Sammanfattning Samhällsbyggnad
Budgetdialog 1 (23) Dnr: 2015-03-10 Budgetdialog 2016-2018 Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska kontoret Staben www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Varvsvägen 1 E-post [email protected] Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax fax nr 2 (23) 2015-03-10 Innehåll Innehåll Sammanfattning ................................................................................................................ 3 1. Omvärldspåverkan, vår närvärld och invärld ................................................................ 4 Omvärldstrender............................................................................................................ 4 Närvärld ........................................................................................................................ 6 Invärld ........................................................................................................................... 6 Utmaningar och möjligheter ......................................................................................... 7 2. Resultat 2012 - 2014 och bedömning av utfall 2015 .................................................... 8 3. Nämndens mål och mått ................................................................................................ 9 4. Verksamhetsbeskrivning ............................................................................................. 12 Tekniska kontoret ........................................................................................................ 12 Miljö- och stadsbyggnad ............................................................................................. 14 5. Åtgärder till följd av minskade kommunbidrag med 1 %. .......................................... 15 6. Redovisning av åtgärder i flerårsplan 2016-2018 ....................................................... 15 Miljö- och stadsbyggnad ............................................................................................. 15 Tekniska kontoret ........................................................................................................ 16 7. Investeringar i flerårsplan 2016-2018 ......................................................................... 21 8. SWOT-analys .............................................................................................................. 23 Externa egenskaper – Möjligheter & Hot ................................................................... 23 Interna egenskaper – Styrkor & Svagheter ................................................................. 23 9. Samhällsbyggnadsnämndens viktigaste prioriteringar................................................ 23 Bilagor Investeringar 2016-2018 3 (23) 2015-03-10 Sammanfattning En attraktiv stadskärna, boenden för alla och ett gott näringsklimat skapar tillväxt. Vi vill bidra till en hållbar tillväxt för Uddevalla kommun! Visionen och den politiska plattformen med strategisk plan 2015-2018 innebär för samhällsbyggnadsnämnden att förutom satsningar på ett levande centrum och näringslivsutveckling också att ge förutsättningar för ett rikt kultur och fritidsliv samt arbeta med förebyggande insatser. Nämndens viktigaste prioriteringar är att: Samhällsbyggnadsstrategin och dess plan ska följas och vara finansierad. Planera och genomföra åtgärder i översvämningsstrategin Investera i infrastruktur och underhåll av gator och vägar samt gång-och cykelvägar Samhällsbyggnadsstrategin och dess plan som inom kort kommer att antas ska följas och vara finansierad. Den förtydligar kommunens målsättningar internt och externt och är en förutsättning för hållbar samhällsbyggnad ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Kulturen är en drivande kraft till ett levande centrum. Att exempelvis omarbeta kulturmiljövårdsprogrammet, prioritera konstnärlig gestaltning och planera för mötesplatser och blandade boendeformer har därför en stor social och kulturell betydelse. Många pågående och planerade projekt rör centrumsatsningar. Det finns också en politisk ambition att vända staden mot vattnet och utveckla hamnområdet. Dessa påverkar varandra och behovet av områdesplaner för stadsutvecklingen samt att genomföra översvämningsstrategin är därför stor. Att kartlägga och utreda ansvar för de föroreningar som finns i stadskärnan ger i ett inledande skede tydligare förutsättningar för val av markanvändning och fortsatta åtgärder. Investeringar i infrastruktur och ökat underhåll av vägar- både gator, gång- och cykelvägar är en del i att Uddevalla växer och bidrar stort till aspekter som miljö, folkhälsa, tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Samhällsbyggnadsnämnden jobbar aktivt för en positiv samhällsbyggnadsutveckling i Uddevalla kommun. Med de resurser nämnden har idag till sitt förfogande, tillgodoser vi i våra medborgares och näringslivets krav och förväntningar på god service, bra bemötande och säker miljö. Med nya utmaningar, ökad standard och genomtänkt gestaltning inom nämndens prioriterade områden, behöver nivån höjas med ett kommunbidragstillskott på 10% (kommunbidrag 2015 = 117 mkr). 4 (23) 2015-03-10 1. Omvärldspåverkan, vår närvärld och invärld Omvärldstrender Omvärldsanalysen inför budgetdialogen och nämndens styrkortsarbete 2015 bygger till största delen på de 15 trender som SKL tagit fram tillsammans med Kairos Future. Dessa trender påverkar det kommunala uppdraget mot år 2025. Följande trender bedömer vi mer eller mindre kommer att påverka Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag: Förändrade krav på välfärden Medborgare har ökade och nya förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Sverige och även Uddevalla har flera generationer medborgare med förhållandevis många till antalet och andra generationer som är färre. Efterfrågan varierar därför över tid och försvårar samhällsplaneringen. Ett annat troligt scenario är att dagens åldersgrupper 15-24 år och 25-34 år runt 2020 bildar familj och skaffar barn samtidigt på grund av skillnader i mål och familjevärderingar. Generationsskifte Just nu sker ett stort generationsskifte i Sverige. En yngre generation med delvis andra värderingar tar över från rekordgenerationen från 1940-talet. Personliga relationer värderas högt och de vill sällan arbeta i hierarkier. Rekordgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl att kompenseras av babyboomgenerationen födda runt 1990. Med det kan uppstå matchningsproblem om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig eller inte vill ha eller flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. Ökad brist på chefer Generationsskifte och lägre intresse hos unga att vara chef leder till brist. Unga har höga krav på sina chefer samtidigt som en viktig anledning till att de inte själva vill bli chef är risken för konflikter med medarbetare. Unga vill i allt större utsträckning än tidigare därför bli specialister och satsa mer på personlig utveckling än karriär. Få unga akademiker anger kommunerna som sin drömarbetsgivare. Den största anledningen är dock inte lönen utan en föreställning om lägre status och en felaktig bild av att den offentliga sektorns chefer är mindre drivna. Ökad urbanisering Utvecklingen innebär ett ökat tryck framförallt på de kommuner som växer kraftigt men även de som tappar befolkning. Intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder kan uppstå när efterfrågan ökar i en tillväxtkommun likt Uddevalla liksom svårigheter att planera för barnomsorg och skolor. 5 (23) 2015-03-10 Bilismen minskar Bilen har tappat som statussymbol och vi söker hållbara transportlösningar. Att satsa på infrastruktur för kommuner som ligger i eller nära en större regional arbetsmarknad är en viktig strategi. Människor kan enkelt pendla och därigenom kan kommunen fortsätta växa. Det har också blivit mer accepterat att pendla längre sträckor än tidigare. Allt fler vill bo centralt i städerna och stadsplanering i stråk med cykelvägar och bilfria offentliga utrymmen blir nödvändigt. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Skillnaderna i människors levnadsförutsättningar har ökat sedan 1980-talet och människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat. De ökade inkomstskillnaderna och boendesegregeringen innebär också en polarisering av människors tillgång dels till nätverk och sociala strukturer, dels till att smälta in i gemenskaper genom bildning och värderingar. Tillgången till detta sociala och kulturella kapital avgör till stor del människors framtidsutsikter. Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar Tillgång till internet påverkar livsstil, umgänge och kunskapssökande. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Information går snabbt ut idag via exempelvis sociala medier. Positiva exempel är när Missing People använder sociala medier i sökandet efter försvunna människor. Tyvärr blir många människor via dessa kanaler utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. Lokal rådighet förändras Möjligheten att utöva lokalt självstyre begränsas på flera olika sätt. De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Mycket tyder på att ”rättighetstrenden” förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Små och medelstora företag behöver lokal förankring. Under 1980-talet talade man inom näringslivet ofta i termer av en närande och en tärande sektor. Den tiden är förbi. Idag visar olika studier att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. 6 (23) 2015-03-10 Ökad global sårbarhet Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med risk för bränder. Allt färre kommuner kan räkna med stabilt snörika vintrar. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. Trots minskad brottslighet i Sverige och stora delar av västvärlden upplever människor en ökande känsla av otrygghet. Denna otrygghet kan bero på många saker; t.ex. den globala sårbarheten tillsammans med en känsla av att inte kunna påverka situationen, höga trösklar in på arbetsmarknaden, ökade möjligheter men också ett ökat ansvar för sitt eget liv. Närvärld Befolkning I Uddevalla kommuns befolkningsprognos 2014 visar befolkningsutvecklingen en mycket positiv trend fram till 2023 då vi väntas vara nästa 58 000 invånare. 2014-12-31 var vi 53 517 personer vilket innebär en ökning på 492 personer under 2014. Största delen beror på ett inflyttningsnetto på 418 personer med även ett födelseöverskott på 73 personer. 80 % av befolkningsökningen de sista 10 åren består av personer med utländsk bakgrund. Demografi Åldersgrupperna från 0-15 år väntas stadigt öka. Flest finns i åldersgruppen 0-5 år. Även gruppen 16-19 år väntas öka något från och med 2018 medan gruppen 20-24 år har en minskande trend. Inom åldersgrupperna 25-44 år och 45-64 år sker ingen större förändring. Däremot fortsätter gruppen 65-79 år att öka kraftigt. Inom grupperna över 80 år sker endast en svag ökning. Invärld Den politiska plattformen utgår från Visionen Liv, Lust och Läge och 8 prioriterade områden: En jämlik skola för alla, Ett levande centrum, Ett rikt kultur- och fritidsliv, Goda förutsättningar för näringslivsutveckling, Förebyggande arbete, Ekologisk hållbar utveckling, Attraktiv arbetsgivare samt Resurseffektivitet. Personalomsättningen på Tekniska kontoret 2014 är 9,3 % 39 st pensionsavgångar sker inom 5 år. Personalomsättning på Miljö och stadsbyggnad 2014 är 12,3 %. 16 st pensionsavgångar inom 5 år 7 (23) 2015-03-10 Utmaningar och möjligheter Utifrån omvärldstrender, politisk plattform, statistik och prognoser finns stora utmaningar i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag bland annat genom ökade förväntningar och krav på trygghet, säkerhet och hållbar stadsplanering när befolkningen ökar och näringslivet allt oftare knackar på dörren. Det finns dock möjligheter att möta utvecklingen på många sätt, exempelvis genom: • Fortsatt satsning på belysning, trafiksäkerhet och tillgänglighet • Planera för blandade boendeformer bland annat genom hyresrätter och billigare tomter i ytterområdena. • Tillsynsplaner enligt PBL • Satsa på rätt medborgardialoger som exempelvis vid nya lekplatser och de fall där kommunen är beredda att låta sig påverkas och också gå vidare med ett genomförandebeslut. • Fler E-tjänster samt satsa på digitalisering av handlingar och utveckling av GIS/Geodata • Möta upp privata initiativ och öka samarbetet med näringslivet • Satsa på mötesplatser, aktivitetsområden (som Landbadet och Svenskholmen) och skapa förutsättning för kulturevenemang (lämpliga objekt för medborgardialog och medborgarbudget). • Bevara kulturvärden bland annat genom att uppdatera kulturmiljövårdsprogrammet. • Synas som arbetsgivare och satsa på ledarskap och en stark värdegrund som varumärke • Markförvärv för hållbar stadsutveckling (infrastruktur, boenden) • Kartlägga möjligheter för markanvändningen i inre hamnen (förorenad mark). • Prioritera gång och cykel och tillgänglig kollektivtrafik i stadsbilden samt genomföra cykelplanen och Rätt fart i staden. • Möjligheter till snabbare utveckling genom att mer systematiskt söka projektmedel exempelvis för ökad tillgänglighet, attraktivitet mm. 8 (23) 2015-03-10 2. Resultat 2012 - 2014 och bedömning av utfall 2015 Resultat Tekniska nämnden 2012 - 2014 2014 2013 2012 Fastighetsförvaltning Mark & exploatering Gator och parker VA Övrig verksamhet Resultat -0,2 0,3 -5,6 6,3 0,4 -6,7 4,7 -0,8 -1,6 -1,6 2,6 2,7 -9,5 -3,6 20,4 12,6 2012 ökade antalet fastighetsförsäljningar och reavinster är därför en av anledningarna till det goda resultatet på +12,6 mkr. Även den ordinarie verksamheten visar ett överskott tack vare bl.a. lägre kostnader för energimedia, vinterväghållning samt ökade intäkterna på grusförsäljningen. Under 2013 infördes ett sparkrav på planerat underhåll inom fastighetsförvaltningen, det var fortsatt höga intäkter på försäljning av grus och fastigheter. Utredningar visar att asfaltbeläggningarna på gång-och cykelbanor samt trafikgator har ett stort underhållsbehov tidigarelades flera projekt som då resulterat i högre asfaltskostnader. Även större skredrisksåtgärder medverkar till årets underskott. Tekniska nämnden redovisar ett budgetunderskott även 2014 och orsaken till det är framförallt fortsatt ökade beläggningsarbeten och stora skredrisksåtgärder i Hasselbacken. Under året har det även sålts många exploateringstomter för bostads- och industriändamål som har bidragit positivt till årets resultat. Fastighetsavdelningen hade under året ett budgeterat besparingskrav vilket orsakat minskat fastighetsunderhåll. Resultat Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2012-2014 2014 2013 2012 Bygg- och miljötillsyn Lantmäteri Kart och mät Planarbete Övrig verksamhet Resultat -0,4 -0,2 0,3 2,0 1,0 2,7 -0,2 -0,1 0,1 1,0 1,2 2,0 -0,8 0,2 -0,2 0,6 -0,6 -0,8 Överskottet 2013 och 2014 beror i huvudsak på höga planintäkter men även att det varit hög efterfrågan på bygglov, lantmäteri samt kart och mättjänster. Samt lägre lönekostnader till följd av vakanta tjänster och långtidsjukskrivningar. Underskottet 9 (23) 2015-03-10 2012 orsakas framförallt av ofinansierade uppdrag och lägre intäkter på grund av uteblivna tillsyner till följd av hög personalomsättning. Bedömning av 2015 års resultat Bedömningen av årets resultat är att nämnden håller den budget som har tilldelats. 3. Nämndens mål och mått Måluppfyllnad av Tekniska nämndens styrkort 2014. Våra medborgares uppfattning om gång- och cykelvägar 120 Anskaffad och iordningsställd näringsmark 100 80 Våra medborgares uppfattning om gator och vägar 60 40 20 Såld industriyta 0 Antal tilldelade småhustomter 2014 Mål Våra medborgares uppfattning om renhållning Andel uppfyllda miljömål Resultat för kommunens skogsförvaltning Medborgare: Fortsatt arbete enligt bland annat asfaltsplan och cykelplan bidrar troligen till den ökade nöjdheten av gator, gång- och cykelvägar bland medborgarna. Nöjdheten med renhållning har dock sjunkit något och kan bero på omställningen vid införandet av tvåkärlsystem och förändrade hämtningsintervaller. Det nya insamlingssystemet har inneburit att andelen matavfall har ökat från ca 25% till 39%. Medarbetare: Medarbetarundersökningen indikerar att vi arbetar utifrån värdegrunden på ett bra sätt. Att vi har ett öppet klimat och förtroende för vår närmste chef men att chefen kan bli bättre på att ge feedback. Resultatet är inte jämförbart med tidigare undersökning. 10 (23) 2015-03-10 Ekonomi: Största orsaken till den stora avvikelsen från mål för kommunens skogsförvaltning beror på uteblivet EU-bidrag för miljöinvestering på Kärlingesund. Intresset för kommunens industrimark har under åter upplevts relativt svalt. Dock visas stort intresse till områden kring Torp, Herrestad och Fröland. Det är därför viktigt att utreda möjligheten att matcha marknadens önskemål. Enkätundersökningar för att utvärdera uppsatta garantier i servicedeklarationer för vinterväghållning, parkering och grönyteskötsel har inte genomförts under året. Urval av mått i Tekniska nämndens styrkort Tekniska nämnden över tid Resultat jämfört med andra Källa Enhet Resultat 2012 (Jämförelsedata avser det Resultat Resultat Riktning* senaste år som finns 2013 2014 Sjukfrånvaro städ % 9,8 8,3 6,4 Uddevalla kommun (7,0) Sjukfrånvaro övr. % 3,1 3,6 3,4 Uddevalla kommun (7,0) (68) - 77 Uddevalla kommun (76) Medarbetarindex index Nöjdhet med gator och vägar Nöjdhet med gång och cykelvägar Nöjdhet med renhållning Jämförelse** presenterat i offentlig statistik) index 49 54 SCB attitydundersökning index 47 51 SCB attitydundersökning index 62 61 SCB attitydundersökning *Riktning: Pilen visar förändring 2013 till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra Attitydundersökningen från SCB 2014 indikerar en uppåtgående trend. Det är dock viktigt att ha med oss SKL´s enkät Kritik på Teknik från 2013. Den undersökningen har mer specifika frågor kring kommunal teknisk service och visar på en nedåtgående trend vilket motiverar utökade resurser för gator, gång och cykelvägar. Inte minst ur tillgänglighetssynpunkt och säkerhet. 11 (23) 2015-03-10 Andel medborgare som är nöjda eller ganska nöjda med gatustandarden Måluppfyllnad av Miljö- och stadsbyggnadsnämndens styrkort 2014 12 (23) 2015-03-10 Medborgare: Resultatet ur ett medborgarperspektiv visar på uppgång för miljöarbetet och nedgång för bygglov. På miljö har en medveten satsning gjorts på information, för bygglov har åtgärder vidtagits under året. Medarbetare: Nöjdhet bland de anställda är hög. Resultatet är dock inte jämförbart med tidigare medarbetarundersökning. Sjukfrånvaron har ökat något, arbete med friskvård fortsätter. Ekonomi: Totalt har förvaltningen en självfinansieringsgrad om 56, 1 % vilket gör att miljö och stadsbyggnad når sitt ekonomiska mål på 53 %, mycket tack vare hög ärendeingång. Urval av mått i Miljö- och stadsbyggnadsnämndens styrkort Miljö och stadsbyggnadsnämnden över tid Resultat jämfört med andra Källa Resultat 2012 NKI Miljö Index 56 - 62 NKI Bygg index 63 - 61 60 % 2,4 2,6 2,9 7,0 Index (69) - 76 Sjukfrånvaro Nöjd medarbetare Resultat Resultat 2013 2014 (Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik) Enhet Riktning* Jämförelse** 67 Uddevalla (76) Självfinaniseringsgrad % 56,1 *Riktning: Pilen visar förändring 2012 till 2013. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra 4. Verksamhetsbeskrivning Tekniska kontoret Fastighetsförvaltning Fastighetsavdelningen är indelad i fyra sektioner, förvaltning, projekt, planerat underhåll och fastighetsdrift. Avdelningen är en självkostnadsenhet och erhåller inga kommunbidrag. Från och med 2015 har avdelningen de resurser som krävs för fastigheternas planerade underhåll. Efter beslut i kommunfullmäktige 2013 bedriver avdelningen numera även trygghetsboende i delar av kv Ryttaren 13 (23) 2015-03-10 Mark och exploatering Mark- och exploateringsavdelningen har det övergripande ansvararet för att förverkliga exploateringsprojekt avseende bostäder, industri och handel från idéstudiefas fram till att planen är genomförd. Genom aktivt arbete med detaljplaner och genomförande av dessa kan man erbjuda tomter till sökande i den kommunala tomtkön och till exploatörer för bostads- och verksamhetsändamål. Avdelningen ansvarar också för kommunens långsiktiga markförsörjning med strategiska markförvärv samt förvaltar kommunens markinnehav (markreserv, skog och naturvårdsområden). Gator, parker och hamnar Gatu- och parkavdelningen förvaltar allmän platsmark samt anlägger och utvecklar gatu- och parkmiljöer. Parkeringsverksamheten tillhandahåller parkeringsplatser samt hanterar trafik- och myndighetsfrågor. Målet är trygga, tillgängliga och attraktiva offentliga miljöer. Ansvaret för kommunens hamnanläggningar ligger fr. o. m. 2015-04-01 helt på GatuParkavdelningen. Som ansvarig för den offentliga miljön ingår avdelningen i centrumutvecklingen som en viktig aktör tillsammans med handel och fastighetsägare. Serviceavdelning Serviceavdelningen ansvarar för städenhet, bostadsanpassning, byggservice och konferens/vaktmästeri/tryckeri. Bostadsanpassning erhåller kommunbidrag. Övriga enheter är självfinansierande. Stab och administration Staben har ansvar för övergripande strategiskt och systematiskt arbete inom verksamhetsutveckling, kommunikation, upphandling, arbetsmiljö och personalutveckling, miljö, IT/GIS samt projekt och utredningar. I administration ingår nämnds- och arkivhantering, ekonomi, IT och kundtjänst. Övrigt I samhällsbyggnadsnämndens ansvar ingår renhållning där Uddevalla Energi AB är utförare. Samhällsbyggnadsnämnden är också kommunens hamnmyndighet. Funktioner för att säkerställa nämndens ansvar inom dessa områden finns inom staben. 14 (23) 2015-03-10 Miljö- och stadsbyggnad Kart och Mät Avdelningen utför mätuppdrag och ajourhåller kommunens grundkartor, bygglovskartor, inmätningar och husutstakningar och utför mätningar av olika slag. Ansvarar också för kommunen GIS/Geodatasystem. Kommunala Lantmäteriet En egen myndighet som arbetar med fastighetsbildning, ledningsrätter och avstyckningar. Lantmäteriet ansvar också för bildandet av gemensamhetsanläggningar och bildandet av samfällighetsföreningar. Man upprätthåller kommunens lägenhetsregister och ansvarar för namnsättningen av kommunens gator och vägar. Planavdelningen Genom detaljplanearbete och utredningar i anslutning till att nya bostadsområden planeras i kommunen. Har tidigare ansvarat för översiktsplaneringen som nu överförts till kommunledningskontoret. Ett nära samarbete kvarstår och avdelningen är behjälplig med områdesplaneringen av centrala Uddevalla. Bygglov Ansvarar i huvudsak för bygglov och förhandsbesked av ny- och tillbyggnader av bostäder och verksamheter. Avdelningen arbetar också med tillsyn enligt plan- och bygglagen. Miljö Miljö utför tillsyn och prövning, samt utfärdar tillstånd inom miljöbalkens lagstiftningsområde. Arbetet spänner över ett vitt fält, däribland hälskoskydd, enskilda avlopp, strandskydd, livsmedel och jordbruk. Avdelningen är också remissinstans till Länsstyrelsen i frågor som rör t ex vindkraftetablering. Hållbar utveckling och Energirådgivning Avdelningen för hållbar utveckling ansvar för kommunens miljöledningssystem EMAS, Fairtrade-arbete och intern miljörevision. Energi- och klimatrådgivningen servar enskilda och företagare med rådgivning i energi- och klimatfrågor. Administration Administration servar nämnden och avdelningarna med ekonomi- och personaladministration samt övriga administrativa göromål, såsom kundmottagning, diariet och arkivhantering. 15 (23) 2015-03-10 5. Åtgärder till följd av minskade kommunbidrag med 1 %. Effektiviseringar genomförs inom centrala verksamheter såsom nämnd, administration samt stab och bedöms motsvara Samhällsbyggnadsnämndens besparingskrav på 1,2 mkr. Effektiviseringen är bestående och hanteras internt inom nämnden utan påverkan för medarbetare eller medborgare. 6. Redovisning av åtgärder i flerårsplan 2016-2018 Miljö- och stadsbyggnad GIS/Geodata Kommunens arbete med GIS (Geografiskt informationssystem) och Geodata är i ett stort behov av utveckling för att möta framtiden och öppna för en enklare vardag för både medborgare och medarbetare. De största behov som identifierats är • Gemensam geodatalagring • Kommungemensamt tittskåp • Kommunlicens För att tillgodose utvecklingsbehovet är det nödvändigt att stärka de ekonomiska resurserna. En övergripande bedömning är ett behov om ca 1,5 mkr fördelat på en treårsperiod, 2016 – 2018. Hållbar utveckling – Ökad ambitionsnivå = 1,5mkr Energi och klimatrådgivning, Energi och klimatstrateg, Fairtrade Idag får Uddevalla kommun statligt bidrag från Energimyndigheten med 315 tkr. Genom avtal med Munkedals och Lysekils kommuner som innebär att Uddevalla får större delen av dessa kommuners statliga medel så finansieras 1,5 tjänst som energi och klimatrådgivare. Enligt Energimyndigheten får inte bidraget finansiera lokalkostnad och lokalvårdskostnad vilket innebär att visst kommunbidrag måste skjutas till. Avtalen med Munkedal och Lysekil gäller för 2015 och om dessa inte sägs upp före 30/6 2015, dvs 6 månader i förväg förlängs det automatiskt 1 år. En tjänst som energi och klimatstrateg inrättades 2011 denna tjänst genom åren finansierats till drygt 50 % med statligt energieffektiviserings bidrag. Från och med 1 januari 2015 har energieffektiviseringsbidraget försvunnit och under innevarande år finansieras denna tjänst helt och hållet med kommunbidrag. Uddevalla kommun är registrerad som en Fairtrade city och detta arbete bedrivs inom ramen för verksamheten Hållbar utveckling. Detta arbete har inte några särskilt avsatta budgetmedel utan bedrivs med de personella resurser som finns inom verksamheten. Arbetet sker i nära samverkan med näringslivet och ideella sektorn. 16 (23) 2015-03-10 Ärendehanteringssystem - Bygg och miljö Idag har vi ett särskilt ärendehanteringssystem för bygg och miljö. För att möta behoven av en mer digitaliserad arbetsprocess inom bygg och miljö måste vi upphandla ett nytt system. Bedömningen är att ett nytt ärendehanteringssystem som även kan stödja utvecklingen kring e-arkiv, e-tjänster osv kommer att kosta ca 1 mkr i investering och senare en drift kostnad på ca 0,3 mkr. Kulturmiljövårdsprogram Under några år har frågan kring en omarbetning av kommunens kulturmiljövårdsprogram lyfts från lite olika håll både politiskt, mellan förvaltningar (KULF, MSB) men även från museets håll. Vi bedömer att arbetet med en sådan omarbetning rör sig kring 0,3 mkr. Förändringsarbete Genom organisationsförändring kommer det att finnas en ny Samhällsbyggnadsförvaltning (Tekniska kontoret + Miljö och Stadsbyggnadsförvaltningen) från och med 1 januari 2016. I ett förändringsarbete av denna omfattning kommer de flesta medarbetare bli påverkade på något sätt. Arbetet med att smälta samman två förvaltningar till en kommer att innebära arbete som kan påverka övrig produktion. Eftersom de flesta medarbetare på Miljö och Stadsbyggnad arbetar med taxe- och avgiftsfinansierad verksamhet innebär det att tid till utvecklingsarbete påverkar den debiterbara tiden. Det måste finnas utrymme i budget för att bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete i en positiv anda. Inom ramen för det förvaltningsövergripande Korpen projekten kommer fortsatt förändringsarbete att bedrivas. Det är viktigt att deltagare från förvaltningarna är med i detta arbete vilket också innebär att den tid detta tar påverkar produktionen som genererar intäkter. Sammanfattning utökade behov Sammanfattning utökade behov, mkr GIS/Geodata Hållbar utveckling Ärendehanteringssystem - Bygg och miljö Kulturmiljövårdsprogram Total kostnad för utökade behov 2016 2017 0,5 1,5 0,3 0,3 2,6 2018 0,5 1,5 0,3 0,3 2,6 0,5 1,5 0,3 0,3 2,6 17 (23) 2015-03-10 Tekniska kontoret Centrumutveckling Uddevalla centrum är den stadskärna som enligt Svensk handel och Fastighetsägarna är den mest konkurrensutsatta i landet. Otåligheten bland olika företrädare för Uddevalla centrum är mycket stor och tonläget emellanåt mycket skarpt. Kraven och trycket på våra politiker att komma med nya ”paket” som ska rädda centrum återkommer ständigt. Strategiskt så jobbar gatu- parkavdelningen fortsatt med att öka attraktiviteten i de stadsmiljöer vi ansvarar för. Renhållning, parkskötsel, snöröjning mm är prioriterat i centrum och vi jobbar med de stora och omfattande projekt som finns beskrivet i vår investeringsplan. Frågan är om det räcker eller om kraven utifrån är möjliga att tillgodose? För att klara av att genomföra de omfattande investeringarna krävs att mer pengar tillförs för att klara av framtida kapitalkostnader. Investeringar såsom t ex Göteborgsvägen (ca 50 mkr), Årummet/Hamngatorna (ca 40mkr) m fl är ofinansierade. Brister i underhållsresurser Gatu- parkavdelningen jobbar med det offentliga rummet. Intresset för dessa frågor är stort bland våra medborgare. Mängden insändare i tidningar och på sociala medier, medborgarförslag och ärenden i Infracontrolsystemet (ca 10 000 ärenden 2014) pekar på ett stort intresse för vår verksamhet men också på att det finns ett stort tryck utifrån på bättre service. Kraven understryks ofta av engagerade politiker som naturligtvis vill företräda sina väljare och medborgare i deras önskemål, men det i sig innebär ett ökat tryck på verksamheten. Kommunbarometern 2014 visade på att våra medborgare anser att vägstandarden har försämrats jämfört med förra mätningen 2011, detta trots att vi vet att gatustandarden rent tekniskt har höjts de senaste tre åren. Vi har idag ett gap mellan de resurser vi förfogar över och de krav som kommunmedborgarna ställer på gatustandard, skötseln av grönytor i ytterområdena och behovet av fungerande attraktiva gång- och cykelvägar. Med jämna mellanrum reses också krav på att vi ska förbättra halkbekämpningen och prioritera denna annorlunda. Vi föreslår därför att vi får i uppdrag att genomföra en genomlysning av vinterväghållningen för att föreslå konkreta förbättringar. Vi ser också ett behov av att revidera den nu gällande servicedeklarationen eftersom vinterväghållningen efter vintern 2009/10 inte hanteras i enlighet med servicedeklarationen. Vår driftsenhet på Junogatan vill höja standarden på det löpande underhållet inte bara i centrum utan också i gatumiljöerna och ute i bostadsområdena. Enheterna kommer att jobba med effektiviseringar av sin verksamhet, men behöver utökade resurser för att klara av sitt underhållsansvar. Uppskattningsvis krävs budgetförstärkningar motsvarande 1-2 mkr årligen under planeringsperioden. 18 (23) 2015-03-10 Cykelplanens och ”Rätt fart i stadens” genomförande. När ambitiösa målprogram som ny cykelplan och trafiksäkerhetsprogramet ”Rätt fart i staden” har antagits kommer genomförandet av planernas handlingsplaner att generera omfattande krav på nya resurser. Det är en blandning av underhållsresurser och framtida kapitalkostnader som idag saknas, uppskattningsvis rör det sig om 2-3 mkr årligen i investeringskostnader och ca 2 mkr i underhållskostnader beroende på ambitionsnivå. För att få en ordentlig fart på förändringsarbetet krävs jämfört med dagens resurser en dedikerad projektledare för att driva på genomförandet. Ofinansierade beslut inom gatu- och parkavdelningen Därtill finns ett antal idag ofinansierade planer och beslut som drabbar verksamheten ekonomiskt och som kräver nya resurser som idag inte finns i den befintliga budgeten: 1. Ofinansierade investeringar De ambitiösa målsättningarna som omfattar krav på tunga investeringar på en rad objekt är fr o m 2016 och framåt delvis ofinansierade. Gatu- parkavdelningen har byggt upp en bra projektledarorganisation och har god kapacitet att genomföra investeringar, men kan inte finansiera dem genom minskade kostnader i den dagliga driften. Under planerings perioden avser avdelningen starta ombyggnationen av Göteborgsvägen en investering som är beräknad till ca 50 mkr vars kapitalkostnader kommer att uppgå till omkring 3,2 mkr årligen. 2. Årlig avskrivningsnivå ligger 2015 på ca 13,3 mkr. Alla investeringar utöver 13,3 mkr förutsätter därför att medel tillförs avdelningen för att klara kapitalkostnaderna eller motsvarande sparbeting. Sett till det totala gatu- vägoch parkanläggningar som avdelningen har driftsansvar för är nivån för låg för att klara av löpande reinvesteringar för att bibehålla standarden. 3. Hamnansvar. Ansvaret för kommunens hamnanläggningar har fr o m 2015 lagts helt på Gatu- Parkavdelningen. Tillsynsprogram, inspektioner, framtida investeringar och reparationer finns idag inte med i avdelningens budget. Behov av kommunbidrag inledningsvis ca 0,5 mkr. 4. I samband med bildandet av Västvatten fördes en utökad skötselkostnad av dagvattenbrunnar som tidigare har utförts av VA-avdelningen över till Gatuparkavdelningen. För 2013 uppgick dessa kostnader till 1,0 mkr. Dessa kostnader har ej kompenserats med högre kommunbidrag. 5. Nyexploateringar och kommunalt huvudmannaskap. Effekter av successiv nyexploatering av nya bostads- och nya industriområden som förutsätter kommunalt huvudmannaskap. Årligen läggs nya områden till gatuparkavdelningens ansvarsområden utan att detta kompenseras med nya kommunbidrag, vilket på sikt urholkar vår budget. Aktuella just nu är kv 19 (23) 2015-03-10 Lindstam/Folkets Park, EOL, Studievägen, Dalahöjdsvägen, CG-bana till Sundsskogen, Sunningebergen, bostadsområde Skarsjön m fl där ingen av dessa investeringar följts av högre kommunbidrag för att täcka ökande kapitalkostnader. Därtill finns beslut om ett utökat kommunalt huvudmannaskap i bostadsområden som f n har enskilt huvudmannaskap, ett övertagande som ska ske i den takt som gatu-parkavdelningen kompenseras med utökat driftsbidrag. Samtliga av de investeringar i gatu- och parkmiljöer som ligger i plan för nyexploateringar under 2015-2018 är ofinansierade och ligger på 93,4 mkr. Principen böra vara att om man utökar det kommunala huvudmannaskapet så kompenseras gatu- parkavdelningen löpande för utökat driftsansvar och högre kapitalkostnader. I annat fall bör dessa investeringar inte startas. Specialfastigheter För att anpassa fastighetsförvaltning till kommunstyrelsens riktlinjer för lokalförsörjning har fastigheter identifierats som inte innehåller kommunal kärnverksamhet men som ändå ska behållas och långsiktigt förvaltas av kommunen. Dessa har lagts i en särskild verksamhet kallad ”Specialfastigheter”. Utmärkande är att de har speciella kulturvärden och/eller speciella behov. Specialfastigheterna ska inventeras och få en särskild drifts- och underhållsplan. Samtliga kontrakt ska också ses över och anpassas till fastighetens speciella behov. Det ekonomiskt utfallet i dessa fastigheter visar att få av dem bär sina kostnader ens på kort sikt. Fastighetsavdelningen föreslår därför att ett särskilt kommunbidrag tilldelas dessa fastigheter för att säkerställa deras speciella värden och funktioner över tid. För 2015 och framåt är behovet ett kommunbidrag om 1 mkr/år. Fastighetsavdelningen föreslår vidare att kommunfullmäktige beslutar om vilka fastigheter som ska tillhöra kategorin Specialfastigheter. Följande fastigheter föreslås ingå >Norra fjället >Nya försöket >Lyckorna kvarn >Fritidshus S fjället >Villa Lindesnäs >Gula villan Emaus >Åleslån >Gamla badhuset U-a >Klaras stuga >Bassholmen >Ljungskile konstgräsplan >Kallbadhus Ljungskile >Fritidshus Saxenhof >Villa Älvkullen >Stugor Herrestadsfjället > Lane Ryrs hembygdsmuseum 20 (23) 2015-03-10 Strategiska markförvärv Budgeten för strategiska markförvärv förutsätts fortsatt ligga på samma nivå som tidigare, nämligen 150 mkr under perioden 2016-2018. Medel för kapitalkostnad måste anvisas vid varje förvärv – förvärv om 50 mkr ger en kostnad om 1,7 mkr/år. Bomyrentippen Enligt avfallsplanen 2015 ska bristfällig täckning av gamla deponier åtgärdas inom tekniska nämndens budget, nuvarande samhällsbyggnadsnämnden. Nedlagda Bomyrentippen i Ljungskile är i behov av åtgärder för att hindra järnhaltigt slam att sätta igen intilliggande dike och kulvert. Fördröjnings- och sedimenteringsdammar krävs för ett långsiktigt bra resultat. Kapitalkostnad på 0,2mkr från 2016 och framåt till följd av investering. Nedskräpning Tillskott av kommunbidrag behövs, då kostnader för nedskräpning på kommunal mark/annan mark har ökat. Den årliga kostnaden uppgår till 0,2 mkr. Utredningsresurser I takt med strategier för samhällsbyggnad och planer för stadsutveckling ökar nämndens behov av resurser för utredningar. Ofinansierade uppdrag tenderar att öka, det kan vara uppdrag som sker ad hoc, utredningsuppdrag i samband med strategiska förvärv, utredningsuppdrag där ”specialist-kompetens” erfordras, utredning- och saneringskostnad vid miljöföroreningar. Medborgardialog, projekt och planer innebär också ökat behov av såväl intern som extern kommunikation. Sammantaget beräknas kostnader för utredningar uppgå till 1,4 mkr. Sammanfattning utökade behov Sammanfattning utökade behov, mkr Kapitalkostnader för gatu- och parkinvesteringar Åtgärdande av underhållsbrister Kompensation för utökat dagvattenansvar Genomförande av handlingsplaner för cykelplan och rätt fart i staden Hamnansvar Kapitalkostnader för nyexploateringar Utredningsresurs kommunalt övertagande av enskilt huvudmannaskap Specialfastigheter Räntekostnader för strategiska markförvärv Bomyrentippen Nedskräpning kommunal mark Utredningsresurser Total kostnad för utökade behov 2016 2,2 1,5 1 2 0,5 0,7 1 1 1,7 0,2 0,2 1,4 13,4 2017 3 1,5 1 2018 4,5 1,5 1 1,2 1 1 3,4 0,2 0,2 1,4 13,9 2,2 1 5,1 0,2 0,2 1,4 17,1 21 (23) 2015-03-10 7. Investeringar i flerårsplan 2016-2018 Sammanlagt har samhällsbyggnadsnämnden ett investeringsbehov på ca 640 mkr för planeringsperioden 2016 - 2018. Se bilaga för redovisning av samtliga investeringar. Miljö- & Stadsbyggnad Förvaltningen har idag ett behov att uppgradera sitt verksamhetssystem, vilket medför ett investeringsbehov om 1mkr. Förvaltningen behöver även 2 mkr under perioden för investeringar i utrustning och inventarier. Fastighetsförvaltning Fastighetsavdelningens egna investeringar för framförallt lokalanpassningar uppgår under perioden till 39 mkr. Gator och parker Gata- och parkavdelningens investeringar uppgår till drygt 382 mkr under perioden. För att utveckla tillgänglighet och säkerhet har upptagits 29 mkr. Investeringssumman för broar och gator är 115 mkr, där den största investeringen är ombyggnad av Göteborgsvägen. Centrumutveckling av det som är känt idag och som infaller inom perioden har upptagits till105 mkr. Kungstorget, Hasselbackstrappan samt Hamngatorna står för den största delen av summan. För investeringar i vägar, parker och lekplatser i samband med exploatering av nya bostadsområden tillkommer 118 mkr. Mark och exploatering Kostnaden för strategiska markförvärv förutsätts fortsatt ligga på samma nivå som tidigare, 150 mkr under perioden 2016-2018. Klimatanpassning - åtgärder mot översvämning Länsstyrelsen har uppmanat kommunen att ta fram förslag på hur översvämningar ska förhindras. I fördjupad översiktsplan redovisar kommunen ett förslag på invallning på båda sidor av Bäveån. Kommunens resonemang om tekniska lösningar, höjder, planeringshorisonter etc. överensstämmer väl med vad länsstyrelsen tidigare har efterfrågat. Länsstyrelsen uppmärksammar nu kommunen på vikten av att arbeta vidare med att säkerställa att föreslagna åtgärder genomförs och vilket tidsperspektiv det rör sig om. Åtgärderna ligger till grund för de fortsatta planerna i delar av centrum och i hamnområdet. Behov av investeringsmedel uppgår till 1 milj 2016 och därefter 30 milj årligen fram till och med 2020. 22 (23) 2015-03-10 Nämndens renhållningsansvar Enligt avfallsplanen 2015 ska bristfällig täckning av gamla deponier åtgärdas inom tekniska nämndens budget, nuvarande samhällsbyggnadsnämnden. Nedlagda Bomyrentippen i Ljungskile är i behov av åtgärder för att hindra järnhaltigt slam att sätta igen intilliggande dike och kulvert. Det förekommer också förhöjda halter av kväve och övriga salter. Försök att gräva ut diket har gjorts men okulära kontroller visar att åtgärden haft endast kortvarig effekt. Fördröjnings- och sedimenteringsdammar krävs för ett långsiktigt bra resultat. Investeringen är beräknad till totalt 2,5 mkr. Lämpliga områden för medborgardialog Under 2013 genomfördes en medborgarbudget riktad till barn inför en ny lekplats i Lane-Fagerhult och en medborgardialog kring planering av ombyggnationen av Kungstorget, som 2014 fortsatte i en konstnärstävling. Dessvärre mynnade dialogen ut i att det inte blev något genomförandebeslut vilket är värt att beakta som erfarenhet inför val och hantering av nya objekt. 2014 genomfördes en medborgardialog i förstudien av ombyggnation av Göteborgsvägen. Arbetssättet att inkludera medborgare i planering och beslut (enligt delaktighetstrappan) kommer att fortsätta inom verksamheten och lämpliga objekt är: • Nya lekplatser (relevanta objekt i lekplatsutredningen). • Planering av Norra och Södra Hamngatan (Å-rummet) • Eventuella satsningar på aktivitetsområden Fördelningen man/kvinna och ung/äldre bör beaktas i medborgardialogerna. 23 (23) 2015-03-10 8. SWOT-analys Externa egenskaper – Möjligheter & Hot Nämnd och förvaltning vill skapa tillväxt och har en tydlig vilja till stadsutveckling. En disposition över centrum och hamnen samt samarbete med privata aktörer kan bidra till utvecklingen. Möjligheter finns för att skapa ett rikt kulturliv i centrum och det är viktigt att verka för en positiv attityd till centrum. Uddevalla växer och har ett bra läge! Närhet till transporterleder i sjöfart, väg och järnväg. Översvämning problematiken är ett stort hot för en långsiktig stadutveckling. Översvämnings-strategin som arbetats fram, ligger till grund för de fortsatta planerna i delar av centrum och i hamnområdet. Förorenad mark är också något som påverkar utvecklingen av inre hamnen och centrum. Interna egenskaper – Styrkor & Svagheter Nämnd och förvaltning är drivande i kommunens utveckling. Varje avdelning inom de bägge förvaltningarna har en mycket kunnig och engagerad personal med en stark värdegrund. Löpande förstärker vi kompetens genom inventering, utbildning och nyanställning. Alla behövs i vår organisation och det skapar trivsel och god stämning. Under 2014 har en gemensam bild av samhällsbyggnadsprocessen tagit fram, vilket är en styrka för kommunen fortsatta samhällsbyggnadsutveckling. Tydliga mål och syften är en förutsättning för ett effektivt resursutnyttjande. Det finns också brister i kommunikation och samordning mellan avdelningar och mellan förvaltningar som löpande förbättras. 9. Samhällsbyggnadsnämndens viktigaste prioriteringar • • Samhällsbyggnadsstrategin och dess plan ska följas och vara finansierad. Planera och genomföra åtgärder i översvämningsstrategin • Investera i infrastruktur och underhåll av gator och vägar samt gång-och cykelvägar
© Copyright 2024