Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar

sektorsövergripande integrerad plan.docx
Sektorsövergripande integrerad plan för
hållbar stadsutveckling i Malmö 2014-2020
2 (13)
1. Inledning
2. Bakgrund
2.1
Malmö stads EU-arbete
3. Sektorsövergripande plan
4. Malmömodellen
4.1
Geografiskt prioriterade områden
4.2
Fokusområden i Malmömodellen
4.2.1 Sysselsättning
4.2.2 Bostadsutveckling
4.2.3 Infrastruktur
4.3
Prioriterade utmaningar
4.3.1 Segregation och utanförskap
4.3.2 Bostadsförsörjning
4.3.3 Hållbar förnyelse ab bostäder och områden
4.4
Fondsamordning
5. Ansökningsförfarande
5.1 Sektorsövergripande plan
5.2 Ansökan
5.3 Malmö stad helpdesk
5.4 Implementering i verksamheten
6. Exempel på aktiviteter
3
4
4
6
7
7
9
9
7
8
9
9
9
9
10
11
11
11
11
11
12
3 (13)
1. Inledning
Under hösten 2014 beslutade Näringsdepartementet att Malmö stad skulle få ta del av
den särskilda storstadssatsningen som EU-kommissionen inrättat för
strukturfondsperioden 2014-2020. Satsningen består i särskilda stadsutvecklingsmedel
som Tillväxtverket tillhandahåller inom insatsområde 5 i det regionala operativa
programmet.
Enligt Tillväxtverkets regler ska det område som tilldelas
stadsutvecklingsmedel(insatsområde 5) utarbeta en sektorsövergripande plan som visar
på vilket sätt staden prioriterar medlen. Malmö stad har processat fram en modell
(Malmömodellen) som visar på stadens utmaningar inom berörda områden. Dessa
fokusområden och utmaningar utgör stommen i Malmömodellen och det är kring
dessa områden projekt inom insatsområde 5 ska ta utgångspunkt i.
4 (13)
2. Bakgrund
I programområdet Skåne-Blekinge är Malmö den största staden och regionens
starkaste tillväxtmotor. Kunskap och innovation tillsammans med mångfalden av
människor är en del av den starka tillväxttakten. Koncentrationen av människor
stimulerar såväl innovativ verksamhet som en positiv livskvalitet. Det är även i Malmö
utmaningarna för hållbar stadsutveckling är som mest koncentrerade. Det innefattar
frågor inom samtliga tre hållbarhetsdimensioner.
Eftersom Malmö är regionens största tillväxtmotor är det av stor betydelse att göra
insatser inom hållbar stadsutveckling som gynnar hållbar tillväxt i regionen som helhet
och innovativa samt entreprenöriella insatser i Malmö i synnerhet.
Malmö är en av Europas snabbast växande städer, men också en transitstad. Under en
20-årsperiod har nära en halv miljon människor bott i Malmö. Under samma period
har Malmö genomgått en djup ekonomisk kris och återhämtat sig genom
omvandlingen från industristad till kunskapsstad vilket inneburit stora satsningar som
till exempel Malmö högskola, Öresundsbron och utvecklingen av Västra hamnen. En
stor del av Skåne-Blekinges arbetstillfällen finns i Malmö, men trots att staden har haft
en mycket positiv sysselsättningstillväxt är arbetslösheten fortfarande hög och andelen
sysselsatta låg.
Malmö har som Sveriges tredje största storstadskommun haft den största procentuella
sysselsättningstillväxten av de tre storstäderna. Malmös utveckling och tillväxt har
under förra strukturfondsperioden 2007-2013 varit av regional och gränsregional
karaktär. På uppdrag av Malmös kommunstyrelse 2013 inrättades en kommission för
ett socialt hållbart Malmö. Kommissionen tog fram mål och strategier för en stärkt
social inkludering genom minskade skillnader i hälsa. Kommissionens
forskningsbaserade arbete utgör kunskapsunderlag för insatsområdet.
De sociala utmaningarna består i att många av bostadsområdena är i ett stort behov av
förnyelse . Förnyelsebehoven är mycket kostsamma om inte en helhetssyn på
samhällsutmaningarna tillämpas som också inkluderar bostadsproduktion, förnyelse,
energieffektivisering tillsammans med socioekonomisk utveckling. Eftersom
variationen mellan bostadsområdena är stor ställs höga krav på lokalt anpassade
modeller och processer för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling.
Samtidigt som Malmö präglas av sociala utmaningar utgör stadens befolkningstäthet
den potential med nödvändiga resurser som krävs för att kunna lösa dessa utmaningar
En hög innovationsförmåga i Malmö ska kunna fungera som exempel och inspirera
regionen i sin helhet och ska därför ses som något som kan komma hela regionen till
del och bidra till hållbar regional tillväxt, genom stärkt produktivitet och ökad
sysselsättning.
(Källa: Tillväxtverket, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stads
Översiktsplan, Malmö stad Tillväxt och skattekraft 2015)
2.1 Malmö stads EU-arbete
Sedan Sveriges inträde i den europeiska unionen 1995 har Malmö stad arbetat aktivt
med stadsutveckling med stöd från strukturfonderna. Under åren har ambitionsnivån
på strukturfondsarbetet gradvis höjts och justerats. Idag har Malmö stad ett väl
fungerande arbetssätt vad gäller strukturfondsarbete och aktiviteten bland stadens
förvaltningar är hög. Arbetet med strukturfonderna har varit långsiktigt och
områdesbaserat. Staden har bedrivit projekt inom många olika program,
delfinansierade av URBAN och URBACT, Interreg-programmet där Malmö och
Köpenhamn funnit samarbetsprojekt, CIVITAS, FP7 fram till dagens Horizon 2020
och inte minst regional- och socialfond.
5 (13)
Strukturfondsmedel ger staden en unik möjlighet att våga tänka otraditionellt och
pröva nya idéer. EU-medel ger en möjlighet till innovativt arbete, hållbar
strukturomvandling av tjänster, metoder och system.
Malmö stad genomför årligen en internationell redovisning där projektverksamhet och
internationell aktivitet i övrigt rapporteras. Redovisningen är ett viktigt verktyg för att
belysa stadens utveckling med stöd av strukturfondsmedel.
Samarbete kring strukturfonderna sker även via storstädernas nätverk där Göteborg,
Stockholm och Malmö ingår. Städerna har olika utmaningar men hur dessa kan tacklas
med stöd av EU-medel är gemensamt för alla.
6 (13)
3. Sektorsövergripande plan
Malmö stad är ansvarig för att ta fram en sektorsövergripande integrerad plan i enlighet
med insatsområdets investeringsprioriteringar och specifika mål1. Planen kommer att
ligga till grund för insatser inom insatsområde 5. Med Malmös utmaningar som
utgångspunkt är det viktigt att använda den potential och de samordningsvinster som
kan uppstå genom samverkan och erfarenhetsutbyte mellan en mångfald av aktörer
(inkl. näringsliv-, offentlig-, idéburen sektor samt högskolor och universitet och
invånare) på lokal, mellankommunal, regional, nationell och internationell nivå.
Vad menar vi med sektorsövergripande
Den sektorsövergripande planen visar på stadens fokus och prioriteringar och ska
fungera som stöd för de aktörer som önskar genomföra projekt inom insatsområde 5.
Planen ska kunna möjliggöra synergieffekter mellan olika projekt samt skapa möjlighet
till fondsamordning (se vidare 6.3). Aktörers olika expertområden ska tas tillvara för att
skapa nya, innovativa projekt där sociala och näringslivsinriktade frågor vävs samman.
Styrdokument för Malmö stad
Malmö stad projektverksamhet utgår från kommunfullmäktiges mål och vilar på av
kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Projektverksamhet ska understödja
inriktning och mål i densamma. Utöver de centrala styrdokumenten har stadens
nämnder specifika styrdokument.
För insatsområde 5 har Malmö stad tagit fram Malmömodellen som är ett nytt
integrerande sätt att arbeta utifrån stadens utmaningar och prioriteringar för att i
projekt arbeta med både sociala och näringslivsfrågor.
1
1. www.tillvaxtverket.se
7 (13)
4. Malmömodellen
Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt
och anger färdriktning utifrån stadens utmaningar för projekt inom insatsområde 5,
stadsutveckling i EU:s nya sammanhållningspolitik för åren 2014-2020. Modellen är
framtagen på uppdrag av Malmö stads förvaltnings- och bolagschefsgrupp.
Malmömodellen består av fyra områden:
- Geografiskt prioriterade områden
- Fokusområden
- Utmaningar
- Fondsamordning
4.1 Geografiskt prioriterade områden via Malmö modellen
För att ta del av medlen i insatsområde 5 har Malmö stad beslutat prioritera 4 specifika
områden vilka omfattas av två områdeskategorier: stationsnära för
transportinfrastruktur och utvecklingsområden2. Dessa prioriterade områden utgörs av:
Stationsnära områden: Östervärn, Rosengård, Persborg,
Utvecklingsområden: Lindängen
Stationsnära områden utgör områden i eller i nära anslutning till planerade stationer
såsom spårburen kollektivtrafik inom Malmöringens geografi.
Utvecklingsområden utgörs av områden som är föremål för utveckling i form ex.,
förtätning, nya mötesplatser, cykelstråk och andra kollektivtrafikförbindelser.
Projekt ska omfatta och ha sin centrala verksamhet i ett eller flera av de prioriterade
områdena. Viss flexibilitet råder om projekt tangerar utanförliggande områden. I de fall
geografin inte överensstämmer med planen ska detaljerad förklaring infogas i
projektinformationen (se Malmö stads arbetsordning för insatsområde 5).
Förutom den geografiska karaktären ska projekt ligga i linje med Malmö stads
projektförslag (se s. 12) samt svara upp till Tillväxtverkets operativa program.
2
Benämning från Översiktplanen 2014
8 (13)
Stationsnära områden
Utvecklingsområde
Stationsläge med röd markering ingår ej
Källa: Översiktsplan för Malmö planstrategi bearbetad genom Malmömodellen
9 (13)
4.2
Fokusområden i Malmömodellen
Projekt inom insatsområde 5 ska ha ett av Malmömodellens fokusområden som tema i
projektet från vilket verksamheten tar sin utgångspunkt..
4.2.1 Sysselsättning
Malmö har som Sveriges tredje största storstadskommun haft den största procentuella
sysselsättningstillväxten av de tre storstäderna i landet. Eftersom Malmö är den
starkaste tillväxtmotorn i regionen finns här också de flesta arbetstillfällena. Kraftig
befolkningsökning samt stark inflyttning har bidragit till tillväxttakten. Här finns dock
en fortsatt hög andel arbetslösa. Även andelen unga vuxna befinner sig i högre grad än
andra kommuner i arbetslöshet. Initiativ ska riktas mot målgrupperna i samverkan med
andra samhällsaktörer för att på nya sätt rikta fokus på målgruppens utmaningar och
finna lösningar.
4.2.2 Bostadsutveckling
Malmö arbetar aktivt med att utveckla och skapa levande närområden med det
befintliga och-eller nya bostadsutbudet. Bostadsutvecklingens kärna ligger i ökad
livskvalitet för de boende. Att hitta nya innovativa lösningar och att finna nyttan med
bostadsutveckling ger mervärde för alla berörda parter. Bostadsutveckling i Malmö är
en utmaning som behöver nya lösningar från fler aktörer.
4.2.3 Infrastruktur
Ytterligare fokusområde är infrastruktur i de geografiskt prioriterade områdena. Det
handlar om att utveckla befintliga områden och anpassa utifrån de boendes
livssituationer. Att utveckla områden så att de blir tillgänglighetsnoder för de boende
handlar om cykelstråk, centrum och offentliga rum men också om elektronik- och
mediasatsningar för ökad tillgänglighet.
4.3 Utmaningar
Ett eller flera av de prioriterade utmaningarna ska arbetas in som ett genomgående
tema i projekten och vikt ska läggas vid att utarbeta former för att synliggöra
utmaningen/arna.
4.3.1 Segregation och utanförskap
Segregation handlar om både geografiska och socioekonomiska avgränsningar mellan
olika grupper i samhället. Inkomstfattigdomen har ökat och omfattar tre av tio
Malmöbor samtidigt har tidslängden för beroende av kommunalt försörjningsstöd ökat
i hushåll det senaste decenniet. Segregationen i Malmö tenderar även att ha etniska
förtecken då områden med hög andel låginkomsttagare och lågutbildade ofta
sammanfaller med hög andel invånare födda utanför Norden och Västeuropa.
I motsats tenderar välbärgade områden i staden vara platser för högutbildade
medborgare med svensk eller nordisk härkomst. Den etniska segregationen i staden
överensstämmer väl med utanförskapet i samhället i stort där utomnordiskt födda är
överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken.
10 (13)
4.3.2 Bostadsförsörjning
En hög inflyttning, unga, studenter, nyanlända, till Malmö samt ett högt barnafödande
har gjort att det befintliga bostadsbyggandet inte räckt till. I förlängningen får detta fler
konsekvenser som kan leda till social utslagning och hemlöshet. Under de senaste åren
har en rad initiativ tagits som gjort att den sociala hemlösheten minskat i Malmö och
att utbudet ökat för de med låg inkomst. Samtidigt har den strukturella hemlösheten
ökat i takt med att Malmös befolkning vuxit. För att bostadsförsörjningen i Malmö ska
fungera måste flera olika aktörer samverka för att möta dessa utmaningar.
4.3.3 Hållbar förnyelse av bostäder och områden
I Malmö finns ett flertal bostadsområden som står inför stora utmaningar.
Förnyelsebehoven av bostäderna är kostsamma om inte en helhetssyn på
samhällsutmaningarna tillämpas som inkluderar produktion, energieffektivisering,
klimatanpassning, föroreningar tillsammans med socioekonomisk utveckling. Eftersom
variationen mellan bostadsområdena är stor ställs höga krav på lokalt anpassade
modeller och processer för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Den
hållbara förnyelsen ställer också krav på det offentliga rummet som ytterligare plats för
de boende. Ett samspel mellan bostäder och dess omgivning är av vikt vid insatser av
detta slag.
4.4 Fondsamordning
För att skapa förutsättningar för en hållbar stadsutveckling är samverkan mellan
regionalfond och socialfond av vikt. För att maximera projektinsatser uppmanas
stödmottagare tillvarata möjligheten att genomföra socialfondsinsatser parallellt med
regionalfondsprojekt och om möjligt andra fonder.
11 (13)
5 Ansökningsförfarandet
5.1 Sektorsövergripande plan
Planen antogs av Malmö stads kommunstyrelse 150527 670 och därefter av
Tillväxtverket som förvaltar Skåne-Blekinge regionalfondsprogram. Planen gäller under
programperioden 2014-2020 och utlysningar inom stadsutveckling följer
Tillväxtverkets ordinarie utlysningar för hela Skåne-Blekingeregionen (löpande). Under
programperioden kan den sektorsövergripande planen vid behov revideras inom
ramarna för Skåne-Blekinges regionalfondsprogram.
5.2 Ansökan
Ansökningar inom insatsområde 5 söks centralt via Tillväxtverkets hemsida 3 .
Malmö stad får efter ansökningstidens slut av Tillväxtverket uppgift att göra ett urval
av inkomna ansökningar utefter Malmö stads uppsatta kriterier. Tillväxtverket tar
därefter över det fortsatta urvalet av ansökningar och skickar dessa till
strukturfondspartnerskapet som tar det slutliga beslutet.
5.3 Helpdesk
Malmö stads helpdesk, stadskontorets funktion på avdelningen för Samhällsplanering,
koordinerar arbetet samt inhämtar information från Malmö stads förvaltningar när det
gäller övriga projekt inom regional- och socialfonden samt Interreg. Helpdesken står
till förfogande vad gäller insatsområde 5 och dess operativa program, fokusområden,
prioriteringar och geografi samt möjligheten till fondsamordning.
5.4 Implementering i verksamheten
Projekt uppmanas att i ett tidigt skede beskriva de ekonomiska och personella
förutsättningarna att inom berörd verksamhet säkra projektets fortlevnad efter
projektperiodens slut.
3
www.minansokan.se/tvv
12 (13)
6
Exempel på aktiviteter för projekt
Projekt ska följa det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge och
programmets insatsområde 5 Hållbar stadsutveckling (annex) med fokus på två
specifika mål – 1b fler innovationer som svar på lokala samhällsutmaningar som
bidrar till en hållbar stadsutveckling och 3a stärkt lokalt entreprenörskap för
ökad sysselsättning.
En framgångsfaktor är samordning mellan olika interna och externa aktörer som
näringslivets medverkan och intressenter samt mellan fonder och program för
bättre synergieffekter mellan projekt. Balans mellan de tre
hållbarhetsperspektiven är prioriterad.
Nedan följer exempel på inriktningar för projekt inom hållbar stadsutveckling
inom ramen för M almö stads M almömodellen.
1b: stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
•
Etablera sektorsövergripande innovationsplattform kring temat hållbar
stadsutveckling i anslutning till prioriterade stationsnära områden i Malmö.
•
Projekt där mötesplatser i det offentliga rummet kartläggs och synliggörs
med fokus på social hållbarhet. Arbetet sker i samverkan med privata aktörer,
idéburen sektor samt lärosäten.
•
Upphandlingsförfarande kring socialt företagande och socialt integrerande
företag
•
Etablera living labs för innovativa lösningar utifrån områdenas
hållbarhetsutmaningar
•
Partnerskap för gröna- och klimatsmarta lösningar
•
Pröva och demonstrera innovativa lösningar kring infrastruktur och
kollektivtrafik.
3a: öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag
•
Nya innovativa lösningar för att fylla tomma lokaler i eftersatta och otrygga
områden med lokala företagsetableringar. Projekt ska bygga på samverkan
mellan offentlig och privat sektor samt finna lösningar på nya, otraditionella
sätt.
•
Etablera hantverksinkubator som ska skapa förutsättningar för hantverkare
att på bästa sätt själva bygga ett växande företag genom exempelvis att erbjuda
coachning och expertrådgivning, kontakter och strategisk affärsutveckling för
att kunna använda ny teknik, nya metoder och verktyg.
13 (13)
•
Utveckla plattform med inriktning tjänstesektor för unga kvinnor i direkt
samverkan med befintlig projektverksamhet med kvinnor i fokus.
•
Insatser för att utveckla lokala mötesplatser för entreprenörer.
•
Utveckla framtida investeringsprojekt för företagsetableringar i mindre
attraktiva områden.
Plattform/aktivitetscentrum som erbjuder coachning i entreprenörskap och
mentorskap för ungdomar som vill vidareutveckla sina idéer genom att
använda personligt kapital. Syftar att främja företagsutvecklingen genom att ge
marknaden möjlighet att se behov av tjänster och produkter.
•
•
Etablera partnerskap som syftar till att stimulera näringslivsetableringar och
investeringar för att fler arbetstillfällen ska skapas. Partnerskapet arbetar för att
utvidga och stärka samarbetet kring lokal utveckling med fokus på arbete och
näringsliv. Integrerad del i projektet är att arbeta med områdets attraktivitet
och synliggöra investeringspotentialen i syfte att åstadkomma fler
näringslivsetableringar för att på sikt skapa fler jobb.
•
Tvärsektoriella samverkansprocesser med fokus att långsiktigt utveckla
lokala samhällsutmaningar genom entreprenörskap och innovationssatsningar.
•
Skapa mötesplatser/inkubatorer där näringsliv, offentliga institutioner och
den idéburna sektorn samverkar för att stödja stadens sociala hållbarhet
genom innovation och entreprenörskap.
•
Utveckla möjligheter att stärka internationalisering av företag inom hållbar
stadsutveckling.
•
Främja företagsinvesteringar kopplat till forskning och innovation genom
att utveckla synergieffekter mellan företag och kunskapscentra.
•
Stödja piloverksamhet i tidig förstagångsproduktion för nyetablerade
företag.
•
Hitta nya arbetssätt och lösningar för en hållbar stad i form av nya
produkter, tjänster och systemlösningar utifrån invånarnas behov t.ex. BID
•
Insatser som stärker det lokala entreprenörskapet och de boendes
delaktighet i utvecklingen av det egna stadsområdet.