Sektorsövergripande plan för hållbar stadsutveckling i
Malmö stad 1 (3) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-06-04 Vår referens Ulrika Lagergren Utvecklingssekreterare [email protected] Sektorsövergripande plan för hållbar stadsutveckling i Malmö 2014-2020 STK-2015-670 Sammanfattning Under hösten 2014 beslutade Näringsdepartementet att tilldela Malmö stad medel ur SkåneBlekinges regionalfond insatsområde 5, stadsutveckling. På uppdrag av Tillväxtverket, som är den förvaltande myndigheten för regionalfonden, har stadskontoret skrivit fram en sektorsövergripande plan som visar på vilket sätt medlen ska användas. Den sektorsövergripande planen utgår från Malmömodellen som är ett förvaltningsövergripande förslag på ett gemensamt arbetssätt och som anger färdriktning utifrån stadens utmaningar för projekt. Modellen är framtagen på uppdrag av Malmö stads förvaltnings- och bolagschefsgrupp och omfattar fokusområden, utmaningar, geografiska avgränsningar samt ökad samordning mellan fonder och program. Förslag till beslut [Här skriver du beslutande instans] föreslås besluta att godkänna föreliggande sektorsövergripande plan för hållbar stadsutveckling i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU 25/5 sektorsövergripande plan Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-05-25 KS Arbetsutskott 2015-06-08 KS Arbetsutskott II 2015-06-08 Kommunstyrelsen 2015-06-09 Ärendet SIGNERAD 2015-05-21 Bakgrund: Malmö stad har fått ett särskilt uppdrag från Näringsdepartementet att planera för stadsutvecklingsmedel inom insatsområde 5 i det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge 2014-2020. Medlen i insatsområdet uppgår till 10 milj euro. Utifrån uppdraget beslutade förvaltnings- och bolagschefsgruppen den 10 oktober 2014 att ge stadsdirektörens styrgrupp för omvärld (representerad av förvaltningscheferna för fastighetskontoret, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, stadsområde Söder, kulturförvaltningen och miljöförvaltningen) i uppdrag att återkomma med förslag på arbetssätt och prioriterade fokusområden. Tjänstemannaberedningen 2 (3) på stadskontorer fick i sin tur uppdrag att ta fram underlag till styrgruppen och en tillfällig förvaltningsövergripande arbetsgrupp i denna fråga bildades. Arbetet resulterade i Malmömodellen. Malmö stads åtagande inom Malmömodellen tar utgångspunkt i kommunfullmäktigemålen. Modellen ska ses som en samordnande modell för att möta stadens sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Modellen stödjer samarbete mellan olika lokala och regionala aktörer samt för att utveckla befintliga och nya samarbetsarenor och testbäddar inom den nya programperioden 2014-2020. Den sektorsövergripande planen Tillväxtverket är den förvaltande myndigheten av stadsutvecklingsmedlen och det är också Tillväxtverket som anger ramverket för planen med de två målområdena entreprenörskap och innovation. Malmö stad kommer att arbeta med de två målområdena genom Malmömodellens fokusområden, utmaningar och geografiska prioriteringar. Fokusområden Fokusområden är sysselsättning, bostadsutveckling och infrastruktur. Utmaningar Utmaningarna består i bostadsförsörjning, segregation och utanförskap samt hållbar förnyelse av bostäder och områden. Geografisk prioritering De geografiska områdena omfattas av två områdeskategorier: stationsnära för transportinfrastruktur och utvecklingsområden. Stationsnära områden är Östervärn, Rosengård, Persborg och utvecklingsområde är Lindängen. I de fall projektgeografin inte överensstämmer med planen föreligger flexibilitet. Planen lägger stor vikt vid fondsamordning och samarbete med andra aktörer i staden och regionen. Vidare betonas betydelsen av att säkra de ekonomiska och personella resurserna för projektets fortlevnad efter projektslut i berörd förvaltning. Arbetssätt Stadskontoret leder och organiserar arbetet med projektansökningar inom insatsområde 5. Stadskontoret har tillsatt en arbetsgrupp som tar utgångspunkt i den sektorsövergripande planen och Tillväxtverkets operativa program. Arbetsgruppen ansvarar för att plan och prioriteringar följs i den selekteringsprocess som följer på varje utlysning. Prioriteringslistan på ansökningar bereds till kommunstyrelsen för att därefter skickas till Tillväxtverket för ytterligare beredning. Strukturfondspartnerskapet för Skåne-Blekinge fattar definitivt beslut om projektansökningarna. Stadskontorets synpunkter Uppdraget från Näringsdepartementet är det första i sitt slag för Malmö stad. Den urbana agendan inom EU är särskilt prioriterad inom den aktuella sammanhållningsperioden. Stadskontoret ansvarar för att skriva fram strategi, planera och genomföra arbetet i nära samverkan med interna och externa parter. I det fortsatta förvaltningsövergripande utvecklingsarbetet kommer förslag utarbetas på hur fler fonder och program som stöder Malmömodellens fokusområden, utmaningar och geografi kan 3 (3) understödja genomförande av kommunfullmäktigemålen. Ansvariga Jan Haak Planeringsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör sektorsövergripande integrerad plan 2_150604(388810)_tmp Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Malmö 2014-2020 2 (13) 1. Inledning 2. Bakgrund 2.1 Malmö stads EU-arbete 3. Sektorsövergripande plan 4. Malmömodellen 4.1 Geografiskt prioriterade områden 4.2 Fokusområden i Malmömodellen 4.2.1 Sysselsättning 4.2.2 Bostadsutveckling 4.2.3 Infrastruktur 4.3 Prioriterade utmaningar 4.3.1 Segregation och utanförskap 4.3.2 Bostadsförsörjning 4.3.3 Hållbar förnyelse ab bostäder och områden 4.4 Fondsamordning 5. Ansökningsförfarande 5.1 Sektorsövergripande plan 5.2 Ansökan 5.3 Malmö stad helpdesk 5.4 Implementering i verksamheten 6. Exempel på aktiviteter 3 4 4 6 7 7 9 9 7 8 9 9 9 9 10 11 11 11 11 11 12 3 (13) 1. Inledning Under hösten 2014 beslutade Näringsdepartementet att Malmö stad skulle få ta del av den särskilda storstadssatsningen som EU-kommissionen inrättat för strukturfondsperioden 2014-2020. Satsningen består i särskilda stadsutvecklingsmedel som Tillväxtverket tillhandahåller inom insatsområde 5 i det regionala operativa programmet. Enligt Tillväxtverkets regler ska det område som tilldelas stadsutvecklingsmedel(insatsområde 5) utarbeta en sektorsövergripande plan som visar på vilket sätt staden prioriterar medlen. Malmö stad har processat fram en modell (Malmömodellen) som visar på stadens utmaningar inom berörda områden. Dessa fokusområden och utmaningar utgör stommen i Malmömodellen och det är kring dessa områden projekt inom insatsområde 5 ska ta utgångspunkt i. 4 (13) 2. Bakgrund I programområdet Skåne-Blekinge är Malmö den största staden och regionens starkaste tillväxtmotor. Kunskap och innovation tillsammans med mångfalden av människor är en del av den starka tillväxttakten. Koncentrationen av människor stimulerar såväl innovativ verksamhet som en positiv livskvalitet. Det är även i Malmö utmaningarna för hållbar stadsutveckling är som mest koncentrerade. Det innefattar frågor inom samtliga tre hållbarhetsdimensioner. Eftersom Malmö är regionens största tillväxtmotor är det av stor betydelse att göra insatser inom hållbar stadsutveckling som gynnar hållbar tillväxt i regionen som helhet och innovativa samt entreprenöriella insatser i Malmö i synnerhet. Malmö är en av Europas snabbast växande städer, men också en transitstad. Under en 20-årsperiod har nära en halv miljon människor bott i Malmö. Under samma period har Malmö genomgått en djup ekonomisk kris och återhämtat sig genom omvandlingen från industristad till kunskapsstad vilket inneburit stora satsningar som till exempel Malmö högskola, Öresundsbron och utvecklingen av Västra hamnen. En stor del av Skåne-Blekinges arbetstillfällen finns i Malmö, men trots att staden har haft en mycket positiv sysselsättningstillväxt är arbetslösheten fortfarande hög och andelen sysselsatta låg. Malmö har som Sveriges tredje största storstadskommun haft den största procentuella sysselsättningstillväxten av de tre storstäderna. Malmös utveckling och tillväxt har under förra strukturfondsperioden 2007-2013 varit av regional och gränsregional karaktär. På uppdrag av Malmös kommunstyrelse 2013 inrättades en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionen tog fram mål och strategier för en stärkt social inkludering genom minskade skillnader i hälsa. Kommissionens forskningsbaserade arbete utgör kunskapsunderlag för insatsområdet. De sociala utmaningarna består i att många av bostadsområdena är i ett stort behov av förnyelse . Förnyelsebehoven är mycket kostsamma om inte en helhetssyn på samhällsutmaningarna tillämpas som också inkluderar bostadsproduktion, förnyelse, energieffektivisering tillsammans med socioekonomisk utveckling. Eftersom variationen mellan bostadsområdena är stor ställs höga krav på lokalt anpassade modeller och processer för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Samtidigt som Malmö präglas av sociala utmaningar utgör stadens befolkningstäthet den potential med nödvändiga resurser som krävs för att kunna lösa dessa utmaningar En hög innovationsförmåga i Malmö ska kunna fungera som exempel och inspirera regionen i sin helhet och ska därför ses som något som kan komma hela regionen till del och bidra till hållbar regional tillväxt, genom stärkt produktivitet och ökad sysselsättning. (Källa: Tillväxtverket, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stads Översiktsplan, Malmö stad Tillväxt och skattekraft 2015) 2.1 Malmö stads EU-arbete Sedan Sveriges inträde i den europeiska unionen 1995 har Malmö stad arbetat aktivt med stadsutveckling med stöd från strukturfonderna. Under åren har ambitionsnivån på strukturfondsarbetet gradvis höjts och justerats. Idag har Malmö stad ett väl fungerande arbetssätt vad gäller strukturfondsarbete och aktiviteten bland stadens förvaltningar är hög. Arbetet med strukturfonderna har varit långsiktigt och områdesbaserat. Staden har bedrivit projekt inom många olika program, delfinansierade av URBAN och URBACT, Interreg-programmet där Malmö och Köpenhamn funnit samarbetsprojekt, CIVITAS, FP7 fram till dagens Horizon 2020 och inte minst regional- och socialfond. 5 (13) Strukturfondsmedel ger staden en unik möjlighet att våga tänka otraditionellt och pröva nya idéer. EU-medel ger en möjlighet till innovativt arbete, hållbar strukturomvandling av tjänster, metoder och system. Malmö stad genomför årligen en internationell redovisning där projektverksamhet och internationell aktivitet i övrigt rapporteras. Redovisningen är ett viktigt verktyg för att belysa stadens utveckling med stöd av strukturfondsmedel. Samarbete kring strukturfonderna sker även via storstädernas nätverk där Göteborg, Stockholm och Malmö ingår. Städerna har olika utmaningar men hur dessa kan tacklas med stöd av EU-medel är gemensamt för alla. 6 (13) 3. Sektorsövergripande plan Malmö stad är ansvarig för att ta fram en sektorsövergripande integrerad plan i enlighet med insatsområdets investeringsprioriteringar och specifika mål1. Planen kommer att ligga till grund för insatser inom insatsområde 5. Med Malmös utmaningar som utgångspunkt är det viktigt att använda den potential och de samordningsvinster som kan uppstå genom samverkan och erfarenhetsutbyte mellan en mångfald av aktörer (inkl. näringsliv-, offentlig-, idéburen sektor samt högskolor och universitet och invånare) på lokal, mellankommunal, regional, nationell och internationell nivå. Vad menar vi med sektorsövergripande Den sektorsövergripande planen visar på stadens fokus och prioriteringar och ska fungera som stöd för de aktörer som önskar genomföra projekt inom insatsområde 5. Planen ska kunna möjliggöra synergieffekter mellan olika projekt samt skapa möjlighet till fondsamordning (se vidare 6.3). Aktörers olika expertområden ska tas tillvara för att skapa nya, innovativa projekt där sociala och näringslivsinriktade frågor vävs samman. Styrdokument för Malmö stad Malmö stad projektverksamhet utgår från kommunfullmäktiges mål och vilar på av kommunfullmäktige beslutade styrdokument. Projektverksamhet ska understödja inriktning och mål i densamma. Utöver de centrala styrdokumenten har stadens nämnder specifika styrdokument. För insatsområde 5 har Malmö stad tagit fram Malmömodellen som är ett nytt integrerande sätt att arbeta utifrån stadens utmaningar och prioriteringar för att i projekt arbeta med både sociala och näringslivsfrågor. 1 1. www.tillvaxtverket.se 7 (13) 4. Malmömodellen Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt och anger färdriktning utifrån stadens utmaningar för projekt inom insatsområde 5, stadsutveckling i EU:s nya sammanhållningspolitik för åren 2014-2020. Modellen är framtagen på uppdrag av Malmö stads förvaltnings- och bolagschefsgrupp. Malmömodellen består av fyra områden: - Geografiskt prioriterade områden - Fokusområden - Utmaningar - Fondsamordning 4.1 Geografiskt prioriterade områden via Malmö modellen För att ta del av medlen i insatsområde 5 har Malmö stad beslutat prioritera 5 specifika områden vilka omfattas av två områdeskategorier: stationsnära för transportinfrastruktur och utvecklingsområden2. Dessa prioriterade områden utgörs av: Stationsnära områden: Östervärn, Rosengård, Persborg, Utvecklingsområden: Lindängen Stationsnära områden utgör områden i eller i nära anslutning till planerade stationer såsom spårburen kollektivtrafik inom Malmöringens geografi. Utvecklingsområden utgörs av områden som är föremål för utveckling i form ex., förtätning, nya mötesplatser, cykelstråk och andra kollektivtrafikförbindelser. Projekt ska omfatta och ha sin centrala verksamhet i ett eller flera av de prioriterade områdena. Viss flexibilitet råder om projekt tangerar utanförliggande områden. I de fall geografin inte överensstämmer med planen ska detaljerad förklaring infogas i projektinformationen (se Malmö stads arbetsordning för insatsområde 5). Förutom den geografiska karaktären ska projekt ligga i linje med Malmö stads projektförslag (se s. 12) samt svara upp till Tillväxtverkets operativa program. 2 Benämning från Översiktplanen 2014 8 (13) Stationsnära områden Utvecklingsområde Stationsläge med röd markering ingår ej Källa: Översiktsplan för Malmö planstrategi bearbetad genom Malmömodellen 9 (13) 4.2 Fokusområden i Malmömodellen Projekt inom insatsområde 5 ska ha ett av Malmömodellens fokusområden som tema i projektet från vilket verksamheten tar sin utgångspunkt.. 4.2.1 Sysselsättning Malmö har som Sveriges tredje största storstadskommun haft den största procentuella sysselsättningstillväxten av de tre storstäderna i landet. Eftersom Malmö är den starkaste tillväxtmotorn i regionen finns här också de flesta arbetstillfällena. Kraftig befolkningsökning samt stark inflyttning har bidragit till tillväxttakten. Här finns dock en fortsatt hög andel arbetslösa. Även andelen unga vuxna befinner sig i högre grad än andra kommuner i arbetslöshet. Initiativ ska riktas mot målgrupperna i samverkan med andra samhällsaktörer för att på nya sätt rikta fokus på målgruppens utmaningar och finna lösningar. 4.2.2 Bostadsutveckling Malmö arbetar aktivt med att utveckla och skapa levande närområden med det befintliga och-eller nya bostadsutbudet. Bostadsutvecklingens kärna ligger i ökad livskvalitet för de boende. Att hitta nya innovativa lösningar och att finna nyttan med bostadsutveckling ger mervärde för alla berörda parter. Bostadsutveckling i Malmö är en utmaning som behöver nya lösningar från fler aktörer. 4.2.3 Infrastruktur Ytterligare fokusområde är infrastruktur i de geografiskt prioriterade områdena. Det handlar om att utveckla befintliga områden och anpassa utifrån de boendes livssituationer. Att utveckla områden så att de blir tillgänglighetsnoder för de boende handlar om cykelstråk, centrum och offentliga rum men också om elektronik- och mediasatsningar för ökad tillgänglighet. 4.3 Utmaningar Ett eller flera av de prioriterade utmaningarna ska arbetas in som ett genomgående tema i projekten och vikt ska läggas vid att utarbeta former för att synliggöra utmaningen/arna. 4.3.1 Segregation och utanförskap Segregation handlar om både geografiska och socioekonomiska avgränsningar mellan olika grupper i samhället. Inkomstfattigdomen har ökat och omfattar tre av tio Malmöbor samtidigt har tidslängden för beroende av kommunalt försörjningsstöd ökat i hushåll det senaste decenniet. Segregationen i Malmö tenderar även att ha etniska förtecken då områden med hög andel låginkomsttagare och lågutbildade ofta sammanfaller med hög andel invånare födda utanför Norden och Västeuropa. I motsats tenderar välbärgade områden i staden vara platser för högutbildade medborgare med svensk eller nordisk härkomst. Den etniska segregationen i staden överensstämmer väl med utanförskapet i samhället i stort där utomnordiskt födda är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. 10 (13) 4.3.2 Bostadsförsörjning En hög inflyttning, unga, studenter, nyanlända, till Malmö samt ett högt barnafödande har gjort att det befintliga bostadsbyggandet inte räckt till. I förlängningen får detta fler konsekvenser som kan leda till social utslagning och hemlöshet. Under de senaste åren har en rad initiativ tagits som gjort att den sociala hemlösheten minskat i Malmö och att utbudet ökat för de med låg inkomst. Samtidigt har den strukturella hemlösheten ökat i takt med att Malmös befolkning vuxit. För att bostadsförsörjningen i Malmö ska fungera måste flera olika aktörer samverka för att möta dessa utmaningar. 4.3.3 Hållbar förnyelse av bostäder och områden I Malmö finns ett flertal bostadsområden som står inför stora utmaningar. Förnyelsebehoven av bostäderna är kostsamma om inte en helhetssyn på samhällsutmaningarna tillämpas som inkluderar produktion, energieffektivisering, klimatanpassning, föroreningar tillsammans med socioekonomisk utveckling. Eftersom variationen mellan bostadsområdena är stor ställs höga krav på lokalt anpassade modeller och processer för en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Den hållbara förnyelsen ställer också krav på det offentliga rummet som ytterligare plats för de boende. Ett samspel mellan bostäder och dess omgivning är av vikt vid insatser av detta slag. 4.4 Fondsamordning För att skapa förutsättningar för en hållbar stadsutveckling är samverkan mellan regionalfond och socialfond av vikt. För att maximera projektinsatser uppmanas stödmottagare tillvarata möjligheten att genomföra socialfondsinsatser parallellt med regionalfondsprojekt och om möjligt andra fonder. 11 (13) 5 Ansökningsförfarandet 5.1 Sektorsövergripande plan Planen antogs av Malmö stads kommunstyrelse 150527 670 och därefter av Tillväxtverket som förvaltar Skåne-Blekinge regionalfondsprogram. Planen gäller under programperioden 2014-2020 och utlysningar inom stadsutveckling följer Tillväxtverkets ordinarie utlysningar för hela Skåne-Blekingeregionen (löpande). Under programperioden kan den sektorsövergripande planen vid behov revideras inom ramarna för Skåne-Blekinges regionalfondsprogram. 5.2 Ansökan Ansökningar inom insatsområde 5 söks centralt via Tillväxtverkets hemsida 3 . Malmö stad får efter ansökningstidens slut av Tillväxtverket uppgift att göra ett urval av inkomna ansökningar utefter Malmö stads uppsatta kriterier. Tillväxtverket tar därefter över det fortsatta urvalet av ansökningar och skickar dessa till strukturfondspartnerskapet som tar det slutliga beslutet. 5.3 Helpdesk Malmö stads helpdesk, stadskontorets funktion på avdelningen för Samhällsplanering, koordinerar arbetet samt inhämtar information från Malmö stads förvaltningar när det gäller övriga projekt inom regional- och socialfonden samt Interreg. Helpdesken står till förfogande vad gäller insatsområde 5 och dess operativa program, fokusområden, prioriteringar och geografi samt möjligheten till fondsamordning. 5.4 Implementering i verksamheten Projekt uppmanas att i ett tidigt skede beskriva de ekonomiska och personella förutsättningarna att inom berörd verksamhet säkra projektets fortlevnad efter projektperiodens slut. 3 www.minansokan.se/tvv 12 (13) 6 Exempel på aktiviteter för projekt Projekt ska följa det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge och programmets insatsområde 5 Hållbar stadsutveckling (annex) med fokus på två specifika mål – 1b fler innovationer som svar på lokala samhällsutmaningar som bidrar till en hållbar stadsutveckling och 3a stärkt lokalt entreprenörskap för ökad sysselsättning. En framgångsfaktor är samordning mellan olika interna och externa aktörer som näringslivets medverkan och intressenter samt mellan fonder och program för bättre synergieffekter mellan projekt. Balans mellan de tre hållbarhetsperspektiven är prioriterad. Nedan följer exempel på inriktningar för projekt inom hållbar stadsutveckling inom ramen för Malmö stads Malmömodellen. 1b: stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Etablera sektorsövergripande innovationsplattform kring temat hållbar stadsutveckling i anslutning till prioriterade stationsnära områden i Malmö. Projekt där mötesplatser i det offentliga rummet kartläggs och synliggörs med fokus på social hållbarhet. Arbetet sker i samverkan med privata aktörer, idéburen sektor samt lärosäten. Upphandlingsförfarande kring socialt företagande och socialt integrerande företag Etablera living labs för innovativa lösningar utifrån områdenas hållbarhetsutmaningar Partnerskap för gröna- och klimatsmarta lösningar Pröva och demonstrera innovativa lösningar kring infrastruktur och kollektivtrafik. 3a: öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag Nya innovativa lösningar för att fylla tomma lokaler i eftersatta och otrygga områden med lokala företagsetableringar. Projekt ska bygga på samverkan mellan offentlig och privat sektor samt finna lösningar på nya, otraditionella sätt. Etablera hantverksinkubator som ska skapa förutsättningar för hantverkare att på bästa sätt själva bygga ett växande företag genom exempelvis att erbjuda coachning och expertrådgivning, kontakter och strategisk affärsutveckling för att kunna använda ny teknik, nya metoder och verktyg. 13 (13) Utveckla plattform med inriktning tjänstesektor för unga kvinnor i direkt samverkan med befintlig projektverksamhet med kvinnor i fokus. Insatser för att utveckla lokala mötesplatser för entreprenörer. Utveckla framtida investeringsprojekt för företagsetableringar i mindre attraktiva områden. Plattform/aktivitetscentrum som erbjuder coachning i entreprenörskap och mentorskap för ungdomar som vill vidareutveckla sina idéer genom att använda personligt kapital. Syftar att främja företagsutvecklingen genom att ge marknaden möjlighet att se behov av tjänster och produkter. Etablera partnerskap som syftar till att stimulera näringslivsetableringar och investeringar för att fler arbetstillfällen ska skapas. Partnerskapet arbetar för att utvidga och stärka samarbetet kring lokal utveckling med fokus på arbete och näringsliv. Integrerad del i projektet är att arbeta med områdets attraktivitet och synliggöra investeringspotentialen i syfte att åstadkomma fler näringslivsetableringar för att på sikt skapa fler jobb. Tvärsektoriella samverkansprocesser med fokus att långsiktigt utveckla lokala samhällsutmaningar genom entreprenörskap och innovationssatsningar. Skapa mötesplatser/inkubatorer där näringsliv, offentliga institutioner och den idéburna sektorn samverkar för att stödja stadens sociala hållbarhet genom innovation och entreprenörskap. Utveckla möjligheter att stärka internationalisering av företag inom hållbar stadsutveckling. Främja företagsinvesteringar kopplat till forskning och innovation genom att utveckla synergieffekter mellan företag och kunskapscentra. Stödja piloverksamhet i tidig förstagångsproduktion för nyetablerade företag. Hitta nya arbetssätt och lösningar för en hållbar stad i form av nya produkter, tjänster och systemlösningar utifrån invånarnas behov t.ex. BID Insatser som stärker det lokala entreprenörskapet och de boendes delaktighet i utvecklingen av det egna stadsområdet.
© Copyright 2024