1. No category

 Verksamhetsplan Strokecentrum Väst 2015 Bakgrund I Västra Götaland (VGR) insjuknar ungefär 5 000 personer varje år i stroke och det föranleder fler vårddagar än någon annan sjukdom. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. För VGRs del är den totala samhällskostnaden för stroke c:a 3,3 miljarder per år (2015 års prisnivå; anhörigkostnader oräknade). I en alltmer åldrande befolkning kommer samhällets börda för stroke öka om inte utvecklingen kan mötas med forskning som genererar nya kunskaper om riskfaktorer, förebyggande insatser, akut omhändertagande, behandling och rehabilitering. Stroke Centrum Väst (SCV) har bildats för att vara en plattform för att öka strokeforskningen och kunskapsförmedlingen om stroke i VGR. Se: http://strokecentrumvast.gu.se/ Syfte Öka kunskapen om stroke och stärka strokeforskningen i VGR genom att: • Fokusera på att kraftfullt stärka multidisciplinär klinisk strokeforskning • Stimulera grundforskning och translationell forskning inom strokefältet • Generera nya och potentiera befintliga forskningsprojekt • Skapa en rekryteringsbefrämjande miljö • Genomföra riktade åtgärder för att säkra tillväxten av yngre strokeforskare i Forskning regionen • Generera nya och potentiera befintliga nätverk för olika yrkesgrupper som arbetar med stroke, både i akutfasen och under rehabilitering • Stärka samverkan inom VGR och med andra lärosäten både nationellt och internationellt • Stimulera nya samarbeten • Erbjuda utbildning i form av seminarier, möten och föreläsningar Utbildning • Bidra till ökad kunskap om stroke genom ex. folkbildningskampanjer • Medverka till snabb implementering och utvärdering av forskningsresultat • Beforska kunskapsluckor i vården Utveckling • Tillsammans med industrin verka för att implementera och vetenskapligt utvärdera nya tekniker och behandlingar • Verka för forskningsfinansiering 2 Aktuella projekt
Potentiering av strokeforskning. En ökad samverkan mellan de olika forskningsprojekten har mycket stor potential att generera nya idéer och projekt. Strokeforskningen i VGR inventerades 2010. Det framgick att en stor styrka är att SA och VGR har aktiv forskning i strokekedjans alla delar. Därtill finns stark experimentell strokeforskning vid SA. Det övergripande och prioriterade målet för SCVs verksamhet är således att på ett kraftfullt och diversifierat sätt stimulera denna samverkan. De verksamheter som bedrivs och planeras inom ramen för SCV beskrivs nedan. Det mer långsiktiga målet är att öka SAs och VGRs möjligheter att attrahera anslag i nationell och internationell konkurrens samt att öka antalet publikationer inom strokefältet. Ett framgångsrikt projekt i det här sammanhanget är studien av mikrovågstomografi i hemmet vid akut insjuknande (AmbuStroke‐
studien; se nedan) med syfte att möjliggöra trombolys (propplösande behandling) på insjuknandeplatsen. Information och utbildning. SCV ska bidra till informationsspridning och fysiska möten mellan olika projekts medarbetare. Information från våra utbildningsaktiviteter mm läggs ut på hemsidan. SCV planerar två större möten under 2015 med internationella föreläsare som kommer att ge the ”Stroke Centre West lecture”. Internationellt samarbete. Målet är att de kontakter enskilda medlemmar i SCVs nätverk har och de möten med International Advisors som sker inom SCVs utbildningsaktiviteter ska resultera i nya forskningssamarbeten. Sådana kontakter har redan etablerats med Chris Levi (nu gästprofessor vid SA och SCV) från Hunter Medical Research Institute i Australien, Markku Kaste från Helsingfors Universitet, Andrei Alexandrov och Anne Wojner‐Alexandrov från University of Alabama i Birmingham, USA, och Marion Walker från University of Nottingham, UK. Under 2015 kommer SCV verka för att fördjupa dessa samarbeten. Marion Walker planeras knytas till SA som gästprofessor. Under 2015 kommer SCV verka för att ytterligare internationella samarbetsprojekt initieras. Särskilt intresse finns för att medverka till internationell prövning av mobil mikrovågsdiagnostik med Strokefinder MD100® enl nedan. Regionalt nätverk för strokeläkare. Strokeläkare från strokeenheterna på Kungälvs sjukhus, NU‐
sjukvården, SkaS, SÄS, Alingsås sjukhus och SU ingår i nätverket. SCV ska under 2015 fortsatt bidra till att stärka och vidareutveckla detta nätverk som har en nära koppling till Regionala strokerådet. Gruppen ska ha möten några gånger per år för information och diskussion om pågående, planerade och önskvärda regionala strokeforskningsprojekt. Under 2015 kommer Karotis‐larmstudien, WINGA, mikrovågshjälmen, AmbuStroke mm drivas via flera enheter i regionen. Gruppen inbjuds till SCV forskningsseminarier. Regionalt nätverk för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder mm med intresse för stroke. Nätverket har ett större möte under våren 2015 och inbjuds i övrigt till SCV utbildningsutbud. Målsättningen med nätverket är att inspirera medlemmarna till forskning och vägleda till akademisk karriär. Vidare att ge information om regionala strokeforskningsprojekt och verka för att t ex forskningssköterskor skall kunna finnas på de större av regionens strokeenheter, bl a för att föra in data i Väst‐Stroke och medverka till insamling av prov till Biobanken. Finansiering via SCV och de lokala verksamheterna. 3 Kunskapsluckor i vården. Kunskapsluckor i vården behöver beforskas. Det gäller t ex de åtgärder i de Nationella riktlinjerna för strokesjukvård som fått prioritet i FoU då vetenskaplig evidens saknas för åtgärdens nytta samtidigt som åtgärden bedöms ha stor potential och behov av beforskning. Diskussion, införande och samordningen av sådana projekt kommer att göras inom SCV och de associerade nätverken. Ett pågående exempel på detta är Karotis‐larmstudien. Den ska besvara frågan om tidig karotiskirurgi (< 48 timmar från symtom), som har potential att förhindra stroke i det akuta förloppet efter minor stroke eller TIA, är kopplat till högre komplikationsfrekvens än sen kirurgi. En ny randomiserad multicenterstudie har visat att vid stora centrala artärocklusioner är kombinationsbehandling med trombolys följt av trombektomi effektivare än enbart trombolys . När det nu finns vetenskaplig evidens för kombinationsbehandlingen/trombektomi kommer den att behöva breddinföras i VGR liksom i övriga regioner i Sverige. SCV kommer att delta i introduktionen och planerar att beforska implementeringen av den. SCV är också i samverkan med SU/Sahlgrenska med i SITS‐OPEN‐studien som är en öppen clusterrandomiserad studie för att bekräfta utfallet i randomiserade studier. En annan kunskapslucka i vården är frågan om trombektomi ska göras i sedering eller narkos, där en randomiserad studie i samverkan med SCV (AnStroke‐studien) pågår. På SU pågår också en studie av patientnyttan vid understödd hemgång. Flera nya rehabiliteringsmetoder som nu beforskas, exempelvis användning av musik, rytm och spelteknik, kan bli föremål för bredare systematiska studier. Ansökningar/Fundraising. För att SCV ska nå uppsatta mål om ökad strokekunskap och stärkt strokeforskning i VGR kommer kontinuerligt medel/resurser att sökas enligt styrgruppens förslag eller på initiativ av ordförande. Särskild vikt kommer att läggas på att söka regionala medel för samverkansprojekt i VGR. Styrelseledamot Christian Blomstrand har särskilt mandat att verka som fundraiser och aktiviteter med tänkbara sponsorer pågår. En särskild informationsskrift för potentiella givare har utformats i detta syfte. Hemsidan anpassas för att stimulera och underlätta för sponsorer. SCVs forskningsstiftelse är under planering och ett ”SCV forskningskonto” för donationer finns som ska överlåtas till stiftelsen när den formellt bildats. Väst‐Stroke är ett kvalitetsregister för Stroke som bildades 2012. Områdeschefen för område 6 vid SU är systemägare och SUs processledare för stroke, Claes Gustafsson, är systemförvaltare. I samverkan med VGR‐IT har ett digitalt inmatningsinstrument utvecklats. Under 2015 kommer alla nya patientdata att matas in direkt i databasen och tidigare insamlat material i pappersformat har börjat överföras till databasen, en process som kommer vara klar under 2015. Avsikten är att verka för ett gemensamt register i hela VGR och under året är avsikten att registret i vissa delar ska kunna introduceras vid andra enheter i VGR. Registret skall komplettera Riks‐Stroke genom att samla in process‐ och utfallsvariabler av relevans för den multidisciplinära strokevårdkedjan som i dag saknas i Riks‐Stroke. Väst‐Stroke agerar på det regionala planet och nationellt genom samverkan med Riks‐
Stroke. Syftet med registret är att det tillsammans med Riks‐Stroke skall fungera som ett utvidgat verktyg för sjukhusens/regionens kontinuerliga kvalitetsarbete. Detta ger viktigt stöd till klinisk forskning genom att väsentliga basparametrar får komplett täckning. Med hjälp av registret kan enhetliga instrument för utvärdering och dokumentation av riskfaktorer, komplikationer, behandlingsutfall och konsekvenser av stroke för funktion, aktivitetsförmåga och delaktighet införas i klinisk rutin och utvärderas. Stora oselekterade patientgrupper kommer därmed att kunna följas genom vårdkedjan. Registret kommer att utgöra en bas för kvalitetsarbete, kunskapsutveckling, implementering och vetenskaplig utvärdering av nya metoder som införs i rutinsjukvård och för 4 forskning inom området, samt för facilitering av samverkan mellan akutsjukvården, primärvård och kommun. Utvärdering av nya vårdparadigm som hemrehabilitering liksom följsamhet till evidensbaserade program och implementering av nya preventionsstrategier kan underlättas. Stöd för flervetenskapliga forskningsansatser kommer att kunna erbjudas. Registret avses att kunna kopplas till en biobank (se nedan). Strokeforskningssköterskor. Strokeforskningssköterskor har rekryterats till SU/Sahlgrenska, Östra och Mölndal för registrering till Väst‐Stroke. Arbetet med datainsamling kommer att pågå planenligt under 2015. Möjligheten till komplettering med regionala strokeforskningssköterskor undersöks men är fr a beroende av resurstillskott. Mikirovågstomografi. Det regionala mikrovågsprojektet för tidigdiagnostik av stroke (den sk Strokehjälmen) i samverkan med MedTech West och Chalmers går vidare med mycket lovande resultat. Preliminära data i mindre material visar en god förmåga att särskilja stroke orsakade av blödning från ischemisk stroke (stroke orsakade av en ”propp”). Kan resultanten bekräftas i större studier i det urakuta strokeförloppet kommer det möjliggöra att tiden till revaskularisering (propplösande behandling eller mekanisk propputdragning) av ischemisk stroke förkortas. Det har stor potential att rädda många från handikapp. En portabel utrustning som kan användas i ambulans eller på insjuknandeplats har utvecklats (Strokefinder MD100®) av MedTech West. Under 2015 kommer en större studie, ”AmbuStroke” påbörjas i VGR (initialt Göteborg) för utvärdering av Strokefindern. I studien kommer ambulanssjukvården utföra mikrovågstomografin (”mikrovågsröntgen”) hemma hos patienter som ringt 112 SOS‐Alarm och där strokelarm utlösts. Efter mikrovågstomografin körs patienten med blåljus till sjukhus för röntgen (datortomografi) av hjärnan och om det inte är en blödning kan reperfusion påbörjas. I efterhand värderas och jämförs utfallet av mikrovågstomografi med datortomografi och kan det visas att mikrovågstomografin är ett säkert alternativ till datortomografi så öppnas vägen för studier där patienter med ischemisk stroke kan påbörja propplösande behandling redan på insjuknandeplatsen i stället för på sjukhus. Biobank. Arbetet med att etablera en biobank omfattande i första hand alla strokeinsjuknanden i SUs upptagningsområde har påbörjats. Den kommer att vara kopplad till Väst‐Stroke som har den kliniska informationen om patienterna inklusive utfallsvariabler vid 3 månader efter insjuknandet. Initierande kontakter har tagits. I första hand återstår slutgiltig finansieringen att lösas. Hemsida. En förnyelse av SCV hemsida (tidigare www.neurophys.gu.se/ strokecentrumvast) har påbörjats och kommer att i stora delar vara fullföljd under 2015 även om utvecklingen ständigt kommer att fortgå. Vgs http://strokecentrumvast.gu.se/.
Internationellt utbyte. International Advisors kommer fortsatt medverka i SCVs arbete. Markku Kaste, professor, University of Helsinki, Finland Andrei Alexandrov, professor, University of Alabama i Birmingham, USA Anne Wojner‐Alexandrov, professor, University of Alabama i Birmingham, USA Chris Levi, professor, University of Newcastle Hunter Medical Research Institute, AU Marion Walker, professor, University of Nottingham, UK De är alla internationellt erkända strokeforskare som har en rådgivande funktion och underlättar internationella samarbeten och utbyten. De bidrar i seminarier och utbildningsverksamhet. 5 International Advisors möter SCV och dess styrgrupp vid enstaka tillfälle per år vilket samordnas med utbildningsverksamheten enligt ovan. Nya styrgruppsmedlemmar. Under 2015 kommer styrgruppen förändras och dess kompetens förstärkas med ytterligare medlemmar. Permanent adjungering av företrädare från de olika strokeenheterna på SU och rehabkliniken planeras också. Mål för 2015.  Två externa seminarier för alla strokeintresserade i regionen anordnas  Två interna regionala strokeforskningsdagar (vår resp höst) för seniora forskare inom SCV, postdocs, forskarstuderande och delar av de kliniska strokesköterske‐ och strokeläkarnätverken anordnas  Etablering av AmbuStroke‐studien.  Bästa möjliga studiepatientrekrytering till Karotis‐larm och AnStroke‐studierna.  Väst‐Stroke opererar med fullt IT‐stöd  Väst‐Stroke arbetar för etablering i ytterligare någon del i regionen  Fortsatt arbete med att etablera en biobank kopplad till Väst‐Stroke  Möten för det regionala nätverket för strokeläkare anordnas  Möten för det regionala nätverket för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder mm med intresse för stroke anordnas  Ytterligare regionala forskningsprojekt riktade mot kunskapsluckor i vården etableras  SCV skall ha potentierat ytterligare större forskningsansökningar  Aktiviteter riktade mot tänkbara sponsorer Ekonomi/budget Möteskostnader för de regionala nätverken
Initieringskostnader Biobank
Utbildning/seminarier
Fundraising
Sekreterare lön (20 %)
Föreståndare lön (35 %)
Strokeforskningssköterskor
summa
20 000
200 000
120 000
40 000
80 000
432 000
912 000
1 804 000
Organisation SCV är organisatoriskt placerad vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, men har en bred vetenskaplig förankring. SCV styrgrupp har 10 representanter från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Västra Götalandsregionen och Chalmers Tekniska Högskola. Styrgruppen utsågs 2011‐09‐06 av dekanus för Sahlgrenska Akademin i samråd med nämnda parter. Mandatperioden är 5 år (2011‐09‐06 till 2016‐
08‐31) med möjlighet till omval för ytterligare 5 år. Ordföranden sedan 2013‐01‐01 är Christina Jern och vice ordförande är Johan Herlitz. Styrgruppens arbetsgrupp består av ordförande och föreståndaren, vice ordförande och Åsa Lundgren‐Nilsson. Arbetsgruppen kan vid behov också kompletteras med person ur eller utanför styrgruppen. 6 Styrgruppsmedlemmar Annika Rosengren, Institutionen för medicin, SA Christian Blomstrand, verkställande ledamot för fundraising, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, SA Christina Jern, ordförande, Institutionen för biomedicin, SA Göran Bergström, Institutionen för medicin, SA Johan Herlitz, vice ordförande, BH och Institutionen för medicin, SA Mikael Elam, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, SA Susann Strang, Institutionen för vårdvetenskap, SA Tomas Mckelvey, Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lundgren‐Nilsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, SA Peter Lönnroth, VGR (kallas till styrgruppsmöten vb) Vid behov adjungeras ytterligare personer till styrgruppen. Styrgruppens ordförande eller föreståndaren skall ingå i eller adjungeras till Regionala strokerådet. Till centrumföreståndare är professor Lars Rosengren utsedd med en mandatperiod om 5 år (2011‐
10‐05 till 2016‐09‐30). Föreståndaren har det operativa ansvaret och leder i styrgruppens arbetsgrupp det löpande arbetet. Föreståndarens arbetsuppgifter finns beskrivna i uppdragsbeskrivning fastställd av styrgruppen. Styrgruppsmöten anordnas 2‐3 gånger per termin. Föreståndaren deltar vid styrgruppsmöten och utför uppdrag beslutade av styrgruppen samt återrapporterar dessa till styrgruppen. Styrgruppen är beslutande organ. Arbetsgruppen har möten c:a var 14:e dag. Sekreterare (20 %) finns för stöd i föreståndarens dagliga arbete.