Utvärdering HLK Jonkoping 2015
Utvärdering av folkhälsoprojekt i Nynäshamns kommun 2015-01-15 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Martin Hugo Mikael Segolsson Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte .................................................................................... 3 1.1 Projektverksamheten ur ett samhällsperspektiv .......................................... 3 2. Projekt och projektmål – En teoretisk utgångspunkt ........................... 6 2.1 Projekt ......................................................................................................... 6 2.2 Projektmål ................................................................................................... 7 3. Metod och genomförande ......................................................................... 8 3.1 Fokusgruppsintervju.................................................................................... 8 3.2 Enkätundersökning...................................................................................... 9 3.3 Bearbetning av data ..................................................................................... 9 4. Resultatet av utvärderingarna ................................................................. 10 4.1 Socialtjänstens ungdomsteam ..................................................................... 10 4.1.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete ................................................. 11 4.2 Tillgänglig fritid för alla.............................................................................. 16 4.2.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete ................................................. 16 4.2.2 Utvärderingens fältstudier i olika aktiviteter............................................... 23 4.3 Hälsofrämjande skolutveckling ................................................................... 24 4.3.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete ................................................. 25 4.3.2 Målgruppernas beskrivningar av sina erfarenheter av projektet ................. 31 4.3.3 En jämförelse mellan projektgruppens och lärarnas beskrivning ............... 38 5 Samverkan mellan projekten ................................................................... 39 5.1 Projektgruppernas beskrivning av samverkan ............................................ 39 5.2 Utvärderarnas beskrivning av samverkan mellan de tre projekten ............. 40 6 Diskussion och slutsatser .......................................................................... 42 6.1 Projekten har utvecklats bra ........................................................................ 42 6.2 Målen är stora och svåra att mäta ................................................................ 44 6.3 Övriga reflektioner från utvärderarna ......................................................... 45 6.4 Förslag inför framtida arbete med projektverksamhet i kommunen ........... 46 7 Referenser .................................................................................................. 48 Bilaga 1. Datainsamling i Nynäshamn Bilaga 2. Enkät. Hälsofrämjande skolutveckling 1. Inledning och syfte Nynäshamns kommun avsätter årligen en stor summa pengar för folkhälsoprojekt och fortbildning. 2006 bildades Folkhälsofonden i Nynäshamn med en årsomsättning på 8,2 miljoner kronor. Syftet med Folkhälsofonden är att pröva nya metoder som kan gynna hälsan hos befolkningen men också utveckla folkhälsoarbetet inom ideella organisationer. Högskolan för lärande och kommunikation fick i december 2012 uppdraget av Nynäshamns kommun att utvärdera projektgruppernas arbete i tre av dessa folkhälsoprojekt under tidsperioden januari 2013 till maj 2014. Projektgrupperna som har utvärderats är verksamma inom följande projekt: • • • Socialtjänstens ungdomsteam Tillgänglig fritid för alla Hälsofrämjande skolutveckling Syftet med utvärderingarna är att beskriva projektgruppernas arbete mot projektens uppsatta mål och att identifiera framgångsrika metoder och arbetssätt som kan bidra till att gynna hälsan hos befolkningen i kommunen. Att utvärdera en grupps arbetsprocess kallas ofta för processutvärdering och intresset riktas mot genomförandet av insatserna för att bedöma arbetssätt och innehåll. För att kunna göra detta behövs en bild av hur projektgrupperna arbetar mot sina målgrupper i projekten. Hur beskriver de som ingår i projektgrupperna att de upplevt det nya arbete som har genomförts? Hur upplever målgrupperna för insatserna projektgruppernas arbete? Från kommunens sida är ett annat syfte att få underlag för att bra och kostnadseffektiva satsningar görs i framtiden. De som ingår i utvärderingen är personalen i de tre projektgrupperna och representanter från de olika målgrupperna i projekten. I utvärderingen beskrivs nya arbetssätt och konsekvenserna av dessa för målgrupperna. Ett viktigt fokus är de involverades egna erfarenheter och upplevelser. Det innebär att utvärderingen omfattar ett rikt datamaterial bestående av intervjuer, enkäter och fältstudier för att ge en så heltäckande bild av verksamheten som möjligt. 1.1 Projektverksamheten ur ett samhällsperspektiv Alla tre projekten har det gemensamt att det övergripande målet är att gynna hälsan och utveckla folkhälsoarbetet riktat mot barn och ungdomar i Nynäshamns kommun. I Sverige finns det idag mer än 20000 ungdomar i åldern 16-20 som varken går i skolan eller arbetar och som vi vuxenvärlden har ganska dålig kunskap om vad de gör. Många av dessa ungdomar tillhör de tolv procent av eleverna som går ut grundskolan med låga meritvärden och utan att vara behöriga för någon av gymnasieskolans nationella program (Skolverket, 2014). Detta är en allvarlig och problematisk situation för många av dessa ungdomar och för samhället. De befinner sig i en riskgrupp. Vinnerljung, Berlin och Hjern (2010) visar i en studie att ett lågt meritvärde i årskurs nio har det enskilt starkaste sambandet med arbetslöshet, psykisk ohälsa, 3 missbruk, självskadebeteendet och kriminalitet. Skolmisslyckande, ohälsa och utanförskap hänger ihop och enligt Vinnerljung m.fl. (2010) så är den starkaste skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till att klara sig hyggligt i skolan. En annan grupp som är extra utsatt är barn och unga med olika funktionsnedsättningar som kan innebära att de löper större risk att hamna i utanförskap. Ett exempel är ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom. De har också ofta svårt att klara av sin skolgång på grund av sina speciella behov av anpassad undervisning med struktur och tydlighet (Simmeborn Fleischer, 2013) och hamnar oftare än andra jämnåriga i ett utanförskap som blir mer och mer synligt ju längre upp i åldern man kommer (Attwood, 2000; Jackson, 2011). Förutom den stigmatisering ett samhälleligt utanförskap medför för den enskilda individen, uppskattas den livslånga samhällskostnaden för varje ung människa som hamnar i utanförskap och inte kan försörja sig själv att uppgå till mellan 11 och 14 miljoner kronor och för personer som hamnar i missbruk och/eller kriminalitet är kostnaden betydligt högre (Nilsson & Wadeskog, 2012). Även om de tre projekten har lite olika fokus och målgrupper så är ett gemensamt syfte med projekten att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och ungdomar hamnar i ogynnsamma livssituationer och att motverka utanförskap. Det handlar i dessa tre projekt om att ha en meningsfull skoltid, att erbjudas en aktiv och meningsfull fritid och att snabbt ha tillgång till stödfunktioner av samhället när man hamnar i utsatta situationer med inslag av våld, missbruk och kriminalitet. Här följer tre perspektiv som skulle kunna beskrivas som relevanta och gemensamma för projekten: Ett salutogent perspektiv Enligt detta perspektiv är individens känsla av sammanhang (sense of coherence, se Antonovsky, 1979) av stor betydelse för motivation vilket kan appliceras både i skolmiljö och utanför skolan. Centralt i detta perspektiv är KASAM som bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Komponenterna är starkt relaterade till varandra. Det salutogena perspektivet fokuserar också på att utgå från och bygga vidare på individers resurser och det som fungerar snarare än att fokusera på det som saknas eller inte fungerar. Att fokusera på lösningar snarare än problem. Ett inkluderande perspektiv Ett inkluderande perspektiv innebär att aktiviteter och undervisning utformas med hänsyn tagen till individers förutsättningar och behov. Målet är social delaktighet (Farell & Ainscow, 2002; Haug, 1998; Peters, 2007). Till exempel innebär en utbildning baserad på inkluderande principer att skolans verksamhet utformas för att möta elevgruppers varierande behov. För förståelsen av orsaker till svårigheter utifrån ett inkluderande perspektiv, så beaktas barnets totala situation (Booth & Ainscow, 2002). 4 Normaliseringsprincipen Normaliseringsprincipen används främst utifrån beskrivningar av livssituationer för människor med olika funktionshinder. Fokus riktas här på förutsättningarna som ges omkring individen i samhället. Målet är att förutsättningar kring individen normaliseras för att ge individen möjligheter till ett ”normalt” liv. Genom ett normaliserande av förutsättningar kring till exempel fritidsaktiviteter så kan individer ges ökade möjligheter att delta och utvecklas med en upplevelse av trygghet och positiva upplevelser (Nirje, 2003). Skolors arrangemang av stödfunktioner kan här också vara ett exempel på normaliserande av förutsättningar för vilka möjligheter elever ges för att nå skolframgång. I skollagen (SFS 2010:800) anges tydligt att elevhälsan främst skall vara förebyggande och hälsofrämjande och på så sätt stödja elevers utveckling mot utbildningens mål och att följande yrkesgrupper ska ingå: skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt ”personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses” (SFS 2010:800, 2 kapitlet, §25). 5 2. Projekt och projektmål – En teoretisk utgångspunkt Som en utgångspunkt i utvärderingen av de olika projekten presenteras i detta avsnitt beskrivningar och definitioner av begreppen projekt och projektmål. Beskrivningarna ligger till grund för utvärderingens kommentarer och bildar på så sätt en relief till utvärderingens resultat. 2.1 Projekt Definitionerna och beskrivningarna av vad ett projekt innebär skiljer sig något beroende av verksamhet. I första hand är det terminologin och i vilken omfattning beskrivningarna av begreppet projekt görs, men de flesta beskrivningarna har gemensamma nämnare oavsett inom vilket område som projektet genomförs. Projekt handlar i grund och botten om att det är ett eller flera problem som ska lösas, därför är det viktigt att varje projekt inleds med en problemanalys där problemets eller problemens art definieras och i samband med denna analys beskriva tänkbara arbetssätt och processer för att lösa problemen. Problem kan i detta fall beskrivas som skillnaden mellan upplevd situation och önskad situation; det vill säga, ”skillnaden mellan ’hur jag vill att det skall vara’ och ’hur jag uppfattar att det är’”(Goldkuhl & Röstlinger, 1990). Med andra ord finns det alltid något som ska förbättras genom ett projekt; och detta beskrivs som ett problem, vilket i projektsammanhang innebär att ett eller flera problem inte kan ses som annat än en uppgift som ska lösas. Detta innebär att huvudsyftet med problemanalysen är att identifiera, analysera och gemensamgöra problem inom verksamheten. Analysen av problemets art är därför avgörande för att kunna formulera projektmålen och deras omfattning (se rubrik Projektmål). Begreppet eller rättare sagt företeelsen projekt beskrivs på olika nivåer. En avgränsad beskrivning säger att ”projekt är ett uppdrag som är tidsstyrd i form av startdatum och slutdatum och som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att nå på förhand uppsatta mål” (Lindstedt & Burenius, 1998). Något vidare beskrivning, men med samma innebörd, framförs av Tonnquist (2014): Projekt är en arbetsform med starkt resultatfokus. Alla projekt är en del av ett sammanhang och kan ses som verktyg för att leverera verksamhets- och affärsmål. Projekt kan beskrivas såväl i nivåer – styrning, ledning och produktion, som med ett flöde – förstudie, planering, genomförande och avslut. De ingående projekten i utvärderingen kan beskrivas som ett flöde enligt citatet ovan. Några benämningar som beskriver samma typ av projekt som utvärderats är utvecklingsprojekt eller förändringsprojekt vars syfte är att utveckla en eller flera delar i en större organisation för vidare arbete eller att förändra, effektivisera och/eller förbättra en verksamhet (Jansson & Ljung, 2009). Gemensamt, oavsett beskrivning, är att alla projekt definieras genom målen. Alla projekt ingår i ett större sammanhang och är därför en del i en kedja av orsak och verkan; projektet och arbetet mot dess mål är orsaken som leder till verkan. Av den anledningen är formuleringen av projektmål det mest centrala för att uppnå önskad verkan i ett projekt. 6 2.2 Projektmål Som tidigare nämnts är projektmålen de mest centrala delarna i en projektbeskrivning för att kunna utvärdera huruvida ett projekt varit lyckat eller inte. Detta gäller såväl under projektets gång (processen) för att veta vad man arbetar mot, som vid den slutliga resultatvärderingen för att bedöma utfallet. När projektmål formuleras finns det risk att dessa blir formulerade på ett sätt som gör det svårt för projektdeltagarna att arbeta mot dessa. Detta kan bero på att allt för kort tid har lagts på förarbetet av exempelvis problemanalysen. Det kan också bero på en stark vilja av att klara av så många problem som möjligt under projekttiden; man vill vara effektiv helt enkelt. Ytterligare en orsak är ovana att formulera projektmål. Tonnquist (2009) presenterar en modell som ett stöd när mål ska formuleras i projekt; modellen pekar ut en riktning för formulering av genomförbara mål i ett projekt. Tonnquist kallar modellen för S.M.A.R.T, och han menar att det är en vägledning för att formulera mål som siktar på tydlighet, realism, mätbarhet och förankring i organisationen. Med utgångspunkt i modellen kan målformuleringar värderas. Nedan presenteras modellen S.M.A.R.T: • • • • • Specifikt. Målet ska vara tydligt formulerat och bara gälla detta projekt Mätbart. Det ska gå att svara ja eller nej på frågan om målet är uppnått Accepterat. Målet ska vara förankrat hos projektdeltagarna Realiserbart. Målet ska gå att uppnå med de resurser som får utnyttjas Tidsatt. Målet ska vara uppnått vid en viss tidpunkt Punkten Accepterat kan i vissa projekt bytas ut mot Avgränsad; beroende på syftet med projektet. Avgränsad innebär att projektet är tydligt avgränsat så att alla deltagarna vet vad som avses samt att målen har tydlighet och relevans. 7 3. Metod och genomförande Utvärderingen inleddes med ett informationsmöte i Nynäshamn där utvärderarna träffade representanter för projektgrupperna och kommunens folkhälsoutvecklare. Under februari 2013 till maj 2014 genomfördes sedan kontinuerligt datainsamling i de tre projekten (bilaga 1) genom fältstudier, samtal, fokusgruppintervjuer och en enkät. Totalt vistades utvärderarna 15 dagar i de olika verksamheterna. Följande datainsamling har genomförts i de tre projekten: Socialtjänstens ungdomsteam • Fokusgruppsintervju med projektgruppen vid fyra tillfällen. Tillgänglig fritid för alla • Fokusgruppintervju med projektgruppen vid tre tillfällen. • Fyra fältstudier i aktiviteter med olika målgrupper (se bilaga). • Fem intervjuer med elevgrupper, rektor och ridskolechef (se bilaga). Hälsofrämjande skolutveckling • Fokusgruppintervju med projektgruppen vid tre tillfällen. • Åtta intervjuer med lärargrupper, elevgrupper och rektor (se bilaga). • Enkät till F-9 lärare i Sorunda rektorsområde. 3.1 Fokusgruppsintervju Fokusgrupp är en intervjuform som lämpar sig för en mindre grupp deltagare kring ett i förväg bestämt ämne eller tema. Intervjuformen används för datainsamling både när det gäller utvärderingar och inom forskning. Wibeck (2010) menar att datainsamlingsmetoden fokusgruppsintervju ger djup och det sammanhang som forskaren behöver för att förstå människors erfarenheter i olika situationer. I detta fall hur processen sett ut och vad som gjorts i de olika projekten. En fokusgrupp är ett formaliserat samtal som leds- och är arrangerat av forskaren och där gruppen som intervjuas har gemensamma erfarenheter av det tema som är föremål för samtalet. Intervjuerna i utvärderingen har varit semistrukturerade, det vill säga, att det har funnits huvudområden som är bestämda på förhand av forskaren, men frågorna är av öppen karaktär så att projektdeltagarna själva fått beskriva sina uppfattningar. Fördelen är att var och en kan föra fram sina åsikter samtidigt som det bidrar till interaktion i gruppen där såväl individuella som kollektiva erfarenheter kommer fram. Halkier (2010) beskriver tre framträdande fördelar med fokusgrupper. Den första är att det möjliggör att samla in data som belyser normer och uppfattningar i de praktiker som samtalen rör. Den andra fördelen är att insamlad data även beskriver själva interaktionen mellan de som deltar eftersom det sker samtal mellan forskaren och deltagarna och mellan deltagarna själv. Det är med andra ord möjligt att utläsa huruvida deltagarna är överens eller inte. Den tredje fördelen är att intervju i fokusgrupper möjliggör att det på ett relativt enkelt sätt går att samla in koncentrerad data om ett bestämt fenomen. 8 En central del i utvärderingen var att intervjuer i fokusgrupper möjliggjort en bredd i svaren eftersom frågorna har blivit belysta ur olika perspektiv och att deltagarna har getts möjlighet att fritt ge sina synpunkter. I samtalen uppstod också en dynamik där deltagarna i respektive projektgrupp kunde kommentera varandras inlägg vilket gav en bra interaktion. En annan viktig sak har varit att frågorna kunnat omformuleras om de varit otydliga; på så sätt har det i så stor utsträckning som möjligt säkerställts att vi pratat om samma sak. 3.2 Enkätundersökning I utvärderingen av Hälsofrämjande skolutveckling har en enkätundersökning gjorts. Syftet med en enkätundersökning är att kunna nå ut till många deltagare med samma frågor. På så sätt går det att göra statistiska beräkningar som visar på tendenser av uppfattningar i urvalsgruppen. Enkätundersökningen i utvärderingen syftade till att få en kvantitativ bild av hur lärare i F-9 uppfattade projektet. En av utvärderarna genomförde enkätundersökningen genom att på plats dela ut och samla in enkäten (bilaga 2) vid ett och samma tillfälle. Totalt inkom 42 enkätsvar. 3.3 Bearbetning av data Bearbetning av data har skett kontinuerligt under utvärderingens gång. Det är viktigt att bearbeta och reflektera över den data som samlats in i närtid för att kunna planera nästa datainsamling. På så sätt kan man i en intervju hänvisa till vad som sades i den förra och därigenom möjliggöra för ett samtal kring processen. Analysen som ligger till grund för utvärderingsrapporten gjordes under hösten 2014. Analysen har gjorts gemensamt av oss som genomfört utvärderingen med utgångspunkt i uppdragsbeskrivningen: Uppdragsbeskrivning – Utvärdering av folkhälsoprojekt. 9 4. Resultatet av utvärderingarna Gemensamt för de tre projekten är att de ska arbeta för att förebygga ohälsa hos barn och unga. Projekten har delvis olika fokus, målgrupper och geografiskt område. Hälsofrämjande skolutveckling arbetar endast i Sorunda, övriga två projekt för hela Nynäshamn. Nedan beskrivs hur fokus för utvärderingen formulerades i upphandlingen 2012. Därefter presenteras respektives projekt med utgångspunkt i projektdeltagarnas egna beskrivningar. Detta görs under avsnitten 4.1-4.3. Socialtjänstens ungdomsteam Utvärderingen handlar om de nya arbetsmetoder i ungdomsteamet där inre och yttre samverkan har en central roll. Tillgänglig fritid för alla Utvärderingen fokuseras kring mobila fritidsledarnas arbetssätt och funktion. Hälsofrämjande skolutveckling Insatser som skulle vara i fokus för utvärderingen: 1. Arbete med innehåll och struktur för det förebyggande och löpande arbetet i förskolan och skolan. 2. Arbete med pedagogisk handledning, i första hand till skolan, i syfte att utveckla förhållningssätt och bemötande samt professionell utveckling och lärande. 3. Arbete med att utveckla former för elevinflytande 4. Arbete med att utveckla föräldrars tillgänglighet och inflytande 5. Arbete med att kartlägga och diskutera demokratiarbetet 4.1 Socialtjänstens ungdomsteam Inledningsvis presenteras uppdragsbeskrivningens framställning av projektet. Projektets målgrupp har inte varit möjlig att intervjua eller på annat sätt studera av etiska skäl. Utvärderingen bygger därför på inkomna dokument, intervjuer samt beskrivningar från de andra två projekten som ingår i utvärderingen. Uppdragsbeskrivningens syfte och mål med projektet Genom att mer aktivt arbeta med ett ungdomsteam kan verksamheten samla de resurser som finns på ett mer utvecklande sätt, förtydliga rollerna, öka samarbetet mellan varandra samt mellan andra förvaltningar och verksamheter. Detta för att uppnå en effektiv och samlad verksamhet som gynnar kommunens barn och ungdomar. Målgrupp för insatser Projektets målgrupp är ungdomar i åldern 12-20 år som bor i Nynäshamns kommun. Arbetsområde/fokus Socialtjänstens ungdomsteam arbetar uppsökande, förebyggande och behandlande i Nynäshamns kommun. 10 Projektgrupp 1 projektledare/ungdomspedagog, 2 ungdomspedagoger, 1 socialsekreterare (50% hos polisen), 1 kurator Moa mottagning. 4.1.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete Första projektåret Projektgruppen beskriver vid den första intervjun våren 2013 att projektet bygger på erfarenheter från tidigare projekt (dessa har vi inte tagit del av) och har inneburit en ny organisation som bygger på tidigare arbetssätt och erfarenheter. Tydligare närhet mellan de ingående funktionerna har medfört att arbetet idag är mer ”kvalitativt än tidigare och i viss mån effektivare” enligt en av medarbetarna i projektgruppen. Tidigare har de olika funktionerna, som i dag ingår i projektgruppen, varit isolerade enheter där kontakter mellan dessa sällan förekom. Under intervjun beskriver projektgruppen att de idag har en tydligare arbetsstruktur och ett tydligare uppdrag, men att det finns flera saker som behöver förbättras. De beskriver att det kontinuerligt arbetas med att utveckla de olika funktionerna och kopplingen mellan dessa. Ett exempel som lyfts fram är att de tidigare fältassistenterna nu fått nya roller som de inledningsvis var ovana med. Men förändringen av arbetsrollerna och den nya organisationen beskrivs som positiva, bland annat för att de inte längre är lika sårbara vid exempelvis sjukdom. En av projektdeltagarna beskriver det så här: ”Fem stycken är starkare än en enskild” och ”vi kan fördela jobbet mycket mer, nu är vi fler som kan dela på ansvaret”. Detta beskrivs som extra viktigt för att kunna ha kontinuitet i det dagliga arbetet och i de olika verksamheterna som projektgruppen arbetar med. Exempel på sådana verksamheter är Ljuspunkten som riktar sig till barn och ungdomar som lever nära någon med missbruksproblem, Steg för steg som riktar sig till föräldrar som har missbrukande ungdomar och Skilda världar som är gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. Även om tyngdpunkten i projektgruppens arbete inte riktar sig mot nämnda exempel så är de viktiga inslag för att erbjuda stöd till målgrupper med olika behov. Projektgruppen beskriver att det var bra att det blev ett projekt av deras uppdrag eftersom det synliggör deras verksamhet både internt och externt. Tack vare att det är ett projekt måste gruppen internt kontinuerligt utvärdera sin verksamhet. Externt har det inneburit att arbetet blivit synligt; en av deltagarna beskriver det så här: Bra att vi blev projekt, det innebär att de vill kolla upp oss, att vi bjuds in till nämnderna lite oftare […]. Vi får visa förändringarna, hur vi gör, vilka metoder som används, vilka vi är. Under intervjuerna framkom det även andra fördelar med att arbeta i projektform, bland annat att det är en möjlighet att ”testa konstellationen”. I ett tidigt skede kunde de se fördelarna med närheten i kommunikationen mellan rollerna vilket medförde att de har ”bra koll på vad som sker i samhället” i jämförelse med tidigare, då funktionerna arbetade var för sig. 11 En svårighet för projektgruppen har varit att projektmålen är stora och därmed svåra att arbeta mot. En deltagare uttryckte det som: ”Det är väldigt höga mål […] vi kan inte mer än sträva efter dem […] men tanken är väl att vi efter tre år ska kunna se”. Projektets övergripande vision och de delmål som projektgruppen ska sträva mot för att närma sig visionen presenteras nedan och är hämtade från Projektdirektiv (2012-10-18). ”Den övergripande visionen är att skapa goda uppväxtvillkor samt förhindra ett utanförskap på ett tidigt stadium för barn och ungdomar i Nynäshamns kommun”. Delmål 1. 2. 3. 4. 5. 6. Placeringar av ungdomar har minskat Den psykiska hälsan har ökat Bruket av alkohol och droger hos ungdomar har minskat Bruket av tobak har minskat Samverkan mellan socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen har ökat Kriminaliteten bland ungdomar har minskat Projektgruppens uppfattning av att projektmålen var stora, svåra att mäta och i vissa fall motsägelsefulla renderade i att de själva gjorde vissa justeringar av språklig karaktär för att tydliggöra arbetet inom gruppen. De ursprungliga projektmålen var inte ändrade, projektdirektiven låg kvar, men målen formulerade på ett annat sätt så att de var lättare att arbeta mot inom gruppen. Dessa presenterades i Projektplan – mini (2012-11-13). När vi som utvärderare granskar delmålen i nämnda projektplan är vår uppfattning att de snarare handlar om en konkretisering av hur de ska arbeta för att nå målen i projektdirektivet än att omformulera dessa till tydligare och mätbara mål. Sett ur ett projektperspektiv, som det beskrivs under kapitel 2 i denna rapport med S.M.A.R.T.A mål, så har inte de nya delmålen i Projektplan – mini blivit tydligare eller mer mätbara, men de konkretiserade arbetsprocessen enligt projektgruppen. Omformuleringen medförde att 6 delmål (se ovan) blev 5 (se nedan) vilket i utvärderingen bedöms som att det handlade om att göra förtydliganden inom projektgruppen där bland annat mål 3 och 4 ovan slagit ihop och blivit delmål 4 nedan. Projektmålen i Projektplan – mini (2012-11-13) presenteras nedan: 1. Om möjligt minska antalet placeringar genom att arbeta aktivt med ungdomar och familjer utifrån ett relationskapande förhållningssätt. 2. Fånga upp barn och ungdomar samt familjer i behov av stöd i ett tidigt skede och erbjuda stödsamtal och eventuella åtgärder. 3. Öka den psykiska hälsan. 4. Förbättra levnadsvillkor med fokus på ANDT arbete. 5. Ökat samarbetet mellan olika förvaltningar och mellan verksamheter som har målet att skapa goda uppväxtvillkor för Nynäshamns barn och ungdomar samt förhindra ett framtida utanförskap. Utvärderingens bedömning är att omformuleringen av projektmålen inte haft någon negativ inverkan vare sig för den interna arbetsprocessen eller att det påverkat helheten i projektet 12 med utgångspunkt i projektdirektiven. Projektgruppen beskriver också själva att omformuleringen har underlättat för gruppen internt i deras arbete. I Statusrapporten daterad 2013-08-22 beskrivs att Ungdomsteamet haft stödjande insatser riktat mot uppskattningsvis 300 ungdomar i åldern 12-20 år och att de utöver dessa även når andra ungdomar genom att arbeta brett med exempelvis uppsökande arbete på fältet och med olika verksamheter i skolorna. Under intervjuerna framkommer det att det är svårt att säga exakt hur många ungdomar det rör sig om och vilka effekter insatserna kan ha på sikt. Det är exempelvis svårt att veta vilken effekt det har när man är ute och arbetar med olika gruppverksamheter i skolorna. En projektdeltagare beskriver det på följande sätt: ”om vi bara kan få ett eller två barn att hålla sig från något bus, eller börja med droger så har vi på något sätt lyckats med det mötet, eller aktiviteten och så, men det går ju inte att veta”. Som utvärderare kan vi inte se annat än att de aktiviteter och insatser som bedrivits hittills i projektet är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv och därmed också ur ett samhällsperspektiv; men det är svårt att få några exakta data på vad det leder till på så väl kort som lång sikt. I nämnda statusrapport (2013-08-22) listas inte mindre än 20 aktiviteter eller insatser som gjorts under 2013 förutom andra saker som igår i de dagliga arbetsrutinerna. Och nya aktiviteter planeras för hösten 2013 och 2014. Några aktiviteter har redan nämnts tidigare i denna rapport, förutom dessa kan ytterligare exempel ges: RePulse- programserie för ungdomar med behov av att öva sin impulskontroll. Möte med ungdomar vid misstanke om brott. Förberett ungdomar inför rättegång samt deltagit på dessa. Föreläsning och samarbetsövningar i ”val och konsekvenser” i samverkan med polisen i kommunens samtliga åk 6 under vårterminen 2013. • ANDT förebyggande arbete med kommunens samtliga åk 7 under aug, sept, okt 2013 i samverkan med skolan, fritidsgårdarna, ungdomsmottagningen samt polisen. • Uppsökande arbete i ungdomars närmiljö som skola, ungdomsgårdar, i kommunen både kvälls/ nattetid och under storhelger (Valborg, Sorundafestivalen, skolavslutning, Ung 08/We are Sthlm). • Haschprogrammet • • • • • Ökad samverkan inom Socialtjänsten Barn och ungdom där socialhandläggarna kan besluta om en insats hos Ungdomsteamet. Utvärderingen av första året visar att arbetet i projektet Sociala Ungdomsteamet fortlöpt bra och att gruppens deltagare tack vare tidigare yrkeserfarenheter och kompetenser inom området arbetar effektivt. Effektiviteten beror dels på att sammansättningen av funktioner har fungerat bra hittills, dels att det finns tydliga synergieffekter av att samla olika kompetenser som har närhet till varandra. Detta har bidragit till bra informations- och erfarenhetsutbyte vilket i sin tur har lett till ”en mer sammanhållen ärendegång och mer sammanhängande bild av de insatser som behövs för ungdomarna” (Statusrapport, 2013-08-22). 13 Andra projektåret I februari 2014 genomförs den tredje intervjun med Socialtjänstens ungdomsteam och den följdes sedan upp med en avslutande intervju i maj 2014. Projektgruppen har arbetat vidare med att utveckla samordning mellan de olika enheterna och att hitta tydlighet i de olika arbetsrollerna. När det gäller förändringar av insatser och aktiviteter i projektet så har det i februari inte hänt speciellt mycket sedan förra intervjun. Men de beskriver själva att de blivit tryggare i sina roller och att de som grupp utvecklats. Eftersom projektgruppen från början var sammansatt av det som tidigare var tre olika verksamheter så har ett viktigt arbete i projektet varit att sammanfoga ”de olika öar som det var inledningsvis”. Utvärderingen visar att Sociala ungdomsteamet som projekt från första början kan ses som en omorganisation för att skapa bättre förutsättningar när det gäller arbetet med ungdomar som har eller riskerar att hamna snett. Som utvärderare upplevde vi att det fanns en otydlighet i vad som var själva projektet eftersom arbetsformerna mer liknar en omorganisation än ett projekt i formell mening (se kapitel 2). På grund av detta följde också vissa svårigheter med att arbeta mot några av målen i projektdirektiven. Dels för att projektform inte är ett naturligt sätt att arbeta i en verksamhet av detta slag, dels för att målen är skrivna på ett sådant sätt att de är svåra att utvärdera. Detta bekräftas också av projektgruppen. Under intervjun i februari ställde utvärderarna frågan: Hur vet ni att ni når målen? En projektdeltagare svarade: […] de är inte skrivna av projektgruppen. Man har bara slängt fram några mål som man inte ens kan utvärdera, eller veta hur man når målen […] vi visste inte hur vi skulle göra för att vara helt ärlig. Osäkerheten som beskriv är i dag hanterbar enligt projektgruppen. ”Vi har blivit mer bekväma i detta […] men det finns lite konstiga paradoxer”. En tydlig paradox som visar sig i utvärderingen och som var föremål för diskussion vid samtliga intervjuer är förhållandet mellan att aktivt arbeta med uppsökande verksamhet och samtidigt ha projektmål som anges i termer av att minska placeringar av ungdomar, bruket av alkohol och tobak samt kriminaliteten bland ungdomar. Det är i grunden inget fel i dessa långsiktiga visioner, de är viktiga och de bör vara en given utgångspunkt i folkhälsoarbetet i kommunen. Likväl blir formuleringar av detta slag svåra att arbeta efter och utvärdera i ett 3-årigt projekt eftersom det knappast på så kort tid går att se förväntade effekter. Projektdeltagarna beskrev också själva att det är bra långsiktiga mål men om de lyckas bra med den uppsökande verksamheten och att kollen på ungdomarna ökar så leder det automatiskt till att statistiken vad gäller anmälningar av olika slag ökar. En av deltagarna uttrycker det så här: Ska man ta statistik på hur många anmälningar det kommit in nu, ja då, men det är ju en del i vårt arbete som uppsökande, att hitta barn som far illa eller gjort något dumt. Ja då blir det ju fler anmälningar. Om vi på den här tiden ska minska, ja, då kan vi ju sluta titta, så når vi målen enklare. Eftersom det uppsökande arbetet är en del av de arbetsmetoder som används inom projektgruppen så har just denna del, som citatet ovan visar, medfört vissa diskussioner inom 14 gruppen. Det var också bland annat av den anledningen som de själva gjorde språkliga justeringar av projektmålen (se under rubrik Första året). Samtidigt framkommer det under intervjuerna att de har ytterligare ambitioner med uppsökande verksamhet eftersom ”det är ett effektivt sätt att ha koll och visa andra att vi har koll”. Projektgruppen beskriver att fältarbetet under dagtid fungerar bra och det är också en del i det nya sättet att arbeta. Det vill säga att fältarbetet under kvällar och nätter nästan helt försvunnit, det sker i dag vid enstaka tillfällen. Deltagarna i Ungdomsteamet beskriver detta som lite problematiskt. De skulle vilja ha mer resurser för att arbeta uppsökande så att detta inte tappas bort det är nog ”den saknade pusselbiten just nu” (februari 2014) uttrycker en av deltagarna. En annan deltagare påpekar att det är viktigt att vara en naturlig del i gatubilden ”den biten tappar vi om vi bara gör punktinsatser dagtid”. Samtidigt är de noga med att beskriva att den andra verksamheten så som det är idag är positiv och viktig och att ökat fältarbete inte får medföra att nuvarande aktiviteter och insatser minskas. De har idag bättre koll på ungdomarnas relationer, vem som är kompis med vem, och detta beskrivs som ovärderligt i det förebyggande arbetet. Under projektets gång har vissa tjänster ändrats. Det gäller framförallt hur de arbetar metodmässigt och det hänger ihop med att de började samverka som ett projekt. Under intervjun i maj 2014 beskrivs detta som en positiv utveckling i projektet. Tidperioden för att komma igång med projektet var inte speciellt lång, de flesta hade redan givna kompetenser när Ungdomsteamet bildades, men allt eftersom har tjänsterollerna förändrats något eftersom ”vi skulle nu arbeta på ett annat sätt”. Det gäller framförallt att de upplever att deras roller blivit tydligare efterhand och de beskriver själva att de är nöjda med att de ”fått ihop det” med att arbeta som ett team. Utvärderingen visar att det interna arbetet i projektet under 2013 och första delen av 2014 har bestått i att deltagarna kontinuerligt justerat sina roller för att förbättra kommunikations- och informationskanalerna, både i det interna arbetet och det externa. I maj 2014 handlade projektgruppens arbete mycket om att underhålla de arbetssätt och roller som vuxit fram, men att vissa metoder ändras och utvecklas och ”då ändras också vårt arbetssätt”. Summering av de två första åren utifrån projektgruppens beskrivning • • • • • Projektet kom igång relativt snabbt eftersom det var befintliga kompetenser som sammanfördes där det redan fanns tydliga roller. Projektgruppen uppfattade på ett tidigt stadium att projektmålen var stora och svåra att utvärdera och att det finns en inbyggd paradox mellan några av målen. Ungdomsteamet har arbetat med drygt 20 riktade aktiviteter och insatser och hade hösten 2013 haft stödjande insatser riktat mot uppskattningsvis 300 ungdomar i åldern 12-20 år. Sociala Ungdomsteamet upplever själva att arbetet fungerar bra och att de idag har bättre koll på ungdomarna och att de kan arbeta effektivare. Ur ett utvärderingsperspektiv är det lite otydligt vad som är själva projektet eftersom det till stor del liknar en omorganisation i en verksamhet där det är svårt att arbeta ur ett formellt projektperspektiv. 15 • Sociala Ungdomsteamet beskriver att de behöver resurser för att utöka den uppsökande fältverksamheten. Den har idag fått stå tillbaka något, men är en viktig del i det förebyggande arbetet. 4.2 Tillgänglig fritid för alla Inledningsvis presenteras uppdragsbeskrivningens framställning av projektet 2012. Därefter följer projektgruppens beskrivningar av sitt arbete i projektet följt av en översiktlig beskrivning av de fältstudier som gjorts i utvärderingen. Syfte och mål med projektet Att utarbeta ”tillgänglig fritid” för alla i samverkan med kommunala instanser, det lokala föreningslivet, olika nätverk, andra kultur och fritidsaktörer. Målgrupp för insatser Barn, ungdomar och unga vuxna. Arbetsområden/fokus - Att skapa en tillgängligare fritid för barn, ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning. - Att skapa en tillgängligare fritid för att öka aktivitetsnivån för alla barn, ungdomar och unga vuxna. - För att nå barn och ungdomar, sprida information, skapa meningsfulla aktiviteter, stimulera och motivera ungdomar till en aktiv fritid har vi två ”mobila fritidsledare” anställda i vårt projekt. Projektgrupp En projektledare på 50 procent som tillsammans med fritidsgårdschefen leder projektet. Projektledaren har också en 50 procent anställning som fritidskonsulent med fokus på barn och ungdom med funktionsnedsättning. Två mobila fritidsledare på 100 procent vardera. 4.2.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete Första projektåret Projektgruppen berättar under våren 2013 att det första projektåret inte har känts riktigt tillfredställande. Det har varit ”ett turbulent och ganska ryckigt år” med en tidskrävande rekryteringsprocess av en ny mobil fritidsledare och ”sjukdomsprocesser” både i gruppen och privat. Detta har lett till att projektarbetet inte har kommit igång på det sätt som det var tänkt. De mobila fritidsledarna har också fått rycka in och göra mycket arbetsuppgifter som ligger utanför projektet berättar fritidsledarna: Jag har ju också fått rycka in som vanlig fritidsledare lite då och då under hela första projektåret och det drabbar ju hela projektets arbete Eftersom vi har tvingats gå in och gjort andra saker i den ordinarie verksamheten Så har ju projektet hela tiden blivit lidande…ibland är det ju svårt att veta exakt vad som tillhör projektet i mitt arbete. 16 En av fritidsledarna påpekar också att det varit väldigt få projektmöten sedan den nya medarbetaren kom in i gruppen och att det varit lite oklart vem som ansvarat för vad i projektet. Projektgruppen konstaterar att de nu inför det andra projektåret måste återgå mer strikt till den ursprungliga projektplanen och strama upp arbetet: Poängen med projektet är ju att testa en modell med mobila fritidsledare för att få fler barn och unga till fritidsledarledd fritidsverksamhet och här har vi ju inte riktigt lyckats nå ut än Projektgruppen berättade att de har kommit igång med och startat upp några aktiviteter under det första året. Det har enligt projektgruppen bland annat skett en egen kompetensutveckling om metoder för att arbeta med ungdomar som börjat implementeras ute i föreningar. Exempel på detta är Crossing boarder och Coachande ledarskap. ”Kontakter har ju tagits ute i föreningarna även om det varit lite haltande på vägen”, konstaterar en deltagare i projektet. En annan deltagare summerade deras arbete mot föreningar med att cirka tio till tolv föreningar har kontaktats under året och att ett mer kontinuerligt samarbete är på gång. Utvärderingen visar att det arbete gruppen varit mest framgångsrik med under det första året är arbetet med att få ungdomar som har en funktionsnedsättning att i större utsträckning komma till ledarledda fritidsaktiviteter: Ett hinder är ju att aktiviteter inte har varit så anpassade för funktionsnedsatta. De måste ju få möjlighet att känna att ”detta är roligt”. Här har vi jobbat bra med föreningslivet under året för att öka deras kompetens och nu jobbar några föreningar ganska aktivt med olika aktiviteter. […] Till exempel jobbar vi med metoderna Upp & Ner och Härs & Tvärs i bland annat Sorunda handboll. […] Upp & Ner är en mer grundläggande metod med fysisk och motorisk träning…att ha kul och få lite grunder. Härs & Tvärs då är man duktigare och har kommit längre i utvecklingen. Projektgruppen menar att de har lyckats få igång ett aktivt samarbete även med flera andra föreningar angående aktiviteter för funktionsnedsatta. Ett exempel på detta är ridning: Nu har vi elever från både Träningsskolan och Grundsärskolan som går på en ridklubb fyra åt gången…där har de ridaktiviteter en och en halv timma och det har varit väldigt positivt. En annan aktivitet som beskrivs som lyckad i relation till projektmålen är en studiecirkel för att få unga med Asperger att komma igång med nya aktiviteter. Denna studiecirkel har resulterat i att två ungdomar under året startat en egen spelförening Anima & Animus som träffas varje söndag. Ett ”Beachparty med funktionshinderperspektiv” har också anordnats under året. 17 Det projektgruppen framförallt upplever att de inte riktigt har lyckats med under första året är att nå ut till gruppen ungdomar som inte har funktionsnedsättning. De mobila fritidsledarna berättar att de har etablerat vissa kontakter med barn och ungdomar och försöker jobba uppsökande där ungdomarna är, bland annat på nätet. Men samtidigt konstaterar de att detta arbete är svårt och ”segt”: Många ungdomar idag är inte så intresserade av ledarledda aktiviteter varken på fritidsgårdar eller någon annanstans […] Nu finns det ju så mycket att göra på nätet så nu behöver man ju inte ens gå ut om man inte vill Det gamla konceptet – Att fråga: Vad vill ni göra? – Kom till oss så fixar vi det – Det funkar inte alls längre med dagens ungdomar Kontakter har tagits med politiker under året angående arbetet med en skateboardpark, ett behov som har identifierats som något ungdomar skulle vilja ha tillgång till på sin fritid. En grupp ungdomar man försökt nå kontinuerligt är ungdomar på IM-programmet och då främst gruppen nyanlända. Detta arbete har varit svårt och det har inte hänt så mycket enligt fritidsledarna. Det enda man lyckats med är att få med sig några ungdomar till fritidsgården och att några även prövat enstaka ledarledda aktiviteter. Målet är att komma igång bättre med detta arbete under det andra projektåret och att arbetet då ska kunna ske mer kontinuerligt utan en massa störande avbrott och inhopp i aktiviteter utanför projektet. Exempelvis att stötta vid sjukdom på fritidsgård. Projektgruppen berättar att de ändå upplever att de börjat lägga en bra grund ute i föreningarna för att lyckas bättre med att även nå ungdomar utan funktionshinder under det andra projektåret: Vår vinst nu ändå i vårt arbete mot föreningar är ju att vi får mycket information om deras aktiviteter som vi kan marknadsföra ut till ungdomar […] Vi har ju också samtidigt kunnat tipsa föreningar om hur de kan nå ut till ungdomar på ett bättre sätt Projektgruppen berättar att de haft lite samverkan med de andra två projekten. Viss föreningssamverkan har skett med projektet i Sorunda, men de upplever att intresset är litet och att det mest har handlat om ett enda möte och en otydligt framtagen plan för framtida samverkan. Projektgruppen menar att inget konkret vad gäller framtida samverkan har planerats och att det inte är någon som är intresserad av att samordna gemensamma aktiviteter. En summering av första året är att starten på projektet inte blev som projektgruppen hade tänkt sig. Det var många ”störningar” i projektet som blev hindrande för projektgruppens arbete. För mycket arbetstid fick också under året läggas på att täcka upp ordinarie fritidsgårdsarbete som inte ingår i projektet. Det har ibland varit svårt att se exakt vad som ingår i projektet och inte. Utvärderingen visar att det mest konkreta uppdraget för projektet vid den här tidpunkten beskrevs vara att få fler unga med en funktionsnedsättning att komma till ledarledda aktiviteter. Här upplever projektgruppen också att de har lyckats väl. För gruppen ”övriga ungdomar” beskriver projektgruppen att de upplever en viss stress över att de 18 inte har lyckats så väl under det första projektåret. Här följer en av projektgruppens medlemmars egna sammanfattning av det första året: Inom funktionshindersområdet så är ju fler igång nu och det är ju mycket lättare att se att vi har lyckats här eftersom det är en begränsad grupp…och där är flera igång nu och är mer aktiva än innan vi startade […] Inom kategorin ”övriga ungdomar” där kan vi faktiskt inte säga att aktiviteterna har ökat mer än att vissa grupper har fått kontakt med oss mobila fritidsledare” Andra projektåret Projektgruppen Tillgänglig fritid för alla som intervjuats under våren 2014 består nu av fyra medarbetare. Ytterligare en ny medarbetare har tillkommit och en av gruppmedlemmarna berättar att det även andra året har varit ”lite gungfly” och ”inget riktigt flyt” i projektarbetet på grund av sjukskrivningsperioder och ”nya inkörningsperioder” som inneburit att det inte varit några ”raka processer” och ”ganska dålig fart”. Vi har tappat medarbetare och då samtidigt kontinuiteten i vårt arbete…en period var vi bara två av fyra och andra perioder har vi varit tre…det är ju bara två av oss som varit med från början och det är svårt när man ska implementera nya arbetssätt ”Vad är det vi faktiskt har gjort som mobila fritidsledare under dessa två år?”, frågar en av medarbetarna i början av intervjun. De mobila fritidsledarna diskuterar detta länge och var ganska eniga om att arbetet varit ”segt”, framförallt under det första året och att det varit svårt att nå ut till gruppen ”övriga barn och ungdomar” som sällan själva visade ett intresse av ledarledda fritidsaktiviteter. Arbetet med gruppen barn, ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning beskrevs som mer konkret och att man nådde fram bättre redan från början. Här är en kort summering av vad man kom fram till: År1 • Planerade projektarbetet • Satte sig in i aktuell forskning • Kände in kommunens aktörer och försökte komma in på olika arenor • Arbetade med att skapa relationer och legitimitet på skolor, i föreningar och med andra lokala fritidsaktörer • Marknadsförde idén med mobila fritidsledare • Gjorde enkätundersökningar för att ta reda på vad ungdomar gör • Var ute med husvagnen • Var ute mycket på skolorna och ”visade upp sig” • Riktade aktiviteter för gruppen med funktionsnedsättning År2 • Fortsatte allt arbete från år 1 (se ovan) • Dörrknackning hos föreningar för att inventera behov och förutsättningar • Kom ut ännu mer i skolor, i föreningar och med andra lokala fritidsaktörer • Började jobba mer med ungdomar på nätet • Jobbade med Ses offline kontinuerligt ute på skolor • Ridning, simning och dans för ensamkommande ungdomar på IM 19 • • Arbete med ytterligare aktiviteter för unga med funktionsnedsättning, bland annat på Allaktivitetshuset, ridning och handboll. En skateboardpark är planerad De mobila fritidsledarna påpekar i slutet av diskussionen att om de i detalj skulle lista allt de har gjort skulle det bli mängder med små aktiviteter. De konstaterar att just detta med att avgränsa arbetet har varit problematiskt i projektet och att huvudfokus inför det tredje projektåret nu är att hitta rimliga avgränsningar. Utvärderingen visar också att avgränsningsproblematiken varit tydlig i projektet hittills. De mobila fritidsledarna berättar att om de hade börjat om med sitt arbete så hade de nog försökt involvera gruppen övriga barn och ungdomar mycket tidigare i processen. I denna grupp beskrivs arbetet ha varit ”väldigt segt” periodvis och lärdomen här är nog enligt en av fritidsledarna ”att vi mer tydligt borde ha gått ut och frågat ungdomar själva vad de vill göra och sedan låtit dem vara med och organisera arbetet själva”. Den nya medarbetaren i projektgruppen som vid intervjun varit med i cirka fyra månader berättar att det första hon såg när hon kom in i projektet var just detta som beskrevs av de mobila fritidsledarna ovan, att problemet med projektet är att det är för stort. Nedan presenteras mål, målgrupp och effektmål/delmål i Projektdirektiv (2012-09-27): Mål Det övergripande målet är att utarbeta ”tillgänglig fritid för alla” i samverkan med kommunala instanser, det lokala föreningslivet, olika nätverk, andra kultur och fritidsaktörer. Målgrupp Barn, ungdomar och unga vuxna Effektmål/delmål • • • • • • • • 20 Att alla barn, ungdomar och vuxna om de vill skall ha möjlighet till minst en fritidsaktivitet. Att mobila fritidsledare har skapat nya och flexibla arenor för kultur och fritidsaktiviteter. Att mobila fritidsledare har skapat samverkansmöjligheter inom föreningsliv, organisationer och inom kommunens egna verksamheter. Att mobila fritidsledare kan komma att ingå som del i den framtida fritidsgårdsverksamheten. Att kommunens instanser har en struktur för samverkan. Exempelvis genom de individuella fritidsplanerna där skolan, kultur och fritid, socialförvaltning och LSS-handläggare samverkar runt ett barn eller ungdom. Att de som i sina aktiviteter möter barn, ungdomar och vuxna har kompetens för sitt uppdrag. Att föreningslivet upplever sig fått ökad kompetens inom områdena ungdomskultur och funktionsnedsättning. Att barn, ungdomar och vuxna har en bättre psykisk och fysisk hälsa. Den nya medarbetaren menar att så som projektmålen är formulerade så passar ju i princip vilka aktiviteter som helst in i projektbeskrivningen. Detta menar hon inte är rimligt utan att en rejäl avgränsning och precisering måste ske snarast: Projektbeskrivningen är ju så stor och vid så oavsett vad vi gör så kan det ju passa in […] Det har ju försvårat arbetet att nästan vad som helst passar in i projektbeskrivningen. De mobila fritidsledarna menar också att det har upplevt det stort och att det har varit en stressande arbetssituation. En av dem uttrycker sig på följande sätt: Det har varit för mycket olika saker och för ambitiöst och det gick inte att hålla i alla bollarna och göra ett bra jobb med allt […] Jag sprang dit och sen dit och sen var jag där och sen startade jag något nytt […] Med facit på hand skulle vi nog ha fokuserat på färre saker än att hålla på och dutta lite överallt. Den nya medarbetaren summerar sina iakttagelser när hon kom in i projektgruppen i tre punkter: 1) Omfattningen av projektet är för stor. Det är för många olika parallella arbetsuppgifter och aktiviteter. 2) Målgruppen är alldeles för stor. Enligt den ursprungliga projektplanen innefattas ju alla barn och unga i hela Nynäshamn mellan 10-25 år. Men arbetet har ju sedan mest koncentrerats på åldersgruppen 13-18 år, vilket är mer rimligt inom ramen för ett projekt. 3) Kan vi själva efter två år definiera hur vår modell för att arbeta mobilt ser ut? Hur gör man när man är mobil fritidsledare? Efter en diskussion i gruppen angående de tre punkterna ovan så var de flesta överens om att innehållet i projektet var omfattande och att målgruppen var stor. En av medarbetarna uttryckte att: ”Vi har ju faktiskt tappat mycket energi under resan på grund av detta…men nu har vi insett att vi måste avgränsa oss inför det tredje året och vi håller på att rita en ny karta”. En exakt modell för hur man gör när man arbetar som mobil fritidsledare kunde inte preciseras men gruppen menade att målet för det tredje projektåret är att ta fram en tydlig modell där de sätter ord på och synliggör framgångsfaktorerna i sitt arbete. Två av medarbetarna berättar: Målet är nu att under hösten avgränsa oss mer och i slutet av projektet kunna summera och ge ett skelett till en modell med olika metoder för att arbeta mobilt […] Modellen ska visa hur man kan samverka med skolan, föreningslivet och andra fritidsaktörer för att erbjuda att ungdomar blir delaktiga i ett meningsfullt fritidsutbud. Projektet kan ju utmynna i att vi skriver fram en modell med metoder […] Vi skulle ju egentligen vara inne i det nu men vi är ju inte det […] Eventuellt är vi där i slutet av 2014…att vi har utvecklat en modell med metoder för framtiden. 21 Samtidigt så poängterar de mobila fritidsledarna att arbetet med att lägga mycket tid och vara närvarande ute på skolorna under två år har börjar ge resultat då fler ungdomar känner igen dem och att gymnasiet faktiskt ”var en helt ny arena” för dem som måste få ta lite tid. Ungdomar behöver bli sedda och bekräftade och det bidrar vi med på ett helt annat sätt nu […] Att bygga relationer kan ju leda till en aktivare fritid i slutänden men vi måste ju först ha en relation innan de kommer till oss och detta tar ju jättelång tid. De mobila fritidsledarna menar också att detta tyvärr är ett arbete som inte går att mäta effekten av lika tydligt som med traditionellt fritidsgårdsarbete. ”Hur ska man kunna mäta om vår närvaro ute på skolorna faktiskt har inneburit en bättre fritid för ungdomarna?” är en fråga de ställer sig. När övriga i projektgruppen reflekterade över vad de upplevde som mest lyckat under projektår två så handlar det om att: • • • • • Fler aktörer har öppnat upp sig för samverkan. ”Det mesta inom funktionsnedsättningsspåret”. Att dialogerna med elever på skolor ”har börjat lossna”. Arbetet med Ses offline. En skateboardpark ska byggas under det närmaste året. Vad gäller samverkan med de övriga projekten så beskrivs det som sparsamt. Den samverkan som beskrivs med Hälsofrämjande skolutveckling är angående aktiviteter på Sorundafestivalen och angående en asfaltering för en kickbikebana i Sorunda. Den samverkan som beskrivs med Ungdomsteamet är angående workshops för tonårsföräldrar under namnet ”Grattis du har en tonåring”. Summering av de två första åren utifrån projektgruppens beskrivning • Det har under de två första åren inte varit någon riktig kontinuitet i projektgruppen och arbetet på grund av tidskrävande rekryteringsprocesser, sjukskrivningar och att de mobila fritidsledarna har fått rycka in och göra mycket arbetsuppgifter som ligger utanför projektet. Detta har lett till att projektarbetet inte har kommit igång på det sätt som det var tänkt. Ett mer kontinuerligt samarbete med föreningar och andra fritidsaktörer har etablerats och fler ungdomar som har en funktionsnedsättning är igång med ledarledda fritidsaktiviteter i olika föreningar än när projektet startade. Projektgruppen konstaterar att de inte i samma utsträckning har lyckats med att nå ut till den stora gruppen ungdomar och unga vuxna som inte har en funktionsnedsättning. De konstaterar också att det är svårt att mäta om arbetet ute på skolor har genererat mer deltagande i fritidsledda aktiviteter för ungdomarna. De mobila fritidsledarna upplever att det har varit svårt att avgränsa sitt arbete. • Samverkan med de övriga projekten beskrivs som sparsamt. • • • 22 4.2.2 Utvärderingens fältstudier i olika aktiviteter Under fältstudiedagarna den 5-6 november 2013 i projektet Tillgänglig fritid för alla besökets några av de aktiviteter som projektgruppen hade kommit igång med vid det tillfället. Nedan redogörs kort för de aktiviteter som utvärderarna besökte. Härs & Tvärs och Upp & Ner Syftet med besöket i sporthallen i Ösmo var att träffa barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov och som deltar i aktiviteten Härs & Tvärs och Upp & Ner. Grunden till att aktiviteterna startade är att det uttryckts från såväl föräldrar som habiliteringspersonal att det var brist på möjligheter till fysisk aktivitet för personer med behov av särskilt stöd. Tillsamman med projektgruppen Tillgänglig fritid för alla är det Sorunda IF Handboll som är initiativtagare till aktiviteten. Vid besöket var det ungefär 20 ungdomar som gjorde någon form av aktivitet. Idrottshallen var indelad i två halvor. På den ena halvan spelade de som hade motoriska och fysiska förutsättningar handboll, detta går under benämningen Härs & Tvärs. På den andra halvan byggdes en hinderbana upp för de personer som behövde grundläggande motorisk träning och ett sammanhang för att träffa andra. Intrycken var att alla hade roligt och under ett samtal med en av deltagarna i Härs & Tvärs framkom att det är en viktig verksamhet; ”Det är bra för alla att det finns schema på att vi kan vara här”. Personen i fråga ledde handbollsverksamheten och menade vidare att det är kul att få hjälpa andra. Verksamheten är viktig för personer med särskilt stöd eftersom den erbjuder möjligheter till aktivitet genom ledare, lokal och schemalagd tid. Vid besöket var det flera ungdomar som uttryckte att det var ”jätteroligt”. Besök Viaskolan Besök gjordes på Viaskolans årskurs 6-9 verksamhet och samtal fördes med skolans rektor. Rektorn ställde sig mycket positivt till projektet Tillgänglig fritid för alla, i synnerhet uppskattade hon tanken kring mobila fritidsledare och att de har nytta av dessa på skolan. Under samtalet påpekade rektorn att ”det är viktigt med en röst utifrån som kommer och kan ge stöd”, hon påpekade även att det är viktigt med olika kompetenser i projektgruppen som kan utnyttjas. Bland annat har de fått hjälp av projektet (tillsammans med Sociala ungdomsteamet) vid lägerskola för årskurs 7. De har också varit inne i klasser och informerat om ”ses offline, eller vad det hette”. Rektorn avslutar med att beskriva de mobila fritidsledarna som en tillgång. Livet är en fest gänget - Allaktivitetshuset Besök gjordes på Allaktivetshuset kvällen den 6 november 2013. Gruppen som besökte gården var ungdomar med funktionsnedsättning och några enstaka föräldrar till ungdomar. Kvällen inleddes med en intervju med sex av ungdomarna. Intervjun gjordes i grupp. Under intervjun diskuterades många saker; bland annat var de gick i skola, vad de gör på fritiden och vilka resor de varit på. Ungdomarna tycket att det var ”väldigt roligt” att vara på Allaktiviteshuset och en av ungdomarna uttryckte: ”det finns mycket att göra och så har vi möjlighet att träffa kompisar”. Flera av ungdomarna berättade också med glädje under 23 intervjun om när de hade fått åka iväg på lägerskola tillsammans. Vidare under kvällen gjordes spontana samtal med ungdomarna och en förälder. Alla var mycket positiva och vi fick möjlighet att lära känna några av ungdomarna lite extra genom att prata med dem och spela några spel tillsammans. Eftersom Allaktivetshuset kan erbjuda flera olika aktiviteter, exempelvis musikrum, kläder för utklädning och möjlighet till små teaterspel, tv-spel och sällskapsspel, så kunde alla delta på egna villkor och utifrån individuella intressen. Under hela kvällen erbjöds det fika till de som var där. Projektet ”Ses offline” Besök gjordes på Gröndahlsskolan där de mobila fritidsledarna hade arbetat aktivt och kontinuerligt med Ses offline med elever. En av utvärderarna genomförde en intervju med fem elever om hur de upplevt arbetet med Ses offline. Eleverna var mycket nöjda och berättade att de lärt sig ”mycket nya saker om faror på nätet som är viktiga”. De berättade att det mesta av innehållet var viktigt att känna till och att de inte kände till så mycket om detta innan de träffade de mobila fritidsledarna. De uttryckte också att det var ”bra och roligt” att det var vuxna ”utifrån” som hade kommit och undervisat om detta innehåll. Fritid på rull i Segersäng Ett besök gjordes med en av de mobila fritidsledarna till Segersäng inom aktiviteten fritid på rull. Under två timmar på kvällstid besöktes Segersäng där två fritidsledare skulle vara tillgängliga för ungdomar på orten. Men inga ungdomar dök upp under hela kvällen. En av fritidsledarna berättade att: Det är svårt att få hit ungdomar för de har så mycket aktiviteter […] Det är ju egentligen ingen här i Segersäng som har efterfrågat det här så nästan ingen kommer hit Utvärderaren upplevde besöket som märkligt och i samtal med fritidsledarna under kvällen framkom att det varit mycket sparsamt med ungdomar som besökt aktiviteten under hela den tid som de erbjudit ledarledd verksamhet i Segersäng. Lokalen och utrustningen såg inte heller ut att vara anpassad för ungdomar. Det som beskrevs erbjudas var mest att samtala och spela spel tillsammans med fritidsledarna. Övriga besök Ytterligare besök gjordes också på Särskolan Linden, på IM-programmet och ett samtal med ansvarig för en ridklubb angående ridning för funktionsnedsatta. Besöken var viktiga för att få en helhetsbild av verksamheterna i Tillgänglig fritid för alla. Vår tolkning från dessa besök överensstämmer med vad projektgruppen själva berättar i fokusgruppsintervjuerna. Att projektaktiviteterna riktade mot funktionsnedsatta ser ut att ha gett ett betydligt tydligare resultat än med gruppen som inte är funktionshindrade. 4.3 Hälsofrämjande skolutveckling Inledningsvis presenteras uppdragsbeskrivningens framställning av projektet 2012. Därefter följer projektgruppens beskrivningar av sitt arbete i projektet följt av målgruppens 24 beskrivningar av projektet. Avsnittet avslutas med en jämförelse mellan projektgruppens och målgruppens beskrivningar. Syfte och mål med projektet: Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och skolor, genom att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö med utgångspunkt ifrån läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt. Målgrupp för insatser: Personal, föräldrar och barn/elever i Sorunda Arbetsområden/fokus: Förhållningssätt och goda relationer Förebygga barns ohälsa/Förebyggande elevhälsa Delaktighet och demokrati Goda levnadsvanor (i skola och på fritiden) Projektgrupp: Projektledare/facilitator (beteendevetare), handledare (specialpedagog), utbildare/facilitator (speciallärare). 4.3.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete Första projektåret Projektgruppen beskriver i de första samtalen under vintern och våren 2013 att de startade sitt uppdrag med att bygga upp en projektorganisation under sommaren och hösten 2012. Projektgruppen beskrev projektet som ”enormt stort” och ”spretigt”. ”Det är svårt att avgränsa arbetet eftersom allting ska ingå”. Projektets geografiska avgränsning framträder som tydligt men projektet innehåller aktiviteter riktade mot samtliga verksamheter från förskola ända upp till årskurs nio. Arbetet under hösten 2012 beskrevs som en lång process med besök på alla förskolor och skolor för att presentera projektet och utveckla arbetsformer, skapa arbetsgrupper och handledningsgrupper. En av de första frågorna som projektgruppen arbetade med var hur de skulle kunna lägga upp sitt arbete så att det blev en helhet från förskolan upp till högstadiet. Ett dilemma som beskrivs av projektgruppen var att flera av målen i projektplanen var för stora och snarare upplevdes som visioner än som konkreta mål att arbeta mot. Målen presenteras nedan och är hämtade från Projektplanen (rev 2013-02-03). Övergripande mål Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor. Delmål 1) Att förebygga barn- och elevers utanförskap 2) Utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd 3) Förbättra levnadsvanor bland barn och elever 4) Utveckla kompetensen kring metoder för livsstilsförändring gällande levnadsvanor. 5) Öka delaktigheten och påverkansmöjligheten hos barn och elever 25 Det delmål som projektgruppen upplevde som mest konkret var att ”utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd”. Projektgruppen berättar att mycket av arbetet därför har riktats mot arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Flera olika kontakter och aktiviteter har enligt projektgruppen utvecklats angående detta under det första året, tillexempel ett samarbete med Stora studion om arbetssätt i mötet med barnen, ett lokalt utvecklingsarbete i Vika, samarbete med mobila skolteamet, fortbildning för fritidshemmens personal med fokus på elever i svårigheter mm. I projektplanen (rev 2013-02-03, s.4) beskriver projektgruppen att de utifrån forskningsrön och styrdokument har ”brutit ned de ursprungliga målen” ovan och formulerat följande syfte följt av tre teman: Syftet är att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmijö, i förskola och skola i Sorunda, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt, samt att stödja utvecklingen av en meningsfull fritid för barn och unga. • • • Förebyggande barnhälsa/elevhälsa samt kvalificerat stöd Goda levnadsvanor Delaktighet & demokrati Utvärderingens bedömning är att omformuleringen ovan har sin grund i behovet av att avgränsa arbetet i projektet. Syftesformuleringen och nedbrytningen av ursprungliga mål, som de beskrivs i projektplanen, är snarare en beskrivning av de områden som projektgruppen valt att prioritera i det fortsatta arbetet än mål att arbeta mot ur ett projektperspektiv (se kapitel 2). Projektgruppen beskriver också de tre punkterna som teman och inte som mål vilket vittnar om att deras ambition varit att tydliggöra och avgränsa antal aktiviteter i projektet. Men de har lite att göra med de ursprungliga målen enligt vår tolkning. Projektgruppen beskriver att det inte är en samsyn i verksamheten angående hur särskilt stöd ska utformas. En viktig aktivitet i projektet under det första året för att öka samsynen och förståelsen för varandra har varit grupphandledning för lärare i Sorunda som arbetar med barn i skolår F-9. På förskolan har projektgruppen istället arbetat med nätverksgrupper i första hand. I grupphandledningen har ett stort fokus varit på att personalen ska kunna prata öppet med varandra om vad olika barn behöver och hur vi vuxna kan hjälpa barnen att utveckla fungerande verktyg i vardagen. En huvudfråga var: Hur kan undervisningen anpassas till elever i behov av särskilt stöd? I handledningen har även mycket tid handlat om personalens egna frustrationer och det kollegiala samarbetet. Centralt för projektgruppen under det första året har också varit att arbeta med att börja utveckla ett förebyggande elevhälsoarbete som är mer strategiskt och tydligt än tidigare. Projektgruppen beskriver att detta arbete har tagit tid och ännu inte är färdigt. Målet är att elevhälsoarbetet ska inriktas mot mer förebyggande lösningar och arbetssätt och inte vara så akutstyrt som det varit tidigare. Frågor projektgruppen jobbar med är vilka aktörer som ska 26 ingå i detta arbete och hur det ska organiseras. För att reda ut detta har en arbetsgrupp träffats kontinuerligt bestående av skolans ledning, kurator och arbetslagsrepresentanter. Målet är att ha ett helt komplett Elevhälsoteam i framtiden på rektorsområdet bestående av: • • • • • • Rektor SYV Skolsköterska Psykolog Kurator Specialpedagog Men här återstår mycket arbete enligt projektgruppen innan ett komplett fungerande elevhälsoteam är på plats. Roller, funktioner, arbetsbeskrivningar, dokumentation mm måste utvecklas och tydliggöras. Målet är att utveckla ett mer likvärdigt elevhälsoarbete på skolorna. Projektgruppen har inlett ett utvecklingsarbete då de bland annat hållit i två halvdagar om elevhälsogruppens (EHT) arbete. Vidare beskriver Projektgruppen att de nu har som mål att utveckla den strategiska elevhälsans organisation och långsiktiga arbete under det andra projektåret. Att det ska bli ett team som jobbar kontinuerligt och förebyggande ute i verksamheten och inte bara har funktionen av att rycka in när något inte fungerar Projektgruppen berättar att i början fick mycket tid och energi läggas på att bryta ner de stora projektmålen till konkreta aktiviteter som skulle kunna implementeras och föras ut i de olika målgrupperna. Det tog nästan ett år att implementera projektet och få legitimitet för sitt arbete bland personalen ute i verksamheten. Ett annat dilemma var att projektgruppen upplevde en konflikt mellan politikers intention att nå snabba mätbara resultat och att forskningen samtidigt säger att det är omöjligt att nå det övergripande målet om ökad måluppfyllelse på kort tid när det handlar om processer som måste få ta 3-8 år för att man ska kunna se mätbara resultat: Det är en konflikt mellan vad forskningen säger och vad politiker vill ha…politikerna vill ha snabba resultat men forskningen säger att det tar lång tid…minst tre år…upp till åtta år Ett annat dilemma för projektets legitimitet var att projektet skulle genomföras samtidigt som stora nedskärningar av personal i rektorsområdet genomfördes. I handledningen av olika lärargrupper, inom ramen för projektet, var ängslan och frustrationen över nedskärningarna något som ofta spontant kom upp i diskussionerna. Detta innebar enligt projektgruppen en upplevelse hos verksamhetens personal att deltagarna i projektgruppen skulle ersätta borttagna tjänster och agera som ”de nya speciallärarna och specialpedagogerna”. Detta upplevdes underminera projektgruppens mer konsulterande roll och det var ett ”naturligt motstånd” mot projektet under en lång tid. Projektgruppen diskuterade också under första året kontinuerligt var fokus på deras aktiviteter och insatser egentligen skulle ligga. Skulle de jobba mot föräldrarna?, mot barnen?, mot 27 personalen? Eller mot samtliga grupper på en gång? Den primära målgruppen för projektets arbete blev i ett tidigt skede personalen, som i sin tur skulle utveckla viktiga kompetenser i mötet med barnen och föräldrarna. ”Vilket innehåll skulle då fokus främst ligga på i projektet? Hur ska vi egentligen jobba?” var vanliga frågor då projektgruppen träffades. När projektgruppen diskuterade detta under intervjun våren 2013 nämndes så mycket som 21 olika innehåll av olika karaktär. Dessa var: Handledning, jämställdhet, demokrati, delaktighet, främlingsfientlighet, elevinflytande, utveckling av elevhälsan, röris, rökning, alkohol/Effekt, utveckla ledarskapet i klassrummet, elever i behov av särskilt stöd, frånvaroproblematiken, mobbning, inkludering, kommunikationen mellan lärare-ledning, hur bemöter vi konflikter, tematiska föräldramöten, föreläsningar, nätverksträffar på förskolan, skolmatsalssituationen på högstadiet. Listan på innehåll skulle kunna fördubblas om alla aktiviteter som finns dokumenterade av projektgruppen själva skulle adderas. Projektgruppen beskrev också att de ser stora möjligheter att nå ut med projektets intentioner och aktiviteter det närmaste året eftersom de upplevde ett stort intresse hos ledningen ute i de olika verksamheterna. De upplevde också att legitimiteten och viljan att jobba med projektets innehåll hade ökat i flera av personalgrupperna. En svårighet som beskrevs med projektet var att få till gemensamma tider med all personal och att det mesta av aktiviteterna inom projektet var uppdelat i de olika åldersindelningar som finns i verksamheten. En annan svårighet som återkom under intervjuerna och som flera gånger beskrevs som stressande, var konflikten mellan de två olika perspektiv som beskrivits tidigare. Nämligen den politiska intentionen och vad forskningen visar: Största svårigheten med projektet är att kunna visa mätbara resultat snabbt. Det känns lite konstigt att man tänker uppifrån att det ska ske en förändring på ett år när det handlar om en dålig trend i Sorunda som skett under minst tio års tid Andra projektåret Projektgruppen beskriver att förutsättningarna för deras arbete har varit lite problematiska emellanåt då folkhälsosamordnaren blev sjuk och deras egen chef blev förvaltningschef. Konsekvensen har blivit förseningar, många inställda möten och att ”folk har suttit på olika stolar”. Positivt är att det varit en kontinuitet i gruppens sammansättning och deras arbete ända från starten och detta upplevs nu av medarbetarna ha börjat ge resultat efter två år: Nu har det börjat hända saker…första året handlade det ju mest om att bygga upp ett förtroendekapital i organisationen…till exempel det här med handledning…vad är det?...vad kan vi ha för nytta av det?...Ibland möttes man då i början av attityden: Jaha är du anställd av centrala elevhälsan och kommer ut hit som en slags auktoritet…men nu känns legitimiteten i verksamheten bra…det flyter på Projektgruppen berättar i juni 2014 om hur de upplevt sitt arbete med projektet under det senaste året. Framträdande är att projektgruppen nu är mer säkra på att deras arbete har och 28 kommer att ge resultat inom flera områden som de jobbat med. ”Man kan se att vi har varit en stödfunktion för skolorna”, berättar en av medarbetarna. Mest nöjda beskriver de att de är med alla insatser och aktiviteter de gjort inom ramen för det andra delmålet som handlar om att utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. En central del i utvecklingen, vilket de arbetat med kontinuerligt, har varit kartläggningen av elevhälsan: Vi har gjort en gedigen kartläggning om vilka styrkor som finns och om vad som är utmaningar […] Det vi har lyckats med mest är att få en mer enhetlig organisation runt elevhälsan som gynnar barn i behov av särskilt stöd […] Det har i alla fall gått långsamt framåt men förändringen kommer att ta tid […] Vi har skapat en struktur som är bra men det innebär ju inte att alla människor förändras snabbt. Den här treårsperioden är ju egentligen minimal och tyvärr måste vi driva på hårt för saker måste ju ske snabbt…sen är projektet slut Att det faktiskt är ett projekt som är tidsbegränsat upplevs som stressande. Projektgruppen beskrev att de vill göra mycket så snabbt som möjligt men att de hela tiden måste känna av och anpassa sitt arbete efter vad som händer i olika personalgrupper och med organisationen. ”En del är ju med på tåget medans andra knappt vet vilket tåg de har hoppat på”, berättar en av medarbetarna. Projektgruppen berättar också att både skolledningen och vissa personalgrupper ibland har signalerat under året att det har gått för fort och att förändringar måste få ta mer tid för att landa inom organisationen. ”Vi orkar inte med mer nya aktiviteter nu…Stopp!...Det är maxat just nu”, är signaler som de har fått från några personalgrupper under året. Skolledningen upplevs också ibland ha velat bromsa lite under året: ”Det har funnits en underliggande kritik mot ledningen som har gjort att ledningen ibland velat bromsa upp och tycker att det går för snabbt”, berättar en av medarbetarna. Som tidigare nämnt gjorde projektgruppen under första året tidigt en prioritering med en tydlig inriktning mot personalen i verksamheten och att utveckla kompetenser i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. En av medarbetarna i projektgruppen berättar att de under andra året gjort flera ytterligare egna prioriteringar och avgränsningar. De ursprungliga målen som mer upplevs som visioner går egentligen inte att arbeta mot i det konkreta arbetet enligt projektgruppen: Våra mål är ju inte specifika utan vi ska ju rädda hela Sorunda och alla barn i samhället […] Var och en av de olika innehållen skulle ju kunna vara ett eget projekt och vi skulle ju lika väl kunna vara tio personer som jobbade heltid med detta […] Anledningen till att det ändå har fungerat är ju för att vi är så driftiga och inte sitter på våra stolar och inväntar order…vi har ju själva fått driva sakfrågorna och innehållet väldigt hårt. Projektgruppen beskriver att ytterligare framträdande prioriteringar andra året för att utveckla personalens kompetenser i arbetet med barn i behov av särskilt stöd är: 29 1) Mer fokus på ledarskapsdelen i skolan. Genom handleding i olika former kan personalen få redskap i mellanmänskliga möten och ”få syn på sig själv”. 2) Handledning med all personal i F-5, cirka 20 grupper. 3) Då 6-9 inte var fungerande arbetslag så fokuserades arbetet där på arbetslagsutveckling och ibland individuell handledning för att möjliggöra bättre relationer i arbetslagen i framtiden. 4) Barnhälsa och levnadsvanor i ett större perspektiv har tonats ner. Citat i intervjun: ”Vad gäller levnadsvanor så har det ju blivit mest mot en rökfri skola”. 5) Samverkan med föreningar har prioriterats bort. Prioriteringarna handlar om en ambition i projektgruppen om att få en kontinuitet i det kollegiala lärandet i arbetslagen och i hur elevhälsan arbetar strategiskt och förebyggande, något som ska bestå även när projektet upphör: Elevhälsan vill vi ska utvecklas mot en pedagogisk elevhälsa in i arbetslagen Vi har en tanke att bygga in handledningen kontinuerligt i skolans struktur…att ha en grupp i framtiden med arbetslagsledare där de får ha metahandledning av mig och sen får ha handledning i arbetslagen själva…så att vi får in det i organisationen och det lever kvar efter projektet. När projektgruppen själva summerar vad som har varit mest lyckat i deras arbete under de två första åren så beskriver de en långsam process där många olika aktiviteter har bidragit till att en förbättring har startat. Processen menar de handlar om att jobba med förhållningssätt hos personalen som gör att personalen får tid att tänka och bearbeta själva och att detta kan utvecklas till nya sätt att agera i mötet med andra. Några av de aktiviteter som projektgruppen själva lyfter fram som de mest framgångsrika i sitt arbete är: 1) Arbetet med kompetensutveckling för att öka kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. En del av detta är att all personal utvecklar ett mer inkluderande synsätt och arbetar mer kompensatoriskt där en minskning av små undervisningsgrupper bör vara ett mål. En annan del av detta arbete har varit att med hjälp av ledningen bygga upp stödstrukturer för framtida handledning. 2) Arbetet med att under det senaste året under tio tillfällen ha byggt upp processtödet till arbetslagsledarna. Detta arbete har fokuserat på verktyg, metoder och förhållningssätt om hur de utvecklar arbetslag och teamutveckling. Medvetenheten har ökat och projektgruppen menar att arbetslagsledarna nu ställer högre krav på ledningen. 3) Kompetensen för lärande samtal i skolan har utvecklats där mer fokus ska vara på skolidentitet och lärprocesser. En vision om att alla elever ska träffa sin mentor en liten stund varje morgon för att skapa trygghet, struktur och goda relationer. ”Får vi in detta ännu mer kontinuerligt så kan det hända något med hela skolklimatet”, berättar en av medarbetarna i projektgruppen. 30 4) Lärsatsningen på fritids där de jobbat med förmågorna har varit lyckad enligt projektgruppen. Det har stärkt personalens yrkesprofession och deras syn på sig själva: ”Fritidspersonalen har rest på sig och känt sig mer professionella när lärandet har synliggjorts”. 5) Bättre samverkan mellan skolan och köket. Vi har fått till regelbundna möten och det finns idag en förståelse för att de måste ha en regelbunden dialog. ”Detta kan ses som en liten vinst…men den är ändå otroligt viktig”, konstaterar projektgruppen. Projektgruppen beskriver att samarbetet med de andra två projekten har varit sparsam. ”Det finns kopplingar men det har varit väldigt trögt”, berättar en av medarbetarna. Det samarbete som nämns är främst med ungdomsteamet och arbetet med Effekt. Samarbetet med Tillgänglig fritid beskrivs som begränsat till arbetet med en skateboardpark och med Sorundafestivalen. Projektgruppen berättar också att de hjälpte Tillgänglig fritid med att åka runt och marknadsföra sig, men att det inte fanns något större intresse bland ungdomarna. ”Det ungdomar vill göra det gör de ju själva”, menade en medarbetare i projektgruppen. Summering av de två första åren utifrån projektgruppens beskrivning • • • • Det tog nästan ett år att implementera projektet och få legitimitet för sitt arbete bland personalen ute i verksamheten. En prioritering i projektgruppens arbete gjordes tidigt mot att fokus i arbetet har riktats mot personalen och då främst på att utveckla personalens kompetenser i att möta barn i behov av särskilt stöd. Handledning i olika former har varit centralt för att utveckla dessa kompetenser En kartläggning av elevhälsoarbetet har gjorts och ett strategiskt arbete har inletts för att få ett mer likvärdigt och förebyggande elevhälsoarbete på rektorsområdet. Ett helt komplett Elevhälsoteam bör finnas som arbetar som en gemensam enhet. 4.3.2 Målgruppernas beskrivningar av sina erfarenheter av projektet Målgrupperna för projektets insatser var från början definierade som personal, föräldrar och barn/elever i Sorunda. Efter projektgruppens beskrivning av sitt arbete under våren 2013 framkom att deras konkreta arbete främst handlade om insatser riktade mot lärare i skolan och förskolan som i sin tur genom projektets aktiviteter ska utveckla kompetenser och förhållningssätt som ger effekter hos barn och föräldrar. Huvudfokus i utvärderingen riktades därför mot lärarnas erfarenheter. Nedan redovisas hur lärarna upplevde projektet Hälsofrämjande skolutveckling och hur eleverna och rektor beskrev projektet. Redovisningarna bygger på åtta intervjuer i november 2013 och januari 2014: 31 • • • • • • Två gruppintervjuer med förskollärare En gruppintervju med lärare F-5 En gruppintervju med lärare 6-9 En gruppintervju med lärare som blivit handledda En intervju med rektor på Sunnerbyskolan Två gruppintervjuer med elever i skolår 5-9 Utöver intervjuerna genomfördes en totalundersökning i form av en enkät med alla lärare som var samlade på Sunnerbyskolan en studiedag i maj 2014. Intervjuerna Framträdande i intervjuerna är att legitimiteten för projektet är betydligt större bland personal som arbetar i förskolan och i de tidigare skolåren än bland personal i de senare åren i grundskolan. Samarbete och gemensamma aktiviteter mellan lärare på olika stadier beskrivs som sparsamt förekommande inom ramen för projektet. Lärarna upplever att de efter en gemensam uppstart inte haft några gemensamma aktiviteter med kollegor på andra stadier. Förskollärarna beskrev sina erfarenheter av projektet utförligt och med glädje och entusiasm. De upplevde att projektet har hjälpt dem att utveckla hela förskoleverksamheten, så här summerade tre av förskollärarna effekterna av projektet: Verksamheten har blivit kvalitativt bättre för vi har blivit mer medvetna Vi har blivit bättre Vi har nu fått mycket mer än övriga i Nynäs och fått upp ögonen för hälsofrågor Det som framträder i intervjuerna med förskollärarna är att de upplever att de fått nya redskap för att arbeta med förebyggande hälsa och demokrati i barngrupperna och att samverkan med föräldrarna har ökat. De uttrycker också att de fått mer tid för att träffas, samtala och reflektera tillsammans angående verksamheten och styrdokumenten. Denna tid upplevs som mycket värdefull. De konkreta aktiviteter som de deltagit i inom ramen för Hälsofrämjande skolutveckling som beskrivs som viktiga är: • • • • • Föreläsningar Kontinuerliga nätverksträffar Röris/Minirörisutbildning & Friskis och svettis Diskussioner om barndemokrati Tematiska föräldramöten Lärarna F-5 berättade att de kände sig ”mycket delaktiga” i projektet Hälsofrämjande skolutveckling, men att de upplevde aktiviteterna som ”enormt spretiga” med ”extremt många olika delar”. Lärarna berättade att de har stor tilltro till att projektet bidrar till en bättre skola och på sikt högre måluppfyllelse, men att det är en process som måste få ta lång tid och att 32 resultaten förhoppningsvis kommer om 5-6 år om arbetet fortsätter. De menar att det har hänt något med deras förhållningssätt i mötet med barnen: Detta är det första projekt som verkligen har hjälpt mig i mitt konkreta arbete med barnen Arbetsglädjen på skolan har ökat genom projektet Projektgruppens idéer har landat i klassrummet Flera av lärarna beskrev att projektets personal har stöttat dem kontinuerligt och att ”vikänslan” har ökat på skolan under projekttiden. Det som beskrevs som de viktigast aktiviteterna i projektet var handledningen och föreläsningar. Lärarna 6-9 berättade att de inte hade så stor kännedom om projektet Hälsofrämjande skolutveckling. Flera av lärarna kände sig inte alls delaktiga i projektet och visste inte vad projektet innebar eller vilka aktiviteter som var kopplade till projektet. Flera av lärarna menade att resurser borde användas till konkret undervisning och mer vuxna istället för att satsa på projektverksamhet som de inte tror kommer öka skolans måluppfyllelse. Så här beskriver två av lärarna: Bättre att använda tiden för undervisning istället för till projekt Vi har ett så kallat hälsoprojekt, men vi mår ju inte bättre Det lärarna ansåg varit bra med projektet var studiedagarna med föreläsningar. Men samtidigt ansåg flera av dem att tid för att reflektera och använda sig av föreläsningarnas innehåll inte finns när lärare tvingas göra mer och mer saker än att undervisa. Samtidigt har det skett neddragningar av personal i rektorsområdet. Några lärare uttryckte att projektgruppen kunde hjälpa till att ta hand om de barn som inte fungerar i klassrummen istället för att hålla på med en massa olika fragmentariska insatser som inte löser några problem. I intervjun med handledda lärare framträdde att lärarna upplevde sig delaktiga i projektet och att det har varit en kontinuitet i handledningen med cirka fem handledningstillfällen per termin. Handledningstillfällena utgår enligt lärarna alltid från gruppens behov och brukar hålla på i cirka 90 minuter. Lärarna var överlag nöjda med handledningen och menade att den hjälper till att lyfta och synliggöra faktorer som höjer lusten att lära i undervisningen. Lärarna berättade att de upplevde projektet som spretigt och med för mycket olika aktiviteter: ”Man vet ju inte vad som är vad eftersom det är så mycket...vad ingår egentligen i projektet?”. Föreläsningarna som de varit på inom ramen för projektet menade de har lyft vissa diskussioner, men det har varit för mycket teorier och avsaknad av konkreta metoder i arbetet med barnen. 33 Rektor beskriver att projektgruppen främst arbetat mot lärarna och att det kan ses som en extra resurs för lärarna på skolan. Det var ett motstånd mot projektet från lärarna i början, men det vände efter några månader. Rektorn beskriver att hon nu ser en positiv effekt av projektet i flera av arbetslagen och att måluppfyllelsen kan öka i framtiden om arbetet med den ”pedagogiska hälsan” utvecklas ytterligare. Ingen av Eleverna kände till själva projektet Hälsofrämjande skolutveckling. När de diskuterade vad det kunde vara för något så trodde eleverna att det handlade om faror på nätet, skolmaten, antirökpropaganda och att motverka mobbning. Enkäten För att få en kvantitativ bild av upplevelser av projektet från den primära målgruppen för Hälsofrämjande skolutveckling samlades en enkät in i maj 2014. Enkäten (bilaga 2) syftade till att undersöka hur lärarna i Sorunda upplevde projektverksamheten. Urvalet omfattar 42 personer vilket är samtliga lärare som var närvarande på studiedagen då enkäten samlades in på Sunnerbyskolan. Nedan inleds med en redovisning av hur lärarna var fördelade mellan könen och vilka åldrar de undervisade: Tabell 1: Könsfördelning i enkäten i procent Kön Män Kvinnor Totalt: Antal 8 34 Procent 19 81 42 100 Tabell 2: Visar fördelningen av var Respondenterna är verksamma Undervisar i Förskoleklass Skolår 1-3 Skolår 4-6 Skolår 7-9 Antal 5 16 25 18 Procent 12 38 60 43 En stor andel av lärarna (34 st) var alltså kvinnor. De åtta männen var verksamma i skolår 4-9. Många av lärarna var verksamma i flera olika åldersgrupper. Kännedom om de tre projekten i utvärderingen 78 procent av lärarna uppgav att de upplevde sig delaktiga i projektet Hälsofrämjande skolutveckling. Ytterligare 17 procent uppgav att de kände till vad projektet innebär. De övriga två projekten inom ramen för den här utvärderingen var det få av lärarna som var insatta i. 32 procent av lärarna uppgav att de har tagit del av vad Socialtjänstens ungdomsteam är och motsvarande siffra för Tillgänglig fritid för alla var 20 procent. Cirka 30 procent av lärarna kände inte till projektet Tillgänglig fritid för alla. 34 Tabell 3: Svarsfördelning i procent av samtliga som besvarat enkäten angående hur väl de känner till följande projekt Hur väl känner du till följande projekt ? Kryssa för det påstående som stämmer bäst: Socialtjänstens ungdomsteam Hälsofrämjande skolutveckling Tillgänglig fritid för alla Jag känner ej Jag har till detta endast hört projekt talas om detta projekt 12 0 29 Jag har tagit del av vad projektet innebär Jag upplever mig delaktig i projektet 32 17 20 2 78 0 54 5 51 Inställning och erfarenheter av projektet Hälsofrämjande skolutveckling Tabell 4 nedan visar genomgående att en majoritet av lärarna (69-92 %) har goda erfarenheter och en positiv inställning till projektet Hälsofrämjande skolutveckling. 78 procent anser att det stämmer ganska bra eller i hög grad att projektverksamhet är viktiga inslag i skolans verksamhet. 92 procent av lärarna uppger att de har god insikt i målen för projektet Hälsofrämjande skolutveckling och 90 procent upplever att informationen angående projektet varit tillräcklig. 76 procent av lärarna uppger också att innehållet i Hälsofrämjande skolutvecklings aktiviteter har motsvarat deras behov på ett bra eller mycket bra sätt och 87 procent är nöjda eller mycket nöjda med den fortbildning projektet har erbjudit. Det är dock relativt många (31%) som har svarat att de inte vet eller att de inte anser att projektet Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat skolans förutsättningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Lärare som är verksamma i skolår 7-9 är mer skeptiska till detta än lärare i de lägre skolåren. Tabell 4: Svarsfördelning i procent av samtliga som besvarat enkäten på följande påståenden angående projektet Hälsofrämjande skolutveckling: Kryssa för i vilken grad varje påstående stämmer in på Dig: Jag har god insikt i målen för projektet Hälsofrämjande skolutveckling Stämmer inte alls Stämmer föga Stämmer ganska bra Stämmer i hög grad Vet ej 3 5 51 41 0 5 5 52 38 0 Innehållet i aktiviteterna inom Hälsofrämjande skolutveckling har motsvarat mina behov 2 15 37 39 7 Jag är nöjd med den fortbildning jag har erbjudits att delta i inom ramen för Hälsofrämjande skolutveckling 2 10 39 48 0 Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat skolans förutsättningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna 2 10 50 19 19 0 10 33 45 12 Informationen om projektet Hälsofrämjande skolutveckling har varit tillräcklig Jag upplever att projektverksamhet är viktiga inslag i skolans verksamhet 35 Värderingar och uppfattningar av effekterna av Hälsofrämjande skolutveckling Tabell 5 nedan visar att en majoritet av lärarna (69% respektive 88%) upplever att projektet Hälsofrämjande skolutveckling har lycktas väl med att förebygga barn- och elevers utanförskap och att projektet framförallt har utvecklat kompetenser hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. Däremot är lärarna mer tveksamma till att projektet har bidragit till att utveckla personalens kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barnens och elevernas levnadsvanor. Endast 31 procent av lärarna upplever att projektet Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat levnadsvanor bland barn och elever. 53 procent av lärarna upplever att projektet har bidragit till att öka delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever. Lärare som är verksamma i skolår 7-9 är även här mer skeptiska till projektet Hälsofrämjande skolutvecklings effekter än lärare i de lägre skolåren. Tabell 5: Svarsfördelning i procent av samtliga som besvarat enkäten på följande påståenden angående effekterna av Hälsofrämjande skolutveckling: Kryssa för i vilken grad varje påstående Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer i stämmer in på Dig: inte alls föga ganska bra hög grad Vet ej Projektet Hälsofrämjande skolutveckling 2 10 43 26 19 förebygger barn- och elevers utanförskap Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har utvecklat kompetensen hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har utvecklat personalens kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barnens och elevernas levnadsvanor Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat levnadsvanor bland barn och elever Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har ökat delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever 0 10 52 36 2 5 19 36 14 26 5 17 29 2 53 2 17 48 5 28 Sammanfattning av resultatet från enkäten • • • • • 36 78 procent av lärarna uppgav att de upplevde sig delaktiga i projektet En klar majoritet av lärarna uppger att de har goda erfarenheter och en positiv inställning till projektet. 76 procent av lärarna uppger att innehållet i Hälsofrämjande skolutvecklings aktiviteter har motsvarat deras behov på ett bra eller mycket bra sätt. 87 procent av lärarna är nöjda eller mycket nöjda med den fortbildning projektet har erbjudit. 88 procent av lärarna upplever att projektet utvecklat kompetenser hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. • • • Lärarna är tveksamma till att projektet har bidragit till att utveckla personalens kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barns och elevers levnadsvanor. Endast 31 procent av lärarna upplever att projektet har förbättrat levnadsvanor bland barn och elever. 53 procent av lärarna upplever att projektet har bidragit till att öka delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever. Lärare som är verksamma i de lägre åldrarna är mer positiva till projektet och dess effekter än lärare verksamma i skolår 7-9. Vilka faktorer ansåg lärarna mest avgörande för att elevernas måluppfyllelse ska öka? 39 av 42 lärare svarade på den öppna frågan i enkäten angående vilka faktorer som anses viktigast för att öka måluppfyllelsen i verksamheten. I innehållsanalysen av svaren framträder fyra olika ståndpunkter: 1) Vi som jobbar här måste själva ändra vårt förhållningssätt och öka vår kompentens i mötet med barn och föräldrar. Inställningen här är att hela skolan måste bli bättre på att individanpassa undervisningen till elevernas behov och intressen. Att det handlar om att bli medveten om sitt eget förhållningssätt och bemötande mot barn och föräldrar så att de upplever ett sammanhang och en meningsfullhet i mötet med skolan. Förståelsen för att vi är varandras lärandemiljö är viktig. Mycket av aktiviteterna inom ramen för projektet Hälsofrämjande skolutveckling är en start i rätt riktning, men det här arbetet tar tid innan resultaten kommer. 2) Det är en resursfråga. Allt handlar om resurser. Nu har vi inte tid att hjälpa elever som behöver stöd. Vi kan inte nå en högre måluppfyllelse om resurserna hela tiden dras ner som de gjorts de senaste åren. Antalet lärare minskar och klasserna är för stora. Antalet specialpedagoger och speciallärare skärs ner. Alla lärare måste dessutom ha mycket goda ämneskunskaper om måluppfyllelsen ska kunna öka. Mer undervisningstid för elever som halkar efter. 3) Det handlar framförallt om att följa upp barnens resultat. Det primära för att nå en ökat måluppfyllelse är att följa upp barnens kunskapsutveckling och sätta in åtgärder tidigt när barnen uppvisar brister i sin kunskapsutveckling. Avgörande är att skolan fokuserar på kunskaper och barnens lärande i de olika ämnena. Vi måste ställa höga krav på eleverna. 4) Ledningen, föräldrarna och eleverna måste ta ett större ansvar. Tydligheten i ledarskapet på skolan måste bli bättre om måluppfyllelsen ska kunna öka. Föräldrar måste ta ett större ansvar för sina barns skolarbete. Närvaron måste öka för eleverna. Om eleverna inte kommer till skolan kan vi lärare inte göra något. Eleverna måste vara mer motiverade. 37 4.3.3 En jämförelse mellan projektgruppens och lärarnas beskrivning Projektgruppens och lärarnas beskrivningar förstärker varandra och ger tillsammans en bild av vad projektet egentligen har varit under de första två åren. Projektgruppens beskrivning av sitt långa arbete med att implementera och få legitimitet för projektet gav förmodligen ganska bra resultat eftersom intervjuerna och enkäten visar att en majoritet av lärarna upplever sig delaktiga i projektet Hälsofrämjande skolutveckling och har goda erfarenheter och en positiv inställning till projektet. Att legitimiteten för projektet är större bland personalen i de lägre åldrarna framträder tydligt både i intervjuerna med projektgruppen, i intervjuerna med målgrupperna och i enkäten. Utvärderingens tidigare beskrivningar av att projektgruppen mer och mer avgränsat sitt konkreta arbete främst mot kompetensutveckling för personalen i mötet med barn i behov av särskilt stöd bekräftas i enkätsvaren. 88 procent av lärarna upplever att projektet utvecklat kompetenser hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd, men däremot är lärarna väldigt tveksamma till att projektet har bidragit till att utveckla personalens kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barns och elevers levnadsvanor. Endast 31 procent av lärarna upplever att projektet har förbättrat levnadsvanor bland barn och elever. Hälften av lärarna är också tveksamma till att projektet bidragit till att öka delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever. Det som framträder blir en bild av att Hälsofrämjande skolutveckling under de två första åren i F-9 har utvecklats till att bli Specialpedagogisk skolutveckling med vissa hälsofrämjande inslag. På förskolan däremot upplever personalen i betydligt större utsträckning att centrala delar av projektet också har handlat om barnhälsa, elevdemokrati och samverkan med föräldrar. 38 5. Samverkan mellan projekten I utvärderingsuppdraget ingår att över tid studera hur samverkan mellan projekten fungerat och utvecklats. Kapitlet inleds med beskrivningar från de tre projekten. Därefter görs en sammanfattande utvärdering av samverkan mellan de tre projekten med utgångspunkt i utvärderarnas tolkningar. 5.1 Projektgruppernas beskrivning av samverkan Socialtjänstens ungdomsteam Socialtjänstens ungdomsteam beskriver att det inte förekommer speciellt mycket samarbete med Hälsofrämjande skolutveckling mer än att de har möten då och då där samtliga tre projekt som ingår i denna utvärdering träffas och delger varandra vad som händer. Det som gjorts är att de haft tematiska föräldramöten i Sorunda med hjälp av metoden Effekt. Ungdomsteamet beskriver även att det är ganska naturligt att de inte har så stort utbyte med Hälsofrämjande skolutveckling eftersom de framförallt arbetar med yngre åldrar. En projektdeltagare beskriver det på följande sätt: I Sorunda har det varit temamöten med föräldrarna. Det projektet och vårt projekt har nästan ingenting med varandra att göra, de jobbar ju framförallt mot yngre år vår målgrupp är 12-20. Vidare beskriver projektgruppen att samverkan sker vid behov och när det gäller Sorunda så är det i första hand med en av deras projektdeltagare som de haft samarbete med och då i form av nämnda Effekt. Med Tillgänglig fritid för alla var samarbetet inledningsvis nästan obefintligt, men samarbetet blev något mer påtagligt efterhand och idag sker då och då spontana kontakter vid behov. Ungdomsteamet beskriver att de är på ”gårdarna ibland och inskolningsläger (Sågen)”, vilket gör att de har ett naturligare samarbete med Tillgänglig fritid för alla jämfört med Hälsofrämjande skolutveckling. De beskriver att de ”checkar av med fritid” då och då vilket ger en bättre koll på ungdomarna. De beskriver även att det var en positiv kraft som kom in i och med att nya chefen för fritidshemmen började våren 2014 och att det överlag har den samverkan som behövs. Hälsofrämjande skolutveckling Projektdeltagarna i Hälsofrämjande skolutveckling beskriver att viss samverkan inleddes under 2013 med de båda andra projekten. Men det har inte skett någon samverkan på det stora hela under projektperioden. ”Det finns kopplingar men det är väldigt trögt” beskriver en av deltagarna i projektgruppen. När det gällde samarbetet med Socialtjänstens ungdomsteam så handlade det om att utbilda föräldrar enligt metoden Effekt. Samarbetet med Tillgänglig fritid för alla bestod inledningsvis av att visa upp vilken föreningsverksamhet som förekommer i Sorunda. Det har också skett ett samarbete med att få till en skateboardpark samt Sorundafestivalen. 39 Tillgänglig fritid för alla Projektdeltagarna i Tillgänglig fritid för alla beskriver att de haft lite samverkan med de andra projekten. Viss föreningsverksamhet har skett tillsammans med projektet Hälsofrämjande skolutveckling, men det behöver konkretiseras enligt en av projektdeltagarna. Projektgruppen beskriver att de kontaktar Socialtjänstens ungdomsteam vid behov och att de då och då är på fritidsgårdarna, men de ställer sig samtidigt frågande om detta är samverkan. En projektdeltagare beskriver det så här: […] vi har fått på oss att vi ska samverka, men det är nog olika idéer vad samverkan innebär. Vi arbetar alla med barn och ungdomar, men vet inte om det finns samverkansmål. Projektgruppen instämmer i detta och de menar att det inte finns en samsyn mellan projekten vad samverkan innebär. Detta beror bland annat på att den person som skulle hålla i samordningen mellan projekten och därigenom också hjälpa till med samverkan blev sjukskriven under en längre tid. Detta innebar att ingen annan tog tag i att arrangera kontinuerliga möten mellan projekten. 5.2 Utvärderarnas beskrivning av samverkan mellan de tre projekten Ett sätt att beskriva innebörden av samverkan mellan olika projekt är att de kollektiva kompetenser som utvecklas inom ett projekt kan bidra till bättre kvalitet och effektivitet i ett annat projekt. Detta kan naturligtvis vara på individnivå men i första hand handlar det om respektive projekt som organisation och de kunskaper och erfarenheter som utvecklas inom projektet. När det gäller de tre projekten som är föremål för denna utvärdering så har det i stort sett inte skett någon samverkan mellan dessa. Vissa inslag av samarbete har funnits men inget som kan ha haft en synergieffekt för helheten. En trolig orsak till detta är en långvarig sjukskrivning av den person som skulle hålla i samordningen mellan projekten och hjälpa till med samverkan och att ingen annan tog denna roll. I figuren nedan görs en schematisk bild över samverkan mellan de olika projekten följt av några kommentarer som beskriver figuren. Socialtjänstens ungdomsteam Tillgänglig fritid för alla Hälsofrämjande skolutveckling Figur 1. Figuren visar relationen mellan de olika projekten när det gäller samverkan. 40 Figuren visar hur de yrkesmässiga kompetenser som respektive projekt utvecklat kan bidra till de andra projekten. Beroende på respektive projekts karaktär och uppgift så har det varit mer eller mindre möjligt att bidra med kunskaper till andra projekt. Framförallt gäller detta Hälsofrämjande skolutveckling. Projektet är såväl geografiskt som målmässigt avgränsat från de andra två projekten och av den anledningen har det inte varit möjligt för dem att bidra med så mycket till de andra två. Socialtjänstens ungdomsteam utgör enligt vår bedömning en resurs åt de andra två projekten. De kontaktas då behov uppstår, men det är sällan eller aldrig som det har behov av att kontakta de andra projekten för att klara av sitt uppdrag. Kopplingen mellan Ungdomsteamet och Tillgänglig fritid för alla finns, men den är svag och består endast i sporadiska kontakter. Likaså gäller kopplingen mellan Tillgänglig fritid för alla och Hälsofrämjande skolutveckling. 41 6. Diskussion och slutsatser I följande kapitel förs en diskussion kring de tre ingående projekten och utfallet av utvärderingen presenteras. Kapitlet inleds med konstaterandet att projekten utvecklats bra följt av en diskussion kring problematiken med målformuleringarna i de tre projekten. Därefter diskuteras några övriga aspekter som utvärderarna reflekterat över under utvärderingsperioden. Kapitlet avslutas med några förslag i punktform för framtida projektverksamhet i kommunen. 6.1 Projekten har utvecklats bra Utvärderarnas totala bedömning är att alla tre projekten utifrån sina förutsättningar har utvecklats bra och bidragit till hälsofrämjande arbete under den tidsperiod vi följt projekten (jan2013-maj2014). Då flera av projektmålen är så stora att de mer kan betraktas som visioner än delmål så innebär detta att alla dessa mål inte är uppnådda. Detta beror i första hand på att de är formulerade på ett sätt som inte går att uppnå av en projektgrupp, under en kort tidsperiod, utan att det handlar om betydligt längre processer som har en längre kontinuitet i arbetets inriktning. Se vidare under avsnitt 6.2 Målen är stora och svåra att mäta. Tillgänglig fritid för alla har enligt vår bedömning nått långt med att erbjuda meningsfulla aktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Genom att normalisera förutsättningar (Nirje, 2003) för olika grupper med funktionshinder i olika fritidsaktiviteter så har många barn och unga fått en meningsfullare fritid präglad av positiva upplevelser. Några tydliga exempel på detta är aktiviteterna Härs & Tvärs och Upp & Ner, Allaktivitetshusets aktiviteter för unga med en funktionsnedsättning, studiecirkeln för unga med Asperger och ridaktiviteter anpassade för funktionsnedsatta. Utvärderarna ställer sig mer tveksamma till effekterna av aktiviteter riktade till gruppen 10-25 år utan funktionsnedsättning. Att försöka bedriva ledarledda aktiviteter till ungdomar som inte är intresserade verkar inte framgångsrikt. Till exempel fritid på rull som inriktat sig på att erbjuda mobila ledarledda aktiviteter i olika bostadsområden med sparsamt intresse från ungdomarna. Men även i denna grupp, 10-25 år utan funktionsnedsättning, finns exempel på mer tydliga positiva effekter vad gäller de mobila fritidsledarnas arbete. Till exempel upplever vi att Ses offline har varit en lyckad satsning som barnen har uppskattat och att samarbetet med politiker förmodligen nu resulterar i en skateboard park. Förmodligen har mycket annat bra arbete också gjorts som är omöjligt att konkret kunna se eller mäta. De mobila fritidsledarna uttrycker att det varit alldeles för mycket olika saker och att de upplevt sitt arbete som ”ett duttande” på en rad olika platser och med många olika målgrupper samtidigt. Utvärderarna kan också konstatera att Tillgänglig fritid för alla haft långa tidsperioder av ”störningar” som inneburit att kontinuiteten i arbetet har blivit lidande. Det som åsyftas är sjukskrivningar, nyrekrytteringar och de mobila fritidsledarnas arbete utanför själva projektet. Under projekttiden så har enbart två av fyra medarbetare stått för kontinuiteten under hela projektet vilket naturligtvis inte är en optimal arbetssituation. 42 Hälsofrämjande skolutveckling bedömer vi ha kommit igång bra med att utveckla ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv och förhållningssätt i organisationen bland både ledning och personal från förskola till årskurs nio. Ett arbete som, om det får fortsätta några år till med kontinuitet, kan få stora positiva effekter. Enkäten (bilaga 2) visar också tydligt att en klar majoritet av personalen i skolår F-9 upplever att projektet bidragit med att öka kompetensen i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Det är dock inte rimligt att ett projekt med tre medarbetare, under tre år, ska kunna lösa en stor problematik som pågått i över tio år, i ett rektorsområde som Sorunda, samtidigt som personalnedskärningar genomförs. Begreppet hälsofrämjande skolutveckling har funnits som ett nationellt nätverk för Hälsofrämjande skola sedan 1997 i Sverige, och utvecklades några år senare till benämningen Hälsofrämjande skolutveckling. Konceptet kommer ursprungligen från Kanada och innebär att det är en lång process med olika steg och faser där hela organisationen måste involveras och att man inte tror på punktinsatser utan en kontinuitet. En väl utvecklad modell för hela detta koncept finns utarbetat hos Kommunförbundet Skåne (2007). Men utvärderarna bedömer att utifrån projektgruppens förutsättningar, med stora och icke mätbara mål, så har det ändå utförts ett ambitiöst arbete som också gett resultat i förhållningssätt och elevsyn bland personalen. Vidare ser vi att arbetet med att bygga upp en förebyggande elevhälsa med ett komplett elevhälsoteam som jobbar med kontinuitet mot barn, föräldrar och personal har fått fart. Detta arbete ser vi som avgörande för att Sorunda i framtiden ska kunna nå en högre måluppfyllelse. Här bedömer vi att projektgruppen har kommit långt. Men frågan är vad som händer när projektet är slut. Vem tar över ansvaret för utvecklingen ? Försvinner den specialpedagogiska resursen som projektgruppen nu bidrar med? Socialtjänstens ungdomsteam har som projekt betraktat under de åren som utvärderingen pågått blivit en fungerande enhet. Tidigare i utvärderingsrapporten har vi beskrivit arbetet i gruppen av karaktären omorganisation snarare än ett projekt i formell mening. Oavsett benämning bedömer vi att deras arbete utvecklats positivt under 2013-2014 och ur ett folkhälsoperspektiv i Nynäshamns kommun har vi svårt att se hur ett alternativ kan se ut. Vid den sista intervjun beskrev de själva nya utvecklingsområden och saker som de anser behöver förbättras för att verksamheten ska fungera ännu bättre; bland annat mer ändamålsenliga lokaler. Strävan efter att kontinuerligt förbättra befintlig verksamhet vittnar om en viss stabilitet, det vill säga, projektdeltagarna känner sig bekväma i organisationen och har därför möjlighet att tänka på förbättringsåtgärder under pågående projekttid. Socialtjänstens ungdomsteam är det enda av de tre projekten i utvärderingen där medarbetarna redan innan projekttiden arbetade med ungefär samma arbetsuppgifter och med ungefär samma målgrupper som de gör i projektet. Projektet innebar därför att dessa funktioner sattes samman till en enhet vilket utvärderingen bedömer som lyckad. En effekt har varit att de utvecklat tydligare och effektivare informationskanaler mellan de funktioner och kompetenser som ingår i projektet än tidigare och som de själva beskriver att ärendegången har blivit 43 effektivare och mer sammanhållen. Fördelen med sammansättningen av de olika kompetenserna och att deras tidigare yrkeserfarenheter på ett tydligt sätt utgjorde en del i helheten var att deltagarna hittade sina roller relativt snabbt. Detta innebar bland annat att fokus i ett tidigt stadium kunde riktats mot målgruppen och de behov som finns i kommunen för att stödja barn, ungdomar och vuxna. Utvärderingen visar att Socialtjänstens ungdomsteam utgör en viktig resurs i arbetet med folkhälsan i Nynäshamn kommun och att projektet medfört att gruppen under en tid fått möjligheter att pröva en konstellation där olika kompetenser kunnat samverka. Närheten mellan de olika kompetenserna (funktionerna) har bidragit till att arbetstiden kan utnyttjas på ett effektivare sätt jämfört med tidigare då de olika funktionerna verkade som egna mindre enheter. 6.2 Målen är stora och svåra att mäta I alla tre projekten som ingått i utvärderingen har de flesta av projektdeltagarna upplevt att de mål som de arbetat mot varit för stora och otydliga. Utvärderingen visar också att i stort sett samtliga mål som formulerats i respektive projekt saknar tydlig avgränsning och att de är svåra att mäta. Inom området projektledarskap är korrekt formulerade projektmål avgörande för att kunna ha tydlighet i arbetsprocessen och framförallt för att kunna avgöra huruvida projektet lyckats eller inte (Jansson & Ljung, 2009). I kapitel 2 redogörs för en modell för att kunna utvärdera och konstruera projektmål; modellen kallas för S.M.A.R.T (Tonnqvist, 2009). Jämförs de tre projektens målformuleringar med modellen visar utvärderingen att projektmålen i alla tre projekten inte uppfyller: ”Specifikt” och ”Mätbart” (Se sidan 7). I två av projekten beskriver projektdeltagarna att de inte är de själva som formulerat målen. Detta innebär i de flesta projekt att deltagarna inte har någon tydlig bild av vad som ska uppnås och hur detta ska göras. Målen är med andra ord inte ”Accepterade” enligt nämnda projektmålsmodell. Under utvärderingen har projektdeltagarna vid flera tillfällen påpekat att de inte vet om målen kommer nås eller inte, ”eller så har vi redan gjort det” uttryckte en av deltagarna. Anledningen till detta är att flera mål formulerats med hjälp av ord som ”minska” eller ”öka” vilket väcker frågan om vilket riktmärke som finns och om det räcker med en positiv differens på en (1); det vill säga, att exempelvis antalet anmälningar har minskat med en person. Det är även problematiskt när urvalsgruppen är formulerad så stor att det i princip är omöjligt att avgöra rimligheten i ett positivt resultat. Det är exempelvis svårt att få en uppfattning om det skapats ”en tillgängligare fritid för att öka aktivitetsnivån för alla barn, ungdomar och unga vuxna”. Formuleringen innebär i princip att alla personer i de tre grupperna ska vara inkluderade i en ökad aktivitetsnivå. Ur ett projektperspektiv med utgångspunkt i tydliga, mätbara och realiserbara mål anser vi som utvärderare att det är svårt att bedöma utfallet i projektet med utgångspunkt i en sådan formulering. 44 Under utvärderingen har viss frustration uttryckts av projektdeltagarna över att målen varit stora och svåra att mäta. Framförallt gäller det Socialtjänstens ungdomsteam och Hälsofrämjande skolutveckling det är också i dessa projekt som det uttrycks en viss stress över att målen ska nås under den treåriga projekttiden. Under intervjuerna beskrev några deltagare att det arbete som de gör måste ses på ”mycket längre tid”. Utvärderingen visar också att flera av målformuleringarna är av typen övergripande mål alternativt ett syfte eller vision. Exempelvis anser vi som utvärderare att: ”Förbättra levnadsvanor bland barn och elever” mycket väl kan utgöra ett långsiktigt övergripande mål vilket i sin tur kan brytas ned i mindre delmål av karaktären S.M.A.R.T. Det vill säga att dessa delmål ska projektet nå under tre för att nå det övergripande målet i exemplet ovan. På grund av att projektmålen varit stora och svåra att mäta har projektansvarig i alla tre projekten tillsammans med övriga deltagare på egen hand omformulerat målen, gjort avgränsningar och försökt tydliggöra vilka aktiviteter de prioriterade att arbeta vidare med. Tidigare, under kapitel 4, har vi redogjort för att de omformulerade målen eller formuleringen av vilka aktiviteter som skulle prioriteras inte blivit tydligare ur ett projektperspektiv, men vi tolkar att dessa varit nödvändiga för respektive projektgrupp i deras arbete. Det kan ses som ett sundhetstecken i projektprocessen eftersom det visar på en tydlig vilja att försöka nå mål och genom det också konkretisera vad projektet har lett till. Bland annat för att internt i respektive grupp kunna formulera och tydliggöra deras arbete, inte minst när det gäller att avgränsa projektet. 6.3 Övriga reflektioner från utvärderarna Under de 15 dagar vi har vistats i Nynäshamn februari 2013 till maj 2014 gjorde vi några ytterligare iakttagelser som upplevdes som något märkliga och något som skulle kunna definieras som enbart ett specifikt vuxenproblem i organisationen. Det första handlar om idrottshallen i Stora Vika. Alla tre projekten handlar om att förebygga drogmissbruk och öka hälsan hos barn och ungdomar i Nynäshamns kommun. Det utförs också en mängd socioekonomiska beräkningar på olika aktiviteter och verksamheter. I Stora Vika finns en idrottshall belägen bredvid skolan som barnen i skola, förskola och fritidshem inte får använda trots att den ofta står tom dagtid. När vi var där kördes istället barnen med bussar några mil då de skulle ha idrott och andra idrottshallsaktiviteter. Hur kan det överhuvudtaget vara rimligt och försvarbart att använda samhällsresurser på detta sätt? Ur ett hälsoperspektiv skulle ju idrottshallen kunna användas för rörelse och hälsofrämjande aktiviteter under större delen av dagen för både förskola, fritidshem och skola. Ur ett miljöperspektiv blir frågan om möjligt ännu märkligare. Det andra vi reflekterade över är matsalssituationen på Sunnerbyskolan. Här har projektet Hälsofrämjande skolutveckling arbetat med olika insatser för att förbättra situationen. När vi var där 2013 beskrevs problemet vara att det var kaotiskt i matsalen periodvis, att barn inte ville äta i matsalen, att det upplevdes som en otrygg miljö och att lärare inte ville äta med barnen i matsalen. När lärare signalerar att de inte vill möta barn utanför konkret 45 undervisning, som till exempel i en matsal, så berättar detta ofta något för oss om synen på relationen mellan barn och vuxna. För barn i behov av särskilt stöd så visar vår egen erfarenhet från forskning att förutsättningarna för undervisning ofta kan skapas genom att bygga upp ett relationskapital i de informella möten mellan lärare och elever som sker i korridorer, före och efter lektioner och i sammanhang som till exempel att äta skollunch tillsammans. Att en skolmatsal ska vara en trygg och lugn miljö där det alltid ska finnas vuxna närvarande ser vi som en självklarhet. Vilka vuxna som ska vara i matsalen kan variera och vi menar inte att alla lärare ska vara i matsalen varje dag, men ansvaret för att matsalssituationen organiseras och fungerar anser vi ligger på rektor. Förhoppningsvis är denna situation löst under det tredje projektåret, men om den inte har det så anser vi att det är en av grundförutsättningarna även för att i framtiden höja måluppfyllelsen. Vi upplevde även att det var märkligt att mobila fritidsledare fortsatte att åka ut till vissa områden och vissa elevgrupper för att erbjuda ledarledda aktiviteter trots att det inte fanns behov. Områden där intresset för de erbjudna aktiviteterna inte fanns eftersom ungdomarna redan hade så mycket egna aktiviteter själva. Varför avbröts inte dessa aktiviteter snabbare så att resurserna kunde avsättas på andra ungdomar som inte hade några fritidsaktiviteter? Avslutningsvis vill vi ta upp en aspekt som vi ser som avgörande för att öka måluppfyllelsen för Sorundas elever och att få betydligt fler elever att bli behöriga för gymnasieskolans nationella program. Vi bedömer att samarbetet mellan föräldrar och skola måste öka. Om inte föräldrar har ett förtroende för skolan och upplever den som viktig för sina barn så förs dessa attityder över på barnen. Att få detta förtroende från föräldrar i ett område som Sorunda är svårt och kräver ett förhållningssätt från all personal i skolan som innebär att föräldrar upplever att mötet med skolan är positivt. Vår egen erfarenhet från forskning är att många föräldrar till barn med låg måluppfyllelse själva har negativa skolerfarenheter och att de ofta upplever att möten med deras egna barns skola handlar mest om negativa aspekter. Stigendal (2004) hävdar att det mest centrala för måluppfyllelsen i skolan är att ” Skolan måste göra sig själv meningsfull” (s.48). 6.4 Förslag inför framtida arbete med projektverksamhet i kommunen • • • • • • 46 Formulera rimliga, avgränsade och mätbara projektmål från början utifrån de resurser som har tilldelats. Involvera den tänkta projektgruppen tidigt och låt dem vara med i planering och målformulering. Pröva målformuleringarna mot en modell. Förslagsvis S.M.A.R.T Avgränsa målgrupperna för projektet. Utöka hellre efterhand. Projektgrupper bör tidigt i arbetsprocessen skriva fram en tydlig arbetsbeskrivning för varje medarbetare. Medarbetare i projektet bör inte arbeta med oplanerade arbetsuppgifter utanför projektarbetet mer än i nödsituationer. • • Om möjligt, involvera en extern konsult som har erfarenheter av projektverksamhet i planeringsstadiet av projektet. Formulera en beredskapsplan för åtgärder i ett projekt vid tillfällig eller långvarig frånvaro av en eller flera projektdeltagare; exempelvis vid sjukdom. 47 7. Referenser Antonovsky, A. (1979). Health, Stress, and Coping. New perspectives on Mental and Physical Well-Being. San Francisco: Jossey-Bass Publishers. Attwood, T. (2000). Om Aspergers syndrom: Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur. Booth, T., & Ainscow, M. (2002). Index for inclusion. Developing learning and participation in schools. Bristol: CSIE, Center for Studies on Inclusive Education. Farell, P. & Ainscow, M. (2002). Making special education inclusive: mapping the issues. In P. Farrell & M Ainscow (Ed.), Making special education inclusive (pp. 1-12). Oxon: David Fulton Publishers. Goldkuhl, G. & Röstlinger, A. (1990). Förändringsanalys – Arbetsmetodik och förhållningssätt för goda förändringsbeslut. Lund: Studentlitteratur. Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Stockholm: Liber. Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Jackson, L. (2011). Miffon, nördar och Aspergers syndrom. Lund: Studentlitteratur. Jansson, T. & Ljung, L. (2009). Hemligheten med projektledning. Karlstad: TUK Förlag AB. Kommunförbundet Skåne (2007). Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne – Visionen om skolan som en stödjande miljö för hälsa, lärande och trygghet. Hämtat 2015-01-12 från: http://www.kfsk.se/download/18.7ccdace011b9218d5f5800028202/H%C3%A4l sofr%C3%A4mjande+skolutveckling+i+Sk%C3%A5ne.pdf Lindstedt, P. & Burenius, J. (1998). Professionellt projektarbete. Ödesborg: Nimba AB. Nilsson, I., & Wadeskog, A. (2012). Utanförskapets ekonomiska sociotoper. Socioekonomisk analys på stadsdelsnivå inom ramen för Healthy Cities. Karlshäll: SEE AB. Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur. Peters, S. (2007). Inclusion as a strategy for achieving education for all. In L. Florian (Ed.), The SAGE Handbook of Special Education (pp.117-130). London: Sage. SFS 2010:800. Skollagen. Hämtat 2015-01-12 från: http://rkrattsdb.gov.se/ SFSdoc/10/ 100800.PDF Simmeborn Fleischer, A. (2013). “Man vill ju klara sig själv” – Studievardagen för studenter med Asperger syndrome i högre utbildning. Avhandling nr. 18. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Skolverket. (2014). Skolverkets officiella statistik för gymnasieskolan. Hämtat från: skolverket.se 2014-03-13. Stigendal, M. (2004). Framgångsalternativ – Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur. Tonnquist, B. (2009). Projektledning. Stockholm: Sanoma Utbildning. Vinnerljung, B., Berlin, M., & Hjern, A. (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Wibeck, V. (2010). Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 48 Bilaga 1 Datainsamling i Nynäshamn: 2012 18 December Samtal med kommunens Folkhälsoutvecklare och Projektledarna 2013 5 Februari Gruppsamtal/Intervju med projektgruppen för Hälsofrämjande skola 2013 6 Februari Gruppsamtal/Intervju med projektgruppen för Tillgänglig Fritid Gruppsamtal/Intervju med projektgruppen för Ungdomsteamet 2013 13 Maj Gruppintervju med projektgruppen för Ungdomsteamet 2013 14 Maj Gruppintervju med projektgruppen för Hälsofrämjande skola 2013 15 Maj Gruppintervju med projektgruppen för Tillgänglig Fritid 2013 5 November Besök/observation på handbollsaktiviteterna ”Härs och Tvärs och Upp och ner Besök/observation i aktiviteten ”Fritid på rull” i Segersäng 2013 6 November Samtal/Intervju med rektor på Viaskolan Samtal/Intervju med elever på Särskolan Linden Intervju med elevgrupp i projektet ”ses off line” Samtal med elever och lärare på IM-programmet Besök/ observation och intervju med ungdomar i ”Livet är en fest-gänget” 2013 7 November Intervju med Förskolärare 2014 16 Januari Gruppntervjuer på Sunnerbyskolan med: 1) Förskolärare 2) Lärare F-5 3) Lärare 6-9 4) Lärare som deltagit i handledning 5) Elever 5-6 6) Elever 7-9 7) Intervju med Rektor 2014 20 Februari Gruppintervju med projektgruppen för Ungdomsteamet 2014 5 Maj Totalundersökning i Sorunda rektorsområde. Enkät delades ut och samlades in riktad till alla lärare i Sorunda rektorsområde. 2014 21 Maj Gruppintervju med projektgruppen för Tillgänglig Fritid 2014 22 Maj Gruppintervju med projektgruppen för Ungdomsteamet 2014 23 Maj Gruppintervju med projektgruppen för Hälsofrämjande skola Bilaga 2 1. Kön Man Kvinna 2. Jag arbetar med barn/undervisar i följande verksamhet/verksamheter våren 2014: Skolår 7-9 Förskoleklass Skolår 4-6 Förskola Skolår 1-3 Fritidshem Rektor 3. Hur väl känner du till följande Projekt ? Hur väl känner du till följande projekt ? Kryssa för det påstående som stämmer bäst: Jag känner ej Jag har endast till detta hört talas om projekt detta projekt Jag har tagit del av vad projektet innebär Jag upplever mig delaktig i projektet Socialtjänstens Ungdomsteam Hälsofrämjande skolutveckling Tillgänglig fritid för alla 4. Ta ställning till följande frågor om projektet Hälsofrämjande skolutveckling: Kryssa för i vilken grad varje påstående stämmer in på Dig: Jag har god insikt i målen för projektet Hälsofrämjande skolutveckling Informationen om projektet Hälsofrämjande skolutveckling har varit tillräcklig Innehållet i aktiviteterna inom Hälsofrämjande skolutveckling har motsvarat mina behov Jag är nöjd med den fortbildning som jag har erbjudits att delta i inom ramen för Hälsofrämjande skolutveckling Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat skolans förutsättningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Jag upplever att projektverksamhet är viktiga inslag i skolans verksamhet Stämmer inte alls Stämmer föga Stämmer ganska bra Stämmer i hög grad Vet ej 5. Värdera din uppfattning av effekterna för projektet Hälsofrämjande skolutveckling: Kryssa för i vilken grad varje påstående stämmer in på Dig: Stämmer inte alls Stämmer föga Stämmer ganska bra Stämmer i hög grad Vet ej Projektet Hälsofrämjande skolutveckling förebygger barn- och elevers utanförskap Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har utvecklat kompetensen hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har utvecklat personalens kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barnens och elevernas levnadsvanor Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat levnadsvanor bland barn och elever Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har ökat delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever 6. Vilka faktorer anser du är mest avgörande för att elevernas måluppfyllelse ska öka på er skola: __________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Övriga synpunkter: __________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ !
© Copyright 2024