6047 Sege Park godkänt 150203.indd
Planprogram Sege Park Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Pp 6047 Malmö stadsbyggnadskontor Godkänt av stadsbyggnadsnämnden 12 februari 2015 Medverkande Styrgrupp Håkan Thulin, ordförande, Fastighetskontoret Anna Holmqvist, Stadsbyggnadskontoret Benny Thell, Serviceförvaltningen Carina Opasiak, Stadsområdesförvaltning Norr Ola Melin, Gatukontoret Per-Arne Nilsson, Miljöförvaltningen Projektledare Pernilla Andersson, Fastighetskontoret Projektgrupp Athanasios Patsias, Stadsområdesförvaltning Norr Carina Lindeberg, Stadsbyggnadskontoret Joëlle St-Laurent, Serviceförvaltningen Johanna Block, Miljöförvaltningen John Lepic, Gatukontoret Julia Berglund, Fastighetskontoret Katarina Burle, Fastighetskontoret Arbetsgrupper Medarbetare från de medverkande förvaltningarna VA Syd Malmö Museer Planprogrammet är upprättat av Carina Lindeberg och Martina Norrman på stadsbyggnadskontoret i Malmö. Visionsbilderna är framtagna av Mandaworks. Foton är tagna av Martina Norrman, Tor Fossum, Anna Stjärnkvist och Carina Lindeberg. De äldre bilderna på sjukhusområdet kommer från Malmö Museer. Projekt Urban Transition Öresund och projektgrupp Sege Park har under en tid haft ett ömsesidigt kunskapsutbyte som bidragit med goda erfarenheter vilka gynnat både utvecklingen av Sege Park men även projekt Urban Transition Öresund. 2 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . 5 2. INLEDNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 7. FÖRSLAG - MARKANVÄNDNING 45 Markanvändning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Förskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Förändringar efter samrådet . . . . . . . . . . . . . 10 Skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Ledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Dagvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Plandata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Planprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Avfallshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3. FÖRSLAG - STRUKTUR . . . . . . . . . . .15 Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö16 4. FÖRSLAG - HÅLLBARHET . . . . . . . .19 Social hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Vidare utredningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 8. GENOMFÖRANDE & KONSEKVENSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Konsekvenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Ekologisk hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Ekonomisk hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 9. FÖRUTSÄTTNINGAR . . . . . . . . . . . . .57 5. FÖRSLAG - STRÅK OCH PLATSER 23 Styrdokument, tidigare ställningstaganden, planer, program och utredningar . . . . . . . . . 58 Kopplingar och målpunkter . . . . . . . . . . . . . . 24 Projekt i omgivningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Urban mötesplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Tidigare förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Parken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Utredningar gjorda för planområdet . . . . . . 59 Odling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Områdets historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Trafik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Malmökommissionens arbete . . . . . . . . . . . . 63 Medborgardialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 6. FÖRSLAG - BEBYGGELSE. . . . . . . . .35 Området idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Våningshöjder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Byggnadsantikvarisk utredning. . . . . . . . . . . 64 Bevarande av bebyggelse . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Förskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Gestaltningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Park och utemiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Teknisk infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Arkeologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Planprogram Sege Park 3 Mittaxeln med sina byggnader från när området är nybyggt i mitten på 1930-talet. Östra Sjukhusets egen kyrka som idag är avkristnad och används av skolan i området. 4 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö SAMMANFATTNING kapitel 1 Planprogram Sege Park 5 VISION "I lugnets och gemenskapens Sege Park finns det gröna livet nära centrum. Sege Park är ett attraktivt område där boende och verksamheter finner gemensamhet kring odling och hållbara lösningar. Den kulturhistoriska miljön bevaras samtidigt som området är en teknologisk spjutspets." Här visas en sammanfattning av vad som planeras i planprogrammet. 6 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö 1. SAMMANFATTNING Sege Park har idag en relativt enhetlig bebyggelse som är välbevarad precis som parkens växlighet. Området har en öppenhet och en stillsam storslagenhet som ges av de i det närmaste klassicistiska raka axlarna tillsammans med det stora parkrummet i öster. Planförslaget innebär i korthet att området kommer att förtätas med ny bebyggelse framför allt i den södra delen av planområdet för att bevara så mycket som möjligt av den gamla sjukhusparken. Stor hänsyn har tagits till kulturmiljön och många av byggnader bevaras och förses med bevarande- och rivningsskydd. I området kommer att finnas blandad bebyggelse med bland annat bostäder, skola, förskola, LSS-boende, handel och vård. Parken kommer att utvecklas och bli en stadsdelspark med plats för både lek och rekreation. Inom planområdet finns en kulvert med ledningar. Denna kulvert kommer att tas ur bruk när området börjar bebyggas. Med satsningar på förnybar energi, minskat bilanvändande och möjlighet för odling ska området bli ett hållbart spjutspetsområde. Fakta om planområdet idag Planområdets areal . . . . . . . . . . . . . 250 000 kvm Antal boende . . . . . . . . . . . . . . . ca 125 personer Befintliga skolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 st (varav två skoldaghem, en särskola, en skola för autistiska barn och en friskola) Befintliga förskolor . . . . . . . . . . 2 st - ca 145 barn (inkl Ö Fäladens förskola 75 barn) Vårdcentral och minnesklinik Markägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malmö stad Förvaltare . . . . . . . . . . . . . . . . . Stadsfastigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fastighetskontoret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gatukontoret Vad planeras det för? Bostäder Flerbostadshus 600-750 lägenheter (varav ca 125 befintliga studentlägenheter) Radhus förnybar energi ekologisk profil giftfria byggmaterial möjliggöra en miljövänligare livsstil utveckla stadsdelen som attraktiv boendemiljö LSS-boende rekreativ miljö 1 ny förskola - 6 avd + 2 uteavd tryggare område Verksamhet ökad delaktighet attraktiva mötesplatser 800 kvm BTA Skola/förskola Handel samverkan med näringslivet 45 st 160 barn 2 100 kvm BTA (utöver detta möjliggörs verksamhet i bottenvåningen på del av planområdet) Vård Konstnärsateljéer Parkeringshus 12 000-15 000 kvm BTA 800 kvm BTA 15 640 kvm BTA ca 520 p-platser BTA = bruttototalarea Planprogram Sege Park 7 Planprogramsområdet från öster. 8 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö INLEDNING kapitel 2 Planprogram Sege Park 9 2. INLEDNING Planprogrammet är en sammanfattning av ett förvaltningsövergripande projekt som startade 2012. Projektet har bestått av en projektgrupp med stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, stadsfastigheter, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsområdesförvaltning Norr. Det har även funnits en styrgrupp med representanter från de nämnda förvaltningarna. Syftet har varit att få en gemensam målbild för Sege Parks utveckling och att fördjupa kunskapen inom vissa frågeställningar. Syfte Syftet med planprogrammet är att utreda förutsättningarna för att omvandla Sege Park till ett område med blandade funktioner. Avsikten är att belysa förutsättningarna för ny och befintlig bebyggelse inom området vad avser exempelvis bebyggelsestruktur och -karaktär, lämplig exploateringsnivå, energiförsörjning, kulturhistoriska värden, gröna kvaliteter, dagvattenhantering och kommunal service. Förändringar efter samrådet Efter samrådet hölls en workshop med Gunilla Svenssons Arkitektkontor. Resultatet har, tillsammans med synpunkter från samrådet, mynnat ut i ett antal mindre förändringar av strukturförslaget. Gunilla Svensson Arkitektkontors arbete sammanfattas i en gestaltningsstudie. De största förändringarna är att områdets urbana mötesplats har minskat i storlek och har fått en mer intim karaktär. Entrén vid Simrisbanvägen/Östra Fäladsgatan har tydligaregjorts med hjälp av två högre lamellhus. Punkthusen vid minneskliniken har ersatts med lamellhus vilket ger gatan en tydligare och mer sammanhållen karaktär. Punkthuset vid portalentrén föreslås bli något högre än tidigare. Sedan samrådskedet har en hållbarhetsstrategi tagits fram där hållbarhetsfrågorna fördjupas. Hållbarhetsstrategin är en bilaga till planprogrammet. Planprogrammet ska ligga till grund för framtida detaljplaner. 10 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Visionsbild för mötesplatsen som ligger i planområdets sydvästra del. Mål Bebyggelsekaraktär Mål inom sex olika kategorier har satts upp för Sege Park. De olika kategorierna är: kulturmiljö, bebyggelsekaraktär, funktioner, park och odling, hållbarhet och energi. Målen ska vara uppfyllda 2025. • Bebyggelsen omfattar 90 000-140 000 kvm BTA • Merparten av de nya byggnaderna innehåller mellan 1 000 och 8 000 kvm BTA. Bostäderna är i huvudsak flerfamiljshus • Skalan på de bruna tegelhusen längs med Simrisbanvägen är minskad Hållbarhet • • Sege Park är Malmös nya skyltfönster för hållbar stadsutveckling Sege Park är en experimentverkstad för hållbarhet. Storskaliga system (t.ex. öppet dagvattensystem, lokal återvinning av matavfall, självförsörjande gatubelysning) och småskaliga lösningar (t.ex. cykelpool, bilpool, återbruksstation, integrerad källsortering, samordning av leveranser, växthus) är i bruk • Minst hälften av de privata företagen i verksamhetslokalerna har inriktning mot hållbarhet • Biltrafiken inom Sege Park är minimerad • Antal bilar per lägenhet är maximalt 0,5 • Sege Park är en plats där alla kan känna sig trygga och välkomna • • Funktioner • I Sege Park finns det bostäder, verksamhetslokaler, parkeringshus, park och mötesplatser • Det finns både hyresrätter och bostadsrätter/ ägarlägenheter • Det finns både offentliga verksamheter och privata företag i Sege Park • I Sege Park finns det fler bostäder än offentliga verksamheter (kvm BTA) Park och odling • Parken är en attraktiv stadsdelspark • Det finns åtta parkkaraktärer (artrik, rofylld, allmänningen, samvaro, rymd, viste, kultur/ historia, vild) i parken Demokratiska värderingar genomsyrar den utveckling som sker i Sege Park • Arbetssökande i stadsområde Norr ges möjlighet till arbete/praktik i samband med utvecklingen av Sege Park Alla i Sege Park som vill har möjlighet att odla. Både boende och verksamheter har tillgång till odlingsplatser • Malmö stad erbjuder plats för kollektiv odling och odlingslotter för enskild odling Kulturmiljö • På bostadsgårdarna finns det plats för odling • Mittaxeln och gröningen vid studentbostäderna är i huvudsak fria från ny bebyggelse Energi • Sege Park försörjs med förnybar energi • Befintliga byggnader utmed mittaxeln samt studentbostäderna är bevarade utvändigt • Lokala energikällor (t ex solceller, solfångare, bränsleceller, vätgas) finns i Sege Park • Byggnad 8 utmed mittaxeln är bevarad utvändigt och ingår i en kulturbiotop där även utemiljön är tidstypisk med en bevarad solgång* • Alla nya byggnader uppfyller klass A i kärnområdet energi enligt Miljöbyggprogram Syd • Värdefulla/exotiska träd är i huvudsak bevarade • De befintliga byggnaderna är energieffektiviserade enligt dagens nybyggnadskrav, BBR 20 • Sege Parks kulturhistoriska (byggnads-, landskapsarkitektoniska och socialhistoriska) värden har beaktats vid nybyggnationen • Alla byggnader är anslutna till ett smart elnät * till varje vårdpaviljong byggdes en promenadgård där en taktäckt gång byggdes längs staketet. Detta möjliggjorde att patienten kunde vara ute vid dåligt väder. Planprogram Sege Park 11 2. INLEDNING Bakgrund Malmö Östra Sjukhus uppfördes i början av 1930-talet. Det var då ett av många nya psykiatriska sjukhus som byggdes i landet. 1995 lades verksamheten ner och området har sedan dess fått nya funktioner i lokalerna såsom skolor, förskolor, vårdcentral mm. Vid denna tid började namnet Sege Park användas för området. Den relativt enhetliga bebyggelsen är välbevarad precis som parkens växlighet. Sege Park är en unik plats med sin uppvuxna, vackra park och sina gamla byggnader. Få platser kan erbjuda bostäder närmast i en park. Trots att området ligger i utkanten av östra Malmö ligger det inte mer än 2,5 km från knutpunkten Värnhem och 4 km från centrum. Planområdet ligger inte mer än 2,5 km från knutpunkten Värnhem och knappt 4 km från centrum. Plandata Planområdet är beläget i Kirseberg i östra Malmö strax innanför Inre Ringvägen och omfattar det tidigare Östra Sjukhuset. Planområdet omfattar delar av fastigheterna Östra Sjukhuset 2 och Kirseberg 14:50. Ytan är cirka 250 000 kvm stor. Planområdets gränser är Östra Fäladsgatan i väster (gångbanan ingår i planområdet), Simrishamnsbanan i söder, villaområdet i öster och Fäladsmarken i norr. Markägare är Malmö stad. Fastighetskontoret förvaltar Simrisbanvägen, Gatukontoret förvaltar gångvägen längs Östra Fäladsgatan och parktriangeln mot Segemöllegatan. Övrig mark förvaltas av Stadsfastigheter. Planområdets avgränsning. Karta över planområdet med de befintliga byggnadernas nummer. 12 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Planprocessen Vad är ett planprogram? Syftet med ett planprogram är att utreda lämplig markanvändning på en plats samt att översiktligt behandla frågor som rör bebyggelsetäthet, trafik, miljö och genomförande. Planprogrammet anger kommunens avsikter med platsen och utgör grund för kommande detaljplaner. Programsamråd Samråd hålls kring planprogrammet för att inhämta ytterligare information och synpunkter. Under samrådstiden finns möjlighet för allmänhet, myndigheter och andra förvaltningar att komma med synpunkter. Efter samrådstidens slut sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och planprogrammet revideras. Samrådsredogörelsen och planprogrammet ska sedan godkännas av stadsbyggnadsnämnden. Planprogrammet kommer därefter att ligga till grund för kommande detaljplaner i området. Planprogram Sege Park 13 Planprogramsområdet västerifrån. 14 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö FÖRSLAG STRUKTUR kapitel 3 Planprogram Sege Park 15 3. FÖRSLAG - STRUKTUR Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Syftet med planprogrammet är att föreslå en struktur som kan bidra till de uppsatta målen gällande kulturmiljö, hållbarhet och utbyggnad för Sege Park. Utmaningen är att skapa en ny stadsdel samtidigt som parken och andra kulturhistoriskt värdefulla element skyddas, bevaras och utvecklas. Grunden i planen är de parallella paviljongerna som är sidoförskjutna och som bildar en kilformad plats i mitten på området. Det är viktigt att det nya området upplevs som en helhet med både de gamla och de nya byggnaderna. För boende, besökare och verksamhetsutövare skapas en miljö med stora tillgångar i form av historisk miljö, blandad arkitektur, uppvuxen vacker park och möjlighet till rekreation och odling. Strukturen som föreslås är tänkt att kunna medföra en förändring av innehållet i området och samtidigt bevara de delar i området som skapar dess karaktär. Förslaget utgår från de befintliga riktningarna och vinkelförskjutningarna för att skapa en tydlig och begriplig plan. Den största delen av parken lämnas obebyggd och trädridån kring området, den kulturhistoriskt viktiga mittaxeln samt byggnaderna längs denna lämnas oförvanskade. Däremot är det viktigt att mittaxeln blir befolkad till exempel genom att entréerna till de befintliga byggnaderna är vända mot mittaxeln. Förtätningen i planområdet föreslås framför allt i de södra delarna av planområdet, närmast Simrisbanvägen. Den befintliga strukturen kompletteras med lamellhus och radhus i en öppen kvartersstruktur. Förslag - struktur Parkens mittaxel är central i den befintliga strukturen. De parallellställda lamellhus, som ligger längs mittaxeln, kompletteras i förslaget med lamellhus och radhus i en öppen kvartersstruktur. Själva mittaxeln bebyggs dock inte. Siktlinjer är en viktig komponent i områdets symmetriska uppbyggnad. Detta tar det nya förslaget fasta på genom att öppna upp gamla siktlinjer och anlägga nya. En viktig siktlinje med kulturhistoriskt värde är allén som binder samman bårhuset och kyrkan. Intill denna planeras en ny urban mötesplats för området. Förslag på struktur i Sege Park. 16 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Planprogram Sege Park 17 Flygbild över Östra Sjukhuset på 1930- eller 1940-talet. Vid varje vårdpaviljong ser man promenadgårdar med solgångar. I södra delen av området finns fruktodlingar och odlingsfält. 18 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö FÖRSLAG HÅLLBARHET kapitel 4 Planprogram Sege Park 19 4. FÖRSLAG - HÅLLBARHET De tre hållbarhetsaspekterna, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra. I Bruntlandrapporten, Vår gemensamma framtid, kan man läsa att: "Hållbar utveckling är sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov." Sege Park ska till 2025 ha utvecklats till ett föregångsområde för hållbart stadsbyggande lokalt, nationellt och internationellt på ett sätt som ger förutsättningar för människor att leva ett gott liv med hög livskvalitet och god hälsa som också är klimatsmart och resurseffektivt. Sege Park ska ha blivit ett viktigt utvecklings- och referensområde för nya hållbara lösningar. För att Sege Park ska kunna bli ett föregångsområde har en hållbarhetsstrategi tagits fram (se bilaga). I den framgår det vilka strategier med tillhörande åtgärder som måste genomföras för att identifierade effektmål och huvudmål ska uppnås. I hållbarhetsstrategin preciseras även vilken förvaltning som ansvarar för respektive åtgärd och när den genomförs. Representerade förvaltningar i styr- och projektgrupp har tillsammans arbetat fram hållbarhetsstrategin som skall användas vid utveckling av området. Ekologisk hållbarhet Med den ekologiska hållbarheten menas att miljön ska skyddas, vilket bland annat innebär att utsläpp inte ska skada människor, djur och växter och att det naturliga kretsloppet ska värnas. Naturfrämmande ämnen bör inte förekomma i miljön och den biologiska mångfalden ska bevaras. Det ska också skapas en effektiv användning av energi och naturresurser. Det innebär att användningen av energi och material ska begränsas. Jordbruksmark bevaras genom att en förtätning sker i ett befintligt område. I Sege Park planeras det för bland annat förnybar energi, öppna dagvattenlösningar, en utveckling av parken, minskat bilinnehav genom satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik. För att åstadkomma ett miljöanpassat och sunt byggande måste hänsyn tas till byggnadsmaterialets totala miljöbelastning under hela dess livscykel, från råvaruutvinning till och med den dag byggnaden rivs eller demonteras. Materialvalen ska planeras med hänsyn till livscykelperspektivet och användningen av giftiga ämnen ska minimeras. Alla nya byggnader bör följa Miljöbyggprogram Syd eller något externt miljöcertifieringssystem. Social hållbarhet Den sociala hållbarheten fokuserar på människor och mjuka värden som demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter och livsstilar. Forskning visar att tillit och medkänsla till andra individer är avgörande för den sociala hållbarheten. Kopplingen mellan den byggda miljön och tillit anses framförallt ligga i möjligheterna att stimulera till socialt deltagande genom att skapa mötesplatser av såväl spontan som planerad natur, till exempel via föreningsliv, offentligt och kommersiellt serviceutbud. I närområdet finns en sporthall och en konstgräsplan. Dessa erbjuder möjlighet till en aktiv fritid för barn och ungdomar genom föreningsdriven verksamhet men också för spontan användning. I Sege Park finns flera mötesplatser, både i den byggda miljön och i parken. Vid den urbana mötesplatsen är det planerat för handel och aktiviteter. I parken planeras bland annat för festplats, lekplats och odlingsplats. Möjlighet till att odla planeras även inne på bostadsgårdarna. 20 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö förnybar energi ekologisk profil giftfria byggmaterial möjliggöra en miljövänligare livsstil utveckla stadsdelen som attraktiv boendemiljö rekreativ miljö tryggare område samverkan med näringslivet ökad delaktighet attraktiva mötesplatser Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet betyder ett ansvarsfullt nyttjande av resurser, såväl mänskliga som materiella. En viktig aspekt att beakta är att människors välbefinnande, deras sociala och fysiska hälsa rymmer betydande men svårmätbara samhällsekonomiska aspekter. I Sege Park ska stadsdelen utvecklas till en attraktiv boendemiljö och en samverkan med medborgare, civilsamhälle och näringsliv blir nödvändig för en framgångsrik och önskad utveckling. Genom att tillsammans initiera och driva olika frågor stimulerar man också olika aktörer att självständigt och tillsammans bidra till avsedd effekt. Livscykelkostnaden, inte produktionskostnaden, ska vara avgörande när byggnader och offentliga miljöer projekteras. Väl genomtänkta fasader som ska stå mot väder och vind, genomtänkta detaljer och smarta energilösningar ger byggnader lång livslängd och låga drift- och underhållskostnader. Det som byggs ska hålla i många år och användas av flera generationer. Exempel på hållbarhetsåtgärder • åtgärder för sänkt p-norm • miljöcerifiering av byggnader • pilotprojekt för samlastning av varor • källsortering i offentlig miljö • experimentella energilösningar • uppsamling av dagvatten till bevattning av odlingar • urinseparerande system • gröna biotoper på tak och väggar Solceller på fasad. Exempel på olika hållbarhetslösningar som kan genomföras i olika delar av området. Solceller på grönt tak. Planprogram Sege Park 21 Östra Sjukhuset under byggnationen i början på 1930-talet. Bilden är tagen från nordväst. Området från nordväst med Östra Fäladsgatan. Överläkarbostaden och administrationsbyggnaden är närmast i bild. Idag inrymmer de förskola respektive studentbostäder. 22 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö FÖRSLAG STRÅK & PLATSER kapitel 5 Planprogram Sege Park 23 5. FÖRSLAG - STRÅK OCH PLATSER En av målsättningarna är att Sege Park ska bli en blandad stadsdel där möten mellan människor lätt uppstår. Strategierna för att uppnå detta som kan spåras i strukturen är mångfalden av mötesplatser som föreslås. Det stora parkområdet erbjuder möjligheter för lek och rekreation. En ny mötesplats i sydväst möjliggör mer urbana, offentliga aktiviteter och bostadsgårdarna erbjuder plats för odling och vila eller fest. Tydligheten i de exteriöra rummen är essentiell för att uppnå orienterbarhet, användbarhet, trygghet och trivsel. Rummen bör ha olika storlek, skala och karaktär. Kopplingar och målpunkter Det är viktigt att området kopplas ihop med övriga staden på ett bra sätt. Trots att området befinner sig i utkanten av östra Malmö ligger det inte mer än 2,5 km från knutpunkten Värnhem och 4 km från centrum. Till Kirsebergs centrum är det 1,2 km och till Segevångstorget är det knappt 1 km. Planområdet är väl sammankopplat med kollektivtrafikstationerna och Malmös centrala delar med cykelvägar. Dock behöver vissa kopplingar förstärkas, bland annat kopplingen till Segevång och Lundavägen, där lokal och regional busshållplats finns. Här kan cykelvägen även kopplas till en huvudcykelväg mot centrum och mot Lund. Andra målpunkter i närheten av planområdet är idrottshallen söder om järnvägen, fotbollsplaner (intill idrottshallen), Segevångsbadet, Malmö-Burlövs golfbana och Beijers park. Urban mötesplats I sydväst föreslås en grön, urban mötesplats som blir hjärtat i det nyetabelerade Sege Park. Mötesplatsen är omgiven av såväl befintlig som ny bebyggelse. De befintliga byggnaderna är del av köket (byggnad 17) och gamla Ekocentrum (byggnad 14). Dessa lämpar sig för verksamheter och passar också bra som inramning till en publik plats. Byggnad 14 utgör dessutom en intressant fond till mötesplatsen med sin vackra tegelfasad. Mötesplatsen är tänkt att gestaltas med bland annat fruktträd som knyter an till den gamla trädgårdsodlingen som tidigare låg i områdets södra del. Det ska även finnas plats för uteservering och offentliga aktiviteter som till exempel boule, skateboard och dans. Planprogramsområdet ligger inte mer än 2,5 km från knutpunkten Värnhem och till centrum är det 4 km. Målpunkter i och utanför planprogramsområdet. 24 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Siktlinjer Entréer Siktlinjer var viktiga när området planerades på 1930-talet. Gatorna var till exempel långa och raka. Siktlinjer underlättar orienterbarhet och igenkänning och därför bevaras dessa i så stor utsträckning som möjligt. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är dock långa raka gator inte att föredra då hastigheten ofta blir högre på dessa gator. Därför föreslås några av dessa gator få sidoförskjutningar för att få ner hastigheten samtidigt som siktlinjer bevaras. Gatorna kan på detta sätt ges intressanta rumsligheter. I strukturförslaget finns flera entréer till planområdet. Det är viktigt att entéerna görs tydliga och lätta att hitta. Längs den västra sidan föreslås två entréer och i söder sex entréer. Det finns även tre entréer norrifrån och fyra österifrån. Entrégatorna går rakt in i området och från dessa nås såväl bostäder som verksamheter och parkområdet. De många entréerna ska göra det lätt att hitta in i området både för boende och besökare, samtidigt som kontakten mellan Sege Park och dess omgivning stärks. Genom att ta bort mellanbyggnaderna som finns mellan byggnaderna 2 och 4, 5 och 7 och 6 och 8 återskapas Siktlinjer som tidigare funnits. Entréer till planområdet. Flest entréer finns i söder, från Simrisbanvägen. Planprogram Sege Park 25 5. FÖRSLAG - STRÅK & PLATSER Parken När området förtätas genom nybyggnation är det av stort värde att bibehålla de öppna grönytor som binder samman den välbevarade ursprungsbebyggelsen till en sammanhängande kulturmiljö. Parkens karaktär som herrgårdspark ska stärkas och nya komponenter såsom till exempel lekplats och scen för arrangemang, för spontana såväl som planerade aktiviteter adderas. Träden sparas till största delen och blir en stor tillgång i området. Naturen bjuds in genom bland annat insektshotell, fågelholkar och annan faunavård. En artrik vegetation skapar rum för både lek, fest och meditation. En festplats planeras i nordöst där slutningen kan användas till sittplatser. Värdefulla träd på de nya bostadsgårdarna bevaras och det ska även finas möjlighet att odla. Inom landskapsarkitekturen har det diskuterats vad som bör finnas i en park för att säkerställa en god kvalitet. En analysmetod är de åtta parkkaraktärerna. Dessa är: social/festlig, artrik, rymlig, vild, allmänning, rofylld, kulturell och lustgård/lekfull. Förslaget innebär att alla åtta parkkaraktärerna ska finnas representerade i Sege Park. I den kulturhistoriskt värdefulla mittaxeln, som går mellan de gamla vårdpaviljongerna, bevaras den strikta karaktären och försiktiga tillägg görs för att bjuda in till vistelse. Vårdpaviljonerna föreslås göras om till framför allt bostäder, vilket kommer att påverka mittaxeln på ett indirekt sätt, utan att förändra den fysiska utformningen. De nya byggnaderna som föreslås, kommer att skymtas från mittaxeln. Detta är ett önskvärt inslag av modernitet samtidigt som viss distans håll till mittaxeln som också föreslås ramas in av en fond i väster, i form av en ny byggnad. I mittaxeln kommer det även att finnas en yta för odling. Vid studentbostäderna (byggnad 11 och 12) finns en nedsänkt gräsyta som markerar en tillhörighet till byggnaderna och en gräns mot gatan. Denna nivåskillnad bevaras och föreslås delvis bli parkmark med plats för odling och fruktträd som tidigare fanns inom området. Möten mot parken Planförslaget syftar till att skapa en attraktiv stadsdelspark, samtidigt som det är en trygg och trevlig bostadsmiljö. För att åstadkomma detta är det viktigt att skilja mellan de privata bostadsgårdarna och de allmänna platserna. Besökare i parken och i området ska känna sig bekväma och välkomna i de delar som 26 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Visionsbild för parken med odling, en blandning mellan gammal och ny bebyggelse och gröna mötesplatser. är allmänna. Samtidigt ska de som bor i Sege Park uppleva trygghet och ro på sin privata bostadsgård. Genom att delvis sluta kvarteren i den föreslagna strukturen förväntas gränsen mellan bostadsgårdar och park kunna skapas på ett naturligt och känsligt sätt. Utformningen av den yttersta gränsen mellan bostadskvarter och park behöver också särskild omsorg i det fortsatta arbetet. I sydöstra delen av området planeras för en ny förskola. Gården till förskolan ligger ut mot parken och där blir det viktigt att utforma gränsen på ett öppet och attraktivt sätt. Genom att bevara ett stråk med stora bokar, in mot mötesplatsen, kan man få en grön koppling till Beijers park. Planprogram Sege Park 27 5. FÖRSLAG - STRÅK & PLATSER Odling Odling väcker intresse över ålders- och kulturella gränser. De sociala effekterna av odling är mycket positiva och innebär ett stort tillskott till granngemenskap samt trygghet och trivsel. Avsikten är därför att i Sege Park uppmuntra till odling i olika former. I mittaxelns östra del planeras ett nedsänkt område för odlingslotter på cirka 2 500 kvm. Skolor och kollektiv stadsodling kan även få tillgång till delar av odlingsområdet. Om ytterligare intresse för odling finns kan det skapas ett område på den nedsänkta gräsytan vid byggnad 11 och 12. Här kan även en allmän frukt- och bärlund anläggas. Utöver odlingen i parken är det önskvärt att det skapas odlingsmöjligheter med självförvaltning på kvartersmark på områdets olika innegårdar. Det kan även finnas möjlighet att uppföra växthus på bostadsgårdarna. Förslag - park Sege Parks karaktär som herrgårdspark stärks och nya aktiviteter adderas. Naturen bjuds in genom bl.a. insektshotell, fågelholkar och annan faunavård. En artrik vegetation skapar rum för både lek, fest och meditation. I den kulturhistoriskt värdefulla mittaxeln bevaras den strikta karaktären och försiktiga tillägg görs för att bjuda in till vistelse. På bostadsgårdarna bevaras värdefulla träd och det blir möjligt att odla. Sammanställning av de gröna förslag som finns inom Sege Park. 28 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Planprogram Sege Park 29 5. FÖRSLAG - STRÅK & PLATSER Trafik I Översiktsplanen för Malmö är strategierna för trafikutvecklingen i Malmö tydliga. En fortsatt befolkningstillväxt ökar trycket på Malmös trafikytor samtidigt som markanvändningen i den nära, täta och gröna staden ska vara effektiv. Trafikytor måste användas och utformas så att de kan transportera så många som möjligt på ett ytsnålt och resurseffektivt sätt, vilket åstadkoms genom att satsa på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Sege Park har ett unikt läge i staden med bebyggelse i parkmiljö och närhet till Värnhem (ca 2,5 km) som är en av stadens viktigaste trafikknutpunkter för kollektivtrafik och till den planerade Östervärns station (ca 1,5 km) som planeras att trafikeras med persontåg på Kontinentalbanan, den så kallade Malmöringen. Planområdet är väl sammankopplat med kollektivtrafikstationerna och Malmös centrala delar med cykelvägar. Detta skapar tillsammans goda förutsättningar för att prioritera fotgängare och cyklister inom planområdet. Andelsmål Enligt Trafikmiljöprogrammet för Malmö stad som antogs i tekniska nämnden 2012 är de långsiktiga målen, till 2030, att malmöbornas bilresor ska minska till 30 % (41 % år 2008) och att inpendlarnas bilresor ska minska till 50 % (67 % år 2008). Det pågående arbetet med trafik- och mobilitetsplan för Malmö stad (TROMP) ska konkretisera de mål för trafiksystemet som finns beskrivna i Översiktsplan 2012 och Trafikmiljöprogrammet och föreslå hur staden ska arbeta vidare för att nå dessa mål. I arbetsmaterialet för TROMP:en har andelsmål för trafiken i Kirseberg formulerats med utgångspunkt från stadens övergripande mål. Målen är utformade Andelsmål för trafikrörelser i Kirseberg 2030 För att nå de uppsatta målen i Sege Park krävs det ett brett fokus i planeringen för att prioritera de hållbara färdmedlen. Strategier för att nå målen: • Närhet till kollektivtrafik • Finmaskig gatustruktur som prioriterar gång- och cykeltrafiken • Parkeringshus i utkanten av området • Sänkt parkeringsnorm med goda mobilitetslösningar • Samlastning av varudistribution Närhet till kollektivtrafik Östra Fäladsgatan ligger i anslutning till planområdets västra gräns och är av stor vikt för området då dagens kollektivtrafik trafikerar gatan. En om-/ nyplacering av en busshållplats i höjd med den södra delen av Sege Park är väsentlig för att få en snabbare och bekvämare tillgänglighet till kollektivtrafiken för de boende. Kronetorpsgatan, norr om planområdet, trafikeras av stomlinje 4 som på sikt planeras att kapacitetsförstärkas med spårbunden kollektivtrafik enligt översiktsplanen. Strax söder om Simrisbanvägen finns järnvägsspår som planeras att åter tas i bruk med persontågstrafik till Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Tomelilla och 15 % 15 % 34 % Bil 25 % Gång 24 % Andelen trafikrörelser för Kirseberg 2013. Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik Cykel 24 % 30 med hänsyn till områdets läge i staden med närhet till kollektivtrafik samt med utgångspunkt av utfallet i resvaneundersökning från 2013 som visar att 34 % av kirsebergsbornas resor görs med bil (motsvarande resor är 40 % för malmöborna). Cykel 30 % 30 % Målet för andelen trafikrörelser för Kirseberg 2030. Gång Simrishamn. Trafikverket arbetar med en utredning angående ett ställningstagande för val av lokaliseringsalternativ, vilket kan påverka den slutliga utformningen av Simrisbanvägen. Utredningen ska vara klar i januari 2015. I dagsläget finns dock inget beslut om att trafikera järnvägen. Finmaskig gatustruktur som prioriterar gång- och cykeltrafik Gatustrukturen i Sege Park har utgångspunkt i det befintliga vägnätet och kompletteras med anslutande gator för att skapa finmaskighet. För gående och cyklister skapas extra kopplingar mellan gatorna, genom parken, till kollektivtrafiken och stadens övergripande cykel- och gångnät. Det är extra viktigt att ha bra gång- och cykelvägar till skolor och förskolor. Parkering inom området kommer till största del att lösas inom planerat parkeringshus i södra delen av området, vilket skapar förutsättningar för ett relativt bilfritt område. I den södra, närmast mötesplatsen, föreslås gatorna bli gångfartsgator. Där rör sig biltrafiken på de oskyddade trafikanternas villkor. Här finns flera målpunkter utmed gatan med stora korsningsbehov för fotgängarna och andelen biltrafik är mycket låg. Stora krav ställs på att gatorna utformas som en gångfartsgata, där brutna gator och sidoförskjutningar med utskjutande möbleringszoner signalerar låg fart och bjuder in alla trafikanter till att använda hela gaturummet. Även i anslutning till mötesplatsen kommer det att finnas kommersiella lokaler såsom butiker, kafé mm. Rörelser kommer ske kors och tvärs mellan fasaderna över hela mötesplatsen. Gångtrafik Cykeltrafik Biltrafik Möjligheten att röra sig i området är störst för gångtrafikanter och svårare för bilisten. Inom planområdet behöver man aktivt arbeta för att skapa goda förutsättningar för människor att kunna leva utan bil. Exempel på utformning av gata med utskjutande möblering för att hålla hastigheten nere och bjuda in alla trafikanter till gaturummet (Barometergatan i Västra Hamnen). Planprogram Sege Park 31 5. FÖRSLAG - STRÅK & PLATSER Den föreslagna strukturen innebär vidare att de gator som kommer att ha en något högre andel biltrafik, infarten till parkeringshuset samt de östvästliga gatorna i den norra delen av området, föreslås utformas som småskaliga lokalgator med kantsten och gångbana. Gatorna bör utformas för högst 30 km/h. Cykeltrafiken kan blandas med biltrafiken på lokalgatorna och hastigheten säkerställs genom att körbanan höjs upp i strategiska korsningspunkter. Träden längs gatan med allén bör bevaras och integreras i den nya gatumiljön. Simrisbanvägen fungerar som matargata till området och har även en övergripande funktion som en del av stadens cykelnät. Speciellt för pendlingscyklister är gatan en viktig länk. Vid en omgestaltning av gatan till en mer stadsmässig utformning behöver hänsyn tas till gåendes och cyklisters behov med separata gångoch cykelbanor. Gatan utformas som ett gångfartsområde i områdets innersta del. Ny cykelväg planeras även längs Östra Fäladsgatans östra sida där det idag endast finns en gångbana. Gatuhierarki i området • Gångfartsområde - i det inre av området • Lokalgata - med gångbanor på en eller båda sidor • Matargata - Simrisbanvägen och Östra Fäladsgatan Lokalgata med gångbana på båda sidor . Lokalgata med gångbana på ena sidan, till exempel med gatan med allén upp mot kyrkan. Området har tre nivåer av gator: gångfartsområde, lokalgata och matargata. Matargata (Simrisbanvägen) med flera entréer in till området. 32 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Parkeringshus i utkanten av området I blandad stadsbebyggelse, som planeras i Sege Park, finns det goda förutsättningar för samnyttjande av parkeringsplatser mellan boende, anställda och besökare. Ett öppet parkeringshus innebär att upp till 30 % färre parkeringsplatser behöver byggas i jämförelse med om enskilda garage byggs. Detta är både ekonomiskt fördelaktigt och ger bättre markutnyttjande. Anläggningskostnaderna för en parkeringsplats i ett parkeringshus är dessutom ungefär hälften av kostnaden för en parkeringsplats i ett underjordiskt garage. Att bygga parkeringshus innebär även en flexibilitet över tid. Om förutsättningar och bilinnehav förändras i framtiden finns det möjlighet att ändra verksamhet i byggnaden. Sänkt parkeringsnorm med goda mobilitetslösningar Inom planområdet behöver man aktivt arbeta för att skapa goda förutsättningar för människor att kunna leva utan bil. Detta blir möjligt med en blandad stadsbebyggelse med närhet till service och kommunikationer. I Malmö stads parkeringspolicy ges möjlighet att genom extraordinära åtgärder sänka behovstalet 0,8 platser/bostad med 30 %. En av åtgärderna kan vara att införa cykelpool och bilpool. I enlighet med stadens övergripande mål att minska andelen biltrafik kan alla åtgärder som främjar gång-, cykel- och kollektivtrafiken påverka behovstalet nedåt. Då huvudparten av områdets parkering löses i det föreslagna parkeringshuset i den södra delen av området, minskar onödiga transporter inne i området och ett relativt bilfritt område kan skapas i de innersta delarna. Parkeringshuset kan med fördel ha plats för funktioner såsom bilpoolsbilar och cykelpoolscyklar. Antal parkeringsplatser som beräknas rymmas i parkeringshuset är 520. Väderskyddat cykelställ med sedumtak som kan användas på bostadsgårdarna i Sege Park. Exempel på parkeringshus med gröna väggar och butik i bottenplan. Planprogram Sege Park 33 5. FÖRSLAG - STRÅK & PLATSER Cykelparkering Samlastning av varudistribution Utifrån från Malmö stads parkeringspolicy beräknas parkeringsbehovet till drygt 2 300 cykelparkeringsplatser. Dessa bör placeras lättillgängligt för att göra det lättare att ta cykeln istället för bilen. I området planeras ett pilotprojekt för samlastning av varudistribution i syfte att minska antalet tunga fordon inne i området. Distribution till skolor och förskolor sker med cykel eller olika sorters elfordon. Miljöförvaltningen och Gatukontoret kommer att driva projektet med start 2015 och som är tänkt att löpa under två år. Bostad 1 900 Vård 70 Skola 240 Verksamhet 80 LSS/Ateljé 40 Summa cykelplatser 2 330 Bilparkering Utifrån parkeringspolicyn uppskattas ett parkeringsbehov på cirka 900 bilparkeringsplatser. Beräkningen är gjord utifrån en parkeringsnorm på 0,8 parkeringsplatser/bostad och besöksparkering 0,1 parkeringsplats/bostad. Parkeringsnormen utgår ifrån områdets läge i staden och områdets kopplingar till det lokala och nationella trafiknätet år 2013. Bostad Malmö stad ska, tillsammans med byggherrarna, arbeta aktivt med åtgärder som främjar hållbart resande för att motivera en sänkning av parkeringsnormen med 30 %. Vård 40 Exempel på åtgärder för bostäder kan vara: Skola 60 • Verksamhet 50 Avtal med cykelpool som ingår i bostadshyran: - Lådcykel - Elcykel LSS/Ateljé 5 • Avtal med bilpool som ingår i bostadshyran: - 5 år - 10 år • Avtal med cykelverkstad som ingår i bostadshyran (årlig cykelservice). • Attraktiv cykelparkering: - Cykelparkeringar som är exponerade i byggnadens markplan - Väderskyddad cykel-, vagn- och lådcykelparkering - Pump Summa parkeringsplatser 34 750 Trots pilotprojektet med samlastning behöver tillgängligheten för tunga fordon säkerställas till skolor och förskolor. Idag angör tunga fordon via Simrisbanvägen och vidare in på gatan med allén och nyttjar en vändplats nordväst om Fäladsskolan. Tre lösningsförslag är framtagna i syfte att förbättra trafiksäkerheten vid Backaskolan samt intilliggande skolor och förskolorna (se s 50). 905 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö FÖRSLAG BEBYGGELSE kapitel 6 Planprogram Sege Park 35 6. FÖRSLAG - BEBYGGELSE Den övergripande gestaltningsidén är att bevara många av de befintliga byggnaderna och minska känslan av sjukhusområde. Sege Park ska erbjuda en blandad stadsbebyggelse där möten mellan människor i olika åldrar och ursprung lätt uppstår. För att skapa rörelse i området en större del av dygnet föreslås en blandning av service, bostäder och verksamheter. Den nya bebyggelsen ska utvecklas med hög ambitionsnivå både vad gäller gestaltning, hållbarhet och energilösningar. I strukturförslaget finns en variation av byggnadstyper vilket syftar till att kunna skapa boendeformer för olika familjekonstellationer och individuella önskemål. Olika upplåtelseformer av bebyggelsen avser också bidra till att skapa en mångfald bland de boende i området. Områdets föreslagna struktur bygger på en öppen kvartersstruktur med en riktning som följer de befintliga husen. Den tillkommande bebyggelsen som föreslås i söder är tät och bildar små bostadskvarter med öppningar. Längre norrut, närmast de gamla vårdpaviljongerna är avståndet mellan byggnaderna längre. Vid placering av byggnader har hänsyn tagits till befintliga träd som är viktiga att bevara. Genom att delvis sluta kvarteren i den föreslagna strukturen kan gränsen mellan bostadsgårdar och park skapas på ett naturligt sätt. Bostadsgårdarna ska kännas privata och det är viktigt att man gränsar av de öppna bostadsgårdarna med till exempel häckar. Bostadsgårdarna vid de befintliga paviljongerna blir ganska stora och gårdarna kan därför delas upp i mindre rum och kompletteras med nya solgångar med en modernare känsla. Hur de utformas med tanke på ljus och genomsikt studeras vidare i detaljplaneskedet. Det är viktigt att nya byggnader, staket, solgångar mm inte sticker ut utanför de befintliga paviljonernas fasader mot mittaxeln. Där bostadskvarteren möter gatan kan förgårdsmarken utvecklas till att bli ett viktigt inslag i gatulivet, samtidigt som det bildar en halvprivat zon för de boende. För att skapa trygga och attraktiva gaturum är det viktigt att byggnadernas entréer och balkonger placeras ut mot gatan. Entréerna ska i möjligaste mån vara genomgående. Verksamheter i bottenvåningen på bostadshus möjliggörs på mötesplatsen samt på gatan som planeras parallellt med Simrisbanvägen. Utformning av bebyggelse 36 • Balkonger placeras ut mot gatan. • Entréer placeras ut mot gatan och ska i möjligaste mån vara genomgående. • Vinden får inte inredas på de befintliga byggnaderna. Inga takkupor eller takfönster får heller uppföras. • Cykelparkering och miljöhus kan inrymmas i bottenvåningen i nya byggnader, framför allt i de kvarter där gårdarna blir mindre. • De nya byggnaderna ska tillåta lösningar för solenergi, både på fasader, tak och balkonger. Solenergikonstruktionen får endast uppföras på den del av taket som vetter in mot gården på de befintliga byggnaderna. • Byggnadshöjderna i området bör variera. Höjderna på bebyggelsen varierar från 2 till 7 våningar. En byggnad föreslås bli 8-12 våningar. Största delen av bebyggelsen har en höjd på mellan 3 och 5 våningar. • Hänsyn ska tas till de byggnader som bevaras. • De nya byggnaderna tillåts ha samma bredd som de befintliga byggnader, 12 meter. • Den nya bebyggelsen bör anpassas till befintlig i fråga om färg- och materialval, såsom tegel och puts. Det kan också finnas detaljer med inslag av trä. • Miljöanpassade material bör väljas där gifter undviks och energiaspekten beaktas. Byggnaderna bör miljöcerifieras. Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö De nya byggnaderna ska en bredd av 12 meter precis som de befintliga husen. De bör anpassas till befintliga byggnader i fråga om färg- och materialval, såsom tegel och puts. Det kan också finnas detaljer med inslag av trä. Vid entrén vid portalen planeras en högre byggnad som kan tjäna som riktmärke för området. Byggnaden ska uppfattas som slank vilket den högre höjden förstärker. Byggnadens placering i området är viktigt då den står som en solitär i området. Det är därför viktigt att byggnaden har en väl genomtänkt gestaltning. Nya tekniker och småskaliga energianläggningar såsom sol- och vindenergilösningar, som innebär produktion av förnybar energi, ska kunna appliceras på byggnaderna. Vid utbyggnaden av området bör miljöanpassade material väljas där gifter undviks och enerigaspekten beaktas. Våningshöjder Byggnadshöjderna i området bör variera. Höjderna på bebyggelsen varierar mellan 2 och 7 våningar. Byggnaden vid entrén vid byggnad 22 föreslås bli 8-12 våningar. Största delen av bebyggelsen har en höjd på mellan 3 och 5 våningar. Föreslagna våningshöjder i området. Planprogram Sege Park 37 6. FÖRSLAG - BEBYGGELSE Utformning av förgårdsmark • Bebyggelsen ska placeras med 2-3 meter förgårdsmark mot gatan, där även entréerna ska placeras. • Vid de gamla vårdpaviljongerna (byggnad 1-8) ska förgårdsmarken vara gemensam för varje byggnad och utformas enhetligt. Den ska hållas enkel och strikt för att förstärka byggnaden och dess uttryck. • Vid de nya byggnaderna kan förgårdsmarken användas friare. På vissa ställen kan det vara möjligt att odla. • Mot mötesplatsen ska förgårdsmarken vara hårdgjord. Inspirationsbilder Gårdsidan till de befintliga husen längs mittaxeln kan utformas med egen uteplats. Bild från förslag från Beckomberga i Stockholm. I Sege Park kommer gammal bebyggelse möta ny precis som här i Köpenhamn. Mycket grönt på tak och väggar föreslås i planprogrammet . Bild från förslag för Bromma Parkstad. Exempel på förgårdsmark som kan anläggas till de befintliga husen ut mot mittaxeln. Bild från Sorgenfri i Malmö. 38 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Visionsbild över ett gångfartsområde med koppling mellan den befintliga parken och bebyggelsen. De befintliga träden knyter ihop parken med mötesplatsen och vidare med Beijers park. Planprogram Sege Park 39 6. FÖRSLAG - BEBYGGELSE Bevarande av bebyggelse Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skapar förståelse för Malmös och områdets historia och bidrar till att skapa en varierad och intressant stadsmiljö. Flertalet av de byggnader som bevaras ska förses med rivningsförbud samt skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplanen. Det innebär att byggnaderna inte får förvanskas och att ändringar ska utföras varsamt så att deras kulturhistoriska värden tas tillvara. Förändringar kan behöva göras för att anpassa byggnaderna till nya funktioner, exempelvis kan husen vid mittaxeln behöva kompletteras med nya entréer. Detta skall då göras på ett varsamt sätt, anpassat efter byggnadernas stil och karaktär. Befintlig byggnad längs mittaxeln bevaras och förses med varsamhetsbestämmelse och rivningsförbud. Solgången mellan byggnaderna 8 och 8A ska bevaras och förses med varsamhetsbestämmelse och rivningsförbud och bli en kulturbiotop* tillsammans med bostadsgården. De flesta av de befintliga byggnaderna kommer att bevaras. Dock föreslås några att rivas för att ett mer attraktivt bostadsområde ska kunna skapas. Flera av dessa byggnader har verksamhetskaraktär. De byggnader som föreslås rivas är: 10, del av 15, tillbyggnaden till 17 (gamla köket), 18 (garage), 31 och 32 (se karta s 41). Mellanbyggnaderna mellan byggnad 2-4, 6-8 och 5-7 föreslås också rivas för att öka tillgängligheten i området och för att öppna upp gamla siktlinjer. En solgång som användes av patienterna som skydd för sol och regn. Mellanbyggnaderna föreslås rivas för bättre tillgänglighet och för att öppna upp gamla siktlinjer. Gamla Ekocentrum skapar en fond vid den nya mötesplatsen. 40 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö * Byggnaden är viktig i sitt historiska sammanhang med andra byggnader och platsen, den ursprungliga vegetationskaraktären med ibland specifika arter, utblickar, originaldetaljer, utrustning mm. Detta sammantaget skapar en historisk miljö eller kulturbiotop. Viktigt att bevara • Den centrala mittaxeln med befintlig bebyggelse. • Nedsänkningen vid byggnad 11 och 12 med befintlig bebyggelse och allén längs gatan. • Solgången vid byggnad 8 och 8A. • Portalen med de befintliga byggnaderna 22 och 23. • Byggnad 20 (kyrkan), 14 (pannhuset), 15 (terapibyggnaden), 21 (överläkarbostaden) 5A, 8A och den gamla delen av 17 (köket). Ny dörr Nya entréer ska utformas tidsenligt och passa in i husets dörr- och fönstersättning. 10 15 17 31 32 18 Kartan visar byggnader som föreslås rivas för att skapa en annan karaktär på området och en ny tätare struktur där skalan minskas. När mellanbyggnaderna rivs kommer gamla siktlinjer att öppnas upp. Planprogram Sege Park 41 6. FÖRSLAG - BEBYGGELSE Gestaltningsprinciper Vid utformningen av planen har särskild hänsyn tagits till hur den nya bebyggelsen kan passas in i den befintliga. Mötet ska signalera att området förändras samtidigt som de kulturhistoriska värdena respekteras. De nya kvarteren utformas efter olika principer. Här följer en beskrivning av principer för hur bebyggelsen ska placeras (uppdelning se karta). A. Enklav mellan befintlig bebyggelse. Samma höjd och bredd men kortare fasader. Tydligt avskilda trädgårdar. B. Kvarter med blandad befintlig och ny bebyggelse. Ny bebyggelse uppförs i huvudsak parallellt med de befintliga vårdpaviljongerna, med samma riktning och proportioner. Byggnader i nord-sydlig riktning blir tillägg med funktion att skapa en rumslighet och tydliggöra gränsen mellan de privata bostadsgårdarna och de allmänna gatorna. De tvärställda byggnaderna ska vara underordnade de andra byggnaderna i form och utförande. C. Små, halvslutna bostadskvarter med öppningar mot och/eller kontakt med parken. Våningsantal 3-7 beroende på ljusförhållanden. De byggnader som ligger mot Simrisbanvägen ska vara högre mot gatan och lägre in mot parken. D. Nya byggnader intill byggnad 30. Byggnaderna ska vända sig mot Simrisbanvägen och samtidigt knyta an till befintlig byggnad. De nya byggnaderna ska utformas så att skalan på byggnad 30 bryts ner. Området kan delas in efter olika gestaltningsprinciper. E. Entrébyggnad med tydligt och tilltalande formspråk. Byggnaden ska uppfattas som slank och unik och hänsyn ska tas till den specifika platsen. F. Befintlig bebyggelse som inte ändras. Byggnaderna 11 och 12 förändras inte. Nedsänkningen behåller sin topografi och kan kompletteras med fruktträd som har en historisk koppling till området. Byggnaderna 8 och 8A görs om till bostäder, LSS-boende samt ateljéer. Kontakten med parken kring byggnaderna behöver extra omsorg och befintlig vegetation bevaras. Befintliga skoloch förskolebyggnader i nordväst förändras inte. G. Mötesplatsen. Mötesplatsen omges av befintliga och nya byggnader. De gamla byggnaderna ger karaktär till platsen och ger platsen en historisk koppling. Karta över planområdet med de befintliga byggnadernas nummer. H. Parkeringshus. Det är viktigt att utforma fasaden på ett inbjudande sätt, t ex med växter. De föreslagna radhusen på taket kan också bidra till att skapa mer liv på gatan. Synliga trädgårdar på taken kan bidra till att skapa en frodig och inbjudande karaktär till området. I. Lamellhus med samma parallellförskjutning av riktning som befintliga hus längs mittaxeln. Bebyggelsen tillåter verksamhet i bottenvåningen och knyter an till mötesplatsen i väster. J. Radhus. Placering av radhusen utreds vidare i detaljplaneskedet. 42 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö A. B. Här följer beskrivningar hur hänsyn tas till kulturmiljön och byggnadernas kulturvärde som beskrivs i den byggnadsantikvariska utredningen (Malmö Museer, Rapport 2013:005). A. Befintlig bebyggelse bevaras. Mellanyggnad rivs och på så sätt återställs en historisk siktlinje. Axialiteten påverkas inte av de nya byggnaderna. De nya byggnaderna är underordnade de befintliga i fråga om storlek. B. Befintliga byggnader bevaras till stor del. På byggnadens framsida skapas två nya entréer vilka passas in enligt samma mönster som fönstren. Nya byggnader och bostadsgårdar läggs bakom de befintliga husen, på vissa ställen skjuter de dock fram i sidled och på höjden. C. D. E. F. G. C. Området som avses för denna princip är inte skyddsvärt ur kulturmiljösynpunkt. En stor del av exploateringen sker därför i dessa områden och principen medger en relativt hög exploatering. D. Den befintliga byggnaden i denna princip är inte skyddsvärd ur kulturmiljösynpunkt. E. Byggnaden som föreslås i mötet mellan parkkilen och nedsänkningen stödjer axialiteten i mittaxeln. Byggnaden föreslås göras smäcker och med långsidan mot söder varför den kommer att framstå som en solitär längs entrégatan snarare än ett slut på mittaxeln. F. Mellan några av de befintliga byggnaderna längs mittaxeln finns tillbyggnader som tas bort så att historiska Siktlinjer återskapas och tillgängligheten till parken förbättras. Solgången vid byggnaderna 8 och 8A bevaras och kvarteret ska bli en kulturbiotop. G. Platsen har inget kulturhistoriskt värde idag, tvärtom är det en baksida. De befintliga byggnaderna lyfts fram och får en ny dignitet med mötesplatsen som förankring. H. Befintlig byggnad rivs. Denna tas inte upp som särskilt bevarandevärd i utredningen. H. I. Byggnad 15 bevaras till största delen. Här finns en äppelodling som inte kan bevaras. Detta kompenseras med ny äppelodling vid byggnad 12. J. Inga befintliga hus finns inom detta område. I. J. Planprogram Sege Park 43 44 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö FÖRSLAG MARKANVÄNDNING kapitel 7 Planprogram Sege Park 45 7. FÖRSLAG - MARKANVÄNDNING Markanvändning Bostäder Inom planområdet planeras för en blandad stadsbebyggelse med bostäder, skola, förskola, LSS-boende, vård, handel och konstnärslokaler. Ett parkeringshus föreslås i utkanten av området. Byggnad 14 planeras att bli ett informationscentrum om grön IT och energifrågor. Inom förslaget finns utrymme för mellan 650 och 800 bostäder, varav ca 125 studentlägenheter är befintliga, i ny bebyggelse samt ombyggda hus. Beroende på hur många våningar som byggs blir antalet kvm BTA som lägst 65 000 och som mest 78 000 kvm. Förslaget har som mål att locka familjer och individer med olika behov och önskemål till den nya stadsdelen. Därför planeras det för flera olika boendeformer, från radhus till små och stora lägenheter. Även upplåtelseformerna kommer att variera, vilket innebär att det ska finnas både hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter. Det kan även inrymmas kollektivboende och bostadshus uppförda i byggemenskap. En analys av vilka typer av bostäder som finns i närområdet visar att det idag finns en bra blandning av boendeformer i Kirseberg. Bostäder ska finnas i blandade storlekar och upplåtelseformer. Studentlägenheter inryms i byggnad 11, 12 och 23. Allmän plats och kvartersmark Den stora parken i öster och mittaxeln blir allmän plats. Alla gator blir också allmän plats liksom mötesplatsen och gång- och cykelvägarna. Övrig mark utgörs av kvartersmark för bostäder, skola, förskola, vård, LSS-bostäder, kontor, centrumverksamhet, parkering och odling. Markanvänding i området. 46 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Det är inte möjligt att reglera upplåtelseformen i detaljplaner varför markanvisninsavtal kommer att upprättas i syfte få en jämn fördelning av upplåtelseformer. En blandning av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer ska eftersträvas. LSS-bostäder Det finns behov av en LSS-gruppbostad och ett serviceboende inom området. LSS-gruppbostad - gruppbostaden består av maximalt 6 lägenheter i direkt anslutning till gemensamhetsutrymmen (kök, personalrum och samlingsrum för brukarna) och upptar en yta på ca 600 kvm. Servicebostad - en servicebostad består av ett personal- och gemensamhetsutrymme på cirka 200 kvm och upp till 10 lägenheter på maximalt 50 kvm per lägenhet, fördelade i samma hus eller kringliggande hus. Servicebostaden behöver inte utgöra en separat enhet. Förskola Bedömingen av behovet av förskoleplatser i utbyggnadsområden görs först och främst med hjälp av nyckeltal. I nuläget räknar man med att ett område med flerfamiljshus genererar cirka 0,2 förskoleplatser per lägenhet vid inflyttningen, på lång sikt avtar behovet till 0,1 platser per lägenhet. För radhus gäller 0,5 plats per hus på kort sikt och på lång sikt gäller 0,15 plats per hus. Det långsiktiga behovet kan betraktas som basbehov, dvs antalet förskoleplatser som alltid måste finnas i området. Den förväntad utbyggnad av 750 lägenheter plus 45 radhus ger följande behov: Kort sikt Lång sikt 150 75 Radhus 23 7 Totalt 173 82 Lägenhet Förslag - struktur I Sege Park ska finnas blandade boendeformer med radhus och lägenheter i olika storlekar. Det ska finnas en bra blandning av hyreslägenheter, bostadsrätter. Ägarlägenheter, byggemenskap och kollektivboende ska också rymmas inom planområdet. Det ska även finnas skolor, förskolor, handel och mötesplatser. Parken utvecklas och görs mer tillgänglig för malmöborna. På området planeras en förskola med 6 + 2 avd, vilket motsvarar 160 platser, varav 40 platser är förlagda till så kallade uteavdelningar. Då 125 lägenheter är för studenter förväntas behovet här vara lägre än nyckeltalet. Ytbehovet för en vanlig förskola är 10 kvm per barn, barn i uteavdelningar behöver 5 kvm inomhusyta. Byggnaden behöver då vara 1 400 kvm BTA. Förskolan bör byggas i två våningar för ett mer effektivt markutnyttjande. För barns utevistelse ska ytan vara 30 kvm/barn, vilket innebär att tomten för en förskola med 6 avdelningar (120 platser) måste vara minst 3 600 kvm. Utöver denna yta måste yta för angöring och parkeringar läggas till. Någon riktlinje för barn i uteavdelningar finns inte, men oftast förflyttar sig dessa grupper till en park i närheten, i detta fallet parken utanför förskolan och Beijers park. En buss kan också knytas till uteförskolan så barnen kommer till andra platser i och utanför staden. Gränsen mellan förskolans gård och parken utformas på ett öppet men tryggt sätt. Avgränsningar kan ske med stockar och buskar. Skola Enligt nyckeltalsberäkningen för skola genererar nya flerbostadshus ett behov av 0,2 platser per lägenheten på kort sikt och 0,25 platser på lång sikt. Radhus genererar 0,5 platser på kort sikt och 0,3 platser på lång sikt. Kort sikt Lång sikt 150 180 Radhus 23 14 Totalt 173 194 Lägenhet En ny skola inom planområdet bedöms i dagsläget inte vara nödvändig då det redan finns skolor i området och Mölledalsskolan, längre söderut, ska byggas ut. Planprogram Sege Park 47 7. FÖRSLAG - MARKANVÄNDNING Handel och verksamheter Avfallshantering Vid mötesplatsen i sydväst placeras handel i bottenvåningen på de omkringliggande byggnaderna, både befintliga och nya. Slutna kretslopp innebär lösningar som inte tär på jordens resurser. Det kan innebära kretsloppsanpassade strategier för närsalter, att utveckla förnybar energi och att återvinna avfall. Ett smart avfallssystem ska finnas i Sege Park. Det som behövs är mer än enbart olika fraktioner. Det handlar även om att avfallssystemet ska vara lättanvänt vilket i sin tur leder till bättre sorteringskvalitet. Utöver traditionell avfallshantering välkomnas även att man testar andra tekniker som främjar att kretsloppet sluts i Sege Park. Gatan som löper från mötesplatsen och österut mot den nya förskolan kommer att möjliggöra handel och verksamheter i bottenvåningen. Ledningar Nya ledningar behövs för VA, fjärrvärme, telefiber och el. Varje fastighet som bildas inom området får en egen anslutning till nya allmänna ledningar. Kulvert Den befintliga ledningskulverten hindrar etableringen av gator och byggnader i området. Beslut har därför tagits om att denna ska tas ur bruk och ledningar läggs ned direkt i marken. Varje fastighetsägare avgör i vilken omfattning kulverten inom fastigheten kan användas. För sortering av hushållsavfall finns det olika alternativ, i Sege Park ska det mest lämpliga systemet för området väljas så länge det bidrar till god sortering. För övrigt avfall kan en återvinningsstation vara ett alternativ. Tillgängligheten till denna är viktig. Dagvatten Då det inte krävs en kraftig fördröjning av dagvattnet bör fokus istället ligga på att utforma dagvattensystemet på ett innovativt och hållbart sätt och på att utveckla en småskalig öppen dagvattenhantering i ett område med ny och befintlig bebyggelse. Detta sätt kan tillämpas där det är lämpligt, i annat fall kan dagvattnet lösas på traditionellt sätt i ledningar. Fastighetsägarna bör dock uppmuntras att anlägga mycket gröna ytor inom fastigheten och att arbeta med en hållbar dagvattenhantering. Då stadsodling är en stor del av visionen om Sege Park bör man undersöka möjligheten att använda dagvattnet för bevattning av odlingarna. Om det är möjligt och vilka dagvattenströmmar som skulle kunna användas måste utredas vidare. Då området kommer att bestå av stora grönytor, lågtrafikerade gator och flerfamiljshus bedöms inte området alstra stora mängder föroreningar som kan påverka dagvattnet och recipienten Sege å negativt. Gräns- och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och kommun/VA Syd ska vara tydlig även när öppen hantering av dagvatten utformas. 48 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Exempel på hur man kan ta hand om dagvattnet i området. Fokus ska ligga på att utforma dagvattensystemet på ett innovativt och hållbart sätt och på att utveckla en småskalig öppen dagvattenhantering. Vidare utredningar Frågeställningar som inte blivit lösta i planprogramsskedet är: 1. Leveranser till Backa- och Fäladsskolan 2. Triangeln vid Simrisbanvägen Dessa utreds vidare och tas ställning till i detaljplaneskedet. Energi 1. Leveranser till Backa- och Fäladsskolan En tanke som länge funnits är att Sege Park ska vara självförsörjande på energi. En utredning om energiförsörjning och energianvändning i Sege Park visar dock att det är svårt och praktiskt omöjligt att området blir självförsörjande på energi. Området skulle däremot kunna försörjas med förnybar energi. Det finns tre alternativ på hur man löser leveranserna till skolorna. Nedan beskrivs för- och nackdelar med de olika alternativen. År 2030 ska Malmö förses med 100% förnybar energi. Det arbete som görs inom Malmö stad för att nå detta mål, ska tillämpas även på Sege Park. Lika viktigt är att minska det totala behovet av energi (både el och värme) genom exempelvis ett energieffektivt byggande och en medvetenhet hos konsumenterna om att reducera sin användning av energi på olika sätt. Energieffektivit byggande innebär att bygga i enlighet med Miljöbyggprogram Syd klass A eller med passivhusstandard och att befintliga byggnader renoveras för bättre energieffektivitet. A. Nollalternativ - befintlig gatustruktur behålls Fördel - låga investeringskostnader - möjlighet att bevara alla stora växter/träd Nackdel - mindre trafiksäkert för gående och cyklister - ofullständigt cykelvägnät - fordonsrörelser av tunga fordon vid skol-/förskoleområde där dess enda syfte är att vända - tunga fordon behöver köra samma väg fram och tillbaka genom Sege Park Teknisk försörjning Planområdet är beläget inom en insatstid för Räddningstjänsten på 10 minuter. Det finns brandposter i området men en översyn behöver göras vad gäller avstånd mellan brandposter och deras kapacitet. Placering av de områden som ska utredas vidare. Exempel på underjordiska behållare för sopsortering. Planprogram Sege Park 49 7. FÖRSLAG - MARKANVÄNDNING B. Ny vändplats öster om Backaskolan. Gatan görs om till g/c-väg. Gatan norr om skolan kortas genom att en vändplats anläggs öster om byggnad 25. Gatan byggs om till en gång- och cykelväg. Fördel - genomgående cykelvägnät - högre trafiksäkerhet för cyklister och gående - ny vändplats på befintlig obebyggd och hårdgjord yta så att träden kan bevaras - befintlig vändplats kan omgestaltas och användas av skolan - om det befintliga vägnätet används uppstår bara ringa investeringskostnader för cykel- och gångvägar Leveranser till Backaskolan alternativ A. Nackdel - Kostnader till ny vändslinga och eventuellt kostnader för ny inlastning till skolor - Tunga fordon behöver köra samma väg fram och tillbaka genom Sege Park C. Bilgata till Segeparksgatan Leveranser till Backaskolan alternativ B. Vändplatsen tas bort och gatan får fortsätta i nordvästlig riktning till Segeparksgatan. Fördel - Inga vändplatser för tunga fordon behövs. Befintlig vändplats kan omgestaltas och användas av skolan. - Tunga fordon behöver köra bara mot ett håll genom Sege Park Nackdel - Oförändrad trafiksäkerhet för gående och cyklister. Inga tunga fordon vänder vid vändplatsen men å andra sidan kommer fler tunga fordon välja vägen förbi skolorna. Cyklister blandas med tunga fordon - Ett mindre antal träd kommer inte kunna bevaras - Ofullständigt cykelvägnät 2. Triangeln vid Simrisbanvägen I detta område behöver noggrannare studier genomföras där bland annat markhöjder, buller, angöring och hur man kan placera radhusen på bästa sätt studeras. 50 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Leveranser till Backaskolan alternativ C. GENOMFÖRANDE & KONSEKVENSER kapitel 8 Planprogram Sege Park 51 8. GENOMFÖRANDE & KONSEKVENSER GENOMFÖRANDE Fortsatt planarbete Med planprogrammet som underlag görs nya detaljplaner för området. Fördjupningar behöver göras av bullerberäkningar och av riskbedömningar för transporter av farligt gods på Inre Ringvägen och Simrishamnsbanan. De utredningar som beskrivs på s 49 kommer också att fördjupas under detaljplanearbetet. På grund av det oklara läget med trafikeringen och den eventuella ombyggnaden av Simrishamnbanan kan den sydvästra delen av området planläggas i ett senare skede. Några ytterligare kvarter utmed Simrisbanvägen kan också planläggas i detta senare skede. Förberedande arbeten När detaljplanen är klar möjliggörs rivning av byggnader, fastighetsbildning, försäljning av byggnader och försäljning av mark för nya byggrätter. Det blir även möjligt att hyra ut byggnader för en permanent användning. Avflyttning av tillfälliga hyresgäster väntas ske senast 2017. 52 Inför den andra utbyggnadsetappen görs en ny detaljplan för den sydvästra delen. Markanvisningar görs till cirka fem byggherrar för den södra delen. Även i den andra etappen planeras för såväl hyresrätter som bostadsrätter. Etappen omfattar cirka 220280 bostäder. Fastighetsindelning Inför markförsäljningen görs fastighetsbildningen. Avstyckningar görs från fastigheten Östra sjukhuset 2. För de byggnader som ska rymma kommunala verksamheter avstyckas fastigheter som ska kvarstå i kommunal ägo. Det kan bli aktuellt med gemensamhetsanläggningar på kvartersmark. Möjlig tidplan Etapp 1 Detaljplan för huvuddelen av området 2015-2016 Rivning av byggnader m.m. 2017 Förnyelse av parken 2018 Marksanering, byggator, ledningsarbeten 2018-2019 Försäljning av byggnader och byggrätter 2018 Ledningsarbeten och utbyggnad av byggator utförs före byggstarten av bostäderna. I samband med dessa markarbeten görs saneringen av den förorenade marken som påträffats i området. Byggtiden beräknas till ett till ett och ett halvt år för ombyggnad och nybyggnad av bostäder och lokaler. Byggstart 2019 Inflyttning 2020 Utbyggnad Försäljning av byggnader och byggrätter 2022 För att bygga en blandad stad behöver många byggherrar involveras. I en första etapp kan markanvisningar göras till åtta till tio byggherrar. Urvalet av byggherrar bör ske bland annat utifrån deras ambitioner om att bidra till ett hållbart stadsbyggande. För att nå de uppsatta målen måste Malmö stad stötta och uppmuntra byggherrarna i hållbarhetsarbetet. Marktilldelningarna styrs så att kommunen försäkrar sig om att det kommer att byggas både hyresrätter och bostadsrätter. Den första etappen inkluderar 330-390 bostäder som byggs i huvudsak i den norra och mellersta delen av Sege Park. Gatorna färdigställs efter hand som inflyttning sker. Byggstart 2022 Inflyttning 2024 Färdigställande av allmän plats 2024 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Färdigställande av allmän plats 2020-2021 Etapp 2 Detaljplan, södra delen 2019-2020 Fortsatt bedömning av miljöpåverkan Planprogrammet utgör ett av de underlag som behövs för att kunna ta ställning till om särskild miljöbedömning krävs. Planprogrammet kommer att leda till flera detaljplaner och i dessa kommer miljöfrågor att utredas mer detaljerat. Stadsbyggnadskontoret gör den preliminära bedömningen att kommande detaljplaners genomförande inte medför en betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 § miljöbalken. Detta motiveras med att den nya bebyggelsen som kan bli resultatet av planprogrammet kompletterar ett område i sådan omfattning som befintlig infrastruktur, natur- och kulturmiljö tål. Exploateringskalkyl En översiktlig kalkyl för exploateringen har gjorts med planprogrammets innehåll som utgångspunkt. Utgifterna utgörs av kostnader för detaljplaneläggning, fastighetsbildning, sanering, rivning och färdigställande av allmän plats. Inkomsterna kommer från försäljning av mark med nya byggrätter, försäljning av befintliga byggnader, upplåtelser med tomträtt för nya och befintliga byggrätter och slutligen interna markupplåtelser. Kalkylen visar att utgifterna kan täckas av inkomsterna. På grund av osäkerheterna i detta tidiga skede är det svårt att bedöma storleken på både utgifter och inkomster. Ambitionsnivåerna spelar roll för utgifterna. Marknadspriset på byggrätterna utgör en osäkerhet i sig. Konsekvenser Sociala konsekvenser En social konsekvensbedömning är gjord på samrådsförslaget av planprogrammet. Bedömningen genomfördes som en workshop och med var representanter från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, miljöförvaltningen, stadsfastigheter, gatukontoret, stadsområdesförvaltning Norr, förskoleförvaltningen och MKB. Arbetet utgår från sex olika aspekter, samspel och sammanhang, vardagsliv, gröna miljöer, identitet, ansvaret för hela staden och dialog och normer. Bedömningen pekar bland annat på att det är viktigt att koppla området till omgivande kvarter så det inte blir en avgränsad enhet, förskolan bör vara på plats när de första boende flyttar in, de gröna miljöerna är områdets styrka, det är viktigt att tänka på flickors önskan till aktiviteter och att en god kommunikationsstrategi kan lansera området för dess kvaliteter. En sådan kommunikationsstrategi kommer att tas fram i det fortsatta arbetet. Stadsliv Planprogrammet ger goda förutsättningar för att skapa ett attraktivt och levande område. En mötesplats med butiker och kafé, skolor, förskolor och olika verksamheter bidrar till folklivet. En stadsdel med goda bostäder och väl fungerande förskolor och skolor gör Malmö som helhet mer attraktivt som bostadsoch etableringsort. Ny bebyggelse i Sege Park gör att många fler människor kommer att vistas i området både dag- och kvällstid. Bostadspolitiska mål Kommande detaljplaner för planområdet kan på flera punkter bidra till att uppfylla de bostadspolitiska målen för Malmö. Intentionen med planen är att skapa en stadskänsla i parkmiljö. Barnperspektivet Enligt FNs barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Föreslagen bebyggelsestruktur och närheten till inte bara parken inom området utan även Beijers park precis intill främjar möjligheten till en aktiv fritid i en stimulerande miljö. Planprogram Sege Park 53 8. GENOMFÖRANDE & KONSEKVENSER I Beijers park finns en temalekplats. En stor lekplats finns i Fäladsmarken och i Bo-86 området öster om planområdet. En ny lekplats planeras även i Sege Park. Nära planområdet, precis söder om järnvägen, finns en idrottshall och fotbollsplaner. Både skolor och förskolor finns inom området vilket ger en närhet och igenkänning för barnen. Den trafiksäkra miljö som föreslås gör det säkert för barnen att vistas och färdas i området. 2012 arbetade elever från årskurs 5 på Kirsebergsskolan med området. De fick ge förslag på vad de ville göra på området utifrån sig själv men även hur föräldrar och mor- och farföräldrar skulle kunna använda området. Urban X sammanställde barnens förslag i dokumentet "Idébank för Sege Park". Idéer härifrån kan användas vid utformningen av delar av parken. Kommunal och kommersiell service Såväl kommersiell som kommunal service kan öka med föreslagna förändringar. Kommersiella lokaler föreslås vid mötesplatsen och i bottenvåningen i viss del av området. Behovet av kommunal service som exempelvis skola och förskola och LSS-boende kan tillgodoses inom den struktur som planprogrammet föreslår. Miljökonsekvenser Kulturmiljö och stadsbild Inom planområdet finns kulturhistoriskt intressanta miljöer i form av de gamla vårdbyggnaderna tillsammans med den övriga äldre bebyggelsen t ex kyrkan, den tillhörande parken och allén mot kyrkan. Dessa kommer att bevaras. Delar av Sege Park ligger inom ny föreslagen avgränsning för riksintresse för kulturmiljö. Planprogrammet bedöms inte strida mot riksintresset. Planprogrammet gör en struktur möjlig som uppfyller översiktsplanens mål om en bättre sammanlänkad och tätare stad. Naturmiljö och rekreation Planprogrammet berörs inte av riksintresse för naturvård och betecknas inte som särskilt värdefullt ur naturvårdssynpunkt. I Naturvårdsplanen för Malmö stad (2012) finns Sege Park inte heller med. 54 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Förslaget är att lyfta parkområdet i Sege Park till en stadsdelspark. Den befintliga parken kommer att bli en viktig boendenära grön plats. Med planprogrammets föreslagna förändringar kan både möjligheterna till rekreation och boendenära gröna kvaliteter i form av exempelvis ökad odlingsverksamhet tillgodoses. Hälsa och säkerhet Markföroreningar Sege Park bedöms vara delvis påverkat av föroreningar. Flera undersökningar har gjorts på området. Framförallt finns stora områden som kan bedömas som opåverkade (halter under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning, KM). De föroreningar som påträffats kan kopplas till om- och tillbyggnationer som gjorts under 1950-1970-talet och består, med undantag för området kring den gamla verkstaden, av PAH föroreningar. Dessa förekommer ytligt i den översta halvmetern i dessa områden. Till exploateringsområdet har en bit park söder om Bo-86 området inkluderats. Här har avfallsrester påträffats. Området har ett åtgärdsbehov och avgränsande undersökningar görs under 2015. För att säkerställa en korrekt hantering av de förorenade massorna har en handlingsplan för fortsatt hantering av förorenad mark tagits fram. Dokumentet syftar till att ligga till grund för en bedömning om markens lämplighet och handlingsplanen är också en del i säkerställandet av att förorenad markfrågan hanteras korrekt genom planprocessen. Att arbeta enligt handlingsplan bedöms innebära att detaljplaner för området kan tas fram. Då odling skall kunna ske inom området blir denna exponeringsväg troligen styrande för vilka halter som accepteras på fastigheten. Platsspecifika riktvärden kommer tas fram enligt Naturvårdsverkets modell för att ytterligare fastställa åtgärdsbehovet. Åtgärdsbehovet ligger till grund för anmälan om efterbehandling. Föroreningarna kommer att avhjälpas i samband med gatuentreprenaden. Föroreningarna utgör ingen akut risk. Markradon Inom Sege Park finns både lågrisk- och normalriskområde för markradon. Vid byggande inom normalriskområde krävs radonskyddade konstruktioner. Farligt gods på Inre Ringvägen och Simrishamnsbanan Öster om planområdet löper Inre Ringvägen som är transportled för farligt gods. Kortaste avstånd mellan planområdet och avfarten till Inre Ringvägen har uppmäts till cirka 45 meter. Sydost om planområdet löper Simrishamnsbanan som inte trafikeras i nuläget men finns med i Trafikverkets planer för framtiden. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led. Som en del av arbetet med planprogrammet har en övergripande riskbedömning med avseende på farligt gods-transporter gjorts. I beräkningarna antas att viss farligt gods-trafik kan förekomma på järnvägen. Enligt riskinventeringen bedöms följande scenarier kunna påverka planområdet: • Farligt gods-olycka med explosiva ämnen (klass 1). • Farligt gods-olycka med gasutsläpp (klass 2). • Farligt gods-olycka med brandfarlig vätska (klass 3) • Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen, organiska peroxider (klass 5). åtgärder vidtas. Från och med 30 meter värderas risknivån som acceptabel utan ytterligare riskreducerande åtgärder. Samhällsrisknivån inom planområdet, med avseende på transporter av farligt gods på Inre Ringvägen och Simrishamnsbanan (inklusive urspårning), ligger på sådan nivå att rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas enligt valda kriterier. Under förutsättningen att nedanstående riskreducerande åtgärder bibehålls/vidtas bedöms att risknivån inom planområdet kan betraktas som acceptabel: • Skyddsavstånd om 25 meter till Inre Ringvägen och 30 meter till Simrishamnsbanan ska hållas vid förtätning. • Dike/höjdskillnad, som Segemöllegatan utgör mellan planområdet och Inre Ringvägen, är ett skydd som ska bibehållas. • Vall mellan Inre Ringvägen och planområdet fungerar som avåkningsskydd och minskar konsekvenserna av en olycka med klass 1 och 3 för planområdet och ska därför bibehållas. • Mekanisk skada vid urspårning. • Vegetation mellan bebyggelse inom planområdet och Inre Ringvägen respektive Simrishamnsbanan ska bibehållas i den utsträckning som är möjlig. Enligt genomförda beräkningar ligger individrisknivån längs Inre Ringvägen på sådan risknivå att rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas till och med ca 25 meter från vägkant. Från och med 25 meter från vägkant är individrisknivån, enligt valda riskkriterier, att betrakta som acceptabel. Från och med 25 meter från järnvägen ligger individrisknivån på en sådan nivå att risken, enligt valda acceptanskriterier, kan betraktas som acceptabel om rimliga riskreducerande • Disposition av planområde och byggnader ska göras enligt principen att känsliga verksamheter placeras så långt från Inre ringvägen som möjligt. Utrymningsmöjligheter bort från Inre Ringvägen ska finnas för byggnadsrad närmast vägen. Flerbostadshus kan enligt gällande förutsättningar placeras bortanför angivet skyddsavstånd. Mellan byggnader och farligt gods-leder ska området utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. • Friskluftsintag på byggnadsrad närmast Inre Ringvägen placeras bort från vägen. Förekomst av markradon i området. Blå färg - lågriskområde. Grön färg - normalriskområde. Om föreslagna skyddsavstånd bibehålls till Inre Ringvägen och Simrishamnsbanan bedöms det att all typ av bebyggelse kan placeras inom planområdet bortanför föreslagna skyddsavstånd, även om ovanstående rekommendation om känslig bebyggelse kvarstår. Bedömningen görs bl a med anledningen av den ringa omfattning farligt gods som antagits på Simrishamnsbanan samt vallen mellan Inre Ringvägen och planområdet. Planprogram Sege Park 55 8. GENOMFÖRANDE & KONSEKVENSER Bullerstörning Ekonomiska konsekvenser Störningar som är relevanta för planområdet härrör från de omkringliggande trafikstrukturerna framför allt från Inre Ringvägen. En övergripande bullerutredning är gjord framför allt med utgångspunkt från Inre Ringvägen. Genomförandet av planprogrammets innehåll medför en rad kommunala ekonomiska åtaganden. Tekniska nämnden investerar i byggklar mark och iordningställande av allmän plats. Nämnden får därtill inkomster från försäljning och upplåtelse av kommunal tomtmark. Servicenämnden gör investeringar i förskolan, LSS-boendet, eventuellt verksamhetslokaler och vårdlokaler. Ut med Östra Fäladsgatan och Simrisbanvägen håller sig ljudnivåer under gällande riktvärden. Om Simrisbanvägen trafikeras av stadsbuss i framtiden kommer inga större belastningar skapas utifrån den tillkommande trafiken. Bullerbelastning utmed Segemöllegatan orsakas av trafiken på Inre Ringvägen. Norr om korsning Segemöllegatan/Simrisbanvägen ligger ekvivalentnivå på mellan 63 dB(A) och 65 dB(A). Dessa värden överstiger riktvärden för nybyggnation. Fasaden på de nya husen längs Segemöllegatan bör utformas så att intilliggande villor inte få någon reflektion från husen. Speciella krav ska föreligga för att få bygga vid denna bullerbelastning. En detaljerad bullerutredning görs i detaljplaneskedet. Miljökvalitetsnormer Luft Planområdets förväntade trafiktillskott bedöms för närvarande inte medföra någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormen i området. Inre Ringvägen har förhöjda halter av kvävedioxid men dessa avtar med avståndet och kommer ner till nedre delen av skalan av måttliga halter vid planområdet. Vatten Idag leds avloppsvattnet i Sege Park till ett kombinerat system, med ett bräddutlopp till Sege å. När ledningsnätet byggs ut med separata spill- och dagvattenledningar i samband med ombyggnaden av området kommer denna bräddning av spillvatten att försvinna. Den ekologiska statusen för Sege å är otillfredsställande. Målet är att uppnå god ekologisk status 2027. Kemisk ytvattenstatus för avrinningsområdet klassificeras som god status exklusive kvicksilver. Målet är att uppnå god kemisk ytvattenstatus 2015. Dagvattnet från Sege Park beräknas inte påverka recipienten negativt då området består av bostäder, lågtrafikerade gator och stora parkområden. Ambitionen är att hantera stora delar av dagvattnet i öppna system. 56 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Investeringarna genererar driftskostnader för ovanstående nämnder. Därtill kommer kostnader för andra nämnder att bedriva verksamheterna i de kommunala lokalerna. En konsekvensanalys är gjord som visar att alla föreslagna rivningar kan försvaras. Konsekvensanalysen belyser bland annat ekonomin, stadsbilden, byggnadernas möjliga framtida användningar och det kulturhistoriska värdet. FÖRUTSÄTTNINGAR kapitel 9 Planprogram Sege Park 57 9. FÖRUTSÄTTNINGAR Styrdokument, tidigare ställningstaganden, planer, program och utredningar Gällande planer I Översiktsplan Malmö redovisas planområdet som existerande blandad stadsbebyggelse, institutionsområde med täthetsgrad 3. I översiktsplanen lyfts också den gröna kopplingen strax norr om planområdet fram. Denna är en prioriterad grön koppling som behöver utvecklas. Gällande detaljplan (stadsplan PL296, antagen 1950) anger markanvändning sjukhusändamål som får byggas till en högsta höjd av 12.0 meter samt visar område som inte får bebyggas. Gångbanan längs Östra Fäladsgatan är planlagd som allmän platsmark i PL179 (antagen 1941). Den gröna triangeln mot Segemöllegatan är planlagd som park eller plantering i PL1638. Simrisbanvägen är inte planlagd. Planprogram 6010 antogs 2007 och möjliggör ny bebyggelse i rådande öst-västlig riktning. Planprogrammet har utgångspunkten att skapa en blandad stadsmiljö med karaktär av trädgårdsstad i den lummiga institutionsmiljön. Planprogram 6010 kommer att ersättas med detta planprogram. Detaljplan 5059 möjliggör skola i Sege Parks nordvästra del. Riksintresse I dagsläget omfattas Sege Park inte av något riksintresse men riksintresse för kulturmiljö (MK 114) föreslås utökas och kommer då att omfatta Sege Park. Simrishamnsbanan strax söder om planområdet är ett riksintresse för järnväg. Bostadspolitiska mål Planförslaget avser att bidra till att uppfylla de bostadspolitiska mål som är antagna av kommunfullmäktige 2009-04-29. Det uppnås genom att planera för varierade bostadstyper och bostadsområden med hög kvalitet. Områdets eget behov av förskola och skola har beaktats i planeringen. 58 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Miljöprogram Miljöprogrammet ska fungera som en gemensam utgångspunkt för det fortsatta miljöarbetet i Malmö. Programmets fokus ligger i den ekologiska aspekten av hållbarhetsbegreppets tre delar och tar ansvar för den delen av stadens hållbarhetsarbete. De fyra övergripande miljömålen för Malmö stad pekar ut de områden som kommunen prioriterar på resan mot en hållbar stad. Målen har såväl globala som lokala perspektiv, men även ett tidsperspektiv. De val vi gör nu måste lämna utrymme för framtida generationer att göra sina val. De fyra övergripande målen är: • Sveriges klimatsmartaste stad • framtidens stadsmiljö finns i Malmö • naturtillgångar brukas hållbart • i Malmö är det lätt att göra rätt Grönplan Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. Enligt Grönplanen finns ingen brist på grönområde inom planområdet. I Grönplanen ligger ett föreslaget grönt stråk strax norr om planområdet. Naturvårdsplan I Naturvårdsplanen för Malmö stad (2012) finns inga uttalade naturvärden i Sege Park. Projekt i omgivningen För området norr om Sege Park, Fäladsmarken, finns en detaljplan från 2009 där det har byggts flertalet flerbostadshus och fler planeras att byggas. En fördjupad översiktsplan pågår för del av Kirseberg. Ett områdesprogram pågår för en del av Kirseberg. Områdesprogrammet är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Projektet avslutas i juni 2015. Tidigare förslag 2007 antogs ett planprogram, 6010, för Sege Park. Detta förslag hade en lägre exploatering och en karaktär av trädgårdsstad. Efter planprogrammet påbörjades en detaljplan, 5059, som innehöll större delen av planprogramsområdet. Denna detaljplan hade en öppen kvartersstruktur med flerbostadhus med en lägre exploatering än dagens planprogram föreslår. Detaljplanen antogs endast med delen för förskolor och skolor i nordväst då berörda förvaltningar behövde skaffa sig en gemensam målbild för övriga området. Utredningar gjorda för planområdet Inom projektet har följande utredningar tagits fram: • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Hållbarhetsstrategi PM Förslag till struktur och gestaltning av Sege Park Gestaltningsprinciper för utemiljön Medborgardialog - utvärdering av 5 aktiviteter i Sege Park Byggnadsantikvarisk utredning (Malmö muséer, Rapport 2013:005 Hållbart energisystem PM Bostäder Trafikutredning PM rörande odling i Sege Park Trädinventering Lokalbehov Sege Park PM Dagvatten Konsekvensbeskrivning för rivning av byggnader i Sege Park Kulvertsystemets framtida funktion Teknisk inventering av kulverten Inventering av byggnader i Sege Park Övergripande riskbedömning inför detaljplan Översiktlig markmiljöundersökning Utbyggnadsstrategi PM exploateringskalkyl Sege Parks gröna kulturmiljö Dessutom finns en "Idébank för Sege Park" som har tagits fram i arbetet med Urban X där elever från årskurs 5 på Kirsebergsskolan arbetat med området (2012). Planprogram Sege Park 59 9. FÖRUTSÄTTNINGAR Områdets historia Östra sjukhuset planerades och uppfördes som mentalsjukhus under den första halvan av 1930-talet. Synen på sinnessjukdom höll då på att förändras och Östra sjukhuset speglar väl den nya vårdfilosofi som höll på att bli förhärskande. Tidigare hade omhändertagandet av mentalsjuka mer haft karaktären av straff. Den nya inriktningen handlade om olika slag av omvårdnad och terapi. Byggnaderna fick ett enkelt och sakligt utförande, flertalet i ljusgul puts, utan monumentalitet och aukoritära uttryck. Husen placerades friliggande och glest i en delvis stram, delvis organsikt formad parkmiljö. Kring en mittaxel samlades åtta paviljoner, i två rader, där den norra raden inrymde män och den södra kvinnor. Mot Östra Fäladsgatan uppfördes personalbostäder (byggnad 11 och 12) och administrationsbyggnad (byggnad 23). dess använts för olika ändamål, bland annat som flyktingförläggning, skola, rättpsykriatri, kriminalvård. En del av husen har byggts om och till, bland annat tillkom 1974 förbindelsegångar mellan några av paviljongerna, men i huvudsak har området bibehållit sin ursprungliga karaktär. Särskilt parkmiljön är välbevarad men av den fruktträdgård som fanns i söder återstår endast några få träd. I den norra delen etablerades 1995 skolverksamhet genom om- och tillbyggnad av befintliga lokaler (byggnad 9 och 25). Samma år byggdes ett nytt bollhus strax intill. Kyrkan har avkristnats och används som samlingslokal och kök till Backaskolan. Personalbostäderna längs Östra Fäladsgatan (byggnad 11 och 12) byggdes 2006 om till studentboende och samtidigt inrättades en förskola i byggnad 1. Parkens historia Erik Bülow Hübe, förste stadsingenjör i Malmö 19211946, fick 1932 uppdraget att rita förslag till park och plantering av sjukhusområdet. Det är svårt att veta hur mycket som genomfördes efter hans planer eftersom dessa inte finns bevarade, men området liksom en del detaljer påminner om andra gröna områden som ritats av honom. Patienter som är ute på gården. I bakgrunden ser man en av områdets solgångar. Planen för sjukhusområdet och de första byggnaderna ritades av den då unge arkitekten Carl-Axel Stoltz, sedemera stadsarkitekt i Malmö. Stoltz samarbetade nära med överläkaren Ruben Holmström som med stort engagemang deltog i sjukhusets utformning. På 1940-talet kompletterades bebyggelsen med två byggnader efter ritningar av Fritz Jaenecke (byggnad 5A och 8A). Dessa byggnader uppfördes i rött tegel i likhet med kyrkan och administrationsbyggnaden. I början av 1970-talet kompletterades den södra delen av sjukhusområdet med två större byggnader för långvård (byggnad 30 och 31). I mitten på 1970-talet planerades en stor utbyggnad i öster men den genomfördes aldrig. 1995 lades verksamheten vid Östra sjukhuset ner. Byggnaderna har sedan 60 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Kring sjukhus, park och odlingar planterades åren 1932-33 ett 20 meter brett blandskogsbälte med bok, björk, lönn, småbladig alm, ek, naverlönn och avenbok som huvudbestånd samt hassel, hagtorn, fläder och diverse skuggtålande buskar som undervegetation. Även inne i området planterades en hel del, bland annat en hel del exotiska träd och buskar liksom fruktträd. Trädgårdsmästaren Carl Söderberg tillträdde sin tjänst i augusti 1934. Han bosatte sig med familjen i trädgårdsmästarbostaden i den östra delen av sjukhusområdet. Under 30 år ansvarade han för den stora parken och trädgårdsanläggningen kring sjukhuset. En bra trädgårdsmästare var viktigt för att sjukhuset skulle ha en god yttre miljö. De egna trädgårdsodlingarna försörjde sjukhuset med trädgårdsprodukter och senare även alla Malmös övriga sjukhus. Den centrala öppna gräsaxeln med enskilda dungar bildade områdets centrum. Byggnaderna har placerats med viss förskjutning. Här har tidigare funnits fler träd även om ytan framförallt varit gräsmatta. Träd och buskar är av många arter, med varierande färg och form. Tidigare fanns även stigar som korsade gräsytorna diagonalt. Mittaxelns betydelse Ett särskilt element är allén mellan bårhuset (byggnad 19) i områdets sydvästra hörn till kyrkan (byggnad 20) norrut som på den västra sidan kantas av den nedsänkta gräsmattan med fruktträd framför personalbostäderna. Många av de enskilda gårdarna fick en trädgårdskaraktär med rastgårdar, solgångar, häckar, fruktträd, samt blommande och exotiska buskar och träd. I området anlades vidare en mängd olika bänkar, trappor och andra detaljer varav vissa finns kvar än idag. Huvudaxeln skiljde de manliga (i norr) och de kvinnliga (i söder) patienterna åt. Den kilformade mittaxeln har en lågmäld monumentalitet med klassicistiska drag, där man kan se ett släktskap med Bülow-Hübes plan för Pildammsparken. Arkitektoniskt är de åtta vårdpaviljongerna likformiga, vilket skapar en enhetlig och lugn inramning. Mittaxeln är ett tydligt uttryck för de ideal sjukhuset byggdes efter, då öppenhet, ljus och luft var ledord. Även om området var slutet utåt och många avdelningar var låsta, präglas utemiljön av öppenhet och stora fria ytor. När de stora byggnaderna (byggnad 30 och 31) uppfördes på 1960-talet revs trädgårdsmästarvillan med intilliggande växthus. Några växthus fanns kvar till 1998. Träd- och buskraden samt fruktträden norr om byggnaderna är de sista spåren efter den omfattande trädgårdsmästeriverksamheten. Mittaxeln och grönytan vid byggnad 11 och 12 är värdefulla delar i den kulturhistoriskt intressanta planen för sjukhusområdet skapad av Erik BülowHübe. Förutom estetiska och arkitekturhistoriska värden finns det betydelsebärande aspekter av dessa grönytor kopplade till områdets ursprungliga Kyrkan inom Östra Sjukhuset som uppfördes när området bygges. Idag består parken av drygt 1 400 träd och ett stort antal buskar. Merparten av dessa återfinns i de trädridåer som ramar in den annars relativt öppna parken. Sege park har karaktären av en landskapspark med stora öppna gräsytor och strategiskt placerade dungar. Bland träden finns många mycket bevarandevärda stora individer och exotiska arter. Enligt trädinventeringen som gjordes 2011 har cirka 97 % av träden god eller ganska god vitalitet medan cirka 3% har dåliga överlevnadschanser. Bok dominerar bland de drygt 70 trädarterna. Andra framträdande arter är olika lönnar, hästkastanj, björk, avenbok, hagtorn, aplar, ek, robinia, idegran och lind. Bland exoterna kan pagodträd, tulpanträd, magnolia, kastanj, gingko, valnöt och trumpetträd nämnas. Drygt två tredjedelar av träden är planterade på 1930-talet medan de övriga planterats i omgångar fram till nutid. Bild på allén och mittaxeln då området var nybyggt. användning. Grönytan är en tvärgående axel som skapade en distans mellan personalbostäderna i byggnad 11 och 12 och det övriga sjukhusområdet, samtidigt som den visuella kopplingen fanns kvar. Utformningen med en nedsänkt gräsmatta är typisk för tiden och för Bülow-Hübe. Grönytan kan också ses som en symbolisk förbindelselänk mellan sjukhuskyrkan (byggnad 20) och bårhuset (byggnad 19). Mittaxeln kan sägas vara Erik Bülow-Hübes huvudmotiv, och är den strukturerande princip som området är planerat efter. Ny bebyggelse eller andra större förändringar av ovan beskrivna grönytor skulle få negativ inverkan på området som kulturmiljö. Dels skulle arkitektoniska och landskapsarkitektoniska samband rubbas, dels skulle upplevelsen av och förståelsen för områdets ursprungliga utformning och historia försvåras. När området förtätas genom omfattande nybyggnation på andra ytor är det av stort värde att bibehålla dessa öppna grönytor som binder samman den välbevarade ursprungsbebyggelsen till en sammanhängande Planprogram Sege Park kulturmiljö. 61 62 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Malmökommissionens arbete Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö avslutade sitt arbete i mars 2013 genom att överlämna en slutrapport till kommunstyrelsen. Den 5 mars 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om det fortsatta arbetet utifrån kommissionens rekommendationer och åtgärdsförslag. Underlaget för den sociala hållbarheten i Sege Park har hämtats från Malmökommissionens rapport utifrån fokusområdena boendemiljö och stadsplanering. Nedanstående punkter får ses som primära sociala mål för området Sege Park. Dels har underlaget utgått från de medborgardialoger som ägt rum under 2013 dels den omvärldskunskap som inhämtats under projekttiden. Primärt pekar den sociala kommissionen på följande: • Underlätta den sociala interaktionen genom att minska de fysiska barriärer som separerar boendemiljöerna i Sege Park/Segevång. • Planeringen av Sege Park ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande. • Främja utvecklingen av lärande och kunskapsutvecklande i olika organisationer genom så kallade kunskapsallianser. Park och det berättades om områdets historia och planerna för framtiden. Vid ett andra tillfälle, den 26 november, bjöds de intresserade medborgarna in, som projektet kom i kontakt med under de första aktiviteterna, till stadsbyggnadskontoret för att diskutera olika frågeställningar kopplade till utvecklingen av området. Till hjälp för medborgardialogen har projektet Urban Transitions Öresunds beprövade dialogmetoder/ verktyg använts. Som mål för kommunikationen har varit: • Malmöbor i Kirseberg är positivt inställda till Sege Park. • Malmöbor i Kirseberg känner engagemang i utvecklingen av Sege Park. I dialogen med medborgarna har primärt följande diskuterats: • Planera för möjlighet till odling för de boende/verksamma i området. Tänka in odlingsmöjligheter även för de som bor i hyreslägenhet. • Bevara parkmiljön. Spara grönområdena för rekreation och friluftsliv. Hos medborgarna upplevs det gröna området positivt och kommer att vara en viktig anledning till att människor från andra områden besöker Sege Park. • Fysisk sammankoppling mellan Segevång, Fäladsmarken, Segemölle och Sege Park ur ett integrationsperspektiv och utifrån en blandad bebyggelse i området. Trygghetsaspekter i form av bra belysning, lättillgängliga mötesplatser och öppenhet mellan områdena. Tydligt behov från medborgarna att se kopplingen till Beijers Park genom någon form av fysisk sammanlänkning • Enhetligt utförande av cykelbanan på hela Östra Fäladsgatan. Cykelbanan går idag från Vattenverksvägen ända ner till Lundavägen. Medborgarna önskar en enhetlighet då cykelbanan börjar/slutar helt utan systematik. Markbeläggningen på hela sträckan upplevs som förvirrande. • Fortsatt aktivitet/dialog i området. Det är av största vikt att fortsätta dialogen med medborgarna. Detta ger en social plattform för att testa fram det som är innovativt för området och kan även attrahera media. Medborgardialog I samarbete med Områdesprogram Segevång (som deltagit i projektgruppen) har det under 2013 utarbetats en kommunikationsplan samt en aktivitetsplan som underlag för medborgardialog kring Sege Park. Olika events och arrangemang ordnades vid fem tillfällen under 2013 och förhoppningen var att kirsebergsbor skulle upptäcka värdena i Sege Park och det blev möjligt att ”rekrytera” engagerade personer för vidare arbete och dialog. I dialogform togs det tillvara på synpunkter, åsikter, tankar och idéer från medborgarna i Kirseberg. 3 av 5 medborgardialoger under 2013 skedde i samband med planerade evenemang i stadsdelen: den 16 maj under Förskolans dag som förlades i Sege Park, den 6 juni under Backakarnevalen i Beijers park, den 6 september under Höstfesten också den i Beijers Park. Vid flera tillfällen under november månad bjöds de boende i närområdet in till en vandring i Sege Planprogram Sege Park 63 9. FÖRUTSÄTTNINGAR Området idag Idag finns det flera skolor och förskolor i områdets nordvästra del. Region Skånes rättspsykriatriska klinik finns i sex av områdets byggnader. Nya lokaler planeras dock i Trelleborg och verksamheten planerar flytta dit i slutet på 2016. I byggnaderna finns bland annat vårdcentral, tillfälligt boende för flyktingbarn, undervisningslokaler för autistiska barn och Region Skånes minnesklinik. Flera av verksamheterna är tillfälliga och letar andra lokaler. Minnesklinken vill dock expandera. Ny bebyggelse har tillkommit efterhand på 50-, 70-, 80, och 90-talet. Den relativt enhetliga bebyggelsen är välbevarad precis som parkens växlighet. Arkitekturen ligger i gränslandet mellan 20-talsklassicism och funktionalism vilket var karaktäristiskt för byggandet i Malmö på 1930-talet. Strukturen med parallellställda lamellhus på räta linjer är funktionalistisk, samtidigt som axialiteten och områdets symmetriska uppbyggnad med långa siktlinjer är tydligt klassicistiska drag. Färgsättningen hör till de 1920-talsklassicistiska dragen. Här består paviljongerna av friliggande lamellhus som är placerade med mycket grönska och luft emellan. Byggnaderna är uppförda i en lågmäld skala och är endast två våningar. De befintliga byggnaderna längs mittaxeln har gul puts. I området finns även byggnader med röd tegel och med puts i olika färger såsom ljus blågrå (byggnad 11 och 12), röd (byggnad 17) och beige (byggnad 19). Byggnadsantikvarisk utredning Malmö Museer gjorde 2009 en byggnadsantikvarisk utredning av planområdet som 2013 reviderades och kompletterades (Rapport 2013:005). Syftet med utredningen är att identifiera och konkretisera de kulturhistoriska värden som finns i bebyggelsen. Alla de ursprungliga byggnaderna klassades som särskilt värdefull bebyggelse (se bild). De byggnaderna som området kompletterats med i efterhand anses inte lika värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel. 64 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Rödmarkerade byggnader är särskilt värdefulla enligt den byggnadsantikvariska utredningen. Förskola Inom planområdet fanns våren 2014 följande förskolor i området: Byggnad 1: Segeparks förskola - 108 barn Byggnad 5: Segemölle förskola (tillfälligt bygglov) - 33 barn Byggnad 21: Beijers parks förskola - 35 barn Precis norr om planområdet finns ytterligare en förskola, Östra Fäladens förskola. Här finns 73 barn. Totalt finns 176 förskoleplatser inom planområdet. Med Östra Fäladens förskola finns det 249 platser. Skola Följande skolor finns hösten 2014 inom planområdet: Byggnad 3: Olympen, autismskola åk 5-9 10 elever Östergårdsskolan, skoldaghem 8 elever Västergårdsskolan, skoldaghem 7 elever Byggnad 9, 20 och 25: Backaskolan åk F-9, 250 elever (friskola) Byggnad 25: Fäladskolan, autismskola 10 elever På andra sidan Beijers park ligger Bulltoftaskolan. Där finns cirka 270 elever från förskoleklass t o m årskurs 6. Park och utemiljö I arbetet med att utforma den framtida parken har ett gestaltningsprogram tagits fram. Det har baserats på en analys av befintliga parkkaraktärer i syfte att förstärka olika karaktärer samt skapa en allsidig hög kvalitet i den yttre miljön. I arbetet har det kulturhistoriska arvet samt nutida och framtida behov vägts in. Under 1990-talet tog Patrik Grahn vid institutionen för landskapsarkitektur, SLU Alnarp, fram De åtta parkkaraktärerna och har sedan dess fått stor spridning som metod för planering av parker och grönområden för att säkerställa en god kvalitet. Enkelt uttryckt så innebär det att om en park innehåller alla karaktärer så är det en bra park som fungerar för alla människors behov vid olika tidpunkter. Nomenklaturen är inte helt entydig eftersom situationen och storleken på de områden som den tillämpas på varierar mycket. I Sege Park har den nutida situationen inventerats och klassificerats utifrån följande åtta karaktärer: social/festlig – artrik – rymlig – vild – allmänning – rofylld – kulturell – lustgård/lekfull. Parkkaraktärerna är ett generellt verktyg som alltid behöver modifieras för att passa den aktuella platsens förutsättningar och karaktärsområdena överlappar ofta varandra. Sammanfattningsvis är området homogent och landskapsparkstypen dominerar genom karaktärerna allmänning och vild. Många innergårdar har en svag lustgård/lekfull-karaktär. Det finns ett behov av att stärka parkkaraktärerna artrik, rofylld, vild samt skapa plats för social/festlig. I området finns ovanligt många bevarandevärda gröna miljöer och trädindivider. Teknisk infrastruktur Kulvert De flesta befintliga byggnader i området är sammankopplade med en kulvert som mestadels är gångbar (se bild s 67). I kulverten finns ledningar för fjärrvärme, el, värme, tappvarmvatten, tele och fiber. Området har en gemensam servis för varje ledningslag. Kulverten kommer att tas bort, då nackdelarna med att behålla den överväger fördelarna. I samband med att området utvecklas kommer nya fastigheter avstyckas och området kommer inte längre bara ha en fastighetsägare. Fler fastigheter medför att frågor kring gemensamt ägandeskap av kulverten och dess ledningar uppstår. Detta skapar komplicerad förvaltning och juridiska otydligheter. Kulverten ligger ytligt och det uppstår fysiska konflikter mellan kulvert, planerade gator, markförlagda ledningar och byggnader som måste hanteras eller i vissa fall inte går att hantera. Den är dessutom i sådant skick att den sannolikt inte heller klarar av nya belastningar utan förstärkningar. Dessa aspekter försvårar försäljning och upplåtelse av mark där kulverten är belägen. Ifall kulverten skulle bevarats skulle den, när området är utbyggt, endast nå en fjärdedel av all bebyggelse. Skyddsrum Inom planområdet finns sammanlagt 11 skyddsrum varav 7 stycken i källare under byggnad. Avveckling av skyddsrum regleras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. VA Området är anslutet till det kommunala VAledningsnätet via vattenledning i Östra Fäladsgatan och via en kombinerad avloppsledning i östra delen av Simrisbanvägen. Vattenservisen inkommer till källaren i byggnad 22. Vattenledningarna är markförlagda inom området, och huvudledningen servar också markförlagda brandposter inom området. Det interna avloppsnätet är markförlagt och till största delen kombinerat. Detta ledningsnät är i dåligt skick. Dagvatten Då kapaciteten i mottagande dagvattenledning och recipient Sege å inte är starkt begränsad behövs ingen kraftig fördröjning av dagvattnet från Sege Park. Eftersom området kommer att bestå av stora grönytor, lågtrafikerade gator och flerfamiljshus bedöms inte heller området alstra stora mängder föroreningar som kan påverka dagvattnet och recipienten negativt. Planprogram Sege Park 65 Värme Eons fjärrvärmeservis kommer in från Östra Fäladsgatan och leds i kulverten till en undercentral i byggnad 14. Varmvatten för det vattenburna värmesystemet (värme sekundär), samt till tappvarmvatten bereds i undercentralen och systemet servar nästan samtliga befintliga byggnader i området genom ledningar i kulverten. Värmesystemet är inte tillräckligt, till exempel innebär det långsträckta ledningsnätet värmeförluster. Det gemensamma värmesystemet behöver därmed bytas ut. Nya fastighetsägare i området ska dessutom ha möjligheten att själv kunna välja energislag. Gas I närheten av planområdet finns distributionsledningar för natur- och biogas. El Eons högspänningsledning kommer in från Simrisbanvägen till byggnad 32. Därifrån fördelas högspänningen till ett antal transformatorstationer i området genom interna markförlagda ledningar. Elen distribueras sedan i kulverten från transformatorstationerna till byggnaderna i området. Arkeologi I samband med det tidigare detaljplanearbetet för Östra sjukhuset 2 beslutade länsstyrelsen om en arkeologisk utredning. Den utfördes 2010 och endast två anläggningar av yngre datum påträffades. Resultatet innebar att det inte var motiverat med fortsatta arkeologiska insatser. Det nu aktuella planprogramsområdet skiljer sig något från det arkeologiska undersökningsområdet. Simrisbanvägen har tillkommit liksom parkytan mellan Östra sjukhuset 2 och Segemöllegatan. Parkytan ingår dock i ett område som undersöktes 1985. 66 Planprogram Sege Park - Hållbar spjutspets i en gammal kulturmiljö Röd linje visar den gångbara kulverten, grön linje visar den kulverten som ej är gångbar och blå linje redovisar fjärrvärmeledningar i mark. Planprogram Sege Park 67 www.malmo.se/segepark
© Copyright 2024