1. No category

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse
för Landstinget i Kalmar län 2014
1
D I A R I E N R . 15 0 0 8 0
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Innehåll
Sammanfattning
3
Övergripande mål och strategier
5
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
5
Struktur för uppföljning/utvärdering
6
Uppföljning genom egenkontroll
6
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder
som genomförts för ökad patientsäkerhet 12
Samverkan för att förebygga vårdskador 15
Riskanalys
16
Vårdpersonalens rapporteringsskyldighet 16
Klagomål och synpunkter
16
Sammanställning och analys
17
Samverkan med patienter och närstående 17
Resultat
19
Övergripande mål och strategier för kommande år
34
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det
går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har
bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos
externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
2 015 - 02-2 7
ALF JÖNSSON, L ANDSTINGSDIREK TÖR
2
L ANDSTINGET I K ALMAR L ÄN
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Sammanfattning
L A N DS T I N G E T I K A L M A R L Ä N H A R E T T H Ö G T U PP SAT T M Å L
– AT T E R B J U DA VÅ R A I N VÅ N A R E S V E R I G E S B Ä S TA K VA L I T E T O C H
SÄ K R A S T E H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D.
Målet att ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård skulle uppnås under
2014, vilket har varit en utmaning för alla medarbetare och hela landstingets verksamhet. Genom ett fokuserat arbete har vi uppnått flera av landstingets mål inom kvalitet och patientsäkerhet och under året bedömde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att vi som första
landsting tillsammans med tre andra nått högsta patientsäkerhetsnivån.
L A N DS T I N G E T H A R VA LT systematiskt förbättringsarbete som strategi för att nå målet genom satsningen ”Varje dag lite bättre – kraften hos många”.
N ÅG R A AV D E V I K T I G A S T E mått som uppnåtts inom patientsäkerhetsområdet under 2014
har varit utveckling av systematiserad egenkontroll, breddinförande och validering av resultat från Infektionsverktyget, förbättrade preventiva rutiner beträffande trycksår, ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, färre vårdrelaterade infektioner och bättre
läkemedelsanvändning.
SA M T L I G A VÅ R D O M R Å D E N arbetar utifrån en handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet. Inom psykiatrin har denna utvecklats ytterligare. Vid länets tre sjukhus har ett gemensamt arbetssätt för egenkontroll nu etablerats fullt ut. Detta verktyg, bestående av fyra delar:
Patientrelaterade områden, Organisationsrelaterade områden, Att lära av det som hänt samt
Verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete, möjliggör ett systematiskt arbetssätt samt fortlöpande uppföljning och analys via ett datoriserat system.
har ett tredje lokalt kliniskt träningscenter (KTC) invigts, där utbildningar
genomförts inom kommunikation, metodkunskap såväl teoretiska som praktiska för medarbetare inom landstinget och inom den kommunala hälso- och sjukvården.
U N D E R PE R I O D E N
och förebygga brister i verksamheten utförs systematiska
riskanalyser. Riskanalyserna kan gälla organisatoriska förändringar, men risker diskuteras och
analyseras därutöver återkommande och riskhantering sker dagligen på vårdenheterna och
ingår som en viktig komponent i egenkontrollen.
F Ö R AT T K U N N A I D E N T I F I E R A
och systematiskt förebyggande arbete uppstår tillbud eller händer
det att patienter skadas. Detta är något vi följer upp systematiskt genom avvikelsehanteringssystemet LISA, där såväl avvikelser som identifierade risker för vårdskada rapporteras.
Uppföljning sker på enhetsnivå och vid allvarligare händelser rapporteras till chefläkare som
i förekommande fall gör lex Maria-anmälan.
T R OT S E T T M E DV E T E T
V I A R B E TA R A K T I V T för bra bemötande och goda relationer med våra patienter och närstående. Patient eller närstående som har synpunkter på den egna vården uppmanas att vända
sig till vårdenhetens chef eller till Patientnämnden som är ett stöd till den enskilda patienten.
Landstinget i Kalmar län tog som första landsting beslut om en strategi inom medborgare-,
patient- och närståendemedverkan. Strategin skapar goda förutsättningar att tillsammans
fokusera på kvalitet och patientsäkerhet som ökat värdet för patienten.
3
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
V I H A R E T T F O R T SAT T F O K US på värdegrunds- och bemötandefrågor inom hela landstinget. Arbetet sker med stark koppling till kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna.
Med hjälp av medarbetares berättelser om verkliga händelser, som vi valt att kalla Varjedagberättelser, lyfts och exemplifieras värdegrundfrågor och bra bemötande. Syftet är att stärka
och förbättra patientsäkerhetskulturen.
U N D E R Å R E T H A R E N länsgemensam ledning etablerats och ett regionalt styrdokument
tagit fram. Syftet är att ytterligare förbättra samverkan landsting och kommunerna för att
lära av varandra n
4
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Övergripande mål och strategier
Landstingets övergripande mål inom kvalitet och patientsäkerhet är att: Landstinget i Kalmar län ska ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård. Vården ska vara säker
så att ingen patient drabbas av en undvikbar skada.
Målet ska nås genom att arbeta för nollvision för vårdskador, reellt patientinflytande i vården, hög säkerhetskultur, gränsöverskridande samverkan, införande av ledningssystem,
jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling. Arbetet genomförs inom den övergripande interna strategin: Varje dag litet bättre – kraften hos många! med förbättringsanda
i vardagen som ledord och med värdegrunds- och förbättringsarbete som centrala delar.
En specifik landstingsgemensam handlingsplan med aktivitetslista för kvalitet och patientsäkerhet ligger som grund för arbetet och den nuvarande bygger på den plan som arbetades fram 2010 och som har vidareutvecklats efter hand. Den innehåller ansvar för mål och
mått för hälsa, god vård, engagerade medarbetare och ekonomi i balans.
För att kunna följa upp målet har landstingsmått tagits fram inom områdena: Läkemedel,
vårdprevention, vårdrelaterade infektioner, tillgänglighet samt förebyggande av vårdskador.
Under året har även daglig styrning införts på samtliga sjukhus som en åtgärd för att nå målen. Vi ser även kosten och städning som viktiga delar av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet och därför har vi som mål att erbjuda den bästa sjukhusmaten samt påbörjat en satsning
för kvalitetssäkrad lokalvård.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Den politiska ledningen fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet
och följer kontinuerligt upp och utvärderar målen.
Beslutande i kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor är landstingets sjukvårdsledningsgrupp.
Beslut verkställs sedan i linjeorganisationen.
Landstingets referensgrupp för kvalitet och patientsäkerhet, där bland annat samtliga chefläkare ingår, är beredande och diskuterar och planerar aktuella patientsäkerhetsfrågor och
kommande patientsäkerhetssatsningar.
På sjukhusnivå och/eller förvaltningsnivå finns lokala styrgrupper för patientsäkerhetsarbetet under ledning av respektive chefläkare. I styrgruppen ingår även sjukhusets patientsäkerhetssamordnare. Verksamhetschefer inom psykiatri, primärvård, tandvård och sjukhusvård
leder arbetet på basenhetsnivå, vilket innefattar att följa upp beslut, klagomål och avvikelser, analysera samt förbättringsarbete. Till stöd i detta arbete finns lokala patientsäkerhetsteam, patientsäkerhetsombud, patientsäkerhetsnätverk och förbättringssupport i olika delar av landstinget. Dessa samordnas av respektive chefläkare och av verksamhetsutvecklare
och i vissa fall av lokala styrgrupper.
Inom psykiatrin finns en kvalitet och patientsäkerhetsgrupp (KPG) som fått i uppdrag av psykiatrins ledningsgrupp att arbeta med patientsäkerhetsplanen. I denna grupp ingår chefläkare, förvaltningsdirektör, chefsöverläkare och patientsäkerhetssamordnare från de fyra
basenheterna samt sjukvårdsstrateger.
5
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Varje medarbetare i hälso- och sjukvården har också ett särskilt patientsäkerhetsansvar. Det
innebär ansvar att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering, kompetenshöjande utbildningar och uppföljning av mål
och resultat.
Stödfunktioner inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet är bland annat vårdhygien,
smittskydd, Stramagrupp och Kliniska träningscenter (KTC). Rapportering sker till respektive
förvaltningsnivå.
Smittskydd och vårdhygieniska enheten utgör expertfunktioner som skall medverka till att
alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet i syfte att minimera antalet vårdrelaterade infektioner. Enheten har också som uppgift att förebygga och minska spridning av smittsamma
sjukdomar. Stramagruppens uppgift är att verka för en rationell användning av antibiotika
både i öppen- och slutenvård. Patientnämnden stödjer och hjälper patienter som har synpunkter eller klagomål på vården. Nämnden rapporterar till landstingsfullmäktige och till
berörda vårdenheter.
Struktur för uppföljning/utvärdering
En särskild handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet med aktivitetslista och mått har
integrerats i landstingsplan och i landstingets ordinarie uppföljningsrutiner.
Den politiska ledningen följer upp patientsäkerhetsarbetet vid alla landstingsmöten då också resultat redovisas.
I verksamheten sker verksamhetsdialoger/patientsäkerhetsronder löpande där kvalitet och
patientsäkerhet med handlingsplan och resultat följs upp och förbättringsområden initieras. Ronderna genomförs oftast av chefläkare, sjukhuschef, apotekare, patientsäkerhetssamordnare och hygiensköterska. Medarbetare intervjuas, där dialog och återkoppling sker
kontinuerligt till högsta ledningen. Även patienter intervjuas inför ronderna för att få fram
förbättringsförslag.
Patientsäkerhetsarbetet utvärderas kontinuerligt i sjukvårdens ledningsgrupper genom
bland annat resultatredovisning.
Patientsäkerhetsarbete är integrerat i verksamheternas styrkort. Därutöver skrivs det patientsäkerhetsberättelser årligen på basenhetsnivå.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en gemensam modell för egenkontroll inom patientsäkerhetsområdet, ytterligare beskriven under nästa rubrik, modellen utgör stommen kring
vilken verksamheten redogör för sitt kvalitetsarbete.
Uppföljning genom egenkontroll
Uppföljning av resultaten sker kontinuerligt i sjukvårdsledningen, referensgrupp och nätverk
för patientsäkerhet, på ledningsgruppsmöten samt vid varje landstingsstyrelsesammanträde. Besluten tas i sjukvårdsledningen.
Exempel på forum där egenkontroller följs upp av ledningen är verksamhetsdialoger och
patientsäkerhetsronder.
6
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Jämförelser av verksamhetens resultat avseende uppgifter i nationella register, öppna jämförelser och jämförelser med andra verksamheter sker på basenhetsnivå, förvaltningsnivå
och landstingsnivå.
Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har den etablerade modellen för egenkontroll omfattat fyra huvudområden där resultat och utfall redovisas systematiskt. Mer om modellen
nedan.
Exempel från verksamheten:
Exempel på utvecklad systematisk egenkontroll: En gemensam modell för egenkontroll inom patientsäkerhetsområdet är etablerad inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Modellen innehåller områden
som bedöms viktiga ur patientsäkerhetsperspektivet; patientrelaterade områden, organisationsrelaterade områden, att lära av det som har hänt och verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete.
Arbetssättet innebär att dessa parametrar fortlöpande följs upp och analyseras på enhetsnivå och i
samband med patientsäkerhetsrond/verksamhetsdialog tillsammans med chefläkare. På sjukhusnivå
är rapportering till ledningen automatiskt säkrad genom att sjukhuschefen är en integrerad del av
rond-/dialogprocessen. Förutom att utgöra en praktiskt arbetande grupp återkopplar chefläkarna de
enskilda sjukhusens arbete vid förvaltningens ledningsmöten. I samband med dessa formuleras nya
strategier. Resultat och utfall beskrivs i en patientsäkerhetsberättelse årligen. Dessutom redovisas resultat och utfall på offentliga posters på enhetsnivå.
Vid Oskarshamns sjukhus har ett gemensamt format för visualisering av produktionsstörningar och
andra avvikelser införts vid flertalet av sjukhusets avdelningar. Formatet kallas daglig styrning och
innebär att respektive verksamhet genomför korta, dagliga möten vid whiteboardtavlor som visar
verksamhetens mål, resultat, aktuella avvikelser och korrigerande åtgärder.
Tandvårdsförvaltningen har under årets kvalitetsutvecklingsarbete haft fokus på korrekt journalföring.
Alla kliniker har deltagit i kvalitetsgranskningen där syftet är att förbättra journalskrivning och dokumentation för ökad patientsäkerhet.
Vårdskador
Vårdskador identifieras via strukturerad journalgranskning, landstingets hanteringssystem
för avvikelser (LISA), lex Maria-anmälningar, LÖF-ärenden samt via Patientnämnden.
Journalgranskning utförs av sjukhusens chefläkare tillsammans med verksamhetsutvecklare
med samordnarfunktion för patientsäkerhet enligt metoden för ”Markörbaserad Journalgranskning” (MJG). Arbetet sker dels månadsvis på sjukhusnivå på slumpvis utvalda journaler vars resultat rapporteras nationellt, dels lokalt på enskilda enheter inriktat mot specifik
diagnos eller vårdprocess. Chefläkare tar del av patientnämndsärenden.
Konstaterade vårdskador följs upp i direkt dialog mellan säkerhetsansvariga och företrädare
för klinikledning. I enskilda patientärenden kan dialogen leda fram till fördjupade händelseanalyser och/eller lex Maria-anmälningar men huvudsakligen ger metoden möjlighet att
följa effekten av patientsäkerhetsarbetet i den egna organisationen.
Med hjälp av regelbundna journalgranskningar kan ledningsansvariga på enskilda kliniker
utvärdera den egna verksamheten i förbättringssyfte. Journalgranskning görs även gällande följsamhet till suicidriktlinjen på patienter som kommer till länets akutmottagningar och
gjort suicidförsök.
7
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivning
Landstinget har 2014 genomfört en nationell endagsmätning (PPM-VRI-mätning) av förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Efter Infektionsverktygets
införande i vårt landsting våren 2013 ges bättre möjligheter att fortlöpande mäta antalet
vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget i dess nuvarande form ger en bättre bild av
förekomsten av vårdrelaterade infektioner men behöver utvecklas och registreringskvaliten
förbättras för att bli ett ännu mer användbart verktyg.
Under 2014 ser vi en minskning av VRI i de nationella mätningarna. De till synes förbättrade
värdena sedan mätningen oktober 2013 kan betingas av att Vårdhygiens validering av PPM-VRI
upphört. PPM-VRI visar dock att vårt landsting jämfört med andra har en mycket låg användning av KAD (kateterisering av urinblåsa) och CVK (central venkateter). En generellt ökad medicinsk kvalitet är en förutsättning för att även de vårdrelaterade infektionerna ska minska.
Stramagruppen analyserar förskrivningsmönster av antibiotika från lokala och nationella mätningar. Analysen återkopplas kontinuerligt både till berörda basenhetsansvariga och till högsta ledningen. Strama tar ställning till frekvensen, hur antibiotikaanvändningen har varit och
kommunicerar detta till verksamheten för vidare spridning. Införandet av Infektionsverktyget
har ökat möjligheterna att skaffa sig en bättre bild av hur antibiotika används på sjukhusen.
Stramagruppen besöker årligen samtliga hälsocentraler, följer och återkopplar antibiotikaförskrivningsmönster på läkarnivå. Undervisning i antibiotikarekommendationer sker även
i slutenvården och varje vårdenhet kan ta del av sitt förskrivningsmönster via Infektionsverktyget och Stramas hemsida. Inom primärvården har vi sett en förbättring med minskad
antibiotikaförskrivning men framför allt en ökad kvalitet vid behandling av infektioner. Inom
slutenvården har det skett en viss minskad användning av de mest ekologiskt ogynnsamma
antibiotikagrupperna; cefalosporiner och kinoloner.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
1. VRI (Vårdrelaterade infektioner)
2. Antibiotikaförskrivning
Basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
BHK mäts och resultaten analyseras varje månad på samtliga kliniker. Varje enhet kan löpande följa sina, förvaltningens och landstingets resultat via en digital portal. Patientsäkerhetssamordnare och hygiensjuksköterskor har regelbundna träffar med hygienobservatörer för
reflektion om resultaten och vilka förbättringar som bör göras. Det landstingsövergripande
resultatet kommuniceras både internt och externt två gånger per år baserat på den analys
som Smittskydd och vårdhygieniska enheten gör.
Resultatet vid mätningar och erfarenheterna från den verkliga följsamheten till BHK skiljer
sig på flera enheter. Det finns fortfarande stora förbättringsmöjligheter. Klinikledningens engagemang är den viktigaste faktorn för goda resultat och det finns flera goda exempel på
detta. Generellt är följsamheten till klädreglerna goda men mer varierande när det gäller basala hygienrutiner. 2014 fattades beslut om att endast genomföra en nationell PPM-mätning
av BHK. För första gången rapporterar även primärvårdsenheter in sitt resultat i denna mätning. Vårt landsting har valt att fortsätta mäta lokalt och redovisa resultaten varje månad.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
3. BHK (Basala hygienrutiner och klädregler)
Riskbedömningar: Trycksår, fall och undernäring
Riskbedömningar av trycksår, fall och undernäring följs upp via Senior alert och via punktprevalensmätningar. På länets samtliga slutenvårdsavdelningar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen riskbedöms patienter 70 år och äldre. Det finns en lokalkoordinator på varje
8
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
berörd enhet i landstinget med ansvar att hålla enheten uppdaterad om Senior alert. Under
2014 gjordes nästan 13 000 riskbedömningar som registrerats i Senior alert. Två tredjedelar
av alla patienter som riskbedöms faller ut i risk där risk för fall och undernäring dominerar.
Baserat på risken sätts därefter lämpliga förebyggande åtgärder in.
I primärvården har projekt genomförts bland annat när det gäller uppföljning av utskrivna
patienter som fallit ut i risk där Cosmic LINK (teknisk funktion för hoplänkning av system) och
remiss har testas som informationsöverföring mellan slutenvård och primärvård. Vidare har
en geriatrisk riskprofil och hälsosamtal där riskbedömning inom fler områden ingår utarbetats för personer 75 år och äldre i kontakt med primärvården.
Landstingsgemensamma rutiner för riskbedömning med stöd av Senior alert har tagits fram.
Material för att underlätta det praktiska arbetet vid riskbedömning och åtgärder har publicerats på Vårdriktlinjer.se under kapitlet ”Mest sköra äldre”. Gemensamma utbildningar tillsammans med länets kommuner har skett via KTC och i den statliga satsningen Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre.
Trycksår mäts landstingsövergripande två gånger per år. Resultaten analyseras och kommuniceras både på enhets-, sjukhus och landstingsövergripande nivå. På patientsäkerhetsronder diskuteras trycksårsfrekvens och det förebyggande arbetet. Vid årets nationella punktprevalensmätning hade landstinget den lägsta förekomsten av trycksår i landet.
Landstingsgemensamma insatser såsom utbildning och upprättande av länsgemensamma
dokument har skapat spridningseffekter och därmed bidragit till flertalet lokala förbättringsprojekt på länets tre sjukhus. En förändring av kulturen ses på avdelningsnivå, dessutom ses
inte bara en ökad samverkan inom landstinget, utan även mellan landstinget och omkringliggande kommuner.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
4. Riskbedömningar
5. Trycksår
Avvikelsehantering
Under 2014 har det bildats en styrgrupp och en landstingsgemensam samordningsgrupp för
utveckling av landstingets avvikelsehanteringsprocess och dess webbaserade applikation.
Den landstingsgemensamma riktlinjen för avvikelserapportering har uppdaterats, vilket har
medfört en tydligare infrastruktur och ökad standardisering. Totalt har 180 chefer i landstinget utbildats i den nya riktlinjen och avvikelsehanteringssystemet. Under året har samtliga
kommuner i länet börjat använda samma system som landstinget. Länets 12 kommunchefer
och ledare har utbildats i systemet och avvikelseprocessen och kommer att ingå i en länsgemensam arbetsgrupp.
Den landstingsgemensamma samordningsgruppen har också tagit fram ett digitalt verktyg,
en samtalsfilm, för landstingets medarbetare som kan användas som ett lokalt utbildningsmaterial för verksamheterna. Det vi kan se är att under det sista kvartalet 2014 har registreringar i avvikelsesystemet ökat med cirka 500 registreringar.
Frekvens se tabell resultatdel.
9
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Händelseanalys
Vid identifierade vårdskador görs ofta en händelseanalys för att metodiskt fastställa orsaker
och ge förslag på förbättringsåtgärder. De flesta händelseanalyser utförs på enhetsnivå. Vid
verksamhetsöverskridande händelser initieras analysen ofta av chefläkaren och utförs av ett
centralt analysteam lett av till exempel patientsäkerhetssamordnaren. Ett typexempel för
en sådan är en utredning inför en lex Maria-anmälan där flera kliniker och/eller förvaltningar
varit inblandade. Händelseanalys/internutredning görs på samtliga lex Maria-anmälningar
som gäller suicid.
Överbeläggning och utlokalisering
Vård på rätt enhet är av stor betydelse för kompetensen i patientvården och det är väl känt
att utlokalisering liksom överbeläggning medför patientsäkerhetsrisker. Förekomsten av
såväl överbeläggning som utlokalisering är sedan länge förhållandevis låg på landstingets
vårdavdelningar. Under 2013-14 har dagliga samverkansmöten mellan vårdavdelningarna
etablerats på alla tre sjukhusen samt inom psykiatrin, vilket underlättar ansträngningarna för
att minimera dessa risker. Rutiner för samverkan mellan sjukhusen i situationer av hög belastning har också vidareutvecklats.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
6. Överbeläggning och utlokaliserade patienter.
Kvalitetsuppföljning av läkemedelshantering
Landstinget arbetar med läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser i enlighet
med gällande förskrift SOSFS 2000:1. En landstingsgemensam rutin finns framtagen.
I arbetet med läkemedelsgenomgångar medverkar apotekare inom alla de sjukvårdande
förvaltningarna, i såväl öppen som sluten vård.
Vårdenheter som hanterar läkemedel genomförde under året egenkontroll av läkemedelshanteringen. Checklistan för egenkontroll externgranskades av apotekare och återkoppling
har meddelats till respektive enhet. Rapporter har sammanställts och delgivits respektive
förvaltnings-/sjukhuschef. Dialogmöten har genomförts mellan ansvarig apotekare och respektive förvaltningsledning. Möten har hållits med läkemedelsansvariga sjuksköterskor
kring bland annat resultatet av egenkontrollen, de nyuppdaterade landstingsgemensamma
riktlinjerna för läkemedelshantering, införande av läkemedelsautomat i serviceförråd med
mera. Kvalitetsuppföljningen är årligen återkommande och omfattar alla förvaltningar.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
7. Läkemedelsberättelser
Patientsäkerhetskulturmätningen
Den senaste mätningen av patientsäkerhetskulturen genomfördes 2013. Undersökningen
berör alla medarbetare inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, psykiatriförvaltningen,
folktandvården, primärvården och till viss del privata verksamheter. Resultatet visade bland
annat att öppenhet i kommunikationen, återföring och kommunikation kring avvikelser och
sammantagen säkerhetsmedvetenhet hade försämrats sedan föregående mätning 2011. Under året har arbetet med att följa upp handlingsplaner för förbättringsåtgärder fortskridit, till
exempel utbildning inom SBAR och avvikelsehantering.
Öppna Jämförelser/kunskapsstyrning
Att kontinuerligt följa upp och utveckla kvaliteten i vården är en väsentlig del i patientsäkerhetsarbetet. Öppna jämförelser, Nationella patientenkäten och andra kvalitetsjämförelser
utgör tillsammans med kvalitetsregistren utgångspunkt i strukturen för uppföljning, analys
10
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
och systematiskt förbättringsarbete. Drygt 60 verksamhetsföreträdare har i samband med
publiceringen av ÖJ - Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården och Öppna jämförelser
cancersjukvård, analyserat resultaten. Förbättringsområden har identifierats och handlingsplaner har tagits fram. Dessa planer används i den ordinarie uppföljningen i linjeorganisationen, liksom i utvecklingsarbetet inom landstingets identifierade processer.
Landstingets process för analys och implementering av nya nationella riktlinjer har utvecklats och systematiserats ytterligare under året. Att ytterligare utveckla strukturen för kunskapsstyrning så att riktlinjer, kvalitetsuppföljning och processutveckling integreras än mer
är prioriterat.
Se resultatdel
Lex Maria- anmälningar
Landstinget i Kalmar län har beslutat att informera öppet om samtliga lex Maria-anmälningar
som en del av landstingets patientsäkerhetsarbete. Ett av syftena är att gå från en bestraffande kultur till ett mer förebyggande förhållningssätt. Genom att mer öppet diskutera misstag i sjukvården strävar vården efter att försöka hitta systemförändringar som förhindrar att
misstag upprepas. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut återkopplas via chefläkarna till berörda vårdenheter/vårdgivare och till drabbade patienter/anhöriga n
Frekvens se tabell resultatdel.
11
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Patientsäkerhet
H U R PAT I E N T SÄ K E R H E T SA R B E T E H A R B E D R I V I T S SA M T V I L K A
ÅTG Ä R D E R S O M G E N O M F Ö R T S F Ö R Ö K A D PAT I E N T SÄ K E R H E T
Ständigt förbättringsarbete
Samtliga landstingets 6 700 medarbetare och chefer har varit engagerade i landstingsövergripande förbättringsaktiviteter. Av dessa har drygt en tredjedel deltagit i centralt ordnade
utbildningar som bland annat innebär utbildning i förbättringskunskap. Hittills har elva förbättringsprogram startat med totalt omkring 1 200 deltagare från landstinget men också
med deltagare från länets kommuner, myndigheter och anhörigföreningar. Som följd av
detta samt av landstingets strategiska arbete ses en ökning av förbättringsarbeten i samverkan mellan olika enheter. I förbättringsprogram 11 deltar 6 av 19 team med samverkan inom
landstinget eller ihop med kommun. Inför nästa ansökningsomgång kommer samverkan
med kommun och patienter/närstående att prioriteras.
Värdegrund och bemötande
Patientens upplevelse av ett gott bemötande och rätt tillgänglighet är en förutsättning för
en patientsäker vård. Värdegrunds- och bemötandefrågor har fått allt större uppmärksamhet och lyfts fram både centralt på landstingsövergripande nivå och lokalt vid varje enhet.
Här lyfts även positiva händelser och förstärkning av ett gott beteende fram på ett systematiskt sätt för att lyfta fram även positiva händelser genom att dra nytta av berättelsens
kraft. Med hjälp av medarbetares berättelser om verkliga händelser, som vi valt att kalla
Varjedag-berättelser, lyfts och exemplifieras värdegrundfrågor och gott bemötande, vilket
skapar en positiv anda av ständig förbättring och stolthet på arbetsplatserna. Se exempel på
Varjedag-berättelser på Ltkalmar.se/varjedag under värdegrund.
Under 2014 har fokus kring berättelser också i högre grad lyft fram frågan om bra bemötande utifrån patientens perspektiv. Arbetet har gjorts med utgångspunkt i de erfarenheter
som Varjedag-berättelserna gett, men också med inspiration från andra som framgångsrikt
bedriver arbete inom kvalitetsområdet, exempelvis Cleveland Clinic. Bland annat har en bemötandefilm ”Vi möter människor – varje dag” använts inom hela landstinget, även denna
finns på hemsidan Ltkalmar.se/varjedag. Filmen har använts flitigt internt på såväl chefs- och
medarbetardagar som i mindre sammanhang och delats av enskilda medarbetare med varandra i sociala medier. Exempelvis har landstingets trafikförvaltning, Kalmar länstrafik (KLT)
använt den vid sina bemötandeutbildningar för samtliga busschaufförer.
Fortsatt trycksårsarbete
Den länsövergripande arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår har fortsatt sitt
arbete med utbildningsinsatser och uppsamlingsheat för medarbetare på de tre sjukhusen
och för kommunerna. Trycksår var ett fokusområde under 2014, där en landstingsövergripande förbättringsgrupp arbetar för kvalitetsförbättringar:
ƒƒ länsgemensamma rutiner för vändningar, sårvård och trycksårsprevention. Munvård har
även lagts till på landstingets vändschema.
ƒƒ uppmärksammande av problemet med trycksår genom utbildningar/information inom
både landsting och kommun
ƒƒ dokumentation av utförda hudbedömningar och riskbedömningar
ƒƒ olika insatser efter mätningar; t ex förbättringsarbete, uppföljning av funna trycksår
ƒƒ handlingsplan på avdelnings-, sjukhus- och länsövergripande nivå
12
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Utveckling av processer
Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Målet är att de medicinska resultaten ska förbättras årligen.
Landstinget har fokuserat sitt övergripande processarbete på diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vård av de sjuka äldre, neuropsykiatri och cancer.
I processen ingår allt från folkhälsa, primärvård, öppenvård, slutenvård och kommunal hemsjukvård. Arbetet är förvaltnings- och organisationsövergripande. Arbetsgrupperna är tvärprofessionella för att skapa en helhetssyn på hur förloppet ser ut och för att kunna skapa
förändringar i alla delar. Ett flertal nya arbetssätt har införts under året för att öka patientsäkerheten. Exempel på detta kan vara uppföljningstrutiner, provtagningsrutiner, omhändertagande vid insjuknande med mera.
Cancervård betraktas som akut sjukvård. Landstinget har starkt fokus på kortare ledtider
inom cancervården och har startat processer i samverkan med regionalt cancercentrum
inom följande sjukdomsområden: kolorektalcancer, bröstcancer, lungcancer och prostatacancer. Landstinget ingår även i ett nationellt projekt för att förbättra vårdprocessen för
patienter som drabbas av malignt melanom. Vi har också arbetat med införande av kontaktsjuksköterskor för alla, multidisciplinära konferenser och upprättande av ”min vårdplan” till
patienten.
Implementering och validering av Infektionsverktyget
Infektionsverktyget som breddinfördes 2013 i hela somatiska slutenvården, har syftet att registrera vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Verktyget ger nu varje enhet
tillgång till sina mätresultat inom bland annat vårdrelaterade infektioner och möjliggör kontinuerlig analys för förbättringsarbete. Fortsatt implementering av detta verktyg har varit den
helt dominerande arbetsinsatsen inom VRI-området även under 2014. Förbättringsarbetet
måste drivas på kliniknivå och åtgärder för att minska VRI är olika inom olika verksamheter.
Under 2014 har en omfattande validering av resultaten från Infektionsverktyget genomförts.
Utveckling av avvikelsehantering
Under 2014 har goda förutsättningar skapats för ett systematiskt förbättringsarbete för landstingets avvikelsehantering. Detta genom att bygga en organisationsstruktur i hela landstinget
som håller ihop utveckling och förbättringsarbetet inom avvikelse, risk och händelse. Under
året har samtliga kommuner i länet börjat använda samma system som landstinget.
Utbildningar inom kvalitet och patientsäkerhet
Det länsgemensamma kliniska träningscentrat (KTC) har blivit ett kunskapsnav när det gäller
till exempel färdighets- och teamträning och kommunikationsverktyget SBAR. Alla utbildningar vänder sig till medarbetare inom hälso- och sjukvårdens relevanta verksamhetsområden för en ökad kvalitet och patientsäkerhet.
Se tabell nätverk/utbildningar
Utveckling av egenkontroll
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens länsgemensamma uppföljningsmodell för egenkontroll
avseende patientsäkerhet har utvecklats vidare och är stommen kring vilken verksamheten
redogör för sitt kvalitetsarbete vid patientsäkerhetsronder/dialoger. Ett långsiktigt syfte är
att formerna vid dessa ronder/dialoger ska bli mer aktiv vad gäller redovisning. Egenkontrollen har underlättat denna process även om en varierande grad av mognad fortfarande kan
ses inom olika verksamheter.
13
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Forskning och innovationer
Forskning och utveckling är en viktig del i arbetet att utveckla hälso- och sjukvården och
säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Systematik i vardagen och en god forsknings- och
utvecklingsmiljö är avgörande för att hantera kunskapsutvecklingen på ett framgångsrikt sätt.
I juni 2014 beslutades att läkarstudenter vid Linköpings universitet kan göra sin kliniska utbildning i Kalmar. En viktig process under året har varit att fortsätta utveckla samverkansformerna med Linneuniversitetet och Hälsouniversitetet i Linköping.
Kliniska träningscentrum (KTC) för träning och kunskapsutveckling finns nu etablerat på länets tre sjukhus. Inom KTC har det under perioden genomförts utbildning inom kommunikation, metodkunskap såväl teoretiska som praktiska utbildningar för medarbetare, studenter
inom landstinget och inom den kommunala hälso- och sjukvården. Verksamheten har utöver detta erbjudits team/scenarioträning med helkroppssimulator för såväl vuxna som barn
samt träning med skopi- och ultraljudssimulator.
Informationsinsatser har skett på länets vårdinrättningar för att öka medvetenheten, engagemanget och kunskapen om innovationsprocessen. Förslag på nya idéer kommer i jämn
takt och arbetet med att skapa kontaktnät med andra innovationsprojekt i länet fortgår, och
samverkan med Linnéuniversitetet, Regionförbundet, Kalmar Science Park har intensifierats.
Samverkan med privata näringslivet har påbörjats och är under utveckling.
Under 2014 har också en arbetsgrupp bildats med uppdrag att bygga en infrastuktur för
landstingets innovativa arbete samt en Innovationssluss med tillhörande testmiljö. Landstinget har också i samverkan med Almi sökt medel från EU:s strukturfond via Tillväxtverket
för att utveckla landstingets innovativa arbete.
Förbättrad sjukhusmat och lokalvård
En mängd olika insatser för att förbättra sjukhusmaten har skett under året. Måltiden har
lyfts som en viktig del av vården genom att gå ifrån att maten tidigare har kylts ner och brickdukats portionsvis, till att maten sedan i februari/mars serveras nylagad på sjukhusens avdelningar av kostutbildade måltidsvärdar. Detta bidrar till en trevlig måltidsmiljö, som ökar
aptiten och välbefinnandet hos patienten. För att inspirera, höja kompetensen och få mer
smak på sjukhusmaten har landstinget dessutom vidareutbildat medarbetare på flera håll,
bland annat genom inspirationsdagar med kockar.
Under året har patienterna också kunnat välja bland flera rätter och olika drycker och efter
både lunch och middag erbjuds dessert. Valfriheten har ökat och anpassats till personliga
önskemål. Landstingsövergripande föreläsningstema om nutritionens betydelse kopplat till
bland annat trycksår, prevention och behandling har erbjudits under året.
Diagram 8 se resultatdel.
Landstinget har genom flera aktiviteter befrämjat en effektivare och mer kvalitetssäkrad lokalvård. Ökad städning i patientnära lokaler, lokalvårdspersonal som sköter slutstädning av
operationssalarna, nytt städmaterial och kompetensutveckling av medarbetarna är några av
de aktiviteter som gett resultat. Dessutom har organisationsledningen blivit tydligare och en
ny funktion med ansvar för kvalitetsuppföljning inrättats.
Diagram 9 se resultatdel.
14
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Exempel från verksamheten:
Folktandvården har haft gemensamt kvalitetsfokus på journalskrivning, med målet ”korrekt journaldokumentation”. Syftet har varit att genom rätt dokumentation lägga grunden för god och säker vård.
Inom primärvården har utbildning i bland annat händelseanalys och gällande patientsäkerhetslagstiftning genomförts bland medarbetarna.
Inom psykiatrin har regelbundna mätningar genomförts enligt förvaltningens patientsäkerhetsplan.
Resultaten har analyserats kontinuerligt på respektive basenhet och åtgärder genomförs vid behov.
En landstingsgemensam satsning på trycksårsprevention inkluderande både utbildning och införskaffande av nytt materiel, som pågått under året, har resulterat i en kraftig minskning av antalet observerade trycksår.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Landstingets prioriterade processer - diabetes, hjärta, stroke, cancer, de mest sjuka äldre
och neuropsykiatri - är alla omfattande och komplexa och förutsätter god samverkan för att
säkra god kvalitet och undvika vårdskador. Denna samverkan sker genom organisationsövergripande och tvärprofessionella arbetsgrupper i olika former beroende på uppdrag.
Exempel kan vara utskrivningsprocessen då kontakt krävs både med primärvård och kommun. Det kan även gälla uppföljning efter hjärtinfarkt då vårdtagaren går från slutenvård till
primärvård. Grupperna leds av en processledare som är utsedd av sjukvårdens ledningsgrupp. Uppdraget är brett och det är processledaren som ansvarar för att alla kompentenser
som bör vara med får vara representerad i gruppen. Mindre beslut fattas av de involverade
verksamheterna genom dialog mellan chefer i linjen. Större beslut tas av förvaltningscheferna som sitter i styrgruppen för processarbetet och går sedan via dem ut i linjen. Det är viktigt att verksamheterna är delaktiga i arbetet och besluten så att processerna får förankring
för fortsatt utveckling. Gränsöverskridande ledning och styrning har initierats inom dessa
processarbeten.
Exempel från verksamheten:
Inom primärvården sker återkommande överläggningar om gemensamma problem, avvikelser och utvecklingsområden mellan basenheter och kommunerna.
Ett projekt har startats mellan psykiatri, primärvård samt Borgholms kommun där man samverkar för
att förbättra den somatiska hälsan hos patienter med psykiatrisk diagnos.
Inom Folktandvården har samarbetet mellan specialisttandvård och allmäntandvård utvecklats bland
annat genom att ha gjort det möjligt för allmänläkare och tandhygienister att under kortare eller längre perioder arbeta vid en specialistklinik i sin kompetensutveckling.
15
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Riskanalys
Riskanalyser sker fortlöpande i verksamheten i sammanhang som rör dagliga frågor såsom
bemanning, beläggning eller val av behandlingsalternativ till individuella patienter. Där utöver sker riskanalyser vid förändringar i verksamheten såsom vid organisatoriska förändringar,
förändrade vårdmetoder eller förändrad vårdprocess. Genomförda riskanalyser följs upp
inom varje förvaltning. Inom sjukhusen följs genomförda riskanalyser upp inom egenkontrollen vars mätningar inleddes under 2014. Rutinen för egenkontrollen innebär även för riskanalyserna att genomgång sker i samband med patientsäkerhetsdialog.
Vårdpersonalens rapporteringsskyldighet
Varje medarbetare har skyldighet att rapportera inträffade avvikelser och risker i vården. Avvikelser och risk för vårdskada rapporteras i landstingets avvikelsehanteringssystem LISA.
Sammanfattande statistik ur LISA används exempelvis som underlag vid patientsäkerhetsronderna/verksamhetsdialogerna inom landstinget. Varje avdelning får då redovisa för hantering av avvikelser inom enheten. Analys och återkoppling av konstaterade avvikelser görs
på verksamhetsnivå - allvarliga händelser lyfts till sjukhusnivå/förvaltningsnivå där chefläkaren kan initiera en fördjupad händelseanalys och eventuellt en lex Maria-anmälan. Inom
primärvården sker, efter förberedande analys, ytterligare bedömning av ärendena på basenhetsråd eller personalmöten.
Klagomål och synpunkter
Enligt gällande rutiner för att tillvarata klagomål och synpunkter föreslås att patienter och/
eller närstående i första hand vänder sig till ansvarig berörd vårdenhet. Synpunkter och klagomål på vården kan också anmälas till Patientnämnden.
Patientnämndens uppgift är att vara en länk mellan patienten och sjukvården. Ärendena
bygger på anmälningar från patienter eller deras anhöriga. Statistiken redovisas i hälso- och
sjukvårdens ledningsgrupp samt för berörda verksamheter.
Kommunikation mellan Patientnämnden och berörda verksamheter sker i enskilda ärenden.
Dessutom skickas avidentifierade rapporter av samtliga ärenden till berörda basenhetschefer och chefläkare varje halvår. Patientnämnden skickade ut en enkätundersökning för att utvärdera den avidentifierade återrapporteringen till berörda. Resultaten visade att de flesta
är nöjda med den rapportering som sker och att rapporterna i stor utsträckning används
som diskussionsunderlag vid personalmöten med mera.
Ett samarbete har initierats av Länssjukhusets säkerhetsgrupp i syfte att ytterligare dra nytta
av nämndens ärenden genom att analysera trender samt att följa upp vidtagna åtgärder.
Sedan juni 2013 är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsynsmyndighet för hälso- och
sjukvården. Rutinen i landstinget är att klagomål förmedlade av IVO hanteras via chefläkarna.
Deras ansvar är att berörd verksamhet förser IVO med tillfredställande utredningsunderlag.
Varje klagomål som uppfattas som en vårdskada undergår också en lex Maria-prövning. I
förekommande fall har chefläkaren även samtal med berörda patienter och anhöriga. Chefläkaren har också dialog med vårdgivaren när IVO gett sitt omdöme om vårdförloppet i syfte
att lära av det inträffade. Mer omfattande rapporter från IVO hanteras av sjukhusledningen/
förvaltningsledningar i dialog med den verksamhet rapporten avser.
16
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Klagomål på brister i vården, som riktas direkt till vårdgivaren och som inte inkommit via IVO,
hanteras på verksamhetsnivå, ofta tillsammans med chefläkaren och i allt större omfattning
med berörd patient/anhörig involverad. Möjlighet finns att dokumentera patienter och närståendes synpunkter i avvikelsehanteringssystemet.
Sammanställning och analys
Under 2014 har det skett en ökning av antalet anmälningar och klagomål från patienter och
anhöriga till såväl IVO och LÖF som till patientnämnden. Vårdens egna avvikelseregistreringar via avvikelsesystemet LISA är i stort sätt oförändrad från föregående år. I det första
fallet kan ökningen ha samband med en öppnare och mer informativ attityd till patienter och
anhöriga. Att antalet anmälningar från vårdens sida är oförändrad indikerar däremot inte en
säkrare vård.
Se tabell resultatdel.
Samverkan med patienter och närstående
Patientens och närståendes perspektiv ska integreras i hälso- och sjukvårdens planering,
utförande och uppföljning. Patienter ska också delta aktivt i utvecklingen av systemets
olika delar och där lyfta fram patientperspektivet och bidra med sina erfarenheter och sin
kunskap. Under året har en särskild strategi för medborgare-, patient- och närståendemedverkan tagits fram. Strategin omfattar fyra perspektiv av medverkan. Den egna hälso- och
sjukvårdssituationen, utvecklingsarbetet, ledning och styrning och inflytande i den politiska
processen. Strategin har tagits fram tillsammans med patient- och närståenderepresentanter. Ett arbete för en länsgemensam struktur och systematik har påbörjats tillsammans med
länets kommuner.
Under 2014 har patienter varit aktiva i flertalet diskussions- och utbildningsforum och vid
konferenser. För att stärka patientens inflytande i den direkta vårdkontakten pågår arbetet
med att utveckla individuella vårdplaner. Inom ett antal diagnoser erbjuds patientutbildning
till exempel inom områdena diabetes, astma och hjärta. Inom psykiatriförvaltningen pågår
ett samarbete med länets anhörigstödjare och med NKA (Nationellt kompetenscentrum anhöriga). Förvaltningen har stöttat anhöriga till patienter som begått suicid som nu startat en
SPES-förening (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) i länet.
Samverkan med brukarföreningar sker på basenhetsnivå samt på förvaltningsnivå och patienter medverkar i upprättande av vårdplaner. Inom förvaltningen har även brukare medverkat på medarbetardagar med temat patientsäkerhet.
Inom primärvården genomförs patientenkäter för att samla in förbättringsförslag. Patienters
och närståendes synpunkter fångas också på återkommande träffar med patient- och äldreföreningar.
Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen utvecklas individuella vårdplaner. Ambitionen är att
med hjälp av planen skapa en översikt över vårdförloppets olika steg. Översikten öppnar
upp för patientens frågor, vilket skapar trygghet och ger förutsättningar för patienten att
planera sin egen tid.
På sjukhusen har bland annat inneliggande patienter fungerat som observatörer i förbättringssyfte. Djupintervjuer har gjorts med patienter som opererats för ledprotes. Uppringning av patienter efter operation eller utskrivning sker regelmässigt samt intervjuer av pa-
17
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
tienter inför patientsäkerhetsrond. De träffar som sker mellan olika patientföreningar och
specialister fyller en viktig roll i att skapa en förtroendefull arena för dialog. Här ges möjligheter att ta tillvara erfarenheter från och förväntningar på vården. Medborgarråd är en annan arena för dialog mellan vården och befolkningen.
Den ökade användningen och utvecklingen av e-tjänsterna på 1177.se möjliggör invånarnas
insyn, delaktighet och engagemang i sin och närståendes vård, vilket i sin tur även bidrar till
ökad säkerhet och kvalitet i vården.
Måluppfyllelse se resultatdel.
I syfte att stärka patientens ställning och som underlag för förbättringsarbete ur patientens
perspektiv genomförs Nationell patientenkät årligen i primärvård, somatisk öppen och sluten vård samt i psykiatrisk öppen och sluten vård. Patienter som besökt akutmottagningarna
eller barnsjukvården ges möjlighet att svara på enkäten vartannat år. Genom att svara på
enkätfrågorna har patienterna beskrivit sin upplevelse av kvalitet i vården. Enkäten bidrar
till att fånga kundperspektivet och ligger till grund för det systematiska förbättringsarbetet.
Patientberättelser används som en metod att öka vår insikt i individens vårdupplevelse. Med
denna insikt påverkar vi våra grundläggande värderingar och bygger en kundtillvänd kultur.
Under året har landstinget fortsatt sprida Socialstyrelsens trycksak ”Min guide till säker
vård” till patienter och närstående. Guiden innehåller vägledning och råd och har som syfte
att öka patientens möjligheter att medverka till en trygg och säker vård n
18
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Resultat
N E DA N S TÅ E N D E TA B E L L V I SA R E X E M PE L PÅ
A K T I V I T E T E R K N U T N A T I L L K VA L I T E T S - O C H
PAT I E N T SÄ K E R H E T SA R B E T E T 2 014
Nätverk/utbildningar
Omfattning Antal
STRAMA-Landstinget i Kalmar län
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Referensgrupp för kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Utvecklarnätverk för kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Smittskydd och vårdhygieniska enheten
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp för hjärtsjukdommar
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp Stroke
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processsgrupp neuropsykiatri
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp mest sjuka äldre
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp prostatacancer
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp kolorketalcancer
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp lungcancer
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp bröstcancer
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp malignt melanom
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processgrupp diabetes
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Processledargrupp
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Nätverk för kontaktsjuksköterskor
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Nätverk för demenssjuksköterskor
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Vårdriktlinjer.se nytt kapitel Mest sköra äldre
Länsövergripande
Pågående nätverk
Förbättringssupporten
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Förbättringsprogram
Landstingsövergripande
11 program
Landstingets Chefsdagar
Landstingsövergripande
330 chefer
SBAR
Landstingsövergripande
29 utbildare
Riskanalys
Landstingsövergripande
63 deltagare
Händelseanalys
Landstingsövergripande
Pågår fortlöpande
Färdighetsträning
Landstingsövergripande
579 deltagare
Hjärt-lungräddning
Landstingsövergripande
Alla vårdenheter
Simulering skopi/ultraljud
Landstingsövergripande
36 deltagare
Teamträning scenarier
Landstingsövergripande
259 deltagare
Alla hälsovalsenheter
Alla läkare
sjuksköterskor
Landstingsövergripande
101 deltagare
Förbättringsledarutbildning
Landstingsövergripande
16 deltagare
Processledarutbildning
Landstingsövergripande
18 deltagare
Ledning och styrning processorienterad organisation Landstingsövergripande
25 deltagare
Trycksårsutbildning
Pågår fortlöpande
Obunden information och utbildning kring
läkemedel, 4 ggr/år
Nätverksmöten med läkemedelsansvariga
Länsövergripande/
kommuner
Forts nästa sida
19
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Nätverk/utbildningar
Omfattning Antal
Trycksårsutbildning
Länsövergripande/kommuner
Pågår fortlöpande
Nutrition utbildning och nätverk (ssk,dsk,usk, måltidsvärdar)
Landstingsövergripande
490 deltagare
Smida vårdkedjan för mest sjuka äldre (medicin, geriatrik, primärvård, kommun)
Länsövergripande
Pågående ca 30st/gång
Utbildning läkemedel och äldre ( primärvården och kommunen)
Alla hälsovalsenh./kommuner
Läkare och ssk
Arbetsgrupp riskbedömningar (landstingsövergripande riktlinje)
Landstingsövergripande
Pågående nätverk
Konferenser (utanför landstinget)
Omfattning Landstinget har deltagit i följande patientsäkerhetskonferenser:
Nationella kvalitetsregisterkonferensen
SKL
International Forum on Quality and Safety in Healthcare
Paris
Patient experience: Empathy and Innovation Summit
Cleveland
Nationella patientsäkerhetskonferensen SKL
Nationellt seminarium brukare- och patient- närståendemedverkan
SKL
Webbseminarium; Brukare- patientmedverkan
SKL
Microsystemfestivalen
Landstinget i Jönköpings län
Utvecklingskraft
Landstinget i Jönköpings län
Conference of the European Wound Management Association
EWMA (Europeisk sårkonf.)
17th Annual European Pressure Ulcer Advisory Panel Meeting
EPUAP (europeisk trycksårskonf.)
Utvecklingskraft Cancer
Sydöstra regionen
SKL projekt ”Bättre flöde i vården”
SKL
Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa
Nationell
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
SKL
Rapporterade anmälningar och händelser
Antal 2014 (2013 inom parentes)
Lex Maria-anmälningar
57 (36)
LÖF-anmälningar
306 (274)
IVO (vårdskador)
105 (73)
Ärenden patientnämnden
681 (733)
Senior Alert, antal riskbedömningar
12 704 (12 473)
Senior Alert, varav med risk
8 882 (9127)
Avvikelser LISA, Inrapporterade händelser i landstinget
7927 (7914)
Avvikelser LISA, Inrapporterade händelser gentemot kommuner
161( 73)
Avvikelser LISA, Mest frekventa händelsetyper
1. Vårdprocesser
2. Administrativa processer
20
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
1. Vårdrelaterade infektioner
Under 2014 ser vi en minskning av VRI i de nationella mätningarna. De till synes förbättrade
värdena sedan mätningen oktober 2013 kan betingas av att Vårdhygiens validering av PPM-VRI
upphört.
A N D E L I N N E L I G G A N D E PAT I E N T E R M E D VÅ R D R E L AT E R A D E I N FE K T I O N E R PÅ M ÄT DAG E N .
L A N DS T I N G S ÖV E R G R I PA N D E R E SU LTAT E X K LUS I V E P S Y K I AT R I N | %
Länssjukhuset i Kalmar (somatik)
Oskarshamns sjukhus
Psykiatri (hela länet)
Hela länet (somatik)
21
Västerviks sjukhus (somatik)
|
2014
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
2. Årlig minskning av antal förskrivna antibiotikarecept
Processindikator som visar antal förskrivna recept av antibiotika inom öppenvården/1000
invånare som mäts kvartalsvis. Målet är årlig minskning för landstinget som helhet.
Vårt landsting har minskat antalet recept med 5 % senaste året. Rikets genomsnittliga minskning är 4 %. Fem landsting har minskat sin förskrivning med mer än 5 %. Den största minskningen står primärvården för och det ses även en minskning inom tandvården. Inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen ses ingen minskning av antibiotikaanvändningen.
A N T I B I OT I K A F Ö R SÅ LT PÅ R EC E P T, M ÄT T I R EC E P T/10 0 0 I N VÅ N A R E O C H Å R ,
PE R L Ä N O C H F Ö R R I K E T, A L L A Å L D R A R
Förändring %
(jämf de två
senaste
12 månadersperioderna
Nominell
förändring (jämf
de två senaste
12 månaders
perioderna
2012
2013
2014
Stockholm
410
368
359
-2%
-9
Skåne
398
374
354
-5%
-20
Uppsala
379
341
341
0%
-1
Riket
374
343
328
-4%
-15
Gotland
361
344
327
-5%
-17
Västmanland
365
339
324
-4%
-15
Västra Götaland
389
348
321
-8%
-27
Blekinge
354
341
321
-6%
-20
Halland
371
342
320
-7%
-23
Södermanland
346
326
319
-2%
-7
Östergötland
340
322
318
-1%
-4
Kalmar
347
331
314
-5%
-17
Kronoberg
360
334
310
-7%
-23
Örebro
341
311
309
0%
-1
Värmland
340
314
302
-4%
-12
Jönköping
347
308
299
-3%
-9
Västernorrland
327
317
297
-6%
-20
Norrbotten
336
306
297
-3%
-10
Dalarna
309
300
295
-1%
-4
Gävleborg
321
304
289
-5%
-14
Jämtland
306
285
274
-4%
-10
Västerbotten
290
267
260
-2%
-6
Källa: eHälsomyndigheten, Concise
22
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
3. Basala hygienrutiner och klädregler
Under vårens nationella PPM-mätning deltog för första gången Primärvårdsenheter i redovisat resultat. Resultatet är något lägre än föregående mätning dock med så liten marginal att
det kan anses jämförbart. Påbörjade förbättringsarbeten fortlöper.
O B S E R VAT I O N E R F Ö R B A SA L A H YG I E N R U T I N E R O C H K L Ä D R EG L E R L A N DS T I N G E T I
K ALMAR L ÄN /RIKET | %
100
90
80
82%
74%
78%
74%
Våren 2014 Våren 2014
94,1%
Våren 2014
Hösten 2013 94,8%
Våren 2014
Hösten 2013 94%
Hösten 2013 77,2%
Våren 2014 96%
82,3%
Våren 2014 Hösten 2013 77%
Hösten 2013 50
85%
60
Hösten 2013 70
30
20
10
V
40
0
Korrekta basala hygienrutiner
Korrekta klädregler
Korrekta basala hygienrutiner
och klädregler
Landstinget i Kalmar län
Riket
4. Riskbedömningar inom nutrition, fallrisk och trycksår ska genomföras till 90%
Nästan 13 000 riskbedömningar gjordes 2014 vilket motsvarar en täckningsgrad på 70 %.
Målet på 90 % nås inte. Flertalet patienter 70 år och äldre har fått en riskbedömning samt
insatta åtgärder som har följts upp.
R I S K B E D Ö M N I N G A R I N O M N U T R I T I O N , FA L L R I S K O C H T R YC K SÅ R S K A
G E N O M F Ö R A S T I L L 9 0 %
100
75
50
25
0
Jan 2014
Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014
23
Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
5. Andel trycksår
Trycksårsförekomsten minskar i landstinget och under 2014 har andelen patienter med trycksår
minskat ytterligare. Vid vårens nationella mätning låg trycksårsförekomsten på 5,4 % - lägsta
uppmätta andel på landstingsnivå i Sverige. Vid höstens mätning låg trycksårsförekomsten på
7,1 %, vilket resulterade i att målet: Andel trycksår ska minska med 20 %, är uppnått för 2014.
T R YC K SÅ R S R E SU LTAT ÖV E R T I D
| %
Nationellt
Hela länet
2008
2009
2010
2011-VT
2011-HT
2012-VT
2012-HT
2013-VT
2013-HT
2014-VT
2014-HT
6. Antal överbeläggningar/utlokaliseringar per hundra disponibla vårdplatser
Landstingets resultat är bättre än rikets. Resultaten bygger på gott samarbete mellan respektive sjukhuskliniker och mellan sjukhusen. Det finns tydliga riktlinjer för överbeläggningar och
utlokaliseringar. Under sommarens semesterperiod finns en större andel överbeläggningar.
Planeringen av verksamheten under sommarperioden får mycket uppmärksamhet och pågår
numera i stort sett hela året. Handlingsplanen är att optimera planeringen inför semesterperioden så att en god och säker vård kan bedrivas med minimalt antal överbeläggningar.
5
ÖV E R B E L ÄG G N I N G
Sverige
Landstinget i Kalmar län
4
3
2
1
0
Jan 2014
Feb 2014
Mar 2014
Apr 2014
Maj 2014
Jun 2014
Jul 2014
Aug 2014
Sep 2014
Okt 2014
Nov 2014
Dec 2014
U T LO K A L I S E R A D E
Sverige
2
Landstinget i Kalmar län
1
0
Jan 2014
Feb 2014
Mar 2014
Apr 2014
Maj 2014
Jun 2014
Jul 2014
24
Aug 2014
Sep 2014
Okt 2014
Nov 2014
Dec 2014
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
7. Andel läkemedelsberättelser
Processindikator vid journalsystemet för andel epikriser som innehåller en läkemedelsberättelse vid utskrivning. Målet för processindikatorn är att andelen läkemedelsberättelser inom
slutenvården skall vara 80 % eller mer.
Ett utfall på ca 70 % under året bedöms som bra, även om målnivån inte nåddes. Under året
har en ny uppdaterad rutin för läkemedelsberättelse utarbetats av chefläkarna. Ny mätmetod har tagits fram och arbetet kring rutinen och ytterligare optimering av mätmetod kommer fortgå in i 2015.
M I N S T 8 0 % AV PAT I E N T E R N A S K A V I D U T S K R I V N I N G FÅ M E D S I G L Ä K E M E D E L S B E R ÄT T E L S E I N K LUS I V E A K T U E L L L Ä K E M E D E L S L I S TA
100
75
50
25
0
Jan 2014
Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014
25
Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
8. Sjukhusmat
I slutet av 2012 beslutade landstinget att erbjuda sina patienter Sveriges bästa sjukhusmat
under planperioden 2013-2015. Resultaten i Nationella patientenkäten 2014 visar att landstinget redan har lyckats. Nio av tio patienter som legat inlagda tycker att maten är bra, mycket bra eller utmärkt.
En markant förändring sedan föregående år då motsvarande siffra var sju av tio. Patienterna i
Kalmar län var mest nöjda med sjukhusmaten av samtliga 21 landsting/regioner.
H U R B E D Ö M E R D U M AT E N D U F I C K U N D E R D I N V I S T E L S E PÅ AV D E L N I N G E N
Kalmar
1393
Gotland
376
Kronoberg
831
Jönköping
2005
Dalarna
1362
Blekinge
813
Örebro
1624
Sörmland
909
Gävleborg
1140
Jämtland
774
Halland
1406
Västra Götaland
6893
Norrbotten
1401
Värmland
1370
Sverige
41610
Östergötland
2444
Västmanland
969
Västernorrland
994
Skåne
5651
Stockholm
5848
Västerbotten
1564
Uppsala
1843
0
5
10
15
20
25
30
35
40
26
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
9. Lokalvård
Satsningen på en effektivare och mer kvalitetssäkrad lokalvård har gett resultat. Enligt patienterna har landstinget nu tredje bästa lokalvården bland Sveriges landsting och regioner.
Resultatet av Nationell patientenkät 2014 visar att 83 % av patienterna i Kalmar län anser att
avdelningen är tillräckligt ren.
12 % tycker att avdelningen till viss del är tillräckligt ren, medan 2 % inte tycker det. Det är en
förbättring av resultaten de senaste åren och endast två landsting får bättre svar i enkäten.
A N S E R D U AT T AV D E L N I N G E N VA R T I L L R ÄC K L I G T R E N?
Gotland
397
Jönköping
2035
Kalmar
1420
Värmland
1430
Örebro
1697
Halland
1429
Dalarna
1407
Norrbotten
1429
Blekinge
823
Västmanland
1003
Jämtland
794
Kronoberg
833
Sverige
42733
Västerbotten
1010
Västernorrland
1010
Östergötland
2517
Skåne
5810
Västra Götaland
7012
Sörmland
940
Gävleborg
1153
Stockholm
6104
Uppsala
1888
0
5
10
15
20
25
30
35
40
27
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Fler mål och mått inom kvalitet och patientsäkerhet
Den patientupplevda kvaliteten - för samtliga mottagningar och inom samtliga indikatorer
ska årligen förbättras
Samtliga indikatorer inom alla enheter visar på en ökad eller oförändrad nivå. Förutom indikatorn
gällande Tillgänglighet inom Primärvården och inom Information och Upplevd nytta inom Psykiatri
Öppenvård.
2014 Höst PV
PUK
Bemötande
Trend
2014 Vår Psyk ÖV
PUK
Trend
2014 Vår Psyk SV
2014 Vår Somatik ÖV
2014 Vår Somatik SV
PUK
PUK
PUK
Trend
Trend
Kände du att du blev
bemött med respekt
92
85
75
95
93
81
68
61
84
79
80
66
64
85
81
82
60
71
85
91
87
71
74
94
89
85
76
69
89
92
74
64
60
82
80
87
80
73
94
95
och på ett hänsynsfullt
sätt?
Delaktighet
Kände du dig delaktig
i beslut om din vård
och behandling,
så mycket som du
önskade?
Information
Fick du tillräcklig
information om ditt
tillstånd?
Tillgänglighet
Vad anser du om tiden
du fick vänta
Förtroende
Kände du förtroende
för den läkare som du
träffade?
Upplevd nytta
Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård
blivit tillgodosett vid
ditt besök på mottagnignen?
Helhetsintryck
Hur värderar du som
helhet den vård/behandling du fick?
Rekommendera
Skulle du rekommendera den är mottagningen till andra?
PUK - Patientupplevd kvalitet
PV - Primårvård
ÖV - Öppenvård
SV - Slutenvård
Psyk - Psykiatri
28
Trend
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Samtliga patienter inom heldygnsvård psykiatri ska ha en vårdplan
Trenden är sjunkande under de sista månaderna. Detta beror delvis på genomförda rutinförändringar i verksamheterna vilket i sin tur resulterat i underkodning, det vill säga bortfall av
KVÅ- kod (klassifikation av vårdåtgärder).
M I N S T 8 0 % AV PAT I E N T E R N A I N O M H E L DYG N S VÅ R D P S Y K I AT R I S K A H A E N VÅ R D PL A N
100
75
50
25
0
Jan 2014
Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014
Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
Minst 95 % av 1177-samtalen ska besvaras inom 9 minuter
Utfallet för 2014 uppgår till 68 % vilket är något bättre än föregående år. Arbetet med att
förbättra tillgängligheten ytterligare pågår.
M I N S T 95% AV 1177-SA M TA L E N S K A B E S VA R A S I N O M 9 M I N U T E R
80
60
40
20
0
2013
2014
29
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Samtliga som kontaktar primärvård ska få kontakt samma dag
Andelen patienter som fått kontakt med primärvården samma dag, är i stort sett oförändrad
sedan 2013.
PR I M Ä R VÅ R D E N KO N TA K T SA M M A DAG | %
100
75
50
25
0
2012
2013
2014
80 % av patienterna operation/behandling inom 60 dagar
Förvaltningen har klarat av målsättningen att minst 80 % av patienterna skall bli opererade
inom 60 dagar. Detta värde är ett online-värde som skiljer sig något från det summerade
månadsvärde som rapporteras till SKL.
PAT I E N T E R N A I N O M D E N S PEC I A L I S E R A D E VÅ R D E N , S K A FÅ T I D T I L L
O PE R AT I O N / B E H A N D L I N G I N O M 6 0 DAG A R | %
100
75
50
25
0
Jan 2014
Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014
30
Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Minst 80 % av patienterna vid länets akutmottagningar ska behandlas inom tre timmar
Målet är svårt att nå då antalet patienter ständigt ökar. Det införs mätningar av flödet på
akutmottagningar under 2015, då bör en anpassning till det nationella målvärdet på fyra timmar ske.
PAT I E N T E R N A V I D L Ä N E T S A K U T M OT TAG N I N G A R S K A B E H A N D L A S I N O M
T R E T I M M A R | % 100
75
50
25
0
Jun 2014
Jul 2014
Aug 2014
Sep 2014
Samtliga elever i årskurs 8 ska vara
tobaksfria
Samtliga ungdomar i högstadieklasserna
i Kalmar län hade möjlighet att besvara
en enkät angående Tobaksfri Duo under
april och maj 2014. 878 elever i 8:e klass
besvarade frågor om tobaksbruk.
Okt 2014
Nov 2014
Dec 2014
TO B A K S FR I A E L E V E R Å K 8 | %
100
Målvärde
75
Då det gällde rökning angav 91 % att de
inte rökte alls, 4 % att de rökte regelbundet och 5 % att de rökte ibland. På frågan
om bruk av snus svarade 93 % att de aldrig snusade, 4 % att de snusade regelbundet och 3 % att de snusade ibland.
50
25
0
2014
31
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
A N TA L Ä R E N D E N T I L L PAT I E N T N Ä M N D E N 2 0 0 9 -2 014 | A N TA L Ä R E N D E N
Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård
Områden med starkast förbättring 2014
ƒƒ Säker vård, undvikbar vård
ƒƒ Palliativ vård (vård i livets slutskede)
ƒƒ Reumatoid artrit
ƒƒ Diabetes
Exempel på landstingets starkaste områden
ƒƒ Ortopedi
ƒƒ Palliativ vård (vård i livets slutskede)
ƒƒ Cerebral Pares
32
|
2014
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Måluppfyllelse
I Landstingsplanen finns det ett flertal nyckeltal inom kvalitet- och patientsäkerhet som ska
följas kopplade till landstingets mål om Sveriges säkraste hälso- och sjukvård.
Mått
Mål
Måluppfyllelse
Vårdrelaterade infektioner, resultatindikator
Årlig reduktion med 15 %
Ja
Årlig minskning av antal förskrivna antibiotikarecept,
Årlig minskning
Ja
Basala hygienrutiner och klädregler, processindikator
100 %
Nej
Riskbedömningar inom nutrition, fallrisk och trycksår
90 %
Nej
Årlig reduktion med 20 %
Ja
80 %
Nej
Årlig förbättring
Nej
100 %
Nej
95 %
Nej
100 %
Nej
80 %
Ja
80 %
Nej
100 %
Nej
processindikator
ska genomföras till 90 %
Andel trycksår ska minska med minst 20 %, resultatindikator
Minst 80 % av patienterna ska vid utskrivning få med sig
läkemedelsberättelsen inklusive aktuell läkemedelslista, processindikator
Den patientupplevda kvaliteten - för samtliga mottagningar och inom samtliga indikatorer ska årligen
förbättras.
Samtliga patienter inom heldygnsvård psykiatri ska ha
en vårdplan
Minst 95 % av 1177-samtalen ska besvaras inom 9
minuter
Samtliga som kontaktar primärvård ska få kontakt
samma dag
Minst 80 % av patienterna inom den specialiserade vården, ska få tid till operation/behandling inom 60 dagar
Minst 80 % av patienterna vid länets akutmottagningar
ska behandlas inom 3 timmar
Samtliga elever i årskurs 8 ska vara tobaksfria
33
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Övergripande mål
och strategier för
kommande år
L A N DS T I N G E T I K A L M A R L Ä N S K A H A S V E R I G E S SÄ K R A S T E H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D.
Säker hälso- och sjukvård
Landstinget i Kalmar län ska ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. För att kunna ge patienten säker och evidensbaserad vård krävs kunskapskapsstyrning, vilket innebär att organisationen har en kunskapsstrategi med struktur och systematik. Detta bidrar starkt till
organisationens förmåga att meddela bästa möjliga vård vid varje patientmöte. En sådan
kunskapsbaserad och säker vård kräver ett ständigt, systematiskt lärande där erfarenhet och
kunskap från patient/närstående, vårdpersonal och forskning vägs samman i syfte att ständigt förbättra metoder och processer. En förutsättning för detta är att landstingets ledare
förmår att kontinuerligt utveckla och förbättra vården i enlighet med nya krav.
Kvalitet som verksamhetsidé
Då landstingets övergripande mål att ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård är långsiktigt krävs fortsatta satsningar till gagn för patienter och kunder. Flera av de
områden som är kopplade till målsättningen har förbättrats och kommer fortsätta att följas
upp i landstingsstyrelsen och i landstingsledning. Att utveckla och skapa värde för våra patienter och kunder är kärnan i vår verksamhet. Förbättrad kvalitet leder också till minskade
kostnader och ännu bättre hushållning med landstingets resurser. Infrastrukturen i form av
utbildning, förbättringsprogram, ledarskapsutveckling, innovationer, rekrytering och kunskapsstöd behöver förstärkas. För att bli framgångsrik måste denna utveckling ske i samklang med patienter och anhöriga.
Kvalitet i praktiken
Nationella riktlinjer, utvärderingar, patientenkäter och öppna jämförelser ligger, liksom data
från kvalitetsregister, till grund för hälso- och sjukvårdens utveckling för en kunskapsbaserad
vård med högre kvalitet och bättre resultat. Det pågår ett omfattande arbete regionalt och
lokalt för att omsätta nationella riktlinjer till evidensbaserad vård i verksamheten. Från och
med mars 2015 kommer en samverkansgrupp mellan landstingets samtliga förvaltningar och
länets 12 kommuner att ansvara för identifiering och analys av avvikelser samt lägga förslag
på förbättringsåtgärder.
Ledningssystem
Utveckling av ledningssystemet ger förutsättningar för att identifiera, beskriva och fastställa
de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet.
34
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Värdegrundsarbete
Arbetet med att skapa en kultur för kunskapsbaserad vård med ständiga förbättringar fortsätter. Genom värdegrundsarbete tillvaratas kraft och kunskap som utvecklar och främjar
bra värderingar för kvalitet och säker vård. Ett fokusområde som kommer utvecklas vidare är
bemötande. Filmer och medarbetares berättelser används även fortsättningsvis som grund
i detta arbete.
Varje dag lite bättre - systematiskt förbättringsarbete
Det systematiska förbättringsarbetet enligt Varje dag ska genomsyra all verksamhet dygnet
runt alla dagar i veckan. Allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska fokusera på ökat värde
för patienten och medborgaren, i en lärande organisation. Öppna kvalitetsjämförelser, ett
kommunikativt ledarskap, delaktiga patienter/närstående och kvalitet tillsammans med god
ekonomi är viktiga faktorer för en kunskapsbaserad vård och för att nå landstingets övergripande mål att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård.
Nya arbetssätt med att bedriva förbättringsarbete inom kvalitet och patientsäkerhet utvecklas kontinuerligt med fokus på att förbättra verksamhetens resultat. Förbättringsaktiviteter
uppmärksammas och sprids både inom och utanför landstinget. För att underlätta spridning
och lärande av goda resultat och erfarenheter kommer en databas för förbättringsarbeten
att utvecklas och tas i bruk.
Ledarskap för förbättring
Ett ständigt pågående systematiskt förbättringsarbete kräver kompetenta och engagerade
chefer och ledare. Genom utbildningsinsatser inom förbättringskunskap för landstingets
chefer utvecklar vi ett ledarskap som ständigt utvecklar och förbättrar vården och ger förutsättningar för medarbetare och patienter/närstående att göra detta tillsammans.
Medarbetare och kompetenser
En central fråga för att fortsätta att utveckla och förbättra patientsäkerheten är att vi lyckas
behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Attraktivitetsresan är en strategisk satsning
för att göra oss till en ännu mer attraktiv arbetsgivare. En stor satsning görs också på utökade utbildningsplatser för sjuksköterskor, läkarutbildning med Hälsouniversitetet i Linköping
och utökat antal ST-tjänster.
Vårdens övergångar och samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan med länets kommuner har bildats för att arbeta med
gemensamma utmaningar och möjligheter till förbättringar inom huvudmännens olika utvecklingsområden. Patientsäkerhetsområdet är prioriterat i denna samverkan.
Utbildningar inom ramen för kvalitet och patientsäkerhet
Arbetet fortsätter att via det kliniska träningscentret genomföra teoretiska och praktiska utbildningsinsatser för medarbetare inom landstingets prioriterade områden inom kvalitet och
patientsäkerhet samt utifrån verksamheternas behov. Utbildningarna är upplagda så att det
ska ge medarbetare under utbildning (nyanställda och erfarna) ett gemensamt evidensbaserat
teoretisk och kliniskt handlag. Arbetet leds av instruktörer inom omvårdnad och medicin i samarbete med Linnéuniversitetet. Omfattningen av utbildningsinsatser kommer att öka.
35
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
|
2014
Processarbete
Utvecklingen av säkrare och effektivare vårdprocesser kommer att prioriteras. Arbetet kommer att bedrivas i samarbete över organisationsgränser och med patient/närståendemedverkan. Under våren 2015 kommer standardiserade vårdprocesser implementeras inom olika
cancerdiagnoser i linje med det nationella uppdraget som drivs av SKL. Detta kommer att
innebära kortare ledtider och en mer jämlik vård och behandling. Landstinget kommer fortsatt att arbeta för att förbättra vården för de som blir kroniskt sjuka i sin cancersjukdom med
behov av återkommande uppföljningar och behandling. Landstinget kommer också att arbeta
för att utveckla cancerrehabiliteringen för att stärka patienternas livskvalitet under sjukdomsperioden.
Patientmedverkan
Patienter och närståendes berättelser, kunskap och delaktighet bidrar till utveckling som har
fokus på kvalitet som ökar värdet för patienten. För att skapa förutsättningar för aktivt medskapande kommer handlingsplaner att tas fram för landstingets strategi, Medborgare- patient- och närståendemedverkan. I syfte att stärka patientens ställning i den egna hälso- och
sjukvårdssituationen kommer handlingsplanen att kopplas till Patientlagen. För att systematisera medverkan i utveckling och ledningssammanhang kommer en länsgemensam struktur med ett patientråd att etableras. Metoder och verktyg kommer att utvecklas.
För att öka patientens delaktighet och medverkan i sin egen vård införs journal som e-tjänst.
Detta genom att invånarna i Kalmar län under slutet av 2015 ska få tillgång till delar av sin
journal via e-tjänsten Journalen på 1177.se.
Omvärldsbevakning/Omvärldsanalys
Framtiden kräver att vi fortsätter öka kvaliteten, säkerheten, tillgängligheten och samtidigt
har en låg kostnadsutveckling. För att klara detta krävs att vi fortsätter att lära av de organisationer som idag ligger långt fram i moderna arbetsmetoder och innovationer n
36
K VA L I T E T S - O C H PAT I E N T S Ä K E R H E T S B E R ÄT T E L S E F Ö R L A N D S T I N G E T I K A L M A R L Ä N
Landstinget i Kalmar län n Box 601, 391 26 Kalmar n Telefon 0480 - 840 00 n Ltkalmar.se
|
2014