Landstingsplanen 2016-2018 - Landstinget Västernorrland
Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland Landstingsplan 2016-2018 BESLUTAD I L ANDSTINGSFULLMÄK TIGE 2015-04-29--30 Innehåll 1. Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland – vår vision 2. Styrning och ledning 2.1 Balanserad styrning, inriktningsmål 2.2 Resultatuppföljning 2.3 Landstingets mål 2.3.1 INVÅNARPERSPEKTIVET – Jämlik fördelning av resurser utifrån behov 2.3.2 PROCESSPERSPEKTIVET– Effektiva och framgångsrika verksamheter 2.3.3 MEDARBETARPERSPEKTIVET – Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö 2.3.4 EKONOMIPERSPEKTIVET – En ekonomi i balans över tid 2 4 6 7 8 8 8 9 9 9 3. Landstingets förutsättningar 3.1 Omvärldsfaktorer 3.1.1 Regional utveckling 3.1.2 Hälso- och sjukvård 3.1.3 Ny patientlag 3.1.4 Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården 3.2 Struktur 3.3 Ekonomiska bakgrundsfaktorer 10 10 10 11 11 11 11 12 4. Invånarperspektivet 4.1 Hälso- och sjukvård 4.1.1 Vård efter behov på rätt vårdnivå 4.1.2 Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård 4.1.3 Säker hälso- och sjukvård 4.1.4 Modernt förebyggande arbete 4.1.5 Vård av äldre 4.1.6 Tidiga insatser för psykisk hälsa 4.2 Tandhälsa 4.3 Region Västernorrland 4.3.1 Näringsliv och besöksnäring 4.3.2 Kultur- och föreningsliv – sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa 4.4 Kompetenslänet Västernorrland 4.4.1 Folkbildning 4.5 Kollektivtrafik 4.6 Ett hållbart Västernorrland 4.7 Internationellt samarbete 12 12 13 13 14 14 15 15 15 16 16 L andstingsplan 2016-2018 17 17 18 18 19 19 5. Processperspektivet 5.1 Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård 5.1.1 Patientkontrakt 5.1.2 Aktuella kunskaper och forskningen 5.1.3 Bästa effektiva omhändertagandenivå 5.1.4 Effektiv samverkan med fastställda behandlingslinjer 5.1.5 Vårdskador och brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras 5.2 IT i vården 5.3 Miljöledningssystem 20 20 20 20 20 21 21 21 21 6. Medarbetarperspektivet 6.1 Personalpolitisk inriktning 6.1.1 Utveckling av medarbetarskapet 6.1.2 Utveckling av ledarskapet 6.2 Hälsa och arbetsmiljö 6.3 Personalförsörjning 6.4 Forskning och utveckling, FoU 22 22 22 22 23 23 24 7. 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 24 25 25 26 27 28 31 33 Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resursfördelning och resursanvändning Resursramar Resultatbudget Kassaflödesanalys Balansbudget Landstingsplan 2016-2018 3 1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland – vår vision Landstinget Västernorrland ska långsiktigt ta ett såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt ansvar. Ständiga förbättringar i ekonomistyrning och verksamhetsstyrning ska säkerställa att landstinget kan erbjuda ●● ●● ●● ●● En trygg, jämlik och nära vård En hållbar landstingsekonomi En god personalpolitik En stark regional utveckling i samarbete med andra regioner En trygg, jämlik och nära vård Vården ska fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få den vård de behöver och mötas professionellt och med respekt. Primärvården ska vara väl utbyggd, även på landsbygden. Systemen för ersättning ska styra mot detta mål. Folkhälsoarbetet är en grundsten till en effektiv och bra sjukvård. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Investeringar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska avlasta vårdapparaten. Samverkan med kommunerna och mellan specialist- och primärvården om bland annat de mest sjuka äldre, psykiatri, missbruksvård och åtgärder mot suicid ska ges stor vikt. En hållbar landstingsekonomi Ständigt förbättrad ekonomistyrning ska vara ett verktyg för verksamheterna att verka inom de ekonomiska ramar som budgeten anvisar. Budgetkontroll är en förutsättning för att landstinget långsiktigt ska klara av att erbjuda alla invånare i Västernorrland en god och jämlik vård, efter vars och ens behov. En god personalpolitik Medarbetarnas förutsättningar är nyckeln till en väl fungerande verksamhet. Landstinget Västernorrland ska vara, och uppfattas som, en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Heltid ska vara normen vid anställningar och lönesättningen ska vara jämställd. Organisationen ska präglas av hållbarhet, lyhördhet och kvalitet, där människors kompetens tas tillvara. Ledarrollen ska stärkas så att cheferna ges goda möjligheter att ta ansvar för verksamheten. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner Landstinget Västernorrland ska ta ett ännu tydligare ansvar för den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Miljö-och energiplanen 2015–2019 är ett viktigt verktyg för detta. Möjligheten att öka investeringar i gröna och smarta innovationer ska ses över och ett arbete med att göra Västernorrland till en Fairtraderegion ska inledas. Som stor arbetsgivare i en stor organisation ska landstinget vara ett föredöme och inspiratör med nytänkande lösningar och gröna investeringar. Etiska, ekologiska och sociala hänsyn ska tas i upphandlingar och även avspeglas i andra sammanhang såsom placering av pensionsmedel och samverkan med den idéburna sektorn. 4 L andstingsplan 2016-2018 Arbetet för att Västernorrland ska få bilda region fortgår. Regionen och dess folkvalda har ett sammanhållande ansvar för hälso-och sjukvård och de regionala utvecklingsfrågorna. Västernorrland är ett starkt kulturlän. Kulturen berikar livet och är en del i det förebyggande folkhälsoarbetet. Kulturen är också en del av den regionala utvecklingen och därmed också viktig för länets hållbara tillväxt. Landstingets satsningar på kultur ska främst riktas mot barn och unga och kulturen ska vara tillgänglig i hela länet, här är kulturplanen ett viktigt instrument. Landstinget har en stark roll inom folkbildningen genom egna folkhögskolor, främjande av studieförbund och regional biblioteksverksamhet. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, miljöanpassad och tillgänglig i hela länet. Möjligheter till arbetspendling ska ständigt förbättras och uppmuntras. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka, ambitionen är att år 2020 nå det nationella fördubblingsmålet. Den ökade tågtrafiken i regionen har fört länets medborgare närmare varandra, det går idag att pendla kollektivt över stora sträckor vilket förbättrar arbetsmöjligheterna för alla invånare i Västernorrland. En väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för ett attraktivt län men även för att resande ska kunna ske mer hållbart och jämlikt. Upprustning och utbyggnad av järnvägssystemet är av vikt såväl för näringslivets utveckling som för kollektivtrafiken. Majoritetsgruppen bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna vill i nära samverkan med landstingets medarbetare arbeta för liv, hälsa och ett hållbart Västernorrland. Elisabet Strömqvist Socialdemokraterna Lars-Gunnar Hultin Vänsterpartiet Eva Andersson Miljöpartiet de gröna Landstingsplan 2016-2018 5 2 Styrning och ledning Landstinget ägs av invånarna, lyder under kommunallagen, förvaltas av förtroendevalda politiker och verkar i invånarnas tjänst. Landstinget i Västernorrland har drygt 6 500 anställda, som varje dag gör en positiv skillnad för länets drygt 243 000 invånare. Förtroendemannaorganisationen Landstingets högsta beslutande organ, landstingsfullmäktige, består av 77 direktvalda ledamöter som väljs i allmänna val. Fullmäktige utser ledamöterna i landstingsstyrelsen och övriga nämnder. Styrelsens och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut och att säkerställa att verksamheterna arbetar mot fullmäktiges mål och beslut. Landsngsfullmäkge Landsngets revisorer 9 Krisledningsnämnden 7 77 Landsngsstyrelsen 17 + 17 Finansutsko Vårdvalsutsko Personalpoliskt och allmänt utsko Regionalt utvecklingsutsko 5+5 5+3 6 A d Arvodeskommién 8 PaentnämndenEska nämnden 9+3 5+3 5+3 Hälso- och Häl h sjukvårdsnämnden 13 + 9 Arbetsutsko M db Medborgarpanelen 9 5+3 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden 13 + 9 Arbetsutsko Demokraberedningen 9 5+3 L andstingsplan 2016-2018 Kostnämnden Solleeå 3+3 (3 + 3) Gemensam nämnd med Solleeå kommun Kostnämnden Örnsköldsvik 1+1 (2 + 2) Gemensam nämnd med Örnsköldsviks kommun Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen ansvarar för ledning, samordning och uppföljning av landstingets ekonomi och verksamheter. Landstingsstyrelsen ansvarar också för frågor gällande vårdvalet, personal- och kompetensförsörjning, investeringar och om- och nybyggnationer, det övergripande arbetsmiljöarbetet, IT, regional utveckling inklusive kultur, folkbildning, kollektivtrafik, infrastuktur, miljö och hållbarhet, tillväxt och turism samt internationellt samarbete. Landstingsstyrelsen ansvarar för genomförandet av regionbildningen. Landstingsstyrelsen bereder också ärenden till landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är ansvarig för den specialiserade vården, hörselvården samt den rättspsykiatriska regionkliniken. Det innebär att inom dessa områden fullgör nämnden de uppgifter som landstinget enligt lagar och förordningar har i egenskap av vårdgivare. Länets tre sjukhus ingår i en gemensam länsklinikorganisation. Tillsammans svarar de för länets behov av sådan specialistvård som kan och ska i första hand bedrivas inom länet. Förutom den specialistvård som tillhandahålls vid länets egna specialistkliniker, ska även befolkningens behov av högspecialiserad vård tillgodoses. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden Folkhälso-, primärvårds-och tandvårdsnämnden har uppdraget att verka för folkhälsa och att driva landstingets hälsocentraler och tandvård i enlighet med den av landstinget fastställda regelboken och invånarnas behov. Nämnden har drifts- och arbetsmiljöansvar för de landstingsdrivna hälsocentralerna, tandvårdsklinikerna samt Österåsens hälsohem. Patientnämnden-Etiska nämnden Patientnämnden-Etiska nämnden ska hjälpa enskilda patienter med råd och stöd samt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd. Nämnden ska låta ansvariga i vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och trygghet. I kommunerna bedrivs hälso-och sjukvård och allmän omvårdnad vid till exempel sjukhem och servicehus. Även för denna verksamhet ska det finnas nämnder med uppgift att hjälpa och stödja patienter/boende. Samtliga kommuner utom Sundsvall har överlåtit till landstingets patientnämnd att svara för patientnämndsverksamheten. 2.1 Balanserad styrning, inriktningsmål Landstinget använder1 balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK) som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv – invånare, process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kortoch långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. För respektive perspektiv gäller följande landstingsgemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Processperspektivet Effektiva och framgångsrika verksamheter Medarbetarperspektivet Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid 1 Landstingsstyrelsen 2003-12-18, § 225 Landstingsplan 2016-2018 7 Landstingsstyrelsen och övriga nämnder fastställer, med utgångspunkt i landstingsplanen, styrkort med framgångsfaktorer, mål och mått för sina verksamheter. Respektive verksamhet utarbetar i sin tur mål och mått som utgår från nämndernas styrkort. Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i landstingsplanen, nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i respektive verksamhet för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. 2.2 Resultatuppföljning Under året upprättas delårsrapport och årsredovisning. Den totala bilden av utfall och måluppfyllelse ges i årsredovisningen. Utgångspunkten för uppföljningen är landstingsplanen samt övriga styrande dokument. Måluppfyllelse signaleras genom symboler: Tre symboler betyder att målen har nåtts. Två visar att måluppfyllelse är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. För att målen ska nås krävs: ●● ●● ●● ●● en tydlig politisk styrning, ledning och uppföljning genom hela förvaltningskedjan. aktsamhet om resurser. kontinuerlig uppföljning av de fyra perspektiven och att åtgärder vidtas vid behov. regelbundna uppföljningar av antagna styrdokument. 2.3 Landstingets mål 2.3.1 INVÅNARPERSPEKTIVET – Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Landstingets verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård och övriga verksamheter utifrån sina behov. Barnperspektivet ska genomsyra hela organisationen. Målet syftar till att garantera att landstingets verksamheter och resurser används på bästa sätt utefter det behov som föreligger i länet. En jämlik fördelning av resurserna handlar om att säkerställa att alla får del av resurserna, samtidigt kan behoven se olika ut vilket resursfördelningen måste ta hänsyn till. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att verksamheterna ges tydliga riktlinjer för användningen av sina resurser samtidigt som de tillåts vara lyhörda och anpassningsbara efter föreliggande behov. För att uppnå målet om jämlik fördelning av resurser utifrån behov ska: ●● hälso-och sjukvården vara jämställd och jämlik i hela länet. Invånarnas behov ska styra tillgången till vård, på rätt vårdnivå och med god tillgänglighet. ●● landstinget utveckla samverkan med kommunerna för personer som har behov av vård eller stöd från både kommun och landsting. ●● landstinget vara ett föredöme för andra landsting, företag och organisationer, genom att bedriva ett aktivt, systematiskt och dokumenterat miljöarbete. ●● minst 40 procent av alla livsmedel i landstingets verksamheter vara ekologiskt producerade. ●● landstinget stödja kulturella verksamheter och idrottsrörelsen som ett led i folkhälsoarbetet och genom det öka välmåendet bland främst barn och unga. ●● ett samordnat arbete med kommuner, näringsliv, folkrörelser och ideella sektorn för att öka inflyttningen i länet ske. ●● en utredning för att förstärka upphandlingsinstrumentet som verktyg för regional tillväxt initieras under planperioden. 8 L andstingsplan 2016-2018 2.3.2 PROCESSPERSPEKTIVET– Effektiva och framgångsrika verksamheter Målet syftar till att tydliggöra att alla processer inom landstingets verksamheter ska ha som mål att verksamheterna ska vara effektiva och i slutändan framgångsrika. När processerna ger förutsättningar för verksamheterna att vara effektiva möjliggör det även för verksamheterna att bli framgångsrika. Inom vården ska alla delar i vårdkedjan fungera tillsammans som en helhet så att patientens behov möts där de bäst och mest effektivt kan tillgodoses. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att ständigt förbättra de processer som reglerar och stödjer verksamheterna. För att uppnå målet om effektiva och framgångsrika verksamheter ska: ●● ●● ●● ●● arbete med ständiga förbättringar uppmuntras. verksamheten vara uppdaterad om kunskapsläget och aktuell forskning. antalet vårdskador och onödiga kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras. verksamheterna regelbundet följa upp processerna i det vardagliga arbetet för att finna och förverkliga förbättringsidéer. ●● rätt vård ges till rätt person i rätt tid till rätt kostnad. ●● miljöledningssystemet bidra till ett effektivt resursutnyttjande och minskad miljöbelastning. 2.3.3 MEDARBETARPERSPEKTIVET – Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Målet syftar till att sätta medarbetarnas behov och kompetens om sin arbetsplats i centrum. Medarbetarnas förutsättningar, i form av en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbete, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens, är en nyckel till väl fungerande verksamheter. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att aktivt involvera medarbetarna i förbättringsprocesser som syftar att leda till en bättre verksamhet och arbetsmiljö. För att uppnå målet om medarbetare som är delaktiga och har en bra arbetsmiljö ska: ●● medarbetarnas idéer och kompetens tas tillvara i prioriterings- och förbättringsprocesser. ●● chefer på alla nivåer ges stöd och goda förutsättningar för att vara goda och tydliga ledare. ●● alla landstingets medarbetare, samt anställda hos privata vårdgivare, ha rätt till heltidsanställning och kollektivavtal. ●● det finnas möjlighet att vidareutbilda sig samt forska på betald arbetstid. ●● den genomsnittliga sjukfrånvaron inom landstinget ej överstiga 4 procent. 2.3.4 EKONOMIPERSPEKTIVET – En ekonomi i balans över tid För att klara målet om en ekonomi i balans över tid krävs ett genomsnittligt resultat utan underskott under hela planperioden samt återställning av tidigare års underskott inom tre år. Målet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all verksamhetsplanering och alla beslut som får ekonomiska konsekvenser. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av landstingets verksamheter där ansvarsfulla beslut fattas. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att noggrann planering sker med långsiktiga utvecklingsplaner och investeringar. Landstinget har under en lång period redovisat ekonomiska underskott. Kostnadsökningstakten har legat på en alltför hög nivå och kostnadsutvecklingen avseende de tre fokusområdena inhyrd personal, personal samt regionsjukvård måste brytas. Trots en positiv utveckling av kostnaderna för regionsjukvården år 2014 finns en fortsatt potential. Ett bättre nyttjande av personalresurserna har även positiva effekter för ekonomin. Särskild vikt läggs dock vid att bryta kostnadsutvecklingen avseende inhyrd personal. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därigenom ytterst patientsäkerheten. Landstingsplan 2016-2018 9 Under planperioden tillkommer ytterligare kostnader, bland annat på grund av teknisk och medicinsk utveckling och inom trafikområdet. Nya behov måste i första hand tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad ekonomi- och verksamhetsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt och en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. Landstingsstyrelsen och ansvariga nämnder måste initiera och vidta nödvändiga åtgärder vid budgetavvikelser för att få en ekonomi i balans över tid. Underskotten i verksamheterna uppgår till drygt 300 miljoner kronor i prognos för 2015. Dessa måste hanteras och kräver en insatsplan, som innefattar ett flertal åtgärder. Landstingsplanen utgår från den budget och plan som landstingsfullmäktige antog i november 2014 samt tilläggsbudget som beslutades i landstingsstyrelsen i december 2014. I den budget som antas i november 2015 kommer de justeringar att föreslås, som krävs för att nå det ekonomiska målet. För att uppnå målet om en ekonomi i balans över tid ska: ●● ●● ●● ●● ●● ●● ●● ekonomistyrning och budgetdisciplin utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. etablerandet av länskliniker fullfölja samordning och arbetsdelning mellan våra tre sjukhus. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. landstinget fortsätta med energieffektivisering i alla verksamheter samt fortsatta satsningar på förnybar energi. ●● vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. ●● strukturella insatser övervägas som kan innebära att vissa verksamheter helt eller delvis kan avvecklas. ●● det finnas en balans mellan intäkter och kostnader över tid, vilket innebär behov av intäktsförstärkningar. 3 Landstingets förutsättningar 3.1 Omvärldsfaktorer Landstinget Västernorrland är i framkant för nya innovationer, modern teknik och effektiva framgångsrika verksamheter av hög kvalité. För att på bästa sätt kunna fortsätta leva upp till de ambitionerna krävs en god omvärldsbevakning, som håller oss ajour med vad som kan beröra vår utveckling. 3.1.1 Regional utveckling Kompetens-och arbetskraftsförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för såväl landstinget som arbetsgivare som för Västernorrlands län. Kompetenskraven förändras över tid, vilket blir särskilt tydligt vid strukturförändringar och tekniksprång. För att möta förändrade krav behövs kraftfulla insatser för att främja det livslånga lärandet, men också en beredskap att fånga upp och att bidra till att utveckla nya idéer och innovationer. Landstingets viktigaste bidrag för att främja den regionala utvecklingen är att säkerställa att invånare och företag i länet har tillgång till en god vård, väl fungerade kollektivtrafik, ett stimulerande kulturutbud, folkbildning och övriga verksamheter som landstinget har ansvar för. Därutöver är det viktigt, i enlighet med samarbetsregeringens intentioner och vår vilja till regional utveckling, att de drygt 3 000 miljoner kronor landstinget använder till inköp i möjligaste mån nyttjas på 10 L andstingsplan 2016-2018 sådant sätt att det gynnar den regionala tillväxten. Nya regler där det är möjligt att ta sociala och ekologiska hänsyn ska tillämpas. En utredning om att förstärka upphandlingsintrumentet för att gynna regional tillväxt ska initieras under planperioden. 3.1.2 Hälso- och sjukvård Behovet av strategisk och långsiktig satsning på systematiskt förbättringsarbete ökar och är en viktig framgångsfaktor för landstingets möjligheter att även i framtiden kunna förse länet med en trygg, jämlik och effektiv verksamhet av hög kvalitet. Från statens sida finns önskemål om ökad aktivitet inom den kliniska forskningen. En viktig faktor för att åstadkomma detta är ökad regional och nationell samverkan för att stärka och utveckla goda miljöer där läkemedelsprövningar och klinisk behandlingsforskning kan bedrivas. 3.1.3 Ny patientlag Den nya patientlagen innebär att människor i Sverige fritt kan söka öppen specialiserad vård i hela landet. Det öppnar möjligheter för Landstinget Västernorrland att, inom olika verksamheter där vi har spetskompetens, erbjuda vård till fler människor än våra länsinvånare. Den möjligheten ska tas till vara och användas på ett klokt och offensivt sätt. 3.1.4 Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Valfrihet är när patienterna känner trygghet att de kan uppsöka vården, oavsett vårdgivare, behov och personliga förhållanden. Personer med låg inkomst beräknas ha dubbelt så stor sjukdomsbörda men konsumerar mindre vård än medel- och höginkomsttagare. Dessa sociala skillnader är större i Sverige än genomsnittet i Europa. Över 35 procent av de som lever på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten samt de som har låg pension bedömer idag att de inte har råd med den vård eller medicin de behöver. Särskilt låg besöksgrad i sjukvården har personer med utomeuropeisk härkomst. Vården i Västernorrland ska vara lika tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk status. 3.2Struktur Västernorrland har en jämförelsevis hög arbetslöshet i förhållande till riket. Detta påverkar vår skattekraft. Västernorrland har emellertid mycket stora möjligheter att med förstärkt fokus på regional utveckling, regionbildning och utbildningsmöjligheter, höja kompetensen i länet, öka sysselsättningen, inflyttningen och skattekraften. Den pågående förskjutningen av produktionen och arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn leder till en större diversifiering av länets arbetsmarknad med ett ökande antal och andel små och medelstora företag. Det är viktigt att följa den utvecklingen men samtidigt se basindustrins grundläggande arbete som motor såväl i landet som i vårt län. Landstingsplan 2016-2018 11 3.3 Ekonomiska bakgrundsfaktorer Under planperioden beräknas följande utveckling när det gäller befolkning, löner, priser och skattekraft. 2015 2016 2017 2018 242 968 243 000 243 000 243 000 Löne- och prisförändring i % 2,0 3,0 3,0 3,0 Uppräkningsfaktor, eget skatteunderlag i % 4,4 3,4 3,4 3,3 203,7 212,0 219,2 226,5 97,1 97,1 97,1 97,1 10,69 10,69 10,69 10,69 Befolkning 1/11 året före budgetåret Medelskattekraft i riket (tkr/invånare) Egen skattekraft i % av rikets medelskattekraft Utdebitering, % Ovanstående tabell visar på en viss positiv utveckling av skatteunderlaget som realt motsvarar en ökning med 0,8 procent per år. Detta ska jämföras med en kostnadsutveckling enligt landstingsprisindex om 2,9 procent i genomsnitt per år enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samtidigt minskar intäkterna från de generella statsbidragen med realt 2,8 procent per år. Detta innebär att de totala intäkterna för skatt och statsbidrag ökar med realt 0,2 procent per år. 4 Invånarperspektivet Inriktningsmålet är en jämlik fördelning av resurser utifrån behov. Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda rätt verksamhet inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet samt ett gott bemötande. Att känna att man får bästa möjliga bemötande när man söker vård är viktigt både ur ett patientoch verksamhetsperspektiv. Snabb och korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver en god kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. Tillgängligheten till vården måste också stadigt förbättras, detta såväl fysiskt, medicinskt som kommunikativt. Landstingets verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso-och sjukvård utifrån sina behov. Att uppnå sina egna mål i livet och kunna delta i samhällsutvecklingen på så lika villkor som möjligt är en viktig förutsättning för en livskvalitet som vi vill att allt fler västernorrlänningar ska kunna uppleva. Vi vet att hälsan är en viktig del i livskvaliteten. Barnperspektivet och lydelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra hela organisationen. Vid politiska beslut ska särskilt beaktas konsekvenser för länets yngre invånare. 4.1 Hälso- och sjukvård God tillgång till hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, 12 L andstingsplan 2016-2018 på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och all patientsäkerhet. Med begreppet God vård menas att vården ska vara: ●● ●● ●● ●● ●● ●● Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig och ges i rimlig tid Information om hur ansvaret är uppdelat mellan landstinget och kommunerna och vilken vård som ges inom primärvården respektive den specialiserade vården är viktig för att kunna erbjuda en effektiv vård till den som behöver den. När behov uppstår är behandlingslinjerna viktiga stöd för att redan från början kunna lotsa patienten till rätt nivå. 4.1.1 Vård efter behov på rätt vårdnivå Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån ens behov när man behöver det. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Genom fortsatt utveckling av primärvården skapas förutsättningar för detta. För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den kommer att omarbetas i syfte att säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet, utveckla valfriheten och begränsa vinstuttagen. Specialistvården Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Vården ska vara tillgänglig och patientsäker för alla länets invånare. Den organisationsförändring som påbörjades under 2015 med införande av länskliniker ska säkerställa att de tre sjukhusen kommer att vara en gemensam resurs för länets samtliga invånare. Sjukresor ska vara ett medel för att skapa jämlika förutsättningar hos samtliga invånare i Västernorrland att kunna ta del av den sjukvård man behöver. Det kan bli enklare att välja kollektiv resa genom att kallelsen till vården också fungerar som färdbevis. Resa på kallelse är en av de planerade åtgärderna för mer klimatsmarta, trafiksäkra och kostnadseffektiva sjukresor. En god vård i livets alla skeden för alla förutsätter en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån människors behov. Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. Det ska finnas god tillgång till pallativ vård. I strävan efter en snabb och rättvis vård är det viktigt att säkra en hög tillgänglighet till ambulanssjukvård i hela länet. Samarbetet med kommunernas räddningstjänst för ett snabbt första omhändertagande i väntan på ambulans ska utvecklas. 4.1.2 Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Detta ska ske på ett evidensbaserat (vetenskapligt och erfarenhetsbaserat) och kostnadseffektivt sätt. Jämställd och jämlik vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina sjukvårdsbehov tillfredsställda. Asylsökande och så kallade papperslösa som vistas i vårt län ska ges samma vård på samma medicinska indikationer som övriga invånare. Landstingsplan 2016-2018 13 Alla ojämlika eller könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller bemötande måste synliggöras och åtgärdas. Ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etniticitet, och social tillhörighet. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Alla ska behandlas likvärdigt i vårdprocessen oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer ska bemötas med kunskap och respekt. 4.1.3 Säker hälso- och sjukvård Invånarna i vårt län ska vara trygga med att den vård de erbjuds är säker. Det är inte acceptabelt att patienter blir sjukare av eller skadas i samband med att de varit i kontakt med vården. Vårdskador som inte sällan beror på brister i kvalitet eller arbetsmiljö medför ett betydande slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser. Bara i Västernorrland beräknas vårdskador kosta 200 miljoner kronor årligen. Därför är detta en viktig fråga för att även förbättra ekonomin. Det är nödvändigt med ett proaktivt arbete, framförallt genom att risker identifieras och åtgärdas. Följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den enklaste och mest effektiva åtgärden för att minska smittspridning och förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Följsamhet till de basala hygienrutinernaoch klädreglerna är även en arbetsmiljöfråga. Varje anställd i patientnära vårdarbete har rätt till skydd mot att infekteras eller koloniseras av olika smittämnen. En av de viktigaste förutsättningarna för en säker hälso- och sjukvård menar vi är att medarbetarna har goda arbetsvillkor. Vi är övertygade om att ett aktivt arbete för att stärka arbetsmiljön också ger effekter för en bättre patientsäkerhet. 4.1.4 Modernt förebyggande arbete En god hälsa genom livet för alla invånare är det som hälso- och sjukvården ska bidra till och resultera i. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad i befolkningen. Grunden för en bättre folkhälsa ligger i ett mera jäm14 L andstingsplan 2016-2018 likt samhälle. I folkhälsoarbetet ingår såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. Folkhälsoarbetet är en grundsten i en effektiv och bra sjukvård. Ett ökat samarbete mellan landstinget och länets kommuner, främst när det gäller barnoch ungdomar samt äldre, är nödvändigt. Såväl hälso-/vårdcentraler, tandvårdskliniker som sjukhus har ett ansvar att arbeta med folkhälsoinsatser. Kulturupplevelser är ett annat viktigt verktyg i folkhälsoarbetet. 4.1.5 Vård av äldre Liksom i resten av landstingen i Sverige ökar andelen äldre i befolkningen i Västernorrland, detta samtidigt som nya behandlingsmetoder och läkemedel innebär att sjukdomar kan behandlas allt längre upp i åldrarna. Arbetet har flera dimensioner och strukturen för vården av (multi)sjuka äldre behöver ses över och fortlöpande utvecklas. Det avser den vård som ges såväl i öppen- som slutenvården, medarbetarnas kompetens, samverkan med kommunerna samt anpassningen till de äldre patienternas särskilda behov. Bättre liv för sjuka äldre var en nationell satsning som avslutades 2014. Satsningen var kopplad till en överenskommelse med regeringen om prestationsbaserade stimulansmedel till sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre. Ett förbättringsområde handlade om att utveckla öppen vård och hemsjukvård utifrån den äldre personens hela behov. Det finns fortfarande stora förbättringsutrymmen i Västernorrland i vården av de mest sjuka äldre. Landstinget Västernorrland ska därför i samverkan med kommunerna fortsätta det arbete som påbörjats. Att lyckas med vården för de äldre är strategiskt viktigt för att bland annat minska besöken och trycken på akutmottagningarna och överbeläggningarna på vårdavdelningarna. Genom att utföra vården i hemmet, då det är möjligt, istället för på sjukhusen eller hälso-/vårdcentralerna, behöver inte de äldre spendera många timmar i väntrum eller läggas in på vårdavdelningarna. 4.1.6 Tidiga insatser för psykisk hälsa Situationen med allt fler yngre som mår allt sämre psykiskt bör uppmärksammas. Landstinget Västernorrland kommer under planperioden särskilt beakta det förebyggande arbetet mot suicid. Varje människa som väljer att avsluta sitt eget liv är en tragedi och vi vill därför se en nollvision mot suicid. De senaste och mest effektiva metoderna ska tillämpas. Enligt Hälso- och sjukvårdslagens krav på den vård som erbjuds personer som drabbats av psykisk ohälsa ska den vara lättillgänglig och likvärdig över hela landet. Landstinget Västernorrlands ambition måste vara att vården och rehabiliteringen ska utgå ifrån patientens eller brukarnas behov och vara patientsäker, kunskapsbaserad och uppföljningsbar. 4.2 Tandhälsa Vården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i landstingets folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Tandhälsan i Sverige kan bli bättre. Alltför många besöker av olika orsaker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer bort att gå till tandläkaren. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stor. Ungdomar drar tydligt ner på sina besök efter att dagens fria tandvård upphör vid 19 års ålder. Det finns undersökningar som pekar på att tandhälsan håller på att bli sämre i den gruppen. Även när vi blir äldre ökar behovet av att mera regelbundet besöka tandvården. Landstingsplan 2016-2018 15 För att motverka den oroande utvecklingen vad gäller ungdomarnas tandhälsa är det önskvärt att gränsen för den fria tandvården på sikt höjs från 19 till 25 år. Det skulle betyda att många fler hinner avsluta sina studier och skaffa sig ett arbete innan man behöver bekymra sig för tandläkarräkningen. En första åtgärd är att utreda kostnaderna för fri tandvård upp till 25 år. Frisktandvårdsavtalet ger möjlighet att regelbundet gå till tandläkaren till en känd och rimlig kostnad per månad. 4.3 Region Västernorrland Regionbildningen – en demokratireform Landstinget Västernorrland har hos regeringen ansökt om att överta det statliga regionala utvecklingsansvaret. I det regionala utvecklingsansvaret ligger att ta fram och leda genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, fördela statliga regionala tillväxtmedel och upprätta planer för regional transportinfrastruktur. Med ett direktvalt regionfullmäktige fattas besluten så nära befolkningen som möjligt. Genom ett aktivt arbete stärker vi kontakten och samarbetet mellan kommunerna i regionen, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle samt med andra regioner, nationellt och internationellt. Samarbetet ska syfta till en ökad nytta för regionen. Västernorrland ska vara en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler än idag väljer att flytta till. Landsbygden och städerna ska utvecklas tillsammans och framtidstron ska vara stark. Västernorrland ska vara profilerad som en hållbar region och ska ligga i framkant i omställningen till en minskad miljöpåverkan och en ökad självförsörjning. Det ska vara lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet ska blomstra – inte minst genom sin del i den gröna omställningen. Det finns stora möjligheter till ett livslångt lärande. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap och livskvalitet. Kommun, landsting, stat och andra aktörer ska i ett nära samarbete verka för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland. 4.3.1 Näringsliv och besöksnäring Landstinget vill främja entreprenörskap och innovation och fler växande företag. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörer och företag i regionen har god tillgång till rådgivning, långivning och riskvilligt kapital som ett komplement till marknaden. Det är också det primära uppdraget för Almi Företagspartner Mitt AB som landstinget äger tillsammans med staten och Region Jämtland-Härjedalen. Prioriterat i ägarstyrningen av Almi är att bolagets tjänster ska vara tillgängliga i hela länet, att bolaget ska samarbeta med kommunernas näringslivskontor och med regional inkubatorverksamhet, samt att insatserna ska främja jämställdhet och mångfald. Kooperativt företagande och design i innovationsprocesser är andra prioriterade insatser för att stärka det regionala näringslivet och regionens innovationssystem. Landstinget har samarbetsavtal med Coompanion Västenorrland och Design i Västernorrland. Turismen och besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i Västernorrland. Landstinget är huvudman för den regionala turismorganisationen, vars målsättning är att stödja destinationerna, kommunerna och näringen i arbetet med att utveckla turismen. En prioriterad uppgift är att ta fram en regional tillväxtstrategi för besöksnäringen. 16 L andstingsplan 2016-2018 4.3.2 Kultur- och föreningsliv – sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa En god livsmiljö förutsätter bland annat ett starkt och levande kulturliv. Utifrån vår vision för landstinget, Liv, hälsa och hållbar utveckling, markeras att kulturen ska vara tillgänglig för alla, att den ska ha hög kvalitet, prioritera barn och ungdom samt bidra till ökad folkhälsa och integration i länet. De regionala kulturverksamheterna – scenkonst, teater, film, dans, musik, bibliotek, hemslöjd, museum, kulturarv, arkiv – ska vidareutvecklas och vara tillgängliga i hela länet. Ett starkt samarbete med kommuner, föreningsliv, studieförbund och fria aktörer är en förutsättning. Kulturutbudet ska öppna nya dörrar och stimulera till nya kulturupplevelser och eget skapande. Kulturen i Västernorrland ska präglas av mångfald, rikedom, kvalitet och nyskapande. Möten mellan olika konstformer och mellan tradition och förnyelse ska särskilt stödjas. Den regionala kulturen ska både ha verksamhet som väcker lust och är öppen för alla, samt erbjuda stöd och plattformar för fördjupning och högkvalitativ verksamhet. Västernorrland ska vara en plats dit man söker sig som kulturarbetare. Villkoren för kulturarbetare i länet ska vara goda och beredskapen för nya initiativ och idéer ska vara hög. Kultur förenar människor över gränser, ålder och bakgrund. Länets tradition av en mångkulturell mötesplats ska tas tillvara. Mer fokus ska läggas på kultur som en nyckel till integration och för fler kulturarbetare med olika ursprung. En viktig målsättning är att landstinget ska uppmuntra projekt som syftar till att aktivera barn och unga. Sådana sociala investeringar bidrar till bättre uppväxtvillkor och en bättre hälsa. Möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur oavsett ekonomiska eller geografiska förutsättningar ska vara goda. Ett led i detta är att all museiverksamhet ska ha fritt inträde. 4.4 Kompetenslänet Västernorrland Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för att företag och organisationer ska kunna utvecklas och växa. Inom många yrkesområden finns i länet tillgång till nyutexaminerade, nyinflyttade och andra arbetssökande när företagen behöver anställa. Inom andra områden har många arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, trots att arbetslösheten är hög, framför allt bland ungdomar och nyanlända från andra länder. Det är viktigt med utbildning inom bristyrken, vilket inte minst gäller vården och omsorgen i länet, där många anställda snart ska gå i pension. Möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjning är viktigt under hela arbetslivet. Mittuniversitetet och Umeå universitet har stor betydelse för att förse länet med kvalificerad arbetskraft. Länets utveckling kräver ökad samverkan mellan kommunerna, arbetsförmedlingen, landstinget, näringslivet, yrkeshögskolan och universiteten, inte minst för att skapa tillgång till kvalificerad arbetskraft. Ungdomars möjligheter att snabbare komma ut på arbetsmarknaden behöver öka. Därför vill vi erbjuda nyutexaminerade studenter traineeplatser efter avslutad utbildning. Det kan till exempel gälla elever vid vård- och omsorgsprogrammet/college, vilket skulle höja statusen på vård- och omsorgsyrken samt bidra till en säkrare personalförsörjning. Vi måste också bättre ta tillvara de kunskaper och färdigheter som människor som kommer till vårt land besitter. De måste få bättre möjligheter att validera sina tidigare yrkeskunskaper och få tillgång till praktikplatser inom landstinget. Landstingsplan 2016-2018 17 4.4.1Folkbildning Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Kunskap och bildning bygger också demokratin. Idag är risken stor att vi får ett segregerat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som inte får detta. Vi värnar starkt om att rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiestöd. Vuxenutbildning är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Den bidrar till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Vi anser att folkbildningen och folkhögskolorna bör ta plats i det regionala utvecklingsarbetet och aktivt bidra vid utformningen av de regionala utvecklingsstrategierna. Här är biblioteken ofta en undervärderad resurs som måste tillvaratas och utvecklas. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att höja bildningsnivån i samhället genom ett livslångt lärande och hävdar alla människors lika värde – oberoende av kön, ursprung, livsåskådning, sexuell läggning eller funktionshinder. Folkhögskolor är viktiga för att öka människors möjlighet att få ett arbete, men också för att stimulera personlig utveckling och kreativitet. Västernorrland har tre landstingsdrivna folkhögskolor. Vi vill fortsätta utveckla våra folkhögskolor och strävar efter att öka antalet deltagare på de kurser som erbjuds. Landstingets folkhögskolor ska fortsätta utvecklas i landstingets regi och vara aktiva parter för demokrati och samhällsutveckling. 4.5 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Västernorrland är viktig för att hålla ihop länets kommuner men även för att skapa pendlingsmöjligheter till kommuner utanför länet. En väl fungerande kollektivtrafik ska underlätta arbets- och studiependling och på så sätt vidga arbetsmarknadsregionerna. Då Västernorrlands demografiska struktur med stor andel landsbygd och ett fåtal större städer innebär 18 L andstingsplan 2016-2018 utmaningar för kollektivtrafiken måste nya kompletterande alternativa lösningar sökas. Möjligheten till flexibla transportlösningar som exempelvis anropsstyrd trafik, samåkningssystem etc. bör därför ses över. Landstinget måste även arbeta i samverkan med kommuner för att skapa regionala lösningar på problem inom kollektivtrafikområdet. Kommunikationerna i länet ska vara effektiva och miljöanpassade samt uppfylla högt ställda krav på trafiksäkerhet, tillgänglighet och jämställdhet. Målsättningen är att resandet under planperioden årligen ska öka. För att uppnå detta måste tillgängligheten öka och utbudet samordnas samt effektiviseras. En viktig förutsättning för fler jobb är att vi har en välfungerande infrastruktur. Det är också en förutsättning för mer miljövänliga transporter och en hållbar utveckling. Dubbelspår på Ostkustbanan, Härnösand-Gävle, är en framgångsfaktor. Ådalsbanan är i stort behov av snabb upprustning för att effektivisera godstransporterna, men också för möjligheten till persontrafik. Den låga standarden på Mittbanan är en flaskhals i transporterna från Finland till Atlantkusten i Norge. 4.6 Ett hållbart Västernorrland En aktiv klimat- och miljöpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och ger större potential för handel och exportintäkter. Landstinget Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart hälso- och sjukvård. Genomförandet av Miljö- och energiplanen 2015–2019 är en viktig framgångsfaktor. Prioriterade regionala utvecklingsinitiativ inom hållbarhetsområdet under planperioden är hållbara resor och vård på distans. Idag importeras mer än hälften av den mat vi äter, medan allt fler gårdar läggs ner och våra öppna kulturlandskap växer igen. För att skapa fler jobb på landsbygden är det viktigt att stödja lokal vidareförädling av jordbrukets produkter. Utveckling av lokal ekologisk livsmedelsproduktion kan minska transportbehovet samtidigt som konsumenterna får tillgång till mat av hög kvalitet. Landstinget har som målsättning att årligen öka andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter, år 2019 ska minst 40 procent av alla livsmedel vara ekologiskt producerade. Genom att ställa höga krav på livsmedel och därmed öka efterfrågan på ekologiska livsmedel, medverkar landstinget också till att lokala jordbruk uppmuntras till att börja odla och föda upp djur ekologiskt. Krav på lokal produktion ska beaktas i landstingets upphandlingar så långt lagen medger och det är ekonomiskt försvarbart. Landstinget ska leda utvecklingen mot att bli en Fairtraderegion genom att ställa höga krav på sociala villkor i upphandlingar. 4.7 Internationellt samarbete Globaliseringen i form av bland annat handel, resande och migration ökar behovet av internationellt samarbete. Internationellt samarbete är en viktig förutsättning för en hållbar regional utveckling och tillväxt i vår regionala ekonomi. Beslut inom EU påverkar direkt och indirekt en stor del av kommunernas och landstingets verksamhet. Det är därför av största vikt att nära följa och försöka påverka för regionen relevanta politikområden inom EU i syfte att ta tillvara de möjligheter för hållbar regional utveckling i Västernorrland som följer av EU-medlemskapet. Detta arbete måste bedrivas i samverkan med andra regioner såväl på hemmaplan som i Bryssel. Av särskild vikt är samarbete med andra re- Landstingsplan 2016-2018 19 gioner i norra Sverige, Norge och Finland som delar våra strukturella begränsningar i form av långa avstånd till avsättningsmarknader, kallt klimat och gles befolkningsstruktur. Landstinget Västernorrland är en av intressenterna i Midsweden European Office, vår regions Europakontor i Bryssel. Kontoret är ett viktigt redskap för att påverka beslutsprocesserna inom EU:s institutioner. Vi ser också möjligheten av att bli än starkare om vi slår samman de två norrländska kontoren. Landstinget behöver även bli bättre på att utnyttja EU:s fonder och program både vad gäller utvecklingen av landstingets egen verksamhet och insatser för regionens utveckling, särskilt när det gäller satsningar på infrastruktur, forskning, innovationer och kompetensförsörjning. Landstinget Västernorrland ska ständigt utvärdera, överväga och omvärdera de internationella projekt och organisationer vi deltar och är medlem i. 5 Processperspektivet Inriktningsmålet är effektiva och framgångsrika verksamheter. Inom perspektivet interna och externa processer ligger fokus på vilka metoder som används inom verksamheterna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Att förbättra processerna är grunden för systematisk verksamhetsutveckling. Processerna svarar på hur vi skapar värde för våra patienter. Processkartläggning och jämförelse med framgångsrika verksamheter är viktiga arbetssätt för att förbättra och skapa värde för patienter inom landstinget. Genom att verksamheterna regelbundet utvecklar processerna i det vardagliga arbetet kan förbättringsidéer identifieras och sedan implementeras. Alla delar i vårdkedjan ska fungera tillsammans som en helhet så att patientens behov möts där de bäst och mest effektivt kan tillgodoses. 5.1 Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård 5.1.1 Patientkontrakt Patientens väg genom vårdapparaten ska vara okomplicerad och vården måste därför vara organiserad på ett sätt som möjliggör det. Direkt i inledningen av och fortlöpande under en behandling av en sjukdom/skada ska patienten ges möjlighet att vara delaktig i vårdplaneringen och få besked om vad som väntar, när och var det ska ske samt vem som kan kontaktas vid frågor. Detta kommer att underlätta planeringen för såväl verksamheterna som för patienterna. 5.1.2 Aktuella kunskaper och forskningen Landstingets verksamheter ska vara uppdaterade om kunskapsläget och aktuell forskning. Det säkerställer att det inte sker slöseri med resurser och gör så att verksamheterna blir framgångsrika. 5.1.3 Bästa effektiva omhändertagandenivå Vården ska ges på den vårdnivå och av de professioner som gör att patienten snabbast får rätt behandling med hög kompetens. 1177 Vårdguiden ska prioriteras som kontaktväg till sjukvården, både via webb och telefon. 20 L andstingsplan 2016-2018 De olika professionernas och varje medarbetares kompetens ska tas tillvara fullt ut så att de i samverkan med varandra bäst bidrar till effektiva processer och en framgångsrik verksamhet. 5.1.4 Effektiv samverkan med fastställda behandlingslinjer De flesta patienters behandlingsbehov tillgodoses genom råd om egenvård och insatser inom primärvården. Vid behov kuggar insatser i från rätt delar av specialistvården. Patienterna ska kunna lita på att rätt insats görs på rätt vårdnivå. Samverkan mellan primärvårdens jour och specialistvårdens akutmottagningar ska utvecklas med målsättningen ”En dörr in”. För en effektiv vårdprocess är det avgörande att varje verksamhetsenhet och dess medarbetare vet när och hur de ska samverka med andra verksamhetsenheter genom konsultationer eller överförande av vårdansvaret. Med fastställda behandlingslinjer för olika diagnoser vet alla berörda hur behandlingsprocessen ska genomföras och eventuella oklarheter minskar. Arbetet fortsätter med att ta fram fler kvalitetssäkrade behandlingslinjer. 5.1.5 Vårdskador och brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras Det är av stor vikt att arbetet med att förhindra vårdskador ständigt ses över och utvecklas. Landstingets verksamheter ska inte brista i kvaliteten. Genom att säkerställa en god arbetsmiljö ges nödvändigt utrymme för att arbeta aktivt med att förhindra vårdskador. 5.2 IT i vården Utvecklingen av IT-baserade invånartjänster kring hälso- och sjukvård och tandvård är en viktig del av arbetet inom ramen för Nationell eHälsa. Internt IT-stöd ska utformas så att det skapar mervärde för medarbetarna i vårdprocessen. Nyttan ska alltid prövas mot kostnad i tid och övriga resurser. IT i vården riktar sig till invånare, brukare, patienter och närstående. Tjänsterna är interaktiva i flera kanaler som webb, telefon och mobiltelefon. De ger fler valmöjligheter och bättre tillgänglighet till vård, kvalitetssäkrad information och bättre möjligheter till självservice och delaktighet. 1177 Vårdguiden är en av flera viktiga kanaler som ska fortsätta utvecklas och marknadsföras under planperioden. Vårdcentraler i glesbygd ska ha tillgång till bra datakommunikation för att kunna samarbeta med specialister på distans. Det kan vara konsultationer med patienten, bildanalys med mera. Vård i glesbygd bör på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hemmet och vårdcentralen. 5.3 Miljöledningssystem En förutsättning för att ständigt förbättra miljöarbetet är att det bedrivs systematiskt och målinriktat. Ett miljöledningssystem bidrar till att miljöarbetet blir strukturerat och att samtliga miljökrav på verksamheten kan uppfyllas. Landstinget har ett mål att hela verksamheten ska vara miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöledningssystem är ett internt verktyg som innehåller riktlinjer för hur landstingets verksamheter ska arbeta med miljöfrågor. Det är en administrativ struktur som ger stöd för hur miljöarbetet ska styras, genomföras, följas upp och förbättras. Ledningssystem utgör även en garanti för kontinuitet i miljöarbetet. Landstingsplan 2016-2018 21 6 Medarbetarperspektivet Inriktningsmålet är att medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö. Landstingets verksamheter måste bedrivas på ett hållbart sätt. För att uppnå det är medarbetarperspektivet i verksamheterna en nyckel. Ett hållbart medarbetarskap ska innebära att medarbetarna ges förutsättningar till en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbetet, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens. Medarbetarna måste ha en arbetssituation som är hållbar utifrån alla aspekter. För att åstadkomma detta behöver det finnas en utvecklad dialog mellan ledning och medarbetare där de fackligt förtroendevalda är en naturlig part. Särskilt viktigt är det att arbetet utformas så att medarbetarna orkar leva ett gott liv och att man som medarbetare får utveckla sin kompetens. Landstinget måste uppmuntra och underlätta för att detta ska kunna ske. Offentligfinansierad verksamhet ska tillämpa offentlighetsprincipen och ha meddelarfrihet. 6.1 Personalpolitisk inriktning Den personalpolitiska inriktningen i landstinget uttrycks i den Personalpolitiska plattformen 2016–2021. Plattformen sammanfattar de personalpolitiska värderingar, förhållningssätt och normer som gäller i organisationen. Styrande är de fyra policydokumenten inom vart och ett av områdena medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och lönepolitik. För att öka tydligheten och ge vägledning i det praktiska arbetet har policydokumenten kompletterats med särskilda riktlinjer. En väl genomarbetad personalpolitik ökar möjligheterna att upprätthålla en god kompetensförsörjning. Landstinget Västernorrland har, liksom övriga landsting och kommuner, en ojämn könsfördelning, 79 procent kvinnor och 21 procent män. En jämställd arbetsmiljö ger bättre förutsättningar för en jämställd verksamhet och den sneda könsfördelningen gör det särskilt viktigt att bevaka så att det inte uppstår osakliga löneskillnader inom landstinget. Visionen är ett arbetsliv som präglas av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor. Vi är därför positivt inställda till att överväga reformer som innebär sänkt arbetstid för landstingets anställda. Anställda inom landstingets verksamheter ska ha rätt till heltid och kollektivavtal. 6.1.1 Utveckling av medarbetarskapet Det är viktigt att vi tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens på bästa sätt för att vi ska kunna nå verksamhetens mål. En individuell utvecklingsplan ska finnas för alla medarbetare. I planeringen av varje medarbetares kompetensutveckling är medarbetarsamtalen viktiga verktyg. Inom ramen för den beslutade verksamheten måste varje medarbetare ges större möjligheter att påverka det som rör det egna arbetet. Därför måste medarbetarskapsprocessen utvecklas och diskussioner om verksamhetsutveckling föras på de enskilda arbetsplatserna. 6.1.2 Utveckling av ledarskapet En grundläggande del i chefsuppgiften är att kontinuerligt utveckla och effektivisera verksamheten så att landstingets uppsatta mål kan nås. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning. 22 L andstingsplan 2016-2018 Landstinget fortsätter att arbeta för att utveckla ledarskapet. Därför måste andelen chefer som genomgått utbildning inom området förbättringskunskap öka. Det är också angeläget att fler arbetsplatser driver aktivt förbättringsarbete i samverkan med medarbetare och patienter. Dialogen med medarbetare ska vara central. Rekryteringen av nya chefer ska ske utifrån ledaregenskaper, utbildning, kompetens och erfarenhet. Arbetsorganisationen ska utformas så att chefer ges rimliga förutsättningar för sitt uppdrag och har tillgång till professionellt stöd i olika situationer. 6.2 Hälsa och arbetsmiljö Brister i medarbetarnas arbetsmiljö är en fara för deras hälsa och leder till höga sjukskrivningstal. Att medarbetarna har en bra arbetsmiljö och hälsa är centralt för att kunna tillhandahålla ett gott arbetsresultat. För att uppnå detta behövs en förståelse för att alla delar i en medarbetares arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan. Avgörande är att det över tid råder balans mellan tillgång på resurser och verksamhetens krav. Det behöver finnas både kortsiktiga lösningar, som att akuta insatser kan sättas in om den psykosociala arbetsmiljön försämras, och lösningar som på lång sikt syftar till att komma tillrätta med orsaker bakom en dålig arbetsmiljö och ohälsa. Sådana långsiktiga åtgärder handlar om att bland annat ge fackligt förtroendevalda och skyddsombud goda förutsättningar att utföra sina uppdrag och att chefer i landstingets samtliga verksamheter ges stöd och arbetsmiljöutbildning så att de i dialog med medarbetarna successivt kan förbättra arbetsmiljön. Företagshälsovården ska även ha en central roll i arbetet att minska sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare. En annan viktig del i det förebyggande arbetet är att landstinget tillhandahåller möjligheten till friskvård. 6.3 Personalförsörjning Behovet av att trygga arbetskraftsförsörjningen på både kort och lång sikt är en central fråga inom Landstinget Västernorrland. Redan idag har landstinget akuta rekryteringsbehov inom vissa verksamheter av till exempel läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Ofta löses rekryteringsproblemen tillfälligt med inhyrd stafettpersonal från bemanningsföretag, vilket innebär en stor kostnad för landstinget och gör vården mindre kontinuerlig. Det är inte hållbart. För att klara personalförsörjningen måste landstinget både attrahera ny personal genom nyrekrytering och vara attraktivt för dem som redan arbetar i organisationen. Avgörande är hur väl vi lyckas jobba med helheten, alltifrån ledarskap och medarbetarskap, till anställningsvillkor, arbetstider och arbetsmiljö etc. Målet är att skapa så bra arbetsmiljö och arbetsvillkor att medarbetare vill stanna kvar i verksamheten och som gör landstinget till en attraktiv arbetsgivare för ny personal. För att lyckas med detta måste medarbetarna kunna känna delaktighet genom medbestämmande och ges möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Exempelvis bör möjligheten att kunna vidareutbilda sig inom prioriterade områden på betald arbetstid finnas. Samma höga krav på goda villkor som gäller i landstingets egna verksamheter ska även gälla för personal i de upphandlade verksamheterna, samt de vårdcentraler som verkar inom ramen för LOV. Det gäller inte minst rätten till kollektivavtal, meddelarfrihet och heltidstjänstgöring. Utökningen och regionaliseringen av läkarutbildningen i Umeå innebär att tio studenter per termin nu gör sin kliniska utbildning i Västernorrland. Detta är ett välkommet tillskott i läkarförsörjLandstingsplan 2016-2018 23 ningen och landstinget ska arbeta för att kunna erbjuda dessa studenter en attraktiv anställning efter avslutad utbildning. Trots tillskottet kommer det att krävas ett synnerligen aktivt rekryteringsarbete både i Sverige och i utlandet. Vid utlandsrekrytering ligger fokus både på rekrytering av utländsk arbetskraft och de svenskar som studerar i utlandet. Landstinget måste samtidigt ta ett socialt ansvar vid utlandsrekrytering. Landstinget ska även aktivt försöka tillvarata den resurs som sjukvårdsutbildade personer med permanent uppehållstillstånd utgör. Utvecklingen av metoden för bästa effektiva omhändertagandenivå innebär att vården ges av rätt kompetens. Den vård eller behandling som kan erbjudas av andra än läkare ska göras av andra kompetenser. Detta är ett sätt att höja statusen för andra yrkeskategorier än läkare och att bättre tillvarata den kompetens som vårdpersonal på olika nivåer har. Den bästa vården uppstår när olika personalgrupper gör det som de är bäst på och utbildade för. Det ger såväl en kostnadseffektiv som högkvalitativ vård. Alla yrkeskategorier ska känna stolthet och trygghet i sina arbeten och också känna att de utför bästa möjliga arbete utifrån sina kunskaper. 6.4 Forskning och utveckling, FoU Invånarnas behov av en god och jämlik vård ställer krav på landstingets förmåga till förändring och i målsättningen att åstadkomma största möjliga nytta. En god miljö för forskning, utveckling, innovation och utbildning är därför en viktig grund i strävan att nå landstingets vision ”Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland”. Under planperioden är det angeläget att stärka utvecklingen av landstingets akademiska miljö, utifrån tydliga strategier för forskning, utveckling, utbildning och innovation. I detta arbete är också en bred och aktiv samverkan med externa aktörer och samverkanspartners som landsting, kommuner och universitet av största vikt. Inte minst är detta angeläget inom nationella och regionala fokusområden som klinisk behandlingsforskning, folkhälsa och regional innovation. Medarbetare ska stimuleras och uppmuntras att forska eller vidareutbilda sig, genom att få göra detta på arbetstid. 7 Ekonomiperspektivet Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. Följande finansiella mål gäller för Landstinget Västernorrland under 2016–2018: ●● God ekonomisk hushållning, vilket ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 70 miljoner kronor i årligt positivt resultat. ●● Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden. Under planperioden motsvarar detta behov en resultatförstärkning med omkring 100 miljoner kronor årligen jämfört med den likviditetsutveckling som beräknas i denna plan. Målet om God ekonomisk hushållning bedöms inte klaras. Därför är vårt inriktningsmål under planperioden en ekonomi i balans över tid. 24 L andstingsplan 2016-2018 7.1 En ekonomi i balans över tid Landstingsplanen utgår från den budget och plan som landstingsfullmäktige antog i november 2014 samt den tilläggsbudget som beslutades i landstingsstyrelsen i december 2014. Planen innehåller därför budget för 2016 och plan för 2017, inte för 2018. Anledningen till detta är det kraftiga underskott som redovisas i årsbokslutet för 2014 och att tillräckligt beslutsunderlag saknas våren 2015 för att fullt ut bedöma effekterna av vidtagna åtgärder för effektivisering och ökad kostnadskontroll samt övriga påbörjade insatser för att skapa balans i ekonomin. Regeringens budgetförslag under 2015 förväntas också ge nya förutsättningar. Arbetet för att skapa en ekonomi i balans över tid kommer att fortsätta med full kraft under 2015. I den budget som antas i november 2015 kommer de justeringar att föreslås, som krävs för att nå det ekonomiska målet. För att klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid krävs ett genomsnittligt resultat utan underskott under hela planperioden. Därtill kommer att återställning av 2014 års resultat, vilket innebär att 223 miljoner kronor måste balanseras under perioden 2015–2017. 7.2 Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Ekonomin försvagas de kommande åren samtidigt som nya verksamhetsbehov tillkommer. Budgeterat resultat med 21 miljoner kronor 2016 bryts till negativa resultat i budgeten redan kommande år. Tilldelade ekonomiska ramar för de olika verksamheterna måste hållas. Detta kräver stärkt budgetdisciplin och resultatuppföljning. Ekonomistyrningen ska utvecklas ytterligare. Landstingets olika enheter måste ta ett större ansvar för sina egna kostnader. Eventuella överskridanden måste genast åtgärdas samt meddelas närmaste chef. Tillfälliga intäktsförstärkningar får inte medföra långsiktigt ökade kostnader som finns kvar när intäkterna upphör. Investeringar ska granskas systematiskt mot behov och långsiktigt värde kontra driftkostnads ökning. Byggprojekten prioriteras efter angelägenhets- och nyttograd. Projekt får inte startas innan prioriteringen har genomförts. Införandet av länskliniker inom specialistvården är ett viktigt led i att förbättra och effektivisera ledning och styrning på den basala nivån i denna verksamhet. Nya verktyg i form av IT-system utvecklar möjligheterna i arbetet med den dagliga styrningen. Kostnadsökningstakten har under lång tid legat på för hög nivå. De handlingsplaner som finns måste nu snabbt och effektivt genomföras genom ett aktivt arbete i Landstingsstyrelsen, Hälsooch sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. Det åligger styrelse, nämnder och verksamhet att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Kostnadsutvecklingen avseende de tre fokusområdena inhyrd personal, personal samt regionsjukvård måste brytas. Trots en positiv utveckling av kostnaderna för regionsjukvården år 2014 finns en fortsatt potential. Ett bättre nyttjande av personalresurserna har även positiva effekter för ekonomin. Särskild vikt läggs dock vid inhyrd personal, så kallade stafetter. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därigenom ytterst tillgänglighet och patientsäkerheten. Nya behov måste främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser kommer att krävas. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbätt- Landstingsplan 2016-2018 25 ringsarbete i nära dialog med medarbetarna. Ett ökat arbete med jämförelser är även av stor vikt i sammanhanget. Under planperioden tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk och medicinsk utveckling, demografi samt lokaler. Inom trafikområdet väntas en relativt kraftig kostnadsökning. Totalt innebär detta ett kostnadstryck i storleksordningen 100 miljoner kronor per år. Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt mot slutet av planperioden och utvecklingen riskerar innebära en undanträngning av möjligheterna att upprätthålla produktionsnivå och/eller kvalitet inom kärnverksamheten och att detta skapar på sikt en generationskonflikt. För att även kommande generationer ska få en god sjukvård bör därför de årliga avsättningarna för att täcka pensionsskulden öka. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad produktionsstyrning inom samtliga verksamheter är nu av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. Nämnda problem innebär att inte bara den höga kostnadsökningstakten måste brytas utan även att den underliggande höga kostnadsnivån måste sänkas. Kostnadsanpassning, av både strukturell art och av mer generell natur, är därför nödvändig. En ekonomi i balans över tid uppnås när obalanserna i verksamheternas ekonomi och kraven på återställning effektuerats. 7.3 Resursfördelning och resursanvändning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (69 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet, vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 20 procent av landstingets intäkter. Landstinget har även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent), patientavgifter (3 procent) och kapitalförvaltning (1 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 7,6 miljarder kronor. Större delen, 52 procent, av de totala resurserna åtgår för löner med mera till egen anställd personal. I övrigt används cirka 15 procent för köp av material och 26 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata aktörer inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent, avskrivningar 3 procent och finansiella kostnader 1 procent. Resurserna tas i anspråk för följande verksamheter: Hälso- och sjukvård 91 % - varav tandvård 3 % Regional utveckling 4 % Övrigt, se nedan 5% Övrigt avser landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, Landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 26 L andstingsplan 2016-2018 7.4Resursramar Följande resursramar gäller enligt budgetbesluten 2014 för de olika kärnverksamheterna för perioden 2015–2017 (miljoner kronor, löpande priser). Resursram för 2018 fastställs i november 2015 då även ramarna för 2016 och 2017 revideras. 2015 2016 2017 44,7 46,2 47,6 4 400,7 4 529,0 4 685,1 2,7 2,8 2,9 4 316,9 4 443,4 4 597,0 3 794,6 4 018,0 4 159,4 -därav psykiatrisk vård (allmän) 4) 522,3 426,4 437,6 - varav Rättspsykiatrisk regionklinik 41,4 41,7 43,0 - varav Hörselvård 39,7 41,7 42,2 Patientnämnd-Etisk nämnd 3,8 3,7 3,8 Landstingets revisorer 6,3 6,5 6,7 1 851,9 1 915,4 1 964,0 254,1 262,6 268,8 1 050,1 1 082,4 1 108,9 160,3 165,1 170,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 387,4 405,3 416,3 6 307,4 6 500,8 6 707,2 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd 1) Hälso- och sjukvårdsnämnd - varav gemensamt - varav specialistvård 2) - därav somatisk vård 3) Landstingsstyrelsen - varav Regional utveckling 5) - varav primärvård 3) - varav tandvård 6) - varav Landstingsservice 7) - varav Laboratoriemedicin 7) - varav Landstingets kansli Summa 1) Anslaget omfattar folkhälsa, Österåsens hälsohem samt finansiella samordningsförbund. Nämnden har även produktionsansvar för landstingets Hälsocentraler och Folktandvården, där ramarna ligger under landstingsstyrelsen. 2) Specialistvården Västernorrland utgör en gemensam sjukhusförvaltning inom länet med två ramområden, somatisk vård och psykiatrisk vård. Till och med 2015 ingick habilitering i Vårdområde Psykiatri och habilitering. Fr o m 2016 upphör vårdområdena och länskliniker bildas. Habiliteringen ingår därmed i ramområdet för somatisk vård. 3) Inkl habilitering med 112,5 miljoner kronor från och med 2016. Häri innefattas en utökning med sammanlagt 17,4 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor 2016, avseende hjälpmedel som överförts från primärvårdsramen efter kommunaliseringen av hemsjukvården. 4) 12 miljoner kronor avseende främst missbruksoch beroendevård tillfördes psykiatrin 2015. 5) Från och med 2015 är Regional utveckling underställd landstingsstyrelsen. Under åren 2014–2015 har 16 miljoner kronor tillförts ramen för kollektivtrafik. 6) Inklusive tandvård för patienter med särskilda behov. 7) Verksamheterna utgör resultatenheter med intäktsfinansiering. Resursramarna ovan motsvarar det konsumtionsutrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna och inkluderar beställningar och överenskommelser internt och externt. Omfördelningar kan ske vid ändrade uppdrag och förutsättningar. Landstingsplan 2016-2018 27 I resursramarna ingår medel för: Beräknad inflation Avskrivningar och ränta på bundet kapital Förväntade personalkostnadsökningar Beräknade kostnader för läkemedel Ett antal övergripande förändringar jämfört med budgetbeslutet november 2014 sammanfattas nedan: ●● Justering av läkemedelsbudgeten innebär ökade kostnader som innebär att ekonomin försvagas med 39 respektive 52 miljoner kronor under åren 2016-2017. De ökade kostnader som beräknas uppkomma avser allmänläkemedel inom primärvården samt nya och dyra läkemedel inom cancersjukvården, ögonsjukvård samt stomivård. Förutom dessa kostnadsökningar befaras ytterligare stora kostnader uppkomma för nya läkemedel avseende Hepatit-C som kan botas med hjälp av dessa nya läkemedel. Delar av merkostnaderna kommer troligen att finansieras med utökade statsbidrag till landstingen. I denna plan är vare sig kostnader eller intäkter för Hepatit-C inräknade, då osäkerhet råder om nivåer för detta. Statsbidragen för läkemedel beräknas därför i nuläget komma att ligga stilla, vilket innebär ett stort finansiellt gap uppkommer till följd av de kostnadsökningar som beräknas även exklusive Hepatit-C. ●● Regional utveckling har nu tillförts 16 miljoner kronor för kollektivtrafik. Regionala nämnden har upphört från 2015 och ansvaret för Regional utveckling ligger nu hos landstingsstyrelsen. ●● Uppräkningen av landstingsbidragen har från och med 2016 ökats till tre procent. Detta motiveras med att inflationen beräknas bli något högre efter 2015. Den högre uppräkningsfaktorn med en procentenhet motsvarar ökade kostnader med 65 miljoner kronor och kan jämföras med den något högre skatteunderlagstillväxt som antas. 7.5Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Budgeten är fastställd i budgetbesluten 2014. Plan för 2018 fastställs i november 2015 då även budgeten för 2016 och planen för 2017 revideras. Underskotten i verksamheterna på drygt 300 miljoner kronor i prognos för 2015 kräver en insatsplan som innefattar ett flertal åtgärder för att nå målet om en ekonomi i balans över tid. Bokslut Budget Budget 2016 2017 -6 282 -6 268 -6 448 -6 684 -189 -191 -193 -193 -6 471 -6 459 -6 641 -6 877 Skatteintäkter 4 941 5 172 5 348 5 530 Generella statsbidrag och utjämning 1 315 1 297 1 320 1 318 24 37 33 34 -32 -42 -39 -84 -223 5 21 -79 2014 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat 28 L andstingsplan 2016-2018 2015 Plan I verksamhetens externa nettokostnader ingår: ●● ●● ●● ●● nämndernas kostnader för verksamheten. nämndernas intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag. landstingets samtliga pensionskostnader. medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader. Pensionsavsättningar och utbetalningar beräknas enligt underlag från KPA Pension. Pensionskostnaderna (inklusive finansiella kostnader) är lägre i förhållande till de kostnader som låg till grund för beslutad budget i november 2014. Minskningen är 30 miljoner kronor för år 2016 och 6 miljoner kronor för 2017. Trots detta ökar pensionskostnaderna kraftigt mot slutet av planperioden. Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader fördelas enligt följande (miljoner kronor): 2015 2016 2017 Egentligt oförutsett 17,0 50,0 50,0 Emotsedda kostnadsökningar 53,3 50,0 51,2 5,3 5,4 5,6 75,6 105,4 106,8 Arbetsmarknad m.m. Summa Medel för egentligt oförutsett disponeras av såväl landstingsfullmäktige som landstingsstyrelsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medlen är avsatta som en resultatbuffert i den löpande verksamheten samt för att säkerställa framtida pensionsåtaganden och reinvesteringar. I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT med 24 miljoner kronor. Medlen ska i första hand användas för att underlättaoch förbättra verksamheten inom hälso-och sjukvården. I övrigt finns medel avsatta för åtgärder avseende minskad sjukfrånvaro med 15 miljoner kronor, vilket motsvaras av beräknade statsbidrag inom området. Därtill kommer att 10 miljoner kronor satts av för patientsäkerhetsarbete, samt en dryg miljon för vävnadsdirektivets genomförande. Medel för arbetsmarknad med mera avser bland annat anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar och långsiktiga rekryteringsinsatser inom bland annat vårdcollege och universiteten. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till nämndernas beräknade investeringar samt fastställd investeringsplan. Byggnader avskrivs på 30 år och inventarier/utrustning på 3–10 år. Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen 2015 är 10,69 kronor per skattekrona och ligger i mitten för samtliga landsting när man tagit hänsyn till landstingens åtaganden och däri liggande olikheter främst när det gäller kollektivtrafik samt skatteväxlingar gentemot primärkommunerna. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 2,9 procent under rikets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag. I kostnadsutjämningen görs en utjämning utifrån befolkningens olikheter i behov av vård. En översyn av systemet är genomförd. Inom ramen för utjämningssystemet finns även en reglering Landstingsplan 2016-2018 29 som justerar den totala nivån avseende generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. I denna plan beräknas befolkningsutvecklingen bli något bättre än i liggande plan, och antas nu ligga stabilt vid 243 000 invånare under planperioden. Totalt sett beräknas nu ökade intäkter från skatt och statsbidrag med 47 miljoner kronor för 2016 och med 34 miljoner kronor för 2017. Av detta utgör inräknade medel med 25 miljoner kronor avseende den så kallade professionsmiljard som aviserats i statens budget. Intäkter hänförliga till den så kallade sjukskrivningsmiljarden finns budgeterade med 15 miljoner kronor per år. När det gäller statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräkningarna gjorda med i stort sett oförändrad nivå. Detta är lägre än tidigare beräkningar och innebär ett bortfall med 3 respektive 8 miljoner kronor åren 2016 och 2017. För närvarande finns inget avtal efter 2015 mellan staten och landstingen inom läkemedelsområdet, vilket gör att bedömningen görs med utgångpunkt i den utveckling som varit under 2014. Ett nytt avtal i frågan kan komma att påverka statsbidragsnivån. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): 2015 2016 2017 Inkomstutjämning 710,2 746,0 767,6 Kostnadsutjämning 98,2 99,4 102,1 3,6 3,6 3,6 -104,7 -144,1 -171,5 15,0 15,0 15,0 - 25,0 25,0 574,5 575,2 575,7 1 296,8 1 320,1 1 317,5 Strukturbidrag Regleringsavgift Åtgärder minskad sjukfrånvaro Proffessionsmiljarden Ersättning för läkemedel Summa Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i november 2014, bli 8 miljoner kronor lägre, då likviditeten minskat på grund av svag resultatutveckling. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Tidigare upptagen ränta med 5 miljoner kronor avseende revers till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) avseende patientförsäkring har upphört efter inlösen. Totalt är nu de finansiella kostnaderna 25 miljoner kronor lägre för år 2016, jämfört med tidigare lagd budget. För 2017 är det fråga om 5 miljoner kronor i lägre kostnad. 30 L andstingsplan 2016-2018 7.6 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under respektive år. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut Budget Budget 2016 2017 -223 5 21 -79 189 144 -4 191 130 – 193 132 – 193 191 – 106 326 346 305 -8 76 -101 – -29 -13 – -12 4 – – 17 73 284 338 322 -234 -239 -254 -237 5 – – 1 -229 -239 -254 -236 Nyupptagna lån – – – – Amorteringar – -158 – – -5 -30 – – – – 2014 2015 Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Avsättningar Realisationsvinster Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl. likvida medel Förändring av förråd Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 7 Medel från finansieringsverksamheten 2 -188 0 0 -154 -143 84 86 Likvida medel vid årets början 1 889 1 735 1 592 1 676 Likvida medel vid årets slut 1 735 1 592 1 676 1 762 ÅRETS KASSAFLÖDE För kommentarer kring resultat och avskrivningar se ovan under 7.5 Resultatbudget. Avsättningar avser den förändring som beräknas för pensionsavsättningar; jämför även avsnitt 7.7 Balansbudget nedan. Landstingsplan 2016-2018 31 Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter, jämför även avsnitt 7.7 Balansbudget nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kompensationsledighet och för den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Förändringarna under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för 2014–2017 ryms inom återanskaffningsnivå beräknad med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet. Angivna belopp bygger på bokslut för 2014 samt liggande plan till och med 2017. Driftkostnadskonsekvenser av investeringar ska rymmas inom fastställda resursramar. De årliga beloppen kan komma att revideras på grund av tidsförskjutningar, omprioriteringar med mera. Den totala ramen för perioden får dock inte överskridas. Investeringsutrymmet fördelas som följer (miljoner kronor): 2014 2015 2016 2017 Totalt 90,5 89,9 88,8 87,1 356,3 Investeringsplan 143,1 149,5 165,5 149,4 607,5 Summa 233,6 239,4 254,3 236,5 963,8 Inventarier inom förvaltningar och vårdområden Försäljning av anläggningstillgångar avser fastigheter och bostadsrätter. De likvida medlen beräknas öka något under planperioden, det vill säga kassaflödet är positivt. Orsakerna härtill är de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Den beräknade utvecklingen av de likvida medlen förutsätter att de ekonomiska ramar som ställs till nämndernas förfogande hålls liksom det planerade investeringsutrymmet. 32 L andstingsplan 2016-2018 7.7Balansbudget Balansbudgeten visar landstingets förväntade tillgångar, egna kapital, avsättningar och skulder på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Plan för 2018 fastställs i november 2015 då även budget för 2016 och plan för 2017 revideras. Bokslut Budget Budget 2016 2017 Anläggningstillgångar 2 261 2 340 2 401 2 444 Omsättningstillgångar 2 105 1 991 2 088 2 174 Summa tillgångar 4 366 4 331 4 489 4 618 Balanserat eget kapital 1 376 1 153 1 158 1 179 -223 5 21 -79 Summa eget kapital 1 153 1 158 1 179 1 100 Avsättning för pensioner 2 093 2 223 2 356 2 547 Summa avsättningar 2 093 2 223 2 356 2 547 Långfristiga skulder 164 7 6 6 Kortfristiga skulder 956 943 948 965 Summa skulder 1 120 950 954 971 S:a eget kapital, avsättningar och skulder 4 366 4 331 4 489 4 618 Soliditet 26,4% 26,7% 26,3% 23,8% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före 1998 4 771 4 653 4 538 4 489 2014 Årets resultat 2015 Plan Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändringen under perioden orsakas av planerade försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Förändringen avser de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna), det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar, beräknas under planperioden försämras från 26,4 procent vid utgången av 2014 till 23,8 procent vid utgången av 2017. Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och påverkas framförallt av resultatnivån. Svaga resultat innebär att det egna kapitalets andel i förhållande till tillgångarna minskar, vilket innebär att landstinget inte säkerställer värdet av sina egenfinansierade tillgångar. Pensionsavsättningarna innebär att soliditeten försämras när alltför låg andel av dessa inte täcks med positiva resultat. Effekten motsvarar i princip en ökad upplåning. Landstingets avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande medarbetare samt vissa åtaganden för anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Sedan 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den Landstingsplan 2016-2018 33 personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,5 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag. Dessa intäktsredovisas och skrivs av enligt fastställda principer. Kortfristiga skulder kommenteras under 7.6 Kassaflödesanalys. 34 L andstingsplan 2016-2018 Webb-tv ge gsfullmäkti n ti s d n a L Följ b-tv vn.se/web via: www.l Landstingsplan 2016-2018 35 2015-05. Layout: Anneli Egland, Kommunikationsavdelningen. Foto: Håkan Nordström och Örjan Leek. Upplaga: 800 ex. Tryckeri: Danagård LiTHO. 871 85 Härnösand Telefon: 0611-800 00 Fax 0611-802 00 E-post: [email protected] www.lvn.se
© Copyright 2024