1. No category

Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(5)
Datum
2015-03-10
Diarienummer 150091
Landstingsdirektörens stab
Ekonomienheten
Landstingsfullmäktige
Årsredovisning med bokslut för 2014
Förslag till beslut
Landstingsfullmäktige föreslås besluta att:
1. godkänna framlagt bokslut för landstinget år 2014 innebärande ökning av
eget kapital med 161 229 874 kronor samt ett överskott i förhållande till
budget med 34 100 882 kronor.
2. godkänna avsättning till resultatutjämningsreserven 2014 med 19 500 000
kronor.
3. godkänna rapport om genomförd intern kontroll 2014.
4. godkänna avsättning/inbetalning till Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning
AB med 50 000 000 kronor under 2015.
5. godkänna genomförd omdisponering av anslag för avskrivningar och interna
ränteersättningar år 2014.
6. godkänna tilläggsbudget för 2014 års löneavtal med totalt 8 485 000 kronor.
7. godkänna tilläggsbudgetering för köpt vård år 2014 med totalt 19 728 400
kronor.
8. godkänna tilläggsbudgetering till Kalmar länstrafik år 2014 med 900 000
kronor.
9. godkänna tilläggsbudgetering för ordnat införande av läkemedel år 2014
med 21 161 000 kronor.
10. godkänna tilläggsbudgetering 2014 för jourstationer ambulans med
3 154 000 kronor.
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Landstinget i Kalmar län
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Landstinget i Kalmar län
Datum
Sida
2015-03-31
2(5)
11. godkänna tilläggsbudgetering 2014 av utvecklingsmedel Hälsoval med
2 000 000 kronor.
12. godkänna utfördelning av medel för åtgärder för minskad sjukfrånvaro år
2014 med 5 206 000 kronor.
13. godkänna utfördelning av medel ur statsbidraget för tillgänglighet i vården år
2014 med 78 700 000 kronor.
14. uppdra åt landstingsdirektören att slutligen utforma landstingets tryckta
årsredovisning.
15. överlämna årsredovisningen till revisorerna och landstingsfullmäktige.
Bokslutet för 2014 redovisas i Årsredovisning 2014. Under rubriken
Förvaltningsberättelse beskrivs året som gått med utgångspunkt från de fem
strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process,
Lärande och förnyelse, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också
uppföljningen av landstingets strategiska mål. I övrigt ingår rubrikerna
Landstinget i siffror, Miljöredovisning, Redovisningsprinciper, Företag och
kommunalförbund, Revisionsberättelse, Politisk organisation, Administrativ
organisation och Ordlista.
Landstingets resultat
Resultatet för 2014 visar ett överskott, d. v. s. intäkterna överstiger
kostnaderna, med 161 Mkr, vilket är 34 Mkr bättre än budget.
Förvaltningarna visar ett sammanlagt budgetutfall på - 112 Mkr. De största
underskotten redovisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 77 Mkr
och Primärvårdsförvaltningen med 39 Mkr. Finansieringen visar ett utfall
mot budget på + 146 Mkr.
Av årets resultat avsätts 19,5 Mkr till resultatutjämningsreserven.
Avsättningen är möjlig genom att landstinget uppnått såväl resultatmålet på
2 procent som målet att investeringarna ska finansieras med egna medel.
Syftet med resultatutjämningsreserven är att på ett ansvarsfullt sätt reservera
en del av överskottet i goda tider för att sedan använda medlen för att täcka
ett eventuellt underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Efter årets
avsättning uppgår reserven till 106,6 Mkr.
Vid avstämning mot balanskravet justeras resultatet med vinster vid
försäljning av anläggningstillgångar och avsättning till
resultatutjämningsreserven och balanskravsresultatet uppgår då till 127 Mkr
som är lika med budgeterat resultat.
Rensat från jämförelsestörande poster - sänkt RIPS-ränta och återbetalning
från AFA försäkring - var resultatet 2013 + 56 Mkr. Balanskravsresultatet
uppgick till + 133 Mkr.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Sida
2015-03-31
3(5)
Rapportering intern kontroll 2014
Under året har granskning skett i enlighet med den kontrollplan för 2014
som fastställts av landstingsstyrelsen.
Kontrollplanen innehåller två landstingsgemensamma områden samt minst
två förvaltningsspecifika områden.
De två landstingsgemensamma områdena som granskats avser säkerställande
av redovisning och processen kring anläggningsregister.
En stickprovskontroll av kontering har utförts på kontona livsmedel, kursoch konferenser och lokalhyror. Konteringen på nämnda konton är till stor
del av god kvalitet och följer gällande riktlinjer. De brister som framkommer
är bl.a. att det i flera fall saknas syfte och deltagare vid intern representation.
Ett arbete pågår inför 2015 med att förbättra underlagen vid representation
som beställs internt.
Inventering av anläggningsregister har gjorts utifrån omfattning på
förvaltning. I de fall där det förekommit inventarier i registret som
utrangerats under året har registret uppdaterats. Processen bedöms som
tillfredsställande.
De förvaltningsspecifika momenten i internkontrollen omfattar bl. a.
intäktsrutin, lönerutin, leverantörsfakturarutin och rutinen kring
bemanningsföretag. Exempelvis har Landstingsservice fokuserat på att
förbättra fakturaflödet genom kontakt med leverantörer och IT förvaltningen
har granskat landstingets licenshantering och avtal. I samband med årets
verksamhetsredovisningar rapporterar förvaltningarna genomförda
granskningar.
Utöver de granskningsmoment som är beslutat i internkontrollplanen har
granskning av processen kring kurser, konferenser och representation gjorts
vid två tillfällen, en på våren och en på hösten. Landstinget bedömer detta
viktigt att följa då brister kan orsaka landstinget skada. Det kan konstateras
att brister fortfarande förekommer i uppgift om syfte, program och deltagare
och att granskade verifikationer inte alltid följer gällande riktlinjer. Åtgärder
för att förbättra den interna kontrollen i processen kommer att fortgå under
2015.
Under 2013 vidtogs åtgärder för att minimera risken för fel och
oegentligheter i och med att en ny attestriktlinje togs fram där attestansvaret
är styrt utifrån en fast struktur kopplad till rollen som chef. Detta för att
förtydliga, och definiera ansvar, regler och befogenheter.
Avsättning/inbetalning till Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB
Landstinget har avsatt sammanlagt 437 Mkr för kommande års utbetalningar
av pensioner, framförallt utbetalningar från ansvarsförbindelsen intjänade
innan 1998. Landstinget har en god likviditet och den likvida behållningen
uppgår till 1 075 Mkr vid utgången av år 2014. En ytterligare avsättning med
50 Mkr föreslås under år 2015.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Sida
2015-03-31
4(5)
Avskrivningar och ränteersättningar
I samband med bokslutet har budget för avskrivningar och interna
ränteersättningar avseende inventarier justerats så att budgetbeloppen på
respektive kostnadsställe överensstämmer med faktiskt bokförda värden.
Primärvårdsförvaltningens verksamhet inom hälsovalet, Folktandvården,
Bildningsförvaltningen, Kalmar länstrafik och Landstingsservice ska
finansiera ökade avskrivningar och internräntor inom av
landstingsfullmäktige fastställd budgetram och undantas därför från
tilläggsbudgetering. Tilläggsbudgeteringen har avräknats mot anslaget för
kapitaltjänstkostnader under Finansiering.
Tilläggsbudget för löneavtal
I årsbudgeten gjordes en generell uppräkning av förvaltningarnas
budgetramar motsvarande en löneökning med 2,2 procent. När
löneöversynen var klar genomfördes en avstämning och denna visade på en
lönekostnadsökning motsvarande 0,3 procent utöver den tidigare
uppräkningen. För täckande av kostnader efter avstämningen mot 2014 års
löneavtal har förvaltningarna tillförts totalt 8 485 000 kronor ur avsatta
medel för löneökningar i den finansiella resursen.
Tilläggsbudget för köpt vård
För täckning av kostnader för köpt vård avseende vissa åtgärder som inte
ingår i det fasta abonnemanget vid Universitetssjukhuset i Linköping har
19 728 400 kronor överförts från centralt anslag för köpt vård under
Finansiering till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och
Psykiatriförvaltningen.
Tilläggsbudget för Kalmar Länstrafik
Kalmar Länstrafik har erhållit medel för täckande av kostnader enligt
tidigare beslutat avtal avseende Kalmar Airport med 900 000 kronor.
Anslaget finansieras genom ianspråktagande av den finansiella resursen.
Tilläggsbudget för introduktionsfinansiering av särskilt dyra läkemedel
För täckande av merkostnader i enlighet med beslutad
introduktionsfinansiering inom ramen för ordnat införande av läkemedel har
förvaltningarna tillförts 21 161 000 kronor genom ianspråktagande av den
finansiella resursen.
Tilläggsbudget för jourstationer ambulans
I landstingsplanen beviljades Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anslag för
ett halvår 2014 avseende uppbemanning till 90 sekunders ambulansstationer.
Via tilläggsbudget har medel tillförts även för andra halvåret med 3 154 000
kronor ur den finansiella resursen.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Sida
2015-03-31
5(5)
Tilläggsbudget för Hälsoval
Hälsoval har tillförts extra resurs på 2 000 000 kronor ur den finansiella
resursen på grund av utökat utvecklingsansvar för Primärvårdsförvaltningen
avseende primärvård inom hälsovalsuppdraget.
Åtgärder för minskad sjukfrånvaro
För täckning av kostnader för åtgärder för att minska sjukfrånvaron har
förvaltningarna tillförts 5 206 000 kronor ur centralt anslag för minskad
sjukskrivning.
Åtgärder för ökad tillgänglighet
För uppnådda resultat avseende tillgängligheten i vården har Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen tillförts 76 690 000 kronor och
Psykiatriförvaltningen 2 010 000 kronor ur statsbidraget för vårdgarantin,
den s.k. kömiljarden.
Årsredovisning
Landstingets årsredovisning utformas av informationsenheten i samarbete
med landstingsdirektören och landstingdirektörens stab. Årsredovisningen
grundar sig på de bilagor som finns till denna skrivelse samt
verksamhetsberättelserna.
Landstingsdirektören får i uppdrag att slutligen utforma landstingets
årsredovisning för 2014.
Ingeborg Eriksson
Ekonomidirektör
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Årsredovisning 2014.
Intern kontroll 2014.
Gunnar Jonsson
Ekonom
Kvalitet och patientsäkerhet
Sjukhusmaten
Bästa sjukhus
Tillgänglighet
Utbildning
Årsredovisning | 2014
1
L ANDSTINGET I K ALMAR L ÄN
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 14
F O T O : B J Ö R N WA N H ATA L O, I N F O R M AT I O N S E N H E T E N
P R O D U K T I O N : I N F O R M AT I O N S E N H E T E N
2
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Innehåll
I N L E D N I N G
5
L Ä R A N D E O C H F Ö R N Y E L S E
33
V I K T I G A H Ä N D E L S E R U N D E R Å R E T
6
L A N DS T I N G E T S VÄ R D EG R U N D
8
Systematiskt förbättringsarbete
Forskning och utveckling
Innovationer
Lärande och förnyelse - Ständiga förbättringar
34
34
34
35
M E D B O R G A R E O C H K U N D
11
Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv
Köfri vård
Bemötande och delaktighet
E-hälsa och invånartjänster
Kollektivtrafik för alla
Dialog med medborgarna
Medborgare och kund - Friskare och nöjdare
invånare
12
13
13
16
16
17
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
19
M E DA R B E TA R E37
17
Jämlikhet och jämställdhet
20
Prioriterade vårdprocesser
20
Patientsäker vård
22
Ny patientlag
23
Kommunsamverkan
23
Primärvård
23
Medicinsk utveckling
24
Utveckling inom den specialiserade
psykiatriska vården
25
Rehabilitering - återgång i arbete
26
Samverkan i sjukvårdsregionen
26
Tandvård
26
Kollektivtrafik
27
Bildning och kultur
27
IT-stöd i verksamheten
28
Landstingsservice
28
Verksamhetstal 2014
28
Verksamhet och process - Rätt kvalitet
genom effektiva processer- för hög livskvalitet
och god hälsa
32
Strategisk personal- och kompetensförsörjning
Kompetensutveckling
Läkarutbildning
Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter
Ledarskap och medarbetarskap
Effektiv administration
Hälsa i arbetet
Likabehandling
Medarbetare - Landstinget ska vara en attraktiv,
utvecklande och hälsosam arbetsplats
35
38
38
38
39
39
39
40
E KO N O M I
41
Omvärldsanalys
Finansiell analys
Resultat och kapacitet
Risk och kontroll
Resultatredovisning från förvaltningarna
Intern kontroll
Ekonomi - God ekonomisk hushållning
42
42
43
45
48
49
50
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
51
40
M I L J Ö R E D OV I S N I N G 6 6
R E D OV I S N I N G S PR I N C I PE R 6 8
F Ö R E TAG O C H KO M M U N A L F Ö R B U N D
70
R E V I S I O N S B E R ÄT T E L S E 73
P O L I T I S K O R G A N I SAT I O N
3
74
A D M I N S T R AT I V O R G A N I SAT I O N
76
O R D L I S TA
78
4
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Vi arbetar med kvalitet i
fokus – varje dag
PÅ VÄ L D I G T M Å N G A SÄT T H A R 2 014 VA R I T E T T M YC K E T FR A M G Å N G S R I K T Å R F Ö R L A N DS T I N G E T I
K A L M A R L Ä N . L A N DS T I N G E T S M E DA R B E TA R E H A R T I L L SA M M A N S K U N N AT B I D R A T I L L E T T FR I S K A R E ,
T R YG G A R E O C H R I K A R E L I V F Ö R VÅ R A I N VÅ N A R E . V I K A N S E T I L L B A K A PÅ E T T Å R DÄ R V I G E M E N SA M T
LYC K AT S N Å FL E R A AV D E M Å L S O M V I T I D I G A R E B E T R A K TAT S O M V I S I O N Ä R A FR A M T I DS PL A N E R .
Under 2014 har vi förbättrat våra resultat inom hälso- och
sjukvården mer än vi gjort de senaste åren, vilket visat sig när
man jämfört oss med andra landsting och regioner. Vi har
förbättrat våra medicinska resultat och nått den högsta nivån inom kvalitet och patientsäkerhet i landet, visar en jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört, liksom deras rankning av hälso- och sjukvårdens Öppna
jämförelser som placerar vårt landsting på första plats. Vi
serverar den bästa sjukhusmaten i Sverige när patienterna
får säga sitt. Oskarshamns sjukhus fick en utmärkelse som
landets bästa mindre sjukhus och Folktandvården har fortsatt utveckla det förebyggande arbetet kring såväl munhälsa
som minskat tobaksbruk. Vi erbjuder en mer välutbyggd kollektivtrafik och flera nya utbildningsalternativ. Vi har den bästa tillgängligheten i landet inom vår hälso- och sjukvård. Det
är tionde året i rad som vårt landsting i årsredovisningen kan
visa ett positivt ekonomiskt resultat, vilket är en förutsättning
för en långsiktig stabil ekonomi. Detta är några exempel av
de framgångar som är skörden av ett ständigt systematiskt
arbete för att vi varje dag ska vara lite bättre.
Även om jag gärna lyfter fram några delar som våra medarbetare har åstadkommit under året, vill jag också peka på
utmaningar där vi behöver hitta nya lösningar som kan bidra
till fortsatt framgångar. Att vara en attraktiv arbetsgivare och
kunna bemanna våra verksamheter rätt är en av de viktigaste
frågorna framöver. Att vi under året kunnat teckna avtal om
decentraliserad läkarutbildning och förstärka sjuksköterskeutbildningarna i länet är ett sätt att kunna tillgodose rekryteringsbehovet på lång sikt. Under året har vi förenklat rutiner
för våra invånare, till exempel genom ökad tillgång till webbtidbokning och enklare avgiftsstruktur och betalningsrutiner.
Vår förmåga att samverka med andra aktörer, att lyfta
blicken och förstå och lära av vår omvärld kommer att vara
avgörande. Vi ska bli bättre på att överträffa patientens och
kundens förväntningar för en jämlik och jämställd vård. De
kommande åren kommer ett ännu större fokus läggas på
att förbättra vår medicinska kvalitet. Bestående förbättring
av medicinska resultat kräver också en insats inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Vi siktar
mot ett tobaksfritt Kalmar län och vill stimulera ökad fysisk
aktivitet. De förutsättningar som vår svaga befolkningsutveckling ger, innebär att vi än mer måste anstränga oss för
att välkomna och ta hand om de som väljer bosätta sig i vårt
län. Vi behöver tillvarata alla kompetenser och kreativa krafter som nya invånare kan bidra med vilket också är en förutsättning för att fortsätta utveckla vår välfärd. Det gäller såväl nationella inflyttare som de som söker sig hit från andra
länder. För att skapa än större utvecklingskraft i vårt län ser
jag att även vi skulle ha fördel av en liknande utveckling som
övriga landet haft kring regionala utvecklingsfrågor, där man
bildat regionkommuner. Vi måste även ständigt utveckla
samverkan såväl inom landstinget som med övriga andra aktörer. Det är i ”mellanrummen” som många kvalitetsbrister
och problem uppstår inte minst för den enskilda individen.
Vi måste överbrygga dessa genom en tydlig processorientering. Fokus på cancervården och standardiserade vårdförlopp kommer att prägla det kommande året. En nära samverkan med de som har närliggande verksamhetsområden,
inte minst våra kommuner, måste hela tiden utvecklas. Organisationsstrukturerna ska främja teamarbete och samarbete
mellan hälso- och sjukvårdens olika delar. Vi behöver särskilt
uppmärksamma svaga grupper, exempelvis personer med
psykisk ohälsa med somatiska besvär de mest sjuka äldre eller personer som av olika skäl har svår att kommunicera, för
att i ännu högre utsträckning säkra en jämlik vård. Kulturens
betydelse för folkhälsan är ett angeläget område för landstinget, ett område som kommer att utvecklas de närmaste
åren. Landstingets folkhögskolor är attraktiva och har kunnat
starta ett antal nya kurser under året.
Kollektivtrafikutvecklingen är en del av vår satsning på
ett hållbart samhälle genom miljövänliga transporter och allas möjlighet att resa för utbildning, arbete, fritidsaktiviteter
eller andra upplevelser. Resandet har under 2014 ökat med
sju procent vilket är den största resandeökningen som uppmätts under ett år i vårt län och är ytterligare ett steg på vägen mot målen om en kollektivtrafik för alla.
Även de kommande åren kommer att präglas av satsningen på ett systematiskt förbättringsarbete med det långsiktiga målet om Sveriges bästa kvalitet och säkerhet. Vi behöver fortsätta arbetet mot vår vision om att vara ett hälsolän
– för ett friskare, tryggare och rikare liv n
Alf Jönsson | landstingsdirektör
5
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Viktiga händelser under året
Januari
med akutteam i primärvården har
utsetts till bästa förbättring inom landstinget. Vid landstingets dag på Kalmar teater med fokus på kvalitet och patientsäkerhet förärades teamet vid Mönsterås hälsocentral både
med ett guldägg och 25 000 kronor.
MÖNSTER ÅSMODELLEN
1 JA N UA R I 2 014 blir det avgiftsfritt för de som är 85 år och
äldre att besöka sjukvården. Avgiftsfriheten gäller mottagningsbesök, inte om man är inlagd på sjukhus.
rankas återigen som ett av
landets bästa mindre sjukhus. I branschtidningen Dagens
Medicins värdering hamnar man på andra plats.
April
Februari
D E T B L I R N U möjligt att prenumerera på information om
trafikstörningar vilket gör det enklare för pendlaren att veta
hur kollektivtrafiken går. Trafikledning vid Kalmar Länstrafik
(KLT) publicerar dagligen trafikinformation för länets linjetrafik på KLT:s hemsida. En information som det från april
blir möjligt att prenumerera på.
OS K A R S H A M N S S J U K H US
D E B O E N D E I K A L M A R , ÖS T E R G ÖT L A N DS O C H J Ö N KÖ -
får möjlighet att fritt kunna lista sig vid en hälsocentral över länsgränsen.
PI N G S L Ä N
Maj
firas med tårta
till alla landstingsanställda. Resultatet av personalens arbete är att landstinget tillsammans med Gotland premieras
för bästa tillgänglighet i landet. Framför allt har tillgängligheten förstärkts kraftigt under sommarmånader genom
bättre planering. Det är också det som resulterat i ett betydligt större ekonomiskt utfall än tidigare år ur den så kallade
kömiljarden, 95,5 miljoner kronor
L A N DS T I N G E T S G O DA T I L LG Ä N G L I G H E T
studieort för läkarutbildningen. Överenskommelse blir klar med Linköpings universitet och fullt
utbyggd kommer Kalmar årligen att ha 100 studenter. Från
vårterminen 2015 kommer 20 av de totalt 118 läkarstudenter
som tas in varje termin vid Linköpings universitet att göra sin
kliniska utbildning i Kalmar med start 2018.
K ALMAR BLIR NY
Mars
Juni
i rad ger patienterna i Kalmar län högt
betyg till de offentliga hälsocentralerna och de privata
mottagningarna inom primärvården. Betygen på samtliga
publika indikatorer är i stort sett stabila i en jämförelse med
2012. På två frågor märks en liten ökning, på en fråga en liten minskning medan övriga ligger stilla. På samtliga frågor
ligger dock landstinget på eller över rikssnittet.
F Ö R FE M T E Å R E T
steg för att skapa en
så patientsäker vård som möjligt. Med start vid Västerviks
sjukhus installeras läkemedelsautomater. De ska minska
risken för att ta fel läkemedel och att det blir feldoseringar.
Automaterna bidrar också till att minska andelen läkemedel
som måste kasseras.
L A N DS T I N G E T TA R Y T T E R L I G A R E
Juli
av patienterna på länets sjukhus har tryckskador eller trycksår vid en mätning den 5 mars. Det är den
lägst uppmätta siffran i länet och riket sedan de nationella
mätningarna startade. Snittet för riket låg vid mätningen i
mars på 14,0 procent.
5, 4 PR O C E N T
D E N 1 J U L I införs hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Kalmar län. Vaccinet kommer att ges i
samband med övriga vacciner som ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Eftersom hepatit B-vaccinet kan ges i samma
spruta kommer det inte att bli några fler stick.
har högst förtroende i landet för hälso- och sjukvården. Samtidigt har kännedomen
om 1177.se ökat kraftigt. Det framgår av Vårdbarometern.
Förutom högst förtroende till hälso- och sjukvården totalt
är förtroendet för länets hälsocentraler näst högst i landet.
Förtroendet för de tre sjukhusen i Kalmar län hamnar på
tredje plats i landet.
DE BOENDE I K ALMAR L ÄN
6
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Augusti
får båda
hedersomnämnande för ”god strokevård” 2014. Bakom utmärkelsen står styrgruppen för Riks-Stroke som varje år gör
en värdering av strokevården i landet.
VÄ S T E R V I K S O C H OS K A R S H A M N S S J U K H US
invigs den nya Krösatågstrafiken mellan
Kalmar och Emmaboda. Då öppnar också den nya stationen i Örsjö. Sträckan Kalmar-Emmaboda är andra etappen
i utvecklingen av tågtrafiken i sydostregionen. Satsningen
innebär att trafiken mellan Emmaboda-Karlskrona nu knyts
samman och omfattar även nya stationen i Örsjö. Det blir
sju dagliga tåg i vardera riktningen och från december ytterligare en dubbeltur.
D E N 9 AU G US T I
tillagas och serveras av
Landstinget i Kalmar län. I slutet av 2012 beslutade Landstinget i Kalmar län att erbjuda sina patienter Sveriges bästa
sjukhusmat under planperioden 2013-2015. Resultaten i
Nationella patientenkäten 2014 visar att landstinget redan
har lyckats. Nio av tio patienter som legat inlagda tycker att
maten är bra, mycket bra eller utmärkt. En markant förändring sedan föregående år då motsvarande siffra var sju av
tio. Patienterna i Kalmar län var mest nöjda med sjukhusmaten av samtliga 21 landsting/regioner.
S V E R I G E S B Ä S TA S J U K H US M AT
D E T H A R VA R I T högre tryck på sjukvården under sommaren jämfört med tidigare år. Men medarbetarna har hanterat situationen på ett föredömligt sätt. Framför allt är det
akutmottagningarna i länet som varit högt belastade under
sommaren.
November
September
har fått ett nytt patienthotell. Efter
att under en längre tid enbart kunnat erbjuda tillfälliga rum
i kulvertplan står efter en ombyggnad ett nytt patienthotell
med fem dubbelrum och ett enkelrum färdigt. Rummen är
en service till patienter och anhöriga som bor utanför Västervik.
VÄ S T E R V I K S S J U K H US
rankas åter igen som ett av landets
bästa sjukhus att göra sin AT-tjänstgöring vid. I år hamnar
man på en delad tredje plats. Förutom att Västerviks sjukhus
hamnar högt så noterar också enskilda specialiteter absoluta
toppresultat. I både Västervik och Oskarshamn ger AT-läkarna allra högsta sammanvägda betyg 6,0 till psykiatriblocket.
Lika högt rankas också det kollegiala stödet inom psykiatrin
på dessa orter. Resultatet för Oskarshamn och Västervik är
det allra bästa som satts sedan AT-rankingen inom psykiatrin
startade 2003.
VÄ S T E R V I K S S J U K H US
December
D E M E D I C I N S K A R E SU LTAT E N har markant förbättrats
inom Landstinget i Kalmar län. Men det finns också angelägna förbättringsområden. Det visar årets upplaga av
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet. I år är den uppdelad i två rapporter. Dels en
kring cancer med betydligt fler indikatorer än tidigare år,
något som ger en mer sammansatt och mångfacetterad
bild av cancersjukvården. Dels den mer traditionella rapporten med övergripande områden och en rad medicinska
områden. SKLs sammanvägda index placerar Landstinget i
Kalmar län i topp n
VÄ S T E R V I K S S J U K H US hamnar i topp i en rapport om kvaliteten i landets hjärtinfarktvård som kvalitetsregistret Swedeheart presenterar i sin årliga rapport. För 2013 hamnar Västerviks sjukhus i topp med 8,5 av 11 möjliga kvalitetspoäng.
Det är en markant förbättring från föregående år då man
nådde upp till 5 poäng.
L A N DS T I N G S VA L E T slutar med fortsatt majoritet för de
rödgröna partierna. Mandatfördelningen mellan partierna:
Socialdemokraterna (27 mandat), Moderaterna (11 mandat),
Centerpartiet (7 mandat), Sverigedemokraterna (7 mandat),
Kristdemokraterna (5 mandat), Vänsterpartiet (4 mandat),
Folkpartiet (3 mandat) och Miljöpartiet (3 mandat).
Oktober
L A N DS T I N G E T S KO M - I G Å N G -SAT S N I N G under våren och
sommaren vid hälsocentraler i länet, tillsammans med Sveriges Radio P4 Kalmar och Friskis & Svettis kulminerar med
Världens barn-loppet i Kalmar. Närmare 2000 personer deltar. Men hälsosatsningen för att stödja och inspirera länets
invånare till hälsosammare levnadsvanor är inte slut med
detta. Satsningen fortsätter.
7
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Landstingets
värdegrund
L A N DS T I N G E T H A R V I S I O N E N AT T VA R A H Ä L S O L Ä N E T
- F Ö R E T T FR I S K A R E , T R YG G A R E O C H R I K A R E L I V.
God e
kon
om
isk
Öppet innebär att
n Vi finns när medborgarna behöver oss.
n Vi finns till för alla och alla behandlas på lika villkor.
n Vårt bemötande och agerande präglas av öppenhet
och ärlighet.
n Vi delar med oss av det vi vet och kan.
n Vi är ständigt öppna för att lära nytt.
Engagerat innebär att
Vi sätter patientens hälsa i fokus. Vi ser till hela människan.
n Vi samverkar för att medborgarna ska må så bra som
möjligt.
n Vi ger personligt omhändertagande så att patienten
kan känna sig trygg.
n Vi har motiverade medarbetare som vill utveckla
verksamheten. Alla kan påverka.
h
n
Kunnigt innebär att
Vi är specialister på vård och hälsa. Patienterna är
specialister på sin hälsa.
n Vi satsar på forskning och utveckling och tror på
kunskapsutbyte och samarbete.
n Vi har bred kompetens och lång, beprövad erfarenhet.
t
tet
ali
v
k
ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på
värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden
återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt
kommunikation.
ing
lln
hå
us
Rä
tt
Landstinget har visionen att vara Hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster
inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård,
utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet.
Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är
en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att
arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning
n nig
Öpp
et
Ku
n
Enga gerat
Så styr vi mot målen
Arbetet innebär god planering och uppföljning på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå för att uppnå rätt
kvalitet och god ekonomisk hushållning.
Mål och resultat på den enskilda arbetsplatsen ska vara
tydliga och påverkbara. Det bidrar till att utveckla medarbetarnas engagemang både för den egna verksamhetens
resultat och att se den egna verksamhetens roll i helheten. Medarbetaren ska kunna se hur den egna arbetsinsatsen påverkar de övergripande målen.Mål med mått har
under 2014 tagits fram inom fem perspektiv/målområden
Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor
och utgår från patientens behov.
God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet
tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och
8
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
utifrån landstingets vision, verksamhetsidé och strategier.
Denna modell, balanserad styrning, är ett stöd för planering, uppföljning och återkoppling, på samtliga nivåer i
landstinget. Metoden skapar en röd tråd med balans mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke
finansiella mål.
Från och med 2015 kommer målområde Lärande och förnyelse att slås samman med Verksamhet och process n
Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom
fem perspektiv/målområden:
Medborgare och kund beskriver landstingets förhållande
till medborgare och omvärld samt invånarnas behov.
Hur uppfattar våra patienter/kunder oss?
n Verksamhet och process beskriver hur landstinget arbetar, planerar och utnyttjar resurserna för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Hur samverkar vi i våra processer?
nLärande och förnyelse beskriver landstingets förbättrings och utvecklingsarbete. Vad är viktigt att utveckla för att verksamheten ska vara framgångsrik också i framtiden?
nMedarbetare beskriver personalområden, såsom kompe-
tens- och ledarskapsutveckling, rekryteringssituationen och arbetsmiljöfrågor med mera. Hur gör vi våra arbets platser mer attraktiva för att trygga kompetensförsörj-
ningen?
nEkonomi beskriver landstingets finansiella förutsättningar samt verksamhetens ekonomiska konsekvenser. Hur ut-
nyttjar vi våra resurser? Finns kvalitetsbristkostnader?
n
Visionen om hälsolänet
visar vad vi vill uppnå
med utgångspunkt i
medborgarnas behov.
Värdegrunden slår fast i
vilken anda vi ska agera.
Landstingets policy
beskriver hur vi ska
förhålla oss inom olika
områden när vi jobbar
mot visionen.
Landstingsplanen är
vägvisaren för de
kommande tre åren.
Planen är det viktigaste
styrdokumentet och
här finns periodens
långsiktiga mål.
9
Våra balanserade
styrkort konkretiserar
de långsiktiga målen.
Här återfinns strategiska
mål, framgångsfaktorer,
detaljmål, handlingsplaner och aktiviteter.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
10
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Medborgare och kund
L ANDS TINGETS MÅL | FRISK ARE OCH NÖJDARE INVÅNARE
11
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Medborgare och kund
D E T ÖV E R G R I PA N D E M Å L E T Ä R ” FR I S K A R E O C H N Ö J DA R E I N VÅ N A R E”.
Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete, för
ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län.
Ohälsan och skillnader i ohälsa ska minska. Andelen nöjda
kunder, medborgare och patienter ska öka. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv.
Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården.
för sjukdomsförebyggande metoder. Implementeringen
har under året genomförts i primärvården. En betydande
del av implementeringen är utbildningar i motiverande
samtal och tobaksavvänjning. Nätverksträffar och andra
utvecklingsprojekt har engagerat livsstilsmottagningarnas
hälsokoordinatörer och tobaksavvänjare. Inför operationer
erbjuds motivationsstöd för att sluta röka.
Hälsoinspiratörer inom psykiatriförvaltningen arbetar
i samverkan med chefer och medarbetare för att utveckla
hälsofrämjande miljöer och förbättra medvetandet om och
attityden till hälsofrågor. Arbetet riktas till såväl patienter
och medarbetare som till allmänheten.
Under 2014 har ett förberedande arbete pågått inför
starten av den nya verksamheten, 1:a linjens psykiatri för
barn och unga. Verksamheten kommer att starta under första halvåret av 2015. Målgruppen är barn och unga i åldern
6 till 18 år som uppvisar symtom på lätt till medelsvår psykisk ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande. Även vårdnadshavare till barn i denna åldersgrupp som har behov av stöd i sitt föräldraskap ska kunna
vända sig hit. Psykiatrin och primärvården samverkar för att
på ett mer effektivt sätt fånga upp och förebygga somatisk
ohälsa hos psykiatriska patienter.
På länets folkhögskolor har en handlingsplan tagits
fram med utgångspunkt från den folkhälsopolitiska planen
avseende arbetet kring missbruk/riskbruk. Den ger vägledning för hur skolorna kan ge stöd för att minska missbruk/
riskbruk av tobak, alkohol, droger och spel. En viktig insats
är hälsosamtalet som idag är till stor hjälp för att kunna ge
stöd till ett aktivt och hälsosamt liv.
Folkhögskolorna är aktiva i länssatsningen kring hälsa
och kultur med målet att bidra till ökad folkhälsa genom
samverkan med hälso- och sjukvården. Samverkan ska leda
till insatser som förebygger ohälsa, förkortar vårdtider,
minskar behov av medicinering och fungerar som komplement till den vanliga vården.
Folktandvården arbetar aktivt i högstadieskolorna med
att få eleverna att avstå tobaksbruk i ett projekt benämnt
Tobaksfri Duo. Under året har samtliga ungdomar i högstadieklasserna i Kalmar län besvarat en enkät kring frågor
om bl. a. tobaksbruk. Resultatet visar att 91 % av eleverna
angav att de inte rökte alls, 4 % att de rökte regelbundet
och 5 % att de rökte ibland. Satsningen på Tobaksfri Duo
kommer att utökas till gymnasieskolorna under 2015.
Information om orsaker till karies, god kosthållning och erbjudande om fluorsköljningar sker i samverkan med barnhälsovården, i undervisning i föräldragrupper och i sam-
Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv
Folkhälsan är totalt sett god i Kalmar län, visar den Öppna
jämförelserapport om folkhälsa som redovisats under 2014.
Av länets befolkning skattar 72 procent sitt hälsotillstånd
som gott. Landstinget kommer under de närmaste åren
att satsa ytterligare på en ökad folkhälsa i samverkan med
kommuner och andra aktörer. En viktig insats inom landstinget för att ge stöd och hjälp för den som vill sluta röka
eller börja röra på sig är samtal om levnadsvanor. Andelen
patienter som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonal
på hälsocentralerna har ökat markant i länet sedan förra
mätningen och ligger nu i nivå med riket, en ökning från 27
till 41 procent.
I landstingets folkhälsopolitiska plan prioriteras ökad
delaktighet, goda uppväxtvillkor, en mer hälsofrämjande
hälso- och sjukvård, fysisk aktivitet samt ett minskat bruk
av tobak. Under 2014 genomförde landstinget en bred
informationssatsning kring ökad fysisk aktivitet. En ”Komigång-satsning” genomfördes i samverkan med andra aktörer, bland andra Sveriges Radio och föreningsliv i länet
med en rad aktiviteter på olika orter och ett flertal radiosändningar som nådde ut i hela länet. Omkring 2000 personer från hela länet deltog i ”Världens barn-loppet” den
4 oktober 2014. Alla landstingets verksamheter var engagerade i satsningen som stärkte bilden av Landstinget som
framträdande aktör i hälsofrågor.
Landstinget har under många år satsat på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett aktivt folkhälsoarbete
i bred samverkan kräver ledning, styrning och gemensamma insatser från olika aktörer. Under 2014 utvecklades medlemskapet i det nationella nätverket för hälsofrämjande
hälso- och sjukvård till att omfatta landstinget i sin helhet
i stället för som tidigare länens sjukhus. En lokal organisationsstruktur har tagits fram. En del av det hälsofrämjande
arbetet är införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
12
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
det gäller tillgänglighet till läkarbesök, ligger länets primärvård på en fortsatt hög nivå. Länets invånare kan via 1177
Sjukvårdsrådgivningen få råd om vård dygnet runt via telefon och webb vilket många gånger är den första kontakten
med vården. 68 % av samtalen till 1177 Sjukvårdsrådgivningen besvarades inom målet på nio minuter vilket är en
liten förbättring jämfört med föregående år. Under året har
samverkan med Region Halland inletts i syfte att förbättra
tillgängligheten för sjukvårdsrådgivningen nattetid och
övergången har fungerat bra. Det finns ytterligare diskussioner kring samverkan över större områden, för att skapa
ännu effektivare och mer tillgänglig verksamhet.
Tillgängligheten är överlag god inom Folktandvården.
På grund av längre sjukfrånvaroperioder och vissa svårigheter med att snabbt tillsätta uppkomna vakanser, redovisar ett fåtal kliniker förseningar. Totalt under året har cirka
5 % av alla patienter fått vänta mer än tre månader på en
behandling. En uttalad ambition är att det inte ska finnas
några väntetider till vare sig allmäntandvården eller specialist- och sjukhustandvården. De flesta allmäntandvårdskliniker kan direkt erbjuda tider till alla vårdsökande, med
öppettider kvällar och helger.
Köfri vård
Hälso- och sjukvården har under året haft en god tillgänglighet och det gäller tid till såväl mottagning som till behandling och operation inom 60 dagar. Mätningar av tillgängligheten sker månadsvis och verksamheten har klarat
det s.k. 80-procentmålet för väntetider till ett första besök
samtliga månader utom två och avseende behandling/operation årets samtliga månader. I Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL:s) mätning av landstingens/ regionernas
samlade tillgänglighetsresultat under året fick Landstinget
i Kalmar län en förstaplacering. Hälso- och sjukvården fortsätter att sträva efter en köfri vård, där arbetet med att införa produktions- och kapacitetsplanering i vårdarbetet
är en viktig hörnsten. Det stora patientflödet på akutmottagningarna har medfört vissa svårigheter att uppnå korta
handläggningstider och därmed målsättningen om maximalt tre timmars vistelse på akutmottagning. Den stora
utmaningen de närmaste åren är att uppnå de tillgänglighetsmål som finns uppsatta för cancervården. Under 2014
har tre av fyra prioriterade processer inom cancerområdet
beskrivits. Beskrivningarna inkluderar flödeskartläggning
och ledtidsmätning och utgör på så sätt en bra grund för
det fortsatta arbetet för införande av standardiserade vårdförlopp, vilket ger möjlighet att följa ledtiderna för de olika
cancerdiagnoserna.
Målen för god tillgänglighet har också uppnåtts inom
både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.
Verksamheten har nått samtliga mål till både första besök
och till behandling inom 30 dagar. Under året har man även
följt hur verksamheten inom vuxenpsykiatrin klarar att ge
patienten ett återbesök inom planerat datum. Mellan 70-80
% av patienter som sätts upp på väntelista för ett återbesök
får en tid som planerat.
I den nationella jämförelsen har länets primärvård under
lång tid uppvisat mycket goda resultat vad gäller tillgänglighet och infriande av vårdgarantin. Höstens mätning visade
att 91 % av hälsocentralernas patienter har fått vård inom
fem dagar, vilket är något sämre än föregående mätning. Sedan våren 2010 ligger tillgängligheten i telefon i närheten
av 100 %, vilket innebär en delad första plats i landet. När
Bemötande och delaktighet
Bemötande
Landstingets verksamheter ska alltid erbjuda patienter anhöriga, brukare och kunder ett bra bemötande och god
service. Ett gott och respektfullt bemötande kan påverka
patientens känsla av delaktighet och självbestämmande.
Det bidrar även när det gäller följsamhet till behandling och
rekommendationer. Landstingets arbete med bemötandefrågor sker med stark koppling till kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna. Bemötande handlar också om hur till exempel landstingets lokaler, skyltning och mat presenteras
och uppfattas.
Vården som erbjuds i länet får goda betyg av invånarna.
Sjukhusen i Kalmar län har tillsammans med Gotland Sveriges mest nöjda patienter enligt 2014 års Nationella patientenkät. De boende i Kalmar län har högst förtroende i
landet för hälso- och sjukvården och för femte året i rad ger
patienterna i Kalmar län högt betyg till de offentliga hälsocentralerna och de privata mottagningarna inom primärvården. Värdegrunds- och bemötandefrågor har fått allt
större uppmärksamhet och lyfts fram såväl på landstingsövergripande nivå som lokalt vid varje enhet. Landstinget
13
MEDBORGARE OCH KUND
verkan med länets skolor. Arbete sker också för att erbjuda
länsinvånarna Frisktandvård, som är en tandvård till fast pris
baserat på risk för att utveckla ohälsa och som har fokus på
hälsoinriktad tandvård.
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
har utarbetat metoder för att lyfta fram positiva händelser
genom att dra nytta av berättelsens kraft. Med hjälp av
medarbetares berättelser om verkliga händelser, Varjedagberättelser, lyfts och exemplifieras värdegrundsfrågor och
gott bemötande. Genom att lyfta det som fungerar, goda
exempel och händelser som inneburit positiv vändning eller kraft, skapas en positiv anda av ständig förbättring.
Arbetet med bemötande har under året utvecklats genom
ett flertal utbildningar i bemötandefrågor inom landstingets verksamheter. Ett flertal Varjedag-berättelser har spridits både i skrift och som filmer internt men också väckt
uppmärksamhet externt. Filmen ”Vi möter människor - var-
je dag” har under året nått tiotusentals personer. Den har i
första hand använts för interna diskussioner om bemötande och vikten av en gemensam värdegrund.
Inom den psykiatriska verksamheten är bemötandefrågor i ständigt fokus, attitydambassadörer har utbildats för
att användas för vidareutbildning av medarbetare. Under
2014 har bland annat en utbildning kring bemötande genomförts för att undvika tvångsåtgärder i vården.
Under året har bemötandeutbildningar genomförts för
linjetrafikens förare och resultatet för året visar på att nöjdheten hos både allmänheten och resenärerna har ökat med
4 % jämfört med föregående år. Arbetet med ”Varumär-
H U R B E D Ö M E R D U M AT E N D U F I C K U N D E R D I N V I S T E L S E PÅ AV D E L N I N G E N
Kalmar
1393
Gotland
376
Kronoberg
831
Jönköping
2005
Dalarna
1362
Blekinge
813
Örebro
1624
Sörmland
909
Gävleborg
1140
Jämtland
774
Halland
1406
Västra Götaland
6893
Norrbotten
1401
Värmland
1370
Sverige
41610
Östergötland
2444
Västmanland
969
Västernorrland
994
Skåne
5651
Stockholm
5848
Västerbotten
1564
Uppsala
1843
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
14
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
med barnet och familjen i centrum. Som stöd att införliva
FN:s barnkonvention i verksamheterna finns ”Landstingets handlingsplan för barn och unga – Barnkonventionen i
Landstinget”. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt
att vara friska, delaktiga och trygga. Vården har arbetat
med barnkonventionen via barnkompetensnätverket men
också inom respektive verksamhet. Barnkompetensnätverket har uppdraget att sprida kunskap om, och följa upp arbetet med barnkonventionen.
Under året fortsatte arbetet med att stärka förutsättningarna för psykisk hälsa hos barn och ungdomar genom
bland annat, PSYNK-projektet. Samtliga kommuner och
landstinget strävar gemensamt efter att förenkla och tydliggöra webbinformationen för barn och unga gällande
vart man kan vända sig om man mår psykiskt dåligt. För att
förbättra barnperspektivet i psykiatrin, har väntrummen på
flera håll anpassats för att barn som följer med som anhöriga ska få ett bättre bemötande. Samarbetet mellan vuxenoch barn- och ungdomspsykiatrin har stärkts då det inom
vuxenpsykiatrin finns barnombud och barnperspektivet har
också beaktats i planeringen av nya psykiatrilokaler.
I primärvård har firandet av Barnkonventionens tjugofemårsjubileum uppmärksammats genom en särskild informationssatsning. Materialet som stöd vid handläggning
av barn som far illa har särskilt uppmärksammats och inom
barnhälsovården följs antalet anmälningar upp löpande. I
arbetet med att förbättra samverkan kring barn och ungas
uppväxtvillkor fortsätter etableringen av fler familjecentraler i länet. Under 2014 har nya familjecentraler invigts i
Kalmar, Borgholm och Smedby. Förberedelser för ytterligare familjecentraler pågår och det gäller i första hand i
Hultsfred och Lindsdal. Folkhögskolorna ska arbeta med
fortbildning kring mänskliga rättigheter och särskilt fokus
läggs vid unga studerande med olika funktionssätt som har
behov av särskilda insatser för att få en likvärdig utbildning.
Barnkonventionen är en del i utbildningen, men tyngdpunkten ligger på unga vuxna. Barnkonventionen behandlas särskilt i de utbildningar som riktar sig till arbete med
barn och ungdomar, t ex fritidsledare, behandlingspedagoger och kursen Barn i världen.
Tandhälsan hos länets barn och ungdomar följs kontinuerligt upp. Samtliga barn riskbedöms och analyser sker
där bland annat hänsyn tas till ojämlikheter i förutsättningar
för en god tandhälsa, vilket ger underlag för kollektiva preventionsinsatser. Varje allmäntandvårdsklinik har ett specifikt tandvårdsteam med extra hög kompetens inom barnoch ungdomstandvården. En plan har tagits fram kring
behandling av barn som riskerar att fara illa. Ett arbete har
också påbörjats med att utveckla och kvalitetssäkra rutiner
kring hur omhändertagande av flyktingbarn ska ske.
Extra bemötandeutbildningar har under året genomförts för samtliga förare i den linjelagda kollektivtrafiken bl.a.
med avseende på hur våra unga kunder bemöts. Sedan några år tillbaka ger kollektivtrafiken möjlighet till ”nattstopp”.
Det innebär att ungdomar och andra som behöver extra
trygghet under sena hemresor kan begära ”nattstopp”.
Delaktighet
Under 2014 har landstinget arbetat fram en samlad strategi för medborgar-, patient- och närståendemedverkan.
Strategin innebär att patient och närstående ska ses som
en medskapare i vården. Sjukvården ska systematiskt dra
lärdom av patienternas synpunkter, erfarenheter och upplevelser för att förbättra verksamheten. Patientberättelser
är en metod som används för att öka vårdens insikt om individens upplevelser. Inga beslut ska fattas om patienten,
utan patienten. Patient- och närståendemedverkan sker i
första hand i mötet med patienterna men också i de möten som äger rum mellan olika patientföreningar/grupper
och sjukvården/tandvården. Som en viktig del i att göra patienterna delaktiga i den egna behandlingen fortsätter arbetet med individuella vårdplaner. Ambitionen med vårdplanerna är att skapa en översikt över vårdförloppets olika
steg och öppna upp för patienten och närståendes frågor
vilket i sin tur skapar trygghet och ger förutsättningar för
patienten att planera sin egen tid. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning har vårdöverenskommelse införts för alla patienter som är drabbade av cancersjukdom. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten
vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som
förväntas av parterna. Inom psykiatrin har fokus legat på
att utveckla och stärka patienternas delaktighet i vården
bland annat genom brukarråd där brukarföreningarna kan
påverka verksamhetsutvecklingen. I utvecklandet av Folktandvårdens värdskap ingår att genom information och
dialog göra patienterna delaktiga i vården. Service och omhändertagande utvecklas bland annat genom utveckling av
IT-tjänster och en väl utbyggd specialisttandvårdsverksamhet. Kundernas synpunkter tillvaratas genom att de erbjuds
besvara en månatlig enkät. Dessutom har försök gjorts
med att inbjuda länsinvånare till så kallade fokusgrupper,
där diskussioner förs kring hur Folktandvården ska kunna
utveckla service och patientsäkerhet.
Barn och unga
Alla landstingets verksamheter ska ha ett uttryckligt barn- och
ungdomsperspektiv och genomsyras av barnkonventionen
15
MEDBORGARE OCH KUND
kesresan” inom KLT har fortsatt med fokus på bland annat
ökad tillgänglighet och attraktivitet i resandet. Nöjdheten
hos resenärer som använder sig av sjuk- och färdtjänstresor
är mycket god. Folktandvården har under året arbetat med
att utveckla ett värdskap hos alla medarbetare. Målet är att
patienter och kunder ska känna sig välkomnade som gäster
vid besök till Folktandvården.
Landstinget har haft som målsättning att ha Sveriges
bästa sjukhusmat. Ett aktivt arbete som har lett till goda
resultat och 2014 visade den nationella patientenkäten att
kosten i landstinget placerade sig på en första plats i en nationell mätning. Arbetet har handlat om att patienterna ska
rätt näring för att tillfriskna och känna välbefinnande. Arbetet har också handlat om bemötande, miljö och medarbetarnas kompetens. Se diagram på föregående sida.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
E-hälsa och invånartjänster
behandling kommer att undersökas. Landstinget har också
deltagit i samverkansarbete inom länet. Bland annat har en
samverkansgrupp för e-hälsa knutits till ”Länsgemensam
ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande
område Hälso- och sjukvård i Kalmar län” tillsammans med
Regionförbundet och länets kommuner.
Nya e-hälsotjänster har vidareutvecklats för såväl invånare
som för vårdgivare. Medborgare ska ges möjlighet att vara
delaktiga i sin vård och kunna påverka sin hälsa, genom
att exempelvis kunna kommunicera, boka, beställa, rapportera, se provresultat, följa remisser och läsa journaler.
Landstingets arbete sker i nationell samverkan med övriga
landsting och regioner och det nationella samarbetet ger
förutsättningar för ett samlat utbud. Samverkan sker genom det gemensamägda bolaget Inera där landstinget
också finns representerat på olika nivåer och bidrar med
kompetens för det gemensamma arbetet.
Tillgängligheten till e-tjänster har under året ökat för invånarna i länet genom fortsatt utveckling av vårdguiden på
1177.se och tjänsterna där nyttjas alltmer. Drygt 1,2 miljoner
besök har länets invånare gjort på 1177.se, vilket är en ökning med 58 % jämfört med tidigare år. 23 % av länets invånare har ett konto i Mina vårdkontakter som är en nationell
webbtjänst för kommunikation med vården.
Landstinget har också vidareutvecklat e-tjänsterna på
1177.se, då bland annat en elektronisk tidbokningstjänst
införts bredare. Det innebär att patienten kan välja tid för
undersökning i en webbtidbok. Mammografin i länet har
nu tjänsten i full drift och mödrahälsovården har sedan tidigare erbjudit tjänsten för cellprovskontroller. Ett projekt
pågår för att göra tidböcker tillgängliga via 1177.se även i
primärvården då utveckling av tidsbeställning påbörjats
och tidsbokning prövas till samtliga personalkategorier på
en enhet. Uppföljning kommer att ske under 2015, för att i
nästa läge breddas på lämpligt sätt.
Arbetet med att ge invånarna tillgång till sin journal
som e-tjänst har påbörjats och kommer att implementeras
under 2015. Direktåtkomst kommer att underlätta för såväl patient som vårdverksamhet när det gäller samarbetet
kring hälsa och sjukdom. Under hösten har en projektgrupp
utarbetat förslag till lokalt regelverk och dialog förts med
såväl alla förvaltningar som med fackliga referensgrupper.
För att kunna erbjuda ett mer enhetligt utbud av etjänster och därmed en mer jämlik vård för alla medborgare, har under året ett basutbud av e-tjänster, som alla
enheter i landstinget ska erbjuda invånare via 1177.se, tagits
fram. Implementeringsarbetet pågår även under 2015.
En regional målbild för e-hälsa har tagits fram inom den
sydöstra sjukvårdsregionen. Möjligheten för invånarna i
Kalmar, Östergötland och Jönköpings län att fritt välja hälsocentral inom sydöstra sjukvårdsregionen medför en regional listning av patienterna. Landstinget har påbörjat ett
arbete för att kunna hantera detta digitalt.
Inom ramen för landstingets arbete med e-hälsa har
projektet med internetstödd kognitiv beteendeterapi, KBT,
bedrivits i samverkan mellan primärvård och psykiatri. Nu
inriktas arbetet mot fortsatt breddning av metoden. KBT
har testats för behandling av lättare psykisk ohälsa med
goda resultat och möjligheter för att utveckla och använda
behandlingsplattformen för ytterligare internetstödjande
Enklare anmälan och betalning
Under 2014 har landstinget arbetat med att förenkla reglerna för olika patientavgifter. Representanter för pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och landstingets personalgrupper har deltagit i arbetet. Resultatet har
inneburit att det blivit enklare, tydligare och mer enhetligt,
färre undantag och mindre varianter att hålla reda på för
patienter och personal. Från och med 1 februari 2015 faktureras alla vårdkontakter i landstinget, vilket innebär att alla
vårdkontakter under en månad samlas på en faktura som
betalas en gång i månaden. Samtidigt försvinner manuell
hantering av högkostnadsskyddet och ansvaret lyfts från
patienten till landstinget att hålla reda på hur mycket patienten ska betala.
Kollektivtrafik för alla
En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen
ska leva. Det är ett miljövänligt transportsätt som möjliggör
arbets- och utbildningspendling samt turism. Utvecklingen
i kollektivtrafiken syftar till att skapa tätare och snabbare
förbindelser i de stora trafikstråken, genom att samordna
särskild trafik, färdtjänst, riksfärdtjänst, särskolans resor och
sjukresor, med den allmänna kollektivtrafiken.
Utvecklingen av kollektivtrafiken inom och till/från länet
till ett modernt och kundvänligt trafiksystem har fortsatt
under året. Ledstjärnor i arbetet är ”Bäst för flest, Hela resan och Tänk tåg – Kör buss.
Arbetet med att stärka varumärket i syfte att öka kundnöjdheten följer plan. Det gäller externa aktiviteter med
bl.a. riktade marknadskampanjer och kundenkäter men
också interna satsningar på t ex bemötandeutbildning för
chaufförer. Sällanresenärer såväl som regelbundna resenärer har ökat under 2014. Andelen av befolkningen som reser med kollektivtrafiken minst en gång i månaden uppgår
till 33 %, en liten ökning från föregående år samt nära det
delmål som sattes upp på 35 %. Den total resandeökning
med kollektivtrafiken uppgick till 7 % under året. Det är den
största resandeökning under ett år som uppmätts någonsin för länet. Med tanke på trafikproduktionsökningen så
var det dock en förväntad resandeökning. Det är främst
Kalmar stadstrafik, Öresundstågen och vissa Regionstråk
som fortsätter att utvecklas positivt. I första hand är det
befintliga kunder som reser mer samt nyttjar rätt biljettprodukt i förhållande till sitt resande i allt större utsträckning.
Ett viktigt område för att öka resandet i kollektivtrafiken är
att förenkla betalsätten och där pågår arbetet med att vidareutveckla funktionerna i biljettautomater och betalning
16
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
logen och samtidigt engagera länsinvånarna i arbetet med
att uppnå en säkrare hälso- och sjukvård. Drygt 440 personer från olika målgrupper har intervjuats kring begrepp
som god och säker vård samt kvalitet. Medborgarna fått
möjlighet att delge sina synpunkter på utvecklingen och
styrningen av hälso- och sjukvården. Nyttan och värdet av
dialogen har uppstått i dessa möten mellan människor.
Under året har demokratidialogen mellan medborgarutskottet och ungdomarna på landstingets samtliga folkhögskolor fortsatt. Detta innebär att ledamöterna i anslutning
till sina sammanträden träffat ungdomar tillsammans med
sin lärare för diskussion med koppling till demokrati- och
samhällsområdet. Ämnen som diskuterats har varit landstingets roll som hälso- och sjukvårdsaktör, folkhögskolornas roll i samhället, tandvårdsfrågor, ”demokratispel”, kollektivtrafik och invandrarungdomars situation.
Antalet medborgarförslag som kommit in till landstinget
under 2014 är 25 stycken. Det är samma nivå som föregående år. Generellt i förhållande till tidigare är det fler medborgarförslag som berör kollektivtrafik och sjukresor.
4.7 Medborgare och kund - Friskare och nöjdare invånare
Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen 2014-2016. I årsredovisningen redovisas samtliga mått med undantag där arbete fortfarande pågår att
ta fram kvalitetssäkrade definitioner, mätmetoder och automatik inrapportering n
Dialog med medborgarna
Landstingets dialog med medborgarna är viktig och det
är angeläget för landstinget som myndighet att forma en
långsiktigt god och öppen relation med medborgarna
i länet. Syftet är att resultaten från dialogerna ska utgöra
underlag och komplettera landstingets berednings- och
beslutsprocesser. Dialogen fyller även en viktig funktion att
tydliggöra de olika värden landstinget står för som regional
samhällsaktör. Dialogen kan därmed positivt bidra till förtroendet för landstingets varumärke, skapa en ökad tillit.
Dialogprojektet ”Säker vård” har under året avslutats och
slutredovisats. Målet har varit att utveckla medborgardia-
Medborgare och kund - Friskare och nöjdare invånare
Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen 2014-2016. I årsredovisningen redovisas samtliga mått med
undantag där arbete fortfarande pågår att ta fram kvalitetssäkrade definitioner, mätmetoder och automatik inrapportering.
Mått Utfall
Målvärde
Årlig minskning av ohälsotalet avseende länets invånare
31,3 dagar
30,9 dagar
Minskad fetma - andelen fyraåringar med ISO-BMI 30 ska minska årligen
13,4 %
10 %
Andel kariesfria 6-åringar, dft
78 %
80 %
Andel kariesfria 12-åringar, DFT
65 %
67 %
Andel kariesfria 19-åringar (DFT=0)
31 %
30 %
Samtliga elever i årskurs 8 ska vara tobaksfria
91 %
100 %
Andel tobaksbrukare som erbjudits kvalificerat rådgivande samtal ska öka årligen
15,2 %
14 %
Antal patienter som erbjuds fysisk aktivitet på recept ska öka årligen
809 patienter
1 000 patienter
Mer än 35 % av befolkningen ska resa med kollektivtrafik minst en gång per månad
34 %
35 %
Minst 95 % av 1177-samtalen ska besvaras inom 9 minuter
68 %
95 %
17
MEDBORGARE OCH KUND
via mobil. Antalet registrerade sjukresor i den allmänna kollektivtrafiken ökar årligen och under 2014 ökade antal sjukresor i allmän kollektivtrafik med 20 500 jämfört med föregående år från 88 500 till 109 000, en ökning på 23 procent.
Arbetet med att styra fler sjukresor till allmän kollektivtrafik
har fortsatt under året vilket leder till lägre kostnad för sjukresor. Punktligheten för busstrafiken har sedan början av
2013 ökat med 15 %. Faktorer som påverkat är bland annat
utbyggnad av stråktrafik samt omläggning av stadstrafiken
i Kalmar. Arbetet med att säkerställa mätning av punktligheten gällande färdtjänst och sjukresor kommer att fortsätta
under 2015.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
R E D OV I S N I N G AV M Å LU PPF Y L L E L S E
MEDBORGARE & KUND
Mått Utfall
Målvärde
Samtliga som kontaktar primärvård ska få kontakt samma dag
98 %
100 %
Patienter inom primärvård ska få tid till läkarbesök inom 5 dagar
92 %
100 %
Minst 80 % av patienterna ska få en tid till första besök (somatik och psykiatri) inom
86 %
80 %
85 %
80 %
Minst 80 % av patienterna vid länets akutmottagningar ska behandlas inom 3 timmar
67 %
80 %
Minst 90 % av patienterna ska få tid till BUP inom 30 dagar
97 %
90 %
Minst 80 % av patienterna ska få fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom
69 %
80 %
Antal patienter med försenad kallelse i allmäntandvården (ATV)
6 429
0
Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn ”Rekommendera” ska årligen förbättras.
PUK 87
PUK 70
PUK 94
PUK 70
PUK 78
PUK 70
PUK 94
PUK 70
PUK 73
PUK 70
Länsinvånarnas förtroende för vården ska årligen förbättras
71
73
Folktandvården - Skulle du rekommendera någon annan att bli kund/patient på den
94 %
100 %
Minst 90 % av resenärerna ska vara nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken
81 %
90 %
Minst 50 % av länsinvånarna ska vara nöjda med kollektivtrafiken
44 %
50 %
Minst 95 % av de patienter som åkt sjukresa ska vara nöjda
91 %
95 %
Andelen deltagarna inom folkhögskolorna som känner att de blir bemötta med
94 %
90 %
60 dagar
Minst 80 % av patienterna, inom den specialiserade vården, ska få tid till operation/
behandling inom 60 dagar
30 dagar
Primärvård
Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn ”Rekommendera” ska årligen förbättras.
Somatiskt öppenvård
Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn ”Rekommendera” ska årligen förbättras.
Psykiatrisk öppenvård
Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn ”Rekommendera” ska årligen förbättras.
Somatisk slutenvård
Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn ”Rekommendera” ska årligen förbättras.
Psykiatrisk slutenvård
här kliniken?
respekt och på ett hänsynsfullt sätt ska vara minst 90 %
18
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Verksamhet och process
L ANDS TINGETS MÅL | R ÄT T K VALITE T GENOM EFFEK TIVA PROCESSER
- FÖR HÖG LIVSK VALITE T OCH GOD HÄL SA
19
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Verksamhet
och process
D E T ÖV E R G R I PA N D E M Å L E T Ä R ” R ÄT T K VA L I T E T G E N O M E FFE K T I VA
PR O C E SS E R – F Ö R H Ö G L I V S K VA L I T E T O C H G O D H Ä L SA”.
Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten.
All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Ett processorienterat
arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större
värde för patienten och gör vården mer effektiv. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar,
vården av äldre, neuropsykiatri och cancervård. Det hälsofrämjande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas
mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna.
sonal om vilken koppling våld i nära relationer kan ha med
sjukskrivning av framförallt kvinnor. En första handlingsplan
för ”våld i nära relationer” är utarbetad och utbildningar har
genomförts under hösten. Ett aktivt arbete för jämlikhet
och jämställdhet i landstingets bildningsverksamhet handlar både om att sprida kunskap och att som skola vara ett
föredöme i vardagen.
För varje deltagare som behöver tekniska hjälpmedel
eller särskilt stöd i undervisning eller i boende tar skolorna
fram en särskild plan. Skolorna planerar extra stöd för deltagare med utländsk bakgrund som har brister i svenska
språket. Många deltagare har låg formell utbildning och
majoriteten av de studerande på folkhögskolorna är kvinnor. Traditionella studiematerial har ett tydligt manligt
perspektiv. Det krävs särskild kunskap för att ge ett jämlikt
bemötande utifrån könsidentitet. En gemensam utbildningsinsats genomfördes under hösten 2014 för att höja
kunskapsnivån inom området.
Arbetet med den länsövergripande integrationsstrategin fortgår. Ett projekt har påbörjats tillsammans med Regionförbundet som ska syfta till en utökad samhällsinformation avseende hälso- och sjukvårdsfrågor till nyanlända.
Lokalförsörjningsarbetet i landstinget genomsyras i
hög grad av tillgänglighetsaspekter gällande exempelvis
logistik, vårdmiljö, skyltning och tillgänglighet. De offentliga utrymmena anpassas så att personer med funktionsnedsättning kan orientera sig och förflytta sig i landstingets
lokaler. Väntrumsriktlinjer har tagits fram, där det specificeras hur lokaler ska vara utformade inom primärvården. Den
fysiska tillgängligheten till folkhögskolornas lokaler varierar
beroende på när fastigheterna är byggda.
Jämlikhet och jämställdhet
Jämställdhet och jämlikhet skapas och upprätthålls där vi
fattar beslut, fördelar resurser och skapar normer. Att ge
alla en likvärdig vård och service är en självklarhet och det
ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet, i alla landstingets verksamheter.
Landstinget har skrivit på EU-deklarationen om jämställdhet, CEMR deklarationen, och ett arbete har påbörjats för framtagande av en handlingsplan för att främja en
jämställd verksamhet. Data om skillnader i hälsa mellan
olika grupper i befolkningen behöver fortsätta utvecklas
för att en god och mer jämlik och jämställd vård ska kunna
planeras och genomföras.
Landstingets Kunskapsunderlag för planering av hälsooch sjukvård i Kalmar län uppdaterades under våren år 2014
och i samband med detta användes könsuppdelad statistik
där det var möjligt och relevant. Syftet var att ge en bild av
skillnader och likheter mellan könen beträffande förutsättningar för hälsa och sjukvårdskonsumtion.
Landstinget påbörjade i slutet av 2014 ett länsgemensamt arbete ihop med Länsstyrelsen, Regionförbundet och
några av länets kommuner för att ta fram ett utbildningsmaterial om jämställdhet. Materialet är tänkt att ligga till grund
för kunskapshöjande insatser för landstingets medarbetare
under kommande år. Utöver detta har en landstingsintern
utbildningsinsats förberetts under 2014, vilken kommer att
genomföras i två omgångar under år 2015 för nyckelpersoner, ledning och berörda politiker. Sjukskrivningsstatistik har analyserats utifrån könsuppdelning för de enskilda
enheterna och utbildningsinsatser har genomförts för per-
Prioriterade vårdprocesser
Hälso- och sjukvårdens mål är att genom olika aktiviteter
bidra till god hälsa så att sjukdomar inte uppstår eller att de
upptäcks tidigt. Den långsiktiga planen för förbättring av
medicinska resultat utgörs av det arbete som bedrivs inom
fem prioriterade processer: stroke, diabetes, hjärtsjukdomar, cancer och vården av de mest sjuka äldre. En sjätte
process avseende neuropsykiatriska diagnoser pågår. Arbetet har starkt bidragit till att effektivisera och förbättra
20
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
de olika vårdprocesserna sett ur såväl ett verksamhetssom patientperspektiv. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och förkorta ledtider genom att etablera ett
processorienterat arbetssätt. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella grupper över samtliga organisationsgränser och
med patient/närståendemedverkan.
Fokus på medicinsk kvalitet har inneburit fortlöpande
kontakter med processledarna för stöd och återrapportering. Under året har nuläge och förbättringsområden presenterats inom samtliga prioriterade vårdprocesser.
Inom cancervården har särskilda insatser fortsatt under
året för cancerdiagnoserna bröst-, prostata-, kolon-lungcancer samt malignt melanom. Landstinget har stort fokus
på att förbättra resultaten i cancerprocesserna, att följa nationella indikatorer och målvärden samt att leva upp till de
sex regionala patientlöftena:
ƒƒ Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom
fyra veckor
ƒƒ Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice
ƒƒ Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan
ƒƒ Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort
ƒƒ Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser
och välfungerande screeningprogram
ƒƒ Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet
etablerats, men ännu inte fått full effekt. Arbetet med att
förbättra diabetesvården fortgår och resultaten presenteras öppet. Målsättningen är, förutom att förbättra resultatet för länet som helhet, också reducera variationer. Inom
diabetesområdet har det under några år varit fokus på att
registrera i Nordiska Diabetesregistret (NDR) och med en
större bas i registret finns det nu ett bra underlag till att
följa upp och jämföra utfallet mellan enheter. Inför 2015 har
kvalitetsersättningen inom Hälsoval Kalmar län förändrats
och framöver kommer ersättningen för kvalitetsarbetet ges
vid genomförande av större utvecklingsprojekt inom de
prioriterade processerna.
En processkartläggning har pågått gällande den neuropsykiatriska processen (NP) där utrednings- och behandlingsflödet är klarlagt. Ett nationellt arbete angående
patienter som självskadar sig är påbörjat och förutsättningarna för ett vidare arbete är på plats. En enkät har besvarats
på samtliga mottagningar för att få en uppfattning om hur
många patienter som har självskadat sig eller fortfarande
gör det. En gemensam plan för omhändertagande av den
här gruppen kommer att tas fram.
Vården av äldre
Arbetet med att förbättra vården för äldre i Kalmar län fortsätter i den samordnande äldregruppen under länsgemensam ledning i samverkan. I gruppen finns representanter
från landstinget och länets kommuner. Att omsätta strategi och handlingsplan i praktisk verklighet sker i tre arbetsgrupper, smida vårdkedjan, demens och vårdriktlinjer.
I september 2014 avslutades den fyraåriga statliga satsningen Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka
äldre. Målen uppnåddes inom områdena god vård i livets
slut, preventivt arbete, god läkemedelsbehandling, och
god vård vid demenssjukdomar. När det gäller det femte
och sista målet som är sammanhållen vård och omsorg klarade landstinget indikatorn undvikbar slutenvård medan
minskningen av oplanerade återinskrivningar inte uppnåddes. En slutrapport av satsningen 2011- 2014 är genomförd.
Andelen patienter, 65 år och äldre, som oplanerat återinskrivs inom 30 dagar har minskat något under 2014. I länet
pågår sedan september 2014 ett gemensamt förbättringsarbete mellan sjukhusen, primärvården och länets kommuner- Smida vårdkedjan för mest sköra äldre. Syftet med
Fokus läggs på medicinsk kvalitet och ledtider samt även
trygghet för patient och anhörig. Landstinget har under
året infört Vårdöverenskommelse, Kontaktsjuksköterska,
Individuell vårdplan för alla cancerpatienter. En gemensam
struktur för Multidisciplinär konferens har tagits fram för att
under 2015 kunna erbjudas alla cancerpatienter.
I hjärtprocessen har primärvården haft stort fokus på
åtgärder kopplat till rökavvänjning och livsstilsrådgivning
med målsättning att medarbetare i ett tidigare skede
kan göra insatser. Inom hjärtsjukvården ska minst 80 % av
kvalitetsindikatorerna enligt Swedehearts kvalitetsindex
uppfyllas. Resultatet för 2014 blev 61 %, vilket innebär att
det förbättras långsamt. Nya rutiner för bland annat rökavvänjning, fysisk aktivitet och riskfaktoruppföljning har
21
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
projektet är att hitta metoder och verktyg i vardagen att
identifiera personer med särskilda behov för att kunna ge
ett bättre stöd. En förbättrad samverkan samt det förebyggande arbetet är viktiga delar i detta.
Arbetet med en förstärkt utskrivningsprocess ska ge ett
mer standardiserat sätt att hitta patienter som har behov av
vårdplanering, vilka som ska kallas och vilken information
som ges. Även förbättring av det skriftliga utskrivningsmeddelandet pågår. Patientens delaktighet i vårdplaneringen ska öka. Inom primärvården pågår ett arbete med
att screena personer 75 år och äldre med hjälp av en geriatrisk riskprofil. De som faller ut i risk erbjuds ett hälsosamtal
som omfattar bl. a risk för undernäring och fall, munhälsa,
livsstil, psykisk hälsa, social samvaro och läkemedel. Utifrån
resultatet erbjuds stöd. Uppföljning av det nya Omsorgsoch vårdprogrammet av personer med demenssjukdomar i
Kalmar län har påbörjats bland annat med hur långt arbetet
har kommit med lokala rutiner i varje kommun tillsammans
med hälsocentralerna. Utbildningar har genomförts bland
annat angående uppföljning i särskilda boenden, demenssjukdomar och demensläkemedel. Ett avsnitt om De mest
sköra äldre har publicerats på landstingets webbplats för
vårdriktlinjer. Där har information när det gäller prevention,
en stark vårdkedja samt vissa sjukdomstillstånd som berör
äldre samlats. Under 2014 påbörjade Folktandvården ett
arbete med att säkerställa att gruppen ”Sköra äldre” får
möjlighet till fortsatt regelbunden kontakt med Folktandvården.
Patientsäker vård
Landstinget i Kalmar län har ett högt uppsatt mål, att erbjuda invånarna Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och
L A N DS T I N G E N S PAT I E N T SÄ K E R H E T SA R B E T E , ÖV E R G R I PA N D E L ÄG E S B E S K R I V N I N G | VÅ R E N 2 014
Nivå 1
Landstinget/regionen har påbörjat ett patientsäkerhetsarbete. Få
eller inga resultat kan redovisas.
Dalarna
Landstinget/regionen arbetar med några angreppssätt för ökad
Nivå 2
Blekinge
patientsäkerhet. Resultat från nationella punktprevalensmätningar redovisas.
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Landstinget/regionen arbetar med systematik i tillämp-
Nivå 3
Jönköping
ning av angreppssätt på några områden och har mål
och strategier. Resultat från nationella punktpreva-
Kalmar
lensmätningar redovisas.
Kronoberg
Norrbotten
Landstinget/regionen arbetar långsiktigt och med
Nivå 4
systematik i tillämpning av angreppssätt på många
Region Skåne
områden. Mål och strategier finns kopplat till
Stockholm
resultat och angreppssätt. Några resultat redovisas
utifrån en fördjupad analys. Landstingens resultat
Sörmland
har i vissa delar koppling till tillämpning av redovisade angreppssätt.
Uppsala
Värmland
Landstinget/regionen arbetar långsiktigt och
Nivå 5
Västerbotten
systematiskt i tillämpning av angreppssätt på
många områden. Mål och strategier finns
Västernorrland
kopplat till resultat och angreppssätt. Resultat
Västmanland
och angreppssätt redovisas med koppling till
mål och strategier. Flera resultat redovisas uti-
Västra Götaland
från en fördjupad analys. Landstingens analyser
pekar på resultat som en följd av tillämpning av
Örebro
redovisade angreppssätt inom flera områden.
Östergötland
22
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
de lagstiftning. En kunskapsbas har skapats med information om lagens innehåll, stödmaterial för vidareinformation
på arbetsplatserna, kontaktuppgifter till projektgruppen
för frågor och en FAQ med de vanligaste frågor som uppkommit. Inför årsskiftet uppdaterades även den externa informationen på Ltkalmar.se och 1177.se.
Kommunsamverkan
Under året har samverkan med kommunerna byggts upp i
form av länsgemensam ledning och samverkan. En gemensam handlingsplan har fastställts under 2014 och målet är
att skapa en sammanhållen vård och omsorg. Ett antal samordnande grupper har etablerats och arbetar utifrån perspektiven äldre, barn och unga, missbruk och beroende,
psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Rutiner för att
stärka arbetet med samordnade individuella vårdplaner har
utarbetats, och kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för berörd personal såväl inom kommuner som landsting. En modell för patient- och närståendemedverkan har
presenterats och ska fastställas under 2015. Under året har
uppföljning av hemsjukvårdsavtalet genomförts och förtydliganden har utarbetats. Underlag för beslut har lämnats
till såväl kommuner som landsting och avtalet med dess
förtydliganden ska gälla från 1 juli 2015.
Primärvård
Primärvården ska fortsätta vara en kraft för hälsa i hela länet
inom allmänmedicin och omvårdnad. Under 2014 har arbetet utvecklats inför starten av den nya verksamheten, 1:a
linjens psykiatri för barn och unga. Verksamheten påbörjades under hösten och det patientrelaterade arbetet startar
under första halvåret 2015. Målgruppen är barn och unga i
åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på lätt till medelsvår
psykisk ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa
och välbefinnande. Även vårdnadshavare till barn i denna
åldersgrupp som har behov av stöd i sitt föräldraskap ska
kunna vända sig hit.
Inför 2015 har kvalitetsersättningen inom Hälsoval Kalmar län förändrats och framöver kommer ersättningen för
kvalitetsarbetet ges vid genomförande av större utvecklingsprojekt inom de prioriterade processerna.
Bemanningsfrågan är fortsatt en avgörande faktor för
många delar av primärvårdens verksamhet. Behovet har
läkare kommer att vara fortsatt stort och stort fokus ligger
inom områdena egenutbildning, rekrytering och vidmakthållande av en attraktiv arbetsmiljö. Förvaltningen har under året deltagit i ett utvecklingsarbete kring kultur och
hälsa och under 2014 har utvecklingsprojekt genomförts
i samverkan med länets kulturinstitutioner. Under året har
ett flertal byggprojekt slutförts. Borgholms hälsocentral
flyttade in i nya lokaler i början av året och lokalerna för
Stensö och Kvarnholmens hälsocentraler har byggts ut.
Ny patientlag
I september 2014 tillsattes en projektgrupp för att säkra
införandet av den nya patientlagen i landstinget. Projektgruppen har under året deltagit i regionala och nationella
möten kring den nya lagen för att exempelvis omförhandla
befintliga avtal och diskutera gemensamma tolkningsfrågor kring lagen. Även en kommunikationsgrupp har arbetat
med informationsspridning om nya lagen. Samtliga ledningsgrupper i berörda verksamheter har fått information
om lagens innehåll och förändringar jämfört med nuvaran-
23
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
sjukvård. Målet är en utmaning för alla medarbetare och
hela landstingets verksamhet. Aktiviteterna har genomsyrats av ökat patientinflytande, fördjupat lärande och bättre
samverkan inom landstinget och med externa samarbetspartners. Arbetet har genomförts genom systematiskt
förbättringsarbete inom ramen för ”Varje dag lite bättre –
kraften hos många”. Landstinget har uppnått flera av målsättningarna och under året bedömde Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) att landstinget som första landsting
tillsammans med tre andra nått den högsta patientsäkerhetsnivån i Sverige.
Några av de viktigaste resultaten som uppnåtts inom
patientsäkerhetsområdet under 2014 har varit utvecklingen
av systematiserad egenkontroll, breddinförande och validering av resultaten från infektionsverktyget samt förbättrade resultat avseende trycksår, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, vårdrelaterade infektioner och
läkemedelsanvändning. Förskrivningen av antibiotika till invånare i Kalmar län minskade under 2014 med 5 % och den
största minskningen ses inom primärvård och tandvård.
Den totala andelen trycksår för landstinget 2014 blev
6,3 % där målsättningen var att inte överstiga 6,8 %. Målet
att ”andelen tryckskador/trycksår ska minska med 20 % per
år” är för 2014 uppnått. Den sjukhusgemensamma arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår fortsätter
med utbildningsinsatser och uppsamlingsheat för medarbetare på de tre sjukhusen och nu även ut mot kommunerna.
Uppföljning på sjukhus- och avdelningsnivå efter varje mätning är en viktig del i arbetet för att tidigt kunna agera.
Under året har folktandvårdens alla kliniker deltagit i en kvalitetsgranskning där syftet är att förbättra journalskrivning och
dokumentation för ökad patientsäkerhet. Ett annat exempel
är IT som bidrar med förbättrad patientsäkerhet genom att
stödja utvecklingen av IT-stöd för verksamheten.
Arbetet med att synliggöra säkerhetskulturen på hälsocentraler har breddats med syfte att patientsäkerhetsperspektivet ska tydliggöras i den dagliga verksamheten.
Rutiner för uppföljning av patientsäkerhetsarbetet
kommer att fortsätta utvecklas. Ett exempel är Hälsoval
som på bred front kommer att uppmuntra genomförande
av större utvecklingsprojekt inom de prioriterade processerna, där enheterna efter återrapportering erhåller ersättningen för genomfört kvalitetsarbetet.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Asyl- och flyktinghälsovården flyttade in i nya lokaler i Hultsfred. Under 2014 klarade Nybro Hälsocentral de hårda kraven och uppnådde miljöcertifiering.
Från februari 2014 finns möjlighet att lista sig inom primärvården inom sydöstra sjukvårdsregionen. Denna möjlighet infördes som ett steg mot den nya patientlagen som
börjar gälla från och med januari 2015 och som innebär att
invånarna har rätt att söka öppenvård i hela Sverige.
Förändringarna i antalet listade sedan Hälsoval Kalmar
län infördes i september 2010 är små och under året har de
offentliga hälsocentralerna minskat antalet listade med ca
600 patienter.
sedan föregående mätning syns inom cancerområdet i
delområdena palliativ vård avseende cancer, malignt melanom och bröstcancer. Inom övrig hälso- och sjukvård ses
starkast förbättring inom områdena säker vård, undvikbar
vård, palliativ vård och reumatoid artrit. Inom länets ortopedi, strokevård, vårdrelaterade infektioner, trycksår och
hjärtsjukvård visar landstinget goda resultat.
För att klara tillgänglighetskraven inom radiologin har
verksamheten i Kalmar enligt beslut tillförts ytterligare
tjänster under året. Antalet patienter som söker vård vid
akutmottagningarna i Kalmar och Västervik har ökat kraftigt de senaste åren och under 2014 har enligt beslut verksamheten utökats med läkar- och sjuksköterskeresurser.
Enligt beslut ska landstingets samtliga ambulansstationer i länet vara så kallade 90-sekundsstationer. I år har
samtliga stationer successivt bemannats för att klara det
nya uppdraget.
Medicinsk utveckling
Landstinget har markant förbättrat de medicinska resultaten och nått den högsta nivån inom kvalitet och patientsäkerhet i landet. Oskarshamns sjukhus blev återigen utnämnt
till landets bästa mindre sjukhus, enligt Dagens Medicins
rankning. I den sammanvägda rankingen av Öppna jämförelser som kom i slutet av 2014 placerar sig landstinget på
första plats. Liksom tidigare år uppvisar landstinget mycket
goda resultat inom områdena förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Starkast förbättring
Organdonationer
En utredning har genomförts med syfte att höja kunskapsnivån, förändra attityder till donationer, för att på sikt identifiera flera potentiella donatorer samt att höja kompetensen vid kontakt med anhöriga och transplantationstema på
ett etiskt och patientsäkert sätt. Parallellt pågår på nationell nivå en utredning om donations- och transplantations-
SA M B A N D M E L L A N KOS T N A D O C H VÄG T TOTA L I N D E X
0,70
0,65
Kalmar
Jönköping
Halland
Östergötland
0,60
Blekinge
Vägt totalindex
Kronoberg
Jämtland
Gotland
0,55
V.Götaland
Skåne
Sörmland
0,50
Västmanland
Värmland
Stockholm
Västerbotten
Norrbotten
Uppsala
Dalarna
Gävleborg
Örebro
Västernorrland
0,45
0,40
20 500 kr
21 500 kr
22 500 kr
23 500 kr
Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad
24
Vägt totalindex omfattar
samtliga indikatorer i
Öppna jämförelser 2014
för hälso- och sjukvård.
Källa: SKL
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
året genomfört egenkontroll för kvalitetsuppföljning av läkemedelshantering. Samtliga basenheter inom psykiatrin
har enats om en förvaltningsövergripande plan vad gäller
läkemedelsanvändningen. Denna följs upp halvårsvis på respektive basenhet och återkopplas av farmaceut i vården.
Nya behandlingsriktlinjer
Processen vid införandet av nationella behandlingsriktlinjer har ytterligare förbättrats och en anpassning har gjorts
med tydligare koppling till landstingets övergripande strategi för kunskapsstyrning. De slutliga versionerna av riktlinjer vid bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervård
samt vid schizofreni- och antipsykotiska läkemedel publicerades våren 2014. Arbetet med implementering i berörda
verksamheter samt uppföljning av givna indikatorer pågår.
Under 2014 har de preliminära versionerna av riktlinjer
vid diabetes, missbruks- och beroendevård, hjärtsjukvård
tillika vid astma KOL publicerats. Processen med att ta fram
analys och konsekvensbeskrivning samt avlämna remissvar
slutfördes för diabetes och missbruks- och beroendevård. Där förväntas att slutversionerna publiceras våren 2015.
Processen med att ta fram analys och konsekvensbeskrivning vid hjärtsjukvård och astma KOL påbörjades 2014 men
slutförs först våren 2015.
Ordnat införande
Ordnat införande är ett led i landstingets fortlöpande arbete för att vidareutveckla en god, kunskapsbaserad och
kostnadseffektiv vård. Under året har landstingets beslutsgrupp för ordnat införande av nya läkemedelsterapier haft
regelbundna möten. I processen ska nya läkemedel tidigt
fångas upp, värderas och prioriteras för att sen efter beslut
föras in i sjukvårdens rutiner. Under 2014 behandlades ett
20-tal nominerade ärenden, med tillhörande beslut om
eventuell introduktionsfinansiering. Processen har fortsatt
att utvecklas och det regionala och nationella arbetet inom
ordnat införande har införlivats i landstingets arbete.
Utveckling inom den specialiserade
psykiatriska vården
Bättre läkemedelsanvändning
Utifrån den Nationella läkemedelsstrategin har landstinget
under 2014 fortsatt arbetet inom flera insatsområden bl.a.
läkemedel till barn respektive äldre, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse, rationell antibiotikaförskrivning, upphandling av rekvisitionsläkemedel, ordnat
införande av nya läkemedelsterapier samt läkemedel och
miljö. En organisation för länsgemensamma ordinationsmallar har formats och arbetet initierats både lokalt, regionalt och nationellt. Den nationella modellen för ordnat införande av nya läkemedelsterapier har fortsatt utvecklas och
har börjat införlivas i landstingets lokala rutin.
Informations- och utbildningsinsatser inom läkemedelsområdet har genomförts till vårdpersonal. Den nationella satsningen på säker läkemedelsförskrivning till barn
har medfört ett gemensamt arbete för att bl.a. få tillgång till
ett webbaserat kunskapsstöd (ePed.se).
Landstingets STRAMA-grupp (Strategigruppen för
rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har fortsatt verka för en rationell antibiotikaanvändning. Infektionsverktyget, som nu breddinförts, ökar
möjligheten att göra diagnoskopplade uppföljningar av
antibiotikaförbrukning. Samtliga tandläkare och tandhygienister har genomgått utbildning i de nya nationella riktlinjerna gällande förskrivning av antibiotika. Detta har resulterat i en minskning av antalet förskrivna antibiotikarecept
med närmre 40 %.
Under året har omfattande upphandling av rekvisitionsläkemedel genomförts i regional samverkan. Under året har
rutin för Läkemedelsberättelse och Läkemedelsgenomgång, enligt Socialstyrelsens föreskrift, omarbetats och ett
arbete kring en anpassad modell har påbörjats. Hälso- och
sjukvården, folktandvården och primärvården har under
Landstingets uppdrag är att dygnet runt tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för befolkningen med syfte att uppnå förbättrad psykisk hälsa
och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten i
psykisk sjukdom. Arbetet med att stärka specialistpsykiatrin har fortsatt med bland annat utveckling av registrering
i kvalitetsregister, vårdplansdokumentation och kvalitetssäkring kring tvångsvård och tvångsåtgärder. Uppföljning
av patientsäkerheten fortsätter, bland annat planeras utbildningsinsatser på olika nivåer. Psykiatrin har fortsatt fokus på struktur för vårdens stödsystem samt utvecklingsarbete för uppföljning av ytterligare verksamhetsmått, såväl
lokalt som regionalt och nationellt.
En dialog med Västerviks kommun gällande beroendevården har under 2014 konkretiserats till en utveckling
av nuvarande samarbetet Pilen. Exempel på områden är
det särskilda beslutsstöd som utvecklats för kvalitetssäkring inom framförallt tvångsvård och tvångsåtgärder. Det
ska genom sin utformning stödja användarna i den relativt
komplexa lagbundenhet som gäller inom området. Inom
ramen för regionsamverkan har ett omfattande införandeprojekt startats. Testning av funktioner har skett och utbildning har genomförts under året. Utbildningen inriktar sig
på bemötande för att undvika att behöva ta till tvångsåtgärder och hur man utför åtgärder på bästa sätt både för
patient och för personal.
Ett nationellt arbete angående patienter som självskadar sig är påbörjat. Analys pågår och en gemensam plan
tas fram för att vården ska ta hand om dessa patienter på
rätt sätt. För att kunna erbjuda en likvärdig vård i länet öppnas ytterligare en mottagningsverksamhet i Västervik, tillhörande AnorexiBulimiCenters verksamhet. Under året har
25
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
frågor som syftar till att säkerställa en fortsatt välfungerande
donations- och transplantationsverksamhet i landet samt att
möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
arbetet med projektering, lokalanpassning och rekrytering
slutförts och den nya mottagningen i Västervik invigs under
februari 2015.
Landstinget har tagit initiativ till ett brett samverkansprojekt med övriga berörda aktörer i avsikt att ta fram ett
handlingsprogram i länet för suicidförebyggande åtgärder.
Samverkan har fortsatt med kommunerna inom PRIO gällande samverkansavtal för personer med psykisk funktionsnedsättning, Webbinformation för barn och unga samt SIP
(samordnad individuell plan).
Arbetet fortsätter med att förbättra patiensmiljön och
planerna för byggandet av nya psykiatrilokaler i länet är ett
stort, genomgripande och flerårigt projekt som ska resultera i fräscha miljöer, anpassade för framtidens psykiatriska
vård. Planeringen av nya lokaler är samordnad med den
pågående verksamhets- och metodutvecklingen inom specialistpsykiatrin.
mottagande och implementering av nationella riktlinjer i
samverkan med Socialstyrelsen. Sakkunniga från regionen
deltar i Socialstyrelsens arbete, gemensamma regionala
seminarier genomförs för avstämning av nya preliminära
riktlinjer i förhållande till praxis i regionens tre landsting och
gemensamma yttranden lämnas därefter av Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet fokuserar därefter på att överbrygga praxisskillnader, stödja kompetensutveckling och arbete med nya och uppdaterade
vårdprogram i syfte att åstadkomma en god och lika vård
i sjukvårdsregionen.
Det har inletts ett gemensamt arbete avseende kompetensförsörjning vilket ska resultera i olika åtgärder för att
möta framtida behov av kompetens i sydöstra sjukvårdsregionen. Sydöstra sjukvårdsregionen har statligt finansiellt
stöd, koordinerat via Sveriges kommuner och landsting, för
kvalitetsregistercentrum i sydöstra sjukvårdsregionen (RCsydost). Uppdraget är att stödja utveckling av nationella
kvalitetsregister för framförallt bättre nyttjande av registerdata i verksamhetsutveckling och forskning.
Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår ett gemensamt
projekt kring vårdsystem. Målet är att skapa långsiktiga förutsättningar och åstadkomma likartade arbetssätt och en
enhetlig vårddokumentation i de tre landstingen. Projektet
har tre delmål: att skapa ett gemensamt arbetssätt i vårdsystemet när det gäller beslutsstöd för psykiatri, remisshantering samt ordinering och hantering av läkemedel.
RCC (Regionalt cancer center) Sydöst har funnits i tre år.
Verksamhetens uppdrag utgår från Socialdepartementets
fastslagna kriterier och regionens mål som är formulerade
som sex löften till befolkning och till cancerpatienter i Sydöstra sjukvårdsregionen. Ur ett patientperspektiv handlar
det framförallt om att ha särskilt fokus på väntetider, delaktighet, bemötande och information. Under 2014 har det
tagits fram en strategisk plan för cancervården i sydöstra
sjukvårdsregionen och arbetet med förslag på arbetsfördelning/ nivåstrukturering för respektive sjukdomsgrupper
och behandlingar fortsätter, både regionalt och nationellt.
Rehabilitering - återgång i arbete
Arbetet med rehabilitering och sjukskrivningsprocessen har
fortsatt under året. Inrapportering har vidareutvecklats i syfte
att förbättra kvalitetssäkringen och uppföljningen av rehabiliteringsgarantin. Sjukskrivningskoordinatorsfunktionen har
förstärkts genom fortlöpande utbildningar. Vid genomförda
dialogmöten på alla sjukskrivande enheter där sjukskrivningskoordinatorn medverkar har rollens viktiga funktion
lyfts fram i dess arbete. En samordningsansvarig sjukskrivningskoordinator finns nu i norra länsdelen som fungerar
som processamordnarnas förlängda arm. Arbetet fortgår
med att finna en likvärdig funktion i söder. Uppföljningen
av sjukskrivningskoordinatorsfunktionen ur ett patientperspektiv är genomförd av Linnéuniversitetet, och en slutrapport är klar.
En första handlingsplan för ”våld i nära relationer” är
utarbetad och utbildningar har genomförts under hösten.
Gällande tidig samverkan finns ett utvecklat samarbete
med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vilket administreras genom en gemensam styrgrupp. Kompetensförsörjning inom området försäkringsmedicin har genomförts för läkare enligt uppgjord plan och under året har tre
av sex projekt för att utveckla rehab- och sjukskrivningsprocessen avslutats.
Tandvård
Befolkningen i länet ska ges förutsättningar att utveckla
och bibehålla en god tandhälsa. Folktandvården har under
året haft fokus på att öka antalet Frisktandvårdspatienter.
Målet under 2014 var att minst 44 procent av de vuxna revisionspatienterna ska vara Friskvårdspatienter. Detta uppnåddes i princip då det saknades några få avtal för att nå
målvärdet. Folktandvården har under året ägnat särskild
uppmärksamhet åt olika grupper som löper större risk att
utveckla en sämre tandhälsa. Ett program har tagits fram
att säkerställa att barn som riskerar att fara illa uppmärksammas. Riktlinjer för all barn och ungdomstandvård är antagna under 2014. Fokus under året har också varit att unga
vuxna i större utsträckning ska fortsätta ha en kontakt med
Folktandvården genom Frisktandvård. Av länets 19- åringar
Samverkan i sjukvårdsregionen
Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågår ett gemensamt utvecklingsarbete för att stödja processerna i vården. Tyngdpunkten i regionsjukvårdsarbetet har varit att utveckla
jämlik och god vård i regionen vilket innefattar högspecialiserad vård men också sjukvård i regionen dvs. likvärdig
vård för regionens innevånare. Arbetet sker inom ramen för
de regionala medicinska programgrupperna och centrumråden. I regionen finns ett samarbete för processen kring
26
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
till Kustpilentrafiken på Stångådalsbanan för resor till/från
Linköping. Under våren var det arbetsmarknadskonflikt
inom tågbranschen med strejk som följd. Under flera veckor stod Öresundstågstrafiken still och under några dagar
stod även Kustpilentrafiken stilla. Nya transportörsavtal har
upphandlats för serviceresor och närtrafik med driftstart 1
januari 2015. Det långsiktiga målet är att kollektivtrafiken
ska ha en självfinansieringsgrad på 50 procent. Under 2014
uppnåddes en självfinansieringsgrad på 42 procent.
Bildning och kultur
Verksamheten inom landstingets fyra folkhögskolor har fokuserat på två utvecklingsområden, bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet och motivera till vidare
studier samt bidra till ökad folkhälsa genom utvecklingsarbete inom hälsa och kultur. Söktrycket till folkhögskolornas
kurser fortsätter att öka, och fler söker till allmänna kurser
för att få behörighet för vidare studier. I samverkan med arbetsförmedlingen kring studiemotiverande folkhögskolekurser pågår ett aktivt arbete med målsättning att motivera
till studier. Andelen folkhögskolekurser med möjlighet att
få behörighet till högskolan ligger på 40 procent och målet på 30 procent är därmed uppnått. Folkhögskolorna har
hög kompetens när det gäller hälsoarbete och målet är att
det ska komma alla deltagare till del. Skolorna bedriver ett
aktivt arbete och har hög kompetens när det gäller hälsa
och kultur och ska ses som naturliga centrum för bildning
och kultur i länet för att på så vis bidra till ökad folkhälsa.
Av den totala verksamheten är 24 procent inriktat på
hälsa, vård och omsorg. En viktig insats under året har varit
att förbättra hälsosamtalen för att få bra underlag i planeringen av stöd till varje enskild deltagare. Folkhögskolorna
är aktiva i länssatsningen kring hälsa & kultur med målet att
bidra till ökad folkhälsa genom samverkan med hälso- och
sjukvården. Samverkan ska leda till insatser som förebygger
ohälsa, förkortar vårdtider, minskar behov av medicinering
och fungerar som komplement till den vanliga vården. Folkhögskolorna stärker rollen i integrationsarbetet och tillsammans med arbetsförmedlingen planeras kurser i svenska
och samhällsorientering för nyanlända som omfattas av
arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Kurskoncept
har tagits fram för personer med psykisk ohälsa, i samverkan med patient/intresseföreningar med koppling till psykiatrin. Det erbjuds särskilda kurser på kulturområdet som
förberedelse för högre studier. Genom sommarkurser och
öppna arrangemang har skolorna nått en bred grupp av invånare med kulturella aktiviteter.
Folkhögskolorna har arbetat med ett medvetet miljöarbete. Skolorna har inte nått målet när det gäller andelen
ekologiska livsmedel. Insatser har gjorts under hösten för att
öka kunskapen och ge stöd för att förbättra rutinerna vid beställning. Matavfallet vägs för att tydliggöra hur mycket som
slängs och kostnaderna för detta. Vägningen kommer att
fortsätta och mål för förbättringar sätts upp inför 2015.
Kollektivtrafik
Stora förändringar har genomförts inom kollektivtrafiken
under året och förändringarna fick till stor del ett positivt
genomslag resandemässigt. Över hälften av länets befolkning reste någon gång under året kollektivt och var tredje
invånare i länet är att betrakta som regelbunden resenär,
det vill säga reser minst en gång per månad. Kollektivtrafiken ska i lika hög grad vara ett attraktivt förstahandsalternativ vid resor för män som för kvinnor, i dagsläget är det
fler kvinnor än män bland resenärerna. Snedfördelningen
i resandet måste beaktas, för att i framtiden framstå lika i
attraktionskraft för alla resenärer. Jämförande statistik för
riket visar att antalet tillstånd/1000 invånare för färdtjänst
och riksfärdtjänst ligger lågt i Kalmar län och anledningen
är bland annat den utbyggda kollektivtrafiken i länet. Fler
resenärer inom serviceresor har valt att färdas med närtrafikens trafiklösningar vilket gett ökad samordning mellan särskild och allmän kollektivtrafik. Utvecklingen av närtrafiken
har resulterat i att utbudet av tillgänglig kollektivtrafik ökat
för de som bor i områden där linjetrafikens utbud är svagt
eller saknas. Utvärdering pågår gällande nya trafiklösningar
kopplat till linjetrafik. Resandet i närtrafiken har under 2014
ökat med 18 %. Satsningar har genomförts i stadstrafiken
i Kalmar, Västervik och Oskarshamn. I augusti invigdes
sträckan för regionaltåg, Krösatåg, till att omfatta sträckan
Emmaboda och Kalmar med flera nya stationer. Busstrafiken har utökats mellan Kalmar och Karlskrona med fler bussar. Under 2014 har andra och tredje steget i utbyggnad av
närtrafikens utbud lanserats. Utbyggnaden består av ett
ökat antal resmöjligheter mellan landsbygd och närmaste
tätort och omvänt. För att säkerställa en hög kvalitet och
tillgänglighet på tågfordon samtidigt ge en stabilitet för
framtida spårbunden trafik har förberedelser för en ny underhållsverkstad i Kalmar pågått under året.
Jönköpings län beslutade att avbryta samarbetet med
tågtrafik på Bockabanan mellan Eksjö – Hultsfred. Förändring genomfördes så att busstrafik ersatte tågen på nämnd
sträcka medan tågtrafik inom länet har fortsatt på sträckan
Oskarshamn – Berga. Den nya trafikstrukturen anpassades
27
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
är målsättningen att 30 % ska vara kariesfria för 2014 ligger
detta på 28 %. Framtagandet av en strategi för äldres möjligheter till fortsatt tandvårdskontakt pågår och ska redovisas hösten 2015. Journalgranskning har genomförts på
samtliga kliniker med syfte att öka patientsäkerheten på kliniknivå. Arbetet har med att utveckla epidemiologisk uppföljning och analys har fortsatt under året. Under året har
allmäntandvården implementerat och kvalitetssäkrat ett
nationellt beslutsstöd för riskbedömning. Genom ett brett
samarbete med Malmöfakulteten i utveckling av den kliniska forskningen (KOF-Syd) har två gemensamma forskningsprojekt startat under handledning av Malmöfakulteten. Ett
av dessa forskningsprojekt är en direkt fortsättning på den
studie av länsinvånarnas tandhälsa som påbörjades 2012.
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
IT-stöd i verksamheten
I den nationella patientenkäten som ges till inneliggande
patienter i alla landsting kom landstingets lokalvård på
tredje plats i landet, vilket är främjar en fortsatt utveckling
av lokalvårdsprocessen.Landstinget har undertecknat ett
samverkansavtal med Linnéuniversitet gällande det medicinska biblioteket, som gäller från och med mars 2015.
Under 2014 har det varit fokus på Best Service Förråd som
är ett förbättringsarbete kring materiallogistik och förrådshantering i samarbete mellan landstingsservice och
hälso- och sjukvården. Syftet är att höja kvaliteten genom
att effektivisera och kvalitetssäkra processerna för att frigöra vårdpersonalens tid till det patientnära arbetet. Kartläggning har också gjorts av materielförsörjningsprocessen
i syfte till att förbättra den ytterligare. Arbetssättet har varit
kartläggning av nuläge genom olika seminarier samt temadagar där de berörda har varit involverade under hela processen. Förbättringsarbete när det gäller posthanteringen
pågår. Kalmar-Oskarshamn-Västervik arbetar gemensamt
för att få ner kostnaderna för porto på A-post. Hjälpmedelsverksamhet kommer succesivt att bygga upp ett förråd med
fritidshjälpmedel. Fritidshjälpmedel kommer att lånas ut under en begränsad tid till folkbokförda i länet n
IT-utvecklingen i vården är en nödvändighet för att effektivisera vården och klara landstingets verksamhetsmål. Fokus har legat på att de aktiviteter som genomförts under
året ska ge nytta för vården, nytta för användaren, tillgänglighet och säkerhet samt nya invånartjänster. IT-verksamheten har utvecklats intensivt till att idag vara en del i vården.
Utvecklingen av IT-stöd för verksamheten har under
året fortsatt. Bland annat har inom infrastrukturen så kallade Produktionslyft IT genomförts som innebär att IT-miljön
har byggts för att uppnå ställda säkerhets- och tillgänglighetskrav. Landstinget har nu en modern och robust produktionsplattform med bra tillgänglighet. Flera aktiviteter
med nytta för användaren har slutförts, exempelvis uppgradering av Windows 7 och en ny VPN-lösning (Virtuellt
privat nätverk). Arbeten som påbörjades, och som kommer
att slutföras under 2015, är migrering av kollektivtrafikens
systemmiljö och förenklad behörighetshantering. En plan
för driftsättning av ny version av journalsystemet pågår. Flera system har integrerats med sjukvårdsystemet Cosmic.
Landstingsservice
Landstingsservice uppdrag är att leverera varor och servicetjänster till landstingets samtliga verksamheter. På detta
sätt bidrar förvaltningen till att uppnå landstingets mål.
Som ett steg i att ytterligare förbättra landstingets processer har kartläggning av materielförsörjningsprocessen startat, från behov till betalning, genom att optimera logistiska
och administrativa flöden. Syftet är att höja kvaliteten genom att effektivisera och kvalitetssäkra processerna
Verksamhetstal
L Ä K A R B E S Ö K PÅ S J U K H US
TOTALT ANTAL BESÖK ANTAL NYBESÖK
Sjukhus Kalmar
2012
2013
2013
2012
2013
153 000
155 000
161 000
72 500
72 800
75 300
A NDEL NYBESÖK
2014inklusive akuta besök
47 %
Oskarshamn*
16 000
22 000
25 000
8 800
15 500
18 400
74 %
Västervik
90 000
88 000
84 000
45 000
46 500
45 100
55 %
259 000
265 000
270 000
127 800
133 400
140 100
52 %
Totalt
*Akutverksamheten flyttades från primärvården till Oskarshamns sjukhus i april 2013.
28
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
L Ä K A R B E S Ö K PÅ S J U K H US F Ö R D E L AT PÅ KÖ N
Fördelning efter kön
Fördelning i procent
Sjukhus besök 2014
Kvinnor
Män
Kvinnor
Kalmar
Män
161 000
84 400
76 600
52 %
Oskarshamn
25 000
12 300
12 700
49 %
51 %
Västervik
84 000
46 000
38 000
55 %
45 %
270 000
142 700
127 300
53 %
47 %
Totalt
48 %
Antalet läkarbesök på sjukhus
fördelat på kön
Exkluderas besök inom förlossning och mödravård som redovisas inom sjukhusen i Kalmar och
Västervik visar statistiken en jämnare könsfördelning.
M E D E LVÅ R DT I D S J U K H US | DAG A R
Sjukhus
2012
2013
Länssjukhuset i Kalmar
3,9
Oskarshamns sjukhus
4,6
Västervikssjukhus
Totalt
Förändring
2014
2014 - 2013
3,8
3,9
0,1
4,1
4,2
0,1
3,3
3,4
3,4
0,0
3,8
3,7
3,8
0,1
H Ö G S PEC I A L I S E R A D VÅ R D | E N L I G T AV TA L M E D L I N KÖ PI N G S U N I V E R S I T E T SS J U K H US
2012
2013
2014
Antal patienter i slutenvården
1 516
1 753
1 748
Antal patienter till läkare i öppenvården
2 907
3 107
3 092
2013
2014
H Ö G S PEC I A L I S E R A D VÅ R D | VÅ R D U TA N F Ö R AV TA L E T M E D US L I N KÖ PI N G
2012
Antal patienter i slutenvården
465
486
534
Antal patienter till läkare i öppenvården
923
1 048
1 118
29
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
Totalt antal
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
P S Y K I AT R I | Ö PPE N VÅ R DS B E S Ö K
Basenheter Norr Mitt*
SöderBUP/
Rättspsykiatri
Totalt
Ätstörningsenhet
Besök 2014, kvinnor
16 655
8 933
25 165
15 046
126
Besök 2014, män
14 077
7 791
20 378
7 829
339
65 925
50 414
Besök totalt 2014
30 732
16 724
45 543
22 875
465
116 339
Besök totalt 2013
31 271
13 417
44 917
20 310
462
110 377
Förändring
- 539
3 307
626
2 565
3
5 962
Nybesök
Nybesök 2014
1 444
434
1 712
1 247
16
4 853
Nybesök 2013
1 348
421
1 557
1 168
9
4 503
Förändring
96
13 155 79
7
350
* Ökningen på basenhet Mitt beror på ändrad registrering när det gäller den socialpsykiatriska verksamheten.
PR I M Ä R VÅ R D | L Ä K A R B E S Ö K
Besök 2013
Besök 2014
Läkarbesök primärvård totalt
317 100
315 300
Förändring
varav Offentliga enheter
248 700
244 900
Privata enheter
65 700
67 800
Allmänläkare (två på nationell taxa)
2 700
2 600
FÄ R DTJÄ N S T O C H S J U K R E S O R
2012
2013
2014Förändring 2014-2013
Totalt antal resor med färdtjänst278 057281 690
282 241
551
Totalt antal resor ersatta som sjukresor273 272289 638
309 676
20 038
Upphandlade fordon129 829136 465
136 031
-434
Egen bil 62 798 63 100
63 306
206
Buss 79 180 88 646
109 090
20 444
Tåg 1 415 1 394
1 199
-195
Färdmedel vid sjukresa
Flyg50 33
30
50
17
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
KO L L E K T I V T R A F I K | A N TA L R E S O R
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
Totalt antal resor
20122013 2014
7 500 000
8 200 000
8 800 000
P S Y K I AT R I | H E L DYG N S VÅ R D
Basenhet
Norr
Söder
BUP
Rättspsykiatri
Totalt
A Antal vårddygn 2014, kvinnor
7 304
7 336
770
1 768
17 178
Antal vårddygn 2014, män
5 918
6 056
189
4 983
17 146
Antal vårddygn totalt 2014
13 222
13 392
959
6 751
34 324
Antal vårddygn totalt 2013
12 939
12 848
903
6 384
33 074
Förändring
283 54456
367
250
F O L K TA N DVÅ R D | B E H A N D L A D E PAT I E N T E R
Antal behandlade patienter
2013
2014Förändring (antal)
Patienter med Landstingsstöd
5 503
5 287
-216
Patienter i åldern 3-19 år
21 310
17 380
-3 930
9 790
10 500
710
Patienter behandlade inom Specialist- och
sjukhustandvården
PR I VAT TA N DVÅ R D | B E H A N D L A D E PAT I E N T E R
Antal behandlade patienter
2013
2014Förändring (antal)
Patienter med Landstingsstöd
1 662
1 981
319
Patienter i åldern 3-19 år
3 990
3 850
-140
Patienter behandlade inom Specialist- och
sjukhustandvården
0
31
0
0
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Verksamhet och process - Rätt kvalitet genom effektiva processer
- för hög livskvalitet och god hälsa
Under verksamhet och process syftar måtten till rätt kvalitet genom effektiva processer. Nedan redovisas övergripande mått
beslutade i Landstingsplanen 2014-2016. I årsredovisningen redovisas samtliga mått med undantag där arbete fortfarande
pågår att ta fram kvalitetssäkrade definitioner, mätmetoder och automatik inrapportering.
R E D OV I S N I N G AV M Å LU PPF Y L L E L S E | V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
Mått Utfall
Målvärde
Medicinska resultat från öppna jämförelser
34 %
30 %
Riskbedömningar inom nutrition, fallrisk och trycksår ska genomföras till minst 90 %
69,71 %
90 %
Basala hygienregler ska ha en följsamhet på 100 %
95,97 %
100 %
Basala klädregler ska ha en följsamhet på 100 %
97,63 %
100 %
Andel trycksår ska årligen minska med minst 20 %
6,3 %
6,8 % årsmål
Minst 80 % av patienterna ska vid utskrivning få med sig läkemedelsberättelse, inklu-
69,02 %
80 %
Årlig minskning av antal förskrivna antibiotikarecept
314
329
Samtliga patienter inom heldygnsvård psykiatri ska ha en vårdplan
61,46 %
80 %
Totalt antal Frisktandvårdspatienter
31 018 pat
31 500 pat
Andel verksamhet inom folkhögskolorna som relateras till förebyggande hälsoarbete
24 %
20 %
40 %
30 %
77 %
70 %
42 %
50 %
61 %
80 %
11,3 %
12 %
15,37 %
15 %
56 %
100 %
sive aktuell läkemedelslista
samt vård och omsorg ska vara minst 20 %
Andel folkhögskolekurser med möjlighet att få behörighet till högskolan ska vara
minst 30 %.
Busstrafiken ska ha maximalt 5 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter, vilket
ska uppnås till minst 70 %
Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska öka, genom att bruttointäkter ska uppgå
till minst 50 % av bruttokostnader
Inom hjärtsjukvården ska minst 80 % av kvalitetsindikatorerna enligt Swedehearts
kvalitetsindex uppfyllas
Andel diabetiker med stor risk för komplikationer, blodsockervärde över 73 mmol/
mol, ska minska årligen
Inom äldreprocessen ska andelen patienter, 65 år och äldre, som oplanerat återinläggs inom 30 dagar minska med minst 10 % årligen
Inom strokevården ska trombolysbehandling ”dörr till nål” genomföras inom 45 minuter
32
F ÖÅRRVSARLETDNOI N
VG
I SSNBIENRGÄ T2T0 E1 L4 S |E L| ALNADNSDT SI N
T IGNEGT E IT KI AKLAMLAMRA LR ÄLNÄ N
V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
Lärande och förnyelse
L ANDS TINGETS MÅL | S TÄNDIGA FÖRBÄT TRINGAR
33
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Lärande och
förnyelse
D E T ÖV E R G R I PA N D E M Å L E T Ä R ” S TÄ N D I G A F Ö R B ÄT T R I N G A R ”.
Alla verksamheter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgaren i en
lärande organisation.
Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad
tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och
fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat.
hetsmål, resultat, störningar och avvikelser implementerats. Arbetssättet kallas daglig styrning och innebär att alla
medarbetare på respektive avdelning träffas dagligen vid
så kallade pulstavlor och beslutar om förbättringsåtgärder
så snart inte resultat uppnåtts eller avvikelser uppstått.
Forskning och utveckling
Forskning och utveckling (FoU) är en viktig del i arbetet att
utveckla landstingets verksamheter och säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Systematik i vardagen och en god
forsknings- och utvecklingsmiljö är avgörande för att hantera kunskapsutvecklingen på ett framgångsrikt sätt.
En viktig process under året har varit att omsätta forskningsstrategin till verksamhet och rekrytera en forskningschef med tydlig koppling till verksamhetsnära forskning
samt till de kvalitetskrav och prioriterade forskningsområden som är framtagna för att bevilja doktorandtjänst. Forskare behövs för att den forskningsbaserade medicinska
kunskapsutvecklingen ska omsättas i vården med effektivitet och urskiljning. Under 2014 har landstinget finansierat
22 doktorandtjänster och 7 postdoktjänster. Ett antal forskningshandledare har under året funnits som stöd och handledning. Andra aktiviteter som genomförts under 2014 är
föreläsningar för ST-läkare, systematiska forskningsmöten,
insatser för att sprida forskningsresultat samt utvecklat
innehållet på FoU-delegationen med verksamhetsnära inslag från FoU-verksamheten.
Ett kliniskt träningscentrum (KTC) för träning och kunskapsutveckling inför mötet med patient/närstående, finns
nu etablerat på Länssjukhuset i Kalmar, Oskarshamns sjukhus och under året har KTC på Västerviks sjukhus invigts.
Under perioden har det genomförts utbildning inom såväl
metodkunskap som teoretiska utbildningar för medarbetare samt för studenter inom landstinget och inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Systematiskt förbättringsarbete
I landstingets samtliga verksamheter pågår ett systematiska förbättringsarbete, varje dag lite bättre- kraften hos
många. Det systematiska förbättringsarbetet innebär rapportering av avvikelser och händelseanalyser. Arbetet baserar sig på uppföljning av resultat kopplat till identifierade
kvalitetsnivåer inom olika områden.
Chefernas roll är att skapa förutsättningar för ständiga
förbättringar i vardagen och att på ett systematiskt sätt
tillvarata och använda lärdomar utifrån olika resultat och
erfarenheter. Det handlar också om att på ett ordnat sätt
pröva och införa nya metoder och kunskaper i vården. Förbättringskunskap har bland annat spridits inom chefsutbildningar, traineeprogram och förbättringsprogram. Av 19
team inom Förbättringsprogram 11, har tre team samarbete med kommun, tre team har samarbete mellan olika delar
av landstinget och ett team har patientföreträdare.
Under året genomfördes temadagen Leda med kvalitet i fokus - varje dag, där syftet var att ge inspiration och
kraft att utveckla vår vardag med ständiga förbättringar.
Till temadagen hade 40 förbättringsarbeten nominerats till
priset som Bästa Förbättring. Priset fick Mönsterås hälsocentral för deras arbete med att via akutteam ge ett bättre
omhändertagande av akuta patienter, nå en förbättrad tillgänglighet för samtliga patienter samt en bättre arbetsmiljö. Andra förbättringsarbeten som uppmärksammades vid
prisutdelningen var arbetet med att minska uppkomsten av
trycksår inom slutenvården, som gett nationellt ledande resultat samt förbättringen av ”rondning” på Länssjukhusets
hjärtavdelning som lett till ökad delaktighet för patienten,
säkerställd sekretess samt fördubblad patienttid för läkare
utan att öka den totala rondtiden. På Oskarshamns sjukhus
har ett gemensamt arbetssätt för uppföljning av verksam-
Innovationer
Landstinget har påbörjat ett samarbete med regionens lärosäten och näringslivet för att stimulera innovationer i hälso- och sjukvården som gynnar patienter, vårdgivare och
34
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
L ÄR ANDE OCH FÖRNYELSE
Lärande och förnyelse
- Ständiga förbättringar
producenter. Landstinget i Kalmar län söker, tillsammans
med ALMI företagspartner och Regionförbundet i Kalmar
län, medel från Tillväxverket och EU:s strukturfond. En av
de viktigaste delarna har varit att utveckla en innovationssluss, med tillhörande testbäddar, för hela landstinget. Andra delar av satsningen är regional, nationell och internationell samverkan, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte.
Under 2014 har informationsinsatser skett för att öka
medvetenheten, engagemanget och kunskapen om innovationsprocessen. Förslag på nya
idéer kommer i jämn takt och arbetet med att skapa kontaktnät
med andra innovationsprojekt i
länet fortgår, och samverkan med
Linnéuniversitetet, Regionförbundet, Kalmar Science Park har intensifierats. Samverkan med privata
näringslivet har påbörjats och är
under utveckling. En innovationsstrategi har tagits fram, som landstingsfullmäktige fattat beslut om.
Ett gott innovationsklimat skapar
förutsättningar för fler jobb och ett
mer hållbart samhälle med bättre
livskvalitet och med tillväxt. Landstinget Kalmar län har vidare varit en
aktör i framtagandet av Regionens
innovationsagenda. I den finns principer och prioriteringar för hur länets innovationssystem kan utvecklas inom den offentliga sektorn i
samspel med regionens aktörer,
nationellt och ur ett EU-perspektiv.
Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen 2014-2016. I årsredovisningen redovisas samtliga mått med undantag där arbete fortfarande pågår att
ta fram kvalitetssäkrade definitioner, mätmetoder och automatik inrapportering n
R E D OV I S N I N G AV M Å LU PPF Y L L E L S E | V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS
Mått Utfall
Målvärde
Andelen team i förbättringsprogram där både företrädare från landsting och kom-
16,7 %
20 %
mun deltar ska öka
35
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
36
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Medarbetare
L ANDS TINGETS MÅL | L ANDS TINGE T SK A VAR A EN AT TR AK TIV,
UT VECK L ANDE OCH HÄL SOSAM ARBE TSPL ATS
37
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Medarbetare
D E T ÖV E R G R I PA N D E M Å L E T Ä R ” L A N D S T I N G E T S K A VA R A E N
AT T R A K T I V, U T V E C K L A N D E O C H H Ä L S O S A M A R B E T S P L AT S”.
Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare
och andelen medarbetare som anser att landstinget är en
attraktiv arbetsplats ska öka.
Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare
när det gäller att främja den goda arbetsplatsen – genom
chefers och medarbetares engagemang och delaktighet.
Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer
hälsosamma och utvecklande arbetsplatser.
en är att detta fortsätter även under 2015. Med utgångspunkt från landstingsplanen och den integrationsstrategi
som finns för länet så arbetar landstinget för att identifiera
och ta tillvara på hälso- och sjukvårdskompetens hos nyanlända. Det handlar om, i dialog med ett flertal parter, att erbjuda information, studiebesök, praktik, sjukvårdssvenska
och i förlängningen arbete inom landstinget.
Kompetensutveckling
Strategisk personal- och
kompetensförsörjning
Behovet av sjuksköterskor är fortfarande stort, särskilt i norra länet. Under de närmaste åren beräknas ett stort antal
vidareutbildade sjuksköterskor gå i pension. Behovet avser
även specialiteter där det ställs krav på specialistsjuksköterskeutbildning. I nuläget är det fler sökande till landstingets
studiebidrag än vad som kan erbjudas. Distansutbildningen till sjuksköterska i Västervik och Oskarshamn bedöms på
sikt minska behovet av bemanningsföretag.
Långsiktig personalförsörjning är en av de viktigaste insatserna för att klara av kompetensförsörjningen. Under året
har projektet Attraktivitetsresan lämnat ett 16-punktsprogram för att öka landstingets attraktivitet som arbetsgivare, programmet kommer att implementeras under den
kommande mandatperioden. På förvaltnings- och arbetsplatsnivå har medarbetarna involverats kring arbetsplatsens attraktivitet och ambassadörskap. Förslag kring bland
annat utvecklings- och påverkansmöjligheter, samt vikten
av en bra och hälsosam arbetsmiljö har lyfts fram i dessa dialoger. Inom flera förvaltningar har praktikplatser för gymnasieelever anordnats. Närmare 30 sommarpraktikanter
fick i år möjlighet att pröva praktik inom olika verksamheter.
Läkarrekryteringen har fortsatt inom svårrekryterade
grupper med bland annat förlängd AT-utbildning inom psykiatri och primärvård. Det är fortfarande många sökande till
AT-platserna i länet där landstinget under flera år haft en
bra AT-rankning. Antalet verksamhetsförlagda veckor för
läkarstudenter har ökat. Intresset för att fullgöra praktisk
tjänstgöring för psykologer (PTP) inom landstinget är stort.
Arbetet med att närvara på olika rekryteringsarenor
som AT-mässor och studerandemässor har liksom viss utlandsrekrytering fortsatt. Ett förslag till en förvaltningsövergripande bemanningsenhet inom hälso- och sjukvården
har lagts fram som syftar till att bättra och effektivare nyttja
vikarier och timavlönade samt att uppfylla riktlinjen för önskad sysselsättningsgrad.
Ett Vård- och omsorgscollege har startat under året
med länets kommuner och Regionförbundet. Genom start
av fler lärandeenheter/utbildningsavdelningar har fler studenter kunnat tas emot. Landstinget arbetar långsiktigt
med att minska beroendet av bemannings-bolag, år 2014
visade dock på en fortsatt kostnadsökning. Antalet asylsökande har under 2014 ökat markant i länet och bedömning-
Läkarutbildning
Under 2014 har arbetet med att utveckla samverkansformerna kring en decentraliserad läkarutbildning med Linneuniversitetet, näringslivet och nationella aktörer fortsatt
för att möta upp framtidens läkarutbildning och för att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen. I juni 2014
beslutades att läkarstudenter vid Linköpings universitet ska
göra sin kliniska utbildning i Kalmar. Redan nu bedrivs under vissa perioder så kallad verksamhetsförlagd utbildning;
Under 2014 genomfördes cirka 850 praktikveckor för läkarstudenter från Linköpings universitet. Från och med 2018
kommer de första 20 läkarstudenterna att bo och genomgå
hela utbildningen i Kalmar. Verksamheten byggs sedan ut
med 20 nya studenter per termin så att det 2020 totalt kommer att finnas 100 läkarstudenter på länssjukhuset, inom
psykiatrin och primärvården i Kalmarområdet. En koordinator för utbildningen har anställts.
Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter
Samtliga löneöversyner med åtföljande lönesättningssamtal klarades av under året. Projektet Attraktivitetsresan har
i sitt 16-punktsprogram lämnat ett antal utvecklingsförslag
38
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Effektiv administration
inom områdena arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter,
till exempel kvalitetsmätning av medarbetarsamtalet och
förbättrad information om arbetsvillkor.
Ledarskap och medarbetarskap
Verksamheterna har haft ett fortsatt arbete med medarbetardagar/-utbildningar och olika chefsforum som syftar
till att stärka medarbetar- och chefskapet. Arbetet med
utvecklingsplaner med aktiviteter utifrån medarbetarenkäten har tagits fram på arbetsplatserna. Målet är att utveckla
arbetsmiljön. Ett annat mål är att vi ska ha attraktiva arbetsplatser som medarbetarna gärna rekommenderar för andra. Ett femte traineeprogram avslutades under året. Programmet bygger bland annat på landstingets ledarfilosofi
och gemensamma värdegrund.
Ett införande av ett nytt intranät som ska stödja verksamheterna genom ökad tillgänglighet till relevant information och digitala tjänster gjordes under året.
Hälsa i arbetet
Landstingets strategiska hälsofrämjande arbete handlar
om att tillvarata och stärka de möjligheter som finns i organisationen. Samverkan med Landstingshälsan är viktig
för att fånga upp eventuell ohälsa. Landstingshälsans och
39
M E DA R B E TA R E
Arbetet med att frigöra vårdpersonalens administrativa
uppgifter har fortsatt. Ett pilotprojekt, ”Rätt vårdadministration på rätt nivå”, har genomförts inom hälso- och sjukvårds-förvaltningen. Projektet har lett till erfarenheter kring
nya arbetssätt i Cosmic, att effektivisera processen kring
läkarnas schemaläggning och att se över de vårdadministrativa arbetsuppgifterna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har nu ett uppdrag att arbeta vidare med slutsatserna
i projektet, implementera erfarenheter och ta hem effektiviseringsvinster.
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Likabehandling
verksamheternas proaktiva arbete med hälsofrämjande arbetsplatser syftar till att hitta friskfaktorer på arbetsplatser. Hälsoenkäter och hälsoprofilbedömningar genomförs
och är exempel på proaktiva insatser. Arbetsmiljöutbildningar för samverkansråd genomfördes under året.
Sjukfrånvaron har ökat något, från 4,2 % till 4,4 %. Sjukfrånvaron har ökat hos framförallt kvinnor och jämförelse med
föregående år. Män visar en minskad frånvaro i jämförelse
med 2013. Den största ökningen är i gruppen långtidssjukskrivna, 60 dagar eller mer.
Arbetet med lönekartläggning granskades under året av
Diskrimineringsombudsmannen. Landstingets lönekartläggning var ett bland få andra landsting som lämnades
utan anmärkning. Mångfalds- och likabehandlingsarbete
återfanns som tema vid medarbetardagar, till exempel hölls
föreläsningar och workshops kring bemötande och jämlika
villkor n
Medarbetare - Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande
och hälsosam arbetsplats
Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Lands-tingsplanen 2014-2016. I årsredovisningen redovisas samtliga mått med
undantag där arbete fortfarande pågår att ta fram kvalitetssäkrade definitioner, mätmetoder och automatik inrapportering
R E D OV I S N I N G AV M Å LU PPF Y L L E L S E | M E DA R B E TA R E
Mått Utfall
Målvärde
Sjukfrånvaron ska minska inom landstingets alla verksamheter
4,42 %
3,9 %
Frisknärvaro - andel medarbetare med 5 eller färre sjukdagar ska vara mer än 66 %
68 %
66 %
Sjukfrånvaro i procent
20112012
2013 2014
Ackumulerad sjukfrånvaro
3,60
4,00
4,23
Långtidssjukskrivning män >60 dagar
0,94
0,95
1,00
4,42
0,93
Långtidssjukskrivning kvinnor >60 dagar
1,79
2,04
2,30
2,63
Korttidssjukskrivning män <60 dagar
1,31
1,36
1,53
1,49
Korttidssjukskrivning kvinnor <60 dagar
2,19
2,44
2,42
2,37
Sjukfrånvaro i procent
Kvinnor
2011201220132014
Män
2011201220132014
Samtliga
2011201220132014
0-29 år
2,83
3,21
3,35
3,92
2,32
2,12
2,44
2,21
2,72
2,95
3,15
3,54
30-49 år
3,47
4,22
4,47
4,78
1,65
1,78
2,17
2,26
3,04
3,65
3,93
4,17
50-
4,59 4,92 5,18 5,41
2,82 2,85 2,89 2,65
4,224,48 4,694,83
Samtliga
3,98 4,48 4,72 5,00
2,25 2,30 2,53 2,43
3,604,00 4,234,42
40
Ekonomi
L ANDS TINGETS MÅL | GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
41
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Ekonomi
D E T ÖV E R G R I PA N D E M Å L E T Ä R ”G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G”.
Omvärldsanalys
cent för att bidra till att den låga inflationen ska stiga mot
inflationsmålet på två procent.
Sveriges kommuner och landsting beräknar att årets BNP
ska växa med 1,9 procent. Nästa år beräknas utvecklingen
bli bättre och BNP växer med 2,9 procent. Trots svag tillväxt
har sysselsättningen utvecklats bra samtidigt som antalet
personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den begränsade
efterfrågan på arbetskraft gör dock att arbetslösheten väntas ligga kvar runt 8 procent.
Ekonomi
Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Hur stort resultat som krävs
bedöms i första hand utifrån behov av investeringar samt
sparande för pensionsåtagande. Landstinget ska klara att
reinvestera och nyinvestera i fastigheter och inventarier
med egna medel och med egna medel menas resultat och
avskrivningar. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt
perspektiv ska följande finansiella mål nås:
ƒƒ Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av
skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.
ƒƒ Investeringarna ska finansieras med egna medel.
Befolkningsutveckling
Utvecklingen av antalet invånare och åldersstrukturen i
länet har stor betydelse för behovet av och efterfrågan
på hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och utbildning. Invånarantalet påverkar också storleken på skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning då
bidrag från systemet för kommunalekonomisk utjämning
baseras på invånarantalet. Länets befolkning uppgick per
den 31 december 2014 till 235 598 personer. Jämfört med
föregående år har antalet invånare ökat med 1 724 personer. I Kalmar län är 24,2 procent av befolkningen över 65 år
att jämföra med 19,6 procent för riket.
Ekonomiska förutsättningar
Landstingets ekonomi påverkas i hög grad av vad som sker
i omvärlden. Förändringar i samhällsekonomi, befolkning
och arbetsmarknad påverkar landstingets intäkter i form av
skatter, statsbidrag och utjämning. Intäkter som finansierar
närmare 83 procent av landstingets verksamhet.
Efter en stark avslutning förra året har svensk ekonomi
i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är
en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en
fortsatt svag svensk export. Sverige är en liten, starkt utlandsberoende ekonomi och konjunkturförändringen i
omvärlden påverkar den svenska ekonomin. Konjunkturen i
omvärlden förbättras långsamt men skillnaden mellan olika
regioner är stor. Prognoserna för inflationen i omvärlden är
låga och flera av världens centralbanker väntas föra en expansiv penningpolitik ytterligare en tid. Mot bakgrund av
Sveriges fortsatt låga inflation beslutade Riksbanken den
16 december att styrräntan behöver vara kvar på noll pro-
Finansiell analys
Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur
finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den
finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden
samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.
N YC K E LTA L F Ö R D E N E KO N O M I S K A U T V EC K L I N G E N E N L I G T S K L D EC E M B E R 2 014
Årlig procentuell förändring
2013
2014
20152016
BNP*
1,3
1,9
2,9
Arbetade timmar*
0,4
2,1
1,5
1,1
Arbetslöshet
8,0
7,9
7,4
6,6
Timlön
2,5
2,8
3,0
3,2
KPI
0,0
-0,2
0,6
2,1
* Kalenderkorrigerad utveckling Källa: EkonomiNytt SKL, december 2014
42
3,2
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
E KO N O M I
Resultat och kapacitet
Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter uppgår till 1 357 Mkr och det är en
ökning med 4 procent i jämförelse med föregående år. Vid
jämförelsen har återbetalning av premier från AFA försäkring med 77 Mkr exkluderats för år 2013. Bidragande orsaker till ökningen är fortsatt god utveckling av statsbidragen,
ökade trafikintäkter samt vinst vid försäljning av fastighet.
Medel från den s.k. kömiljarden fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 70 respektive 80 procent av patienterna har fått ett förstabesök respektive operation/åtgärd inom planerad specialiserad vård inom högst
60 dagar. Landstinget har fortsatt hög tillgänglighet i vården och har klarat 80-procentmålet för samtliga månader
utom två för väntetider till förstabesök och alla månader
avseende operation/åtgärd. Utfallet för perioden januarinovember 2014 är 101 Mkr, vilket är 9 Mkr högre än motsvarande period 2013.
Trafikintäkterna ökar med 19 Mkr eller 6 procent, men
når ännu inte upp i den planerade nivån enligt utvecklingsplanen för kollektivtrafiken. Vinst vid försäljningen av fastigheten Hälsan 22 i Oskarshamn uppgår till 11 Mkr.
Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, ökar
med 4 procent och uppgår till 7 633 Mkr.
Den största kostnadsposten är löner och arbetsgivaravgifter med 3 854 Mkr. Lönekostnaderna exklusive sociala
avgifter ökar med 124 Mkr eller 5 procent, varav den avtalsmässiga ökningen är 2,5 procent. Ett mått på volymökningen är antalet arbetade timmar, som ökar med 3 procent. Bidragande orsaker till ökningen utöver avtalet är beslutade
satsningar såsom Bästa sjukhusmaten, utökning på akutklinikerna i Kalmar och Västervik, cancersjukvård, 90 sekunders ambulansstationer samt psykologer i primärvården.
Kostnaderna för högspecialiserad vård utanför länet
ökar med 3 procent och uppgår till 474 Mkr. Kostnadsökningen återfinns vid Universitetssjukhuset i Linköping och
beror på höga läkemedelskostnader, kostnadsytterfall
samt ett tilläggsavtal gällande onkologisk verksamhet.
För läkemedel med mera redovisas en kostnad på 702
Mkr, en ökning med 4 procent. Landstinget tillämpar en
modell för ordnat införande av läkemedel där nya läkemedel tidigt ska fångas upp, värderas och prioriteras för att
sedan efter beslut föras in i sjukvårdens rutiner. Bidragande
orsaker till kostnadsökningen är ökade volymer för nya läkemedel mot olika former av inflammatoriska sjukdomar,
blodsjukdomar respektive MS. Kostnaderna ökar också för
cancerläkemedel och nya läkemedel mot hepatit C. Kostnadsökningarna motverkas i viss mån av patentutgångar
och prissänkningar.
Resultat
Resultatet för 2014 visar ett överskott, d. v. s. intäkterna
överstiger kostnaderna, med 161 Mkr, vilket är 34 Mkr bättre än budget. Förvaltningarna uppvisar ett underskott på
112 Mkr medan landstingsgemensamma poster för pensioner med mera samt skatteintäkter och finansnetto ger ett
budgetöverskott på 146 Mkr. Rensat från jämförelsestörande poster - sänkt RIPS-ränta och återbetalning från AFA
försäkring - var resultatet 2013 +56 Mkr.
Av årets resultat avsätts 19,5 Mkr till resultatutjämningsreserven. Avsättningen är möjlig genom att landstinget
uppnått såväl resultatmålet på 2 procent som målet att investeringarna ska finansieras med egna medel. Syftet med
resultatutjämningsreserven är att på ett ansvarsfullt sätt
reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd
av lågkonjunktur. Efter årets avsättning uppgår reserven till
106,6 Mkr.
Vid avstämning mot balanskravet justeras resultatet med
vinster vid försäljning av anläggningstillgångar och avsättning
till resultatutjämningsreserven och balanskravsresultatet uppgår då till 127 Mkr som är lika med budgeterat resultat.
Å R E T S R E SU LTAT | M K R
250
200
150
100
50
161
148
226
0
-62
-66
-50
-100
2010
2011
2012
2013
2014
43
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att öka och
uppgår nu till 101 Mkr, en ökning med 6 procent. Kostnadsökningen hänförs till ökat behov av psykologer och sjuksköterskor. Färdigställandet av de senaste årens stora ny- och
ombyggnationer vid länets sjukhus bidrar till att de planmässiga avskrivningarna ökar med 5 procent till 247 Mkr.
Nedskrivning av fastighet har gjorts med 7 Mkr avseende
provisoriska lokaler i samband med ombyggnad av hälsocentralen i Kristineberg.
Kostnaderna för externa lokalhyror uppgår till 71 Mkr,
en ökning med 13 procent. Den främsta orsaken är nya lokaler för hälsocentralerna i Borgholm och Färjestaden.
Övriga verksamhetskostnader för material och tjänster
med mera uppgår till 2 100 Mkr, en ökning med 4 procent.
Merparten av ökningen, 67 Mkr, beror på trafikentreprenader inom Kalmar länstrafik och ingår i den beslutade
utvecklingsplanen för länets kollektivtrafik. IT-kostnader
för serviceavtal samt underhåll och utveckling av dataprogram ökar med 16 Mkr. Här ingår satsningar på IT-system
inom vården, service och underhåll för datalagring samt
biljett- och informationssystem inom länstrafiken. Bidrag
har lämnats till Kalmar läns museum med 6 Mkr avseende
flytt av museets föremålssamlingar till nya lokaler. Fastighetsunderhållet minskar med 14 Mkr huvudsakligen beroende på att en större del redovisas som investeringsutgift
i samband med införandet av komponentavskrivningar för
fastigheter, se Redovisningsprinciper under rubriken Avskrivningar.
solidariskt finansierade läkemedlen ökat med 2,1 procent.
Även under 2014 har statsbidraget befunnit sig i ett avtalslöst läge och utbetalningarna har fastställts genom särskilda regeringsbeslut under året. Bidraget har anpassats
efter en behovsmodell, som baserats på förbrukningen av
läkemedel i olika åldrar samt att behovet skiljer sig åt med
hänsyn till socioekonomiska förhållanden.
INTÄ K T S - O CH NE T TO KOS TN A DSU T V ECK LIN G | %
8
Skatt- utjämningsutveckling
Nettokostnadsutveckling
7
6
5
4
3
2
1
2,1
4,5
2,2
4,9
5,1
3,3
6,3
4,9
4,5
4,1
0
2010
Finansnetto
Bokslutet visar ett positivt finansnetto med 99 Mkr. Huvudorsaken är en fortsatt god utveckling av landstingets
pensionskapital som ger en avkastning på 110 Mkr. Räntekostnaderna, som består av reversen till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag samt den årliga värdesäkringen
av pensionsskulden, blir lägre än planerat på grund av det
fortsatt låga ränteläget.
2011
2012
2013
2014
Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnader är - 71
Mkr medan skatter, utjämning och generella statsbidrag
lämnar överskott med 13 Mkr.
Skatte- och nettokostnadsutveckling
Landstingets intäkter i form av skatter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag uppgår till 6 338
Mkr och ökar med 5,1 procent. Nettokostnaden för landstingets verksamheter ökar med 4,1 procent till 6 276 Mkr. Relationen mellan intäktsutveckling och kostnadsutveckling
är viktig att följa för en långsiktigt stabil ekonomi. För 2014
är relationen positiv med en procentenhet, vilket avspeglas
i landstingets förbättrade resultatnivå jämfört med föregående år. Landstingsskatten ger en intäkt på 4 806 Mkr, en
ökning med 6,2 procent, vilket till stor del påverkas av skattehöjningen. Intäkterna från den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 1 532 Mkr, vilket ger en ökning med
relativt låga 2,1 procent beroende på ett försämrat utfall i
det nya utjämningssystemet som infördes 2014. Som generellt statsbidrag räknas bidraget till läkemedelsförmånen,
som ökat med 1,5 procent till 556 Mkr. Rikets kostnader för
läkemedelsförmånen har ökat med 0,2 procent medan de
N E T TO KOS T N A DSA N D E L
%
2010 2011 201220132014
Verksamhetens
nettokostnader
92,0 94,8 93,294,995,0
Avskrivningar
4,3 4,0 4,43,94,0
Finansnetto
-0,4 2,4 -0,1 2,3-1,6
Nettokostnadsandel 95,8
101,2
97,5
101,0
97,5
Investeringar
Behovet av investeringar i landstingets verksamhet varierar
mellan åren. Målet att med egna medel finansiera ny- och
reinvesteringar i fastigheter och inventarier uppnås även
2014. Nettoinvesteringarna uppgår till 273 Mkr, varav 106
44
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Mkr i fastigheter och 167 Mkr i inventarier. Bland fastighetsinvesteringarna kan nämnas ombyggnad och utökning av
dialysenheten vid Västerviks sjukhus. För att möta det ökade behovet av platser krävs flexibla lokaler som möjliggör
ett flöde mellan enheten för självdialys och den traditionella dialysverksamheten. Verksamheten har under året tagit
de nya lokalerna i bruk. På länssjukhuset i Kalmar har en ny
serverhall byggts för att höja effekten och därmed säkerheten. Planering och genomförande av projekt inom energiplan fortsätter. Under året har följande åtgärder genomförts; belysningsstyrning i kulvertar och korridorer, utbyte
av ventilationsaggregat i en hälsocentral samt fläktbyten i
befintliga aggregat. Bland inventarieinköpen kan nämnas
inköp av accelerator 1 och 2. Inom IT- området har investeringar gjorts i ny lagringslösning, ny videoinfrastruktur samt
förstärkning inom nät/kommunikation.
För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar bör det
långsiktiga soliditetsmålet utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna.
Likviditet
I likhet med föregående år är kassaflödet positivt vilket
innebär att likviditeten har förbättrats och uppgår per den
sista december till 1 075 Mkr. Ökningen beror till stor del
på slutreglering av positiv skatteavräkning samt att det i resultatet ingår kostnader som ännu inte påverkar likviditeten
såsom pensionskostnader och avskrivningar.
En del av likviditeten har varit placerad på räntebärande konto i bank med mer förmånliga inlåningsvillkor än det
vanliga kontot som används i den löpande verksamheten.
Kassalikviditeten beskriver hur landstinget förmår möta
finansiella utgifter under det närmaste året. Nyckeltalet
räknas fram genom att omsättningstillgångarna, exklusive
förråd och placerade pensionsmedel, sätts i relation till de
kortfristiga skulderna. Nyckeltalet har förbättrats under året.
N E T TO I N V E S T E R I N G A R | M K R
500
400
R E SU LTAT PE N S I O N S F Ö R VA LT N I N G | M K R
Resultat
800
Ackumulerat resultat
300
700
200
600
479
455
333
262
273
500
100
400
0
2010
2011
2012
2013
2014
300
200
Soliditet
Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. En negativ soliditet
betyder att skulderna är större än tillgångarna. Soliditeten
kan beskrivas enligt blandmodellen, med enbart pensionsåtagande intjänade från och med 1998, eller enligt fullfonderingsmodellen då samtliga pensionsåtagande inklusive
ansvarsförbindelsen ingår.
Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, har under
året ökat med en procentenhet och uppgår till 38 procent.
Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, har ökat med sju
procentenheter och uppgår till -44 procent. En faktor som,
förutom det positiva resultatet, påverkat nyckeltalets utveckling är den låga ränte- och basbeloppsuppräkningen
av ansvarsförbindelsen.
100
0
-100
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Placerade pensionsmedel
Sammanlagt har 437 Mkr avsatts för att delvis klara kommande års utbetalningar av pensioner, framförallt från ansvarsförbindelsen. Pensionsmedlen placeras via Kalmar
Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Mer information
om bolaget finns under rubriken Företag och kommunal-
45
E KO N O M I
Risk och kontroll
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Borgensåtagande
Landstingets borgensåtagande uppgår i bokslutet till 435
Mkr, varav 429 Mkr avser borgen för finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum
förbund. Utvecklingen på den finansiella marknaden är
viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets
ekonomi. Under året har bokförda ränteintäkter, vinster/
förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med
110 Mkr. De förvaltade tillgångarna har under året utvecklats positivt och marknadsvärdet har ökat med 11,5 procent, motsvarande jämförelseindex var 11,4 procent. Vid
årets slut uppgår marknadsvärdet till 1 301 Mkr, vilket är 179
Mkr över anskaffningsvärdet. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgår till 56
procent av den totala portföljen.
Händelser efter balansdagen
Den 6 mars 2015 godkände SKL:s styrelse en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånen. Överenskommelsen gäller för år 2015. Landstingen
erhåller dessutom ett bidrag för läkemedelskostnader för
behandling av hepatit C under år 2014, intäkten på 7,8 Mkr
redovisas på 2015 n
Pensionsåtagande
Landstingets totala pensionsåtagande omfattar pensionsavgifter, förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelser, som avser pension intjänad före 1998. Pensionsåtagandet uppgår vid årets slut till 6,3 Mdkr, en ökning med
1 procent motsvarande 69 Mkr, vilket beror både på värdesäkring av pensionsåtagandet och på nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Landstingets förvaltade pensionsmedel har ett marknadsvärde på 1,3 Mdkr, vilket motsvarar
21 procent av det totala pensionsåtagandet. Medel för
resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till
investeringar och den löpande verksamheten.
K Ä N S L I G H E T SA N A LYS | MK R
tabellen visas hur ett antal faktorer påverkar landstingets ekonomi
Löneökning med 1 procent
37 Mkr
Prisökning med 1 procent
32 Mkr
Förändrad utdebitering med 1 krona
443 Mkr
Förändrad folkmängd med 1 000 personer,
skatteintäkter och utjämning
26 Mkr
U PPLYS N I N G O M PE N S I O N SÅTAG A N D E O C H PE N S I O N S M E D E L
I N K LUS I V E LÖ N E S K AT T | M K R
T.o.m 2013
2014
T.o.m 2014
Avsättning för pensioner 1 715,2
123,3
1 838,5
Pensionsavgifter
141,7
6,1147,8
Ansvarsförbindelser
4 377,7
-60,5
4 317,2
Totalt pensionsåtagande
6 234,6
68,9
6 303,5
Placerade pensionsmedel
-bokfört värde 1 012,9
109,7
1 122,6
-marknadsvärde
1 166,6
134,7
1 301,3
5 068,0
-65,8
5 002,2
178,7
Återlånade medel =
Totala pensionsförpliktelser ./. Marknadsvärde placerade pensionsmedel Placerade pensionsmedel
153,7
25,0
Realisationsvinster/-förluster under året
Marknadsvärde ./. Bokfört värde
66,1
Realiserad och orealiserad avkastning på placerade pensionsmedel
134,8
46
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
47
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Resultatredovisning
från förvaltningarna
L A N D S T I N G E T S F Ö R VA LT N I N G A R R E D OV I S A R T O TA LT E N N E G AT I V
B U D G E TAV V I K E L S E F Ö R 2 0 14 PÅ 112 ,1 M K R AT T JÄ M F Ö R A M E D
F Ö R E G Å E N D E Å R S AV V I K E L S E PÅ 94 , 5 M K R .
Sammanfattningsvis har förvaltningarnas resultat bland annat påverkats av kostnadsökningar för köpt vård, ett fortsatt
beroende av inhyrd personal men också på kostnader och
intäkter av engångskaraktär. Statsbidragen för ökad tillgänglighet har ökat vilket påverkat Hälso- och sjukvårdsförvaltningens resultat positivt.
uppdraget. Kostnader för hyrläkare fortsätter att öka och
det är den största orsaken till underskottet. I bokslutet 2014
uppgår dessa till 36,6 Mkr vilket innebär en ökning jämfört
med föregående år motsvarande 4,7 Mkr. Positivt är att antalet AT- och ST-läkare ökat vilket kan säkra tillgången på egna
läkarresurser på lång sikt. I det korta perspektivet ökar dock
nettokostnaderna för dessa läkarkategorier. Antalet sjuksköterskor ökar för andra året i rad och en förklaring är den ökade arbetsbörda som genereras av en osäker läkarbemanning på berörda enheter. Analys visar också att sjukvårdande
behandlingar och provtagningar ökat betydligt.
Verksamhetens lokalkostnader har ökat i samband med
nybyggnation av hälsocentraler. Enligt direktiv för den landstingsägda Hälsovalsverksamheten ska en resultatvärdering
kopplat till verksamhetens sistahandsansvar genomföras
och med utgångspunkt från den ska en åtgärdsplan tas
fram. Primärvårdsförvaltningens verksamhet utom hälsovalsuppdraget består av barnhälsovård,, sjukvårdsrådgivning,
asyl- och flyktinghälsovård, psykologverksamhet samt den
nystartade verksamheten för barn och ungdomars psykiska
ohälsa. Verksamheterna redovisar en resultatförsämring som
kan hänföras till minskade bidrag för bl.a. KBT-behandlingar.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett underskott
för 2014 som överensstämmer med de prognoser som lämnats under året. Kostnadsökningar redovisas för den köpta
vården, läkemedel och för inhyrd personal. Förvaltningens resultat har påverkats positivt av ökade intäkter i form
av statsbidrag för ökad tillgänglighet men också ersättning för asylsjukvård. Kostnaden för den köpta vården ökar
med 4 procent och kostnadsökningar redovisas för vård
vid Universitetssjukhuset i Linköping och beror på höga läkemedelskostnader, s.k. kostnadsytterfall samt ett tilläggsavtal gällande onkologipatienter. Bidragande orsaker till
kostnadsökningar avseende läkemedel är volymökningar
för nya läkemedel mot olika former av inflammatoriska sjukdomar och blodsjukdomar. Kostnaderna ökar också för cancerläkemedel och nya läkemedel mot hepatit C. Personalkostnadsökningar kan hänföras till beslutade ökningar inom
radiologi och akutsjukvård men också till en ökad vårdtyngd
och förbättrad tillgänglighet. Svårigheter att rekrytera personal på vakanta tjänster har medfört ökade kostnader för
bemanningsföretag och det gäller läkare men också sjuksköterskor. Förbättringsarbetet kopplat till Best Service förråd
har resultaterat i att kostnadsökningarna för medicinskt material minskat betydligt. Det handlar om en effektivare förrådshantering, samtliga inköp via landstingets centralförråd
och en ökad följsamhet till upphandlat material.
Förvaltningen har en handlingsplan för ekonomi i balans
som innefattar bl.a. reducering av bolagskostnader, genomförande av resurs- och kapacitetsplanering, reducering av
vårdplatser i länet, genomlysning av antalet anställda per
vårdplats och analys av verksamheten enligt metoden Kostnad Per Patient (KPP).
Psykiatriförvaltningen
Psykiatriförvaltningen redovisar en budget i balans. Ett fortsatt stort beroende av bemanningsföretag och därmed höga
bemanningskostnader har kompenserats av intäkter, främst i
form av statliga bidrag, samt i viss mån lägre kostnader för
den köpta vården. Bemanningsfrågan är en nyckelfråga för
psykiatrin även i ett ekonomiskt perspektiv. De långsiktiga
satsningarna på kvalitetshöjningar i vården ställer stora krav
på rätt kompetens och rätt bemanning. Brist på kvalificerade
medarbetare inom vissa yrkeskategorier är fortsatt stor, även
nationellt. Nyrekrytering av läkare i förvaltningen har inneburit att behovet av hyrläkare minskat medan svårigheter att
rekrytera sjuksköterskor och psykologer medfört ett fortsatt
stort behov av att anlita bemanningsföretag.
Folktandvården
Folktandvården redovisar ett underskott som kan hänföras
till lägre intäkter än planerat, vilket bland annat beror på en
tillfällig minskning av intäkterna under en övergångsperiod
i samband med personalbyten och vakanser. Dessutom har
Primärvårdsförvaltningen
Primärvårdsförvaltningen redovisar ett underskott där huvuddelen kan hänföras till verksamheten inom hälsovals-
48
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
E KO N O M I
intäkterna minskat med ca 1,2 Mkr på grund av Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverkets ändring av åtgärder vad gäller protetik, detta är från och med 2015 kompenserat i prislistan.
ställda vården inom primärvård (Hälsoval i Kalmar län) som
redovisas inom centraladministrerad verksamhet redovisar
en negativ budgetavvikelse på 2,8 Mkr. Det är främst jourverksamheten, ST/AT- budgeten samt kostsamma hjälpmedel som står för den negativa avvikelsen medan kostnaderna
för läkemedel blev lägre än budgeterat.
Bildningsförvaltningen
Bildningsförvaltningen redovisar ett överskott som överensstämmer med prognoserna under året. Alla skolorna når
volymen för fullt statsbidrag. Hög beläggning på internaten
och många matgäster bidrar till det positiva resultatet.
Intern kontroll
Intern kontroll kan övergripande definieras som en process,
vilken utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna
uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet,
tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.”
Kontrollmiljön är den omgivning som den interna styrningen och kontrollen verkar i och påverkas av. Det är lagar,
regler och policys, organisationens värdegrund och kultur,
dess ledning och ledningens syn på etik, fördelningen av
ansvar och befogenheter samt ledningens övriga agerande
i olika sammanhang. Alla dessa faktorer utgör tillsammans
kontrollmiljön.
Kontrollåtgärder (styrningsåtgärder) är de åtgärder och
rutiner som utarbetas för att fel ska upptäckas, åtgärdas och
även förebyggas. Åtgärderna kan även finnas inbyggda i såväl organisationsstruktur som rutiner. Under året har granskning skett i enlighet med den kontrollplan som fastställts
av landstingsstyrelsen. Kontrollplanen innehåller två landstingsgemensamma områden samt minst två förvaltningsspecifika områden. De två landstingsgemensamma områdena avser säkerställande av redovisning och processen
kring anläggningsregister.
En stickprovskontroll av kontering har utförts på kontona
livsmedel, kurs- och konferenser och lokalhyror. Konteringen
på nämnda konton är till stor del av god kvalitet och följer
gällande riktlinjer. De brister som framkommer är bl.a. att det
i flera fall saknas syfte och deltagare vid intern representation. Ett arbete pågår inför 2015 med att förbättra underlagen vid representation som beställs internt. Inventering av
anläggningsregister har gjorts utifrån omfattning på förvaltning. I de fall där det förekommit inventarier i registret som
utrangerats under året har registret uppdaterats. Processen
bedöms som tillfredsställande. De förvaltningsspecifika mo-
IT-förvaltningen
IT-förvaltningen redovisar ett underskott där huvuddelen
kan hänföras till engångskostnader för utökning av databaslicenser och licenser för bildhantering. Förvaltningens fortsatta fokus är god kostnadskontroll och utveckling av nyttan
för landstingets verksamheter.
Kalmar Länstrafik
Underskott redovisas i Kalmar Länstrafik och det beror i huvudsak på lägre biljettintäkter än planerat. Den resandeökning som skett har inte genererat de förväntade intäkterna
framförallt beroende på att kunderna i större utsträckning
hittat rätt i produktutbudet och reser mer till billigare priser.
Budgeten omfattade en taxehöjning som inte effektuerats
under året. Arbetsmarknadskonflikten i juni för tågtrafiken
påverkade också resultatet negativt och kostnader för bl.a.
slutbetalning av biljettsystem och integration mellan försäljningskanaler har inte fullt ut varit finansierat i budget.
Landstingsservice
Landstingsservice redovisar ett överskott. Försäljning av
fastigheter påverkar resultatet positivt. Därutöver redovisas
överskott när det gäller kostnader för el och värme som är ett
resultat av planerade energieffektiviseringar. Negativa budgetavvikelser redovisas inom kost- och förrådsverksamheten
där förvaltningen övertagit arbetsuppgifter från vården och
där budget ännu inte reglerats.
Centraladministrerad verksamhet
Den positiva budgetavvikelsen inom centraladministrerad
verksamhet förklaras av outnyttjade särskilda anslag, lägre
kostnader för läkemedel samt vakanta tjänster. Den be-
49
F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E | L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
menten i internkontrollen omfattar bl. a. intäktsrutin, lönerutin, leverantörsfakturarutin och rutinen kring bemanningsföretag. Exempelvis har Landstingsservice fokuserat på att
förbättra fakturaflödet genom kontakt med leverantörer och
IT förvaltningen har granskat landstingets licenshantering
och avtal. I samband med årets verksamhetsredovisningar
rapporterar förvaltningarna genomförda granskningar.
Utöver de granskningsmoment som är beslutat i internkontrollplanen har granskning av processen kring kurser,
konferenser och representation att gjorts vid två tillfällen,
en på våren och en på hösten. Landstinget bedömer detta
viktigt att följa då brister kan orsaka landstinget skada. Det
kan konstateras att brister fortfarande förekommer i uppgift
om syfte, program och deltagare och att granskade verifikationer inte alltid följer gällande riktlinjer. Åtgärder för att förbättra den interna kontrollen i processen kommer att fortgå
under 2015.
Under 2013 vidtogs åtgärder för att minimera risken för
fel och oegentligheter i och med att en ny attestriktlinje togs
fram där attestansvaret är styrt utifrån en fast struktur kopplad till rollen som chef. Detta för att förtydliga, och definiera
ansvar, regler och befogenheter n
Ekonomi - God ekonomisk hushållning
R E D OV I S N I N G AV M Å LU PPF Y L L E L S E | E KO N O M I
Mått Utfall
Målvärde
Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbi-
2,5 %
2%
100 %
100 %
drag och utjämning.
Investeringar ska finansieras med egna medel
50
Landstinget
i siffror
51
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
R E SU LTAT R Ä K N I N G | M K R
2014
2013 Budget
2014
Verksamhetens intäkter
Not 1
1 357,3
1 381,4
1 072,6
Verksamhetens kostnader
Not 2
-7 379,2
-7 097,2
-7 023,2
Avskrivningar
Not 3
-254,0
-234,7
-254,7
Verksamhetens nettokostnader
-6 275,8
-5 950,5
-6 205,3
Skatteintäkter
Not 4
4 806,0
4 523,5
4 807,0
Utjämning och generella statsbidrag Not 5
1 532,0
1 504,1
1 518,0
Finansiella intäkter
Not 6
133,0
116,1
44,0
Finansiella kostnader
Not 7
-33,9
-255,2
-36,6
Resultat före extraordinära poster
161,2
-61,9
127,1
ÅRETS RESULTAT
Not 8
161,2
-61,9
127,1
Noter till resultaträkning | Mkr
Not1 Verksamhetens intäkter
Patientavgifter hälso- och sjukvård 128,4
Patientavgifter tandvård 135,4
136,0
124,3
Trafikintäkter 339,5
320,4
Försäljning hälso- och sjukvård 172,4
159,3
Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 47,0
46,5
Försäljning utbildningsverksamhet 8,4
7,9
Försäljning medicinska tjänster 14,1
30,2
Försäljning övriga tjänster 95,9
99,7
Försäljning material och varor 19,1
18,5
Specialdestinerade statsbidrag 350,3
322,4
Övriga erhållna bidrag 26,3
28,3
Återbetalning AFA försäkring
77,3
Realisationsvinster 12,0
0,1
Övriga intäkter 8,4
10,4
Summa verksamhetens intäkter
1 357,3
1 381,4
1 072,6
Not2 Verksamhetens kostnader
Löner -2 567,7
-2 443,2
Sociala avgifter -782,1
-746,8
Pensionskostnader inklusive löneskatt
-507,2
-519,8
Övriga personalkostnader -66,9
-63,1
Köpt vård Hälsoval -105,9
-99,8
Köpt vård utanför länet -474,3
-460,8
Trafikentreprenadkostnader-736,9-670,3
Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -82,7
Bemanningsföretag -100,7
-83,1
-94,9
Övriga verksamhetsanknutna tjänster
-81,1
-84,1
Läkemedel inom förmånen -484,8
-476,0
Läkemedel utom förmånen
-210,4
-190,3
Sjukvårdsartiklar, material och varor -378,4
-374,4
Lämnade bidrag -100,6
-89,2
Lokal- och fastighetskostnader -149,0
-155,4
52
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
F O R T SÄT T N I N G N OT E R R E SU LTAT R Ä K N I N G | M K R
2014
2013 Energikostnader -59,3
-63,3
Förbrukningsinventarier/material -68,2
-66,9
Reparation/underhåll inventarier -32,0
-34,8
Sjukresor -56,7
-57,0
Transport-, rese- och fraktkostnader -81,8
-78,7
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
Budget
2014
Not 2 Verksamhetens kostnader, fortsätting
Tele- och IT-kommunikation, post -39,6
-37,0
IT-program och licenser -26,2
-34,6
IT-tjänster -79,5
-62,8
Konsultkostnader -23,6
-25,2
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -23,2
-22,1
Övriga tjänster -18,0
-15,7
Realisationsförluster -1,5
-8,2
Övriga kostnader
-41,1
-39,4
Summa verksamhetens kostnader -7 379,2
-7 097,2
-7 023,2
Jämförelsestörande poster i verksamheten
Verksamhetens intäkter
Vinst vid försäljning av fastighet
11,2
Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar
77,3
Avskrivningar Nedskrivning av byggnader
-7,2
Summa jämförelsestörande poster i verksamheten
4,0
77,3
Operationell leasing
Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:
Inom 1 år
Telefoniutrustning
-5,9
Fordon
-5,8
-7,2
Övrigt
-1,1
-1,2
Senare än 1 år men inom 5 år
Telefoniutrustning
-14,2
0,0
-4,3
Fordon
-0,7
-0,8
Övrigt
-0,6
-0,9
Senare än 5 år
Not3 Avskrivningar
Planmässiga avskrivningar
-254,7
Immateriella anläggningstillgångar
Mark och byggnader
-124,1
-114,8
Maskiner och inventarier
-122,7
-119,9
Summa planmässiga avskrivningar
-246,8
-234,7
Nedskrivningar
Byggnader
-7,2
Summa avskrivningar
-254,0
-234,7
-254,7
53
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
F O R T SÄT T N I N G N OT E R R E SU LTAT R Ä K N I N G | M K R
Budget
2014
2013
2014
Not 4 Skatteintäkter
Preliminära kommunalskattemedel
4 812,7
4 546,9
Prognos för avräkningslikvid bokslutsår
5,0
-27,3
Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår
-11,8
3,8
Summa skatteintäkter
4 806,0
4 523,5
4 807,0
4 807,0
Not5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 921,6
887,2
923,8
Kostnadsutjämningsbidrag110,4125,1109,9
Regleringsbidrag/-avgift -59,7-56,2-59,2
Strukturbidrag
3,5 3,5
556,2
548,1
Bidrag för minskad sjukfrånvaro
Bidrag för läkemedelsförmånen
Summa utjämning och generella statsbidrag
1 532,0
1 504,1
540,0
1 518,0
Bidrag för minskad sjukfrånvaro redovisas fr o m 2014 som specialdestinerat statsbidrag under verksamhetens intäkter. Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värdet för 2013 har anpassats till den nya redovisningsprincipen med 28,7 mkr.
Not6 Finansiella intäkter
Ränteintäkter8,09,88,0
Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar
2,6
Återföring av nedskrivning av finansiell anläggningstillgång
5,2 Övriga finansiella intäkter
0,2
0,2
Pensionsförvaltning 36,0
Avkastning på aktier och obligationer
40,1
38,7
Vinster vid försäljn av aktier och obligationer
73,5
65,7
Övriga finansiella intäkter
3,5
1,8
Summa finansiella intäkter
133,0
116,1
44,0
Not 7 Finansiella kostnader
Reversränta LÖF
-1,9
-2,7
Övriga räntekostnader
-0,1
-0,2
-5,0
Ränteuppräkning av pensionsskuld
-23,2
-235,6
-28,0
Övriga finansiella kostnader
-1,2
-1,9
-3,6
Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer
-7,4
-14,8
Summa finansiella kostnader
-33,9
-255,2
-36,6
Jämförelsestörande finansiella poster
Finansiella kostnader
Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen
-195,5
Not 8 Årets resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen
161,2
-61,9
Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar
-14,6
-0,1
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 146,6
-62,0
Medel till resultatutjämningsreserv -19,5
Medel från resultatutjämningsreserv Synnerliga skäl Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen
Årets balanskravsresultat 54
127,1
127,1
127,1
195,5
133,4
127,1
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
K A SSA FLÖ D E SA N A LYS | M K R
2014
2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat
161,2
-61,9
Justering för av- och nedskrivningar
Avskrivningar
246,8
Nedskrivningar
7,2
234,7
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Förändring pensionsavsättning
123,3
356,1
Förändring övriga avsättningar
-2,0
Realisationsvinst/förlust
-12,8
8,3
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
525,7
535,2
Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel
-109,6
-91,4
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
78,6
-110,6
Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager
0,6
-0,2
Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder
141,0
164,0
Medel från den löpande verksamheten
636,3
497,0
Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-293,0
-262,1
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
20,0
0,5
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
-5,2
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
2,6
Medel från investeringsverksamheten
-275,6
-261,6
Finansieringsverksamheten Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder
-151,4
0,0
Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar
35,0
20,2
Medel från finansieringsverksamheten
-116,4
20,3
Årets kassaflöde
244,3
Likvida medel vid årets början
830,4
255,6
574,7
Likvida medel vid årets slut
1 074,7
830,4
55
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
BAL ANSR ÄKNING | MKR
2014
2013
Tillgångar
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar
Not 9
0,0
0,0
Materiella anläggningstillgångar
Mark och byggnader
Not 10
1 984,1
1 997,7
Maskiner och inventarier
Not 11
510,0
467,3
Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter
Not 12
15,4
Långfristiga fordringar
Not 13
12,2
10,3
47,2
Summa anläggningstillgångar
2 521,8
2 522,4
Omsättningstillgångar Förråd19,319,8
Fordringar
Not 14
505,8
584,4
Kortfristiga placeringar
Not 15
1 122,6
1 012,9
Kassa och bank
1 074,7
830,4
Summa omsättningstillgångar
2 722,3
2 447,5
SUMMA TILLGÅNGAR
5 244,1
4 969,9
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Not 16
Årets resultat
161,2
-61,9
Resultatutjämningsreserv106,6 87,1
Övrigt eget kapital
1 733,8
1 815,3
Summa eget kapital
2 001,7
1 840,4
Avsättningar
Avsättning för pensioner
Not 17
1 838,6
1 715,2
Summa avsättningar
1 838,6
1 715,2
Skulder Långfristiga skulder
Not 18
3,7
155,1
Kortfristiga skulder
Not 19
1 400,2
1 259,2
Summa skulder
1 403,9
1 414,3
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
5 244,1
4 969,9
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte upptagits
bland skulderna eller avsättningarna
Not 20
Kapitaltäckningsgaranti KLT AB
Not 20
Borgensåtaganden
Not 20
4 317,2
435,5
4 377,7
10,3
311,7
56
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
N OT E R T I L L B A L A N S R Ä K N I N G | M K R
2014
2013
Not 9 Immateriella tillgångar
Ingående anskaffningsvärde
26,3
26,3
Årets investeringar
0,0
0,0
Årets försäljningar/utrangeringar
0,0
0,0
Utgående anskaffningsvärde
26,3
26,3
Ingående avskrivningar
-26,3
-26,3
Årets avskrivningar
0,0
0,0
Årets försäljningar/utrangeringar
0,0
0,0
Årets nedskrivningar
0,0
0,0
Utgående avskrivningar
26,3
-26,3
Utgående bokfört värde immateriella tillgångar
0,0
0,0
Not10 Mark och byggnader
Ingående anskaffningsvärde
3 661,3
3 414,3
Årets investeringar, genomförda
401,8
246,9
Årets försäljningar/utrangeringar
-42,6
0,0
Nedskrivningar-7,2 0,0
Omklassificeringar0,00,0
Utgående anskaffningsvärde
4 013,2
3 661,3
Ingående pågående investeringsvärden
313,4
Årets utgifter
125,5
435,6
124,7
Årets genomförda
-401,8
-246,9
Omklassificeringar
Utgående pågående investeringsvärden
37,2
313,4
Ingående avskrivningar
-1 977,0
-1 862,2
Årets avskrivningar
-124,1
-114,8
Årets försäljningar/utrangeringar
34,8
0,0
Omklassificeringar
Utgående avskrivningar
-2 066,2
-1 977,0
Utgående bokfört värde Mark och byggnader
1 984,1
1 997,7
Not11 Maskiner och inventarier
Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde
609,5
Årets investeringar
92,5
565,8
68,7
Årets försäljningar/utrangeringar
-4,6
-25,0
Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde
697,5
609,5
Ingående avskrivningar
-331,0
-288,5
Årets avskrivningar
-68,8
-63,4
Årets försäljningar/utrangeringar
3,9
20,9
Omklassificeringar Utgående avskrivningar
-396,0
-331,0
Utgående bokfört värde Medicinteknisk apparatur
301,5
278,5
57
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
F O R T SÄT T N I N G N OT E R B A L A N S R Ä K N I N G | M K R
2014
2013
Not 11 Maskiner och inventarier, fortsättning
Tekniska hjälpmedel
Ingående anskaffningsvärde
70,2
Årets investeringar
9,0
66,6
8,9
Årets försäljningar/utrangeringar
-5,8
-5,3
Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde
73,4
70,2
Ingående avskrivningar
-51,4
-48,6
Årets avskrivningar
-8,1
-7,6
Årets försäljningar/utrangeringar
5,4
4,9
Omklassificeringar Utgående avskrivningar
-54,1
-51,4
Utgående bokfört värde Tekniska hjälpmedel
19,3
18,8
Övriga maskiner och inventarier
Ingående anskaffningsvärde
470,1
441,5
Årets investeringar
65,9
59,8
Årets försäljningar/utrangeringar
-16,9
-31,3
Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde
519,1
470,1
Ingående avskrivningar
-300,1
-278,4
Årets avskrivningar
-45,8
-48,8
Årets försäljningar/utrangeringar
16,1
27,1
Omklassificeringar Utgående avskrivningar
-329,8
-300,1
Utgående bokfört värde Övriga maskiner och inventarier
189,3
170,0
Utgående bokfört värde Maskiner och inventarier totalt
510,0
467,3
Not12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter
Bostadsrätter, 8 st
0,4
0,4
Aktier i
-Kalmar läns Trafik AB
7,0
7,0
-Samtrafiken Sverige AB
0,1
0,1
-Kust till Kust
0,0
0,0
-Öresundståg AB
0,1
0,1
-Smartpak
0,0
-Transitio AB
1,0 1,0
-Almi Företagspartner AB
1,5
1,5
-Kalmar läns Beställningscentral AB
0,1
0,1
-Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB
0,0
0,0
-Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
5,2
-Inera AB
0,2
0,2
Summa 15,4
10,3
58
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
F O R T SÄT T N I N G N OT E R B A L A N S R Ä K N I N G | M K R
2014
2013
Not13 Långfristiga fordringar
Lån till Kalmar kommun (länsmuseum)
12,2
12,2
Lån till koncernbolag
35,0
Summa
47,2
12,2
Not14 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar72,783,9
Momsfordringar57,083,1
Statsbidragsfordringar101,3 93,2
Preliminär avräkning skatt
5,0
66,8
Interimsfordringar262,8 251,0
Övriga fordringar
7,0
6,5
Summa
505,8
584,4
Not15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP
varav
-Aktier566,2 515,1
-Räntebärande värdepapper
497,7
-Likvida medel
58,6
476,1
21,7
Summa
1 122,6
1 012,9
Principer för värdering beskrivs under avsnittet ”Redovisningsprinciper”, finansiella
tillgångar.
Aktier Anskaffningsvärde566,2 515,1
Marknadsvärde 735,1
656,8
Ej bokförd värdeökning
168,9
141,7
Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta
497,7
476,1
Marknadsvärde inklusive upplupen ränta
507,6
488,1
Ej bokförd värdeökning
9,9
12,0
Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets
kansli. Not16 Eget kapital
Fullmäktige har under 2014 beslutat att avsätta 19,5 Mkr av årets resultat till
resultatutjämningsreserven.
I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården 2011-2014 med
2,3 Mkr. 50 Mkr inom ramen för eget kapital har öronmärkts för att användas till
kvalitet och patientsäkerhet under mandatperioden 2011-2014.
59
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
F O R T SÄT T N I N G N OT E R B A L A N S R Ä K N I N G | M K R
2014
2013
Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning
1 715,2
1 359,1
Pensionsutbetalningar-35,4-39,4
Nyintjänad pension
111,2
Ränte- och basbeloppsuppräkning
18,7
132,6
32,3
Förändrad diskonteringsränta RIPS
157,3
Förändring löneskatt
24,1
69,5
Nybeviljad särskild avtalspension
0,6
1,5
Övrigt4,12,2
Utgående avsättning
1 838,6
1 715,2
Aktualiseringsgrad %
91,0
89,0
Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension
8,3
16,7
Förmånsbestämd kompletterande pension
1 419,9
1 313,2
Ålderspension30,231,8
Pension till efterlevande
13,6
10,2
Visstidspension7,68,4
Löneskatt359,0334,9
Summa avsatt till pensioner
1 838,6
1 715,2
Visstidspension betalas ut till fem f.d. politiker
Not18 Långfristiga skulder
Beviljad kreditlimit
560,0
590,0
Outnyttjad del
-560,0
-590,0
Utnyttjat kreditbelopp
0,0
0,0
Långfristig förutbetald intäkt
3,7
3,8
Skuld till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag
151,3
Summa
155,1
3,7
Not19 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder456,1447,2
Statsbidragsskulder27,237,1
Interimsskulder692,9707,9
varav - preliminär avräkning skatt
39,1
27,3
- skuld för pensioner, avgiftsbestämd del
118,9
114,0
- semesterlöneskuld
259,4
249,3
- okompenserad jour
52,9
62,1
- övertidsskuld24,824,4
- arbetsgivaravgifter
65,0
61,2
- särskild löneskatt
31,8
33,9
- övriga interimsskulder
101,1
135,6
Skatteskulder och övriga löneavdrag
62,9
58,9
Kortfristig del långfristig skuld
151,3
Övrigt9,88,1
Summa 60
1 400,2
1 259,2
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
F O R T SÄT T N I N G N OT E R B A L A N S R Ä K N I N G | M K R
2013
2012
Not20 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse
4 377,7
4 095,4
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
Pensionsutbetalningar-139,5-134,4
35,0
102,8
Förändrad diskonteringsränta RIPS
Ränte- och basbeloppsuppräkning
254,7
Förändring löneskatt
-11,8
55,1
Bromsen
-8,7
Ädelöverenskommelsen89,0
Övrigt-24,5 4,0
Utgående pensionsförpliktelse
4 317,2
4 377,7
Akualiseringsgrad %
91,0
89,0
Kapitaltäckningsgaranti KLT AB
10,3
Borgensförbindelser
Transitio AB*)
369,9
Stiftelsen Kalmar läns museum**)
6,0
212,3
4,0
KLT AB***)
59,6
95,4
Summa borgensförbindelser
435,5
311,7
SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER
4 752,7
4 699,6
*) Landstinget har, LF 2007-02-28, ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per 2014-12-31 har 5,9 Mdkr utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del som Kalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per 2014-12-31 till 369,9 Mkr.
**) Landstinget har, LF 2013-02-28, ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående till maximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per 2014-12-31 uppgår enligt engagemangsbesked
till 6 Mkr. Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF 2014-10-14, att se till att Kalmar Läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 § stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgår per 2014-12-31 till 15 Mkr.
***) Landstinget har, LS 2013-02-06, ingått borgen för KLT AB avseende finansiering av spårfordon uppgående till maximalt 130,3 Mkr. Landstingets åtagande per 2014-12-31 uppgår enligt
engagemangsbesked till 59,6 Mkr. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie som landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2014 uppgår premien till 23,2 Mkr.
61
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
I N V E S T E R I N G S R E D OV I S N I N G | M K R
2014
2013
2012
2011
2010
Utgifter
Immateriella anläggningstillgångar
26,3
Pågående till- och ombyggnation
102,4
122,8
177,1
226,0
197,0
Pågående nybyggnation
6,1
1,9
12,3
71,5
157,0
Reinvesteringar17,1
Summa Byggnader
125,6
124,7
189,4
297,5
354,0
Medicinteknisk apparatur
92,5
68,7
89,4
81,7
63,5
Tekniska hjälpmedel
9,0
8,9
9,5
18,9
14,5
Övriga inventarier
65,9
59,8
52,6
58,4
51,0
Summa Inventarier
167,4
137,4
151,5
159,0
129,0
Summa utgifter
293,0
262,1
367,2 456,5
483,0
Inkomster
Byggnader -19,0-10,0 -0,9 -4,2
Inventarier -1,0 -0,5-24,0 -0,3 -0,2
Summa inkomster
-20,0
-0,5
-34,0
-1,2
-4,4
333,2 455,3
478,6
NETTOUTGIFT
273,0
261,6
62
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
S PEC I F I K AT I O N ÖV E R S TÖ R R E
Projekt
Investeringsram/
Investering
totalkalkyl
t o m 2014
Varav
Investering 2014
KALMAR KOMMUN
Kungsljuset 3 (Länssjukhuset)
Ombyggnad akutmottagning, operation, sterilcentral
274,5
250,8
22,7
Ombyggnad diagnostiskt centrum
30,7
25,6
9,7
Serverhall12,9 8,8 8,8
VÄSTERVIKS KOMMUN
Läkaren 9 (Västerviks sjukhus)
Ombyggnad dialys
15,6
15,3
15,3
Länsövergripande
Energiplan69,6 16,8 8,7
Tekniska investeringar
51,1
S PEC I F I K AT I O N ÖV E R S TÖ R R E
I N V E N TA R I E I N KÖ P | M K R
Investering
Projekt
2014
Accelerator34,8
IT-utrustning32,6
Övrig medicinteknisk utrustning
22,1
Röntgenutrustning22,1
Laboratorieutrustning10,5
Ambulanser7,6
Övriga inventarier
63
9,5
17,2
10,0
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
BYG G N A DS PR O J E K T | M K R
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
FE M Å R I SA M M A N D R AG
2014
2013
2012
2011
2010
Utdebitering
Kalmar län
11,37
10,87
10,87
10,21
10,21
Genomsnitt i riket
11,20
11,11
11,01
10,88
10,87
Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr
6 338
6 028
5 863
5 518
5 402
Verksamhetens nettokostnader, Mkr
-6 276
-5 950
-5 722
-5 453
-5 201
Intäktsutveckling, %
5,1
3,3
6,3
2,1
4,5
Nettokostnadsutveckling, %
4,1
4,5
4,9
4,9
2,2
Finansnetto
99-139
6-130 24
Årets resultat, Mkr
161
-62
148
-66
226
Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr
127
133
137
72
226
1 755
1 820
Eget kapital, Mkr
2 002
1 840
1 902
Likviditet, Mkr
Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, %
1 075
830
575
595
812
113
112
96
92
101
455
479
Nettoinvesteringar, Mkr
273
262
333
Pensionsavgifter
148 142137 129122
Pensionsavsättning intjänade from 1998
1 839
1 715
1 359
1 260
Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse
4 317
4 378
4 095
4 067
3 719
6 304
6 235
5 591
5 457
4 868
Totala pensionsförpliktelser
1 026
Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, %
38
37
42
41
44
Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % -44
-51
-49
-54
-46
Antal invånare per 31/12
235,598
233 874
233 548
233 090
233 536
Andel 65 år och äldre i Kalmar län, %
24,2
23,9
23,5
23,0
22,4
Andel 65 år och äldre i riket, %
19,6
19,4
19,1
18,8
18,5
5 566
5 428
Antal årsarbetare per 31/12
5 906
5 744
5 636
64
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
RESULTATREDOVISNING FR ÅN FÖRVALTNINGARNA | MKR
Nettokostnader
2014
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
-3 680,6
2013 -3 542,6
Avvikelse mot budget
2014
2013
-77,1
-73,9
Primärvårdsförvaltningen
-145,4 -121,1 -39,6-27,1
Psykiatriförvaltningen
-422,7 -413,8 -0,2-6,6
Folktandvården
-69,1 -73,8 -0,5-4,4
Bildningsförvaltningen
-47,6 -46,2 2,10,0
Kalmar länstrafik
-517,9
IT-förvaltningen
-467,3
-10,4
-11,2
-2,8
-14,9 -10,1-13,9
Landstingsservice
Not 1
-212,9
-200,0
6,9
-7,5
Centraladministrerad verksamhet
Not 1
-1 098,7
-1 039,2
15,8
40,4
Varav
- Landstingsdirektörens stab
-120,9
-112,3
8,7
17,3
- Förtroendevalda
-32,4
-30,7
0,6
0,9
- Hälsoval
-629,8
-600,8
-2,8
7,6
- Övrigt
-315,6
-295,3
9,3
14,7
Landstingsrevisionen
-2,5
Summa för förvaltningarna-6 207,8
Pensioner och övriga landstingsgemensamma driftkostnader Not 2,3
-60,7
Summa för driftredovisning-6 268,6
-3,8 1,81,2
-5 922,6
-112,1
-94,5
-29,8
51,7
80,4
-5 952,4
-60,4
-14,1
därav poster utanför verksamhetsresultatet som överförs till Finansnetto
Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag
Not 2
Resultat före finansnetto
7,2
-1,9
10,2
-0,4
6 338,0
6 027,6
13,0
-29,4
77,2
-57,6
-43,0
62,2
99,1
-139,1
91,7
-129,6
Totalt för landstinget
Finansnetto
Not 4
161,2
-61,9
34,1
-172,6
Totalt balanskravsresultat
127,1
133,4
0,0
30,4
Not 1
Värden för 2013 är anpassade till 2014 års organisation
Not 2
Fr o m 2014 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro som
specialdestinerat statsbidrag.
Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värdet för 2013
är anpassat till den nya redovisningsprincipen med 28,7 mkr.
Not 3
I värdet för 2013 ingår intäkt för återbetalning av premier för
avtalsförsäkringar med 77,3 Mkr. Not 4
I värdet för 2013 ingår -195,5 Mkr som avser effekten av sänkt
diskonteringsränta vid beräkning av pensionsskuld, s.k. RIPS-ränta.
65
L A N DS T I N G E T I S I FFR O R
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Miljöredovisning
UTGÅNGSPUNK TERNA I L ANDSTINGETS HÅLLBARHETSPROGR AM
2 0 14 - 2 0 17 Ä R AT T L A N D S T I N G E T S K A S TÅ F Ö R E N G O D M I L J Ö
O C H TA E T T L Å N G T G Å E N D E M I L J ÖA N S VA R .
Miljöarbetet skall bidra till att förverkliga vår vision om hälsolänet, för ett friskare, tryggare och rikare liv. De tre områdena landstinget fokuserar på är att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra resurshanteringen.
vardagsmotionen i personalstyrkan ger positiva hälsoeffekter. Beträffande omställning av bilparken har ett arbete
med översyn av fordonsflottan och möjliga åtgärder för ett
minskat resande framöver inletts. Införande av en digital resehanterare med syfte att underlätta samåkning har också
förberetts under hösten 2014 och väntas få effekt under
andra halvan av 2015. Kalmar länstrafik arbetar för ett ökat
resande i allmänna kollektivtrafiken och det har varit en positiv ökning av resenärer med 7 % under 2014. Utbyte mot
fossilfria bränslen sker i den takt avtalen löper ut och nya
upprättas. Målet på 55 % förnyelsebara bränslen (biogas
och RME) uppnåddes under 2014. Att löpande undersöka
landstingets verksamheter för att förebygga förorening är
av stor vikt. Undersökning av brandutbildningsplatsen vid
Länssjukhuset i Kalmar med avseende på föroreningar från
skummet i brandsläckarna är en viktig insats för att minska
spridning av förorening i naturen, liksom analys av avloppsvatten med avseende på tungmetaller, inte minst kvicksilver. Utredningen av avloppsvatten visar att det är så låga
halter av kvicksilver att inga åtgärder rekommenderas.
Främja hälsa
Andelen ekologiskt i landstinget är på stadigt uppåtgående. Under 2014 nåddes nästan målet på 30 procent ekologiska livsmedel på sjukhusen och på folkhögskolorna kom
man upp i 23 procent. Råkosten är ekologisk och ett vegetariskt alternativ erbjuds alla dagar i veckan. En optimering
av hela kedjan från recept till servering har påbörjats på
sjukhusen i syfte att minska svinn samt vara kostnadseffektiv och hållbar. Kost i Kalmar deltar bl.a. i Landstingets
Förbättringsprogram 11 som syftar till att effektivisera processer och minska resursförbrukning med fokus på kund/
patient. Eftersom det serveras minst två olika måltidsalternativ blir utmaningen att minska svinnet större än vid enrättersmåltider som serverades innan måltidsvärdarna infördes. Landstinget ska öka andelen ekologiska livsmedel
och när tillfälle ges enligt nuvarande avtal ska även Fairtrade-produkter införas. Förskrivningen av kinoloner (klass
av antibiotika) minskar i avsedd takt. Under första halvåret
syns en tydlig minskning, medan användningen ökar under
andra halvåret. Detta ses både inom primärvård och på
sjukhus. En stor del (ca 40%) av recepten från primärvård
saknar diagnos varför det är svårt att säga vilka diagnoser
som svarar för ökningen. Strama[1] vill att Hälsoval kopplar
kvalitetsersättning för att öka andelen recept med diagnos
framöver. Ett fokus för Stramas arbete 2015 kommer att
vara antibiotika vid urinvägsinfektioner utan feber, vilket utgör en relativt stor del av kinolonanvändningen. Ser man på
Sverigenivå, så ligger Kalmar län fortsatt bland de landsting
som använder minst andel kinoloner.
Andelen CMR-kemikalier minskar successivt och målet
har uppnåtts, trots att det inte skett några riktade insatser
under året. Upphandling av det nya kemikalieregistret väntas underlätta för verksamheten att effektivare substituera
farliga kemikalier mot mindre farliga framöver.
Resurseffektiva landstinget.
Avfallsupphandlingen har avslutats under året. Ett uppdrag
som för entreprenören inte bara innebär att transportera
och omhänderta avfallet på ett så effektivt sätt som möjligt, utan även att föreslå hur landstinget bäst får avsättning
för det material som uppkommer i verksamheten. Ett arbete med att standardisera och göra källsorteringen likartad
över hela länet kommer att påbörjas under 2015 i syfte att
skapa mål och nyckeltal för en ökad återvinning.
Förbrukning av lustgas fortsätter att minska genom
effektivt förebyggande underhåll med läcksökning, men
framför allt övergång till andra metoder för anestesi.
Energieffektivisering pågår systematiskt sedan länge
och sparar kWh samtidigt som verksamheten utvecklas, fler
serverhallar tas i drift och den medicintekniska utrustningen blir alltmer avancerad vilket i många fall kräver mer energi. Övergång från processånga till el för sterilcentralens
räkning har inneburit en ökning av elförbrukningen. Vidare
har en varm sommar under 2014 ökat kylmaskindriften. Vid en beräkning avräknat verksamhetsförändringar enligt
ovan blir resultatet för 2014 85,9 kWh/m2. Alltså i princip
uppfyllt mål för el. Målet för värme (105 kWh/m2) har överträffats då vi nådde 103,7 kWh/m2. Sedan 2009 och fram till
2014 har Landstinget deltagit i Energimyndighetens 5 åriga
Förebygga förorening
Att kunna boka en landstingscykel för korta resor är ett vinnande koncept för både hälsa och miljö. De hittills 10 inköpta cyklarna har varit frekvent bokade och är ekonomiskt försvarbara samtidigt som utsläppen minskar och den ökade
66
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
landsting exkluderas denna förbrukning. Besparingen av
el och värme beräknat på nuvarande lokalyta och jämfört
2009 års användning visar på en total besparing av 5930
MWh/år, vilket ger en besparing av 7,6 %. Exklusive serverhallsdriften uppvisas istället en besparing om 7450 MWh/
år eller 9,6 %. Med dagens energipris motsvarar minskad
användning värme ca 5 MSEK/år. Systematiskt fortsätter arbetet med att energieffektivisera hela fastighetsbeståndet
under perioden 2012-2020.
[1] Strama = Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens n
program för energieffektivisering med ekonomiskt stöd för
utveckling av effektiviseringsplan med krav på åtgärder för
minskad användning av energi (värme och el). Resultatet
slutredovisades i januari 2015 till myndigheten med följande resultat:
ƒƒ El och värmeenergin uppgick 2009 till 209,8 kWh/ m2 lokalyta.
ƒƒ Under 2014 användes 194,5 kWh/m2 och lokalyta, exkl ITdrift av serverhallar 190,7 kWh/m2
Under åren har IT-verksamheten kraftigt ökat med nya serverhallar i länet. För att få en rättvis jämförelse med andra
Mått
Beskrivning
Utfall
Målvärde
Antalet CMR-kemikalier ska minska med 11 %
Antalet CMR-kemikalier (cancerogena, muta-
243 styck
265 styck
och vara max 265 styck under 2014.
gena och reproduktionstoxiska) enligt KEMI:s
66 296 DDD
67 748 DDD
90 kWh/kvm
85 kWh/kvm
103,7 kWh/kvm
105 kWh/kvm
29,3 %
30 %
55,1 %
55,1 %
7%
7%
5 806 455 km
5 806 455 km
3 591 kg
3 591 kg
23 %
23 %
definition av CMR- kategori 1 och 2 ska vara
nere på 265 stycken vid utgången av 2014.
Den totala förbrukningen av kinoloner (klass av
År 2014 skall vi komma ner till 67 748 DDD (5
antibiotika) inom landstinget ska minska till 67
%). Till 2017 skall vi minska med 25 % (utifrån
748 DDD (minskning med 5 %) under 2014.
basåret 2012).
Energiförbrukningen för el i våra egenägda fast-
Energiförbrukningen ska minska med 5 % för
igheter ska minska till 85 kWh/kvm under 2014.
el för egenägda lokaler fram till 2017.
Energiförbrukningen för värme i egenägda fast-
Fram till 2017 skall energiförbrukningen för
igheter ska minska till 105 kWh/kvm under 2014
värme minska med 5 % i våra egenägda
fastigheter.
Andelen ekologiska livsmedel inom kostverk-
Målet beskriver värdet av ekologisk mat i
samheten på våra sjukhus skall uppgå till 30 %
förhållande till totala kostnaden för inköpt
under 2014.
mat. Det långsiktiga målet är att till 2017 nå
50 % ekologiska livsmedel.
År 2014 skall 55 % av bränslet till busstrafiken
Andelen förnyelsebara drivmedel utgörs av
inom KLT vara förnyelsebart
rapsolja/biodiesel och biogas. Målet till 2017
är att nå 100 % förnyelsebara drivmedel för
busstrafiken år 2017.
Under 2014 skall antalet resenärer inom kollek-
Antalet resenärer inom kollektivtrafiken skall
tivtrafiken öka med 4 % jämfört med 2013.
öka med 15 % under planperioden.
Landstingets tjänsteresor med bil ska minska
Antal personalresor med bil i km inkluderar
med 5 % till 5 561 543 km under 2014
poolbilar, verksamhetsbilar, hyrbilar och
körda km i privat bil. Till 2017 skall vi minska
körda km med 15 % och nå 4 976 120 km.
Basår 2012.
Användningen av lustgas inom Landstinget
Varje år sammanställs en rapport från leveran-
skall minska.
tören där lustgas i lösa behållare samt förbrukad (vägd) lustgas från LSK summeras i kg.
Andelen ekologiska livsmedel på våra folkhög-
Målet beskriver värdet av ekologisk mat i
skolor skall uppgå till 30 % under 2014
förhållande till totala kostnaden för inköpt
mat. Det långsiktiga målet är att till 2017 nå
50 % ekologiska livsmedel.
67
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Redovisningsprinciper
ÅRSREDOVISNINGEN ÄR UPPR ÄT TAD I ENLIGHET MED KOMMUNALL AGEN, KOMMUNAL
REDOVISNINGSL AG OCH REKOMMENDATIONER FR ÅN R ÅDET FÖR KOMMUNAL REDOVISNING (RKR)
Detta innebär att:
n intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt,
n fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta,
n tillgångar och skulder har upptagits till anskaffnings-
värde där inget annat anges,
n periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed,
n värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde.
Intäkter
Skatteintäkter
Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter som SKL publicerar varje år i
december ligger till grund för redovisning av skatteintäkter
i enlighet med RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har
SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett
utfall som avviker från tidigare prognoser med -5 Mkr.
Differensen mellan den slutliga taxeringen 2014 avseende 2013 års inkomster och den redovisade skatteintäkten
i bokslutet 2013 har redovisats som justeringspost i 2014 års
bokslut enligt not 4.
Sammanställd redovisning
Enligt RKR 8.2 är landstinget skyldig att upprätta sammanställd redovisning om ett av följande villkor är uppfyllda.
Landstingets andel av koncernföretagens omsättning
uppgår till fem procent eller mer av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag alternativt att landstingets
andel av koncernföretagens balansomslutning uppgår till
fem procent eller mer av landstingets balansomslutning.
Inget av villkoren uppfylls. En beskrivning av verksamheten
i landstingets samtliga bolag och stiftelser finns under avsnittet Företag och kommunalförbund.
Statsbidrag
Specialdestinerade/riktade statsbidrag avser bidrag som
är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt
ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans
med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De
periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna
som statsbidraget avser är bokförda.
Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket
innebär att de redovisas vid utbetalning.
Förändrade redovisningsprinciper
Redovisning av statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess har redovisats som ett generellt
statsbidrag till och med år 2013 i enlighet med exempelbilagen i RKR 18.1. Exempelbilagan är ändrad, EkonomiNytt
13/18, och bidraget redovisas från och med 2014 som ett
specialdestinerat statsbidrag under verksamhetens intäkter. Bidraget uppgick till 28,7 Mkr 2013 och 26,2 Mkr 2014.
Jämförelsetalen för föregående år har omräknats.
Sjukskrivningsmiljarden
Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fördelas mellan landstingen efter antal invånare samt utifrån hur sjukfrånvaron minskar i respektive
landstingsområde. Eftersom vissa delar av bidraget är svårbedömda så redovisas bidraget enligt kontantprincipen
dvs. i 2014 års bokslut redovisas det bidrag som baseras på
resultatet föregående år. Samma princip har gällt tidigare år.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller
transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga
att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder.
Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan
förekommande och överstiger 10 Mkr. Eftersom det finns
flera jämförelsestörande poster särredovisas de i not 2 och
not 7 till resultaträkningen.
Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa
Statsbidraget syftar till att stödja kommuner och landsting
i arbetet med att skapa hållbara strukturer för kontinuerligt
förbättringsarbete och utveckling av verksamheterna. Av
årets prestationsmedel har 2,2 Mkr periodiserats för att användas i utvecklingsarbetet under 2015, motsvarande siffra
föregående år var 6,8 Mkr.
68
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Bidrag för läkemedelsförmånen
Det finns ingen överenskommelse för 2014 mellan staten och
SKL avseende läkemedelsförmånens kostnader. I 2014 års
bokslut redovisas bidragen avseende januari-november 2014
och december baseras på den prognos som SKL meddelat i
början av januari 2014. Utfallet för december 2014 blev 7,9 Mkr
högre än beräknat. Samma princip har gällt tidigare år.
20 000 kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss
försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida
ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs
direkt i resultaträkningen.
Kostnader
Avskrivningar
Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av
utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika
stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning
bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med fastighetens färdigställande. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll har en modell för
komponentavskrivning inom fastighetsområdet tagits fram.
Landstinget har valt en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek,
olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell
samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt
har åtta olika huvudgrupper tagits fram som i sin tur indelats
i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Modellen
införs successivt med start under 2014 på årets samtliga nyaktiveringar inklusive de projekt som aktiverats som en del
av årets långtidsplanerade underhåll. Under 2015 kommer
anskaffningar, gjorda innan 2014, med bokfört värde över 15
Mkr och som inte är äldre än 10 år att anpassas till modellen. Införandet av komponentavskrivning innebär en positiv
effekt på resultatet 2014 med 16 Mkr, vilket beror på aktivering av långtidsplanerat underhåll samt ändrade avskrivningstider. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av
nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som
pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp.
ƒƒ Byggnader
10-50 år
ƒƒ Markanläggningar
20-50 år
ƒƒ Byggnads- och markinventarier
10-30 år
ƒƒ Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år
ƒƒ IT-utrustning 3 och 5 år
ƒƒ Fast inredning och utrustning
10 och 15 år
ƒƒ Övriga inventarier 5, 7 och 10 år
ƒƒ Immateriella anläggningstillgångar
5 år
Finansiella tillgångar
Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som
omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en
placeringspolicy som antagits av KLP 2014-04-22. Samtliga
placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig.
Avsättningar
Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en
förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning
kan göras
Pensioner
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i landstinget är beräknade enligt RIPS07 (Riktlinjer för beräkning
av pensionsskuld). En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 ska inte tas upp som skuld
eller avsättning. Dessa pensioner redovisas som kostnader
i resultaträkningen vid utbetalning. Visstidsförordnande
som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
Flextidssaldo
Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i
inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som
fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med
utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör.
Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo
tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i
undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning.
Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet
Samtliga landsting redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet finns
tillgängligt på Folktandvården kansli n
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller
innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till
69
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Företag och
kommunalförbund
Kalmar Läns Trafik AB, 100 procent
Som kollektivtrafikmyndighet för länet har landstinget från
och med 2012 tagit över ansvaret för allmän kollektivtrafik,
färdtjänst och riksfärdtjänst. Den kvarvarande verksamheten i bolaget omfattar sedan dess framförallt uthyrning
av spårfordon till landstinget enligt upprättat hyresavtal.
Under 2014 har bolaget avyttrat fyra tåg och köpt in fem
tåg som tidigare leasades via AB Östgötatrafiken. Bolaget
äger därefter sex tåg där huvudinriktningen är att dessa ska
överlåtas till AB Transitio under 2015.
Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 7 Mkr och landstinget har med anledning av ägarbytet tecknat en kapitaltäckningsgaranti för bolaget KLT AB. En kapitaltäckningsgaranti är en ansvarsförbindelse där landstinget garanterar
bolagets egna kapital.
Kalmar läns Beställningscentral AB, 100 procent
Landstingsfullmäktige beslöt 2011 att KLB skulle avvecklas
som juridisk enhet för att övergå i förvaltningsform. För att
kunna avyttra bolaget började arbetet redan 2011 med att
avyttra bilar till kommunala verksamheter och företaget
Autoplan, dotterbolag till Swedbank. Per 2014-12-31 fanns
inga bilar kvar i bolaget. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till
100 tkr.
Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), 14,3
procent
KLP AB bildades 1996 med uppgift att förvalta länets kommuners och landstingets avsättningar för pensionsändamål. Ägarnas kapitalavsättningar avses fungera som en
buffert avseende den s.k. ansvarsförbindelsen för anställdas pensionsförmåner, vars pensionsutbetalningar förväntas nå sin kulmen 2025-2030. Aktierna i bolaget innehas vid
årets utgång av följande kommuner med 100 aktier var; Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mörbylånga, Nybro,
Oskarshamn, Torsås, Vimmerby samt Kalmarsunds Gymnasieförbund. Landstinget i Kalmar län och Mönsterås kommun innehar 200 aktier var.
Portföljförvaltningen har under året fortsatt att bedrivas i egen regi. De redovisade nettokostnaderna för bolagets verksamhet motsvarar en förvaltningskostnad på 0,11
procent på portföljvärdet vid årets ingång och 0,098 procent vid årets utgång.
I bolagets placeringspolicy anges att verksamheten är
inriktad på att skapa bästa möjliga avkastning på de avsättningar som gjorts. Verksamheten ska grundas på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och
70
avkastning. Placeringar i aktier får inte överstiga 60 procent
och ska inte understiga 25 procent av de totala tillgångarna. Placeringspolicyn prövas årligen och godkänns vid det
konsortiemöte som äger rum inför årsstämman i bolaget.
Landstinget har avsatt 437 Mkr och marknadsvärdet den 31
december 2014 uppgick till 1 301 Mkr. Landstingets kostnader för förvaltningen uppgick 2014 till 1 Mkr.
Samtrafiken Sverige AB, 1,8 procent
Bolagets uppdrag är att genom samverkan inom planering,
biljetter, stationer, information, trafikstörning och tillgänglighet medverka till att öka det kollektiva resandet i Sverige.
Kust till Kust AB, 12,5 procent
Aktiebolaget ska bedriva verksamhet som syftar till att värna och utveckla järnvägstrafiken till, från och inom Kust till
Kustbanans trafiksystem.
Öresundståg AB, 12 procent
Bolagets uppdrag är att samordna och driva gemensamma
frågor för Öresundstågstrafiken i Sverige, inom avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling.
AB Transitio, 5 procent
Landstinget i Kalmar län äger tillsammans med andra
svenska trafikhuvudmän AB Transitio som är ett samverkansorgan vars uppgift är att anskaffa spårfordon för främst
regional järnvägstrafik åt svenska trafikhuvudmän. Syftet är
att genom den samordnade anskaffningen minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. AB Transitio har även en
mäklarroll när det gäller omfördelningar av fordon mellan
användare för att nå ett effektivt fordonsutnyttjande.
Inera AB, 4,8 procent
Bolaget ägs av samtliga landsting och regioner. Inera AB
är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet
av Nationell eHälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Målet är att stödja och
effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa
god tillgänglighet till vården. Bolaget arbetar med hela
kedjan från gemensam teknisk infrastruktur till IT-stöd för
vårdens personal och publika informationstjänster till hela
Sveriges befolkning.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
ALMI Företagspartner Kalmar län AB, 49 procent
Landstinget i Kalmar län äger Almi Kalmar tillsammans med
majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella
moderbolaget. Landstinget utser ombud till bolagsstämman medan Regionförbundet nominerar styrelseledamöter. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering
och affärsutveckling stärka företagande och konkurrenskraften i företag och därigenom medverka till ett växande
och dynamiskt näringsliv. Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för
bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Regionförbundets driftbidrag uppgick till 5,35 Mkr.
Därutöver har regionala projektmedel beviljats med 203 tkr
till projektet ”Marknadsbearbetning mot potentiella tillväxtföretag” och 125 tkr till projektet ”Innovationsförstudie”.
Stiftelsen Kalmar läns Museum
Kalmar läns museum är regionalt museum för historia och
kulturarv. Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och
Kalmar läns hembygdsförbund är stiftare och huvudmän.
Museets verksamhetsidé är att vidga perspektiven på samtiden och ge historien en plats i vardagen. Museets fasta
besöksmål är Kalmar läns museum i Kalmar, Eketorps borg
på Öland och Wimmerströmska gården i Västervik.
Museet är mycket framgångsrikt inom marinarkeologi med
erfarenheter och fynd från över 30 års dykningar på Regalskeppet Kronan. De senaste åren har museet inlett ett arkeologiskt forskningsprojekt i Sandby Borg på Öland med
mycket speciella arkeologiska fynd. Länsmuseet har en
omfattande verksamhet inom det kulturmiljöpedagogiska
programmet Tidsresor. Museet är nationellt och internationellt ledande inom kulturmiljöpedagogik och driver nätverket Bridging Ages. Verksamheten har utvecklats till ett eget
centrum för kulturmiljöpedagogik. Kalmar läns museum
driver Eketorps fornborg på Stora Alvaret på Öland. Borgen är landets enda totalundersökta och rekonstruerade
fornborg och har ett högt vetenskapligt och pedagogiskt
värde.
Under 2014 etablerade museet nya magasin för samlingarna med stöd från Kalmar kommun, landstinget och regionförbundet. Lokalerna är tekniskt anpassade för sitt ändamål
och har plats för hela samlingen. Även Kalmar Konstmuseum har fått plats för sina samlingar i anslutning till länsmuseets vilket kan ge olika samordningsvinster.
Regionförbundet tilldelade länsmuseet regionalt driftbidrag med 7,6 Mkr och statligt anslag med 6,3 Mkr. Genom
ett särskilt tilläggsanslag för 2014 har länsmuseet också
erhållit 800 tkr i kompensation för utebliven uppräkning av
lönebidrag från staten. För särskild projektverksamhet har
regionala projektmedel beviljats med 200 tkr till projektet
”Tillämpat kulturarv - universitet och länsmuseum” och 150
tkr av kulturprojektmedel till det regionala ”Hälsa och kulturprojektet”. Museet har en egenfinansiering på över 50 %.
Regionförbundet i Kalmar län
Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan. Arbetet innefattar uppdrag från olika statliga
myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Regionförbundets övergripande mål och
uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och
kulturell utveckling i Kalmar län. Regionförbundet är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och
ägs av länets kommuner samt landstinget. Målgrupperna
är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och
länsinvånarna. Regionförbundet erbjuder nätverk, samordning och ekonomiskt stöd för att uppnå konkreta mål som
gagnar den regionala tillväxten. Rollen varierar från att starta projekt, till kontinuerligt deltagande och ett långsiktigt
engagemang. Landstinget betalade 2014 sammanlagt 64,9
Mkr till Regionförbundet, varav medlemsavgift 8 Mkr och
anslag 56,9 Mkr
Kalmar läns musikstiftelse, länsmusiken
Stiftelsen bildades 1988 av Landstinget i Kalmar län. Stiftelsen arbetar inom tre områden; samverkan och produktioner med och till musiklivet i hela länet, kammarorkestern
Camerata Nordica samt barn och ungdomsverksamhet.
Länsmusiken verkar i hela länet och genomför och förmedlar varje år över 300 konserter för barn och unga, 200
offentliga konserter samt ett 50-tal interna konserter. Camerata Nordica har utvecklats till en av de ledande kammarorkestrarna i Sverige och håller hög internationell klass.
Sommaren 2013 var orkestern inbjuden att delta i BBC
PROMS i London vilket har gett positiv effekt på det lokala
och regionala publikintresset. Länsmusiken har som mål att
vara tillgängliga i hela länet och att ge alla lika möjlighet att
delta i ett mångsidigt och rikt musikliv av god kvalitet.
Regionförbundets regionala driftsbidrag uppgick till 4,75
Mkr. Regionförbundet har också tilldelat länsmusiken 10,9
Mkr av det statliga anslaget. Genom ett särskilt tilläggsanslag för 2014 har länsmusiken erhållit 50 tkr i kompensation
för utebliven uppräkning av lönebidrag från staten. Därutöver har för tredje året i rad regionala projektmedel beviljats
med 750 tkr till projektet ”Talangcoaching”.
Samordningsförbundet i Kalmar län
Samordningsförbundet bildades 2005. Förbundet, som är
ett kommunalförbund, är bildat med stöd av Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsinsatser. Medlemmar
är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i
Kalmar län och länets kommuner. Medlemmarna finansierar
gemensamt den verksamhet som Samordningsförbundet
bedriver i länet.
Det övergripande målet är att samhällets resurser ska
användas optimalt till nytta både för den enskilde medborgaren och för samhället. Den enskilde ska uppnå eller
förbättra sin förmåga till förvärvsarbete men också få en
förbättrad livskvalitet. Under året har 28 procent fått ett arbete eller börjat studera efter deltagande i projekt. Många
av deltagarna har stått långt ifrån arbetsmarknaden och
detta får därför anses som ett godtagbart resultat n
71
72
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Revisionsberättelse
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/
revisorer den verksamhet som bedrivits i landstingets företag. Vi har även, tillsammans med revisorerna i Landstinget
Östergötland och Landstinget i Jönköpings län, granskat
verksamheten i Regionsjukvårdsnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen under år 2013.
Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att
verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De
ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll
och återredovisning till fullmäktige.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern
kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten
bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god
revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den
inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund
för bedömning och ansvarsprövning.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Landstinget i Kalmar Län i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt
Kalmar 2014-04-11
Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas
interna kontroll har varit tillräcklig. Vi vill dock framhålla att
Regionsjukvårdsnämndens arbete med den interna kontrollen bör dokumenteras.
Vi bedömer att av de tre finansiella mål som fullmäktige
uppställt uppnås ett. Vad gäller verksamhetsmålen bedömer vi att ca två tredjedelar är uppnådda eller nästan uppnådda medan det för återstoden krävs fortsatta ansträngningar innan de kan anses uppfyllda.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för
styrelse, nämnder och beredningar samt de enskilda
ledamöterna i dessa organ.
Vi tillstyrker att landstingets årsredovisning för år 2013
godkänns.
7
1
er
m
m
o
k
n
I
ƒƒ
Anders Björkman
Bo Lindwall
il
r
ap
Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
Gert Wollinger
Fredrik Eirasson
Sven-Åke Svensson
Tommy Ejnarsson
Till revisionsberättelsen hör bilagorna:
n
n
Landstingsrevisorernas redogörelse och sammanfattning av de
sakkunnigas rapporter.
Revisionsberättelser från Kalmar läns Beställningscentral AB,
Kalmar läns Trafik AB, Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB och ALMI Företagspartner Kalmar län AB.
n
Granskning av landstingets årsbokslut för 2013.
n
n
Granskningsrapporter från lekmannarevisorn i Kalmar läns
Beställningscentral AB, Kalmar läns Trafik AB, Kalmar läns
Musikstiftelse.
Pensionskapitalförvaltning AB och ALMI Företagspartner
Kalmar län AB.
73
Torbjörn Hedqvist Revisionsberättelser från Stiftelsen Kalmar Läns Museum,
Jenny Nyström och Curt Stoopendaals stiftelse och Kalmar Läns n
Revisionsberättelse från Samordningsförbundet i Kalmar län.
n
Revisionsberättelse från Sydsvensk Regionbildning.
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Politisk organisation
L A N DS T I N G E T Ä R E N D E M O K R AT I S K O R G A N I SAT I O N S O M S T Y R S AV F O L K VA L DA
P O L I T I K E R . D E VÄ L J S I A L L M Ä N A VA L VA R T FJÄ R D E Å R .
Landstingsfullmäktige
Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande
organ. I fullmäktige sitter 67 politiskt valda ledamöter som
har det övergripande ansvaret för inriktning av verksamheten och hur landstingets resurser ska fördelas.
Landstingsfullmäktige sammanträdde 4 gånger under
2013. Landstingsfullmäktiges möten är öppna för allmänheten och vem som vill har rätt att komma och lyssna. Mötena
hålls på olika orter runt om i länet. I november beslutar fullmäktige om budgeten och den treåriga plan som landstingets förvaltningar ska arbeta utifrån.
Delegationer och utskott
Delegationer och utskott tar initiativ till och väcker ärenden i
landstingsfullmäktige, men fullmäktige kan också hänskjuta
ärenden till dessa.
De tre sjukvårdsdelegationerna verkar inom områdena
sjukhusvård/regionsjukvård, primärvård/folktandvård samt
psykatrivård.
Det finns två politiska utskott: Medborgarutskottet och
Uppföljningsutskottet. Medborgarutskottets huvuduppgift
är att utveckla och stödja dialog med länets invånare. Uppföljningsutskottet ska i första hand följa upp och bevaka
landstingets verksamheter.
Landstingsstyrelsen
Styrande organ för det löpande arbetet är landstingsstyrelsen. I styrelsen sitter 15 politiker som under 2013 sammanträdde 8 gånger. Landstingsstyrelsen ska också verkställa
fullmäktiges beslut och i övrigt ansvara för de uppdrag
fullmäktige lämnat över till styrelsen. Styrelsens möten är
öppna för allmänheten. Till styrelsen är kopplat ett arbetsutskott med åtta styrelseledamöter (landstingsråd) som
förbereder ärenden till styrelsen.
Patientnämnden
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans med
uppgift att stödja och hjälpa enskilda patienter och fungerar
som en förmedlande länk mellan patient och vårdpersonal.
Revision
Direkt under fullmäktige finns sju förtroendevalda revisorer som årligen granskar all verksamhet som bedrivs inom
nämndernas verksamhetsområden. Varje revisor fullgör sitt
uppdrag självständigt.
Utskott under Landstingsstyrelsen
Under Landstingsstyrelsen finns två utskott: Forsknings- och
utvecklingsdelegationen (FoU) och Personaldelegationen.
Folkhögskolestyrelsen
Folkhögskolestyrelsen ansvarar för att vårda och utveckla
landstingets fyra folkhögskolor; Gamleby, Högalid, Vimmerby och Öland.
Trafikstyrelsen
Trafikstyrelsen svarar för beredning och samordning av
frågor som rör kollektivtrafiken i Kalmar län. Av Trafikstyrelsens tolv ledamöter är sex utsedda efter nominering av
länets kommuner. Trafikstyrelsen är underställd landstingsstyrelsen.
Brukarråd
Funktionshinderrådet och Pensionärsrådet är partssammansatta organ för samverkan med landstinget inom sina
respektive områden.
74
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Politisk organisation | 2014
R EG I O N S J U K VÅ R DSN Ä M N D E N
L A N DS T I N GSFU L LM Ä K T I G E
9 ledamöter varav 3 från landstinget.
67 ledamöter.
REVISION
M E D BO RG A R U T SKOT T E T
7 revisorer.
11 ledamöter.
PAT I E N T N Ä M N D E N
U PPFÖ L J N I N GSU T SKOT T E T
7 ledamöter.
11 ledamöter.
DELEGATIONEN FÖR S JUK HUS VÅRD/REGIONS JUK VÅRD
11 ledamöter.
DELEGATIONEN FÖR
PRIMÄRVÅRD/FOLK TANDVÅRD
11 ledamöter.
DELEGATIONENEN FÖR
PS Y K IATRIVÅRD
11 ledamöter.
L A N DS T I N GSS T Y R E L SE N
15 ledamöter.
FO L K H Ö GSKO L E S T Y R E L SE N
FO U - D E L EG AT I O N E N
10 ledamöter.
5 ledamöter.
TR AFIKS T Y REL SEN
PE R SO N A L D E L EG AT I O N E N
12 ledamöter.
7 ledamöter.
K ALMAR L ÄNS R ÅD FÖR
FUNK TIONSHINDERFR ÅGOR
PENSIONÄRSR ÅD
4 ledamöter från landstinget.
5 ledamöter från landstinget.
L ANDSTINGSST YRELSENS ARBETSUTSKOT T/BUDGETBEREDNING
8 ledamöter.
75
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Administrativ
organisation
L A N DS T I N G E T S V E R K SA M H E T E R Ä R O R G A N I S E R A D E I ÅT TA O L I K A F Ö R VA LT N I N G A R .
L A N DS T I N G S E T S H Ö G S TA TJÄ N S T E M A N Ä R L A N DS T I N G S D I R E K TÖ R E N . I L A N DS T I N G S D I R E K TÖ R E N S
S TA B I N G Å R E N H E T E R N A K A N S L I , E KO N O M I , PE R S O N A L , U T V EC K L I N G S - O C H F O L K H Ä L S O E N H E T E N ,
I N F O R M AT I O N , H Ä L S OVA L S E N H E T E N SA M T PL A N E R I N G S E N H E T E N
De åtta olika förvaltningarna
tandvården. Folktandvården har både barn- och ungdomstandvård samt vuxentandvård.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är den största förvaltningen. Förvaltningen omfattar den specialiserade sjukvården med länets tre sjukhus i Västervik, Oskarshamn och
Kalmar som är länssjukhus. I förvaltningen igår också Diagnostiskt centrum med länets samlade laboratorieverksamhet.
Landstingsservice omfattar landstingets stödverksamheter. Här finns bland annat landstingets fastigheter, transporter, inköpsfrågor, adminstrativ service, tvätteri, kost och
lokalvård samlat.
Primärvårdsförvaltningen organiserar vården inom området allmänmedicin på länets hälsocentraler samt den länsövergripande sjukvårdsupplysning som nås på telefonnummer 1177. Primärvårdsförvaltningen ansvarar även för länets
barnhälsovård och asyl- och flyktinghälsovård.
Kalmar Länstrafik (KLT) ansvarar för kollektivtrafiken som
består av linjetrafik, skolresor, närtrafik och serviceresor i
form av färdtjänst och sjukresor.
Bildningsförvaltningen samlar fyra av länets folkhögskolor;
Gamleby, Högalid, Vimmerby och Ölands folkhögskola.
Psykiatriförvaltningen erbjuder psykiatrisk hälso- och
sjukvård. Inom psykiatriförvaltningen finns vuxenpsykiatri
med geografisk indelning i norra, mellersta och södra länet
samt länsövergripande barn- och ungdomspsykiatri.
IT-förvaltningen stödjer landstingets verksamheter med
tillgänglig IT-teknik. Förvaltningen utvecklar, underhåller
och driftar landstingets gemensamma applikationer, nätverk och system.
Folktandvården delar in sin verksamhet i tre olika områden: allmäntandvården, specialisttandvården och sjukhus-
Landstingsdirektör
Landstingsdirektörens stab
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Psykiatriförvaltningen
Primärvårdsförvaltningen
Västerviks sjukhus
Oskarshamns sjukhus
IT-förvaltningen
Landstingsservice
Länssjukhuset i Kalmar
Folktandvården
Bildningsförvaltningen
Diagnostiskt centrum
76
Kalmar Länstrafik
F ÖÅRRVSARLETDNOI N
VG
I SSNBIENRGÄ T2T0 E1 L4 S |E L| ALNADNSDT SI N
T IGNEGT E IT KI AKLAMLAMRA LR ÄLNÄ N
77
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Ordlista
A N L ÄG G N I N G S T I L LG Å N G
KO R T FR I S T I G A F O R D R I N G A R O C H S K U L D E R
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom fastigheter och inventarier.
Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett
år efter balansdagen.
AV S K R I V N I N G
LIK VIDITET
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång för
att kunna fördela anskaffningskostnaden över tillgångens
livslängd.
Betalningsberedskap på kort sikt.
L Å N G FR I S T I G A F O R D R I N G A R O C H S K U L D E R
Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än
ett år efter balansdagen.
AV SÄT T N I N G
De förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias t.ex. avsättning för pensioner.
M E D E LVÅ R DT I D
Antalet vårddagar dividerat med antalet inskrivna patienter
under perioden.
BAL ANSR ÄKNING
Visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut
uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder.
M E D E L S K AT T E K R A F T
B E L ÄG G N I N G
N E T TO KOS T N A D E R
Förhållandet mellan antal vårddagar och antal disponibla
vårdplatser uttryckt i procent.
Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.
EG E T K A PI TA L
O M SÄT T N I N G S T I L LG Å N G A R
Skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder
enligt balansräkningen.
Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar.
E X T R AO R D I N Ä R A I N TÄ K T E R / KOS T N A D E R
R E SU LTAT R Ä K N I N G
Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är
av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp.
Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en
viss period till exempel verksamhetsåret.
Beräknat genomsnitt av skattekronor per invånare.
S K AT T EU N D E R L AG
Totalt beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med 100.
I N T E R N R Ä N TA
Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde.
S K AT T EU TJÄ M N I N G S B I D R AG
Bidrag från staten för utjämning av skatteinkomster i olika
delar av landet. Beräkningen baseras på medelskattekraften.
JÄ M F Ö R E L S E S TÖ R A N D E P OS T E R
Viktiga händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med
andra perioder och mellan olika landsting.
SOLIDITET
Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget
kapital i förhållande till totala tillgångar.
K A SSA FLÖ D E SA N A LYS
Visar kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten samt förändring av
rörelsekapital. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av eget kapital.
VÅ R DT I D
Vårddagar med tillägg för patienter som är inneliggande
del av dag, till exempel på intensivvårdsavdelning.
K A SSA L I K V I D I T E T
Å R SA R B E TA R E
Omsättningstillgångar exklusive varulager i procent av kortfristiga skulder.
Arbetade timmar dividerat med 1700.
78
ÅRSREDOVISNING 2014 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN
79
Landstinget i Kalmar län n Box 601, 391 26 Kalmar n Telefon 0480 - 840 00 n Ltkalmar.se
Bilaga, Intern kontroll
Intern kontroll kan övergripande definieras som en process, vilken utformas för att med rimlig
grad av säkerhet kunna uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig
finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.”
Kontrollmiljön är den omgivning som den interna styrningen och kontrollen verkar i och påverkas
av. Det är lagar, regler och policys, organisationens värdegrund och kultur, dess ledning och
ledningens syn på etik, fördelningen av ansvar och befogenheter samt ledningens övriga agerande i
olika sammanhang. Alla dessa faktorer utgör tillsammans kontrollmiljön.
Kontrollåtgärder (styrningsåtgärder) är de åtgärder och rutiner som utarbetas för att fel ska
upptäckas, åtgärdas och även förebyggas. Åtgärderna kan även finnas inbyggda i såväl
organisationsstruktur som rutiner.
Under året har granskning skett i enlighet med den kontrollplan som fastställts av
landstingsstyrelsen.
Utöver de granskningsmoment som är beslutat vid granskning av den interna kontrollen har
granskning av processen kring kurser, konferenser och representation skett vid två tillfällen under
2014, en på våren och en på hösten. Landstinget bedömer detta viktigt att följa då brister kan orsaka
landstinget skada även om det utifrån väsentlighet och risk inte är aktuellt att lyfta in i
kontrollplanen. Granskningen har bestått i att kontrollera att redovisningen är riktig gällande
kontering och attestering samt att uppgift finns angående syfte och deltagare. Uppföljning har även
gjorts gällande redovisad moms samt huruvida fakturorna har betalats i tid och om riktlinjerna för
kurser, konferenser, och representation mm i övrigt har följts. Det kan konstateras att brister
fortfarande förekommer i uppgift om syfte, program och deltagare och att granskade verifikationer
inte alltid följer gällande riktlinjer. Åtgärder för att förbättra den interna kontrollen pågår inom flera
områden bl.a. genom information och en ny attestriktlinje.
Andra granskningar och arbeten som har genomförts är bl.a.
Landstingsservice håller på med en fullständig genomgång av våra rutiner kring möten och resandet
med landstingets bilar. Framöver när ny rutin är fastställd kan det bli aktuellt att lyfta in något
kontrollmoment i internkontrollplanen.
På ekonomiservice arbetas kontinuerligt med rutinerna kring intern kontroll i Raindance. Ett
dokument finns upprättat med kontrollpunkter som vid olika tidpunkter ska kontrolleras för att
minimera risken för fel.
Landstingsövergripande kontrollmoment
Inventering av inventarier i ekonomisystemets anläggningsregister
Inventering av anläggningsregister har gjorts utifrån omfattning på förvaltning. I de fall där det
förekommit inventarier i registret som utrangerats under året har registret uppdaterats. Processen
bedöms som tillfredsställande.
Säkerställande av redovisning
En stickprovskontroll av kontering har utförts på kontona livsmedel, kurs- och konferenser och
lokalhyror. Konteringen på nämnda konton är till stor del av god kvalitet och följer gällande
riktlinjer. De brister som framkommer är bl.a. att det i flera fall saknas syfte och deltagare vid intern
representation och i flera fall borde kostnaderna vara periodiserade. För att komma tillrätta med
underlagen gällande den interna representationen så pågår under 2015 ett arbete att kräva dessa
uppgifter redan vid intern beställning. Detta kan bl.a. göras genom att lägga till en uppgiftsruta i
systemet. Vad gäller periodisering av fakturor så pågår ett ständigt informationsarbete.
Centrala verksamheter
Inom de centrala verksamheterna har årets granskning bestått i att kontrollera rutinen kring
medarbetares privata samtal och telefonkostnader samt uppföljning av verkställighet av politiska
beslut. Vad gäller telefonkostnaderna så har ett slumpvis urval av fakturor på samtliga enheter
granskats och för verkställighet av politiska beslut har en uppföljning gjorts av årets protokoll från
landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige utifrån ekonomiskt perspektiv. Gällande båda
kontrollmomenten så finns inga noterade avvikelser eller åtgärder att rapportera.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har debitering av ytterfallsdagar kontrollerats samt
registrerad arbetad tid vid jour och beredskap. Rutinen kring debitering av ytterfallsdagar bedöms
som god. För kontrollen arbetad tid under jour och beredskap har det varit svårt att bedöma vad som
är rimlig tid, varför detta har varit svårt att granska. I kontrollplanen för 2015 finns mer nedbrutna
kontrollpunkter där granskning av jour och beredskap i relation till ersättning kommer ske.
Primärvårdsförvaltningen
Inom Primärvårdsförvaltningen har granskning av korrekt/konkurrensneutral bokföring av
kostnader i hälsoval samt kontroll av bokföring av vissa lönekostnader utförts. Granskningen har
bestått i att bl.a. följa upp att gällande riktlinjer angående bokföring av kostnader för lön och
arbetsgivaravgifter och att bokning av hyrläkare följs. Vad gäller bokföring av vissa lönekostnader
har kontroll av icke löneverifikationer som bokförts inom löner och arbetsgivaravgifter granskats.
För båda kontrollpunkterna har få brister identifierats och rutinerna bedöms som tillfredställande.
Psykiatriförvaltningen
Psykiatriförvaltningen har stämt av att riktlinjer inom förvaltningen blivit reviderade samt att
kvalitetsbokslut för förvaltningens verksamhet har upprättats. Riktlinjerna ska finnas samlade och
ansvarig person ska vara utsedd. Årlig genomgång av riktlinjer ingår numera i förvaltningens
kvalitets- och patientsäkerhetsplan. Kvalitetsbokslutet ska ge en samlad bild av hur väl uppställda
mål har uppfyllts och granskningen har inte visat några avvikelser av allvarlig karaktär.
Bildningsförvaltningen
Bildningsförvaltningen har valt att granska att förändring i tjänstgöringsgrad genererar förändrad
utbetald lön och att underlagen för personliga utlägg är korrekta. Vid granskningen framkom inga
avvikelser som motiverar förändrade rutiner.
Tandvårdsförvaltningen
Inom Tandvårdsförvaltningen har uppföljning gjorts av registeruppgifter för frisktandvården samt
genomgång av riksgemensamma riktlinjer för registrering av specialisttandvårdens aktiviteter och
tidsanvändning i jämförelse med STV i Kalmar län. Målet är att bidra till en förbättrad transperens
av specialist/ och sjukhustandvårdens finansiering. Inga allvarliga brister har upptäckts. Vissa
moment är av utvecklingskaraktär och kan trots löpande förbättringar behöva granskas fortlöpande.
Landstingsservice
Inom Landstingsservice har årets granskning fokuserat på leverantörsfakturaflödet med fokus på
förfallna fakturor och dröjsmålsräntor. Granskning har även gjorts att inköp över 20 tkr och som
konterats på driften, inte är investeringar. Ingen verifikation har visat sig felaktigt konterad varför
kontrollen tas bort i 2015 års internkontrollplan.
Landstinget i Kalmar Län, Årsredovisning 2014
2(3)
Genom kontakt med leverantörer fokuserar Landstingsservice på att förbättra fakturaflödet. Efaktura är ett sätt att minska risken för felaktigheter och förbättra processen. Ekonomiservice
arbetar även aktivt med att mäta och förbättra för att motverka felaktigheter,
IT-förvaltningen
IT förvaltningen har under året granskat landstingets licenshantering och avtal. Granskningarna har
bestått i att stämma av innehav och nyttjande av licenser samt att genom checklista stämma av att
samtliga nytillkommande avtal registreras och handläggs av upphandling/inköp. Kvaliteten har vid
samtliga kontrolltillfällen varit god varför risken för fel är liten.
Kalmar länstrafik
Årets granskning har bestått i att kontrollera redovisning av verksamhetsintäkter samt
entreprenadersättning. Kontroll har gjorts av redovisning och avstämning mot entreprenör och att
rutinen följs. Granskningen visar att utvecklade redovisningsrutiner har gett resultat, men att fortsatt
utveckling av rutiner, samt avstämning av entreprenadersättningar bör fortsätta 2015.
Kalmar länstrafik har under året även följt upp intäkter och resande samt vidarefakturering av
kostnader för underhåll och driftstörningar. Granskningen av intäkter och resande har bestått i att
kontrollera avräkning av biljettintäkter från andra trafikföretag och slutsatsen är att rutinen fungerar
tillfredställande och ytterligare granskning är inte aktuell. Granskningen av kostnader har visat att
dessa har vidarefakturerats löpande under året och att faktureringarna är i fas. Dock ställer rutinen
krav på löpande granskning och därför bör granskningen fortsätta.
Landstinget i Kalmar Län, Årsredovisning 2014
3(3)