ECT anestesi An Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus Syfte Rutin ECT Anestesi vid ECT BAKGRUND Behandlingen syftar till att utlösa en generell epileptisk aktivitet i hjärnan vilket utåt kan avläsas som ett generellt krampanfall. Patienten bör inte vara premedicinerad med något läkemedel som höjer kramptröskeln. Cirkulatoriskt ses en initial bradykardi på grund av en måttlig parasympatikusaktivering, därefter en kraftig sympatisk effekt med takykardi och blodtrycksstegring. Takykardin och blodtrycksstegringen blir kraftigare vid bitemporal stimulering. Man får även en ökning av intrakraniellt och intraokulärt tryck. Patienten bör preoxygeneras för att motverka komplikationer av den höga syrgasförbrukningen under krampanfallet. Sövningen syftar till att patienten inte ska uppleva obehag av muskelrelaxeringen. Eftersom ingen smärta uppstår bör sövningen ske med ultrakort-verkande induktionsmedel i så liten dos som möjligt. Vänta ut effekten istället för att öka dosen. När patienten inte längre reagerar på tilltal och lätt stimulering kan behandlingen påbörjas, varvid patienten momentant blir medvetslös. Patienten muskelrelaxeras för att avlasta rörelseapparaten och därmed också reducera den sekundära cirkulationspåverkan. Man minimerar på samma sätt skaderiskerna av muskelkramperna, t ex tungbett, luxationer i bland annat käken, stötskador m.m. Muskelrelaxationen påverkar i sig inte krampeffekten, varför dosen av relaxantium bör avpassas så att endast minimala muskelryckningar uppstår. FÖRBEREDELSER Samtliga patienter ska preopbedömas av narkosläkare innan start av behandlingsserien. Om patientens somatiska tillstånd försämras under pågående behandlingsserie görs ny bedömning. Ny preoperativ bedömning ska göras var sjätte månad. ANESTESI Huvudprocess Ansvarig Processledare Sida Preoperativ process; Perioperativ process; Postoperativ process Anders Sundelin Ulf Karlsson 1 av 2 Dokument-Id Godkänt datum Version Dokumenttyp Vårdrutin VARD-5-3716 2015-12-09 2.0 Behandling sker i normalfall på UVA. Akutväska med intubationsutrustning ska finnas tillgänglig. ASA 1-2 sövs av anestesisjuksköterska tillsammans med anestesisjuksköterska eller undersköterska. Narkosläkare finns på sjukhuset och behöver bara kontaktas om frågor uppstår. Om ASA 3-4 kontaktas anestesiläkare som beslutar om anestesisjuksköterska kan söva själv eller om anestesiläkare ska delta. Koppla upp övervakning; pulsoxymeter, EKG och blodtryck. Preoxygenera patienten med 100 % syrgas. Inj Atropin 0,25 - 0,5 mg Inj Propofol 0,7 - 1,5 mg/kg Inj Celokurin 0,7 – 1,0 mg/kg Ge ej Inj Xylocain då det höjer kramptröskeln. Inj Flumazenil enligt ordination från psykiatriker. Muskelfascikulationer inväntas. Patienten hyperventileras med syrgas fram till ECT-start för att om möjligt sänka kramptröskeln ytterligare. Använd bitblock för att förhindra bitskada. Håll upp hakan i ett fast grepp för trots relaxeringen får patienten kraftiga sammanbitningar av käkarna. Svalgtub ska undvikas under stimuleringen då det ökar risken för tandskada. Avläs maxpuls under krampen och registrera. Blodtrycket mäts direkt efter avslutad behandling. Kramper längre än 90 sekunder bryts med Inj Stesolid 5-10 mg enligt Läkemedelsdelegering UVA,DKM och Operation. EFTERVÅRD Patienten övervakas på UVA tills effekten av anestesin avklingat. Patienten kommer dock att vara trött på vårdavdelningen som en effekt av behandlingen. Polikliniska patienter får fika på UVA och efter minst 1 timme kan patienten gå hem via registreringen på psykkliniken. Psykiatrisjuksköterska/skötare finns på UVA under behandlingsdagarna och är behjälplig med övervakning, fika etc. PVK tas ut och dokumenteras i journalen innan patienten lämnar UVA. Huvudprocess Ansvarig Processledare Sida Preoperativ process; Perioperativ process; Postoperativ process Anders Sundelin Ulf Karlsson 2 av 2 Dokument-Id Godkänt datum Version Dokumenttyp Vårdrutin VARD-5-3716 2015-12-09 2.0