Detaljplan för Söderåsen 2
2015-05-04 Samrådshandling Dnr MSN/2011:1205 Planbeskrivning Detaljplan för Söderåsen 2 i Elfvik Normalt planförfarande. Upprättad i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) Orienteringskarta med planområdets läge Handlingar Plankarta med planbestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning LIDINGÖ Planens syfte, huvuddrag och bakgrund, Planens syfte är att möjliggöra en utveckling av befintlig verksamhet/konferensanläggning, medge byggrätt för befintliga byggnader som idag har tillfälliga lov samt att reglera fastighetsgränser inom planområdet. Planförslaget ger också byggrätt för en eventhall. Detaljplanen anpassas till pågående markanvändning (konferensanläggning) för fastigheten Söderåsen 2. I användningen konferensanläggning ingår hotell, samlingslokaler, rekreationsanläggningar, restaurang samt personalbostad för tillfällig övernattning. Planen föreslår en utökad byggrätt uppdelat på 4 ytor med en total byggrätt om 6875 kvm. De befintliga karaktärsdragen av kursgårdsmiljön får inte förvanskas. På del av personalbostaden sätts skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Tidigare omfattades även planområdet av Söderåsen 1. Under sommaren 2013 lämnades den fastigheten utanför pågående planarbete enligt Ändring av planuppdrag avseende planuppdrag Söderåsen 1 och Söderåsen 2 (KS/2013:106 § 87) Rönneberga kursgård har under årens lopp byggts ut och anpassats med nya lokaler och faciliteter. Verksamheten har ett behov av att kunna moderniseras och utvecklas bland annat genom att utvidga restaurangverksamheten, bygga ut huvudbyggnaden för att kunna anordna omlasta tvätt, uppföra miljöhus för avfallshantering och uppföra en mindre maskinhall för trädgårdsmaskiner samt att bygga en eventhall. Idag är byggrätten överskriden enligt gällande detaljplan och flera av utbyggnaderna ligger på mark där byggnad inte får uppföras, så kallad prickmark. Plandata Geografisk avgränsning Planområdet ligger i stadsdelen Elfvik/Elfvikslandet och utgörs av fastigheten Söderåsen 2 samt en mindre del av Lidingö 6:105. Planområdet är cirka 4,5 hektar. Orienteringskarta med utritad plangräns. Ej skalenlig. 2(18) Markägoförhållanden Fastigheten Söderåsen 2 ägs av Rönneberga Kursgård Handelsbolag. Lidingö 6:105 ägs av Lidingö stad. Planens handläggning Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Process för normalt förfarande Preliminär tidplan Beslut om planuppdrag Beslut om samråd Samråd Beslut om granskning Granskning Beslut om antagande vinter 2012 maj 2015 maj-juni 2015 okt 2015 okt-nov 2015 Jan-Feb 2015 Hushållningsbestämmelser Detaljplanen är förenlig med bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Bedömning av planens miljöpåverkan enligt miljöbalken Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en särskild miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken. Bedömningen har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 i MKB-förordningen. Till hjälp har kontoret använt en checklista med de miljöaspekter som anges i 6 kap. 12 § punkt 6 miljöbalken. Planen bedöms dock ha en viss påverkan på riksintresset för kulturmiljövård, naturreservatet Långängen-Elfvik, kulturhistorisk värdefull miljö, djurhållning, dagvatten och trafik. Konsekvenserna bedöms varken enskilt eller sammantaget innebära en sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken och frågorna bedöms kunna hanteras inom planarbetet. 3(18) Tidigare ställningstagande Riksintresse Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljövård - Inloppet till Stockholm (Norra Boo–Vaxholm–Oxdjupet–Lindalssundet) och riksintresset för kust- och skärgård. Riksintresse för kulturmiljövård Planen omfattas av riksintresse för kulturmiljövård (3 kap 6 § miljöbalken) - Inloppet till Stockholm (Norra Boo–Vaxholm–Oxdjupet–Lindalssundet). Kulturmiljön omfattar landskapsbilden sedd från vattnet. I inloppet kan levnadsförhållanden för olika sociala skikt, liksom utvecklingen inom arkitektur och transport utläsas. För Elfvik avses främst det öppna landskapet omfattas av riksintresset. Riksintresse för kust- och skärgård Lidingö stad omfattas geografiskt av riksintresset för kust- och skärgårdsområden i Södermanland och Uppland som är av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden (4 kap. 1 – 2 § miljöbalken). Enligt 4 kap 1 § miljöbalken ska bestämmelserna om riksintresse för kust- och skärgårdsområden inte utgöra hinder för bland annat tätortsutveckling eller det lokala näringslivet. Förändringarna i denna plan bedöms inte påverka riksintresset. Översiktsplan I gällande översiktsplan (ÖP 2012) föreslås Elfvikslandet, som är ett av Lidingös största rekreationsområden, utvecklas och bevaras som en kommunal och regional målpunkt för rekreation och friluftsliv. Konferensanläggningarna i Elfvik är betydelsefulla för besökare från hela regionen. De kommersiella verksamheterna i kombination med naturområdet kan bidra till att göra området mer publikt. Konferensanläggningarna ska därför ges möjlighet att utveckla sina verksamheter utifrån de förutsättningar som naturoch kulturvärdena ger. Föreslagen detaljplan stämmer väl överens med översiktsplanens intentioner. Detaljplan Gällande detaljplan för området är den stadsplan som fastställdes 1968-10-04 (018624/1969E). Aktuell fastighet är planlagd för institutionsändamål (C). Området får bebyggas med högst 3750 m2. Byggnadshöjden är reglerad till två våningar (högst 8 meter). Genomförandetiden har gått ut för gällande detaljplan. 4(18) Utsnitt från gällande stadsplan från 1968 Fastighetsplan Gällande fastighetsplan för området är den tomtindelning som fastställdes 1970-06-02 (0186-50/1970). Fastighetsplanen förhindrar möjligheten till att ändra fastighetsgränserna. I och med denna detaljplan upphör berörda delar av fastighetsplanen att gälla. Karta över gällande tomtindelning och hur området används. 5(18) Strandskydd Syftet med strandskyddet är att värna växt- och djurlivet samt att säkerställa allmänhetens tillgång till strandzonen. Gällande detaljplan upprättades innan strandskyddslagstiftningen trädde i kraft och därför finns inget strandskydd för aktuellt planområde. Den nya strandskyddslagstiftningen innebär dock att det generella strandskyddet om 100 meter från strandkant, både på land och i vattnet, återinträder vid upprättandet av ny detaljplan, oavsett tidigare beslut. Strandskyddet föreslås därför upphävas på nytt inom delar av detaljplanområdet. Strandskyddslinje vid upprättande av ny detaljplan passerar genom planområdet. Övriga kommunala beslut I kulturmiljöprogrammet, ”Lidingös kulturhistoriska miljöer” (antagen av kommunfullmäktige 1990) finns Rönneberga kursgård omnämnt, dock saknas värderingar. 10 maj 2008 invigdes kommunen naturreservatet Långängen-Elfvik som gränsar till planområdet i nordost. Inom naturreservatet finns ett varierat landskap med sjöar, skogar och odlingsmarker. 6(18) Förutsättningar och planförslag Natur Den norra delen av planområdet består av en tät blandskog. Skogen begränsar tillsammans med topografin insynen till verksamheterna från Elfviksvägen. Planområdet sluttar ner mot vattnet och de mer öppna delarna i söder är väl synliga från vattnet. Ett gång- och rekreationsstråk avgränsar fastigheten från vattnet i söder. I den södra delen är vegetationen glesare och har en parkkaraktär med höga rekreativa värden. Inom planområdet finns flera större ädellövträd och barrträd vilka är värdefulla som både karaktärsskapare och för dess naturvärden. För att bevara områdets karaktär har värdefulla träd mätts in och planen har utformas med bevarandebestämmelser. Fyra tallar och två lövträd skyddas med n1 – bestämmelsen, Inmätta träd får inte fällas så länge de inte utgör fara för liv och egendom. Marklov krävs för fällning av träd med en stamomkrets större än 100 cm, 1,0 meter upp på stammen. Parken med utsikt över havet. Äldre tallar Naturreservat Planområdet angränsar i nordost till naturreservatet Långängen-Elfvik som här utgörs av skogspartier och beteshagar tillhörande Elfviks gård. Naturreservatets avgränsning påverkas inte av ny fastighetsregleringen. 7(18) Rekreation och friytor Aktuellt planområde utgör en del av Elfvikslandet som är ett stort sammanhängande rekreationsområde med levande jordbruk. Elfvikslandet är en av Lidingös största tillgångar för rekreation. Området erbjuder goda möjligheter till olika slags friluftsliv och det finns många strövområden. Öster om planområdet finns Elfviks gård med bland annat ridskola, drop-in ridning, lektionsverksamhet och stallplatser. Från Lidingö centrum finns en nio kilomenters lång promenadled längs stranden, Elfviksleden, med allt från stad, lantbruk till skärgård. Längs promenadleden finns grillplatser, vindskydd flera bryggor och sittbänkar. Boende på kursgården har tillgång till Elfviksleden och närmiljön samt de anlagda trädgårdarna/parkerna med tennisbana, promenadslingor och vilsamma platser inom fastigheten. Geotekniska förhållanden Marken består till största del av berg och morän förutom i nordost, vid befintlig idrottsplats/fotbollsplan, där marken utgörs av lera. Markstabiliteten bedöms vara god undantaget ett område med lermark. Inga kända problem finns gällande geoteknik för befintlig bebyggelse inom planområdet. För eventhallen behövs troligtvis en geoteknisk utredning göras för att säkerställa stabiliteten. Bebyggelse Bebyggelse Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns ett antal fritt grupperade och terränganpassade byggnader uppförda främst under 1960-talet. Byggnaderna, huvudbyggnad, hotell och personalbostad, är ritade av Henning Orlando som var chef för Svenska riksbyggens arkitektkontor under 50-60-talet. Byggnaderna är i en till två våningar. Huvudbyggnaden byggdes som en skola för fackliga studier men används idag för konferenser och restaurangverksamhet. Väster om huvudbyggnaden finns en hotellanläggning uppdelad på tre byggnader, byggnadskropparna sträcker ut sig i en Lform. De tre byggnaderna har under 2013 beviljats bygglov för utbyggnad av entréer. Vidare finns en byggnad som används till personalbostäder samt en utomhuspool som uppfördes i samband med att Rönneberga kursgård tog över regimen av hela anläggningen. Poolen har på senare år överbyggts med tak samt att en tillbyggnad har uppförts för att inrymma en bastudel. Utöver nämnda byggnader finns ett flertal förrådsbyggnader och en mindre sportstuga inom planområdet. Byggarean överskrider begränsad byggrätt i gällande stadsplan med cirka 800 kvm. Vissa av byggnaderna är placerade på mark som enligt gällande plan inte får bebyggas s.k. prickmark. 8(18) Entré huvudbyggnad Byggnad för personalbostäder Hotellbyggnad Pool med överbyggnad Planerad bebyggelse Detaljplanen är justerad så att befintliga byggnader ryms inom byggrätt och står på mark som får bebyggas. Det är mer än tio år sedan byggnaderna uppfördes och ingen byggnad bedöms vara olämpligt placerad eller utformad. Detaljplanen medger en byggrätt om totalt 6875 kvm fördelat på fyra ytor/områden. Cirka 5090 kvm är bebyggt idag vilket i realiteten innebär en utökad byggrätt om ca 1790 kvm fördelat på hela fastigheten. Den utökade byggrätten syftar till att ge möjlighet till att modernisera och utveckla verksamheten genom att t.ex. utvidga restaurangen, anordna omlastning för tvätt, uppföra miljöhus för avfallshantering och uppföra en mindre maskinhall för trädgårdsmaskiner. Större delen av fastighetens utökade byggrätt är avsedd för en eventhall. Den högsta totalhöjden föreslås vara 11.0 meter för huvudbyggnaden och hotellbyggnaderna. Ny- eller tillbyggnad vid poolhuset ska uppföras i plåt, betong, puts och med större partier med glas, likt befintlig överbyggd pool. Det är viktigt att ny bebyggelse anpassas till befintliga byggnader. Detaljplanen möjliggör också en utökad byggrätt på ytterligare 45 kvm i byggnadsarea. Den totala byggrätten för poolhuset föreslås vara 800 kvm. Totalhöjden föreslås vara 7 meter. Där nuvarande tennisbana ligger möjliggörs en yta för en eventhall. Eventhallen gör det möjligt att ordna utställningar, mässor och andra event kopplat till kursgården. Eventhallen ska anpassas till platsen och terrängen med särskild hänsyn till kulturmiljön i Elfvik och inloppet till Stockholm. Planen har utformats med planbestämmelse om att ny byggnad ska underordna sig befintlig huvudbyggnad och uppföras i naturliga material såsom trä, sten, betong med partier av glas samt sedumtak. Eventhallen föreslås 9(18) ha en totalhöjd på 11 meter. Största byggnadsarean förslås vara 1 300 kvm. Tänkt placering av eventhallen gör att den inte kommer synas från strandpromenaden och med omsorgsfull utformning ge ett diskret intryck mot Elfvik. På sommaren kommer eventhallen inte att synas alls från Elfviksvägen då lövträd och barrträd skymmer. På vintern anas eventhallen diskret mellan träden. Förslag till principsektion för eventhallen med en totalhöjd av 10,96 meter. Förslag till situationsplan för eventhallen med indragen övre del. Eventhallen sett på vintern från Elfviksvägen/Söderåsvägen. 10(18) Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelse och miljö Elfvik har under en lång tid utgjort plats för kursgårdar och andra institutioner. Enligt Översiktsplanen från 2012 är det viktigt att bevara kursgårdarna i området. I kulturmiljöprogram ”Lidingös kulturhistoriska miljöer”, som antogs av kommunfullmäktige 1990 finns ”Rönneberga kursgård” omnämnt men saknar värdering. Under hösten 2013 gjordes ett antikvarisk utlåtande för kursgårdens huvudbyggnad. Bebyggelsen anses vara särskilt kulturhistoriskt intressant med ett uttalande av rationella standardiserande element samt påtaglig hög arkitektionisk och konstnärlig kvalitet. Arkitekturen är saklig och lågmäld med klassiska karaktärsdrag. Byggnadernas karaktärsdrag utrycker sig i de platta taken, de smala taksargerna, de ljusa fasadelementen och de liggande rektangulära fönsterbanden. Fönsterbanden är horisontellt sammanhållna med fönsterkarmar i ek. Helheten av kursgården bidrar till ett vackert skärgårdslandskap och blir på så sätt betydelsefullt för upplevelsen och miljö. Kursgårdens miljö och arkitektur anses ha ett särskilt kulturhistorisk värde som inte får förvanskas vid ändring och tillbyggnad på fastigheten. Vid ändring och tillbyggnad ska det befintliga karaktärsdragen särskilt beaktas som beskrivs ovan. Planen har utformats med varsamhetsbestämmelse, k1 som reglerar att ny byggnad ska anpassas till terrängen likt ursprunglig bebyggelse, så att inte den befintliga terränganpassningen förvanskas. Ny, om- eller tillbyggnad får inte heller förvanska den befintliga bebyggelsens karaktärsdrag. Södra fasaden på personalbostadshuset Björken Personalbostadshuset uppfördes 1967. Det är en tvåvånings länga med betongstomme. I östra delen låg ursprungligen ett garage som numera är påbyggt. Fasaderna är klädda med prefabricerade sandwichelement med friliggande ballast samt i utfackningarna stående mörkbrun träpanel. Taket är ett platt tak med taksarger i brun plåt. Den södra fasaden artikuleras med de rytmiskt upprepade lägenhetsskiljande väggarna i betong. Bottenvåningens skyddade fasader är klädda med stående panel liksom fasaden i övre våningens balkonger som är indragna i nischer. Balkongräckena är enkla galvaniserade. Fönstren är ursprungligen i trä. Ursprungliga fönster finns i skyddade lägen i bottenvåningen under den utkragade övervåningen liksom i den indragna balkongnischen i övre våningen. Övre våningens södra fönster har bytts till aluminiumfönster. Gaveln saknar glasningar. Norra fasaden har i övre våningen en loftgång buren på betongpelare som är snedskurna. Entréerna till bottenvåningens lägenheter ligger skyddade under loftgången och har fasader med träpanel. Fönstren är 11(18) ursprungliga. Loftgången har glasats in och ett skärmtak har tillfogats längs norra fasaden. Åtgärderna är reversibla vilket innebär att de kan återställas. Byggnaden representerar 1960-talets rationella byggande. Material och utförande är tidstypiskt. Fasaderna är vackert och medvetet gestaltade. De tuffa materialen är bärande arkitektoniska uttryck. Södra fasadens repetitiva karaktär, jämna rytm och övre våningens inskurna ”hål” är viktiga arkitektoniska element som ger fasaden ett starkt uttryck. Material, materialmöten och fönstersättningar är också viktiga karaktärskapande drag. I norra fasaden har de bärande, snedskurna pelarna nästan skulptural karaktär. Utifrån ovan är byggnaden, trots smärre senare tillägg, kulturhistoriskt särskilt värdefull med värdekriterier som arkitekturhistoriskt värde, byggnadsteknikhistoriskt värde, samhällshistoriskt värde, arkitektoniskt värde, miljöskapande värde samt kvalitet och äkthet. Personalbostaden föreslås få skyddsbestämmelser i form av rivningsförbud med bestämmelsen. Byggnaden får inte rivas och ursprungliga karaktärsdrag ska bevaras. Karaktärsdragen är byggnadens volym, det plana taket med taksarger i brun plåt, fasadelement med friliggande ballast samt i utfackningarna stående mörkbrun träpanel. Ursprungliga fönsters fönstersättning, utformning och material samt entréernas utformning och material. Den södra fasadens rytmiskt upprepade lägenhetsskiljande väggar i betong samt den norra fasadens snedskurna pelare. Brandskadad byggnad ska återställas exteriört. Totalförstörd byggnad får ersättas med ny byggnad med liknande karaktär, placering och byggnadsvolym. Kulturlandskap Landskapet i Elfvik är präglat av tusenårig odling och betesdrift. Det småkuperade, omväxlande landskapet är typiskt för det sena 1800-talets odlingslandskap i östra Sveriges kusttrakter. De intima landskapsrummen är beroende av både att odlingslandskapet behålls öppet och att höjderna av skog som utgör ”väggarna” bevaras. Genom Elfviksgård bedriver staden ett aktivt jordbruk med djurhållning som tillsammans med ridskolans hästar förstärker intrycket av den lantliga miljön. Herrgårdslandskapet runt Elfviks gård är från slutet av 1700-talet. Gator och trafik Rönneberga kursgård angörs från Rönnebergavägen som avslutas i en vändplan framför huvudbyggnaden. Rönnebergavägen ansluter till Elfviksvägen. Ett cykelstråk mot Lidingö centrum finns längs strandpromenaden. Sträckan har dock begränsad framkomlighet i vissa delar. Inga förändringar av gatunätet planeras. Kollektivtrafik Cirka 250 meter från planområdet finns en busshållplats med busslinje som trafikeras mellan Elfvik och Ropsten. Parkering I fastighetens nordöstra del finns en parkeringsplats med ett trettiotal parkeringsplatser för personal och besökare till kursgården. Parkeringsbehovet bedöms vara tillgodosett för verksamheten även med de utvecklingsmöjligheter planen medger. Eventhallen genererar ytterligare parkeringsbehov men detta bedöms klaras inom fastigheten. Om 12(18) behov skulle uppstå av ytterligare parkering finns utrymmet inom fastigheten och detaljplanen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunala VA-ledningar finns framdragna genom området. Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt och möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten bedöms som mycket goda. Kapaciteten på det befintliga VA-nätet bedöms vara tillräcklig för att klara anslutning av de kompletterande byggnader och funktioner som planens genomförande innebär. Värme Fastigheten värms idag upp till cirka 50 % av olja och 50 % av bergvärme/el. Fler borrhål för bergvärme har borrats under sommaren 2013 och installerades i husen under våren 2014. Planen förväntas förbättra förutsättningarna för att ytterligare effektivisera uppvärmningssättet. El Befintliga elledningar bedöms vara tillräckliga för att klara den utbyggnad som detaljplanen kan komma att innebära. Avfall Området omfattas av kommunal avfallshantering. Detaljplanens utökade byggrätt ger förbättrade möjligheter för källsortering. Störningar och risker Djurhållning I nordost angränsar planområdet till flera hästhagar. Ingen befintlig eller planerad bostadsbebyggelse finns eller avses uppföras inom 50 meters radie från hästhage varför risken för störningar i form av lukt eller allergener från hästhållningen bedöms minimal. Strandskydd Syftet med strandskyddet motverkas ej då marken sedan tidigare är ianspråktaget för bebyggelse. Området bedöms sakna betydelse för strandskyddets syfte. Planområdet avgränsas av befintlig strandpromenad. Marken närmast vattnet är i kommunal ägo och utgörs av 30 meter allmän park. Denna del är detaljplanelagt som allmän platsmark natur. Markanvändningen kommer inte att förändras för detta område och befintlig strandpromenad att fortsättningsvis finnas kvar i samma sträckning. Detaljplanen reglerar att bebyggelsen fortsättningsvis ska anpassas till terrängen och kommer att hållas öppen samt att värdefull natur och vegetation skyddas. Detaljplanen utökar prickmarken mot huvudbyggnaden men ligger däremot i samma linje för hotellbyggnaderna, i jämförelse med gällande plan. Hänsyn tas till den ekologiska spridningskorridoren för vilt längs strandzonen genom att i planen reglera med 13(18) spridningskorridoren närmast stranden med planbestämmelse prickmark. Detta för att motverka negativa konsekvenser för viltets rörelsemönster. Strandskyddet upphävs inom planområdet. Detta regleras med en administrativ bestämmelse (a1) och avgränsas på plankartan med en administrativ linje. Dispensen avser endast gälla en begränsad del av strandskyddet inom fastigheten, d.v.s. de södra delarna som redan är bebyggda och ianspråktagna idag. Detaljplanen regleras så att ingen ny bebyggelse ska läggas söder om befintliga byggnader. Se bild nedan. En förutsättning för upphävande av strandskyddet är att det finns så kallade ”särskilda skäl” enligt miljöbalken 7 kap. 18c § är att som anges i lagtexten. Det skäl som åberopas i detta fall är skäl 1: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknas betydelse för strandskyddets syften. Skrafferat område som upphävs i planarbetet. 14(18) Konsekvenser av planens genomförande Sociala och ekonomiska konsekvenser Ur ett socialt och ekonomisk perspektiv kan planen bidra till mer arbetsplatser samt utökning av större kundunderlag och större evenemang och konferenser på Rönneberga kursgård. Miljökonsekvenser Riksintresset för kulturmiljö Planens genomförande bedöms kunna ha en viss påverkan på riksintresset för kulturmiljövård (inloppet till Stockholm) då en utökning av byggrätten avses inom planområdet. Riksintresset gällande inloppet till Stockholm avser i Elfvik främst det öppna landskapet. Utbyggnad kan ha en måttlig negativ påverkan på kringliggande jordbrukslandskap/kulturlandskap. Även den befintliga 60-talsbebyggelsens konsekventa formspråk kan påverkas vid utbyggnad. Trafik Utvecklingen som planen bedöms medföra kan innebära en marginell trafikökning till området då verksamheten utvecklas där kollektivtrafiken idag är begränsad. Dagvatten Viss påverkan på dagvattenavrinningen kan uppstå då hårdgjorda ytor utökas. Dagvattenavrinningen bedöms dock vara så liten att lokalt omhändertagande av dagvattnet förväntas kunna hantera dagvattnet inom planområdet. Naturreservatet Långängen-Elfvik De förväntade konsekvenserna av planens genomförande på naturreservatet för Långängen-Elfvik bedöms som små och kommer inte påverka naturreservatets kärnvärden eller gränsdragning. Strandskydd Strandskyddet återinträder i de delar som ligger närmare än 100 meter från strandkanten. Planen föreslår att strandskyddet upphävs inom kvartersmarken. Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne förorsakas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men rätten till ersättning vid upphävande eller ändring av planen utgår. 15(18) Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Inga allmänna platser planläggs. Staden ansvarar för drift och underhåll av vatten- och avloppsanläggningar fram till en förbindelsepunkt vid tomtgräns. Fastighetsägaren ansvarar för anläggande och framtida drift av eventuella tillkommande servisledningar. Avtal Lidingö stad och fastighetsägarna ska under planprocessen upprätta ett avtal för köp och försäljning av mark. Ekonomiska frågor Detaljplanekostnader Kostnad för framtagande av detaljplanehandling bekostas av exploatören och staden, vilket regleras i ett planavtal. Ersättning När en detaljplan förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud kan den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen ha rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada som bestämmelsen medför. Rätten till ersättning gäller endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten. Tekniska frågor Tekniska anläggningar Vatten- och avlopp Fastigheten är ansluten till kommunala vatten- och avloppsledningar vilka bedöms ha kapacitet för den utbyggnad detaljplanen medger. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsplan och fastighetsbildningsåtgärder Gällande fastighetsplan, 0186-50/1970 (fastställd 1970-06-02), upphör att gälla inom det föreslagna detaljplaneområdet. I detaljplanen införs en bestämmelse om minsta storlek på fastighet inom användningsområde R är 40000 kvm. Detta för att fastigheten inte ska kunna delas. 16(18) Karta över planområdet med befintlig fastighetsindelning och berörda fastigheter. Gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter Inga gemensamhetsanläggningar eller servitut belastar fastigheten. Inga gemensamhetsanläggningar eller servitut behöver skapas för att genomföra planen. Avgifter och taxor Vatten- och avlopp Avgifter för vatten och avlopp tas ut enligt stadens taxa. För närmare upplysningar om taxan kontaktas Lidingös tekniska förvaltning. Bygglov, bygganmälan och planavgift För bygglov och bygganmälan erläggs avgifter enligt taxa för byggnadsnämndens verksamhet. Lantmäteriförrättning För åtgärder som utförs av Lantmäteriet såsom avstyckning och fastighetsreglering erläggs avgift enligt lantmäteritaxan. Utredningar Under planarbetet har en antikvarisk utredning tagits fram och beskrivs på sid 11-12. 17(18) Medverkande tjänstemän Gunnar Lunnergård, planarkitekt, Miljö- och stadsbyggnadskontoret Robert Nilsson, planarkitekt, Miljö- och stadsbyggnadskontoret Mia Lindstedt, bygglovarkitekt, Miljö- och stadsbyggnadskontoret Christer Vik, byggnadsantikvarie, Miljö- och stadsbyggnadskontoret Emelie Torp, exploateringsingenjör, Stadsledningskontoret Jerker Idestam Almquist, kommunekolog, Miljö- och stadsbyggnadskontoret Flemming Bengtsson, projektledare, Tekniska förvaltningen Medverkande konsulter Anna Pettersson, planeringsarkitekt, Tema Stadsbyggnad Emily Lidman, planeringsarkitekt, Tema Stadsbyggnad Annika Persson, landskapsarkitekt, Tema Stadsbyggnad Malin Lindqvist Planchef Gunnar Lunnergård Planarkitekt 18(18)
© Copyright 2024