Budgetunderlag 2016-2018, del 1
Budgetunderlag 2016–2018 Del 1 Socialförsäkringens administration BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans budgetunderlag för åren 2016–2018 Försäkringskassan överlämnar härmed budgetunderlag avseende perioden 2016–2018. Budgetunderlaget består av förslag till finansiering av Försäkringskassans verksamhet (del 1) samt sakanslagen som berör socialförsäkrings- och bidragssystemen (del 2). Inledning Samtidigt som vi under de senaste åren har kunna genomföra ett omfattande förändringsarbete har osäkerheten i vår omvärld ökat. Sverige och stora delar av vår omvärld är inne i en period av låg ekonomisk tillväxt. De internationella flyktingströmmarna till följd av krig tilltar, och ett växande antal flyktingar söker sig också till Sverige. Allt fler människor känner en ökad stress och otrygghet vilket bland annat leder till fler och längre sjukskrivningar. För Försäkringskassan innebär det att det blir fler ärenden att handlägga och att kontakterna och mötena ökar i antal. Till en del har vi på kort sikt kunnat möta denna utveckling genom omprioriteringar och inre flexibilitet. Det som till viss del har prioriterats ner har varit arbete som ger effekter på längre sikt. Ett långsiktigt perspektiv med en kontinuitet i arbetssätt och jämn produktion skapar hållbarhet över tid. Det krävs också en finansiering som är följsam i förhållande till skiftande behov och som medger snabb omställning till nya förutsättningar. I det här budgetunderlaget lämnar Försäkringskassan förslag till budget för åren 2016–2018. Bedömningen av hur verksamheten och kostnaderna kommer att utvecklas grundar sig bland annat på de prognoser som finns för inflödet av ärenden, hur vi vill utveckla verksamheten så att den bättre ger människor det stöd och hjälp de behöver och på hur vi lyckas effektivisera våra arbetsprocesser. Försäkringskassans målsättning är att ha en ekonomi i balans och verksamhetsrisker under kontroll. Med de beräknade ekonomiska ramar som är angivna för de kommande åren är bedömningen att Försäkringskassan inte kommer att fullt ut klara sitt uppdrag vad främst avser att möta det ökade behovet av insatser i enlighet med rehabiliteringskedjan som det ökade inflödet av sjukskrivningar medför. Vi ser även risker med att inte kunna vidmakthålla och förbättra kvaliteten i verksamheten. 1 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Den 2 februari lämnade Försäkringskassan till regeringen en hemställan om utökat anslag för 2015 med 200 miljoner kronor. Bedömningen är att denna nivåökning av anslaget behövs även för perioden 2016-2018. Ökat ärendeinflöde Under senare år har inflödet av ärenden ökat inom flera områden, men framförallt vad gäller sjukskrivningarna. De korta sjukfallen har blivit fler och de långa allt längre. Vi ser med oro på att de psykiska diagnoserna blir vanligare. Allt fler unga människor drabbas och kvinnor i betydligt större utsträckning än män. Dessvärre innebär också det kraftiga inflödet att allt mer av våra resurser behövs för att hantera de mest grundläggande momenten i vår handläggning, det vill säga bedöma rätten till ersättning och betala ut den. Det begränsar våra möjligheter att arbeta med insatser inom ramen för rehabiliteringskedjan. Även inom familjeförmånerna ökar antalet ärenden, främst på grund av befolkningsökningen, konjunkturutvecklingen och regeländringar. Inom funktionsnedsättningsområdet ser vi hur utgifterna ökar vad främst avser assistansersättning. Inom etableringsförmånerna räknar vi med en ökning på grund av ett ökat antal flyktingar. Hittills har vi hanterat det ökade inflödet av ärenden genom effektiviseringar och produktivitetsförbättringar. Det handlar framför allt om ökad digitalisering, men till viss del även om nya arbetssätt. Det har dock inte varit tillräckligt för att hantera de ökade volymerna fullt ut. Nya arbetsprocesser ger mer till kunden Under 2014 infördes ett nytt arbetssätt inom sjukförsäkringen som döpts till ”En enklare sjukskrivningsprocess”. En viktig del i det är att tidigt avgöra vilka sjukfall som kräver mer aktiva insatser och vilka som inte gör det. Genom att förenkla och automatisera handläggningen av de enklare fallen frigör vi resurser till de kunder som har störst behov av hjälp för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det ökade inflödet av ärenden har dock lett till att en allt för stor andel av de frigjorda resurserna har fått användas till att hantera de mer grundläggande momenten i processen, det vill säga att bedöma rätten till ersättning och betala ut den. Under 2014 infördes också automatiserad handläggning av föräldrapenning. Detta är en stor förändring som inneburit en enklare och säkrare hantering för våra kunder och på sikt även kommer att leda till besparingar för myndigheten. De kunskaper och utvecklingsplattformar som vi har skaffat oss genom arbetet kommer också att kunna användas för att möta ökade ärendevolymer och i den fortsatta utvecklingen av handläggningen inom andra områden. Ett stort förändringsarbete pågår också inom funktionsnedsättningsområdet, ”En enklare vardag”. Det går ut på att med ett tydligt kundperspektiv skapa enklare och bättre sammanhållna processer för att möjliggöra att fler blir delaktiga i arbetslivet samtidigt som de som behöver ett långvarigt stöd från socialförsäkringen känner trygghet och delaktighet utifrån sina individuella 2 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 förutsättningar. Arbetet ska utföras tillsammans med bland annat skolan, vården och Arbetsförmedlingen. Vi är en del i ett större system Försäkringskassan är en stor och central myndighet, men verkar i ett mycket större system som innefattar andra myndigheter, kommunerna, organisationer och näringslivet. Alla dessa är en del i vårt gemensamma trygghetssystem. En viktig uppgift för oss under den kommande perioden är att hitta former för samverkan med aktörerna i systemet som är effektiva ur ett medborgarperspektiv. Bland annat gäller det att underlätta informationsutbyte och effektivare samarbete. För att lyckas med det är det viktigt att ta tillvara de möjligheter som teknikutvecklingen ger till integration samt gemensam utveckling och användning av olika tekniska och administrativa funktioner. Dock går utvecklingen mycket snabbt och kostar allt mer. Engagerade medarbetare är en förutsättning Helt avgörande för vår verksamhet är att vi har kompetenta och motiverade medarbetare som känner arbetsglädje, ansvar och engagemang. Även om det har blivit bättre visar ett antal undersökningar på att sjukfrånvaron fortfarande är hög och att många upplever sin arbetssituation som ansträngd. Många medarbetare anser att det inte finns tillräcklig tid till återhämtning och att arbetsbelastningen är för hög. En viktig uppgift för perioden är att komma tillrätta med detta. Förtroendet fortfarande lågt Ett viktigt mål för perioden är att förtroendet för Försäkringskassan ska öka. Ett lågt förtroende är bekymmersamt, eftersom det på sikt kan undergräva legitimiteten för socialförsäkringssystemet. Därför fokuserar vi under de kommande åren på åtgärder som ska bidra till att öka förtroendet. Vi ska bli bättre på att möta kunderna och förstå deras vardag för att med den kunskapen som utgångspunkt utforma processer och arbetssätt efter deras behov. Ett steg i detta arbete är den nya organisationsmodell som infördes vid årsskiftet 2014. Modellen utgår från en uppdelning av kunderna i olika livssituationer och innebär att ansvarsförhållandena inom organisationen blir tydligare. Arbetet med att öka förtroendet är långsiktigt. Det kräver tålamod och en förmåga att ständigt omvärdera och utveckla metoder och arbetssätt. Det kräver också att vi arbetar med attityder och värderingar inom organisationen. Till grund för det arbetet ligger vår vision som konkretiseras genom våra kundlöften som ska genomsyra hela verksamheten. Svår ekonomisk situation Osäkerheten för Försäkringskassans ekonomi har ökat under de senaste åren. Från att vi under ett antal år kunnat uppvisa ett mindre överskott är verksamheten numera beroende av anslagskrediten. Även om myndighetens finansiella läge stärktes en aning vid utgången av 2014 i förhållande till årets början är situationen fortfarande bekymmersam för de kommande åren. 3 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Framför allt beror det på ett ökande inflöde av ärenden, ökade ambitioner och ett lägre anslag. Att inte en större del av anslagskrediten har behövt användas under 2014 beror på tillfälliga omständigheter som lägre avskrivningar, minskning av semesterlöneskulden och låga räntor, Kostnaderna för handläggningen har fortsatt att öka på grund av det ökade inflödet av ärenden. Under 2014 har detta hanterats genom ökad flexibilitet, bland annat genom införandet av en enklare sjukskrivningsprocess. I budgetunderlaget för 2015-2017 framkom det att Försäkringskassan ”För att kunna upprätthålla verksamheten på nuvarande nivå med de medel som regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2014 visar innebär detta att anslagskrediten måste utnyttjas och att vi under perioden kan komma att behöva få denna utökad. Detta förutsätter även att det inte sker några kraftiga volymökningar av ärendeinflödet, att ambitionsnivån för verksamheten är på befintlig nivå och att myndigheten inte tillförs några fördyrande uppgifter.” I och med det ekonomiska utfallet avseende Försäkringskassans förvaltningsanslag år 2014 och mer aktuella prognoser kan vi konstatera att situationen har förändrats till följd av ett fortsatt ökat inflöde av sjukskrivningar. Försäkringskassans målsättning är att ha en ekonomi i balans och verksamhetsrisker under kontroll. Denna målsättning utmanas när inflödet i sjukförsäkringen fortsätter att öka och att sjukfallen blir allt längre. Försäkringskassan bedömer att det inte är möjligt med nuvarande anslagsnivå att möta det ökade behovet av insatser i enlighet med rehabiliteringskedjan, som det ökade inflödet av sjukskrivningar medför. Den 2 februari lämnade Försäkringskassan en begäran till regeringen om ett tillskott på 200 miljoner kronor för 2015 i ökat förvaltningsanslag. Vi bedömer att detta tillskott behövs även för de kommande åren. Hemställan Budgetåret 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2014 till 2015. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till 2016. Försäkringskassan hemställde den 2 februari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt 4 920 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg sju anslag där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Sedan dess har prognoserna uppdaterats och nu visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit) för följande sex anslag/anslagsposter med sammanlagt 4 951 miljoner kronor: 4 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 För anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet för 2015 överskrida tilldelade medel med 42 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari 2015. För anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 1 861 miljoner kronor, vilket är 640 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 35 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 1 827 miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslagsposten 1.1:7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 35 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen sänkts med 5 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 40 miljoner kronor, vilket var 36 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslaget 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 528 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 240 miljoner kronor. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari 2015. För anslagsposten 1:1.21 Sjukpenning, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 2 327 miljoner kronor, vilket är 839 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 101 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari, då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 1 827 miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Sedan dess har också prognosen sänkts med 99 miljoner kronor för anslagsposten 1:1.19 Rehabiliteringspenning, inom utgiftsområde 10, och medelsbehovet beräknas inte längre överskrida tilldelade medel för denna anslagspost. För 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 159 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med cirka 4 miljoner kronor. För detta anslag har prognosen höjts med cirka 3 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 156 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor över medgiven anslagskredit. 5 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 9 1:4 Kostnad för statlig assistans 10 1:1.21 Sjukpenning 10 1:1.7 12 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 12 1:6.4 Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 0 266 995 –1 141 335 –259 910 Högkostnadsskydd arbetsgivare Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel 308 692 –41 697 –28 347 24 421 000 25 141 000 –1 861 335 –640 285 29 546 000 31 612 826 –2 326 736 –839 236 0 66 500 101 000 –34 500 –31 175 –30 801 5 746 582 6 243 382 –527 601 –240 272 –112 724 3 103 000 3 148 950 –158 674 –3 524 Budgetåren 2016-2018 Mot bakgrund av de beräkningar som görs i budgetunderlaget föreslår Försäkringskassan: Sakanslag medel för verksamhetens genomförande år 2016–2018 anvisas i enlighet med sammanställningen på sidan 7. Administration Försäkringskassan tilldelas ett anslagsbelopp på 8 222 241 miljoner kronor för 2016, 8 222 241 miljoner kronor för 2017 och 8 222 241 miljoner kronor för 2018. Övrigt Försäkringskassan föreslår vidare att • anslagsposten 10,1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare byter namn till Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare och att • anslaget 12,1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn byter namn till Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2016 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2016 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. 6 Överskridande av anslagskredit BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren 2016–2019. Belopp i tusental kronor Försäkringskassans förslag till anslag 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 01:04 Statligt tandvårdsstöd 01:06 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 5 615 206 5 772 951 5 927 738 6 050 161 573 488 594 594 515 500 527 703 539 870 295 087 295 427 301 212 01:07 Sjukvård i internationella förhållanden 522 153 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 303 809 04:04 Kostnader för statlig assistansersättning 26 048 000 26 995 000 27 898 000 28 637 000 Summa 32 489 741 33 579 026 34 649 462 35 528 837 *) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 400 965 43 914 519 45 789 352 46 900 863 01:02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 594 523 49 768 380 49 825 991 50 659 362 01:03 Handikappersättningar 1 359 000 1 383 000 1 428 000 1 475 000 01:04 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 170 424 2 966 346 2 836 953 2 737 805 01:05 Ersättning inom det statliga personskyddet 35 840 34 253 32 900 31 720 01:06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 3 238 000 3 207 000 3 207 000 3 207 000 99 798 642 101 273 433 103 120 125 105 011 673 26 714 894 27 164 351 27 541 746 Summa *) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Barnbidrag 26 253 185 01:02 Föräldraförsäkring 40 511 874 01:03 Underhållsstöd 01:04 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 01:06 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 01:08 Bostadsbidrag Summa Totalt 41 966 165 43 638 588 45 275 078 2 120 878 2 056 632 2 052 731 2 047 807 14 000 14 000 14 000 14 000 3 555 258 3 720 315 3 940 523 4 186 932 4 881 615 4 655 800 4 500 600 4 462 900 77 336 809 79 127 806 81 310 793 83 528 463 209 625 192 213 980 265 219 080 380 224 068 973 *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för 2015 7 *) BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Sändlista Socialdepartementet 40 Finansdepartementet 1 Försvarsdepartementet 1 Näringsdepartementet 1 Riksdagens utredningstjänst 1 Socialförsäkringsutskottet 5 Riksrevisionen 1 Ekonomistyrningsverket 1 Statskontoret 1 Arbetsgivarverket 1 Krisberedskapsmyndigheten 1 JUSEK 1 Fackförbundet ST inom Försäkringskassan 5 SEKO 1 Centralorganisationen SACO 1 9 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Innehållsförteckning 1. Försäkringsadministration ......................................................... 11 1.1 Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga .............................................. 11 1.2 Leva med funktionsnedsättning .............................................. 15 1.3 Utan behov av ersättning ........................................................ 19 1.4 Väntar eller har barn ............................................................... 20 1.5 Ny i Sverige eller arbetssökande ............................................ 23 1.6 Varaktigt nedsatt arbetsförmåga ............................................. 25 1.7 Servicekontoren ...................................................................... 26 1.8 Försäkringskassans utvecklingsverksamhet med IT-inslag .... 27 1.9 Ökad samverkan..................................................................... 28 1.10 Ekonomi i balans med verksamhetsrisker under kontroll..... 28 2 Kompetensförsörjning ................................................................ 29 3 Ekonomi ....................................................................................... 30 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster ....................... 31 3.2 Investeringar i anläggningstillgångar ...................................... 31 3.3 Lokalkostnader ....................................................................... 32 3.4 Anslagskredit .......................................................................... 32 3.5 Kredit på räntekonto ............................................................... 32 10 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 1. Försäkringsadministration Försäkringskassans verksamhet ska vara effektiv och rättssäker samt präglas av en god service och hög tillgänglighet. Socialförsäkringen ska tillämpas korrekt och med hög kvalitet så att rätt person får rätt ersättning i tid. Försäkringskassan ska därigenom ha medborgarnas förtroende och bidra till en hög tilltro till socialförsäkringen. Ett stort arbete har under de senaste åren genomförts i syfte att stärka närheten, förståelsen och förtroendet mellan Försäkringskassan och dess kunder. Detta har påverkat såväl de organisatoriska formerna för myndigheten som hur verksamheten leds och styrs. För att skapa ett tydligt kundansvar och säkerställa att varje kunds samlade behov synliggörs arbetar vi sedan den 1 januari 2014 utifrån 6 olika livsituationer som våra kunder befinner sig i. Dessa livssituationer är: • Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga • Leva med funktionsnedsättning • Utan behov av ersättning • Väntar eller har barn • Ny i Sverige eller arbetssökande • Varaktigt nedsatt arbetsförmåga 1.1 Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga Inom livssituationen administreras den del av sjukförsäkringen som ersätter inkomstbortfall för den som inte kan arbeta på grund av sjukdom som tillfälligt sätter ned arbetsförmågan samt andra ersättningar som är relaterade till detta. Förutom att administrera försäkringen och ge rätt personer rätt ersättning har Försäkringskassan även i uppdrag att samordna insatser för att de som drabbas av sjukdom ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete. Syftet med arbetet i livssituationen Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga är att arbeta för att betydlig fler återgår till arbetslivet snabbare, ge trygghet och ekonomiskt stöd samt arbeta för att förebygga sjukskrivning. Försäkringskassan ska verka för en väl fungerande sjukförsäkring. Rätt ersättning ska ges till rätt person. Rätt åtgärder ska ges i rätt tid så att kvinnor och män ges förutsättningar att försörja sig genom förvärvsarbete. Därigenom ska Försäkringskassan, i samverkan med berörda aktörer, bidra till att uppfylla det övergripande målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. 11 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 De föremåner som ingår i livsituationen är Boendetillägg, Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare, Närståendepenning, Rehabiliteringsersättning, Sjuklönegaranti, Sjukpenning, Smittbärarersättning och Särskilt högriskskydd Ökat inflöde av såväl korta som långa sjukärenden En hög sjukfrånvaro och en omfattande användning av sjukförsäkringen kan ses som ett tecken på ett strukturellt samhällsproblem. Det innebär förluster för såväl individen som för samhället i stort. Sett över en längre period har sjukfrånvaron visat en stor variation. Sedan 2003 har den sjunkit betydligt, bland annat på grund av förändrade regler, ett effektivare arbete internt och samarbete med övriga parter inom ramen för sjukskrivningsprocessen. Men minskningen har planat ut och från 2011 har sjukfrånvaron ökat igen. 1 Antalet sjukpenningärenden har gått från cirka 508 000 för 2011 till 580 000 för 2014. Enligt våra prognoser kommer ökningen att fortsätta, och till 2018 kommer antalet ärenden att ha ökat till 633 000. Diagramet visar antalet inkomna sjukpenningärenden och den förväntade utvecklingen under de kommande åren. För att få mer och djupare kunskaper om vad som driver utvecklingen av sjukskrivningarna har Försäkringskassan tagit fram ett antal rapporter och analyser. Enligt dessa ligger ett antal olika faktorer bakom ökningen av antalet inkomna ärenden. En av de viktigaste är de ändrade reglerna för sjukersättning, framför allt att det inte längre går att få tidsbegränsad sjukersättning. Detta tillsammans med ett mer restriktivt regelverk för sjukersättning tillsvidare 1 Socialförsäkringsrapport 2014:17 sid 27 12 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 har lett till en ökning av sjukpenningtalet och antalet pågående sjukfall2. Rapporterna visar även att en allt större andel av de nya sjukskrivningar beror på psykiska diagnoser och att det är personer mellan 30 och 39 år som står för ökningen. Merparten av dessa är kvinnor3. Till största delen har det ökade inflödet av sjukskrivningar gällt anställda med sjuklön. Men sjukskrivningarna ökar också bland arbetslösa och andra grupper. Antalet sjukfall som är längre än 6 månader ökar mest bland de arbetslösa. De anställdas sjukfall blir också längre, men inte i samma utsträckning. Rehabiliteringskedjan har stor betydelse för att hålla tillbaka uppgången i sjukfrånvaron. En slutsats som dras i rapporterna är att det går att begränsa ökningen av antalet nya sjukfall om rehabiliteringskedjan kompletteras med förstärkta insatser för att förebygga sjukskrivningar på arbetsplatserna, insatser för att få tillbaka sjukskrivna i arbete och insatser som gör det mindre riskabelt att anställa personer med sämre hälsa. Allt detta är viktigt för att inte långa sjukskrivningar återigen ska generera onödigt stora utträden från arbetsmarknaden genom sjukersättning. Effektiva insatser för att förebygga och förhindra sjukskrivning ger förutsättningar för en mer stabil utveckling av sjukfrånvaron. Vid sidan av arbetsgivarna och Försäkringskassan spelar här hälso- och sjukvården en central roll. Det behövs kunskap om vad som skapar psykisk ohälsa, om effektiva behandlingsmetoder och om förebyggande åtgärder som begränsar behovet av sjukskrivning. Det är också viktigt att Försäkringskassan har tillräckliga resurser så att vi inte tvingas prioritera ner arbetet med samordning avrehabilitering till förmån för arbetet med att bedöma rätten till ersättning och betala ut den. För att motverka ett ökat inflöde av sjukskrivningar krävs att det finns en avvägning mellan ett regelverk som inte bidrar till en negativ utveckling samt att rätt åtgärder som ges i tid och en ändamålsenlig handläggning. Diagrammet nedan beskriver utveckling och förväntad fortsatt utveckling för sjukfall som är längre än 6 månader under perioden 2011–2018. 2 3 Socialförsäkringsrapport 2014:18 sid 5 Socialförsäkringsrapport 2014:4 sid 12 13 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Stor utmaning att bryta utvecklingen för långtidssjukskrivna Ökningarna i inflödet av ärenden och antalet längre sjukfall innebär att också behovet av samordning av rehabilitering från Försäkringskassan ökar. Till detta kan vi sedan tidigare konstatera att kund- och stödbehoven ser olika ut för olika grupper. Att bryta trenden med ett ökande antal långtidssjukskrivningar är en av våra stora utmaningar under den kommande perioden. För att lyckas i det arbetet behöver vi tillsammans med bland andra arbetsgivare, vården och Arbetsförmedlingen utveckla metoder som är mer anpassade utifrån individens situation. Ändamålsanpassad handläggning Under 2014 har Försäkringskassan arbetat med att införa en enklare sjukförsäkringsprocess. Syftet är att skapa ett bättre flöde och ökad kvalitet i processen för att bidra till ökad återgång i arbete samt en ökad enkelhet, trygghet och förutsägbarhet för individen. Bland annat handlar det om att förenkla handläggningen av enkla sjukfall så att resurser kan överföras till de fall som förväntas bli längre och där den försäkrade behöver mer omfattande insatser. En viktig del i detta är att i ett så tidigt skede som möjligt kunna skilja ut de fall som riskerar att bli långvariga från ärenden där det inte krävs lika stora insatser. Andra mål med det nya arbetssättet är att ge förbättrat stöd till individer med särskilda behov och att tillsammans med hälso- och sjukvården utveckla ett effektivare informationsutbyte utifrån individens behov. Den fortsatte utvecklingen av en enklare sjukförsäkringsprocess kommer att handla om att automatisera handläggningen av de enklare sjukfallen och att utveckla metoder som säkerställer att de tidiga bedömningarna är effektiva och 14 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 ändamålsenliga. Men för att motverka ökningen av antalet sjukskrivningar behövs också mer kunskap om vilka som blir sjukskrivna och varför. Förebyggande arbete En viktig del i att begränsa ökningen av sjukfall är att arbeta för att förebygga sjukskrivningar. Under 2014 har Försäkringskassan tagit initiativ till att föra dialog med andra myndigheter, organisationer och arbetsmarknadens parter om att främja ett hållbart arbetsliv. Arbetet planeras fortsätta 2015 i Försäkringskassans mobiliseringsinitiativ. 1.2 Leva med funktionsnedsättning De nationella målen för funktionshinderspolitiken syftar till att ge personer med funktionsnedsättning rätt till full delaktighet och möjlighet att själv bestämma över sina liv. De förmåner som ingår i livsituationen är Aktivitetsersättning, Arbetshjälpmedel, Assistansersättning, Bilstöd, Handikappersättning och Vårdbidrag Inriktningen för perioden är att utveckla administrationen inom området på ett sådant sätt att arbetslinjen och aktivt deltagande i samhällslivet prioriteras. Utgångspunkten är att komma till rätta med de problem som kunder med funktionsnedsättning har i sina kontakter med Försäkringskassan. Bland annat anser kunderna att systemet är krångligt att överblicka, att samordningen för den enskilda individen brister och att det är svårt att hitta relevant information. Det krävs ett mycket aktivt agerande från den enskilda individen för att få rätt stöd. Enklare vardag Personer med funktionsnedsättning har länge varit en grupp med relativt lågt förtroende för Försäkringskassan. Därför startades under 2013 projektet ”En enklare vardag”. Syftet är stödja ett ökat deltagande i arbetslivet och i det övriga samhällslivet, minskat krånglet i kontakten med Försäkringskassan och att utveckla partnersamverkan som är effektiv för personer med funktionsnedsättning. Personer inom livsituationen har ofta flera förmåner och många kontakter med Försäkringskassan och andra myndigheter och organisationer. Försäkringskassans fokus har legat på att hantera dessa kunders ärenden hos oss så bra som möjligt. Det har lett till att vi inte gjort tillräckligt mycket för att underlätta kundens hela situation. Vi behöver gå från att se ärendet till att se individen och anpassa handläggningen efter det, så att de personer som behöver mer hjälp och en sammanhållen hantering av flera förmåner får det medan de som inte har samma behov får stöd utifrån sin situation och sina behov. Vi kommer under perioden att arbeta med att personer som har störst behov av stöd ska erbjudas en kontaktperson med ansvar för att samordna alla kontakter 15 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 med Försäkringskassan. Denna kontaktperson ska följa kunden i alla ärenden hos myndigheten och ansvara för samordning med andra aktörer, som till exempel kommunen och vården. Vi ändrar vårt arbetssätt och det ska bli enklare, tryggare och mer förutsägbart för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Målet är att förenkla kontakterna med Försäkringskassan och att öka deltagandet i arbetslivet och i det övriga samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Vi ska möta kunderna tidigare när en förmån beviljas och underlätta övergångarna om kunden har flera förmåner eller går från till exempel aktivitetsersättning till sjukersättning. Vi ska erbjuda tidiga insatser i skolan för att förbereda för tiden efter skolan. Det handlar även om att anpassa kontroller och förnyade utredningar utifrån kundens situation och behov. Mer resurser ska läggas på kontroller och omprövningar där det finns oklarheter och mindre i ärenden där de mest är en formalitet. Vi ska även utveckla stöd och hitta lämpliga strukturer för ökad lokal samverkan. Till exempel ska familjer som har barn med funktionsnedsättning kunna möta Försäkringskassan där barnet behandlas eller vårdas. Vi ska också skapa effektivare strukturer för intern försäkringsinformation. Unga med aktivitetsersättning Sedan 2005 har gruppen unga med aktivitetsersättning mer än fördubblats till att idag omfattas cirka 34 500 personer. Tre av fyra som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har någon form av psykisk funktionsnedsättning, och mer än nio av tio har hel ersättning. Perioderna med ersättning är ofta långa och utflödet från försäkringen relativt lågt. Dessa personer behöver ofta mycket stöd för att hitta vägar in på arbetsmarknaden. Många av dem som får aktivitetsersättning har aldrig haft ett arbete. Det får konsekvenser både för individen och för samhället i stort. Förutom de sociala och ekonomiska konsekvenserna för individen som ett tidigt inträde i sjukförsäkringen medför ökar också risken för att kostnaden för samhället blir hög, eftersom dessa personer riskerar att bli beroende av sjukförsäkringen för sin försörjning under en lång tidsperiod, kanske permanent. Mot bakgrund av det låga utflödet ur aktivitetsersättningen är det angeläget att pröva nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Men kunskaperna om effekten av olika insatser är begränsade. Vi behöver därför veta mer om vilka insatser som fungerar bäst för att öka dessa personers chanser att få ett arbete. Regeringen har gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att under två år undersöka vilka insatser som fungerar bäst för målgruppen. Undersökningen ska göras på vetenskaplig grund. Tidigare projekt har gett positiva resultat, men det saknas en samlad bild av vad det är som verkligen 16 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 har haft effekt. I projektet ska cirka 1 000 ungdomar ges möjlighet att delta. En metod som kommer att användas i detta är Supported Employment. Detta är en beprövad metod som utgår från individen för att anpassa arbetsplatsen på ett sådant sätt att det fungerar både för arbetsgivare och anställda. Vi kommer att arbeta mer proaktivt med denna grupp. Till exempel ska vi samarbeta med skolorna för att så tidigt som möjligt komma i kontakt med de elever som riskerar att hamna i aktivitetsersättning. Detta förutsätter att vi har förmågan och kunskapen att göra en helhetsbedömning av enskilda individernas situation och att vi tillsammans med övriga aktörer utvecklar effektiva och ändamålsenliga arbetssätt som kan anpassas till varje individs unika situation. Att förhindra att unga med funktionsnedsättning hamnar i ett passivt utanförskap är en mycket viktig uppgift under perioden. Det har visat sig att aktivitetsersättningen har inlåsningseffekter i stället för att vara en aktiv och trygg plattform för vidareutveckling. Den fungerar med andra ord inte som det var tänkt när den infördes. Vi kommer därför att arbeta med att ytterligare utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning under perioden. Ökade kostnader för assistansersättning När assistansreformen genomfördes 1994 betalade Försäkringskassan ut assistansersättning till 6 138 brukare, som i genomsnitt hade 66 timmar personlig assistans per vecka. I december 2014 hade cirka 16 200 personer assistensersättning med i genomsnitt 124 timmar personlig assistans per vecka. År 1998 kostade assistansersättningen 5,2 miljarder kronor och år 2014 hade den ökat till 28,5 miljarder kronor. Prognosen för försäkringsutgifterna är att utgifterna kommer att fortsätta öka. Denna utveckling drivs framför allt av att antalet timmar med assistansersättning ökar, att ersättningen per timme stiger men även att antalet personer som får assistensersättning ökar. Från 2013 till 2014 var denna ökning cirka 300 personer. Det pågår ett arbete med att analysera orsakerna till denna utveckling, men bilden är inte helt klar. I regleringsbrevet för 2015 har 17 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Försäkringskassan av regeringen därför fått i uppdrag att fortsätta att analysera och också redovisa orsakerna till utvecklingen. Redovisningen till regeringen ska vara klar senast den 15 december 2015. Tidigare analyser har visat att det finns en tydlig skillnad mellan antalet assistanstimmar som godkänns av Försäkringskassan beroende på om brukaren använder sig av privata assistansbolag eller av offentlig producerade assistanstjänster. De visar också att det finns stora regionala skillnader och orter när det gäller antalet genomsnittligt beviljade assistanstimmar. Ett viktigt mål för perioden är att komma tillrätta med denna utveckling, förstå orsakerna till skillnaderna och utveckla metoder för att göra bedömningarna av assistansbehovet mer likvärdiga. En del i detta är att öka kraven på de medicinska utredningarna för att säkerställa att de blir så likvärdiga som möjligt. Vi ska också i större utsträckning arbeta för att få bättre kvalitet i de medicinska underlagen och att vi vid behov kan göra fördjupade medicinska utredningar. Effektivare kontrollverksamhet för att komma tillrätta med bidragsbrott Det förekommer bidragsbrott inom assistansersättning, vilket anses ha bidragit till de ökade kostnaderna. Sedan tidigare har det konstaterats att de ekonomiska drivkrafterna i förening med bristande kontrollmöjligheter gör att det kan antas att denna negativa utveckling kommer att fortsätta om ingenting görs. För att legitimitet och förtroendet för assistansersättningen inte ska undergrävas är det helt nödvändigt att vidta åtgärder som på ett effektivt sätt förhindrar och motverkar bidragsbrotten. Samtidigt måste självfallet en avvägning göras så att inte åtgärderna blir alltför långtgående och besvärande för de assistansberättigade. Under perioden kommer vi att intensifiera vårt arbete med att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Vi kommer bland annat att arbeta mer med smartare och träffsäkrare kontroller. Genom att ta tillvara kunskap och 18 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 erfarenheter från våra riskanalyser kan vi genom statistiska modeller särskilja ärenden med hög risk för fel. Vi ska även se till att underlagen som vi använder i våra bedömningar håller en hög kvalitet. Våra insatser kommer att kräva mer resurser, men innebära lägre kostnader för själva förmånen. En förutsättning för en god kontrollverksamhet är att vi bygger upp mer specialkompetens inom området. Detta gör vi bland annat genom att samla arbetet till färre platser i landet och bygga ut IT-stödet för verksamheten. 1.3 Utan behov av ersättning Försäkringskassan verkar inom ett stort och brett område som påverkar människor på olika sätt. Våra kundundersökningar visar att de som inte har ett pågående ärende hos Försäkringskassan har ett lägre förtroende för myndigheten än de som har kontakt med oss. Det framkommer även att de som inte tidigare har haft ett ärende hos Försäkringskassan inte alltid i första hand vänder sig till oss om de vill ha information om en förmån. Syftet med arbetet i livssituationen Utan behov av ersättning är att förändra fördomar och missuppfattningar om Försäkringskassan genom att öka kunskapen om socialförsäkringen och rätten till stöd om livet tar en ny vändning. Alla som bor eller arbetar i Sverige ska ha en grundläggande kännedom om sin rätt till ersättning och en förväntansbild på Försäkringskassan som ligger i linje med myndighetens övergripande uppdrag. Eftersom det inte sker något egentligt kundmöte i livssituationen saknar den egen handläggning, egna kommunikationskanaler och egna kontaktvägar. För att förändra attityden till Försäkringskassan behöver vi i stället använda oss av massmedia, marknadsföring och sociala medier. Men vi kan även nå ut genom att samarbeta med andra organisationer, till exempel fackförbund. Genom ett proaktivt mediaarbete som använder fakta och statistik för att väga upp negativ publicitet ska vi ge en neutral bild av Försäkringskassan för dem som har liten inblick i eller litet intresse av Försäkringskassan. En strategiskt viktig del i arbetet med att nå denna grupp är det kommunikationskoncept som togs fram under 2014. I konceptet används två parallella kommunikationsspår. Det första handlar om principerna med socialförsäkringen och varför den är ett bra skyddsnät (Att ta hand om varandra är en bra idé). Det andra spåret är att genom konkreta bevis – service, bemötande, enkla tjänster, utfallsrättvisa osv. – visa hur Försäkringskassan förvaltar idén på ett bra sätt, dvs. uppträder förtroendeingivande (Vi gör den idén tillgänglig för alla). Varje gång vi kommunicerar externt ska vi bygga förtroende. Kommunikationskonceptet användes för första gången hösten 2014 i en kampanj som gick i dagspress, magasin, på tv och på bio. Utvärderingen visade att konceptet tagits emot väl av målgruppen men att räckvidden är låg, vilket är naturligt eftersom det är en första kampanj med liten mediabudget. 19 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Vi kommer att fortsätta arbeta mer proaktivt gentemot media för att ge en bredare bild av myndighetens verksamhet. Kontakterna och det vi förmedlar ska vara baserade på fakta. 1.4 Väntar eller har barn Familjepolitiken ska underlätta för föräldrar att kombinera yrkesliv med familjeliv genom att förbättra möjligheten för båda föräldrarna att delta i arbetslivet samtidigt som de ska kunna ta hand om barnen när de är små. Försäkringskassan har i uppdrag att ge föräldrar information och goda kunskaper om föräldraförsäkringens regelverk och därmed skapa förutsättningar för valfrihet, ett jämställt föräldraskap och makt över livssituationen. Förmånerna som ingår i livssituationen är Adoptionsbidrag, Barnbidrag, Bostadsbidrag, Dagpenning till totalförsvarspliktiga, Familjebidrag till totalförsvarspliktiga, Föräldrapenning, Graviditetspenning, Jämställdhetsbonus, Tillfällig föräldrapenning och Underhållsstöd Ärendevolymen inom livssituationen styrs i första hand av antalet födda barn och föräldrarnas benägenhet att använda de olika förmånerna. Här till kommer faktorer så som migration, regeländringar och konjunktur som på olika sätt påverkar utvecklingen av ärendevolymen. Många av kunderna i livssituationen kommer i kontakt med oss för första gången. Det kan vara unga som studerar, nyanlända med barn eller förstagångsföräldrar. Hur denna kontakt ser ut och upplevs får därför stor betydelse för dessa kunders intryck av Försäkringskassan. Därför det viktigt att etablera en bra relation med och få kunderna att bli förtrogna med Försäkringskassans system. Kunderna ska tycka att det är enkelt och ändamålsenligt att ta kontakt med Försäkringskassan. Att skapa en bild av Försäkringskassan som en aktiv partner från att ett behov uppstår tills kunden fått svar på sin fråga eller fått sitt ärende hanterat är en viktig uppgift under perioden. Hur vi lyckas med det kommer att påverka såväl administrationen som förtroendet. Därför kommer vi under perioden att fortsätta arbetet med att förbättra vår kommunikation och vidareutveckla våra självbetjäningstjänster. Detta arbete har pågått ett antal år och gett resultat. Bland annat har informationen om underhållsstöd utvecklats och förbättrats. Barnfamiljer är också den mest nöjda kundgruppen. Under de senaste åren har vi tagit fram ett antal så kallade antikrångelkataloger med drygt ett 90-tal förslag på hur vi kan göra försäkringarna enklare och mer ändamålsenliga. Flertalet av de antikrångelförslag som regeringen valt att gå vidare med har varit inom försäkringsområdet barn och familj, och vi fortsätter att ta fram flera förslag. 20 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Ökad automatisering Under de senaste åren har vi gjort stora investeringar för att automatisera och effektivisera handläggningen av föräldrapenning, jämställdhetsbonus och tillfällig föräldrapenning. Den 1 januari 2014 infördes en automatiserad handläggning av föräldrapenning. Den kommer att ge en stegvis ökad effekt fram till 2017. Antalet ärenden om de större förmånerna inom området ökar och kommer enligt prognoserna att fortsätta att öka i ungefär samma takt. Det ökade flyktingantalet innebär dock en viss osäkerhet. Tabellen nedan visar prognosen för antalet ärenden av föräldrapenning för åren 2011 till 2018. Det främsta skälet till ökningen av antalet ärenden är att det föds fler barn. Men den beror till viss del också på att föräldrarna ändrar beteende. Det har visat sig att den ökande användningen av självbetjäningstjänster leder till fler ansökningar om kortare perioder. Tabellen nedan visar prognosen för antalet ärenden av tillfällig föräldrapenning för åren 2011 till 2018. 21 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Även för tillfällig föräldrapenning beror ökningen på att det föds allt fler barn och att föräldrar tack vare självbetjäningstjänsterna i större omfattning nyttjar förmånen. Få barn Försäkringskassan har ansvaret för att beskriva livshändelsen ”Få barn”. Inom ramen för det ansvaret kommer vi tillsammans med andra myndigheter och aktörer att kartlägga hur kundens resa ser ut när det blir aktuellt med barn. Genom att ta ett samlat grepp om kundens situation blir det möjligt att identifiera vad som behöver göras för att förenkla kundens hela flöde och effektivisera de olika aktörernas interna processer. Arbetet med livshändelsen ”Få barn” startas under 2015 och består i huvudsak av följande aktivitetsområden: • Uppstart tillsammans med de aktörer som berörs för att etablera samarbetet, definiera uppdraget och begreppet ”Få barn”. • Kvalitetssäkra kundresan för förstagångsföräldrar och kartlägg ytterligare kundbehov utifrån alla aktörer och en vidare kunddefinition. Beskriva identifierade problemområden. • Ta fram kommunikations- och utvecklingsbehov med utgångspunkt från kundens behov och beskriva dem i en gemensam utvecklingsplan för alla inblandade aktörer. • Koordinera och genomföra aktiviteter i utvecklingsplanen under kommande år. Under 2014 har Försäkringskassan kartlagt förstagångsföräldrarnas behov. Kartläggningen visar att kundens flöde innehåller många kontakter med olika aktörer för att förstå vad hen behöver göra och när. Förstagångsföräldrarna har väldigt olika förutsättningar, behov och förmågor, vilket ställer stora krav på de 22 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 olika aktörerna. Behovet av information är stort och kunden förutsätter att det finns digitala stöd. De som blir förstagångsförälder söker i början av graviditeten inte information om föräldraförsäkringen från Försäkringskassan utan från andra, till exempel föräldrar, kompisar och olika sociala medier. Men för att föräldrarna ska få rätt information och skapa sig rätt förväntningar är det viktigt att de tar del av den information som Försäkringskassan tillhandahåller. Därför behöver vi arbeta för att det ska bli naturligt för gravida att vända sig till Försäkringskassan för att få information om föräldraförsäkringen. 1.5 Ny i Sverige eller arbetssökande Regeringens reform för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet handlar om att ge varje nyanländ professionellt stöd för att så snabbt som möjligt komma i arbete och klara den egna försörjningen. För både nyanlända och arbetssökande syftar politikens åtgärder till att bryta barriären till arbetsmarknaden. En gemensam nämnare för livssituationen är att förmånerna följer av samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kundgrupperna är helt olika, men för båda gäller att Försäkringskassan fattar beslut om respektive administrerar ersättning för deltagande i de program och aktiviteter som Arbetsförmedlingen anvisar till. I livssituationen finns förmånerna Aktivitetsstöd, Etableringsförmåner. I livssituationen ingår även Internationell vård samt tandvårdsstöd. En viktig uppgift för perioden är att effektivisera informationsutbytet mellan oss och Arbetsförmedlingen. Arbetet med aktivitetsstöd påverkas av ett antal olika regeländringar och reformer. Bland annat handlar det om harmonisering av aktivitetsstödet med uppföljningsåtgärderna inom arbetslöshetsförsäkringen, möjligheten att varna och stänga av den arbetssökande från rätt till ersättning under begränsade perioder och möjligheten för Försäkringskassan att stänga av programdeltagaren från ersättning om han eller hon uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar felaktiga eller vilseledande uppgifter. Vidare kommer Fas 3 åtgärderna att avvecklas succesivt samtidigt som den så kallade 90 dagarsgarantin för ungdomar införs. Hur dessa förändringar finansieras och hur de påverkar arbetslösheten kommer att få konsekvenser för handläggningen. Arbetet med att utveckla gränssnitten mellan oss och Arbetsförmedlingen kommer att fortsätta under perioden. Detta kommer att underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna och bidra till en mer automatiserad och effektiv handläggning. Det kommer också att minska mängden 23 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 egenorsakade fel. Vi bedömer att det sammantaget kommer innebära besparingar för Försäkringskassan och dessutom underlätta för våra kunder. En ökad migration Antalet asylärenden har ökat från 54 000 under 2013 till 83 000 under 2014. Enligt Migrationsverkets prognoser kommer ökningen av antalet flyktingar under 2015 att uppgå till 95 000. Det är dock svårt att säga när det ökande antalet flyktingar kommer att börja påverka Försäkringskassans arbete. Uppskattningsvis kommer de nyanlända första gången i kontakt med Försäkringskassan mellan 1,5 till 2 år efter att de anlänt till Sverige. Det är helt beroende av handläggningstiden hos Migrationsverket och tillströmningen av anhöriga. Försäkringskassans bedömer dock att antalet ärenden om etableringsersättning och övriga etableringsförmåner kommer att öka markant under de kommande åren. Detta kommer också att påverka andra förmåner, som till exempel barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag. Ett viktigt arbete under perioden är att i samverkan med ett antal andra myndigheter förenkla de nyanländas kontakter med myndigheterna. I dagsläget har många nyanlända upp till ett trettiotal olika myndighetskontakter, varav Försäkringskassan är en. Under de senaste åren har kostnaderna för etableringsersättningen ökat betydligt. Ökningen kommer att fortsätta allteftersom tillströmningen av nyanlända ökar. För att kunna hantera ökningen och skapa en bättre hantering av etableringsförmånerna kommer vi att se över det befintliga IT-stödet. Viktigt att tandvårdsreformen når alla Ett stort arbete under de senaste åren har varit att införa den nya tandvårdsreformen som kom 2008. Syftet med reformen har bland annat varit att förbättra den allmänna tandhälsan och säkerställa att alla har råd med friska tänder, oavsett ekonomiska förutsättningar. 24 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 En förutsättning för reformen var att den i stort sett skulle kunna hanteras inom ramen för ett automatiserat flöde. Det har också lyckats; i dag handläggs cirka 98 procent av ärendena inom detta flöde. Att det fungerar väl bekräftas också av att de undersökningar som har gjorts visar att vårdgivarna har ett stort förtroende för Försäkringskassan. Riksrevisionen har gjort en granskning av tandvårdsreformens måluppfyllelse, Tandvårdsreformen 2008 – når den alla? Riksrevisionen pekar i sin granskning på att särskilt unga, personer med låg inkomst och personer med dålig tandhälsa har dålig kännedom om det allmänna tandvårdsbidraget. Riksrevisionen konstaterar också att högkostnadsskyddet ger skydd vid höga kostnader för tandvård, men att det inte når alla med stora tandvårdsbehov. Inspektionen för socialförsäkringen har i två rapporter pekat på brister i kontrollarbetet vad gäller ersättning från Försäkringskassan till vårdgivarna. Bland annat påpekas att det kan finnas incitament för vårdgivare att överutnyttja systemet avsiktligt. För att behålla tandvårdsstödets legitimitet är det viktigt att minimera antalet felaktiga utbetalningar. En viktig uppgift för perioden är därför att komma tillrätta med dessa felaktiga utbetalningar. Regeringen har utsett en särskild utredare som ska genomföra en samlad utvärdering av tandvårdsreformen. Denna utredning ska bland annat analysera hur organisationen och systemet kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Utredningen ska även analysera besöksfrekvensen för olika grupper och föreslå vem eller vilka som bör ha det övergripande ansvaret för information om det statliga tandvårdsstödet. Utredningen ska vara klar senast den 31 augusti 2015. Dess slutsatser kommer med all sannolikhet att påverka Försäkringskassans fortsatta arbete. 1.6 Varaktigt nedsatt arbetsförmåga Livssituationen Varaktigt nedsatt arbetsförmåga omfattar i huvudsak kunder som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl och kunder som har fått en arbetsskada. En del av dem arbetar eller är nära att komma ut i arbete, men många befinner sig långt från arbetsmarknaden. De flesta i livssituationen får sjukersättning, och för många av dem är det deras huvudsakliga försörjning. De som har partiell sjukersättning och de som får livränta på grund av arbetsbyte har en närmare koppling till arbetsmarknaden. Många i livssituationen är 55 år eller äldre. Av dem som får sjukersättning gäller det mer än hälften, och de flesta som får livränta finns i åldersgruppen 60–64 år. Det huvudsakliga syftet med Försäkringskassans arbete inom livssituationen är att ge ekonomisk trygghet. Men vi ska också stimulera till ökat engagemang i samhällslivet och stödja dem som har förutsättningar för det att komma i sysselsättning. 25 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 I livssituationen finns förmånerna Arbetsskadeersättning, Arbetsskadelivränta, Bostadstillägg, Sjukersättning och Yrkesskadelivränta. Den dominerade förmånen är sjukersättning som betalas ut till den som är 30–64 år och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. I december 2014 hade 320 300 personer sjukersättning, varav 191 200 var kvinnor och 129 100 män. Jämfört med december 2013 är det en minskning med 12 300 personer. 56 procent av dem som har sjukersättning är 55 år eller äldre. Antalet beslut om sjukersättning har minskat, från 58 000 under 2013 till 51 200 under 2014. Prognosen för perioden är dock att antalet ansökningsärenden kommer att öka under perioden. Detta bland annat till följd att fler uppnår maxtiden i sjukpenning för andra och tredje gången. För att fördjupa kunskapen om kundernas behov har vi påbörjat arbetat med att beskriva en kundresa, det vill säga en beskrivning av hela processen ur kundens perspektiv, från att kunden överväger att ansöka om sjukersättning till att hen får ersättning. Detta kommer att underlätta arbetet med att anpassa tjänster och strategier till de behov som kunderna har. 1.7 Servicekontoren Försäkringskassan driver tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten cirka 100 Servicekontor runt om i landet. Kontoren hjälper kunderna med frågor om ärenden som handläggs av de tre myndigheterna. Under 2014 hade servicekontoren cirka 4,6 miljoner besök. Cirka 50 procent av dessa besök rör primärt Försäkringskassans område. Trots att detta var en minskning med cirka tre procent i förhållande till 2013 ser vi en risk för ett ökat kundtryck under de kommande åren. Detta bland annat till följd av den ökade migrationen. Med det ökade kundtrycket i kombination med lokaler som inte är anpassade för ökade kundströmmar finns det en risk för att kostnaderna ökar för servicekontorsnätet. För att säkerställa en så ändamålsenlig verksamhet som möjligt genomför vi återkommande analyser av besöksfrekvens, kundbehov och bemanning. Ett resultat är att vi ser att ärendena ökar i komplexitet och konsekvenserna av att fler nyanlända besöker kontoren på olika sätt påverkar behoven. En osäkerhet är vad som händer med servicesamverkan mellan de tre myndigheterna efter avtalstidens slut som är den sista december 2016. En viktig förutsättning för servicekontoren i dess nuvarande form är att alla tre myndigheter deltar. Om förutsättningarna ändras i detta kan förändringar i kontorsnätet samt utveckling av alternativa lösningar av det fysiska mötet behöva ske. Samtidigt som det finns en osäkerhet kring vår nuvarande tjänstesamverkan ser vi ökade möjligheter att utifrån medborgarnas och kundernas behov utveckla 26 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 samarbetet med fler myndigheter. Här pågår ett arbete kring ”mötesplats och information” där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket och Sveriges kommuner och landsting deltar. Fyra pilotkontor har startats upp i syfte att gemensamt ta fram en enklare process för nyanlända. Beroende på hur detta utvecklas kommer det på olika sätt att påverka Försäkringskassan under perioden. 1.8 Försäkringskassans utvecklingsverksamhet med ITinslag Försäkringskassan har en årlig budget på cirka 600 miljoner kronor för utvecklingsprojekt med IT-inslag. Syftet med dessa utvecklingsinsatser är bland annat att föra in allt fler digitala moment i våra interna arbetsprocesser, att underlätta för våra kunder via olika digitala tjänster, att effektivisera informationsutbyte och samverkan mellan oss och våra partners samt att minimera riskerna i verksamheten. En stor del av utvecklingsarbetet består i att anpassa befintliga system till nya regler och reformer inom Försäkringskassans ansvarsområde. Årligen används cirka 200 miljoner kronor om året till att implementera regeloch reformändringar inom socialförsäkringsområdet. 100 miljoner kronor används till att möta externa krav som finns på oss som statlig myndighet och minimera risker i verksamheten. Cirka 180 miljoner kronor avsätts årligen för att underlätta kunders och partners kontakt med oss och skapa en effektivare handläggning. Därtill används cirka 80 miljoner kronor till att förbättra Försäkringskassans interna verksamhet. Det innefattar bland annat projekt som ska tillhandahålla statistik till våra kunder och uppdragsgivare samt förbättra vår produktionsstyrning, Det innefattar även arbete för att effektivisera administration och säkerställa korrekt hantering av olika uppgifter. Därutöver utför Försäkringskassan utvecklingsarbete för Pensionsmyndighetens räkning till en kostnad av cirka 40 miljoner kronor årligen. Ökad digitalisering En stor del av de utvecklingsinsatser med IT-inslag som vi gör har flera syften som faller inom myndighetens strategi för en ökad digitalisering. De omfattar förbättrad användarvänlighet i befintliga tjänster, utökat tjänsteutbud, förbättringar av innehåll och struktur på webbplatsen samt förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. De digitala tjänsterna för tillfällig föräldrapenning moderniseras, fler utskick distribueras digitalt till kund och innehållet i Mina Sidor utökas. För att bättre tillgodose behoven inom sjukförmånerna, bostadsbidrag och aktivitetsstöd, erbjuds ett ökat stöd även i de digitala kanalerna. Kundcenter utökar sin realtidsservice till kunder i den digitala kanalen genom skärmdelning. Det mobila tjänsteutbudet utökas med fler e-tjänster och ökad service till flera kundsegment. Genom kommunikation med allmänheten och genom personliga kundmöten ska vi leda kunderna till webbplatsen och hjälpa dem att använda de digitala tjänsterna. 27 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Den ökade användningen av digitala kanaler möjliggör automatisering inom flera ärendeslag. Detta innebär effektiviseringar av våra interna arbetsprocesser och gör att vi i framtiden kan frigöra resurser samtidigt som kvaliteten i handläggningen förbättras. Ett exempel på detta är införandet av en enklare sjukskrivningsprocess, där de enklare sjukfallen kommer att kunna hanteras inom ett mer automatiserat flöde för att på sikt kunna frigöra resurser för mer komplicerade sjukfall. Vår ambition är att öka användningen av digitala tjänster, även de som kräver e-legitimation. Vi har också som ambition att ansluta oss till den myndighetsgemensamma ”säkra meddelandetjänsten” för privatpersoner och utöka utbytet av kundspecifik information med andra offentliga aktörer för att förenkla för kunderna. Vi ska samverka mer med bland annat kommuner, företag och andra organisationer för att låta fler delta i utvecklingen av innovativa digitala tjänster. 1.9 Ökad samverkan De insatser som Försäkringskassan gör är oftast bara en i ledet för många av våra kunder. Många av våra kunder befinner sig i livssituationer som gör att de har en mängd kontakter med ett antal andra organisationer och myndigheter. Ett uttalat mål för den svenska statsförvaltningen har under de senaste åren varit att medborgarnas behov i större utsträckning än tidigare ska sättas i centrum. Människor får inte komma i kläm på grund av den offentliga sektorns organisation, och medborgarna har i sina kontakter med den offentliga sektorn rätt förvänta sig att den ska uppträda på ett samordnat sätt. För att detta ska vara möjligt behöver regelverken ses över. Men det kräver också att myndigheter, kommuner, vården, arbetsgivare med flera tar ett större ansvar. Detta ställer bland annat krav på att vi ser oss som en del i ett större system där kundens behov ska tillgodoses. Som en av de större myndigheterna i Sverige ska vi ta ett stort ansvar för denna utveckling. 1.10 Ekonomi i balans med verksamhetsrisker under kontroll Att vi har ekonomi i balans och att våra verksamhetsrisker är under kontroll är en förutsättning för allt vi gör. I detta ingår att vi måste säkerställa att vi arbetar på ett hållbart sätt vad gäller miljö, säkerhet och riskhantering. Hållbar miljö Ett aktivt arbete sker med att identifiera och minska negativ miljöpåverkan. Den negativa miljöpåverkan kommer i huvudsak från resor, energi och avfall. Vår miljöutbildning bidrar positivt till miljömedvetenhet hos medarbetarna. Därutöver pågår en rad aktiviteter baserade på Försäkringskassans miljöpolicy. Bland annat ska resandet minska påtagligt. Alla avdelningar och staber bidrar till detta utifrån sina respektive förutsättningar. 28 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Jämställdhetsintegering Verksamheten ska ha en tydlig styrning mot de jämställdhetspolitiska målen. Inga osakliga skillnader mellan könen ska förekomma i handläggning, beslut eller bemötande. Detta gäller hela organisationen och alla delar av verksamheten. Vi ska också främja ett jämställt nyttjande av socialförsäkringen. Säkerhetsområdet Det pågår ett aktivt arbete där syftet är att säkerhetsmedvetandet hos Försäkringskassans medarbetare ska höjas. Särskilt fokus finns på frågor inom området informationssäkerhet. Felaktiga utskick ska minska påtagligt och otillåtna slagningar ska inte förekomma. Riskhantering Försäkringskassans verksamhet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Som en gemensam utgångspunkt identifierar generaldirektören övergripande riskområden. Inom ramen för verksamhetsplaneringen genomför avdelningar och staber riskanalyser. Syftet är att identifiera risker som leder till att uppdrag enligt arbetsordningen inte kan fullgöras eller att uppsatta mål inte kan nås. 2 Kompetensförsörjning Försäkringskassan har en personalintensiv verksamhet. En väl fungerande kompetensförsörjning är därför nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter på kort och lång sikt. För att vi ska kunna utföra vårt uppdrag och infria våra kundlöften behöver vi kunniga och engagerade medarbetare. Den ökade digitaliseringen ställer nya krav på kompetens hos medarbetarna. En viktig uppgift under den kommande perioden är därför att identifiera hur dessa krav ser ut i framtiden och utifrån det rusta våra medarbetare för att kunna möta morgondagens kunder på bästa sätt. Våra kundlöften – enklare, tryggare och mänskligare – ställer också krav på delvis andra kompetenser. Under den kommande perioden forsätter vi vårt arbete med att förstärka kompetensförsörjningen inom det området. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra medarbetarnas förutsättningar att utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Målsättningen är att medarbetarna ska vilja, kunna och få skapa värde för kunderna inom ramen för sitt uppdrag. Det innebär att vi vidareutvecklar ledning och ledarskap för ökade medarbetarbefogenheter, skapar nya arenor för kunskapsöverföring och lärande samt fokuserar på att skapa arbetsglädje och motivation hos de anställda. Även om Försäkringskassans sjukfrånvaro följer samhällsutvecklingen i övrigt är det stigande ohälsotalet oroande. Det gäller också den upplevda 29 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 arbetsbelastningen hos de anställda, där resultatet inte är tillfredsställande. Under perioden kommer vi att fokusera på sjukfrånvaron och de anställdas arbetssituation. 3 Ekonomi Under den kommande perioden är det viktigt att vi har stabilitet i vår verksamhet och att vi säkerställer att vi klarar av vårt grunduppdrag. För att inte detta arbete ska riskeras krävs att vi har stabila ekonomiska förutsättningar. Det ekonomiska utfallet för 2014 blev lägre än de prognoser som gjorts under året. Den främsta orsaken till detta är att avskrivningarna blev betydligt lägre än vad vi hade räknat med. Det berodde på att ett antal större utvecklingsprojekt har försenats och avskrivningarna för dessa skjutits framåt i tiden. Vi hade även ett lägre utfall vad avser semesterlöneskulden på grund av ett högre semesteruttag än vanligt. Utvecklingen för vår handläggande verksamhet visade under 2014 på ökade kostnader. Vid sidan av de mer allmänna kostnadsökningarna på grund av lönehöjningar och inflation drivs kostnadsutvecklingen av inflödet av ärenden, lag- och regeländringar, ambitionsnivå och vår förmåga att utveckla och effektivisera vår verksamhet. Under de senaste åren har inflödet av ärenden ökat betydligt inom flera av de förmåner som är mer omfattande sett till resursförbrukning. Framförallt ökningen av antalet sjukskrivna har medfört en betydande kostnadsökning. Förutom att vi administrerar fler utbetalningar gör vi också insatser för att hjälpa människor med långtidssjukskrivningar tillbaka till arbetslivet. Uppgången i antalet sjukpenningärenden har från 2011 till 2014 varit cirka 60 000 och prognosen fram till 2018 visar på en uppgång om ytterligare 30 000. Denna utveckling har hittills kunnat hanteras genom omprioriteringar och flexibilitet i verksamheten, men den kommer att fortsätta ha stor påverkan på Försäkringskassans behov av resurser för de kommande åren. Vi bedömer att det inte är möjligt att fullt ut möta det ökade behovet av samordning och rehabilitering med nuvarande anslagsnivå. För att i tid kunna göra de insatser som rehabiliteringskedjan föreskriver med den kvalitet som krävs för att motverka att allt fler hamnar i långtidssjukskrivningar behövs en resursförstärkning från 2016 och framåt med 200 miljoner kronor. Samtidigt som våra kostnader ökar till följd av ett ökat inflöde av ärenden ser vi hur vår utvecklingsverksamhet ger ökad effektivitet och lägre kostnader. I ett antal år har det pågått ett utvecklingsarbete med att automatisera handläggningen inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Arbetet är inte klart men har redan gett goda resultat och kommer att fortsätta. Vi planerar också att under perioden utveckla automatiserad handläggning av aktivitetsstödet och en automatisering av sjukpenninghandläggningen. 30 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Utvecklingen av självbetjäning genom digitala tjänster är en annan viktig faktor för att minska förvaltningskostnaderna. Ökad användning av digitala tjänster bidrar till kortare handläggningstid och underlättar automatisering av handläggning, eftersom ansökningar som lämnas in via tjänsterna är rätt ifyllda och kräver färre kompletteringar. 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster I tabellen nedan anges Försäkringskassans finansieringssituation för den kommande perioden. Tabell 1 - Förslag till finansiering år. Belopp i tusentals kronor och i 2015 års prisnivå 2014 2015 2016 Utfall Prognos Beräkning Anslag Anslag - anslagspost 1 7 811 370 8 222 241 8 222 241 2017 Beräkning 2018 Beräkning 8 222 241 8 222 241 Avgiftsinkomster Övriga inkomster Ersättning från affärsdrivande verk Ersättning från försvaret Administration av statlig fordran Intäkter från Pensionsmyndigheten Övriga intäkter Summa 777 2 634 8 478 316 981 171 996 900 3 700 10 000 297 981 170 000 900 3 700 10 000 297 981 170 000 900 3 700 10 000 297 981 170 000 900 3 700 10 000 297 981 170 000 8 312 236 8 704 822 8 704 822 8 704 822 8 704 822 Som beskrivits tidigare präglas perioden av stor osäkerhet. Kostnaderna för perioden drivs uppåt av ökade volymer inom framför allt ohälsoområdet, ökade ambitioner men även ökade avskrivningar. Detta samtidigt som vi på olika sätt effektiviserar verksamheten genom bland annat fler automatiserade moment i handläggningen. Sammantaget gör detta att beräkningarna för perioden ligger konstant. 3.2 Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i anläggningstillgångar beräknas under 2016 uppgå till 750 miljoner kronor, varav 550 miljoner till immateriella anläggningstillgångar och 200 miljoner kronor till materiella anläggningstillgångar. Av de immateriella anläggningstillgångarna är cirka 510 miljoner kronor investeringar inom Försäkringskassan medan 40 miljoner kronor utgörs av investeringar för Pensionsmyndighetens räkning. I Försäkringskassans investeringar ingår IT-utveckling, hård- och mjukvara för IT-drift, inventarier samt förbättringsutgifter på annans fastighet. Merparten av investeringarna rör IT-projekt, och under perioden kommer fokus till stor del att vara på förnyelsearbetet inom myndigheten. 31 BUDGETUNDERLAG Del 1 2015-02-20 Dnr 001430-2015 Tabell 2 - Investeringar i anläggningstillgångar. Belopp i tusentals kronor och i 2015 års prisnivå IB lån i RGK Nyupplåning - varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Amortering 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Beräkning Beräkning Beräkning Beräkning 1 669 060 1 700 033 1 790 731 1 812 403 1 761 826 638 751 750 000 750 000 750 000 750 000 480 854 550 000 550 000 550 000 550 000 607 778 659 302 728 328 800 577 810 577 UB lån i RGK 1 700 033 1 790 731 1 812 403 1 761 826 1 701 249 Beslutad/föreslagen låneram 1 970 000 2 000 000 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Ränteutgift Ränteantaganden nyupplåning (%) 1) 8 086 0 0 8 936 17 315 0,48% 0,00% 0,00% 0,50% 1,00% 615 864 659 302 728 328 809 513 827 892 Finansiering räntor och amortering - Anslag 2:1 1) Enligt konjunkturinstitutets prognos v ad av ser reporäntan 2015-02-11 Prognosen visar på att amorteringarna ökar med cirka 200 miljoner kronor från 2014 till 2018. Detta beror främst på att ett antal större utvecklingsprojekt inte har kunnat driftsättas som planerats och därmed inte har kunnat börjat skrivas av. Förskjutning av avskrivningarna och dessa projekt läggs på de övriga avskrivningarna vilket gör att dessa ökar. Bedömningen är dock att dessa kommer att sjunka längre fram. 3.3 Lokalkostnader Vi arbetar ständigt med att se över våra lokalkostnader. Vi förtätar och flyttar ut verksamhet till billigare områden. Möjligheten att flytta till mindre centrala och billigare lokaler begränsas dock av att våra kunder lätt ska kunna nå oss. De angivna beräkningarna för perioden utgår från att verksamheten bedrivs i en sådan omfattning som sker under 2015. Dock finns det vissa osäkerhetsfaktorer vad avser bland annat de fortsatta sammarbetsformerna kring servicekontoren. Tabell 3 Förändrade lokalkostnader. Belopp i tusentals kronor och i 2015 års prisnivå. 2014 2015 2016 2017 Utfall Prognos Beräkning Beräkning Lokalkostnader 624 726 610 000 610 000 610 000 3.4 Anslagskredit Försäkringskassan föreslår en anslagskredit som motsvarar 3 procent av föreslaget anslagsbelopp för åren 2016–2018. 3.5 Kredit på räntekonto Försäkringskassan föreslår en kredit på räntekonto som uppgår till 10 procent av anslaget. 32 2018 Beräkning 610 000 FK 40215-1 2015-02-22
© Copyright 2024