Motorik och perception hos barn med neuropsykiatriska svårigheter
och uppförandestörning – resultat från en populationsbaserad studie
1Peik
Gustafsson, 2 Nóra Kerekes, 2Henrik Anckarsäter, 3Paul Lichtenstein, 4Christopher Gillberg, 1Maria Råstam
1Avdelningen
för barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds universitet, 2CELAM Göteborgs universitet, 3Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, Stockholm,
4Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Slutsats
Diskussion
Vi finner inte något stöd för att barn med uppförandestörning utan ADHD (AttentionDeficit/Hyperactivity Disorder) eller ASD (Autism Spectrum disorder) har ökad förekomst
av motoriska och/eller perceptuella svårigheter. Alla barn med uppförandestörning bör
därför undersökas gällande motorik och perception och i de fall undersökningen visar på
svårigheter bör barnet utredas vidare utifrån misstanke om ADHD eller ASD. Vår studie
visar också att av de två ”ADHD-dimensionerna”, ouppmärksamhet och
hyperaktivitet/impulsivitet, är det endast ouppmärksamhet som har samband med
motoriska och/eller perceptuella svårigheter.
Den aktuella studien utgör den hittills sannolikt största studien gällande sambandet mellan
symtom relaterade till de i barnpsykiatrin viktiga diagnoserna ADHD, ASD och
uppförandestörning å ena sidan och motoriska och/eller perceptuella svårigheter å den
andra. I vår studie kunde vi skilja ut individer med uppförandestörningssymtom med
respektive utan samtidiga ADHD- eller ASD-symtom. ADHD- och ASD-symtomen
uppvisade signifikanta samband med motoriska och/eller perceptuella svårigheter men inte
uppförandestörningssymtomen i avsaknad av samtidig förekomst av ADHD- och/eller
ASD-symtom. Då vi analyserade delsymtomen vid ADHD fann vi att endast
ouppmärksamhet och inte hyperaktivitet/impulsivitet hade samband med motoriska
och/eller perceptuella svårigheter. För ASD hade samtliga delsymtom samband med
motoriska och/eller perceptuella svårigheter, förutom gällande social interaktion och
motoriska svårigheter för flickor. Bland individer med ADHD-diagnos har omkring hälften
vissa svårigheter med motorik och/eller perception.6 Tidigare studier har visat att barn med
ADHD i kombination med motoriska och/eller perceptuella svårigheter har en ökad
förekomst av autistiska symtom jämfört med barn med ADHD utan sådana svårigheter.7
Den aktuella studien stödjer antagandet att det finns två ”dimensioner” inom ADHDbegreppet: ouppmärksamhet som har samband med ASD och motorisk-perceptuella
svårigheter, respektive hyperaktivitet/impulsivitet som har samband med
uppförandestörning men inte med ASD eller motorisk-perceptuella svårigheter.
Planerad studie: En hypotes är att de individer som har motoriska och perceptuella
svårigheter har en sämre lillhjärnsfunktion vilket kommer att undersökas i en klinisk studie
med användande av tre tester: den betingade cornealreflexen, prismaadaptation samt
fingertapping.
Introduktion
Barn med neuropsykiatriska svårigheter, såsom autismspektrumstörningar och ADHD, har i
flera studier visats ha motoriska och perceptuella svårigheter med hög frekvens.1,2 Då det
gäller uppförandestörning finns däremot endast ett fåtal studier som rör förekomsten av
motoriska och perceptuella svårigheter.3 En ökad frekvens av motoriska och perceptuella
svårigheter hos barn med uppförandestörning har rapporterats, men i de tidigare studierna
har man inte särskilt undersökt barn med uppförandestörning utan samtidiga
neuropsykiatriska svårigheter.4
Studiens syfte
Ändamålet med den aktuella studien har varit att undersöka förekomsten av motoriska och
perceptuella svårigheter samt sambandet mellan sådana svårigheter och neuropsykiatriska
problem respektive uppförandestörning, i en stor populationsbaserad studie. Vi ville också
testa hypotesen att ADHD, med sina två delkomponenter ouppmärksamhet och
hyperaktivitet/impulsivitet, samt ASD, med sina tre delkomponenter inflexibilitet,
svårigheter med social interaktion och svårigheter med kommunikation, är associerade med
motoriska och/eller perceptuella svårigheter.
Metod
Föräldrarna till 16 994 svenska tvillingar i åldrarna 9 respektive 12 år intervjuades med
användande av instrumentet A-TAC (The Autism-Tics, ADHD and other Comorbidities
inventory). A-TAC har validerats som screeninginstrument för tidig debut av
barnpsykiatriska symtom och tillstånd.5 I en tidigare studie har cut-off-värden för ADHD,
autismspektrumstörning, uppförandestörning, motoriska svårigheter och perceptuella
svårigheter kunnat bestämmas och valideras mot kliniska diagnoser med acceptabla värden
för sensitivitet och specificitet.5 Utgående från cut-off-värdena har varje individ i studien
kategoriserats som screen-positiv respektive screen-negativ för de olika diagnoserna
respektive för motoriska och perceptuella problem. Sambanden mellan screen-positivitet för
motoriska och perceptuella svårigheter å ena sidan och screen-positivitet för ADHD, ASD
och uppförandestörning å den andra sidan har undersökts med användande av
korstabuleringar (tvåvägs-, trevägs- och fyrvägstabuleringar) och Fishers exakta test. En
analys av kontinuerliga värden från de olika A-TAC-skalorna har genomförts med
användande av logistisk regression. Eftersom tvillingfödda barn oftare är prematurfödda än
icke-tvillingar har en jämförelse gjorts mellan prematurfödda och fullgångna barn i studien
med användande av Spearmankorrelationer och Fishers r till z-transformation.
Referenser
Resultat
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Manligt kön hade ett samband med ökad risk för motoriska och/eller
perceptuella problem. OR 1,86, 95% CI 1,64-2,10
Barn screen-positiva för ADHD, ASD och/eller uppförandestörning hade mer
motoriska och perceptuella svårigheter. p<0,001
Barn screen-positiva för uppförandestörning och screen-negativa för ADHD
och ASD hade inte någon ökad mängd motoriska eller perceptuella svårigheter.
I univariabelanalyserna (logistisk regression med 95% konfidensintervall)
utgjorde ADHD, ASD och uppförandestörning signifikanta riskfaktorer för
motoriska och perceptuella svårigheter.
I multivariabelanalysen utgjorde ADHD och ASD riskfaktorer men inte
uppförandestörning.
Logistisk regressionsanalys med 95% konfidensintervall utfördes med
användande av delvariablerna för ADHD och ASD
Univariabelanalyserna visade att ouppmärksamhet, hyperaktivitet/impulsivitet,
social interaktion, språk, flexibilitet och uppförandestörning utgjorde
riskfaktorer för motoriska och perceptuella svårigheter.
Multivariabelanalysen visade att endast ouppmärksamhet, social interaktion,
språk och flexibilitet var signifikanta riskfaktorer.
Resultaten kunde inte förklaras av den stora andelen prematurfödda barn i
studien.
1. Kadesjö B, Gillberg C. Developmental Coordination Disorder in Swedish
7-year-old children. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1999;38:820-828.
2. Jeste SS. The neurology of autism spectrum disorders. Curr Opin Neurol
2011;24:132-139.
3. Raine A, Moffitt TE, Caspi A, Loeber R, Stouthamer-Loeber M, Lynam D.
Neurocognitive impairments in boys on the life-course persistent antisocial
path. J Abnorm Psychol 2005;114:38-49.
4. Nigg JT, Hinshaw SP, Carte ET, Treating JJ. Neuropsychological correlates
of childhood attention-deficit/hyperactivity disorder: explainable by
comorbid disruptive behavior or reading problems? J Abnorm Psychol
1998;107:468-480.
5. Larson T, Anckarsäter H, Gillberg C, Ståhlberg O, Carlström E, Kadesjö B,
Råstam M, Lichtenstein P, Gillberg C. The autism-tics, AD/HD and other
comorbidities inventory (A-TAC): further validation of a telephone interview
for epidemiological research. BMC Psychiatry 2010;10:1.
6. Gillberg C. Deficits in attention, motor control, and perception: a brief
review. Arch Dis Child 2003;88:904-910.
7. Gillberg C., Kadesjö B. Why bother about clumsiness? The implications of having
developmental coordination disorder (DCD). Neural Plast 2003;10:59-68.
Peik Gustafsson
Avd. Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds universitet