7. Årsanalys
Malmö stad 1 (1) Kulturförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum 201 5-0 2- 06 Vår referens Anne Mattsson Ekonomichef [email protected] Årsanal ys 2014 Sammanfattning Förvaltningen har sammanställt årsanalysen för 2014 enligt stadskontorets anvisningar. Kulturnämndens resultat för 2014 är ett överskott med 3 764 tkr inklusive fondintäkter. Verksamheterna, exklusive fondintäkter, redovisar totalt ett överskott med 286 tkr Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna årsanalysen för 2014 Beslutsunderlag • • • • Årsanalys 2014 Bilaga 1, ekonomisk sammanställning per institution Bilaga 2, verksamhetsmått Bilaga 3, uppföljning av intern kontrollplan Beslutsplanering Kulturnämnden 2015-02-25 Ansvariga SIGNERAD Elisabeth Lundgren Årsanalys 2014 Kulturnämnden Fotograf: Andreas Nilsson, Malmö Konstmuseum Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ....................................................................................................4 2 Uppföljning av målen ............................................................................................5 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska ..............................................................5 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande.................................5 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö .......................................5 2.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid..................................................................................................6 2.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov ................................................6 2.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan ......7 2.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande ............................................................................................................7 2.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola ..............................7 2.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete ..............................................................8 2.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska .............................................8 2.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet ......................................................................................8 2.12 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet ........................................................................... 10 2.13 Malmös äldre ska känna att de få den vård och omsorg de behöver ............ 11 2.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad ................................................. 11 2.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid .................. 12 2.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor ...................................................................................................... 13 2.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen ............................. 14 2.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad .............................................................................. 14 2.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar ................................................................................... 15 2.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad .................... 16 2.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. ........ 16 Kulturnämnden, Årsanalys 2014 2(62) 2.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor .................................................................................... 17 2.23 Luftföroreningarna ska minska ...................................................................... 17 2.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier ............................ 17 2.25 Biologisk mångfald ska värnas...................................................................... 18 2.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden ..... 18 2.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken ........................... 18 3 Uppföljning av verksamheten ............................................................................ 20 3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014.............................. 20 3.2 Viktiga händelser .......................................................................................... 21 3.3 Nettokostnadsutveckling ............................................................................... 41 4 Uppföljning av ekonomin.................................................................................... 42 4.1 Utfall .............................................................................................................. 42 4.2 Investeringsram ............................................................................................ 57 5 Förväntad utveckling kommande år .................................................................. 59 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö .................................................... 61 Bilagor Bilaga 1: Ekonomisk sammanställning per institution/enhet Bilaga 2: Verksamhetsmått Bilaga 3: Uppföljning av intern kontroll Kulturnämnden, Årsanalys 2014 3(62) 1 Sammanfattning Kulturnämndens resultat för 2014 är ett överskott med 3 764 tkr inklusive fondintäkter. Verksamheterna, exklusive fonder, visar totalt ett överskott med 286 tkr. 2014 firades 100-årsjubileet av Baltiska utställningen som hölls i Malmö 1914. Under året arrangerade Malmös kulturinstitutioner och andra aktörer en mängd olika utställningar, föredrag och andra evenemang på temat. Malmö Konstmuseums utställning Baltiska speglingar som fortfarande pågår, visar 200 verk av konstnärer som medverkade i Baltiska utställningen 1914. Utställningen bygger på den unika ryska samlingen som blev kvar i Malmö. Malmö Museum uppmärksammade minnesåret med två utställningar; foton från 1914 i storformat i Pildammsparken och utställningen Sommarsol och mörka moln – Malmö 1914 som genom en fiktiv 14-årig flicka kommenterar händelserna i Malmö under denna tid. Den 12-15 juni stod Malmö stad värd för ett historiskt möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik - Nordisk Forum Malmö 2014New action on Women´s rights. Kulturförvaltningen projektledde värdskapet för konferensen som nådde en publik på 30 000 och fick ett stort genomslag i både tryckt och digital media. Inget liknande möte har hållits i Norden på över 20 år. Politiker, aktivister, kulturpersonligheter och forskare från hela Norden och världen var på Nordisk Forum för att samtala, debattera och träffas. En historisk kraftsamling ägde rum, både på konferensen som tog plats på Malmö Arena och Malmö mässan, och i Folkets Park där den lokala feministiska uppslutningen var enorm. Med utgångspunkt både från jämställdhetskonferensen och Baltiska utställningen arrangerade Malmö Konstmuseum en utställning om kampen för kvinnlig rösträtt En egen röst-om kvinnors kamp för rösträtt och mänskligt utrymme. På Malmö Museer invigdes utställningen Women making history, som skildrar 100 år av immigrantkvinnornas liv och arbete i Malmö, lagom i tid till Nordisk forum. Under sommaren började flytten av Stadsarkivet till de nya lokalerna på Bergsgatan. Stadsarkivet befinner sig nu mycket centralt i Malmö där många människor bor, jobbar och dagligen passerar. Denna placering kommer markant att öka tillgängligheten för besökarna. I nära samarbete med Malmö Stadsbibliotek har det upprättats en ny biblioteksfunktion på det nya Stadsarkivet, som området saknat. Ytterligare satsningar är att erbjuda läsplatser, möjlighet till studier samt datorplatser i de nya lokalerna. I början av sommaren invigdes Science Center Malmö på Malmö Museer. Kulturförvaltningen vill med Science Center Malmö skapa engagemang och intresse för naturvetenskap och teknik. Det ska vara en plats för idéutveckling och nytänkande, med fokus på såväl interaktivitet, pedagogik som experiment. Projektet som till del finansierats av EU via Europeiska regionala utvecklingsfonden har genomförts i nära samarbete med Miljöförvaltningen. Arbetet med ombyggnaden för det nya akvariet har varit i full gång hela året. Den ombyggda entrén på Slottsholmen öppnades i juni med en ny centralt placerad receptionsdisk och en ljus och öppen butiksavdelning i direkt anslutning. Just nu går Malmö museer in i en intensiv fas med att producera innehåll och utställning i det nya akvariet som invigs i maj 2015. Under ombyggnaden besöker akvarister varje vecka de 6 förskolor som är ”fosterföräldrar” till några av akvariets fiskar. I Malmö idag finns inte de ekonomiska förutsättningarna för alla att betala för kultur och därför har kulturskolan utrett avgiftsfrågan för att hitta en nivå som inte utesluter några grupper. I mars tog kulturnämnden beslut om en sänkning av avgifterna till kulturskolan. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 4(62) 2 Uppföljning av målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska erbjuda unga Malmöbor praktik i sin verksamhet. För året har förvaltningen åtagit sig att erbjuda minst 200 unga Malmöbor praktik. Detta åtagande är uppfyllt. Förutom att tillsätta 194 praktikplatser inom ramen för Kultursommar har förvaltningens institutioner tagit emot högskolepraktikanter och ett antal adepter. Praktikplatserna inom satsningen på Kultursommar har under sommarmånaderna erbjudit en kvalificerad praktik kopplad till kulturinstitutionerna. Praktikanterna har letts av välmeriterade handledare och genom programmet har de unga fått inblick i olika yrkesområden och arbetsmetoder. Förutom erfarenhet från ett meningsfullt praktikarbete är förhoppningen att dessa ungdomar inspirerats till vidare studier. Praktikens innehåll varierade från eget skapande, dokumentation av samtiden, genomförande av undersökningar kring kulturvanor samt värdskap på institutionerna. "Jag rekommenderar absolut detta jobbet till alla ungdomar. Det är viktigt att man tar med sig något positivt från sitt jobb, på denna arbetsplatsen tar man med sig väldigt mycket.” - sommarpraktikant 2014 Stadsbiblioteket skapar förutsättningar för ungdomar att utvecklas och växa genom att erbjuda kunskap och information samt en god, kreativ och inspirerande miljö. Många ungdomar använder biblioteket som studielokal. Malmö Kulturskola bidrar till målet genom att låta flickor och pojkar möta olika konstnärliga utmaningar med sin verksamhet och genom att fungera som en plattform för de elever som söker en framtid inom kreativa näringar. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har inte kunnat påverka måluppfyllelsen. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • • Kulturförvaltningen ska genom rådgivning och stöd stimulera näringslivsutvecklingen Kulturförvaltningen ska arbeta för att ge konstnärer och kulturaktörer goda villkor att verka, utvecklas och synas Kulturnämnden bidrar aktivt till måluppfyllelse genom ett stort fokus på att skapa goda förutsättningar för kultursektorn i Malmö. Denna prioritering omfattar både förvaltningens egna verksamhet, såväl som det fria kulturlivet och har under 2014 bland annat tagit sig uttryck i byggandet av den nya biografen och det nya Stadsarkivet på Bergsgatan/Friisgatan, mitt emot det redan etablerade Kulturhuset Mazetti. Genom den nya biografen och den mer publika lokaliseringen av Stadsarkivet, har betydande kliv tagits mot att skapa ett än mer spännande kulturcentrum. Under våren inledde förvaltningen arbetet med att knyta kontakter med aktörer inom turism, film och event (både inom staden och inom regionen) för att tillsammans ge filmverksamheten/ -näringen i Malmö en ordentlig skjuts framåt. Under året har även en skolbiosamordnare anställts som Kulturnämnden, Årsanalys 2014 5(62) bland annat har till uppgift att initiera nätverk, dialog och samarbeten med andra aktörer i det fria kulturlivet. Satsningen på kort- och dokumentärsfilmsfestivalen Nordisk Panorama som ägde rum i september för att sedan permanentas i Malmö, är en viktig del av filmutvecklingen inom staden. Ambitionen är att den och andra filmfestivaler ska stimulera till nyetablering och fler arbetstillfällen inom filmområdet. Under inledningen av året blev förstudien kring design i Malmö klar. Denna syftade till att ge en överblick av det utvidgade designområdet i Malmö samt skapa en handlingsplan för hur design kan fungera som ett profilområde. En slutsats från arbetet är en övergripande plattform, Design Malmö, bör skapas, för att där ta ett helhetsgrepp för såväl den egna organisationen som för externa aktörer. Under december månad var förvaltningen representerad vid Business of Design Week (BODW) i Hong Kong, som är Asiens största årligen återkommande designevent, med omkring 100 000 besökare. Sverige var i fokus vid årets upplaga och som en del i denna satsning deltog även Region Skåne och ett 30-tal företag från Skåne. Mässan utgjorde ett mycket bra tillfälle att visa upp det som sker inom designområdet i regionen. Under året har arbetet fortskridit med utvecklingen av Science Center på Malmö museer. Genom denna satsning har man skapat en unik mötesplats med både levande djur, föremål och installationer. Här har man tematiskt knutit samman befintliga och nya utställningar, skapat kopplingar ut i stadsrummet samt ökat samarbetet med bland annat näringsliv och högskola. Malmö stadsbiblioteks företagarservice har erbjudit föreläsningar och stöd för egna företagare och de som önskat starta företag. Även kulturstödsenheten har bidragit till måluppfyllelse genom att vara en katalysator inom det fria kulturlivet. Genom att ha fördelat ekonomiskt stöd, men även genom att ha bidragit med råd och forum för nätverksbyggande, har verksamheter kopplats samman och synergieffekter skapats. Kulturförvaltningen tar i dagsläget ett stort ansvar för Malmö stads evenemangskalender. Genom evenemangskalendern synliggörs Malmös rika kulturutbud, något som också kan bidra till att stärka stadens attraktionskraft. 2.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har inte kunnat påverka måluppfyllelsen. 2.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har inte kunnat påverka måluppfyllelsen. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 6(62) 2.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • • Kulturförvaltningen ska erbjuda pedagogiska resurser och aktiviteter som skapar känsla av sammanhang/mening och identitet. I Malmö använder vi konstnärliga och kulturella uttryck för att ge perspektiv på och reflektera över vart staden och samhället är på väg. I den nya läroplanen finns ett fastställt mål om att låta elever kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. Stadsarkivet bidrar till detta genom sin pedagogiska verksamhet. Stadsbibliotekets barnbibliotekarier tar regelbundet emot klasser från förskola och grundskola och arbetar på olika sätt med att uppmuntra barnen att läsa och få dem att känna glädje i läsandet. Under 2014 har man bland annat arrangerat bokprat och verkstäder med varierande innehåll, för skolklasser, såväl som för barn på fritiden. Under året genomfördes drygt 350 arrangemang av denna typ med barn och unga som målgrupp. Malmö Museers omfattande pedagogiska verksamhet som engagerar omkring 15 000 skolelever årligen är ett viktigt komplement till skolans verksamhet. Arbetet med de nya historiska utställningarna sker i nära samverkan med elever och lärare och bedrivs delvis i ett särskilt projekt med stöd av Kulturrådet. Även Konsthallen har genomfört pedagogiska skolprojekt som stimulerar till kreativt tänkande i lärandeprocessen. I dessa projekt har ca. 45 skolklasser från stadens olika hörn deltagit. Inom den pedagogiska verksamheten på Malmö Konstmuseum finns flera visningar och program som aktivt arbetar mot målen i skolan. Ämnen som bild, svenska, historia och trosfrågor integreras och bidrar till att barnen får möjlighet att vidga sina perspektiv och samtidigt ta del av kulturella uttryck. 2.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har bidragit till måluppfyllelse genom de många samarbeten som finns med skolan. Genom att ge lärare/pedagoger tillgång till kultur, breddas den pedagogiska verktygslådan och barnens lärande stärks. Redan våren 2013 inledde kulturförvaltningen ett arbete med en utepedagogisk plattform i samarbete med miljöförvaltningen, tre institutioner på Malmö Högskola och Skoltjänsten Öresund. Detta har även pågått under 2014. Syftet med samarbetet är att visionärt och forskningsrelaterat undersöka hur andra rum t.ex. kulturinstitutioner och natur kan bidra till inlärning och ungas utveckling. Parallellt prövas, i form av pilotprojekt, ett antal olika modeller och former för inlärning. Under arbetets gång kommer allt fler aktörer att involveras i arbetet med en utepedagogisk plattform. 2.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska erbjuda kulturupplevelser och pedagogiska aktiviteter under trygga former. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 7(62) Deltagarnas säkerhet är en prioriterad fråga i alla aktiviteter som anordnas inom kulturförvaltningens verksamheter. Exempelvis har kultur- och naturbussar sett till att elever tryggt transporterats mellan skolan och olika besöksmål. I dagsläget är bussarna i stort sett alltid fullbokade. Malmö Kulturskola har arbetat vidare med att aktivt nå alla flickor och pojkar i Malmö, genom exempelvis PrövaPå-verksamheten (7-åringar), Tvåornas Kör (8-åringar) och Kulturtimmen (9åringar). I detta arbete ingår att barnen samlas kring att sjunga och dansa inför föräldrar, syskon, vänner och inför varandra. Stolta flickor och pojkar som tillsammans får visa vad de kan, skapar gemenskap och trivsel. Satsningen på El Sistema har breddats ytterligare och under året har ca. 500 barn varit delaktiga från området Holma/Kroksbäck. El Sistema bidrar på ett direkt sätt till elevernas trivsel i skolan. 2.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Allt pedagogiskt arbete inom Kulturförvaltningen ska genomsyras av ett genusperspektiv. Kulturförvaltningen har under året arbetat aktivt med säkerställa ett genusperspektiv i dess verksamheter. Som exempel kan nämnas att Malmö Konstmuseum arbetar med ett genusperspektiv i samtliga visningar där möjlighet ges, dels i den permanenta utställningen ” Från 1500-Nu”, dels i tillfälliga utställningar, såsom ”En egen röst”, en utställning som visades 2014 om kvinnors rätt att göra sin röst hörd och rösträttsfrågan under 1800-talet och början av 1900-talet. Även Malmö museer har anlagt genusperspektiv i samtliga verksamheter och arbetar för att vara en normkreativ arena. Inom Kultur för barn och unga strävar man ständigt efter att inkludera ett genusperspektiv vid inköp av föreställningar. Genom att säkerställa ett genusperspektiv i förvaltningens pedagogiska arbete är ambitionen att inte bara säkerställa att den egna organisationen reflekterar och agerar kring dessa frågor, utan även att kulturförvaltningen bidrar till en samhällsutveckling. 2.10 Den socialt betingade hemlösheten ska minska Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har inte kunnat påverka måluppfyllelsen. 2.11 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • • Samtliga verksamheter inom Kulturförvaltningen ska vara jämställda. Kulturförvaltningen ska erbjuda en arena för debatt och dialog om jämställdhet. Med utgångspunkt i 60/40-principen är förvaltningen som helhet relativt jämställd. Under 2014 var fördelningen i genomsnitt 62 % män och 38 % kvinnor. Inom de olika verksamheterna varierar dock fördelningen. Detta har varit och kommer att vara även framgent en fokuserad fråga vid varje rekrytering. Vad gäller nämndens mål att erbjuda en arena för debatt och dialog, är förvaltningens uppfattning att detta mål i hög grad är uppfyllt. I följande avsnitt lyfts några exempel som bidragit till måluppfyllnad. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 8(62) Den 12-15 juni stod Malmö stad värd för ett historiskt möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Kulturförvaltningen var projektledare för Nordisk Forum Malmö 2014-New action on Women´s rights som nådde en publik på 30 000 och fick ett stort genomslag i både tryckt och digital media. Inget liknande möte har hållits i Norden på över 20 år. Politiker, aktivister, kulturpersonligheter och forskare från hela Norden och världen var på Nordisk Forum för att samtala, debattera och träffas. En historisk kraftsamling ägde rum, både på konferensen som tog plats på Malmö Arena och Malmö mässan, och i Folkets Park där den lokala feministiska uppslutningen var enorm. Med utgångspunkt både från jämställdhetskonferensen och Baltiska utställningen arrangerade Malmö Konstmuseum också en utställning om kampen för kvinnlig rösträtt En egen röst-om kvinnors kamp för rösträtt och mänskligt utrymme. På Malmö Museer invigdes utställningen Women making history, som skildrar 100 år av immigrantkvinnornas liv och arbete i Malmö, lagom i tid till Nordisk forum. Under 2014 har alla verksamheter tagit fram jämställdhetsanalyser med syfte att skapa en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom respektive institution och enhet. I detta sammanhang kan Malmö Kulturskola nämnas, som gjort en genomgripande analys av sin verksamhet, både avseende fördelning mellan pojkar och flickor, men även utifrån ett resursperspektiv, d.v.s. hur stora resurser som flickor respektive pojkar tagit del av. Detta arbete bygger på en metodik som kallas för Gender Budgeting Analysis (GBA), d.v.s. att med genus som utgångspunkt analysera budgetfördelningen och i förlängningen nå en mer jämställd allokering av budgetmedel. Förvaltningens verksamheter arbetar även med att göra statistiken könsuppdelad, något som kommer att utvecklas ytterligare under kommande år. Exempelvis har man under 2014 initierat en satsning på att implementera statistikverktyg inom verksamheten för barn och unga, som möjliggör väsentligt bättre beslutsunderlag. Sommarscen Malmö har arbetat genomgående med ett jämställdhetsperspektiv, bl.a. genom att kontinuerligt räkna kvinnor och män i repertoarläggning för att säkra en jämställd representation. På samtliga arrangemang görs en okulär uppskattning av publikmängd samt könsfördelning av denna. Sommarscen genomför även regelbundet större kvalitativa och kvantitativa undersökningar bland publik och Malmöbor där kön är en av bakgrundsvariablerna. I resultatet för 2014 förhåller det sig på det stora hela relativt jämt fördelat. Malmö museer har under 2014 fortsatt att jämställdhetsintegrera verksamheten genom utbudsanalyser avseende flickor respektive pojkar, analys av fotosamlingar, beställningar, undersökning av sammansättning av bokade grupper samt genom att jämställdhetsaspekter beaktas i arbetet med målgrupper i projektplaner. 2.11.1 Arbete med ”Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering” Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd x Skolresultat x Attitydundersökningar i skolan x Hemlöshet x Nöjdhet i äldreomsorgen x Trygghet x Kulturnämnden, Årsanalys 2014 Ja i årsanalys 2013 9(62) Statistikområde Ja Nej Till viss del Mötesplatser för ungdomar x Deltagande i fritidsaktiviteter x Inte tillämpligt Ja i årsanalys 2013 Utländsk bakgrund bland medarbetarna x x Ofrivilligt deltidsanställda x x Jämställdhetsanalyser Verksamhet/avdelning som granskats och analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv Beskrivning av jämställdhetsanalys Hur/finns det planer att resultatet av jämställdhetsanalysen påverkar/påverkat verksamheten som analyserats? Malmö Kulturskola Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Kultur för barn och unga Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Malmö Sommarscen Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Fotoenheten Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Malmö Konsthall Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Malmö Konstmuseum Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Malmö Stadsarkiv Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Malmö Museer Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja Malmö Stadsbibliotek Jämställdhetsanalys med plan för utveckling Ja 2.12 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • • Kulturförvaltningen ska verka för att alla Malmöbor oavsett kön, könsidentitet etnisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning ska kunna delta, inspireras och engagera sig i kulturella och konstnärliga aktiviteter. Kulturförvaltningen ska skapa arena för debatt och dialog kring antidiskrimineringsområdet. Förvaltningen har åtagit sig att utveckla och förnya formerna för stöd till det fria kulturlivet samt främja ett vidgat deltagande. Ett annat fokusområde är att erbjuda öppna, inbjudande och tillgängliga lokaler. Kring båda dessa åtaganden har det skett stora framsteg under 2014. Kulturstödsenheten har breddat sitt stöd till det fria kulturlivet och erbjuder förutom ekonomiskt bidrag även andra typer av tjänster, såsom forum för nätverkande. Vad gäller öppna, inbjudande och Kulturnämnden, Årsanalys 2014 10(62) tillgängliga lokaler, är flytten av Stadsarkivet och dess förlängda öppettider ett bra exempel på ökad måluppfyllelse. Under 2014 har Stadsbiblioteket inlett en HBT-certifiering, vilket inneburit utbildningsinsatser för bibliotekets personal. Planen är att utvärdera denna satsning och utvidga till övriga delar av förvaltningen. Genom Kulturstödsenhetens verksamhet erbjuds malmöborna ett brett och rikt kulturutbud som speglar stadens många olika sidor och som därmed bidrar till att skapa acceptans och förståelse för olikheter malmöbor emellan. Malmö Museer driver sedan hösten 2011 Globalen, en mötesplats för frågor kring hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Verksamheten är ett samarbete mellan museet, Röda Korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp IM, med medel från Sida. Globalen erbjuder program för skolklasser och anordnar temakvällar. Malmö Lärcentrum som finns på Stadsbiblioteket är en modern lärandemiljö där människor med de mest skilda bakgrunder, erfarenheter och intressen träffas och kan diskutera och lära av varandra. Personal finns alltid tillhands och på datorerna hittar man rättstavnings- och översättningsprogram. Avdelningen gör egna mätningar som visar att besökarna väl representerar alla malmöbor, t ex har ca hälften av besökarna svenska som modersmål därefter är persiska, dari och engelska de vanligaste modersmålen. 2.13 Malmös äldre ska känna att de få den vård och omsorg de behöver Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska erbjuda ett bra och relevant kulturutbud till Malmös äldre. Kulturnämnden har bidragit till måluppfyllelse genom att erbjuda ett riktat kulturutbud för Malmös äldre. Som exempel kan nämnas att Stadsbiblioteket erbjudit stadens seniorer skönlitterära boktips s.k. Seniorbokprat, Boken kommer-service till dem som inte själva kan ta sig till biblioteket och även anordnat högläsning och bokprat på vårdhem. Malmö Konsthall i samarbete med Club Cefalon och Minneskliniken Malmö har drivit verksamheten ”Konst som uttrycksmedel” med konstpedagogik för personer med demenssjukdom. Syftet med projektet är att undersöka hur konst kan stimulera personer med Alzheimers till att uttrycka sig och att kommunicera. Släktforskning är en av de allra vanligaste fritidssysselsättningarna för Malmös äldre, för vilket Stadsarkivets lokaler erbjuder stora möjligheter. 2.14 Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • • Kulturförvaltningen ska erbjuda kultur i det offentliga rummet som på så sätt ökar tryggheten. Kulturförvaltningen ska ha mångfunktionella, trygga och kreativa mötesplatser. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 11(62) Kulturnämnden har bidragit till måluppfyllelse genom sitt rika och synliga kulturutbud som finns på många olika platser i staden. Exempelvis har Sommarscen Malmö under juni-augusti funnits på 35 olika platser runtom i hela Malmö. Kulturinstitutionerna erbjuder en välkomnande trygg miljö, med aktiviteter för såväl vuxna som barn. Förvaltningens har i många olika sammanhang fungerat som mångfunktionella mötesplatser. Däribland Stadsbiblioteket som huserat drygt 700 arrangemang med ca.25 000 besökare. 2.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • • • Kulturförvaltningen ska erbjuda alla Malmös barn och ungdomar tillgång till ett varierat, hållbart och kvalitativt kulturutbud med fri entré eller låga avgifter. Kulturförvaltningen ska erbjuda kulturupplevelser till barn och unga i Malmö på loven. Kulturförvaltningen ska erbjuda Malmös barn och unga kulturupplevelser som utmanar, berör, förändrar perspektiv och inspirerar. Kulturnämnden har bidragit till måluppfyllelse genom verksamhetens stora riktade utbud till barn och unga. Förutom Malmö Kulturskolas årliga verksamhet med utbildningar för 3 383 flickor och pojkar, har 500 barn varit delaktiga i den stora satsningen på El Sistema i området Holma/Kroksbäck. Samarbetet med Malmö Symfoniorkester har stärkts ytterligare, vilket utmynnade i en konsert i Malmö Konserthus. Vid detta tillfälle äntrade El Sistema-barnen scenen och framträdde med sång, fiol och flöjt tillsammans med symfoniorkestern. Kulturskolan har utrett avgiftsfrågan för att hitta en nivå som inte utesluter några grupper av flickor och pojkar. I våras tog också kulturnämnden beslut bl.a. om en sänkning till 300 kr per termin och som i maj även beslutades av kommunstyrelsen. Stadsarkivet kommer i sina nya lokaler på Bergsgatan erbjuda barn- och unga läsplatser, möjlighet till studier samt datorplatser. Kultursommar upprepades för andra året och 194 flickor och pojkar mellan 16-19 år fick under sommaren praktik på någon av kulturförvaltningens institutioner. Målet är att erbjuda kvalitativa praktikplatser där unga kan prova på arbetsuppgifter som förekommer inom kulturförvaltningen och kultursektorn som helhet. Till utställningen ”Baltiska speglingar” har Malmö Konstmuseum tagit fram en tipspromenad för unga. Tipspromenaden inbjuder på ett humoristiskt sätt till nya perspektiv och tankar inom konsten. Under loven har bland annat Malmö museer erbjudit kostnadsfria aktiviteter, vilka under 2014 varit välbesökta. 2.15.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning STPLN STPLN/Stapelbädden har utvecklats väl enligt plan under 2014. Utvecklingsarbetet sker i samarbete mellan föreningen STPLN, Gatukontoret (Stapelbädden), och Kulturförvaltningen. Cykelköket, Textildepartementet, Återskapa, Fabriken, och HUB:en erbjuder, med utgångspunkt i hållbar utveckling, möjligheter till skapande aktiviteter med stor bredd utifrån besökarens ålder, önskemål och behov. Allt från att lära sig laga en punktering, ge t ex kreativa och kulturella Kulturnämnden, Årsanalys 2014 12(62) Mötesplats Beskrivning näringar och andra möjlighet att använda laserskärare och 3 D-printers mm, sy dina kläder, använda HUB:en för att skapa projektarbetsplatser. Förutom detta arrangerar också STPLN kulturella aktiviteter och events t ex The Window Project då professionella konstnärer bjuds in för att arbeta på STPLN:s stora glasytor. Verksamheten på STPLN/Stapelbädden vänder sig till alla, men har en tyngdpunkt på barn och unga samt unga vuxna med en bra fördelning mellan flickor och pojkar, män och kvinnor. Moriska Paviljongen i Folkets Park Re:Orient driver verksamheten som startade sommaren 2011. Balagan, Stadsbiblioteket Balagan som invigdes i juni 2012 vänder sig til barn mellan 9-12 år. Här kan barnen låna böcker, läsa och få boktips, skapa något eller spela instrument i ljudlabbet. Kultur och naturrummet på Torup En informell verksamhetsgrupp har bildats mellan Fastighetskontoret, CPI/Naturskolan, Fritidsförvaltningen, och Kulturförvaltningen, med syfte att arbeta för koordinering av aktiviteter i området. Första veckan i september hade KBU ett stort projekt i Torup för 500 högstadieelever - ett samarbete mellan Malmö museer, Statarmuseet och den Malmöbaserade teatergruppen Teater Variant. I projektet ingick föreställningen Jordägarna som spelades i ett tält på Stallgården, där även två öppna och kostnadsfria föreställningar erbjöds allmänheten, i samarbete med Svedala kommun. Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle Antal mötesplatser 31 dec 2014 31 dec 2013 4 4 2.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska erbjuda flickor och pojkar tillgång till kultur på lika villkor. Samtliga av kulturförvaltningens institutioner har redovisat jämställdhetsanalyser. Analyserna ger institutionerna bättre möjligheter att dels överblicka publiksammansättning, men ger också verktyg för att granska de egna produktionerna och utbudet ur ett genusperspektiv. En Gender Budget Analysis (GBA) som ger en bild av hur institutionernas medel fördelas till aktiviteter och resurser som kommer flickor respektive pojkar till del, har tagits i bruk i analyserna. En särskild likabehandlingsgrupp, med medlemmar från olika delar av förvaltningen har på uppdrag av nämnden sammanställt en jämställdhetsstrategi under ledning av HR-avdelningen. I enlighet med jämställdhetsstrategin tillsattes 2014 en central jämställdhetssamordnare på Kulturförvaltningen. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 13(62) 2.16.1 Andelen flickor respektive pojkar som deltar i fritidsaktiviteter Deltagare/besökare i fritidsverksamheter inom nämndens ansvarsområde 2014 Verksamhet/anläggning Kulturskolan 2013 Antal flickor Antal pojkar Andel flickor, % Andel pojkar, % Antal flickor Antal pojkar Andel flickor, % Andel pojkar, % 2 064 1 319 61,0 39,0 1 700 1 120 60,3 39,7 2.17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska varje år öka andelen nyanställda med mångfaldsbakgrund. Mellan december 2013 och december 2014 har andelen medarbetare med utländsk bakgrund marginellt ökat. Dock har det skett en minskning vid jämförelse med tidigare år. Orsaken är att ett antal visstidsanställda medarbetare med utländsk bakgrund har slutat. Kulturförvaltningen arbetar dock aktivt med dessa frågor och som ett led i att åstadkomma förändring, är numera en HR-konsult alltid med vid rekryteringar. Under nästa år ska utbildningar i mångfald genomföras med bland annat "Malmö mot diskriminering" som arrangör. EU-projektet Brokering Migrants Cultural Participation, som Malmö Museer deltar i, handlar bland annat om mångfaldsrekrytering, dvs. kompetensbaserad och icke-diskriminerande rekrytering, vilket ska komma hela förvaltningen till nytta. 2.17.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 dec 2014 Kulturförvaltningen 31 dec 2013 31 dec 2012 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 13,5 % 12,5 % 13,1 % 13,1 % 12,9 % 13,0 % 13,8 % 16,8 % 14,9 % 2.18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Kulturnämnden, Årsanalys 2014 14(62) 2.18.1 Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda Andel ofrivilligt deltidsanställda 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 44 26 70 37 30 67 Antal ofrivilligt deltidsanställda (t.v.) * 1 1 1 1 1 1 Därav mer än sex månader ** 1 1 1 1 1 1 Andel ofrivilligt deltidsanställda (%) 2,3 3,8 1,4 2,7 3,3 1,5 2,27 3,85 1,43 2,70 3,33 1,49 Antal deltidsanställda medarbetare Mer än sex månader * Antal tillsvidareanställda medarbetare som vid mättidpunkten 2014-12-31 har aktiv anmälan om önskemål avseende högre tjänstgöringsgrad ** Antal tillsvidareanställda medarbetare som varit anmälda som ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader vid mättidpunkten 2014-12-31. 2.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska minska antalet timanställda. Som mätetalen nedan visar har utvecklingen under året gått i fel riktning. Nämnden har tagit beslut om att antalet timanställda ska minska och förvaltningen har ett stort fokus på denna fråga. Bland annat har HR-konsult har anställts för att utreda möjligheterna att skapa en bemanningspool för de verksamheter som är beroende av timanställda och på så vis skapa en högre flexibilitet och reducera antalet timanställda. 2.19.1 Förändringen av andelen timavlönade timmar Andel arbetade timmar av timavlönade av totalt antal arbetade timmar, genomsnitt Jul-nov 2014 Kvinnor Kulturnämnden, Årsanalys 2014 Män Jul-nov 2013 Totalt Kvinnor Män Totalt 15(62) Jul-nov 2014 Kulturförvaltningen 5,6 % 8,4 % Jul-nov 2013 6,7 % 4,9 % 7,4 % 5,9 % Andel av arbetade timmar av timavlönade som utförts av kvinnor respektive män Jul-nov 2014 Kulturförvaltningen Jul-nov 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män 49,2 % 50,8 % 49,5 % 50,5 % 2.20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska säkerställa att det inte finns några osakliga löneskillnader. Kulturförvaltningen genomförde en lönekartläggning i oktober 2014. Den visade att medellönen skiljde sig mer än tre procent mellan kvinnor och män inom yrkeskategorierna musiklärare, assistenter och projektledare. Inom de tre yrkeskategorierna var det kvinnor som hade högre medellön än männen. En analys av siffermaterialet och en dialog med några av våra verksamheter och chefer visade att skillnaderna i medellön var sakligt grundade. Det kunde då konstateras att det med största sannolikhet inte finns några osakliga löneskillnader mellan kvinnors och mäns löner inom Kulturförvaltningen. 2.21 Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningens verksamhet ska sträva mot att bli miljöcertifierad. Science Center Malmö vid Malmö Museer har utvecklats vidare under året. Projektet har pågått under tre år och drivits tillsammans med Miljöförvaltningen med medel från EU:s regionala utvecklingsfond. Genom projektet, som avrundades med ett Kunskapskalas vid halvårsskiftet 2014, har en rad utställningar och aktiviteter knutits samman på Malmö Museer. Fokus har varit miljö, naturvetenskap, klimat och hållbar utveckling, och projektet har syftat till att skapa engagemang och intresse för naturvetenskap och teknik. Idéutveckling och nytänkande, interaktivitet, pedagogik och experiment har gått som en röd tråd genom projektet. Utbildning till Science Center Malmö-guider påbörjades under året, för unga vuxna upp till 25 år. De fick en fördjupad kunskap i guideteknik och coachning av specialister från Miljöförvaltningen så att de senare på egen hand ska kunna hålla visningar i utställningar som Vår natur och Idéplaneten. Stadsbiblioteket har under 2014 haft tema Hållbart med en rad olika program, aktiviteter och utställningar med allt från återvinningsverkstad till stadsodling och föreläsning om Malmö som hållbar stad. I arbetet med att utveckla Malmö Museum som ett Science Center är temat hållbar stadsutveckling centralt. Sommarscen Malmö har i enlighet med Kommunfullmäktiges mål arbetat med ekologisk hållbar stadsutveckling samt för att anordna hållbara arrangemang. Detta sker bland annat i form av in- Kulturnämnden, Årsanalys 2014 16(62) terna hållbarhetsmål att endast andvända miljöeffektiva transporter för personal och gods samt att endast servera kranvatten till artister. Konceptet Sommarscen Malmö är även en del av en ekologiskt hållbar stadsutveckling, där man uppmanar publiken att ta sig fram till fots, kollektivt eller med cykel till nya platser i staden, samt att mötas och vistas i stadens offentliga rum och grönområden. 2.22 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Alla förvaltningens inhyrda fordon ska vara miljöbilar. Av totalt 8 bilar som hyrts under året har 5 stycken varit miljöbilar. 2.22.1 Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Kulturförvaltningen 31 dec 2014 31 dec 2013 5 5 Antal använda miljöbilar under 2014 är oförändrat vid jämförelse med 2013, men totalt antal bilar som använts har minskat från 9 till 8 stycken. 2.23 Luftföroreningarna ska minska Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har bidragit till måluppfyllelse genom att verka för att samtliga arbetsresor ska ske på det, med hänsyn till avstånd och tidsåtgång, mest miljövänliga sättet. Samtliga institutioner tillhandahåller cyklar för tjänstebruk. 2.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska öka andelen ekologiskt och etiskt certifierade produkter vid inköp och upphandling. 2.24.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter Kulturnämnden Kulturnämnden, Årsanalys 2014 Dec 2013 - nov 2014 Jul 2013 - nov 2013 69 % 76 % 17(62) Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor Kulturnämnden Dec 2013 - nov 2014 Jul 2013 - nov 2013 78 % 91 % Andelen inköp av ekologiska respektive etiskt certifierade varor har minskat. Inom förvaltningen pågår ett arbete för att vända denna trend. Bland annat är analysmöjligheterna under utveckling, som i förlängningen ska borga för ett ökat ansvarstagande i hela organisationen. 2.25 Biologisk mångfald ska värnas Kulturnämnden har antagit följande nämndsmål: • Kulturförvaltningen ska erbjuda en arena för inspiration, diskussion och information om hållbar utveckling och biologisk mångfald. Kulturnämnden har bidragit till måluppfyllelse genom bland annat satsningen på kultur- och naturbussar, vilka syftar till att öka kunskapen hos eleverna om samspelet mellan människa och natur. Genom sina naturhistoriska samlingar bidrog Malmö Museer i minst tre forskningsprojekt inom nutida biologiska miljöer. Med ett nytt Marinpedagogiskt center i Ribersborg samt Akvariet, kommer Malmö Museer framöver att kunna förstärka den pedagogiska verksamheten på området vilket ska bidra till en ökad förståelse för vikten av biologisk mångfald. 2.26 Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har bland annat bidragit till måluppfyllnad genom satsningen i Torup. Inom ramen för detta har en informell verksamhetsgrupp bildats mellan Fastighetskontoret, CPI/Naturskolan, Fritidsförvaltningen, och Kulturförvaltningen, med syfte att arbeta för koordinering av aktiviteter i området. Första veckan i september hade Barnkulturenheten ett stort projekt i Torup för 500 högstadieelever - ett samarbete mellan Malmö museer, Statarmuseet och den Malmöbaserade teatergruppen Teater Variant. I projektet ingick föreställningen Jordägarna som spelades i ett tält på Stallgården, där även två öppna och kostnadsfria föreställningar erbjöds allmänheten, i samarbete med Svedala kommun. Kultur- naturbussarna har ökat tillgängligheten till kultur och naturaktiviteter. Det finns stor efterfrågan såväl under terminerna som under loven. Under 2015 kommer ett nytt bussavtal att tecknas och parallellt med upphandlingen arbetar förvaltningen med att få tillgång till ett bättre och mer effektivt bokningssystem. Efterfrågan på resor till kultur, kulturarv och miljö är enorm men förhoppningen är att ett mer effektivt bokningssystem ska göra att fler barn får möjlighet att resa med oförändrade ekonomiska resurser. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 18(62) 2.27 Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Kulturnämnden har inte antagit något nämndsmål i anslutning till detta fullmäktigemål. Kulturnämnden har inte kunnat påverka måluppfyllelsen. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 19(62) 3 Uppföljning av verksamheten 3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014 Att prioritera satsningar på kultur för barn och unga samt göra kulturen mer tillgänglig i hela staden. Uppdraget pågår. Kulturnämnden har de senaste åren prioriterat insatser och verksamheter som underlättar för allt fler att besöka kulturinstitutioner och ta del av olika kulturverksamheter t.ex. ökade öppettider på Stadsbiblioteket, Malmö Museer och Malmö Konstmuseum samt fri entré för unga upp till 20 år på museerna. Nya arbetsmetoder har också utvecklats för att nå olika åldersgrupper och andra publikgrupper än de som traditionellt tar del av kulturutbudet. Den 8 november invigdes Stadsarkivets nya lokaler på Bergsgatan. Stadsarkivet befinner sig nu mycket centralt i Malmö där många människor bor, jobbar och dagligen passerar. Denna placering kommer markant att öka tillgängligheten för besökarna. I nära samarbete med Malmö Stadsbibliotek har det upprättats en ny biblioteksfunktion på det nya Stadsarkivet, som området tidigare saknat. Ytterligare satsningar är att erbjuda läsplatser, möjlighet till studier samt datorplatser i de nya lokalerna. Sommarscen Malmös programsäsong 2014 har bjudit Malmöborna på upplevelser under bar himmel, alltifrån Rönneholmsparken och Örtagårdstorget till Lindängens centrum. För att ytterligare nå en större och bredare publik provade Sommarscen ett nytt programkoncept som gick under arbetsnamnet Hedmanska på turné - en mobil scen som placerades bl.a. på ljudkullen i Scaniaparken och Mölleplatsen. Sommarscen har under 57 dagar, mellan den 14 juni och 9 augusti, haft totalt 180 programpunkter som genomförts på 39 spelplatser. Inför 2014 fick enheten Kultur för barn och unga på kulturförvaltningen ett nytt och större uppdrag. Vid sidan av den kulturproducerande funktionen ska enheten också samordna kulturförvaltningens barn- och ungdomskultur på strategisk nivå och ansvara för det förvaltningsövergripande arbetet mot skola och förskola. Ett nära samarbete över förvaltningsgränserna ökar möjligheterna för att fler barn och unga ska kunna ta del av stadens rika kulturliv. Kulturförvaltningens fördelnings- och statistiksystem Kulturproceduren kommer som ett led i detta anpassas till den nya skolorganisationen. Målet är att skapa ett förvaltningsövergripande verktyg som ska underlätta skolors och förskolors besök på våra kulturinstitutioner/mötesplatser. Ett nära samarbete har inletts med förskoleförvaltningen i skapandet av Kreativt Lärcentrum. Det är en mötesplats i lokalen Lagret på Mazettihuset för barn, föräldrar, pedagoger och studenter. Tillsammans kan man här nå de minsta barnen och deras pedagoger på nya sätt, arrangera gemensamma fortbildningar och visa upp den stora pedagogiska verksamhet som vår förvaltning erbjuder i ett nytt sammanhang och med barnets rätt till kultur i fokus. Den första april överfördes verksamheten Kulturkopplingen som tidigare varit verksam i västra innerstaden till kulturförvaltningen. Kulturkopplingen är en stödfunktion för pedagogisk personal i förskola och skola och genom att organisatoriskt tillhöra kulturförvaltningen kan verksamheten vidareutvecklas och nå ut nu till förskolor och skolor i hela Malmö. I Malmö idag finns inte de ekonomiska förutsättningarna för alla att betala för kultur och därför har kulturskolan utrett avgiftsfrågan för att hitta en nivå som inte utesluter några grupper. I mars Kulturnämnden, Årsanalys 2014 20(62) tog kulturnämnden beslut om en sänkning av avgifterna till kulturskolan från 550 kr till 300 kr tillsammans med en syskonrabatt som började gälla från höstterminen 2014. Malmö Kulturskola arbetar på Holmaskolan och Kroksbäcksskolan enligt El Sistema modellen, där barn flera gånger i veckan utövar kultur i form av sång, rytmik och orkesterspel. El Sistema involverar familjen och totalt nås 435 barn i området av verksamheten. Detta är en av kulturförvaltningens viktigaste satsningar för att minska segregationen i Malmö. Unga Teatern drog igång sin verksamhet hösten 2014 och går enligt planerna. En konstnärlig ledare har kontrakterats och tre pedagoger har anställts. Den första föreställningen som spelades gratis på Studion (Unga Teaterns scen) var Lilla Döden Hälsar På. Parallellt fortsätter Stadsteatern det pedagogiska arbetet med Stora Teaterkursen i skolorna då teaterns pedagoger träffar flickor och pojkar i skolår 3. Att testa kvällsöppet på Malmö Museer Uppdraget är inte genomfört. Stora delar av Malmö Museer har varit stängt under 2014 för ombyggnad av det nya Akvariet och en mer tillgänglig entré. Planen är att genomföra kvällsöppet under 2015 när hela museet är öppet igen. Att tillse att fler barn får möjlighet att utnyttja natur- och kulturbussarna samt öka tillgängligheten till bussarna för elever med funktionshinder. Uppdraget pågår. 2014 effektiviserades trafiken med Kultur- och naturbussen för att kunna ge fler barn möjlighet att ta del av upplevelser kopplade till kultur, kulturarv och miljö. Efterfrågan resorna är stora och resmöjligheterna uppskattas, inte bara av barnen, utan också mycket av stadens lärare och pedagoger. Under våren inleddes arbetet med att upphandla ett nytt avtal för Kultur- och naturbussarna för att kunna ge en ännu bättre service till Malmös förskolor och skolor. I denna process är även grundskoleförvaltningen och förskoleförvaltningen delaktiga. Bokningen av bussarna är tätt kopplad till Kulturproceduren, där uppdatering och utveckling av systemet pågår med syfte att öka användarvänligheten och kompabiliteten med övriga system inom Malmö stad. Sedan 2013 har kulturförvaltningen ett samarbete med Transportövervakningscentralen på serviceförvaltningen för att kunna erbjuda kompletterande trafik med Kultur- och Naturbussen för funktionshindrade barn och ungdomar. Att tillse att det i samtliga platsannonser framgår att man alltid har rätt till heltid. Uppdraget är genomfört. Kulturförvaltningen annonserar enbart ut heltidstjänster med undantag av musiklärartjänster till El Sistema. Andra undantag kan vara uppdrag under viss tid på grund av specifika projekt. 3.2 Viktiga händelser Kulturförvaltningens institutioner och centrala enheter/funktioner Stadsbiblioteket Mötet med Malmöborna Under 2014 har stadsbiblioteket påbörjat en process som syftar till att hela verksamheten ska bli HBT-certifierad. Vid ingången av 2015 är halva personalen certifierad, resten börjar sin utbildning i början av 2015. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 21(62) Under året har den nya receptionen färdigställts och ett nytt slutet kontanthanteringssystem införts. Reserverat material har fått en ny plats, vilket gör att besökarna fått en mer lättnavigerad miljö och personalen en bättre arbetsmiljö. Med den nya, inbjudande miljön med tydlig skyltning, nya rutiner och personal som kompetensutvecklats inom samhällsvägledning och HBTcertifiering har kvaliteten på bemötandet ökat. Under 2014 har också det interna projektet Malmökultur för alla kommit igång och prövas nu i verksamheten. Det innebär att besökarna inspireras att ta del av stadens stora kulturutbud genom utställningar och happenings som äger rum i utrymmet bakom receptionen. Malmö pratar om har genomfört ett antal arrangemang där malmöborna inbjudits att prata om aktuella ämnen. Besökare har kunnat rösta fram ämnena för samtalen och Stadsbiblioteket har använt sig av skådespelare för att belysa olika frågor. 2014 har Malmö stadsbibliotek varit värd för förtidsröstning till både Europaparlamentet och det nationella valet. Europa Direkt har arbetat mycket med ungt valdeltagande, och det har hållits många arrangemang för ungdomar i EU-direkts regi. Stadsbiblioteket, Sydsvenskan och ABF genomförde en satsning, Kom i läsform på sju veckor, för att sätta fokus på hur viktigt och roligt det är att läsa. Biblioteket är som hjärnans Friskis och Svettis och bibliotekskortet det bästa gymkortet. I arbetet mot diskriminering har Malmö stadsbibliotek under 2014 arbetat med att könsuppdela statistiken så långt som möjligt. Barn & Unga Fortsatt planering och brukardialoger i arbetet med Lilla Slottet. En stor brukarundersökning har genomförts, en så kallad nollmätning. Under 2014 har stadsbiblioteket flyttat tre anställda till Barn & Unga, som ett led i att prioritera verksamheten för barn. Biblioteket hade återkommande aktiviteter för barn hela sommaren. En kulturpedagog anställdes under åtta veckor och två gånger i veckan var det skapande av olika slag i Barnens verkstad och två gånger i veckan på Balagan. Aktiviteterna var välbesökta och mycket uppskattade. Digitala Biblioteket Stadsbiblioteket har arbetat med e-mediefrågan och andra nationella, digitala bibliotekslösningar tillsammans med Stockholms stadsbibliotek och Kungliga Biblioteket. Arbetet tillsammans med Stockholm har även påbörjats med att utveckla digitala erbjudanden för barn. Utveckling Stadsbiblioteket har arbetat fram ett förslag till ny biblioteksplan. Arbetet har skett tillsammans med skolförvaltningar och områdesnämnder med en stark koppling till Malmökommissionen. Beslutet i ärendet tas av kulturnämnden i början av 2015. Ett samarbete med verksamheten på Stadsarkivet har inletts och en medarbetare från biblioteket har arbetat på arkivet och byggt upp biblioteksverksamheten där. Det har varit ett lyckat samarbete kring bemötande, medieinnehåll, teknik och detta kommer att fördjupas ytterligare under 2015. Personal Stadsbiblioteket har gått från sex enheter till sju, vilket har lett till mer specialiserade enheter med färre medarbetare under varje enhetschef. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 22(62) Malmö Kulturskola RMS Korinth Ett mål för Malmö Kulturskola är att skapa utvecklande konstnärliga möten, och våren 2014 innehöll flera exempel på sådana. Ett av dem sammanföll med Malmö kulturskolas nya satsning på sportlovet, då Malmö Kulturskola erbjöd ett antal flickor och pojkar några heldagar ihop med sina lärare för att repetera och genomföra en specialföreställning. Resultatet blev pjäsen RMS Korinth som framfördes på Palladium av 8 skådespelare som fick hjälp av ett tjugotal musikelever. Musiken var specialkomponerad av en lärare, och pjäsen skriven av en av eleverna, vilket är helt i linje med Malmö Kulturskolas nya fokus på elevens eget skapande. Konserthuskonserten Årets stora konsert hölls i mars på ett utsålt Malmö Konserthus, där huvudnumret var filmmusiken från Forrest Gump. Malmö kulturskola har inte haft en uppsättning av instrument för en symfoniorkester på flera år, men samarbetet mellan stråk och blås i Forrest Gump vittnade om att förutsättningarna finns för att om några år få en symfoniorkester på nytt. Rock/Pop-orkestrar Malmö Kulturskola har i många år haft undervisning på instrument förknippade med rock- och popmusik. Däremot har antalet rock- och poporkestrar varit nästan obefintliga, vilket nu förändrats. De olika enskilda instrumentlärarna blandar sina elever, undervisar gemensamt och skapar rock- och popgrupper. Kontakt har tagits med Arena 305, vilket är kommunens verksamhet med replokaler, café och scen för ungdomar över 15 år. Tanken är att kontakten ska inspirera de äldre eleverna att också spela tillsammans på egen hand. Sommarpraktikanter genomförde en föreställning Två lärare tog emot 20 praktikanter från Ung i Sommar, som på en månad skapade en färdig föreställning som ägde rum den 9 juli inför en fullsatt Mazettisal. El Sistema Läsåret 2013-14 var året då Malmö Kulturskolas viktigaste satsning för att minska segregationen i Malmö startades upp. Resultatet är att 500 barn i området Holma/Kroksbäck är på något sätt involverade i El Sistema. Vidare har samarbetet med MSO befästs vilket mynnade ut i en konsert på Konserthuset, där El Sistema-barnen äntrade scenen och framträdde med sång, fiol och flöjt tillsammans med symfoniorkestern. I slutet av juni reste fyra lärare, 18 barn och fem föräldrar på ett El Sistema-läger i Göteborg där de deltog i en konsert med 600 barn från hela Sverige. Under höstterminen utökades El Sistema-orkestrarna med cello, efter att ytterligare en lärare anställts. Samarbeten med Musikhögskolan och MSO under hösten resulterade i två större konserter, varav en ägde rum på Ledarskapsdagen i Baltiska hallen inför 1000 chefer i Malmö stad. Organisation En förändring av alla lärararbetslagen har genomförts dels som en anpassning till det nya antalet enhetschefer som växt till tre från tidigare två chefer, men också för att skapa slagkraft och energi i organisationen. Förvaltningsövergripande samarbeten En tydlig tendens under året har varit att de förvaltningsövergripande samarbetena har ökat: Kulturnämnden, Årsanalys 2014 23(62) Malmö Kulturskola uppträdde vid invigningen av Stadsarkivets nya lokaler, och efter ett uppehåll på 15 år uppträder Malmö Kulturskola på nytt i Skovgaardssalen på Malmö Muséer och Malmö Konstmuseum. Sedan tidigare har Malmö Kulturskola ett långtgående konstpedagogiskt samarbete med Malmö Konsthall. Malmö Museer 25–28 juni invigdes Science Center Malmö med ett Kunskapskalas. Invigningen utgjorde samtidigt avslutningen på ett tre år långt EU-projekt. Under 2014 uppmärksammades den Baltiska utställningen 1914 med ett 100-årsjubileum och Malmö Museer producerade två utställningar på temat. I maj invigdes utställningen Women making history, lagom i tid till Nordiskt forum. Science Center Malmö är resultatet av ett treårigt projekt där Malmö Museer tillsammans med Miljöförvaltningen fick medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. Genom projektet, som avrundades med ett Kunskapskalas vid halvårsskiftet 2014, har en rad utställningar och aktiviteter knutits samman på Malmö Museer. Fokus har varit miljö, naturvetenskap, klimat och hållbar utveckling, och projektet har syftat till att skapa engagemang och intresse för naturvetenskap och teknik. Idéutveckling och nytänkande, interaktivitet, pedagogik och experiment har gått som en röd tråd genom projektet. Inom ramen för projektet producerades bland annat basutställningen Vår natur som öppnade den 28 juni. Här kan besökaren lära sig mer om naturen och djuren närmast oss, och om hur vi använder och påverkar naturen både där vi bor och globalt. Utgångspunkten är Malmö Museers fantastiska natursamlingar. Utställningen producerades i brukardialog med målgrupper och sakkunniga. I anslutning till naturavdelningen producerades också ett dialog- och film-rum, Strandkanten, där besökarna kan slå sig ner för en stunds vila och kontemplation. I rummet finns ett mentometersystem som kan användas av både ströbesökare och pedagoger. Utbildning till Science Center Malmö-guider påbörjades under året, för unga vuxna upp till 25 år. De fick en fördjupad kunskap i guideteknik och coachning av specialister från Miljöförvaltningen så att de senare på egen hand ska kunna hålla visningar i utställningar som Vår natur och Idéplaneten. Baltiska utställningen 2014 Minnesåret 1914–2014 uppmärksammades med två utställningar. Den 15 maj öppnade Den vita staden med foton från 1914 i storformat placerade på plats i Pildammsparken. Några av bilderna placerades sedan efter sommaren vid vallgraven framför Malmöhus slott. Utställningen Sommarsol och mörka moln – Malmö 1914 berättar om förändringarna i Malmö 1914 med Baltiska utställningen i centrum och utställningen invigdes på museet den 11 oktober. Föreläsningar hölls också under hela året. Women making history Utställningen öppnade inför Nordiskt forum, den 31 maj, och skildrar 100 år av immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö. Den är samtidigt ett sätt att samla nya berättelser och att omtolka vår bild av staden. Women making history är inrymd i basutställningen Tidernas stad och är en del av projektet Kvinna100 som är ett samarbete mellan Malmö Museer, Feminist dialog, Malmö Högskola och ABF Malmö. Akvarieombyggnaden Arbetet med akvarieombyggnaden fortsatte med full kraft under året. Under året besökte museets akvarister varje vecka de 6 förskolor som är ”fosterföräldrar” till några av akvariets fiskar. Utställningens formgivare drev under våren projektet Djurens sinnen för att utveckla akvariets utformning och innehåll tillsammans med barn med särskilda funktionsförutsättningar, ett arbetsätt Kulturnämnden, Årsanalys 2014 24(62) som museet tidigare framgångsrikt använt i produktionen av till exempel Båtlekrummet. Museet deltog under året också i två forskningsprojekt kopplade till akvariet. I juni fick vi en förfrågan från Apelgårdsskolan om att delta i Forskarhjälpen. Projektet är ett initiativ från Nobelmuseet, Uppsala universitet och Stiftelsen för strategisk forskning och det utvecklas till ett samarbete med Sea-U. Sedan tidigare deltar museet i ett projekt kring musselodling i Öresund. Pedagogik Tillsammans med referensgrupperna i områdesprogrammen har man gjort särskilda satsningar t.ex. Kunskapskalaset 25-28 juni. I samma syfte har arbetet med uteklassrummet och utepedagogiken vidareutvecklats, både i egen regi men även med externa samarbetsparter som Sea-U, Miljöförvaltningen, Serviceförvaltningen och Skolrestauranger. Det av Sida finansierade 3-åriga projektet Globalen avslutades vid årsskiftet 2014–2015 i sin nuvarande form. Intresset sågs fortsatt växa under året, och de sista tre månaderna hade projektet lika många elever som under hela 2013 (965 elever och lärare, och 3114 under hela 2014). Inriktningen på mänskliga rättigheter och demokratifrågor kommer att vara prioriterade ämnen för museet även fortsättningsvis. Språk, Kultur, Identitet (SKI) uppmärksammades under året där ett samarbete mellan Malmö Museer och Landskrona museum genomfördes med medel från Region Skåne, och ett annat SKIprojekt utvecklades tillsammans med NCK, Jamtli i Österund och Marinmuseet i Karlskrona. Fotografi Samarbetet med Galleri © Seved fortlöpte under hela 2014. Där visades sju utställningar i galleriet, alla med anknytning till området. Förutom utställningar arrangerade Galleri © Seved fotovandringar, studiofotografering för sevedsbor samt workshops i gamla fototekniker. 2014 beslutades att Fotografins Rum i Kommendanthuset skulle avvecklas i sin nuvarande form i samband med de nödvändiga förändringarna som behövdes göras p.g.a. det ekonomiska läget för Malmö Museum. Fotografins Rum har visat fotografiska utställningar av hög nationell och internationell kvalitet sedan 2005. Bland de fotografer som ställt ut kan erkända fotografer som Paolo Pellegrin, Arno Rafael Minkkinen, Lars Tunbjörk, Lee Miller, Elisabeth Ohlson Wallin, Lauren Greenfield och Gilbert Garcin nämnas. Men Fotografins Rum har även varit en plats för diskussioner om etik, samtiden, genus och jämställdhet. Ett lyckat exempel på detta är den sista utställningen som visades i Fotografins Rum under 2014 – Anders Hanssons stora projekt om Flykt. Kulturarv Kulturmiljösektionens kontinuerliga arbete med dokumentation och värdering av stadens kulturmiljöer har pågått under året inom ramen för den löpande remisshanteringen. Sektionens roll som expertstöd i kulturmiljöfrågor till övriga förvaltningar har även inneburit medverkan i en rad förvaltningsövergripande projekt. Bland dem kan nämnas Stadsbyggnadskontorets arbete med Stadionområdet och de fördjupade översiktsplanerna för Nyhamnen och Kirseberg (Järnvägsverkstäderna), samt Gatukontorets förnyelse av Malmös Grönplan. Samarbetet med Gatukontoret och Varvshistoriska föreningen angående ett minnesmärke över Kockums i Varvsparken har fortsatt under året. Förfrågningar från allmänhet och branschfolk som vill ha råd om byggnadsvård fortsätter att vara en väsentlig del av verksamheten. 100-årsjubileet av Baltiska utställningen uppmärksammades genom skyltar med gamla foton i Pildammsparken (Utställningsenheten höll i projektet, men Kulturmiljösektionen bidrog med urval av bilder och textunderlag). Jubileumsåret medförde också en rad föredrag och stadsvandringar på temat 1914 för över 3000 åhörare. På uppdragssidan har arbetet med antikvarisk medverkan vid ombyggnaden av St Pauli kyrka varit ett omfattande projekt. Det kulturgeografiska arbetet har bland annat bestått i en rad utredningsuppdrag i anslutning till arkeologiska projekt. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 25(62) Samlingar Under 2014 fortsatte flytten av de fotografiska arkiven från Malmö Museer till de nya klimatarkiven på Centralmagasinet. Ännu återstår ett stort arbete med att organisera, registrera och förbereda alla bilder för arkivering. De tekniska samlingarna har också fortsatt att flyttas från magasin i Teknikens och Sjöfartens hus till Centralmagasinet. En hel del arbete återstår dock med detta material. Malmö Konstmuseum Tillfälliga utställningar En egen röst – om kvinnors kamp för rösträtt och mänskligt utrymme 5 juni – 7 september 2014 Utställningen på Malmö Konstmuseum presenterade ett flertal nyproducerade verk tillsammans med inlån och arkivmaterial. En röd tråd i utställningen var de strategier och metoder som kvinnor använt för att organisera sig och på olika sätt ta plats i det offentliga rummet. Med utgångspunkt i några av de feminismer som diskuteras idag gav utställningen plats åt verk som både omfattar globala utblickar och berättelser med lokal förankring. Utställningen producerades i samarbete med Moderna Museet Malmö och ägde rum på Malmö Konstmuseum. Curatorer: Marika Reuterswärd, Cecilia Widenheim (Malmö Konstmuseum) och Joa Ljungberg (Moderna Museet Malmö) Tora Vega Holmström: Jag längtar till överallt i världen 5 juni – 31 augusti Utställningen var indelad i sex teman som gav inblick såväl Tora Vega Holmströms konstnärskap ur en rad infallsvinklar som hennes fascinerande kontakter med konstnärskollegor, intellektuella och författare i Sverige och utomlands. Utställningen producerades i samarbete med Moderna Museet Malmö och ägde rum på Moderna Museet Malmö. Curator: Cecilia Widenheim i samarbete med Birgit Rausing och Greta Burman. Välj din favorit 23 juni – 23 nov 2014 I utställningen kunde besökare önska fram ett verk ur Konstmuseets samling. Med hjälp av en databas med ca 600 verk kunde besökare välja och ge en kort motivering till varför man ville se ett visst konstverk. Nya favoriter hämtades fram ur Malmö stads konstsamling tills F-rummet på Konstmuseet var fyllt från golv till tak. Besökarnas motiveringar presenterades tillsammans med valda konstverk. Curator: Marcus Pompeius. Baltiska speglingar, pågående (11 okt 2014 – 19 apr 2015) Utställningen sätter museets unika ryska konstverk från Baltiska utställningen 1914 i dialog med nordisk sekelskifteskonst ur samlingen. Utställningen innefattade ca 200 verk av konstnärer som medverkade i Baltiska utställningen, och visade främst måleri men även grafik, konsthantverk och möbler i urval. Här kan nämnas Vilhelm Hammershøi, Alexandr Golovin, Sigrid Hjertén, Anders Zorn, Carl Larsson, Isaac Grünewald, Akseli Gallen Kallela och Valentin Serov, men också konstnärer verksamma i södra Sverige som Ellen Trotzig, Ernst Norlind, Ester Almqvist, PA Persson, Ola Larsson, Agnes Wieslander och Anders Jönsson. Curatorer: Cecilia Widenheim i samarbete med Martin Sundberg och Anders Rosdahl. Runo Lagomarsino - Barbro och Holger Bäckströms stipendium 2014 3 dec (– 25 jan 2015) I samband med stipendieutdelningen visades en utställning med konstnären vars verk öppnar för nya berättelser om vår egen tid. Flera av hans verk undersöker hur bilden av Europas ”upptäckt av den nya världen” och kolonisationen blivit en del av historieskrivningen, och resonerar kring hur detta arv förvaltats och reproducerats globalt i modern tid. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 26(62) Basutställning Konstmuseets permanenta utställning Från 1500 till nu har delvis varit stängd under året p.g.a. dammande arbeten under akvarieprojektet samt renovering av reception och entré. Basutställningens äldre del (1500-1820) öppnade under sommaren i samband med att museibyggnaderna på Slottsholmen togs i bruk igen efter att hållits stängda för akvarieprojektets första fas. Lokaler Under året har en rad insatser gjorts för att höja säkerhetsnivån på lokalerna på Slottsholmen. Insatser har även gjorts för att justera och förbättra rutiner vid brand samt skyltning av utrymningsvägar enligt gällande regler. Taklanterninen har isolerats för att förbättra klimatet vintertid och sommartid, och en utredning kring de vattenburna elementen i utställningslokalerna har inletts. Samlingen Under 2014 har samlingen utökats med 49 st. konst- och konsthantverksföremål av Alfred Grenander, Rolf Schuurman/Lisa Jeannin, Kajsa Dahlberg, Ulf Trotzig, Bella Rune, Jeuno JE Kim/Ewa Einhorn, Siri Derkert, Viktor Rosdahl, Andreas Mangione, Bertil Warnolf, Märtha Tynell, Johanna Friedman, Lotte Laserstein, Maria Hedlund, Juho Rissanen, Per-Oskar Leu, Tore Vega Holmström, Annica Karlsson-Rixon, Leif Nelson, Carla Zaccagnini, Matts Leiderstam, Roxy Farhat, Gittan Jönsson, Fritz Kärfve och Charlotte Johannesson. 15 kvinnor och 11 män. Konservatorsöversyn av föremål har skett i samband med utlån. Bland de stora verksgrupper som inventerats och konserverats inför utställningar kan nämnas den ryska samlingen där ett större konserveringsprojekt som inkluderar alla ryska föremål genomförts finansierat av Malmö Förskönings- och planteringsförening. Grundinventeringen av samlingen på Centralmagasinet fortsätter efter 2013 års flytt av ca 10 000 föremål från Slottsholmen till Centralmagasinet. Stipendier År 2014 delades det ut totalt 2 250 tkr kronor från de tre konststipendie- och bidragsfonder som Malmö Konstmuseum förvaltar. Den 14 maj 2014 ägde stipendieutdelning rum i Landstingssalen, Rådhuset i närvaro av konstnärerna, Kulturnämndens ordförande och Kulturdirektören. Sex konstnärer tilldelades 175 tkr vardera samt tolv äldre, behövande konstnärer fick 100 tkr vardera. Stipendiater var Kah Bee Chow, Ingrid Furre, Andreas Glad, Tiril Hasselknippe, Maiken Stene och Julia Stepp. Under 2014 ansökte 137 konstnärer om stipendier och 60 konstnärer sökte bidrag. Malmö Konsthall Malmö Konsthalls utställningar 2014 lockade nästan 190 000 besökare. Året inleddes med Malmö Konstmuseum @ Malmö Konsthall som pågick till 16 mars. I en del av utställningen, M-salen, fick besökarna själva välja vilja verk som de ville se ur Malmö Stads konstsamlingar. Det var ett mycket uppskattat och populärt inslag. Utställningen var ett samarbete med Malmö Konstmuseum. Den 5 april öppnade Lars Englund/Skulptur och Gerry Johansson/Fotografi. Lars Englund hade skapat flera nya skulpturer till utställningen i dialog med konsthallens öppna arkitektur. Gerry Johansson visade svartvita fotografier ur tre serier från olika geografiska platser. Vernissagen var mycket välbesökt med 1 800 besökare. Under våren visades i C-salen Nietzsche Was A Man – filmer av 19 iranska kvinnliga konstnärer – som undersökte universella frågor om genus, fördomar, identitet, våld och relationen mellan Kulturnämnden, Årsanalys 2014 27(62) människan och hennes miljö. I Bokhandeln/Mellanrummet presenterades About: The Blank Pages av Malmökonstnärerna Ditte Ejlerskov och EvaMarie Lindahl. Projektet ifrågasätter konstencyklopedins urvalsprocess och utgår ifrån bokförlaget Taschens Basic Art serie, i vilken endast 5 kvinnliga konstnärer är representerade mot 92 män. Utställningen A Sign in Space av Gunilla Klingberg öppnade i juni. Klingberg lät i visuellt starka verk det kosmiska möta det vardagliga och det välkända möta det mystiska. T.ex. skapade hon ett mandalamönster utifrån välkända företagslogotyper från Malmö på fönsterna mot Magistratsparken och i konsthallens ljusschakt trycktes ett stjärnmönster på ca 6 ton sand. I början av hösten presenterade Virlani Rupini & Dr. Leon Tan sin videoinstallation Receding Triangular Square i C-salen. Det var ett samarbete med BAC-Baltic Art Center. Virlani Rupinis verk är studier av mänskligt beteende och pekar på hur sårbar vår identitet är, på de medvetna och omedvetna aspekter som formar våra relationer till andra och till oss själva. Malmö Konsthalls nya chef Diana Baldons första utställning The Alien Within –A living laboratory of Western society pågår till den 1 mars 2015. The Alien Within, som gjorts i samarbete med GoetheInstitutet, kretsar kring dagsaktuella frågor och kulturens möjligheter att delta i samhällsdebatten. Det centrala verket är en multimedia installation av den tyske teaterregissören, filmskaparen och bildkonstnären Christoph Schlingensief. I C-salen har den fria teatergruppen Institutet skapat ett dynamiskt utställningsrum som byter skepnad under perioden och en serie events/performance. Malmö Konsthalls workshop på Malmöfestivalen lockade 1 122 deltagare och även K-salens helgverkstad har varit välbesökt med över 1 900 deltagare. Nytt för i år är att verkstaden vid fint väder på försök flyttat ut på konsthallstorget och att besökarna getts möjlighet till eget skapande i K-salen även under vardagarna, t.ex. Plåsterverkstaden under Malmö Konstmuseum @ Malmö Konsthall. Över 11 000 plåster gick åt! Under fem onsdagskvällar har Malmö Konsthall haft workshops ledda av konstnärer som riktat sig till en vuxen publik. Programaktiviteter för allmänheten inkluderar även föredrag, filmvisningar, konserter, bokrelease och performance. I Konst som uttrycksmedel, som görs i samarbete med Club Cefalon och Minneskliniken på SUS, har yngre personer med demensdiagnos träffats 18 gånger för kreativt skapande tillsammans. Projektet har fått mycket uppmärksamhet av pressen (bl.a. av TV4 Nyheterna) och genomförde även offentliga specialvisningar för personer med demens och deras anhöriga. 2014 fortsatte projektet Konstlyftet för personer med funktionshinder. Konstlyftet görs i samarbete med KKV Grafik och Daglig verksamhet LSS. Åtta dagliga verksamheter har deltagit och i januari 2015 avslutas säsongen på Form/Design Center med en utställning på temat bok. Den pedagogiska verksamheten för Malmös skolor omfattar visningar, Skapande skola-projekt och verkstadsprojekt såsom Gott & Blandati konsten, T(r)yck om konsten och Mönster4ever (samarrangemang med KBU och/eller Malmö Kulturskola). I Konsten är fri har uppsökande verksamhet bedrivits inom ramen för områdesprogrammen med skolbesök och öppna workshops i Lindängen, Herrgården, Holma-Kroksbäck, Segevång och Seved. Deltagande klasser har gjort en utsmyckning på sina respektive skolor och dessutom besökt konsthallen och arbetat utifrån pågående utställning. Malmö Konsthall hade vid årets slut över 12 000 följare på Facebook. Press- och mediabevakningen har varit omfattande. Malmö Konsthall har under året genererat 743 artiklar i tryckta och Kulturnämnden, Årsanalys 2014 28(62) digitala media, till ett uppskattat annonsvärde på drygt 47 miljoner kronor. Malmö Stadsarkiv Fokus för Stadsarkivets verksamhet under första halvåret 2014 låg på förberedelser av flytt av Stadsarkivets samlade samlingar från Isbergs gata 13 till Bergsgatan 20. Flytten av ca 16 000 hyllmeter handlingar och böcker genomfördes lyckosamt under hösten 2014, sista lastbil lämnade det gamla Stadsarkivet i Västra Hamnen den 5 november. Malmö Stadsarkivs mål är att vara Hela Malmös arkiv. För att Stadsarkivet ska kunna utveckla detta mål måste Stadsarkivets samlingar vara säkrade, tillgängliga och kända. Ett särskilt mål är också att Stadsarkivet ska vara relevant för alla som bor i staden. Genom flytten av arkivet till Bergsgatan och genom upprättande av nya funktioner på Stadsarkivet samt genom samverkan med det föreningar och verksamheter i den omgivande staden så kan Stadsarkivet fortsätta att utvecklas mot framtiden. Som en förlöpare till överförandet av det traditionella arkivmaterialet fördes Stadsarkivets fotosamling om ca 2-3 miljoner fotografier över från Isbergs gata till Centralmagasinet. Planeringen av flytten inleddes under senhösten 2013 och har kunnat genomföras enligt plan. Genom överföringen är nu fotosamlingen säkrad för framtiden och befinner sig i mycket goda och säkra lokaler. Från hösten 2014 placerades museets fotosamling i samma magasin som Stadsarkivets, därigenom så kommer nya former av samarbeten kunna skapas. I nära samarbete med Stadsbiblioteket upprättades plan för en ny biblioteksfunktion. Under hösten 2014 etablerades sedan biblioteket så att det stod färdigt lagom till invigningen den 8 november. Det nya biblioteket utgör inte ett nytt stadsområdesbibliotek utan består i ett nischbibliotek inom förvaltningen med inriktning mot de verksamheter som bedrivs på Stadsarkivet och i dess omgivning. Nischerna kommer att omfatta kultur-/lokalhistoria vilket alltid har utgjort Stadsarkivets kärnverksamhet, samt serier, barnlitteratur, filmlitteratur för att fånga upp de verksamheter som finns i huset. Till detta kommer bestsellers och en book on demand funktion som kan locka in nya besökare. Som ett led i det prioriterade uppdraget att stärka barn- och ungas situation i Malmö erbjuder Stadsarkivet läsplatser, möjlighet till studier samt datorplatser i de nya lokalerna. Planer har upprättats för verksamhetssamarbeten med institutioner på Mazetti och det fria kulturlivet. I detta ingår gemensamma möten med Folkets Bio, Svenskt Seriearkiv och ABF. För att skapa en tydligare organisation, för att etablera verksamt säkerhetsarbete samt för att inrätta ett effektivt verksamhetsstöd så har en gemensam organisation för reception samt säkerhetsoch lokalarbete för verksamheterna på Mazetti samt Bergsgatan 20 skapats. Under våren 2014 genomfördes pilotinförandet av e-arkivering i Malmö som samarbete mellan Kulturförvaltningen, Stadskontoret och Fritidsförvaltningen. Projektets effektmål var att ge Malmö stad underlag för att gå vidare med genomförandeprojekt av e-arkivering. Efter det att piloten var färdigställd genomfördes upphandling av e-arkiv, införande skedde under hösten 2014. I den reguljära programverksamheten så kan nämnas att Stadsarkivet under våren 2014 genomfördes ett antal aktiviteter för att fira 100-årsjubileet av Baltiska utställningen som hölls i Malmö 1914. Bland dessa aktiviteter ingick Brottsplats Baltiskan som skildrar ett antal brottsplatser med bilder och dokument ur arkivets samlingar tillsammans med malmöbornas egna minnessaker. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 29(62) Utställningen kompletterades med ett antal välbesökta föredrag. Under sommaren 2014 deltog Stadsarkivet för andra gången i Kultursommar genom Malmö.NU – ett dokumentationsprojekt omfattandes 40 ungdomar från hela Malmö. Projektet kunde genomföras på ett framgångsrikt sätt och presenterades på Malmöfestivalen genom en fotoutställning vid Kaptensbron. De texter, bilder och filmer som uppkom under dokumentationsprojektet finns att studera på Stadsarkivet. Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh invigde det nya Stadsarkivet på arkivens dag den 8 november 2014, under dagen genomfördes ett späckat program och med en lång rad programpunkter. Totalt besöktes det nya Stadsarkivet under dagen av över 1000 deltagare. I samband med invigningen etablerades en utställning över fastighetens tidigare historia som tidningshus. Kultur för barn och unga Inför 2014 fick Kultur för barn och unga ett nytt och större uppdrag. Vid sidan av den kulturproducerande funktionen ska enheten också samordna Kulturförvaltningens barn- och ungdomskultur på strategisk nivå och ansvara för det tvärsektoriella samarbetet med Malmös nya skolförvaltningar. Ett omfattande förändringsarbete har ägt rum under året, som inneburit att nya arbetsformer och samarbetspartners etablerats såväl inom den egna förvaltningen som i övriga Malmö stad. I september arrangerades för första gången en träff för förvaltningens samtliga pedagogiskt verksamma medarbetare i Kultur för barn och ungas regi, ett forum som ska bli återkommande två gånger per år. Det digitala fördelnings- och statistiksystemet Kulturproceduren har anpassats det till den nya skolorganisationen och har nu potential att bli en portal för kulturförvaltningens samtliga verksamheter riktade mot förskola och skola samt att vara ett förvaltningsövergripande verktyg för statistik och analys. Under året har dialogen med de nya skolförvaltningarna intensifierats. Grundskoleförvaltningen har lyft kultur i skolan som ett av sina strategiska utvecklingsområden, där ett tätt samarbete med kulturförvaltningen är en viktig förutsättning. I maj blev grundskoleförvaltningens kulturpolicy klar, där alla Malmöbarns rätt till kultur poängteras. Att kulturfrågorna förankrats centralt i grundskoleförvaltningen ger nya möjligheter att nå ut med och utveckla Kulturförvaltningens stora utbud för barn och unga. Enheten har också varit delaktig i framtagandet av den första kommunövergripande ansökan för Skapande skola som gjorts av grundskoleförvaltningen, där totalt 4 125 tkr beviljades Malmö stad från Statens kulturråd för läsåret 2014/15. Kulturförvaltningens roll i detta är att informera och stötta kulturaktörer som vill ingå Skapande skola-samarbeten samt att bygga upp en katalog över aktuella aktörer där Malmös grundskollärare ska kunna hitta information om kulturutbudet och få inspiration till nya samarbeten. Även inom den nya förskoleförvaltningen pågår ett intensivt utvecklingsarbete där ett nära samarbete inletts med Kulturförvaltningen i skapandet av Kreativt Lärcentrum. Det är en mötesplats i lokalen Lagret för barn, föräldrar, pedagoger och studenter. Tillsammans kan man här nå de minsta barnen och deras pedagoger på nya sätt, arrangera gemensamma fortbildningar och visa upp den stora pedagogiska verksamhet som vår förvaltning erbjuder i ett nytt sammanhang och med barnets rätt till kultur i fokus. Kreativt Lärcentrum hyr sedan november 2014 in sig i Lagret, som har rutstats upp för att möta ett ökat publiktryck och för ökad flexibilitet för många olika verksamheter. Under år besöktes Kreativt Lärcentrum av 150 barn och 700 vuxna i olika fortbildningsinsatser, utöver kulturförvaltningens egna arrangemang i lokalen. Även Pedagogiska utlåningen ingår i samarbetet, där de båda förvaltningarna gemensamt ser över utvecklingen av den ökande utlåningsverksamheten. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 30(62) Från 1 april 2014 förstärktes Kultur för barn och unga med tre kulturpedagoger från verksamheten Kulturkopplingen, som de senaste femton åren tillhört stadsdelen Västra Innerstaden. Genom att överföra verksamheten till kulturförvaltningen skapades förutsättningar att behålla etablerade arbetssätt och koncept samt ökade möjligheter till utveckling i samverkan med kulturförvaltningens befintliga pedagogiska kulturverksamheter. Under året har ett nära erfarenhetsutbyte skett mellan Kulturkopplingen och Kultur för barn och ungas personal och totalt har 4679 barn nåtts utöver enhetens ordinarie utbud. Från 1 mars tillhör även den nya skolbiosamordnaren enheten Kultur för barn och unga. Under mars satsades det stort på skolbio under BUFF-veckan och under hösten i samband med filmfestivalerna ARF, MAFF, Nordisk Panorama, SMUFF och Latinamerika i fokus. Dessutom har under året en tät dialog förts med Folkets Bio kring det kommande samarbetet med den nya biografen på Bergsgatan. Sommarscen Sommarscen Malmös programsäsong 2014 har bjudit Malmöborna på upplevelser under bar himmel alltifrån Rönneholmsparken och Örtagårdstorget till Lindängens centrum. Akrobatiskt övermod i Segevång och Kroksbäcksparken, musikalisk teaterföreställning i Kryddgården, vandrings performance i stadsrummet, filmvisningar under bar himmel och musik från såväl Sverige och Norden som Sudan, Brasilien, Tjeckien och Namibia. Under 57 dagar mellan den 14 juni och 9 augusti har totalt 180 programpunkter genomförts på 39 spelplatser. Endast tre arrangemang har fått ställas in. Totalt har 2014 års program nått en publik på 67 686. Under programsäsongen och efter avslutad säsong har det genomförts en kvalitativ och en kvantitativ publikundersökning för att undersöka kännedomen om Sommarscen och våra besökare, vilka de är och hur de rör sig i staden. Resultatet av dessa undersökningar presenterades i slutet av september 2014. Kulturstödet Under 2014 nådde verksamheter och projekt med kulturstöd ca 700 000 besökare i Malmö, enligt preliminär statistik. Dessutom tillkommer studieförbundens omfattande verksamhet, som till stor del har kulturprofil. Totalt fördelades ca 65 Mkr till det fria kulturlivet, varav drygt 55 Mkr i olika former av årliga verksamhetsstöd till kulturorganisationer, resurscentra och studieförbund. Därtill kommer ca 2 Mkr i regionalt finansierat verksamhetsstöd (Form/Design Center). Kulturstödets ram utökades 2014 med ca 1,5 Mkr, utöver generell kostnadsuppräkning, riktat till en förstärkning av projektstöd, verksamhetsstöd och stöd till studieförbunden, vilket gav möjligheter för utveckling och bättre villkor för det fria kulturlivet samt stöd till fler projekt. Totalt fördelades drygt 8 Mkr i form av projektstöd samt, utanför kulturstödets budgetram, 825 tkr till projekt inom områdesprogrammen inom det fria kulturlivet. Ca 1,4 Mkr disponerades för ateljéstöd och kulturstipendier. För Kulturexpressen avsattes 500 tkr varav ca 350 tkr delades ut. Överskjutande medel disponerades för projektstöd. Flera verksamheter i Malmö har under året fått betydande medfinansiering från externa bidragsgivare såsom Postkodlotteriets kulturstiftelse, Arvsfonden och Boverket. Kulturstödsenhetens insatser inom områdesprogrammen och inom filmutveckling tas upp på annan plats i årsanalysen. På uppdrag av kulturnämnden påbörjade Kulturstödsenheten 2012 ett arbete med genomlysning av stödprocesser och stödformer. Detta arbete fortsatte enligt plan under 2014 och flera uppdrag har avslutats och redovisats för kulturnämnden: Kulturnämnden, Årsanalys 2014 31(62) Nya bestämmelser för studieförbunden från 2015 Förändrade ansökningstillfällen för projektstöd från 2015 Förändrat ansökningstillfälle för ateljéstöd från 2014 Kartläggning av målgrupper för projektstöd Reviderade bestämmelser för Kulturexpressen Enkät om jämställdhet inom det fria kulturlivet i Malmö Plattform för det professionella scenkonstområdet i Malmö (Här har kulturstödsenheten fått fortsatt uppdrag att utveckla förslagen.) Ett annat fokus under året har varit lokalfrågor för det fria kulturlivet, exempelvis Barnens Scen och Inkonst. Kulturhändelser i urval Teater I samarbete med Folkoperan hade teater Foratt premiär med operan Anti – the revolution will be feminized på Verkstan. Varietéteatern Barbès hade premiär med Plume – en fridfull man på Inter Arts Center och Teater Interakt visade sin föreställning Malmökoden - instruktionsbok till parallellsamhället på Bastionen. Under året har Teatr Weimar fortsatt utvecklingen av sin experimentverkstad wlabs och även rönt uppmärksamhet på turné utomlands. Bastionen Moomsteatern har fått EU-stöd för Crossing the Line, ett två-årigt europeiskt samarbete med Mind the Gap (UK) och L´ OiseauMouche (FR)som löper fram till och med 2016. Under hösten hade Teater 23 premiär med musikalen Monster riktad till barn från 12 år. Dans Palladium firade 10 år som dans- och musikscen med Dansstationen och Musik I Syd i samarbete kring en rad internationella gästspel för både barn och vuxna. Under 2014 hade Memory Wax i samarbete med Sagohuset premiär med "Zun zun - det låter" för barn 1-3 år. Gästspelscener Barnens Scen fick ett ökat stöd för fortsatt utveckling av lokaler, utrustning och säkerhet. Inkonst fick ett ökat stöd för utveckling av den s k tredje scenen. Situationen med avsaknad av serveringsmöjligheter har dock påverkat Inkonsts verksamhet och ekonomi under året, liksom de omfattande skador på scengolvet som orsakades av översvämningen 31 augusti. Litteratur och Serier Ord på Scen anordnade 2014 EM i Poetry Slam på Inkonst, med Europas 15 bästa poeter i genren. Andra litterära arrangemang har under året genomförts på bl a Poeten på Hörnet och på Moriskan. ABF har fortsatt med en rad samarbeten, bl.a. med författarprogram på stadsdelsbiblioteken. I november arrangerade Seriefrämjandet seriefestivalen Alt Com med temat Postapokalyps, en festival riktad till vuxna med workshops, utställningar, föreläsningar m.m. Det internationella utbytesprojektet En resa i Amerikasvenskarnas fotspår tog två kvinnliga serietecknare till USA med syftet att genomföra en utställning. Musik Inom musikområdet finns många yngre musiker som tagit initiativ till nya musikprojekt, exempelvis Havtorn Records och Bullret Jazzklubb. Många musikaktörer verkar aktivt för ökad jämställdhet, t ex projektet Elektra med fokus på elektronisk musik med kvinnliga artister och ett projekt med nätverk för kvinnliga vissångare. Inom musikområdet finns många internationella samarbeten, och ett exempel är Vedsound som inledde ett samarbete med musiker från Centralasien. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 32(62) Film Filmområdet fortsätter att utvecklas. Med mer professionalisering och genomslag för de etablerade festivalerna och nya initiativ. I mars arrangerades barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF och lockade en stor barn och ungdomspublik. Under festivalen delades Malmö stads Barnfilmpris på 100 tkr ut till filmen Mother, I love you av den lettländska regissören Janis Nords. Nordisk Panorama arrangerades för andra året och nådde ökat antal besök och fler professionella deltagare. Festivalen håller på att etablera sig på allvar i Malmö. MAFF-Malmö Arab filmfestival genomfördes för fjärde gången. Festivalen, vars galainvigning sändes av SVT, har utvecklats till att bli Europas största arabiska filmfestival med många celebra gäster från den arabiska filmvärlden. Under resten av året arrangerades en rad filmfestivaler i Malmö: Ifema med fokus på kvinnliga filmregissörer, Latinamerika i Fokus, SMUFF med film försmå barn, ARF m fl. Spegeln hade nyinvigning i november efter renovering och har numera Bar, Bistro Bio i sina lokaler. Dessutom visade Doc Lounge återkommande dokumentärfilm under året. Bild och form Flera nya aktörer och projekt inom bild och form har tillkommit, bland annat designgalleriet Elleroch, fotogalleriet Vasli Souza och Color Vision - Malmö StreetArt, ett urbankonstprojekt. Internationella utbyten tillför nya perspektiv. Under 2014 har t ex Skånes Konstförening haft ett samarbete med Glasgow School of Art och KKV Grafik och Monumental har vidareutvecklat sitt artist-in-recidence-program. KKV Textil firade 30-årsjubileum med en utställning på Galleri 21 och en retrospektiv katalog. Övrigt Flera olika romska föreningar har genomfört projekt under 2014, bland annat Malmö Ungdomcentralen (MUC) som har haft sagoläsning på romska, där unga romer har haft högläsning för romska barn på fyra olika romska dialekter. Malmöbaserade Roma Rota har besökt staden Moragyi i Ungern för ett kulturutbyte med en romsk förening som arbetar med romsk kultur och sociala frågor. Kulturexpressen har under året haft ett ökat söktryck, där fler beviljade stipendier och ökad andel utdelade medel gav positiva effekter. Stipendiet har under året delats ut till 42 projekt, vilka tillsammans representerar konstnärlig bredd och gränsöverskridande innehåll. Nya kulturella uttryck har berikat stadens kulturliv. Fotoutställningen Mitt Malmö, av en fotograf som kom till Malmö som ensamkommande flyktingbarn, musikprojektet Katarakt - en modern, minimalistisk ljudkonsert samt en somalisk litteratur- och kulturkväll med poesi i fokus är exempel på kreativa projekt av unga och oetablerade Malmöbor som tilldelats stipendiet. Under 2014 har könsfördelningen bland sökande och stipendiater varit jämn. Dock är fortfarande majoriteten av de sökande från Malmös centrala områden varför en jämnare geografisk spridning är önskvärd under kommande år. Inom ramen för sitt uppdrag att stärka demokratin arrangerade studieförbunden inför valet en rad temadebatter och andra aktiviteter, bl.a. på Garaget och på Moriskan. Andra fria kulturaktörer har också gett utrymme för samtal om angelägna kultur- och samhällsfrågor. Det gäller t ex Regnbågsfestivalen – Malmö Pride, som genomförde ett utökat och breddat festivalarrangemang 4-10 augusti. I samband med Nordiskt Forum i juni genomförde Malmö Feministiska Förening en stor Feministisk festival i Folkets Park, som lockade många deltagare. Många projekt har fokuserat på olika minoritetskulturer, exempelvis somaliska kulturkvällar, en brasiliansk dag i Folkets Park, musik och mode från Mellanöstern och ett projekt om afrikanska kangas. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 33(62) Kulturstipendier Malmö stads kulturstipendier delades traditionsenligt ut i Rådhuset i maj. Stipendier för konstnärlig utveckling gick till Annika Nyman inom området Teater, Emelie Lindblom inom området Film, Timja Femling och Elias Björn inom området Konst, Julia Lindemalm inom området Foto, Nadia Hamuchi, Daniel Fjällström och Ali Alwash inom området Musik, Elin Nilsson inom området Litteratur samt Sara Hansson inom området Serier. Dyveke Zadig – textilkonstnär och Monika Kaldaras – romsk aktivist och en av grundarna till Romska kulturcentret, i Malmö fick var sitt stipendium för värdefulla insatser. Förvaltningsövergripande verksamhet Kulturstrategin – nästa steg I maj månad 2014 tog kommunstyrelsen beslut och i juni tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Arbetet med att införa kulturstrategins intentioner är under utveckling. I fokus ligger fortsatt delaktighet och deltagande men också handling och action. Under 2015 - 2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan som ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av kulturmålen. Områdesprogrammen Den utökade budget som har beviljats kulturnämnden för områdesprogrammen fram t.o.m. 2015 har gett goda möjligheter för många nya aktörer som annars varken tar del av eller själva skapar kultur att bli delaktiga i Malmös kulturliv. Genom de målsättningar som angetts av kulturnämnden och de metoder som kulturförvaltningen har tillämpat för stöd till kulturprojekt inom områdesprogrammen har stöd kunnat fördelas till en rad uppmärksammade kulturprojekt i de aktuella områdena. Kulturförvaltningen kommer under 2015 att fortsätta arbetet med det särskilda stödet till kulturprojekt inom områdesprogrammen med syfte att ytterligare främja ett vidgat deltagande. Fördelningen stödet ska ske med särskild fokus på geografisk spridning och med hänsyn till projekt med potential att utvecklas även efter att den särskilda stödformen avslutas vid utgången av 2015. Arbetssättet som de senaste åren har använts för att nå nya kulturaktörer och målgrupper ska analyseras och de bäst fungerande metoderna användas för att stärka kulturförvaltningens fortsatta arbete med att nå nya kulturaktörer och nya målgrupper Nordiskt Forum – new action on women’s rights Den 12-15 juni stod Malmö stad värd för ett historiskt möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter med syfte att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Nordisk Forum Malmö 2014New action on Women´s rights nådde en publik på 30 000 och fick ett stort genomslag i både tryckt och digital media. Inget liknande möte har hållits i Norden på över 20 år. Politiker, aktivister, kulturpersonligheter och forskare från hela Norden och världen var på Nordisk Forum för att samtala, debattera och träffas. En historisk kraftsamling ägde rum, både på konferensen som tog plats på Malmö Arena och Malmö mässan, och i Folkets Park där den lokala feministiska uppslutningen var enorm. Projektledare för Malmö stads värdskap var Ditte Nielsen från kulturförvaltningen och styrgruppsordförande var Kulturdirektör Elisabeth Lundgren. Jämställdhet Kulturförvaltningen arbetar i enlighet med jämställdhetsstrategin. Varje institution har en lokal jämställdhetsamordnare som regelbundet samlas av förvaltningens centrala jämställdhetssamordnare genom likabehandlingsgruppen. Under våren 2014 var gruppen engagerad i att planera och genomföra arrangemang på Nordiskt Forum. Arbetet med att initiera Gender Budget Analysis Kulturnämnden, Årsanalys 2014 34(62) (GBA) har fortsatt under året, och inledningsvis har Kulturskolan i samarbete med HR- och ekonomiavdelningarna arbetat ut en modell för GBA i verksamheten. En konsult engagerades för att framöver stötta i GBA-arbetet och utveckla de jämställdhetsanalyser som samtliga verksamheter genomför. I det institutionsöverskridande förvaltningsprojektet 100 år av immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö genomfördes ett antal workshops, intervjuer och medborgarsamtal och resulterade under våren också i utställningen ”Women Making History” på Malmö Museer. Projektet fortskrider och flyttas vidare från Malmö Museet till Stadsarkivet för fortsatt arbete med att synliggöra immigrantkvinnors roll i Malmös utveckling. Riktade projekt på Konstmuseet var En egen röst - om kvinnors kamp för rösträtt och mänskligt utrymme. Kampen for kvinnlig rösträtt stod i centrum när kvinnorna gjorde sin egen manifestation på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Under sommarens utställning gavs exempel på olika strategier i arbetet för ett jämställt samhälle. Ett antal konstnärer verksamma idag blickade bakåt i historien mot det reformarbete som utfördes för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter vid förra sekelskiftet. Andra arbetade med dagsaktuella frågor om kvinnors situation och tillgång till det offentliga rummet i vår samtid. De utställande konstnärerna var 19 kvinnor och 2 män. Utställningen öppnade samtidigt med Nordiskt forum. Den 6 september hölls ett seminarium om feminism. Under arrangemanget talade konstnärerna Sofia Hultin, Lisa Nyberg och Carla Zaccagnini om sin konstnärliga praktik. Deltog gjorde även Leila Brännström, FD i rättsvetenskap, som pratade om reform och revolution i feminismens skiftande landskap. Sofia Hultin genomförde ett antal stadsvandringar, med audioguide och karta, under namnet: I'm Every Lesbian. Projektet var ett samarbete med Sommarscen Malmö och Regnbågsfestivalen–Malmö Pride. Konstnären Petra Bauers affischer hämtade från det tidiga 1900-talets kvinnorörelse, sattes upp på reklamplatser i Malmö under en vecka i maj månad. Detta som en upptakt till utställningen ”En egen röst”. Ett annat riktat projekt var Tora Vega Holmström: Jag längtar till överallt i världen (på Moderna Museet Malmö). Holmström var en av de relativt få kvinnor som deltog i Konsthallen på Baltiska utställningen 1914. Hon blev tidigt en av modernismens förespråkare och arbetade aktivt för kvinnors rättigheter. Tora Vega Holmström är en av de få kvinnor från 1900-talets början som ägnats en större retrospektiv på Moderna Museet Malmö. I utställningen Baltiska speglingar diskuterades det förra sekelskiftets normer inom kulturlivet och diskrimineringen av de kvinnor som valt konstnärsyrket. Ett syfte var att lyfta fram de av 1914 års kvinnliga konstnärer som marginaliserats i såväl historieskrivningen som i forskningen och arbetet med samlingen. I utställningen visas kvinnor och män tillsammans för att understryka transnationella kopplingar och nätverk, men också för att kunna visa på könsöverskridande teman som både kvinnliga och manliga konstnärer intresserade sig för åren kring 1914. Under året har 25 st. konstverk av 14 kvinnliga konstnärer förvärvats till Malmö stads konstsamling till en kostnad av 1 750 tkr. 16 st. konstverk av 11 manliga konstnärer förvärvades till en kostnad av 1 200 tkr. Antal sökande till stipendie- och bidragsfonder var 154 kvinnor och 119 män. Stipendierna gick till 6 kvinnor och 3 män, bidragen fördelades mellan 8 kvinnor respektive 4 män. Centralmagasinet Under 2014 har ett ombyggnadsprojekt pågått i kulturförvaltningens centralmagasin. Det har gällt ett befintligt magasin som har byggts om till kyl- och frysmagasin för att inrymma Malmö Muse- Kulturnämnden, Årsanalys 2014 35(62) ers och Malmö Stadsarkivs fotosamlingar. Arbetet med att flytta in glasplåtar, negativ mm pågår. Den tillsvidareanställda personal som har sin arbetsplats förlagd till centralmagasinet har under 2014 utökats från 12 till 14 personer. Detta då en person från Malmö Museers fotoenhet och en person från Malmö Stadsarkiv fått sin arbetsplats förlagd hit. Utöver detta har även två personer från Regis sin arbetsplats här. Under ett antal år har stora flyttprojekt av museiföremål genomförts både av Malmö Museer och av Malmö Konstmuseum. Föremål har transporterats från gamla uttjänta magasin på Slottsholmen och Tekniska museet till Centralmagasinet. Under 2014 fortgick arbetet med fortsatt uppordnande av samlingarna genom bl.a. inventering, fotografering och katalogisering. En del i säkerhetsarbetet är att kontrollera att policyn och den årligt framtagna säkerhetsplanen efterföljs. Under året har därför stickprovsinventeringar inrättats. De utförs fyra gånger om året och utan förvarning. Inventeringen innefattar kontroll av att föremålen finns på plats utifrån den placering som är dokumenterad i den gemensamma placeringsdatabasen. Inventeringarna sker slumpvis genom lottning och dokumenteras skriftligt. Felaktigheter ska åtgärdas inom en månad av ansvarig institution. Under året har sammanlagt 968 museiföremål lämnats ut från centralmagasinet fördelat på 61 olika utlämningstillfällen. Det är tre stora utställningar som ligger till grunden för detta och det är Malmö Konstmuseums utställning ”Baltiska speglingar” och Malmö Museers utställningar ”Din natur” och ”Sommarsol och mörka moln – Malmö 1914”. Under 2014 har även 10 studiebesök genomförts med ett totalt antal på 149 personer. Besökarna har till största delen varit från andra museer och studenter från Lunds Universitet. Filmutveckling Ett fortsatt prioriterat område för kulturnämndens arbete under 2014 handlade om att utveckla Malmö som den filmvänliga staden. Under året har bygget av den nya biografen på Friisgatan nästan avslutats, Stadsarkivet har invigts, och Folkets Bio Malmö och andra aktörer som Film i Skåne och Seriefrämjandet har flyttat in i huset. På väg in under 2015 är också Svenska Filminstitutet. I nästa kvarter finns ytterligare filmaktörer vilket innebär att ett filmkluster på kort tid har etablerats på Möllevången. Biografens invigning är planerad till februari 2015. Folkets Bio Malmö kommer att erbjuda repertoarfilmvisningar, filmfestivaler och andra event men framför allt arbeta för att bli en nationell scen för ung filmkultur och lyfta barnfilmen i hela Sverige. Kulturförvaltningen och Folkets Bio Malmö har tillsammans arbetat vidare med detta innehåll. Den nordiska kort- och dokumentärfilmfestivalen ”Nordisk Panorama Nordic Short and Doc Filmfestival” arrangerades för femte gången i Malmö 19-24 september 2014. Festivalen firade 25-årsjubileum och genomfördes i samarbete mellan Nordisk Panorama, Malmö stad och Film i Skåne. Festivalen, som är den viktigaste mötesplatsen för den nordiska kort- och dokumentärfilmbranschen, nådde ökad publik och ökat antal ackrediterade deltagare från hela världen 920 (2013: 840). Totalt antal besök för hela Nordisk Panorama eventet 2014 var preliminärt 10 600 besök (2013: 10 000). Av dessa stod det publika festivalprogrammet med filmvisningar, seminarier, utställningar m.m. preliminärt drygt 7 300 besök (2013: 7 000 besökare). Nu pågår förberedelserna för Nordisk Panorama Nordic Short & Doc Film Festival 2015 som äger rum 18-23 september. Dessutom har Kulturförvaltningen, som ett led i att lyfta fram Malmö som filmstad, genomfört Kulturnämnden, Årsanalys 2014 36(62) andra insatser inom filmområdet: under Almedalsveckan arrangerades ett välbesökt seminarium om Filmstaden Malmö. Förvaltningen har utökat samarbetet med näringslivskontoret, turism/event samt tillsammans med Film i Skåne stöttat två galavisningar av film producerad i Malmö, dokumentärfilmen Tusen Bitar om Björn Afzelius. Under 2014 har flera andra utvecklingsfält inom filmområdet förtydligats: alltfler film- och TV produktioner (som Bron III) söker sig till Malmö vilket aktualiserar behovet av att arbeta för att Malmö ska bli en filmvänlig stad samt understryker behovet av en filmfond, vidare gällande utvecklingen av filmklustret kring den nya biografen på Möllevången, regionala samarbeten och fiktionsturism. Konst och design I maj genomfördes ArtScape, en stor gatukonstfestival, där ett antal internationellt kända gatukonstnärer gästade Malmö under en vecka. Under festivalen genomfördes workshops, samtal samt guidade visningar för allämanheten till de offentliga verk som genomfördes runt om i staden. ArtScape fick ett stort medialt genomslag och visade upp Malmö som den tillåtande staden på ett positivt och konkret sätt. Platser som fick målningar på fasaderna (fastighetsägarna var tillfrågade) var bl.a. Södertull, Gamla Väster, Lugnet och Möllevången. Det förvaltningsövergripande arbetet med design som profilområde – Design Malmö – har fortsatt 2014 under kulturförvaltningens ledning. Syftet är att verka för att Malmö stad ska kunna möta utmaningarna med omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle och skapa ökad tillväxt och engagemang för Malmö, invånare och besökare. Fokusområden under året har varit hållbart mode och design, med perspektiv på konsumtion, produktion, forskning, tillväxt, utveckling. Design Malmö har arrangerat nätverksträffar för designområdet i Malmö och Öresundsregionen, medverkat med program på Öresundsting 2014, Copenhagen Fashion Week, Almedalen, Malmöfestivalen samt på Form/Design Center. Kulturförvaltningen deltog på Hong Kong Business of Design Week (BODW) som är Asiens största årligen återkommande designevent. Programmet var brett och innefattade både utställningar, ett flertal seminarieserier, utbildningssamarbeten och evenemang i det offentliga rummet. Sverige var partnerland och Malmö stad och Region Skåne, med gemensam monter, marknadsfördes som Southern Sweden. Kultursommar Kultursommar syftar till att erbjuda praktikplatser till unga malmöbor i ålder 16 till 19 år. Praktikplatserna erbjuds på kulturförvaltningens olika institutioner och verksamheter. Sedan 2013 har 374 unga malmöbor genomfört sin sommarpraktik på kulturförvaltningen. Genom ett tät samarbete med Ung i sommar, kan praktikplatserna erbjudas till flickor och pojkar från hela staden. Praktikuppgifterna utformas utifrån verksamheternas befintliga behov. Ambitionen med Kultursommar är att skapa praktikplatser som erbjuder insyn i arbete inom kultursektorn, samt en möjlighet till dialog och verksamhetsutveckling där unga malmöbor är en viktig aktör. Totalt erbjöds 194 praktikplatser inom ramen för Kultursommar under 2014. Praktikplatserna fördelades på tio delprojekt, bestående av fem institutioner, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet, Malmö Museer, Kulturskolan, Konstmuseet. Ett kommunalt bolag MSO, samt de tre enheterna Utveckling, Kultur för barn och unga samt Sommarscen Malmö. Malmö Live I februari 2014 beslutade kommunstyrelsen om det kulturpolitiska programmet i Malmö Live som kulturförvaltningen tagit fram. Det kulturpolitiska programmet slår fast de kulturpolitiska ambitionerna och ramarna för verksamheten och avser den del av Malmö Live som staden ansva- Kulturnämnden, Årsanalys 2014 37(62) rar för, som står för det kulturella innehållet och har konserthuset med kringfaciliteter (inomhus och utomhus) som utgångspunkt. Programmet är uppbyggt kring fem utgångspunkter: Musiken är navet Möten mellan genrer och människor Unika förutsättningar Öppet och välkomnande Katalysator för utveckling Den kommande organisationen beslutar hur programmet ska genomföras, inom de ekonomiska ramar och förutsättningar som ges. Under året har kulturförvaltningen avsatt två personer som har arbetat med programplaneringen samt teknisk kompetens. I maj 2014 beslutade kommunstyrelsen om att anslå 12 Mkr för att finansiera den konstnärliga utsmyckningen inomhus och utomhus av Malmö Live. En styrgrupp bestående av de tre huvudfinansiärerna; Malmö stad, Malmö Förskönings-och Planteringsförening och Nordic Choice tog fram program och underlag och utsåg under hösten 2014 vinnarna till de olika uppdragen. Kulturnämnden kommer att ansvara för skulpturerna inomhus, Haegue Yangs verk ”Dispersed Three in Live Conjunction” och Cerith Wyn Evans verk ”Event”. Dessa verk ska vara installerade och uppförda när verksamheten öppnar i juni 2015. Gatukontoret ansvarar för gestaltningen utomhus, bl.a. ska Eva Hilds skulptur "Rubato-Free Flow" placeras på kanalen. Unga Teatern är numera namnet på Malmö Stadsteaters verksamhet för barn och unga. 2014 drog verksamheten i gång och 2016 ska den vara fullt utbyggd. Verksamheten utgår från Studion och Malmö Stadsteaters övriga scener, men jobbar även uppsökande ute på skolor i Malmö och i regionen med den Stora Teaterkursen för årskurs tre. Konstnärlig ledare för Unga Teatern är regissören och dramatikern Ada Berger. Till verksamheten har det också kopplats tre pedagoger. Ombildning av Malmö Symfoniorkester till Malmö Live Konserthus AB I september 2014 översände kommunstyrelsen ett förslag om namnändring av tidigare Malmö Symfoniorkester AB till Malmö Live Konserthus AB, ny bolagsordning samt nya ägardirektiv till kulturnämnden för yttrande. Förslaget innehöll också ändringar i kulturnämndens reglemente. Förslaget innebar att kulturnämndens relation till och ansvar för Malmö Live Konserthus AB kraftigt förändrades i de nya styrdokumenten. Det övergripande kulturpolitiska ansvar som kulturnämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige för hela stadens kulturliv begränsas när det gäller Malmö Live Konserthus AB till enbart informationsutbyte och dialog i kulturstrategiska frågor, vilket kulturnämnden var mycket kritisk till. Marinpedagogiskt center Under våren utlystes en öppen tävlan avseende Marinpedagogiskt center som ska byggas vid Ribersborg, och under hösten avgjordes denna av en förvaltningsövergripande sammansatt jury där kulturnämnden och kulturförvaltningen var representerade. Vinnare blev det danska arkitektkontoret NORD Arkitekter med förslaget ”Lärlingslandskap”. På marinpedagogiskt centrum kommer varje år närmare 20 000 skolelever och andra besökare få chansen att lära sig mer om den rika marina floran och faunan i Öresund. För projekteringen svarar stadsfastigheter och verksamheten kommer att bedrivas av entreprenör, som upphandlas av kulturförvaltningen. Byggnaden beräknas kunna invigas under tidig höst 2016. Stadsutvecklingsprojekt Norra Sorgenfri Kulturförvaltningen delar aktivt i omvandlingen av Norra Sorgenfri, ett central beläget område som omfattar åtta kvarter som ursprungligen var Malmös äldsta industriområde. I området finns Kulturnämnden, Årsanalys 2014 38(62) ca 250 kulturskapare verksamma, varav flera ateljéföreningar för bildkonstnärer. Malmö stad äger ett av kvarteren, kvarteret Spårvägen, där båghallarna från 1930-talet som utgjort bussgarage ligger. Kulturförvaltningen arbetar med att utveckla ett koncept för ett nytt innehåll, i samverkan med kulturskapare, föreningsliv m.fl. aktörer. Målsättningen är att kunna erbjuda en mötesplats med inriktning mot kultur och kreativitet, som resurs för boende och verksamheter i området såväl som för hela staden. Hyllie Kulturhus Kulturhuset/ skola i Hyllie är ett förvaltningsövergripande projekt där kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, grundskolförvaltningen och stadsområde Väster samverkar om ett kulturhus och skola i fonden på Hyllie Boulevard. Under 2014 genomfördes en förstudie med hjälp av Wingårdhs Arkitektkontor, och två alternativa förslag presenterades i början av sommaren för ordföranden i kulturnämnden. Under hösten arbetade den förvaltningsövergripande arbetsgruppen även med en social konsekvensanalys för Hyllie, samtidigt som en intern arbetsgrupp initierades inom förvaltningen. Kulturförvaltningen deltar även i ett antal andra stadsutvecklingsprojekt. Bland dessa kan nämnas Culture Cashbah på Rosengård, Amiralsstaden, Nyhamnen, och detaljplan för Lindänge Centrum. Det utvidgade klassrummet – kultur- och naturpedagogik som resurs I Malmö stad finns ett relativt omfattande utbud av pedagogiska erbjudanden som har det gemensamt att aktiviteterna sker utanför lektionssalen. Kultur och kulturarv dominerar troligen men det finns också tydliga inslag av aktiviteter som gäller natur, miljö och hållbar utveckling. Det saknas forskning som analyserar vilka positiva (och kanske även negativa) effekter detta har på betyg, studiemotivation och färdigheter som gynnar elevens möjligheter att så småningom hitta sin roll i samhället. Under hösten 2013 och våren 2014 har kulturförvaltningen arrangerat dialogmöten tillsammans med miljöförvaltningen, för-, och grundskoleförvaltningen, Skoletjenesten Själland, Skoltjänsten Öresund, Malmö Högskola/ Institutionen för Kultur, språk, medier samt Institutionen Natur, miljö, samhälle. Ett konkret samarbetsprojekt (Stadsområde Väster/områdesprogrammet/Holmaskolan, Kulturförvaltningen, och Malmö Högskola) är Kulturbron där ett antal klasser på Holmaskolan följs från förskolan t o m tredje klass – sista året 2015. Projektet kom till på önskemål från rektor, och eleverna har regelbundet tagit del av den befintliga pedagogik som Malmö Museer, Stadsbiblioteket, Konsthallen, och Naturskolan erbjuder. Arbetet följs av forskning från Malmö Högskola/Institutionen för Kultur, Språk, Medier. Efter relativt kort tid gav projektet så goda resultat avseende ökad omvärldskunskap och språkutveckling, att det utvidgats att omfatta hela Holmaskolan. Internationellt Kulturförvaltningen inledde under 2014 ett samarbete med Kapstadens Arts and Culture Development, PEN South Africa och Institute for Advancement of Journalism för att stötta Kapstaden i processen att ansöka om inträde i fristadsnätverket ICORN. Vid besök i Kapstaden gjordes också en uppföljning av Malmö Museers långvariga samarbeten med museiverksamheter i Kapregionen, samt designsamarbetet Shift, i anslutning till att Kapstaden var Design Capitol of the World 2014. Malmös andra fristadsförfattare Naeimeh Dostdar avslutade sin tvååriga fristadsperiod och blev beviljad permanent uppehållstillstånd i Sverige. I oktober anlände Malmös första fristadsmusiker från Egypten. Kulturförvaltningen har också bjudits in till ett antal yttrandefrihetsseminarier, bl.a. av Europakommissionen/EIDHR i Bryssel, SafeMUSE i Oslo och HIAP i Helsingfors, för att tala om Malmös arbete mot censur och för konstnärlig frihet. Genom för- Kulturnämnden, Årsanalys 2014 39(62) valtningens samarbete med Moderna Museet Malmö och lokala romska organisationer bjöds under hösten 2014 ett flertal internationellt kända romska aktivister, akademiker och konstnärer in till workshops. Förvaltningen följer också Eurocities arbete inför värdskapet i Malmö 2015. Jämställdhet och mångfald utifrån ett HR-perspektiv HR-avdelningen genomförde utbildningsinsatser i jämställdhet och implementerade den av kulturnämnden beslutade jämställdhetsstrategin för alla medarbetare på kulturförvaltningen under våren 2014. Jämställdhetsanalyser gjordes under 2014 på en majoritet av alla institutionerna. Mångfaldsarbetet utifrån ett HR-perspektiv har i stort handlat om rekrytering; en målsättning är att det vid varje tillsvidarerekrytering finns HR-kompetens med. Kravprofilerna har också granskats utifrån ett genus/mångfaldsperspektiv av HR-enheten. HR-avdelningen är också sammankallande när kulturförvaltningens likabehandlingsgrupp träffas. Hösten 2014 tog Kulturnämnden beslut om att arbeta enligt en handlingsplan med syfte att öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund. Kulturförvaltningen har som mål ha att år 2020 ska Kulturförvaltningen ha över 20 % medarbetare med utländsk bakgrund. Från handlingsplanen kan bl.a. nämnas: koppla resultatet av mångfaldsrekrytering till institutionernas mål- och verksamhetsplaner. Förutom den redovisning av rekryteringar som redan sker idag på AU och i förvaltningsråd kan även redovisning ske i andra forum, till exempel på Komin. Under 2014 har arbetet med att ta fram en jämställdhetsintegrerad budget(Gender Budget Analysis) för Kulturskolan startat genom att underlag för en analys har tagits fram och analysfasen har inletts, vilket ska resultera i en samlad jämställdhetsintegrerad budget för hela Kulturförvaltningen. Under året har HR-avdelningen gjort en analys av kartläggningen av lönerna efter lönerevisionen 2014. Resultatet visar med stor sannolikhet att de löneskillnader som finns utifrån kön inte är osakliga. Kompetensutveckling HR-avdelningen har genomfört utbildning för alla chefer på kulturförvaltningen. Tanken har också varit att skapa ett nätverk och forum för cheferna på kulturförvaltningen. Under året genomfördes utbildning i rehabilitering, arbetsmiljö, ledarskap samt löneöversynen. För nya chefer i Malmö stad och på kulturförvaltningen gjordes utbildningsinsatser med speciellt fokus på den nya rollen som chef. Samverkansavtalet Under 2014 fördjupades arbetet med att implementera samverkansavtalet som betonar betydelsen av delaktighet, inflytande och utveckling för medarbetare. Avtalet, som är ämnat att bidra till en god arbetsmiljö och ett positivt arbetsklimat, beskriver hur arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och samverkansgrupper ska gå till. Utbildning av avtalets innebörd gjordes i samarbete med de fackliga representanterna under året. Arbetet med avtalets intentioner inleddes under hösten 2014 följdes utbildningen upp genom ytterligare en utbildning för Kulturförvaltningens alla samverkansgrupper. En arbetsdag med förvaltningens förvaltningsråd genomfördes i november för att i första hand arbeta vidare med att utveckla dialogen. Rekryteringar Under 2014 har 20 rekryteringar genomförts, vilket kan ses som ett ungefärligt antal årliga rekryteringar på Kulturförvaltningen. HR-avdelningen har varit delaktig i samtliga rekryteringar. Ett antal nya chefer har rekryterats under 2012-2014; 13 st. av 35 st. totalt är nya. Det har ökat behovet av introduktion till ledarskapet och Malmö stads gemensamma arbetssätt när det gäller HRprocesser. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 40(62) HR-avdelningen har projektlett Malmö stads medarbetarenkät gällande kulturförvaltningen. I Malmö stads medarbetarenkät 2014 hade kulturförvaltningen 328 respondenter, vilket innebär att 88 % av förvaltningens medarbetare har svarat på enkäten. Resultatet visar att kulturförvaltningen i stora delar följer Malmö stads resultat och överlag har motiverade medarbetare. Kulturförvaltningen har ett MMI-resultat (Motiverad Medarbetar Index) på 66 (Malmö stad totalt 64). Arbetet med resultatet av enkäten sker främst nära verksamheten, på enhetsnivå. På några områden finns behov av att arbeta mer förvaltningsövergripande. De övergripande områden omfattas i en handlingsplan som har upprättats av HR-avdelningen. Handlingsplaner på institutions- och enhetsnivå arbetas fram med i delaktighet så nära verksamheten som möjligt och följs upp i de lokala samverkansgrupperna. De fem övergripande områdena är Ledarskapet, Kränkande särbehandling (mobbning) och trakasserier, Dialog och delaktighet på arbetsplatsträffar (APT). Medarbetarsamtal, Organisationsklimat – Revirtänkande mellan medarbetare. IT-teknik Kulturförvaltningen blir allt mer digital. Mycket fokus och energi har lagts på att bygga upp strukturer både inom förvaltningen och i det centrala IT-arbetet i Malmö stad. Detta för att möta och utveckla de digitala behoven. Centralt har Kulturförvaltningen medverkat till en ny struktur och innehar ordförandeposten i det gemensamma forum där alla IT samordnare tillsammans med IT Malmö möts i gemensamma frågor och behov. Kulturförvaltningen är omvald till att fortsatt vara ordföranden under hela 2015. Ett par initiativ som kulturförvaltningen lyft fram under 2014 i Malmö stad är: Informationsskärmar (digital signage) samt WiFi på publika platser. Båda produkterna är skarpa piloter och testas i på plats i verksamheter och har fått stor uppmärksamhet. Många förvaltningar vill ha fler lösningar som vi tagit fram och en arbetsgrupp har skapats som ska titta på gemensamma tekniska behov på publika mötesplatser i Malmö stad. 3.3 Nettokostnadsutveckling Nämndens nettokostnadsutveckling Tkr Utfall 2014 Utfall 2013 Förändring i % 106 569 98 351 8,36 Kostnader -467 875 -447 546 4,54 Nettokostnader -361 306 -349 195 3,47 Intäkter De största orsakerna till den ökade nettokostnadsutvecklingen mellan 2013 och 2014 är en demografiuppräkning med 5 650 tkr (exkl. bidraget till Unga Teatern) som kulturnämnden erhöll 2014. Uppräkningen fördelades främst till Kulturskolan och El Sistema. Dessutom tilldelades kulturnämnden ett ökat kommunbidrag med 1 300 tkr för ökade kapitalkostnader på det nya Stadsarkivet. Under året fick kulturnämnden ett tillfälligt ökat kommunbidrag med 2 000 tkr för flytten av Stadsarkivet från Västra Hamnen till de nya lokalerna på Bergsgatan. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 41(62) 4 Uppföljning av ekonomin 4.1 Utfall Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Statliga/Regionala bidrag 32 848 30 414 2 434 Utförda tjänster 13 295 10 881 2 414 Fonder 1 489 2 455 -966 Fonder, till inköp av konst 3 478 0 3 478 Entré 3 498 2 650 848 Avgifter 2 645 2 260 385 Försäljning 1 777 1 560 217 Elevintäkter 2 236 1 720 516 45 276 30 949 14 327 Totala intäkter 106 542 82 889 23 653 Lönekostnader -134 415 -133 606 -809 -50 397 -51 171 774 -332 -146 -186 Totala personalkostnader -185 144 -184 923 -221 Övriga kostnader -186 041 -167 167 -18 874 -85 615 -84 706 -909 -8 349 -8 510 161 Totala övriga kostnader -280 005 -260 383 -19 622 Nettokostnad exkl. finansnetto -358 607 -362 417 3 810 365 070 365 070 0 29 0 29 -2 728 -2 653 -75 3 764 0 3 764 -361 306 -365 070 3 764 Intäkter Övriga bidrag PO-pålägg Övriga personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Totalt för förvaltningen Kulturnämndens resultat för 2014 är ett överskott med 3 764 tkr vilket till största del är fondintäkter till inköp av konst, 3 478 tkr. Resterande är ett överskott i verksamheten med 286 tkr. Budgetavvikelse De största orsakerna till budgetavvikelser är fondintäkter till inköp av konst, 3 478 tkr samt två stora projekt, Nordisk Panorama och Nordisk Forum som påverkat både kostnads- och intäktssidan med ca 8 Mkr. Ytterligare budgetavvikelser är verksamheten Kulturkopplingen som i år tillförts KBU i form av bidrag/intäkt från stadsområde väster, 1 400 tkr. Ökade subventioner från Riksteatern Skåne ökar Kulturnämnden, Årsanalys 2014 42(62) också intäkts- och kostnadssidan med ca 1 000 tkr. Kulturskolans ökade elevintäkter och tillfälliga bidrag från bl.a. postkodlotteriet bidrar till en budgetavvikelse med ca 2 000 tkr. Mer detaljer finns under respektive institution. Fondmedel, till inköp av konst Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Utdelning ur fonderna 3 478 0 3 478 Resultat 3 478 0 3 478 Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Avgifter 2 231 2 190 41 Regionala, statliga bidrag 2 999 2 875 124 Utförda tjänster/ersättningar 2 088 2 060 28 Fonder 34 80 -46 Försäljning 44 40 4 2 637 2 475 162 Totala intäkter 10 033 9 720 313 Lönekostnader -38 647 -38 635 -12 PO-Pålägg -14 502 -14 862 360 -103 0 -103 Totala personalkostnader -53 252 -53 497 245 Övriga kostnader -25 379 -24 394 -985 Lokalkostnader -23 753 -24 210 457 -2 867 -2 790 -77 Totala övriga kostnader -51 999 -51 394 -605 Nettokostnad exkl. finansnetto -95 218 -95 171 -47 95 921 95 921 0 0 0 0 -686 -750 64 17 0 17 -95 904 -95 921 17 Malmö Stadsbibliotek Tkr Övriga bidrag Övriga personalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Malmö Stadsbibliotek Stadsbibliotekets resultat för 2014 är ett överskott med +17 tkr. De medel som var avsatta för leasing och övriga driftskostnader för bokbussen, totalt 300 tkr finansierade programbeskrivningen av Lilla slottet. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 43(62) Stadsbibliotekets intäkter är ca 800 tkr lägre än förra året. Minskningen beror på lägre bidrag från Statens Kulturråd samt förändrat samarbetsavtal med Region Skåne. De huvudsakliga intäkterna består bland annat av statsbidrag från Statens Kulturråd, Region Skåne, bidrag till projektet Ung och Aktiv i Europa. Därtill kommer avgifter som till exempel förseningsavgifter och kopiering. Samarbetet med arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildnings- förvaltningen fortsatte under 2014 och verksamheten erhöll 2 Mkr för att finansiera Lärcentrums verksamhet. Lönekostnaderna visar en mindre avvikelse på drygt 200 tkr beroende vakanser. Driftkostnaderna överstiger budget med ca 600 tkr. Lokalkostnaderna visar en positiv budgetavvikelse då den beräknade hyresökningen för restaurangen inte blev aktuell under 2014. Verksamheten kunde därför förstärka barn- och ungdomsverksamheten och fortsätta lokalanpassningarna och den digitala verksamheten. Sammanställning av övriga kostnader, 25 379 tkr: Böcker och medier, 8 745 tkr Arrangemangsverksamhet inkl. författarscen, EU-direkt, 912 tkr Kommunikation, marknadsföring, konsultarvode vägvisning, 1 330 tkr Övriga konsultarvode, t.ex. fråga bibliotek, 460 tkr Lilla Slottet, 782 tkr Fastighetsservice, renhållning, bevakning, 2 375 tkr Vaktmästeri, fordon, 1 920 tkr IT, telefoni, kopiering, 4 443 tkr Återlämningssystem, 622 tkr Resor, hotell, kompetensutveckling, friskvård, representation, 2 350 tkr Inventarier, 1 440 tkr Malmö Kulturskola Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 220 0 220 281 125 156 81 0 81 127 70 57 Elevintäkter 2 236 1 720 516 Övriga bidrag 1 282 400 882 Totala intäkter 4 227 2 315 1 912 Lönekostnader -22 678 -22 367 -311 -8 487 -8 440 -47 -51 -10 -41 -31 216 -30 817 -399 Övriga kostnader -5 559 -3 823 -1 736 Lokalkostnader -4 114 -4 055 -59 Statliga och regionala bidrag Utförda tjänster och ersättning Entré Avgifter PO-Pålägg Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Kulturnämnden, Årsanalys 2014 44(62) Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad -268 -559 291 -9 941 -8 437 -1 504 -36 930 -36 939 9 37 007 37 007 0 0 0 0 -49 -68 19 28 0 28 -36 979 -37 007 28 Malmö Kulturskola Kulturskolans resultat för 2014 är ett överskott med +28 tkr. Intäkterna är ca 1 900 tkr högre jämfört med budget. Det beror framför allt på fler elevintäkter samt bidrag från bl.a. postkodlotteriet och stadskontoret. Förklaringen till ökade personalkostnader hänger främst ihop med en administrativt inriktad personalförstärkning till El Sistema under vårterminen. Tjänsten finansierades med bidrag från stadskontoret. Övriga personella förändringar avser tillfälliga utökningar, tjänstledigheter samt personal som har finansierats med arbetsmarknadsbidrag. Satsningar i bland annat drumcorps, digitalpiano samt fortsatta satsningar på El Sistema påverkade övriga kostnader som uppgick till ca 1 700 tkr över budget. Kostnaderna har även påverkats av ett utvecklingsarbete inom fiolundervisningen som har ägt rum på Kryddgårdsskolan/Rosengård under hösten samt en nystartad kurs inom foto. Avskrivningar och finansiella kostnader visar ett överskott på grund av låga investeringskostnader under året. Sammanställning av övriga kostnader, totalt 5 559 tkr: Drift/supportavtal, IT, telefoni: 921 tkr Musikinstrument: 862 tkr El Sistema (musikinstrument, resor m,): 653 tkr Övriga personalkostnader: 580 tkr Förbrukningsmaterial/förbrukningsinventarier: 549 tkr Lokaler (städning/inredning): 417 tkr Receptionen: 368 tkr Marknadsföring: 266 tkr Kopiering/porto: 200 tkr Transporter/resor: 147 tkr Köp av verksamhet: 144 tkr Konsulter/uppdrag: 138 tkr Avgifter: 84 tkr Marknadsföring Mazettihuset: 78 tkr Hyra/leasing: 50 tkr Extern representation: 39 tkr Övrigt: 38 tkr Prenumerationer/böcker: 25 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 45(62) Malmö Museer Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Entré 2 967 2 300 667 Försäljning 1 038 900 138 Regionala och Statliga bidrag 22 344 22 169 175 Övriga bidrag 22 105 20 932 1 173 Utförda tjänster/ersättningar 2 310 1 653 657 Fonder 1 260 2 125 -865 Avgifter 197 0 197 Totala intäkter 52 221 50 079 2 142 Lönekostnader -32 858 -33 810 952 PO-Pålägg -12 376 -12 986 610 -84 -40 -44 Totala personalkostnader -45 318 -46 836 1 518 Övriga kostnader -17 332 -12 272 -5 060 Lokalkostnader -16 202 -17 077 875 -2 754 -2 656 -98 Totala övriga kostnader -36 288 -32 005 -4 283 Nettokostnad exkl. finansnetto -29 385 -28 762 -623 29 974 29 974 0 0 0 0 -1 126 -1 212 86 -537 0 -537 -30 511 -29 974 -537 Övriga personalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Malmö Museer Malmö Museers resultat för 2014 är ett underskott med 537 tkr. Under 2014 har ett stort arbete pågått för att åtgärda Malmö Museers ekonomiska obalans. Arbetet har bedrivits på uppdrag från kulturnämnden och med utgångspunkt från den konsultrapport som nämnden beställde i början av året. Till arbetet har en partsammansatt grupp knutits samt en styrgrupp. Insatserna har redovisats löpande både som ekonomiska rapporter samt i ett flertal tjänsteskrivelser som behandlat olika uppdrag. Malmö Museer följer i stort den kortsiktiga åtgärdsplanen som beslutades för 2014 med krav på minskade nettokostnader med 5 Mkr. Ett underskott med 537 tkr har dock uppkommit. Arbetsutskottet har vid varje sammanträde fått information om resultatet för varje månad och har därmed kunnat följa utvecklingen under året. Detta kommer att fortsätta även under 2015. Intäkterna har blivit högre än vad som budgeterats. Museet har haft en stor publik efter öppningKulturnämnden, Årsanalys 2014 46(62) en i juni och som märks vad gäller entréintäkter och försäljning. Ökade bidrag och andra ersättningar till projekt som Sience Center samt olika utställningsprojekt har dock även genererat ökade driftkostnader som tydligt märks på kostnadssidan. Det har inte rekvirerats lika mycket ur fonderna som planerats utan en del fonder sparas till nästa år. Personalkostnaderna har blivit lägre än budgeterat och beror på ytterligare vakanser som uppkommit under året (utöver 4 tjänster som vakantsattes i åtgärdsplanen) och som inte återbesatts. En annan bidragande orsak är att samtlig personal haft yttre tjänstgöring i de publika ytorna under hösten 2014 för att minska kostnaden för timanställningar. Kommendanthusets permanenta bemanning togs dessutom bort under hösten. Lokalkostnaderna är lägre än budget och beror på lägre elkostnader då Akvariet inte varit i drift under året. Det hade också budgeterats för en hyresökning som inte uppstod. Driftkostnaderna har en större avvikelse och kan till en del knytas till de ökade intäkterna/bidragen. Det stora EU- projektet Science Center som slutfördes under vintern, extra fastighetskostnader för den nya entrén samt det nya Akvariet har dock inneburit höga kostnader 2014. De närmsta åren måste Malmö Museer fortsätta med besparingsåtgärder vilket främst handlar om att minska personalkostnaderna för att på sikt kunna öka driftbudgeten för verksamheten. Sammanställning av övriga kostnader, 17 332 tkr: Fastighetsservice; 1 955 tkr Inköp, 2 966 tkr Regis, 1 361 tkr Tele, 110 tkr IT-system, 1 371 tkr Fordon/transporter, 608 tkr Resor, 256 tkr Marknadsföring, 330 tkr Larm och bevakning, 445 tkr Science Center, 2 935 tkr Utställningsverksamhet, 2 041 tkr Globalen, 330 tkr Administrativa kostnader, 1 391 tkr Statsodlingar (projekt), 496 tkr Inköp shopar, 458 tkr Internfördelad tid, 279 tkr Malmö Konstmuseum Tkr Entré Regionala och Statliga bidrag Utförda tjänster/ersättningar Avgifter Kulturnämnden, Årsanalys 2014 Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 416 350 66 2 703 2 699 4 739 510 229 58 0 58 47(62) Försäljning 81 0 81 1 368 669 699 195 250 -55 Totala intäkter 5 560 4 478 1 082 Lönekostnader -4 586 -4 782 196 PO-Pålägg -1 713 -1 839 126 -21 -20 -1 Totala personalkostnader -6 320 -6 641 321 Övriga kostnader -3 018 -1 623 -1 395 0 0 0 -63 -63 0 Totala övriga kostnader -3 081 -1 686 -1 395 Nettokostnad exkl. finansnetto -3 841 -3 849 8 3 923 3 923 0 0 0 0 -72 -74 2 10 0 10 -3 913 -3 923 10 Övriga bidrag Fonder Övriga personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Malmö Konstmuseum Malmö Konstmuseum redovisar för 2014 ett resultat på +10 tkr. Intäkterna redovisar ett överskott vilket beror på ersättningar för utlån av verk, bidrag till publikationen Baltiska speglingar och till konservering/restaurering av de ryska verken. Personalkostnaderna visar ett överskott med 321 tkr för perioden och beror på föräldraledighet och tjänstledighet. Övriga kostnader redovisar ett underskott för perioden som möts av extra intäkter/bidrag. Sammanställning av övriga kostnader, 3 018 tkr: Administrationskostnader 283 tkr Inköp material/tjänster 590 tkr Resekostnader 224 tkr Marknadsföring och information 97 tkr Utställningsverksamhet 1 824 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 48(62) Malmö Konsthall Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Försäljning 582 600 -18 Utförda tjänster/ersättningar 688 525 163 Statliga bidrag/regionala bidrag 304 300 4 0 0 0 Totala intäkter 1 574 1 425 149 Lönekostnader -5 778 -6 235 457 PO-Pålägg -2 240 -2 398 158 -7 -30 23 Totala personalkostnader -8 025 -8 663 638 Övriga kostnader -6 398 -6 233 638 Lokalkostnader -7 405 -7 356 -49 -392 -400 8 Totala övriga kostnader -14 195 -13 989 -206 Nettokostnad exkl. finansnetto -20 646 -21 227 581 21 327 21 327 0 0 0 0 Finansiella kostnader -97 -100 3 Resultat 584 0 584 -20 743 -21 327 584 Övriga bidrag Övriga personalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Nettokostnad Malmö Konsthall Malmö Konsthall redovisar för året ett överskott med + 584 tkr. Överskottet beror på att tjänsten som konsthallschef varit vakant under del av året. Intäkterna är något högre mot budget, + 149 tkr och beror bl.a. på bidrag för skapande skola. Försäljningsintäkterna i bokhandeln blev dock något lägre mot budget. Sammanställning av övriga kostnader, 6 398 tkr: Fastighetskostnader 1 483 tkr Administrationskostnader 387 tkr Inköp material/tjänster 966 tkr Resekostnader 99 tkr Marknadsföring och information 224 tkr Inköp bokhandel 326 tkr Utställningsverksamhet 2 913 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 49(62) Malmö Stadsarkiv Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Statliga/regionala bidrag 2 446 2 266 180 Utförda tjänster/ersättning 1 717 1 490 227 Avgifter 32 0 32 Försäljning 32 20 12 825 0 825 Totala intäkter 5 052 3 776 1 276 Lönekostnader -7 500 -6 992 -508 PO-Pålägg -2 853 -2 655 -198 -14 -36 22 -10 367 -9 683 -684 Övriga kostnader -4 783 -3 668 -1 115 Lokalkostnader -7 470 -7 653 183 -290 -300 10 Totala övriga kostnader -12 543 -11 621 -922 Nettokostnad exkl. finansnetto -17 858 -17 528 -330 17 568 17 568 0 0 0 0 -33 -40 7 -323 0 -323 -17 891 -17 568 -323 Övriga bidrag Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Malmö Stadsarkiv Malmö Stadsarkiv redovisar ett underskott med -323 tkr för 2014. Underskottet beror främst på kostnader i samband med inflyttningen till de nya lokalerna på Bergsgatan. Intäkterna visar ett överskott med 1 276 tkr och beror bl.a. på ökade ersättningar för arkivförvaring och bidrag för kultursommar samt bidrag från kulturhistoriska föreningen. Personalkostnaderna är högre än budgeterat. Extra personal har anställts i samband med flytten till Bergsgatan och för projektet kultursommar. Viss ersättning/bidrag har beviljats för dessa extra kostnader. Lokalkostnaderna redovisar + 183 tkr för perioden och beror på lägre elkostnader och oförändrad hyresnivå. Övriga kostnader redovisar ett underskott och beror främst på kostnader kopplade till flytten till Bergsgatan. Kulturnämnden, Årsanalys 2014 50(62) Sammanställning av övriga kostnader, 4 783 tkr: Fastighetskostnader 961 tkr Administrationskostnader 660 tkr Inköp materiel 1 007 tkr Resekostnader 160 tkr Inköp tjänster (regis) 480 tkr Kostnader flytt 1 515 tkr Kulturstödsenheten Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Statliga/regionala bidrag 100 0 100 Utförda tjänster/ersättningar 145 0 145 Entré 34 34 Övriga bidrag 6 595 2 953 3 642 Totala intäkter 6 874 2 953 3 921 Lönekostnader -2 771 -2 295 -476 PO-Pålägg -1 065 -890 -175 -3 -10 7 -3 839 -3 195 -644 -71 441 -68 833 -2 608 -918 -503 -415 -64 -27 -37 Totala övriga kostnader -72 423 -69 363 -3 060 Nettokostnad exkl. finansnetto -69 388 -69 605 217 69 615 69 615 0 0 0 0 Finansiella kostnader -22 -10 -12 Resultat 205 0 205 -69 410 -69 615 205 Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Lokalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Nettokostnad Kulturstödsenheten Årets resultat för kulturstödsenheten uppgår till +205 tkr. Överskottet beror på en vakant kultursekreterartjänst under årets första månader. De stora budgetavvikelserna har att göra med intäkter och kostnader för projektet Nordisk Panorama. Sammanställning av övriga kostnader, 71 441 tkr: Verksamhetsstöd: 36 617 tkr Studieförbunden: 17 217 tkr Projektstöd: 9 215 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 51(62) Form Design (skatteväxling): 2 078 tkr Stipendier: 1 437 tkr Drömmarnas hus: 758 tkr Kulturexpressen: 350 tkr Gemensam resurs (Folkets bio/SCB): 164 tkr BUFF filmpris: 100 tkr Prispengar, MAFF: 50 tkr Nordisk Panorama: 2 541 tkr IT/telefoni: 390 tkr Inventarier/förbrukningsmaterial: 229 tkr Övriga personalkostnader (fortbildning mm): 103 tkr Städning: 39 tkr Tillfällig personal: 32 tkr Transport och resor: 26 tkr Korttidshyra/böcker/avgifter: 42 Marknadsföring/trycksaker: 5 tkr Extern representation: 5 tkr Övrigt: 43 tkr Nordisk Panorama Utfall 2014 (ej avslutat) Intäkter/bidrag: 3 751 tkr Kostnader: Administration: 38 tkr Lön och arvoden: 1 024 tkr Marknadsföring: 382 tkr Resor och boende personal: 21 tkr Resor och boende gäster: 574 tkr Mat: 318 tkr Priser: 30 tkr Arrangemang: 244 tkr Lokaler och teknik: 933 tkr Frakt och transport: 61 tkr Totalt: 3 625 tkr Kultur för barn och unga (KBU) Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 1 326 105 1 221 414 0 414 0 0 0 885 0 885 Totala intäkter 2 625 105 2 520 Lönekostnader -4 403 -3 662 -741 PO-Pålägg -1 626 -1 393 -233 Statliga/regionala bidrag Utförda tjänster/ersättning Avgifter Övriga bidrag Kulturnämnden, Årsanalys 2014 52(62) Övriga personalkostnader -2 -2 Totala personalkostnader -6 031 -5 055 -976 Övriga kostnader -9 558 -8 677 -881 -861 -845 -16 -50 -49 -1 Totala övriga kostnader -10 469 -9 571 -898 Nettokostnad exkl. finansnetto -13 875 -14 521 646 14 539 14 539 0 0 0 0 -6 -18 12 658 0 658 -13 881 -14 539 658 Lokalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Kultur för barn och unga (KBU) Årets resultat för enheten Kultur för barn och unga uppgår till +658 tkr. Budgetavvikelser på intäkter och personal hör bland annat ihop med verksamheten Kulturkopplingen som från mars 2014 blev en del av enheten. Avvikelserna påverkas även av erhållna subventioner från Riksteatern Skåne, som genererar ett överskott på intäkter och motsvarande underskott på kostnader för inköp av föreställningar. Överskottet hänger ihop med skolbiobudgeten som överfördes till enheten under året och som för 2014 inte gav någon helårseffekt. Sammanställning av övriga kostnader, totalt 9 558 tkr: Programinköp: 4 618 tkr Kulturbussen: 1 823 tkr Naturbussen: 974 tkr Skolbio: 567 tkr Film/utlåningsenheten: 57 tkr Teknik/säkerhetstjänster (till Mazetti): 295 tkr Kulturproceduren: 550 tkr Övriga personalkostnader (fortbildning mm): 76 tkr IT & Telefoni: 185 tkr Marknadsföring: 47 tkr Städning: 74 tkr Resor/hotell och transporter: 17 tkr Förbrukningsmaterial/förbrukningsinventarier: 142 tkr Subvention till Barnens scen: 80 tkr Tillf. hyra/leasing: 20 tkr Övrigt: 31 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 53(62) Sommarscen Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 0 0 0 455 350 105 0 0 0 Övriga bidrag 3 927 0 3 927 Totala intäkter 4 382 350 4 032 Lönekostnader -2 416 -2 178 -238 -881 -838 -43 -4 0 -4 Totala personalkostnader -3 301 -3 016 -285 Övriga kostnader -9 969 -6 983 -2 986 -790 -286 -504 -59 -61 2 -10 818 -7 330 -3 488 Nettokostnad exkl. finansnetto -9 737 -9 996 259 Kommunbidrag 10 015 10 015 0 0 0 0 Finansiella kostnader -12 -19 7 Resultat 266 0 266 -9 749 -10 015 266 Statliga/regionala bidrag Utförda tjänster/ersättning Avgifter PO-Pålägg Övriga personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Finansiella intäkter Nettokostnad Sommarscen Årets resultat för Sommarscens uppgår till +266 tkr. Budgetavvikelser hänger främst ihop med projekten Nordiskt Forum och Innocarnival. Överskottet har att göra med en vakant enhetschefstjänst som endast har tillsatts med 50 % under 2014. Sammanställning för utfallet av övriga kostnader januari-december, totalt 9 969 tkr: Nordiskt Forum: 2 651 tkr Innocarnival: 152 tkr Artistkonsulter/teknikarvoden: 940 tkr Programverksamhet: 3 421 tkr Marknadsföring: 697 tkr Teknisk produktion: 1 630 tkr STIM-avgift 2014: 178 tkr IT och Telefoni: 133 tkr Övriga personalkostnader (fortbildning mm): 33 tkr Hotell & resor: 31 tkr Kontorsmaterial: 23 tkr Övrigt: 80 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 54(62) Nordiskt Forum Intäkter/bidrag: 3 725 tkr Utfall kostnader: Personal/projektledning: 550 tkr Stöd till samordning NGO: 200 tkr Fest i Folkets Park: 600 tkr Hållbart möte: 20 tkr Hyllie st. dancewalk/pargungor: 341 tkr Program/utställningsmonter: 193 tkr Monter på mässan/formgivning: 135 tkr Synlighet aktiviteter i stadsrummet: 375 tkr Stöd lokalkostnad Malmömässan: 500 tkr Administration: 41 tkr Marknadsföring/Kommunikation: 530 tkr Bevakning/säkerhet: 48 tkr Turistmätning: 153 tkr Totalt: 3 686 tkr Kulturkansli Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 406 0 406 4 289 4 000 289 Avgifter 0 0 0 Försäljning 0 0 0 5 652 3 520 2 132 Totala intäkter 10 347 7 520 2 827 Lönekostnader -12 778 -12 650 -128 -4 654 -4 870 216 -43 0 -43 Totala personalkostnader -17 475 -17 520 45 Övriga kostnader -31 249 -29 721 -1 528 Lokalkostnader -16 262 -15 720 -542 -422 -439 17 Totala övriga kostnader -47 933 -45 880 -2 053 Nettokostnad exkl. finansnetto -55 061 -55 880 819 56 005 56 005 0 29 0 29 -445 -125 -320 528 0 528 -55 477 -56 005 528 Statliga/regionala bidrag Utförda tjänster/ersättning Övriga bidrag PO-Pålägg Övriga personalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Kulturnämnden, Årsanalys 2014 55(62) Kulturkansliet Kulturkansliet resultat för 2014 är ett överskott med 528 tkr. Erhållna medel från kommunstyrelsen till Film i Skåne (Bron) samt bidrag från Statens Kulturråd till ett Romskt projekt i samarbete med Moderna Museet i Malmö gör att intäkterna blir högre än budgeterat. Det har även erhållits extra medel från kommunstyrelsen till Hong Kong Business of design week. Utrangeringar av inventarier på Isbergs gata, f.d. Stadsarkivet har gjorts med ca 530 tkr. Utrangeringar har också gjorts på Malmö Museer av tidigare gjorda investeringar i det "gamla" akvariet, ca 560 tkr. Sammanställning övriga kostnader, totalt 31 249 tkr: Bidrag/stöd (Moderna Museet, Sea-U, områdesprogram m.fl.): 13 160 tkr Fastighetsservice/lokaler (Konstmuseet, Akvariet, Barnens scen, Marinped. center): 4 328 tkr Inventarier, medier, underhåll, leasing 1 728 tkr IT, system, telefoni: 1 091 tkr Kurser, rekrytering, resor/hotell, friskvård: 2 100 tkr Marknadsföring: 697 tkr Bevakning, brand, försäkring: 1 665 tkr Inköp tjänst/konsulter, byggkonsulter: 4 200 tkr Koggar: 1 187 tkr Utrangeringar: 1 093 tkr Magasinet Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Avgifter 0 0 0 Regionala, statliga bidrag 0 0 0 169 168 1 Fonder 0 0 0 Försäljning 0 0 0 Övriga bidrag 0 0 0 Totala intäkter 169 168 1 Lönekostnader 0 0 0 PO-Pålägg 0 0 0 Totala personalkostnader 0 0 0 Övriga kostnader -1 355 -940 -415 Lokalkostnader -7 840 -7 001 -839 Avskrivningar -1 120 -1 166 46 Totala övriga kostnader -10 315 -9 107 -1 208 Nettokostnad exkl. finansnetto -10 146 -8 939 -1 207 9 176 9 176 0 Utförda tjänster/ersättningar Kommunbidrag Kulturnämnden, Årsanalys 2014 56(62) Tkr Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 0 0 0 -180 -237 57 -1 150 0 -1 150 -10 326 -9 176 -1 150 Magasinet Centralmagasinets resultat för 2014 är ett underskott med 1 150 tkr. Centralmagasinet var underbudgeterat 2014. Det senaste året har anpassningar gjorts i bl.a. ett nytt konstmagasin, nya magasin för samlingen på Teknik och Sjöfart samt nya klimatiserade fotomagasin. Nästa år har centralmagasinet erhållit ett budgettillskott. 4.1.1 Periodavvikelse Resultat per institution och centrala enheter/funktioner. För vidare information, se under respektive resultaträkning. Verksamheterna visar totalt ett överskott med 286 tkr. Malmö Stadsbibliotek: +17 tkr Malmö Kulturskola: +28 tkr Malmö Museer: -537 tkr Malmö Konstmuseum: +10 tkr Malmö Konsthall:+584 tkr Malmö Stadsarkiv: -323 tkr Kulturkansliet: +528 tkr Kulturstödsenheten: +205 tkr Kultur för barn och unga: +658 tkr Sommarscen: +266 tkr Centralmagasinet: -1 150 tkr 4.2 Investeringsram Investeringsram Typ av investering Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 2 117 4 000 1 883 101 500 399 Malmö Museer 2 110 5 750 3 640 Malmö Konstmuseum, inköp av konst 3 339 4 400 1 061 0 1 000 1 000 Malmö Stadsarkiv 10 063 11 700 1 637 Kulturkansliet 13 023 3 800 -9 223 Centralmagasinet 1 209 1 250 41 Investeringsbidrag -119 0 119 31 843 32 400 557 Malmö Stadsbibliotek Malmö Kulturskola Malmö Konsthall TOTALT Bygginvesteringarna i lokalprojektet Dimman (Stadsarkivet och den nya biografen) har bokförts Kulturnämnden, Årsanalys 2014 57(62) på Kulturkansliet. Investeringar som bokförts på Stadsarkivet är enbart deras verksamhetsspecifika inredning. Malmö Stadsbibliotek, 2 117 tkr Lilla Slottet, 119 tkr Entré ombyggnad, 570 tkr Vägvisning-skyltar, 344 tkr Ny restaurang, 122 tkr Belysning, 171 tkr IT-teknik, 190 tkr Möbler, 487 tkr Bokvagnar, 114 tkr Malmö Kulturskola, 101 tkr Nytt teaterförråd och nya konferensmöbler. Malmö Museer, 2 110 tkr Akvariet, 68 tkr Din Natur, 1 923 tkr Spån sug, 119 tkr Malmö Konstmuseum, 3 339 tkr Inköp av konst från fonder Malmö Stadsarkiv, 10 063 tkr Hyllinredning, 8 120 tkr Skylt, 129 tkr Möbler, 1 572 tkr Larmbåge, 135 tkr Utlåningsmaskin, 107 tkr Kulturkansliet, 13 023 tkr Konstverket Way to Go, 2 485 tkr Dimman (Stadsarkivet och biograf), 10 309 tkr Möbler Mazetti och kansliet, 229 tkr Centralmagasinet, 1 209 tkr Hyllinredning nytt fotomagasin, 1 093 tkr Kameraövervakningsutrustning, 116 tkr Investeringsbidrag, - 119 tkr Science Center, EU-projekt Kulturnämnden, Årsanalys 2014 58(62) 5 Förväntad utveckling kommande år I maj månad 2014 tog kommunstyrelsen beslut och i juni tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Det är en hela stadens kulturstrategi där fokus sätts på vad konst och kultur kan betyda ur många olika verksamheters perspektiv och hur stadens hållbarhet kan stärkas med hjälp av konst och kultur. Under 2015 - 2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan som ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av speciellt målområde sju - En kreativ stad. Vad handlingsplanen kommer att utmynna i och vilka resurser som kommer att behövas går inte att beräkna i nuläget. El Sistema – den särskilda satsningen på musik för barn, enligt venezuelansk modell, med start i Holma Kroksbäck, har gett mycket goda resultat. Under 2015 utökas verksamheten till Sofielundsskolan, Seved. Vad blir nästa steg? Kulturskolans ordinarie verksamhet når drygt ca 9 procent av Malmös barn. Ett hinder för att kunna delta i Kulturskolan är avgifterna. Från höstterminen 2014 sänkte därför kulturnämnden avgifterna på kulturskolan till 300 kr i hela Malmö för en ökad tillgänglighet. Det är dock en bit kvar för att komma upp till medeltalet i riket som är ca 15 %. Kultur- naturbussarna har ökat tillgängligheten till kultur och naturaktiviteter. Det finns stor efterfrågan såväl under terminerna som under loven. Under 2015 kommer ett nytt bussavtal att tecknas och parallellt med upphandlingen arbetar förvaltningen med att få tillgång till ett bättre och mer effektivt bokningssystem. Efterfrågan på resor till kultur, kulturarv och miljö är enorm men förhoppningen är att ett mer effektivt bokningssystem ska göra att fler barn får möjlighet att resa med oförändrade ekonomiska resurser. Stadsteaterns Teaterkurser har gett många malmöbarn, och deras föräldrar, chansen att komma in i teaterns värld. Satsningen på Unga teatern är nu i gång. En konstnärlig ledare och tre pedagoger har rekryterats. Studion har gjorts om till en barnteaterscen där verksamheten inleddes hösten 2014. 2015 utvecklas verksamheten ytterligare för att 2016 vara fullt utbyggd. Skolbioverksamheten kommer att utvecklas betydligt med den nytillträdde skolbiosamordnaren. Åren framöver kommer verksamheten ha tillgång till två biografer, Spegeln och Panora (den nya biografen på Bergsgatan). Läsförmågan sjunker alltmer hos barn i Sverige, särskilt hos pojkar. Ett nytt barnbibliotek - Lilla Slottet planeras på Stadsbiblioteket som ska fokusera på läsfrämjande arbete och lässtimulerande miljö. Den nya biblioteksplan som träder i kraft 2015 lyfter behovet av gemensamma insatser där en organisationsöversyn av folkbiblioteken (stads- och områdesbiblioteken) i Malmö är en åtgärd. Fördelas biblioteksresurserna idag till de områden där behovet av biblioteksverksamheten är som störst? Kulturnämnden har de senaste åren medvetet arbetat med att stärka den Kulturella infrastrukturen. Det har handlat om att öka tillgängligheten och nå nya målgrupper genom att sänka trösklarna. Såväl museerna som Stadsbiblioteket har ökat sina öppettider på helger för att vara öppna när människor är lediga. Fri entré på museerna för alla tom 19 år gäller från hösten 2011. Kvällsöppet på Malmö Museer är också ett förslag för att öka tillgängligheten och planeras att genomföras. Kulturnämnden planerar även att införa ett årskort/årsbiljett på museerna, men vill första Kulturnämnden, Årsanalys 2014 59(62) avvakta nyöppnade av Slottsholmen med nya basutställningar och invigningen av Akvariet. Under 2015 kommer kulturnämnden summera sina erfarenheter av sitt deltagande i områdesprogrammen och integrera de projekt som varit lyckosamma i den ordinarie verksamheten. En genomgång av scenkonstlokalerna har pågått det senaste året. Bristen på lokaler för det växande scenkonstområdet av fria aktörer är allt mer akut. Det handlar framförallt om brist på repetitionslokaler, kontor och lager. Den lösning som verkar rimlig och mest kostnadseffektiv handlar om att skapa en plattform för gemensamma lokaler och resurser. Malmös position som filmstad är viktig att fortsätta att utveckla. Film som konstform har både en kulturpolitisk sida och en näringslivssida. Filminspelningar skapar arbetstillfällen och omsättning av tjänster och kapital. Dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama som fått en tillfällig hemvist i Malmö bör ses som en fjäder i hatten för och en bekräftelse på den starka ställning Malmö/Skåne har i dokumentärfilmsbranschen. 2015 är det sista året i den treåriga försöksperioden med Malmö som värdstad. Beslut måste tas om Malmö stad ska fortsätta med värdskapet. Konstmuseets lokaler på Slottsholmen har förra året fått en uppfräschning och sidogallerierna har öppnats upp. Men att ordna ett klimat (ventilation) som fyller Kammarkollegiets krav innebär stora kostnader i storleksklassen 50 miljoner kr. I nuläget kan Konstmuseet enbart visa utställningar byggt på egna samlingar och inte ha utbyte med andra konstinstitutioner, vilket är ett sätt att få ekonomi till större utställningsproduktioner. Malmö befinner sig i ett vägval – Ska staden satsa på ett nytt Konstmuseum? Kulturnämnden, Årsanalys 2014 60(62) 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Hur har dialogen med respektive Områdesprogram sett ut under året? Kulturförvaltningens stödsamordnare har en återkommande dialog med områdeskoordinatorerna i respektive Områdesprogram, med personal inom kulturförvaltningens institutioner samt med det fria kulturlivet i de berörda områdena. Dialog förs även genom det löpande arbetet med handläggning av de ansökningar om stöd som inkommer från både förvaltningens institutioner och det fria kulturlivet. Vilka har varit nämndens viktigaste insatser i respektive områdesprogram under året? Nedan presenteras ett urval av projekt som har varit aktuella under 2014: Fria kulturlivet: Drömfabriken: Öppen skaparverkstad. Konst- och graffittiworkshops samt utställningar av och för barn och boende på Seved. Pågående. Sofielunds Folkets Hus: Sofielund LIVE! Genom uppsökande verksamhet har Sofielunds Folkets Hus satsat på lokala konstnärer och artister som stöttats och handletts för att ställa ut konst, framföra musik, producera föreställningar och dikter mm i SFH. Avslutat Cirkulationscentralen: Muralcentralen – Möten för framtiden. I samarbete med Kroksbäcksskolan och Djupadalsskolan har CC genomfört en rad workshops och utställningar som har resulterat i offentlig utsmyckning i form av permanenta muralmålningar i området kring Kroksbäcksskolan. Konstverken är skapade av två klasser i årskurs fem från de två involverade skolorna som ligger nära varandra i avstånd men vars förutsättningar skiljer sig åt på många olika sätt. Pågående. Kulturföreningen Destino: Konsten talar alla språk. Konceptet att genom samtal och egen produkton av konst uppmuntra de ungas självförtroende och framtidstro, som har utvecklats av Destino har nu fått stöd i en tredje omgång och är i den senaste omgången etablerat i alla områdesprogrammen. Konstskapandet var ursprungligen avsett för tjejer i åldrarna 12-22 i syfte att inleda en dialog om ungdomarnas drömmar och visioner om sin egen framtid och hur den hänger ihop med Malmö stads framtid. I utvecklingen av projektet är även killar i åldern 12-22 välkomna. Projektet fortsätter även under 2015. Skånes Konstförening: Förstudie för samverkan i Seved - genom kartläggning av Seveds kulturella resurser vill man bereda vägen för en rad olika samarbeten med olika kulturaktörer som är aktiva i Seved. Inspiration till projektet kommer bl. a. från Tensta Konsthall. Avslutat. Kulturinstitutionerna: Malmö Museer: Ett hundra år av immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö. Projektet syftar till att samla in material och muntliga berättelser från Malmös immigrantkvinnor, inledningsvis från områdena Seved, Segevång, Holma/Kroksbäck, Lindängen och Herrgården. Syftet är att lyfta fram immigrantkvinnornas hittills undanskymda historia och betydelse för Malmös utveckling. Projektet har utvecklats och utökats och samarbetar nu med flera olika fria aktörer i områdesprogrammen och även med tex Stadsarkivet. Projektet är pågående. Sommarscen fortsatte det medvetna arbetet i områdesprogrammen under säsongen 2014 och fick en utökad budgetram på 350 tkr. Det möjliggjorde särskilda riktade kommunikationsinsatser i de Kulturnämnden, Årsanalys 2014 61(62) underrepresenterade områdena. Resultatet av denna satsning är att nya besökare hittade till Sommarscens arrangemang. Inför sommarsäsongen 2014 stod arbetet med att etablera nya spelplatser och nå fler Malmöbor i fokus. Åtta nya platser fick under den gångna säsongen besök av Sommarscen, något som även Malmöborna tog till sig - cirka 48 procent av besökarna på dessa platser hade inte tidigare besökt platsen tidigare. Förarbetet för att locka fler och nya målgrupper innebar bland annat ett närmare samarbete med andra förvaltningar inom staden, fastighetsbolag och förturnéer av evenemang. En av verksamhetens målsättningar är att göra Sommarscen tillgängligt i hela Malmö och skapa en rörelse i staden. Kulturskolans El Sistema är en verksamhet på Holma/Kroksbäck som varit del av områdesprogrammen från start. Nu satsar förvaltningen ytterligare och 2015 kommer El Sistema utvidgas till Sofielundsskolan, Seved. Vilka insatser planerar nämnden för i respektive områdesprogram? Handläggningen av ”Särskilt stöd till kulturprojekt inom områdesprogrammen” har pågått i ca två år och har redan gett avtryck i Malmös kulturliv, inte minst i de aktuella områdena. Som förväntat är det i första hand etablerade kulturorganisationer som genom den särskilda stödformen fått incitament att bredda och utveckla sin verksamhet mot nya målgrupper. Några nya aktörer har med hjälp av ett eller flera projektstöd etablerat sig och utvecklat sin organisation, sina projekt och dessutom skapat goda kontakter med det etablerade fria kulturlivet och Malmö Stad. Nämnden bedömer att det finns ytterligare aktörer att aktivera i de berörda områdena men för att nå dessa krävs ett kontinuerligt och fortsatt målinriktat arbete. Med anledning av de goda resultaten vill nämnden under 2015 fortsätta att arbeta med samma metoder och inriktning som tidigare år. Nämnden vill även fortsatt bidra till vidareutvecklingen av flera pågående projekt. Hur stora resurser har era insatser i respektive områdesprogram tagit i anspråk under året? Totalt 3 360 tkr under 2014. Seved: 540 tkr Holma-Kroksbäck: 1 997 tkr Herrgården: 489 tkr Lindängen: 249 tkr Segevång: 85 tkr Kulturnämnden, Årsanalys 2014 62(62) Bilaga 1, resultat 2014 KULTURNÄMNDENS RESULTAT 2014 SAMMANSTÄLLNING MALMÖ STADSBIBLIOTEK MALMÖ KULTURSKOLA Statliga/regionala bidrag Utförda tjänster/ersättningar Fonder Entré Avgifter Försäljning Elevintäkter Övriga bidrag Intäkter 2 999 2 088 34 0 2 231 44 0 2 637 10 033 220 281 0 81 127 0 2 236 1 282 4 227 22 344 2 310 1 260 2 967 197 1 038 0 22 105 52 221 2 703 739 195 416 58 81 0 1 368 5 560 304 688 0 0 0 582 0 0 1 574 2 446 1 717 0 0 32 32 0 825 5 052 Lönekostnader PO-pålägg Övriga personalkostnader Totalt Personalkostnader -38 647 -14 502 -103 -53 252 -22 678 -8 487 -51 -31 216 -32 858 -12 376 -84 -45 318 -4 586 -1 713 -21 -6 320 -5 778 -2 240 -7 -8 025 Övriga kostnader Lokaler Avskrivningar Totalt övriga kostnader -25 379 -23 753 -2 867 -51 999 -5 559 -4 114 -268 -9 941 -17 332 -16 202 -2 754 -36 288 -3 018 0 -63 -3 081 NETTOKOSTNAD -95 218 -36 930 -29 385 95 921 37 007 0 -686 Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT/RESULTAT INVESTERING Budget Investeringsutgifter Investeringsbidrag Nettoinvestering MALMÖ MUSEER MALMÖ KONSTMUSEUM MALMÖ KONSTHALL MALMÖ STADSARKIV KULTURKANSLI KULTUR STÖD KBU SOMMAR SCEN MAGASINET FONDER TILL KONST INKÖP TOTAL 406 4 289 0 0 0 0 0 5 652 10 347 100 145 0 34 0 0 0 6 595 6 874 1 326 414 0 0 0 0 0 885 2 625 0 455 0 0 0 0 0 3 927 4 382 0 169 0 0 0 0 0 0 169 0 0 3 478 0 0 0 0 0 3 478 32 848 13 295 4 967 3 498 2 645 1 777 2 236 45 276 106 542 -7 500 -2 853 -14 -10 367 -12 778 -4 654 -43 -17 475 -2 771 -1 065 -3 -3 839 -4 403 -1 626 -2 -6 031 -2 416 -881 -4 -3 301 0 0 0 0 0 0 0 0 -134 415 -50 397 -332 -185 144 -6 398 -7 405 -392 -14 195 -4 783 -7 470 -290 -12 543 -31 249 -16 262 -422 -47 933 -71 441 -918 -64 -72 423 -9 558 -861 -50 -10 469 -9 969 -790 -59 -10 818 -1 355 -7 840 -1 120 -10 315 0 0 0 0 -186 041 -85 615 -8 349 -280 005 -3 841 -20 646 -17 858 -55 061 -69 388 -13 875 -9 737 -10 146 3 478 -358 607 29 974 3 923 21 327 17 568 56 005 69 615 14 539 10 015 9 176 0 365 070 0 -49 0 -1 126 0 -72 0 -97 0 -33 29 -445 0 -22 0 -6 0 -12 0 -180 0 0 29 -2 728 17 28 -537 10 584 -323 528 205 658 266 -1 150 3 478 3 764 4 000 2 117 0 2 117 500 101 0 101 5 750 2 110 -119 1 991 4 400 3 339 0 3 339 1 000 0 0 0 11 700 10 063 0 10 063 3 800 13 023 0 13 023 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 250 1 209 0 1 209 0 0 0 0 32 400 31 962 -119 31 843 KULTURNÄMND VERKSAMHETSMÅTT Årsanalys 2014 Budget 2014 Budget 2014 Budget 2014 Utfall 2014 Utfall 2014 Utfall 2014 STADSBIBLIOTEKET Antal öppettimmar per vecka: Stadsbiblioteket Bokbussen Antal besök totalt: -varav besök på barnavdelningen -varav besök på Balagan (9-12 år) Wi-Fi-användare** Antal besök på webben Antal aktiva låntagare Antal nyinskrivna låntagare Antal registrerade talbokslåntagare hos MTM* Antal registrerade Boken kommer -låntagare Antal lån: Antal lån fysiska medier -varav lån fysiska barnmedier Antal lån digitala medier Beställningar totalt -varav beställt i webben Biblioteksverks. kriminalvården: -antal anstalter -antal platser Kvinnor Män Kvinnor 66,5 20 66,5 20 940 000 210 000 90 000 25 000 1 600 000 80 000 15 000 1 000 922 094 220 829 92 466 306 440 1 617 068 82 716 15 595 1001 47 000 7 000 30 000 6 000 125 110 15 1 300 000 450 000 76 000 210 000 180 000 710 000 470 000 48 279 8 020 31 415 6 841 92 83 9 1 223 452 421 349 87 698 199 537 174 376 712 964 425 457 61% 63% 39% 37% 3 311 3 311 Antal arrangemang totalt: -varav antal arrangemang barn och unga Publik totalt: -varav publik barn och unga 600 200 25 000 9 000 772 351 25 659 9875 Antal medier totalt Antal publika datorer (inklusive bärbara datorer och läsplattor) 530 000 110 50% 50% 50% 50% Män 521 347 106 Kommentar:*MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. **Verksamhetsmåttet "Wi-Fi-användare" innebär antal inloggningar med lånekort som har skett via Stadsbibliotekets trådlösa nätverk "Stadsbiblioteket" och "Stadsbiblioteket Guest" Könsuppdelad statistik är inte tillgänglig för alla mått. VERKSAMHETSMÅTT Årsanalys 2014 Budget 2014 Utfall 2014 varav flickor varav pojkar KULTURSKOLAN Antal elever i frivillig undervisning Andel av målgruppen (8-18 år) 3 000 3 383 61,00% 39,00% 9,2% 10,5% - - Andel elever i frivillig undervisning t.o.m. 12 år Andel elever i frivillig undervisning fr.o.m. 13 år 67% 69% 61% 39% 33% 31% 51% 49% Antal flickor o pojkar i kö (1) Andel sökande som fått platserbjudande inom ett år till önskat ämne 800 805 59% 41% 94% 94% - - Antal flickor o pojkar i Pröva På-verksamheten Andel av målgruppen (7 år) 3 100 3 130 50% 50% 91% 91% 50% 50% Antal flickor och pojkar i Kulturtimmen (åk 3)* 1 200 813 50% 50% Antal flickor och pojkar i Tvåornas kör (åk 2) 2 000 2 500 50% 50% Antal flickor och pojkar i pedagogisk verksamhet på Malmö Konsthall 1 000 1 271 58% 42% 500 450 52% 48% 20 000 29 436 60% 40% Antal flickor och pojkar i särskilda satsningar Antal i publik på föreställningar/konserter * Svårare att attrahera tredjeklassare pga ökade krav i grundskolan, såsom t ex nationella prov och svårt att få kulturbussarna att räcka till. VERKSAMHETSMÅTT Årsanalys 2014 MALMÖ MUSEER* Budget 2014 Utfall 2014 Antal öppettimmar per vecka 49 49 250 000 264 940 104 562 102 140 Antal bokningar inkl förskolor 3000 2870 14 235 12 403 Antal visningar för skolelever inkl. förskoleklass 1 000 826 3 591 2 866 Antal visningar för övriga** 800 240 407 262 Antal bokade klasser per stadsområde Norr Innerstaden Väster Söder Öster 120 150 160 130 90 330 349 317 134 160 1800 3 000 3 000 2 000 1 900 6 216 5 022 5 715 2 227 2 631 1 076 1 562 1 570 497 734 964 1 305 1 371 417 606 15 000 16 479 3 591 2 866 600 1352 365 197 Antal projekt områdesprogrammen 10 10 Antal dialoger 11 38 Antal nya utställningar Antal visningsplatser för vandringsutställningar 12 7 18 200 2 000 350 000 480 0 280 000 8 000 35 000 5 000 22 566 Antal besök inkl förskolor Antal skolelever per stadsområde Norr Innerstaden Väster Söder Öster Antal skolelever på visningar totalt Antal besök inom SKI-program, alla åldrar varav kvinnor/män, flickor/pojkar Antal förvärvade föremål Antal förvärvade fotografier *** Föremål/fotografiska bilder digitalt tillgängliga Unika besökare på webbcarlotta Antal digitaliserad bilder under året (Regis) Antal flickor/ kvinnor Antal pojkar/män 4 *Under perioden januari-maj omfattar verksamhetsmåtten enbart Teknik och Sjöfart då Slottsholmen var stängt för ombyggnad. Statistik över antal flickor/pojkar, kvinnor/män har inte samlats in från årets början, därför stämmer inte slutsumman. ** Minskning antal visningar för övriga under året förklaras av att de historiska utställningarna var stängda, liksom naturutställning och akvarium *** Inga fotografiska samlingar mottogs 2014 pga arkivflytt VERKSAMHETSMÅTT MALMÖ MUSEER Årsanalys 2014 Budget 2014 Utfall 2014 Antal arrangemang/seminarier egen regi 70 116 Antal externa uthyrningar 60 50 Antal publikationer 3 2 Antal dokumentationer Antal fotografiska samtidsdokumentationer 7 3 5 3 1 700 975 7 12 20 15 Antal medverkan i forskningsprojekt 6 13 Internationella uppdrag/samarbete 5 10 Nationella uppdrag/samarbeten Antal sökbara föremål i databas 6 12 280 000 Antal kvalificerade förfrågn. exkl. KMV Antal regionala uppdrag/projekt Samarbetsprojekt Malmö stad Varav tillgängliga för allmänheten 280 000 Budget Utfall 2014 2014 16 19 21 14 Bygg, plan och rivningsärenden inom Malmö stad Bygg, plan och rivnings ärenden utom Malmö stad Övriga remisser 220 10 4 211 16 5 Kvalificerade förfrågningar, Malmö stad Kvalificerade förfrågningar, övriga 120 160 97 156 15 10 5 7 Kulturmiljövård: Antal byggnadsantikvariska och kulturgeografiska uppdrag Antal kyrkoantikvariska uppdrag Antal färdigställda rapporter Medverkan i utbildning VERKSAMHETSMÅTT MALMÖ KONSTMUSEUM Antal besök Antal offentliga visningar Antal beställda visningar för vuxna Antal beställda visningar för skolbarn Antal tillfälliga utställningar Antal konstverk/föremål i samlingarna Antal deponerade konstverk/föremål Antal utlånade verk Antal nationella/regionala samarbeten Antal internationella samarbeten Antal arrangemang/konserter Årsanalys 2014 Budget Utfall 2014 2014 125 000 167 973 25 15 50 50 35 16 6 8 38 000 38 000 1 800 1 720 100 3 182 5 3 3 10 12 Kommentar: Under perioden jan-maj har Malmö Konstmuseum varit stängt pga ombyggnadsarbetet av akvariet på Malmö Museum. I "Antal besök" ingår besök på de institutioner där konstmuseet bedrev verksamhet under sin stängda period: Malmö Konsthall (43000 besökare), Hovdala slott (8200 besökare), Munchmuseet/Stenersenmuseet i Oslo (4500 besökare), Moderna Museet Malmö (18100 besökare) och Marabouparken (5000 besökare). I samband med de gemensamma utställningarna på Malmö Konsthall och Moderna Mueet Malmö hölls 13 offentliga utställningar samt 5 beställda visningar av konstmuseets personal. I "Antal tillfälliga utställningar" ingår de utställningar som Malmö Konstmuseum har producerat på Malmö Konsthall, Moderna Museet Malmö, Hovdala slott och Munchmuseet/Stenersenmuseet i Oslo. Nationella/regionala samarbeten under perioden har skett med Marabouparken, Sundbyberg, Malmö Konsthall, Moderna Museet Malmö, Hovdala slott och Lilith Performance Studio, Malmö. Internationellt samarbete har skett med Munchmuseet/Stenersensmuseet i Oslo, Kunsthalle Dresden och Kunsthalle Wien. VERKSAMHETSMÅTT Årsanalys 2014 KONSTHALLEN Öppet timmar/vecka Antal besök Antal utställningar Antal guidade visningar totalt varav offentliga visningar* varav avgiftsbelagda visningar varav visningar för barn och ungdom** Budget 2014 Utfall 2014 56 56 175 000 187 882 5 6 620 616 396 28 192 320 25 275 Antal workshops totalt varav workshops/aktiviteter för barn/ungdom varav workshop för vuxna i projekt*** Antal aktiviteter i det offentliga rummet 150 110 40 195 128 67 1 8 * Inkluderar även ej avgiftsbelagda visingar för vuxna t.e.x. lärarvisningar ** Inkluderar även dagismåleriets mini-visningarna av pågående utställning (samarbete KBU) *** Inkluderar även lärarfortbildning och offentliga workshops Procentuell fördelning av skolvisningar per stadsområde Stadsområde Innerstaden Söder Norr Väster Öster Summa andel i % 2014 16,67% 19,30% 21,93% 29,82% 12,28% 100,00% VERKSAMHETSMÅTT STADSARKIVET Årsanalys 2014 Budget Utfall 2014 2014 30 35 15 000 16 900 Antal utlån/framtagna volymer 2 500 2 178 Antal hyllmeter arkivmaterial 14 200 14 315 Antal ordnade och förtecknade hyllmeter 200 150 Antal mottagna hyllmeter arkivmaterial 200 315 4 200 4 293 Antal visningar 40 32 Antal lektioner arkivpedagogik 40 53 Antal inspektioner/besök vid myndigheter och enskilda arkivbildare 30 73 Öppet timmar/vecka Antal besök Antal ärenden KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Besök totalt Varav barn och unga i publik och skapande aktiviteter * Varav barn och unga i filmworkshops Varav besök till Skolbio Antal utlån i utlåningsverksamheten Antal elever/barn transporterade med Kulturbussarna, T/R- resor Antal elever/barn transporterade med Naturbussarna, T/R- resor** Budget 2014 Utfall 2014 55 000 52 300 2 700 12 000 53 876 51 110 2 766 14 218 2 500 2 859 65 000 61 312 19 136 Kommentarer * Evenemanget Cirkus Skratt med uppskattad publik på 6000 barn nådde pga inställda föreställningar endast 2400 barn. ** Verksamheten övertogs 2014, budgetsiffran för Naturbussen kommer att rapporteras fr o m 2015. VERKSAMHETSMÅTT Årsanalys 2014 SOMMARSCEN MALMÖ Budget Utfall 2014 jan-aug * Antal aktiviteter Varav på Pildammsteatern Varav på Hedmanska gården Varav turnerande barn- och familjeprogram Varav övriga spelplatser Varav ej på Sommarscen * Publik Varav pojkar/män Varav flickor/kvinnor Varav på Pildammsteatern Varav på Hedmanska gården Varav turnerande barn- och familjeprogram Varav övriga spelplatser Budget 2013 160 38 180 37 70 52 69 74 85 000 42 500 42 500 65 000 67 686 33 166 34 520 44 190 15 000 10 000 10 176 13 320 * Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 KULTURSTÖDET Total publik inom fria kulturlivet * Varav för barn och unga 0-25 år Unika deltagare i studiecirklar 600 000 290 000 23 000 714 000 46% 23 055 600 000 275 000 22 500 700 000 * 23 000 Kommentarer: Publikantalet är preliminärt och uppdateras i slutet av våren 2014, när kulturaktörerna inlämnat sina slutredovisningar. Då redovisas även andelen barn och unga i publiken. Procentuell andel barn och unga i publiken avser de verksamheter där sådan redovisning finns. Fördelning per konstform i % av budgeten Projektstöd, ateljé- och kulturstipendier, verksamhetsstöd, Kulturexpressen, specialdestinerade stöd mm Övrigt 11% Studieförbund 24% Gästspelsscener med blandade konstformer 17% Bild & form 14% Teater 17% Musik 4% Film 8% Dans 3% Litteratur & serier 2% Kommentarer: För att ge en mer rättvisande bild omfattar fördelningen även vissa anslag som inte ingår i Kulturstödets ram. Det gäller kulturnämndens lokalkostnader för Inkonst, format och Stapelbädden, regionalt finansierat stöd till Form/Design Center, MAFF-priset samt projektstöd inom fria kulturlivet inom områdesprogrammen. Antal beviljade projektstöd per konstform Övrigt; 28 Bild & form; 28 Dans; 8 Teater; 25 Film; 16 Litteratur & serier; 11 Musik; 41 Kommentarer: I antalet beviljade projektstöd ingår projekt inom områdesprogrammen. I ovanstånde ingår inte schablonstöd för amatörframträdanden i Malmö (mindre belopp, främst musik), stipendiet Kulturexpressenoch utställningsersättningar inom bild och form. Antalet beviljade projektstöd har totalt minskat något jämfört med 2013, men är högre än 2012. Intern kontrollplan 2014 Kulturnämnden Uppföljning 2014 Kontrollmål Samtliga ärenden till kulturnämnden ska ha tittats på utifrån ett jämställdhetsperspektiv. bilaga 3 Kontrollansvar Nämndssekreterare Metod Genomgång av inskickade tjänsteskrivelser Uppföljning Alla tjänsteskrivelser läses av nämndsekreteraren som då har jämställdhetsperspektivet i åtanke. Dock bör en mer systematisk rutin arbetas fram. En jämställdhetsanalys utifrån ett antal relevanta aspekter, framtagna i samråd med kulturförvaltningens jämställdhetssamordnare, kan göras vid inläsningen av nämndens tjänsteskrivelser. Genomförandet av detta bör vid varje tillfälle noteras på lämpligt sätt. Kontrollmål Lokal- och Intervjuer och besök på Att säkerställa att riktlinjerna avseende våld och säkerhetssamordnare institutionerna hot är kända i verksamheterna samt att riktlinjerna följs. Uppföljning Vad gäller riktlinjerna avseende hot och våld har utbildningsinsatser för medarbetarna varit förvaltningens största insats. Säkerhetsutbildningarna som leds av en extern konsult, har sin utgångspunkt i arbetsmiljöfrågorna och kopplas till respektive fysisk arbetsplats. Dock har inga utbildningar hållits 2014. Besök på institutionerna konstmuseet och museet har genomförts i samband med säkerhetsanpassningarna inför utställningen ” Baltiska speglingar” på Slottsholmen. Utöver ovanstående har en ny enhetschefstjänst har inrättats på stadsarkivet för att samordna lokal- och säkerhetsfrågor i Mazetti och stadsarkiv/ biograf. 1 Intern kontrollplan 2014 Kulturnämnden Kontrollmål Att säkerställa att det nya styrdokumentet för säkerhetsarbete följs. bilaga 3 Lokal och Förankra det nya säkerhetssamordnare styrdokumentet Uppföljning Förvaltningen arbetar vidare med rutiner för de olika delar av säkerhetsarbetet som omfattas av styrdokumentet och ett utkast till rutiner för interna och externa transporter har presenterats i förvaltningens ledningsgrupp under 2014. Lokal och säkerhetssamordnare ska uppdatera dokumenten inför fortsatta diskussioner. Rutin gällande stickprovsinventering av samlingarna i centralmagasinet har utarbetats och rutinen har testats under 2014 då inventering skett vid fyra tillfällen. Säkerhetsfrågor är en stående punkt på dagordningen vid centralmagasinets APT-möten. Kontrollmål Att hanteringen av kontanta medel sköts på ett tillfredsställande sätt. Uppföljning Kulturförvaltningen har växelkassor och försäljningskassor. Dessa finns på Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet och Malmö Museer. Alla institutioner förutom Stadsarkivet har nerskriva rutiner (försäljningskassor). Anledning till att Stadsarkivet inte har någon är att de har ändrat sina rutiner sedan de flyttade till Bergsgatan i november/december. Varje månad görs en avstämning på balanskonto 16662 (pengar på väg). Vid registrering av försäljningskassan debiteras 16662 och sedan när kontanterna är insatt på banken krediteras 16662. 2 Ekonomichef Genomgång kring rutiner på respektive institution Intern kontrollplan 2014 Kulturnämnden Kontrollmål Att gemensamma riktlinjer finns för hur klagomål hanteras på förvaltningen bilaga 3 Kommunikationschef Framtagande av riktlinjer Uppföljning Under året har gemensamma riktlinjer utvecklats för att hantera klagomål på ett effektivt och ändamålsenligt vis. Det som kvarstår är att förankra denna process och säkerställa tillämpning i förvaltningens verksamheter. I nuläget pågår ett arbete för att planera denna insats. Kontrollmål Att ersättning för personliga utlägg hanteras enligt regler och riktlinjer. Uppföljning Hanteras av resp. institutions ekonomiassistent och utbetalningar sker via Raindance. Ekonomiassistent konterar, ser till att rätt underlag är bifogat och att momsavdraget är korrekt. Redovisningansvarig har gjort stickprov på 20 st på måfå valda utbetalningar samt samtliga överstigande 10 tkr och inga avvikelser från rutiner har noterats. 3 Ekonomichef Stickprov i Raindance Intern kontrollplan 2014 Kulturnämnden Kontrollmål Att säkerställa att kunskap finns i organisationen kring allmänna handlingar, offentlighet och sekretess. Uppföljning Den 24 mars 2014 gick Kulturnämndens diarie över från DocuLive till Platina. I samband med det skedde flera möten med berörd administrativ personal från institutionerna. I juni 2014 hade vi en träff på Stadsarkivet där vi gjorde en enkel utvärdering av Platina-projektet och kunde konstaterat att kunskapen i offentlighet och sekretess har ökat under första halvåret men att det fanns mycket kvar att göra. Till uppdraget kopplades Suzanne Sandberg, enhetschef för tillsyn och vård. Sara Özen har skapat underlag för fortsatt arbete för 2015. 4 bilaga 3 Stadsarkivarie Intervjuer och besök på institutionerna
© Copyright 2025