Del 3 förutsättningar och konsekvenser
60 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen 61 3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER 62 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2010 I Helsingborgs kommuntäckande översiktsplan, ÖP2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, redovisas Oceanhamnen som en del av ett större utvecklingsområde. Direkt söder om programområdet ligger område för besöks- och personalintensiv centrumverksamhet samt område för industri, teknisk försörjning och hamnverksamhet. Den planerade hamnleden tangerar programområdets södra del. Hela programområdet ligger väl inom 1,2 km radie från Knutpunkten, som är en regional nod. I översiktsplanen redovisas fem strategier för att uppnå visionen om ”framtidens Helsingborg”; Stärka i stationsnära lägen – utbyggnad lokaliseras primärt till stationsnära lägen, gående, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och byten mellan färdmedel underlättas. Växa resurseffektivt genom förtätning – komplettering av bebyggelsen inom befintlig struktur möjliggör hushållning med jordbruksmarken och medför ett mer effektivt nyttjande av markresurser. Bli ett regionalt nav – utveckla en ledande roll i Öresundsregionen, där Helsingborg utvecklas som nav avseende infrastruktur, kommunikationer och logistik samt kultur, utbildning, handel, service och turism. Främja dynamiskt näringsliv –möjliggöra för effektiva och flexibla infrastruktur- och logistiklösningar, samarbete mellan näringsliv och Campus Helsingborg samt erbjuda hög livskvalitet för boende. Utveckla samtida identitet och attraktivitet – skapa sammanhang och miljöer där människor trivs och känner trygghet, utnyttja det havsnära läget och stärka attraktiviteten genom aktiviteter, arrangemang och stadsliv. Utifrån strategierna har tre profilområden – mötesplatser, boendemiljöer och logistik – pekats ut som de viktigaste frågorna för Helsingborgs utveckling. I översiktsplanen har strategierna preciserats och, med hjälp av profilområdena, utvecklats till ett förslag om hur mark och vatten ska användas. Fördjupning av översiktplanen – FÖP H+ En fördjupning av översiktsplanen inklusive miljökonsekvensbeskrivning, FÖP H+, har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige den 23 november 2011. FÖP H+ redovisar en lämplig markanvändning inom det geografiska område den behandlar och ersätter den kommuntäckande översiktsplanen inom det aktuella området. Området, som även omfattar bostads- och verksamhetsområden söder om H+ området, präglas idag av hamnverksamhet, infartsleder, verksamhetsområden, universitet och bostadsområden. Förslaget i FÖP H+ bygger på samexistens mellan hamn och stad. Södra Hamnen – Oceanpiren, inklusive Oslopiren, ingår i H+ området och är ett av tio delområden i FÖP H+, där stora förändringar föreslås. Området Gräns för planområdet Blandad stad: Centrumutveckling Blandad stad med inriktning mot kontor/ icke störande verksamhet Färjehamn Hamnledskorridor Småbåtshamn med vattenkontakt Kajpromenad med platsbildning/parkrum Gräns för H-plus området > Markanvändningskarta över Oceanhamnen från FÖP H+ 63 redovisas som blandad stad, med såväl bostäder som centrumfunktioner och offentlig service. I Oceanhamnen redovisas två öar för blandad stadsbebyggelse. Vikten av lättillgängliga gång- och cykelkopplingar över uppmarschområdet till centrala Helsingborg och Knutpunkten framhålls. Längs med vattnet föreslås en kajpromenad med mindre platsbildningar eller parkrum vid några lägen utmed sträckan. En grön koppling till stadsparken redovisas, liksom en småbåtshamn med vattenkoppling genom Oslopiren. Det blågröna stråket genom H+ området mynnar i hamnbassängen Södra Hamnen. Färjehamnen med farled avses vara kvar till dess att en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark har upprättats. Till FÖP H+ finns nio tematiska PM kopplade, vilka utgör underlag inför avvägning mellan olika intressen i fördjupningen; PM Grönska och rekreation – en strategi för hur grönska och rekreation blir en viktig del i en hållbar, hälsosam och attraktiv stad, där de sociala, stadsmässiga och ekologiska kvaliteterna utvecklas med grönska och vattenkontakt. PM Trafik – strategier kring hur vi ska uppnå stadens mål att öka andelen hållbara resor och att inom H+ området öka andelen fotgängare och cyklister ytterligare. PM Kulturmiljö – en kulturmiljöanalys med fokus på stadsstrukturen och bebyggelsens historiska framväxt, har genomförts för H+ området i syfte att lyfta fram kulturmiljöer som en resurs i stadsutvecklingen. PM Offentlig service – en analys av behovet av offentlig service, såsom förskolor, grundskolor, fritidsverksamhet, äldreomsorg och trygghetsboende utifrån en önskvärd utveckling med cirka 10 000 nya invånare, samt ett resonemang om framtidens service. PM Bostäder – en analys om vad som styr behovet av bostäder och vilka bostadstrender vi ser i framtiden, samt en strategi för hur ett varierat bostadsutbud kan förverkligas. PM Näringsliv och detaljhandel – en analys av dagens näringsliv, potentialen i en utveckling av näringslivet kopplat till Campus Helsingborg, samt studier kring trender och framtida köpkraft avseende detaljhandeln i förhållande till H+ området, Norrcity och Södercity. PM Stigande havsnivå – en sammanställning av aktuell kunskap, samt förslag på skyddsåtgärder, kring klimatförändringar med stigande havsnivåer och dess effekter på grundvattennivåer och dagvattensystem, med specifika scenarier för Helsingborgs stad. PM Risker och miljöstörningar – en sammanställning av slutsatser från stadens arbete, samt strategier kring begreppet uppmärksamhetsavstånd, riskdatabasens utveckling, acceptanskriterier för risknivåer, riktlinjer för bebyggelse längs med farligt godsled och samexistens mellan tillståndspliktiga verksamheter och staden. PM Kopparverkshamnen – är inte relevant för detta planprogram. Riksintressen Helsingborgs hamn med anslutande farleder är utpekat som riksintresse, enligt Trafikverkets beslut 201011-17. Även kopplingarna till väg- och järnvägsnätet är av riksintresse. Riksintresset innebär att anläggningarna ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem (3 kap 8 § miljöbalken). Grunden för riksintresset är container-, Roll-on/Roll-off-trafiken och färjetrafiken med stora passagerar- och godsflöden. Staten har preciserat riksintresseanspråket i rapporten Riksintresset Helsingborgs hamn, Länsstyrelsen i Skåne län, 2009. Hamnen är viktig för staden, både som centrum för logistik och transporter och genom de verksamheter och arbetstillfällen som är knutna till hamnen. För staden är det angeläget att kunna kombinera en välfungerande hamn med stadsutveckling av centrala och södra Helsingborg. I fördjupningen av översiktsplanen, FÖP H+, har staden tagit ställning till riksintresseanspråket och menar att funktionen för riksintresset tillgodoses om H+ byggs ut enligt föreslagen markanvändning. Oslopiren har av hamnen överlämnats till staden och fyller ingen hamnfunktion liksom intilliggande Oceanhamnsbassäng. Funktionerna kopplade till HH-leden vid Knutpunkten ska skyddas till dess att det finns en fast HH-förbindelse. När en fast förbindelse till Danmark upprättas och det inte längre finns behov av färjetrafikering med stora godsströmmar och persontrafik bör dock området för uppmarschområde och färjeläge omprövas avseende riksintresse hamn. Väg E4 är av riksintresse enligt 3 kap 8 § miljöbalken, vilket innebär att Malmöleden, Oljehamnsleden och Sjögatan som leder fram till uppmarschområdet är av riksintresse. Hela programområdet ligger inom kust- 64 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen zon av riksintresse, enligt 4 kap 1 §, 3 § miljöbalken. I nära anslutning till programområdet ligger centrala Helsingborg, M:K15, av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken. I riksintressebeskrivningen lyfts Helsingborg fram som en hamn- och industristad med en, för sjöfart och försvar, strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets hamn- och industristad. kraft den 2 juni 1997, vilken redovisar hamnändamål. I den södra delen gäller detaljplan för Oljehamnen (14090), laga kraft den 5 oktober 1994, vilken redovisar hamn- och industriändamål, samt detaljplan för Söder 1:10, Sjögatan (15869), laga kraft den 30 november 2004, vilken redovisar trafikändamål. Detaljplaner Imagine Helsingborg – Manualen För Oceanpiren gäller detaljplan för Oceanhamnen (14519), laga kraft den 2 juni 1997, vilken redovisar hamnändamål, Södra Hamnen (12721), laga kraft den 22 september 1988, vilken redovisar område för bl a bensinstation, parkeringsändamål, hamnområde, uppmarschområde och varvsområde, samt Varvet (12905), laga kraft den 20 december 1991, vilken redovisar område för serviceanläggning. För Oslopiren gäller detaljplan för Sundsterminalen(14518), laga Bevarandeplan Programområdet omfattas inte av någon bevarandeplan. Bevarandeprogrammet för Helsingborgs stadskärna, antaget av kommunfullmäktige 2002, behandlar Knutpunkten, Cityhamnen och Inre Hamnen samt Järnvägsgatan i närheten av programområdet. Rapporten Imagine Helsingborg – Manualen, utgör en genomförandeplan för stadsutvecklingsprojektet H+, där temat ”Den toleranta staden” är ett resultat av projekttävlingen Imagine Helsingborg. Manualen redovisar tre huvudintentioner; Nätverket – identifierar viktiga rörelser, fysiska förbindelser och platser inom området och hur området ska integreras med staden och regionen. Riksintresse hamn, enligt Helsingborgs stads förslag. Godshamn Färjehamn Vattenområde Utvecklingsområde för godshamn 12721 14519 Farled Anslutande järnväg, befintlig Anslutande järnväg, planerad 12905 Bangård 14518 Anslutande väg, befintlig Anslutande väg, planerad 14090 15869 13039 14493 14090 9900 Riksintresse hamn, enligt Sjöfartsverket Landområde Vattenområde > Riksintresse hamn, hamndel eller hamnfunktion av riksintresse > Gällande detaljplaner inom och invid programområdet 13039 65 Upplevelsen – redovisar intentionerna för innehåll, kvalitet och identitet och syftar till att säkerställa rumsliga och funktionella kvaliteter inom de publika rummen inom området. Resan – är redskapet för att koordinera och initiera aktiviteter inom H+ området och att tydliggöra samverkan och etappindelning och kommunicera H+ med omvärlden. Miljöprofil H+ För H+ området har en särskild miljöprofil tagits fram, i syfte att höja ambitionsnivån och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar stadsutveckling med avseende på hälsa och miljö. Miljöprofilen förhåller sig till miljömål på nationell, regional och lokal nivå, kommunala översiktsplaner, energi- och trafikplaner med flera styrdokument inom miljöområdet. Miljöprofil H+ är ett ramverk och ett gemensamt stöd genom hela stadsutvecklingsprocessen med planering, byggande och förvaltning. Avsikten är att de nya stadsdelarna inom H+ ska hålla en tydlig, trovärdig och nyskapande miljöprofil. Miljöprofil H+ har fem profilområden; Resurseffektiv stad – effektivt nyttjande av mark och byggnader, effektiv avfallsåtervinning, energiöverskott inom H+ genom produktion av förnybar energi, effektiv hushållning med naturresurser, minimering av klimatpåverkande utsläpp etc. Hållbart byggande och hälsosam miljö – byggnader ska uppfylla minst ”bra val” i Miljöbyggprogram SYD eller motsvarande (Helsingborgs stad är ännu inte formellt knutet till MBPS, dock har staden ambitionen att ingå i samarbetet), mark för bostäder saneras till en säker nivå, minimering av buller och föroreningar från vägtrafik, effektiv logistik etc. Tillgänglighet och hållbar urban mobilitet – attraktiva transportlösningar utan bil, högkvalitativ kollektivtrafik, bilfria områden, prioriterat gång- och cykelvägnät, parkering som verktyg för att begränsa bilanvändandet, kortare restid med kollektivtrafik än med bil etc. Vatten och grönska – H+ ska upplevas som blått och grönt, grönytefaktor tillämpas, blåa och gröna ytor nyttjas för ekologiska tjänster, god tillgång till friytor för boende inom H+, sociala funktioner och värden integreras med det blåa och gröna, etc. Hållbar urban livsstil – Miljöprofil H+ ska verka inspirerande så att boende och verksamma för en hållbar livsstil, engagemang och självorganisation ska stimuleras, boende och verksamma ska ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete och få återkoppling om miljöresultat etc. EVAA – energi, vatten, avlopp, avfall EVAA är ett paraplyprojekt inom H+, som syftar till att undersöka möjliga synergier mellan hanteringen av energi, vatten/avlopp och avfall, genom en samverkan mellan tre stora lokala aktörer; Öresundskraft, NSVA och NSR. Avsikten är att hitta hållbara och integrerade systemlösningar som långsiktigt kan bidra till att H+ området genererar energiöverskott och minskar klimat- och miljöpåverkan bland annat genom minskad energi- och resursförbrukning. EVAAprojektet arbetar utifrån ett flertal principer som i huvudsak går ut på att samordna de olika processerna så långt möjligt och skapa flexibla och robusta system som går att anpassa utifrån förändrade förutsättningar och teknikutveckling. Avsikten är att H+ ska vara ett föregångsområde där ny, hållbar teknik ska bidra till att rena och minimera restprodukter, sluta kretsloppen, balansera energibehovet och energiproduktionen och minska transportbehovet. En viktig del i arbetet är att med beteendepåverkan medvetandegöra boende och verkande inom H+ området genom att skapa ett aktivitetscenter och ett system för samordnad återkoppling, liksom system för belöning till resursbesparande kunder. PM Klimatanpassning Ett planeringsunderlag om stigande havsnivå och översvämningsrisker, PM Klimatanpassning, har tagits fram av stadsbyggnadsförvaltningen och tillstyrkts av Stadsbyggnadsnämnden i februari 2012. Rapporten tydliggör Helsingborgs stads ställningstaganden avseende klimatförändringens effekter. I prövningen av detaljplaner eller bygglov ska ett hundraårigt planeringsperspektiv med den dimensionerade nivån +3,5 meter över havet generellt respektive +4,0 meter över havet för samhällsviktiga anläggningar vara utgångspunkt. Förutom skydd mot översvämning handlar det om att hantera dagvatten och säkra vattenoch avloppssystem för stigande grundvattennivåer. I PM Klimatanpassning föreslås en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren och resoneras kring behovet av ansvar bland annat för beslut om åtgärder för befintlig bebyggelse. 66 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen STADSBILD, BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖ Programområdet ligger inom ett hamnområde som successivt har fyllts ut och tagits i anspråk allt eftersom hamnverksamhetens behov har förändrats. Den flacka marken, de långsträckta, storskaliga hamnmagasinen och närheten till sundet präglar området. Oceanhamnen kännetecknas av hamnbassängerna, de två pirerna, storskaliga uppställningsytor med enstaka kranar och hamnmagasinen av olika karaktär. Pirerna har angett riktningen och bebyggelsen följer i huvudsak parallellt med eller vinkelrätt mot kajerna. Området är idag separerat från övriga staden och upplevs som otillgängligt och avlägset på grund av de verksamheter som omgärdar Oceanhamnen, framför allt uppmarschområdet i öster. Båda pirerna nås söderifrån, via Oceangatan. Hamnmiljön har spelat en viktig roll i Helsingborgs stadsutveckling. Södra hamnen färdigställdes 1879, men har under årens lopp förändrats. I samband med utbyggnaden av Knutpunkten, som invigdes 1991, fylldes en av två dockor igen till förmån för uppmarschområdet till det nya färjeläget. Kvar finns idag en torrdocka vid Landskronavarvet. 1923 färdigställdes Oceanhamnen för större lastfartyg. På Oce- anpiren finns ett antal storskaliga hamnmagasin och ett par mindre tegelbyggnader, främst från 1940- och 1960-talen, varav vissa har arkitektoniska kvaliteter. Bebyggelsen på Oceanpiren har under åren förändrats till sin karaktär och placering, och i samband med anläggandet av färjeläget vid Knutpunkten kapades piren något, men strukturen med en rangeringsyta med järnvägsspår mellan kajkanten och magasinen ligger fast. Oceanpiren överlämnades från Helsingborgs hamn AB till Helsingborgs stad 2009, och idag används kvarvarande byggnader för tillfällig lagerhantering. På Oslopiren, vilken anlades kring 1960, står en karaktäristisk terminalbyggnad som tidigare anlöptes av färjorna till Oslo. Längre söderut på piren ligger en kontorsanläggning i enkla byggnader som tidigare använts av HH-ferries. Oslopiren överlämnades till Helsingborgs stad under 2011. Ur kulturmiljösynpunkt är hamnstrukturen, med kajernas utformning, dockan i Södra Hamnen, bassängernas storlek och pirernas bredd den viktigaste resursen att ta tillvara inom området. Flera av byggnaderna har också sådana kvaliteter att de skulle kunna utgöra en tillgång i den framtida stadsmiljön, förutsatt att de får en lämplig användning. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på stadsbild, bebyggelse och kulturmiljö. Förslaget bidrar till att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner, att utforma en tät stadsdel utifrån en mänsklig skala, samt att ta tillvara och utveckla befintliga värden. > Stadskarta från 1930 > Stadskarta från 1975 Stadsbilden inom Oceanhamnen förändras väsentligt vid en utbyggnad enligt programförslaget. Från att vara en sluten, storskalig anläggning med glest place- > Södra Hamnen 1920-talet eller 1930-talet 67 FASTIGHETSINDELNING rade, stora byggnader, blir området en tillgänglig, tätbebyggd stadsdel med varierad bebyggelse i huvudsak omkring fem våningar, med möjlighet till enstaka högre byggnader i strategiska lägen, och en mångfald av funktioner. Delar av pirernas ursprungliga strukturer bevaras och synliggörs enligt programförslaget. På de delar av kajpromenaden som behåller sin nuvarande nivå över havet, kan eventuellt detaljer från hamnepoken bevaras. Åtgärder för havsnivåhöjningen, liksom åtgärder för att förstärka och restaurera pirkonstruktionerna kommer att påverka möjligheterna att bevara detaljer på pirerna negativt. Befintliga byggnader ger ett avtryck i strukturen genom att platsbildningar lokaliseras i anslutning till byggnaderna, oavsett om de bevaras eller ej. I det fall byggnaderna kan sparas och få en funktion kommer området att få en tydligare förankring till den ursprungliga användningen och stadsbilden tillfogas en variation i såväl tid som arkitektur. I det fortsatta planarbetet kommer eventuella möjligheter att ha kvar hela eller delar av befintliga byggnader att prövas, genom att undersöka lämplig användning av bebyggelsen. Programområdet omfattar del av fastigheterna Gamla Staden 1:1, Söder 1:100, Söder 1:1, Varvet 1, Varvet 2, Varvet 3 och Varvet 4, vilka ägs av Helsingborgs stad. Fastigheterna Varvet 2 och Söder 1:10 är upplåtna med tomträtt och fastigheten Varvet 3 är upplåten med nyttjanderätt. Södra delen av fastigheterna Varvet 1 och Varvet 4 utgör uppmarschområdet och är upplåten med nyttjanderätt till Helsingborgs Hamn AB. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på fastighetsindelning. Förslaget bidrar till att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner. Enligt programförslaget avses varje kvarter delas in i flera fastigheter, vilket bidrar till en variation i bebyggelsen. Möjligheterna att skapa en variation i gaturummet och liv i fasaderna ökar, då flera byggherrar kan erbjudas byggrätter inom samma kvarter. Helsingborg stad äger marken Mark med nyttjanderätt Mark med tomträtt Företag och privatpersoner äger marken rv Va t rve Va 3 ml et Ga en 1:1 et rv Va 1 tad as > Manskapsbyggnad och transformatorhus, uppförda 1952 - 1953 2 et r de d Sö Sö rv Va 1:1 1:1 er 00 :10 er 1 Söd >Magasin 405, en tegelbyggnad i tre våningar från 1945 >Fastighetskarta över Oceanhamnen och dess närområde 4 68 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE Inom Oceanhamnen finns idag varken någon offentlig eller kommersiell service. De verksamheter som huserar inom området idag är av lager- eller kontorskaraktär. I områdets närhet ligger stadens primära handelsstråk, bland andra Järnvägsgatan, Kullagatan och Södergatan. Området har också ett flertal kulturinrättningar nära, såsom Stadsbiblioteket och Dunkers kulturhus. Vad gäller utbildning ligger Lunds universitets filial Campus Helsingborg i områdets direkta närhet, medan utbudet av gymnasieskolor är större än antalet förskolor i närområdet. I centrala Helsingborg råder brist på kontorslokaler och det finns önskemål om moderna lokaler, även i lite spektakulära lägen. Oceanhamnens centrala läge, i nära anslutning till Knutpunkten, är intressant för företag som vill kunna locka anställda från hela regionen. Stadens inriktning vad gäller detaljhandel är bland annat att gynna cityhandeln, knyta samman Norroch Södercity och att lokalisera dagligvaruhandel där det utöver god tillgänglighet till kollektivtrafik finns ett lokalt upptagningsområde. Enligt PM Näringsliv och detaljhandel i H+ ger bebyggelsens täthet, läget i staden och rörelsestråk basen för kundunderlaget. Det som främst skapar dragningskraft i en stad är läget – bytespunkten för kollektivtrafik, utbudet av kultur, fritid, nöjen och verksamheter samt mängden butiker och serviceställen, medan betydelsen av en hög bebyggelsetäthet lätt överskattas. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på offentlig och kommersiell service. Förslaget bidrar till att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner. Enligt programförslaget möjliggörs för kommersiell service som butiker och restauranger främst i anslutning till kajpromenaden kring Oceanbassängen. Lokalerna koncentreras till en begränsad del av området, där tyngdpunkten av aktiviteter och rörelsestråk planeras, vilket ger goda förutsättningar för kommersiell verksamhet. En eller flera större kontorsanläggningar på Oceanpirens spets kan erbjuda ett flertal aktörer attraktiva lokaler. Kontorslokaler föreslås även som skydd mot omgivande verksamheter. I programmet redovisas möjlighet att bygga 56 000 m2 kontorslokaler i olika lägen och utformning, vilket förbättrar underlaget för den kommersiella service som etableras inom området. Utbyggnad av en förskola för cirka 80 barn möjliggörs inom programområdet. Exakt läge och utformning kommer att studeras i det fortsatta planarbetet. Inom området kan även finnas möjligheter att skapa olika kategoriboenden för till exempel äldre eller studenter. I programförslaget framhålls också vikten av att anordna fritidsverksamhet för ungdomar. Grundskolor Förskolor Gymnasieskolor Vård mm Aktiviteter Kultur Primära handelsstråk > Befintlig offentlig och kommersiell service i anslutning till programområdet 69 REKREATION Oceanhamnen är idag ett slutet och otillgängligt område, utan möjlighet till vistelse eller rekreation, trots en omedelbar närhet till vattnet. Området är i princip helt hårdgjort utifrån hamnverksamhetens behov. Hamnområdena begränsar också tillgängligheten till havet från Söder och centrala staden. Närmast programområdet ligger Stadsparken, direkt öster om uppmarschområdet och Järnvägsgatan. Stadsparken omfattar såväl rörelsestråk och aktiva delar, som lugna ytor. Parken utgör tillsammans med Nya och Gamla Kyrkogården en rad urbana parker i anslutning till landborgen. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på rekreation. Förslaget bidrar till att införliva stadsdelen i staden, att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner, att utforma en tät stadsdel utifrån en mänsklig skala, att ta tillvara och utveckla befintliga värden, att samspela med miljön och omgivningen samt att skapa en attraktiv stadsdel från första stund. En utbyggnad enligt programförslaget innebär att stadens nuvarande utbud av rekreation i anslutning till vatten kompletteras med en mötesplats i hamnmiljö, med kajpromenad och aktiviteter. Kontakten med vatten är ofta visuell, men inom Oceanhamnen kommer vattenkontakten även att vara av mer fysisk karaktär, genom att en rad aktiviteter erbjuds. Inom området föreslås ett havsbad, en mindre småbåtshamn eller marina och möjligheten till farbara kanaler som främjar rörelse mellan Oceanbassängen och Södra Hamnen. I det fall kanalerna istället utformas som vattenspeglar blir kvaliteten endast av visuell karaktär och kan inte i samma utsträckning förväntas attrahera boende från andra stadsdelar att använda vattenområdet. Kring pirerna och längs kanaler anordnas en kajpromenad som knyter ihop stråket söderut mot Västhamnsfisket med Strandpromenaden i stadens norra delar. Det blågröna stråket mellan Jordbodalen och Öresund, som delvis ligger inom programområdet, kommer att spela en viktig roll ur rekreationssynpunkt för såväl H+ området som för hela staden. I anslutning till mynningen av det blågröna stråket ligger Landskronavarvet med en docka och andra detaljer från hamnverksamheten, där programförslaget redovisar en parkanläggning med plantering. I Husarområdet, söder om Bredgatan, kommer ett större parkområde att komplettera rekreationsmöjligheterna för boende inom programområdet. Kvartersstrukturen ger möjlighet att skapa halvprivata gårdar med vegetation och lekmöjligheter. Möjligheten att ta sig mellan gårdarna via en smitväg bortom vinden bedöms som positiv. Kajpromenad Torgplatser Parker > Parker, torgplatser och kajpromenader idag 70 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen TRAFIK Gång- och cykeltrafik Helsingborgs stad har en parkeringsnorm för cyklar, antagen av Tekniska nämnden 2007. Enligt denna behövs 2,5 uppställningsplatser för cyklar per lägenhet i flerbostadshus. För kontor i centrala lägen behövs 0,5 plats per anställd, inklusive besöksplatser. För övrig verksamhet gäller, enligt normen, att behovet får studeras i varje enskilt fall. Oceanhamnen nås idag via en separat gång- och cykelväg längs Oceangatan, norr om Hamnkontoret, vilken ansluter till de övergripande gång- och cykelstråken utefter Terminalgatan norrut mot Knutpunkten och längs Bredgatan förbi Campus, mot Råå. I anslutning till Campus finns en gång- och cykelbro över järnvägen och Järnvägsgatan till Söder. Inom området finns inga särskilda anläggningar avsedda för gående eller cyklister. Kollektivtrafik En av strategierna för att öka andelen hållbart resande, och som beskrivs vidare i PM Trafik – hållbar rn Jä n ata gs vä dsg går n ta m 400 ga d Trä n frå an at an at g re da alg in Re m r Te Kn ut pu nk ten Ma g ean ata Oc n de öle lm n an gat Sjö m ns le de n tpunkten ha från Knu lje 0m O 10 0 ata dg Bre an t ga nt la At n 71 urban mobilitet, (FÖP H+) är att boende inom H+ aldrig ha mer än 400 meter till en hållplats, vidare ska en liten differens mellan det verkliga gångavståndet och fågelavståndet eftersträvas. Ytterligare strategier rör framkomlighet för kollektivtrafik, det ska gå snabbare att resa kollektivt än med bil. Oceanhamnen ligger centralt, hela området ligger inom 750 meter fågelvägen från Knutpunkten och dess breda utbud av kollektivtrafik med regionala och nationella tåg, stadsbussar och regionala bussar, samt internationell färjetrafik. Det nuvarande avståndet är dock längre, drygt 1 500 meter från Oceanpirens spets respektive 1 700 meter från Oslopirens spets, då all kommunikation måste ske via Oceangatans korsning med Sjögatan. av 9,1 platser per 1000 m2 BTA, inklusive besökare, butiker 27,5 platser per 1000 m2 och hotell 0,2 platser per rum. En parkeringsstrategi för H+ avses tas fram under våren 2012. Strategin kommer att redovisa målsättningar som acceptabla gångavstånd mellan parkering och boende, besöksparkering nära målpunkter, markparkering infogad i stadsmiljön på allmän plats men inte på kvartersmark samt robusta och kostnadseffektiva parkeringslösningar dimensionerade för att möjliggöra samutnyttjande. Utifrån resonemanget i parkeringsstrategin kan ett samutnyttjande av ca 20 procent av parkeringsplatsbehovet enligt parkeringsnormen för verksamheter vara realistiskt, med hänsyn till att verksamheternas behov varierar under dygnet beroende på verksamhetens karaktär. Biltrafik och parkering Oceanhamnen har en direkt anslutning till det övergripande vägnätet, med angöring från Sjögatan via Oceangatan. Möjligheten att nå området från Atlantgatan söderifrån saknas, då denna delvis går genom hamnområde som är inhägnat. Sjögatan är av riksintresse för vägtrafiken, såsom varande en del av väg E4, och ansluter till uppmarschområdet vid färjeläget för trafik mellan Helsingborg och Helsingør. Sjögatan utgör också en del av den planerade Hamnleden som ska samla alla transporter till och från hamnen, industrierna och färjorna och förbinda hamnområdena med det nationella vägnätet utanför tätorten. Trafikflödet på Sjögatan uppmättes hösten år 2009 till cirka 5 800 fordon varav en fjärdedel eller cirka 1 500 fordon var tung trafik. På pirerna går två interna gator; Redaregatan ligger mitt på Oceanpiren och Atlantgatan löper längs Oslopirens västra kant. Enligt stadens gällande parkeringsnorm, antagen av Tekniska nämnden 2007, ligger Oceanhamnen mellan parkeringszonerna ”centrala staden” och ”stadskärnan”, dock bedöms behovstalen för ”stadskärnan” kunna användas under förutsättning att goda förbindelser skapas till kollektivtrafiken vid Knutpunkten. Ett genomsnittligt behovstal för bostäder är 0,65 bilplatser per lägenhet inklusive besöksparkering. För verksamheter är parkeringsnormen olika beroende på verksamhetens art, så att kontor genererar ett behov Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på trafik. Förslaget bidrar till att införliva stadsdelen i staden, att prioritera gående och cyklister, samt att samspela med miljön och omgivningen. Gång- och cykeltrafik – Tillgängligheten för gående och cyklister bedöms bli god med de gång- och cykelanslutningar som föreslås över uppmarschområdet och den förbättrade förbindelsen mot Söder. Beroende på broarnas läge kan genheten för cykeltrafiken förbättras ytterligare. Anslutningarna bedöms främja en ökad användning av cykeln som transportmedel. En trygg, säker och attraktiv utformning av broarna över uppmarschområdet förutsätts, med hänsyn till klimatet såväl som tillgängligheten för alla trafikantgrupper. Korsningen med Sjögatan i områdets södra del kommer att detaljutformas så att gående och cyklister har en säker förbindelse mot Söder, samtidigt som färjetrafikens krav på framkomlighet tillgodoses. Inom området finns goda möjligheter att röra sig som gående eller cyklist, även mellan de båda pirerna. Strategiskt lokaliserade cykelparkeringar, i tillräckligt antal, främjar cykelanvändandet ytterligare. Utbyggnaden av Oceanhamnen och Bredgatanområdet medför ett behov av förbättrad framkomlighet för gående och cyklister tvärs Malmöleden och Järnvägs- 72 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen gatan och genom Knutpunkten och norrut mot Stortorget och Hamntorget, men även söderut mot gamla Husarregementet och vidare mot Planteringen och Råå. Exploateringen medför också ett ökat tryck på tillgänglighet ner på tågperrongerna via södra delen av Knutpunkten, där också behov av fler cykelparkeringar finns. Vid ett genomförande av Södertunneln underlättas gång- och cykeltrafiken mot Söder, då planskildheten över Järnvägsgatan försvinner. En minskning av uppmarschområdet skulle påverka upplevelsen av kommunikationen positivt, men behovet av förflyttning i höjdled kvarstår så länge färjetrafiken finns kvar i det centrala läget. Kollektivtrafik – De föreslagna gång- och cykelbroarna över uppmarschområdet till Knutpunkten ger en förhållandevis hög standard på kollektivtrafikförsörjningen av området, med hänsyn till Knutpunktens stora utbud av alternativa transportmöjligheter. Bra kollektivtrafik är väsentligt för att främja miljövänliga transporter och minska behovet av parkeringsytor inom planområdet. Det verkliga avståndet mellan Oceanpirens spets och Knutpunkten blir drygt 370 meter, medan avståndet mellan Oslopirens spets och Knutpunkten uppgår till drygt 650 meter. Strategin att avståndet till närmaste hållplats ska understiga 400 meter uppfylls för Oceanpiren men inte för Oslopiren, dock minskar det nuvarande avståndet med drygt en kilometer. Då en framtida spårväg längs Järnvägsgatan inte är möjlig utan Södertunneln föreslås en högklassig busslinje söderut från Knutpunkten. I anslutning till Bredgatanområdet finns alternativa möjligheter att dra bussen, med olika konsekvenser för såväl kollektivtrafiken som ur stadsbyggnadssynpunkt. En hållplats i norra delen av Bredgatanområdet skulle främja Oceanhamnens södra delar. Behovet av en koppling för gående över Malmöleden mot Gustav Adolfs torg och de stads- och regionbussar som trafikerar Söder beror på vilken standard kollektivtrafiken genom Bredgatanområdet får. Vid ett genomförande av Södertunneln möjliggörs för en omdaning av Malmöleden till ett huvudstråk för kollektivtrafik. Strategiska kopplingar mellan Söder och Bredgatan möjliggörs i plan. Biltrafik och parkering – En exploatering enligt programförslaget bedöms generera cirka 6 600 bilresor per dygn. I bedömningen antas andelen resor med bil utgöra 30 procent av det totala antalet resor. Detta kan jämföras med andelen resor med bil för boende och yrkesverksamma i stadskärnan, vilken uppgår till 40 procent (enligt resvaneundersökningen 2007). En förutsättning för den lägre andelen bilresor ska kunna klaras är att goda villkor för gång- och cykeltrafiken skapas, med gena kopplingar till Knutpunkten och centrala staden. Vidare krävs en parkeringsstrategi där besöks- och korttidsparkering prioriteras och där parkeringslösningar är stora nog att ge grund för samutnyttjande och en strategi där bilpooler prioriteras och stimuleras i ett tidigt skede. Anslutningen till Oceanhamnen måste ske direkt via Sjögatan/väg E4, då alternativa förbindelser saknas. Samtidigt måste korsningspunkten mellan Sjögatan och Oceangatan utformas så att trafiken från färjeläget har god framkomlighet, för att inte riskera köbildning inne på uppmarschområdet med stopp i färjetrafiken som följd. Även en bilförbindelse norrut mot centrum och mot Bredgatanområdet måste passera korsningen med Sjögatan, vilket ytterligare komplicerar gatukorsningen. En öppning av Terminalgatan för genomgående trafik till Järnvägsgatan innebär en ökning av biltrafiken i centrala Helsingborg och risk för mer genomfartstrafik på de redan belastade Drottninggatan, Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan. En sådan koppling riskerar att skapa köbildning i korsningen med Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan. Då i princip alla stadsbussar och regionbussar i Helsingborg passerar i den punkten, kan framkomligheten för bussarna äventyras, vilket skulle ge stora konsekvenser för kollektivtrafiken. Vidare utredningar krävs, såsom trafikflödessimuleringar, som tydliggör bland annat kapacitetspåverkan på kollektivtrafiksystemet samt gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet. När Södertunneln genomförs kan en koppling direkt mellan Oceangatan och Järnvägsgatan öppnas, vilket avlastar den hårt belastade korsningspunkten söder om Knutpunkten och ger en bättre tillgänglighet till Söder. 73 Det interna gatunätet inom området bedöms ge en hög tillgänglighet trots begränsad framkomlighet. Strukturen främjar en minskning av biltrafiken i förhållande till gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik. Utformningen av lokalgatorna, med smala körbanor och låga hastigheter, bidrar till att öka samspelet mellan de olika trafikslagen och minskar risken för allvarliga olyckor. Utformningen av kajerna är av stor vikt för att minimera osäkerheten mellan trafikantgrupperna. Möblering inom kajområdena bör utformas för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Enligt stadens parkeringsnorm uppgår parkeringsbehovet inom Oceanhamnen som helhet till drygt 1 250 bilplatser, beräknat på en total exploatering om 950 bostäder, 56 000 m2 kontor och 7 000 m2 service. Vid ett samutnyttjande av parkering till verksamheter enligt parkeringsstrategin för H+ minskar det totala parkeringsbehovet till drygt 1 100 bilplatser. En minskning av parkeringsnormen förutsätter dock god tillgänglighet till kollektivtrafik samt att bilpooler införs i området. Parkering för boende och verksamma föreslås anordnas i garage under kvarteren, alternativt kompletterat med parkeringshus. 74 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen VERKSAMHETER – OMGIVNINGSPÅVERKAN Inom Oceanhamnen finns ett antal storskaliga hamnmagasin, ett par mindre tegelbyggnader, en terminalbyggnad och en kontorsanläggning i enkla byggnader. Flera av byggnaderna används idag för verksamheter av mer tillfällig karaktär, medan andra står outnyttjade. I programområdets närhet finns flera pågående verksamheter som i olika grad påverkar sin omgivning. Verksamheterna och deras omgivningspåverkan finns redovisade i FÖP H+. I miljökonsekvensbeskrivningen till FÖP H+ konstateras att buller är den dimensionerande faktorn. Verksamheternas omgivningspåverkan avseende risk sammanfattas där det är möjligt i ett ”uppmärksamhetsavstånd” angivet i meter, det vill säga den zon inom vilken verksamheters störning kan behöva beaktas och utredas vidare. Omgivningspåverkan avseende buller från verksamheter och trafik beskrivs mer ingående under rubriken Ljudmiljö nedan. Hamnverksamhet Helsingborgs Hamns verksamhet, med bäring på programområdet, omfattar HH-farled med uppmarschområde, en kombiterminal och Västhamnen, med hantering av containrar och omlastning av gods. Hamnens funktion är av riksintresse, se vidare under rubriken Tidigare ställningstaganden; Riksintressen, samt under rubriken Ljudmiljö. HH-farled – färjetrafiken mellan Helsingborg-Helsingør är omfattande, med cirka 46 000 anlöp per år, eller cirka var tolfte minut under hela dygnet. För färjetrafiken och uppmarschområdet, liksom för Sjögatan/väg E4 som är tillfartsväg till färjeläget, utgör transporter av farligt gods en risk som berör programområdet. Enligt rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för farligt gods, (WUZ 2011), bedöms ett uppmärksamhetsavstånd på 30 meter mellan känslig bebyggelse och uppmarschområdet tillräckligt, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. Det finns en risk att färjor kommer ur kurs och kolliderar med pirerna, varför ett påseglingsskydd krävs för att säkra nya byggnader. Utöver den befintliga infrastrukturen med extra starka kanter i utsatta lägen, kan en barriär under vattnet i Oceanbassängen förhindra fartyg att segla in i bassängen. Ny bebyggelse, framför allt på Oceanpirens spets, bör placeras med ett gott säkerhetsavstånd till kajkanten, då fartyg passerar tätt inpå denna. Färjeterminalen genererar buller som påverkar programområdet, dels genom motorljud från trafiken till och från färjeläget och på uppmarschområdet, dels genom fläkt- och motorljud från färjetrafiken. Kombiterminalen – togs i drift 2005 och hanterar gods i containrar som omlastas mellan tåg och lastbil samt mellan tåg och båt i Västhamnen. Under år 2009 omlastades 60 000 enheter till eller från tåg, och godsvolymerna ökar stadigt. Den huvudsakliga omlastningen, cirka 80 procent, sker mellan landbaserade transporter. Inom kombiterminalen hanteras farligt gods, som vid en olycka skulle kunna påverka programområdet. Även farligt gods som ska söderut måste idag passera kombiterminalen för att växlas om. Med ett nytt triangelspår vid Sydhamnsgatan kan godstransporter till Kopparverkshamnen ledas direkt söderut vilket skulle minska olycksrisken. Enligt Riskanalys för kombiterminal, (WUZ 2011), bedöms den sammanvägda risken från kombiterminalen och de transporter av farligt gods som går på Sjögatan/väg E4 behöva ett uppmärksamhetsavstånd på 40 meter mellan känslig bebyggelse och Sjögatans östra körbanekant, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. I FÖP H+ anges att stadens samlade bedömning för planering av bebyggelse längs Hamnleden inte bör ligga närmare än 50 meter från vägkant, utan utredning kring särskilda åtgärder. Enligt rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill färdvägar rekommenderade för farligt gods (WUZ 2011) visar riskanalysen att en acceptabel risknivå för normalkänslig bebyggelse (bostäder och kontor) uppnås 20-30 meter från Hamnledens vägkant . Buller från kombiterminalen kommer från dragfordon, lastbilar och arbetsmaskiner som flyttar om containrar, vilket innebär relativt höga momentana ljudnivåer. Västhamnen – omfattar lastning och lossning av containrar, samt pelletshantering. Verksamheten har ingen omgivningspåverkan utöver buller, se vidare under rubriken Ljudmiljö. 75 Reningsverk Öresundsverket – Helsingborgs stads kommunala avloppsreningsverk, Öresundsverket, ligger i direkt anslutning till programområdet. Inom reningsverket finns en biogasanläggning som producerar biogas till stadsbussarna samt en gasolcistern. Öresundsverket togs i drift 1974 och tar emot 70 000 m3 vatten varje dygn. Reningsverket påverkar sin omgivning framför allt genom luktstörningar, men utgör även en risk genom smittspridning samt biogasproduktion och gasolhantering. Enligt rapporten Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011) bedöms ett uppmärksamhetsavstånd (med avseende på risk) på 120 meter mellan gasolcistern och känslig bebyggelse vara rimligt. Enligt Utredning Öresund (Sweco 2011) visar spridningsberäkningar inte på några allvarliga eller stora luktproblem från reningsverket, förutsatt att en övertäckning och luktreduktion genomförs av de mest luktande anläggningsdelarna, främst de delar som rör slambehandling samt rensgallerbyggnad och sandfång. Vidare föreslås en begränsning av markanvändningen inom Oceanhamnen så att bostäder inte medges inom 200 meter från bassängerna i biosteget, i det fall luftningsbassängerna inte täcks över, vilket bedöms minimera smittspridningsrisken. Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning kommer att utgöra underlag för ett inriktningsbeslut för hur staden anpassar reningsverket för att möjliggöra en utbyggnad inom H+ området. Energiförsörjning Västhamnsverket – den viktigaste av Öresundskrafts anläggningar i Helsingborgs hamn för produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Anläggningen är ett kraftvärmeverk med en ångpanna för biobränsle, med eldningsolja som stödbränsle, vilken förbrukar cirka 200 000 ton biobränsle per år. Inom anläggningen finns en värmepump med köldmedium som vid en brand kan orsaka förgiftning. Ämnet hanteras i en invallad cisterntank och bedöms inte utgöra någon risk utanför anläggningen. I övrigt bedöms inte Västhamnsverket innebära några risker för sin omgivning, varför något uppmärksamhetsavstånd inte anges. Västhamnsverket alstrar buller, i huvudsak fläktljud, som påverkar programområdet. Riktvärdena enligt gällande tillstånd innehålls vid närmaste bostadshus, dock överskrids riktvärdena för den södra delen av 1. Gasolcistern 2.Västhamnsverket 3. Pelletsladan 4. Kombiterminalen 5. Reservvärmeverket Israel 6. Sjögatan 7. Uppmarschområdet 1. Öresundsverket 2. Gasolcistern 3.Västhamnsverket 4. Pelletsladan 5. Kombiterminalen 6. Reservvärmeverket Israel 7. Västhamnen 8. Sjögatan 9. Uppmarschområdet 10. Järnvägen 11. Malmöleden 9. 7. 10. 11. 1. 8. 2. 6. 3. 1. 4. 5. 6. 3. 5. 2. 5. 4. 7. > Verksamheter i närheten av programområdet. Verksamheter med omgivningspåverkan avseende risk är markerade i rött > Uppmärksamhetsavstånd avseende risk från verksamheter med omgivningspåverkan 76 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen Oslopiren och delar av området mellan Sjögatan och Bredgatan. I samband med förbränning sker utsläpp av olika typer av luftföroreningar, såsom kväveoxider, svaveloxider, stoft, koldioxid och olika typer av kolväten. Omgivningen påverkas endast marginellt, då utsläpp görs på hög höjd. Svaveldioxidmätningar genomförs årligen i centrala Helsingborg och miljökvalitetsnormen klaras med marginal. Pelletsladan – I anslutning till Västhamnsverket lagras biobränsle i form av pellets, vilken transporteras dit med båt. Pelletslagret påverkar programområdet och större delen av södra Helsingborg genom risken för storbrand, vilket kan medföra spridning av strålning, rök och sot under flera veckors tid. Enligt Riskanalys Pelletslada – granskningshandling (Grontmij 2011) är sannolikheten att en storbrand ska inträffa cirka en gång per 200 år. Det bedöms vara mer sannolikt att branden begränsas till en mindre yta, än att branden sprids till att omfatta större delen av lagret. Konsekvenserna vid en mindre brand är betydligt mindre och ger ett kortvarigt brandförlopp. Enligt rapporten Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011) bedöms ett uppmärksamhetsavstånd (med avseende på konsekvens) på 400 meter mellan pelletsladan och känslig bebyggelse vara rimligt. En sårbarhetsanalys för staden som helhet är under utarbetande och kommer att ge underlag för vad konsekvenserna skulle bli vid en storbrand med fokus på hur samhällsviktiga funktioner i staden kan påverkas. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på omgivningspåverkan från verksamheter. Förslaget bedöms uppfylla kravet på att samspela med miljön och omgivningen. En exploatering enligt programförslaget genererar i sig inga störningar eller risker för omgivningen. Programområdet berörs dock av transporter av farligt gods, dels på uppmarschområdet, dels på Sjögatan. Områdets södra del ligger inom uppmärksamhetsområdet till uppmarschområdet och marginellt även till Sjögatan. Bebyggelsen inom området är disponerad så att kontorsverksamhet bildar en skärm mot uppmarschområdet och Sjögatan. Kombiterminalen och den hantering av farligt gods som sker där, påverkar inte programområdet som ligger utanför uppmärksamhetsavståndet för verksamheten. Det generella uppmärksamhetsavståndet för Hamnleden såsom farligt godsled påverkar programområdet i anslutning till trafikplatsen direkt söder om uppmarschområdet, ett tjugotal meter från föreslagen bebyggelse. I programförslaget utgörs bebyggelsen av mindre känslig kontorsbebyggelse närmast Sjögatan/ Hamnleden. I det fortsatta planarbetet kommer behovet av särskild utredning avseende området närmast Sjögatan att studeras. Programområdet ligger till en mindre del inom uppmärksamhetsavståndet för de verksamhetsdelar inom reningsverket som innebär risker; biogasproduktion och gasolhantering samt luftningsbassängerna i biosteget. I programförslaget redovisas kontorsbebyggelse närmast de aktuella verksamheterna. Åtgärder som minimerar störningarna från reningsverket, både avseende lukt och risk, förutsätts genomföras. Vad gäller påseglingsrisk från färjorna har programförslaget utformats så att bebyggelsen ligger indragen från kajkanten kring hela pirernas sträckning. En barriär under vattnet föreslås ge skydd mot att fartyg ska segla in i bassängen. Barriären ger även ett skydd för en framtida bebyggelseö. Särskilda åtgärder krävs även för att minimera risken att småbåtar eller badande i Oceanbassängen förirrar sig ut i färjetrafikens vattenväg. 77 LJUDMILJÖ I en stad finns en komplex ljudmiljö med många olika typer av ljud och buller. Buller är det som uppfattas som icke önskvärt ljud. Buller är ett växande samhällsproblem som kan påverka människors hälsa negativt och därför krävs extra omsorg vid planering av ny bebyggelse. Stadsomvandling från industri till blandad stad kan ge positiva effekter för befintliga bostäder som skärmas mot bullret, samtidigt som ny bostadsbebyggelse istället exponeras för bullerkällorna. En omfattande kartering av buller från omgivande verksamheter och trafikleder har genomförts och det finns god kunskap om den komplexa bullersituationen inom området. Inom H+ projektet har Helsingborgs stad valt att använda begreppet omgivningsbuller för att belysa den samlade bullersituationen. Bullerkällor Programområdet är omgivet av verksamheter som alstrar buller av olika slag. De verksamheter som i första hand påverkar Oceanhamnen är trafiken till och från färjeterminalen, färjetrafiken, Västhamnsverket samt hamnverksamheten inom Västhamnen och kombiterminalen. Bullerkällorna utgörs främst av fartyg, dragfordon, lastbilar, arbetsmaskiner som 2. 9. 3. 10. 5. 4. 8. 7. > Bullerkällor Verksamheten inom uppmarschområdet utgörs enbart av fordonstrafik till och från färjorna, varför bullret har karaktären av trafikbuller. Färjetrafiken, inklusive trafiken till och från färjorna, går dygnet runt och verksamheten överskrider de riktvärden som gäller för externt industribuller. Av den direkt hamnrelaterade verksamheten ligger kombiterminalen närmast Oceanhamnen. Arbetet omfattar främst omflyttning av containrar, vilket ger relativt höga momentana ljudnivåer. Verksamheten pågår normalt mellan 06-22, vilket innebär att en timma under morgonen berörs av de strängare riktvärden som gäller under nattetid. Västhamnen, med verksamhet i stort sett dygnet runt, ligger längst ifrån programområdet men ger upphov till de högsta ljudnivåerna. Inom Västhamnen pågår framförallt lastning och lossning av containrar från fartyg men även hantering av pellets, varvid alla kategorier av ljud förekommer. 1.Färjetrafiken 2. Trafik uppmarschområdet 3. Sjögatan 4. Oljehamnsleden 5. Kombiterminalen 6. Västhamnsverket 7. Västhamnen 8. Reservvärmeverket Israel 9. Malmöleden 10. Järnvägen 1. 6. drar eller lyfter containrar, kranar, truckar, fläktar och färjetrafik och ger upphov till ljud av varierande karaktär, inklusive lågfrekvent buller och momentana slagljud. Även järnvägsbuller och trafikbuller från kringliggande gator såsom Sjögatan och Järnvägsgatan påverkar programområdet. 78 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen Riktlinjer och strategier Olika riktvärden gäller för buller från trafik respektive industriverksamhet. Riksdagen beslutade 1997 om riktvärden för trafikbuller för framtida transporter (proposition 1996/97:53) och Naturvårdsverket har 1978 tagit fram riktvärden för externt industribuller vid nyetablering av verksamheter (SNV RR 1978:5 rev 1983). Det finns dock inga antagna lagar eller förordningar för industribuller, utan de allmänna råd med angivna riktvärden som Naturvårdsverket tagit fram är vägledande i första hand för etablering av industri. Boverket har formulerat principer för hur avsteg från riktvärden för trafikbuller kan hanteras. Principerna ger möjlighet att vid planering av bostäder i centrala och kollektivtrafiknära lägen hänvisa till en tyst eller ljuddämpad sida av bostaden, i de fall ljudnivån överstiger gällande riktvärden på den bullerutsatta sidan. Då det inte finns någon vägledning för hur industribuller ska hanteras i den fysiska planeringen har Helsingborgs stad valt att utarbeta ett förslag till bullerpolicy, vilken avses behandlas av Stadsbyggnadsnämnden och Miljönämnden under våren 2012. Bullerpolicyn utgår från gällande riktvärden för trafikbuller respektive externt industribuller och föreslår en tillämpning av dessa som syftar till att ge vägledning vid planering och bostadsutbyggnad inom H+ området. I policyn redovisas hur Helsingborgs stad ska hantera industribuller och trafikbuller vid planering av ny bostadsbebyggelse. Avsikten är att säkerställa en god ljudmiljö för boende och en god bebyggd miljö. Riktvärden för trafikbuller: vid bostäder > 55 dB(A) ekvivalent nivå vid fasad > 30 dB(A) ekvivalent nivå inomhus > 45 dB(A) maximal nivå inomhus nattetid > 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats Bullerpolicyn följer i huvudsak Boverkets avstegsprinciper avseende trafikbuller, vilka föreslås gälla även för externt industribuller inom området. Detta innebär att riktvärden för trafikbuller respektive externt industribuller ska gälla utomhus utanför öppningsbart fönster till sovrum och vid uteplats/vistelsezoner. Staden föreslår dock en skärpning av kraven avseende sovrum mot ljuddämpad sida. I bullerpolicyn finns även resonemang kring att bra ljudmiljöer ska kunna uppnås också på allmän platsmark inom områden som är bullerutsatta. Hamnverksamhet är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken för vilken Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Helsingborgs hamn lämnade in en tillståndsansökan 2003 och fick ett tillståndsbeslut med prövotidsvillkor 2008. Länsstyrelsens tillståndsprövning av hamnverksamheten pågår och Helsingborgs hamn samverkar med Helsingborgs stad för att få till stånd villkor som är förenliga med stadens stadsutvecklingsplaner. En förutsättning för att kunna bygga blandad stad med bostäder inom H+ området är att staden och verksamhetsutövaren kommer överens med tillsynsmyndigheten i villkorsformuleringen om på vilka platser ljudnivån ska mätas och vilka riktvärden som ska uppfyllas. En gemensam ståndpunkt för Helsingborgs stad och Helsingborgs hamn är att trafiken på uppmarschområdet bör definieras som trafikbuller och hanteras på samma sätt som övrigt trafikbuller i staden. Även färjorna bör definieras som en trafikled, då den täta färjetrafiken är att betrakta som en flytande bro. Riktvärden för externt industribuller: utomhus vid bostäder > 50 dB(A) ekvivalent nivå dagtid > 45 dB(A) ekvivalent nivå kvällstid > 40 dB(A) ekvivalent nivå nattetid > 55 dB(A) maximal nivå nattetid 79 Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på ljudmiljön. Förslaget bedöms uppfylla kravet på att samspela med miljön och omgivningen. En exploatering enligt programförslaget genererar i sig inga bullerstörningar till omgivningen. Programområdet är dock beläget i direkt närhet till trafikleder och verksamheter som alstrar buller, varför bebyggelsen inom området måste anpassas till utformning och innehåll så att goda boende- och vistelsemiljöer skapas. Särskilda studier av lågfrekvent buller från färjorna behöver genomföras, i syfte att klarlägga eventuella behov av byggnadstekniska åtgärder. I programförslaget redovisas en kvartersstruktur, där bebyggelse nyttjas för att skärma buller från omgivningen, så att tysta sidor skapas mot innergårdarna. Bullersimuleringar har gjorts för den föreslagna bebyggelsestrukturen i programmet. Denna visar att bostadsgårdarna kommer att kunna utgöra goda ljudmiljöer, medan ljudet inom publika områden inom Oceanhamnen kommer att överstiga önskvärda nivåer. Vid fasad mot trafikerade leder och mot verksamheter kommer ljudnivån att vara hög, men utifrån föreslagna principer i bullerpolicyn ska ny bostadsbebyggelse inom H+ området alltid klara goda ljudmiljöer inomhus, i sovrum med öppningsbart fönster och vid uteplats eller vistelseyta på en bostadsgård. I det fortsatta planarbetet kommer kvartersstrukturen att studeras vidare, liksom höjden på bebyggelsen, både ur buller- och stadsbildssynpunkt. En etappvis utbyggnad innebär att varje etapp måste klara att hantera omgivningsbullret från alla väderstreck, vilket kommer påverka bebyggelsens struktur och utformning. Den nya stadsdelen måste utformas så att den pågående hamnverksamheten inte begränsas, utan att de funktioner som är av riksintresse för hamnändamål kan finnas kvar och utvecklas. Då buller är den faktor som skulle kunna verka begränsande för hamnens verksamhet, är det av största vikt att bullersituationen beaktas. Programförslagets utformning bygger på att villkoren i hamnens miljötillstånd medger bullermätning i ett antal specifika punkter på uteplatser och vistelseytor. Utifrån de principer som anges i förslaget till bullerpolicy för H+ området, också förutsatt att störningarna från verksamheten i anslutning till färjeterminalen definieras som trafikbuller, är stadens bedömning att en utbyggnad enligt programförslaget inte innebär något hinder för hamnens funktion och således inte medför någon påtaglig skada på riksintresset. Bullersimuleringarna visar att det kommer gå att uppnå goda ljudmiljöer inom Oceanhamnen både inomhus och utomhus på innergårdar. I de mest utsatta lägena närmast cirkulationsplatsen och vid Oceanpirens spets mot färjeläget bör bostäder undvikas. För högre uppskjutande bebyggelse kommer särskilda åtgärder vid fasad krävas för att klara tyst eller ljuddämpad sida. I det fortsatta planarbetet kommer ytterligare bullersimuleringar att genomföras, liksom studier kring karaktären på de olika bullerkällorna för att hantera slagljud, högfrekvent och lågfrekvent buller. Vid kontrollmätning av varifrån ljuden avseende industribuller härrör, är det buller från CT containertruck och vissa fläktar som ger högsta bullerbidraget. För ekvivalent buller nattetid finns ingen dominerande bullerkälla, utan många bullerkällor ger ett likartat bidrag (SoundCon, 2012). 80 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen 11 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 27 29 34 40 41 42 42 42 27 29 33 39 40 41 41 42 23 25 29 36 37 38 38 39 25 28 36 40 41 41 41 40 3 1 2 3 4 5 6 7 8 25 25 27 26 26 26 26 26 25 25 26 26 26 26 25 26 22 22 23 23 23 23 22 23 5 1 2 3 4 5 6 7 8 26 26 27 27 26 26 26 27 25 25 27 27 26 26 26 26 7 1 2 3 4 5 6 7 8 51 51 51 51 52 53 53 53 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 3 9 Bullersimuleringar för industribuller, från Västhamnen, kombiterminalen och Västhamnsverket, visar att riktvärdena innehålls nattetid både som ekvivalent värde och maxvärde. Vid 3, 4 och 5 alternativt 8 våningar, uppgår den ekvivalenta ljudnivån nattetid till 40 dBA eller lägre, förutom vid fasad mot söder närmast kombiterminalen och Västhamnsverket. Den maximala ljudnivån uppgår till 60-65 dBA vid fasader mot söder och som högst till 55 dBA kring Oceanbassängen. Den maximala ljudnivån vid programområdets bebyggelse är 40 dBA (två meter ovan mark) eller lägre, undantaget sydvästra delen av området med fasad mot söder. Samtliga bostadsgårdar klarar riktvärdena för maximal ljudnivå. 11 4 5 1 14 9 10 11 9 8 1 2 3 4 43 42 42 41 43 42 42 41 33 33 32 33 53 52 51 51 22 22 23 23 23 22 22 23 4 1 2 3 4 5 6 7 8 32 34 34 34 41 42 44 45 32 33 34 33 40 41 43 45 27 29 32 29 36 37 41 42 28 30 33 34 43 43 43 43 23 23 24 24 23 23 23 24 23 23 24 24 24 24 23 22 6 1 2 3 4 5 6 7 8 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 27 27 28 28 27 27 27 28 39 39 39 39 39 39 39 39 51 51 51 51 52 53 53 53 47 47 47 47 47 48 48 48 60 60 60 60 60 60 60 60 8 1 2 3 4 5 6 7 8 46 45 43 40 40 41 41 41 46 45 43 40 40 41 41 41 42 42 36 32 32 33 33 33 51 50 49 49 49 49 49 49 22 24 24 23 23 23 23 24 22 23 23 23 23 23 23 24 18 20 19 19 19 19 19 20 21 22 22 22 21 21 21 22 28 30 24 23 23 22 23 24 27 29 24 22 22 22 22 23 25 27 20 20 19 19 19 20 263 31 28 21 20 20 20 21 10 Oceanhamnen , H+ Industribullerutredning Utbredning natt samt nivåer vid fasad Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ljudnivå 2 m över mark ÖVRIGT Utbredningskartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Kolumner i tabell visar våning, ljudnivå dag, ljudnivå kväll ljudnivå natt samt maximal ljudnivå vid fasad (frifältsvärden) Maximal ljudnivå 1 1 2 3 4 5 6 7 8 3 1 2 3 4 5 6 7 8 5 1 2 3 4 5 6 7 8 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 11 1 2 3 4 5 6 7 8 13 1 2 3 4 5 6 7 8 L A,Fmax(dBA) > 65 1 44 44 41 42 2 44 43 41 42 3 44 43 41 42 4 44 43 41 42 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 <= 40 12 1 2 3 4 5 6 7 8 54 53 53 53 53 53 53 53 54 53 53 53 53 53 53 53 49 49 48 48 48 48 48 48 0 59 58 58 58 58 58 58 58 10 20 40 60 80 100 m PROJEKTNUMMER 13 2 1 2 3 4 5 6 7 8 44 44 46 46 46 46 46 46 44 44 46 46 46 46 45 45 14 6 13 2 42 41 43 43 43 43 43 42 43 46 47 47 46 46 46 46 14 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 35 34 36 36 39 38 4 40 40 42 41 42 41 43 43 44 44 45 44 45 44 45 45 45 45 30 32 5 34 36 37 37 40 41 42 42 42 42 10771 33 33 38 39 43 42 41 41 41 41 42 43 BILAGA 02 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM 2012-02-15 7 12 10 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 8 2 > I beräkningarna antas att ljudnivåer nattetid är dimensionerande för industribullret, vilket tidigare utredningar har indikerat. 6 13 > För Västhamnen är måndagar dimensionerande, baserat på redovisade liggtider för fartyg. 7 12 Oceanhamnen, H+ Industribullerutredning 3,4,5 våningar Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ekvivalent ljudnivå natt vid fasad ÖVRIGT > Industribullerutredning. Utbredning natt samt nivåer vid fasad. Ljudfrån Västhamnen, Reservvärmeverket Israel samt Västhamnsverket Oceanha Industribul 3,4,5 vånin Ljud från V Västhamns Ekvivalent ljudnivå natt L A,eq Ekvivalent (dBA) ÖVRIGT > 65,5 - 65,5 60,5 - 60,5 55,5 - 55,5 50,5 Oceanhamnen, H+ - 50,5 45,5 Industribullerutredning - 45,5 40,5 3,4,5 våningar <= 40,5 Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ekvivalent ljudnivå natt vid fasad ÖVRIGT PROJEKTNUMMER 10771 Ekvivalent l BILAGA 07 L A,eq HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson > Industribullerutredning. 3, 4,5 våningar. Ljud från Västhamnen, Reservvärmeverket Israel samt Västhamnsverket GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM 2012-02-15 Ekvivalent ljudnivå natt L A,eq (dBA) Oceanhamn > 65,5 Industribullerut 3,4,5 våningar Ljud från Västr Västhamnsver - 9 65,5 553 15 JÖNKÖPING 60,5 JÄRNVÄGSGATAN WWW.SOUNDCON.SE 036-440 98 80 - 60,5 55,5 - 55,5 50,5 - 50,5 45,5 - 45,5 40,5 <= 40,5 Ekvivalent ljud ÖVRIGT PROJEKTNUMMER 10771 BILAGA 07 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson PROJEKTNUMME 10771 GRANSKAD Torbjörn Appelberg BILAGA DATUM 2012-02-15 > Industribullerutredning. 3, 4,5 våningar. Ljud från Västhamnen, Reservvärmeverket Israel samt Västhamnsverket 08 HANDLÄGGARE Magnus Ing Ekvivalent ljudni (d LTorbjörn A,eq App GRANSKAD JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE DATUM 2012-02-15 > 81 11 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 40 40 41 44 44 45 45 46 24 23 23 24 28 29 30 33 2 1 44 50 2 44 50 3 44 51 4 45 51 3 1 2 3 4 5 6 7 8 54 54 54 54 54 54 54 54 56 56 56 56 56 56 56 56 4 1 2 3 4 5 6 7 8 38 39 41 43 42 43 43 45 31 34 34 39 41 45 47 50 5 1 2 3 4 5 6 7 8 52 51 52 53 54 54 54 54 54 54 54 54 56 56 56 56 6 1 2 3 4 5 6 7 8 40 41 42 42 42 43 43 44 39 38 37 38 40 43 47 49 1 2 3 4 5 6 7 8 45 46 46 47 48 52 53 54 62 63 63 63 63 62 62 62 8 1 2 3 4 5 6 7 8 57 57 57 57 57 57 57 57 69 69 69 69 69 68 68 68 7 1 2 3 4 5 6 7 8 49 49 48 48 49 48 49 49 30 32 34 37 39 43 45 47 1 2 3 4 49 49 49 49 29 28 30 37 11 1 2 3 4 5 6 7 8 59 46 59 49 59 50 59 50 59 50 59 50 59 3 50 59 50 13 1 2 3 4 5 6 7 8 43 43 43 43 43 43 43 44 3 9 Bullersimuleringar för trafikbuller, inklusive vägtrafik, färjetrafik och uppmarschområdet, visar att bullret påverkar programområdet med bebyggelse i 3,4 och 5 alternativt 8 våningar, i alla väderstreck. Beräkningarna av trafikbuller utgår från 10 000 fordon på Sjögatan (10 procent tung trafik) 21 000 fordon på Järnvägsgatan (10 procent tung trafik) samt 6 000 fordon på Terminalgatan (3 procent tung trafik). Den ekvivalenta ljudnivån vid områdets yttre fasader mot väster uppgår till 45-50 dBA. Vid väst- och söderfasader på byggnader som skjuter upp ovanför övrig bebyggelse, mot Oceanbassängen, uppgår ljudnivån till 45-50 dBA ekvivalent nivå. Vid de östra fasaderna på Oceanpiren, mot uppmarschområdet, uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 50-55 dBA förutom på pirspetsen mot färjeläget, där nivån uppgår till 55-60 dBA. Vid fasader mot norr på Oslopiren respektive bebyggelseön, liksom vid några norrvända fasader mot innergårdar inom området, uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 45-50 dBA. Vid bebyggelse mot Sjögatan/Hamnleden uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 50-55 dBA, dock är den 55-60 dBA allra närmast trafikplatsen. Den maximala ljudnivån två meter ovan mark är lägre än 55 dBA inom hela programområdet, förutom inom området närmast cirkulationsplatsen, Oceanhamnen, H+ där ljudnivån uppgår till mellan 60 och 80 dBA vid närmaste bebyggelse. 4 5 11 1 14 9 10 8 2 Trafikbullerutredning 3,4,5 våningar Ljud från vägtrafik, färjetrafik samt uppmarsch Trafikbullerutredning Utbredning samt nivåer vid fasad Ljud från vägtrafik, färjor samt uppmarsch Ljudnivå 2 m över mark 10 ÖVRIGT Utbredningskartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Kolumner i tabell visar våning, ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå från trafik vid fasad (frifältsvärden) Maximal ljudnivå L A,Fmax (dBA) > 80 75 - 80 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 1 <= 55 12 1 2 3 4 5 6 7 8 51 51 51 51 52 52 52 52 14 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 41 40 42 40 42 40 43 40 43 40 43 39 43 41 43 42 44 43 4 46 44 45 48 45 48 0 59 59 59 59 59 59 59 59 10 20 40 60 80 3 100 m PROJEKTNUMMER 9 6 13 Oceanhamnen , H+ 29 35 26 28 28 29 32 34 10771 5 BILAGA 04 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD 5 Torbjörn Appelberg DATUM 2012-02-15 7 7 14 12 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE 9 10 11 8 13 2 6 13 7 12 > Trafikbullerutredning, Utbredning samt nivåer vid fasad, Ljud från vägtrafik, färjor samt uppmarschområde. Ljudnivå 2 m över mark Ocean Ekvivalent ljudnivå vid fasad Trafikbu 3,4,5 vå Ljud frå uppmar ÖVRIGT Ekvivale Oceanhamnen, H+ Trafikbullerutredning 3,4,5 våningar Ljud från vägtrafik, färjetrafik samt uppmarsch Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dBA) ÖVRIGT Ekvivalent ljudnivå vid fasad > 65,5 ÖVRIGT - 65,5 60,5 - 60,5 55,5 - 55,5 50,5 Oceanha - 50,5 45,5 - 45,5 40,5 <= 40,5 > Trafikbullerutredning. 3, 4, 5 våningar, ljud från vägtrafik, färjetrafik samt uppmarschområde Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dBA) PROJEKTNUMMER 10771 > 65,5 BILAGA 16 - 65,5 60,5 HANDLÄGGARE LA Ekvivalent ÖVRIGT - 60,5 55,5 Magnus Ingvarsson - 55,5 50,5 GRANSKAD Torbjörn Appelberg - 50,5 45,5 - 45,5 40,5 DATUM 2012-02-15 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 Trafikbulle 3,4,5 vånin Ljud från v uppmarsch Ekvivale <= 40,5 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE PROJEKTNUMMER 10771 BILAGA 16 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson Ekvivalent L A,eq GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM 2012-02-15 PROJEKTNU > Trafikbullerutredning. 3, 4, 5 våningar, ljud från vägtrafik, färjetrafik samt uppmarschområde 10771 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE BILAGA 15 HANDLÄGGA Magnus GRANSKAD 82 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen VATTEN Vattenkvalitet om skyddsåtgärder inte vidtas. Utifrån ett hundraårigt planeringsperspektiv ska ny bebyggelse inom programområdet anpassas till en dimensionerande framtida medelvattenhavsnivå på +1,0 meter över havet och extrem högvattenhavsnivå på +3,5 meter över havet i RH 2000 för att säkerställa människors hälsa och säkerhet. Hela programområdet ligger på +2,5 meter över havet eller lägre. Programområdet ingår i Rååns avrinningsområde, vilket avser ytvatten. Den grundvattenförekomst som skulle kunna beröras är Helsingborgssandstenen, ett grundvattenmagasin i sedimentär berggrund. Beträffande kustvatten ingår Oceanhamnen i Helsingborgsområdet. Oceanhamnen gränsar till, och är även beroende av, flera samhällsviktiga anläggningar som Öresundsverket (reningsverket), Västhamnsverket (kraftvärmeverk och pelletslager), hamnens verksamhet och väg E4, vilka ska skyddas från översvämning. Skyddsåtgärder inom programområdet måste samverka med skyddsåtgärder för de samhällsviktiga anläggningarna. Ett ramdirektiv för vatten, med syfte att bevara och förbättra både yt- och grundvatten, har tagits fram, gemensamt för EUs medlemsländer. I Sverige har direktivets miljömål lagstiftats genom miljökvalitetsnormer, MKN, för vatten, utifrån beslut om kvalitetskrav för ytvatten och grundvattenförekomster av vattenmyndigheten 2009. Vad gäller grundvattenförekomsten Helsingborgssandsten har Vattenmyndigheten bedömt att det finns risk att god kemisk status inte uppnås till 2015 på grund av att det finns flera större tätorter, industrier och jordbruksmark inom förekomsten. Programområdet är beläget inom ett utströmningsområde, varför en negativ påverkan på grundvattenförekomsten inte bedöms trolig. För att närmare bedöma risken för påverkan på grundvattnet behöver tekniska utredningar genomföras. Beträffande kustvattenförekomsten Helsingborgsområdet har Vattenmyndigheten beskrivit nuvarande status som måttlig ekologisk potential. Bedömningen är att det på grund av dagens mycket höga belastning av kemiska ämnen, är omöjligt att uppnå god ekologisk potential till år 2015, varför målet bör vara att uppnå god ekologisk potential till 2021. Vattenmyndigheten bedömer att det är god kemisk ytvattenstatus, vilket dock grundar sig på en expertbedömning, inte på uppmätta mätvärden. Fördjupande studier kring omfattning av markföroreningar och grundvattenförhållanden bedöms som de viktigaste aspekterna att arbeta vidare med för att undvika negativ påverkan på Öresunds kustområde och grundvatten. Stigande havsnivåer Programområdet ligger inom hamnområde med behov av yttre skydd för att säkra samhällsviktiga anläggningar i hamnen och skydda befintlig bebyggelse. Med hänsyn till det centrala läget och närheten till Knutpunkten har staden i FÖP H+ tagit ställning till att bebygga området, trots risk för översvämningar Alternativa principer för skydd mot översvämning har studerats översiktligt med hjälp av tre scenarier, i syfte att bedöma konsekvenserna av olika skyddsåtgärder. Scenarierna handlar i huvudsak om att bostadsbebyggelsen ska anpassas genom tekniska lösningar till en nivå av +3,5 meter över havet samtidigt som allmän platsmark tillåts översvämmas; att hela programområdet vallas in med en murkonstruktion för att utestänga havet; och att marknivån för ny bebyggelse höjs upp för att skydda bostäder mot översvämning. Konsekvenserna av att enbart anpassa byggnaderna är att fasaderna blir mer slutna i gatunivå, vilket skapar oattraktiva och otrygga gatumiljöer och vistelseytor. Ansvar och kostnader för åtgärder på byggnader faller helt på exploatören, vilket kan försvåra exploateringen. Alternativet med en invallning av pirerna skulle innebära att regnvatten måste pumpas vid stora nederbördsmängder. Tillgängligheten till området och till vattnet skulle försämras. Alternativet med en höjning av marknivån bedöms vara den mest robusta åtgärden på lång sikt, även om lösningen är komplicerad i miljöer där befintlig bebyggelse ska sparas. Kulturmiljövärden kan påverkas negativt vid en utfyllnad, liksom tillgängligheten. Behovet av sanering av marken kan minska då nya massor tillförs, samtidigt som förutsättningarna för ny vegetation förbättras. Det tredje scenariot är utgångspunkt för föreslagna skyddsåtgärder i programförslaget. 83 En höjning av havsnivån kan ge flera effekter på stadens vatten- och avloppsledningssystem (VA-system). Ledningsnätet måste åtgärdas och samordnas med de skyddsåtgärder som tas för översvämningsrisken. En höjning av havsnivån kan även medföra högre nivåer i dagvattensystemet, eftersom det blir ett motstånd i flödet ut mot havet. Dagvattenutlopp måste vara täta så att de inte leder vatten bakvägen upp i systemet. Inom programområdet kan ett separat ledningsnät för dagvatten behövas, för att minska sårbarheten vid hög belastning i det övriga ledningsnätet. En höjning av medelvattennivån av havet innebär motsvarande höjning av grundvattennivåerna, vilket innebär att VA-systemets alla ledningar behöver vara täta för att inte belasta reningsverket. VA-systemet och dagvattensystemet bör studeras i sin helhet för att anpassas till stigande havsnivåer och stigande grundvattennivåer. Alternativ 1: Ny bebyggelse säkras/anpassas till +3,5 m + närhet till vattenytan (gäller framför allt vid kajkanten) + undviker dyr markuppfyllnad? + förenklar mötet med befintlig bebyggelse + investeringar görs inom fastighet i stället för på allmän platsmark? - utmaning att skapa öppna bottenvåningar eftersom öppningar måste kunna stängas med portar - dyrt att anpassa byggnader? - gårdsmiljöer och gator kommer att översvämmas - grundvattenhöjning? Alternativ 2: Marknivån höjs till + 3,5 m + nivåskillnader kan tas till vara för att skapa platser + byggnader kan gestaltas fritt + högre marknivå relativt hamnen möjliggör utsikt + högre marknivå relativt hamnen minskar buller och risker Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på vatten. Förslaget bidrar till att ta tillvara och utveckla befintliga värden samt att samspela med miljön och omgivningen. Vid en utbyggnad enligt programförslaget kommer andelen hårdgjorda ytor att minska i förhållande till dagens situation, främst genom gröna bostadsgårdar men även mindre grönytor inom allmän platsmark, vilket minskar mängden dagvatten från området. De kanaler, eller vattenspeglar, som utgör mynningen till det blågröna stråket, avses kunna planteras med vegetation som har en renande funktion. Olika åtgärder för stigande havsnivåer kommer att studeras vidare inför det fortsatta planarbetet. En ombyggnad av pirerna kommer troligen att innebära att kajerna höjs till en nivå av omkring +2,5 meter över havet mot Oceanbassängen, vilket innebär att resterande höjning sker i bebyggelsen. Bostäder utformas så att bostadsytans golv placeras minst +3,5 meter över havet vid ny bebyggelse. Kontor och servicelokaler ska utformas så att teknisk utrustning och installationer skyddas. Om kajerna bibehålls på befintlig höjd IN på några sträckor, kommer särskilda åtgärderHÖJDSTUDIE i form av murar att krävas för att klara havsnivåhöjningen. Hur förhåller sig om krävs åtgärder? Inför det fortsatta planarbetet krävs särskildaVar studier Kan vi föreslå åtgärd för att få en helhetsbild av höjdsättning, dagvatten- system och VA-ledningar som är anpassat till stigande havsnivåer och stigande grundvattennivåer samt stora nederbördsmängder. Byggnadskonstruktioner under högsta högvattennivå behöver anpassas för att klara översvämning. mötet med O - utmaning att gestalta mötet mellan ny marknivå och befintlig - stora mängder fyllnadsmassa behövs - dyrt? Alternativ 3: Området ”vallas” in för att klara vattennivå + 3,5 m + vallarna kan tas till vara för exempelvis grönstråk med utsikt + vallarna skyddar mot buller och risker + byggnaderna kan gestaltas fritt + ”liten” åtgärd för att skydda hela området - området skärmas av från omgivningen - försvårar utblickar mot vattnet - svårt skapa naturlig koppling till Knutpunkten och Oceanpiren - grundvattenhöjning? < + 2,0 m < + 2,5 m < + 3,5 m Höjdkarta Kartan visar vilka delar av Bredgatanområdet som påverkas av havsnivåhöjning med 2, 2,5 eller 3,5 meter. Inom större delen av området krävs åtgärder. Kring Sockerbruket krävs särskilda åtgärder. 84 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen TEKNISK FÖRSÖRJNING LUFTKVALITET Inom programområdet finns ledningar för vatten, spillvatten, dagvatten samt el. Ute på pirerna är antalet ledningar begränsat, medan det i den södra delen finns ett flertal större ledningsstråk. Programområdets läge, strax norr om några av Helsingborgs anläggningar för stadens tekniska försörjning såsom reningsverk och kraftvärmeverk, medför att flera ledningar förbi områdets södra del är av större dimensioner. I det inre av Oceanbassängen finns ett utlopp för dagvatten, till vilket en stor del av stadens dagvattennät är kopplat. På Oceanpiren finns en elnätsstation som idag försörjer befintliga byggnader på Oceanpiren. Inom vissa hårt trafikerade gator inom Helsingborg visar mätningar och beräkningar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid riskerar att överskridas. Länsstyrelsen i Skåne län har upprättat ett åtgärdsprogram 2007, vilket reviderats 2009 i samarbete med Helsingborgs stad. I rapporten Spridningsmodelleringar 2020 för fyra utredningsalternativ i Helsingborg (Ramböll 2010), görs bedömningen att det, efter åtgärder på Södra Stenbocksgatan, framförallt är på vägavsnittet Drottninggatan – Järnvägsgatan som miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid riskerar att överskridas. Miljökvalitetsnormerna för partiklar riskerar inte överskridas. Enligt åtgärdsprogrammet ska åtgärder på Drottninggatan – Järnvägsgatan genomföras när Österleden är klar 2012. Helsingborgs stad arbetar långsiktigt med olika åtgärder för att dämpa trafiken i hela centrala Helsingborg, dels för att uppfylla miljökvalitetsnormerna, dels för att skapa marginal för ett ökat antal bostäder och verksamheter inom tätorten. Konsekvenser En utveckling av Oceanhamnen enligt programförslaget, med havsbad och andra aktiviteter i och i anslutning till Oceanbassängen, förutsätter en flytt av det stora dagvattenutloppet. Längs Oceangatan går idag flera ledningar för bland annat dagvatten, spillvatten och fjärrkyla, vilka kan behöva flyttas vid en exploatering enligt programmet. Utredning pågår om vilka ledningar som behöver ledas om och i så fall var de ska ligga. I det fortsatta planarbetet kommer EVAA-projektet att bidra med förslag till systemlösningar avseende hanteringen av energi, vatten/avlopp och avfall, se även under rubriken Tidigare ställningstaganden; EVAA – energi, vatten, avlopp, avfall. Konsekvenser Beräkningen av kvävedioxidhalter utifrån antagandet att H+ är fullt utbyggt år 2020 på fem studerade gatuavsnitt visar att halterna är lägre än vad miljökvalitetsnormerna medger, men att det kommer att krävas mätningar. Vid Järnvägsgatan är den beräknade dygnspercentilen mindre än 5 procent från ett överskridande av normen. Beräkningar av hur en utbyggnad enligt programförslaget påverkar luftsituationen i och kring området kommer att behöva genomföras i det fortsatta detaljplanearbetet. 85 LOKALKLIMAT Oceanhamnen möter sundet och är mycket vindutsatt. Den förhärskande vindriktningen är från väst men både väst- och sydvindar är vanliga året om. Solförhållandena är goda, med öppet vatten på flera sidor. En medveten bebyggelsestruktur och utformning skapar förutsättningar för ett gott lokalklimat. Offentliga platser bör lokaliseras och utformas så att möjlighet till lä skapas. I det vind- och saltutsatta läget krävs ett särskilt urval av träd och buskar. Kraven på utemiljöerna växlar också med årstiderna. Konsekvenser samt ge skugga. I det fortsatta planarbetet kommer lokalklimatet att studeras mer i detalj, i syfte att skapa attraktiva utemiljöer för alla årstider. Solstudier har tagits fram utifrån den bebyggelsestruktur som redovisas i programförslaget. Enligt dessa kommer solförhållandena vid vår- och höstdagjämning att bli förhållandevis goda inne på bostadsgårdarna och mycket goda längs Oceanpirens och Oslopirens västra kajpromenader. Oceanbassängen, och de publika rummen kring denna, är väl solbelysta. Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på lokalklimat. Förslaget bidrar till att samspela med miljön och omgivningen. På kvartersgårdarna finns förutsättningar att skapa ett gott mikroklimat med goda sol- och skuggförhållanden. Vegetation och lägre bebyggelse på gårdarna kan bidra till att förbättra mikroklimatet genom att vinden hindras och trycks upp över taklandskapet. I de publika rummen föreslås i första hand trädvegetation, vilken hjälper till att bryta och dämpa vinden > Solskuggdiagram, 20 mars kl 11.00 > Solskuggdiagram, 23 september kl 11.00 > Solskuggdiagram, 20 mars kl 15.00 > Solskuggdiagram, 23 september kl 15.00 86 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN OCH MARKFÖRORENINGAR BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Oceanhamnens pirer är uppbyggda med utfyllningsmaterial, troligtvis av varierande karaktär. Ett kol- och koksupplag har funnits på Oceanpiren, i övrigt har hamnverksamhet med lastning och lossning dominerat. I varvsområdet runt den nuvarande torrdockan etablerades Helsingborgs varv 1880 och här förekommer cancerogena polyaromatiska kolväten och högre halter av koppar, bly och zink (Simonsson, Helsingborgs stad 2008). En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts inom H+ området (Tyréns 2010-11-22) med åtta skruvborrningar analyserade på Oceanpiren. Provborrningarna visar att marken, till tre meters djup, består av sand, vittrad lersten, sandsten och morän med ställvisa inslag av tegel, aska och trä som underlagras av sand. Marknivån ligger på i huvudsak +2,5 meter över havet och grundvattenytan ligger cirka två meter under marknivån. Resultaten från mätningar visar på förhöjda metallhalter ner till tre meters djup, förhöjd halt av lättflyktiga kolväten två och tre meter under ytan. I fält noterades oljelukt i ytligt och i vissa på djupare lager. Grundvattenprover visar på låga nivåer eller nivåer under rapporteringsgräns för metaller och organiska ämnen. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på geotekniska förhållanden och markföroreningar. Förslaget bidrar till att samspela med miljön och omgivningen. Inför det fortsatta planarbetet behöver kunskapen om föroreningssituationen fördjupas. Det kommer att krävas miljötekniska markundersökningar och föroreningssituationen avgör i första hand saneringsåtgärdernas omfattning. Fortsatta studier kring pirkonstruktion, anpassning till stigande havsnivån och markföroreningar kommer ligga till grund för hur förorenad jord ska hanteras och minimera negativ påverkan på människors hälsa och havsvattnets kvalitet. En utbyggnad enligt programförslaget innebär inte någon större miljöpåverkan på omgivningen. Exploateringen kan istället bidra till en minskning av miljöpåverkan genom att förtätning i ett centralt, stationsnära läge på redan ianspråktagen mark minskar trafikalstringen och främjar miljövänliga transporter. Tillkommande grönska på bostadsgårdarna kan bidra till att vattenkvaliteten i hamnbassängerna kan förbättras. Planering av bostadsbebyggelse i ett område omgivet av hamnverksamhet, trafikleder och med risk för översvämning vid stigande havsnivåer innebär en komplex planeringssituation. Föreslagen bebyggelse kan även innebära en risk att tillståndspliktig verksamhet som hamn, reningsverk och kraftvärmeverk påverkas negativt, vilket måste utredas och minimeras, även med hänsyn till eventuell påverkan på riksintresse hamn. Då det finns en risk för betydande miljöpåverkan kommer den fortsatta detaljplaneprövningen att omfatta en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 87 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Inom Oceanhamnen finns idag inga boende och endast ett fåtal verksamma. Tillgängligheten till området är mycket begränsad och det finns idag inga målpunkter för allmänheten. Helsingborg är en segregerad stad så tillvida att människor med olika förutsättningar är bosatta i olika stadsdelar, men även med avseende på skillnader i hälsa, inkomst och utbildningsnivå. En av H+ projektets stora utmaningar är att minska de fysiska och mentala barriärerna och göra staden till en attraktiv helhet. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på sociala förhållanden. Förslaget bidrar till att införliva stadsdelen i staden och att skapa en attraktiv stadsdel från första stund. En utveckling av Oceanhamnen enligt programförslaget innebär att centrala Helsingborg utvidgas och närmar sig vattnet, vilket skapar en ny mötesplats för Helsingborgarna. De offentliga rummen inom Oceanhamnen kan innehålla olika aktiviteter och utformas för många målgrupper, vilket främjar möten mellan människor och att nya sociala nätverk uppstår. Vattnet är i sig en stark dragningskraft men platserna och stråkens utformning har betydelse för om alla känner sig välkomna och trygga. Det finns en risk att det, trots variation i upplåtelseform och bostadsstorlekar, initialt blir en homogen invånargrupp i Oceanhamnen, vilket kan motverka målet att H+ ska bidra till en ökad integration mellan stadens invånare. En begränsad tillgänglighet till Oceanhamnen innan Södertunneln är byggd och uppmarschområdet försvunnit, komplicerar visionen att skapa en gemensam mötesplats. När attraktiva kopplingar till centrala staden, Knutpunkten, Bredgatanområdet och Söder finns, som överbryggar de fysiska barriärerna, kommer utbyggnaden att skapa nya rörelsemönster för Helsingborgs invånare och förhoppningsvis nya möten mellan människor från olika stadsdelar. En blandad stad med många funktioner främjar rörelser även under kvällstid, vilket ökar trygghetskänslan och viljan att röra sig i området. I en tät stadsdel är balansen mellan privata och offentliga rum viktig både för boende och för besökare. Barnens behov att kunna leka fritt på kvartersgården tillgodoses, samtidigt som de publika rummen kring Oceanbassängen och längs kajerna utformas med god tillgänglighet för både barn och äldre. Programförslaget ger stadens södra stadsdelar möjlighet till vattenkontakt, men tillgången till parkmark och rekreationsytor för de boende inom området kommer att vara begränsad. Stadsparken, framtida rörelsestråk till Västhamnsfisket och det framtida blågröna stråket blir värdefulla komplement för lek, motion och vila. Den största utmaningen är att skapa en attraktiv och trygg miljö för boende och besökare redan vid första utbyggnadsetappen. Möjligheterna att utveckla temporära aktiviteter kring Oceanbassängen har stor betydelse om området ska bli en av stadens mötesplatser redan i ett tidigt skede. 88 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen EKONOMI Exploatering Programområdet som helhet föreslås bebyggas med en hög täthet, eller exploateringsgrad, vilket är ett mått på hur tät bebyggelsen inom ett område är. Exploateringsgraden kan beräknas på olika sätt, men en vanlig metod som används i det aktuella fallet, är att dividera antalet BTA (byggnadernas bottenarea x antalet våningar) med områdets areal, inklusive gator, torg och parker samt till vägmitt av omgivande gator. I den ursprungliga uppskattningen av utbyggnadspotentialen inom H+ området gjordes ett överslag baserat på exploateringsgraden 1,0, vilken gav 1 000 000 m2 BTA inom H+ området som helhet, inklusive de offentliga ytorna. Inom ett mer avgränsat område kan definitionsmässigt exploateringsnivån bli högre, beroende på hur mycket friytor som tas med som underlag för beräkningen. Inom Oceanhamnen är ambitionen att hålla en högre täthet, med hänsyn till att området ligger centralt och kollektivtrafiknära och att marken bör nyttjas resurseffektivt. Att bebygga mark som tidigare använts för hamnändamål medför också höga exploateringskostnader, vilket i sig förutsätter en hög exploatering. Av- sikten är att området ska motsvara en tät innerstadskaraktär, där såväl många boende som arbetsplatser och service ger en varierad och levande stad. Oceanhamnens direkta närhet till havet ger god tillgång till ljus och luft, varför en högre exploateringsnivå bedöms rimlig. En ambition är att inom Oceanhamnen möjliggöra för över 220 000 m2 BTA. Då kan en högre kvalitet i det offentliga rummet finansieras, men det måste vägas mot vilken boendekvalitet det ger. Utredning pågår kring exploateringsgraden i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Exploateringsnivån hänger samman med ett flertal faktorer. Byggnadshöjder och gårdsstorlekar måste anpassas så att goda ljusförhållanden och attraktiva miljöer kan tillskapas för såväl boende som verksamma inom området. Storleken på gemensamma stadsrum som gator, torg och parker måste anpassas efter vilka funktioner och målgrupper som ytorna ska serva. Hur bilparkering anordnas, om den förläggs under mark, i gemensamma parkeringshus eller i markplan, påverkar såväl exploateringsgraden som områdets attraktivitet. Att avsätta större markytor för parkering omöjliggör en kvalitativ hög exploatering. Inom kvar- > Söder 100 m > Oceanhamnen > Norra Hamnen 100 m 100 m > Söder > Norra Hamnen 89 ter som nästan uteslutande rymmer verksamheter kan gårdarna minskas och ibland höjas för att möjliggöra parkeringsgarage eller servicelokaler, vilket påverkar exploateringsgraden. De struktur- och volymillustrationer som tagits fram till planprogrammet visar cirka 160 000 m2 BTA, vilket ger ett nettoexploateringstal på 1,3. I denna uträkning har inte BTA i form av upphöjda innergårdar, gårdsbebyggelse, takvåningar och burspråk tagits med. I det fall exploateringen totalt uppgår till över 220 000 m2 BTA skulle det kunna ge ett nettoexploateringstal på närmare 1,9. Exploateringsgraden för respektive kvarter kommer dock att variera. En tät innerstadsstruktur kan, på ett enskilt kvarter, ge upp till 3,0 i fastighetsexploateringstal. Som helhet, bland annat beroende på funktion och utformning samt hur mycket friytor som tas med som underlag för beräkningen, kan dock inte denna nivå uppnås. Som jämförelse är exploateringsgraden i Norra Hamnen i Helsingborg 0,9, medan kvartersbebyggelsen på Söder har en exploateringsgrad på 1,1. I beräkningen ingår all kvartersmark och all allmän platsmark inom respektive område, dock inte hamnbassängerna inom Oceanhamnen. Kvarteren inom Oceanhamnen, såsom redovisat i planprogrammets illustrationer, håller sig i huvudsak kring fem våningar, vilket ger eftersträvad stadskaraktär. En sådan höjd på bebyggelsen möjliggör också proportioner mellan hushöjd och gårdsstorlek som är lämpliga för goda boendemiljöer. Inom Oceanhamnen eftersträvas varierade hushöjder för att möjliggöra olika bebyggelseformer. Inne på gårdarna, eventuellt på upphöjda gårdar, kan stadsradhus i två-tre våningar vara lämpligt medan det i strategiska lägen bedöms vara möjligt med byggnader i nio-tolv våningar. Vidare eftersträvas en tydlig indelning av kvarteren i flera fastigheter och fasader med markerade trapphuslängder, för att uppnå attraktiva gaturum. Under programsamrådet kommer exploateringsnivåerna studeras vidare för att nå en samlad och god avvägning mellan exploateringsnivå, genomförbarhet och rumsliga kvaliteter. Exploateringsgraden studeras även vidare vid upprättandet av respektive detaljplan. Genomförande En utbyggnad av Oceanhamnen i enlighet med programförslaget förutsätter en rad kommunala investeringar avseende iordningställande av marken för byggnation, infrastruktur etcetera. En stor del av arbetet krävs i tidigt skede såsom förstärkning och utformning av kajkonstruktioner, eventuell marksanering, iordningställande av kajpromenader och kanaler eller motsvarande funktioner för kontakt mellan mark och vatten. Parallellt med iordningställandet av programområdet, krävs investeringar i kringliggande gatunät samt i gång- och cykelförbindelser mellan Oceanhamnen och stadskärnan, Knutpunkten, Söder och Bredgatanområdet. I det fortsatta planarbetet kommer nivån på innehållet och utformningen av de publika rummen inom Oceanhamnen, inklusive antal och utformning av kanaler och ökonstruktioner, att klargöras. Kvaliteten kommer att studeras i samklang med investeringsviljan hos kommande aktörer i området, i syfte att ytterligare stärka områdets värde, karaktär och möjligheterna för fortsatt utveckling. Ett ökat samförstånd mellan berörda aktörer, exploatörer, staden och befintliga verksamheter bedöms kunna öka viljan att satsa och hålla en hög kvalitet inom området, med kanaler och öar, vilket är starkt bidragande till att uppfylla visionen om att skapa Öresundsregionens mest attraktiva vattennära boende. Med hänsyn till Oceanhamnens attraktiva läge precis vid havet och mitt i centrala Helsingborg, bedöms den generella prisnivån kunna ligga något högre än i andra delar av staden. Den slutliga utformningen av området får vägas mot de ekonomiska förutsättningarna.
© Copyright 2024