Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande
BRUNNSÅKERSSKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Brunnsåkersskolan 2015 ”Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.” DO, BEO och Skolinspektionen i skriften Främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling ”Om du kränker någon så drabbas inte bara den du kränker, utan även de som står bredvid och tvingas se eller höra på” Elev i årskurs 9 Brunnsåkersskolan Rektor: Ulf Anderberg, Lina Tannerfalk Wiberg, Helena Poddany BRUNNSÅKERSSKOLAN Innehåll 1 INLEDNING OCH SYFTE;..................................................................................... 3 1.1 Varför behövs en plan? ............................................................................................................................... 3 1.2 Bakgrund ...................................................................................................................................................... 4 2 2.1 3 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN .............................................................. 6 Utvärdering av årshjulet ............................................................................................................................. 6 FRÄMJANDE ARBETE ......................................................................................... 9 3.1 Främjande arbete på skolnivå .................................................................................................................... 9 3.2 Rutin för hur elever och vårdnadshavare kan anmäla ........................................................................... 11 o Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn .................................................... 11 o Rutiner för personals och rektors anmälningsskyldighet ...................................................................... 11 o Rutiner och utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ........................... 12 o Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks/diskrimineras av personal ....................................... 12 o Rutiner för dokumentation och uppföljning ........................................................................................... 12 o Ansvarsförhållande.................................................................................................................................... 12 o Rutiner om hur berörda elever och vårdnadshavare informeras ......................................................... 12 4 FÖREBYGGANDE ARBETE............................................................................... 13 4.1 Kartläggning .............................................................................................................................................. 13 4.2 Resultat ....................................................................................................................................................... 13 4.3 Mål .............................................................................................................................................................. 15 4.4 Insatser ....................................................................................................................................................... 15 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Ord och begrepp Möjliga tecken på att ett barn utsätts för kränkande handlingar Kamratstödjaruppdrag Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Brunnsåkersskolans ordningsregler Händelseblankett Planering för läsåret Utvärdering av årshjulet 2014 år 4-5 Utvärdering av årshjulet 2014 år 6 Utvärdering av årshjulet 2014 år 7-9 Utredningsblankett 2 BRUNNSÅKERSSKOLAN 1 Inledning och syfte; I den inledande delen finns definitioner och hänvisningar till gällande lagar, eftersom det är viktigt att vi är överens om hur vi ska benämna händelser där elever far illa på vår skola, så att vi tillsammans kan hitta åtgärder som gör att handlingarna upphör. 1.1 Varför behövs en plan? Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Den här är en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Planens syfte är att skapa större trygghet för elever, föräldrar och personal. För elever: genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina rättigheter tas tillvara och att du får hjälp För föräldrar: genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka arbetets utformning genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. För personal: genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker. Elever, föräldrar, personal och rektorer har på olika sätt varit delaktiga i att skapa innehållet i planen. På så sätt vill vi att den ska vara ett levande dokument, en del av vårt dagliga värdegrundsarbete på Brunnsåkersskolan. 3 BRUNNSÅKERSSKOLAN Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen och i det informationsblad om likabehandling som skickas hem till föräldrarna Planens framtagande startade i en likabehandlingsgrupp som bildades på skolan 2010. En av gruppens uppgifter är att särskilt arbeta med och samordna planens innehåll och processerna kring den i samarbete med rektor, övrig personal, likabehandlingsrepresentant, elevgrupper och föräldrar. Likabehandlingsgruppen har fått tid att arbeta sig samman och gruppen har också fått handledning av kommunens jämställdhetsutvecklare. Eleverna har varit involverade genom kartläggning och förslag till åtgärder. Kartläggningen har skett genom modeller, såsom ”flugan” och ”husmodellen” för att få fram så många aspekter som möjligt på hur eleverna ser på frågor om trygghet, likabehandling och kränkningar. All personal har gjorts delaktig via arbetslagen och föräldrarna via skolråd. 1.2 Bakgrund Lagar styr likabehandlingsarbetet Likabehandlingsarbetet styrs främst av två lagar; diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och skollagen (SFS 2010:800). I läroplanerna konkretiseras också vad skolan ska arbeta med för att nå målen om trygghet i arbetsmiljön, allas lika värde och ett demokratiskt förhållningssätt. Diskrimineringslagen (2008:567) omfattar sedan 1 januari 2009 även barn och elever. I denna lag definieras de s.k. diskrimineringsgrunderna: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (1§ 2008:567) Skollagen (2010:800) 6 kap innehåller sedan 1 januari 2009 ett ökat ansvar för skolan när det gäller att motverka kränkande behandling som inte kan kopplas till diskrimineringsgrunderna. Skollagen ger oss också direktiv gällande ”Trygghet och studiero” skollagen kapitel 5 och brottsbalken 24 kapitlet. Där det bl.a. förtydligas att rektor och lärare får befogenheter att sätt in åtgärder. Målet är att trygghet och studiero präglar skolan. (se Halmstad kommuns rekommendation utifrån trygghet och studiero.) I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan. Skrivningarna om likabehandling och värdegrund kommer att förstärkas ytterligare. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt 4 BRUNNSÅKERSSKOLAN motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)(www.skolinspektionen.se/beo) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) (www.deo.se) är de två myndigheter som ser till att lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans likabehandlingsarbete. Alla elever får information om likabehandlingsplanen av sina mentorer på mentorstid vid läsårets början. Likabehandlingsarbetet pågår i olika former under hela läsåret och i slutet av året får eleverna möjlighet att utvärdera och följa upp arbetet. På så sätt ska planen levandegöras för eleverna i det vardagliga arbetet. Om någon kränkning sker ska också eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen som skolans personal följer under ärendets gång. Vid första föräldramötet på höstterminen presenterar ansvarig mentor likabehandlingsplanen. De informerar då om att den finns på Brunnsåkersskolans hemsida (http://www.halmstad.se/brunnsakersskolan). Där finns också en kopia av likabehandlingsplanens informationsblad med ordningsregler som också skickas hem i början av läsåret. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av arbetslagens representant/er från likabehandlingsgruppen. 5 BRUNNSÅKERSSKOLAN 2 Utvärdering av fjolårets plan Likabehandlingsrådet och likabehandlingsrepresentanterna har utvärderat trivsel och trygghet på skolan genom enkäter till alla elever. Detta har sedan följts upp av diskussioner i samtliga klasser. Dessa enkäter genomförs under höstterminen v 45-48 som underlag för det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet. I avsnittet kring förebyggande arbete (sid 1213) beskriver vi vad kartläggningen visade inför läsåret 2015, samt vilka insatser vi planerar för. Vid utvärderingen framkom det att Brunnsåkersskolan är en skola där elever trivs och känner sig trygga. Arbetet med att skapa traditioner upplevs positivt vilket framkommer vid diskussioner och enkäter. Införandet av fadderverksamhet uppfattas även det som positivt och som något som skapar gemenskap. Årshjulet med aktiviteter som främjar gränsöverskridande aktiviteter och arbetades fram under förra läsåret fortsätter och inkluderar nu även år 4-5. I årshjulet är det markerat för vilka årskurser aktiviteten gäller medan andra aktiviteter är gemensamma för hela skolan. Hjulet är ständigt återkommande och känt för eleverna. Nedan följer ett axplock av aktiviteter tänkta i årshjulet. För en mer detaljerad beskrivning, se bilaga 7. Brunnsåkersskolans årshjul 2.1 Utvärdering av årshjulet Utvärdering av årshjulet görs med samtliga elever. Då skolans organisation förändrades från en 6-9skola till en 4-9skola läsåret 14-15, ser utvärderingarna olika ut i olika årskurser. Det vi kan utläsa från elevernas enkäter, är att eleverna är positiva att få göra aktiviteter med andra, så väl över klassgränser som över årskurser. År 4-6 fick utvärdera hur de upplevde besöken på skolan innan de blev elever här samt de aktiviteter eleverna var med om under hösten 2014. Elever i år 4 och 5 upplevde skolbesöken 6 BRUNNSÅKERSSKOLAN som bra, men att det första besöket var lite långt. De tyckte elever och personal de träffade var trevliga och tog hand om dem. Vissa elever upplevde det första besöket som rörigt och att det var för många elever på besök samtidigt. Eleverna som guidade runt kunde ibland vara otydliga och gå för fort. Eleverna upplever faddersystemet som bra men skulle vilja träffa sina faddrar oftare. Det blir tydligt att det har fungerat bättre i vissa klasser än andra och att elever upplever kontakten med faddrarna olika. Vissa tycker att de har lärt känna äldre elever, medan andra upplever att deras faddrar inte ens hälsar på dem. Eleverna i år 6 upplevde skolbesöken som positivt. De tyckte att det var bra information och att de lärde känna skolan en del. Fadderverksamheten upplever de som värdefullt och att man lär känna äldre elever, men vill göra fler aktiviteter med dem. Aktiviteterna som gjordes med lag 6 under hösten tar de upp som bra och att det var något som skapade gemenskap över klasserna. Bl.a. hade elever och personal en heldag på Galgberget tillsammans med fältarbetarna och fritidsledarna där samarbete övades över klassgränserna med hjälp av olika övningar. Likabehandlingsrepresentanterna höll också i en övning i klasserna om sociala medier. Detta upplevde likabehandlingsrepresentanter och övriga elever som intressant och positivt och vill ha mer av sådana övningar. Strax innan höstlovet utförde personalen i lag 6 en klassöverskridande övning vilken kallas ”Killergames”. Den gick ut på att eleverna fick en annan elevs namn som den skulle ”döda” genom att ta eleven om axlarna och säga ett kod ord. Syftet med övningen var att eleverna skulle lära namnet på elever i andra klasser och på så sätt skapa mer gemenskap. Denna övning är samtliga elever överens om uppfyllde sitt syfte. Eleverna lärde känna varandra på ett lättsamt sätt och det gjorde det enklare att ta kontakt med varandra. År 7 tycker att de flesta aktiviteterna har varit bra. Det som lyfts som mest positivt är Crazy Day och Spöktåget. Happy Friday anser eleverna är mysigt men att det har varit färre aktiviteter i år än förut. Fler aktiviteter önskas och brännboll nämns som ett alternativ. Arbete med sociala medier upplever vissa elever som onödigt. Kommentarer som att ”ingen bryr sig efter lektionerna ändå” och ”tråkigt” förekommer. Andra elever tycker det är bra med grupparbete och att man blir informerad. År 8 är positiva överlag. Nobelmiddagen ser många elever i år 8 fram emot. Spöktåget och Crazy Day upplever de är roliga aktiviteter men att fler borde engagera sig. I år 8 har man som tradition en gemensam uppstart i form av en klasskamp. Detta har pågått sedan eleverna gick i sexan och det är de flesta elever överens om att det är värdefullt för sammanhållningen. Ett fåtal upplever det som tråkigt. Precis som år 7 tycker även dessa elever att Happy Friday har tappat sitt syfte under hösten. Eleverna anser däremot att det borde införas igen och styras upp mer så att man kan se vilka aktiviteter som kommer. Promenaden på Galgberget som ersatte långmotionen anser många var tråkig och att det blev för långa väntetider. År 9 har liknande reaktioner på årshjulet som år 7 och 8. De anser att Nobelmiddagen är en dag som de aldrig kommer att glömma. De tycker också att det ska vara fler aktiviteter över året men har inga exempel på vad. Vi märker att traditioner skapar en förväntan och längtan hos eleverna, speciellt med aktiviteter som ligger i årskurser över än den man går i, som t.ex. Nobelmiddagen. Eleverna uttrycker att klass- och åldersöverskridande aktiviteter är bra och ökar tryggheten på skolan. Det vi ser är att de önskar mer aktiviteter med sina fadderklasser. Att skapa tillgänglighet genom att ha förutbestämda övningar till varje årskurs tror vi kan enklare skapa dessa 7 BRUNNSÅKERSSKOLAN tillfällen. Eleverna önskar även att Happy Friday ska planeras bättre och då jämför eleverna med hur det har varit tidigare. En anledning att Happy Friday har minskat under hösten beror på fritidspersonalens ändrade arbetsuppgifter. Skolbesöken för de yngre eleverna har utvärderats även bland personal och har ändrats så att färre elever besöker skolan samtidigt. En annan förändring är att nuvarande sexor tar hand om blivande fyror då de kommer att bli varandras fadderklasser, på samma sätt som att elever från årskurs 8 tar hand om den blivande sexan från Nyhemsskolan. Årets plan ska utvärderas senast: dec-2015 Årets plan ska utvärderas genom: Enkäter och samtal med alla och likabehandlingsrådet har ansvar för att det genomförs. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Helena Poddany, Ulf Anderberg, Lina Tannerfalk Wiberg och likabehandlingsrådet 8 BRUNNSÅKERSSKOLAN 3 Främjande arbete Främjande arbete är generella insatser som görs för att skolan ska präglas av mångfald, respekt och lika rättigheter. Främjande arbete utförs varje dag genom hur elever bemöts och bedöms i undervisning och andra aktiviteter. Det handlar om att som personal ständigt hävda allas lika värde och rättigheter samt visa i praktisk handling att olikheter ses som en tillgång på skolan och i undervisningen. Det handlar också om generella gruppstärkande aktiviteter som bidrar till att skapa en trygg miljö för alla på skolan. Främjande arbete 2015 Som främjande arbete utifrån sociala medier har skolan arbetat med ett antal olika upplägg. – fortbildning Jämställdhetsutvecklarna, Kärnhuset (likabehandlingsrådet samt likabehandlingsrepresentanter) – likabehandlingsrepresentanterna utförde övningar med klasserna utifrån sociala medier – temadag om sociala medier med samtliga på skolan under maj 3.1 Främjande arbete på skolnivå - Likabehandling är en stående punkt på arbetsplatsträffarna för all personal och arbetslagsträffarna. (ansvar: Likabehandlingsrådet). Vid minst ett tillfälle/läsår har kompetenstutveckling med all personal på skolan utifrån likabehandling. - Skolan har ett likabehandlingsråd som består av en personal från varje arbetslag samt kurator och rektor. Likabehandlingsrådet får fortbildning/handledning av kommunens jämställdhetsutvecklare kring främjande arbete och diskrimineringsgrunderna. (ansvar: rektor) Likabehandlingsrådet ansvarar för likabehandlingsrepresentanternas uppdrag och arbete. – Elevråd: På Brunnsåkersskolan har vi ett elevråd med representanter från alla klasser på skolan. Det är ett forum där eleverna får vara delaktiga i beslut som rör skolans verksamhet och miljö. En trygg skola kan bara skapas i samverkan mellan elever och vuxna på skolan, därför är elevrådet en viktig del av det trygghetsskapande arbetet. Elevrådet har också en viktig uppgift när det gäller att se till att alla elever blir representerade i olika frågor, därmed bidrar elevrådet till likabehandling. Elevrådsstyrelsen ska samarbeta med likabehandlingsrepresentanterna och det ska finnas ett elevskyddsombud i styrelsen. – Elevskyddsombud finns med när rektor och vaktmästare gör skyddsronder. Eleverna kan uppmärksamma oss på sådant i skolmiljön som bidrar till otrygghet och därför behöver åtgärdas som en del av det förebyggande arbetet. Brunnsåkersskolan har två elevskyddsombud under läsåret 2015. Mentorstid - Klassråd enligt mall på Fronter - Värderingsövningar varje månad som mentor ansvarar för - Diskussion om sociala medier, hur vi hanterar kränkningar på nätet 9 BRUNNSÅKERSSKOLAN - Likabehandlingsrepresentanterna träffas regelbundet för att arbeta med samt utveckla skolans arbete med värdegrund och likabehandling. Varje klass har en likabehandlingsrepresentant. Vid läsårsstart träffas alla likabehandlingsrepresentant gemensamt, därefter sker träffarna ca 1 ggr/månad eller oftare utifrån behov. I och med att skolan har vuxit med två årskurser, har vi valt att dela upp likabehandlingsrådet i två grupper; 4-6 och 7-9. Detta dels för att organisatoriskt möjliggöra arbetat, men också för att alla övningar och aktiviteter lämpar sig inte över det stora åldersspannet. Vid vissa aktiviteter är dock hela skolan engagerad och arbetar tillsammans. De olika grupperna träffas även inom vårt faddersystem. Likabehandlingsrådet samarbetar även vid vissa aktiviteter med elevrådet. - Elevhälsoteamet består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, skolvärd, studieoch yrkesvägledare samt rektor. Elevhälsoteamet arbetar främjande för en trygg och respektfull miljö genom att skolsköterskan är delaktig i skolans sex- och samlevnadsundervisning, där frågor om respekt är centrala. Dessutom arbetar kuratorn särskilt med att skapa trygghet i grupperna i år 4. Skolan har även stort samarbete med kommunens fritidsledare och fältarbetare. - Skolvärdar: På skolan finns en skolvärd och en elevcoach centralt placerade. Deras uppgift är att finnas med som vuxna där lärarna inte kan vara. Skolvärdarna anordnar rastaktiviteter och uppmuntrar eleverna att delta. Skolvärden och elevcoachen har en viktig uppgift när det gäller att uppmärksamma ensamma och utsatta elever och arbeta för att få med dessa i gemenskapen. De ska också se elever som inte går på lektionerna för att man så tidigt som möjligt ska kunna stötta dem i deras lärande. Det är även skolvärden/elevcoachen som vid beslut gör utredning utifrån trakasserier/kränkningar/ diskriminering. – Skolråd: Föräldrarepresentanter från alla klasser tar upp frågor om skolans vardag och miljö. Genom skolrådet kan föräldrar påverka och bidra till det främjande trygghetsskapande arbetet. Ömsesidigt förtroende mellan skola och hem bidrar till att eleverna känner sig trygga i skolan, därigenom är samarbete mellan skola och föräldrar särskilt viktigt i dessa frågor. – Skolans regler är formulerade för att bidra till respekt och trygghet. Reglerna är upprättade i samverkan mellan ledning, personal, elever och föräldrar. Om en elev bryter mot skolans regler ska den i personalen som uppmärksammar detta samtala med eleven och ibland gemensamt dokumentera det på den så kallade händelseblanketten (se bilaga). Händelseblanketten sparas av arbetslaget som underlag för att analysera vilket förebyggande arbete som behöver göras på individ-, grupp- eller organisationsnivå. Om en elev har fått många händelseblanketter kan det visa att det finns behov av att gå vidare med andra åtgärder. Händelseblanketterna arkiveras vid läsårets slut. Alla händelseblanketter läses av rektor som fattar beslut om eventuell vidare utredning. – Mottagande av blivande åk 4 och 6. När eleverna på Slottsjordsskolan och Frennarps Byskola går i åk 3 samt Nyhemsskolans elever går i åk 5 görs flera besök på Brunnsåkersskolan. Vid ett av besöken är det Brunnsåkers likabehandlingsrepresentanterna som ansvarar för. Skolan har en genomarbetad och tydlig överlämnandeplan för blivande åk 4 och 6. För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasseri och kränkande behandling har vi följande insatser: Personalen håller god uppsikt över platser där elever befinner sig, inom och utomhus. När åk 4-5 har raster är det extra många rastvärdar ute. 10 BRUNNSÅKERSSKOLAN Personalen finns där eleverna är och är lyhörda och uppmärksamma på vad eleverna säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Det är mycket viktigt att elever, föräldrar och personal medverkar till att kränkningar upptäcks. Det är också viktigt att skolan på ett systematiskt sätt skaffar sig kunskap om den aktuella situationen på skolan. Bra kommunikation mellan elever, föräldrar och skolans personal bidrar till tidig upptäckt. Rutiner 3.2 Rutin för hur elever och vårdnadshavare kan anmäla All personal ansvarar för kontakten med vårdnadshavare. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Enl. Skollagen 6 kap 10§ Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Personal upplyser eleven att det är en kränkning och inte okej och samtalar med eleven/eleverna. På Brunnsåkersskolan arbetar vi med händelseblanketter vid gränsöverskridande beteende eller utifrån en upplevd kränkning. Rutiner för personals och rektors anmälningsskyldighet Om någon personal upptäcker/ser diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling så använder vi oss av Brunnsåkers händelseblankett (bilaga 6). Händelseblanketten är i första hand ett verktyg för elevens lärande och ett stöd i att få syn på hur eleven kan agera i stället. Så här arbetar vi med händelseblanketten utifrån likabehandling. • Den vuxne som ser/är inblandad i händelsen pratar med och låter eleven fylla i händelseblanketten. Den vuxne skriver även själv en kommentar. • Mentor informeras • Den vuxne som såg/tog tag i händelsen ringer och informerar vårdnadshavare. Vid telefonkontakt med hemmet skrivs föräldrakommentaren direkt på blanketten. Originalblankett lämnas till rektor och en kopia sätts in i pärmen som finns i respektive arbetslagsrum Varje arbetslag ansvarar för att utvärdera alla händelser varje termin Rektor beslutar om en utredning ska påbörjas 11 BRUNNSÅKERSSKOLAN Rutiner och utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling När en elev anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas rektor. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till skolan och rektor för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks/diskrimineras av personal Den som ser att en elev blir kränkt av personal agerar omedelbart. Den som ser anmäler omgående till rektor som i sin tur ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation och uppföljning Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett (bilaga 7) då elev anses har blivit kränkt. Elevens upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga ”det var väl inte så farligt…”. Ansvarig pedagog och rektor ansvarar för dokumentationen. På BUF:s utredningsblankett finns en del 2 där uppföljning av åtgärder skrivs. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar rektor och därefter hemmet. Rektor meddelar även huvudmannen. Rutiner om hur berörda elever och vårdnadshavare informeras På vår hemsida finns likabehandlingsplanen tillgänglig för alla elever och vårdnadshavare. Vid läsårets början informerar mentorer sina elever på mentorstid om likabehandlingsplan och skolans ordningsregler. Vårdnadshavare informeras på föräldramöte som anordnas vid läsårets början. 12 BRUNNSÅKERSSKOLAN 4 Förebyggande arbete 4.1 Kartläggning Husmodellen genomfördes i november 2014. Nedan beskriver vi hur husmodellen går till. Mentorerna i varje klass ansvarar för genomförandet på mentorstiden. Husmodellen Husmodellen gör vi för att analysera de platser som kan upplevas som trygga eller otrygga för olika grupper och på så sätt identifiera problem och behov utifrån skolans lokaler. Gör så här: 1. Dela in deltagarna i grupper om cirka fem personer. Ge varje grupp varsin karta. 2. Be grupperna diskutera och markera vilka platser de upplever som trygga (grön penna) respektive otrygga (röd penna) på skolan och varför. 3. Diskutera sedan i storgrupp vilka områden som markerades och om alla/de flesta upplever samma problem och samma otrygga platser. Hur skulle detta kunna förbättras? 4. Be sedan deltagarna diskutera och markera på kartan om det finns några skillnader på vilka platser olika grupper (till exempel utifrån diskrimineringsgrunderna) går till eller undviker – och om det finns särskilda platser där man i högre grad riskerar att bli kränkt på grund av t.ex. sitt kön eller sin religion. Det är viktigt att även lektioner ingår i kartläggningen och inte bara det som händer på rasterna. Be grupperna diskutera om någon kan känna sig kränkt eller synliggjord av undervisningen i olika ämnen. Se till att få med alla ämnen. 5. Slutligen kan grupperna få föreslå konkreta åtgärder och aktiviteter. Dessa arbetar sedan likabehandlingsrepresentanterna vidare med för att kunna göra det till hela skolans angelägenhet. Vi har även utvärderat likabehandlingsgruppens arbete med likabehandlingsrepresentanterna. 4.2 Resultat Samtliga arbetslag gjorde en ny undersökning i slutet av hösten 2014 vad gällde elevernas upplevda trygghet på skolan. Frågor till eleverna var: Känner du dig trygg i skolan? Om du har svarat nej på fråga 1, vill vi att du berättar vilka platser du känner dig otrygg på? Vad tycker du man kan göra för att göra otrygga platser trygga på din skola? I husmodellen framkom att eleverna i det stora hela kände sig trygga på skolan men vi kunde ändå identifiera att flera elever känner sig otrygga i omklädningsrummen i anslutning till skolans idrottshall. Elever från år 4-8 upplever omklädningsrummen på skolan som otrygga. Elever i år 4 beskriver det som otryggt att andra personer kan komma in i 13 BRUNNSÅKERSSKOLAN omklädningsrummen och i år 5 beskriver de att äldre elever som filmar med iPads upplevs som otäckt och att man kan bli av med privata saker. I år 4-5 upplever flickor omklädningsrummen som otrygga i större utsträckning än pojkar. Elever i år 6 ger inga specifika händelser utan beskriver bara känslan av att vara otrygg där. År 7 beskriver tillfällen då äldre elever har idrott i anslutning till deras lektioner och detta lyfts även som ett problem hos år 8. Bland år 6-8 är det främst pojkarnas omklädningsrum som upplevs som otryggt. Även korridoren vid hemkunskapen känns mörk och otrygg av år 4-6 men nämns inte av år 79. Lag 4-5 Eleverna i lag 4-5 upplever toaletterna som otrygga. De tycker det känns osäkert att gå på toaletten för att någon kan öppna dörrarna eller att bli inlåst. Även korridoren utanför musikoch hemkunskapen känns otrygg då det är tillstängt och mörkt. Fler lampor önskas. En del elever påpekar king-planerna som en plats för otrygghet, då det blir en del konflikter och diskussioner om regler. Lag 6 Det framkom att eleverna känner otrygghet i omklädningsrummen och i korridoren utanför hemkunskapen. Samtliga elever känner sig trygga på rasterna och under lektionerna. Överlag upplevs stämningen i årskurs 6 som lugn och trygg. Lag 7 Resultatet visade att eleverna känner sig mer trygga i år jämfört med förra året. Även här lyfts omklädningsrummen fram som ett område förknippat med otrygghet. Här specificerar eleverna att det känns otryggt när äldre elever har idrott i anslutning till 7:ornas idrottslektioner och man känner sig osäker att lämna sina tillhörigheter för att gå in och duscha. Det faktumet att dörrar är olåsta kommer också fram som ett orosmoment. Eleverna i årskurs 7 önskar också att fler lärare ska vara synliga. Enstaka elever känner viss oro under vintern, då det är snö. De påpekar att regler gällande snöbollskastning inte efterföljs. Lag 8 Även i årskurs 8 känner sig eleverna trygga. Precis som i ovanstående årskurser nämns omklädningsrummen som otrygga. Att de inte går att låsa och att elever från andra klasser kan befinna sig där samtidigt upplevs som oroligt. Även i denna årskurs lyfts snöbollskrig som ett orosmoment. Lag 9 I stort sett samtliga elever i årskurs 9 upplever trygghet i skolan. Eleverna önskar att personalen är ute mer bland eleverna och umgås. Alla arbetslag arbetar kontinuerligt att motverka rökning hos eleverna. Eleverna har blivit informerade om skolans policy och om en elev har blivit påkommen med att röka, har hemmet kontaktats. Värderingsövningar används även det kontinuerligt under mentorstiden minst en gång i månaden. Likabehandlingsrepresentanternas uppdrag är känt för eleverna på skolan och anses vara ett positivt uppdrag. Att fortsätta med att tydliggöra likabehandlingsrepresentanternas uppdrag är ett framgångskoncept för att arbetet ska utvecklas och göra verkan. 14 BRUNNSÅKERSSKOLAN 4.3 Mål Utefter resultat från husmodellen kommer vi arbeta efter nedanstående mål under 2015: Alla eleverna ska känna sig trygga på hela skolan. Situationen med omklädningsrummen ska ses över och lyftas högre upp i organisationen. Arbetet med likabehandlingsrepresentanterna ska vara känt och likvärdigt i alla arbetslag. Att skapa en vi-känsla mellan alla årskurser så att skolan inte blir uppdelad i 4-6 och 7-9. Vi-känslan innebär att samtliga på skolan känner gemenskap över klass- och åldersgränser. Skolan upplevs som en skola genom att olika aktiviteter görs gemensamt och med hjälp av fadderverksamhet. Fadderverksamheten utökas genom att t.ex. yngre elever (fadderelever) kan vara naturliga mottagare till äldre elevers skolarbete. Utveckla årshjulet så att aktiviteterna passar organisationen som den ser ut i nuläget. Målen kommer att utvärderas genom enkäter med samtliga elever samt genomförandet av husmodellen i slutet av höstterminen 2015. Likabehandlingsrådet är ansvarigt att mentorer genomför enkäter och husmodellen i alla klasser. 4.4 Insatser För att arbeta med det som framkom i husmodellen kommer vi att under 2015 undersöka hur vi kan öka närvaron av vuxna i elevutrymmen såsom korridorer, trapphus, caféterian och matsal samt utomhus. Bland annat har vi redan satt in rastvärdar med gula västar som befinner sig så väl utomhus som inomhus när år 4-5 har raster. Vi har under läsåret satsat på fadderverksamhet bland eleverna för att skapa trygghet och förtrogenhet mellan årskurserna och detta arbete fortsätter. Insatser i form av två fritidsledare fortsätter även detta år. Spring i trappan kring nödutgångar har under hösten upplevts som ett problem och ett tag blev området kring nödutgångarna ett tillhåll för en grupp elever. Efter att detta uppmärksammats av mentorer i klasser samt att ett larm har installerats i dörrarna till nödutgångarna, har springet minskats. Likabehandlingsrepresentanternas uppdrag har blivit tydligare och det finns en tydlig struktur kring värderingsövningar i klassrummen. Mentorerna får material och stöttas av likabehandlingsrådet, men det är mentorerna som driver det vardagliga arbetet med värderingsövningar i sina klasser. Detta är ett led i att skapa en samsyn gällande likabehandling som ska genomsyra skolan. Låsen på toaletterna har setts över och lagats. Utifrån vad som framkommit i vår utvärdering och kartläggning har vi valt att inte dela upp likabehandlingsarbetet utifrån de olika diskrimineringsgrunderna, då eleverna inte uttrycker de behoven, utan vi jobbar med helheten. Skulle det uppkomma behov/önskemål från elever/personal under 2015 kommer likabehandlingsrådet att anpassa sitt arbete. 15 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 1 (ord och begrepp) Vad är diskriminering och kränkningar? Diskriminering och diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha lika villkor och samma rättigheter avseende de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ibland kan det finnas sakliga Diskriminering är när en elev missgynnas, direkt eller skäl för att behandla en elev indirekt, och det har samband med annorlunda och då är det inte diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan ske t ex diskriminering. Det är i så fall genom skolans organisation, regler, undervisning, eller skolans ansvar att bevisa att det läroböcker. Diskriminering av elever i skolan kan bara finns sakliga skäl.(BEO) utföras av personalen (inte mellan elever) eftersom det förutsätter att man har makt att fatta beslut som kan gynna/missgynna grupper av elever eller enskilda elever. Det finns inget krav på uppsåt, d v s man kan diskriminera någon även om det inte var meningen att göra det. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt: Exempel direkt diskriminering (När en elev missgynnas och det har direkt koppling till diskrimineringsgrunderna) Bild: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, BEO 16 BRUNNSÅKERSSKOLAN Exempel indirekt diskriminering (när alla behandlas lika, t ex genom till synes neutrala ordningsregler som får en diskriminerande effekt) Bild: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, BEO Kränkningar Är ett samlingsbegrepp för handlingar som kränker en elevs värdighet. Gemensamt för alla kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är den enskildes upplevelse av kränkningar som alltid måste tas på allvar. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkningar. Kränkningar kan (enligt stiftelsen Friends) vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkningar kan delas in i Trakasserier, då handlingarna är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling, då handlingarna inte har någon koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både elever och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etcetera. Trakasserier kan även vara av sexuell natur, sexuella trakasserier. Det kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Kränkande behandling Definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Handlingar som brukar benämnas som mobbning ingår här, men även enstaka kränkande handlingar. I brottsbalken finns inte kränkande handling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men kränkningar utgör ofta brott enligt brottsbalken. 17 BRUNNSÅKERSSKOLAN Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Mobbning Mobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet, men eftersom begreppet fortfarande används i Definition: Det är mobbing när en elev dagligt tal så är det viktigt att definiera det och upprepande gånger blir utsatt för negativa förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken handlingar (t.ex. knuffar, elaka att begreppet mobbning inte längre används i kommentarer och utfrysning) från en eller lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för flera personer. (Dan Olweus) snävt. En elev som känner sig kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte upprepas. Det är också viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ske även på Man behöver också titta på i vilka sociala gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför sammanhang kränkningarna sker. Vilka vara öppna i vår tolkning och se händelsen ur normer för umgänge skapas i gruppen och olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. vad är det för relationsarbete som pågår Därför använder vi numera begreppet kränkning som innebär inneslutning av vissa och som är vidare än mobbning och innefattar både uteslutning av andra. (Marie Wrethander) trakasserier och kränkande behandling. Konflikter Ibland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar. Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin) För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig konflikthantering. 18 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 2 Möjliga tecken på att ett barn utsätts för kränkande handlingar Barnet /eleven blir förlöjligad och kränkt Svårigheter att hävda sig i kamratgruppen Verkar ledsen och olycklig - håglös och passiv Svårigheter att koncentrera sig – arbetsminnet fungerar dåligt Underpresterande Saknar vänner – ensam- ett ”tomrum” runt barnet/eleven Svårigheter att tala högt i grupp eller på lektioner Flykt från den hotfulla verkligheten genom dagdrömmeri, fantasier, skolk eller droger Försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer ”Vill” vara ensam – drar sig hellre undan än riskerar att bli kränkt Många, korta frånvarotillfällen Uteblir ofta från idrottslektionerna Bråk som ofta upplöses då en vuxen närmar sig Går hem på långa raster – går till syster – kommer ofta till personalrummet med bagateller Tar lång tid på sig att gå på rast Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen Ofta ont i huvudet Kommer hem med trasiga kläder, förstörda saker, t.ex. böcker, teckningar, cykel med konstiga förklaringar Har blåmärken, sår eller skråmor utan naturlig förklaring Blir sällan eller aldrig bjuden på fest Väljer en omväg till skolan Ber om eller stjäl pengar för att muta eller köpa kompisar Vill inte gå på fester, undviker friluftsdagar och utflykter 19 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 3 Likabehandlingsrådets uppdrag Likabehandlingsrådets uppdrag/syfte: Att sprida information till arbetslaget om likabehandlingsarbetet Att genomföra enkäter och husmodellen i arbetslagen Att medvetandegöra resultat från enkäter kopplat till likabehandling Att meddela mentorer likabehandlingsrepresentanternas uppdrag Att arbeta förebyggande och främjande Likabehandlingsrepresentanternas uppdrag/syfte: – Att skapa traditioner på Brunnsåkersskolan genom att vara med och planera gemensamma aktiviteter så som: - Mottagandet av år 4 från Slottsjord och Frennarp och år 6 från Nyhem - Gemensam uppstart - Aktiviteter vid långpromenaden (Prins Bertils led) - Crazy Days - Happy Friday - Höstlovsaktivitet - Nobelmiddag (år 9) – Att vara en god förebild gentemot sina medmänniskor genom att t.ex. heja på någon som går själv. Samtliga likabehandlingsrepresentant (en per klass) träffas 1 ggr/månad på mentorstiden onsdagmorgon. Ett omdöme bifogas i betygkuvertet. 20 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 4 Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Händelseblanketten används först och utifrån den: Organisationsnivå Skapa ett trivsamt klimat med sammanhållning och gruppkänsla Fortbildning av personal Allmänt föräldramöte All personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller förneka mobbning eller andra negativa beteende. Vuxennärvaro på raster Den fysiska miljön Polisanmälan Gruppnivå Observationer, samspel Regler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt. Regelbundna klassråd Regelbundet arbete på mentorstid Kompissamtal Läsa – samtala – skriva – rita Stödja och uppmuntra elevernas positiva beteende Stöd från ledargestalter Medvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenser Tydliga gränssättningar Gruppsammansättning Föräldrasamarbete Gruppdiskussioner Individnivå Samtal med aktören Samtal med den utsatta eleven Samtal med aktörens förälder Samtal med den utsatte elevens föräldrar Ge den utsatta eleven stöd Tro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningar Byte av grupp – klass – skola för eleven/aktören 21 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 5 Brunnsåkerskolans Ordningsregler BRUNNSÅKERSANDAN Vi på Brunnsåkersskolan visar varandra stor hänsyn för att alla ska må bra och kunna utvecklas så mycket som möjligt. Vi visar alltid respekt för våra medmänniskor • Alla ska känna sig trygga på Brunnsåkersskolan. Ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad eller sårad, varken av ord eller handling. Vi tar starkt avstånd från alla typer av kränkande behandling. • Fotografering och inspelning utan medgivande är förbjudet. Vi tar alla ett ansvar för utbildningen i skolan • Vi använder lektionstiden på bästa möjliga sätt och alla ansvarar för en god arbetsro • Alla är på rätt plats, vid rätt tid och med rätt material. • Efter överenskommelse med undervisande lärare är det tillåtet att lyssna på musik vid självständigt arbete. • Vi respekterar varandras studiero och är lugna i korridorer och på andra studieplatser. Vi värnar om vår miljö, både ute och inne • Vi är rädda om skolans och varandras ägodelar. • Det är en självklarhet att vi varken klottrar eller kladdar ner någonstans och att vi slänger allt skräp i papperskorgen. • Vi plockar alltid undan efter oss, i klassrum, korridorer och i matsalen. • Vi tar alla ansvar för att hålla vår skola ren och fin. • Vi går alltid inomhus. Vi värnar om vår hälsa • Vi pratar med våra elever om sunda levnadsvanor. • Rökning och snusning är förbjudet på alla skolor i Halmstad kommun. • Vi hänger av oss ytterplagg i matsalen. Vi ger konsekvenser om någon bryter mot Brunnsåkersandan. • Om någon bryter mot Brunnsåkersandan informeras vårdnadshavare. • Kränkningar utreds samt stölder och skadegörelse polisanmäls. • Saker som kan utgöra fara, är kränkande eller störande beslagtas. Elever, personal och skolledning på Brunnsåkersskolan 22 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 6 Händelseblankett vid konflikt eller överträdelse av Brunnsåkersskolans regler Datum ..................... Namn .................................................................. Klass ................... Detta hände (elevens beskrivning): Så här borde jag ha gjort istället (elevens beskrivning): Personalens kommentarer: ............................................................ Underskrift elev Förälders kommentar: ..................................................... Underskrift personal Rektors beslut: 23 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 7 Planering för 2015 Vi kommer att arbeta med att planera aktiviteter enligt vårt årshjul vilket i sin tur kommer att främja tillhörighet mellan olika klasser och årskurser samt förebygga utanförskap. Vi kommer att arbeta med olika värderingsövningar varje månad vilket tillhandahålls av likabehandlingsrådet medan mentorerna använder övningarna på mentorstiden. - Tydliggörande av uppdrag och syfte för likabehandlingsrepresentanterna Information till arbetslagen Värderingsövningar löpande under året Gemensam uppstart Aktiviteter med arbetslagen, t.ex friluftsdagar Spöktåget – en gemensam aktivitet över årskurserna för 7-9 Temavecka Fadderverksamhet Planera första besöket av nya elever samt uppföljning på skolorna No Hate i skolan (No Hate Speech Movement) Utbildning likabehandlingsrepresentanter/elevrådet Happy Friday Crazy Day Långpromenaden Prins Bertils led (eller liknande) Avslutningskonsert 9:ornas avslutningsmiddag Nobelmiddag åk 9 Luciatåg Julkonsert 24 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 8 Utvärdering av likabehandlingsarbetet Klass:___ Hur upplevde du besöken på Brunnsåker under vårterminen 2014 (innan du hade börjat här)? Vad var bra och vad kan bli bättre? (Vilka aktiviteter gjorde så att det kändes tryggare att börja här på Brunnsåker?) ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Hur upplever du att vårt faddersystem har fungerat? Vad har varit bra och vad kan bli bättre? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Tack för dina svar:D 25 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 9 Utvärdering av likabehandlingsarbetet Klass:_________ Hur upplevde du besöken på Brunnsåker under vårterminen 2014 (innan du hade börjat här)? Vad var bra och vad kan bli bättre? (Vilka aktiviteter gjorde så att det kändes tryggare att börja här på Brunnsåker?) ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Hur upplever du att vårt faddersystem har fungerat? Vad har varit bra och vad kan bli bättre? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 26 BRUNNSÅKERSSKOLAN Hur tycker du att de olika aktiviteterna har varit (Teambuildingdag på Galgberget, ”Killer Games”, Sociala medier, Fadderverksamhet)? Vad har varit bra och vad kan bli bättre? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Tack för dina svar 27 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 10 Utvärdering av årshjulet 2014 åk 7-9 Promenad + aktivitet på Galgberget Klass:_______ Fundera över aktiviteterna du varit med på under det gångna läsåret. Vad har varit bra och vad kan vi förbättra? När du skriver ner dina åsikter så tänk gärna ”two stars and a wish” och precisera med rubrik vilken aktivitet du menar. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________________________________Tack för dina svar! 28 BRUNNSÅKERSSKOLAN Bilaga 11 Utredningsblankett När en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering Skollagen 14a kap. 10§ och Diskrimineringslagen 2 kap. 7§ Del 1 - Utredningen Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredningen Ansvarig rektor Skola/förskola Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet religion/annan trosuppfattning könsöverskridande identitet/uttryck Trakasserier utifrån: kön etnisk tillhörighet religion/annan trosuppfattning könsöverskridande identitet/uttryck funktionshinder sexuell läggning ålder funktionshinder sexuell läggning ålder Kränkande behandling: Kommentarer till bedömning av att händelsen anses vara diskriminering/trakasserier/kränkning: Annan bedömning (Dvs. inte diskriminering, trakasserier eller kränkningar enligt ovan) Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen) Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för uppföljning/ utvärdering Vårdnadshavare som informeras 29 BRUNNSÅKERSSKOLAN Namn Informerad av Andra personer som informeras (t.ex. mentor, arbetslag, rektor) Namn Informerad av Avslutning av utredning Utredningen avslutad vid följande datum Datum Datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att utredningen är avslutad Vårdnadshavarens underskrift Informerad av Datum Del 2 – Uppföljning/utvärdering av åtgärder och mål Utredarens namn Datum för uppföljningen/utvärderingen Åtgärd och mål för åtgärden Uppföljning/utvärdering visar att 30 BRUNNSÅKERSSKOLAN Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Utredningsblanketten skall användas inom BUFs samtliga verksamheter. Utredningsplikt - skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar, trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikt - i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade. Utredningens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter, varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan för det fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal får inte utsätta ett barn/en elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att han/hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elever som anser sig blivit kränkt/trakasserad/diskriminerad av personal. Information/samråd ska alltid ske med HR. (Källor: bl.a. skollagen 14a kap., diskrimineringslagen 2 kap. och Skolverkets ”Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”.) 31 Blanketten är fastställd 100323 av funktionschef AM.
© Copyright 2025