Ladda ner - Utbildningsvetenskapliga fakulteten

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA
FAKULTETEN
ÅRSMAGASIN
2014
Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25
Box 300, 405 30 Göteborg
031-786 00 00 (vxl)
WWW.UF.GU.SE
1
455
anställda
Göteborg, mars 2015
6800
studenter
Text: Torsten Arpi
Layout: Marianne Folkesson Lang
Foton:
Johan Wingborg, GU: omslag, inlaga: s. 1, 2, 5, 6, 9, 23, 28, 33, 38 och 42-48
Torsten Arpi, GU: s. 10, 17, 21 24-26, 32, 36 och 37
Anna-Lena Lundqvist: s 11
Konsumentsföreningen Stockholm: s. 13
Bildbyrån: s. 15
Universitets-TV, GU: s. 27
Hans Wretling, Higab: s. 31
Tryck:
doktorander
151
449
intäkter (mnkr)
INNEHÅLL
Utbildning möter lokala och globala utmaningar..................................3
50 miljoner till fakulteten från Vetenskapsrådet....................................4
Hearing om PISA lockade.....................................................................6
Unga vuxna drar ner resultaten i vuxen-PISA.......................................8
Gymkultur liknas vid McDonalds.........................................................11
Barn i Europa äter ett hekto socker om dagen...................................12
Viktigt med förberett slut för elitidrottaren...........................................14
4 miljoner till lärande om hållbar utveckling........................................16
Pekar på differentieringens dubbelnatur.............................................18
Högskoleutbildade kvinnor med barn missgynnas.............................19
Medvetna val styr inte alltid valet av läromedel..................................20
Ämnesdidaktiker konfererade.............................................................21
Rektorsutbildningen åter till Göteborgs universitet.............................22
Nya internationella studenter introducerade.......................................24
Nytt program för design av digitala lärmiljöer.....................................26
Datorspelande en skjuts för engelskan...............................................27
Samarbete med Moskvauniversitet ....................................................28
Samverkan med norsk lärarutbildning................................................29
Förberedde skolforskningsinstitut.......................................................29
Göteborgs universitet blir Riksidrottsuniversitet ................................30
Handledare inspirerades.....................................................................32
”En timme på Pedagogen” startade....................................................33
Personlig relation har ersatt stränghet................................................34
Frejdig debatt om fritidshemmens kvalitet..........................................36
Pedagogiskt pris till Jonas Linderoth .................................................38
Två nya hedersdoktorer......................................................................39
Nya professorer...................................................................................40
Antagna docenter ...............................................................................41
Forskarutbildning.................................................................................42
Ledning och personal..........................................................................44
Ekonomi..............................................................................................46
Fakultetens utbildningar granskade....................................................47
1
2
UTBILDNING MÖTER LOKALA OCH
GLOBALA UTMANINGAR
Utbildning är central för att forma ett samhälle. Genom utbildning återskapas de kunskaper, färdigheter och värderingar som
är grundläggande för det demokratiska samhällets utveckling i
en tid av snabb ekonomisk, teknisk och social förändring. Och
vi lever alltmer i ett utbildningssamhälle. Aldrig tidigare har en
så stor andel av befolkningen deltagit i utbildning. En allmän
förskola och utbyggd högre utbildning gör att vi som individer
spenderar allt längre tid i sådana miljöer. Detta är inget unikt
för västvärlden utan en global trend. Dock, att rätten till
utbildning ännu inte är självklar markerades under året genom
Nobels fredspris som gick till Malala Yousafzai och Kailash
Satyarthi som båda med risk för eget liv verkat för barns rätt
till utbildning och till ett självständigt liv.
Att forma utbildning är ett samspel mellan politik och kunskap. Den utbildningsvetenskapliga fakulteten bedriver forskning och utbildning om lärande, undervisning och utbildningssystemets funktion. Vårt största utbildningsuppdrag är inom
de många olika lärarutbildningarna, men vi utbildar också
kostekonomer, tränare, utbildningsledare, beteendevetare och
friskvårdsarbetare. Sammanlagt finns över 6 000 studenter vid
fakulteten. Under året har vi även byggt upp rektorsutbildningen som vi i samverkan med andra fakulteter ska driva från
och med 2015.
Fakultetens forskning är omfattande och rör frågor om
utbildningssystemets effektivitet, organisationsutveckling,
undervisning och lärande i olika ämnen, digitaliseringens
konsekvenser för lärande, samspelet mellan kost, idrott och
hälsa, barns och ungas fritid, integration och olika specialpedagogiska frågor.
Under 2014 var fakultetens forskare osedvanligt framgångsrika i att få finansiering både till grundforskning och till
tillämpad forskning och till olika samarbetsprojekt om skolutveckling. Det understryker hur centrala utbildningsfrågorna är
i det moderna utbildningssamhället.
Roger Säljö
Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi,
dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten,
Göteborgs universitet
3
50 MILJONER TILL FAKULTETEN
FRÅN VETENSKAPSRÅDET
När Vetenskapsrådet den 3 november beslutade om projektbidrag i 2014 års stora utlysning
inom utbildningsvetenskap gick nästan 69 miljoner kronor till forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, varav drygt 50 miljoner kronor till forskning vid Utbildningsvetenskapliga
fakulteten.
Av totalt 269 inkomna ansökningar beviljades 29 projekt
bidrag. Sammanlagt fördelades närmare 199 miljoner kronor
för bidragsperioden 2015-2019. Nästan hälften gick till unga
forskare som varit verksamma kortare tid än åtta år efter sin
doktorsexamen.
Göteborgs universitet fick allra högst tilldelning, 69
miljoner kronor, varav drygt 50 miljoner kronor alltså gick till
Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
– Frågan är om fakultetens forskare någonsin tidigare varit
så framgångsrika. Förutom de sju projekt där vi själva
är projektansvariga, ingår våra forskare som partners i
olika samarbeten, säger fakultetens dekan Roger Säljö i en
kommentar.
– En ytterligare dimension i utfallet, som är mycket
tillfredsställande ur ett fakultetsperspektiv, är att tematiken
i de projekt som fått medel visar stor bredd: longitudinella
studier av elevers motivation, konfliktlösning, olika aspekter
av lärande och digital teknik, tidiga räknefärdigheter och
lärande kopplat till etik och hållbar utveckling. Utfallet visar
att utbildningsvetenskap spänner över breda fält som alla har
något att bidra med när det gäller villkor för lärande, skola
och bildning, säger han.
4
Följande sju forskare beviljades anslag:
Camilla Björklund, institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
Förmågan att sinnligt erfara de tio första talen som
nödvändig grund för aritmetiska färdigheter
8 215 000 SEK (2015-2018)
Joanna Giota, institutionen för pedagogik och
specialpedagogik
Konsekvenser av individualiserad undervisning för
elevers motivation och prestationer över 50 år –
utbildningsreformer och samhällsförändringar
6 649 000 SEK (2015-2018)
Ilse Hakvoort, institutionen för pedagogik och
specialpedagogik
Omvärdera konflikter: En undersökning av lärarens syn
på konflikter som är i ett inledande stadium och hur de
kan användas för att stärka lärandet
6 151 000 SEK (2015-2018)
Mona Lundin, institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
Nya arenor för lärardriven pedagogisk utveckling av IT i
skolan: Exemplet: *Det flippade klassrummet*
5 418 000 SEK (2015-2017)
Åsa Mäkitalo, institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
Att kartlägga vetenskapliga kontroverser med digitala
metoder: studier av ’controversy mapping’ och
gymnasiestudenters lärande av sociovetenskapliga
frågor
6 617 000 SEK (2015-2017)
Christina Osbeck, institutionen för didaktik och
pedagogisk profession
Vad kan man lära sig i etik? Skilda konceptioner av etisk
kompetens för undervsining i en obligatorisk skola
7 552 000 SEK (2015-2017)
Dawn Sanders, institutionen för didaktik och
pedagogisk profession
Bortom Plant Blindness: Att se växternas betydelse för
en hållbar värld
7 696 000 SEK (2015-2017)
5
6
HEARING OM PISA LOCKADE
Den hearing som arrangerades av Utbildningsvetenskapliga fakulteten i slutet av januari
lockade en mycket stor publik till Pedagogen och gav genomslag i medierna. Forskare, kommunpolitiker och praktiker gav sin syn på betydelsen av PISA-resultaten.
I början av december 2013 presenterades PISA 2012. Resultaten visar att 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras i relation till
övriga OECD-länder.
Utbildningsvetenskapliga fakulteten bjöd in till en hearing
för att fördjupa tolkningen av PISA-resultaten och även ge en
historisk bakgrund till de internationella kunskapsmätningarna, där PISA är en av flera.
Skillnaderna är mindre
Professor Jan-Eric Gustafsson visade i sin genomgång bland
annat att nedgången i resultat vad gäller PISA-resultaten
över tid är avsevärt mindre om man tar hänsyn till elevernas
sociala bakgrund.
Om man räknar bort faktorer som föräldrarnas socioekonomiska status och utbildningsnivå, utländsk bakgrund, språk
och antal böcker hemma samt elevernas ålder visar det sig att
skillnaderna mellan de två senaste PISA-undersökningarna PISA 2009 och PISA 2012 - blir följande: matematik -7 och
inte -16, naturvetenskap 0 och inte -11, läsning -2 och inte
-14.
– Resultaten hamnar då på i stort sett samma nivå som
TIMMS-undersökningen från 2011, säger Jan-Eric Gustafsson.
Antal böcker hemma
Den enskilt starkaste bakgrundsfaktorn för elevernas skolresultat är antal böcker hemma. Hem med minskande kulturellt
kapital har betydelse för de sjunkande resultaten i PISA.
– Andelen hem med många böcker hemma är idag mycket
lägre än 2009, säger Jan-Eric Gustafsson.
Medverkande i hearingen var
Ulf P Lundgren, professor Uppsala universitet,
Jan-Eric Gustafsson, professor Göteborgs universitet,
Anna Johansson (S), biträdande kommunalråd Göteborg,
Stig Sánta, avdelningschef Utbildning/Barn och Unga/Folkhälsa, Göteborgs Stad,
Maria Jarl, ordförande Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs
universitet,
Ann Nilsson-Mäki, rektor Ekdalaskolan, Härryda kommun.
Moderator var professor Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Kvällen avslutades med paneldebatt och frågor från publiken,
som uppgick till mellan 350 och 400 personer. Hearingen fick
på grund av det stora intresset även streamas till intilliggande
salar och via webben.
7
UNGA VUXNA DRAR NER
RESULTATEN I VUXEN-PISA
Det är de som är äldre än 30 år som håller uppe Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar för vuxna. De yngre vuxna presterar i nivå med de omtalade PISA-mätningarna.
Det visar en aktuell forskningsrapport.
Hösten 2013 presenterade OECD resultaten av kunskapsmätningen PIAAC (Programme for the International Assessment
of Adult Competences) som mäter 16-65-åringars färdigheter
i läsning, räkning samt problemlösning vid datorn. Cirka
5000 deltagare per land i 24 länder deltog i mätningen och
Sverige stod sig väl.
I den ett år senare utkomna rapporten Lära för livet?
Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter
(SNS förlag) framkommer att det är svenskarna som är 30
år och äldre som håller uppe det svenska resultatet. Det som
upprepade PISA-rapporter tidigare visat vad gäller Sverige och
15-åringars fallande färdigheter i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap har sin motsvarighet i PIAAC vad gäller de
unga vuxna.
Enligt rapporten kan man se att de som gick ut grundskolan på 2000-talet var klart sämre på att läsa och räkna även
långt efter att de slutat nian. Läskunskaperna började falla för
dem som gick ut grundskolan i början av 1990-talet, medan
det dröjde till slutet av 1990-talet innan mattekunskaperna
började falla.
Svaga kunskaper kvarstår
Vid ett seminarium, arrangerat av Centrum för yrkeskunnande vid Göteborgs universitet, redogjorde en av rapportförfattarna, professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för
pedagogik och specialpedagogik och ledamot i den svenska
expertgruppen för PIAAC, för rapporten.
8
– De som var 15 år i PISA 2000 var 27 år i PIAAC 2012. De
som var 15 år i PISA 2003 var 24 år i PIAAC. Vi har kunnat
undersöka om resultaten i PISA är beständiga, säger han.
Och så verkar fallet. De svaga kunskaperna i läsning och
matematik kvarstår åtminstone tolv år efter avgången från
grundskolan.
Satsning på specialundervisning
En fråga vid seminariet gällde hur undersökningen tagit
hänsyn till att andelen utlandsfödda i svensk skola är högre än
exempelvis i den finska skolan, som jämförelser ofta görs med.
– Vi har undantagit utlandsfödda som kanske inte genomgått hela grundskolan. Det stärker alltså beläggen för att den
svenska skolan försämrats kraftigt under framför allt 2000-talet, säger Jan-Eric Gustafsson.
Vad gäller jämförelsen med Finland anser Jan-Eric Gustafsson att det är den kraftfulla finska satsningen på specialundervisning i läsning och skrivning under de tidiga skolåren som
ligger till grund för Finlands mycket goda resultat i både PISA
och PIAAC.
– Det finska systemet var utbyggd 1985 och uppnådde sin
fulla effekt från tidigt 90-tal. Ett resultat är att mycket få barn
i Finland har läs- och skrivsvårigheter, säger han.
Nästa PIAAC-undersökning planeras att genomföras under
2022.
9
KRITISKT OM SKOLAN
Hallå där Olof Franck, docent i religionsfilosofi vid
institutionen för didaktik och pedagogisk profession,
redaktör för boken Motbok. Kritiska perspektiv på
styrdokument, lärarutbildning och skola och en av
13 lärarutbildare från samma institution som i boken
ger kritiska och konstruktiva perspektiv på det som
är dagens skola.
Vilket behov svarar boken mot?
– Det är bra att många engagerar sig i debatten kring skolan, men
ibland kan man uppleva den som närmast repetitiv och åtminstone
till viss del förutsägbar. Vi som skrivit den här boken vill lyfta fram
konkreta områden vi upplever som fundamentalt viktiga att diskutera
och föra samtal om. Det handlar då inte om att föra allmänna och svävande resonemang om vad som kanske kan vara ”bra” eller ”dåligt”
med den svenska skolan.
Vi som arbetar med lärarutbildning tar vårt professionella ansvar
och pekar på områden där det finns anledning att föra kritisk diskussion och genomföra en kritisk analys av vad som behöver förändras till
det bättre. Men vi för också våra resonemang utifrån professionen –
och det betyder bland annat att vi också tänker oss att våra texter har
ett forskningsintresse.
Många uttalar sig om
skolan idag. Här är det
ju 13 lärarutbildare
som kommer med sina
synpunkter på läget i
skolan. Men varför är
lärarutbildare och elever
förhållandevis frånvarande i skoldebatten?
– Detta var ett grundläggande
skäl till att vi bestämde oss för
att skriva boken. Vi har erfarenheter och kunskaper som
behövs i en debatt som ibland
tenderar till att vara mer bred
än djup. Vi är hårt arbetande
10
personer, fullt upptagna med att på bästa tänkbara sätt utbilda
lärare – och vi vill verkligen ge allt vi kan för att lärarutbildningen
ska bli så god som möjligt. Samtidigt har vi ett ansvar för att delta
i diskussionen kring skolan. Boken utgör ett försök att axla det
ansvaret.
I ditt kapitel diskuterar du hur skolans värdegrund riskerar att omvandla skolan till ett lokalt
kontrollsamhälle? Kan du utveckla det?
– Lärare och skolledare har ofta goda intentioner med att försöka
omsätta styrdokumentens ganska formella skrivningar om värdegrundsfrågor till ett språk och en praktik som upplevs angelägen
och viktig för alla, barn, unga och vuxna, i skolan. Men det finns
många hinder på vägen, bland annat därför att formaliserade
regelverk riskerar att tränga ut den personliga reflektionen, eftertanken, dialogen där moralens djup och mening skapas.
Jag motsätter mig inte tanken att det finns normer som ska
prägla och gestaltas i skolans verksamhet. Men det får inte bli
så att den kritiska etiska debatten stannar av och att all diskussion kring värden, normer och etik handlar om att på ett mer eller
mindre mekaniskt och oreflekterat sätt bedöma – och döma – i
frågor om ”rätt” och ”orätt”. Det är olyckligt och oroande när ett
begrepp som värdegrund blir ett mantra som upprepas auktoritativt – och kanske också auktoritärt – som en domsutsaga vars
”grund” ingen riktigt verkar förstå eller vara intresserad av att
kritiskt konstruktivt analysera.
Moralens kärna, känslan och respekten för ”Den Andre”, medmänniskan, ligger djupare än så. Den lever, och kan bara leva, i
människors hjärtan.
GYMKULTUR LIKNAS VID
MCDONALD’S
På gymmen råder i princip ett samstämmigt ideal kring vikt, kropp, utseende och kroppsdefinition. Idealet sprids över världen via stora aktörer inom gruppträningen. Gymkulturens
snabbmatsvariant av fitness har undersökts, bland annat vid Göteborgs universitet.
McDonaldiseringen av gymkulturen är temat för en artikel i Sports, Education
and Society där Thomas Johansson, professor vid institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande, tillsammans med Jesper Andreasson, lektor vid
Linnéuniversitetet, har undersökt utvecklingen av moderna fitnesskoncept.
Studien Doing for group exercise what McDonald’s did for hamburgers’:
Les Mills and the fitness professional as global traveller baseras bland annat på
intervjuer av personliga tränare och gruppträningsinstruktörer.
14 000 gym över världen
Med exemplet Les Mills, etablerat på Nya Zeeland på 1960-talet, beskriver
forskarna framväxten av en detaljregelrad och global kultur inom gruppträning. Les Mills är mycket stort inom fitnessbranschen och fungerar idag enligt
en franchisemodell, där man ger eller säljer tillstånd att använda företagets program över hela världen. Idag finns mer än 14 000 gym som franschisar något
av Les Mills program. Företaget finns i mer än 80 länder, däribland Sverige, och
har mer än fyra miljoner deltagare varje vecka.
Strikt reglerade övningar
– Les Mills innebär en standardiserad form av kroppstekniker som i princip
ser likadana ut överallt inom gruppträningen. Det handlar om ett imperium
uppbyggt kring gruppträning, säger Thomas Johansson.
Konceptet innebär att koncernens huvudtränare presenterar strikt reglerade
och musiksatta övningar, vilka förnyas var tredje månad för att sedan i detalj
spridas genom i hela kedjan av legitimerade Les Mills-instruktörer. Den lokala
instruktörens inflytande över de pass han eller hon leder blir därmed försumbar.
Detta urholkar den enskilde instruktörens kompetens som varken har möjlighet att förändra rörelser, musik eller sätt att presentera övningar. Instruktörernas förmågor tas inte till vara när det är så strikt hållet både vad det gäller
terminologi och koreografi. Samtidigt marknadsför ofta det enskilda gymmet
det hela som ett kvalitetsindex.
11
BARN I EUROPA ÄTER ETT HEKTO
SOCKER OM DAGEN
Barn i Europa äter tre hekto sockerrika livsmedel per dag och får sammanlagt i sig ett hekto
sockerarter. Det visar en omfattande europeisk studie vars svenska del leds från Göteborgs
universitet.
I studien har forskare intervjuat föräldrarna till 9 500 barn
mellan 2 och 9 år om vad deras barn ätit det senaste dygnet. Intervjuerna, som genomfördes i åtta europeiska länder
inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS,
kompletterades med uppgifter om vad barnen ätit i förskola
eller skola.
Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel - till exempel godis, kakor och läsk - är högt alla veckodagar, för att
öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala
energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar.
– Det tyder på att sockerintaget på helgerna sker på bekostnad av att barnen får i sig mindre mängd energi från andra
livsmedel, säger Christel Larsson, professor vid institutionen
för kost- och idrottsvetenskap.
För hög konsumtion bland barn
I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308
gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram
sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och
laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi
barnen får av maten kommer från socker.
Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland
med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade
barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22
procent hamnade i mitten av listan.
– Även om resultaten varierar mellan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel – exempelvis läsk och
godis – generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel
Larsson.
12
Göteborgsforskarna hoppas att resultaten ska kunna
användas som underlag i det förebyggande arbetet, där det
är viktigt att både minska tillgängligheten och intaget av
sockrade livsmedel samt att stödja mer hälsosamma matvanor
framförallt under fredagar och helgdagar.
Sätta rimliga gränser
– Största hälsofaran är att man i tidig ålder vänjer sig vid ett
högt intag av sockerrika livsmedel som ger mycket energi men
lite näringsämnen. Detta kan leda till negativa konsekvenser för tandhälsan men även till ökad risk för övervikt om
obalans i energiintag och fysisk aktivitet förekommer under
längre tid, säger Christel Larsson.
– Att stödja familjer till att välja mindre sockerrika livsmedel
är mycket en samhällsfråga. Vi måste hjälpa föräldrarna att
sätta rimliga gränser under fredagar och helgdagar samt tillhandahålla hälsosamma och goda alternativ. Stöd till föräldrarna skulle kunna ges genom olika angreppsätt via exempelvis BVC och skolan eller via hälsofrämjande samhällsåtgärder
för att öka deras kunskap och förmåga att stödja barnen till
ett rimligt sockerintag. Det handlar också om att med skolan
som arena öka barn och ungdomars möjlighet och förmåga att
själva välja mer hälsosamma alternativ, säger hon.
Artikeln European children’s sugar intake on weekdays versus weekends: the IDEFICS study publicerades i tidskriften European Journal
of Clinical Nutrition.
13
VIKTIGT MED FÖRBERETT SLUT
FÖR ELITIDROTTAREN
För elitidrottaren räcker det inte att bara fokusera på elitidrotten, den civila karriären måste
också förberedas. Av en forskningsrapport, där flera Göteborgsforskare varit drivande,
framgår att de elitidrottare som inte tänkt på fortsättningen efter idrotten har fått problem.
I samband med Riksidrottsförbundets elitkonferens ”Vinnare
i långa loppet” på Bosön, presenterades i mitten av oktober
en ny forskningsrapport Vägen från landslaget – om elitidrott,
karriär och avslutning. Rapporten är skriven av Göran Patriksson och Owe Stråhlman från institutionen för kost- och
idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet samt Per Göran
Fahlström, från Linnéuniversitetet.
Ett flertal idrotter
Forskarna har genomfört intervjuer med 36 svenska elitidrottare med erfarenhet av idrott på internationell toppnivå. En
tredjedel av gruppen hade avslutat sin karriär före eller under
1990-talet och de övriga under 2000-talet. De representerade
ett flertal idrotter.
Syftet med studien var att beskriva uppfattningar och erfarenheter av vägen genom elitidrottskarriären samt upplevelser
av övergången från elitidrott till en postidrottskarriär.
– Karriärslutet har oftast varit ett medvetet planerat beslut.
Övergången från elitidrotten gick smidigt för majoriteten.
Men en liten del av elitidrottarna fick övergående problem
som ett direkt resultat av karriäravslutningen, säger Göran
Patriksson, professor i idrottspedagogik.
14
Kombinera idrott och utbildning på akademisk
nivå
De intervjuade underströk vikten av att förbereda sig för livet
efter karriären. Av rapporten framgår också att det är viktigt
att inte bara fokusera på elitidrotten under idrottskarriären,
utan förbereda den civila karriären. De som hade påbörjat
eller slutfört utbildning under karriären eller hade förberett sig
för en kommande yrkeskarriär upplevde mycket små övergångsproblem i samband med karriärslutet.
– Rapporten kommer att få stort värde för idrottsrörelsen eftersom den ger en mera nyanserad bild av karriärslutet än den
som ofta framkommer i media. Dessutom väcker den många
intressanta frågor om behovet av olika former för kombinationer av idrott och utbildning på akademisk nivå, säger Owe
Stråhlman, docent i idrottsvetenskap.
Per Göran Fahlström, Göran Patriksson och Owe Strålman. Vägen
från landslaget - om elitidrott, karriär och avslutning. FoU-rapport
2014:3, Riksidrottsförbundet.
15
4 MILJONER TILL LÄRANDE OM
HÅLLBAR UTVECKLING
Tack vare ett forskningsbidrag på 4 mnkr anställdes Arjen Wals som gästprofessor i
Lärande och utbildning för hållbar utveckling vid institutionen för didaktik och pedagogisk
profession.
Arjen Wals är professor i socialt lärande och hållbar utveckling vid Wageningen University i Nederländerna och
UNESCO-ordförande inom samma område. Han har redan
tidigare varit gästprofessor vid institutionen för didaktik och
pedagogisk profession, IDPP, under läsåret 2012-2013. Men
nu väntar minst tre år ytterligare vid samma institution tack
vare ett forskningsbidrag från Carl Bennet AB.
Andra värden än kontinuerlig tillväxt
– Det som lockar är bland annat möjligheten att bidra till
att vidareutveckla en forskningsspecialisering vid Göteborgs
universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och vid IDPP.
I arbetsuppgifterna ingår också att stötta utvecklingen av en
tvärvetenskaplig internationell masterutbildning i hållbar utveckling. Dessutom är det spännande att Göteborgs universitet står värd för World Congress on Environmental Education
under 2015, säger Arjen Wals.
– Den kanske viktigaste utmaningen i vår tid är att utforska
andra värden än värdet av kontinuerlig tillväxt och materialism. Hållbarhet har mycket att göra med maximering av
mening i motsats till vinstmaximering, säger Arjen Wals.
På IDPP görs en kraftsamling inom forskningsområdet
Lärande och utbildning för hållbar utveckling. Förutom flera
forskningsprojekt inom området i startgroparna, kan nämnas
flera doktorsavhandlingar, medverkan i en nationell forskarskola inom temat, formering av en forskningsgrupp samt, som
nämnts, framtagandet av ett nytt internationellt masterprogram. Till detta kommer alltså nu en gästprofessor.
16
Globala samhällsutmaningar
– Med Arjen Wals får vi nu tillgång till en eftertraktad senior
forskningsledare. Det blir en avgörande komponent när vi
konkurrerar om extern forskningsfinansiering. Förhoppningen
är att längre fram etablera professuren permanent, säger Jonas
Emanuelsson, prefekt vid IDPP.
– Med särskilt fokus på lärande och utbildning bidrar vi till
att systematiskt belysa hur människor enskilt och kollektivt
interagerar och kommunicerar. Frågor om hållbar utveckling
och hur vi tacklar globala samhällsutmaningar handlar ytterst om hur människor förhåller sig till varandra och till den
värld vi lever i. Forskningsbaserad kunskap kring de frågorna
har mycket goda möjligheter att nyttiggöras i näringsliv, i
utbildningssammanhang och i samhället i övrigt, säger Jonas
Emanuelsson.
Carl Bennet AB är bland annat huvudägare i de börsnoterade företagen Getinge AB och Elanders AB samt äger 100
procent av Lifco AB. Man stödjer sedan tidigare forskning vid
svenska universitet och högskolor, bland annat vid Göteborgs
universitet.
Carl Bennet, styrelseordförande och ägare, och även tidigare ordförande i Göteborgs universitets styrelse, motiverar
bidraget till gästprofessuren så här:
– Hållbar utveckling är avgörande för näringslivets framtid.
Vi vill ha närhet till forskning och utveckling. Detta ger oss
såväl insikt som kunskap för att kunna möta framtidens utmaningar. Därför stödjer vi flera områden som är viktiga för våra
företags utveckling.
17
PEKAR PÅ DIFFERENTIERINGENS
DUBBELNATUR
Utbildning håller samman och utjämnar,
samtidigt som den rangordnar och särskiljer.
I antologin ”Differentieringens janusansikte”
från institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet analyserar institutionens forskare de motsägelsefulla
funktionerna hos utbildning.
Den gemensamma utgångspunkten för bidragen är utbildningssystemets förändring och vad förändringen har inneburit
för olika aktörer och för utbildningssystemets olika delar.
Tydlig spänning
– Karaktäristiskt för forskningsmiljöernas texter är den tydliga
spänningen mellan hur ”det är” och hur det ”borde vara”, en
spänning som finns både i de studerade fenomenen och inom
det vetenskapliga arbetet, säger professor Inga Wernersson
som tillsammans med universitetslektor Ingemar Gerrbo varit
antologins redaktör.
– Pedagogisk forskning kan sällan eller aldrig frigöras ur en
normativ inramning och bör inte heller göra det. Pedagogik
som fenomen och forskningsobjekt handlar om avsiktlig och
målinriktad påverkan och det vore märkligt om sådana grundläggande sociala fenomen skulle vara fria från antaganden om
det önskvärda eller bästa, säger hon.
18
Forskningsrelevant bild
Halvårsskiftet 2010 delades den stora pedagogikinstitutionen,
institutionen för pedagogik och didaktik, upp på fyra nya institutioner med olika varianter av och ingångar i pedagogiken
och det utbildningsvetenskapliga fältet. Strax därefter utvecklade docent- och professorskollegiet vid IPS en projektplan
för en antologi för att ge en övergripande forskningsrelevant
bild av den nya institutionen för den fortsatta vetenskapliga
verksamheten, den antologi som nu alltså är färdig.
Åtta forskargrupper vid IPS har medverkat i antologin.
HÖGSKOLEUTBILDADE KVINNOR
MED BARN MISSGYNNAS
Högskoleutbildade kvinnor med barn löper risk att få arbeta med uppgifter som inte kräver
deras fulla kompetens. Det framgår av en statistisk studie gjord vid Göteborgs universitet.
Resultaten som publiceras i ’International Studies in Sociology of Education’ visar att mammors kompetens tas bäst tillvara inom så kallade legitimationsyrken.
– Att utbilda sig till lärare eller inom hälso- och sjukvård gör
att faktorer som kön eller föräldraskap får mindre betydelse,
säger Caroline Berggren, universitetslektor vid institutionen
för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Hennes studie är baserad på svenska registerdata och alla
som är födda under mitten av 1970-talet och som har en professionsutbildning är inkluderade.
Drygt 40 000 individer
Data för drygt 40 000 individer har analyserats liksom deras
arbetsmarknadsposition när de var 30-32 år. På statistisk väg
kan man jämföra individer med samma utbildning, familjebakgrund och arbetslivserfarenhet.
Offentlig sektor, som är en stor arbetsgivare för kvinnor,
framstår som mer gynnsam för mammor, speciellt de som
utbildat sig till läkare, förskollärare eller ingenjörer. De har
nämligen lika stor chans som män och kvinnor utan barn att
få arbeta med det som de är utbildade till.
– Frågan är om det är tack vare arbetsgivaren eller om det
helt enkelt är mindre konkurrens om dessa jobb som leder till
en till synes god jämställdhet? Att arbeta som läkare kräver
läkarlegitimation och konkurrensen om dessa jobb begränsas
till dem som har det, säger Caroline Berggren.
Lämnar för mer välbetalda yrken
Undersökningen visar att män utbildade till sjuksköterskor,
lärare eller socionomer lämnar dessa i större utsträckning än
kvinnor och får andra jobb som är mer välbetalda, exempelvis
ledningsuppdrag.
– Att män i högre grad lämnar dessa yrken kan innebära att
konkurrensen om jobben minskar, vilket i sin tur kan öka
mammors möjligheter att få jobb, säger Caroline Berggren.
Kvinnor är alltså beroende av en välfungerande offentlig sektor som ser mer till kvalifikationerna än till föräldraskapet.
– För män förefaller dock inte föräldraskap ha så stor betydelse för karriärutvecklingen, ibland tycks det snarare vara
en fördel, speciellt för fäder utbildade inom juridik, säger
Caroline Berggren.
Studiens data visar att fäder utbildade inom juridik har
mångdubbelt gånger större chans än mödrar med samma
utbildning och familjebakgrund att inneha ett högre avlönat
yrke än själva juristyrket. Vidare visar sig fäder utbildade
inom juridik ha flera gånger större chans att arbeta som
jurister inom privat tjänst jämfört med mödrar. Inom offentlig
sektor har de dubbelt så stor chans.
Den aktuella studien The motherhood penalty and the professional
credential: inequality in career development for those with professional degrees är gjord gemensamt av Caroline Berggren och Nathanael Lauster, The University of British Columbia, Kanada.
19
MEDVETNA VAL STYR INTE ALLTID
VALET AV LÄROMEDEL
Det är i första hand textens innehåll som styr lärarnas val av läromedel, inte hur enkla de är
att läsa eller vad de kostar. Det framgår av en studie vid Göteborgs universitet.
Sverige var frågan om vilka läromedel som kunde bli aktuella
i skolan starkt reglerad fram till 1991. Pris, överensstämmelse med gällande läroplan, objektivitet, språk och design
bedömdes centralt. Efter nedläggningen av Statens institut för
läromedel lämnades granskningsuppdraget istället åt den enskilde läraren som sedan dess utsatts för läromedelsförlagens
marknadsföring. Det gör frågan om vad som egentligen styr
den enskilde lärarens val viktig.
Läsbarheten viktig
Professor Monica Reichenberg vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, har undersökt hur drygt 300 lärare
väljer läromedel och vad det är som styr deras val. Aktuell
forskning visar att en hög grad av läsbarhet är viktig för att
väcka elevernas nyfikenhet, men den kunskapen visade sig inte
ha någon större betydelse för lärarna i valet av läromedel.
– Läsbarheten av text spelar tvärtom en underordnad roll,
säger Monica Reichenberg. Istället är det textinnehållet som
väger tyngst vid lärarnas val av läromedel, följt av egen erfarenhet av läromedlet ifråga och med rekommendationer från
kollegor på tredje plats.
Minst betydelse för lärarnas val betyder information
förmedlad vid mässor samt reklam. Däremellan grupperar sig
faktorer som kostnad samt läsbarhet.
20
Vanans makt stor
I enkätstudien ingår 319 lärare mellan 23 och 63 år. Den genomsnittliga tiden i läraryrket är 17 år. Ett av resultaten från
studien visar att ökat antal år i läraryrket inte påverkar valet
av läromedel. Benägenheten att aktivt välja läromedel utifrån
innehåll ser tvärtom ut att minska med tiden.
– En tolkning är att vanans makt är stor, säger Monica Reichenberg.
Ett annat resultat visar att speciallärare är mest benägna
att låta läromedlets läsbarhet väga in vid val av läromedel, vid
sidan av textinnehållet.
– Lärarna med speciallärarutbildning var fokuserade på läromedel med hög läsbarhet och bra innehåll, en nödvändighet
för att kunna intressera lågpresterande elever och de som är
ointresserade av läsning, säger Monica Reichenberg.
Studien Predicting Teachers’ Choice of Teaching and Learning
Materials: A Survey Study with Swedish Teachers är publicerad i
IARTEM e-Journal.
ÄMNESDIDAKTIKER
KONFERERADE
Ämnesdidaktik stod i fokus när
forskare och lärare från landets
lärosäten i april möttes på Pedagogen
på NÄD2014, den nationella
ämnesdidaktiska konferensen.
Bedömning av och för lärande samt
ämnesdidaktik i lärarutbildningar var i
fokus.
Mellan 150 och 200 forskare, lärare, doktorander
och masterstudenter deltog när keynote, sessioner och
papers behandlade bedömningens dubbla syften.
– Det handlar om att bedömning görs för att man lär
sig mer. Men bedömning görs ju också för att fastslå
vad man lärt sig, säger Elisabeth Hesslefors, lektor vid
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
och ytterst ansvarig för konferensen.
Ämnesdidaktiken – konferensens andra tema – är
något givet i dagens lärarutbildning.
– Lärarna ska kunna sina ämnen, men de måste också
veta hur de ska hantera ämnena och kunna förklara
varför de metoder de använder i sin ämnesundervisning är de bästa enligt ämnesdidaktiken. Det svarar
upp emot kravet att skolan ska vila på vetenskaplig
grund, säger Elisabeth Hesslefors.
Huvudarrangör för konferensen på Pedagogen var
institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
Den genomfördes i samverkan med andra fakulteter
som är involverade i lärarutbildningen vid Göteborgs
universitet.
utfall
Mötesplats för
alla
ämnesdidaktiker
nationell ämnes –
didaktisk
konferens
9-11 april
www.idpp.gu.s
e/nad
2014
21
REKTORSUTBILDNINGEN ÅTER TILL
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Göteborgs universitet blir ett av de sex lärosäten som får ge det statliga rektorsprogrammet
under en kommande sexårsperiod.
Sedan 2008 har arbetet varit intensivt i en styrgrupp vid
Göteborgs universitet för att skapa förutsättningar för en ny,
stark och beständig organisation för en kommande rektorsutbildning. I arbetet har deltagit representanter för Utbildningsvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan samt Lärarutbildningsnämnden.
Central fråga för svensk skola
Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten
har tillsammans med Maria Jarl, Lärarutbildningsnämndens
ordförande, lett arbetet med ansökan. Han ser det som mycket
viktigt att Göteborgs universitet nu åter kommer in på banan
vad gäller rektorsutbildningen:
– Rektorsutbildningen är en helt central fråga för svensk skola
och dessutom ett mycket stimulerande uppdrag för vår egen
verksamhet. Genom rektorsutbildningen får vi daglig kontakt
med den nyckelgrupp i den decentraliserade svenska skolan
som har till uppgift att knyta samman och medla mellan politiska ambitioner, centrala riktlinjer och styrsystem och ekonomiska, personella och pedagogiska realiteter i den dagliga
skolverksamheten. Det kontaktnät som rektorutbildningen
ger är också viktig för forskningen och våra möjligheter att få
med skolor i projekt och utvecklingsarbeten, säger han.
Kunskap och genuint intresse
Anette Olin, universitetslektor vid institutionen för pedagogik
och specialpedagogik, har varit projektsamordnare för ansökan till Skolverket. Ett arbete som alltså bar frukt.
22
– Det har varit ett otroligt stimulerande uppdrag att arbeta
med eftersom det vid Göteborgs universitet visat sig finnas
omfattande kunskap och genuint intresse för rektorsutbildning och rektorers arbete på flera olika institutioner och
fakulteter, säger hon. Det finns definitivt stor potential för
spännande samverkan kring det här uppdraget framöver. För
oss som arbetar med skolutveckling och skolledarskap är det
förstås extra viktigt att vi nu får tillbaka denna centrala verksamhet till Göteborg, säger hon.
Nio sökte, sex fick
Avtalen för de sex lärosäten som idag står för det statliga
rektorsprogrammet löper ut den 30 juni 2015.
Nio lärosäten sökte möjligheten att ge rektorsprogrammet, med start hösten 2015. Dessa sex fick ja av skolverket:
Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet,
Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet.
Om Rektorsprogrammet
Rektorsprogrammet omfattar 30 hp fördelat på tre år, med lika delar
skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt
skolledarskap. Det är en befattningsutbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer som arbetar i läroplanstyrd verksamhet. Från och med 15 mars 2010 är rektorsprogrammet obligatoriskt
för nyanställda rektorer och som inte gått en äldre statlig rektorsutbildning eller motsvarande.
IPS.GU.SE/UTBILDNING/
REKTORSPROGRAMMET
23
24
NYA INTERNATIONELLA
STUDENTER INTRODUCERADE
En fullspäckad introduktion av studenternas
kommande kursledare och av International
Student Office Pedagogen, ISOP. Det erbjöds
de drygt 70 nya internationella studenterna
vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten inför
kurs- och programstarterna.
Introduktionen för fakultetens nya internationella studenter
är sedan två år ett återkommande evenemang. Presentation
av fakulteten, av ISOP, en guidning i fakultetens byggnader,
mycket praktisk information, presentation av GU:s elektroniska lärplattform, biblioteket, kurspresentationer och framträdanden av några av de kommande kursledarna var något av
det som stod på programmet.
Många masterstudenter
Bland höstens nyanlända internationella studenter finns bland
annat 43 nyantagna masterstudenter i den internationella antagningen till International Master’s Programme in Educational Research och till det för hösten nya International Master’s
Programme in Information Technology and Learning.
Erasmus- och utbytesstudenter
Bland de övriga internationella nykomlingarna på fakulteten
finns 28 studenter här under en eller två terminer inom ramen
för Erasmusutbytet inom Europa eller som utbytesstudenter.
Erasmusstudenterna och utbytesstudenterna läser företrädesvis någon eller några av de engelska kurser som erbjuds vid
fakulteten, till exempel Gender and Education, The School
System in a Comparative Perspective, Children’s rights and realities, The Global teacher, Conflict Resolution in Pre-school
and School 1, Educational assessment, English for younger
learners samt Contemporary Adult Education.
Franziska Müller
från Hannover i
Tyskland är en av
masterstudenterna
på det nya programmet för design av
digitala lärmiljöer.
Hon arbetar för en stor
internationell bildelstillverkare i Hannover
och har uppmuntrats av
arbetsgivaren att läsa en
masterutbildning utomlands. Att valet föll på
Göteborgs universitet har sin förklaring:
– Jag har släktingar i Göteborg och har varit här flera
gånger och hälsat på. Min familj och jag är mycket förtjusta i Sverige, säger Franziska Müller.
– Tursamt har jag även ordnat boende här via mitt företag som disponerar ett hus i Göteborg.
”Direkt applicerbart”
– Att valet föll på International Master’s Programme
in Information Technology and Learning är att vi just
nu börjat arbeta mycket med e-learning och nya media
inom fortbildningen inom företaget.
– Jag är mycket intresserad av vad aktuell forskning säger om detta. Jag har tidigare tagit några on-linekurser
inom området, dels från universitetet i Edinburgh, dels
från ett australiensiskt universitet. Mina förhoppningar
är att det jag lär mig här kan vara direkt applicerbart
på mitt arbete i Hannover, med stöd av de teorier vi
kommer att ta del av här, säger Franziska Müller.
25
NYTT PROGRAM
FÖR DESIGN
AV DIGITALA
LÄRMILJÖER
Hösten 2014 startade ett nytt
masterprogram i informationsteknologi
och lärande vid Göteborgs universitet med
drygt 20 antagna. Programmet fokuserar
på de utmaningar som fortsatt utveckling
av informationsteknologi innebär.
Masterprogrammet i informationsteknologi och lärande
fokuserar på informationsteknologins konsekvenser för
lärande och utbildning i organisationer, företag och utbildningsinstitutioner.
Utbildningen ska ge färdigheter inom design av digitala
miljöer, men också vad gäller tillämpning av teoretiska
verktyg och perspektiv för att analysera lärande och kommunikation med digitala teknologier.
Utveckling av kompetenser är inte knutna till ett specifikt område utan studenterna har möjlighet att vidareutveckla en profil som de har med sig.
Kommunikation och interaktion
– Kommunikation och interaktion med andra människor
innebär idag att digitala teknologier är en naturlig del av
jobbet för många olika typer av yrkesutövare, och också
under fritiden. Att vara litterat idag i relation till digitala
26
teknologier innebär något komplext som går utöver att kunna läsa
och skriva, säger Sylvi Vigmo, studierektor för den nya masterutbildningen.
Internationellt intresse
– Ett av många pedagogiska dilemman är att många idag tar för
givet vad digital teknologi innebär.
Ansvaret för programmet delas jämnt mellan institutionen för
pedagogik, kommunikation och lärande och institutionen för til�lämpad informationsteknologi vid IT-fakulteten.
Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, 120
hp, ges på helfart under två år. All undervisning sker på engelska. Behöriga att söka är de med kandidatexamen om minst 180 hp eller motsvarande examen. Dessutom måste studenten uppvisa goda färdigheter i
engelska.
DATORSPELANDE
EN SKJUTS FÖR
ENGELSKAN
Den som vill klara sig i datorspelsvärlden gör bäst i att ha koll på den engelska vokabulären.
Nu är det också vetenskapligt belagt att den som är flitig i sitt datorspelande får ett bättre
engelskt ordförråd. Det framgår av en studie vid Göteborgs och Karlstads universitet.
Studien bekräftar det som många föräldrar och lärare redan
tyckt sig kunnat se: de ungdomar som spelar mycket interaktiva engelska datorspel får ett försteg vad gäller det engelska
ordförrådet framför de som inte spelar, eller bara spelar lite.
I studien ingår 76 ungdomar i åldrarna 10-11 år. Data har
samlats in via frågeformulär och en så kallad språkdagbok.
I denna listas alla möten med det engelska språket utanför
skolan, liksom datoranvändning och digitalt spelande. Studien
undersöker bland annat om det finns ett samband mellan att
spela digitala spel och motivation för att lära sig engelska, den
självskattade engelska språkförmågan samt strategier för att
tala engelska.
Stor skillnad mellan könen
Resultaten ger vid handen att skillnaden mellan könen är
stor vad gäller datorspelandet. Pojkarna spelar i snitt 11,5
timmar i veckan medan flickorna gör det knappt hälften så
mycket, 5,1 timmar. Flickorna ägnade istället betydligt mer
tid än pojkarna åt språkrelaterade aktiviteter på nätet, främst
på Facebook. Flickorna lade 11,5 timmar på detta i veckan,
pojkarna 8 timmar.
De datorspel som visar sig vara mest effektiva för utvecklandet av engelsk vokabulär är så kallade Massively multiplayer online role-playing game (MMORPG), en genre av da-
torrollspel där ett stort antal spelare interagerar med varandra
i en virtuell värld.
– Som spelare måste du helt enkelt förstå vad som sägs,
kunna läsa engelskan och själv kunna interagera genom att
både skriva och tala engelska, säger Liss Kerstin Sylvén,
docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik,
som gjort studien tillsammans med Pia Sundqvist, universitetslektor i engelska vid Karlstads universitet.
Viktigt med engelska utanför skolan
Resultaten i studien understryker resultat från andra studier
av de bägge forskarna. De flitiga spelarna har ett signifikant
bättre engelskt ordförråd än de övriga.
– Betydelsen av att komma i kontakt med engelska utanför
skolan, genom att exempelvis läsa på engelska eller som här,
spela datorspel, betyder mycket vad gäller de ungas engelska
ordförråd. Det får också positiva effekter på det som händer i
klassrummet i skolan. Engelskämnet i skolan och den engelska de unga möter och använder på fritiden är inte två skilda
världar, säger Liss Kerstin Sylvén.
Studien Language-related computer use: Focus on young L2 English
learners in Sweden är publicerad i tidskriften ReCall.
27
SAMARBETE MED
MOSKVAUNIVERSITET
En avsiktsförklaring mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
och Moscow City Teacher’s Training University undertecknades i november.
Undertecknandet – som gjordes av rektor Pam Fredman, rektor Igor Remorenko och Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten – innebär att lärosätena avser att
samarbeta inom flera uttalade områden, bland annat i form av
lärar-, administratörs- och studentutbyte samt inom ramen för
ett utökat forskarsamarbete.
Sedan ett antal år finns ett forskarsamarbete mellan forskare vid institutionen för pedagogik, kommunikation och
lärande, IPKL, och bland annat några av de ryska professorer
som fanns närvarande vid en högtidlig ceremoni i universitetets huvudbyggnad i Vasaparken.
Sonja Sheridan är professor i pedagogik vid institutionen
för pedagogik, kommunikation och lärande. Hon har tillsammans med Ulla Mauritzson, prefekt vid IPKL, och professor
28
Pia Williams varit aktiv i det utbyte med Moskva som startade
under 2011.
– Våra egna forskningsområden, pedagogisk kvalitet relaterat
till professionsfrågor och barns lärande i förskolan ligger nära
den forskning som bedrivs vid deras Faculty of Psychology of
Education. Ett utvidgat samarbete ger ökade möjligheter till
teoretisk fördjupning och internationell överblick av forskning
och undervisning inom det förskole- och barnpedagogiska
forskningsfältet, säger hon.
Det treåriga samarbetet manifesteras till att börja med
när IPKL är medarrangör till den konferens som arrangeras
i Moskva april 2015 - Early Childhood Care and Education.
Roger Säljö är med i konferensens organisationskommitté och
Sonja Sheridan i programkommittén
SAMVERKAN MED NORSK
LÄRARUTBILDNING
FÖRBEREDDE SKOLFORSKNINGSINSTITUT
Gemensamma forskningsprojekt och
forskningsseminarier, gemensamma kurser
och utbyte på både lärar- och studentnivå
var några av de riktlinjer som i början av
december drogs upp när en större delegation
från Høgskolen i Oslo og Akershus besökte
Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Tre pedagogikforskare vid fakulteten
ingick i arbetet inför det nya nationella
skolforskningsinstitut som regeringen startar
i januari 2015. Den nya myndigheten ska
ansvara för att systematiskt väga samman
och sprida nationella och internationella
forskningsresultat. Målet är ökad kunskap om
vetenskapligt väl underbyggda och effektiva
metoder och arbetssätt i skolväsendet.
Det norska besöket vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten
gjordes i hopp om att etablera nya och strategiska samarbeten mellan Fakultet for lærerutdanning og internasjonale
studier i Oslo och Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
– Vi har jobbat i flera år med att identifiera våra viktigaste
partnerinstitutioner internationellt som det finns en potential
för att utveckla särskilt strategiskt viktiga samarbeten med.
Den geografiska, språkliga och kulturella närheten mellan
Göteborg och Oslo innebär en stor möjlighet för framtida
samarbeten inom flera fält, säger Kristin Bugge, koordineringsansvarig för all internationalisering vid Fakultet for
lærerutdanning og internasjonale studier i Oslo.
Britt-Marie Apelgren, prodekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten var optimistisk efter det norska besöket:
– Vi ser flera möjliga samverkansområden inte minst inom
våra olika masterprogram, men också inom några av våra
program på grundnivå, exempelvis Hälsopromotionsprogrammet.
Bland annat diskuterades möjligheten att utvidga det
samarbete som redan finns till internationalisering av de olika
lärarprogrammen genom student- och lärarutbyten.
– Nästa steg inför ett framtida samarbete mellan fakulteterna
är att få till stånd ett Memorandum of understanding och senare ett mer konkretiserat samverkansavtal mellan våra olika
fakulteter. Vi har också planerat ett besök i Oslo under våren
2015, säger Britt-Marie Apelgren.
Høgskolen i Oslo och Akershus är Norges största lärarutbildning.
När regeringen presenterade satsningen med nytt institut i
december 2013 var det med motivet att lärare och förskollärare ska ges bättre förutsättningar att kunna omsätta
relevanta nationella och internationella forskningsresultat i
praktiken.
Ungefär samtidigt fick Vetenskapsrådet uppdraget att
bidra med ett kunskapsunderlag till skolforskningsinstitutet.
Projektet som bildades för uppdraget heter SKOLFORSK och
löpte från den 1 februari 2014 till den 31 januari 2015. Det
omfattade flera olika delar.
De validerade kartläggningarna utgick från frågeställningar
som är relevanta för verksamma i skolan och förskolan.
Ett antal kortare studier ska sedan utgöra underlag för att
underlätta den nya myndighetens initiala arbete. Därutöver
genomfördes sex forskningsöversikter med varierande design, men alla hade en gemensam grund i att de baseras på
systematiska litteraturanalyser och visade på olika modeller
och metoder för hur forskning avseende lärande i skolan kan
systematiseras och synliggöras.
Professorerna Sverker Lindblad och Karin Rönnerman
samt Magnus Levinsson, alla vid institutionen för pedagogik
och specialpedagogik, var några av de forskare som engagerades.
Karin Rönnerman ansvarade för forskningsöversikten Generering av relevanta frågeställningar, forskare och praktiker,
Sverker Lindblad ansvarade för forskningsöversikten Internationella komparativa studier skola-tematisk forsknings- och
kunskapsöversikt,
Magnus Levinsson ansvarade för forskningsöversikten
Nationella och nordiska koncept och modeller.
29
GÖTEBORGS UNIVERSITET BLIR
RIKSIDROTTSUNIVERSITET
Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers får möjlighet att bli Riksidrottsuniversitet
från och med hösten 2015 efter ett beslut i Riksidrottsstyrelsen.
Akademisk tränarexamen, anpassade studier för elitidrottare och praktiknära forskning ska bidra till bättre utbildade
tränare, högre kvalitet på träningar, bättre stöd till aktiva och
förhoppningsvis fler medaljer i internationella mästerskap.
För att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft och möjliggöra elitidrott i kombination med akademiska
studier arbetar Riksidrottsförbundet sedan 2011 för att starta
tre så kallade Riksidrottsuniversitet, RIU. Göteborgs universitet/Chalmers, Umeå Universitet samt Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH)/Kungliga Tekniska högskolan (KTH) får nu
möjlighet att leda utvecklingen med start 2015.
Ingen gräddfil
Claes Annerstedt är prefekt vid institutionen för kost- och
idrottsvetenskap, IKI, och den som varit drivande i ansökan
från Göteborgs universitet:
– Beslutet har stor betydelse för Västsverige. Göteborgs
universitets och Chalmers marknadsvärde stiger genom att de
högskolor som blir RIU blir extra attraktiva för idrottande
studenter att söka sig till. Det kommer också på sikt att innebära att Göteborg tillhör de orter som har störst möjligheter
att bedriva forskning och utbildning kopplad till idrott.
– Samtidigt är det viktigt att påpeka att frågan inte handlar
om någon gräddfil för elitidrottare, utan idrottande studenter
skall naturligtvis även fortsättningsvis antas på lika villkor
som övriga studenter. Däremot får Göteborgs universitet och
Chalmers nu verkligen chansen att visa att vi kan erbjuda
flexibla och anpassade studier och att vi kan samarbete
med det omgivande samhället för en bra och trivsam social
miljö för våra studenter. Vi ser fram emot att samarbeta med
30
idrottsrörelsen och att göra något verkligt bra och attraktivt
av detta, säger han.
Sammanvägda faktorer
Riksidrottsstyrelsens bedömning är gjord efter en sammanvägning av ett antal faktorer inkluderande lärosätesbesök genomförda av Riksidrottsförbundet, fördelningen på studieorter
bland idrottare som sökt elitidrottsstipendier, ansökningar
och beviljande av anslag från Centrum för idrottsforskning
till lärosäten, UKÄ:s utvärdering av ämnet idrottsvetenskap,
den enkät intresserade lärosäten svarat på, specialidrottsförbundens referensgrupp och dess ranking av lärosäten samt
geografisk placering.
31
HANDLEDARE INSPIRERADES
Ett 40-tal handledare från offentliga och privata arbetsgivare tog chansen när institutionen
för kost- och idrottsvetenskap bjöd in till inspirationsföreläsningar och erfarenhetsutbyte.
För att stärka sambandet mellan universitetet och de företag och
organisationer som tar emot studenter på verksamhetsförlagd
utbildning, VFU, inom kost-, hälso- och idrottsområdet bjöd
institutionen för kost- och idrottsvetenskap in till en handledarkonferens. Ett 40-tal handledare nappade, bjöds på inspirationsföreläsningar och fick sedan programspecifik information där
även innehållet i respektive program VFU diskuterades.
– Det är första gången vi bjuder in våra handledare på det här
sättet. Vi känner behovet att utbyta erfarenheter och också få
inspirera. Vi vill ha tips på hur vi kan stödja våra handledare på
bästa sätt, säger universitetslektor Monica Petersson vid IKI.
– Dessutom är detta ett tillfälle att förhöra oss om innehållet i
våra utbildningar motsvarar den kompetens som de kommande
arbetsgivarna efterfrågar, säger Britt Lerneby universitetsadjunkt
vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, som tillsammans med Monica Petersson och studierektor Annica Strandh
Johansson arrangerade handledarkonferensen.
Inspirationsföreläsningar
Innan det var dags för erfarenhetsutbyte och programspecifik
information bjöds handledarna på tre inspirationsföreläsningar.
Ingibjörg Jonsdottir, Institutet för stressmedicin och adjungerad professor i fysisk aktivitet och hälsa vid IKI, talade om
”Stress, sex och rock’n’roll”, bland annat om orsakerna till
psykisk ohälsa. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och
Bioteknik, talade sedan om ”Matens miljöpåverkan – vilka val
har egentligen betydelse?” innan Peo Hillman och Peter Korp,
båda från IKI; talade om ”Coaching – vad, varför och hur?”.
VFU på institutionen för kost- och idrottsvetenskap
På IKI:s programutbildningar ser VFU:n lite olika ut. Hälsopromotionsprogrammet har fem veckors VFU under termin sex, Sports coaching har tio
veckors VFU under termin fyra, Kostekonomprogrammet med inriktning
mot ledarskap har tre veckors VFU under termin tre och fem veckors VFU
under termin sex.
32
Anna-Karin Svensson är kostchef i Vänersborgs kommun.
Hon har, liksom flera av hennes kollegor vid kommunens
kostenhet, ett flertal gånger handlett studenter från Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap och inom
kort är det dags igen.
Motsvarar förväntningarna
– Jag tycker studenterna motsvarar de förväntningar vi har
på dem. Erfarenheten är att det kommer duktiga studenter
härifrån, säger hon.
Handledarkonferensen tycker hon var ett gott initiativ av
flera skäl:
– Det är väldigt intressant att få höra om hur utbildningen
förändrats. Det ger ju oss ute på fältet ny input. Vi får också
ta del av nyheter inom forskningen på vårt område, vilket är
värdefullt. Dessutom ger det här en möjlighet att berätta hur
verkligheten ser ut ute på fältet, säger hon.
”EN TIMME PÅ
PEDAGOGEN”
STARTADE
EN TIMME PÅ
En serie populärvetenskapliga föreläsningar – En timme på Pedagogen – erbjöds under hösten 2014 vilka lockade
i snitt ett 50-tal åhörare från allmänheten. Fakultetens institutioner stod för
en föreläsning vardera.
En timme på Pedagogen får sin fortsättning under 2015.
PE
DAGOGEN
populärvetens
kaplig serie
hösten 2014
Att hålla ordning i klassrummet – går det?
Ett hekto socker om dagen
Gamla tiders lärare fick tips under sin lärarutbildningstid
så att de skulle kunna hålla ordning i klassen. Stramhet och
konsekvens var ledord. Studier i klassrum idag visar på helt
nya sätt att disciplinera elever, med professor Silwa Claesson,
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Om europeiska barns sockerintag, med professor Christel
Larsson, institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Skolan och ojämlikhetens urbana geografi
Män är som korkar – flyter alltid upp
Om kvinnors och mäns utbildnings- och karriärvägar, med
docent Caroline Berggren, institutionen för pedagogik och
specialpedagogik
Om segregation, lärande och ungas kulturer, med professor
Ove Sernhede, institutionen för pedagogik, kommunikation
och lärande
33
PERSONLIG RELATION HAR
ERSATT STRÄNGHET
För dagens lärare krävs andra tag än stränghet för att disciplinera eleverna. Det framgick
tydligt på en fullsatt, populärvetenskaplig föreläsning på Pedagogen i oktober.
Frågan om ordning och reda i de svenska klassrummen
engagerar. När Silwa Claesson, professor vid institutionen för
didaktik och pedagogisk profession, inledde höstens populärvetenskapliga serie på Pedagogen – En timme på Pedagogen
– med föreläsningen ”Att hålla ordning i klassrummet – går
det?” var hörsalen fylld till sista plats.
Silwa Claesson gjorde en historisk tillbakablick, från
1820-talets Lancasterskola fram till våra dagar, med tyngdpunkt på hur man i olika tider sett på, och med vilka metoder
man upprätthållit, disciplinen i de svenska klassrummen. Det
är en 200-årig skolhistoria som gått från 1800-talets monitörstyrda undervisningen i Lancasterskolan, via 1900-talets
lärarstyrda skola till 2000-talets skola med elevernas delaktighet och med läraren i rollen som förhandlare.
Ordning och PISA
Som exempel kan nämnas att i samband med 1947 års utredning om skoldisciplinen gjordes en större enkät till verksamma
lärare. 66 procent av lärarna som då svarade på enkäten ansåg
att hemmens uppfostran klart försämrats över tid och att det
mest oroande var den ökande och fördärvliga radiolyssningen
i hemmen.
Frågan om ordning i klassrum har haft hög aktualitet på
senare tid. Ett exempel är när förre utbildningsministern Jan
Björklund tidigare under året ansåg att just ordningsproblemen i den svenska skolan är en av huvudorsakerna till svenska
elevers dåliga resultat i de internationella kunskapsjämförelserna, som PISA.
– Oftast är det politiker och media som uttalar sig om frågan
om ordning i skolan. Det är en annan sak att se på frågan om
ordning med forskarögon, säger Silwa Claesson som bland an-
34
nat ägnat sig åt klassrumsforskning de senaste 20 åren.
Hon menar att villkoren för ordning och reda och disciplin radikalt förändrats de senaste decennierna, vilket också
understryks av den nationella forskningen. I många studier
har Silwa Claesson, liksom hennes kollegor och doktorander,
genomfört detaljerade klassrumsstudier om vad som faktiskt
händer i dagens klassrum.
En hållbar lärartyp
Den framgångsrika lärartypen i studierna är den som snabbt
klarar att pendla mellan dels det personliga tilltalet med varje
elev, dels mellan gruppundervisning och prat till gruppen som
helhet. Det är en hållbar lärartyp idag.
– Den disciplinerande personliga relationen med eleverna är
en nyckel för att klara lärarjobbet och den måste vara bra för
att du som lärare över huvud taget ska fungera med elevgruppen, säger Silwa Claesson.
Silwa Claesson examinerades från lärarutbildningen 1971.
Där fick hon bland annat höra att man som lärare primärt
borde vara sträng och se sträng ut och definitivt ”inte le före
jul”.
– Idag gäller snarare att le genast, annars är du körd som
lärare, säger hon.
En fråga ur publiken handlade om huruvida lärarutbildningen idag ger det lärarstudenterna behöver ifråga om hur
disciplinering kan fungera i dagens klassrum.
– Lika lite som jag fick det i min lärarutbildning får dagens
lärarstudenter detta. Idag erbjuds de socialpsykologiska teorier om gruppdynamik. Men förhoppningsvis kommer de att
erbjudas förklaringar till vad de stora teorierna konkret kan
betyda i skolvardagen, säger Silwa Claesson.
FREJDIG DEBATT OM
FRITIDSHEMMENS KVALITET
Det blev en stundtals frejdig debatt i början av juni när kvaliteten på Göteborgs fritidshem
debatterades på Pedagogen av allmänhet, studenter, verksamma pedagoger och ansvariga
Göteborgspolitiker.
Bakgrunden till den av institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande arrangerade debatten var den sämre
tillgången till fritidshemspersonal, den sjunkande utbildningsnivån bland de anställda och de växande barngrupperna.
Skolverket riktade några veckor innan debatten skarp kritik
mot fritidshemmen där man konstaterar att eleverna riskerar
att inte få det stöd, den trygghet och den stimulans de har rätt
till.
Enligt Skolverket mer än fördubblades antalet barn per
årsarbetare i fritidshem mellan 1990 och 2000. 2011 gick
det 21,5 barn på varje årsarbetare. Samtidigt har gruppernas
storlek ökat med 34 procent på tio år. I fritidshem har drygt
hälften av årsarbetarna en pedagogisk högskoleexamen - den
lägsta siffran sedan Skolverket började föra statistik 1994.
Värst är situationen i storstäder och förortskommuner.
Tung skuldbörda
I debatten blev det tidvis hårda ord.
Kristina Tharing (M) ansåg att skuldbördan måste vila tung
på den sittande majoriteten i Göteborg:
– Ni har varit ansvariga under de senaste 20 åren, ni har låtit
gruppstorlekarna på fritidshemmen öka. Ni har inte klarat
att styra, därför sitter vi här och debatterar. Lösningen är att
inrätta en central grundskolenämnd där pengar till skolverksamhet öronmärks och att detta sedan följs upp.
Även Helene Odenjung (FP) underströk behovet av en öronmärkning av skolpengen.
Robert Hammarstrand (S), ordförande i Göteborgs utbildningsnämnd, ansåg idén om en central grundskolenämnd som
36
ohållbar. Att följa upp hur 140 skolor gör vore ogörligt, ansåg
han.
– Göteborg är inte sämst i klassen. Därmed inte sagt att läget
är tillfredställande. En öronmärkning behövs dock inte. Vi
ser att man lokalt i stadsdelarna satsar mer på skolan är vad
man i allmänhet får sig tilldelat. Det är en medveten politisk
prioritering i stadsdelarna, ansåg han.
– Dessutom satsar vi på professionsutveckling för fritidshemmen i Göteborg. I höst tas ett kompetensutvecklingsprogram
fram i Göteborg i samarbete med Göteborgs universitet.
Verksamhet som läcker
Karin Pleijel (MP) pekade på att partiet i riksdagen motionerat
för legitimation även för fritidspedagogerna, med inriktning
mot fritidspedagogik.
– Men i första hand behöver det anställas många fler personer
för att minska gruppstorlekarna, sade hon.
En verksam pedagog ur publiken vittnade om hur fritidshemsverksamheten idag läcker, där personer helt enkelt slutar
när verksamheten i realiteten bedrivs långt ifrån den nivå
som skollagen säger, bland annat att elevernas utveckling och
lärande ska stimuleras.
En av lärarutbildarna vid Göteborgs universitet pekade på
det hon uppfattar som ren okunskap om fritidshemmen bland
rektorerna.
– Rektorerna är helt enkelt okunniga om delar av den verksamhet de ansvarar för. Rektorsutbildningarna innehåller inte
heller något om fritidshemsperspektiven i nuläget, sade hon.
Risk för urvattnad verksamhet
I en tidigare rapport skriver Skolinspektionen att få intervjuade bland anställda och ledningspersonal på fritidshem
självmant nämner fritidshemmets uppdrag att bidra till
barnens utveckling och lärande när de beskriver syftet med
sitt fritidshems verksamhet. Detta trots att skollagen tydligt
formulerar att fritidshemmen är en del av skolan och att de
ska komplettera den ordinarie skolverksamheten. Enligt lagen
ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande
samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska också utgå från en helhetssyn på eleven och elevens
behov.
Olof Fastén vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande undervisar blivande grundlärare med
inriktning mot arbete i fritidshem. Han var också den som
initierade debatten.
– Politiker förefaller väldigt oklara över vad fritidshemmen
är för typ av verksamhet och vad syftet är med den. I nuläget
riskerar den att bli en mycket urvattnad verksamhet i en torftig miljö som inte alls lever upp till vad skollagen föreskriver,
säger han.
37
PEDAGOGISKT PRIS TILL
JONAS LINDEROTH
Jonas Linderoth, professor vid institutionen för
pedagogik, kommunikation och lärande fick
Utbildningsvetenskapliga fakultetens pedagogiska
pris 2014.
Det pedagogiska priset delas ut för att uppmärksamma goda insatser
inom Göteborgs universitets utbildningsverksamhet.
Jonas Linderoth undervisar om spelbaserat lärande, IT och lärande samt lärandeteorier i pedagogisk psykologi, från grundnivå till
forskarutbildningsnivå. I sin undervisning använder Jonas Linderoth
de metoder och teknologier som han forskar och undervisar om,
framförallt olika spel.
Han har under en lång tid och med stor framgång i sin undervisning genomfört flera innovativa utbildningsprojekt. Exempel på
detta är att han använder interaktiva övningar och spel som deltagarna medverkar i, att han systematiskt använder sociala medier i
sin undervisning och att han ger studentfeedback i videoform. Han
är även en eftertraktad föreläsare utanför akademin. Jonas Linderoths pedagogiska grundsyn, som genomsyrar hans undervisning, är
att om man tar studenternas tid i anspråk så är det ens skyldighet att
bidra med något väsentligt för att stödja lärandet utöver studenternas självstudietid.
– Jag är mycket stolt och glad över priset och det är självklart
fantastiskt att ens arbete och idéer uppmärksammas. Det bästa av
allt är nog att spelbaserat lärande får ett erkännande, säger Jonas
Linderoth.
– Jag vill lära mig ännu mer om hur spel kan användas som arbetsform i högre utbildning och jag hoppas kunna använda priset till
att göra studiebesök i några pedagogiska miljöer jag är nyfiken på,
säger han.
Priset, ett verksamhetsbidrag på 100 000 kr, delades
ut på Göteborgs universitets promotionshögtid den 24
oktober 2014.
38
TVÅ NYA HEDERSDOKTORER
Utbildningsvetenskapliga fakulteten har utsett 2014 års
hedersdoktorer. Professor Sheila Riddell, University of
Edinburgh, och professor Stefan Hopmann, Institut für
Bildungswissenschaft i Wien, har båda gjort betydande
insatser för fakulteten.
Formellt utsågs hedersdoktorerna på universitetets
promotionshögtid den 24 oktober 2014.
Sheila Riddell har starkt bidragit till att utveckla forskning och samverkan
inom området inkludering och specialpedagogik vid Utbildningsvetenskapliga
fakulteten. Det har resulterat i forskningsplattformen PRIS (Platform for
Research on Inclusion and School development) som bedriver forskning inom
området inkluderande utbildning och skolutveckling.
– Vi har fått ta del av hennes forskningskontakter över hela världen vilket har
resulterat i internationella symposier och gemensamma publikationer, säger Eva
Hjörne, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, i en
kommentar.
Sheila Riddell tilldelades dessutom tidigare i år Vetenskapsrådets Kerstin
Hesselgren-professur. Gästprofessuren delas ut en gång om året till en
framstående kvinnlig forskare med internationellt renommé inom det
samhällsvetenskapliga eller humanistiska området.
Stefan Hopmann har bland annat initierat ett nordiskt nätverk, NORDID, som
gett upphov till nordiska seminarier under de senaste åtta åren, gemensamma
nordiska doktorandkurser samt en antologi som diskuterar den nordiska ämnesoch allmänna didaktiken. Hans forskning har stor betydelse för utveckling
av forskningen inom allmän didaktik samt inriktningen på vissa kurser inom
lärarutbildning och doktorandutbildning.
– Hans stöd för kunskapsområdet och den nystartade tidskriften NoAD,
Nordisk tidskrift för allmän didaktik som kommer med sitt första nummer
i höst, är och kommer att vara ovärderligt. Utan Stefan Hopmanns stöd
och entusiasm för det nordiska samarbetet hade den inte kommit till stånd,
säger Silwa Claesson, professor vid institutionen för didaktik och pedagogisk
profession.
Den nya tidskriften har sitt huvudsäte vid Göteborgs universitet.
39
NYA PROFESSORER
Under 2014 har 9 professorer utnämnts i 4 olika ämnen. Fakulteten har nu totalt 33
professorer, inklusive gästprofessorer, adjungerade professorer och seniorprofessorer
40
Silwa Claesson
Joanna Giota
Jonas Linderoth
pedagogik, institutionen för didaktik
och pedagogisk profession
pedagogik, institutionen för
pedagogik och specialpedagogik
pedagogik, institutionen för
pedagogik, kommunikation och
lärande
Gudrun Erickson
Stefan Grau
Hans Rystedt
pedagogik med inriktning mot språk
och bedömning, institutionen för
pedagogik och specialpedagogik
idrottsvetenskap, institutionen för
kost- och idrottsvetenskap
pedagogik, institutionen för
pedagogik, kommunikation och
lärande
Susanne Garvis
Eva Hjörne
Pia Williams
barn- och ungdomsvetenskap,
institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
pedagogik, institutionen för
pedagogik och specialpedagogik
barn- och ungdomsvetenskap,
institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
ANTAGNA DOCENTER
Ingela Andreasson
Göran Brante
pedagogik, institutionen för
pedagogik och specialpedagogik
pedagogik, institutionen för didaktik
och pedagogisk profession
Caroline Berggren
Nils Hammarén
pedagogik, institutionen för
pedagogik och specialpedagogik
barn- och ungdomsvetenskap,
institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande
41
FORSKARUTBILDNING
DISPUTATIONER 2014
Zahra Bayati
Magnus Ferry
”den Andre” i lärarutbildningen. En studie om den rasifierade
svenska studentens villkor i globaliseringens tid
(pedagogik)
institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Idrottsprofilerad utbildning - i spåren av en avreglerad skola
(idrottsvetenskap)
institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Anna-Carin Bredmar
Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrottsgymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag
(idrottsvetenskap)
institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det
pedagogiska arbetet
(pedagogiskt arbete)
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Eva Wennås Brante
Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för
uppfattande av text och bild
’(pedagogik)
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Anders Eklöf
Project work, independence and critical thinking
(pedagogik)
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Ann-Marie Eriksson
Formulating knowledge. Engaging with issues of sustainable
development through academic writing in engineering education
(pedagogiskt arbete)
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
42
Marie Hedberg
Gunnar Hyltegren
Vaghet och vanmakt - 20 år med kunskapskrav i den svenska
skolan
(pedagogiskt arbete)
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Kari-Anne Jørgensen
What is going on out there? What does it mean for children’s
experiences when the kindergarten is moving their everyday
activities into the nature - landscapes and its places?
(pedagogiskt arbete)
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Lill Langelotz
Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning
som utvecklingspraktik
(pedagogiskt arbete)
institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Steingerdur Olafsdottir
DOKTORANDER OCH
FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN
Television and food in the lives of young children
(kostvetenskap)
institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Totalt antal antagna doktorander 151, varav 118
kvinnor och 33 män.
Anna-Carin Ramsten
Ämne
Kunskaper som byggde folkhemmet. En fallstudie av förutsättningar för lärande vid teknikskiften inom processindustrin
(pedagogik)
institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Pär Rylander
Tränares makt över spelare i lagidrotter - sett ur French och
Ravens maktbasteori
(idrottsvetenskap)
institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Cecilia Thorsen
Dimensionality and Predictive validity of school grades: The
relative influence of cognitive and social-behavorial aspects
(pedagogik)
institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Totalt Kvinnor Män
Pedagogik
36
28
8
Pedagogiskt arbete
46
35
11
Ämnesdidaktik
26
22
4
Barn- och
ungdomsvetenskap
26
23
3
Idrottsvetenskap
12
6
6
5
4
1
151
118
33
Kostvetenskap
TOTALT
Pernilla Varga Andersson
Skrivundervisning i gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den
sociala reproduktionen
(ämnesdidaktik)
institutionen för didaktik och pedagogisk profession
43
VÅRT FOKUS ÄR
LÄRANDE,
LEDARSKAP
OCH HÄLSA
Våra utbildningar och vår forskning fokuserar frågor som ledarskap, pedagogik samt
lärande och undervisning bland barn, ungdomar och vuxna. Vår forskning tar upp frågor
om undervisningens innehåll och lärandet i
skolan, men också vad den digitala tekniken
innebär för vårt lärande och hur bra betygen
egentligen förutsäger framtida studieframgångar. Vi arbetar även med frågor som hållbar utveckling, hälsa, skolors organisation
och utbildningsplanering.
Blivande och redan verksamma lärare läser
många av sina kurser hos oss. Bland våra
nästan 7 000 studenter finns dessutom framtidens kostekonomer, tränare, utbildningsledare, beteendevetare och friskvårdsarbetare.
44
LEDNING OCH
PERSONAL
FAKULTETSLEDNING
Ledningsgrupp
Roger Säljö, dekan
Britt-Marie Apelgren, prodekan
Hans Rystedt, vicedekan för forskning
Karin Rönnerman, vicedekan för utbildning på forskarnivå
Ulrika Nordberg Petersson, kanslichef/HR
Fakultetsstyrelse
Företrädare för verksamheten
Roger Säljö, ordförande, professor
Britt-Marie Apelgren, vice ordförande, docent
Åke Ingerman, professor
Annika Lantz-Andersson, universitetslektor
Christel Larsson, professor
Rune Romhed, universitetsadjunkt
Lena Wendt, studievägledare
Ulrika Wolff, universitetslektor
Företrädare för studerande
Jonas Lindbäck, doktorandrådet
Carl-Magnus Fürst, Göta studentkår
Caroline Fällgren, Göta studentkår
Företrädare för personalorganisationerna
(med närvaro- och yttranderätt)
Håkan Blennqvist, OFR-S
Martin Selander, SACO
Patrik Aspholm, SEKO civil
INSTITUTIONER OCH ENHETER
PERSONAL
Institutioner och prefekter
Professorer (inkl gästprofessorer,
adjungerade professorer och
seniorprofessorer)
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Mona Arfs
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Ulla Mauritzson
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Jonas Emanuelsson
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Claes Annerstedt
Övriga enheter/avdelningar
Centrum för yrkeskunnande, Per-Olof Thång, föreståndare
Enheten för akademiskt språk, ASK, Rhonwen Bowen, föreståndare
Grundtviginstitutet, Eva Mark, föreståndare
Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, PIL-enheten,
Bengt Petersson, chef
33
Lektorer (varav 44 docenter)
132
Adjunkter (varav 30 adjungerade)
115
Forskarassistenter och postdoc
11
Bitr. forskare, provutvecklare m.fl
43
Doktorander (anställda)
46
Teknisk-administrativ
personal
75
TOTALT
455
(motsvarande 383 heltidsekvivalenter)
45
EKONOMI
Fakultetens och institutionernas översyn
av verksamheten gav ett bättre resultat än
budgeterat.
Fakultetens ekonomiska läge var ansträngt när budgeten på
-36,1 miljoner kronor (mnkr) för 2014 beslutades. En anledning till det ekonomiska läget var att fakultetens institutioner
fick bära en större andel av kostnaderna för universitetsgemensamma verksamheter 2014, jämfört med 2013.
Under året har fakultets- och institutionsledningarna sett
över verksamheten, bland annat för att skapa en bättre ekonomisk balans. Tillsammans med högre intäkter än budgeterat
har detta lett till ett utfall på -13,1 mnkr.
Det ekonomiska läget inför 2015 ser mer positivt ut, inte
minst med anledning av att Vetenskapsrådets beslut om
projektbidrag i 2014 års stora utlysning inom utbildningsvetenskap var mycket positivt för Utbildningsvetenskapliga
fakulteten. Dessutom aviserades en stor utbyggnad av lärarutbildningen från regeringshåll.
RESULTATRÄKNING
2014 OCH 2013, mnkr
Verksamhetens intäkter
2014
2013
277
262
Uppdrag
62
77
Försäljning
18
19
Inkomst, interna bidrag
33
42
Bidrag
57
54
3
-16
449
437
2014
2013
249
233
5
4
Doktorander/utbildningsbidrag
17
14
Övriga driftkostnader
60
43
Indirekta kostnader och interna bidrag
77
79
Lokalkostnader
48
53
6
6
SUMMA KOSTNADER
463
433
Verksamhetsutfall
-13
4
Anslag
Periodisering pågående projekt
SUMMA INTÄKTER
Verksamhetens kostnader
Lönekostnader
Övriga personalkostnader
Avskrivningar
46
UTBILDNINGSUPPDRAG
75 procent av utbildningen vid fakulteten utförs på uppdrag inom ramen
för de olika lärarprogrammen. Inalles
studerar här mer än 6000 studenter,
inräknat lärarstudenterna.
FAKULTETENS
UTBILDNINGAR
GRANSKADE
Universitetskanslersämbetets, UKÄs, 88 utvärderingar av högre utbildning under perioden 2011-2014 avslutades under hösten 2014.
För Utbildningsvetenskapliga fakultetens del utföll merparten av
granskningarna under året väl.
Mycket hög kvalitet
Pedagogik, magister
Fakulteten hade för 2014 uppdrag att ge
666 helårsstudieplatser inom utbildning
på grund- och avancerad nivå fördelat
på sina fyra institutioner. Därtill kommer
institutionernas utbildningsuppdrag på
2154 helårsstudieplatser från Lärarutbildningsnämnden (LUN).
Prestationsgraden för ordinarie uppdrag var 85 % och för LUN-uppdraget
90 %. Utöver detta bedrivs även olika
former av uppdragsutbildning vid fakulteten.
Antalet helårsstudieplatser grundar
sig på heltidsstudier vilket, på grund av
att alla studenter inte studerar på heltid,
innebär att det totala antalet studenter
som läst kurser på grund- och avancerad
nivå vid fakulteten, inklusive uppdragsutbildningar, var ungefär 6800 personer.
Hög kvalitet
Utbildningsledarskap, master;
Pedagogik och didaktik, kandidat;
Specialpedagogexamen;
Specialpedagogik, magister samt
Idrottsvetenskap, kandidat
Bristande kvalitet
Ämnesdidaktik, master
Speciallärarexamen
– Vi var medvetna om att brister kunde finnas vad gäller ämnesdidaktiken. Till stor del är dock problematiken redan åtgärdad i och
med det nya och sammanhållna masterprogrammet i didaktik. Men
ett fortsatt utvecklingsarbete är även igångsatt, säger Britt-Marie
Apelgren, prodekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Maria Jarl, Lärarutbildningsnämndens ordförande kommenterar
UKÄ:s utlåtande om Speciallärarprogrammet så här:
– Det visar att vi fortfarande har ett arbete att göra med att stärka
den vetenskapliga basen just för specialläraryrket.
Redan under föregående läsår inleddes ett arbete med att utveckla och stärka kvaliteten i examensarbetena inom Speciallärarprogrammet.
– Det utvecklingsarbetet ska vi naturligtvis fortsätta med som planerat, säger Maria Jarl.
47
48
455
anställda
Göteborg, mars 2015
6800
studenter
Text: Torsten Arpi
Layout: Marianne Folkesson Lang
Foton:
Johan Wingborg, GU: omslag, inlaga: s. 1, 2, 5, 6, 9, 23, 28, 33, 38 och 42-48
Torsten Arpi, GU: s. 10, 17, 21 24-26, 32, 36 och 37
Anna-Lena Lundqvist: s 11
Konsumentsföreningen Stockholm: s. 13
Bildbyrån: s. 15
Universitets-TV, GU: s. 27
Hans Wretling, Higab: s. 31
Tryck:
doktorander
151
449
intäkter (mnkr)
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA
FAKULTETEN
ÅRSMAGASIN
2014
Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25
Box 300, 405 30 Göteborg
031-786 00 00 (vxl)
WWW.UF.GU.SE
1