Hälso- och sjukvårdsnämnden YTTRANDE Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 [email protected] Datum Dnr 2015-05-14 1400093 1 (6) Revisionsrapport. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Region Skånes styrning – uppföljande granskning (rapport nr 21-2014) Revisorerna har översänt granskningsrapport nr 21-2014 till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill därför framföra följande. Uppföljning av regionfullmäktiges beslutade mål, samlad regional utvärdering av målområdena samt tillämpning av sanktioner Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att de mål som finns på övergripande nivå följs upp på ett ändamålsenligt sätt. Resultat avseende ekonomi, produktion och tillgänglighet redovisas varje månad, medan flertalet medicinska resultat redovisas åtminstone tertialvis. Vårdplatssituationen följs upp kontinuerligt. Uppföljningar av medborgar-/patientperspektivet görs genom mätning av befolkningens och patienternas upplevelser av tillgänglighet, bemötande, information, delaktighet och förtroende via Vårdbarometern och Nationell patientenkät. Uppföljning och analys av resultat sker även i form av dialoger mellan uppdragsgivare och utförare. Inför dialogerna tas underlag fram i god tid av uppdragsgivaren. Vid större avvikelser från målen finns fastställda åtgärder i olika steg. Dessförinnan görs en fördjupad uppföljning inom det område där avvikelserna uppstår. Uppföljning syftar till att kunna korrigera och förbättra styrningen om så behövs. Såväl uppföljning som styrningen kan utvecklas och bli än mera ändamålsenlig och träffsäker. Hälso- och sjukvårdnämnden arbetar därför fortlöpande med att utveckla sin uppföljning, och bedömer också att det finns en utvecklingspotential för detta. C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\2015-05-25\Revisionsrapport. Sjukvårdsförvaltningarnas förmåga att klara sina mål - Region Skånes styrning - uppföljande granskning (rapport nr 21-2014)\1400093___HSN_Yttrande.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Datum 2015-05-14 2 (6) Utöver regionala mål har förvaltningarna egna mål som ska följas upp. För detta har förvaltningarna själva ett ansvar, och är inte något som styrs av hälso- och sjukvårdnämnden. Målbild och strategi för patientcentrerad vård liksom systematisk uppföljning av patientens ställning i vården Patientcentrerad eller patientfokuserad vård är själva utgångspunkten för det uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden har lämnat till sjukvårdsnämnderna och deras respektive sjukvårdsförvaltningar 2015. Det innebär att vårdens ska utformas och utföras på ett sätt som innebär att den enskilde patienten känner att vården är sammanhållen och enkel, och att man blir delaktig i de beslut som fattas kring den vård man får. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. Vårdgivarna ska skapa förutsättningar för och säkerställa och följa upp att patienterna får information och görs delaktiga enligt Socialstyrelsens handbok ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”. Övergripande mål 2015 är att förtroendet ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med 2014. Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt intentionerna i patientlagen. Dessa indikatorer ska regelbundet följas upp enligt nationella patientenkäten. Det finns också särskilda utvecklingsuppdrag 2015 för sjukvårdsförvaltningarna; Kontaktmöjligheter via Mina vårdkontakter ska erbjudas av samtliga vårdenheter/mottagningar Region Skåne ska delta i de nationella programmen för Mina vårdflöden, Tidbok och Journalen. Härigenom ska journalinformation göras tillgänglig för patienten och tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. IT-tjänster ska utvecklas som underlättar för både medborgare och vårdgivaren. Målbild för effektivitetsutveckling Det har sedan flera år tillbaka skett en medveten styrning av vården från sjukhusen till mer öppna vårdformer, såväl till primärvården som till hemsjukvården. Det pågår också arbete med att tillsammans med andra huvudmän runt patienten, som kommun, försäkringskassa, socialtjänst med flera, tillsammans skapa bättre förutsättningar för att ökad patientnytta och resurseffektiva vårdkedjor. För att stimulera till mest effektiva vårdform på sjukhusen har ersättningsmodellen förändrats. Fokus har flyttats från specifik produktion till att ersätta genom anslag. Det kan öka incitamenten för verksamheten att göra förflyttningar från till exempel slutenvård till Region Skåne Datum 2015-05-14 3 (6) öppenvård. Skåvård 2.0 har också tagit bort gränssnittet mellan specialistsjukvården och primärvården, vilket gör det enklare att samarbeta och samverka. I den produktionsuppföljning som görs kan man se en tydlig trend att denna typ av effektiviseringar i vården har skett, och att utvecklingen fortskrider i denna riktning. Regionens arbete med produktionsplanering och schemaläggning sker på olika plan: 1.Utbildning och kunskapsspridning i form av föreläsningar, workshops och seminarier 2.Arbetet med beslutsstöd för produktionsstyrning där bland annat regionsgemensamma mallar för planering har tagits fram i samarbete med representanter från olika förvaltningar. Syftet med arbetet är att automatisera uppföljningen av produktionen mot plan för att underlätta styrningen på olika nivåer i organisationen. Visionen är att det ska gå att följa upp produktion mot plan dagligen och i olika detaljeringsgrad (per sektion, verksamhetsområde, division, förvaltning och så småningom region). I arbetet ingår även en strukturering av alla vårdtjänster så att enheterna får rätt data som används i planeringsarbetet. 3.Produktionsplanering föreslås och används som metod i införandet av de standardiserade cancerförloppen. 4.Genomförandestöd: direkt stöd och coachning av ledningsgrupper och enheter som ber om hjälp med schemaläggning. 5.Upphandling av rätt IT-stöd för både produktionsstyrning och schemaläggning. Framgent är det tänkbart att: a) RD fattar beslut om produktionsplaner som görs för alla elektiva tjänster så att planer finns m b) HSdir beställer genomförandeplan av enheten för strategisk kvalitetsutveckling som RD tar upp med förvaltningarna c) Ovan ger möjlighet att följa upp vilka enheter som faktiskt har planer och vilka som behöver d.Uppföljning mot plan (redan på gång: det vi planerar att göra inom beslutsstödsgruppen) Principer och uppföljningsindikatorer för styrning mot lägre kvalitetsbristkostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden betonar i sitt uppdrag för 2015 vikten av en säker hälso- och sjukvård. Bristande kvalitet i olika avseenden leder till onödiga kostnader och till sämre vård för patienterna. Patientsäkerhet är av högsta prioritet inom Region Skåne, och en nollvision gäller avseende vårdskador. Chefer och medarbetare ska därför ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Det är därför viktigt att styra med olika kvalitetsindikatorer. Viktiga övergripande mål i uppdraget för sjukvården 2015 är att patienterna ska vårdas på rätt vårdnivå och på rätt enhet, trycksår ska inte förekomma, vårdrelaterade infektioner ska minska i förhållande till 2014, antibiotikatrycket i öppenvården ska minska och Läkemedelsrådets rekommendationer Region Skåne Datum 2015-05-14 4 (6) och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedels relaterade fel och problem minska jämfört med 2014 genom ökad utskrivningsinformation och läkamedelsgenomgångar. Under 2015 ska ett 10-tal konkreta indikatorer inom dessa områden regelbundet följas upp. Även på detta område finns utvecklingsuppdrag för hälso- och sjukvården under 2015. Det gäller till exempel att identifiera dolda vårdskador, att förbättra säkerhetskulturen baserat på 2014 års patientsäkerhetskulturmätning och att utvärdera sambandet mellan vårdhygien, städning och vårdrelaterade infektioner samt att inom förvaltningarna ta fram handlingsplaner för åtgärd av upptäckta brister. Hälso- och sjukvårdsnämnden menar att vi ständigt måste arbeta för att minska kvalitetsbristkostnader, och att vi har en potential att uppnå detta. Ett sätt kan vara att låta hälsoekonomer och hälso- och sjukvårdskunnig personal samverka kring program och strategier, som också knyts till ihop med vårdprogram, gemensamma riktlinjer etc. Kompetensförsörjning Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som både kan rekrytera och behålla personal. Inte minst hälso- och sjukvården är mycket beroende av att kontinuerligt kunna rekrytera nya medarbetare. Region Skåne arbetar på många sätt med frågan om hur vi ska upplevas som en ännu bättre arbetsgivare, så at vi på det sättet får människor att söka sig till och vilja arbeta i Region Skåne. En plan för att minska de administrativa arbetsuppgifterna för vårdpersonalen ska tas fram under innevarande år, i syfte att avlasta vårdpersonalen och flytta över administrativa uppgifter till annan personal. Att utveckla smartare och mera lätthanterliga IT-system är andra sätt att förbättra för medarbetarna. Andra åtgärder av betydelse för att våra medarbetare ska trivas och stanna kan vara att erbjuda mer och bättre friskvård och att satsa på en utökad medarbetarservice med olika typer av tjänster. Det kan till exempel handla om olika former av rabatter på städning hemma, gymkort m m. Arbetet med konkurrenskraftiga och individuella anställnings- och lönevillkor fortsätter. Grunden för anställning i Region Skåne ska vara trygga tillsvidareanställningar. I detta arbete kommer bland annat nya vikariepooler att inrättas. Det lokala inflytandet över arbetstider och andra villkor ska stärkas. Enheter som lever upp till ekonomiska och kvalitetsmässiga krav ska kunna belöna sina medarbetare ekonomiskt. För att uppmuntra förbättringsarbete ska även löneutrymmesstyrning vidareutvecklas. Kompetensutveckling ska erbjudas och premieras, och inom dessa områden pågår en rad insatser och åtgärder. Region Skåne Datum 2015-05-14 5 (6) Transparens i målarbetet och medarbetarnas delaktighet i verksamheternas uppdrag o resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden instämmer i att medarbetarna måste känna delaktighet och engagemang vad gäller målen för verksamheten. Tidigare har budget och uppdrag varit tämligen detaljerade vad avser mål och måluppfyllelse, vilket har minskat utrymmet för lokalt inflytande på hur målen ska omsättas inom den egna förvaltningen och i den egna verksamheten. Nu går utvecklingen i en annan riktning. Antalet detaljerade mål i de övergripande styrdokumenten minskar för att konkreta mål i stället ska utformas på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Idag har vi följaktligen mål som är utformade lokalt utifrån de övergripande målen i budget och i förvaltningsuppdragen. De är ledningarnas och chefernas uppgift att organisera detta så att medarbetarna involveras. Uppföljning av effekter som uppstått vid organisationsförändringen Skånevård 2.0 Införandet av Skåvård 2.0 innebar en omfattande förändring av förvaltningarnas arbetssätt, bemanning men också strukturer. Effektivisering i form av färre anställda inom administration kunde initialt konstateras. Effektivisering i form av oförändrad patientnytta till en lägre resursåtgång är en slutsats som är svårare att dra. Övergripande kan man se att produktionen efter omorganisationen ligger på en lägre nivå på sjukhusen, och ökar inom primärvård, palliativ vård och avancerad vård i hemmet samtidigt som fler unika patienter kommer till. Detta beror på flera faktorer, däribland införandet av ett nytt personalsystem som omöjliggjorde säkra jämförelser av personalresurser mellan åren. Det beror också på omorganisationens påverkan på grundstrukturerna, vilket gör att kvalitets- och även produktionsutfall före och efter omorganisationen inte går att jämföra annat än på en övergripande nivå. Omorganisationen har också genomförts under en tid med utmanande ekonomiska förutsättningar med långtgående handlingsplaner som resultat i kombination med brist på nyckelkompetenser inom flera verksamhetsområden. Ekonomiska tillskott och riktad satsning mot vårdcentraler, en ökad palliativ vård och mer vård inom den avancerade hemsjukvården har också påverkat vårdflöden utöver omorganisationen och gör det svårt att separera ut de effekter som enbart tillkommit som ett resultat av omorganisationen. Sammanvägt är det dels svårt att mäta resultat före och efter omorganisationen annat än på övergripande nivå, dels är det svårt att avgöra om de resultat man ändå kan se beror på omorganisation, stram ekonomi, brist på kapacitet i form av nyckelkompetenser eller som en effekt av andra beslut. Region Skåne Datum 2015-05-14 6 (6) Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne
© Copyright 2024