1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-10 Handläggare: Gunilla Benner Forsberg Torsten Ibring Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 11 Svar på skrivelse från (MP), (S) och (V) med anledning av landstingsrevisorernas projektrapport nr 15/2014 Framtidens hälso- och sjukvård - arbetet i projektet (HSN 1502-0302) Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nämnden att i samverkan med hälso- och sjukvårdsdirektören och landstingsstyrelsens förvaltning, vidta ett antal åtgärder. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2015-06-10 Skrivelse från (MP), (S) och (V) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget Med anledning av landstingsrevisorernas projektrapport nr 15/2014, Framtidens hälso- och sjukvård – arbetet i projektet, föreslår (MP), (S) och (V) i en skrivelse, nämnden att i samverkan med hälso- och sjukvårdsdirektören och landstingsstyrelsens förvaltning, vidta ett antal åtgärder. Nedan lämnas förvaltningens svar på dessa frågor. En rad åtgärder har vidtagits, men arbetet fortsätter. Det är nu hälso- och sjukvårdsförvaltningens ansvar att arbetet samordnas, vilket sker inom de genomförandeområden för Framtidsplanen som inrättats och som beskrivs i landstingsrevisorernas rapport och i remissvaret. ”att omgående tydliggöra och kommunicera till alla berörda vad nätverkssjukvård innebär och hur den ska åstadkommas, och däri påskynda framtagandet av ersättningsmodell anpassad för vårdflöden inom nätverkssjukvården.” Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med att utveckla och kommunicera nätverkssjukvården kommer att ha utgångspunkt i de fyra HSN 1504-0556 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE grundläggande principerna för nätverkssjukvåden; Individens hälsa i fokus vid varje möte med vården; Oavsett vart individen vänder sig ska denne få stöd att hitta rätt i vården; Tillräcklig samt adekvat information och komptens ska finns i hela vården; Individens samlade behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds. Fokus för insatserna är de behovsgrupper som bedöms särskilt behöva ett vårdnätverk. Som framgår av revisionsrapporten pågår arbetet med ett nytt ersättningssystem, anpassat till nätverkssjukvården. Uppdraget hanteras inom ramen för ett av förvaltningens genomförandeområden. ”att skyndsamt fördjupa planeringen av, samt kommunicera och skapa förutsättningar för primärvårdens helt avgörande roll i FHS.” ”att förändra husläkaravtalet för bibehållen tillgänglighet, dock huvudsakligen för patienter med störst behov, samt med ökade incitament för användning av eHälsa i de fall detta är lämpligare än ett fysiskt besök på vårdcentralen.” Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten ses för närvarande över där viss omfördelning från rörlig till fast ersättning kommer att föreslås. ”att skyndsamt definiera och implementera nytt vårduppdrag benämnt Avancerad eftervård, i enlighet med fullmäktigebeslut rörande Framtidsplanen – Första steget.” Landstingsfullmäktige har utifrån vårdutbudskartan beslutat att ett nytt vårduppdrag om stödjande vård – avancerad eftervård – ska utvecklas. Målgruppen är patienter som har ett stort behov av fortsatt slutenvård, men som inte behöver akutsjukhusets alla resurser. Målet är att förbättra patienternas medicinska tillstånd så att de kan tillgodogöra sig specialiserade rehabiliteringsinsatser och få en förbättrad livskvalitet. Samtidigt kan vårdtiderna på akutsjukhusen förkortas och återinläggningar minska. Arbetet med att definiera vårduppdraget ingår i genomförandeområde 1 - beställarstyrning med delområdena: vuxna med behov av akut omhändertagande, barn inklusive akut omhändertagande och personer med funktionshinder, vuxna med långvarig sjukdom och cancer inklusive samsjuklighet, sköra äldre samt omställningsavtal. ”att den nya ledningsgruppen på tjänstemannanivå för genomförandet av FHS (direktör för strategisk IT, vice VD i LISAB samt chefläkaren), som stående punkt på HSN, avrapporterar hur arbetet fortlöper rörande genomförandet av FHS.” och HSN 1504-0556 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE ”att denna ledningsgrupp får i uppdrag att omgående tydliggöra på berörda vårdenheter att FHS i första hand handlar om optimal fördelning och lokalisering av vårdinnehåll, och att ny-, om- och tillbyggnationer av olika slag ska vara en anpassning för detta. Med andra ord att FHSarbetet inte, som det tycks uppfattas av många, är ett byggprojekt utan ett vårdprojekt.” Förvaltningen ställer sig frågande till hänvisningen till denna ledningsgrupp. En sådan ledningsgrupp finns inte. Under hälso- och sjukvårdsnämnden finns utskottet för framtidens hälsooch sjukvård. Enligt gällande arbetsordningar, reglementen och delegationsordning ansvarar utskottet för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande framtidens hälso- och sjukvård inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. ”att i samverkan mellan LS/LSF och HSN/HSF säkerställa att omställningsavtalen för akutsjukhusen bidrar till ökad tydlighet och långsiktighet för åren 2016-2019, och att i dessa avtal i samförstånd klargöra vad som anges vara omställningskostnader.” Arbetet med att ta fram omställningsavtalen pågår och målet är att vara klara till sista juni 2015. Akutsjukhusen måste få möjlighet att starta sin planering av verksamheten i tid inför den 1 januari 2016 då avtalet börjar gälla. Omställningsavtalen ska bland annat skapa långsiktiga, tydliga och stabila förutsättningar samt förutsättningar för akutsjukhusen att nå sina ekonomiska och verksamhetsmässiga mål. Omställningsavtalen gäller under perioden 2016-2019. Där fastställs en ekonomisk ram med tydligt ansvar för uppdraget och det kommer att vara ett ömsesidigt trepartsavtal mellan HSF, LSF och respektive akutsjukhus. ”att utreda vilka investeringar – enligt uppgift motsvarande ca 6 miljarder kr – som av akutsjukhusen identifierats som möjliga att omprioritera och skjuta fram i tiden.” Landstingsfullmäktige fastslog den 17 december 2014 Mål och budget 2015 och plan för åren 2016 till 2017 samt investeringsbudget för år 2015 och inriktningsnivåer för planåren 2016 till 2019. Förvaltningen känner inte till uppgiften om omprioriteringar. ”att säkerställa i kompetensförsörjningsfrågorna att HSN/HSF och LS/LSF tar ett tydligt gemensamt ansvar för dessa, detta i enlighet med landstingsrevisorernas konstaterande redan i rapporten 10/2013: ”Kompetensförsörjning handlar även om sådant som inte i första hand låter sig styras från en koncerncentral enhet som SLL Personal och Utbildning eller beställaren HSN.” HSN 1504-0556 4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE I avtalen med vårdgivarna kommer det att ställas krav på att vårdgivarna ställer utbildningsplatser till förfogande, så att den kommande kompetensförsörjningen tryggas. ”att skyndsamt utreda om dubbel anställning generellt sett gagnar den hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för, eller om däri finns risk för fragmentering och ineffektivt nyttjande av resurser samt kostnadsdrivande incitament att vidarebefordra vårdinsatser fram och tillbaka mellan olika vårdgivare/vårdutförare.” ”att som en del i styrningen av akuta patientströmmar, där i dag onödigt många patienter tar sig till akutsjukhusens akutmottagningar, ta fram modell för införande av lokala jourmottagningar med läkare och annan personal tjänstgörande från närliggande primärvård/vårdcentraler.” Inom de närmaste åren satsas 28 miljarder kronor på att rusta upp såväl akutsjukhusen som övriga sjukhus. I några av de senare kommer en utbyggnad av närakuter ske. De får längre öppettider och ökade resurser för röntgen och provtagning. Flera av sjukhusen blir geriatriska kliniker. I båda fallen innebär det att patienter kan finna rätt vård närmare hemmet och slippa långa resor och köer på ett akutintag. ”att centralt på ett tydligare sätt, och som bredare komplement till miljöprojekten Hållbar IT inom vård 2016-2018 (LS 2015-0090) samt Övergripande plan för hållbar energianvändning (LS 2015-0091), ta fram ett användbart stöd för hur miljörisker kan beaktas i det fortsatta FHSarbetet.” I det gemensamma miljöledningssystemet för administrativa förvaltningar och bolag inom Stockholms läns landsting finns det i den senaste versionen (2015-03-01) angivet i handlingsplanen att alla ingående verksamheter ska genomföra miljöriskanalyser minst en gång per år. En översyn av metoder för arbetet med miljörisker kommer att ske inom ramen för handlingsplanen och som en del i anpassningen till den kommande ISO 14001 standarden. Henrik Almkvist Tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Jerhamre Tillförordnad avdelningschef HSN 1504-0556 Stockholms läns landsting HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Miljöpartiet de gröna S ocialdemokraterna Vänsterpartiet SKRIVELSE Datum 2015-04-28 20b "04- 2 S Dnr Skrivelse med anledning av landstingsrevisorernas projektrapport nr 15/2014 Framtidens hälso- och sjukvård arbetet i projektet (HSN 1502-0302) Landstingsrevisorerna pekar i sin rapport nr 15/2014 på ett stort antal förbättringsområden i genomförandet av Framtidsplanen, Framtidens hälsooch sjukvård. Eftersom detta genomförande är, eller borde vara, fullt pågående och förbättringarna brådskar så väljer vi att i form av Skrivelse föreslå nämnden att i samverkan med hälso- och sjukvårdsdirektören och landstingsstyrelsens förvaltning, vidta ett antal åtgärder: - att omgående tydliggöra och kommunicera till alla berörda vad nätverkssjukvård innebär och hur den ska åstadkommas, och däri påskynda framtagandet av ersättningsmodell anpassad för vårdflöden inom nätverkssjukvården. att skyndsamt fördjupa planeringen av, samt kommunicera och skapa förutsättningar för primärvårdens helt avgörande roll i FHS. - att förändra husläkaravtalet för bibehållen tillgänglighet, dock huvudsakligen för patienter med störst behov, samt med ökade incitament för användning av eHälsa i de fall detta är lämpligare än ett fysiskt besök på vårdcentralen. - att skyndsamt definiera och implementera nytt vårduppdrag benämnt Avancerad eftervård, i enlighet med fullmäktigebeslut rörande Framtidsplanen - Första steget. att den nya ledningsgruppen på tjänstemannanivå för genomförandet av FHS (direktör för strategisk IT, vice VD i LISAB samt chefläkaren), som stående punkt på HSN, avrapporterar hur arbetet fortlöper rörande genomförandet av FHS. - att denna ledningsgrupp får i uppdrag att omgående tydliggöra på berörda vårdenheter att FHS i första hand handlar om optimal fördelning och lokalisering av vårdinnehåll, och att ny-, om- och tillbyggnationer av olika slag ska vara en anpassning för detta. Med andra ord att FHS-arbetet inte, som det tycks uppfattas av många, är _J Stockholms läns landsting 2015-04-28 ett byggprojekt utan ett vårdprojekt. - att i samverkan mellan LS/LSF och HSN/HSF säkerställa att omställningsavtalen för akutsjukhusen bidrar till ökad tydlighet och långsiktighet för åren 2016-2019, och att i dessa avtal i samförstånd klargöra vad som anges vara omställningskostnader. - att utreda vilka investeringar - enligt uppgift motsvarande ca 6 miljarder kr - som av akutsjukhusen identifierats som möjliga att omprioritera och skjuta fram i tiden. - att säkerställa i kompetensförsörjningsfrågorna att HSN/HSF och LS/LSF tar ett tydligt gemensamt ansvar för dessa, detta i enlighet med landstingsrevisorernas konstaterande redan i rapporten 10/2013: "Kompetensförsörjning handlar även om sådant som inte i första hand låter sig styras från en koncemcentral enhet som SLL Personal och Utbildning eller beställaren HSN." att skyndsamt utreda om dubbel anställning generellt sett gagnar den hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för, eller om däri finns risk för fragmentering och ineffektivt nyttjande av resurser samt kostnadsdrivande incitament att vidarebefordra vårdinsatser fram och tillbaka mellan olika vårdgivare/vårdutförare. att som en del i styrningen av akuta patientströmmar, där i dag onödigt många patienter tar sig till akutsjukhusens akutmottagningar, ta fram modell för införande av lokala jourmottagningar med läkare och annan personal tjänstgörande från närliggande primärvård/vårdcentraler. att centralt på ett tydligare sätt, och som bredare komplement till miljöprojekten Hållbar IT inom vård 2016-2018 (LS 2015-0090) samt Övergripande plan för hållbar energianvändning (LS 20150091), ta fram ett användbart stöd för hur miljörisker kan beaktas i det fortsatta FHS-arbetet.