remissvaren framgår av bilaga c) (bilaga 1 i dokumentet). För att kommunalförbundet ska kunna starta och vara i drift till 1 januari 2016 krävs att ett antal beslut sker i respektive landsting/region vid specifika tidpunkter enligt nedan. 1. 2. 3. 4. 5. Inriktningsbeslut från arbetsutskott alternativt landstings/regionstyrelse: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 juni. Beslut i landstings/regionfullmäktige: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 september. Att utse 1 st fullmäktigeledamot till kommunalförbundets fullmäktige. Beslut senast 18 september. Att i var och en av de sex sjukvårdsregionerna utse 1 st. ledamot och 1 st. ersättare i förbundsstyrelsen. I norra sjukvårdsregion utses 2 st. ledamöter och 2 st. ersättare. Det blir totalt 7 st. ledamöter och 7 st. ersättare i förbundets styrelse. Beslut senast 23 oktober. Att inbetala andelskapitalet enligt bilaga till konto xxx xxx i yy bank senast den 5 januari 2016 samt preliminär budget om 20 % av de ordinarie fasta kostnader enligt bilagda förteckning. Samverkansavtal Samverkansavtalet reglerar bemanning och det medicinska ansvaret mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting. Samverkansavtalet framgår av bilaga c) (bilaga 2 i dokumentet). Prismodell för fördelning av förbundets fasta kostnader Förbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma driften av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinteknisk utrustning samt administration. Kostnaderna ska fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55 %) och invånarantal (45 %). Kostnaden utgår som en särskild avgift per påbörjat flyguppdrag. Avgiften är dock maximerad till 10 000 svenska kronor per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter. Avgiften debiteras såsom en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/01538 Sida 5 (7) flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. Kostnaden för själva flygtjänsten (rörlig kostnad) fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flugna timmar och faktureras från kommunalförbundet till beställande part. Kostnader utöver flygtid för särskilda vårdteam (neonatal, ECMO och IVA) och organtransporter faktureras från den part som tillhandahåller teamet till beställande part. Prismodellen med fördelning av fasta kostnader framgår av bilaga c) (bilaga 3 i dokumentet). Andelskapital I enlighet med kommunalförbundets förbundsordning ska medverkande medlemmar per den 5 jan 2016 inbetala andelskapitalet till förbundets konto. Andelskapitalet är 1 (en) svensk krona per invånare. Andelskapitalet baseras på invånarantalet per 31 dec 2014 utifrån SCB s statistik. Fördelning av andelskapitalet per medlem framgår av bilaga c) (bilaga 4 i dokumentet). Preliminär budget och kalkyl för perioden 2016-2018 När förbundets fullmäktige och styrelse är tillsatt skall kommunalförbundet fastställa budget för innevarande år. Enligt förslaget till förbundsordning ska detta ske innan den 1 april 2016. En preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018 har förberetts av projektets arbetsgrupp och behandlats av politisk styrgrupp i projektet. Budget och kalkyl inkluderar även kalkyl för uppstart och projektledning från 2013 fram till ordinarie verksamhets start 2018. Underlaget tillställs kommunalförbundets fullmäktige och styrelse. Den preliminära budgeten baseras på kostnad för förbundschef samt del av upparbetade uppstart-projektledningskostnader, vilka Västerbottens läns landsting hittills finansierat. Kalkylen för 2017 är baserad på samma sätt men med högre andel av uppstartkostnad för rekrytering och anställningar av sjuksköterskor i flygplan samt organisation för koordineringscentral och medicinsk teknisk organisation med tillhörande utbildning mm. För 2018 bedöms endast de ordinarie fasta kostnaderna för organisation i egen regi samt administration kvarstå om totalt 26,0 mkr. Den preliminära budgeten för 2016 beräknas till 20 % av de ordinarie fasta kostnaderna, vilket blir 5,2 mkr. Detta fördelas enligt prismodell enligt ovan Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/01538 Sida 6 (7) och bilaga c) (bilaga 3 i dokumentet). För 2017 beräknas kalkyl och debitering till medlemmar utgå med 50 % av de ordinarie fasta kostnaderna, vilket blir 13 mkr. Preliminär budget och kalkyl för perioden 2016-2018 framgår av bilaga c) (bilaga 5a i dokumentet). Preliminär budget om 20 % av fasta kostnader för 2016, att inbetala senast 5 januari 2016 framgår av bilaga c) (bilaga 5b i dokumentet). Patientperspektiv och likabehandling Förslaget syftar till att tillförsäkra alla patienter i behov av ambulansflygplansvård i Sverige en långsiktigt hållbar struktur för ändamålet. Förutsättningarna för likabehandlingen i landet ökar. Ekonomi och finansiering 2016: andelskapital 279 tkr plus del av fast kostnad (140 tkr). 2017: del av fast kostnad 2,69 % av 13 mkr (ca 350 tkr). 2018: del av fast kostnad 2,69 % av 26 mkr (ca 700 tkr) plus rörliga kostnader. Till och med 2017 löper nuvarande kostnader för ambulansflygstransporter, ca 2 mkr per år. Verksamheten bedrivs i ett gemensamt kommunalförbund för samtliga landsting och finansieras i enlighet med regler i förslag till förbundsordning inklusive bilagor. Att arrangera egen flygplansvård för enbart Landstinget Dalarna låter sig inte göras varför kostnadsökningen får ses som ett sätt att solidariskt dela på en finansiering och delta i en gemensam lösning av hela Sveriges behov av denna typ av vård. Miljö Nya flygplan tillverkas med moderna miljökrav varför en positiv inverkan på miljön kan skönjas framöver. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-05-27. Uppföljning Uppföljning sker via utsedda ledamöter i förbundets fullmäktige samt i årliga avstämningar. Kommunalförbundets revisorer ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/01538 Sida 7 (7) lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsenhet Datum 2015-05-18 1 (3) LD15/00643 Uppdnr 1016 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen 2015-06-16 Landstingsfullmäktige Remissfrihet inom den öppna specialiserade vården Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Remisskravet till öppen specialiserad vård i Landstinget Dalarna tas bort och egen vårdbegäran införs fr o m 2016-01-01. Sammanfattning Förvaltningschefen för hälso- och sjukvård har initierat en utredning om remissfrihet inom den öppna specialiserade vården. Ny patientlag trädde i kraft 1 januari 2015 som innebär bl a ökad valfrihet inom den öppna vården. Patienten får större möjlighet att välja utförare inom den offentligt finansierade vården. Landstinget Dalarna är ett av få landsting som har kvar remisskravet inom den öppna vården. Ett avskaffande av remisskravet och införandet av egen vårdbegäran kan leda till minskat antalet besök i primärvården. Egen vårdbegäran innebär dock inte att en patient har rätt att få specialistvård, utan den bedöms på samma sätt som en remiss från läkare. Egen vårdbegäran kan leda till egenvårdsråd, hänvisning till annan vårdnivå eller vårderbjudande. Således innebär ett slopande av remisskrav inte en fri vårdkonsumtion, utan det är det medicinska behovet som styr. Fortfarande kan och kommer primärvården skriva remisser till den specialiserade vården. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Förvaltningschefen för hälso- och sjukvård har initierat en utredning om remissfrihet inom den öppna specialiserade vården. Ny patientlag trädde i kraft den 1 januari 2015 som bl a innebär ökad valfrihet för patienterna inom den öppna vården. Patientlagens syfte är att stärka och främja patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet. Det innebär bland annat att patienten får större möjlighet att välja utförare inom den offentligt finansierade vården, dvs vård som ges av Postadress Besöksadress Kontakt Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Handläggare Thelin Österberg Helena sekreterare helena.t.osterberg@ ltdalarna.se 023-49 24 27 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00643 Sida 2 (3) landsting/regioner eller privata vårdgivare som har avtal med landsting/regioner. Landstinget Dalarna är i dag ett av få landsting som har kvar remisskravet inom den öppna vården. Syftet med en remiss är dels att överföra medicinsk information, dels att få överförandet av vårdansvaret bekräftat samt dels att verka som betalningsförbindelse mellan landsting. I dagsläget har Landstinget Dalarna remissfritt inom kvinnosjukvård, barnoch ungdomsmedicin samt psykiatri. Patienter som själva gör en vårdbegäran lämnar bra information som underlag för bedömning av vilket vårderbjudande som ska lämnas. Remisskravet medför besök inom primärvården, som patienterna upplever som omotiverade, då de i vissa fall endast remitteras vidare till den specialiserade vården. Egen vårdbegäran innebär inte med automatik att en patient har rätt att få specialistvård. En egen vårdbegäran ska bedömas på samma sätt av landstingets verksamhet, som om den vore en inkommen remiss från läkare. Ytterst ska det vara den mottagande verksamheten som avgör vilken vård och på vilken vårdnivå den ska ges. Det kan innebära att den vårdsökande hänvisas till primärvård eller egenvård. Det är det medicinska behovet som styr. Ett slopande av remisskrav innebär således inte en fri vårdkonsumtion. Egen vårdbegäran utformas för respektive specialitet med de uppgifter som behöver lämnas för att kunna göra bedömning. Landstingsgemensamma regler för hantering av egen vårdbegäran utarbetas. Andra landsting/regioner som nyligen tagit bort remisskravet är bl a Region Gävleborg och Landstinget i Värmland. Erfarenheterna från dem är bl a att specialistläkarna i vissa fall kan få bättre underlag för bedömning när patienten själv beskriver sin frågeställning och symtom. Det finns dock en risk att patienter som inte själva tar initiativ till egen vårdbegäran eller har engagerade anhöriga kommer i andra hand och att multisjuka äldre får vidkännas längre väntetider. I dessa fall har primärvården en fortsatt viktig uppgift att fylla genom att prioritera sina resurser enligt behovs- och solidaritetsprincipen och att remittera patienter vidare till specialistsjukvården när så erfordras. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00643 Sida 3 (3) Patientperspektiv Generellt kan den möjlighet som egen vårdbegäran innebär skapa en trygghet för patienterna. I vissa fall kan patienten komma snabbare till rätt instans och antalet besök inom primärvården kan minska. Ekonomi och finansiering Minskat antal besök inom primärvården, men införandet av egen vårdbegäran kan leda till en ökad belastning inom den specialiserade vården. Likabehandling Rätten till vård på lika villkor förutsätter god information om väntetider och om kvalitet. Genom att ge patienter ökade valmöjligheter ökar länets invånares möjlighet att snabbare få vård utan ökade kostnader. Barnperspektiv Redan idag är det remissfritt till barn- och ungdomsmedicin. Juridik Genom att ta bort remisskravet och införa egen vårdbegäran följs intentionerna i patientlagen. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Genom att ta bort remisskravet minskas arbetsbelastning inom primärvården, men införandet av egen vårdbegäran kan leda till en ökad belastning inom den specialiserade vården. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-05-27. Uppföljning Återrapporteras till Landstingsstyrelsen hösten 2016. Inflödet av egen vårdbegäran samt andel som fått vårderbjudande, egenvårdsråd samt hänvisning till annan vårdnivå. Webbenkät till berörda verksamheter inom primärvården och den specialiserade vården BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Administrativ enhet Datum 2015-05-18 1 (2) LD15/00576 Uppdnr 1085 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen 2015-06-15--16 Landstingsfullmäktige Miljöredovisning 2014 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Miljöredovisningen för 2014 enligt bilaga b) godkänns Sammanfattning Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt från Landstingsplanen, landstingets miljöplan 2014-2016 samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt inrapporterats från förvaltningarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Miljöredovisning 2014 c) Miljöplan 2014-2016 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan 2014-2016 (bilaga c) samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt inrapporterats från förvaltningarna. Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Landstinget arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Denna miljöplan ligger till grund för miljöarbetet inom respektive förvaltning och verksamhet. Utöver miljöplan styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i det gemensamma miljöledningssystemet. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Nordahl Anders 023-490017 Miljöchef [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD15/00576 Sida 2 (2) Uppföljningen av miljöplanen och ingående nyckeltal visar att det även för 2014 skett stora förändringar i andelen miljömärkta livsmedel. Andelen miljömärkta livsmedel uppgick till 26,6 % för 2014 vilket ska jämföras med 20,0 % 2013. Ökningen har skett inom samtliga landstingets kök. Energianvändningen har minskat med 2 % under 2014. Det systematiska arbetet med att effektivisera energianvändningen har givit resultat och gör att landstingt i jämförelse med andra landsting ligger bland de främsta. Inom områdena avfall, resor och transporter, systematiskt miljöarbete samt kemiska produkter och läkemedel når landstinget inte upp till de mål som finns i miljöplanen. Anledningarna till detta är flera. Exempelvis innebär verksamhets- och organisationsförändringar fler resor och användning av fler engångsprodukter vilket gör att avfallet ökar. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum 2015-05-27. Uppföljning Ärendet utgör en årligen återkommande uppföljning av landstingets miljöarbete. Miljöredovisning 2014 Dnr LD15/00576 Innehåll Förord ...................................................................................................................................................... 3 Sammanfattning – resultat av miljöarbetet 2014 ................................................................................. 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna ....................................................................................................... 6 Miljömålsarbete...................................................................................................................................... 7 Systematiskt miljöarbete ....................................................................................................................... 8 Energi .................................................................................................................................................... 10 Avfall ..................................................................................................................................................... 11 Resor och transporter ........................................................................................................................... 12 Livsmedel .............................................................................................................................................. 14 Kemiska produkter och läkemedel ...................................................................................................... 15 Upphandling och inköp......................................................................................................................... 16 Klimatpåverkan ..................................................................................................................................... 17 Inför 2015-2016..................................................................................................................................... 18 2 2 Förord Landstinget Dalarna bedriver i stora delar ett miljöarbete som ger effekt i form av minskad miljöpåverkan. Det visar resultaten från såväl revisionsgranskning som jämförelser med andra landsting. Det finns dock områden som kan förbättras ytterligare. Rapporten från extern revisionsgranskning visar exempelvis att kopplingen mellan politiker och tjänstemannaorganisationen kan förbättras. Landstinget behöver ta fram tydligare mål inom prioriterade områden och att dessa återkopplar uppdraget som anges i Landstingsplanen. Med tydligare mål blir det viktigt att genomföra tätare uppföljning av miljöarbetet så att det finns aktuell bild över det pågående miljöarbetet. Den nationella jämförelsen mellan landsting och regioner visar att vi är fortsatt en av de bästa när det gäller energianvändning och förskrivning av antibiotika. När det gäller miljömärkta livsmedel ligger vi bland de sista men vad som är glädjande är att vi har en väldigt positiv trend. På bara några år har vi gått från en väldigt blygsam nivå till att nå knappt 27 % miljömärkta livsmedel under 2014. Här är ett gott exempel där politiska beslut om ökad mängd miljömärkta livsmedel genererat mål och aktiviteter och regelbunden uppföljning ute i verksamheterna. En stor positiv nyhet under året är den returverksamhet som dragits igång. Genom annonsering på vårt intranät kan exempelvis överskott av möbler och kontorsmaterial byta ägare internt. Tjänsten som kallas LD Returen startades i september och fram till årets slut hade produkter till ett värde av cirka 300 000 kr bytt ägare. LD Returen har en positiv effekt på både miljö och ekonomi. Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör 3 3 Sammanfattning – resultat av miljöarbetet 2014 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan 2014-2016 samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2014 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt ur förvaltningarnas miljöredovisningar. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan Systematiskt miljöarbete Målet Certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 är delvis uppnått. Certifierade verksamheter (Landstingsservice, Landstingsfastigheter och Folktandvården Jakobsgårdarna) har genomgått externa revisioner med goda resultat. Internrevision inom övriga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning har inte genomförts som planerat. Landstingets revisorer har under året genomfört revision på miljöarbetet. Resultatet visar att det i vissa delar bedrivs ett väl fungerande miljöarbete. Förbättring bör ske avseende dialog mellan politiker och tjänstemannaorganisationen så att det skapas en större tydlighet mellan landstingsplan och miljöplan med uppföljningsbara mål och aktiviteter. Landstingets miljöhandbok har inte införlivats i det övergripande ledningssystemet så snabbt som det var tänkt. Energi Målet Energieffektivisering är uppnått. Den totala energianvändningen i landstingets fastigheter har minskat med 2 % under 2014. Både elanvändningen och värmeanvändningen minskade under året. Andelen förnybar el är fortsatt 100 % där 50 % kommer från vattenkraft och 50 % vindkraft, andelen förnybar värme uppgick till 96 %. Avfall Målet Förebygga avfall är inte uppnått men arbetet har under året utvecklats. Bland annat har Landstingets återbruksverksamhet av möbler och varor byggs ut för att minska behovet av nyinköp. Det finns en trend att pappersfraktionen minskar och det har till stor del att göra med att flera förvaltningar arbetat aktivt med att minska utskrifter och därmed har pappersförbrukningen gått ner. Dock så har landstinget inte lyckats få ner mängden brännbart avfall eller det smittförande/kliniska avfallet som fortsatte att öka under 2014. 4 4 Resor och transporter Målet Minska resors och transporters miljöpåverkan är inte uppnått. Den totala körsträckan för resor i tjänsten ökade för första gången. Såväl nyttjandet av leasingbilar som verksamhetsägda fordon ökade. Ambulansverksamheten står för en relativt stor ökning, 23 %, i antal körda km. Till största delen drivs våra fordon med diesel vilket gör att vi inte uppfyller uppdraget i landstingplanen om att få in förnybara bränslen. Livsmedel Målet Minska miljöpåverkan från livsmedel i Landstinget Dalarna är uppnått. Andelen miljömärkta livsmedel fortsätter att stadigt öka och uppgår nu till 26,6 %. En bred ökning sker i samtliga kök som landstinget driver. Kemiska produkter och läkemedel Målet Minska miljöpåverkan från kemiska produkter och läkemedel är delvis uppnått. Landstinget Dalarna är ett av de landsting som förskriver minst antal antibiotikarecept per invånare i landet. Verksamheterna behöver bli bättre på att riskbedöma kemikalier och utifrån det bedöma om eventuellt utbyte av kemikalier. Upphandling och inköp Målet Ställa miljökrav vid upphandlingar är uppnått. Landstingets upphandlingsenhet ställer miljökrav i samtliga upphandlingar och Säkerhets- och Miljöavdelningen har bistått upphandlarna där så har krävts. Landstinget har även varit aktiva i samarbetet inom Varuförsörjningen för att det ska ställas miljökrav vid upphandlingarna. 5 5 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige 2009-11-23 En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: • Arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten • Hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna • Följa lagar och andra krav • Sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda • Göra miljöbedömningar inför beslut • Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster • Samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle • Informera om landstingets miljöarbete 6 6 Miljömålsarbete Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare och bedriver verksamheter som berör alla som vistas i länet. I båda dessa roller har landstinget en viktig roll i arbetet för en bättre miljö, både i och utanför Dalarna. Det miljöarbete som bedrivs inom landstinget utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål och har fått huvudansvar för vissa aktiviteter i ”Dalarnas miljömål 2013-2016”. Dessa aktiviteter återfinns inom Avfall och resurshushållning, Skog, Folkhälsa samt Offentliga verksamheters egen miljöpåverkan. Med det regionala miljöarbetet bidrar Landstinget Dalarna även till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör, utan inbördes rangordning, från: • • • • • • • Avfall – utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning – utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel – utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning – utsläpp till luft Transporter – utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster – utsläpp till luft, mark och vatten Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljökvalitetsmål samt inventering av miljöpåverkan från landstingets verksamheter har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i Landstinget Dalarnas miljöplan 2014-2016. En viktig del i för att nå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen är att samverka i både nationella och regionala nätverk. Landstinget deltar aktivt med representanter i de nationella nätverken Varuförsörjningens miljö- och materialgrupp, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Landstingens miljönätverk - NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Landstingens och Regionernas Avfallsråd (LRA), Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. Landstinget är även aktiv i de regionala nätverken Byggdialog Dalarna, Nätverket för hållbar konsumtion och Nätverket för Avfallsförebyggande som samordnas av Länsstyrelsen. 7 7 Systematiskt miljöarbete Landstinget Dalarna ska ha ett systematiskt miljöarbete för att minska miljöpåverkan och hitta ständiga förbättringar inom organisationen. Miljöarbetet ska bedrivas enligt standarden ISO 14001:2004 som det beskrivs i figuren nedan. Det finns tre verksamheter inom Landstinget som är certifierade enligt standarden, Landstingsservice, Landstingsfastigheter och Folktandvården Jakobsgårdarna. Landstingets miljöorganisation Det är chefer i linjeorganisationen som har ansvaret för miljöarbetet. Som stöd i arbetet har landstinget byggt upp en miljöorganisation bestående av miljösamordnare på respektive förvaltning och miljöombud i varje verksamhet. Landstinget har även en central Säkerhets- och miljöavdelning som ska stödja samtliga förvaltningar. För att samordna miljöarbetet inom Landstinget bildar förvaltningarnas miljösamordnare tillsammans med representanter från Säkerhets- och miljöavdelningen Miljörådet. Landstinget har en fungerande miljöorganisation, dock finns det brister inom framförallt Central förvaltning där verksamheterna saknar miljöombud. Ledningens genomgång I det systematiska miljöarbetet är ledningens genomgång en viktig del. Där sker den formella återkopplingen mellan de olika ledningsnivåerna inom landstinget. För att kedjan ska fungera, från verksamhet till landstingsledningen och tillbaka krävs det att ledningens genomgång genomförs på verksamhetsnivå, förvaltningsnivå och på högsta ledningsnivå. Ledningens genomgång har inte genomförts inom samtliga förvaltningar eller i den högsta ledningen. Ledningens genomgång måste utvecklas och genomföras för att Landstinget ska kunna driva ett systematiskt miljöarbete. 8 8 Utbildning och kommunikation För att hålla miljöarbetet aktuellt och upprätthålla kompetensen inom organisationen så ska utbildningar och kunskapsspridning till anställda och förtroendevalda genomföras kontinuerligt. Det har anordnats träffar för miljöombuden inom samtliga förvaltningar under året, några av tillfällena har varit webbsända för att nå ut till så många som möjligt. Grundkurs i miljö för chefer och miljöombud anordnades vid två tillfällen under 2014, samt en fortsättningskurs. För övriga anställda finns det en webbutbildning på intranätet som ska genomföras för att få den grundläggande miljökunskapen. Under året har tre digitala nyhetsblad tagits fram som både publicerats på intranätet och skickats till samtliga miljöombud. Nyhetsbladet är ett sätt för Säkerhets- och miljöavdelningen att kontinuerligt kommunicera ut vad som är på gång inom miljöområdet. Avvikelser och förbättringsförslag Grunden i ett miljöledningssystem är att arbeta med ständiga förbättringar. Då behöver organisationen ett strukturerat sätt att rapportera in avvikelser och förbättringsförslag. Landstingets verksamheter ska använda det gemensamma avvikelsehanteringssystem, Synergi för det ändamålet. Det görs dock inte i någon större omfattning och under året har bara ett fåtal miljöavvikelser rapporterats in. Den bristande rapporteringen av avvikelser medför att landstinget får svårigheter med att upprätthålla ett systematiska miljöarbete. Ytterligare en brist i avvikelsehanteringen är att det fortfarande finns verksamheter som inte har tillgång till avvikelsehanteringssystem. Miljöbedömningar Ett certifierbart miljöarbete kräver att verksamheten inför beslut genomför en bedömning av beslutets miljöeffekter. Miljöbedömning finns med som en integrerad del av underlaget för politiska beslut i Landstinget Dalarnas ärendehandbok. Kvalitén i miljöbedömningarna är dock av högst varierande kvalitet och Säkerhets- och miljöavdelningens kompetens borde utnyttjas i betydligt större utsträckning. Uppföljning För de tre verksamheterna som är certifierade, Landstingsfastigheter, Landstingsservice och Folktandvården Jakobsgårdarna har det under året genomförts externa revisioner av ett certifieringsbolag med godkända resultat. Inom förvaltningarna ska miljöarbetet följas upp genom planerade intern revisioner på verksamhetsnivå. Intern revisioner har genomförts enligt plan för Landstingsservice, Landstingsfastigheter, Folktandvården och Kultur och Bildningsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Central förvaltning saknar i dagsläget en aktuell revisionsplan och arbetet med intern revisioner är bristfälligt. Det finns ett antal troliga anledningar till bristerna såsom införandet av det nya ledningssystemet, tidsbrist i verksamheterna och brist på intern revisorer. 9 9 Extern granskning Under 2014 har landstingets revisorer genomfört en granskning med syfte att bedöma om styrelsens övergripande strategiska styrning och ledning av landstingets miljöarbete på mest effektivt sätt bidrar till att uppfylla såväl nationella som regionala och interna miljömål. I resultatet av granskningen framgår att miljöarbetet i granskade verksamhetsgrenar (Landstingsservice och Landstingsfastigheter) på förvaltningsnivå baseras på ett väl fungerande miljöledningssystem. Inom vissa områden uppvisas ett synnerligen framgångsrikt miljöarbete. Däremot upplevs det konkreta miljöarbetet ha en liten koppling till landstingsstyrelsens ledning och prioriteringar. Förvaltningarnas höga grad av frihet i arbetet skulle teoretiskt kunna medföra en hög grad av eget ansvarstagande och initiativkraft. Dock bedömer revisorerna att Landstinget Dalarnas miljöarbete skulle, med en mer direkt styrning, öka möjligheterna att uppfylla såväl nationella som regionala och interna miljömål. Framförallt behöver det säkerställas att alla väsentliga aspekter omfattas av mål och program som ger resultat. För närvarande är risken stor att vissa målområden inte får nödvändigt fokus och stöd. Utveckling av miljöarbetet Miljöarbetet i landstinget börjar involvera hållbarhetsfrågor i allt större utsträckning för att på så sätt ge en helhetsbild av landstingets totala påverkan på samhället och miljön. I begreppet hållbarhet ingår miljö, sociala och ekonomiska faktorer. Ett exempel är Kultur och bildningsförvaltningen som under året började ta ett helhetsgrepp kring miljö och hållbar utveckling. De har genomfört ett projekt där de identifierat vilka verksamheter inom förvaltningen som har aktiviteter kring hållbar konsumtion. Syftet var att få en samlad bild av vilka utåtriktade aktiviteter som förvaltningen är engagerad i. När sammanställningen var klar visade resultatet en stor bredd av aktiviteter. Bland annat togs hållbar konsumtion upp vid allt från kurser, rådgivning och information till opinionsbildning. Upphandlingsenheten på Central förvaltning tar nu även med socialt hänsynstagande i samtliga upphandlingar, enligt den uppförandekod som samtliga landsting och regioner i Sverige har skrivit under. Energi Ur miljösynpunkt är det viktigt att ha så effektiv energianvändning som möjligt samt ställa krav på förnybara energikällor. Landstinget har lyckats skapa ett fungerande samspel mellan hyresgäster, driftoperatörer och fastighetsägare vilket gjort Landstinget Dalarna till ett av Sveriges mest energieffektiva landsting. Under 2014 var energianvändningen 164,6 kWh/m2 vilket är en minskning med 2,0 % jämfört med 2013. Med energianvändning avses summan av elanvändning och värmeanvändning. Elanvändningen minskade med 0,5 % medan värmeanvändningen minskade med 3,6 %. Sedan 2012 kommer all el som landstinget använder från förnybara källor. Under 2014 har fördelningen varit 50 % från vindkraft och 50 % från vattenkraft. Värmen till landstingets fastigheter har till 96 % kommit från förnybara källor. Drift- och servicepersonalen har en viktig roll i arbetet med att effektivisera energianvändningen. Ett exempel är att de kontinuerligt rapporterar och åtgärdar läckande kranar, toaletter och blinkande lysrör samt det systematiska arbetet med energioptimering. 10 10 Total energianvändning (kWh/m2 lokalyta) 200 208 193 191 188 187 182 180 177 kWh/m2 150 173 168 168 2012 2013 165 100 50 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2014 År Verksamheter som inte ligger i lokaler som ägs av landstinget finns inte med i ovanstående statistik, exempelvis Fredriksbergstvätten, Borlänge sjukhus och LD Hjälpmedel. De verksamheter som finns i lokaler som förvaltas av Landstingsfastigheter kan teckna miljökontrakt. Ett miljökontrakt innebär att verksamheterna förbinder sig att aktivt arbeta med källsortering av avfall och minska energianvändningen. I gengäld erhåller dessa verksamheter 2 % lägre hyra. Under 2014 var det 76 % av verksamheterna som hade tecknat miljökontrakt vilket är samma nivå som under 2013. När Fredriksbergstvätten etablerades 2009 drevs det med eldningsolja med en relativt stor miljöpåverkan som följd. En investering i pelletspannor har gjort att förbrukningen av eldningsolja 2014 endast är 15 % jämfört med 2011. Minskningen mellan dessa år är cirka 145 m3 olja. Avfall Den nationella strategin för avfall ligger till grund för det arbete som Landstinget driver. Där är det fastslaget att avfallsförebyggande är det första steget i avfallshanteringen. För landstingets del innebär det att arbetet börjar redan vid upphandling och inköp av varor då det kommer påverka hur effektiv avfallshanteringen kan bli. Landstinget arbetar framförallt med Varuförsörjningen i dessa frågor, så att det ställs miljökrav som medför att avfallsmängden kan minska. Ett begrepp som diskuterats nationellt under året är materialåtervinningsgraden. Materialåtervinningsgraden är ett nyckeltal för hur mycket av den totala avfallsvolymen som kan återvinnas till nytt material igen. Exempel på återvinningsbart avfall är plast, papper och glas medan brännbara avfallet, farliga avfallet och deponi är exempel på avfall som inte materialåtervinns. Landstinget Dalarnas totala materialåtervinningsgrad uppgår exkl. matavfall till 21 %, om matavfallet räknas in så är materialåtervinningsgraden 32,6 %. Det finns relativt stora variationer mellan lasaretten vilket visar att landstinget måste utveckla källsorteringen ytterligare. En åtgärd som genomfördes under 2014 var att landstinget kunde ordna med mottagare för plast från Mora- och Ludvika lasarett och därmed kan plast återvinnas från samtliga lasarett. 11 11 Exempel på aktiviteter Säkerhets- och miljöavdelningen och Landstingsservice har under året utvecklat landstingets återbruksverksamhet för möbler och varor. Genom att återanvända möbler och varor som annars hade kasserats så förebygger landstinget avfall och minskar användningen av naturens resurser. Från att LD Returen varit en tjänst som framförallt har erbjudits på Falu lasarett, har den nu tillgängliggjorts för samtliga verksamheter via en annonstjänst på intranätet. LD Returen på Navet lanserades första september 2014 och fram till årsskiftet hade 52 artiklar förmedlats till andra verksamheter. Det har gett Landstinget en besparing på minst 300 000 kr mot om verksamheterna valt att köpa nya möbler. Förråd för LD Returen, Falu lasarett LD Hjälpmedel har tillsammans med kommunerna ett aktivt arbete för att återanvända så mycket hjälpmedel som möjligt. Hjälpmedel som fortfarande är funktionella men inte kan/får återanvändas i länet skänker LD Hjälpmedel till biståndsverksamhet. Under 2014 skickades uppskattningsvis 20-40 ton hjälpmedel till bistånd. Nätverk Landstinget fortsätter driva det nationella Avfallsrådet för landsting och regioner, där landstingen samarbetar i sakfrågor, svarar på nationella remisser och utbyter erfarenheter. På regional nivå har landstinget gått med i ett nätverk för avfallsförebyggande som Länsstyrelsen har initierat. Nätverket består av kommuner, kommunala avfallsbolag och landstinget med syfta att byta erfarenheter och skapa ett forum för samverkan kring avfallsförebyggande åtgärder. Resor och transporter Landstingets olika verksamheter finns utspridda runt om i länet vilket skapar ett stort behov av resor och transporter. Det innebär att resor och transporter genererar en negativ miljöpåverkan. Landstingets nyttjande av personbilar och övriga transportfordon ger upphov till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar. 12 12 Total körsträcka (km) 16 000 000 14 000 000 12 000 000 km 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Den totala körsträckan med bil i tjänsten inom landstinget har minskat varje år från 2005 till 2013. Under 2014 bröts dock trenden, den totala körsträckan uppgick till 12,3 miljoner km vilket var en ökning med 1,0 miljoner km (9,2 %) jämfört med 2013. Ökningen har varit på bred front vilket innebär att samtliga ingående områden har ökat sin körsträcka. En stor del av ökningen står dock ambulansverksamheten för (ambulanser och lättambulanser). Ökningen för dessa är 23 % vilket motsvarar knappt 0,8 miljoner km. Resor och transporter - fördelning 2014 Leasing, personbilar Korttidsleasing, personbilar Privat bil i tjänsten Verksamhetsägda fordon Ambulanser Lättambulanser 10% 48% 24% 4% 13% 1% Antalet personbilar i Landstinget har minskat något. Under 2014 fanns 354 stycken vilket är sex bilar färre än under 2013. Dock klarar endast en (1) av dessa bilar de nya kraven för miljöbilar. Det kan jämföras med att 70 % av bilarna klarar kraven för miljöbil enligt den tidigare definitionen. Men det är ändå en försämring i jämförelse med 2013 då siffran var 81 %. Diesel är det bränsle som till störst del används till landstingets bilar och står för 99 % sett till den totala volymen. Det visar tydligt att det uppdrag som politiken gett till tjänstemannaorganisationen i Landstingsplanen 2014-2017, att fordon i så stor utsträckning som möjligt ska drivas med fossilfria bränslen inte har verkställts. 13 13 De flesta resor som sker i anslutning till landstingets verksamhet är patientresor. Denna typ av resor kan vi inte mäta eller följa upp i statistiken. Flera olika aktiviteter genomförs för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan. Den som har kallelse till vårdenhet eller till tandvårdsklinik reser gratis med bussarna i länet. Exempel på aktiviteter Landstingsservice har gjort en översyn av de yttre transporterna vilket genererat förslag på optimering av rutter och minskning av antalet bilar. Hittills har 75 % av förslagen genomförts och utfallet har gett en minskning av antalet körda mil med cirka 9 000 (13 %) jämfört med 2013. En av de aktiviteter som kvarstår att genomföra är investering i större fordon för att kunna förändra LDturen i de norra länsdelarna. Syftet är att öka samtransporten av post, gods, tvätt, gas och mat för att på så sätt minska antalet transporter. Ett exempel på minskad miljöpåverkan från patientresor är Folktandvården som under de senaste åren ytterligare har ökat möjligheten till undersökning via mobil klinik. Under 2014 undersöktes totalt 10 034 barn i åldern 3-19 år. Det motsvarar 26 % av det totala antalet färdigbehandlade barn under 2014 och är en ökning med 7 % -enheter mot föregående år. Under hösten 2014 genomförde Dalatrafik en större trafikomläggning som påverkade de flesta linjerna med förändringar i rutt, turtäthet och antalet hållplatser. Denna förändring medförde stora problem för både patienter och personal att ta sig till våra vårdenheter. Det finns ingen möjlighet för landstinget att mäta antalet tjänsteresor eller patientresor med kollektivtrafiken men utifrån de synpunkter som inkommit så är det troligt att nyttjandet har minskat under 2014 jämfört med tidigare år. Alla förvaltningar uppger i sina miljöredovisningar en ökande användning av video- och telefonmöten både internt och mellan olika vårdgivare. Under 2014 möjliggjordes interna möten via Lync mellan enskilda datorer. Detta har nyttjats frekvent av samtliga förvaltningar. En mätning av antalet videomöten visar en nedgång i antalet under året. Dock ingår inte Lync-möten i dessa siffror varför statistiken blir missvisande. Utifrån förvaltningarnas redovisningar görs bedömningen att antalet möten istället ökar. Livsmedel Livsmedel orsakar negativ miljöpåverkan vid både produktion, transport och hantering. Sedan 2010, då landstinget aktivt började jobba med att öka andelen miljömärkta livsmedel, till idag har andelen ökat avsevärt. Under 2014 uppgick andelen miljömärkta livsmedel till 26,6 % av inköpskostnaden. De kök som ligger till grund för statistiken är Landstingsservice kök och restauranger i Falun, Mora och Ludvika samt köken vid folkhögskolorna i Fornby, Mora och Malung. Det kök inom landstinget som har högst andel miljömärkta livsmedel är Malungs folkhögskola med 39 %. Malungs folkhögskola har ökat andelen miljömärkta livsmedel med 50 % mellan 2013 och 2014. Ekologisk mjölk, kaffe och bananer utgör ungefär hälften av andelen miljömärkta livsmedel. 14 14 Andel miljömärkta livsmedel av total mängd inköpta livsmedel i Landstinget Dalarna, % (kr) 50 40 30 % Andel ekologiska livsmedel 20 Medel landsting och regioner 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 År Ett väsentligt bidrag till de negativa miljökonsekvenserna från livsmedel kommer av mat som slängs, såväl i samband med distribution som vid tillagning och servering. Nationella undersökningar visar att så mycket som 20 % av inköpt mat hamnar i soporna och av det som slängs skulle minst en tredjedel kunna ätas. Inom Landstinget genomförs kontinuerligt flera aktiviteter för att minska matsvinnet. I Falun jobbar kostservice tillsammans med vårdavdelningarna för att gemensamt minska svinnet. Med jämna mellanrum genomförs mätningar för att visa om strategier och aktiviteter får någon positiv effekt. Mätningar av måltidssvinn från patientmaten i Falun visar att svinnet från vårdavdelningarna är fortsatt förhållandevis lågt (10 %). Vid köket i Mora har mätningar skett avseende svinn i samband med tillagningen. Resultatet visade att 9 % slängdes i samband med tillagningen. Även övriga restauranger och caféer mäter svinn och kan i de flesta fall visa på förbättrade resultat. Vid folkhögskolorna finns rutiner för att minska matsvinn. Årstidsanpassad salladsbuffé finns på alla folkhögskolorna. En strategi för de flesta köken inom landstinget är att laga mer mat från grunden och komma bort från halvfabrikat. Ett exempel är Mora folkhögskola där allt mjukt bröd bakas på plats. Kemiska produkter och läkemedel Arbetet för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter pågår med olika typer av aktiviteter inom Landstinget. Det landstingsövergripande kemikalieregistret utgör en av hörnstenarna i detta 15 15 arbete. Kemikalieregistret ger den spårbarhet som krävs för att veta vilka kemikalier som används, i vilken omfattning och inom vilka verksamheter. Dessa uppgifter ger förutsättningen för att Landstinget ska kunna arbeta med att byta ut hälso- och miljöskadliga kemiska produkter. De senaste två åren har det dock uppstått problem med att ta fram statistik avseende förbrukning. Anledningen till detta är att leverantören bytt version av systemet. För att hålla registret uppdaterat finns det utbildade kemikalieregistratorer i verksamheterna. De sköter den årliga inventeringen och uppföljning av registret. Under året har utbildningar för kemikalieregistratorerna genomförts och de skriftliga handledningarna på intranätet har uppdaterats. Det finns ett krav på att landstinget ska riskbedöma samtliga faroklassade kemiska produkter. Det arbetet påbörjades under året då en instruktion togs fram om hur en riskbedömning ska genomföras. Instruktionen testades av några verksamheter och resultat visar att arbetet med riskbedömningar måste utvecklas och att verksamheterna behöver mer stödjande resurser i arbetet. Stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön leder till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Samtliga landsting och regioner har under flera år haft fokus på att minska förskrivningen av antibiotika. Landstinget Dalarna förskrev 300 antibiotikarecept per 100 invånare under 2014. Snittet för riket var 343 recept. Det nationella målet är 250 recept per 1000 invånare. Exempel på aktiviteter Folktandvården fokuserar bland annat på att minimera risken för utsläpp av kvicksilver till avloppsvatten. Årliga provtagningar av avloppsvatten från behandlingsstolar genomförs på samtliga enheter som hanterar amalgam. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att förse verksamheterna med aktuell miljökunskap, bland annat deltar folktandvårdens miljösamordnare aktivt i en nationell nätverksgrupp för samordning och utbyte av miljöfarliga kemikalier. Städservice inom Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder vid val av ytskikt i Landstingets lokaler för att minimera behovet av kemikalier i framtida underhåll. Städpersonal har utbildats för att öka kunskapen om val av kemikalier och material samt golvvård och städteknik. Inom Kultur och bildningsförvaltningen har Malungs folkhögskola genomfört en lyckad kemikaliesubstitution under året där de bytt ut mineralolja till motorsågskedjor till biologiskt nedbrytbar kedjeolja. Upphandling och inköp Landstinget köper årligen in stora mängder varor och tjänster som är nödvändiga i verksamheterna. Inköpen medför en betydande miljöpåverkan i hela produktkedjan från produktion och transporter till användning och kassation. Landstinget arbetar aktivt för att minimera miljöpåverkan från samtliga steg genom att ställa relevanta miljökrav i upphandlingsförfarandet. Säkerhets- och miljöavdelningen samarbetar internt med Upphandlingsenheten och externt med Varuförsörjningen för att relevanta miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar som berör Landstinget Dalarna. 16 16 I slutet av året initierade Länsstyrelsen ett regionalt nätverk för hållbar konsumtion som ska utvecklas under 2015. I nätverket ska offentliga aktörer samverka för att skapa hållbara konsumtionsmönster i samhället, både inom organisationer och hos medborgarna. Klimatpåverkan Landstingets verksamheter orsakar utsläpp, främst koldioxid och lustgas, som bidrar till en uppvärmning av jorden. Därför är det av yttersta vikt att Landstinget har tydliga mål och aktiviteter för att minimera de utsläpp som sker. Utsläpp av växthusgaser från olika källor (ton CO2-ekvivalenter) Totalt 5 000 ton 4 000 Utsläpp av koldioxid från landstingets fordon* 3 000 2 000 1 000 Koldioxidekvivalenter från lustgasutsläpp (GWP 310) 0 Utsläpp av koldioxid från oljeuppvärmning År 17 17 Koldioxid från fossila bränslen • • • Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från landstingets transporter har ökat under 2014 med anledning av den ökade körsträckan. Minskad energianvändning tillsammans med den höga andelen förnybara bränslen för uppvärmning av landstingets lokaler (96 %) ger relativt låga koldioxidutsläpp. Landstingets reservpannor har förbrukat 8,4 m3 eldningsolja under 2014 vilket är en minskning med två tredjedelar jämfört med 2013. Lustgas Lustgasens uppvärmningseffekt i atmosfären är 310 gånger högre än koldioxidens (GWP 310) vilket innebär att även en relativt liten lustgasförbrukning ger stor miljöpåverkan. Lustgasens stora miljöpåverkan gör att användningen inom vården följs upp nationellt. Trots att lustgasen bidrar med en tredjedel av landstingets beräknade utsläpp av växthusgaser finns det inte något mål inom landstinget att minska användningen. Ett beslut finns gällande destruering av lustgas från förlossningen men någon upphandling av reningsutrustning har ej genomförts. Förbrukningen av lustgas under 2014 medförde ett utsläpp motsvarande 886 ton CO2. De aktiviteter som genomförs regelbundet gällande lustgasen är till stor del fokuserade på att se till att det inte finns några läckor i gasledningarna så att den förbrukade mängden lustgas kommer till användning där det avses. Lustgas används fram för allt inom förlossningsvården men även inom barnhälsovård och tandvård. Inför 2015-2016 Systematisk miljöarbete - Förnyad miljöbedömning av landstingets betydande miljöaspekter. Översyn och utveckling av miljöprocessen samt anpassning till ny miljöstandard ISO 14001:2015 och landstingets ledningssystem. Ledningens genomgång ska genomföras. Utveckla webbutbildningen för miljö. Framtagande av ny miljöplan med tydligare koppling till uppdragen i landstingsplanen. Kvalitéten i miljöbedömningar inför beslut behöver bli bättre. Energi - Öka andelen miljökontrakt. Fortsatt arbete med energieffektivisering i alla verksamheter. - Öka materialåtervinningsgraden av avfall i länet till 36 %. (ett mål som Landstingsservice har beslutat på förvaltningsnivå) Ökad samverkan med avfallsentreprenörer för att öka materialåtervinningen. Genomföra utbildningsinsats i avfallshantering/källsortering för personal från Landstingsservice. Dialog med Dalarnas kommuner om gemensam återbruksverksamhet för möbler och varor. Avfall - 18 18 Resor och transporter - Ställa krav i kommande upphandling av leasingbilar så att bilar som drivs med fossilfria bränslen ges möjlighet att tas in. - Öka andelen av miljömärkta livsmedel främst av kött av gris och fågel. Minska måltidssvinnet genom att se över menyer och föra dialog med kunder. Livsmedel Upphandling och inköp - Utveckla stödet till verksamheterna att kunna välja de mest miljöanpassade produkterna i upphandlat sortiment. Öka medvetenheten kring hållbar konsumtion 19 19 Mer information om Landstinget Dalarnas miljöarbete finns på: www.ltdalarna.se/miljo BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Ledningsenhet C-fv Datum 2015-05-18 1 (3) LD14/01455 Uppdnr 1046 Sida Dnr 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen Ändring i Landstingsstyrelsens delegeringsbestämmelser Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. 2. Under förutsättning att Landstingsfullmäktige beslutar om revidering av Landstingsstyrelsens reglemente, fastställs förslaget till reviderade delegeringsbestämmelser enligt bilaga b). De reviderade delegeringsbestämmelserna ska i sådant fall gälla fr.o.m. 2015-08-01. Sammanfattning Med anledning av att arbetsutskottet ska utgöra personalutskott, krävs att de delegeringar som åligger presidieutskottet, i dess roll som politiskt personalorgan, övergår till personalutskottet. Samtidigt föreslås ekonomidirektören få mandat att underteckna förbindelser avseende lån som beslutats av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen. Fastställande av förfrågningsunderlag föreslås övergå från landstingsdirektör/förvaltningschef till avtalschefen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Reviderade delegeringsbestämmelser för Landstingsstyrelsen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Med anledning av förslaget om att arbetsutskottet ska utgöra personalutskott, krävs följdändringar i Landstingsstyrelsens delegeringsbestämmelser avseende de två delegeringar i punkterna 1.2.1.4 och 1.2.1.5 som för närvarande har givits presidieutskottet i egenskap av politiskt personalorgan. Samtidigt föreslås förändringar avseende ekonomidirektörens mandat gällande lån. Anledningen till detta är att nya verkställighetsbestämmelser håller på att tas fram rörande chefer med särskilda funktioner. I ekonomidirektörens verkställighetsbestämmelser föreslås att undertecknande av borgensförbindelser i enlighet med fullmäktiges beslut utgör ren verkställighet. Omsättning av lån som beslutats på delegering från Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 791 29 Falun Vasagatan 27 Falun 023-490000 Org.nr: 232100-0180 Cederberg Kerstin 023-49 11 13 Chefsjurist [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD14/01455 Sida 2 (3) Landstingsstyrelsen föreslås också bli ett rent verkställighetsbeslut. Däremot saknas det en delegering avseende undertecknande av låneförbindelse enligt politiska beslut. Denna brist föreslås repareras genom ändring av punkten 1.1.5.3. Några förändringar föreslås också på upphandlingsområdet för att avlasta landstingsdirektörsfunktionen och förvaltningschefen när det gäller fastställande av förfrågningsunderlag i punkterna 1.3.1.3 och 1.3.1.4. Här följer en kommentar till förslagen på förändringar i respektive punkt. 1.1.5.3 I förslaget till de verkställighetsbestämmelser, som är framtagna för att gälla för ekonomidirektören, finns bl.a. följande punkter Underteckna borgensförbindelser i enlighet med fullmäktiges beslut Underteckna handlingar med anledning av omsättning av lån som beslutats på delegering från Landstingsstyrelsen Den första av dessa punkter innebär att undertecknande av borgensförbindelser i enlighet med fullmäktiges beslut betraktas som ren verkställighet. Nuvarande bestämmelse i delegeringsbestämmelserna blir då överflödig. Den andra verkställighetsbestämmelsen beträffande omsättning av lån förutsätter att det finns en delegering avseende undertecknande av låneförbindelser, som inte finns idag. Beslut om upptagande av lån ska fattas av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen. Men för undertecknandet av låneförbindelsen saknas det särskild delegering idag. Denna brist föreslås repareras genom den föreslagna förändringen i 1.1.5.3. 1.2.1.4 1.2.1.5 I dessa två bestämmelser byts presidieutskottet ut mot personalutskottet i och med förslaget om att det politiska personalorganet ska utgöras av arbetsutskottets ledamöter. 1.3.1.3 1.3.1.4 För att avlasta landstingsdirektörsfunktionen (såväl landstingsdirektör som biträdande landstingsdirektör) föreslås att fastställande av förfrågningsunderlag vad gäller såväl landstingsövergripande upphandlingar som förvaltingsspecifika upphandlingar läggs på avtalschefen istället för på landstingsdirektörsfunktionen respektive förvaltningschef/ biträdande förvaltningschef. Juridik Enligt 6 kap 33 § kommunallagen får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr 2015-05-18 LD14/01455 Sida 3 (3) Enligt 34 § får beslutanderätten inte delegeras i följande slag av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA § 10 kommer att äga rum 2015-05-27. Uppföljning Landstingsstyrelsens delegeringsbestämmelser är föremål för översyn inför varje ny mandatperiod och varje större organisationsförändring. Förändringar i bestämmelserna görs därutöver då behov av sådana uppstår. 1 Landstingsövergripande delegeringar .................................................................................................................................................................. 2 1.1 Företrädarskap .............................................................................................................................................................................................. 2 1.1.1 Brådskande beslut ................................................................................................................................................................................ 2 1.1.2 Krisledningsnämnden ........................................................................................................................................................................... 3 1.1.3 Vidaredelegering .................................................................................................................................................................................. 3 1.1.4 Föra landstingets talan .......................................................................................................................................................................... 3 1.1.5 Firmatecknare och avtal ....................................................................................................................................................................... 5 1.2 Personal ........................................................................................................................................................................................................ 7 1.2.1 Kollektivavtal ....................................................................................................................................................................................... 7 1.2.2 Anställning ........................................................................................................................................................................................... 8 1.2.3 Lönesättning ......................................................................................................................................................................................... 8 1.2.4 Bisyssla................................................................................................................................................................................................. 8 1.2.5 Övrigt ................................................................................................................................................................................................... 9 1.3 Ekonomi ....................................................................................................................................................................................................... 9 1.3.1 Investeringar ......................................................................................................................................................................................... 9 1.3.2 Fordringar ........................................................................................................................................................................................... 11 1.3.3 Gåvor .................................................................................................................................................................................................. 11 1.3.4 Försäkringar ....................................................................................................................................................................................... 12 2 Delegeringar Central förvaltning ....................................................................................................................................................................... 13 2.1.1 Yttranden miljömedicinska ärenden................................................................................................................................................... 13 3 Hälsoval .............................................................................................................................................................................................................. 14 3.1.1 Kontrakt .............................................................................................................................................................................................. 14 3.1.2 Filial ................................................................................................................................................................................................... 14 4 Delegeringar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ............................................................................................................................................... 15 4.1 Organisation ............................................................................................................................................................................................... 15 4.2 LSS-ärenden ............................................................................................................................................................................................... 15 Förslag till LS 2015-06-01 Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 2 (15) 1 Landstingsövergripande delegeringar 1.1 Företrädarskap 1.1.1 Brådskande beslut 1.1.1.1 Besluta i brådskande ärenden där varken landstingsstyrelsens eller arbetsutskottets beslut kan avvaktas. LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden 1.1.1.2 Rätt att företräda styrelsen/utskottet bl.a. genom undertecknande av skrivelser på styrelsens/utskottets vägnar. LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden 1.1.1.3 Besluta om landstingsdirektörens uppdrag som ryms inom befintligt avtal och budget LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden 1.1.1.4 Företräda hälsovalsberedningen, de lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna eller något av de råd som är knutna till landstingsstyrelsen bl.a. genom undertecknande av skrivelser på beredningens/rådets vägnar. Respektive ordförande/ 1:a vice ordförande Varken beredningar eller råd har egen beslutsrätt, men förslagsrätt, initiativrätt och viss rapporteringsskyldighet, varvid ordföranden/vice ordföranden får företräda beredningen/rådet. Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 3 (15) 1.1.2 Krisledningsnämnden 1.1.2.1 Beslut om att inkalla krisledningsnämnden. LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden I enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid händelser i fredstid och höjd beredskap. Arbetsutskottet utgör landstingets krisledningsnämnd. 1.1.3.1 Vidaredelegera beslutanderätten till annan tjänsteman med stöd av kommunallagen 6 kap 37 §. Lt-dir/Bitr lt-dir/ FC/Bitr FC Gäller endast i den mån det inte står i kommentarsfältet att beslutet ej får vidaredelegeras. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschef och till Landstingsstyrelsen. Dessa vidaredelegeringar ska vara skriftliga och ska publiceras på navet. 1.1.3.2 Besluta om behörigheter för verkställighetsbeslut Lt-dir/Bitr lt-dir/ FC/Bitr FC Föra landstingets talan och bevaka dess rätt vid bolags-, stiftelse- och föreningsstämmor eller förordna annan i sitt ställe vid sådana stämmor. LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden 1.1.3 Vidaredelegering 1.1.4 Föra landstingets talan 1.1.4.1 I den mån det inte p.g.a. författning eller fullmäktiges/styrelsens beslut ankommer på annan. Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 4 (15) 1.1.4.2 Rätt att företräda landstinget, föra dess talan och bevaka dess rätt vid domstol i alla mål och ärenden (med undantag av yttranden vid kommunalbesvär rörande KL 6:34 2 p), alternativt att förordna annan i sitt ställe genom att utfärda rättegångsfullmakt. Chefsjuristen/ Landstingsjuristen Häri inbegrips rätten att besluta om fullföljande av domar eller beslut från domstol eller myndighet och att göra rättidsprövningar av inkomna överklaganden. 1.1.4.3 Fatta beslut om inköp och sluta ramavtal avseende landstingets förbrukning efter upphandling, inklusive att sluta avtal med inköpscentral om att sköta upphandlingen. Upphandlingschefen Med rätt att vidaredelegera enligt 6 kap 4-7 §§ lagen om vissa kommunala befogenheter. 1.1.4.4 Fatta beslut om inköp utan ramavtal, sluta köpeavtal inklusive att sluta avtal med inköpscentral om att sköta upphandlingen. Upphandlingschefen Med rätt att vidaredelegera enligt 6 kap 4-7 §§ lagen om vissa kommunala befogenheter. 1.1.4.5 Företräda landstinget eller genom utfärdande av fullmakt utse annan person som företräder landstinget vid arbetsrättsliga tvister samt att avsluta tvister genom bindande överenskommelser. Personaldirektören Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 5 (15) 1.1.4.6 Beslut vad gäller utlämnande av allmän handling som skall hänskjutas till myndigheten enligt sekretesslagen. Chefsjuristen/ Landstingsjuristen Vid vägran att lämna ut handling skall sökanden underrättas om att frågan kan hänskjutas till myndigheten för beslut. 1.1.4.7 Avge yttranden och svar till andra myndigheter i tillsynsärenden. Lt-dir/Bitr lt-dir Skrivelser adresserade till vårdgivaren ska alltid anmälas till den politiska ledningen. 1.1.4.8 Svara på skrivelse ställd till landstingsstyrelsen. LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden Teckna landstinget/ landstingsstyrelsens firma för fullgörande av landstingsövergripande uppdrag såvitt gäller ingående av samverkansavtal inom ramen för fastställd budget, som inte enligt reglemente tillkommer annan nämnd eller är delegerat till annan tjänsteman. Lt-dir/Bitr lt-dir 1.1.5 Firmatecknare och avtal 1.1.5.1 Med samverkansavtal avses överenskommelser med länets kommuner, Region Dalarna och andra offentliga myndigheter. Överenskommelse av principiell betydelse ska beslutas av landstingsstyrelsen. Nr Ärendetyp 1.1.5.2 Delegat Teckna landstingsstyrelsens firma för fullgörande av uppdraget inom förvaltningens ansvarsområde såvitt gäller ingående av samverkansavtal av icke principiell betydelse inom ramen för fastställd budget. FC/Bitr FC 1.1.5.3 Teckna landstingets firma vid undertecknande av borgensförbindelse låneförbindelse i enlighet med Landstingsfullmäktiges eller Landstingsstyrelsens lagakraftvunna beslut. Ekonomidirektören 1.1.5.4 Utse firmatecknare med behörighet att ingå avtal om system för betalningsförmedling samt bank- och postgirokonton för landstingets räkning Ekonomidirektören 1.1.5.5 Utse firmatecknare med behörighet att teckna landstingets firma vid undertecknande av momsdeklarationer Ekonomidirektören Kommentar/villkor 6 (15) Med samverkansavtal avses överenskommelser med länets kommuner, Region Dalarna och andra offentliga myndigheter. Överenskommelse av principiell betydelse ska beslutas av landstingsstyrelsen. Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 7 (15) 1.2 Personal 1.2.1 Kollektivavtal 1.2.1.1 Teckna landstingsövergripande kollektivavtal Personaldirektören I samråd med Lt-dir/Bitr lt-dir och AU:s ordf. 1.2.1.2 Besluta om och teckna kollektivavtal och beslut vid löneöversynsförhandlingar Personaldirektören I samråd med Lt-dir/Bitr lt-dir och AU:s ordf. 1.2.1.3 Beslut om och teckna kollektivavtal om lokal avvikelse från ATL med stöd av AB kap 4 § 13 mom 7b, c, f och g. Personaldirektören I samråd med FC/Bitr FC 1.2.1.4 Besluta i enlighet med rekommendationer utfärdade av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i arbetsgivarfrågor. Personalresidieutskottet 1.2.1.5 Besluta om att ge personaldirektören uppdrag om utredning och verkställighet som ryms inom befintligt avtal och budget. Personalresidieutskottet Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 8 (15) 1.2.2 Anställning 1.2.2.1 Anställning och entledigande av förvaltningschefer undantaget förvaltningscheferna för hälsooch sjukvårdsförvaltningen, central förvaltning, patientnämndens kansli samt revisionschefen Lt-dir/Bitr lt-dir Förvaltningscheferna för hälso- och sjukvårdsförvaltningen och central förvaltning anställs av landstingsstyrelsen. Förvaltningschefen för patientnämndens kansli anställs av patientnämnden och revisionschefen av landstingets revisorer. 1.2.2.2 Anställning och entledigande av smittskyddsläkare. FC/Bitr FC Enligt smittskyddslagen 1 kap 9 § ska smittskyddsläkare utses av en nämnd. Besluta om ändrad lönesättning utan samband med löneöversyn eller nyanställning. Personaldirektören 1.2.4.1 Besluta i enlighet med LOA, AB och internt fastställda regler om förbud mot bisyssla avseende landstingsdirektör, förvaltningschef för hälso- och sjukvårdsförvaltningen och central förvaltning. LS-ordföranden/ 1:a vice ordföranden Rätten får inte vidaredelegeras. 1.2.4.2 Beslut om förbud mot bisyssla för förvaltningschefer i enlighet med LOA, AB och internt fastställda regler. Lt-dir/Bitr lt-dir Rätten får inte vidaredelegeras. 1.2.3 Lönesättning 1.2.3.1 1.2.4 Bisyssla Nr Ärendetyp 1.2.4.3 Delegat Kommentar/villkor Beslut om förbud mot bisyssla för andra än ovanstående i enlighet med LOA, AB och internt fastställda regler. FC/Bitr FC Rätten får inte vidaredelegeras. 1.2.5.1 Lämna varsel till Arbetsförmedlingen enligt § 1 Lag om anställningsfrämjande åtgärder. Personaldirektören Rätten får inte vidaredelegeras. 1.2.5.2 Besluta om undantag från bestämmelserna i AB § 25 mom 1 samt PFA § 22 gällande samordning av lön och pension för arbetstagare som uppbär egenpension. Personaldirektören Besluta om direktiv gällande ekonomiförvaltning Ekonomidirektören 1.2.5 Övrigt 1.3 Ekonomi 1.3.1 Investeringar 1.3.1.1 T ex direktiv för investeringar. 9 (15) Nr Ärendetyp 1.3.1.2 Investeringar överstigande 1 prisbasbelopp och understigande 10 Mkr per objekt som inte är strategiska investeringar. Delegat Lt-dir/Bitr lt-dir/ FC/Bitr FC Kommentar/villkor 10 (15) En investering är en utgift avseende ett enskilt objekt eller genomförande av uppdrag, som både har en livslängd om minst 3 års varaktighet och uppgår till minst ett prisbasbelopp (exklusive moms). Ett investeringsobjekt kan inkludera sammanhängande tjänster. Investeringar över 50 Mkr beslutar fullmäktige om. Strategiska investeringar och investeringar mellan 10 och 50 Mkr beslutar respektive nämnd om. 1.3.1.3 Fastställa förfrågningsunderlag vid landstingsövergripande upphandlingar i enlighet med lag om offentlig upphandling (LOU) och landstingets investeringsdirektiv. Lt-dir/Bitr ltdirAvtalschefen 1.3.1.4 Fastställa förfrågningsunderlag för upphandlingar inom förvaltningens ansvarsområde i enlighet med lag om offentlig upphandling (LOU) och landstingets investeringsdirektiv. FC/Bitr FCAvtalschefen Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 11 (15) 1.3.2 Fordringar 1.3.2.1 Besluta om nedskrivning och avskrivning av otvistiga vårdavgifter i öppen respektive sluten vård samt andra fordringar upp till ett belopp maximerat till två prisbasbelopp per gäldenär. Detta gäller ej tandvårdsnämndens fordringar. Ekonomidirektören 1.3.2.2 Besluta om reglering av ersättningskrav högre än 10 tkr riktade mot landstinget, dock högst belopp motsvarande självrisken i landstingets ansvarsförsäkring jämte debiterad moms. Ekonomidirektören 1.3.3.1 Besluta om mottagande av gåvor till landstingsövergripande verksamhet som uppgår till minst 1/100 prisbasbelopp och högst två prisbasbelopp. Lt-dir/Bitr lt-dir 1.3.3.2 Besluta om mottagande av gåvor till förvaltningsanknuten verksamhet som uppgår till minst 1/100 prisbasbelopp och högst två prisbasbelopp. FC/Bitr FC 1.3.3 Gåvor Beslut om mottagande av gåvor som understiger 1/100 prisbasbelopp utgör verkställighetsbeslut som får beslutas av verksamhetschef. Nr Ärendetyp Delegat 1.3.3.3 Besluta om att disponera gåvor riktade till sina respektive verksamheter enligt givarens intentioner. Verksamhetschefer 1.3.3.4 Besluta om att disponera medel ur stiftelser avsedda för hälsooch sjukvården. Verksamhetschef vid kuratorsenheten i Falun, Mora och Borlänge rätt Kommentar/villkor 12 (15) Får ej vidaredelegeras. 1.3.4 Försäkringar 1.3.4.1 Samordning och upphandling av landstingets försäkringar FC LD-fastigheter/ Bitr FC LD-fastigheter Respektive nämnd ansvarar för beslut om förändrade försäkringsvillkor. Kostnaden för egendomsförsäkring åvilar den nämnd som ansvarar för egendomen. Fråga om egendom ska vara försäkrad eller inte ankommer på landstingsstyrelsen att besluta. 1.3.4.2 Undertecknande av försäkringsavtal Ansvarig förvaltningschef med kontrasignering av försäkringssamordnaren. Försäkringssamordnare är fastighetschefen eller den som fastighetschefen vidaredelegerat uppgiften till. Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 13 (15) 2 Delegeringar Central förvaltning Yttranden i miljömedicinska ärenden 2.1.1.1 Avge yttranden i Koncessionsärenden Kommunala miljöskyddsprogram Övriga miljömedicinska ärenden Miljömedicinläkaren Får ej vidaredelegeras. Chefsjuristen I enlighet med donationsbestämmelser samt särskilda fördelningsrutiner. Bidrag ur fonder och stiftelser 2.1.1.2 Beslut om bidrag ur Carlborgsons fond, Vilhelm och Fredrika Falks donationsfond, Brita Lunds minnesstiftelse, Anna & Arvid Fahlcrantz stiftelse samt makarna Hesséns minnesfond. Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 14 (15) 3 Hälsoval 3.1.1 Kontrakt 3.1.1.1 Beslut om etablering av vårdcentral och uppsägning av kontrakt. Hälsovalschefen I enlighet med lagen (2008:962) om valfrihetssystem och landstingsfullmäktiges beslut om Avtal Hälsoval. 3.1.1.2 Beslut om justeringar i kontrakt under pågående kontraktstid. Hälsovalschefen I samråd med ordförande för hälsovalsberedningen, inom ramen för Avtal Hälsoval Dalarna. Avser inte ändringar i avtalsinnehållet utan bara redaktionella ändringar och förtydliganden. 3.1.2 Filial 3.1.2.1 Beslut om etablering av filial och upphörande av filial till vårdcentral. Hälsovalschefen I enlighet med lagen (2008:962) om valfrihetssystem och landstingsfullmäktiges beslut om Avtal Hälsoval. Nr Ärendetyp Delegat Kommentar/villkor 15 (15) 4 Delegeringar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4.1 Organisation 4.1.1.1 Beslut om mindre förändringar inom hälso- och sjukvården av verksamhetens omfattning. FC-HoS Med mindre förändring avses t ex stängning av distriktssköterskemottagning eller sommarstängningar, neddragning av verksamheter beroende av rekryteringssvårigheter eller medicinska säkerhetsskäl. 4.2.1.1 Besluta i ärenden om rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 st 1 p LSS i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för LSShandläggning Verksamhetschefer inom vuxenpsykiatrin, GerRehab, reumatolog och habiliteringsverksamheten Får ej vidaredelegeras. 4.2.1.2 Omprövning/ändring av beslut Chefsjuristen/ Landstingsjuristen 4.2 LSS-ärenden
© Copyright 2024