Innemiljö i nytt ljus
Johan Nordén & Magdalena Boork
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Upplägg
 Bakgrund till belysningsbedömning
 Belysning och ljusmiljöer
 Sensoriska metoder
 Sensorisk bedömning av belysning
 Analytiska försök
 Konsumentundersökningar
2
Bakgrund till belysningsbedömning
 Undvika att energieffektivisering av belysning sker på bekostnad av komfort
(exempelvis de första lågenergilamporna)
 Utveckling av ny metod för belysningsbedömning
 Fånga upplevelsen av belysning och därigenom komplettera traditionella mätningar
 Människan som mätinstrument genom metoder från andra områden
 Exempel: skillnad mellan dagsljus och inomhusbelysning
3
Belysning och ljusmiljöer
4
Belysningsmiljö
 Olika miljöer för olika syften
och uppgifter
 Finns inget rätt och fel
5
Kravställning på belysningsmiljö
Exempel på tekniska krav:
 Minvärde för ljusstyrkan på
bordsyta eller golvyta
 Ljusjämnhet över ytan
 Rekommenderade
ljusstyrkevärden på väggar
och tak
Hur får man in
upplevelsebaserade mått?
6
Teknikskifte
 Konventionella ljuskällor ersätts av lysdioner (LED)
 10 lm/W -> >200 lm/W
7
Produktutveckling
 Möjligt att utveckla produkter i nya
former och material
 Stor utmaning i att marknadsföra
radikalt annorlunda koncept för hur
ett rum belyses
8
Problemställningar
 Beställare av belysning använder tekniska krav som ljusstyrka på bordet eller golvet,
jämnhet på ljuset osv för att formulera kraven på sin belysningsmiljö. Svårt att ställa
krav på den upplevda belysningsmiljön
 Belysningsproducenter får enorma möjligheter att utforma nya belysningslösningar
med LED-tekniken. Svårt att snabbt ta fram radikalt nya koncept eftersom kunderna
och säljarna oftast bara kan relatera till det som redan finns. Leder lätt till
tidsödande process med många iterationer
9
Sensorik
10
Definition av sensorik
 A methodology used to evoke, measure, analyse and interpret those
responses to products as perceived through the senses of sight, smell,
touch, taste, and hearing
 Using the human being as a measuring instrument
Stone and Sidel, 2004
11
Sensorik – multidisciplinär vetenskap
• Sinnen
• Hälsa
Fysiologi
Psykologi
• Perception
• Känsla
• Kognition
Produkter
Estetik– Identitet– Kultur
• Kemi
• Fysik
• Teknik
Statistik
Matematik
12
Steg i en sensorikstudie
Dijksterhuis and Byrne, 2005
13
Sensorik används idag inom följande områden
Livsmedel (mestadels för):
• Kvalitetskontroll
• Produktutveckling
• Forskning
Andra områden:
• Läkemedel
• Hudvårdsprodukter
• Bilindustrin
• Elektronik
För att kunna använda och förstå sensorik är det viktigt med kunskap om människans sinnen
14
Metodik
Analytisk
Beskrivande
Konsumenttest
Gillande
15
Produktdesign med människan i fokus
16
Viktiga frågeställningar
 Vad tycker konsumenten om min idé, produkt eller tjänst?
 Hur omsätter man önskemål till gillad produkt?
 Var är processen som mest kritisk för en upplevd kvalitet?
 Hur ter sig produkten ur användarens perspektiv? –
intryck, upplevelse mm
 Orsaker till att produkten inte lever upp till förväntningar
och hur kan man komma tillrätta med detta?
17
Tvåldispenser - ett problemexempel
Kan man se på mätdata hur något låter och om man gillar ljudet?
Variant 1
Variant 2
Variant 3
Ja, men först måste man lära sig ljudets anatomi - genom lyssning kombinerat med analys!
18
Våra verktyg
Laboratorium för konsumenttester
• Tredje ordningens Ambisonics anläggning med 18 kanaler + subwoofers
• Specialutvecklad mjukvara med möjlighet att positionera ljudkällor i realtid
• 6 lyssnarplatser i grundutförande (modulärt/flyttbart)
• Konsumentpanel
Multisensoriskt analytiskt laboratorium
• 12 analytiska bås med individuella platser för
•
•
•
•
Audiell och Visuell testning
Möjligheter till komplettering för olfaktoriska och taktila tester
Extrautrustat bås för fysiologisk testning
Analytisk multisensorisk panel
Mjukvara EyeQuestion för datainsamling och statistisk analys
• 12+3 licenser för stationära analytisk testning
• Extramodul för konsumenttestning (1000 svar per månad)
Laboratorium för rums- och byggnadsakustiska mätningar, fullutrustat inklusive
• Halvekofritt rum
• Efterklangsrum
• Mätsvit för mätning av reduktionstal, trumljud, stegljud mm mm
• Mätmjukvaror
•
•
•
•
Norsonic
01 dB
LMS
Pulse, m fl
Verktyg för numeriska beräkningar och statistiska analyser
• Soundplan
• CATT
• COMSOL Multiphysics (inkusive Acoustics Module)
• MATLAB, m fl
19
Sensorisk bedömning av belysning
20
Varför sensorisk belysningsbedömning?
 Uppmätt belysning ≠ upplevd belysning
 Fånga upplevda egenskaper hos belysning
 Underlätta…
 …att ställa krav som utgår från användaren, dess
behov och komfort
 …att utveckla energieffektiv belysning som är
attraktiv och skapar en god upplevelse
21
Fokus i projektet
Analytisk
Konsumenttest
Beskrivande
Gillande
22
Belysningsbedömning i labmiljö
Testbås
 Avskärma bedömare
 Likvärdiga miljöer
 Isolera från omgivningen
23
Panel av bedömare
Urvalskriterier
 Fullgod syn på vart och ett av ögonen
 Inga diagnostiserade ögonsjukdomar
 Felfritt färgseende
 Två fungerande ögon
24
Vad tittar man på?
Inte trivialt!
25
Hur går det till?
Bestämma parametrar (egenskaper)
 Varje paneldeltagare spånar
 Sammanställning av funna parametrar
 Avvägning:
 Vad är möjligt?
 Vad kan vi enas om?
 Kan vi definiera parametern?
26
Parameter
Definition
Tak
Bländning
Grad av bländning (titta på krysset, obehaglig känsla)
Ljuskällans gulhet
Grad av gulhet när man tittar på krysset
Värme
Grad av värme på handens baksida, 5 sek 1 cm från ljuskällan
Vägg
Ojämnhet
Ljusjämnhet på väggen bakom, lite = helt jämn fördelning,
mkt = skuggig och ojämn
Bordsskiva
Skugga
Spegelns skuggas skarphet i kanterna
Fantaburk
Intensitet av blå
Intensitet/mättnad av färgen blå
Intensitet av orange
Intensitet/mättnad av färgen orange
Reflex
Blänk i burken
27
Uppställning av försök
I testbåsen
 Två olika läskburkar
 Spegel
Upplägg av försök
 7 tränade bedömare + försöksledare
 Fyra downlights (halogen och LED)
 Två testbås
 Två bedömningar per produkt
 Bedömning av 7 parametrar
28
Formulär och skala
 Linjeskala
 Två förankringspunkter, lite/mycket
29
Träning/kalibrering av panel
 Bedömning av två väsentligt skilda produkter
 Lägga samman individuella bedömningar
 Ordning på skala
 Position på skala
 Skapa gemensam skala genom
 revidering av individuella skalor
 revidering av definitioner
 Exempel på problem
 Intensitet av blå
 Reflex
30
Parameter
Definition
Tak
Bländning
Grad av bländning (titta på krysset, obehaglig känsla)
Ljuskällans gulhet
Grad av gulhet när man tittar på krysset
Grad av värme på handens baksida/handryggen, 5 sek 1 cm från
ljuskällan
Värme
Vägg
Ojämnhet
Ljusjämnhet på hela väggen bakom, lite = helt jämn fördelning,
mkt = skuggig och ojämn
Bordsskiva
Skuggans skärpa
Spegelns skuggas skarphet i bakre kanten mot bakväggen
Fantaburk
Blåhet
Bedömning ljusare blå (lite) → mörkare blå (mkt)
Intensitet av orange
Intensitet av färg
Reflex
Blänk i burken
31
Bedömning
Två bedömningar per produkt
32
Behandling av resultat
78
86
98
…
Numeriskt värde
utifrån kryssets
position på linjeskalan
33
Resultat: produkternas egenskaper
34
Resultat: produkternas egenskaper
35
Analys av resultat
 Kombinera sensoriska mätningar
med traditionella ljusmätningar
36
Resultat: bedömare
37
Nästa steg
Analytisk
Konsumenttest
Beskrivande
Gillande
38
Konsumenttest
 Tyckande – bra eller dåligt
 Kontextberoende: belysning uppfattas olika i olika miljöer
 Genom att koppla samman med objektiva bedömningar
lär vi oss vad som styr gillandet
av olika belysningsprodukter
39
Sammanfattning
 Varför?
 Krav som utgår från användarens upplevelse och komfort
 Energieffektiva produkter som skapar god komfort
 Hur?
 Objektiva bedömningar i laboratorium med tränad panel
 Kombinera sensoriska och traditionella ljusmätningar
 Konsumenttester för att ta reda på vad konsumenterna gillar
→ Förståelse för vad som styr gillandet av belysning
40
Tack för er uppmärksamhet!
[email protected]
[email protected]
41