Detaljplan för del av KANEBO 1:6 m fl
Dnr: 2009/075-314 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av KANEBO 1:6 m fl ”Tångane” Tanums kommun Västra Götalands län UTSTÄLLNINGSHANDLING 2015-05-11 Handlingarna har upprättats på uppdrag av: Stugägarföreningen Vassviken 1 (20) INNEHÅLL Gator och trafik HANDLINGAR3 TEKNISK FÖRSÖRJNING PLANARBETETS SYFTE OCH HUVUDDRAG3 Vatten och avlopp 13 Dagvattenutredning 13 PLANDATA3 13 ÄNDRINGAR AV PLAN 13 14 FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER4 Allmänt14 Riksintressen4 Mark och vegetation 14 Särskilda hushållningsbestämmelser Geoteknik och topografi 14 Naturvård4 Risk för ras - blocknedfall 15 Friluftsliv5 Radon15 Miljökvalitetsnormer5 Fornlämningar16 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 Kulturmiljö16 Översiktliga planer6 BEBYGGELSE 16 Detaljplaner6 Service16 Förordnanden7 Lek och rekreation (Barnperspektiv) 17 Kommunala beslut Gator och trafik 4 8 17 Kulturmiljövård8 TEKNISK FÖRSÖRJNING BEHOVSBEDÖMNING, MKB 9 Vatten och avlopp 18 BEFINTLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 Dagvattenhantering 18 Mark och vegetation 9 MILJÖ OCH HÄLSA 19 Geoteknik och topografi 18 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 19 10 Radon11 PLANPROCESSEN20 Fornlämningar11 MEDVERKANDE I PLANARBETET 20 Kulturmiljö11 Bebyggelse 11 Plankonsult: Sjölén & Hansson Arkitekter AB Skolgatan 17 456 61 Hunnebostrand Tel 0523-551 88 Proj nr 910 Uppdragsansvarig: 2 (20) Anders Hansson [email protected] Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling HANDLINGAR Handlingar som ingår i detaljplanens utställning är följande: • Planbeskrivning (denna text) • Genomförande beskrivning • Plankarta med planbestämmelser • Illustrationskarta • Redogörelse för programsamråd • Samrådsredogörelse • PM Geoteknik och rapport MUR, inkl bergsbesiktning. Geogruppen AB, 2013-06-24. • Dimensionering av dagvatten vid va-utbyggnad. Aqua Canale AB. 2012-08-30. Rev A 2014-11-12. • Naturinventering och inventering av större vattensalamander, RIO Kulturvård, 2012-09-25. • Fastighetsförteckning PLANARBETETS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att utöka byggrätterna i tre äldre byggnadsplaner. Nuvarande byggrätter på 60 kvm ökas till 140 kvm inklusive biyta. Planen omfattar 35 småhus. Området är kopplat till det kommunala vatten och avloppsnätet. De tidigare detaljplanernas kartor ska ersättas av en ny plankarta med större områden med byggrätt. Detaljplanen ska även pröva utökning av enstaka tomter samt delningar av fastigheter. Kulturmiljöskyddet för Gotte-Lars stuga förstärks i den nya planen. Planen handläggs enligt ÄPBL ( SFS 1987:10 ). PLANDATA Planområdet omfattar ca 13 ha och är beläget i den sydvästra utkanten av samhället Tegelstrand, ca 4 km söder om Hamburgsund. Området som kallas Tångane består av 36 fastigheter. Planområdet är avgränsat efter tre äldre byggnadsplaner. Alla fastigheter förutom Gotte-Lars stuga är i privat ägo. Gotte-Lars stuga är i kommunal ägo. Bild 1. Översikt av planområdet med avgränsning för ändringen av befintliga planer. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 3 (20) FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER Planområdet ligger i sin helhet inom område för flera riksintressen enligt miljöbalken. Den befintliga fritidshusbebyggelsen är lokaliserad i anslutning till samhället Tegelstrand och ingår i samhällsområdet för Heestrand-Tegelstrand. I och med de tidigare planerna har kommunen tagit ställning i frågan om det är lämpligt att ta området i anspråk för bebyggelse. Det finns inga höga naturvärden utpekade inom eller i direkt anslutning till de äldre byggnadsplanerna. Allmänheten har tillgång att passera området på befintliga vägar men även på naturmark då området med stora tomter också har frikostigt med naturmark mellan bebyggelsen. Detaljplanen tar ny mark i anspråk då en av de befintliga tomterna utökas med 326 kvadratmeter mark. För övrigt tas inte någon ny mark i anspråk utanför de privata tomterna. Landskapet behåller sin karaktär så länge bebyggelsen underordnar sig landskapet. Friluftslivet är kanaliserat till vägar, p-platser och strandängar enligt tidigare planer och tillstånd. Anledning för ny planläggning är att minska miljöbelastningen i angränsande omgivning genom anslutning av kommunalt vatten och avlopp samt önskemål om större byggrätter. Det är viktigt att allmänhetens tillgänglighet i området bibehålls. Riksintressen Planområdet gränsar och ingår delvis i följande riksintresseområden: • • • • 4 kap MB särskilda hushållningsbestämmelser – ”Obrutna kusten” 3 kap 6 § MB riksintresse för naturvård 3 kap 6 § MB riksintresse för friluftsliv - FO1, Norra Bohusläns kust Landskapsbildsskydd (Tanumskustens naturreservat) Särskilda hushållningsbestämmelser Det bohuslänska kustområdet, den så kallade obrutna kusten från Brofjorden och norrut till gränsen mot Norge, omfattas av särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten enligt 4 kap MB. Området är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de sammantagna natur- och kulturvärdena. Bestämmelserna innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas särskilt vid bedömningen av om exploatering eller andra ingrepp i miljön ska tillåtas. Det rörliga friluftslivets intressen kan i allmänhet sammanfattas som möjligheten att röra sig fritt i orörd natur. Exploatering och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar riksintresset. De särskilda hushållningsbestämmelserna utgör inte hinder för en normal utveckling av tätorter eller lokalt näringsliv. Planområdet ligger inom riksintresset. Planen innehåller stora delar naturmark, glest bebyggda tomter och släpp mellan tomter som gör det möjligt att vandra fritt i området och till omkringliggande naturmark. Planen hindrar inte allmänhetens tillgång till stranden och bergshöjder med utsikt. Detaljplanens utformning tar hänsyn till det rörliga friluftslivets intressen. Naturvård Tanums kust och innerskärgård är av riksintresse för naturvård, enligt 3 kap 6 § MB. Kustzonen med de naturtyper som finns representerade där, ingår i riksintresset. Planområdet i sin helhet ingår i riksintresset. I värdetexten för riksintresset står att landskapet präglas av skogklädd skärgård, mer eller mindre slutna vatten och trånga sund samt branta klippstränder omväxlande med låga saltängar där dalgångar mynnar vid havet. I exponerade lägen mot väster blir vegetationen vindformad och får på många ställen karaktär av en knotig och lågvuxen hällmarkstallskog. På öarna finns en rik variation av naturtyper från kalktorrängar, strandängar, frodig fuktängsvegetation och lummiga lövskogspartier till karg och vindpinad hällmarksvegetation. Planområdet består av stenhällsmark med mindre bestånd av lövskogspartier. Söder om planområdet finns ett karaktäristiskt strandängsområde där ängs- och betesmarksinventering samt ängs- och hagmarksinventering har utförts, se bild 2. Detta kustområde är ett av de mest 4 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling frekventerade friluftsområdena i landet. Sedan FÖRKLARINGAR av kommunen anvisad skyddsvärd kulturmiljö Odlingslandskap, ängs- och hagmark av kommunen anvisad skyddsvärd kulturmiljö 1960-talet är planområdet ianspråkstaget Strandskyddsgräns Odlingslandskap, ängs- och hagmark för fritidshusbebyggelse genom 3 stycken Strandskyddsgräns sammanhängande byggnadsplaner. Friluftsliv 15 16 14 13 122 21 17 19 20 22 18 12 23 19 18 X=6 489 900 22 21 20 19 22 21 18 19 12 23 407 24 20 22 18 13 19 14 20 13 14 12 25 17 24 21 25 22 20 20 19 22 17 16 23 15 27 17 20 17 401 18 28 18 29 12,5 11 19 19 24 30 14 13 20 20 26 19 21 21 16 21 20 19 15 21 23 21 22 18 17 22 21 19 17 26 22 11 17 410 20 16 15 12 19 16 21 23 12 15 22 16 18 27 22 22 17 X=6 489 800 12 19 17 406 1421 10,9 16 23 18 16 15 18 15 31 21 18 12 12 11 11 15 14 14 17 17 19 17 13 13 13 20 13 13,5 14 14 16 17 13 16 16 12 12 14 10 16 9 13 15 11 X=6 489 700 8 9 8 11 10 12 14 13 15 17 22 18 16 12 21 20 18 9 22 17 18 17 8 18 15,2 23 16 17 11 21 17 9 19 18 18 10 10 8 22 16 18 21 22 6 22 23 X=6 489 600 19 21 27 23 20 19 25 23 19 25 24 18 23 24 20 26 23 26 22 24 25 30 26 16,0 14 17 18 13 12 11 10 9 7 16 20 27 21 20 27 6 15 8 26 24 25 5 30 26 21 23 27 22 29 32 31 30 34 33 26 35 23 31 20 24 27 26 27 26 21 35 25 32 25 22 19 X=6 489 500 21 1405 X=6 489 400 Y=107 600 Y=107 500 Y=107 400 Y=107 300 Y=107 200 Y=107 100 Y=107 000 Y=106 900 Landskapsbildskydd 1409 409 24 18 17 Den norra delen av Bohuskusten är ett av ett av Sveriges mest besökta friluftsområden. Bohusläns kust är också ett viktigt mål för internationell turism. Kustzonen ingår i ett riksintresseområde för friluftsliv, enligt 3 kap 6 § MB, Norra Bohusläns kust (FO1). Strandområdena är bland de viktigaste delarna i riksintresset och planen gränsar till ett område med strandängar och saltängar blandat med klipplandskap i direkt anslutning till två äldre bryggor, en ny brygga samt sjöbodar. I dagsläget finns två bostadshus, en anlagd parkeringsplats samt en fallfärdig byggnad för torrklosetter inom strandområdet. Strandområdet används av allmänheten i de omkringliggande områdena som badplats. Detaljplanen innebär inga förändringar för strandområdet. Bild 2. Kartan visar områden som är skyddade miljöer. Grön färg markerar skyddad ängs- och hagmark. Rosa färg är område med bevarandevärd kulturmiljö. Den blåstreckade linjen är gränsen för strandskyddet. -2. Skyddsområden 1:5000 Planområdet gränsar till område som står under landskapsbildsskydd. Skyddet berör bergs- och klipplandskap samt de angivna strandängarna. Det innebär att bebyggelsen på de äldre planerna inte ska ges möjlighet att dominera landskapet från sjösidan. Ändrad bebyggelse bör inte påverka landskapsbilden i någon större utsträckning. Detta säkerställs i planen genom att ange nockhöjd för bebyggelsen. Den angivna nockhöjden är en meter över de befintliga husens nockhöjd idag. Husen får i princip inte placeras högre upp i terrängen än vad de är idag. -1. grundkarta 1:5000 Miljökvalitetsnormer 5 kap MB behandlar föreskrifter för hur miljökvalitetsnormer skall uppfyllas. Miljökvalitetsnormer kan föreskrivas för kvalité på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för att skydda människors varaktiga hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnorm för luft Det bedöms att det eventuella tillskottet av fordonstrafik, som följer då detaljplanen genomförs, inte medför risk för att gränsvärden för kvävedioxid, kväveoxid, svaveldioxid, bly och partiklar ( PM 10 ) i utomhusluft kommer att överskridas inom området eller på annat håll. Miljökvalitetsnorm för vatten Miljökvalitetsnorm för vatten anger den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Vattenmyndigheten har i sin klassificering av vattenområden bedömt att den ekologiska statusen för områdena vid Hamburgsund och Heestrand är måttlig. Målet är att god ekologisk status ska kunna uppnås senast år 2021. Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp inom planområdet kommer att förbättra och bidra till möjligheten att målet om god ekologisk status ska kunna uppnås. Dagvattnet leds med naturlig fördröjning genom våtmarker, diken och en meandrande bäck ner till havet sydväst om planområdet. Bäckens meandersystem har rustats upp genom att rensa bäckfåran. Bäckens slingrande väg till havet ger ett långsamt flöde vilket syresätter och renar dagvattnet. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 5 (20) Röds- Bockehallen bukten Varvet Koholmarna Galgeberget D Svartemyr Slottsfjorden Sammantaget finns inga indikatorer på att gällande miljökvalitetsnormer för luft, vatten D och buller Fn3 Rky överskrids idag eller riskerar att överskridas genom att planförslaget genomförs. örholmen ornösund Ulkeberget Stenstugan Tångebacken 15 Dammen Kärraby Växthus Rådalen TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 14 Vrakstigarna Gretasjön Grönelid almarholmen D Översiktliga planer Hamburgö RkiRwt " Hembygdsgård ornösund Ulkeberget Hamburgsund Stenstugan Rky Rw Tångebacken Skafteland Radiostation L Andholmen Klockelidberget Källeviken Rådaleskäret Den föreslagna utökningen av byggrätter inom planområdet har inte direkt stöd i Översiktsplanen 2002 (ÖP02) antagen av Rky kommunfullmäktige 2002-05-27 i Tanums kommun. Däremot är det ett D generellt önskemål att fritidshusområden kopplas till det kommunala vatten och avloppsnätet Fr16 för att Rky minska belastningen av närsalter och andra utsläpp till havet. Större byggrätter medger möjlighet att flytta permanent till sommarhus vilket är positivtRwt ur befolkningssynpunkt och ett strategiskt önskemål " ur kommunens perspektiv. Området har viktiga strategiska kärnvärden som nära till busslinje, bra Rw i behov av befolkningsutveckling. boendekvaliteter och kan förstärka en kommundel Samhället Heestrand Heestrand-Tegelstrand har i dagsläget låg service men det finns förskoleverksamhet på Hornbore 889 äg naturreservat vby Ulön-Dannemarks Hornborg Hoge slott Borgruin Rytteberget Rådalen St Andholmen Kanebo Björkeh Dannemark rös 14 Karlsvik Vrakstigarna Smörkullen 12 almarholmen Skalleberget Ulön Bebyggelse- Dannemark Jensskär Bockehallen bukten St Andholmen Köpmansbacken Tegelvik Båteberget Slottsfjorden Fn3 örholmen Fr16 Rky Tegelstrand 56 Svartemyr Rki 0 90 Rw Säleskär Galgeberget g vä Fd Trankokeri Rödsudden Döingarna Rävås Dannemark rös Ulön Vassvik lera Kroken 15 Ulön-Dannemarks naturreservat Landlös Gräns för samhällsområde Gretasjön Rivskär Rki Planlagt område Gärdesunds planområde Utvecklingsområde, bostäder Stenstugan Rky Lilla Flatskär Fillholmen N Lyngö Kanebo Rky Yttre kustzonen Rw Vattenområde för sjöfart, Rwt Vattenområde Kläsholmen " möjligt djuphamnsläge Skala 1:15 000 Bild 3. Utdrag ur översiktsplan 2002 100 200 300 400 900 S Lyngö Rådhuset Arkitekter AB Getskår Stora Andersholmen Rwt " Keholmen S9 SLOTTET-HEESTRAND ÖP 2002 Källeviken Ekeli 12 Hee väg 8 rös Fr16 Strukturplan norra Bohuslän Rky Rky Ulön Ytterby Kommunfullmäktige har 2009-10-26 antagit ”Strukturplan/överenskommelse avseende användning av Fn6 mark och vatten kopplat till Kustzonplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän”. Planen ska vara vägledande för den fysiska planeringen i kommunerna i norra Bohuslän och gäller från 1 januari 2010. Strukturplanen tar fasta på att Norra Bohuslän är ett attraktivt område tack vareFn6 kvalitéer som Ulön-Dannemarks naturreservat naturen och landskapsbilden, god tillgänglighet till natur och hav, kulturhistoriska värden samt levande Beteckningar enligt kapitel 7 Gräns för samhällsområde kustsamhällen. Kommunerna ska planera förD enPlanlagt positiv och långsiktig utveckling för att främja dessa område Planlagt område Rki för Inreen kustzonen kvalitéer. Detaljplanen skapar förutsättningar utveckling i linje med strukturplanen för Norra Planlagt område, bör ändras kustzonen S9 Bohuslän bl a genom utbyggnad av vatten- Rky ochYttre avlopp, utökade byggrätter som underlättar för ett boende Rw Vattenområde SLOTTET-HEESTRAND Utvecklingsområde, bostäder året runt samt en utökning av skydd som rörRwtkulturmiljön. Vattenområde för sjöfart, Bebyggelse- Dannemark lämningar Kroken Sandbä Dunnholmen kilen Långemyr Heebukten Landlös Rivskär Ytterby rav Röseberget Gärdesunds Flatskär Fillholmen Kringlan Lilla Flatskär Utvecklingsområde, verksamheter Beteckningar enligt kapitel 7 Stora Flatskär Backe sund Fr/Fn Naturreservat Detaljplaner Kläsholmen N Lyngö " möjligt djuphamnsläge Skala 1:15 000 0 S Lyngö 100 200 300 400 Rådhuset Arkitekter AB Getskår ÖP 2002 500 m Keholmen Öarna TANUMS KOMMUN Kärret ÖVERSIKTSPLAN 147 Området är sedan tidigare detaljplanelagt med tre byggnadsplaner från 1960-talet. Planerna är benämnda Bpl 06:303, Bpl 06:304 och Bpl 06:305 i Tanums kommuns handlingar. Se bild 4. De gällande bestämmelserna angående byggnadsutformning är att byggnad får uppföras i en våning med en storlek mellan 30 och 60 kvm och en uthusdel på 15 kvm. Byggnad får inte ha avloppsledning. Stora Andersholmen Valö lera Öarna Öarna TANUMS KOMMUN Kärret ÖVERSIKTSPLAN L Andholmen Dannemark F Rådh Ytterby rav Stora Andersholmen Valö lera St Andholmen Ska 0 500 m " N Lyngö S Lyngö och en del turism- och hantverksföretag som är etablerade. Genom närheten till busshållplats finns förutsättningar service i Hamburgsund. Området mellan Heestrand Rw att kunna ta sig till skola och annan Heestrand och Tegelstrand består av ett naturstråk som sträcker sig ner till havet. 89 Rådaleskäret Rw Långemyr Utvecklingsområde, verksamheter Hee- 0 Vrakstigarna almarholmen Fn6 Rk Rw Fillholmen Utvecklingsområde, bostäder väg Utvecklingsområde, verksamheter Beteckningar enligt kapitel 7 Stora Flatskär Backe sund Fr/Fn Naturreservat 14 Bete D Rivskär Rk Växthus Beteckningar enligt kapitel 7 bukten Stora Flatskär Backe sund Fr/Fn Naturreservat Beteckningar enligt kapitel 7 D Planlagt område Rki Inre kustzonen Röseberget Kringlan Tångebacken Rådalen Radiostation Flatskär område, bör ändras Planlagt Hembygdsgård Rky Landlös Gräns för samhällsområde Kringlan Dunnholmen Kärraby D Ytterby Gärdesunds Dammen Grönelid bu Flatskär område, bör ändras Planlagt Lilla Flatskär Vassviken Hee 12 Planlagt område lämningar D Dunnholmen L. Kärraby Bebyggelse- Dannemark ornösund Ulkeberget Kroken Källeviken Rådaleskäret Varvet Koholmarna lämningar Slottet L Andholmen Långestrand väg 899 Röds- 6 (20) L. Kär Hembygdsgård Vassvik lera Vassviken Rki 0 90 Tegelstrand g vä Säleskär 56 Grönelid Döinga Dammen Rävås Fd Trankokeri Rödsudden Rw Vassviken Köpmansbacken Tegelvik Båteberget Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling Öarna Bild 4. De tre sammanfogade byggnadsplanerna från 1960-talet. Planernas omfattning redovisas med vita, gula och grönaktiga områden. Byggnad får uppföras med en maximal höjd på 3,0 meter och 2,5 meter för uthusdel. Yttertakets lutning får ej överskrida 30°. Hägnad runt tomtmark får endast utföras i form av stengärdesgård av natursten eller trä. Förordnanden Strandskydd Planområdet är idag beläget utanför strandskyddslinjen då den följer de tidigare byggnadsplanerna. Planbeslutet för aktuell plan fattades före 1/7 2009 vilket innebär att övergångsregler gäller vilket förtydligas i PM daterat 2011-10-24 från Länsstyrelsen. Då byggnadsplanerna ersätts med en ny detaljplan återinträder inte strandskydd. Förordnande enligt 113 § Byggnadslagen Allmän platsmark är i byggnadsplanerna har ett förordnande enligt 113 § i Byggnadslagen från 1949. Detta innebär att fastighetsägarna inom planerna har rätt att nyttja naturmark och vägar, företrädesvis genom en samfällighet. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 7 (20) Kommunala beslut • Ks § 246 2008-10-29 Beslut om att planarbetet kan påbörjas. • MBN § 356 2010-12-14 Beslut om att godkänna planprogrammet för samråd och behovsbedömningen för samråd med Länsstyrelsen. • MBN § 264 2011-09-20 Beslut att godkänna bebyggelseinventeringen Slottet-TegelstrandHeestrand som ett kommunalt underlagsmaterial i prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen och kulturminneslagen. • MBN § 71 2014-03-25. Beslut att godkänna programsamrådsredogörelsen. Beslut om att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan. Beslut om att grundkartan ska revideras och att befintliga huvudbyggnaders nockhöjder ska mätas in. Att plankartans reglering av nockhöjder justeras till ca en meter över respektive nock. Beslut att sophus vid Gotte-Lars stuga flyttas till naturmark mellan Kanebo 1:78 och 1:87 samt att godkänna detaljplanen för samråd. Kulturmiljövård Kulturminnesvårdsprogram Närliggande områden till planen är omnämnda i Tanums kommuns kulturminnesvårdsprogram från 1984. Gränsande till planområdet åt norr ligger Grönlid. Grönlid är ett undantag från den vita kustbebyggelsen från det tidiga 1900-talet. I den lilla klåvan ryms en rest av en epok med havet som arbetsplats. Här har skeppare, fiskare och sjömän bott helt riktade mot havet. Åt söder finns området Sibirien som är ett stenbrott från stenhuggarepoken. Samhället Heestrand byggdes till stor del upp kring verksamheten i stenbrottet. Verksamheten var omfattande från 1887 fram till andra världskrigets utbrott då export- och transportmöjligheterna stängdes. Kulturhistorisk bebyggelseinventering Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2011-09-20 (MBN § 264) att godkänna bebyggelseinventeringen Slottet-Tegelstrand-Heestrand som ett kommunalt underlagsmaterial i prövning av ärenden enligt planoch bygglagen och kulturminneslagen. Hela planområdet är inventerat och det finns tre värdefulla miljöer i olika klasser. Miljömål Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Utöver dessa finns även tre övergripande miljömålsfrågor: fysisk planering och hushållning med mark och vatten, byggnader och kulturmiljön samt hälsofrågor. I miljömålsarbetet har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna ska ge kommunerna underlag och hjälpa dem att formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Tanums kommuns övergripande miljömål är ett långsiktigt uthålligt samhälle. I arbetet prioriteras områdena energi, transporter och livsmedel. I den aktuella detaljplanen beaktas miljömålen genom: • Stora grönytor bevaras inom planområdet. Grönytorna fyller olika funktioner samtidigt som de bidrar på ett positivt sätt till miljön. Våtmarker ingår naturligt i omhändertagandet av dagvatten. • Skydd av kulturminnen. • Bebyggelsen ligger lågt i landskapet med visst skydd för västliga vindar. • Närhet till busshållplats Energihushållning Kommunen skall i den fysiska planeringen verka för en helhetssyn på energiområdet. Tillgängliga styrmedel skall användas för en optimal lösning beträffande hushållning med energi, men även avseende 8 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling energieffektiva lösningar och ökad självförsörjningsgrad. Som ett planeringsstöd har kommunen upprättat en energiplan. Till grund för planen och dess fastställda mål ligger miljöpolicy för Tanums kommun samt nationella och regionala miljömål anpassade till internationella överenskommelser. Denna plan utgör en strategi för kommunens verksamhet avseende energifrågor och klimatpåverkan. Tanums kommuns övergripande miljömål är att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut verka för att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning med naturresurser och ett naturligt kretslopp. I miljöarbetet prioriteras för närvarande energi, transporter och livsmedel. Inriktning och Strategier 1. Minska den totala användningen av energi genom energihushållning och energieffektivisering 2. Minska användningen av fossilbaserad energi genom energikonvertering 3. Minska sårbarheten i energiförsörjningen genom lokal energiproduktion och utökat kommunalt ägarinflytande. Följande frågeställningar, som har en direkt eller indirekt påverkan på kommunens energibehov och därmed påverkan på klimat och miljö har beaktats i planarbetet. • Möjligheterna för de boende att ta sig till allmänna kommunikationer, service etc. • Bebyggelsen är inte placerad i ett klimatutsatt läge. • Potentialen för förnyelsebar energiproduktion beträffande solenergi och biobränslen. BEHOVSBEDÖMNING, MKB I samband med alla detaljplanearbeten genomförs en behovsbedömning för att utreda om en miljöbedömning erfordras. Syftet med miljöbedömning i detta sammanhang är att “integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas” (MB 6 kap. 11 §). Enligt 5 kap 18 § ÄPBL skall en miljökonsekvensbeskrivning enligt MB upprättas, om en detaljplan medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Genomförandet av detaljplanen anses ej medverka till att platsens karaktär eller projektets omfattning och påverkan medför en betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning behöver inte genomföras och en särskild MKB ska därför inte upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. BEFINTLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation En naturinventering och en inventering av förekomsten av amfibier i dammarna har utförts av Rio Naturvård, 2012-09-25. Området består av små ytor av äldre ängsmark, numera bebyggd, omgiven av berghällar. Berghällarna bildar ett sammanhängande landskap av rundade hällar med blocksten i låga sprickdalar. Den västra delen är högre belägen och där finns två våtmarker. Vid våtmarkerna växer träd som björk och sälg. Det lägre buskskiktet innehåller pors och ljung. Längst åt nordväst är ett område med enbuskar och blåbärsris. Hela området är hårt utsatt av västanvind och träd och buskar böjer sig för vinden. I den lägre delen som ligger kring den äldre gårdsbildningen finns det enstaka träddungar. Trädslag som förekommer är björk, tall och även enstaka gran. Se bild 5 och 6. Den större vattensalamandern förekommer i både den stora och lilla dammen inom detaljplanområdet. Med tanke på att relativt många individer av den mindre vattensalamandern observerades i båda dammarna finns förutsättningar för att det är en livskraftig population. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 9 (20) Bild 5. En öppen vattenyta vid våtmarken i planområdets nordvästliga del. Bild 6. Ängsmarken består av friktionsjord som är relativt sten- och blockrik. Geoteknik och topografi En geoteknisk utredning har utförts av Geogruppen AB, 2013-06-24. Området utgörs av höjdområden med berg i dagen samt lägre gräs- och trädbeväxt terräng. Berget består i huvudsak av relativt flacka partier men utgörs också av branta bergväggar inom delar av området. De lägre belägna områdena är delvis bebyggda med fritidshus och tillhörande grusvägar. Inom ett höjdområde i den nordvästra delen av området finns två mindre dammar belägna. Jordlagerföljden inom aktuellt planområde varierar stort. Lera förekommer framförallt inom de låglänta områdena. Leran är siltig och dess oreducerade skjuvhållfastheten har uppmätts till mellan 15 och 24 kPa på 2 till 4 meters djup och bedöms i huvudsak vara mycket låg till låg. Ställvis överlagras eller ersätts leran av svallsediment. Framför allt i anslutning till bergområdena bedöms svallsediment vila på friktionsjord eller direkt på berget. Svallsedimentets sammansättning varierar men består i huvudsak av sand med skiftande halter av lera, silt, grus, sten och block. Leran och svallsedimentet underlagras av friktionsjord ovan berggrunden. Stabilitet Inom den del av planområdet som ej utgörs av berg i dagen är marken i huvudsak plan. I anslutning till bergområdet sluttar dock marken ställvis ner mot de plana och lägre belägna områdena. Marklutningen är som mest ca 1:4. I samband med besiktning av området bedömdes dock dessa områden utgöras av svallsediment/friktionsjord som är relativt sten- och blockrik. I den norra delen av planområdet finns dock ett större område med lutande terräng. Lutningen varierar mellan 1:4 till 1:9. Sonderingarna visar dock att jordlagren även där utgörs av fast friktionsjord. Totalstabiliteten inom planområdet bedöms därför som tillfredsställande. På de två norra fastigheterna finns en uppfyllnad. Stabiliteten är tillfredställande under rådande förhållande. Marken får inte belastas ytterliggare. Fastigheterna har en planbestämmelse att nya byggnader ska pålas till fast botten. Sättningar I områden med lera förekommer sättningar. Alla påförda laster såsom byggnader, uppfyllnader Bild 7 Planområdets huvudsakliga karaktär med rundslipade hällar och bebyggelsen lågt i landskapet på stora naturtomter. Fotot taget över området mot nordväst. 10 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling och grundvattensänkningar ger upphov till sättningar beroende på lerans beskaffenhet. Sättningsegenskaperna är betraktad som normalkonsoliderad under rådande förhållanden. Ras och blocknedfall Stora delar av detaljplanområdet består av rundslipade berghällar där det ej bedöms föreligga risk för ras och blocknedfall. Berggrunden består av medelkornig rödgrå homogen Bohusgranit. Berget är söndersprucket i en flack sprickgrupp (bankningsplan) och två branta sprickgrupper. Inom två områden är dock berget brant och delvis uppsprucket. Kontroll av dessa områden har utförts av Petro Team Engineering AB. De två slänterna ligger vid Gotte-Lars väg respektive änden på Fiskargatan. Den första slänten ligger nordväst om Gotte Lars väg, mellan slänten och vägen är det våtmark. Lösa block finns i slänten med kantstorlek ca 30 cm. Bedömningen är att dessa block stannar vid släntfoten av berget om de faller ned. För övrigt bedöms berget som stabilt. Den andra slänten ligger öster om änden på Fiskargatan. Under sommaren 2014 har vägföreningen låtit skrota ner dessa block. För slänten vid Gotte Lars väg är bedömningen att inga åtgärder för de små blocken erfordras med anledning av att området framför slänten är våtmark vilken planläggs som naturmark. Bedömningen är att om blocken ramlar ner så kommer de att stanna nära släntfoten. Bild 8. Berget mot öster vid vändplatsen på Fiskargatan. Det finns risk att tre av blocken kan falla ner. Radon Tanumskustens berggrund, s.k. bohusgranit, har naturlig radonhalt. De uppmätta värdena visade att gammastrålningen låg inom intervallet för högriskområde. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Utanför planområdet finns tre registrerade fasta fornlämningar, varav två är bronsåldersrösen. Dessa utgörs av Svenneby 112:1 och Svenneby 113:1 och ligger ca 70 meter från plangränsen. Den tredje benämns Svenneby 205:1 och är en stensättning eller eventuellt gravhägnad och ligger ca 200 meter från plangränsen. Bild 9. Området norr om Gotte-Lars väg. Mindre block (30 cm) kan falla ned men blocken stannar vid släntfoten. Kulturmiljö Sommarstugeområdet anges i den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen som ett välbevarat område från den tid då semesterledigheten infördes på allvar och delar av befolkningen fick råd att bygga enklare fritidshus. Värt att bevara är sommarstugeområdets lågmälda framtoning med enplanshus byggda utifrån terrängens förutsättningar och även miljön kring Gotte-Lars stuga. Miljön kring Gotte-Lars stuga är skyddsklassad i bebyggelseinventeringen och där ingår byggnaderna på fastigheten Kanebo 1:19. I byggnadsplanen från 1965 är Gotte-Lars stuga angivet som kulturbyggnad. Torpet som delvis är en stenstuga var bebott in på mitten av 1900-talet. Se bild 10. Byggnaden är ett museum som ägs av Tanums kommun. Den förvaltas av Svenneby Hembygdsförening. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling Bild 10. Gotte-Lars stuga ligger centralt i planområdet. Stugan förvaltas av Svenneby Hembygdsförening. 11 (20) Bebyggelse Landskapsbild/kulturmiljövård I bebyggelseinventeringen betonas att sommarstugeområdet har en unik prägel med låga fritidshus som är varsamt placerade i landskapet för att ta tillvara läplatser och grönska i en mycket karg och vindutsatt miljö. Dessa kvaliteter ska skyddas för att landskapets vackra karaktär av rundade berghällar ska bevaras. Det angränsande Grönlid (utanför planområdet) är beskrivet i inventeringen ”genom såväl bebyggelsetyp som lokalisering ett enastående utslag av havets betydelse i det bohuslänska näringslivet. Husen är mycket välbevarade. Den lilla klåvan bör i framtiden ges möjlighet att behålla sitt nuvarande utseende”. Området klassas i den högsta nivån. En stor höjdskillnad avgränsar Grönlid från fritidshusbebyggelsen rent visuellt. Två av husen inom planområdet har angivits som skyddsvärda i bebyggelseinventeringen. Det ena är Kanebo 1:19 ( skyddsklass II ) vars skyddsvärde beskrivs enligt följande: ” Husets volym och proportioner, fönsteromfattningarna och -placeringen, det enkupiga teglet, granitgrunden, lagården, uthuset, gårdsmiljön. Bostadshuset har till viss del bibehållit sin tidstypiska ursprungskaraktär men byggnaden präglas i huvudsak av sentida ombyggnader/renoveringar.” Det andra huset är Gotte-Lars stuga på fastigheten Kanebo 1:25. Huset är en av få bevarade ryggåsstugor, med ett rum samt en tillbyggd oisolerad farstu. Denna stugtyp tillhör den äldsta formen av timrad bostad i Sverige. Gotte-Lars stuga vilar på en vall av uppkastad jord samt natursten upp till midjehöjd. På östra sidan är det endast farstun som har panelad vägg. Rummets östra vägg består endast av kallmurad natursten. På taket ligger enkupigt taktegel med vedtak under. Även över vindskivorna ligger tegelpannor fastsatta med spik. Stugan har en öppen eldstad i förstun och en liten kamin i rummet. Murstock och eldstad är murade av natursten. Ytterdörren, som är renoverad, är en enkel bräddörr. Den har 1700talsgångjärn samt trälås (nygjort efter gammal förlaga). Fasaden är klädd med brunmålad lockpanel med mestadels genomsågade bräder, men även bakar. Stugan har två fönster, ett på norra gaveln med tredelade bågar och ett mindre på västra långsidan med tvådelade bågar. Inget av dem är öppningsbara. Husets värde att bevara är hela utformningen såväl interiör som exteriör. Anledningen till skyddet är att huset är mycket välbevarat såväl exteriört som interiört och det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader samt har ett mycket stort miljömässigt värde för området. GotteLars stuga har högsta skyddsklassen i inventeringen (klass I ). Bostäder Inom planområdet finns 35 befintliga bostadhus som huvudsakligen används som fritidshus. Bebyggelsen består av ett fåtal äldre traditionella bohuslänska hus, Gotte-Lars (sten-)stuga och fritidshusbebyggelse från sent 1950-tal, 1960-talet och tidigt 1970-tal. En del av fritidshusen har förändrats genom ombyggnader och tillbyggnader. Karaktären på området är mycket typisk med små låga hus på stora tomter. Området är glest bebyggt så att alla hus har ett fritt naturområde runt husen. Detta reglerades i de äldre planerna genom att byggrätter placerades på lågpunkter i landskapet och med tomter på över två tusen kvadratmeter. Byggrätterna var i princip lika stora som den tillåtna byggytan. Det har resulterat i att det vackra bergslandskapet framstår tydligt i området och området har en unik prägel av ett lyckat genomfört fritidshusområde från 1950-talet och framåt. Service Allmän service såsom handel, skola och barnavårdscentral finns i Hamburgsund, ca 4 km norr om planområdet. I Heestrand, Tegelstrand och Slottet finns endast service såsom restaurang och mindre butiker sommartid. Närmsta samhällen med kommersiell eller offentlig service är Hamburgsund, Fjällbacka och Bovallstrand. Förskoleverksamhet finns i Hornbore by, ca 2 km norr om planområdet. Barn boende i Tegelstrand går i grundskolan i Hamburgsund. Det finns vårdcentral i Fjällbacka och äldreboende i Fjällbacka, Kville och Gerlesborg. 12 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling Lek och rekreation Planområdet är relativt glest bebyggt med mycket natur i omkringliggande mark. Det finns goda möjligheter för spontan lek och rekreation i naturmark. Det strandnära läget ger möjlighet för bad och båtliv framförallt sommartid. Gator och trafik Vägnätet består av grusvägar med breda diken på de lägre delarna. På högre lägen går vägarna direkt på berghällarna. Bredden medger inte möte för mötande fordon. Vägarna har vuxit fram med bebyggelsen. I de äldre byggnadsplanerna var det inte angivit något vägnät utan endast genomfartsvägar ner till stranden. Det finns anvisat en rak vägdragning, förbi Gotte-Lars stuga, i byggnadsplanerna som inte blivit genomförd. Trafiken går till de boende inom planområdet och 6 bostadshus utanför planområdet. Kollektivtrafik Det finns en busshållplats 150 meter öster om planområdet. Busshållplatsen heter Tegelstrand. Från området är det upp till 600 meter gångväg på vägen/lokalgatan innan man kommer fram till hållplatsen. Vägen har låg trafik och det finns farthinder (gupp) på vägen. Det saknas separat gångbana. Västtrafik trafikerar 4 gånger dagligen Heestrandvägen med busslinje 872 mot Hamburgsund och Dingle på vardagarna. Bussen går vardagar och helger under sommaren. Under resten av året saknas helgtrafik. Parkering Parkering sker på egna fastigheter samt vid tre angivna parkeringsplatser. Sydväst om planområdet, vid stranden, finns en anlagd grusplan för besöksparkering som anlagts av en fritidsförening som arrenderar mark vid stranden. Parkeringarna kan sägas höra till området som gästparkering för besökande men utnyttjas av tillfälliga besökare. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp När fritidshusområdena anlades grävdes tre brunnar. Vattnet pumpades upp för hand. Avlopp var inte tillåtet utan torrklosetter förekom på alla fastigheter. Köksavloppet leddes ut i dike eller i stenkista. Området är sedan 2013 kopplat till det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och spillvattennätet. Dagvattenutredning I samband med att området projekterades för va-anslutning genomfördes en genomgång av dagvattensituationen av Aqua Canale AB, 2012-08-30. Regn för dimensionering av dagvatten beräknas på ett 10-årsregn med en varaktighet på 10 minuter ca 230 l/s/ha. Utbyggnaden av väg och hus skall klara ett 100-årsregn utan att större skador uppstår. Det gäller även befintliga hus inom och i anslutning till området. Vid okulär besiktning 11 april 2012 efter stort regn var nivån ca 10 cm hög i de stora Ø 600 mm trummorna. Det medför att vägdiken och trummor klarar höga flöden, kanske även 100-årsregn om ingen trumma blockeras av skräp. Om inte diken och trummor klarar flödet från ett 100-årsregn kommer det endast orsaka skador på vägen. Fördröjning inom området är möjligt för några tomter där marken består mest av gyttja ovan berg. För de flesta tomter består marken av berg i dagen och då är det olämpligt att anlägga fördröjningsmagasin. Infiltration av dagvatten inom området fungerar ej på grund av att marken mest består av gyttja ovan berg. De flesta husen har ca 100 -120 m2 (0.012ha) takyta vilket ger flödet med en avrinningskoefficient 0.9x230l/s x0.012ha= 2.5 l/s per tomt. Den före detta ängsmarken är avvattnad med ett centralt dike som går i sydväst-nordostlig riktning med Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 13 (20) utlopp i sydväst. Diket har i samband med anläggande av vägarna kopplats ihop med vägdikena. Utloppet till havet sker i en meandrande bäckfåra. Bäckfåran har rensats för ett par år sedan för att behålla ett långsamt utflöde. I den nordöstra delen finns en våtmark som kan utjämna flödena från omkringliggande berghällar. Den västra delen ligger på hällmark med mycket tunna jordlager. Avrinningen sker direkt över berg på de flesta ytor. Det finns två större vattenansamlingar i detta område som fungerar som regelrätta dammar då infiltrationen sker i sprickor i berget. Värme, el och tele I den befintliga bebyggelsen används huvudsakligen direktverkande elradiatorer, i de fall uppvärmning finns. Ett flertal hus har öppen spis eller kamin som eldas med ved. Det finns en transformatorstation i den nordvästra delen av planområdet. Telefonledning sker med luftledningar i området. Avfallshantering Sophämtning sker året runt i området eftersom det finns tre fastboende längs vägsystemet. Huvuddelen har hämtning i tunna eller säck utan källsortering. ÄNDRINGAR AV PLAN Allmänt Ett planförslag har tagits fram av en intresseförening som bildats genom de boende i området. Planändringen behandlar utökningen av byggrätter. Karaktären på området är typisk med stora tomter och småhusbebyggelse på de lägre delarna av tomterna. Det finns uthusbebyggelse på ett flertal tomter. Ett genomförande av detaljplanen ger möjligheter till åretruntboende. För att undersöka fastighetsägarnas framtida planer för bebyggelsen har Vassvikens stugförening gjort en enkät bland sina medlemmar. Det framkom då att en storlek på bostadshus bör ligga mellan 120 och 150 kvm. Samtidigt så framkom önskan om att få använda uthus till gäststuga. Fem fastighetsägare hade planer på att dela tomterna. Möjligheten att ha två bostadshus på varje fastighet för ett generationsboende är av stort intresse. Det finns även intresse för utökning av en tomt inom planområdet. När nya planbestämmelser införs bör byggrätterna vara tillräckligt stora för de utbyggnadsbehov som redovisats av de boende i området. Mark och vegetation För att bevara karaktären på området så ska naturmarkens växtlighet hållas låg. De tidigare brukade ängarna bör slås eller betas för att bibehålla kulturlandskapet. Detta skulle kunna ske i samordning med att strandängarna betas. Ansvaret vilar på fastighetsägarna inom området. Allmän platsmark består sedan tidigare av parkmark och lokalgata. Dessa lyder under förordnande enligt 113 § Byggnadslagen som utfärdades när respektive byggnadsplan fastställdes, vilket innebär att allmän plats upplåtits utan ersättning. Förordnandet innebär rättighet för fastighetsägare inom byggnadsplanerna att nyttja den allmänna marken. I planförslaget är vissa områden som var planlagda som allmän platsmark nu planlagda som kvartersmark. Detta gör att förordnande enligt 113 § BL måste upphävas i dessa delar. Upphävandet beslutas av länsstyrelse och söks av kommunen. I den nya planen ska regleringen följa 6 kap 19 § ÄPBL med samma innebörd. Den nya planen anger våtmarksområden och ängsområden. Den större vattensalamandern påverkas i liten grad av detaljplanen då förutsättningar för förekomsten kvarstår. Det är viktigt för förekomsten att fisk inte inplanteras då fisken äter upp ynglen. 14 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 11 0 15 14 13 Plats för framtida gemensamt sophus 1 2 12 ILLUSTRATI 3 4 5 6 7 8 9 Möjlighet att dela fastighet. 10 10 11 12 24 13 14 22 24 15 23 23 19 16 21 17 18 19 20 22 1:46 X=6 489 900 18 23 17 1:6 1 20 26 Utökning av tomtmark. 21 1:70 18 19 16 15 14 13 Nockhöjd +20,40 22 23 22 18 17 24 20 Nockhöjd +20,45 27 1:45 20 Nockhöjd +23,46 13 14 18 31 17 20 1:52 21 25 15 Nockhöjd +19,05 24 27 30 20 17 18 28 18 11 29 14 13 20 19 26 16 23 21 19 14 17 21 19 Nockhöjd +21,35 13 25 24 20 19 22 20 17 12 22 20 1:71 Nockhöjd +21,75 15 21 23 21 22 18 22 21 19 17 26 22 11 17 19 20 16 15 12 1:6 1 Möjlighet att dela fastighet. 12 12 19 16 15 16 14 13 12 22 21 20 24 21 19 22 18 26 19 18 17 Plats för framtida gemensamt sophus 26 Fastighetsreglering av vägområde. 17 21 21 12 15 Nockhöjd +19,30 12 Nockhöjd +17,30 Nockhöjd +19,85 1:44 16 12 11 1:92 13 2 Nockhöjd +16,70 1:81 1:92 1 Nockhöjd +14,75 12 Nockhöjd +14,80 1:48 Museum "GotteLars stuga" Nockhöjd +19,20 15 Nockhöjd +18,20 1:59 1:64 18 1:19 12 14 10 17 16 17 2 9 1:90 Nockhöjd +15,50 13 15 11 12 Möjlighet för framtida vägsträckning 1:78 16 1:91 1 12 X=6 489 700 Nockhöjd +20,10 13 Nockhöjd +18,30 13 Nockhöjd +14,20 1:60 8 Nockhöjd +15,00 1:88 9 8 Plats för framtida gemensamt sophus 1:58 1:75 11 17 10 Nockhöjd +16,20 1:19 1 16 12 1:89 Nockhöjd +16,00 14 13 14 15 31 18 14 1:25 Nockhöjd +13,65 18 19 14 Nockhöjd +19,50 11 17 1:77 19 20 12 15 16 15 21 1:63 1:43 17 Nockhöjd +19,25 1:72 17 16 1:92 1 14 13 13 13 13 14 16 X=6 489 800 Nockhöjd +16,85 2 15 1:61 Nockhöjd +20,70 17 1:92 23 16 15 18 27 22 17 1:49 22 1:86 22 1:56 18 19 18 Nockhöjd +19,60 23 20 19 Nockhöjd +21,50 16 17 18 16 15 22 19 18 16 13 12 21 21 18 9 22 17 18 Nockhöjd +10,10 18 17 8 23 16 17 16 11 Möjlighet att dela fastighet. Nockhöjd +19,90 20 1:66 17 9 8 10 18 1:87 18 Nockhöjd +12,45 10 1:57 17 S 22 18 18 19 23 19 X=6 489 600 Nockhöjd +20,05 servitut väg 27 21 23 25 20 19 25 26 20 23 26 1:65 1:54 22 21 20 Nockhöjd +21,50 16 24 25 14 17 18 13 12 11 10 9 7 20 27 30 6 15 8 26 27 5 Nockhöjd +21,10 22 24 Möjlighet att dela fastighet. 23 22 21 1:50 24 23 6 7 25 26 21 23 27 22 29 31 35 24 27 26 35 27 25 32 21 25 X=6 489 500 22 19 Y=107 300 Y=107 200 Y=107 100 28 34 33 23 21 Y=107 000 28 32 31 20 1:53 Nockhöjd +23,85 26 27 30 26 25 30 Möjlighet att dela fastighet. 26 24 5 10 50 Skala 1:1000 ( A1-format ) 100 m (skala 1:2000 i A3-format) Bild 12. Illustrationskarta med de förändringar som planen medger. Geoteknik och topografi Den föreslagna ändringen tillåter småhusbebyggelse. För att bevara områdets karaktär ska byggrätter förläggas i princip i befintliga lägen. Inom fastmarkområdet bedöms det finnas goda möjligheter att markgrundlägga byggnader på berg eller packad sprängbotten/packad fyllning och/eller i den fasta jorden. Inom den del som ej utgörs av fastmark varierar sättningsförhållandena. Byggnaderna rekommenderas att grundläggas på pålar/plintar nedförda till berg. Alternativt med full lastkompensation. I samband med detaljprojekteringen, när byggnadernas läge i plan och höjd har bestämts, bör kompletterande undersökningar utföras för att kontrollera grundläggningsförhållanden närmare. Detta på grund av att fastmarksgränsen ej är fastställd och nya byggnader/tillbyggnader riskerar att hamna helt eller delvis utanför fastmarksområden. Det finns två fastigheter i norr som har större markutfyllnader som sluttar ner mot Gotte-Lars väg. Vid tillbyggnad eller nybyggnad ska lastbärande pålar till fast berg användas på dessa fastigheter. Detta regleras med planbestämmelse. Risk för ras - blocknedfall Den blockrensning som föreskrivits i den bergstekniska rapporten har utförts. Detta gällde att ta ner ett par stenblock i södra delen av Fiskargatan. Blockrensningen utfördes med grävmaskin under sommaren 2014 på uppdrag av Kanebo vägförening. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 15 (20) Bild 13. Foto före och efter att blockrensning som utförts under sommaren 2014. Blocken som den bergstekniska rapporten angett som risk är markerade med en svart ring. Radon Då berggrunden kan vara radonhaltig införs planbestämmelse om att bostadshus ska grundläggas radonsäkert. Gränsvärde för radon i inomhusluft ska säkerställas med mätning då huset byggs. Mätning ska anges som punkt i kontrollplan. Fornlämningar Fornlämningar i form av rösen är belägna på höjdpunkter i landskapet. Avstånd till närmsta byggrätter är 100 meter och nockhöjderna är lägre än vad rösena är belägna i landskapet. Hägnaden sydväst om planområdet ligger på strandängen ett par hundra meter från planområdet och påverkas inte av planändringen. Kulturmiljö Miljön kring Gotte-Lars stuga kommer att påverkas om ny vägdragning verkställs. I planen finns ett naturområde söder om stugan som ger ett skydd för stenmuren och marken kring stugan. Området kring stugan har belagts med byggnadsförbud (prickmark) för att säkerställa att omkringliggande mark inte bebyggs med nya byggnader. Stugan skyddas med planbestämmelse om rivningsförbud samt bevarandekrav i den nya planen. BEBYGGELSE Landskapsbild/kulturmiljövård Den skyddade bebyggelsen utanför detaljplanen som är belägen norr om planområdet, Grönlid, ligger på ett relativt stort avstånd från planens byggrätter. Det är en betydande höjdskillnad mellan Grönlid och planområdet. För att inte bebyggelsen i det nu aktuella planområdet ska vara iögonfallande från havet regleras de nya byggrätterna med angiven nockhöjd över havets nivå. Nockhöjderna har angetts så att de är cirka en meter över befintliga byggnader. Bostäder Planen tillåter utökning av byggrätter till 140 kvm bostadsbyggnad inklusive biyta och gäststuga. Byggnad får uppföras i en våning. Vind får inredas. Taklutning föreslås vara högst 30°. Total nockhöjd anges för att säkerställa att ändrad bebyggelse inte hamnar för högt i landskapet. Området är kuperat, men i största möjliga mån ska entréer göras tillgängliga för rörelsehindrade. Anpassning av tomter och byggnader för funktionshindrade behandlas i bygglovsskedet. Service Den föreslagna planen innehåller inga förändringar av service. 16 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling Lek och rekreation (Barnperspektiv) Barnkonventionen ställer krav på att barnens bästa beaktas i alla beslut som rör barn. I den aktuella planen berörs barnen i första hand avseende tillgången till trygga skolvägar respektive vägar till och från fritidsaktiviteter. Avståndet till Hamburgsund, där skola och fritidsaktiviteter finns, är ca 4 km. Det innebär att barn boende i området är berättigade till skolskjuts. En förutsättning för detaljplanens genomförande är anordnandet av en säker gångväg till busshållplats för skolskjuts. Avståndet till busshållplatsen är 350 meter från planområdet. Gotte-Lars väg är en lågtrafikerad väg med låg standard vilket innebär att fordonstrafiken kör långsamt. Hastigheten är reglerad till 30 km/h. Sikten är god då vägen är relativt rak. Heestrandsvägen saknar gångbana, se bild 14 och 15. Möjligheten att gå genom bostadsområdet Vassviken är trafiksäkert förutom vid passage över Heestrandsvägen, bild 14. Ett övergångställe bör anordnas om skolbarn bor i området. Ansvaret för att genomföra detta bör ligga på väghållaren som är Trafikverket. Bild 14. Busshållplatsen fotograferad från norr. Antingen kan man gå på landsvägen rakt frameller gå till höger på den grönmarkerade vägen (se karta nedan) Bild 15.Vid korsningen mot väg 832 finns ingen gångbana. Denna väg är rödmarkerad på kartan. Bild 16. Översikt som visar alternativa gångvägar från planområdet till busshållplatsen. Den gröna är mer trafiksäker eftersom Heestrandsvägen saknar utrymme för gångtrafikanter. En annan punkt som bör beaktas i den fysiska planeringen när det gäller barnens situation är tillgängligheten till mötesplatser, naturområden, gömställen, lekplatser (ordnade eller improviserade) inom bostadsområdet eller dess närhet. Planområdet innehåller goda möjligheter till lek och närrekreation då det omges av naturmark med närhet till båtplatser och badplatser. Planförslaget innehåller inga förändringar av befintlig situation. Gator och trafik Omfattningen och standarden på det nuvarande vägnätet befästes i den nya planen förutom att möjligheten att göra en ny vägdragning vid Gotte-Lars stuga (enligt den gamla byggnadsplanen) kvarstår. Viktigt för karaktären av området är att behålla vägarnas ytskikt av grus. Vägbredden justeras så att framkomligheten blir god för såväl sophämtning, plogbilar och gångtrafik liksom för övrig trafik. Vändplatser Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 17 (20) TYPSEKTION VÄG befästes på de vägar där det finns idag. Eventuellt kan gatubelysning införas om samfällighetsföreningen vill detta och ansvarar för driften. Lokalgatorna används för gångtrafik. Trafikmängden är liten och består av transporter till och från planområdets fastigheter. Typsektion enligt illustration, se bild 17, ska användas för 1att500behålla områdets 1 500 3 500 karaktär. En mötesplats finns men används idag för parkering. Utformning enligt typsektion. TYPSEKTION VÄG 1 500 TYPSEKTION MÖTESPLATS 3 500 1 500 5 500 1 500 Bild 17. Typsektion för vägar och mötesplats inom planområdet. TYPSEKTION MÖTESPLATS Kollektivtrafik (social robusthet) Vägsektion Transporter med kollektivtrafik leder till Hamburgsund, som har service såsom livsmedelaffär, skola och barnavårdscentral. Busslinjen 5 500 trafikera sträckan 1 500 Dingle station (järnväg) – Fjällbacka. I Fjällbacka finns vårdcentral och apotek förutom bibliotek och affärer. Busshållplatsens läge är relativt bra placerat för gående från området och kan nås på mellan 5 och 20 minuter. Antalet turer skulle behöva utökas för att bussresa ska vara ett fullgott alternativ till bilåkande. Det är inte föreslaget några förändringar för kollektivtrafiken. En utökning av turer skulle även gynna boende i omkringliggande områden. Vägsektion Parkering Parkeringsplatser anordnas i huvudsak på den egna tomtmarken. Det finns gästparkering på två ställen i den västra delen av planen och en större parkering vid strandängarna sydväst om planområdet. Parkeringsplatser kan införas där det finns behov om berörda parter är överens. Planförslaget innehåller en allmän p-plats på gatumarken invid Gotte-Lars stuga. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Det kommunala vatten och spillvattennätet är utbyggt i planområdet. Dagvattenhantering Hanteringen av dagvatten sker enskilt i området. Befintligt centralt beläget dike och vägdiken är väl belägna för att klara aktuella och framtida flöden. Diken tillsammans med angivna våtmarker i planen beräknas rymma den stora ytavrinningen från bergen som står för den stora delen dagvattenflöde. Avrinning från den lågt liggande bebyggelsen har möjlighet till infiltration. Avledningen sker med ett centralt dike som övergår i en meandrande bäck som leder sydväst ner till havsviken. Bäcken är åtgärdad för att fördröja avrinningen. Hårdgjorda ytor som vägar ska beläggas med grus vilket fördröjer avrinningen. Den föreslagna utökningen av byggytan har beräknats i projekteringen. Värme, el, fiber och tele Uppvärmningen av ny bostadsbebyggelse ska ske enligt kommunens riktlinjer för ny bebyggelse vilket innebär att fossila bränslen och direktvärmande el inte är tillåtet. Befintliga fritidshus som inte byggs om kan värmas upp med direktverkande el där så är fallet. Plats för en extra transformatorstation är införd 18 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling på plankartan vid infarten till området. Befintlig transformatorstation inom planområdet ska vara kvar även i fortsättningen. Telefonledningar kan eventuellt grävas ner i samband med att schaktning sker för kommunalt VA. Tele- och fibernätet kan förläggas i gatumark om så önskas. Avfallshantering Avfallshanteringen ska ske i enlighet med kommunens renhållningsordning och avfallsplan, vilken har som målsättning att alla verksamheter och boende källsorterar och komposterar. För framtida förändringar av renhållningen har tre platser för gemensamma sophus reglerats i detaljplanen. En lämplig placering är vid infarten till området eftersom alla fastighetsägare passerar dagligen. Ytterliggare ett sophus bör ligga nära Grönlid där en lämplig plats med vändningsmöjligheter finns. En till två mindre byggnader kan krävas för att härbärgera gemensamma soptunnor vid infarten till området. Sopbilen kör genom området för andra hämtningar och behöver inte backa eller gå mer än tio meter när ett gemensamt sophus uppförts. I annat fall ska vändplatser anordnas på sidovägarna så att sopbilen inte behöver backa förutom vid enstaka vändning av fordon. Varje vändplats fordrar 9 meters vändradie vilket visas på Illustrationskartan. MILJÖ OCH HÄLSA Radon Grundläggning ska utföras radonsäkert. Vatten och avlopp Genom utbyggnad av kommunalt VA så minskas utsläpp av orenat avlopp och tillgång till dricksvatten säkras. Dagvatten En beräkning av dagvattenflöden är utförd och redovisar att framtida klimatförändringar kan hanteras inom planområdet utan påverkan på omkringliggande naturmarker. Avfall I området föreslås tre platser där framtida gemensamma sophus kan placeras. Detta ger möjlighet till källsortering av avfall i skilda fraktioner och uppfyller kraven för framtida förändringar inom avfallsområdet. Lägena och storlekarna är anpassade till de krav som anges i de riktlinjer som renhållningsbolaget Rambo redovisat. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Detaljplanen har enskilt huvudmannaskap. Området är beläget i ett fritidshusområde som ligger i utkanten av Tegelstrand och ingår inte i något befintligt samhällsområde. Det är sedan tidigare en samfällighet som skött de allmänna platserna. Planens genomförandetid är 5 år. Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling 19 (20) PLANPROCESSEN Planen bedrivs med normalt planförfarande enligt ÄPBL vilket innebär att förslaget till detaljplan kommer att ställas ut innan det tas upp för godkännande och antagande. Tidpunkten för laga kraft förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas. Myndigheter, berörda parter och allmänhet ges möjlighet till att lämna in synpunkter. Efter utställning kommer ett utställningsutlåtande sammanställas och mindre justeringar av handlingar kan göras. Därefter ska en antagandehandling tas fram och beslutas och kommunfullmäktige beslutar om att anta planförslaget. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft. MEDVERKANDE I PLANARBETET Utredningar: Geoteknisk undersökning.2013-06-24 Naturinventering 2012-09-25 Dimensionering dagvattenrev 2014-11-12 Bergsbesiktning (i geoPM) 2013-06-19 David Scherman/Mattias Magnusson Linda Andersson Ulf Mühlenboch Christian Andersson Höök Geogruppen, Gbg RIO-kultur, Fjällbacka Aqua Canale AB, Gbg Petro Team AB , Gbg Tanums kommun: Olof Jönsson Maria Helje Planeringsarkitekt ( t o m 2014-05-30) Planeringsarkitekt ( fr o m 2014-06-01) Plankonsult: Sjölén & Hanssons Arkitekter AB, genom arkitekt Anders Hansson 20 (20) Detaljplan för del av Kanebo 1:6 m fl”Tångane” - Utställningshandling
© Copyright 2025