1. No category

Utvärdering av folkhälsoprojekt i
Nynäshamns kommun
2015-01-15
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Martin Hugo
Mikael Segolsson
Innehållsförteckning
1.
Inledning och syfte .................................................................................... 3
1.1
Projektverksamheten ur ett samhällsperspektiv .......................................... 3
2.
Projekt och projektmål – En teoretisk utgångspunkt ........................... 6
2.1
Projekt ......................................................................................................... 6
2.2
Projektmål ................................................................................................... 7
3.
Metod och genomförande ......................................................................... 8
3.1
Fokusgruppsintervju.................................................................................... 8
3.2
Enkätundersökning...................................................................................... 9
3.3
Bearbetning av data ..................................................................................... 9
4.
Resultatet av utvärderingarna ................................................................. 10
4.1
Socialtjänstens ungdomsteam ..................................................................... 10
4.1.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete ................................................. 11
4.2
Tillgänglig fritid för alla.............................................................................. 16
4.2.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete ................................................. 16
4.2.2 Utvärderingens fältstudier i olika aktiviteter............................................... 23
4.3
Hälsofrämjande skolutveckling ................................................................... 24
4.3.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete ................................................. 25
4.3.2 Målgruppernas beskrivningar av sina erfarenheter av projektet ................. 31
4.3.3 En jämförelse mellan projektgruppens och lärarnas beskrivning ............... 38
5
Samverkan mellan projekten ................................................................... 39
5.1
Projektgruppernas beskrivning av samverkan ............................................ 39
5.2
Utvärderarnas beskrivning av samverkan mellan de tre projekten ............. 40
6
Diskussion och slutsatser .......................................................................... 42
6.1
Projekten har utvecklats bra ........................................................................ 42
6.2
Målen är stora och svåra att mäta ................................................................ 44
6.3
Övriga reflektioner från utvärderarna ......................................................... 45
6.4
Förslag inför framtida arbete med projektverksamhet i kommunen ........... 46
7
Referenser .................................................................................................. 48
Bilaga 1. Datainsamling i Nynäshamn
Bilaga 2. Enkät. Hälsofrämjande skolutveckling
1. Inledning och syfte
Nynäshamns kommun avsätter årligen en stor summa pengar för folkhälsoprojekt och
fortbildning. 2006 bildades Folkhälsofonden i Nynäshamn med en årsomsättning på 8,2
miljoner kronor. Syftet med Folkhälsofonden är att pröva nya metoder som kan gynna hälsan
hos befolkningen men också utveckla folkhälsoarbetet inom ideella organisationer. Högskolan
för lärande och kommunikation fick i december 2012 uppdraget av Nynäshamns kommun att
utvärdera projektgruppernas arbete i tre av dessa folkhälsoprojekt under tidsperioden januari
2013 till maj 2014. Projektgrupperna som har utvärderats är verksamma inom följande
projekt:
•
•
•
Socialtjänstens ungdomsteam
Tillgänglig fritid för alla
Hälsofrämjande skolutveckling
Syftet med utvärderingarna är att beskriva projektgruppernas arbete mot projektens uppsatta
mål och att identifiera framgångsrika metoder och arbetssätt som kan bidra till att gynna
hälsan hos befolkningen i kommunen. Att utvärdera en grupps arbetsprocess kallas ofta för
processutvärdering och intresset riktas mot genomförandet av insatserna för att bedöma
arbetssätt och innehåll. För att kunna göra detta behövs en bild av hur projektgrupperna
arbetar mot sina målgrupper i projekten. Hur beskriver de som ingår i projektgrupperna att de
upplevt det nya arbete som har genomförts? Hur upplever målgrupperna för insatserna
projektgruppernas arbete? Från kommunens sida är ett annat syfte att få underlag för att bra
och kostnadseffektiva satsningar görs i framtiden.
De som ingår i utvärderingen är personalen i de tre projektgrupperna och representanter från
de olika målgrupperna i projekten. I utvärderingen beskrivs nya arbetssätt och
konsekvenserna av dessa för målgrupperna. Ett viktigt fokus är de involverades egna
erfarenheter och upplevelser. Det innebär att utvärderingen omfattar ett rikt datamaterial
bestående av intervjuer, enkäter och fältstudier för att ge en så heltäckande bild av
verksamheten som möjligt.
1.1 Projektverksamheten ur ett samhällsperspektiv
Alla tre projekten har det gemensamt att det övergripande målet är att gynna hälsan och
utveckla folkhälsoarbetet riktat mot barn och ungdomar i Nynäshamns kommun. I Sverige
finns det idag mer än 20000 ungdomar i åldern 16-20 som varken går i skolan eller arbetar
och som vi vuxenvärlden har ganska dålig kunskap om vad de gör. Många av dessa ungdomar
tillhör de tolv procent av eleverna som går ut grundskolan med låga meritvärden och utan att
vara behöriga för någon av gymnasieskolans nationella program (Skolverket, 2014). Detta är
en allvarlig och problematisk situation för många av dessa ungdomar och för samhället. De
befinner sig i en riskgrupp. Vinnerljung, Berlin och Hjern (2010) visar i en studie att ett lågt
meritvärde i årskurs nio har det enskilt starkaste sambandet med arbetslöshet, psykisk ohälsa,
3
missbruk, självskadebeteendet och kriminalitet. Skolmisslyckande, ohälsa och utanförskap
hänger ihop och enligt Vinnerljung m.fl. (2010) så är den starkaste skyddande faktorn för
utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till att klara sig hyggligt i skolan.
En annan grupp som är extra utsatt är barn och unga med olika funktionsnedsättningar som
kan innebära att de löper större risk att hamna i utanförskap. Ett exempel är ungdomar
diagnostiserade med Asperger syndrom. De har också ofta svårt att klara av sin skolgång på
grund av sina speciella behov av anpassad undervisning med struktur och tydlighet
(Simmeborn Fleischer, 2013) och hamnar oftare än andra jämnåriga i ett utanförskap som blir
mer och mer synligt ju längre upp i åldern man kommer (Attwood, 2000; Jackson, 2011).
Förutom den stigmatisering ett samhälleligt utanförskap medför för den enskilda individen,
uppskattas den livslånga samhällskostnaden för varje ung människa som hamnar i utanförskap
och inte kan försörja sig själv att uppgå till mellan 11 och 14 miljoner kronor och för personer
som hamnar i missbruk och/eller kriminalitet är kostnaden betydligt högre (Nilsson &
Wadeskog, 2012).
Även om de tre projekten har lite olika fokus och målgrupper så är ett gemensamt syfte med
projekten att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och ungdomar hamnar i
ogynnsamma livssituationer och att motverka utanförskap. Det handlar i dessa tre projekt om
att ha en meningsfull skoltid, att erbjudas en aktiv och meningsfull fritid och att snabbt ha
tillgång till stödfunktioner av samhället när man hamnar i utsatta situationer med inslag av
våld, missbruk och kriminalitet. Här följer tre perspektiv som skulle kunna beskrivas som
relevanta och gemensamma för projekten:
Ett salutogent perspektiv
Enligt detta perspektiv är individens känsla av sammanhang (sense of coherence, se
Antonovsky, 1979) av stor betydelse för motivation vilket kan appliceras både i skolmiljö och
utanför skolan. Centralt i detta perspektiv är KASAM som bygger på de tre komponenterna
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Komponenterna är starkt relaterade till
varandra. Det salutogena perspektivet fokuserar också på att utgå från och bygga vidare på
individers resurser och det som fungerar snarare än att fokusera på det som saknas eller inte
fungerar. Att fokusera på lösningar snarare än problem.
Ett inkluderande perspektiv
Ett inkluderande perspektiv innebär att aktiviteter och undervisning utformas med hänsyn
tagen till individers förutsättningar och behov. Målet är social delaktighet (Farell & Ainscow,
2002; Haug, 1998; Peters, 2007). Till exempel innebär en utbildning baserad på inkluderande
principer att skolans verksamhet utformas för att möta elevgruppers varierande behov. För
förståelsen av orsaker till svårigheter utifrån ett inkluderande perspektiv, så beaktas barnets
totala situation (Booth & Ainscow, 2002).
4
Normaliseringsprincipen
Normaliseringsprincipen används främst utifrån beskrivningar av livssituationer för
människor med olika funktionshinder. Fokus riktas här på förutsättningarna som ges omkring
individen i samhället. Målet är att förutsättningar kring individen normaliseras för att ge
individen möjligheter till ett ”normalt” liv. Genom ett normaliserande av förutsättningar kring
till exempel fritidsaktiviteter så kan individer ges ökade möjligheter att delta och utvecklas
med en upplevelse av trygghet och positiva upplevelser (Nirje, 2003). Skolors arrangemang
av stödfunktioner kan här också vara ett exempel på normaliserande av förutsättningar för
vilka möjligheter elever ges för att nå skolframgång. I skollagen (SFS 2010:800) anges tydligt
att elevhälsan främst skall vara förebyggande och hälsofrämjande och på så sätt stödja elevers
utveckling mot utbildningens mål och att följande yrkesgrupper ska ingå: skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator samt ”personal med sådan kompetens att elevernas behov
av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses” (SFS 2010:800, 2 kapitlet, §25).
5
2. Projekt och projektmål – En teoretisk utgångspunkt
Som en utgångspunkt i utvärderingen av de olika projekten presenteras i detta avsnitt
beskrivningar och definitioner av begreppen projekt och projektmål. Beskrivningarna ligger
till grund för utvärderingens kommentarer och bildar på så sätt en relief till utvärderingens
resultat.
2.1 Projekt
Definitionerna och beskrivningarna av vad ett projekt innebär skiljer sig något beroende av
verksamhet. I första hand är det terminologin och i vilken omfattning beskrivningarna av
begreppet projekt görs, men de flesta beskrivningarna har gemensamma nämnare oavsett
inom vilket område som projektet genomförs. Projekt handlar i grund och botten om att det är
ett eller flera problem som ska lösas, därför är det viktigt att varje projekt inleds med en
problemanalys där problemets eller problemens art definieras och i samband med denna
analys beskriva tänkbara arbetssätt och processer för att lösa problemen. Problem kan i detta
fall beskrivas som skillnaden mellan upplevd situation och önskad situation; det vill säga,
”skillnaden mellan ’hur jag vill att det skall vara’ och ’hur jag uppfattar att det är’”(Goldkuhl
& Röstlinger, 1990). Med andra ord finns det alltid något som ska förbättras genom ett
projekt; och detta beskrivs som ett problem, vilket i projektsammanhang innebär att ett eller
flera problem inte kan ses som annat än en uppgift som ska lösas. Detta innebär att
huvudsyftet med problemanalysen är att identifiera, analysera och gemensamgöra problem
inom verksamheten. Analysen av problemets art är därför avgörande för att kunna formulera
projektmålen och deras omfattning (se rubrik Projektmål).
Begreppet eller rättare sagt företeelsen projekt beskrivs på olika nivåer. En avgränsad
beskrivning säger att ”projekt är ett uppdrag som är tidsstyrd i form av startdatum och
slutdatum och som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att nå på förhand uppsatta mål”
(Lindstedt & Burenius, 1998). Något vidare beskrivning, men med samma innebörd, framförs
av Tonnquist (2014):
Projekt är en arbetsform med starkt resultatfokus. Alla projekt är en del av ett
sammanhang och kan ses som verktyg för att leverera verksamhets- och affärsmål.
Projekt kan beskrivas såväl i nivåer – styrning, ledning och produktion, som med ett flöde
– förstudie, planering, genomförande och avslut.
De ingående projekten i utvärderingen kan beskrivas som ett flöde enligt citatet ovan. Några
benämningar som beskriver samma typ av projekt som utvärderats är utvecklingsprojekt eller
förändringsprojekt vars syfte är att utveckla en eller flera delar i en större organisation för
vidare arbete eller att förändra, effektivisera och/eller förbättra en verksamhet (Jansson &
Ljung, 2009). Gemensamt, oavsett beskrivning, är att alla projekt definieras genom målen.
Alla projekt ingår i ett större sammanhang och är därför en del i en kedja av orsak och verkan;
projektet och arbetet mot dess mål är orsaken som leder till verkan. Av den anledningen är
formuleringen av projektmål det mest centrala för att uppnå önskad verkan i ett projekt.
6
2.2 Projektmål
Som tidigare nämnts är projektmålen de mest centrala delarna i en projektbeskrivning för att
kunna utvärdera huruvida ett projekt varit lyckat eller inte. Detta gäller såväl under projektets
gång (processen) för att veta vad man arbetar mot, som vid den slutliga resultatvärderingen
för att bedöma utfallet.
När projektmål formuleras finns det risk att dessa blir formulerade på ett sätt som gör det
svårt för projektdeltagarna att arbeta mot dessa. Detta kan bero på att allt för kort tid har lagts
på förarbetet av exempelvis problemanalysen. Det kan också bero på en stark vilja av att klara
av så många problem som möjligt under projekttiden; man vill vara effektiv helt enkelt.
Ytterligare en orsak är ovana att formulera projektmål. Tonnquist (2009) presenterar en
modell som ett stöd när mål ska formuleras i projekt; modellen pekar ut en riktning för
formulering av genomförbara mål i ett projekt. Tonnquist kallar modellen för S.M.A.R.T, och
han menar att det är en vägledning för att formulera mål som siktar på tydlighet, realism,
mätbarhet och förankring i organisationen. Med utgångspunkt i modellen kan
målformuleringar värderas. Nedan presenteras modellen S.M.A.R.T:
•
•
•
•
•
Specifikt. Målet ska vara tydligt formulerat och bara gälla detta projekt Mätbart. Det ska gå att svara ja eller nej på frågan om målet är uppnått Accepterat. Målet ska vara förankrat hos projektdeltagarna Realiserbart. Målet ska gå att uppnå med de resurser som får utnyttjas Tidsatt. Målet ska vara uppnått vid en viss tidpunkt Punkten Accepterat kan i vissa projekt bytas ut mot Avgränsad; beroende på syftet med
projektet. Avgränsad innebär att projektet är tydligt avgränsat så att alla deltagarna vet vad
som avses samt att målen har tydlighet och relevans.
7
3. Metod och genomförande
Utvärderingen inleddes med ett informationsmöte i Nynäshamn där utvärderarna träffade
representanter för projektgrupperna och kommunens folkhälsoutvecklare. Under februari
2013 till maj 2014 genomfördes sedan kontinuerligt datainsamling i de tre projekten (bilaga 1)
genom fältstudier, samtal, fokusgruppintervjuer och en enkät. Totalt vistades utvärderarna 15
dagar i de olika verksamheterna. Följande datainsamling har genomförts i de tre projekten:
Socialtjänstens ungdomsteam
• Fokusgruppsintervju med projektgruppen vid fyra tillfällen.
Tillgänglig fritid för alla
• Fokusgruppintervju med projektgruppen vid tre tillfällen.
• Fyra fältstudier i aktiviteter med olika målgrupper (se bilaga).
• Fem intervjuer med elevgrupper, rektor och ridskolechef (se bilaga).
Hälsofrämjande skolutveckling
• Fokusgruppintervju med projektgruppen vid tre tillfällen.
• Åtta intervjuer med lärargrupper, elevgrupper och rektor (se bilaga).
• Enkät till F-9 lärare i Sorunda rektorsområde.
3.1 Fokusgruppsintervju
Fokusgrupp är en intervjuform som lämpar sig för en mindre grupp deltagare kring ett i
förväg bestämt ämne eller tema. Intervjuformen används för datainsamling både när det gäller
utvärderingar och inom forskning. Wibeck (2010) menar att datainsamlingsmetoden
fokusgruppsintervju ger djup och det sammanhang som forskaren behöver för att förstå
människors erfarenheter i olika situationer. I detta fall hur processen sett ut och vad som
gjorts i de olika projekten. En fokusgrupp är ett formaliserat samtal som leds- och är
arrangerat av forskaren och där gruppen som intervjuas har gemensamma erfarenheter av det
tema som är föremål för samtalet. Intervjuerna i utvärderingen har varit semistrukturerade, det
vill säga, att det har funnits huvudområden som är bestämda på förhand av forskaren, men
frågorna är av öppen karaktär så att projektdeltagarna själva fått beskriva sina uppfattningar.
Fördelen är att var och en kan föra fram sina åsikter samtidigt som det bidrar till interaktion i
gruppen där såväl individuella som kollektiva erfarenheter kommer fram.
Halkier (2010) beskriver tre framträdande fördelar med fokusgrupper. Den första är att det
möjliggör att samla in data som belyser normer och uppfattningar i de praktiker som samtalen
rör. Den andra fördelen är att insamlad data även beskriver själva interaktionen mellan de
som deltar eftersom det sker samtal mellan forskaren och deltagarna och mellan deltagarna
själv. Det är med andra ord möjligt att utläsa huruvida deltagarna är överens eller inte. Den
tredje fördelen är att intervju i fokusgrupper möjliggör att det på ett relativt enkelt sätt går att
samla in koncentrerad data om ett bestämt fenomen.
8
En central del i utvärderingen var att intervjuer i fokusgrupper möjliggjort en bredd i svaren
eftersom frågorna har blivit belysta ur olika perspektiv och att deltagarna har getts möjlighet
att fritt ge sina synpunkter. I samtalen uppstod också en dynamik där deltagarna i respektive
projektgrupp kunde kommentera varandras inlägg vilket gav en bra interaktion. En annan
viktig sak har varit att frågorna kunnat omformuleras om de varit otydliga; på så sätt har det i
så stor utsträckning som möjligt säkerställts att vi pratat om samma sak.
3.2 Enkätundersökning
I utvärderingen av Hälsofrämjande skolutveckling har en enkätundersökning gjorts. Syftet
med en enkätundersökning är att kunna nå ut till många deltagare med samma frågor. På så
sätt går det att göra statistiska beräkningar som visar på tendenser av uppfattningar i
urvalsgruppen. Enkätundersökningen i utvärderingen syftade till att få en kvantitativ bild av
hur lärare i F-9 uppfattade projektet. En av utvärderarna genomförde enkätundersökningen
genom att på plats dela ut och samla in enkäten (bilaga 2) vid ett och samma tillfälle. Totalt
inkom 42 enkätsvar.
3.3 Bearbetning av data
Bearbetning av data har skett kontinuerligt under utvärderingens gång. Det är viktigt att
bearbeta och reflektera över den data som samlats in i närtid för att kunna planera nästa
datainsamling. På så sätt kan man i en intervju hänvisa till vad som sades i den förra och
därigenom möjliggöra för ett samtal kring processen. Analysen som ligger till grund för
utvärderingsrapporten gjordes under hösten 2014. Analysen har gjorts gemensamt av oss som
genomfört utvärderingen med utgångspunkt i uppdragsbeskrivningen: Uppdragsbeskrivning –
Utvärdering av folkhälsoprojekt.
9
4. Resultatet av utvärderingarna
Gemensamt för de tre projekten är att de ska arbeta för att förebygga ohälsa hos barn och
unga. Projekten har delvis olika fokus, målgrupper och geografiskt område. Hälsofrämjande
skolutveckling arbetar endast i Sorunda, övriga två projekt för hela Nynäshamn. Nedan
beskrivs hur fokus för utvärderingen formulerades i upphandlingen 2012. Därefter presenteras
respektives projekt med utgångspunkt i projektdeltagarnas egna beskrivningar. Detta görs
under avsnitten 4.1-4.3.
Socialtjänstens ungdomsteam
Utvärderingen handlar om de nya arbetsmetoder i ungdomsteamet där inre och yttre samverkan har en central roll.
Tillgänglig fritid för alla
Utvärderingen fokuseras kring mobila fritidsledarnas arbetssätt och funktion.
Hälsofrämjande skolutveckling
Insatser som skulle vara i fokus för utvärderingen:
1. Arbete med innehåll och struktur för det förebyggande och löpande arbetet i förskolan och
skolan.
2. Arbete med pedagogisk handledning, i första hand till skolan, i syfte att utveckla
förhållningssätt och bemötande samt professionell utveckling och lärande.
3. Arbete med att utveckla former för elevinflytande
4. Arbete med att utveckla föräldrars tillgänglighet och inflytande
5. Arbete med att kartlägga och diskutera demokratiarbetet
4.1 Socialtjänstens ungdomsteam
Inledningsvis presenteras uppdragsbeskrivningens framställning av projektet. Projektets
målgrupp har inte varit möjlig att intervjua eller på annat sätt studera av etiska skäl.
Utvärderingen bygger därför på inkomna dokument, intervjuer samt beskrivningar från de
andra två projekten som ingår i utvärderingen.
Uppdragsbeskrivningens syfte och mål med projektet
Genom att mer aktivt arbeta med ett ungdomsteam kan verksamheten samla de resurser som
finns på ett mer utvecklande sätt, förtydliga rollerna, öka samarbetet mellan varandra samt
mellan andra förvaltningar och verksamheter. Detta för att uppnå en effektiv och samlad
verksamhet som gynnar kommunens barn och ungdomar.
Målgrupp för insatser
Projektets målgrupp är ungdomar i åldern 12-20 år som bor i Nynäshamns kommun.
Arbetsområde/fokus
Socialtjänstens ungdomsteam arbetar uppsökande, förebyggande och behandlande i
Nynäshamns kommun.
10
Projektgrupp
1 projektledare/ungdomspedagog, 2 ungdomspedagoger, 1 socialsekreterare (50% hos
polisen), 1 kurator Moa mottagning.
4.1.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete
Första projektåret
Projektgruppen beskriver vid den första intervjun våren 2013 att projektet bygger på
erfarenheter från tidigare projekt (dessa har vi inte tagit del av) och har inneburit en ny
organisation som bygger på tidigare arbetssätt och erfarenheter. Tydligare närhet mellan de
ingående funktionerna har medfört att arbetet idag är mer ”kvalitativt än tidigare och i viss
mån effektivare” enligt en av medarbetarna i projektgruppen. Tidigare har de olika
funktionerna, som i dag ingår i projektgruppen, varit isolerade enheter där kontakter mellan
dessa sällan förekom. Under intervjun beskriver projektgruppen att de idag har en tydligare
arbetsstruktur och ett tydligare uppdrag, men att det finns flera saker som behöver förbättras.
De beskriver att det kontinuerligt arbetas med att utveckla de olika funktionerna och
kopplingen mellan dessa. Ett exempel som lyfts fram är att de tidigare fältassistenterna nu fått
nya roller som de inledningsvis var ovana med. Men förändringen av arbetsrollerna och den
nya organisationen beskrivs som positiva, bland annat för att de inte längre är lika sårbara vid
exempelvis sjukdom. En av projektdeltagarna beskriver det så här: ”Fem stycken är starkare
än en enskild” och ”vi kan fördela jobbet mycket mer, nu är vi fler som kan dela på ansvaret”.
Detta beskrivs som extra viktigt för att kunna ha kontinuitet i det dagliga arbetet och i de olika
verksamheterna som projektgruppen arbetar med. Exempel på sådana verksamheter är
Ljuspunkten som riktar sig till barn och ungdomar som lever nära någon med
missbruksproblem, Steg för steg som riktar sig till föräldrar som har missbrukande ungdomar
och Skilda världar som är gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. Även om
tyngdpunkten i projektgruppens arbete inte riktar sig mot nämnda exempel så är de viktiga
inslag för att erbjuda stöd till målgrupper med olika behov.
Projektgruppen beskriver att det var bra att det blev ett projekt av deras uppdrag eftersom det
synliggör deras verksamhet både internt och externt. Tack vare att det är ett projekt måste
gruppen internt kontinuerligt utvärdera sin verksamhet. Externt har det inneburit att arbetet
blivit synligt; en av deltagarna beskriver det så här:
Bra att vi blev projekt, det innebär att de vill kolla upp oss, att vi bjuds in till nämnderna
lite oftare […]. Vi får visa förändringarna, hur vi gör, vilka metoder som används, vilka
vi är.
Under intervjuerna framkom det även andra fördelar med att arbeta i projektform, bland annat
att det är en möjlighet att ”testa konstellationen”. I ett tidigt skede kunde de se fördelarna med
närheten i kommunikationen mellan rollerna vilket medförde att de har ”bra koll på vad som
sker i samhället” i jämförelse med tidigare, då funktionerna arbetade var för sig.
11
En svårighet för projektgruppen har varit att projektmålen är stora och därmed svåra att arbeta
mot. En deltagare uttryckte det som: ”Det är väldigt höga mål […] vi kan inte mer än sträva
efter dem […] men tanken är väl att vi efter tre år ska kunna se”. Projektets övergripande
vision och de delmål som projektgruppen ska sträva mot för att närma sig visionen
presenteras nedan och är hämtade från Projektdirektiv (2012-10-18).
”Den övergripande visionen är att skapa goda uppväxtvillkor samt förhindra ett utanförskap
på ett tidigt stadium för barn och ungdomar i Nynäshamns kommun”.
Delmål
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Placeringar av ungdomar har minskat
Den psykiska hälsan har ökat
Bruket av alkohol och droger hos ungdomar har minskat
Bruket av tobak har minskat
Samverkan mellan socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen har ökat
Kriminaliteten bland ungdomar har minskat
Projektgruppens uppfattning av att projektmålen var stora, svåra att mäta och i vissa fall
motsägelsefulla renderade i att de själva gjorde vissa justeringar av språklig karaktär för att
tydliggöra arbetet inom gruppen. De ursprungliga projektmålen var inte ändrade,
projektdirektiven låg kvar, men målen formulerade på ett annat sätt så att de var lättare att
arbeta mot inom gruppen. Dessa presenterades i Projektplan – mini (2012-11-13). När vi som
utvärderare granskar delmålen i nämnda projektplan är vår uppfattning att de snarare handlar
om en konkretisering av hur de ska arbeta för att nå målen i projektdirektivet än att
omformulera dessa till tydligare och mätbara mål. Sett ur ett projektperspektiv, som det
beskrivs under kapitel 2 i denna rapport med S.M.A.R.T.A mål, så har inte de nya delmålen i
Projektplan – mini blivit tydligare eller mer mätbara, men de konkretiserade arbetsprocessen
enligt projektgruppen. Omformuleringen medförde att 6 delmål (se ovan) blev 5 (se nedan)
vilket i utvärderingen bedöms som att det handlade om att göra förtydliganden inom
projektgruppen där bland annat mål 3 och 4 ovan slagit ihop och blivit delmål 4 nedan.
Projektmålen i Projektplan – mini (2012-11-13) presenteras nedan:
1. Om möjligt minska antalet placeringar genom att arbeta aktivt med ungdomar och familjer
utifrån ett relationskapande förhållningssätt.
2. Fånga upp barn och ungdomar samt familjer i behov av stöd i ett tidigt skede och erbjuda
stödsamtal och eventuella åtgärder.
3. Öka den psykiska hälsan.
4. Förbättra levnadsvillkor med fokus på ANDT arbete.
5. Ökat samarbetet mellan olika förvaltningar och mellan verksamheter som har målet att skapa
goda uppväxtvillkor för Nynäshamns barn och ungdomar samt förhindra ett framtida
utanförskap.
Utvärderingens bedömning är att omformuleringen av projektmålen inte haft någon negativ
inverkan vare sig för den interna arbetsprocessen eller att det påverkat helheten i projektet
12
med utgångspunkt i projektdirektiven. Projektgruppen beskriver också själva att
omformuleringen har underlättat för gruppen internt i deras arbete.
I Statusrapporten daterad 2013-08-22 beskrivs att Ungdomsteamet haft stödjande insatser
riktat mot uppskattningsvis 300 ungdomar i åldern 12-20 år och att de utöver dessa även når
andra ungdomar genom att arbeta brett med exempelvis uppsökande arbete på fältet och med
olika verksamheter i skolorna. Under intervjuerna framkommer det att det är svårt att säga
exakt hur många ungdomar det rör sig om och vilka effekter insatserna kan ha på sikt. Det är
exempelvis svårt att veta vilken effekt det har när man är ute och arbetar med olika
gruppverksamheter i skolorna. En projektdeltagare beskriver det på följande sätt: ”om vi bara
kan få ett eller två barn att hålla sig från något bus, eller börja med droger så har vi på något
sätt lyckats med det mötet, eller aktiviteten och så, men det går ju inte att veta”. Som
utvärderare kan vi inte se annat än att de aktiviteter och insatser som bedrivits hittills i
projektet är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv och därmed också ur ett samhällsperspektiv;
men det är svårt att få några exakta data på vad det leder till på så väl kort som lång sikt. I
nämnda statusrapport (2013-08-22) listas inte mindre än 20 aktiviteter eller insatser som
gjorts under 2013 förutom andra saker som igår i de dagliga arbetsrutinerna. Och nya
aktiviteter planeras för hösten 2013 och 2014. Några aktiviteter har redan nämnts tidigare i
denna rapport, förutom dessa kan ytterligare exempel ges:
RePulse- programserie för ungdomar med behov av att öva sin impulskontroll.
Möte med ungdomar vid misstanke om brott.
Förberett ungdomar inför rättegång samt deltagit på dessa.
Föreläsning och samarbetsövningar i ”val och konsekvenser” i samverkan med polisen i
kommunens samtliga åk 6 under vårterminen 2013.
• ANDT förebyggande arbete med kommunens samtliga åk 7 under aug, sept, okt 2013 i
samverkan med skolan, fritidsgårdarna, ungdomsmottagningen samt polisen.
• Uppsökande arbete i ungdomars närmiljö som skola, ungdomsgårdar, i kommunen både kvälls/
nattetid och under storhelger (Valborg, Sorundafestivalen, skolavslutning, Ung 08/We are
Sthlm).
• Haschprogrammet
•
•
•
•
• Ökad samverkan inom Socialtjänsten Barn och ungdom där socialhandläggarna kan besluta om
en insats hos Ungdomsteamet.
Utvärderingen av första året visar att arbetet i projektet Sociala Ungdomsteamet fortlöpt bra
och att gruppens deltagare tack vare tidigare yrkeserfarenheter och kompetenser inom
området arbetar effektivt. Effektiviteten beror dels på att sammansättningen av funktioner har
fungerat bra hittills, dels att det finns tydliga synergieffekter av att samla olika kompetenser
som har närhet till varandra. Detta har bidragit till bra informations- och erfarenhetsutbyte
vilket i sin tur har lett till ”en mer sammanhållen ärendegång och mer sammanhängande bild
av de insatser som behövs för ungdomarna” (Statusrapport, 2013-08-22).
13
Andra projektåret
I februari 2014 genomförs den tredje intervjun med Socialtjänstens ungdomsteam och den
följdes sedan upp med en avslutande intervju i maj 2014. Projektgruppen har arbetat vidare
med att utveckla samordning mellan de olika enheterna och att hitta tydlighet i de olika
arbetsrollerna. När det gäller förändringar av insatser och aktiviteter i projektet så har det i
februari inte hänt speciellt mycket sedan förra intervjun. Men de beskriver själva att de blivit
tryggare i sina roller och att de som grupp utvecklats. Eftersom projektgruppen från början var
sammansatt av det som tidigare var tre olika verksamheter så har ett viktigt arbete i projektet
varit att sammanfoga ”de olika öar som det var inledningsvis”. Utvärderingen visar att Sociala
ungdomsteamet som projekt från första början kan ses som en omorganisation för att skapa
bättre förutsättningar när det gäller arbetet med ungdomar som har eller riskerar att hamna
snett. Som utvärderare upplevde vi att det fanns en otydlighet i vad som var själva projektet
eftersom arbetsformerna mer liknar en omorganisation än ett projekt i formell mening (se
kapitel 2). På grund av detta följde också vissa svårigheter med att arbeta mot några av målen
i projektdirektiven. Dels för att projektform inte är ett naturligt sätt att arbeta i en verksamhet
av detta slag, dels för att målen är skrivna på ett sådant sätt att de är svåra att utvärdera. Detta
bekräftas också av projektgruppen. Under intervjun i februari ställde utvärderarna frågan: Hur
vet ni att ni når målen? En projektdeltagare svarade:
[…] de är inte skrivna av projektgruppen. Man har bara slängt fram några mål som man
inte ens kan utvärdera, eller veta hur man når målen […] vi visste inte hur vi skulle göra
för att vara helt ärlig.
Osäkerheten som beskriv är i dag hanterbar enligt projektgruppen. ”Vi har blivit mer bekväma
i detta […] men det finns lite konstiga paradoxer”. En tydlig paradox som visar sig i
utvärderingen och som var föremål för diskussion vid samtliga intervjuer är förhållandet
mellan att aktivt arbeta med uppsökande verksamhet och samtidigt ha projektmål som anges i
termer av att minska placeringar av ungdomar, bruket av alkohol och tobak samt
kriminaliteten bland ungdomar. Det är i grunden inget fel i dessa långsiktiga visioner, de är
viktiga och de bör vara en given utgångspunkt i folkhälsoarbetet i kommunen. Likväl blir
formuleringar av detta slag svåra att arbeta efter och utvärdera i ett 3-årigt projekt eftersom
det knappast på så kort tid går att se förväntade effekter. Projektdeltagarna beskrev också
själva att det är bra långsiktiga mål men om de lyckas bra med den uppsökande verksamheten
och att kollen på ungdomarna ökar så leder det automatiskt till att statistiken vad gäller
anmälningar av olika slag ökar. En av deltagarna uttrycker det så här:
Ska man ta statistik på hur många anmälningar det kommit in nu, ja då, men det är ju en
del i vårt arbete som uppsökande, att hitta barn som far illa eller gjort något dumt. Ja då
blir det ju fler anmälningar. Om vi på den här tiden ska minska, ja, då kan vi ju sluta titta,
så når vi målen enklare.
Eftersom det uppsökande arbetet är en del av de arbetsmetoder som används inom
projektgruppen så har just denna del, som citatet ovan visar, medfört vissa diskussioner inom
14
gruppen. Det var också bland annat av den anledningen som de själva gjorde språkliga
justeringar av projektmålen (se under rubrik Första året). Samtidigt framkommer det under
intervjuerna att de har ytterligare ambitioner med uppsökande verksamhet eftersom ”det är ett
effektivt sätt att ha koll och visa andra att vi har koll”. Projektgruppen beskriver att fältarbetet
under dagtid fungerar bra och det är också en del i det nya sättet att arbeta. Det vill säga att
fältarbetet under kvällar och nätter nästan helt försvunnit, det sker i dag vid enstaka tillfällen.
Deltagarna i Ungdomsteamet beskriver detta som lite problematiskt. De skulle vilja ha mer
resurser för att arbeta uppsökande så att detta inte tappas bort det är nog ”den saknade
pusselbiten just nu” (februari 2014) uttrycker en av deltagarna. En annan deltagare påpekar att
det är viktigt att vara en naturlig del i gatubilden ”den biten tappar vi om vi bara gör
punktinsatser dagtid”. Samtidigt är de noga med att beskriva att den andra verksamheten så
som det är idag är positiv och viktig och att ökat fältarbete inte får medföra att nuvarande
aktiviteter och insatser minskas. De har idag bättre koll på ungdomarnas relationer, vem som
är kompis med vem, och detta beskrivs som ovärderligt i det förebyggande arbetet.
Under projektets gång har vissa tjänster ändrats. Det gäller framförallt hur de arbetar
metodmässigt och det hänger ihop med att de började samverka som ett projekt. Under
intervjun i maj 2014 beskrivs detta som en positiv utveckling i projektet. Tidperioden för att
komma igång med projektet var inte speciellt lång, de flesta hade redan givna kompetenser
när Ungdomsteamet bildades, men allt eftersom har tjänsterollerna förändrats något eftersom
”vi skulle nu arbeta på ett annat sätt”. Det gäller framförallt att de upplever att deras roller
blivit tydligare efterhand och de beskriver själva att de är nöjda med att de ”fått ihop det” med
att arbeta som ett team. Utvärderingen visar att det interna arbetet i projektet under 2013 och
första delen av 2014 har bestått i att deltagarna kontinuerligt justerat sina roller för att
förbättra kommunikations- och informationskanalerna, både i det interna arbetet och det
externa. I maj 2014 handlade projektgruppens arbete mycket om att underhålla de arbetssätt
och roller som vuxit fram, men att vissa metoder ändras och utvecklas och ”då ändras också
vårt arbetssätt”.
Summering av de två första åren utifrån projektgruppens beskrivning
•
•
•
•
•
Projektet kom igång relativt snabbt eftersom det var befintliga kompetenser som
sammanfördes där det redan fanns tydliga roller.
Projektgruppen uppfattade på ett tidigt stadium att projektmålen var stora och svåra att
utvärdera och att det finns en inbyggd paradox mellan några av målen.
Ungdomsteamet har arbetat med drygt 20 riktade aktiviteter och insatser och hade hösten 2013
haft stödjande insatser riktat mot uppskattningsvis 300 ungdomar i åldern 12-20 år.
Sociala Ungdomsteamet upplever själva att arbetet fungerar bra och att de idag har bättre koll
på ungdomarna och att de kan arbeta effektivare.
Ur ett utvärderingsperspektiv är det lite otydligt vad som är själva projektet eftersom det till
stor del liknar en omorganisation i en verksamhet där det är svårt att arbeta ur ett formellt
projektperspektiv.
15
•
Sociala Ungdomsteamet beskriver att de behöver resurser för att utöka den uppsökande
fältverksamheten. Den har idag fått stå tillbaka något, men är en viktig del i det förebyggande
arbetet.
4.2 Tillgänglig fritid för alla
Inledningsvis presenteras uppdragsbeskrivningens framställning av projektet 2012. Därefter
följer projektgruppens beskrivningar av sitt arbete i projektet följt av en översiktlig
beskrivning av de fältstudier som gjorts i utvärderingen.
Syfte och mål med projektet
Att utarbeta ”tillgänglig fritid” för alla i samverkan med kommunala instanser, det lokala
föreningslivet, olika nätverk, andra kultur och fritidsaktörer.
Målgrupp för insatser
Barn, ungdomar och unga vuxna.
Arbetsområden/fokus
- Att skapa en tillgängligare fritid för barn, ungdomar och unga vuxna med
funktionsnedsättning.
- Att skapa en tillgängligare fritid för att öka aktivitetsnivån för alla barn, ungdomar och unga
vuxna.
- För att nå barn och ungdomar, sprida information, skapa meningsfulla aktiviteter, stimulera
och motivera ungdomar till en aktiv fritid har vi två ”mobila fritidsledare” anställda i vårt
projekt.
Projektgrupp
En projektledare på 50 procent som tillsammans med fritidsgårdschefen leder projektet. Projektledaren
har också en 50 procent anställning som fritidskonsulent med fokus på barn och ungdom med
funktionsnedsättning. Två mobila fritidsledare på 100 procent vardera.
4.2.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete
Första projektåret
Projektgruppen berättar under våren 2013 att det första projektåret inte har känts riktigt
tillfredställande. Det har varit ”ett turbulent och ganska ryckigt år” med en tidskrävande
rekryteringsprocess av en ny mobil fritidsledare och ”sjukdomsprocesser” både i gruppen och
privat. Detta har lett till att projektarbetet inte har kommit igång på det sätt som det var tänkt.
De mobila fritidsledarna har också fått rycka in och göra mycket arbetsuppgifter som ligger
utanför projektet berättar fritidsledarna:
Jag har ju också fått rycka in som vanlig fritidsledare lite då och då under hela första
projektåret och det drabbar ju hela projektets arbete
Eftersom vi har tvingats gå in och gjort andra saker i den ordinarie verksamheten Så har
ju projektet hela tiden blivit lidande…ibland är det ju svårt att veta exakt vad som tillhör
projektet i mitt arbete.
16
En av fritidsledarna påpekar också att det varit väldigt få projektmöten sedan den nya
medarbetaren kom in i gruppen och att det varit lite oklart vem som ansvarat för vad i
projektet. Projektgruppen konstaterar att de nu inför det andra projektåret måste återgå mer
strikt till den ursprungliga projektplanen och strama upp arbetet:
Poängen med projektet är ju att testa en modell med mobila fritidsledare för att få fler
barn och unga till fritidsledarledd fritidsverksamhet och här har vi ju inte riktigt lyckats
nå ut än
Projektgruppen berättade att de har kommit igång med och startat upp några aktiviteter under
det första året. Det har enligt projektgruppen bland annat skett en egen kompetensutveckling
om metoder för att arbeta med ungdomar som börjat implementeras ute i föreningar. Exempel
på detta är Crossing boarder och Coachande ledarskap. ”Kontakter har ju tagits ute i
föreningarna även om det varit lite haltande på vägen”, konstaterar en deltagare i projektet. En
annan deltagare summerade deras arbete mot föreningar med att cirka tio till tolv föreningar
har kontaktats under året och att ett mer kontinuerligt samarbete är på gång.
Utvärderingen visar att det arbete gruppen varit mest framgångsrik med under det första året
är arbetet med att få ungdomar som har en funktionsnedsättning att i större utsträckning
komma till ledarledda fritidsaktiviteter:
Ett hinder är ju att aktiviteter inte har varit så anpassade för funktionsnedsatta. De måste
ju få möjlighet att känna att ”detta är roligt”. Här har vi jobbat bra med föreningslivet
under året för att öka deras kompetens och nu jobbar några föreningar ganska aktivt med
olika aktiviteter. […] Till exempel jobbar vi med metoderna Upp & Ner och Härs &
Tvärs i bland annat Sorunda handboll. […] Upp & Ner är en mer grundläggande metod
med fysisk och motorisk träning…att ha kul och få lite grunder. Härs & Tvärs då är man
duktigare och har kommit längre i utvecklingen.
Projektgruppen menar att de har lyckats få igång ett aktivt samarbete även med flera andra
föreningar angående aktiviteter för funktionsnedsatta. Ett exempel på detta är ridning:
Nu har vi elever från både Träningsskolan och Grundsärskolan som går på en ridklubb
fyra åt gången…där har de ridaktiviteter en och en halv timma och det har varit väldigt
positivt.
En annan aktivitet som beskrivs som lyckad i relation till projektmålen är en studiecirkel för
att få unga med Asperger att komma igång med nya aktiviteter. Denna studiecirkel har
resulterat i att två ungdomar under året startat en egen spelförening Anima & Animus som
träffas varje söndag. Ett ”Beachparty med funktionshinderperspektiv” har också anordnats
under året.
17
Det projektgruppen framförallt upplever att de inte riktigt har lyckats med under första året är
att nå ut till gruppen ungdomar som inte har funktionsnedsättning. De mobila fritidsledarna
berättar att de har etablerat vissa kontakter med barn och ungdomar och försöker jobba
uppsökande där ungdomarna är, bland annat på nätet. Men samtidigt konstaterar de att detta
arbete är svårt och ”segt”:
Många ungdomar idag är inte så intresserade av ledarledda aktiviteter varken på
fritidsgårdar eller någon annanstans […] Nu finns det ju så mycket att göra på nätet så nu
behöver man ju inte ens gå ut om man inte vill
Det gamla konceptet – Att fråga: Vad vill ni göra? – Kom till oss så fixar vi det – Det
funkar inte alls längre med dagens ungdomar
Kontakter har tagits med politiker under året angående arbetet med en skateboardpark, ett
behov som har identifierats som något ungdomar skulle vilja ha tillgång till på sin fritid. En
grupp ungdomar man försökt nå kontinuerligt är ungdomar på IM-programmet och då främst
gruppen nyanlända. Detta arbete har varit svårt och det har inte hänt så mycket enligt
fritidsledarna. Det enda man lyckats med är att få med sig några ungdomar till fritidsgården
och att några även prövat enstaka ledarledda aktiviteter. Målet är att komma igång bättre med
detta arbete under det andra projektåret och att arbetet då ska kunna ske mer kontinuerligt
utan en massa störande avbrott och inhopp i aktiviteter utanför projektet. Exempelvis att stötta
vid sjukdom på fritidsgård. Projektgruppen berättar att de ändå upplever att de börjat lägga en
bra grund ute i föreningarna för att lyckas bättre med att även nå ungdomar utan
funktionshinder under det andra projektåret:
Vår vinst nu ändå i vårt arbete mot föreningar är ju att vi får mycket information om deras
aktiviteter som vi kan marknadsföra ut till ungdomar […] Vi har ju också samtidigt
kunnat tipsa föreningar om hur de kan nå ut till ungdomar på ett bättre sätt
Projektgruppen berättar att de haft lite samverkan med de andra två projekten. Viss
föreningssamverkan har skett med projektet i Sorunda, men de upplever att intresset är litet
och att det mest har handlat om ett enda möte och en otydligt framtagen plan för framtida
samverkan. Projektgruppen menar att inget konkret vad gäller framtida samverkan har
planerats och att det inte är någon som är intresserad av att samordna gemensamma
aktiviteter.
En summering av första året är att starten på projektet inte blev som projektgruppen hade
tänkt sig. Det var många ”störningar” i projektet som blev hindrande för projektgruppens
arbete. För mycket arbetstid fick också under året läggas på att täcka upp ordinarie
fritidsgårdsarbete som inte ingår i projektet. Det har ibland varit svårt att se exakt vad som
ingår i projektet och inte. Utvärderingen visar att det mest konkreta uppdraget för projektet
vid den här tidpunkten beskrevs vara att få fler unga med en funktionsnedsättning att komma
till ledarledda aktiviteter. Här upplever projektgruppen också att de har lyckats väl. För
gruppen ”övriga ungdomar” beskriver projektgruppen att de upplever en viss stress över att de
18
inte har lyckats så väl under det första projektåret. Här följer en av projektgruppens
medlemmars egna sammanfattning av det första året:
Inom funktionshindersområdet så är ju fler igång nu och det är ju mycket lättare att se att
vi har lyckats här eftersom det är en begränsad grupp…och där är flera igång nu och är
mer aktiva än innan vi startade […] Inom kategorin ”övriga ungdomar” där kan vi
faktiskt inte säga att aktiviteterna har ökat mer än att vissa grupper har fått kontakt med
oss mobila fritidsledare”
Andra projektåret
Projektgruppen Tillgänglig fritid för alla som intervjuats under våren 2014 består nu av fyra
medarbetare. Ytterligare en ny medarbetare har tillkommit och en av gruppmedlemmarna
berättar att det även andra året har varit ”lite gungfly” och ”inget riktigt flyt” i projektarbetet
på grund av sjukskrivningsperioder och ”nya inkörningsperioder” som inneburit att det inte
varit några ”raka processer” och ”ganska dålig fart”.
Vi har tappat medarbetare och då samtidigt kontinuiteten i vårt arbete…en period var vi
bara två av fyra och andra perioder har vi varit tre…det är ju bara två av oss som varit
med från början och det är svårt när man ska implementera nya arbetssätt
”Vad är det vi faktiskt har gjort som mobila fritidsledare under dessa två år?”, frågar en av
medarbetarna i början av intervjun. De mobila fritidsledarna diskuterar detta länge och var
ganska eniga om att arbetet varit ”segt”, framförallt under det första året och att det varit svårt
att nå ut till gruppen ”övriga barn och ungdomar” som sällan själva visade ett intresse av
ledarledda fritidsaktiviteter. Arbetet med gruppen barn, ungdomar och unga vuxna med
funktionsnedsättning beskrevs som mer konkret och att man nådde fram bättre redan från
början. Här är en kort summering av vad man kom fram till:
År1
• Planerade projektarbetet
• Satte sig in i aktuell forskning
• Kände in kommunens aktörer och försökte komma in på olika arenor
• Arbetade med att skapa relationer och legitimitet på skolor, i föreningar och med
andra lokala fritidsaktörer
• Marknadsförde idén med mobila fritidsledare
• Gjorde enkätundersökningar för att ta reda på vad ungdomar gör
• Var ute med husvagnen
• Var ute mycket på skolorna och ”visade upp sig”
• Riktade aktiviteter för gruppen med funktionsnedsättning
År2
• Fortsatte allt arbete från år 1 (se ovan)
• Dörrknackning hos föreningar för att inventera behov och förutsättningar
• Kom ut ännu mer i skolor, i föreningar och med andra lokala fritidsaktörer
• Började jobba mer med ungdomar på nätet
• Jobbade med Ses offline kontinuerligt ute på skolor
• Ridning, simning och dans för ensamkommande ungdomar på IM
19
•
•
Arbete med ytterligare aktiviteter för unga med funktionsnedsättning, bland annat
på Allaktivitetshuset, ridning och handboll.
En skateboardpark är planerad
De mobila fritidsledarna påpekar i slutet av diskussionen att om de i detalj skulle lista allt de
har gjort skulle det bli mängder med små aktiviteter. De konstaterar att just detta med att
avgränsa arbetet har varit problematiskt i projektet och att huvudfokus inför det tredje
projektåret nu är att hitta rimliga avgränsningar. Utvärderingen visar också att avgränsningsproblematiken varit tydlig i projektet hittills. De mobila fritidsledarna berättar att om de hade
börjat om med sitt arbete så hade de nog försökt involvera gruppen övriga barn och
ungdomar mycket tidigare i processen. I denna grupp beskrivs arbetet ha varit ”väldigt segt”
periodvis och lärdomen här är nog enligt en av fritidsledarna ”att vi mer tydligt borde ha gått
ut och frågat ungdomar själva vad de vill göra och sedan låtit dem vara med och organisera
arbetet själva”.
Den nya medarbetaren i projektgruppen som vid intervjun varit med i cirka fyra månader
berättar att det första hon såg när hon kom in i projektet var just detta som beskrevs av de
mobila fritidsledarna ovan, att problemet med projektet är att det är för stort. Nedan
presenteras mål, målgrupp och effektmål/delmål i Projektdirektiv (2012-09-27):
Mål
Det övergripande målet är att utarbeta ”tillgänglig fritid för alla” i samverkan med
kommunala instanser, det lokala föreningslivet, olika nätverk, andra kultur och fritidsaktörer.
Målgrupp
Barn, ungdomar och unga vuxna
Effektmål/delmål
•
•
•
•
•
•
•
•
20
Att alla barn, ungdomar och vuxna om de vill skall ha möjlighet till minst en fritidsaktivitet.
Att mobila fritidsledare har skapat nya och flexibla arenor för kultur och fritidsaktiviteter.
Att mobila fritidsledare har skapat samverkansmöjligheter inom föreningsliv, organisationer
och inom kommunens egna verksamheter.
Att mobila fritidsledare kan komma att ingå som del i den framtida fritidsgårdsverksamheten.
Att kommunens instanser har en struktur för samverkan. Exempelvis genom de individuella
fritidsplanerna där skolan, kultur och fritid, socialförvaltning och LSS-handläggare samverkar
runt ett barn eller ungdom.
Att de som i sina aktiviteter möter barn, ungdomar och vuxna har kompetens för sitt uppdrag.
Att föreningslivet upplever sig fått ökad kompetens inom områdena ungdomskultur och
funktionsnedsättning.
Att barn, ungdomar och vuxna har en bättre psykisk och fysisk hälsa.
Den nya medarbetaren menar att så som projektmålen är formulerade så passar ju i princip
vilka aktiviteter som helst in i projektbeskrivningen. Detta menar hon inte är rimligt utan att
en rejäl avgränsning och precisering måste ske snarast:
Projektbeskrivningen är ju så stor och vid så oavsett vad vi gör så kan det ju passa in […]
Det har ju försvårat arbetet att nästan vad som helst passar in i projektbeskrivningen.
De mobila fritidsledarna menar också att det har upplevt det stort och att det har varit en
stressande arbetssituation. En av dem uttrycker sig på följande sätt:
Det har varit för mycket olika saker och för ambitiöst och det gick inte att hålla i alla
bollarna och göra ett bra jobb med allt […] Jag sprang dit och sen dit och sen var jag där
och sen startade jag något nytt […] Med facit på hand skulle vi nog ha fokuserat på färre
saker än att hålla på och dutta lite överallt.
Den nya medarbetaren summerar sina iakttagelser när hon kom in i projektgruppen i tre
punkter:
1) Omfattningen av projektet är för stor. Det är för många olika parallella arbetsuppgifter
och aktiviteter.
2) Målgruppen är alldeles för stor. Enligt den ursprungliga projektplanen innefattas ju alla
barn och unga i hela Nynäshamn mellan 10-25 år. Men arbetet har ju sedan mest
koncentrerats på åldersgruppen 13-18 år, vilket är mer rimligt inom ramen för ett
projekt.
3) Kan vi själva efter två år definiera hur vår modell för att arbeta mobilt ser ut? Hur gör
man när man är mobil fritidsledare?
Efter en diskussion i gruppen angående de tre punkterna ovan så var de flesta överens om att
innehållet i projektet var omfattande och att målgruppen var stor. En av medarbetarna
uttryckte att: ”Vi har ju faktiskt tappat mycket energi under resan på grund av detta…men nu
har vi insett att vi måste avgränsa oss inför det tredje året och vi håller på att rita en ny karta”.
En exakt modell för hur man gör när man arbetar som mobil fritidsledare kunde inte
preciseras men gruppen menade att målet för det tredje projektåret är att ta fram en tydlig
modell där de sätter ord på och synliggör framgångsfaktorerna i sitt arbete. Två av
medarbetarna berättar:
Målet är nu att under hösten avgränsa oss mer och i slutet av projektet kunna summera
och ge ett skelett till en modell med olika metoder för att arbeta mobilt […] Modellen ska
visa hur man kan samverka med skolan, föreningslivet och andra fritidsaktörer för att
erbjuda att ungdomar blir delaktiga i ett meningsfullt fritidsutbud.
Projektet kan ju utmynna i att vi skriver fram en modell med metoder […] Vi skulle ju
egentligen vara inne i det nu men vi är ju inte det […] Eventuellt är vi där i slutet av
2014…att vi har utvecklat en modell med metoder för framtiden.
21
Samtidigt så poängterar de mobila fritidsledarna att arbetet med att lägga mycket tid och vara
närvarande ute på skolorna under två år har börjar ge resultat då fler ungdomar känner igen
dem och att gymnasiet faktiskt ”var en helt ny arena” för dem som måste få ta lite tid.
Ungdomar behöver bli sedda och bekräftade och det bidrar vi med på ett helt annat sätt nu
[…] Att bygga relationer kan ju leda till en aktivare fritid i slutänden men vi måste ju
först ha en relation innan de kommer till oss och detta tar ju jättelång tid.
De mobila fritidsledarna menar också att detta tyvärr är ett arbete som inte går att mäta
effekten av lika tydligt som med traditionellt fritidsgårdsarbete. ”Hur ska man kunna mäta om
vår närvaro ute på skolorna faktiskt har inneburit en bättre fritid för ungdomarna?” är en fråga
de ställer sig.
När övriga i projektgruppen reflekterade över vad de upplevde som mest lyckat under
projektår två så handlar det om att:
•
•
•
•
•
Fler aktörer har öppnat upp sig för samverkan.
”Det mesta inom funktionsnedsättningsspåret”.
Att dialogerna med elever på skolor ”har börjat lossna”.
Arbetet med Ses offline.
En skateboardpark ska byggas under det närmaste året.
Vad gäller samverkan med de övriga projekten så beskrivs det som sparsamt. Den samverkan
som beskrivs med Hälsofrämjande skolutveckling är angående aktiviteter på Sorundafestivalen och angående en asfaltering för en kickbikebana i Sorunda. Den samverkan som
beskrivs med Ungdomsteamet är angående workshops för tonårsföräldrar under namnet
”Grattis du har en tonåring”.
Summering av de två första åren utifrån projektgruppens beskrivning
•
Det har under de två första åren inte varit någon riktig kontinuitet i projektgruppen och
arbetet på grund av tidskrävande rekryteringsprocesser, sjukskrivningar och att de mobila
fritidsledarna har fått rycka in och göra mycket arbetsuppgifter som ligger utanför
projektet. Detta har lett till att projektarbetet inte har kommit igång på det sätt som det var
tänkt.
Ett mer kontinuerligt samarbete med föreningar och andra fritidsaktörer har etablerats och
fler ungdomar som har en funktionsnedsättning är igång med ledarledda fritidsaktiviteter i
olika föreningar än när projektet startade.
Projektgruppen konstaterar att de inte i samma utsträckning har lyckats med att nå ut till
den stora gruppen ungdomar och unga vuxna som inte har en funktionsnedsättning. De
konstaterar också att det är svårt att mäta om arbetet ute på skolor har genererat mer
deltagande i fritidsledda aktiviteter för ungdomarna.
De mobila fritidsledarna upplever att det har varit svårt att avgränsa sitt arbete.
•
Samverkan med de övriga projekten beskrivs som sparsamt.
•
•
•
22
4.2.2 Utvärderingens fältstudier i olika aktiviteter
Under fältstudiedagarna den 5-6 november 2013 i projektet Tillgänglig fritid för alla besökets
några av de aktiviteter som projektgruppen hade kommit igång med vid det tillfället. Nedan
redogörs kort för de aktiviteter som utvärderarna besökte.
Härs & Tvärs och Upp & Ner
Syftet med besöket i sporthallen i Ösmo var att träffa barn, ungdomar och vuxna med
särskilda behov och som deltar i aktiviteten Härs & Tvärs och Upp & Ner. Grunden till att
aktiviteterna startade är att det uttryckts från såväl föräldrar som habiliteringspersonal att det
var brist på möjligheter till fysisk aktivitet för personer med behov av särskilt stöd.
Tillsamman med projektgruppen Tillgänglig fritid för alla är det Sorunda IF Handboll som är
initiativtagare till aktiviteten. Vid besöket var det ungefär 20 ungdomar som gjorde någon
form av aktivitet. Idrottshallen var indelad i två halvor. På den ena halvan spelade de som
hade motoriska och fysiska förutsättningar handboll, detta går under benämningen Härs &
Tvärs. På den andra halvan byggdes en hinderbana upp för de personer som behövde
grundläggande motorisk träning och ett sammanhang för att träffa andra. Intrycken var att alla
hade roligt och under ett samtal med en av deltagarna i Härs & Tvärs framkom att det är en
viktig verksamhet; ”Det är bra för alla att det finns schema på att vi kan vara här”. Personen i
fråga ledde handbollsverksamheten och menade vidare att det är kul att få hjälpa andra.
Verksamheten är viktig för personer med särskilt stöd eftersom den erbjuder möjligheter till
aktivitet genom ledare, lokal och schemalagd tid. Vid besöket var det flera ungdomar som
uttryckte att det var ”jätteroligt”.
Besök Viaskolan
Besök gjordes på Viaskolans årskurs 6-9 verksamhet och samtal fördes med skolans rektor.
Rektorn ställde sig mycket positivt till projektet Tillgänglig fritid för alla, i synnerhet
uppskattade hon tanken kring mobila fritidsledare och att de har nytta av dessa på skolan.
Under samtalet påpekade rektorn att ”det är viktigt med en röst utifrån som kommer och kan
ge stöd”, hon påpekade även att det är viktigt med olika kompetenser i projektgruppen som
kan utnyttjas. Bland annat har de fått hjälp av projektet (tillsammans med Sociala
ungdomsteamet) vid lägerskola för årskurs 7. De har också varit inne i klasser och informerat
om ”ses offline, eller vad det hette”. Rektorn avslutar med att beskriva de mobila
fritidsledarna som en tillgång.
Livet är en fest gänget - Allaktivitetshuset
Besök gjordes på Allaktivetshuset kvällen den 6 november 2013. Gruppen som besökte
gården var ungdomar med funktionsnedsättning och några enstaka föräldrar till ungdomar.
Kvällen inleddes med en intervju med sex av ungdomarna. Intervjun gjordes i grupp. Under
intervjun diskuterades många saker; bland annat var de gick i skola, vad de gör på fritiden och
vilka resor de varit på. Ungdomarna tycket att det var ”väldigt roligt” att vara på
Allaktiviteshuset och en av ungdomarna uttryckte: ”det finns mycket att göra och så har vi
möjlighet att träffa kompisar”. Flera av ungdomarna berättade också med glädje under
23
intervjun om när de hade fått åka iväg på lägerskola tillsammans. Vidare under kvällen
gjordes spontana samtal med ungdomarna och en förälder. Alla var mycket positiva och vi
fick möjlighet att lära känna några av ungdomarna lite extra genom att prata med dem och
spela några spel tillsammans. Eftersom Allaktivetshuset kan erbjuda flera olika aktiviteter,
exempelvis musikrum, kläder för utklädning och möjlighet till små teaterspel, tv-spel och
sällskapsspel, så kunde alla delta på egna villkor och utifrån individuella intressen. Under hela
kvällen erbjöds det fika till de som var där.
Projektet ”Ses offline”
Besök gjordes på Gröndahlsskolan där de mobila fritidsledarna hade arbetat aktivt och
kontinuerligt med Ses offline med elever. En av utvärderarna genomförde en intervju med fem
elever om hur de upplevt arbetet med Ses offline. Eleverna var mycket nöjda och berättade att
de lärt sig ”mycket nya saker om faror på nätet som är viktiga”. De berättade att det mesta av
innehållet var viktigt att känna till och att de inte kände till så mycket om detta innan de
träffade de mobila fritidsledarna. De uttryckte också att det var ”bra och roligt” att det var
vuxna ”utifrån” som hade kommit och undervisat om detta innehåll.
Fritid på rull i Segersäng
Ett besök gjordes med en av de mobila fritidsledarna till Segersäng inom aktiviteten fritid på
rull. Under två timmar på kvällstid besöktes Segersäng där två fritidsledare skulle vara
tillgängliga för ungdomar på orten. Men inga ungdomar dök upp under hela kvällen. En av
fritidsledarna berättade att:
Det är svårt att få hit ungdomar för de har så mycket aktiviteter […] Det är ju egentligen
ingen här i Segersäng som har efterfrågat det här så nästan ingen kommer hit
Utvärderaren upplevde besöket som märkligt och i samtal med fritidsledarna under kvällen
framkom att det varit mycket sparsamt med ungdomar som besökt aktiviteten under hela den
tid som de erbjudit ledarledd verksamhet i Segersäng. Lokalen och utrustningen såg inte
heller ut att vara anpassad för ungdomar. Det som beskrevs erbjudas var mest att samtala och
spela spel tillsammans med fritidsledarna.
Övriga besök
Ytterligare besök gjordes också på Särskolan Linden, på IM-programmet och ett samtal med
ansvarig för en ridklubb angående ridning för funktionsnedsatta. Besöken var viktiga för att få
en helhetsbild av verksamheterna i Tillgänglig fritid för alla. Vår tolkning från dessa besök
överensstämmer med vad projektgruppen själva berättar i fokusgruppsintervjuerna. Att
projektaktiviteterna riktade mot funktionsnedsatta ser ut att ha gett ett betydligt tydligare
resultat än med gruppen som inte är funktionshindrade.
4.3 Hälsofrämjande skolutveckling
Inledningsvis presenteras uppdragsbeskrivningens framställning av projektet 2012. Därefter
följer projektgruppens beskrivningar av sitt arbete i projektet följt av målgruppens
24
beskrivningar av projektet. Avsnittet avslutas med en jämförelse mellan projektgruppens och
målgruppens beskrivningar.
Syfte och mål med projektet:
Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och skolor, genom att stärka och vidareutveckla
en hälsofrämjande lärmiljö med utgångspunkt ifrån läroplanerna och med ett salutogent
förhållningssätt.
Målgrupp för insatser:
Personal, föräldrar och barn/elever i Sorunda
Arbetsområden/fokus:
Förhållningssätt och goda relationer
Förebygga barns ohälsa/Förebyggande elevhälsa
Delaktighet och demokrati
Goda levnadsvanor (i skola och på fritiden)
Projektgrupp: Projektledare/facilitator (beteendevetare), handledare (specialpedagog),
utbildare/facilitator (speciallärare).
4.3.1 Projektgruppens beskrivning av sitt arbete
Första projektåret
Projektgruppen beskriver i de första samtalen under vintern och våren 2013 att de startade sitt
uppdrag med att bygga upp en projektorganisation under sommaren och hösten 2012.
Projektgruppen beskrev projektet som ”enormt stort” och ”spretigt”. ”Det är svårt att avgränsa
arbetet eftersom allting ska ingå”. Projektets geografiska avgränsning framträder som tydligt
men projektet innehåller aktiviteter riktade mot samtliga verksamheter från förskola ända upp
till årskurs nio. Arbetet under hösten 2012 beskrevs som en lång process med besök på alla
förskolor och skolor för att presentera projektet och utveckla arbetsformer, skapa
arbetsgrupper och handledningsgrupper. En av de första frågorna som projektgruppen
arbetade med var hur de skulle kunna lägga upp sitt arbete så att det blev en helhet från
förskolan upp till högstadiet.
Ett dilemma som beskrivs av projektgruppen var att flera av målen i projektplanen var för
stora och snarare upplevdes som visioner än som konkreta mål att arbeta mot. Målen
presenteras nedan och är hämtade från Projektplanen (rev 2013-02-03).
Övergripande mål
Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor.
Delmål
1) Att förebygga barn- och elevers utanförskap
2) Utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd
3) Förbättra levnadsvanor bland barn och elever
4) Utveckla kompetensen kring metoder för livsstilsförändring gällande levnadsvanor.
5) Öka delaktigheten och påverkansmöjligheten hos barn och elever
25
Det delmål som projektgruppen upplevde som mest konkret var att ”utveckla kompetensen
kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd”. Projektgruppen berättar att mycket
av arbetet därför har riktats mot arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Flera olika
kontakter och aktiviteter har enligt projektgruppen utvecklats angående detta under det första
året, tillexempel ett samarbete med Stora studion om arbetssätt i mötet med barnen, ett lokalt
utvecklingsarbete i Vika, samarbete med mobila skolteamet, fortbildning för fritidshemmens
personal med fokus på elever i svårigheter mm.
I projektplanen (rev 2013-02-03, s.4) beskriver projektgruppen att de utifrån forskningsrön
och styrdokument har ”brutit ned de ursprungliga målen” ovan och formulerat följande syfte
följt av tre teman:
Syftet är att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmijö, i förskola och skola i
Sorunda, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt, samt att
stödja utvecklingen av en meningsfull fritid för barn och unga.
•
•
•
Förebyggande barnhälsa/elevhälsa samt kvalificerat stöd
Goda levnadsvanor
Delaktighet & demokrati
Utvärderingens bedömning är att omformuleringen ovan har sin grund i behovet av att
avgränsa arbetet i projektet. Syftesformuleringen och nedbrytningen av ursprungliga mål, som
de beskrivs i projektplanen, är snarare en beskrivning av de områden som projektgruppen valt
att prioritera i det fortsatta arbetet än mål att arbeta mot ur ett projektperspektiv (se kapitel 2).
Projektgruppen beskriver också de tre punkterna som teman och inte som mål vilket vittnar
om att deras ambition varit att tydliggöra och avgränsa antal aktiviteter i projektet. Men de har
lite att göra med de ursprungliga målen enligt vår tolkning.
Projektgruppen beskriver att det inte är en samsyn i verksamheten angående hur särskilt stöd
ska utformas. En viktig aktivitet i projektet under det första året för att öka samsynen och
förståelsen för varandra har varit grupphandledning för lärare i Sorunda som arbetar med barn
i skolår F-9. På förskolan har projektgruppen istället arbetat med nätverksgrupper i första
hand. I grupphandledningen har ett stort fokus varit på att personalen ska kunna prata öppet
med varandra om vad olika barn behöver och hur vi vuxna kan hjälpa barnen att utveckla
fungerande verktyg i vardagen. En huvudfråga var: Hur kan undervisningen anpassas till
elever i behov av särskilt stöd? I handledningen har även mycket tid handlat om personalens
egna frustrationer och det kollegiala samarbetet.
Centralt för projektgruppen under det första året har också varit att arbeta med att börja
utveckla ett förebyggande elevhälsoarbete som är mer strategiskt och tydligt än tidigare.
Projektgruppen beskriver att detta arbete har tagit tid och ännu inte är färdigt. Målet är att
elevhälsoarbetet ska inriktas mot mer förebyggande lösningar och arbetssätt och inte vara så
akutstyrt som det varit tidigare. Frågor projektgruppen jobbar med är vilka aktörer som ska
26
ingå i detta arbete och hur det ska organiseras. För att reda ut detta har en arbetsgrupp träffats
kontinuerligt bestående av skolans ledning, kurator och arbetslagsrepresentanter. Målet är att
ha ett helt komplett Elevhälsoteam i framtiden på rektorsområdet bestående av:
•
•
•
•
•
•
Rektor
SYV
Skolsköterska
Psykolog
Kurator
Specialpedagog
Men här återstår mycket arbete enligt projektgruppen innan ett komplett fungerande
elevhälsoteam är på plats. Roller, funktioner, arbetsbeskrivningar, dokumentation mm måste
utvecklas och tydliggöras. Målet är att utveckla ett mer likvärdigt elevhälsoarbete på skolorna.
Projektgruppen har inlett ett utvecklingsarbete då de bland annat hållit i två halvdagar om
elevhälsogruppens (EHT) arbete. Vidare beskriver Projektgruppen att de nu har som mål att
utveckla den strategiska elevhälsans organisation och långsiktiga arbete under det andra
projektåret. Att det ska bli ett team som jobbar kontinuerligt och förebyggande ute i
verksamheten och inte bara har funktionen av att rycka in när något inte fungerar
Projektgruppen berättar att i början fick mycket tid och energi läggas på att bryta ner de stora
projektmålen till konkreta aktiviteter som skulle kunna implementeras och föras ut i de olika
målgrupperna. Det tog nästan ett år att implementera projektet och få legitimitet för sitt arbete
bland personalen ute i verksamheten. Ett annat dilemma var att projektgruppen upplevde en
konflikt mellan politikers intention att nå snabba mätbara resultat och att forskningen
samtidigt säger att det är omöjligt att nå det övergripande målet om ökad måluppfyllelse på
kort tid när det handlar om processer som måste få ta 3-8 år för att man ska kunna se mätbara
resultat:
Det är en konflikt mellan vad forskningen säger och vad politiker vill ha…politikerna vill
ha snabba resultat men forskningen säger att det tar lång tid…minst tre år…upp till åtta år
Ett annat dilemma för projektets legitimitet var att projektet skulle genomföras samtidigt som
stora nedskärningar av personal i rektorsområdet genomfördes. I handledningen av olika
lärargrupper, inom ramen för projektet, var ängslan och frustrationen över nedskärningarna
något som ofta spontant kom upp i diskussionerna. Detta innebar enligt projektgruppen en
upplevelse hos verksamhetens personal att deltagarna i projektgruppen skulle ersätta
borttagna tjänster och agera som ”de nya speciallärarna och specialpedagogerna”. Detta
upplevdes underminera projektgruppens mer konsulterande roll och det var ett ”naturligt
motstånd” mot projektet under en lång tid.
Projektgruppen diskuterade också under första året kontinuerligt var fokus på deras aktiviteter
och insatser egentligen skulle ligga. Skulle de jobba mot föräldrarna?, mot barnen?, mot
27
personalen? Eller mot samtliga grupper på en gång? Den primära målgruppen för projektets
arbete blev i ett tidigt skede personalen, som i sin tur skulle utveckla viktiga kompetenser i
mötet med barnen och föräldrarna. ”Vilket innehåll skulle då fokus främst ligga på i
projektet? Hur ska vi egentligen jobba?” var vanliga frågor då projektgruppen träffades. När
projektgruppen diskuterade detta under intervjun våren 2013 nämndes så mycket som 21 olika
innehåll av olika karaktär. Dessa var: Handledning, jämställdhet, demokrati, delaktighet,
främlingsfientlighet, elevinflytande, utveckling av elevhälsan, röris, rökning, alkohol/Effekt,
utveckla ledarskapet i klassrummet, elever i behov av särskilt stöd, frånvaroproblematiken,
mobbning, inkludering, kommunikationen mellan lärare-ledning, hur bemöter vi konflikter,
tematiska föräldramöten, föreläsningar, nätverksträffar på förskolan, skolmatsalssituationen
på högstadiet. Listan på innehåll skulle kunna fördubblas om alla aktiviteter som finns
dokumenterade av projektgruppen själva skulle adderas.
Projektgruppen beskrev också att de ser stora möjligheter att nå ut med projektets intentioner
och aktiviteter det närmaste året eftersom de upplevde ett stort intresse hos ledningen ute i de
olika verksamheterna. De upplevde också att legitimiteten och viljan att jobba med projektets
innehåll hade ökat i flera av personalgrupperna. En svårighet som beskrevs med projektet var
att få till gemensamma tider med all personal och att det mesta av aktiviteterna inom projektet
var uppdelat i de olika åldersindelningar som finns i verksamheten.
En annan svårighet som återkom under intervjuerna och som flera gånger beskrevs som
stressande, var konflikten mellan de två olika perspektiv som beskrivits tidigare. Nämligen
den politiska intentionen och vad forskningen visar:
Största svårigheten med projektet är att kunna visa mätbara resultat snabbt. Det känns lite
konstigt att man tänker uppifrån att det ska ske en förändring på ett år när det handlar om en
dålig trend i Sorunda som skett under minst tio års tid
Andra projektåret
Projektgruppen beskriver att förutsättningarna för deras arbete har varit lite problematiska
emellanåt då folkhälsosamordnaren blev sjuk och deras egen chef blev förvaltningschef.
Konsekvensen har blivit förseningar, många inställda möten och att ”folk har suttit på olika
stolar”. Positivt är att det varit en kontinuitet i gruppens sammansättning och deras arbete
ända från starten och detta upplevs nu av medarbetarna ha börjat ge resultat efter två år:
Nu har det börjat hända saker…första året handlade det ju mest om att bygga upp ett
förtroendekapital i organisationen…till exempel det här med handledning…vad är
det?...vad kan vi ha för nytta av det?...Ibland möttes man då i början av attityden: Jaha är
du anställd av centrala elevhälsan och kommer ut hit som en slags auktoritet…men nu
känns legitimiteten i verksamheten bra…det flyter på
Projektgruppen berättar i juni 2014 om hur de upplevt sitt arbete med projektet under det
senaste året. Framträdande är att projektgruppen nu är mer säkra på att deras arbete har och
28
kommer att ge resultat inom flera områden som de jobbat med. ”Man kan se att vi har varit en
stödfunktion för skolorna”, berättar en av medarbetarna. Mest nöjda beskriver de att de är
med alla insatser och aktiviteter de gjort inom ramen för det andra delmålet som handlar om
att utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. En central
del i utvecklingen, vilket de arbetat med kontinuerligt, har varit kartläggningen av elevhälsan:
Vi har gjort en gedigen kartläggning om vilka styrkor som finns och om vad som är
utmaningar […] Det vi har lyckats med mest är att få en mer enhetlig organisation runt
elevhälsan som gynnar barn i behov av särskilt stöd […] Det har i alla fall gått långsamt
framåt men förändringen kommer att ta tid […] Vi har skapat en struktur som är bra men
det innebär ju inte att alla människor förändras snabbt. Den här treårsperioden är ju
egentligen minimal och tyvärr måste vi driva på hårt för saker måste ju ske snabbt…sen
är projektet slut
Att det faktiskt är ett projekt som är tidsbegränsat upplevs som stressande. Projektgruppen
beskrev att de vill göra mycket så snabbt som möjligt men att de hela tiden måste känna av
och anpassa sitt arbete efter vad som händer i olika personalgrupper och med organisationen.
”En del är ju med på tåget medans andra knappt vet vilket tåg de har hoppat på”, berättar en
av medarbetarna. Projektgruppen berättar också att både skolledningen och vissa
personalgrupper ibland har signalerat under året att det har gått för fort och att förändringar
måste få ta mer tid för att landa inom organisationen. ”Vi orkar inte med mer nya aktiviteter
nu…Stopp!...Det är maxat just nu”, är signaler som de har fått från några personalgrupper
under året. Skolledningen upplevs också ibland ha velat bromsa lite under året: ”Det har
funnits en underliggande kritik mot ledningen som har gjort att ledningen ibland velat bromsa
upp och tycker att det går för snabbt”, berättar en av medarbetarna.
Som tidigare nämnt gjorde projektgruppen under första året tidigt en prioritering med en
tydlig inriktning mot personalen i verksamheten och att utveckla kompetenser i arbetet med
barn i behov av särskilt stöd. En av medarbetarna i projektgruppen berättar att de under andra
året gjort flera ytterligare egna prioriteringar och avgränsningar. De ursprungliga målen som
mer upplevs som visioner går egentligen inte att arbeta mot i det konkreta arbetet enligt
projektgruppen:
Våra mål är ju inte specifika utan vi ska ju rädda hela Sorunda och alla barn i samhället
[…] Var och en av de olika innehållen skulle ju kunna vara ett eget projekt och vi skulle
ju lika väl kunna vara tio personer som jobbade heltid med detta […] Anledningen till att
det ändå har fungerat är ju för att vi är så driftiga och inte sitter på våra stolar och inväntar
order…vi har ju själva fått driva sakfrågorna och innehållet väldigt hårt.
Projektgruppen beskriver att ytterligare framträdande prioriteringar andra året för att utveckla
personalens kompetenser i arbetet med barn i behov av särskilt stöd är:
29
1) Mer fokus på ledarskapsdelen i skolan. Genom handleding i olika former kan personalen få
redskap i mellanmänskliga möten och ”få syn på sig själv”.
2) Handledning med all personal i F-5, cirka 20 grupper.
3) Då 6-9 inte var fungerande arbetslag så fokuserades arbetet där på arbetslagsutveckling och
ibland individuell handledning för att möjliggöra bättre relationer i arbetslagen i framtiden.
4) Barnhälsa och levnadsvanor i ett större perspektiv har tonats ner. Citat i intervjun: ”Vad gäller
levnadsvanor så har det ju blivit mest mot en rökfri skola”.
5) Samverkan med föreningar har prioriterats bort.
Prioriteringarna handlar om en ambition i projektgruppen om att få en kontinuitet i det
kollegiala lärandet i arbetslagen och i hur elevhälsan arbetar strategiskt och förebyggande,
något som ska bestå även när projektet upphör:
Elevhälsan vill vi ska utvecklas mot en pedagogisk elevhälsa in i arbetslagen
Vi har en tanke att bygga in handledningen kontinuerligt i skolans struktur…att ha en
grupp i framtiden med arbetslagsledare där de får ha metahandledning av mig och sen får
ha handledning i arbetslagen själva…så att vi får in det i organisationen och det lever
kvar efter projektet.
När projektgruppen själva summerar vad som har varit mest lyckat i deras arbete under de två
första åren så beskriver de en långsam process där många olika aktiviteter har bidragit till att
en förbättring har startat. Processen menar de handlar om att jobba med förhållningssätt hos
personalen som gör att personalen får tid att tänka och bearbeta själva och att detta kan
utvecklas till nya sätt att agera i mötet med andra. Några av de aktiviteter som projektgruppen
själva lyfter fram som de mest framgångsrika i sitt arbete är:
1) Arbetet med kompetensutveckling för att öka kompetensen kring metoder som stödjer barn i
behov av särskilt stöd. En del av detta är att all personal utvecklar ett mer inkluderande synsätt
och arbetar mer kompensatoriskt där en minskning av små undervisningsgrupper bör vara ett
mål. En annan del av detta arbete har varit att med hjälp av ledningen bygga upp
stödstrukturer för framtida handledning.
2) Arbetet med att under det senaste året under tio tillfällen ha byggt upp processtödet till
arbetslagsledarna. Detta arbete har fokuserat på verktyg, metoder och förhållningssätt om hur
de utvecklar arbetslag och teamutveckling. Medvetenheten har ökat och projektgruppen menar
att arbetslagsledarna nu ställer högre krav på ledningen.
3) Kompetensen för lärande samtal i skolan har utvecklats där mer fokus ska vara på skolidentitet
och lärprocesser. En vision om att alla elever ska träffa sin mentor en liten stund varje morgon
för att skapa trygghet, struktur och goda relationer. ”Får vi in detta ännu mer kontinuerligt så
kan det hända något med hela skolklimatet”, berättar en av medarbetarna i projektgruppen.
30
4) Lärsatsningen på fritids där de jobbat med förmågorna har varit lyckad enligt projektgruppen.
Det har stärkt personalens yrkesprofession och deras syn på sig själva: ”Fritidspersonalen har
rest på sig och känt sig mer professionella när lärandet har synliggjorts”.
5) Bättre samverkan mellan skolan och köket. Vi har fått till regelbundna möten och det finns
idag en förståelse för att de måste ha en regelbunden dialog. ”Detta kan ses som en liten
vinst…men den är ändå otroligt viktig”, konstaterar projektgruppen.
Projektgruppen beskriver att samarbetet med de andra två projekten har varit sparsam. ”Det
finns kopplingar men det har varit väldigt trögt”, berättar en av medarbetarna. Det samarbete
som nämns är främst med ungdomsteamet och arbetet med Effekt. Samarbetet med Tillgänglig
fritid beskrivs som begränsat till arbetet med en skateboardpark och med Sorundafestivalen.
Projektgruppen berättar också att de hjälpte Tillgänglig fritid med att åka runt och
marknadsföra sig, men att det inte fanns något större intresse bland ungdomarna. ”Det
ungdomar vill göra det gör de ju själva”, menade en medarbetare i projektgruppen.
Summering av de två första åren utifrån projektgruppens beskrivning
•
•
•
•
Det tog nästan ett år att implementera projektet och få legitimitet för sitt arbete
bland personalen ute i verksamheten.
En prioritering i projektgruppens arbete gjordes tidigt mot att fokus i arbetet har
riktats mot personalen och då främst på att utveckla personalens kompetenser i att
möta barn i behov av särskilt stöd.
Handledning i olika former har varit centralt för att utveckla dessa kompetenser
En kartläggning av elevhälsoarbetet har gjorts och ett strategiskt arbete har inletts
för att få ett mer likvärdigt och förebyggande elevhälsoarbete på rektorsområdet.
Ett helt komplett Elevhälsoteam bör finnas som arbetar som en gemensam enhet.
4.3.2 Målgruppernas beskrivningar av sina erfarenheter av projektet
Målgrupperna för projektets insatser var från början definierade som personal, föräldrar och
barn/elever i Sorunda. Efter projektgruppens beskrivning av sitt arbete under våren 2013
framkom att deras konkreta arbete främst handlade om insatser riktade mot lärare i skolan och
förskolan som i sin tur genom projektets aktiviteter ska utveckla kompetenser och
förhållningssätt som ger effekter hos barn och föräldrar. Huvudfokus i utvärderingen riktades
därför mot lärarnas erfarenheter.
Nedan redovisas hur lärarna upplevde projektet Hälsofrämjande skolutveckling och hur
eleverna och rektor beskrev projektet. Redovisningarna bygger på åtta intervjuer i november
2013 och januari 2014:
31
•
•
•
•
•
•
Två gruppintervjuer med förskollärare
En gruppintervju med lärare F-5
En gruppintervju med lärare 6-9
En gruppintervju med lärare som blivit handledda
En intervju med rektor på Sunnerbyskolan
Två gruppintervjuer med elever i skolår 5-9
Utöver intervjuerna genomfördes en totalundersökning i form av en enkät med alla lärare som
var samlade på Sunnerbyskolan en studiedag i maj 2014.
Intervjuerna
Framträdande i intervjuerna är att legitimiteten för projektet är betydligt större bland personal
som arbetar i förskolan och i de tidigare skolåren än bland personal i de senare åren i
grundskolan. Samarbete och gemensamma aktiviteter mellan lärare på olika stadier beskrivs
som sparsamt förekommande inom ramen för projektet. Lärarna upplever att de efter en
gemensam uppstart inte haft några gemensamma aktiviteter med kollegor på andra stadier.
Förskollärarna beskrev sina erfarenheter av projektet utförligt och med glädje och entusiasm.
De upplevde att projektet har hjälpt dem att utveckla hela förskoleverksamheten, så här
summerade tre av förskollärarna effekterna av projektet:
Verksamheten har blivit kvalitativt bättre för vi har blivit mer medvetna
Vi har blivit bättre
Vi har nu fått mycket mer än övriga i Nynäs och fått upp ögonen för hälsofrågor
Det som framträder i intervjuerna med förskollärarna är att de upplever att de fått nya redskap
för att arbeta med förebyggande hälsa och demokrati i barngrupperna och att samverkan med
föräldrarna har ökat. De uttrycker också att de fått mer tid för att träffas, samtala och
reflektera tillsammans angående verksamheten och styrdokumenten. Denna tid upplevs som
mycket värdefull. De konkreta aktiviteter som de deltagit i inom ramen för Hälsofrämjande
skolutveckling som beskrivs som viktiga är:
•
•
•
•
•
Föreläsningar
Kontinuerliga nätverksträffar
Röris/Minirörisutbildning & Friskis och svettis
Diskussioner om barndemokrati
Tematiska föräldramöten
Lärarna F-5 berättade att de kände sig ”mycket delaktiga” i projektet Hälsofrämjande
skolutveckling, men att de upplevde aktiviteterna som ”enormt spretiga” med ”extremt många
olika delar”. Lärarna berättade att de har stor tilltro till att projektet bidrar till en bättre skola
och på sikt högre måluppfyllelse, men att det är en process som måste få ta lång tid och att
32
resultaten förhoppningsvis kommer om 5-6 år om arbetet fortsätter. De menar att det har hänt
något med deras förhållningssätt i mötet med barnen:
Detta är det första projekt som verkligen har hjälpt mig i mitt konkreta arbete med barnen
Arbetsglädjen på skolan har ökat genom projektet
Projektgruppens idéer har landat i klassrummet
Flera av lärarna beskrev att projektets personal har stöttat dem kontinuerligt och att ”vikänslan” har ökat på skolan under projekttiden. Det som beskrevs som de viktigast
aktiviteterna i projektet var handledningen och föreläsningar.
Lärarna 6-9 berättade att de inte hade så stor kännedom om projektet Hälsofrämjande
skolutveckling. Flera av lärarna kände sig inte alls delaktiga i projektet och visste inte vad
projektet innebar eller vilka aktiviteter som var kopplade till projektet.
Flera av lärarna menade att resurser borde användas till konkret undervisning och mer vuxna
istället för att satsa på projektverksamhet som de inte tror kommer öka skolans
måluppfyllelse. Så här beskriver två av lärarna:
Bättre att använda tiden för undervisning istället för till projekt
Vi har ett så kallat hälsoprojekt, men vi mår ju inte bättre
Det lärarna ansåg varit bra med projektet var studiedagarna med föreläsningar. Men samtidigt
ansåg flera av dem att tid för att reflektera och använda sig av föreläsningarnas innehåll inte
finns när lärare tvingas göra mer och mer saker än att undervisa. Samtidigt har det skett
neddragningar av personal i rektorsområdet. Några lärare uttryckte att projektgruppen kunde
hjälpa till att ta hand om de barn som inte fungerar i klassrummen istället för att hålla på med
en massa olika fragmentariska insatser som inte löser några problem.
I intervjun med handledda lärare framträdde att lärarna upplevde sig delaktiga i projektet och
att det har varit en kontinuitet i handledningen med cirka fem handledningstillfällen per
termin. Handledningstillfällena utgår enligt lärarna alltid från gruppens behov och brukar
hålla på i cirka 90 minuter. Lärarna var överlag nöjda med handledningen och menade att den
hjälper till att lyfta och synliggöra faktorer som höjer lusten att lära i undervisningen. Lärarna
berättade att de upplevde projektet som spretigt och med för mycket olika aktiviteter: ”Man
vet ju inte vad som är vad eftersom det är så mycket...vad ingår egentligen i projektet?”.
Föreläsningarna som de varit på inom ramen för projektet menade de har lyft vissa
diskussioner, men det har varit för mycket teorier och avsaknad av konkreta metoder i arbetet
med barnen.
33
Rektor beskriver att projektgruppen främst arbetat mot lärarna och att det kan ses som en extra
resurs för lärarna på skolan. Det var ett motstånd mot projektet från lärarna i början, men det
vände efter några månader. Rektorn beskriver att hon nu ser en positiv effekt av projektet i
flera av arbetslagen och att måluppfyllelsen kan öka i framtiden om arbetet med den
”pedagogiska hälsan” utvecklas ytterligare.
Ingen av Eleverna kände till själva projektet Hälsofrämjande skolutveckling. När de
diskuterade vad det kunde vara för något så trodde eleverna att det handlade om faror på nätet,
skolmaten, antirökpropaganda och att motverka mobbning.
Enkäten
För att få en kvantitativ bild av upplevelser av projektet från den primära målgruppen för
Hälsofrämjande skolutveckling samlades en enkät in i maj 2014. Enkäten (bilaga 2) syftade
till att undersöka hur lärarna i Sorunda upplevde projektverksamheten. Urvalet omfattar 42
personer vilket är samtliga lärare som var närvarande på studiedagen då enkäten samlades in
på Sunnerbyskolan. Nedan inleds med en redovisning av hur lärarna var fördelade mellan
könen och vilka åldrar de undervisade:
Tabell 1: Könsfördelning i
enkäten i procent
Kön
Män
Kvinnor
Totalt:
Antal
8
34
Procent
19
81
42
100
Tabell 2: Visar fördelningen av var
Respondenterna är verksamma
Undervisar i
Förskoleklass
Skolår 1-3
Skolår 4-6
Skolår 7-9
Antal
5
16
25
18
Procent
12
38
60
43
En stor andel av lärarna (34 st) var alltså kvinnor. De åtta männen var verksamma i skolår 4-9.
Många av lärarna var verksamma i flera olika åldersgrupper.
Kännedom om de tre projekten i utvärderingen
78 procent av lärarna uppgav att de upplevde sig delaktiga i projektet Hälsofrämjande
skolutveckling. Ytterligare 17 procent uppgav att de kände till vad projektet innebär. De
övriga två projekten inom ramen för den här utvärderingen var det få av lärarna som var
insatta i. 32 procent av lärarna uppgav att de har tagit del av vad Socialtjänstens
ungdomsteam är och motsvarande siffra för Tillgänglig fritid för alla var 20 procent. Cirka 30
procent av lärarna kände inte till projektet Tillgänglig fritid för alla.
34
Tabell 3: Svarsfördelning i procent av samtliga som besvarat
enkäten angående hur väl de känner till följande projekt
Hur väl känner du till följande
projekt ? Kryssa för det
påstående som stämmer bäst:
Socialtjänstens ungdomsteam
Hälsofrämjande skolutveckling
Tillgänglig fritid för alla
Jag känner ej
Jag har
till detta
endast hört
projekt
talas om detta
projekt
12
0
29
Jag har tagit
del av vad
projektet
innebär
Jag upplever
mig delaktig
i projektet
32
17
20
2
78
0
54
5
51
Inställning och erfarenheter av projektet Hälsofrämjande skolutveckling
Tabell 4 nedan visar genomgående att en majoritet av lärarna (69-92 %) har goda erfarenheter
och en positiv inställning till projektet Hälsofrämjande skolutveckling. 78 procent anser att det
stämmer ganska bra eller i hög grad att projektverksamhet är viktiga inslag i skolans
verksamhet. 92 procent av lärarna uppger att de har god insikt i målen för projektet
Hälsofrämjande skolutveckling och 90 procent upplever att informationen angående projektet
varit tillräcklig. 76 procent av lärarna uppger också att innehållet i Hälsofrämjande
skolutvecklings aktiviteter har motsvarat deras behov på ett bra eller mycket bra sätt och 87
procent är nöjda eller mycket nöjda med den fortbildning projektet har erbjudit. Det är dock
relativt många (31%) som har svarat att de inte vet eller att de inte anser att projektet
Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat skolans förutsättningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Lärare som är verksamma i skolår 7-9 är mer skeptiska till detta än
lärare i de lägre skolåren.
Tabell 4: Svarsfördelning i procent av samtliga som besvarat enkäten på följande påståenden angående
projektet Hälsofrämjande skolutveckling:
Kryssa för i vilken grad varje påstående
stämmer in på Dig:
Jag har god insikt i målen för projektet
Hälsofrämjande skolutveckling
Stämmer
inte alls
Stämmer
föga
Stämmer
ganska bra
Stämmer i
hög grad
Vet ej
3
5
51
41
0
5
5
52
38
0
Innehållet i aktiviteterna inom
Hälsofrämjande skolutveckling har motsvarat
mina behov
2
15
37
39
7
Jag är nöjd med den fortbildning jag har
erbjudits att delta i inom ramen för
Hälsofrämjande skolutveckling
2
10
39
48
0
Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat
skolans förutsättningar för att öka
måluppfyllelsen för eleverna
2
10
50
19
19
0
10
33
45
12
Informationen om projektet Hälsofrämjande
skolutveckling har varit tillräcklig
Jag upplever att projektverksamhet är viktiga
inslag i skolans verksamhet
35
Värderingar och uppfattningar av effekterna av Hälsofrämjande skolutveckling
Tabell 5 nedan visar att en majoritet av lärarna (69% respektive 88%) upplever att projektet
Hälsofrämjande skolutveckling har lycktas väl med att förebygga barn- och elevers
utanförskap och att projektet framförallt har utvecklat kompetenser hos personalen om
metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. Däremot är lärarna mer tveksamma till att
projektet har bidragit till att utveckla personalens kompetenser om metoder för
livsstilsförändring gällande barnens och elevernas levnadsvanor. Endast 31 procent av lärarna
upplever att projektet Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat levnadsvanor bland barn
och elever. 53 procent av lärarna upplever att projektet har bidragit till att öka delaktigheten
och påverkansmöjligheterna för barn och elever. Lärare som är verksamma i skolår 7-9 är
även här mer skeptiska till projektet Hälsofrämjande skolutvecklings effekter än lärare i de
lägre skolåren.
Tabell 5: Svarsfördelning i procent av samtliga som besvarat enkäten på följande påståenden
angående effekterna av Hälsofrämjande skolutveckling:
Kryssa för i vilken grad varje påstående
Stämmer
Stämmer
Stämmer
Stämmer i
stämmer in på Dig:
inte alls
föga
ganska bra
hög grad
Vet ej
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling
2
10
43
26
19
förebygger barn- och elevers utanförskap
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
utvecklat kompetensen hos personalen om
metoder som stödjer barn i behov av särskilt
stöd
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
utvecklat personalens kompetenser om
metoder för livsstilsförändring gällande
barnens och elevernas levnadsvanor
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
förbättrat levnadsvanor bland barn och elever
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
ökat delaktigheten och påverkansmöjligheterna
för barn och elever
0
10
52
36
2
5
19
36
14
26
5
17
29
2
53
2
17
48
5
28
Sammanfattning av resultatet från enkäten
•
•
•
•
•
36
78 procent av lärarna uppgav att de upplevde sig delaktiga i projektet
En klar majoritet av lärarna uppger att de har goda erfarenheter och en positiv
inställning till projektet.
76 procent av lärarna uppger att innehållet i Hälsofrämjande skolutvecklings
aktiviteter har motsvarat deras behov på ett bra eller mycket bra sätt.
87 procent av lärarna är nöjda eller mycket nöjda med den fortbildning projektet
har erbjudit.
88 procent av lärarna upplever att projektet utvecklat kompetenser hos personalen
om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd.
•
•
•
Lärarna är tveksamma till att projektet har bidragit till att utveckla personalens
kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barns och elevers
levnadsvanor. Endast 31 procent av lärarna upplever att projektet har förbättrat
levnadsvanor bland barn och elever.
53 procent av lärarna upplever att projektet har bidragit till att öka delaktigheten
och påverkansmöjligheterna för barn och elever.
Lärare som är verksamma i de lägre åldrarna är mer positiva till projektet och dess
effekter än lärare verksamma i skolår 7-9.
Vilka faktorer ansåg lärarna mest avgörande för att elevernas måluppfyllelse ska öka?
39 av 42 lärare svarade på den öppna frågan i enkäten angående vilka faktorer som anses
viktigast för att öka måluppfyllelsen i verksamheten. I innehållsanalysen av svaren framträder
fyra olika ståndpunkter:
1) Vi som jobbar här måste själva ändra vårt förhållningssätt och öka vår kompentens i
mötet med barn och föräldrar. Inställningen här är att hela skolan måste bli bättre på att
individanpassa undervisningen till elevernas behov och intressen. Att det handlar om
att bli medveten om sitt eget förhållningssätt och bemötande mot barn och föräldrar så
att de upplever ett sammanhang och en meningsfullhet i mötet med skolan. Förståelsen
för att vi är varandras lärandemiljö är viktig. Mycket av aktiviteterna inom ramen för
projektet Hälsofrämjande skolutveckling är en start i rätt riktning, men det här arbetet
tar tid innan resultaten kommer.
2) Det är en resursfråga. Allt handlar om resurser. Nu har vi inte tid att hjälpa elever som
behöver stöd. Vi kan inte nå en högre måluppfyllelse om resurserna hela tiden dras ner som de
gjorts de senaste åren. Antalet lärare minskar och klasserna är för stora. Antalet
specialpedagoger och speciallärare skärs ner. Alla lärare måste dessutom ha mycket goda
ämneskunskaper om måluppfyllelsen ska kunna öka. Mer undervisningstid för elever som
halkar efter.
3) Det handlar framförallt om att följa upp barnens resultat. Det primära för att nå en ökat
måluppfyllelse är att följa upp barnens kunskapsutveckling och sätta in åtgärder tidigt när
barnen uppvisar brister i sin kunskapsutveckling. Avgörande är att skolan fokuserar på
kunskaper och barnens lärande i de olika ämnena. Vi måste ställa höga krav på eleverna.
4) Ledningen, föräldrarna och eleverna måste ta ett större ansvar. Tydligheten i ledarskapet
på skolan måste bli bättre om måluppfyllelsen ska kunna öka. Föräldrar måste ta ett större
ansvar för sina barns skolarbete. Närvaron måste öka för eleverna. Om eleverna inte kommer
till skolan kan vi lärare inte göra något. Eleverna måste vara mer motiverade.
37
4.3.3 En jämförelse mellan projektgruppens och lärarnas beskrivning
Projektgruppens och lärarnas beskrivningar förstärker varandra och ger tillsammans en bild av
vad projektet egentligen har varit under de första två åren. Projektgruppens beskrivning av sitt
långa arbete med att implementera och få legitimitet för projektet gav förmodligen ganska bra
resultat eftersom intervjuerna och enkäten visar att en majoritet av lärarna upplever sig
delaktiga i projektet Hälsofrämjande skolutveckling och har goda erfarenheter och en positiv
inställning till projektet. Att legitimiteten för projektet är större bland personalen i de lägre
åldrarna framträder tydligt både i intervjuerna med projektgruppen, i intervjuerna med
målgrupperna och i enkäten.
Utvärderingens tidigare beskrivningar av att projektgruppen mer och mer avgränsat sitt
konkreta arbete främst mot kompetensutveckling för personalen i mötet med barn i behov av
särskilt stöd bekräftas i enkätsvaren. 88 procent av lärarna upplever att projektet utvecklat
kompetenser hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd, men
däremot är lärarna väldigt tveksamma till att projektet har bidragit till att utveckla personalens
kompetenser om metoder för livsstilsförändring gällande barns och elevers levnadsvanor.
Endast 31 procent av lärarna upplever att projektet har förbättrat levnadsvanor bland barn och
elever. Hälften av lärarna är också tveksamma till att projektet bidragit till att öka
delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever.
Det som framträder blir en bild av att Hälsofrämjande skolutveckling under de två första åren
i F-9 har utvecklats till att bli Specialpedagogisk skolutveckling med vissa hälsofrämjande
inslag. På förskolan däremot upplever personalen i betydligt större utsträckning att centrala
delar av projektet också har handlat om barnhälsa, elevdemokrati och samverkan med
föräldrar.
38
5. Samverkan mellan projekten
I utvärderingsuppdraget ingår att över tid studera hur samverkan mellan projekten fungerat
och utvecklats. Kapitlet inleds med beskrivningar från de tre projekten. Därefter görs en
sammanfattande utvärdering av samverkan mellan de tre projekten med utgångspunkt i
utvärderarnas tolkningar.
5.1 Projektgruppernas beskrivning av samverkan
Socialtjänstens ungdomsteam
Socialtjänstens ungdomsteam beskriver att det inte förekommer speciellt mycket samarbete
med Hälsofrämjande skolutveckling mer än att de har möten då och då där samtliga tre projekt
som ingår i denna utvärdering träffas och delger varandra vad som händer. Det som gjorts är
att de haft tematiska föräldramöten i Sorunda med hjälp av metoden Effekt. Ungdomsteamet
beskriver även att det är ganska naturligt att de inte har så stort utbyte med Hälsofrämjande
skolutveckling eftersom de framförallt arbetar med yngre åldrar. En projektdeltagare beskriver
det på följande sätt:
I Sorunda har det varit temamöten med föräldrarna. Det projektet och vårt projekt har
nästan ingenting med varandra att göra, de jobbar ju framförallt mot yngre år vår
målgrupp är 12-20.
Vidare beskriver projektgruppen att samverkan sker vid behov och när det gäller Sorunda så
är det i första hand med en av deras projektdeltagare som de haft samarbete med och då i form
av nämnda Effekt. Med Tillgänglig fritid för alla var samarbetet inledningsvis nästan
obefintligt, men samarbetet blev något mer påtagligt efterhand och idag sker då och då
spontana kontakter vid behov. Ungdomsteamet beskriver att de är på ”gårdarna ibland och
inskolningsläger (Sågen)”, vilket gör att de har ett naturligare samarbete med Tillgänglig fritid
för alla jämfört med Hälsofrämjande skolutveckling. De beskriver att de ”checkar av med
fritid” då och då vilket ger en bättre koll på ungdomarna. De beskriver även att det var en
positiv kraft som kom in i och med att nya chefen för fritidshemmen började våren 2014 och
att det överlag har den samverkan som behövs.
Hälsofrämjande skolutveckling
Projektdeltagarna i Hälsofrämjande skolutveckling beskriver att viss samverkan inleddes
under 2013 med de båda andra projekten. Men det har inte skett någon samverkan på det stora
hela under projektperioden. ”Det finns kopplingar men det är väldigt trögt” beskriver en av
deltagarna i projektgruppen. När det gällde samarbetet med Socialtjänstens ungdomsteam så
handlade det om att utbilda föräldrar enligt metoden Effekt. Samarbetet med Tillgänglig fritid
för alla bestod inledningsvis av att visa upp vilken föreningsverksamhet som förekommer i
Sorunda. Det har också skett ett samarbete med att få till en skateboardpark samt Sorundafestivalen.
39
Tillgänglig fritid för alla
Projektdeltagarna i Tillgänglig fritid för alla beskriver att de haft lite samverkan med de andra
projekten. Viss föreningsverksamhet har skett tillsammans med projektet Hälsofrämjande
skolutveckling, men det behöver konkretiseras enligt en av projektdeltagarna. Projektgruppen
beskriver att de kontaktar Socialtjänstens ungdomsteam vid behov och att de då och då är på
fritidsgårdarna, men de ställer sig samtidigt frågande om detta är samverkan. En
projektdeltagare beskriver det så här:
[…] vi har fått på oss att vi ska samverka, men det är nog olika idéer vad samverkan
innebär. Vi arbetar alla med barn och ungdomar, men vet inte om det finns
samverkansmål.
Projektgruppen instämmer i detta och de menar att det inte finns en samsyn mellan projekten
vad samverkan innebär. Detta beror bland annat på att den person som skulle hålla i
samordningen mellan projekten och därigenom också hjälpa till med samverkan blev
sjukskriven under en längre tid. Detta innebar att ingen annan tog tag i att arrangera
kontinuerliga möten mellan projekten.
5.2 Utvärderarnas beskrivning av samverkan mellan de tre
projekten
Ett sätt att beskriva innebörden av samverkan mellan olika projekt är att de kollektiva
kompetenser som utvecklas inom ett projekt kan bidra till bättre kvalitet och effektivitet i ett
annat projekt. Detta kan naturligtvis vara på individnivå men i första hand handlar det om
respektive projekt som organisation och de kunskaper och erfarenheter som utvecklas inom
projektet. När det gäller de tre projekten som är föremål för denna utvärdering så har det i
stort sett inte skett någon samverkan mellan dessa. Vissa inslag av samarbete har funnits men
inget som kan ha haft en synergieffekt för helheten. En trolig orsak till detta är en långvarig
sjukskrivning av den person som skulle hålla i samordningen mellan projekten och hjälpa till
med samverkan och att ingen annan tog denna roll. I figuren nedan görs en schematisk bild
över samverkan mellan de olika projekten följt av några kommentarer som beskriver figuren.
Socialtjänstens
ungdomsteam
Tillgänglig fritid
för alla
Hälsofrämjande
skolutveckling
Figur 1. Figuren visar relationen mellan de olika projekten när det gäller samverkan.
40
Figuren visar hur de yrkesmässiga kompetenser som respektive projekt utvecklat kan bidra till
de andra projekten. Beroende på respektive projekts karaktär och uppgift så har det varit mer
eller mindre möjligt att bidra med kunskaper till andra projekt. Framförallt gäller detta
Hälsofrämjande skolutveckling. Projektet är såväl geografiskt som målmässigt avgränsat från
de andra två projekten och av den anledningen har det inte varit möjligt för dem att bidra med
så mycket till de andra två.
Socialtjänstens ungdomsteam utgör enligt vår bedömning en resurs åt de andra två projekten.
De kontaktas då behov uppstår, men det är sällan eller aldrig som det har behov av att
kontakta de andra projekten för att klara av sitt uppdrag. Kopplingen mellan Ungdomsteamet
och Tillgänglig fritid för alla finns, men den är svag och består endast i sporadiska kontakter.
Likaså gäller kopplingen mellan Tillgänglig fritid för alla och Hälsofrämjande skolutveckling.
41
6. Diskussion och slutsatser
I följande kapitel förs en diskussion kring de tre ingående projekten och utfallet av
utvärderingen presenteras. Kapitlet inleds med konstaterandet att projekten utvecklats bra följt
av en diskussion kring problematiken med målformuleringarna i de tre projekten. Därefter
diskuteras några övriga aspekter som utvärderarna reflekterat över under utvärderingsperioden. Kapitlet avslutas med några förslag i punktform för framtida projektverksamhet i
kommunen.
6.1 Projekten har utvecklats bra
Utvärderarnas totala bedömning är att alla tre projekten utifrån sina förutsättningar har
utvecklats bra och bidragit till hälsofrämjande arbete under den tidsperiod vi följt projekten
(jan2013-maj2014). Då flera av projektmålen är så stora att de mer kan betraktas som visioner
än delmål så innebär detta att alla dessa mål inte är uppnådda. Detta beror i första hand på att
de är formulerade på ett sätt som inte går att uppnå av en projektgrupp, under en kort
tidsperiod, utan att det handlar om betydligt längre processer som har en längre kontinuitet i
arbetets inriktning. Se vidare under avsnitt 6.2 Målen är stora och svåra att mäta.
Tillgänglig fritid för alla har enligt vår bedömning nått långt med att erbjuda meningsfulla
aktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Genom att normalisera
förutsättningar (Nirje, 2003) för olika grupper med funktionshinder i olika fritidsaktiviteter så
har många barn och unga fått en meningsfullare fritid präglad av positiva upplevelser. Några
tydliga exempel på detta är aktiviteterna Härs & Tvärs och Upp & Ner, Allaktivitetshusets
aktiviteter för unga med en funktionsnedsättning, studiecirkeln för unga med Asperger och
ridaktiviteter anpassade för funktionsnedsatta. Utvärderarna ställer sig mer tveksamma till
effekterna av aktiviteter riktade till gruppen 10-25 år utan funktionsnedsättning. Att försöka
bedriva ledarledda aktiviteter till ungdomar som inte är intresserade verkar inte framgångsrikt.
Till exempel fritid på rull som inriktat sig på att erbjuda mobila ledarledda aktiviteter i olika
bostadsområden med sparsamt intresse från ungdomarna. Men även i denna grupp, 10-25 år
utan funktionsnedsättning, finns exempel på mer tydliga positiva effekter vad gäller de mobila
fritidsledarnas arbete. Till exempel upplever vi att Ses offline har varit en lyckad satsning som
barnen har uppskattat och att samarbetet med politiker förmodligen nu resulterar i en
skateboard park. Förmodligen har mycket annat bra arbete också gjorts som är omöjligt att
konkret kunna se eller mäta. De mobila fritidsledarna uttrycker att det varit alldeles för
mycket olika saker och att de upplevt sitt arbete som ”ett duttande” på en rad olika platser och
med många olika målgrupper samtidigt. Utvärderarna kan också konstatera att Tillgänglig
fritid för alla haft långa tidsperioder av ”störningar” som inneburit att kontinuiteten i arbetet
har blivit lidande. Det som åsyftas är sjukskrivningar, nyrekrytteringar och de mobila
fritidsledarnas arbete utanför själva projektet. Under projekttiden så har enbart två av fyra
medarbetare stått för kontinuiteten under hela projektet vilket naturligtvis inte är en optimal
arbetssituation.
42
Hälsofrämjande skolutveckling bedömer vi ha kommit igång bra med att utveckla ett
specialpedagogiskt relationellt perspektiv och förhållningssätt i organisationen bland både
ledning och personal från förskola till årskurs nio. Ett arbete som, om det får fortsätta några år
till med kontinuitet, kan få stora positiva effekter. Enkäten (bilaga 2) visar också tydligt att en
klar majoritet av personalen i skolår F-9 upplever att projektet bidragit med att öka
kompetensen i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Det är dock inte rimligt att ett projekt
med tre medarbetare, under tre år, ska kunna lösa en stor problematik som pågått i över tio år,
i ett rektorsområde som Sorunda, samtidigt som personalnedskärningar genomförs.
Begreppet hälsofrämjande skolutveckling har funnits som ett nationellt nätverk för
Hälsofrämjande skola sedan 1997 i Sverige, och utvecklades några år senare till benämningen
Hälsofrämjande skolutveckling. Konceptet kommer ursprungligen från Kanada och innebär
att det är en lång process med olika steg och faser där hela organisationen måste involveras
och att man inte tror på punktinsatser utan en kontinuitet. En väl utvecklad modell för hela
detta koncept finns utarbetat hos Kommunförbundet Skåne (2007). Men utvärderarna
bedömer att utifrån projektgruppens förutsättningar, med stora och icke mätbara mål, så har
det ändå utförts ett ambitiöst arbete som också gett resultat i förhållningssätt och elevsyn
bland personalen.
Vidare ser vi att arbetet med att bygga upp en förebyggande elevhälsa med ett komplett
elevhälsoteam som jobbar med kontinuitet mot barn, föräldrar och personal har fått fart. Detta
arbete ser vi som avgörande för att Sorunda i framtiden ska kunna nå en högre måluppfyllelse.
Här bedömer vi att projektgruppen har kommit långt. Men frågan är vad som händer när
projektet är slut. Vem tar över ansvaret för utvecklingen ? Försvinner den specialpedagogiska
resursen som projektgruppen nu bidrar med?
Socialtjänstens ungdomsteam har som projekt betraktat under de åren som utvärderingen
pågått blivit en fungerande enhet. Tidigare i utvärderingsrapporten har vi beskrivit arbetet i
gruppen av karaktären omorganisation snarare än ett projekt i formell mening. Oavsett
benämning bedömer vi att deras arbete utvecklats positivt under 2013-2014 och ur ett
folkhälsoperspektiv i Nynäshamns kommun har vi svårt att se hur ett alternativ kan se ut. Vid
den sista intervjun beskrev de själva nya utvecklingsområden och saker som de anser behöver
förbättras för att verksamheten ska fungera ännu bättre; bland annat mer ändamålsenliga
lokaler. Strävan efter att kontinuerligt förbättra befintlig verksamhet vittnar om en viss
stabilitet, det vill säga, projektdeltagarna känner sig bekväma i organisationen och har därför
möjlighet att tänka på förbättringsåtgärder under pågående projekttid.
Socialtjänstens ungdomsteam är det enda av de tre projekten i utvärderingen där medarbetarna
redan innan projekttiden arbetade med ungefär samma arbetsuppgifter och med ungefär
samma målgrupper som de gör i projektet. Projektet innebar därför att dessa funktioner sattes
samman till en enhet vilket utvärderingen bedömer som lyckad. En effekt har varit att de
utvecklat tydligare och effektivare informationskanaler mellan de funktioner och kompetenser
som ingår i projektet än tidigare och som de själva beskriver att ärendegången har blivit
43
effektivare och mer sammanhållen. Fördelen med sammansättningen av de olika
kompetenserna och att deras tidigare yrkeserfarenheter på ett tydligt sätt utgjorde en del i
helheten var att deltagarna hittade sina roller relativt snabbt. Detta innebar bland annat att
fokus i ett tidigt stadium kunde riktats mot målgruppen och de behov som finns i kommunen
för att stödja barn, ungdomar och vuxna.
Utvärderingen visar att Socialtjänstens ungdomsteam utgör en viktig resurs i arbetet med
folkhälsan i Nynäshamn kommun och att projektet medfört att gruppen under en tid fått
möjligheter att pröva en konstellation där olika kompetenser kunnat samverka. Närheten
mellan de olika kompetenserna (funktionerna) har bidragit till att arbetstiden kan utnyttjas på
ett effektivare sätt jämfört med tidigare då de olika funktionerna verkade som egna mindre
enheter.
6.2 Målen är stora och svåra att mäta
I alla tre projekten som ingått i utvärderingen har de flesta av projektdeltagarna upplevt att de
mål som de arbetat mot varit för stora och otydliga. Utvärderingen visar också att i stort sett
samtliga mål som formulerats i respektive projekt saknar tydlig avgränsning och att de är
svåra att mäta. Inom området projektledarskap är korrekt formulerade projektmål avgörande
för att kunna ha tydlighet i arbetsprocessen och framförallt för att kunna avgöra huruvida
projektet lyckats eller inte (Jansson & Ljung, 2009). I kapitel 2 redogörs för en modell för att
kunna utvärdera och konstruera projektmål; modellen kallas för S.M.A.R.T (Tonnqvist,
2009). Jämförs de tre projektens målformuleringar med modellen visar utvärderingen att
projektmålen i alla tre projekten inte uppfyller: ”Specifikt” och ”Mätbart” (Se sidan 7). I två
av projekten beskriver projektdeltagarna att de inte är de själva som formulerat målen. Detta
innebär i de flesta projekt att deltagarna inte har någon tydlig bild av vad som ska uppnås och
hur detta ska göras. Målen är med andra ord inte ”Accepterade” enligt nämnda
projektmålsmodell.
Under utvärderingen har projektdeltagarna vid flera tillfällen påpekat att de inte vet om målen
kommer nås eller inte, ”eller så har vi redan gjort det” uttryckte en av deltagarna.
Anledningen till detta är att flera mål formulerats med hjälp av ord som ”minska” eller ”öka”
vilket väcker frågan om vilket riktmärke som finns och om det räcker med en positiv differens
på en (1); det vill säga, att exempelvis antalet anmälningar har minskat med en person. Det är
även problematiskt när urvalsgruppen är formulerad så stor att det i princip är omöjligt att
avgöra rimligheten i ett positivt resultat. Det är exempelvis svårt att få en uppfattning om det
skapats ”en tillgängligare fritid för att öka aktivitetsnivån för alla barn, ungdomar och unga
vuxna”. Formuleringen innebär i princip att alla personer i de tre grupperna ska vara
inkluderade i en ökad aktivitetsnivå. Ur ett projektperspektiv med utgångspunkt i tydliga,
mätbara och realiserbara mål anser vi som utvärderare att det är svårt att bedöma utfallet i
projektet med utgångspunkt i en sådan formulering.
44
Under utvärderingen har viss frustration uttryckts av projektdeltagarna över att målen varit
stora och svåra att mäta. Framförallt gäller det Socialtjänstens ungdomsteam och
Hälsofrämjande skolutveckling det är också i dessa projekt som det uttrycks en viss stress
över att målen ska nås under den treåriga projekttiden. Under intervjuerna beskrev några
deltagare att det arbete som de gör måste ses på ”mycket längre tid”. Utvärderingen visar
också att flera av målformuleringarna är av typen övergripande mål alternativt ett syfte eller
vision. Exempelvis anser vi som utvärderare att: ”Förbättra levnadsvanor bland barn och
elever” mycket väl kan utgöra ett långsiktigt övergripande mål vilket i sin tur kan brytas ned i
mindre delmål av karaktären S.M.A.R.T. Det vill säga att dessa delmål ska projektet nå under
tre för att nå det övergripande målet i exemplet ovan.
På grund av att projektmålen varit stora och svåra att mäta har projektansvarig i alla tre
projekten tillsammans med övriga deltagare på egen hand omformulerat målen, gjort
avgränsningar och försökt tydliggöra vilka aktiviteter de prioriterade att arbeta vidare med.
Tidigare, under kapitel 4, har vi redogjort för att de omformulerade målen eller formuleringen
av vilka aktiviteter som skulle prioriteras inte blivit tydligare ur ett projektperspektiv, men vi
tolkar att dessa varit nödvändiga för respektive projektgrupp i deras arbete. Det kan ses som
ett sundhetstecken i projektprocessen eftersom det visar på en tydlig vilja att försöka nå mål
och genom det också konkretisera vad projektet har lett till. Bland annat för att internt i
respektive grupp kunna formulera och tydliggöra deras arbete, inte minst när det gäller att
avgränsa projektet.
6.3 Övriga reflektioner från utvärderarna
Under de 15 dagar vi har vistats i Nynäshamn februari 2013 till maj 2014 gjorde vi några
ytterligare iakttagelser som upplevdes som något märkliga och något som skulle kunna
definieras som enbart ett specifikt vuxenproblem i organisationen. Det första handlar om
idrottshallen i Stora Vika. Alla tre projekten handlar om att förebygga drogmissbruk och öka
hälsan hos barn och ungdomar i Nynäshamns kommun. Det utförs också en mängd
socioekonomiska beräkningar på olika aktiviteter och verksamheter. I Stora Vika finns en
idrottshall belägen bredvid skolan som barnen i skola, förskola och fritidshem inte får
använda trots att den ofta står tom dagtid. När vi var där kördes istället barnen med bussar
några mil då de skulle ha idrott och andra idrottshallsaktiviteter. Hur kan det överhuvudtaget
vara rimligt och försvarbart att använda samhällsresurser på detta sätt? Ur ett hälsoperspektiv
skulle ju idrottshallen kunna användas för rörelse och hälsofrämjande aktiviteter under större
delen av dagen för både förskola, fritidshem och skola. Ur ett miljöperspektiv blir frågan om
möjligt ännu märkligare.
Det andra vi reflekterade över är matsalssituationen på Sunnerbyskolan. Här har projektet
Hälsofrämjande skolutveckling arbetat med olika insatser för att förbättra situationen. När vi
var där 2013 beskrevs problemet vara att det var kaotiskt i matsalen periodvis, att barn inte
ville äta i matsalen, att det upplevdes som en otrygg miljö och att lärare inte ville äta med
barnen i matsalen. När lärare signalerar att de inte vill möta barn utanför konkret
45
undervisning, som till exempel i en matsal, så berättar detta ofta något för oss om synen på
relationen mellan barn och vuxna. För barn i behov av särskilt stöd så visar vår egen
erfarenhet från forskning att förutsättningarna för undervisning ofta kan skapas genom att
bygga upp ett relationskapital i de informella möten mellan lärare och elever som sker i
korridorer, före och efter lektioner och i sammanhang som till exempel att äta skollunch
tillsammans. Att en skolmatsal ska vara en trygg och lugn miljö där det alltid ska finnas vuxna
närvarande ser vi som en självklarhet. Vilka vuxna som ska vara i matsalen kan variera och vi
menar inte att alla lärare ska vara i matsalen varje dag, men ansvaret för att matsalssituationen
organiseras och fungerar anser vi ligger på rektor. Förhoppningsvis är denna situation löst
under det tredje projektåret, men om den inte har det så anser vi att det är en av
grundförutsättningarna även för att i framtiden höja måluppfyllelsen.
Vi upplevde även att det var märkligt att mobila fritidsledare fortsatte att åka ut till vissa
områden och vissa elevgrupper för att erbjuda ledarledda aktiviteter trots att det inte fanns
behov. Områden där intresset för de erbjudna aktiviteterna inte fanns eftersom ungdomarna
redan hade så mycket egna aktiviteter själva. Varför avbröts inte dessa aktiviteter snabbare så
att resurserna kunde avsättas på andra ungdomar som inte hade några fritidsaktiviteter?
Avslutningsvis vill vi ta upp en aspekt som vi ser som avgörande för att öka måluppfyllelsen
för Sorundas elever och att få betydligt fler elever att bli behöriga för gymnasieskolans
nationella program. Vi bedömer att samarbetet mellan föräldrar och skola måste öka. Om inte
föräldrar har ett förtroende för skolan och upplever den som viktig för sina barn så förs dessa
attityder över på barnen. Att få detta förtroende från föräldrar i ett område som Sorunda är
svårt och kräver ett förhållningssätt från all personal i skolan som innebär att föräldrar
upplever att mötet med skolan är positivt. Vår egen erfarenhet från forskning är att många
föräldrar till barn med låg måluppfyllelse själva har negativa skolerfarenheter och att de ofta
upplever att möten med deras egna barns skola handlar mest om negativa aspekter.
Stigendal (2004) hävdar att det mest centrala för måluppfyllelsen i skolan är att ” Skolan
måste göra sig själv meningsfull” (s.48).
6.4 Förslag inför framtida arbete med projektverksamhet i
kommunen
•
•
•
•
•
•
46
Formulera rimliga, avgränsade och mätbara projektmål från början utifrån de resurser som
har tilldelats.
Involvera den tänkta projektgruppen tidigt och låt dem vara med i planering och
målformulering.
Pröva målformuleringarna mot en modell. Förslagsvis S.M.A.R.T
Avgränsa målgrupperna för projektet. Utöka hellre efterhand.
Projektgrupper bör tidigt i arbetsprocessen skriva fram en tydlig arbetsbeskrivning för
varje medarbetare.
Medarbetare i projektet bör inte arbeta med oplanerade arbetsuppgifter utanför
projektarbetet mer än i nödsituationer.
•
•
Om möjligt, involvera en extern konsult som har erfarenheter av projektverksamhet i
planeringsstadiet av projektet.
Formulera en beredskapsplan för åtgärder i ett projekt vid tillfällig eller långvarig frånvaro
av en eller flera projektdeltagare; exempelvis vid sjukdom.
47
7. Referenser
Antonovsky, A. (1979). Health, Stress, and Coping. New perspectives on Mental and
Physical Well-Being. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
Attwood, T. (2000). Om Aspergers syndrom: Vägledning för pedagoger, psykologer och
föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur.
Booth, T., & Ainscow, M. (2002). Index for inclusion. Developing learning and participation
in schools. Bristol: CSIE, Center for Studies on Inclusive Education.
Farell, P. & Ainscow, M. (2002). Making special education inclusive: mapping the issues.
In P. Farrell & M Ainscow (Ed.), Making special education inclusive (pp. 1-12). Oxon: David
Fulton Publishers.
Goldkuhl, G. & Röstlinger, A. (1990). Förändringsanalys – Arbetsmetodik och
förhållningssätt för goda förändringsbeslut. Lund: Studentlitteratur.
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Stockholm: Liber.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Jackson, L. (2011). Miffon, nördar och Aspergers syndrom. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, T. & Ljung, L. (2009). Hemligheten med projektledning. Karlstad: TUK Förlag AB.
Kommunförbundet Skåne (2007). Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne – Visionen om
skolan som en stödjande miljö för hälsa, lärande och trygghet. Hämtat 2015-01-12 från:
http://www.kfsk.se/download/18.7ccdace011b9218d5f5800028202/H%C3%A4l
sofr%C3%A4mjande+skolutveckling+i+Sk%C3%A5ne.pdf
Lindstedt, P. & Burenius, J. (1998). Professionellt projektarbete. Ödesborg: Nimba AB.
Nilsson, I., & Wadeskog, A. (2012). Utanförskapets ekonomiska sociotoper. Socioekonomisk
analys på stadsdelsnivå inom ramen för Healthy Cities. Karlshäll: SEE AB.
Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.
Peters, S. (2007). Inclusion as a strategy for achieving education for all. In L. Florian (Ed.),
The SAGE Handbook of Special Education (pp.117-130). London: Sage.
SFS 2010:800. Skollagen. Hämtat 2015-01-12 från: http://rkrattsdb.gov.se/ SFSdoc/10/
100800.PDF
Simmeborn Fleischer, A. (2013). “Man vill ju klara sig själv” – Studievardagen för studenter
med Asperger syndrome i högre utbildning. Avhandling nr. 18. Jönköping: Högskolan för
lärande och kommunikation.
Skolverket. (2014). Skolverkets officiella statistik för gymnasieskolan. Hämtat från:
skolverket.se 2014-03-13.
Stigendal, M. (2004). Framgångsalternativ – Mötet i skolan mellan utanförskap och
innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Tonnquist, B. (2009). Projektledning. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Vinnerljung, B., Berlin, M., & Hjern, A. (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för
ogynnsam utveckling hos barn. I Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Wibeck, V. (2010). Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund:
Studentlitteratur.
48
Bilaga 1
Datainsamling i Nynäshamn:
2012
18 December
Samtal med kommunens Folkhälsoutvecklare och
Projektledarna
2013
5 Februari
Gruppsamtal/Intervju med projektgruppen för
Hälsofrämjande skola
2013
6 Februari
Gruppsamtal/Intervju med projektgruppen för
Tillgänglig Fritid
Gruppsamtal/Intervju med projektgruppen för
Ungdomsteamet
2013
13 Maj
Gruppintervju med projektgruppen för
Ungdomsteamet
2013
14 Maj
Gruppintervju med projektgruppen för
Hälsofrämjande skola
2013
15 Maj
Gruppintervju med projektgruppen för
Tillgänglig Fritid
2013
5 November
Besök/observation på handbollsaktiviteterna
”Härs och Tvärs och Upp och ner
Besök/observation i aktiviteten ”Fritid på rull” i
Segersäng
2013
6 November
Samtal/Intervju med rektor på Viaskolan
Samtal/Intervju med elever på Särskolan Linden
Intervju med elevgrupp i projektet ”ses off line”
Samtal med elever och lärare på IM-programmet
Besök/ observation och intervju med ungdomar i
”Livet är en fest-gänget”
2013
7 November
Intervju med Förskolärare
2014
16 Januari
Gruppntervjuer på Sunnerbyskolan med:
1) Förskolärare
2) Lärare F-5
3) Lärare 6-9
4) Lärare som deltagit i handledning
5) Elever 5-6
6) Elever 7-9
7) Intervju med Rektor
2014
20 Februari
Gruppintervju med projektgruppen för
Ungdomsteamet
2014
5 Maj
Totalundersökning i Sorunda rektorsområde. Enkät
delades ut och samlades in riktad till alla lärare i
Sorunda rektorsområde.
2014
21 Maj
Gruppintervju med projektgruppen för
Tillgänglig Fritid
2014
22 Maj
Gruppintervju med projektgruppen för
Ungdomsteamet
2014
23 Maj
Gruppintervju med projektgruppen för
Hälsofrämjande skola
Bilaga 2
1. Kön
Man
Kvinna
2. Jag arbetar med barn/undervisar i följande verksamhet/verksamheter våren 2014:
Skolår 7-9
Förskoleklass
Skolår 4-6
Förskola
Skolår 1-3
Fritidshem
Rektor
3. Hur väl känner du till följande Projekt ?
Hur väl känner du till följande
projekt ? Kryssa för det
påstående som stämmer bäst:
Jag känner ej Jag har endast
till detta
hört talas om
projekt
detta projekt
Jag har tagit
del av vad
projektet
innebär
Jag upplever
mig delaktig
i projektet
Socialtjänstens Ungdomsteam
Hälsofrämjande skolutveckling
Tillgänglig fritid för alla
4. Ta ställning till följande frågor om projektet Hälsofrämjande skolutveckling:
Kryssa för i vilken grad varje påstående
stämmer in på Dig:
Jag har god insikt i målen för projektet
Hälsofrämjande skolutveckling
Informationen om projektet Hälsofrämjande
skolutveckling har varit tillräcklig
Innehållet i aktiviteterna inom Hälsofrämjande
skolutveckling har motsvarat mina behov
Jag är nöjd med den fortbildning som jag har
erbjudits att delta i inom ramen för
Hälsofrämjande skolutveckling
Hälsofrämjande skolutveckling har förbättrat
skolans förutsättningar för att öka
måluppfyllelsen för eleverna.
Jag upplever att projektverksamhet är viktiga
inslag i skolans verksamhet
Stämmer
inte alls
Stämmer
föga
Stämmer
ganska bra
Stämmer i
hög grad
Vet ej
5. Värdera din uppfattning av effekterna för projektet Hälsofrämjande skolutveckling:
Kryssa för i vilken grad varje påstående
stämmer in på Dig:
Stämmer
inte alls
Stämmer
föga
Stämmer
ganska bra
Stämmer i
hög grad
Vet ej
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling
förebygger barn- och elevers utanförskap
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
utvecklat kompetensen hos personalen om
metoder som stödjer barn i behov av särskilt
stöd
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
utvecklat personalens kompetenser om metoder
för livsstilsförändring gällande barnens och
elevernas levnadsvanor
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
förbättrat levnadsvanor bland barn och elever
Projektet Hälsofrämjande skolutveckling har
ökat delaktigheten och påverkansmöjligheterna
för barn och elever
6. Vilka faktorer anser du är mest avgörande för att elevernas måluppfyllelse ska öka på
er skola:
__________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
7. Övriga synpunkter:
__________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
!