Förskolan och mångfalden Johannes Lunneblad Kulturell mångfald och interkulturell pedagogik  Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Lpfö 2010 s 6).  Det är påfallande i granskningen att många förskolor, vare sig de har mycket homogena grupper, socioekonomiskt och etniskt, eller grupper med stor heterogenitet, inte har ett medvetet interkulturellt förhållningsätt. Ofta synliggörs överhuvudtaget inte i förskolans miljo eller praktik att det finns olika erfarenheter och kunskap (Skolinspektionen 2012 s 58). Interkulturell pedagogik  Interkulturell pedagogik: på 1970-talet diskuterades inom FN hur utbildning skulle kunna skapa fred och förståelse mellan nationer och folk.  Liknande betydelser kan idag återfinnas i EU-policy  I Sverige innebar denna ”tidiga” interkulturella pedagogik, att skapa förståelse för invandrarnas etniska särart och på så sätt också skapa möjligheter för en fredlig samexistens.  Kurser i ”invandrarkunskap” på lärarutbildningen skulle förändra negativa attityder till invandrare genom att sprida kunskap om olika kulturer Pirjo Lahdenperä Interkulturell pedagogik i teori och praktik (2004)  Studentaktiv och erfarenhetsbaserad undervisning där deltagarnas erfarenheter, upplevelser och kunskaper utgör en viktig del av den interkulturella lärandeprocessen.  Den andra delen i interkulturella läroprocesser utgörs av ett kulturkontrastivt perspektiv där man konfronteras med andra sätt att tänka och värdera, så att man blir varse sitt eget sätt att tänka och kategorisera andra.  Den tredje delen består av en känslomässig bearbetning av den egna etnocentrismen, där den egna fostran och kulturen samt samhälliga förhållanden och betingelser står som referensram för värderingar och tolkningar av andra kulturer och olika grupper. James A Bank Multicultural Education (2001) Fem dimensioner av mångkulturell undervisning:      Läraren använder sig av exempel från olika kulturer och sociala grupper i samhället för att illustrera begrepp och teorier i det ämne som de undervisar. Läraren undersöker tillsammans med eleverna hur stereotypa föreställningar om andra sociala och kulturella grupper påverkar perspektiv och referensramar för hur kunskap konstrueras. Uppmärksamma elevernas stereotypa föreställningar om andra kulturer och sociala grupper och arbeta med undervisningsmaterial och metoder som kan förändra dessa. En ”jämlik pedagogik” existerar då läraren varierar sin undervisning för att bemöta varje individ utifrån dess erfarenheter. En skolorganisation som erbjuder elever och föräldrar mötesplatser och stödjer utsatta grupper. Förskolan och det mångkulturella samhället  I Sverige har förskolan sedan 1970-talet varit del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter.  I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle.  Internationalisering  Kulturell mångfald  Interkulturellt förhållningssätt Ett interkulturellt förhållningssätt innebär då att inta en pedagogisk hållning, där barns språkliga och kulturella tillhörighet tas tillvara, vilket leder till ett gränsöverskridande samspel. Det handlar om att som pedagog bidra till att alla får synas, bekräftas och mötas på ett positivt sätt i förskolan. Barn vistas i förskolan under flera av sina första år, och det är därför sannolikt att förskolan har betydelse för vilken syn barnen får på sig själva och sin omvärld och vilka värderingar de utvecklar (Skolinspektionen 2012 s 41).  Vems berättelser om att lära och växa upp i Sverige är det som berättas på förskolan?  Vilka berättelser om sig själva och samhället vill vi att barnen ska få i förskolan?  Tack